Wikipedia nnwiki https://nn.wikipedia.org/wiki/Hovudside MediaWiki 1.47.0-wmf.15 first-letter Filpeikar Spesial Diskusjon Brukar Brukardiskusjon Wikipedia Wikipedia-diskusjon Fil Fildiskusjon MediaWiki MediaWiki-diskusjon Mal Maldiskusjon Hjelp Hjelpdiskusjon Kategori Kategoridiskusjon Tema Temadiskusjon Undertekstar Undertekstdiskusjon Modul Moduldiskusjon Arrangement Arrangementsdiskusjon Slovakia 0 9791 3666146 3618390 2026-08-13T18:24:17Z HerVal7752 105842 Landboks + kjelder 3666146 wikitext text/x-wiki {{landboks |namn = Den slovakiske republikken |andre namn = Slovenská Republika |adjektiv = slovakisk |riksvåpen = Coat of Arms of Slovakia.svg |riksvåpenstorleik = 67 |flagg = Flag of Slovakia.svg{{!}}border |motto = Ikkje noko |nasjonaldag = 1. september |nasjonalsong = [[Nad Tatrou sa blýska]] |minoritetsspråk = [[bulgarsk]], [[tsjekkisk]], [[kroatisk]], [[ungarsk]], [[tysk]], [[polsk]], [[romanispråk|romani]], [[russisk]], [[rutensk]], [[serbisk]], [[ukrainsk]] |hovudstad = Bratislava |styresett = [[Parlamentarisk republikk]]<ref>{{Kjelde www|url=https://european-union.europa.eu/principles-countries-history/eu-countries/slovakia_da|tittel=Slovakiet|språk=da|utgjevar=Den europeiske unionen|vitja=2026-08-12}}</ref> |statsoverhovudtype = [[President]] |statsoverhovud = Peter Pellegrini |statsminister = Robert Fico |grunnlagdtype = [[Slovakisk historie|Historie]] |grunnlagd = &nbsp; |grunnlagd1type = Delinga av<br />&nbsp; &nbsp; &nbsp;[[Tsjekkoslovakia]] |grunnlagd1 = [[1. januar]] [[1993]] |vassareal = nær 0&nbsp;% |valuta = [[Euro]] |tidssone = [[UTC]] +1 |tidssone_sommartid = [[UTC]] +2 |retningsnummer = +421 |domene = .sk }} '''Slovakia''',{{mrk|[[slovakisk]] ''Slovensko''}} offisielt '''Den slovakiske republikken''',{{mrk|[[slovakisk]] ''Slovenská republika''}} er eit land i [[Sentral-Europa]] med over 5,5 millionar innbyggjarar fordelt på om lag {{areal|49000}}.<ref>{{snl}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://lex.dk/Slovakiet|tittel=Slovakiet|forfattar=Lund, Henrik|språk=da|utgjevar=Lex på lex.dk|vitja=2026-08-12}}</ref> Det grensar til [[Tsjekkia]] og [[Austerrike]] i vest, [[Polen]] i nord, [[Ukraina]] i aust og [[Ungarn]] i sør. Den største byen er hovudstaden, [[Bratislava]]. Slovakia er medlemsland i [[Den europeiske unionen]], [[NATO]], [[OECD]], [[WTO]], [[UNESCO]] og andre internasjonale organisasjonar. Det slaviske folket kom til området som i dag er Slovakia på 400- og 500-talet, under [[folkevandringstida]]. I løpet av historia har Slovakia høyrt til [[Samo-riket]] (den første kjende politiske eininga til slavarane), [[Stor-Mähren]], [[Kongedømet Ungarn]], [[Habsburgmonarkiet]], [[Austerrike-Ungarn]] og [[Tsjekkoslovakia]]. Dagens Slovakia vart ein sjølvstendig stat den 1. januar 1993 etter den fredelege delinga av Tsjekkoslovakia under [[fløyelsrevolusjonen]]. I lag med Tsjekkia var landet det siste i Europa som fekk sjølvstende på 1900-talet. Slovakia har den raskast veksande økonomien i [[EU]] og [[OECD]] (2007).<ref name="World Bank Country Classification">[http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/DATASTATISTICS/0,,contentMDK:20421402~pagePK:64133150~piPK:64133175~theSitePK:239419,00.html#High_income Verdsbanken], 2007</ref> Landet vart medlem av EU i 2004 og [[eurosona]] i 2009. == Geografi == [[Fil:Slovakia topo.jpg|mini|venstre|Eit topografisk kart over Slovakia]] {{detaljar|Slovakisk geografi}} [[Fil:Martin ( east view ).jpg|mini|venstre|Slovakisk landskap i [[Store Fatra]]]] Det slovakiske landskapet er hovudsakleg kjend for fjella, med [[Karpatane]] som den dominerande fjellkjeda som strekkjer seg langs det meste av den nordlege halvdelen av landet. I desse fjella finn ein dei høge fjelltoppane i [[Tatrafjella]]. I nord, nær grensa til Polen, ligg [[Høge Tatra]], eit populært skiområde med mange vakre innsjøar og dalar, samt det høgaste fjellet i Slovakiak, [[Gerlachovský štít]] på 2655 meter over havet. Her ligg òg eit nasjonalsymbol for Slovakia, fjellet [[Kriváň]]. Dei største slovakiske elvane er [[Donau]], [[Váh]] og [[Hron]]. [[Tisa]] markerer 5 km av landegrensa mellom Slovakia og Ungarn. Det slovakiske klimaet ligg mellom den [[temperert klima|tempererte]] og den [[kontinentalt klima|kontinentale klimasonen]] med relativt varme somrar og kalde, skya og fuktige vintrar. Området i Slovakia er delt inn i tre klimasoner: Dei varmaste låglanda i sør, dei meir varierte bekkena sentralt i landet og fjellklimaet i nord. [[Fil:Slovakia-CIA WFB Map.png|260px|mini|left|Kart over Slovakia]] == Historie == Det noverande Slovakia var ein del av Kongeriket Ungarn, og av det sameinte keisarlege og kongelege monarkiet [[Austerrike-Ungarn]] fram til 1918, då det vart ein del av den nye staten Tsjekkoslovakia. Slovakia vart uppretta som eigen stat fyrste gong i 1939 som fylgje av Münchenavtalen, og landet var i forbund med Tyskland under krigen. I 1945 vart landet igjen ein del av det gjenupprettede Tsjekkoslovakia, som var kommunistisk styrt og under sterk innflyt frå Sovjetunionen fram til 1989. Etter sovjetunionens fall vart staten Slovakia gjenuppretta 1. januar 1993. Slovakia vart medlem av den europeiske union i mai 2004. == Folkesetnad == Størstedelen av dei som bur i Slovakia er slovakiske (86 %), ungararane (10 %) er det største mindretalet, andre mindretal er romafolk, tsjekkarar, tyskarar, ukrainarar og polakkar. Den slovakiske grunnlova gjev religonsfridom. Størsteparten av slovakaren høyrer til den romersk-katolkse kyrkja, medan det største mindretalet er protestantar. I tillegg bur det 120 000 jødar i landet. Det offisielle tungemålet er slovakisk men i nokre område nyttar ein òg ungarsk. {{SK|pop}} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == {{fotnoteliste}} ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Sentral-Europa}} {{NATO}} {{EØS}} {{Schengenlanda}} {{OECD}} {{spire|geografi|Slovakia}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Slovakia| ]] [[Kategori:Land i Europa]] [[Kategori:Kystlause land]] [[Kategori:Schengen-land]] 6jy5msyyf1lbg7m2v3nvld4oqmqp24x Slovenia 0 9793 3666143 3565285 2026-08-13T18:17:01Z HerVal7752 105842 Landboks + kjelder 3666143 wikitext text/x-wiki {{landboks |namn = Republikken Slovenia |andre namn = Republika Slovenija |adjektiv = slovensk |riksvåpen = Coat of Arms of Slovenia.svg |riksvåpenstorleik = 50 |flagg = Flag of Slovenia.svg{{!}}border |motto = Ikkje noko |nasjonaldag = 25. juni |nasjonalsong = [[Zdravljica]] |hovudstad = Ljubljana |minoritetsspråk = [[italiensk]] og [[ungarsk]] |styresett = [[Parlamentarisk republikk]]<ref>{{Kjelde www|url=https://european-union.europa.eu/principles-countries-history/eu-countries/slovenia_da|tittel=Slovenien|språk=da|utgjevar=Den europeiske unionen|vitja=2026-08-13}}</ref> |statsoverhovudtype = [[President]] |statsoverhovud = Nataša Pirc Musar |statsminister = Janez Janša |grunnlagdtype = [[Slovensk historie|Historie]] |grunnlagd = &nbsp; |grunnlagd1type = [[Staten av slovenarar, kroatar og serbarar|Staten av<br />&nbsp; &nbsp; &nbsp;slovenarar,<br />&nbsp; &nbsp; &nbsp;kroatar og<br />&nbsp; &nbsp; &nbsp;serbarar]] |grunnlagd1 = [[29. oktober]] [[1918]] |grunnlagd2type = [[Kongeriket Jugoslavia|Kongeriket av<br />&nbsp; &nbsp; &nbsp;serbarar,<br />&nbsp; &nbsp; &nbsp;kroatar og<br />&nbsp; &nbsp; &nbsp;slovenarar]] |grunnlagd2 = [[1. desember]] [[1918]] |grunnlagd3type = [[Den sosialistiske føderale republikken Jugoslavia|SFR Jugoslavia]] |grunnlagd3 = [[29. juli]] [[1944]] |grunnlagd4type = [[Sjølvstende]] frå<br />&nbsp; &nbsp; &nbsp;[[Jugoslavia]] |grunnlagd4 = [[25. juni]] [[1991]] |grunnlagd5type = [[Brioni-avtalen]] |grunnlagd5 = [[7. juli]] [[1991]] |vassareal = 0,6&nbsp;% |valuta = [[Euro]] |tidssone = [[UTC]] +1 |tidssone_sommartid = [[UTC]] +2 |retningsnummer = +386 |domene = .si }} '''Slovenia''',{{mrk|[[slovensk]] ''Slovenija''}} offisielt '''Republikken Slovenia''',{{mrk|[[slovensk]] ''Republika Slovenija''}} er eit land sør i [[Europa]].<ref>{{snl}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://lex.dk/Slovenien|tittel=Slovenien|forfattar=Holst, Anne Katrine Kehler; Fledelius, Karsten|språk=da|utgjevar=Lex på lex.dk|vitja=2026-08-13}}</ref> Landet grensar til [[Italia]] i vest, [[Adriahavet]] i sørvest, [[Kroatia]] i sør og aust, [[Ungarn]] i nordaust og [[Austerrike]] i nord. Slovenia var del av [[Austerrike-Ungarn]] fram til 1918 då det vart ein del av Serbarane, Kroatane og Slovenarane sitt kongedømme, som i 1929 endra namn til [[Jugoslavia]]. Det vart sjølvstendig frå Jugoslavia i 1991. Det har vore medlem av [[EU|Den europeiske unionen]] sidan 1. mai 2004. == Geografi == {{detaljar|slovensk geografi}} === Topologi === [[Fil:Triglav.jpg|mini|venstre|[[Triglav]] er det høgste fjellet i Slovenia.]] I Slovenia møtest fire store europeiske geografiske regionar: [[Alpane]], [[Dei dinariske Alpane]], den [[pannoniske sletta]] og [[Middelhavet]]. Landet er stort sett berglendt, med slettelandskap i aust og nordaust. Det høgste punktet er [[Triglav]] (2864 moh.). Namnet tyder ”tre hovud”, og ein finn fjellet på riksvåpenet, som eit nasjonalsymbol for Slovenia. Om lag halvparten av landet (10 124&nbsp;km²) er skogdekt, Slovenia er dermed det tredje mest skogdekte landet i [[Europa]] etter [[Finland]] og [[Sverige]]. Restar av urskog finst framleis, dei største i Kočevje-området. Grassletter utgjer 5593&nbsp;km², hagar og marker 2471&nbsp;km², frukthagar 363&nbsp;km² og vingardar 216&nbsp;km². Slovenia er særskilt kjent for [[karst]]-landskapet sitt. Ordet karst vert brukt om landskapstypar som er danna i lett eroderte steinsortar, som kalkstein, som typisk har mange holer og grotter. Karst er det tyske namnet på regionen Kras i Slovenia, som har gitt namnet sitt til denne landskapstypen. Kystlina til [[Adriahavet]] er 47&nbsp;km lang. === Klima === Sjølv om Slovenia så vidt har grense mot [[Middelhavet]], er [[klima]]et i det meste av landet [[kontinentalklima|kontinentalt]], som i Sentral-Europa. [[Karst]]-landskapet hindrar stort sett lufta frå Middelhavet i å strøyme inn i landet. Området har ein god del sol, men det kan regne ganske kraftig her om vinteren. Når den kontinentale lufta strøymer innover landet er det ofte i form av [[bora]]vinden, som kan gje vindkast over 40&nbsp;m/s. Dei høgareliggande områda i nord og vest har milde forhold om sommaren, men kan ha ganske så vinterlege forhold på vinterstid. Frå tidleg på sommaren byrjar nærleiken til Middelhavet å gjere seg gjeldande i form av kraftige [[torevêr|torebyer]]. Frå september av er det derimot sjeldan med torevêr, men ein kan framleis få ei regnbye i ny og ne. Vintertemperaturane i austlege delar av Slovenia er omtrent som i Ungarn, men ein har oftare mildare periodar her. Snittemperaturen er -2&nbsp;°C i januar og 21&nbsp;°C i juli. Årleg nedbør er i snitt 1000&nbsp;mm på kysten, opp til 3500 med meir i [[Alpane]], 800&nbsp;mm i søraust og 1400&nbsp;mm sentralt i Slovenia. == Demografi == === Folkesetnad === Folkesetnaden i Slovenia er relativt etnisk homogen. Ved folketeljinga i 2002 erklærte 83,1 % seg som [[slovenarar]], 8,9 % erklærte ingen nasjonalitet eller nasjonalitet ukjent. Dei største minoritetane kom frå andre tidlegare jugoslaviske statar: [[serbarar]] (2,0 %), [[kroatar]] (1,8 %) og [[bosnjakar]] (1,1 %). To små minoritetsgrupper, [[ungarar]] (0,4 %) i aust og [[italienarar]] (0,2 %) på [[Istria]] og ved kysten, har status i grunnlova som «innfødde minoritetar», og har ein plass kvar reservert i nasjonalforsamlinga. Det fanst òg ein [[tyskarar|tysk]] minoritet fram til [[andre verdskrigen]], men desse vart fordrivne eller flykta etter krigen. I 2002 var det 499 menneske som oppgav tysk nasjonalitet. Dei største byane er hovudstaden [[Ljubljana]] (266&nbsp;000 ib., 495&nbsp;000 i det større byområdet), [[Maribor]] (111&nbsp;000) og [[Celje]] (48 100). Med 99 ibuarar per kvadratkilometer er Slovenia relativt tynt folkesett etter europeiske tilhøve. Om lag 51 % av folket bur i byar og 49 % på landsbygda. Forventa levetid er 72,2 år for menn og 80 år for kvinner (2003). Folketalet i Slovenia er svakt søkkande. === Språk === Statsspråket er [[slovensk]], som har ein skriftleg tradisjon tilbake til 1500-talet. Slovensk er eit sør-slavisk språk. Som for mange andre små folkeslag er språket ein svært viktig del av slovenarane si nasjonalkjensle. Fram til oppløysinga av [[Austerrike-Ungarn]] i 1918 var [[tysk]] eliten sitt språk og slovensk hadde lågare status, men på 1800-talet oppstod det ei språkrørsle som brukte slovensk som litteraturspråk og kjempa for å heva språket sin status. Enkelte forfattarar meinte på denne tida at slovenarane burde bruka serbo-kroatisk heller enn tysk og at det slovenske språket var for lite til å stå på eigne bein, men denne tankegangen vann ikkje fram. I [[Jugoslavia]] var slovensk eit av dei offisielle språka, men i praksis følte slovenarane ofte eit språkleg press frå serbo-kroatisk. Minoritetsspråka [[italiensk]] og [[ungarsk]] har offisiell status i delar av landet. === Religion === Slovenarane har tradisjonelt vore [[katolikk]]ar, sidan dei vart kristna rundt 800. Unntaket var ein kort periode på 1500-talet då den protestantiske reformasjonen stod sterkt i Slovenia, men med den katolske motreformasjonen erobra den katolske kyrkja si stilling. Ved folketeljinga i 2002 erklærte 57,8 % av folket seg som katolikkar, noko som er ein nedgang frå 71,6 % i 1991. 2,4 % var [[islam|muslimar]] og 2,3 % [[ortodoks kristendom|ortodokse kristne]]. 10,1 % erklærte seg som ateistar. == Historie == [[Fil:Bled-CastleAndChurch01.JPG|venstre|mini|Borga og kyrkja i [[Bledvatnet|Bled]].]] Dei tidlegaste kjende folkeslaga i dagens Slovenia var [[keltarar]] og [[illyrarar]]. [[Romarriket]] tok kontroll over området i det første hundreåret AD. Romerske byar i området omfattar Celeia (no [[Celje]]), Emona ([[Ljubljana]]), Nauportus ([[Vrhnika]]) og Poetovia ([[Ptuj]]). Dei romerske provinsane Dalmatia, Italia, Noricum og Pannonia omfatta delar av det som i dag er Slovenia. På 500-talet kom dei første [[slavarar|slavarane]] til dagens Slovenia. På 600-talet oppstod det slaviske fyrstedømet [[Karantania]], med senter nær dagens [[Klagenfurt]], som strekte seg heilt til dagens [[Tsjekkia]] og [[Slovakia]]. Karantania fall på 700-talet under først [[Bayern|bayersk]] og så [[frankarar|frankisk]] herredøme, og vart del av [[Karl den store]] sitt keisarrike. Etter at forløparane for dagens [[ungararar]] slo seg ned på den pannoniske sletta på midten av 900-talet vart slovenarane og dei andre sørslavarane skilde frå vestslavarane lenger nord. Karantania vart del det [[tysk-romerske rike]], først under hertugdømmet Bayern, frå [[976]] under hertugdømmet [[Kärnten]]. Kärnten vart over dei neste hundreåra oppdelt i hertugdøma [[Kärnten]] ([[slovensk]] Koroška), [[Steiermark]] (Štajerska) og [[Krain]] (Kranjska). Frå slutten av 1200-talet av kom dei slovenske område under styret til [[habsburgarane]], der dei skulle bli verande heilt til 1918. Slovenia vart del av grenselandet mot [[Det osmanske riket]], som ved to høve nådde heilt til [[Wien]] med hærane sine. Det vart ofte herja, men vart aldri erobra av ottomanarane. På 1400-talet og 1500-talet var det hyppige bondeopprør, og då [[reformasjonen]] kom på 1500-talet vart mange slovenarar protestantar. I samanheng med dette vart den første boka på slovensk trykt i 1551 av [[Primož Trubar]], og ei slovensk bibelomsetjing og slovensk grammatikk vart laga. Men med [[motreformasjonen]] vart Slovenia igjen katolsk område. Dei neste 300 åra var Slovenia ein roleg del av [[Habsburg-riket]]. På 1700-talet vart alminneleg skuleplikt innført, med undervisning på dei lågaste klassetrinna. I 1782 vart liveigenskapen avskaffa og fri religionsutøving tillate. I 1797 kom den første slovensk-språklege avisa, Ljubljanske Novice. I 1809 vart Slovenia erobra av det [[Frankrike|franske]] keisarriket under [[Napoléon Bonaparte]], og Ljubljana vart hovudstad for Frankrike sine [[dei illyriske provinsane|illyriske provinsar]]. Etter slutten på napoleonskrigane i 1814 vart den gamle orden gjeninnført. Utover 1800-talet voks den slovenske nasjonalrørsla, mellom anna inspirert av tida under Napoleon. Slovenarane var dessuten på denne tida under sterkt germaniseringspress. Det slovenske språket hadde låg status, og for å stiga i dei sosiale gradene måtte ein "bli tysk". Diktaren [[France Prešeren]] (1800-1849 viste at det slovenske språket kunne brukast til høgverdig litteratur, og har seinare fått ein status som slovensk nasjonaldiktar. Under revolusjonane i Europa i 1848 vart tanken om større slovensk sjølvstyre for fyrste gong fremja. Utover 1800-talet reiste kravet seg om at dei slovenske områda, som framleis var delt mellom dei gamle hertugdøma Kärnten, Steiermark og Krain, skulle slåast saman til eitt område med indre sjølvstyre. I 1867 fekk [[Ungarn]] status som eige kongedøme, og det [[austerrikske]] keisarriket vart til dobbeltmonarkiet [[Austerrike-Ungarn]]. Fleire og fleire slovenarar slutta seg til den sør-slaviske (jugoslaviske) tanken - at dei sørslaviske folka, slovenarar, [[kroatar]] og [[serbarar]] innan keisarriket, skulle slutta seg saman og få lik status som Ungarn, slik at dobbeltmonarkiet ville verta eit trippelmonarki. [[Fil:Novo mesto Breg 2.JPG|mini|Byen [[Novo Mesto]].]] Denne tanken fekk ikkje gjennomslag før [[den første verdskrigen]] braut ut. Då denne førte til det totale samanbrot for Austerrike-Ungarn gjekk slovenarane med i den nye staten ''Serbarane, kroatane og slovenarane sitt kongerike'', som i 1929 endra namn til kongeriket [[Jugoslavia]]. Kystområda vart okkuperte av [[Italia]]. Fullt sjølvstende vart ikkje vurdert seriøst av slovenarane på denne tida, då landet verka for lite til å overleva som eigen stat i dei urolege tidene som då var. Monarken i det nye kongeriket var den gamle kongen av [[Serbia]], og slovenarane oppfatta staten som sterkt serbisk dominert. Med grunnlovsendringa som medførte namneskiftet til Jugoslavia i 1929 forsvann òg namnet ''Slovenia'', nye provinsgrenser vart trekte opp og det meste av Slovenia vart del av ''Dravska banovina''. Dessutan avskaffa kongen politiske parti og tok makta i eit kongeleg diktatur. Då [[den andre verdskrigen]] braut ut var Jugoslavia frå starten av nøytralt, men 25. mars 1941 vart regenten, prins Paul, pressa til å inngå allianse med [[aksemaktene]]. To dagar etter vart han avsett i eit militærkupp. [[Tyskland]] reagerte med å invadera Jugoslavia 6. april 1945, støtta av [[Italia]], [[Ungarn]] og [[Bulgaria]]. Slovenia vart delt opp mellom Italia, Tyskland og Ungarn. Okkupasjonstida var ei blodig tid i heile Jugoslavia, med uoversiktlege konfliktlinjer mellom kommunistiske partisanar under [[Josip Broz Tito|Tito]] og andre motstandsgrupperingar, som ofte enda opp med å alliera seg heilt eller delvis med dei tyske og italienske okkupantane mot kommunistane. I Slovenia oppstod ein organisasjon kalla ''domobranstvo'' (''heimevern'') (deltakarane ''domobranci''), som var drivne av anti-kommunisme og kjempa mot partisanane, som òg var aktive i Slovenia. Etter slutten av krigen gjennomførte Tito sine partisanar i mai 1945 omfattande massakrar på domobranci, kroatiske [[ustasja]]-soldatar og andre som hadde prøvd å flykta til den britiske okkupasjonssona i [[Austerrike]], kjend som [[Bleiburg-massakrane]]. Talet drepne er vanskeleg å slå fast, men går opp i fleire titusen. Den tyske minoriteten vart driven ut av landet. Med fredsavtalen overtok Jugoslavia dei slovenske områda som hadde vore italienske i mellomkrigstida, men målet om òg å få byen [[Trieste]], som hadde ein stor slovensk minoritet, vart ikkje oppnådd. Jugoslavia vart reorganisert som ein sosialistisk føderasjon, og Slovenia vart ein av dei seks delrepublikkane. Under Tito sitt styre var landet eit stabilt kommunistisk diktatur, men etter Tito sitt brot med [[Stalin]] i 1948 på mange måtar friare enn landa som låg under sovjetisk dominans. Etter at Tito døydde i 1980 vart leiarskapet overtatt av eit kollektivt presidentskap med ein representant frå kvar republikk, med rullerande leiarskap for eit år om gongen. Slik prøvde ein å behalda stabiliteten, men dei indre spenningane i føderasjonen meir og meir tydelege. Økonomiske nedgangstider førte til at Slovenia raskt sakka akterut i levestandard for dei kapitalistiske nabolanda, sjølv om det var den rikaste av dei jugoslaviske delrepublikkane. I 1986 vart [[Milan Kučan]] partisjef i kommunistpartiet i Slovenia og starta ein liberaliserings- og demokratiseringsprosess. Den auka pressefridomen som han tillét skapte store spenningar i forhold til det kommunistiske leiarskapet sentralt og den føderale hæren. I 1989 heldt Slovenia det første frie valet i Jugoslavia, då det skulle veljast ny slovensk representant til det føderale presidentskapet. Kommunistpartiet sin kandidat tapte valet for opposisjonskandidaten [[Janez Drnovšek]]. Etter at [[Slobodan Milošević]] kom til makta i Serbia, den største av delrepublikkane, oppstod det stadig større spenningar mellom Slovenia og Serbia. 23. januar 1990 marsjerte den slovenske delegasjonen ut av [[Jugoslavias kommunistforbund]] sin ekstraordinære partikongress etter at dei ikkje hadde lukkast i å få fleirtal for eit einaste av ei rekkje reformforslag dei hadde fremja. Slovenia gjekk lenge inn for ei omorganisering av Jugoslavia til ein lausare konføderasjon, men då det viste seg umogleg å få Serbia med på dette vart det større og større oppslutning om tanken å forlata Jugoslavia. I april 1990 heldt Slovenia dei første frie parlaments- og presidentvala, der opposisjonskoalisjonen [[DEMOS]] kom til makta. Kučan vart vald til president. 23. desember 1990 vart det heldt folkerøysting om sjølvstende frå Jugoslavia, som gav 88,5 % fleirtal for lausriving. 26. juni 1991 erklærte Slovenia seg som sjølvstendig stat, noko som utløyste ein ti dagar lang krig mot den jugoslaviske hæren. Dei slovenske styrkane sigra over hæren militært, og hæren vart forhindra frå å fortsetja krigen av det serbiske leiarskapet i Beograd, som var villige til å la Slovenia gå og heller bruka militære ressursar i den komande krigen i Kroatia. Meklarar frå [[EU]] forhandla fram ein avtale om at Slovenia skulle leggje sjølvstendeerklæringa på is i tre månader, mens den jugoslaviske hæren trekte seg ut. 15. januar 1992 vart Slovenia sitt sjølvstende anerkjent av [[EU]], og 22. mai vart landet medlem av [[FN]], saman med dei andre post-jugoslaviske statane. Sidan sjølvstendet har Slovenia vore prega av stabilitet. Landet er ein av dei rikaste av dei tidlegare kommuniststatane i Aust-Europa. Det har vore stor politisk semje om å verta med i den europeiske integreringsprosessen. Etter folkerøystingar vart Slovenia medlem i [[NATO]] 29. mars 2004 og [[EU]] 1. mai 2004. == Politikk == Slovenia er ein [[parlamentarisme|parlamentarisk]] [[republikk]], med ein president som vert vald av folket kvart femte år, og ein statsminister vald av nasjonalforsamlinga. Statsministeren har det meste av den reelle makta. Nasjonalforsamlinga heiter ''Državni zbor'' og har 90 medlemer, som vert valde kvart fjerde år. Ein av plassane er reservert for den [[italienarar|italienske]] minoriteten og ein for den [[ungararar|ungarske]] minoriteten. Presidenten, [[Danilo Türk]], vart vald i desember 2007. Statsministeren sidan parlamentsvalet i oktober 2004 heiter [[Janez Janša]] og representerer ''Det slovenske demokratiske partiet'' ([[Slovenska demokratska stranka]]), det største av fire parti i ei sentrum-høgre koalisjonsregjering. Det største opposisjonspartiet, som har sete ved makta det meste av tida sidan 1992, er det liberale partiet ''Slovenias liberale demokrati'' ([[Liberalna demokracija Slovenije]]). [[Noreg]] har hatt ein ambassade i Ljubljana sidan 1. desember 2003. Slovenia er representert i Noreg ved ambassaden sin i [[København]]. == Økonomi == Slovenia var den rikaste av dei jugoslaviske delrepublikkane, og har opplevd sterk økonomisk vekst sidan sjølvstendet i 1991. Det er det rikaste av dei nye EU-medlemene, rekna etter [[brutto nasjonalprodukt]]. Inflasjonsraten var på 3,6 % i 2004 og 2,5 % i 2005 og nærmar seg no snittet i EU. Økonomisk vekst var 2,7 % i 2003 og 4,2 % i 2004. Arbeidsløysa var i 2005 9,8 %. Landet har dei siste åra gjennomført privatisering i bankvesenet, telekommunikasjon og offentlege tenester. Restriksjonar på utanlandske investeringar har blitt bygd ned og direkte utanlandsk investering er venta å auka. Dei viktigaste handelspartnarane er [[Tyskland]], [[Italia]] og [[Austerrike]]. Slovenia innførte den europeiske fellesvalutaen [[euro]] den 1. januar 2007. == Kultur == === Kunst og litteratur === [[France Prešeren]] (1800-1849) har status som nasjonalforfattar. Han har mellom anna skrive nasjonalsangen ''Zdravljica'' (''Ein skål''). I nyare tid har musikkgruppa [[Laibach]] gjort seg merka internasjonalt. === Idrett === Slovenia si plassering i Alpane har gjort at vintersport er populært. Kjende er vintersportsstadane [[Kranjska Gora]], som arrangerer verdscuprenn i [[alpint]], og [[Planica]], som har ein kjend [[skiflyging]]sbakke. ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{fotnoteliste}} ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Sentral-Europa}} {{Middelhavsland}} {{EU}} {{EØS}} {{NATO}} {{Schengenlanda}} {{OECD}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Slovenia| ]] [[Kategori:Land i Europa]] [[Kategori:NATO-land]] [[Kategori:Schengen-land]] 9f8juyxwc1qi1bxbvdwzuaawl6qqay0 Mal:Fakta om Slovenia 10 10600 3666144 3451420 2026-08-13T18:17:15Z HerVal7752 105842 [[Kategori:Utgåtte malar]] 3666144 wikitext text/x-wiki <div align=right>{{endre|Mal:Fakta om Slovenia}}</div> {{Infoboks_land| lokalt_namn = Republika Slovenija| norsk_namn = Slovenia| adjektiv = slovensk| bilete_riksvåpen = Coat of Arms of Slovenia.svg| bilete_flagg = Flag of Slovenia.svg| bilete_kart = LocationSlovenia.png| nasjonale_motto = Ikkje noko| nasjonaldag = [[25. juni]]| nasjonalsong = [[Zdravljica]]| hovudstad = [[Ljubljana]]| offisielle_språk = [[Slovensk]], [[italiensk]]<sup>1</sup> og [[ungarsk]]<sup>1</sup>| styresett = [[Republikk]]| leiar_titlar = [[President]] <br /> [[Statsminister]]| leiar_namn = [[Nataša Pirc Musar]] <br /> [[Robert Golob]]| sjølvstende_type = [[Sjølvstende]]| sjølvstende_hendingar = &nbsp; - Erklært <br /> &nbsp; - Anerkjent| sjølvstende_datoar = Frå [[Jugoslavia]] <br /> [[25. juni]] [[1991]] <br /> [[1992]]| flatevidd_andel_vatn = 0,6&nbsp;%| folketal_tettleik_rangering = 77| valuta = [[Euro]]| tidssone = [[UTC]] +1| internasjonal_telefonkode = 386| nasjonale_toppdomene = .si| fotnotar =<sup>1</sup> I visse kommunar.| }} <noinclude> [[Kategori:Utgåtte malar]] </noinclude> psdd5jdfwkfzlh1tdyyfbrhsvc8d672 Mal:Fakta om Slovakia 10 10726 3666147 3555568 2026-08-13T18:24:28Z HerVal7752 105842 [[Kategori:Utgåtte malar]] 3666147 wikitext text/x-wiki <div align=right>{{endre|Mal:Fakta om Slovakia}}</div> {{Infoboks_land| lokalt_namn = Slovenská Republika| norsk_namn = Slovakia| adjektiv = slovakisk| bilete_riksvåpen = Coat of Arms of Slovakia.svg| bilete_flagg = Flag of Slovakia.svg| bilete_kart = EU-Slovakia.svg| nasjonale_motto = Ukjent| nasjonaldag = [[1. september]]| nasjonalsong = [[Nad Tatrou sa blýska]]| hovudstad = [[Bratislava]]| offisielle_språk = [[Slovakisk språk|Slovakisk]]| styresett = [[Republikk]]| leiar_titlar = [[President]] <br/> [[Statsminister]]| leiar_namn = [[Peter Pellegrini]] <br/> [[Robert Fico]]| sjølvstende_type = Sjølvstende| sjølvstende_hendingar = &nbsp; - Dato| sjølvstende_datoar = Delinga av [[Tsjekkoslovakia]] <br/> [[1. januar]] [[1993]]| flatevidd_andel_vatn = nær 0&nbsp;%| folketal_tettleik_rangering = 67| valuta = [[Euro]]| tidssone = [[UTC]] +1| internasjonal_telefonkode = 421| nasjonale_toppdomene = .sk| fotnotar =| }}<noinclude> [[Kategori:Utgåtte malar]] </noinclude> l9gcf8iocguqflldk4b99j8kjbfmc43 Avisa Bellona 0 16703 3666221 3664156 2026-08-14T11:49:38Z Johshh 122989 3666221 wikitext text/x-wiki {{om|||Bellona (fleirtyding)}} {{Infoboks avis}} '''''Bellona''''' var ei nyheitsavis som vart utgjeven i [[Kristiansand]]. Første avisa kom ut den [[1. september]] [[1807]]. Redaktøren var [[Nicolai Wergeland]], som i 1807 var adjunkt ved Kristiansands skole.<ref name=":0">{{Kilde bok|url=https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2006112001047?page=285|tittel=Under Krigen : (1807-1814) : nogle historiske og biografiske Optegnelser|forfatter=Flood, Constantius|forlag=Malling|side=276|utgivelsesår=1892}}</ref> ''Bellona'' vart redigert av stiftsprost [[Christian Sørensen]].{{tr|dato=2026}} Ho var laga etter mønster av ei [[Efterretninger og Opmuntringer|nyheitsavis]] utgjeven av [[Niels Wulfsberg]] i [[Oslo|Christiania]] (Oslo). Desse to var blant dei første nyheitsavisene i [[Noreg]]. ==Kjelder== <references/> == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{VISTITTEL:Avisa ''Bellona''}} {{SORTERINGSNYKEL:Bellona}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Kristiansand kommune]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser]] [[Kategori:Tidlegare aviser i Vest-Agder]] [[Kategori:Skipingar i 1807]] [[Kategori:Nedleggingar i 1908]] hbx9tbfizsqqcf62ioq3q84b1zpk5uu Tidlegare norske aviser 0 16706 3666204 3665746 2026-08-14T10:12:53Z Johshh 122989 /* C */ blei til Morgenposten 3666204 wikitext text/x-wiki '''Tidlegare norske aviser''' er eit oversyn over norske [[avis|avistitlar]] som er lagde ned. {{Ufullstendig liste}} ==A== *''[[avisa ABC|ABC]]'' (1932–1940) *''[[Adressebladet]]'' (1855–1892) *''[[Adresse-tidende for Brevig, Stathelle, Langesund, Bamble og Eidanger]]'' (1849–1898) *''[[Stavangeren (1852-1899)|Stavangeren]]'' (1852-1899) *[[Stavangeren (1916-1964)|Stavangeren]] (1916-1964) *''[[Aftenbladet (1855–1881)|Aftenbladet]]'' (1855–1881) *''[[Agder folkeblad (1937–1939)|Agder folkeblad (I)]]'', [[Arendal]], (1937–1939) *''[[Agder folkeblad (1948–1955)|Agder folkeblad (II)]]'', [[Flekkefjord]], (1948–1955) *''[[Agdesidens blad]]'' (1903–1904) *''[[Agdesidens budstikke (1851-1851)|Agdesidens budstikke (I)]]'' (1851) *''[[Agdesidens budstikke (1863–1865)|Agdesidens budstikke (II)]]'' (1863–1865) *''[[Agitatoren]]'' (1908–1913) *''[[Aker og lørenskog avis]]'' (1926–1927) *''[[Avisa Akershus]]'' (1886–1943, 1945–1966) *''[[Akershus budstikke (1907–1923)|Akershus budstikke]]'' (1907–1923) *''[[Akershus Folkeblad (1903–1912)|Akershus Folkeblad (I)]]'', [[Oslo]], (1903–1912) *''[[Follo Arbeiderblad|Akershus Folkeblad (II)]]'', [[Drøbak]], (1924) *''[[Akershus folkeblad (1932–1935)|Akershus folkeblad (III)]]'', [[Dal]] (1932–1935) *''[[Akershus folkeblad (1951–1963)|Akershus folkeblad (IV)]]'', [[Lillestrøm]], (1951–1963) *''[[Akershus nyheds- og avertissements-blad]]'' (1922) *''[[Akershus-budstikken]]'' (1896–1902) *''[[Akershusposten (I)]]'', [[Lillestrøm]], (1890) *''[[Akershusposten (1905–1919)|Akershusposten (II)]]'', [[Lillestrøm]], (1905–1919) *''[[Akershusposten (1920–1943)|Akershusposten (III)]]'', [[Oslo]], (1920–1943) *''[[Aktuelt distrikts-nytt]]'' (1961) *''[[Avisa Alarm|Alarm]]'' (1919–1940) *''[[Allemansblad]]'' (1873) *''[[Alles vel]]'' (1912–1917) *''[[Almubladet]]'' (1875–1876) *''[[Alta blad]]'' (1959) *''[[Altafjord]]'' (1953–1955) *''[[Amtsbladet for Nordre Throndhjems amt]]'' (1886–1890 (?)) *''[[Andvake (avis)]]'' (1884–1887) *''[[Andøposten]]'' (1913–1923) *''[[Andøya Avis]]'' (1925–1982) *''[[Angrep (avis)|Angrep]]'' (1934–1935) *''[[Annoncebladet]]'' (1920–1921) *''[[Annoncen]]'' (1888) *''[[Annonsen]]'' (1938–1939) *''[[Arbeideravisa (2008)|Arbeideravisa]] (2008)'' *''[[Arbeiderbonden]]'' (1922) *''[[Arbeider-demokraten]]'' (1936) *''[[Arbeideren (1884–1890)|Arbeideren (I)]]'', [[Oslo]], (1884–1890) *''[[Arbeideren (1894–1917)|Arbeideren (II)]]'', [[Oslo]], (1894–1917) *''[[Arbeideren (1910)|Arbeideren (III)]]'', [[Larvik]], (1910) *''[[Arbeideren (1923–1924)|Arbeideren (IV)]]'', [[Hamar]], (1923–1924) *''[[Arbeideren (1929–1940)|Arbeideren (V)]]'' (Oslo 1929–1940) *''[[Arbeideren (1951–1953)|Arbeideren (VI)]]'' (Brumunddal 1951–1953) *''[[Arbeideren & Gudbrandsdalens arbeiderblad]]'' (1924–1929) *''[[Arbeiderens vilje]]'' (1888) *''[[Arbeideridrett]]'' (1926–1930, 1933–1935) *''[[Arbeidernes avis]]'' (1909) *''[[Arbeidernes blad]]'' (1898) *''[[Den Nye Social-Demokraten|Arbeider-politikken]]'' (1920-1923) *''[[Arbeider-sport]]'' (1931–1933) *''[[Arbeidervennen]]'' (1885–1886) *''[[Arbeiderviljen]]'' (1929–1930) *''[[Arbeidet]]'' (1893–1940, 1945–1949) *''[[Arbejdernes røst]]'' (1890–1892) *''[[The Arctic times]]'' (1945) *''[[Arendals avis]]'' (1885–1887) *''[[Arendalsposten]]'' (1951) *''[[Asker (avis)|Asker]]'' (1933–1934) *''[[Asker blad]]'' (1931–1932) *''[[Asker og Bærums arbeiderblad]]'' (1926–1928) *''[[Askim blad]]'' (1930) *''[[Askim budstikke]]'' (1930) *''[[Askim-pressen]]'' (1945) *''[[Askøy Tidend]]'' (1950-1984) *''[[Áššu]]'' (1993–2008) *''[[Aura tidende]]'' (1914) *''[[Austland]]'' (1922–1965) *''[[Avertissementstidende]]'' (1879) *''[[Avholds-avisen (1910)|Avholds-avisen (I)]]'' (1910) *''[[Avholds-avisen (1913)|Avholds-avisen (II)]]'' (1913) *''[[Avisa Trondheim]]'' (''Arbeider-Avisa''), (1924–1996) *''[[Avis 1]]'' (1998–2005) *''[[Avisen (1890)|Avisen (I)]]'', [[Harstad]], (1890) *''[[Avisen (1893–1929)|Avisen (II)]]'', [[Oslo]], (1893–1929) ==B== *''[[Banketten]]'' *''[[Baunen (I)]]'', [[Skien]], (1898) *''[[Baunen (II)]]'', [[Rjukan]], (1945) *''[[Baunevakt]]'' (1940) *''[[Baut skib]]'' (1906&ndash;1911) *[[Avisa Bellona|''Bellona'']] ''(1807-1908)'' *''[[Bergen (I) (avis)|Bergen (I)]]'' (1906) *''[[Bergen (II) (avis)|Bergen (II)]]'' (1908) *''[[Gula Tidend|Bergenhus]]'' (1904){{Treng kjelde}} *''[[Bergenhus avis]]'' (1909) *''[[Bergenhus folketidende]]'' (1882&ndash;1896) *''[[Bergens Adresse-contoirs Efterretninger|Bergens Adressecontoirs Efterretninger]]'' (1765&ndash;1889) *''[[Bergens Aftenblad|Bergens aftenblad]],'' (1880-1942) *''[[Bergens Annonce-Tidende]]'' (1884&ndash;1922) *''[[Bergens Annonce-Tidende: Vestenfjeldske ugeblad]]'' (1907&ndash;1919){{Treng kjelde}} *''[[Bergens avis]]'' (1900) *''[[Bergens folkeblad]]'' (1902&ndash;1904) *''[[Bergens handels- og sjøfartstidende]]'' (1896&ndash;1897) *''[[Bergens morgenavis]]'' (1874&ndash;1875) *''[[Bergens social-demokrat]]'' (1922&ndash;1927) *''[[Bergens Stiftstidende]]'' (1840&ndash;1855) *''[[Bergenseren (I)]]'' (1857) *''[[Bergenseren (II)]]'' (1859&ndash;1860) *''[[Bergenseren (III)]]'' (1889&ndash;1892) *''[[Bergenske blade (I)]]'' (1848&ndash;1854) *''[[Bergenske blade (II)]]'' (23. september&ndash;27. september 1919) *''[[Bergenske blade (III)]]'' (22. juni&ndash;26. august 1920) *''[[Bergenske blade (IV)]]'' (30. mai&ndash;10. juni 1921) *''[[Den bergenske merkur]]'' (1833&ndash;1839) *''[[Avisa Bergensposten|Bergensposten]]'' (1854&ndash;1893) *''[[Bergensposten : Fram]]'' (1892&ndash;1893) *''[[Bergensposten : Sildebladet]]'' (1870&ndash;1873) *''[[Berlevåg avis]]'' (1930&ndash;1931) *''[[Bestillingsmanden]]'' (1899) *''[[Bjørgvin (1892–1926)|Bjørgvin]]'' (1892&ndash;1926) *''[[Bladet Harstad]]'' (1996&ndash;2000) *''[[Blue Beret]]''{{Treng kjelde}} *''[[Bodø tidende]]'' (1881&ndash;1937) *''[[Bondebladet (1914-1935)|Bondebladet]]'' (1914&ndash;1935) *''[[Bonden (1896–1897)|Bonden (I)]]'' (1896&ndash;1897) *''[[Bonden (1909–1922)|Bonden (II)]]'' (1909&ndash;1922) *''[[Den Borgerlige Arbeider]]'' (1915&ndash;1940) *''[[Brann (1938–1939)|Brann]]'' (1938&ndash;1939) *''[[Bratsberg amts avertissementstidende]]'' (1859) *''[[Bratsberg amtstidende (1840–1842)|Bratsberg amtstidende (I)]]'' (1840&ndash;1842) *''[[Bratsberg amtstidende (1844–1863)|Bratsberg amtstidende (II)]]'' (1844&ndash;1863) *''[[Bratsberg amtstidende (1870)|Bratsberg amtstidende (III)]]'' (ca. 1870) *''[[Bratsberg amtstidende (1884–1901)|Bratsberg amtstidende (IV)]]'' (1884&ndash;1901) *''[[Bratsberg amtstidende og correspondent]]'' (1843) *''[[Bratsberg avholdsblad]]'' (1911&ndash;1912) *''[[Bratsberg blad]]'' (1891&ndash;1924) *''[[Bratsberg-amts correspondent]]'' (1844&ndash;1846) *''[[Bratsberg-Demokraten]]'' (1908&ndash;1923) *''[[Breidablik]]'' (1895&ndash;1900, 1907&ndash;1910, 1914&ndash;1920) *''[[Brevduen fra Moss]]'' (1833&ndash;1843) *''[[Brevigsposten]]'' (1869) *''[[Breviks avis]]'' (1878&ndash;1881) *''[[Breviks dagblad]]'' (1924&ndash;1954) *''[[Bruvik (1952-1975)|Bruvik]]'' (1952-1975) *''[[Bruvik nytt]]'' (1946) *''[[Bruvik-ex-pressen]]'' (1956&ndash;1957) *''[[Brønnøy folkeblad]]'' (1915&ndash;1917) *''[[Helgelands Blad|Brønnøyposten]]'' (1905&ndash;1915) *''[[Budstikka (nedlagt avis fra Kristiansund)|Budstikka]]'' (1940) *''[[Budstikken|Budstikken (I)]]'', [[Oslo]] (1808&ndash;1814) *''[[Budstikken (1877–1878)|Budstikken (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1877&ndash;1878) *''[[Budstikken (1881–1887)|Budstikken (III)]]'', [[Oslo]] (1881&ndash;1887) *''[[Budstikken (1890–1891)|Budstikken (IV)]]'', [[Hønefoss]] (1890&ndash;1891) *''[[Budstikken (1900–1911))|Budstikken (V)]]'', [[Rakkestad]] (1900&ndash;1911) *''[[Budstikken fra Frederikshald]]'' (1844-1845) *''[[Buskerud blad]]'' (1875-1877) *''[[Buskerud dagblad]]'' (1924-1940, 1952-1960) *''[[Buskerud og Vestfold]]'' (1923-1937) *''[[Buskerud socialdemokrat]]'' (1921-1925) *''[[Buskerud-Arbeideren]]'', [[Drammen]] (1923&ndash;1925) *''[[Buskeruds amtstidende|Buskeruds amtstidende (I)]]'' [[Hokksund]] (ca. 1863-1875) *''[[Buskeruds amtstidende (1881-1920)|Buskeruds amtstidende (II)]]'' [[Drammen]] (1881-1920) *''[[Buskeruds amtstidende og Drammens adresse]]'' (1840-1843) *''[[Buskeruds blad]]'' (1883-1961) *''[[Bygda (avis)]]'' (1962-1963) *''[[Bygdabladet (I)]]'', [[Trondheim]] (1922) *''[[Bygdabladet (1931-1932)|Bygdabladet (II)]]'', [[Brattvåg]] (1931-1932) *''[[Bygdabladet og Fiskaren]]'' (1922) *''[[Bygdebladet (1925-1929)|Bygdebladet (I)]]'', [[Naustdal]] (1925-1929) *''[[Bygdebladet (II)]]'', [[Kvam]] *''[[Bygdebladet (III)]]'', [[Skånevik]] (1939) *''[[Bygdebladet (IV)]]'', [[Dimmelsvik]] (1940-1942) *''[[Bygdanytt|Bygdebladet (V)]]'', [[Ytre Arna]] *''[[Bygdebladet (VI)]]'', [[Hareid]] *''[[Bygdefolket (1932-1935)|Bygdefolket (I)]]'', [[Porsgrunn]] (1932-1935) *''[[Bygdefolket (1945)|Bygdefolket (II)]]'', [[Trondheim]] (1945) *''[[Bygdenes blad]]'' (1936-1966) *''[[Bygdenes by]]'' (1955-1959) *''[[Bærum (1923-1932)|Bærum]]'' (1923-1932) *''[[Bærum og Askers blad]]'' (1918-1922) *''[[Bærum-politikken]]'' (1932-1935) *''[[Bærums blad]]'' (1909-1918) *''[[Bærums vel]]'' (1924-1925) *''[[Bøndernes blad]]'' (1933-1934) ==C== *''[[Christiania Adresse-Tidende]]'' (1842&ndash;1857) *''[[Christiania avertissementsblad]]'' (1862&ndash;1864) *''[[Christiania dagblad]]'' (1863&ndash;1864) *''[[Christiania-Posten]]'' (1848&ndash;1863) *''[[Christianias almindelige adresse-tidende]]'' (1841&ndash;1842) *''[[Christiania-telegrafen]]'' (1833) *''[[Christiansandske uge-blade]]'' (1780&ndash;1788) *''[[Christianssands adresse-contors efterretninger]]'' (1790&ndash;1838) *''[[Christianssands Tidende]]'' (1883&ndash;1942, 1945&ndash;?) *''[[Christianssands tidende : sørlændingen]]'' (1912&ndash;1918) *''[[Christianssands tilskuer]]'' (1888&ndash;1889) *''[[Christianssandsposten]]'' (1839&ndash;1847) *''[[Christianssands-stifts correspondent]]'' (1848) *''[[Christianssunds adresseavis]]'' (1857&ndash;1876) *''[[Christianssunds handels-, søfarts- og adressetidende]]'' (1873&ndash;1876) *''[[Christiansundsposten]]'' (1855&ndash;1856) *''[[Christiansunds dagblad]]'' (1894&ndash;1896) *''[[Christiansunds tidende]]'' (ca. 1872) *''[[Den Constitutionelle]]'' (1836&ndash;1847) *''[[Correspondenten (1846–1883)|Correspondenten (I)]]'', [[Skien]] (1846&ndash;1883) *''[[Correspondenten (1899–1900)|Correspondenten (II)]]'', [[Tvedestrand]] (1899&ndash;1900) ==D== *''[[Dag (1905–1907)|Dag (I)]]'', [[Haugesund]] (1905–1907) *''[[Dag (1908)|Dag (II)]]'', [[Horten]] (1908) *''[[Dag i norden]]'' (1889–1890) *''[[Dagbladet Hedmark]]'' (1943–1945) *''[[Dagbladet Sørlandet]]'' (1907–1990) *''[[Dagbladet Rogaland]] (1925-1988)'' *''[[Dagen (1875–1876)|Dagen (I)]]'', [[Bergen]] (1875–1876) *''[[Dagen (1878–1888)|Dagen (II)]]'', [[Oslo]] (1878–1888) *''[[Dagen (1907)|Dagen (III)]]'', [[Finnsnes]] (1907) *''[[Dagens krav]]'' (1912) *''[[Dagens kurs]]'' (1916) *''[[Dagens liv]]'' (1913) *''[[Dagens nyheder]]'' (1875–1877) *''[[Dagens Nyheter (Harstad)|Dagens Nyheter]]'', [[Harstad]] (1924–1931) *''[[Dagens nyt (1904)|Dagens nyt (I)]]'', [[Narvik]] (1904) *''[[Dagens nyt (1905–1907)|Dagens nyt (II)]]'', [[Ålesund]] (1905–1907) *''[[Dagens tanker]]'' (1925–1926) *''[[Daggry]]'' (1912–1925) *''[[Daglige nyheder (1870)|Daglige nyheder (I)]]'', [[Oslo]] (1870) *''[[Daglige nyheder (1873–1875)|Daglige nyheder (II)]]'' [[Bergen]] (1873–1875) *''[[Dagrenning]]'' (1944–1945) *''[[Dagsavisa]]'' (1945–1954) *''[[Dagsavisen (1897–1911)|Dagsavisen]]'' (1897–1911) *''[[Dagsnytt]]'' (1947–1948) *''[[Dagsposten]]'' (1877–1945) *''[[Dagsposten : billednumer]]'' (1898–1909) *''[[Dagsposten : trønderen]]'' (1887–1942) *''[[Dale-Gudbrand (1907–1909)|Dale-Gudbrand (I)]]'', [[Lillehammer]] (1907–1909) *''[[Dale-Gudbrand (1935–1945)|Dale-Gudbrand (II)]]'', [[Tretten]] (1935–1945) *''[[Dalernes tidende]]'' (1885–1934) *''[[Dania]]'' (Ca. 1884) *[[Arbeideren (Hamar)|''Demokraten'' (Hedmark)]] (1909-1929) *''[[Den lille Trondhjemske Tilskuer]] (1815-1817)'' *''[[Den Nye Social-Demokraten]]'' (''Arbeider-Politikken'') (1920–1927) *''[[DrammensAvisa Fremtiden]]'' (''Fremtiden'') (1905–2000) *''[[Dølen (I)]]'' [[Oslo]] *''[[Dølen (II)]]'' [[Larvik]] *''[[Dølen (III)]]'' [[Risør]] ==E== *''[[Egersundsposten]]'' (1865–1940) *''[[Eidsiva]]'' (1909–1936) *''[[Eidsiva folkeblad]]'' (1906) *''[[Eidsvold (avis)|Eidsvold]]'' (1893–1901) *''[[Eidsvoll (avis)|Eidsvoll]]'' (1927) *''[[Eidsvoll arbeiderblad]]'' (1927-1942, 1945-1951) *''[[Eidsværket]]'' (1906) *''[[Eiendoms-, hotel- & leie-tidende for Christiania og omegn]]'' (1892) *''[[Eiker Avis]]'' (1968) *''[[Eikerposten (1930)|Eikerposten (I)]]'', [[Hokksund]] (1930) *''[[Eikerposten (1964–1968)|Eikerposten (II)]]'', [[Vikersund]] (1964–1968) *''[[Ekers avis]]'' (1859–1863) *''[[Ekstrabladet (1913)|Ekstrabladet (I)]]'', [[Oslo]] (1913) *''[[Ekstra-bladet (1920–1922)|Ekstra-bladet (II)]]'', [[Moss]] (1920–1922) *''[[Ekstrabladet (1930–1932)|Ekstrabladet (III)]]'', [[Oslo]] (1930–1932) *''[[Ekstra-bladet (1939)|Ekstra-bladet (IV)]]'', [[Oslo]] (1939) *''[[Elverums blad]]'' (1886) *''[[Express]]'' (1915–1933) ==F== *''[[Farsundsposten]]'' (1874) *''[[Fedraheimen]]'' (1877–1891) *''[[Fellesavis. Hamar stiftstidende. Gudbrandsdølen. Laagen.]]'' (1931) *''[[Fellesavisen (1945)|Fellesavisen (I)]]'', [[Lillehammer]] (1945) *''[[Fellesavisen (1945)|Fellesavisen (II)]]'', [[Harstad]] (1945) *''[[Fellesbladet Nordtrønderen og Namdalen]]'' (1944–1945) *''[[Fellesutgaven]]'' (1940) *''[[Finmark social-demokrat]]'' (1924–1925) *''[[Finmarken (1899–1944)|Finmarken]]'' (1899–1944) *''[[Finmarkens amtstidende (1832)|Finmarkens amtstidende (I)]]'', [[Oslo]] (1832) *''[[Finmarkens amtstidende (1870)|Finmarkens amtstidende (II)]]'', [[Hammerfest]] (1870) *''[[Finmarkens amtstidende (1871–1944)|Finmarkens amtstidende (III)]]'', [[Vadsø]] (1871–1944) *''[[Finmarkens og Nordlands amtstidende]]'' (1832–1833) *''[[Finnmark folkeblad (1923–1929)|Finnmark folkeblad (I)]]'', [[Vadsø]] (1923–1929) *''[[Finnmark folkeblad (1942–1945)|Finnmark folkeblad (II)]]'', [[Hammerfest]] (1942–1945) *''[[Finnmark framtid]]'' (1955–1960) *''[[Finnmark Fremtid]]'' (1924–1940) *''[[Finnmark Tidende]]'' (1947–1966) *''[[Finnmarkingen (1875)|Finnmarkingen (I)]]'', [[Vadsø]] (1875) *''[[Finnmarkingen (1961)|Finnmarkingen (II)]]'', [[Vadsø]] (1961) *''[[Finnmarknytt]]'' (1929–1933) *''[[Firda (1890–1893)|Firda (I)]]'', [[Bergen]] (1890–1893) *''[[Firda Folkeblad]]'' (1919–1992) *''[[Firda- og sygnafylkets avis]]'' (1887–1889) *''[[Firdanytt]]'' (1952) *''[[Fiskaren]]'' (1923–2008) *''[[Fisker-avisen (1929)|Fisker-avisen (I)]]'', [[Kristiansund]] (1929) *''[[Fisker-avisen (1930)|Fisker-avisen (II)]]'', [[Trondheim]] (1930) *''[[Fiskeribladet]]'' (1946–2008) *''[[Fjeldposten]]'' (1868–1887) *''[[Fjellposten]]'' (1906–1918) *''[[Fjordaposten]]'' (1923–1940) *''[[Fjordbuen]]'' (1930) *''[[Fjordenes Blad]]'' (1874–1920) *''[[Fjordguten]]'' (1901–1904) *''[[Fjærlands tidende]]'' (1884–1885) *''[[Flekkefjords budstikke]]'' (1874–1890) *''[[Flekkefjords og Farsunds avertissementsblad]]'' (1865–1873) *''[[Flekkefjordsposten]]'' (1893 – 1973) *''[[Flodbølgen]]'' (1931) *''[[Flyveblad (avis i Sarpsborg)|Flyveblad]]'' (Ca. 1842) *''[[Folden (avis)|Folden]]'' (1940–1943) *''[[Folgefonn (avis)|Folgefonn]]'' (1939–1941) *''[[Folk og fedreland]]'' (1940) *''[[Folkebladet (1927)|Folkebladet (I)]]'', [[Notodden]] (1927) *''[[Folkebladet (1928–1935)|Folkebladet (II)]]'', [[Kristiansund]] (1928–1935) *''[[Folkebladet (1936)|Folkebladet (III)]]'', [[Lillehammer]] (1936) *''[[Folkebladet (1939-1946)|Folkebladet (IV)]]'', [[Sarpsborg]] (1939-1940, 1945-1946) *''[[Folkebladet (1945)|Folkebladet (V)]]'', [[Odda]] (1945) *''[[Folkebladet for Sogn og Fjordane]]'' (1942–1945) *''[[Folkedybet]]'' (1907–1920) *''[[Folkerøsten (1899–1911)|Folkerøsten (I)]]'', [[Skien]] (1899–1911) *''[[Folkerøsten (1928–1932)|Folkerøsten (II)]]'', [[Kirkenes]] (1928–1932) *''[[Folket vaart]]'' (Ca. 1874) *''[[Folketanken (I)]]'', Nes (1885) *''[[Folketanken (1889–1891)|Folketanken (II)]]'', [[Gjøvik]] (1889–1891) *''[[Folketanken|Folketanken (III)]]'', [[Risør]] (1888–1945) *''[[Folketidende (1865–1879)|Folketidende (I)]]'', [[Mandal]] (1865–1879) *''[[Folketidende (1878–1891)|Folketidende (II)]]'', [[Trondheim]] (1878–1891) *''[[Folketidende (1891–1922)|Folketidende (III)]]'', [[Trondheim]] (1891–1922) *''[[Folketidende (III) : landsudgaven]]'', [[Trondheim]] (1891–1921) *''[[Folkets avis (1867)|Folkets avis (I)]]'', [[Oslo]] (1867) *''[[Folkets avis (1875–1876)|Folkets avis (II)]]'', [[Moss]] (1875–1876) *''Folkets avis (III)'', [[Oslo]], sjå ''[[Vestlands-Posten]] : folkets avis (III)'' *''[[Folkets avis (1915–1920)|Folkets avis (IV)]]'', [[Bergen]] (1915–1920) *''[[Folkets avis (1937)|Folkets avis (V)]]'', [[Porsgrunn]] (1937) *''[[Folkets blad (1876)|Folkets blad (I)]]'', [[Bergen]] (Ca. 1876) *''[[Folkets blad (1900)|Folkets blad (II)]]'', [[Flekkefjord]] (1900) *''[[Folkets blad (1923–1927)|Folkets blad (III)]]'', [[Moss]] (1923–1927) *''[[Folkets blad (1940–1941)|Folkets blad (IV)]]'', [[Moss]] (1940–1941) *''[[Folkets Dagblad (1921–1922)|Folkets Dagblad]]'' (1921–1922) *''[[Folkets Framtid]]'' (1946–2005) *''[[Folkets frihet (1918–1942)|Folkets frihet (I)]]'', [[Kirkenes]] (1918–1942) *''[[Folkets frihet (1944)|Folkets frihet (II)]]'', [[Kirkenes]] (1944) *''[[Folkets krav (1905)|Folkets krav (I)]]'', [[Tynset]] (1905) *''[[Folkets krav (1913–1916)|Folkets krav (II)]]'', [[Tromsø]] (1913–1916) *''[[Folkets krav (1921)|Folkets krav (III)]]'', [[Oslo]] (1921) *''[[Folkets ret]]'' (1915–1920) *''[[Folkets rett]]'' (1923–1927) *''[[Folkets røst (1850)|Folkets røst (I)]]'', [[Oslo]] (1850) *''[[Folkets røst (1917–1959)|Folkets røst (II)]]'', [[Askim]] (1917–1959) *''[[Folkets tidende]]'' (1891–1907) *''[[Folkets vel (1887)|Folkets vel (I)]]'', [[Voss]] (1887) *''[[Folkets vel (1888–1890)|Folkets vel (II)]]'', [[Lærdal]] (1888–1890) *''[[Folkets vel (1892–1900)|Folkets vel (III)]]'', [[Oslo]] (1892–1900) *''[[Folkeviljen]]'', Harstad (1911-1941, 1945–1956) *''[[Folkevår]]'' (1939) *''[[Folla (avis)|Folla]]'' (1965–1966) *''[[Follo (1929–1940)|Follo (I)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1929–1940) *''[[Follo (1953–1957)|Follo (II)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1953–1957) *''[[Follo aftenavis]]'' (1929–1930) *''[[Follo Arbeiderblad|Follo Arbeiderblad (I)]]'', [[Drøbak]] (1922–1924) *''[[Follo arbeiderblad (1947–1953)|Follo arbeiderblad (II)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1947–1953) *''[[Follo avis (1930–1931)|Follo avis (I)]]'' (1930–1931) *''[[Follo socialdemokrat]]'' (1919–1922) *''[[Akershus Amtstidende|Follo tidende]]'' (1875–1883){{Treng kjelde}} *''[[For by og land]]'' (1876–1877) *''[[For ethvert hjem]]'' (1902–1922) *''[[For frihet]]'' (1934–1935) *''[[Forposten (1900–1905)|Forposten]]'' (1900–1905) *''[[Forstadsposten]]'' (1929–1942) *''[[Fosens blad]]'' (1918–1941) *''[[Fosna-Arbeideren]]'' (1926–1929) *''[[Framgang (avis)]]'' (1886–1896) *''[[Framsteg (1898)|Framsteg (I)]]'', [[Namsos]] (1898) *''[[Framsteg (1906–1908)|Framsteg (II)]]'', [[Steinkjer]] (1906–1908) *''[[Framstig (1910–1911)|Framstig (I)]]'', [[Volda]] (1910–1911) *''[[Framstig (1913–1919)|Framstig (II)]]'', [[Volda]] (1913–1919) *''[[Framsyn]]'' (1935–1936) *''[[Freden]]'' (1913) *''[[Frederikshalds budstikke]]'' (1846–1853) *''[[Frederikshaldsposten]]'' (1842–1843) *''[[Frederikshalds avis]]'' (1910–1935) *''[[Frederikshalds tilskuer]]'' (1856–1910) *''[[Fredriksstad (avis)]]'' (1886) *''[[Fredriksstad og omegns tidende]]'' (1912–1916) *''[[Fredriksstad tilskuer]]'' (1867–1912) *''[[Fredriksstads avis]]'' (1887) *''[[Fredrikstad blad og Folden]]'' (1943–1945) *''[[Fredrikstad dagblad]]'' (1889–1941) *''[[Fredrikstad tidende]]'' (1877–1878) *''[[Fredrikstad-posten]]'' (1901–1902) *''[[Fredrikstad-pressen]]'' (1945) *''[[Fredrikstads tidende]]'' (1814) *''[[Fredrikssten (avis)]]'' (1897–1903) *''[[Fredriksten (avis)]]'' (1940–1941) – ''Se [[Halden Arbeiderblad]]'' *''[[Fredriksværns adresse og Laurvigs correspondent]]'' (1847) *''[[Fredriksværns-posten]]'' (1884–1886) *''[[Fremad (1892)|Fremad (I)]]'', [[Larvik]] (1892) *''[[Fremad (1894–1900)|Fremad (II)]]'', [[Oslo]] (1894–1900) *''[[Fremmedbladet (1901)|Fremmedbladet (I)]]'', [[Oslo]] (1901) *''[[Fremmedbladet (1914)|Fremmedbladet (II)]]'', [[Oslo]] (1914) *''[[Fremskridt (avis)]]'' (1885–1931) *''[[Fremtid (avis)]]'' (1903) *''[[Fremtiden]]'' (1905–2000) *''[[Fri presse (1907–1908)|Fri presse (I)]]'', [[Stabekk]] (1907–1908) *''[[Fri presse (1929–1930)|Fri presse (II)]]'', [[Stabekk]] (1929–1930) *''[[Fridom (1945–1947)|Fridom]]'' (1945–1947) *''[[Det frie ord]]'' (1913) *''[[Den frie Rørospresse]]'' (1945) *''[[Friheten (1923–1928)|Friheten (I)]]'', [[Svolvær]] (1923–1928) *''[[Frihetskampen (avis)]]'' (1936) *''[[Den frimodige]]'' (1848–1853) *''[[Frisind og framsteg]]'' (1899) *''[[Frisindet folkeblad]]'' (1924) *''[[Frit ord]] ''(1907–1908) *''[[Fritt arbeid]]'' (1932–1935) *''[[Fritt Folk (1923–1928)|Fritt Folk (I)]]'', [[Høyanger]] (1923–1928) *''[[Fritt Folk]]'', [[Oslo]] (1936–1945) *''[[Fritt Norge]]'' (1945) *''[[Fritt samfund]]'' (1926–1928) *''[[Front und heimat]]'' (1944–1945) *''[[Fronten (avis)]]'' (1932–1940) *''[[Frøyavisa]]'' (1973–1988) *''[[Fylkesavisen]]'' (1931–1954) *''[[Fylkesavisen i Vestfold]]'' (1931) *''[[Fylkestidene]]'' (1872-1957) *''[[Fylkestidene for Sogn og Fjordane]]'' (1930–1942, 1948-1957) *''[[Fylket]] (1927-2000)''{{Treng kjelde}} *''[[Fylkingen]]'' (1935–1940) *''[[Fædrelandet (1843)|Fædrelandet (I)]]'', [[Bergen]] (1843) *''[[Fædrelandet]]'', [[Oslo]] (1868–1892) *''[[Fælles-avisen (1921)|Fælles-avisen (I)]]'', [[Moss]] (1921) *''[[Fællesavisen (1923)|Fællesavisen (II)]]'', [[Tønsberg]] (1923) *''[[Færder (avis)]]'' (1908–1914) *''[[Følg med]]'' (1909) *''[[1ste mai (1895)|1ste mai (I)]]'', [[Stavanger]] (1895) *''[[1ste mai (II)]]'', [[Stavanger]] (1899-1940, 1945-1955). ''[[Rogalands Avis]]'' er eit framhald av denne avisa.{{Treng kjelde}} ==G== *''[[Gaula (1929–1931)|Gaula (I)]]'', [[Trondheim]] (1929–1931) *''[[Gaulardølen]]'' (1898–1902) *''[[Gaudalens blad (1924–1935)|Gaudalens blad (I)]]'', [[Støren]] (1924–1935) *''[[Gauldalens blad (1951)|Gauldalens blad (II)]]'', [[Støren]] (1951) *''[[Gauldals folkeblad (1933–1934)|Gauldals folkeblad (I)]]'', [[Trondheim]] (1933–1934) *''[[Gauldals folkeblad (1936–1940)|Gauldals folkeblad (II)]]'', [[Trondheim]] (1936–1940) *''[[Gauldals folkeblad og Strinda folkeblad]]'' (1934–1936) *''[[Gauldølen (1906–1909)|Gauldølen (I)]]'', [[Orkdal]] (1906–1909) *''[[Gauldølen (1916)|Gauldølen (II)]]'', [[Orkdal]] (1916) *''[[Germaneren]]'' (1942–1945) *''[[Avisa Germania|Germania]]'' (1940) *''[[Giv agt]]'' (1900–1909) *''[[Gjallarhorn (avis)]]'' (1936–1940) *''[[Gjøviks Blad]]'' (1884–1920) *''[[Glomdalens Arbeiderblad]]'' (1923–1927) *''[[Glomdalens tidende]]'' (1870–1873) *''[[Glomdølen]]'' (1921–1923) *''[[Glommen (avis)|Glommen]]'' (1888–1941) *''[[Glommendalen (avis)]]'' (1885–1914) *''[[Glommendalens annonce-tidende]]'' (1926–1927) *''[[Glommendalens frihetsblad]]'' (1919–1921) *''[[Glommendalens social-demokrat]]'' (1915–1923) *''[[tidsskriftet Grannen|Grannen]]'' (1943 – 1958) (nynorsk bilag gjeve ut omlag ein gong i veka til noverande ''Agder'') *''[[avisa Grenmar|Grenmar]]'' (1877–1954) *''[[Grimstad & omegns arbeiderblad]]'' (1922) *''[[avisa Gry|Gry]]'' (1900–1901) *''[[Grünerløkkens annoncetidende]]'' (1895–1897) *''[[Grømstad-posten]]'' (1887-1940, 1945-1951) *''[[Gudbrandsdal arbeiderblad]]'' (1953) *''[[Gudbrandsdal bygdeblad]]'' (1934–1940) *''[[Gudbrandsdal folkeblad]]'' (1930-1934, 1937-1942) *''[[Gudbrandsdalens Arbeiderblad]]'' (1923–1924) *''[[Gudbrandsdalens blad]]'' (1900–1904) *''[[Gudbrandsdalens folkeblad]]'' (1909–1930) *''[[Gudbrandsdalens Arbeiderblad|Gudbrandsdalens Social-Demokrat]]'' (1919–1923) *''[[Gula Tidend]]''{{Treng kjelde}} *''[[Gaa paa (1895–1899)|Gaa paa (I)]]'', [[Oslo]] (1895–1899) *''[[Gaa paa (1905)|Gaa paa (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1905) ==H== *''[[Hadelands tidende]]'' (1882–1888) *''[[Hadelændingen]]'' (1873–1878) *''[[Halden (avis)|Halden]]'' (1882–1941) *''[[Halden Dagblad]]'' (2000–2009) *''[[Halden-Pressen]]'' (1945) *''[[Hallingdals tidend]]'' (1923) *''[[Hallingen (1914)|Hallingen (I)]]'', [[Oslo]] (1914) *''[[Hallingen (1922–1924)|Hallingen (II)]]'', [[Oslo]] (1922–1924) *''[[Hamar annonseblad]]'' (1927–1928) *''[[Hamar frie presse]]'' (1945) *''[[Hamar Stiftstidende (1866–1916)|Hamar Stiftstidende (I)]]'', [[Hamar]] (1866–1916) *''[[Hamar stiftstidende (1929-1959)|Hamar stiftstidende (II)]]'', [[Hamar]] (1929-1943, 1945-1959) *''[[Hamar stiftstidende & Oplandenes avis]]'' (1916–1929) *''[[Hamars adresse-tidende]]'' (1850) *''[[Hamars Budstikke]]'' (1847–1859 (?)) *''[[Hamars budstikke og stiftstidende]]'' (1866) *''[[Hammerø tidende]]'' (1907–1909) *''[[Handelsbladet]]'' (1903–1926) *''[[Handels- og industribladet]]'' (1898–1900) *''[[Handels- og søfarts-tidende]]'' (1870–1873) *''[[Hardanger Arbeiderblad]]'' (1923-1940, 1946-1949) *''[[Hardanger bygdeblad]]'' (1931-1942, 1945-1967) *''[[Hardanger folkeblad. Hardanger arbeiderblad]]'' (1945–1946) *''[[Hardanger social-demokrat]]'' (1919–1923) *''[[Hardangeren (1871)|Hardangeren (I)]]'' (1871) *''[[Hardangeren (1873–1877)|Hardangeren (II)]]'' (1873–1877) *''[[Hardanger-nytt]]'' (1963) *''[[Hardingen (avis)]]'' (1870-årene) *''[[Harefoden]]'' (1870-årene) *''[[Haugaland Arbeiderblad]]'' (1939–1941, 1945-1955) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugarland arbeiderblad]]'' (1931–1938) *''[[Haugesunderen]]'' (1884–1912) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugesunds arbeiderblad]]'' (1926–1929) *''[[Haugesunds budstikke]]'' (1880–1884) *''[[Haugesunds dagblad (1895–1896)|Haugesunds dagblad (I)]]'' (1895–1896) *''[[Haugesunds dagblad (1912-1973)|Haugesunds dagblad (II)]]'' (1912-1942, 1945-1973) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugesunds folkeblad]]'' (1910–1926) *''[[Haugesunds Social-Demokrat]]'' (1921–1926) *''[[Haugesunds-Pressen]]'' (1943–1945) *''[[Haus bygdeblad]]'' (1946, 1949-1953) *''[[Havgula]]'' (1915–1916) *''[[Hedemarkens adresseavis]]'' (1904) *''[[Hedemarkens amtstidende]]'' (1846–1941, 1948-1959) *''[[Hedemarkingen]]'' (1943–1945) *''[[avisa Hedmark|Hedmark ]]'' (1943) *''[[Hedmark folkeblad]]'' (1949) *''[[Hedmark fylkes social-demokrat]]'' (1922–1925) *''[[Hedmark fylkesavis]]'' (1935) *''[[avisa Heimdal|Heimdal]]'' (1900–1905) *''[[Heimebladet]]'' (1870-årene) *''[[Heimhug (1872)|Heimhug (I)]]'', [[Time kommune|Time]] (1872) *''[[Heimhug (1898–1901)|Heimhug (II)]]'', [[Ørsta]] (1898–1901) *''[[Heimkjær]]'' (1903–1920) *''[[avisa Heimskringla|Heimskringla]]'' (1894) *''[[avisa Helgeland|Helgeland]]'' (1903–1957) *''[[Helgeland folkeblad]]'' (1942–1945) *''[[Helgelands tidende]]'' (1875–1936) *''[[Helgelands-demokraten]]'' (1916–1919) *''[[Helgelandsposten]]'' (1930–1934) *''[[Helgelenderen]]'' (1919–1920) *''[[Helgelænderen]]'' (1872–1874) *''[[Hermod (avis)]]'' (1895–1903) *''[[Herredsposten]]'' (1928–1931) *''[[Hirdmannen]]'' (1940–1945) *''[[Holmestrand arbeiderblad]]'' (1932–1934) *''[[Holmestrand blad]]'' (1906–1908) *''[[Holmestrands tidende]]'' (1934) *''[[Holmestrandsposten]]'' (1843–1902) *''[[Homla (1898–1899)|Homla (I)]]'', [[Trondheim]] (1898–1899) *''[[Homla (1912–1914)|Homla (II)]]'', [[Hommelvik]] (1912–1914) *''[[Hommelviken]]'' (1907–1913) *''[[Horda Tidend]]'' (1929-1941, 1949-?) *''[[Hordabladet]]'' (1931–1932) *''[[Hordalands avis (1917–1918)|Hordalands avis (I)]]'' (1917–1918) *''[[Hordalands avis (1931–1940)|Hordalands avis (II)]]'' (1931–1940) *''[[Hordalands budstikke]]'' (1906–1907) *''[[Hordalands tidende]]'' (1912) *''[[Horden]]'' (1910–1912) *''[[Horten Arbeiderblad]]'' (1929-1940, 1945-1962) *''[[Horten blad]]'' (1933–1937) *''[[Horten dagblad]]'' (1927–1929) *''[[Horten avis]]'' (1875–1926) *''[[Hortens blad (1851)|Hortens blad (I)]]'', [[Horten]] (1851) *''[[Hortens blad (1893–1905)|Hortens blad (II)]]'', [[Horten]] (1893–1905) *''[[Hortens tidende]]'' (1902) *''[[Hortensposten]]'' (1903–1904) *''[[Hotelavisen]]'' (1902–1941) *''[[Hotel- & restaurantbladet]]'' (1915–1929) *''[[Hotel-, restaurant- & turisttidende]]'' (1909–1915) *''[[Hovedstaden (avis)|Hovedstaden]]'' (1899–1901) *''[[Husmanden]]'' (1883–1887) *''[[Hverdagen]]'' (1931–1932) *''[[Høirebladet]]'' (1914–1915) *''[[Hønefos tidende]]'' (1890–1898) *''[[Hønefoss og Oplands socialdemokrat]]'' (1913–1927) *''[[Hørdafylket]]'' (1912-1920, 1923-1924) *''[[Høyanger Avis]]'' (1929–1940) *''[[Haalogaland (avis)]]'' (1902-1941, 1949-1954) ==I== *''[[Idd og marker]]'' (1936–1942) *''[[Idrettsbladet (1927)|Idrettsbladet (I)]]'', [[Horten]] (1927) *''[[Idrettsbaldet (1933–1934)|Idrettsbaldet (II)]]'', [[Oslo]] (1933–1934) *''[[Indhereds tidende]]'' (1888) *''[[Inhereds-posten]]'' (1862–1924) *''[[Indherred (avis)|Indherred]]'' (1910–1919) *''[[Indlandsposten]]'' (1897-1941, 1945) *''[[Avisa Indre Akershus|Indre Akershus]]'' (1908–1928) *''[[Avisa Indre Senjen|Indre Senjen]]'' (1909–1912) *''[[Avisa Indre Østfold|Indre Østfold]]'' (1924–1926) *''[[Indtrøndelagens socialdemokrat]]'' (1912–1923) *''[[Indtrønderen]]'' (1883–1896) *''[[Innfjordingen]]'' (1928–1929) *''[[Innherad (avis)|Innherad]]'' (1944) *''[[Innherreds avis]]'' (1933–1934) *''[[Innherreds folkeblad]]'' (1900-1944, 1951-1952) *''[[Inntrøndelag tidend]]'' (1946–1947) *''[[Inntrøndelagen (avis)|Inntrøndelagen]]'' (1897–1940) ==J== *''[[Jadar]]'' (1898) *''[[Jan Mayen news]]'' (1961–1963) *''[[Jarlsberg og Larviks amtstidende]]'' (1838–1940){{Treng kjelde}} *''[[Jarlsberg og Laurvigs Amtstidende]]'' (1834–1836){{Treng kjelde}} *''[[Jarlsberg tidende]]'' (1892–1893) *''[[Jarlsbergeren]]'' (1874–1875) *''[[Jarlsbergs fogderis og Tunsbergs bys adressetidende]]'' (ca. 1844-1854) *''[[Jarlsbergs tidende]]'' (1868) *''[[Jens Christensens Tronhjemske løverdagsaften]]'' (1819) *''[[Jernbaneavisen (1887–1910)|Jernbaneavisen (I)]]'', Oslo (1887–1910) *''[[Jernbaneavisen (1913)|Jernbaneavisen (II)]]'', Oslo (1913) *''[[Jernbanebladet]]'' (1902–1930) *''[[Jernbane- & sporvognsavisen]]'' (1916) *''[[Jernbanetidende]]'' (1911–1912) *''[[Jordbrukeren]]'' (1899–1926) *''[[Jæderens avis]]'' (1895) ==K== *''[[Kamerad im norden]]'' (1940–1941) *''[[Karmsundsposten]]'' (1861–1915) *''[[Karmøens tidende]]'' (1904–1916) *''[[Karmøy-posten]]'' (1911–1939) *''[[Kellneren]]'' (1907–1909) *''[[Kirkenes (avis)|Kirkenes]]'' (1943–1944) *''[[Klassekampen (1909–1940)|Klassekampen (I)]]'' (1909–1940) *''[[Kobben (avis)]]'' (1902) *''[[Kommunebladet]]'' (1926–1928) *''[[Kongelige privelegert adrese contoirs efterretninger udi Christiansands stift]]'' (1769–1770) *''[[Kongsberg adresse]]'' (1842–1909) *''[[Kongsberg blad]]'' (1887–1908) *''[[Kongsberg dagblad]]'' (1908-1942, 1945-1960) *''[[Kongsberg tidende]]'' (1913-1942, 1958-1967) *''[[Kongsbergeren]]'' (1887–1888) *''[[Kongsvinger Arbeiderblad]]'' (1926–1943) *''[[Kopervik tidende]]'' (1912–1931) *''[[Kragerø adresse]]'' (1845–1860) *''[[Kragerø avertissementsblad]]'' (1873–1874) *''[[Krageø social-demokrat]]'' (1910) *''[[Kragerø tidende]]'' (1882–1894) *''[[Kragerøposten]]'' (1928–1932) *''[[Kristiania (avis)]]'' (1898–1900) *''[[Kristiania adresseavis for tjenestesøgende]]'' (1884–1885) *''[[Kristiania nyheder]]'' (1893–1894) *''[[Kristianiaposten (1880)|Kristianiaposten (I)]]'', Oslo (1880) *''[[Kristianiaposten]]'', Oslo (1885–1896) *''[[Kristians amts blad]]'' (1890) *''[[Kristians amtstidende (1855–1859)|Kristians amtstidende (I)]]'', Lillehammer (1855–1859) *''[[Kristians amtstidende (1861–1883)|Kristians amtstidende (II)]]'', Gjøvik (1861–1883) *''[[Kristiansand social-demokrat]]'' (1921–1923) *''[[Kristianssands dagblad]]'' (1902–1905) *''[[Kristianssands stiftsavis og adressekontors-efterretninger]]'' (1839–1896) *''[[Kristiansundsposten (1882–1911)|Kristiansundsposten (I)]]'', [[Kristiansund]] (1882–1911) *''[[Kristiansundsposten (1936)|Kristiansundsposten (II)]]'', Kristiansund (1936) *''[[Kristiansundsposten (1940)|Kristiansundsposten (III)]]'', Kristiansund (1940) *''[[Kritikken]]'' (1946) *''[[Krydseren]]'' (1849–1854) *''[[avisa Kvinnefronten|Kvinnefronten]]''{{Treng kjelde}} *''[[avisa Kysten|Kysten]]'' (1901–1911) ==L== *''[[Laksevaags avis]]'' (ca. 1874-1875) *''[[Laksevågsposten]]'' (1937–1940) *''[[Land (avis)|Land]]'' (1923–1928) *''[[Landboe-avisen]]'' (1833–1843) *''[[Landhandleren]]'' (1904–1907) *''[[Landhandlerforeningens blad]]'' (1906–1908) *''[[Landingen]]'' (1963) *''[[Landmandsposten]]'' (1896-1918, 1923-1940) *''[[Landmandspostens nationaløkonomiske kvartalstidende]]'' (1907) *''[[Landsbladet (1892–1911)|Landsbladet (I)]]'', [[Oslo]] (1892–1911) *''[[Landsbladet (1913–1920)|Landsbladet (II)]]'' [[Sørumsand]] (1913–1920) *''[[Langesund (1904–1905)|Langesund (I)]]'' (1904–1905) *''[[Langesund (1950–1969)|Langesund (II)]]'' (1950–1969) *''[[Langesunds avis]]'' (1897–1898) *''[[Langesunds blad (1882–1883)|Langesunds blad (I)]]'' (1882–1883) *''[[Langesunds blad (1916–1950)|Langesunds blad (II)]]'' (1916–1950) *''[[Langesundsposten]]'' (1906–1915) *''[[Larvik Blad]]'' (1945–1946) *''[[Larvik Dagblad]]'' (1943–1945) *''[[Larvik Morgenavis]]'' (1947–1965) *''[[Laurdagskvelden]]'' (1898–1901) *''[[Laurvigs Blad]]'' (1858–1900) *''[[Avisa Lauvsprett|Lauvsprett]]'' (1907–1914) *''[[Laxeposten (Hordaland)]]''{{Treng kjelde}} *''[[Leksværingen]]'' (1937–1941) *''[[Lenviken avis]]'' (1904–1908) *''[[Lenvikens avis]]'' (1894) *''[[Levanger avis (1903–1907)|Levanger avis (I)]]'' (1903–1907) *''[[Levanger avis (1943–1944)|Levanger avis (II)]]'' (1943–1944) *''[[Lifjell (avis)]]'' (1954–1963) *''[[Den lille fortæller]]'' (1829–1830) *''[[Lillesanderen]]'' (1936–1938) *''[[Lillesands avis]]'' (ca. 1927-1928) *''[[Lillesands tidende (1882–1884)|Lillesands tidende (I)]]'' (1882–1884) *''[[Lillesands tidende (1918–1921)|Lillesands tidende (II)]]'' (1918–1921) *''[[Lillesands tilskuer]]'' (1886–1918) *''[[Lillestrøm avis]]'' (1933) *''[[Lillestrøm blad]]'' (1934-1942, 1945-1949) *''[[Lillestrømsposten]]'' (1921–1931) *''[[Lista og Lyngdal tidend]]'' (1938) *''[[Avisa Lister|Lister]]'' (1878-1881, 1883-1934) *''[[Lister og Mandals amtstidende (1843–1850)|Lister og Mandals amtstidende (I)]]'' (1843–1850) *''[[Lister og Mandals amtstidende (1914–1919)|Lister og Mandals amtstidende (II)]]'' (1914–1919) *''[[Lofoten (1895–1897)|Lofoten (I)]]'', [[Kabelvåg]] (1895–1897) *''[[Lofoten (1932)|Lofoten (II)]]'', [[Stamsund]] (1932) *''[[Lofoten folkeblad]]'' (1933–1940) *''[[Lofoten avis]]'' (1906–1907) *''[[Lofotens budstikke]]'' (1895–1897) *''[[Lofotens tidende]]'' (1880–1895) *''[[Lofot-Tidende]]'' (1952–1958) *''[[Lokal-avisen : lokalt blad for Bækkelaget, Nordstrand og Ljan]]'' (1917) *''[[Lokalavisen Romerike]]'' *''[[Lokalen]]'', [[Askim]] (1959) *''[[Lokalposten (1930–1941)|Lokalposten (I)]]'', [[Rakkestad]] (1930–1941) *''[[Lokal-posten (1956–1966)|Lokal-posten (II)]]'', [[Oslo]] (1956–1966) *''[[Luren (avis)|Luren]]'' (1891–1894) *''[[Lyngens nyheder]]'' (1894) *''[[Lyngens tidende]]'' (1893–1894) *''[[Lysingsbladet]]'' (1945) *''[[Lyskasteren (avis)]]'' (1912) *''[[Lødingen avis]]'' (1938–1939) *''[[Lødingens tidende]]'' (1902–1903) *''[[Lørenskog-Arbeideren]]'' (1926-1927) *''[[Laagen (avis)]]'' (1924–1945) ==M== *''[[Mandals avis]]'' (1933-1940, 1947-1956) *''[[Mandalsbladet (1851)|Mandalsbladet (I)]]'' (1851) *''[[Mandalsbladet (1899–1901)|Mandalsbladet (II)]]'' (1899–1901) *''[[Marnar tidende]]'' (1936–1940) *''[[Mauren (avis)|Mauren ]]'' (1907–1911) *''[[Mea]]'' (1919–1921) *''[[Meddelelser]]'', [[Modum]] (1945) *''[[Meldingsbladet for Tvedestrand og omegn]]'' (1945) *''[[Menigmands blad]]'' (1875–1877) *''[[Midhordaland (avis)|Midhordaland]]'' (1955–1956) *''[[Midtfylkets avis]]'' (1929–1932) *''[[Midthordlands avis]]'' (1925–1932) *''[[Midt-Norge (avis)|Midt-Norge]]'' (1933–1934) *''[[Min Áigi]]'' (1993–2008) *''[[Mjølner (1897–1900)]]'' (1897–1900) *''[[Mjølner (1923)|Mjølner (II)]]'' (1923) *''[[Mjøsa (avis)]]'' (1925) *''[[Mjøsbyenes socialdemokrat]]'' (1924–1925) *''[[Mjøsposten]]'' (1884–1886) *''[[Modums avis]]'' (1936) *''[[Molde Annonceblad]]'' (1893–1928) *''[[Molde blad]]'' (1884–1887) *''[[Molde søndagsblad]]'' (1830-årene) *''[[Morgenavisen]]'' (1902–1984) *''[[Morgengryet]]'' (1883–1893) *''[[Morgengryet : folkets talsmand]]'' (1890–1891) *''[[Morgen-nyt]]'' (1914–1915) *''[[Morgenposten]]'' (1866–1971) *''[[Mosjøpressen]]'' (1945) *''[[Moss aftenblad]]'' (1904–1922) *''[[Moss arbeiderblad (1922–1927)|Moss arbeiderblad (I)]]'' (1922–1927) *''[[Moss arbeiderblad (1945–1957)|Moss arbeiderblad (II)]]'' (1945–1957) *''[[Moss blad]]'' (1899–1900) *''[[Moss morgenblad]]'' (1933) *''[[Moss og Follo blad]]'' (1957–1960) *''[[Moss og omegns arbeiderblad]]'' (1927-1940, 1945) *''[[Moss socialdemokrat]]'' (1912–1923) *''[[Moss tidende (1874–1875)|Moss tidende (I)]]'' (1874–1875) *''[[Moss tidende (1895–1899)|Moss tidende (II)]]'' (1895–1899) *''[[Moss tilskuer]]'' (1843-1943, 1945-1960) *''[[Mossingen]]'' (1926) *''[[Motornytt (1929–1933)|Motornytt (I)]]'' (1929–1933) *''[[Motornytt (1937)|Motornytt (II)]]'' (1937) *''[[Møre Arbeiderblad|Møre Arbeiderblad (I)]]'', [[Ålesund]] (1923–1931) *''[[Møre arbeiderblad (1932)|Møre arbeiderblad (II)]]'', [[Trondheim]] (1932) *''[[Møre arbeiderblad (1935)|Møre arbeiderblad (III)]]'', [[Kristiansund]] (1935) *''[[Møre bygdeblad]]'' (1932–1940) *''[[Møre dagblad]]'' (1927-1943, 1945-1955) *''[[Møre folkeblad]]'' (1924–1927) *''[[Møre social-demokrat]]'' (1921–1931) *''[[Møre tidend]]'' (1917-1921, 1926-1927) *''[[Møre tidende]]'' (1898–1903) *''[[Møre venstreblad]]'' (1922–1923) *''[[Møringen (1869–1873)|Møringen (I)]]'', [[Ekset]] (1869–1873) *''[[Møringen (1898)|Møringen (II)]]'', [[Ålesund]] (1898) *''[[Møringen (1923–1924)|Møringen (III)]]'', [[Ålesund]] (1923–1924) ==N== *''[[Namdalen (avis)]]'' (1920–1942) *''[[Namdalens Blad]]'' (1889–1919) *''[[Namdalens Folkeblad]]'' (1899-1942, 1945-1963) *''[[Namdalens Socialdemokrat]]'' (1917–1923) *''[[Namdals tidende]]'' (1864–1877) *''[[Namdalsposten (1876–1889)|Namdalsposten (I)]]'' (1876–1889) *''[[Namdalsposten (1947)|Namdalsposten (II)]]'' (1947) *''[[Nannestad og omegns budstikke]]'' (1938) *''[[Narvik dagblad]]'' (1902) *''[[Narvik tidende]]'' (1900–1910) *''[[Narvikposten]]'' (1942–1943) *''[[Nasjonal samling (avis)]]'' (1934–1936) *''[[Nasjonalbladet]]'' (1922-1928, 1932-1942) *''[[Nasjonaltidende]]'' (1931–1933) *''[[Nationalbladet (1852)|Nationalbladet (I)]]'' (1852) *''[[Nationalbladet (1895–1907)|Nationalbladet (II)]]'' (1895–1907) *''[[Nationalposten (1912–1920)|Nationalposten (I)]]'' (1912–1920) *''[[Nationalposten (1933)|Nationalposten (II)]]'' (1933) *''[[Nationaltidende]]'' (1888–1890) *''[[Nauma]]'' (1903–1904) *''[[Nedenes amts landbotidende]]'' (1879–1903) *''[[Nedenæs og Robygdelagets amts-tidende]]'' (1853) *''[[Nedenæs og Robygdelagets amtstidende og Arendals adresseavis]]'' (1857) *''[[Nedenæs-posten]]'' (1890) *''[[Nedre Romerike (avis)|Nedre Romerike]]'' (1943–1945) *''[[Nes og Helgøya]]'' (1957–1967) *''[[Nesbuen]]'' (1949–1951) *''[[Nesjar]]'' (1896) *''[[Nesnaposten]]'' (1915–1917) *''[[Nesodden (avis)]]'' (1926) *''[[Nesodden Budstikke]]'' (1961) *''[[Nesodden herredsavis]]'' (1933–1942) *''[[Nidaros (1902–1990)|Nidaros]]'' (1902-1941, 1945-1957, 1959-?) *''[[Nor og syd]]'' (1879–1880) *''[[Nordenfjeldsk tidende]]'' (1874–1921) *''[[Nordenfjeldske handels-, sjøfarts- og industri-tidende]]'' (1902) *''[[Norderhov (avis)|Norderhov]]'' (1897–1899) *''[[Nordfjord (avis)|Nordfjord]]'' (1896–1942) *''[[Nordfjord Folkeblad]]'' (1933-1940, 1948-1952) *''[[Nordhordland (avis)|Nordhordland]]'' (1937–1942) *''[[Nordhordlands avis]]'' (1899–1903) *''[[Nordkapp (avis)|Nordkapp]]'' (1884-1942, 1949-1954) *''[[Nordland (avis)|Nordland]]'' (1894–1943) *''[[Nordland Arbeiderblad]]'' (1931-1940, 1945-1958) *''[[Nordland fylkes social-demokrat]]'' (1926) *''[[avisa Nordlandet|Nordlandet]]'' (1913) *''[[Nordlands amtistidende]]'' (1862–1886) *''[[Nordlands annonceblad]]'' (1902) *''[[Nordlands avis]]'' (1893–1940, 1949-1978) *''[[Nordlands bondeblad (1921–1922)|Nordlands bondeblad (I)]]'', [[Hemnesberget]] (1921–1922) *''[[Nordlands bondeblad (1923–1927)|Nordlands bondeblad (II)]]'', [[Sandnessjøen]] (1923–1927) *''[[Nordlands folkeblad]]'' (1880-1941, 1945-1955) *''[[Nordlands Framtid]]'' (1922-1940, 1945-2002) *''[[Nordlands nytt]]'' (1918–1940)) *''[[Nordlands og Finmarkens amtstidende]]'' (1837) *''[[Nordlands Social-Demokrat]]'' (1914–1922) *''[[Nordlands trompet (avis)|Nordlands trompet]]'' (1909-1915, 1918) *''[[avisa Nordlandskysten|Nordlandskysten]]'' (1914–1917) *''[[Nordlandsposten]]'' (1886–2002) *''[[avisa Nordlendingen|Nordlendingen]]'' (1888–1922) *''[[avisa Nordlyset|Nordlyset]]'' (1843–1847) *''[[Nordmanden (1880)|Nordmanden (I)]]'', [[Fredrikstad]] (1880) *''[[Nordmanden (1882–1883)|Nordmanden (II)]]'', [[Oslo]] (1882–1883) *''[[Nordmanden (1882)|Nordmanden (III)]]'', [[Oslo]] (1882) *''[[Nordmanden (1891)|Nordmanden (IV)]]'', [[Oslo]] (1891) *''[[Nordmanden (1892–1901)|Nordmanden (V)]]'', [[Oslo]] (1892–1901) *''[[Nordmannen (1888–1891)|Nordmannen (I)]]'' (1888–1891) *''[[Nordmannen (1941–1942)|Nordmannen (II)]]'' (1941–1942) *''[[Nordmør (1903–1921)|Nordmør (I)]]'' (1903–1921) *''[[Nordmør (1933–1940)|Nordmør (II)]]'' (1933–1940) *''[[Nordmøre (avis)]]'' (1959–1960) *''[[Nordmøringen (avis)|Nordmøringen]]'' (1915-1942, 1946-1959) *''[[Nordmørsposten (1903–1910)|Nordmørsposten (I)]]'', [[Kristiansund]] (1903–1910) *''[[Nordmørsposten (1927–1930)|Nordmørsposten (II)]]'', [[Kristiansund]] (1927–1930) *''[[Nordmørsposten (1940)|Nordmørsposten (III)]]'', [[Ålesund]] (1940) *''[[Nordmørsposten (1986–1990)|Nordmørsposten (IV)]]'', [[Kristiansund]] (1986–1990) *''[[Nord-Norge (1912–1913)|Nord-Norge (I)]]'', [[Tromsø]] (1912–1913) *''[[Nord-Norge (1927–1929)|Nord-Norge (II)]]'', [[Narvik]] (1927–1929) *''[[Nord-Norges avis]]'' (1916–1917) *''[[Nordnorges bondeblad]]'' (1932–1935) *''[[Nordnorges folkeblad]]'' (1936) *''[[Nord-Norges idrettsblad]]'' (1924) *''[[Nordposten]]'' (1885–1887) *''[[Nordre Bergenhus amtstidende]]'' (1874–1930) *''[[Nordre Bergenhus amtstidende : ved Arnen]]'' (1887–1892) *''[[Nordre Bergenhus folkeblad (1887)|Nordre Bergenhus folkeblad (I)]]'' (1887) *''[[Nordre Bergenhus Folkeblad|Nordre Bergenhus folkeblad (II)]]'' (1906–1919) *''[[Nordstjernen (avis)|Nordstjernen]]'' (1847–1851) *''[[Nordstrands avis]]'' (1925–1939) *''[[Nordstrand-Vellenes avis]]'' (1930–1931) *''[[Nord-Trøndelag (avis)|Nord-Trøndelag]]'' (1919–1922) *''[[Nord-Trøndelag og Inntrøndelagen]]'' (1940–1952) *''[[Nord-Trøndelag og Nordenfjeldske Tidende]]'' (1922–1940) *''[[Nord-Trøndelag tidend]]'' (1950–1951) *''[[Nordtrønderen (avis)]]'' (1883–1942) *''[[Nordtrønderen og Namdalen]]'' (1942–1963) *''[[Noreg (1934–1935)|Noreg (I)]]'', [[Skien]] (1934–1935) *''[[Noreg (1937–1944)|Noreg (II)]]'', [[Oslo]] (1937–1944) *''[[Noreg (1961)|Noreg (III)]]'', [[Trondheim]] (1961) *''[[Noregsposten]]'' (1960) *''[[Norge (1866)|Norge (I)]]'' (1866) *''[[Norge (1877–1880)|Norge (II)]]'' (1877–1880) *''[[Norge (1905)|Norge (IV)]]'' (1905) *''[[Norge fritt]]'' (1938) *''[[Norges blad]]'' (1899) *''[[Norges fremtid]]'' (1924–1941) *''[[Norges idrettsblad]]'' (1941–1944) *''[[Norges Kommunistblad]]'' (1923–1929) *''[[Norges vei]]'' (1936) *''[[Norgesposten]]'' (1939–1940) *''[[avisa Norig|Norig]]'' (1909–1933) *''[[avisa Norsk arbeidsliv|Norsk arbeidsliv ]]'' (1942–1945) *''[[Norsk bestillingsmandsblad]]'' (1907–1920) *''[[Norsk folkeblad]]'' (1939–1940) *''[[Norsk forbundsblad]]'' (1912) *''[[Norsk handels- og søfarts-tidende]]'' (1874–1888) *''[[Norsk handels-tidende (1825–1847)|Norsk handels-tidende (I)]]'' (1825–1847) *''[[Norsk handelstidende (1865–1870)|Norsk handelstidende (II)]]'' (1865–1870) *''[[Norsk hotel- & restaurantavis]]'' (1900–1902) *''[[Norsk idrett (avis)|Norsk idrett]]'' (1936) *''[[Norsk industri- og handels-tidende]]'' (1888) *''[[Norsk jernbaneblad]]'' (1903–1905) *''[[Norsk kunngjørelsestidende]]'' (1883–1937) *''[[Norsk landboeblad]]'' (1810–1816) *''[[Norsk sjøfartsblad]]'' (1909–1919) *''[[Norsk søfartstidende]]'' (1886) *''[[Den norske fisker]]'' (1915–1916) *''[[Norske Intelligenz-Seddeler|Norske Intelligenssedler]]'' (1763–1920) *''[[Det norske nationalblad]]'' (1815–1821) *''[[Den norske rigstidende]]'' (1815–1882) *''[[Den norske veiviser]]'' (ca. 1870) *''[[Notice fra addr.cont. i Stav.]]'' (1770) *''[[Notodden blad]]'' (1931) *''[[Notoddens nyheds- og avertissements-blad]]'' (1909–1910) *''[[NS (avis)|NS]]'' (1933) *''[[Ny Dag (1913–1925)|Ny Dag (I)]]'', [[Gjøvik]] (1913–1925) *''[[Ny dag (1937)|Ny dag (II)]]'', [[Kongsvinger]] (1937) *''[[Ny post]]'' (1910) *''[[Ny Tid (1899–1947)|Ny Tid (I)]]'', [[Trondheim]] (1899-1939, 1945-1947) *''[[Ny Tid (1954–1967)|Ny Tid (II)]]'', [[Oslo]] (1954–1967) *''[[Nybrot (avis)]]'' (1904–1907) *''[[Nybrott]]'' (1911-1984) *''[[Det nye Kingsbay]]'' (1956–1963) *''[[Nye Luren]]'' (1914) *''[[Det nye Møre tidend]]'' (1928–1932) *''[[Det nye samfund]]'' (1954–1959) *''[[Den nye social-demokraten]]'' (1923–1927) *''[[Den nye statsborger]]'' (1837–1838) *''[[Det nye system]]'' (1887–1896) *''[[Den nye tid (1940–1941)|Den nye tid (I)]]'', [[Askim]] (1940–1941) *''[[Den nye tid (1940–1943)|Den nye tid (II)]]'', [[Sarpsborg]] (1940–1943) *''[[Nyhedsblad for almuen]]'' (1876) *''[[Nyhedsblad for folket]]'' (1874–1875) *''[[Nyheds- og avertissementsblad for Hamar og omegn (eller Oplandene)]]'' (1874–1876) *''[[Nyheds- og avertissements-blad for Lillesand og omegn]]'' (1880) *''[[Nyhetsbladet]]'' (1927–1928) *''[[Nyt land]]'' (1919–1931) *''[[Flypostavisen Nytt fra Norge|Nytt fra Norge (flypostavis)]]'' (1954-?) *''[[Nærbøposten]]'' (1891–1892) ==O== *''[[Odda nyhetsblad]]'' (1925-1940, 1945-1946) *''[[Odda tidende]]'' (1908–1917) *''[[Oddersjaa]]'' (1890) *''[[Offentlige kunngjøringer]]'' (1942–1945) *''[[Ofoten folkeblad]]'' (1922-1943, 1945-1955) *''[[Ofotens dagblad]]'' (1902) *''[[Ofotens Tidende]]'' (1899–2000) *''[[Olsok (avis)|Olsok]]'' (1915–1921) *''[[Opdølen]]'' (1923–1930) *''[[Opland (avis)|Opland]]'', [[Gjøvik]] (1945) *''[[Opland budstikke]]'' (1940) *''[[Opland folkeblad]]'' (1926–1931) *''[[Opland socialdemokrat]]'' (1921–1924) *''[[Oplandenes avis]]'', [[Hamar]] (1872–1916) *''[[Oplandet (avis)|Oplandet]]'', [[Gjøvik]] (1904–1923) *''[[Oplandet & Glomdølen]]'' (1923–1928) *''[[Oplandets budstikke]]'' (1856) *''[[Oplandske tidende (1869)|Oplandske tidende (I)]]'', [[Hamar]] (1869) *''[[Oplandske tidende (1904–1923)|Oplandske tidende (II)]]'', [[Vikersund]] (1904–1923) *''[[Oplands-posten (1852–1856)|Oplands-posten (I)]]'', [[Hamar]] (1852–1856) *''[[Oplandsposten (1892–1893)|Oplandsposten (II)]]'' [[Randsfjord]] (1892–1893) *''[[Oplandsposten (1900–1915)|Oplandsposten (III)]]'', [[Hønefoss]] (1900–1915) *''[[Oplandsposten (1930-1945)|Oplandsposten (IV)]]'', [[Gjøvik]] (1930-1931, 1945) *''[[Oplands-tidende]]'' (1837–1840) *''[[Avisa Oplendingen|Oplendingen]]'' (1942–1944) *''[[Avisa Oplændingen|Oplændingen]]'' (1893–1904) *''[[Oppegaards budstikke]]'' (1917) *''[[Oppegaardsposten]]'' (1921–1924) *''[[Opplands tidende]]'' (1951–1959) *''[[Avisa Organet|Organet]]'' (1966–1968) *''[[Avisa Orientering|Orientering]]'' (1952-1975) *''[[Orka]]'' (1950–1951) *''[[Orkanger avis]]'' (1924–1925) *''[[Orkdølen]]'' (1891–1914) *''[[Orkla avis]]'' (1926) *''[[Orkladalens arbeiderblad]]'' (1923–1925) *''[[Orkladølen]]'' (1945) *''[[Orklas blad]]'' (1895–1898) *''[[Orkmannen]]'' (1926–1945) *''[[Os og Fanaposten]]'' (1952–1961) *''[[Avisa Oslo|Oslo]]'' (1924–1944) *''[[Oslo-arbeideren]]'' (1934–1936) *''[[avisa Oslofjorden|Oslofjorden]]'' (1928–1930) *''[[Oslo-nytt]]'' (1935) *''[[Osloposten I]]'' (1907) *''[[Osloposten|Osloposten II]]'' (1997–2002) *''[[Oslo-Pressen]]'' (1945) ==P== *''[[avisa Patrioten|Patrioten ]]'' (1951–1953) *''[[Patrouillen]]'' (1824–1831) *''[[The Polar post]]'' (1945) *''[[Polarkreis beobachter]]'' (1941) *''[[Polarkreis. Nachtausgabe]]'' (1940–1945) *''[[Polarkreis-echo]]'' (1940) *''[[Polar-kurier]]'' (1944–1945) *''[[avisa Politiken|Politiken]]'' (1896–1900) *''[[Politisk folkeblad for alle stænder]]'' (1870–1871) *''[[Pomor (avis)|Pomor]]'' (ca. 1907) *''[[Porsgrunds blad]]'' (1859(?)-1886) *''[[Porsgrunds tidende]]'' (1899–1914) *''[[Postbudet]]'' (1845–1868) *''[[Posten (1888–1893)|Posten (I)]]'', [[Skien]] (1888–1893) *''[[Posten (1905–1907)|Posten (II)]]'', [[Oslo]] (1905–1907) *''[[Posttidende]]'' (1840) *''[[Posttidenden]]'' (1852) (1849-1858?) *''[[Prent (avis)|Prent]]'' (1940) *''[[Prøven (avis)|Prøven]]'' (1850–1854) ==R== *''[[Rakkestad avis]]'' (1912–1941) *''[[Rakkestad Bygdeblad]]'' (2002–2008) *''[[Ranafjord]]'' (1933–1934) *''[[Ranens folkeblad (1913–1918)|Ranens folkeblad (I)]]'' (1913–1918) *''[[Ranens folkeblad (1921–1922)|Ranens folkeblad (II)]]'' (1921–1922) *''[[Ranens tidende]]'' (1904–1914) *''[[avisa Ranværingen|Ranværingen]]'' (1909) *''[[Rauma tidende]]'' (1920–1936) *''[[Raumnesposten]]'' (1915–1919) *''[[Reform (1883–1884)|Reform (I)]]'', [[Fredrikstad]] (1883–1884) *''[[Reform (1900–1901)|Reform (II)]]'', [[Trondheim]] (1900–1901) *''[[Reform (1907)|Reform (III)]]'', [[Halden]] (1907) *''[[Reformator (avis)|Reformator]]'' (1902) *''[[Republiken (avis)|Republiken]]'' (1893) *''[[Retsbladet]]'' (1890–1892) *''[[Rett vei]]'' (1936–1937) *''[[avisa Revolt|Revolt]]'' (1914–1926) *''[[Rigsforsamlings-tidende]]'' (1814) *''[[Ringebo tidende]]'' (1884–1888) *''[[Ringeriges ugeblad]]'' (1845–1879) *''[[Risør arbeiderblad]]'' (1945–1952) *''[[avisa Rjukan|Rjukan]]'' (1911–1919) *''[[Rjukan dagblad]]'' (1919–1967) *''[[Rogalands Arbeiderblad]]'' (1926–1927) *''[[Rogalands folkeblad]]'' (1888) *''[[Rogalands Fremtid]]'' (1930–1931) *''[[Rombaksbotns avis]]'' (1901–1902) *''[[avisa Romerike|Romerike]]'' (1913–1966) *''[[Romerikes folkeblad]]'' (1931–1932) *''[[Romeriksposten]]'' (1931–1942) *''[[avisa Romsdal|Romsdal]]'' (1912–1927) *''[[Romsdal Bondeblad|Romsdal bondeblad (I)]]'' (1936–1937){{Treng kjelde}} *''[[Romsdal Bondeblad|Romsdal bondeblad (II)]]'' (1940){{Treng kjelde}} *''[[Romsdal Folkeblad]]'' (1928-1940, 1947-1987) *''[[avisa Romsdalingen|Romsdalingen]]'' (1948–1950) *''[[Romsdals amtstidende]]'' (1837–1927) *''[[Romsdals folkeblad]]'' (1905) *''[[Romsdals tidende]]'' (1892–1916) *''[[Romsdalsbladet]]'' (1947–1948) *''[[avisa Romsdalshorn|Romsdalshorn]]'' (1910) *''[[Romsdalsposten]]'' (1876-?) *''[[Romsdalspressen]]'' (1945) *''[[Romsdølen (avis)]]'' (1912–1915) *''[[Ryfylke-posten]]'' (1919–1922) *''[[Ryfylkets avis]]'' (1876) *''[[Rygja tidend]]'' (1908–1918) *''[[avisa Rød Front|Rød Front]]'' (1932–1934) *''[[avisa Røsten|Røsten]]'' (1932–1940) ==S== *''[[Ságat]]'' (1956–1957) *''[[Salangens folkeblad]]'' (1908–1909) *''[[Avisa Salten|Salten]]'' (1910–1960) *''[[Saltens fremtid]]'' (1910–1914) *''[[Saltværingen (1903)|Saltværingen (I)]]'' (1903) *''[[Saltværingen (1907–1913)|Saltværingen (II)]]'' (1907–1913) *''[[Avisa Samarbeid|Samarbeid]]'' (1935–1939) *''[[Avisa Samarbeidet|Samarbeidet]]'' (1903–1904) *''[[Sambygdingen]]'' (1953–1954) *''[[Samfundet (1880–1883)|Samfundet (I)]]'', [[Oslo]] (1880–1883) *''[[Samfundet (1923)|Samfundet (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1923) *''[[Samfundet (1916)|Samfundet (III)]]'', [[Bergen]] (1916) *''[[Avisa Samfundsbladet|Samfundsbladet]]'' (1923) *''[[Samfunnsliv|Samfundsliv]]'' (1931–1940, 1945-1951, 1954) *''[[Samfundsvennen]]'' (1890) *''[[Samhold (1871–1872)|Samhold (I)]]'', [[Tønsberg]] (1871–1872) *''[[Samhold (1885–1920)|Samhold (II)]]'', [[Gjøvik]] (1885–1920) *''[[Samhold (1945–1965)|Samhold (III)]]'', [[Gjøvik]] (1945–1965) *''[[Samhold avis]]'' (1888) *''[[Samhold/Velgeren]]'' (1965–1998) *''[[Samleren]]'' (1909–1960) *''[[Samvirke (1873)|Samvirke (I)]]'', [[Tønsberg]] (1873) *''[[Samvirke (1902–1903)|Samvirke (II)]]'', [[Kristiansund]] (1902–1903) *''[[Sandefjord-posten]]'' (1899) *''[[Sandefjords og Sandherreds tidende]]'' (1862(1861?)-1873) *''[[Sandefjords presse]]'' (1942–1945) *''[[Sandefjords tidende]]'' (1874–1894) *''[[Sandemanden]]'' (1859–1860) *''[[Sandheden]]'' (1909–1910) *''[[avisa Sandnes|Sandnes]]'' (1929) *''[[Sandnes og Jærens avis]]'' (1932–1940) *''[[Sandnæs og Jæderens avis]]'' (1901) *''[[Sandnæs og Jæderens nyheds- og annonceblad]]'' (1901) *''[[Sandnæs-posten]]'' (1890–1894) *''[[Sandsvær budstikke]]'' (1881–1882) *''[[Sannheten (avis)|Sannheten]]'' (1933) *''[[Sarpen (1848)|Sarpen (I)]]'' (1848) *''[[Sarpen|Sarpen (II)]]'' (1854–1942, 1945-1991) *''[[Sarpsborg dagblad (1915)|Sarpsborg dagblad (I)]]'' (1915) *''[[Sarpsborg dagblad (1943–1945)|Sarpsborg dagblad (II)]]'' (1943–1945) *''[[Sarpsborg tidende]]'' (ca. 1842) *''[[Sarpsborg-pressen]]'' (1945) *''[[Sauda avis]]'' (1932) *''[[Senjens folkeblad]]'' (1888–1893) *''[[Senjens tidende]]'' (1887–1888) *''[[Siste nytt]]'' (1928) *''[[Den 7de juni]]'' (1906–1907) *''[[Sjømandens blad]]'' (1909) *''[[Sjømandsbladet Gaa paa]]'' (1899–1901) *''[[Skiens adressetidende]]'' (1843-1864(?)) *''[[Skiensposten (1842–1843)|Skiensposten (I)]]'' (1842–1843) *''[[Skiensposten (1864–1884)|Skiensposten (II)]]'' (1864–1884) *''[[Skiensposten (1897)|Skiensposten (III)]]'' (1897) *''[[Skiensposten|Skiensposten (IV)]]'' (2004–2005) *''[[Avisa Skindfelden|Skindfelden]]'' (ca. 1920) *''[[Skjemt og alvor]]'' (1866) *''[[Skjervø tidende]]'' (1883–1887) *''[[Skotfos avis (1901–1930)|Skotfos avis (I)]]'' (1901–1930) *''[[Skotfos avis (1951–1952)|Skotfos avis (II)]]'' (1951–1952) *''[[Skuld (avis)|Skuld ]]'' (1899–1901) *''[[Smaalenene]]'' (1889) *''[[Smaalenenes amtstidende]]'' (1832–1975) *''[[Smaalenenes amtstidende : maanedsudgave]]'' (1883) *''[[Smaalenenes social-demokrat]]'' (1906–1940) *''[[Smaaleningen (1902–1903)|Smaaleningen (I)]]'', [[Sarpsborg]] (1902–1903) *''[[Smaaleningen (1918)|Smaaleningen (II)]]'', [[Askim]] (1918) *''[[Social-demokraten]]'' (1886–1923) *''[[Socialisten (1894)|Socialisten (I)]]'', [[Bergen]] (1894) *''[[Socialisten (1913–1916)|Socialisten (II)]]'', [[Ålesund]] (1913–1916) *''[[Socialisten (1918)|Socialisten (III)]]'', [[Lillehammer]] (1918) *''[[Sogn (avis)|Sogn]]'' (1932–1936) *''[[Sogn folkeblad]]'' (1938-1940, 1945-1965) *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogn og Fjordane socialdemokrat]]'' (1921–1922) *''[[Sognefjord (avis)|Sognefjord]]'' (1913–1918) *''[[Sogningen/Sogns Avis]]'' (S/SA) (1972–1993) *''[[Sogns folkeblad]]'' (1912–1913) *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogns social-demokrat (I)]]'' (1918){{Treng kjelde}} *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogns socialdemokrat (II)]]'' (1919–1921){{Treng kjelde}} *''[[Sogns tidend]]'' (1878-1942, 1945-1947) *''[[Sokendals avis]]'' (1894) *''[[Sola avis]]'' (1962) *''[[Solidaritet (II)]]'' (1945-1951, 1957-1960) *''[[Solungen (1904-1914)|Solungen]]'' (1904–1914) *''[[Solør-Arbeideren]]'' (1935) *''[[Solørposten]]'' (1908–1913) *''[[Avisa Songa|Songa]]'' (1946–1950) *''[[Sosialdemokraten]]'' (1956–1962) *''[[Spegjelen]]'' (1911–1915) *''[[Spitsbergen gazette]]'' (1897-1898(?), 1911) *''[[Sportsliv]]'' (1933) *''[[Sportsmanden]]'' *''[[avisa Statsborgeren|Statsborgeren]]'' (1831–1837) *''[[Stavanger Adresseavis]]'' (1833–1840) *''[[Stavanger Adresseavis|Stavanger Amtstidende og Adresseavis]]'' (1841–1906) *''[[Stavanger annonce-tidende]]'' (1893–1894) *''[[Stavanger avis (1889–1911)|Stavanger avis (I)]]'' (1889–1911) *''[[Stavanger avis (1943–1945)|Stavanger avis (II)]]'' (1943–1945) *''[[Stavanger morgenavis]]'' (1965–1967) *''[[Stavanger morgenblad]]'' (1911–1912) *''[[Stavanger Socialdemokrat]]'' (1921–1927) *''[[Stavanger tilskuer]]'' (ca. 1848) *''[[Stavern-posten]]'' (1936–1938) *''[[Stenkjær avis]]'' (1894–1908) *''[[Stenkjær nyheds- og avertissementsblad]]'' (ca. 1896) *''[[Stjørdalens Avis]]'' (1898–1915) *''[[Stjørdalens Tidende]]'' (1877–1897) *''[[Stjørdalingen]]'' (1924–1985) *''[[Stjørna blad]]'' (1956–1958) *''[[Storfjordbladet]]'' (1938) *''[[Stormposten]]''{{Treng kjelde}} *''[[Stortings-Efterretninger]]''{{Treng kjelde}} *''[[Strinda folkeblad]]'' (1931–1934) *''[[Strømmen vell]]'' (1935–1938) *''[[Strømmens tidende]]'' (1934–1935) *''[[Straalen]]'' (ca. 1887-1889) *''[[Størdalens tidende]]'' (1877–1886) *''[[Sulaposten]]'' (1946–1967) *''[[Sunnfjord tidend]]'' (1933–1935) *''[[Sunnhordland arbeiderblad]]'' (1946-1947, 1951-1955) *''[[Sunnhordlands kommunistblad]]'' (1927–1928) *''[[Sunnhordlendingen]]'' (1917–1927) *''[[Avisa Sunnmøre|Sunnmøre]]'' (1921–1926) *''[[Sunnmøre Arbeideravis]]'' (1931-1940, 1945-?) *''[[Sunnmøre tidend]]'' (1932–1940) *''[[Surnadølen]]'' (1899–1903) *''[[Svelvigs organ]]'' (1864–1865) *''[[Svelviksposten (1902–1962)|Svelviksposten (I)]]'' (1902–1962) *''[[Sydvaranger (avis)|Sydvaranger]]'' (1913–1941) *''[[Sygna (avis)|Sygna]]'' (1901–1903) *''[[Sygnabladet]]'' (1966–1967) *''[[Den 17de mai]]'' (1894–1935) (skifta namn til ''[[Norsk Tidend]]''){{Treng kjelde}} *''[[Sæbyggjen]]'' (1890–1892) *''[[Søgne avis]]'' (1950–1953) *''[[Sømandsbladet]]'' (ca. 1878) *''[[Søndags-avisen (1928)|Søndags-avisen (I)]]'' (1928) *''[[Søndagsavisen (1932–1934)|Søndagsavisen (II)]]'' (1932–1934) *''[[Søndenfjeldske avis]]'' (1892–1903) *''[[Søndfjords avis]]'' (1898–1909) *''[[avisa Søndhordland|Søndhordland]]'' (1902-1904, 1906-1918) *''[[Søndhordlands tidende]]'' (1919–1931) *''[[Søndmøre avis]]'' (1902–1921) *''[[Søndmøre folkeblad]]'' (1892–1917) *''[[Søndmøre folketidende]]'' (1896–1911) *''[[Søndmørsposten]]'' (1882–1926) *''[[avisa Søndre Akershus|Søndre Akershus]]'' (1917–1920) *''[[Søndre Bergenhus amtstidende (1878–1891)|Søndre Bergenhus amtstidende (I)]]'', [[Voss]] (1878–1891) *''[[Søndre Bergenhus amtstidende (1907–1908)|Søndre Bergenhus amtstidende (II)]]'', [[Bergen]] (1907–1908) *''[[Søndre Bergenhus folkeblad]]'' (1878–1900) *''[[avisa Søndre Follo|Søndre Follo]]'' (1920-1923, 1925-1926) *''[[Søndre Throndhjems amts avis]]'' (ca. 1883) *''[[Søndre Throndhjems amtstidende (1883)|Søndre Throndhjems amtstidende (I)]]'', [[Røros]] (1883) *''[[Søndre Throndhjems amtstidende (1908–1919)|Søndre Throndhjems amtstidende (II)]]'', [[Orkdal]] (1908–1919) *''[[avisa Søndre Østfold|Søndre Østfold]]'' (1927–1929) *''[[Sørlandets social-demokrat]]'' (1906–1923) *''[[Sør-Trøndelag socialdemokrat]]'' (1920–1923) ==T== *''[[Tambeskjelvar]]'' (1908–1912) *''[[Tanahorn]]'' (1933–1934) *''[[Telefolkets fridom]]'' (1947–1950) *''[[Telefon (avis)|Telefon]]'' (1889–1890) *''[[Telefylket (avis)|Telefylket]]'' (1909–1920) *''[[Telegrafen (avis)|Telegrafen]]'' (1883–1886) *''[[Telegraphen (1844–1847)|Telegraphen (I)]]'', [[Sarpsborg]] (1844–1847) *''[[Telegraphen (1866–1870)|Telegraphen (II)]]'', [[Tønsberg]] (1866–1870) *''[[Telemark (avis)|Telemark ]]'' (1924–1926) *''[[Telemark blad]]'' (1940) *''[[Telemark bondeblad]]'' (1923–1924) *''[[Telemark dagblad]]'' (1933–1934) *''[[Bratsberg-Demokraten|Telemark Kommunistblad]]'' (1924–1929) *''[[Telemark social-demokrat]]'' (1922–1926) *''[[Telemark tidend]]'' (1945–1956) *''[[Telemarkposten (1888–1890)|Telemarkposten (I)]]'', [[Skien]] (1888–1890) *''[[Telemarkposten (1920–1924)|Telemarkposten (II)]]'', [[Notodden]] (1920–1924) *''[[Throndhjems aftenblad]]'' (1883–1886) *''[[Throndhjems avertissements- og nyhedsblad]]'' (1879-1880) *''[[Throndhjems nye stiftstidende]]'' (1855) *''[[Throndhjems stiftsavis]]'' (1862-1883) *''[[Throndhjems tidende]]'' (1867-1869) *''[[Throndhjems-posten]]'' (1858-1861) *''[[Thrønderen]]'' (1832-1834) *''[[Tiden (1808-1814)|Tiden (I)]]'', [[Oslo]] (1808–1811, 1813-1814) *''[[Tiden (1832-1844)|Tiden (II)]]'', [[Drammen]] (1832-1844) *''[[Tiden (1850)|Tiden (III)]]'', [[Oslo]] (1850) *''[[Tiden (1885)|Tiden (IV)]]'', [[Oslo]] (1885) *''[[Tiden (1885-1888)|Tiden (V)]]'', [[Trondheim]] (1885-1888) *''[[Tiden (avis, Arendal)|Tiden (VI)]]'' (1906-1941, 1945–197?){{Treng kjelde}} *''[[Tidens gang (1886)|Tidens gang (I)]]'', [[Voss]] (1886) *''[[Tidens gang (1914-1915)|Tidens gang (II)]]'', [[Sunndalsøra]] (1914-1915) *''[[Tidens krav (1889-1898)|Tidens krav (I)]]'' (1889-1898) *''[[Tidens Tegn]]'' (1910–1941) *''[[Til frihet]]'' (1909) *''[[Tilskueren (avis)|Tilskueren]]'' (1839-1843) *''[[Tjeldsundingen]]'' (1933-1934) *''[[Tjøme-nytt]]'' (1948-1952) *''[[avisa Tordenskjold|Tordenskjold]]'' (1904) *''[[Torpingen]]'' (1881-1883) (1885?) *''[[Toten-nytt]]'' (1967-1968) *''[[avisa Trangvik|Trangvik]]'' (1919) *''[[Treskoposten]]'' (1870-årene) *''[[Troms Arbeiderblad]]'' (1933-1934) *''[[Troms Fylkes Kommunistblad]]'' (1923-1924) *''[[Troms fylkes social-demokrat]]'' (1921-1923) *''[[Troms og Finnmark folkeblad]]'' (1934) *''[[Troms social-demokrat (1923-1925)|Troms social-demokrat (I)]]'', [[Tromsø]] (1923-1925) *''[[Troms social-demokrat (1925-1926)|Troms social-demokrat (II)]]'', [[Finnsnes]] (1925-1926) *''[[Tromsø amts folkeblad]]'' (1896-1898) *''[[Tromsø amtstidende]]'' (1888-1900) *''[[Tromsø Stiftstidende]]'' (1858-1940) *''[[Tromsø tidende]]'' (1953-1954) *''[[The Tromsø Times]]'' (1945) *''[[Tromsøposten]]'' (1872-1915) *''[[Tromsø-tidende]]'' (1838-1857) *''[[Trondheimsavisa]]'' *''[[Trondheims-Pressen]]'' (1945) *''[[Trondhjemmeren (1929-1931)|Trondhjemmeren (I)]]'' (1929-1931) *''[[Trondhjemmeren (1933-1934)|Trondhjemmeren (II)]]'' (1933-1934) *''[[Trondhjems adresseavis]]'' (1767-1927) *''[[Trondhjems arbeiderblad]]'' (1894) *''[[Trondhjems avertissementstidende]]'' (1884-1885) *''[[Trondhjems folkeblad]]'' (1886-1941) *''[[Trondhjems løverdagsaften]]'' (1820-1838) *''[[Trondhjems og Trøndelagens annonceblad]]'' (1905) *''[[Trondhjems stiftstidende]]'' (1836-1854) *''[[Trondhjems tidende]]'' (1885) *''[[Trondhjemsavisen]]'' (1934-1935) *''[[avisa Trøndelag|Trøndelag]]'' (1952-1957) *''[[Trøndelag social-demokrat]]'' (1921-1927) *''[[Trøndelagens avis]]'' (1901-1919) *''[[Trøndelagens blad]]'' (1881-1882) *''[[Trønderbladet (1925-1929)|Trønderbladet (I)]]'' (1925-1929) *''[[Trønderungdomen]]'' (1899-1903) *''[[avisa Tunsberg|Tunsberg]]'' (1933-1937) *''[[Tunsbergeren]]'' (1869-1926) *''[[Tvedestrand og omegns avis]]'' (1902-1940, 1945-1948) *''[[Tvedestrands tidende]]'' (1890) *''[[Tænk selv]]'' (1904) *''[[Tønsbergeren]]'' (1856-1868) *''[[Tønsbergs mercur]]'' (1840-1843) *''[[Tønsbergs tidende]]'' (1840-1852) *''[[Tønsbergs ugeblad]]'' (1839-1840) ==U== *''[[Ugeblad for Frederiksstad, Sarpsborg og omegn]]'' (1843-1857) *''[[Ugeblad for Fredriksstad og omegn]]'' (1872-1887) *''[[Ugeblad for Fredriksstad og smaalenenes amt]]'' (1887-1888) *''[[Ugeblad for Porsgrund og omegn]]'' (1846-1848) *''[[Ugeblad for Skien og omegn]]'' (1830-1839) *''[[Ugeblad for Skien, Skiens-fjord og omegn]]'' (1830) *''[[Ugebladet (1818)|Ugebladet (I)]]'', [[Volda]] (1818) *''[[Ugebladet (1888-1902)|Ugebladet (III)]]'', [[Ekset]] (1888-1902) *''[[Ugens nyheder]]'' (1890) *''[[Ugeposten]]'' (1905) *''[[Ukeavisen Nettopp]]'' (1961) *''[[Ukens gang]]'' (1918) *''[[Ukens nytt]]''{{Treng kjelde}} *''[[Uke-nytt]]'' (1962-1963) *''[[Ulefoss avis|Ulefoss avis (I)]]'' (1940-1942(1943?)) *''[[Ulefoss avis (1947-1950)|Ulefoss avis (II)]]'' (1947-1950) *''[[Ungdom (avis)]]'' (1896-1901) *''[[Unge Agder]]'' (1919-1940) *''[[Unge skud]]'' (1893-1898) *''[[Unglyden]]'' (1899-1942, 1946-1967) *''[[Utstillingsavisen]]'' (1914) *''[[Uttrøndelagens socialdemokrat]]'' (1916-1920) *''[[Uttrønderen|Uttrønderen (I)]]'', [[Løkken Verk]] (1914-1919, 1921-1923) *''[[Uttrønderen (1924-1925)|Uttrønderen (II)]]'', [[Orkanger]] (1924-1925) ==V== *''[[Valdres blad]]'' (1928-1929) *''[[Valdres tidende]]'' (1926-1927) *''[[Valdrissen]]'' (1903-1905) *''[[avisa Valget|Valget]]'' (1894-1895) *''[[Vardø avis]]'' (1921-1924) *''[[Vardø framtid]]'' (1949-1951) *''[[Vardø tidende]]'' (1883-1885) *''[[Vardø-posten]]'' (1883-1921) *''[[Vardø-tidende]]'' (1924-1940) *''[[avisa Varna|Varna]]'' (1937-1938) *''[[Vefsn tidende]]'' (1963) *''[[Vefsna arbeiderblad]]'' (1929-1931) *''[[Vegen fram]]'' (1949) *''[[Velgeren]]'' (1904-1942, 1945-1965) *''[[Venstre i Akershus]]'' (1948-1951) *''[[Verdalingen]]'' (1945-1952) *''[[Verdens Gang (nedlagt avis)|Verdens Gang]]'' (1868–1923) *''[[avisa Vest-Agder|Vest-Agder]]'' (1934-1940, 1945-1963) *''[[Vestbane-bladet]]'' (1932) *''[[Vestby Avis (nedlagt avis)|Vestby Avis]]'' (1974–1988) *''[[Vesterålen arbeiderblad]]'' (1961) *''[[Vesterålsposten]]'' (1950-1953) *''[[Vestfinmarken]]'' (1914-1942, 1949-1958) *''[[Vestfinmarkens socialdemokrat]]'' (1913-1923) *''[[Vestfinnmark arbeiderblad]]'' (1923-1940, 1946-1960) *''[[Vestfinnmark folkeblad]]'' (1940-1941) *''[[Vestfold (1865)|Vestfold (I)]]'', [[Tønsberg]] (1865) *''[[Vestfold (1881-1942, 1945-1958)|Vestfold (II)]]'', [[Sandefjord]] (1881-1942, 1945-1958) *''[[Vestfole (1962-)|Vestfole (III)]]'', [[Tønsberg]] (1962-19??) *''[[Vestfold arbeiderblad (I)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (1909-1925) *''[[Vestfold arbeiderblad (II)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (1930-1940, 1945-1962) *''[[Vestfold arbeiderblad (III)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (19??-1988) *''[[Vestfold avholdsblad]]'' (1938) *''[[Vestfold dagblad]]'' (1933) *''[[Vestfold Fremtid]]'', [[Sandefjord]] (1924-1940, 1945-?) *''[[Vestfold presse]]'' (1937-1942) *''[[Vestfold social-demokrat]]'' (1921-1929) *''[[Vestkysten (1933–1934)|Vestkysten (I)]]'', [[Bergen]] (1933-1934) *''[[Vestkysten|Vestkysten (II)]]'', [[Stavanger]] (1987) *''[[Vestland (avis)]]'' (1952-1953) *''[[Vestlandet (1902-1903)|Vestlandet (I)]]'', [[Bergen]] (1902-1903) *''[[Vestlandet (1906-1916)|Vestlandet (II)]]'', [[Stavanger]] (1906-1916) *''[[Vestlandet (III)]]'', [[Bergen]] (1930-1935) *''[[Vestlandet (1966-1967)|Vestlandet (IV)]]'', [[Haugesund]] (1966-1967) *''[[Vestlandets avis]]'' (1934-1936) *''[[Vestlandets ugeblad]]'' (1892-1893) *''[[Vestlandsbonden]]'' (1911-1915) *''[[Vestlandske folkeblad]]'' (1906-1919) *''[[Vestlandske socialdemokrat]]'' (1909) *''[[Vestlandske Tidende]]'' (1832-1943, 1945-1966) *''[[Vestlands-posten]]'' (1878-1916) *''[[Vestlands-posten : Folkets avis (III)]]'', [[Oslo]] (1887–1889) *''[[Vestlandstidende]]'' (1889-1890) *''[[Vestlendingen (avis)]]'' (1932-1935) *''[[Vestlændingen (avis)]]'' (1886-1887) *''[[Vestmannen (1887-1890)|Vestmannen (I)]]'', [[Tynset]] (1887-1890) *''[[Vestmannen (1896)|Vestmannen (II)]]'', [[Sogndal]] (1896) *''[[Vestopland (avis)]]'' (1921-1945) *''[[Vestoplændingen]]'' (1901-1919) *''[[Vestre Akers blad]]'' (1942-1945) *''[[Viken (1909)|Viken (I)]]'', [[Lillestrøm]] (1909) *''[[Viken (1912)|Viken (II)]]'', [[Drammen]] (1912) *''[[Vikværingen]]'' (1899-1904) *''[[Vort arbeide (1884-1885)|Vort arbeide (I)]]'' (1884-1885) *''[[Vort arbeide (1907-1917)|Vort arbeide (II)]]'' (1907-1917) *''[[Vort land (1888)|Vort land (II)]]'' (1888) *''[[Vort land (1890-1907, 1909-1918)|Vort land (III)]]'' (1890-1907, 1909-1918) *''[[Voss avis]]'' (1906-1912) *''[[Voss social-demokrat]]'' (1918) *''[[Voss tidende]]'' (1912-1913) *''[[Vossebladet]]'' (1883-1892) *''[[Vossingen (1869-1877)|Vossingen (I)]]'' (1869-1877) *''[[Vossingen (1900-1902)|Vossingen (II)]]'' (1900-1902) *''[[Vossingen (1925-1929)|Vossingen (III)]]'' (1925-1929) *''[[Værdalens blad]]'' (1911-1917) *''[[Værlen]]'' (1875) *''[[avisa Vøringen|Vøringen]]'' (1904-1905) *''[[Vaagn op!]]'' (1905-1906) *''[[Vaalebro avis]]'' (1897-1900) *''[[Vår fremtid]]'' (1936) *''[[Vår mening]]'' (1966-1969) *''[[Vår vei]]'' (1934-1937) *''[[avisa Vaarbrud|Vaarbrud]]'' (1894-1895) ==W== *''[[Wacht im Norden]]'' (1943-1945) *''[[Waren sardne]]'' (1910-1913, 1922-1927) *''[[Westend (avis)]]'' (1916) ==Y== *''[[De yngre norske landmænds blad]]'' (1904-1910) ==Ø== *''[[Øieren]]'' (1908-1918) *''[[Ørebladet]]'' (1891-1924) *''[[Ørkedals tidende]]'' (1875-1876) *''[[Ørlands avis]]'' (1891–1893) *''[[Ørsta avis]]'' (1926-1941) *''[[Østerdal arbeiderblad]]'' (1915-1932) *''[[Østerdal Folkeblad]]'' (1930-1942) *''[[Østerdalen (avis)]]'' (1896-1897) *''[[Østerdalene]]'' (1924-1928) *''[[Østerdalens avis (1866-1869)|Østerdalens avis (I)]]'', [[Hamar]] (1866-1869) *''[[Østerdalens avis (1911-1929)|Østerdalens avis (II)]]'', [[Elverum]] (1911-1929) *''[[Østerriisøers tidende]]''(1848-1849) *''[[Østerriisørs blad]]'' (1854-1861) *''[[Østfinmark socialdemokrat]]'' (1916) *''[[Østfinmarkens folkeblad]]'' (1912-1922) *''[[Øst-Finnmark (1945)|Øst-Finnmark (I)]]'' (1945) *''[[Øst-Finnmark (1947-1951)|Øst-Finnmark (II)]]'' (1947-1951) *''[[Østfold arbeiderblad (1921-1929)|Østfold arbeiderblad (I)]]'' (1921-1929) *''[[Østfold arbeiderblad (1933-1937)|Østfold arbeiderblad (II)]]'' (1933-1937) *''[[Østfold dagblad]]'' (1921-1931) *''[[Østfold folkeblad (1953)|Østfold folkeblad (I)]]'', [[Askim]] (1953) *''[[Østfold folkeblad (1959)|Østfold folkeblad (II)]]'', [[Fredrikstad]] (1959) *''[[Østfold forretningsblad]]'' (1934-1939) *''[[Østfold tidende]]'' (1925-1926) *''[[Østfold-Posten]]'' (1959-1990) *''[[Østhavet (1931)|Østhavet (I)]]'' (1931) *''[[Østkanten (avis)]]'' (1912) *''[[Østlandet (1906-1908)|Østlandet (I)]]'' (1906-1908) *''[[Østlandet (1916-1943)|Østlandet (II)]]'' (1916-1943) *''[[Østlandsk tidende]]'' (1878-1881) *''[[Den Østlandske tidende]]'' (1861-1865) *''[[Østlandske tidende]]'' (1893-1911) *''[[Akers Avis Groruddalen|Østre Aker (I)]]'' (1928-1931) *''[[Østre Aker (1948-1949)|Østre Aker (II)]]'' (1948-1949) *''[[Østre Aker vel-avis]]'' (1950-1957) *''[[avisa Østre Aker velforbund|Østre Aker velforbund]]'' (1940-1942, 1945-1947) *''[[Østre Akers avis]]'' (1942-1945) *''[[Østre linje (avis)]]'' (1911-1915) *''[[avisa Øvre Romerike|Øvre Romerike]]'' (1932-1947) *''[[Øynytt]]'' (1981–1986) ==Å== *''[[Aalesunds avis]]'' (1917-1942, 1945-1957) *''[[Aalesunds blad]]'' (1871-1895) *''[[Aalesunds handels- og søfartstidende]]'' (1857-1904) *''[[Aalesunds socialdemokrat]]'' (1908-1910) *''[[Aalesunds tidende (I)]]'' (1872-1876) *''[[Aalesunds tidende (II)]]'' (1927) *''[[Aarvak (1901-1904)|Aarvak (I)]]'', [[Oslo]] (1901-1904) *''[[Aarvak (1909-1912, 1916-1921)|Aarvak (II)]]'', [[Ulsteinvik]] (1909-1912, 1916-1921) *''[[Aasaneposten]]'' (1952) *''[[Aasgaardsreien (avis)]]'' (1901) ==Litteratur== *''Norske aviser 1763–1969'' : en bibliografi / redigert av Tom Arbo Høeg ; utgitt av Universitetsbiblioteket i Oslo. – Oslo, 1973–74. – 2 bd. :Bd 1: [http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010070208017 Alfabetisk fortegnelse. – 1973. – 594 s.] :Bd 2: Registerbind. – 1974. – 285 s. (''topografisk register'') :1. utg. 1924 med tittel: [http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2006120800015 Norske aviser 1763–1920] == Bakgrunnsstoff == * [http://www.nb.no/avis/avisbibliografi/index.html Nasjonalbiblioteket: Avisbibliografien Norske aviser 1763-1969] * [http://www.hinsides.no/slekt/artikler/aviser.htm Aviser 1763-1969] * [http://www.willyslekt.no/artikkel/5019.html Norske aviser 1763–1969] [[Kategori:Norske aviser| ]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser| ]] bj54l30hzshkkn6dszgo1iovcqrhtep 3666216 3666204 2026-08-14T11:16:20Z Johshh 122989 /* Ø */ 3666216 wikitext text/x-wiki '''Tidlegare norske aviser''' er eit oversyn over norske [[avis|avistitlar]] som er lagde ned. {{Ufullstendig liste}} ==A== *''[[avisa ABC|ABC]]'' (1932–1940) *''[[Adressebladet]]'' (1855–1892) *''[[Adresse-tidende for Brevig, Stathelle, Langesund, Bamble og Eidanger]]'' (1849–1898) *''[[Stavangeren (1852-1899)|Stavangeren]]'' (1852-1899) *[[Stavangeren (1916-1964)|Stavangeren]] (1916-1964) *''[[Aftenbladet (1855–1881)|Aftenbladet]]'' (1855–1881) *''[[Agder folkeblad (1937–1939)|Agder folkeblad (I)]]'', [[Arendal]], (1937–1939) *''[[Agder folkeblad (1948–1955)|Agder folkeblad (II)]]'', [[Flekkefjord]], (1948–1955) *''[[Agdesidens blad]]'' (1903–1904) *''[[Agdesidens budstikke (1851-1851)|Agdesidens budstikke (I)]]'' (1851) *''[[Agdesidens budstikke (1863–1865)|Agdesidens budstikke (II)]]'' (1863–1865) *''[[Agitatoren]]'' (1908–1913) *''[[Aker og lørenskog avis]]'' (1926–1927) *''[[Avisa Akershus]]'' (1886–1943, 1945–1966) *''[[Akershus budstikke (1907–1923)|Akershus budstikke]]'' (1907–1923) *''[[Akershus Folkeblad (1903–1912)|Akershus Folkeblad (I)]]'', [[Oslo]], (1903–1912) *''[[Follo Arbeiderblad|Akershus Folkeblad (II)]]'', [[Drøbak]], (1924) *''[[Akershus folkeblad (1932–1935)|Akershus folkeblad (III)]]'', [[Dal]] (1932–1935) *''[[Akershus folkeblad (1951–1963)|Akershus folkeblad (IV)]]'', [[Lillestrøm]], (1951–1963) *''[[Akershus nyheds- og avertissements-blad]]'' (1922) *''[[Akershus-budstikken]]'' (1896–1902) *''[[Akershusposten (I)]]'', [[Lillestrøm]], (1890) *''[[Akershusposten (1905–1919)|Akershusposten (II)]]'', [[Lillestrøm]], (1905–1919) *''[[Akershusposten (1920–1943)|Akershusposten (III)]]'', [[Oslo]], (1920–1943) *''[[Aktuelt distrikts-nytt]]'' (1961) *''[[Avisa Alarm|Alarm]]'' (1919–1940) *''[[Allemansblad]]'' (1873) *''[[Alles vel]]'' (1912–1917) *''[[Almubladet]]'' (1875–1876) *''[[Alta blad]]'' (1959) *''[[Altafjord]]'' (1953–1955) *''[[Amtsbladet for Nordre Throndhjems amt]]'' (1886–1890 (?)) *''[[Andvake (avis)]]'' (1884–1887) *''[[Andøposten]]'' (1913–1923) *''[[Andøya Avis]]'' (1925–1982) *''[[Angrep (avis)|Angrep]]'' (1934–1935) *''[[Annoncebladet]]'' (1920–1921) *''[[Annoncen]]'' (1888) *''[[Annonsen]]'' (1938–1939) *''[[Arbeideravisa (2008)|Arbeideravisa]] (2008)'' *''[[Arbeiderbonden]]'' (1922) *''[[Arbeider-demokraten]]'' (1936) *''[[Arbeideren (1884–1890)|Arbeideren (I)]]'', [[Oslo]], (1884–1890) *''[[Arbeideren (1894–1917)|Arbeideren (II)]]'', [[Oslo]], (1894–1917) *''[[Arbeideren (1910)|Arbeideren (III)]]'', [[Larvik]], (1910) *''[[Arbeideren (1923–1924)|Arbeideren (IV)]]'', [[Hamar]], (1923–1924) *''[[Arbeideren (1929–1940)|Arbeideren (V)]]'' (Oslo 1929–1940) *''[[Arbeideren (1951–1953)|Arbeideren (VI)]]'' (Brumunddal 1951–1953) *''[[Arbeideren & Gudbrandsdalens arbeiderblad]]'' (1924–1929) *''[[Arbeiderens vilje]]'' (1888) *''[[Arbeideridrett]]'' (1926–1930, 1933–1935) *''[[Arbeidernes avis]]'' (1909) *''[[Arbeidernes blad]]'' (1898) *''[[Den Nye Social-Demokraten|Arbeider-politikken]]'' (1920-1923) *''[[Arbeider-sport]]'' (1931–1933) *''[[Arbeidervennen]]'' (1885–1886) *''[[Arbeiderviljen]]'' (1929–1930) *''[[Arbeidet]]'' (1893–1940, 1945–1949) *''[[Arbejdernes røst]]'' (1890–1892) *''[[The Arctic times]]'' (1945) *''[[Arendals avis]]'' (1885–1887) *''[[Arendalsposten]]'' (1951) *''[[Asker (avis)|Asker]]'' (1933–1934) *''[[Asker blad]]'' (1931–1932) *''[[Asker og Bærums arbeiderblad]]'' (1926–1928) *''[[Askim blad]]'' (1930) *''[[Askim budstikke]]'' (1930) *''[[Askim-pressen]]'' (1945) *''[[Askøy Tidend]]'' (1950-1984) *''[[Áššu]]'' (1993–2008) *''[[Aura tidende]]'' (1914) *''[[Austland]]'' (1922–1965) *''[[Avertissementstidende]]'' (1879) *''[[Avholds-avisen (1910)|Avholds-avisen (I)]]'' (1910) *''[[Avholds-avisen (1913)|Avholds-avisen (II)]]'' (1913) *''[[Avisa Trondheim]]'' (''Arbeider-Avisa''), (1924–1996) *''[[Avis 1]]'' (1998–2005) *''[[Avisen (1890)|Avisen (I)]]'', [[Harstad]], (1890) *''[[Avisen (1893–1929)|Avisen (II)]]'', [[Oslo]], (1893–1929) ==B== *''[[Banketten]]'' *''[[Baunen (I)]]'', [[Skien]], (1898) *''[[Baunen (II)]]'', [[Rjukan]], (1945) *''[[Baunevakt]]'' (1940) *''[[Baut skib]]'' (1906&ndash;1911) *[[Avisa Bellona|''Bellona'']] ''(1807-1908)'' *''[[Bergen (I) (avis)|Bergen (I)]]'' (1906) *''[[Bergen (II) (avis)|Bergen (II)]]'' (1908) *''[[Gula Tidend|Bergenhus]]'' (1904){{Treng kjelde}} *''[[Bergenhus avis]]'' (1909) *''[[Bergenhus folketidende]]'' (1882&ndash;1896) *''[[Bergens Adresse-contoirs Efterretninger|Bergens Adressecontoirs Efterretninger]]'' (1765&ndash;1889) *''[[Bergens Aftenblad|Bergens aftenblad]],'' (1880-1942) *''[[Bergens Annonce-Tidende]]'' (1884&ndash;1922) *''[[Bergens Annonce-Tidende: Vestenfjeldske ugeblad]]'' (1907&ndash;1919){{Treng kjelde}} *''[[Bergens avis]]'' (1900) *''[[Bergens folkeblad]]'' (1902&ndash;1904) *''[[Bergens handels- og sjøfartstidende]]'' (1896&ndash;1897) *''[[Bergens morgenavis]]'' (1874&ndash;1875) *''[[Bergens social-demokrat]]'' (1922&ndash;1927) *''[[Bergens Stiftstidende]]'' (1840&ndash;1855) *''[[Bergenseren (I)]]'' (1857) *''[[Bergenseren (II)]]'' (1859&ndash;1860) *''[[Bergenseren (III)]]'' (1889&ndash;1892) *''[[Bergenske blade (I)]]'' (1848&ndash;1854) *''[[Bergenske blade (II)]]'' (23. september&ndash;27. september 1919) *''[[Bergenske blade (III)]]'' (22. juni&ndash;26. august 1920) *''[[Bergenske blade (IV)]]'' (30. mai&ndash;10. juni 1921) *''[[Den bergenske merkur]]'' (1833&ndash;1839) *''[[Avisa Bergensposten|Bergensposten]]'' (1854&ndash;1893) *''[[Bergensposten : Fram]]'' (1892&ndash;1893) *''[[Bergensposten : Sildebladet]]'' (1870&ndash;1873) *''[[Berlevåg avis]]'' (1930&ndash;1931) *''[[Bestillingsmanden]]'' (1899) *''[[Bjørgvin (1892–1926)|Bjørgvin]]'' (1892&ndash;1926) *''[[Bladet Harstad]]'' (1996&ndash;2000) *''[[Blue Beret]]''{{Treng kjelde}} *''[[Bodø tidende]]'' (1881&ndash;1937) *''[[Bondebladet (1914-1935)|Bondebladet]]'' (1914&ndash;1935) *''[[Bonden (1896–1897)|Bonden (I)]]'' (1896&ndash;1897) *''[[Bonden (1909–1922)|Bonden (II)]]'' (1909&ndash;1922) *''[[Den Borgerlige Arbeider]]'' (1915&ndash;1940) *''[[Brann (1938–1939)|Brann]]'' (1938&ndash;1939) *''[[Bratsberg amts avertissementstidende]]'' (1859) *''[[Bratsberg amtstidende (1840–1842)|Bratsberg amtstidende (I)]]'' (1840&ndash;1842) *''[[Bratsberg amtstidende (1844–1863)|Bratsberg amtstidende (II)]]'' (1844&ndash;1863) *''[[Bratsberg amtstidende (1870)|Bratsberg amtstidende (III)]]'' (ca. 1870) *''[[Bratsberg amtstidende (1884–1901)|Bratsberg amtstidende (IV)]]'' (1884&ndash;1901) *''[[Bratsberg amtstidende og correspondent]]'' (1843) *''[[Bratsberg avholdsblad]]'' (1911&ndash;1912) *''[[Bratsberg blad]]'' (1891&ndash;1924) *''[[Bratsberg-amts correspondent]]'' (1844&ndash;1846) *''[[Bratsberg-Demokraten]]'' (1908&ndash;1923) *''[[Breidablik]]'' (1895&ndash;1900, 1907&ndash;1910, 1914&ndash;1920) *''[[Brevduen fra Moss]]'' (1833&ndash;1843) *''[[Brevigsposten]]'' (1869) *''[[Breviks avis]]'' (1878&ndash;1881) *''[[Breviks dagblad]]'' (1924&ndash;1954) *''[[Bruvik (1952-1975)|Bruvik]]'' (1952-1975) *''[[Bruvik nytt]]'' (1946) *''[[Bruvik-ex-pressen]]'' (1956&ndash;1957) *''[[Brønnøy folkeblad]]'' (1915&ndash;1917) *''[[Helgelands Blad|Brønnøyposten]]'' (1905&ndash;1915) *''[[Budstikka (nedlagt avis fra Kristiansund)|Budstikka]]'' (1940) *''[[Budstikken|Budstikken (I)]]'', [[Oslo]] (1808&ndash;1814) *''[[Budstikken (1877–1878)|Budstikken (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1877&ndash;1878) *''[[Budstikken (1881–1887)|Budstikken (III)]]'', [[Oslo]] (1881&ndash;1887) *''[[Budstikken (1890–1891)|Budstikken (IV)]]'', [[Hønefoss]] (1890&ndash;1891) *''[[Budstikken (1900–1911))|Budstikken (V)]]'', [[Rakkestad]] (1900&ndash;1911) *''[[Budstikken fra Frederikshald]]'' (1844-1845) *''[[Buskerud blad]]'' (1875-1877) *''[[Buskerud dagblad]]'' (1924-1940, 1952-1960) *''[[Buskerud og Vestfold]]'' (1923-1937) *''[[Buskerud socialdemokrat]]'' (1921-1925) *''[[Buskerud-Arbeideren]]'', [[Drammen]] (1923&ndash;1925) *''[[Buskeruds amtstidende|Buskeruds amtstidende (I)]]'' [[Hokksund]] (ca. 1863-1875) *''[[Buskeruds amtstidende (1881-1920)|Buskeruds amtstidende (II)]]'' [[Drammen]] (1881-1920) *''[[Buskeruds amtstidende og Drammens adresse]]'' (1840-1843) *''[[Buskeruds blad]]'' (1883-1961) *''[[Bygda (avis)]]'' (1962-1963) *''[[Bygdabladet (I)]]'', [[Trondheim]] (1922) *''[[Bygdabladet (1931-1932)|Bygdabladet (II)]]'', [[Brattvåg]] (1931-1932) *''[[Bygdabladet og Fiskaren]]'' (1922) *''[[Bygdebladet (1925-1929)|Bygdebladet (I)]]'', [[Naustdal]] (1925-1929) *''[[Bygdebladet (II)]]'', [[Kvam]] *''[[Bygdebladet (III)]]'', [[Skånevik]] (1939) *''[[Bygdebladet (IV)]]'', [[Dimmelsvik]] (1940-1942) *''[[Bygdanytt|Bygdebladet (V)]]'', [[Ytre Arna]] *''[[Bygdebladet (VI)]]'', [[Hareid]] *''[[Bygdefolket (1932-1935)|Bygdefolket (I)]]'', [[Porsgrunn]] (1932-1935) *''[[Bygdefolket (1945)|Bygdefolket (II)]]'', [[Trondheim]] (1945) *''[[Bygdenes blad]]'' (1936-1966) *''[[Bygdenes by]]'' (1955-1959) *''[[Bærum (1923-1932)|Bærum]]'' (1923-1932) *''[[Bærum og Askers blad]]'' (1918-1922) *''[[Bærum-politikken]]'' (1932-1935) *''[[Bærums blad]]'' (1909-1918) *''[[Bærums vel]]'' (1924-1925) *''[[Bøndernes blad]]'' (1933-1934) ==C== *''[[Christiania Adresse-Tidende]]'' (1842&ndash;1857) *''[[Christiania avertissementsblad]]'' (1862&ndash;1864) *''[[Christiania dagblad]]'' (1863&ndash;1864) *''[[Christiania-Posten]]'' (1848&ndash;1863) *''[[Christianias almindelige adresse-tidende]]'' (1841&ndash;1842) *''[[Christiania-telegrafen]]'' (1833) *''[[Christiansandske uge-blade]]'' (1780&ndash;1788) *''[[Christianssands adresse-contors efterretninger]]'' (1790&ndash;1838) *''[[Christianssands Tidende]]'' (1883&ndash;1942, 1945&ndash;?) *''[[Christianssands tidende : sørlændingen]]'' (1912&ndash;1918) *''[[Christianssands tilskuer]]'' (1888&ndash;1889) *''[[Christianssandsposten]]'' (1839&ndash;1847) *''[[Christianssands-stifts correspondent]]'' (1848) *''[[Christianssunds adresseavis]]'' (1857&ndash;1876) *''[[Christianssunds handels-, søfarts- og adressetidende]]'' (1873&ndash;1876) *''[[Christiansundsposten]]'' (1855&ndash;1856) *''[[Christiansunds dagblad]]'' (1894&ndash;1896) *''[[Christiansunds tidende]]'' (ca. 1872) *''[[Den Constitutionelle]]'' (1836&ndash;1847) *''[[Correspondenten (1846–1883)|Correspondenten (I)]]'', [[Skien]] (1846&ndash;1883) *''[[Correspondenten (1899–1900)|Correspondenten (II)]]'', [[Tvedestrand]] (1899&ndash;1900) ==D== *''[[Dag (1905–1907)|Dag (I)]]'', [[Haugesund]] (1905–1907) *''[[Dag (1908)|Dag (II)]]'', [[Horten]] (1908) *''[[Dag i norden]]'' (1889–1890) *''[[Dagbladet Hedmark]]'' (1943–1945) *''[[Dagbladet Sørlandet]]'' (1907–1990) *''[[Dagbladet Rogaland]] (1925-1988)'' *''[[Dagen (1875–1876)|Dagen (I)]]'', [[Bergen]] (1875–1876) *''[[Dagen (1878–1888)|Dagen (II)]]'', [[Oslo]] (1878–1888) *''[[Dagen (1907)|Dagen (III)]]'', [[Finnsnes]] (1907) *''[[Dagens krav]]'' (1912) *''[[Dagens kurs]]'' (1916) *''[[Dagens liv]]'' (1913) *''[[Dagens nyheder]]'' (1875–1877) *''[[Dagens Nyheter (Harstad)|Dagens Nyheter]]'', [[Harstad]] (1924–1931) *''[[Dagens nyt (1904)|Dagens nyt (I)]]'', [[Narvik]] (1904) *''[[Dagens nyt (1905–1907)|Dagens nyt (II)]]'', [[Ålesund]] (1905–1907) *''[[Dagens tanker]]'' (1925–1926) *''[[Daggry]]'' (1912–1925) *''[[Daglige nyheder (1870)|Daglige nyheder (I)]]'', [[Oslo]] (1870) *''[[Daglige nyheder (1873–1875)|Daglige nyheder (II)]]'' [[Bergen]] (1873–1875) *''[[Dagrenning]]'' (1944–1945) *''[[Dagsavisa]]'' (1945–1954) *''[[Dagsavisen (1897–1911)|Dagsavisen]]'' (1897–1911) *''[[Dagsnytt]]'' (1947–1948) *''[[Dagsposten]]'' (1877–1945) *''[[Dagsposten : billednumer]]'' (1898–1909) *''[[Dagsposten : trønderen]]'' (1887–1942) *''[[Dale-Gudbrand (1907–1909)|Dale-Gudbrand (I)]]'', [[Lillehammer]] (1907–1909) *''[[Dale-Gudbrand (1935–1945)|Dale-Gudbrand (II)]]'', [[Tretten]] (1935–1945) *''[[Dalernes tidende]]'' (1885–1934) *''[[Dania]]'' (Ca. 1884) *[[Arbeideren (Hamar)|''Demokraten'' (Hedmark)]] (1909-1929) *''[[Den lille Trondhjemske Tilskuer]] (1815-1817)'' *''[[Den Nye Social-Demokraten]]'' (''Arbeider-Politikken'') (1920–1927) *''[[DrammensAvisa Fremtiden]]'' (''Fremtiden'') (1905–2000) *''[[Dølen (I)]]'' [[Oslo]] *''[[Dølen (II)]]'' [[Larvik]] *''[[Dølen (III)]]'' [[Risør]] ==E== *''[[Egersundsposten]]'' (1865–1940) *''[[Eidsiva]]'' (1909–1936) *''[[Eidsiva folkeblad]]'' (1906) *''[[Eidsvold (avis)|Eidsvold]]'' (1893–1901) *''[[Eidsvoll (avis)|Eidsvoll]]'' (1927) *''[[Eidsvoll arbeiderblad]]'' (1927-1942, 1945-1951) *''[[Eidsværket]]'' (1906) *''[[Eiendoms-, hotel- & leie-tidende for Christiania og omegn]]'' (1892) *''[[Eiker Avis]]'' (1968) *''[[Eikerposten (1930)|Eikerposten (I)]]'', [[Hokksund]] (1930) *''[[Eikerposten (1964–1968)|Eikerposten (II)]]'', [[Vikersund]] (1964–1968) *''[[Ekers avis]]'' (1859–1863) *''[[Ekstrabladet (1913)|Ekstrabladet (I)]]'', [[Oslo]] (1913) *''[[Ekstra-bladet (1920–1922)|Ekstra-bladet (II)]]'', [[Moss]] (1920–1922) *''[[Ekstrabladet (1930–1932)|Ekstrabladet (III)]]'', [[Oslo]] (1930–1932) *''[[Ekstra-bladet (1939)|Ekstra-bladet (IV)]]'', [[Oslo]] (1939) *''[[Elverums blad]]'' (1886) *''[[Express]]'' (1915–1933) ==F== *''[[Farsundsposten]]'' (1874) *''[[Fedraheimen]]'' (1877–1891) *''[[Fellesavis. Hamar stiftstidende. Gudbrandsdølen. Laagen.]]'' (1931) *''[[Fellesavisen (1945)|Fellesavisen (I)]]'', [[Lillehammer]] (1945) *''[[Fellesavisen (1945)|Fellesavisen (II)]]'', [[Harstad]] (1945) *''[[Fellesbladet Nordtrønderen og Namdalen]]'' (1944–1945) *''[[Fellesutgaven]]'' (1940) *''[[Finmark social-demokrat]]'' (1924–1925) *''[[Finmarken (1899–1944)|Finmarken]]'' (1899–1944) *''[[Finmarkens amtstidende (1832)|Finmarkens amtstidende (I)]]'', [[Oslo]] (1832) *''[[Finmarkens amtstidende (1870)|Finmarkens amtstidende (II)]]'', [[Hammerfest]] (1870) *''[[Finmarkens amtstidende (1871–1944)|Finmarkens amtstidende (III)]]'', [[Vadsø]] (1871–1944) *''[[Finmarkens og Nordlands amtstidende]]'' (1832–1833) *''[[Finnmark folkeblad (1923–1929)|Finnmark folkeblad (I)]]'', [[Vadsø]] (1923–1929) *''[[Finnmark folkeblad (1942–1945)|Finnmark folkeblad (II)]]'', [[Hammerfest]] (1942–1945) *''[[Finnmark framtid]]'' (1955–1960) *''[[Finnmark Fremtid]]'' (1924–1940) *''[[Finnmark Tidende]]'' (1947–1966) *''[[Finnmarkingen (1875)|Finnmarkingen (I)]]'', [[Vadsø]] (1875) *''[[Finnmarkingen (1961)|Finnmarkingen (II)]]'', [[Vadsø]] (1961) *''[[Finnmarknytt]]'' (1929–1933) *''[[Firda (1890–1893)|Firda (I)]]'', [[Bergen]] (1890–1893) *''[[Firda Folkeblad]]'' (1919–1992) *''[[Firda- og sygnafylkets avis]]'' (1887–1889) *''[[Firdanytt]]'' (1952) *''[[Fiskaren]]'' (1923–2008) *''[[Fisker-avisen (1929)|Fisker-avisen (I)]]'', [[Kristiansund]] (1929) *''[[Fisker-avisen (1930)|Fisker-avisen (II)]]'', [[Trondheim]] (1930) *''[[Fiskeribladet]]'' (1946–2008) *''[[Fjeldposten]]'' (1868–1887) *''[[Fjellposten]]'' (1906–1918) *''[[Fjordaposten]]'' (1923–1940) *''[[Fjordbuen]]'' (1930) *''[[Fjordenes Blad]]'' (1874–1920) *''[[Fjordguten]]'' (1901–1904) *''[[Fjærlands tidende]]'' (1884–1885) *''[[Flekkefjords budstikke]]'' (1874–1890) *''[[Flekkefjords og Farsunds avertissementsblad]]'' (1865–1873) *''[[Flekkefjordsposten]]'' (1893 – 1973) *''[[Flodbølgen]]'' (1931) *''[[Flyveblad (avis i Sarpsborg)|Flyveblad]]'' (Ca. 1842) *''[[Folden (avis)|Folden]]'' (1940–1943) *''[[Folgefonn (avis)|Folgefonn]]'' (1939–1941) *''[[Folk og fedreland]]'' (1940) *''[[Folkebladet (1927)|Folkebladet (I)]]'', [[Notodden]] (1927) *''[[Folkebladet (1928–1935)|Folkebladet (II)]]'', [[Kristiansund]] (1928–1935) *''[[Folkebladet (1936)|Folkebladet (III)]]'', [[Lillehammer]] (1936) *''[[Folkebladet (1939-1946)|Folkebladet (IV)]]'', [[Sarpsborg]] (1939-1940, 1945-1946) *''[[Folkebladet (1945)|Folkebladet (V)]]'', [[Odda]] (1945) *''[[Folkebladet for Sogn og Fjordane]]'' (1942–1945) *''[[Folkedybet]]'' (1907–1920) *''[[Folkerøsten (1899–1911)|Folkerøsten (I)]]'', [[Skien]] (1899–1911) *''[[Folkerøsten (1928–1932)|Folkerøsten (II)]]'', [[Kirkenes]] (1928–1932) *''[[Folket vaart]]'' (Ca. 1874) *''[[Folketanken (I)]]'', Nes (1885) *''[[Folketanken (1889–1891)|Folketanken (II)]]'', [[Gjøvik]] (1889–1891) *''[[Folketanken|Folketanken (III)]]'', [[Risør]] (1888–1945) *''[[Folketidende (1865–1879)|Folketidende (I)]]'', [[Mandal]] (1865–1879) *''[[Folketidende (1878–1891)|Folketidende (II)]]'', [[Trondheim]] (1878–1891) *''[[Folketidende (1891–1922)|Folketidende (III)]]'', [[Trondheim]] (1891–1922) *''[[Folketidende (III) : landsudgaven]]'', [[Trondheim]] (1891–1921) *''[[Folkets avis (1867)|Folkets avis (I)]]'', [[Oslo]] (1867) *''[[Folkets avis (1875–1876)|Folkets avis (II)]]'', [[Moss]] (1875–1876) *''Folkets avis (III)'', [[Oslo]], sjå ''[[Vestlands-Posten]] : folkets avis (III)'' *''[[Folkets avis (1915–1920)|Folkets avis (IV)]]'', [[Bergen]] (1915–1920) *''[[Folkets avis (1937)|Folkets avis (V)]]'', [[Porsgrunn]] (1937) *''[[Folkets blad (1876)|Folkets blad (I)]]'', [[Bergen]] (Ca. 1876) *''[[Folkets blad (1900)|Folkets blad (II)]]'', [[Flekkefjord]] (1900) *''[[Folkets blad (1923–1927)|Folkets blad (III)]]'', [[Moss]] (1923–1927) *''[[Folkets blad (1940–1941)|Folkets blad (IV)]]'', [[Moss]] (1940–1941) *''[[Folkets Dagblad (1921–1922)|Folkets Dagblad]]'' (1921–1922) *''[[Folkets Framtid]]'' (1946–2005) *''[[Folkets frihet (1918–1942)|Folkets frihet (I)]]'', [[Kirkenes]] (1918–1942) *''[[Folkets frihet (1944)|Folkets frihet (II)]]'', [[Kirkenes]] (1944) *''[[Folkets krav (1905)|Folkets krav (I)]]'', [[Tynset]] (1905) *''[[Folkets krav (1913–1916)|Folkets krav (II)]]'', [[Tromsø]] (1913–1916) *''[[Folkets krav (1921)|Folkets krav (III)]]'', [[Oslo]] (1921) *''[[Folkets ret]]'' (1915–1920) *''[[Folkets rett]]'' (1923–1927) *''[[Folkets røst (1850)|Folkets røst (I)]]'', [[Oslo]] (1850) *''[[Folkets røst (1917–1959)|Folkets røst (II)]]'', [[Askim]] (1917–1959) *''[[Folkets tidende]]'' (1891–1907) *''[[Folkets vel (1887)|Folkets vel (I)]]'', [[Voss]] (1887) *''[[Folkets vel (1888–1890)|Folkets vel (II)]]'', [[Lærdal]] (1888–1890) *''[[Folkets vel (1892–1900)|Folkets vel (III)]]'', [[Oslo]] (1892–1900) *''[[Folkeviljen]]'', Harstad (1911-1941, 1945–1956) *''[[Folkevår]]'' (1939) *''[[Folla (avis)|Folla]]'' (1965–1966) *''[[Follo (1929–1940)|Follo (I)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1929–1940) *''[[Follo (1953–1957)|Follo (II)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1953–1957) *''[[Follo aftenavis]]'' (1929–1930) *''[[Follo Arbeiderblad|Follo Arbeiderblad (I)]]'', [[Drøbak]] (1922–1924) *''[[Follo arbeiderblad (1947–1953)|Follo arbeiderblad (II)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1947–1953) *''[[Follo avis (1930–1931)|Follo avis (I)]]'' (1930–1931) *''[[Follo socialdemokrat]]'' (1919–1922) *''[[Akershus Amtstidende|Follo tidende]]'' (1875–1883){{Treng kjelde}} *''[[For by og land]]'' (1876–1877) *''[[For ethvert hjem]]'' (1902–1922) *''[[For frihet]]'' (1934–1935) *''[[Forposten (1900–1905)|Forposten]]'' (1900–1905) *''[[Forstadsposten]]'' (1929–1942) *''[[Fosens blad]]'' (1918–1941) *''[[Fosna-Arbeideren]]'' (1926–1929) *''[[Framgang (avis)]]'' (1886–1896) *''[[Framsteg (1898)|Framsteg (I)]]'', [[Namsos]] (1898) *''[[Framsteg (1906–1908)|Framsteg (II)]]'', [[Steinkjer]] (1906–1908) *''[[Framstig (1910–1911)|Framstig (I)]]'', [[Volda]] (1910–1911) *''[[Framstig (1913–1919)|Framstig (II)]]'', [[Volda]] (1913–1919) *''[[Framsyn]]'' (1935–1936) *''[[Freden]]'' (1913) *''[[Frederikshalds budstikke]]'' (1846–1853) *''[[Frederikshaldsposten]]'' (1842–1843) *''[[Frederikshalds avis]]'' (1910–1935) *''[[Frederikshalds tilskuer]]'' (1856–1910) *''[[Fredriksstad (avis)]]'' (1886) *''[[Fredriksstad og omegns tidende]]'' (1912–1916) *''[[Fredriksstad tilskuer]]'' (1867–1912) *''[[Fredriksstads avis]]'' (1887) *''[[Fredrikstad blad og Folden]]'' (1943–1945) *''[[Fredrikstad dagblad]]'' (1889–1941) *''[[Fredrikstad tidende]]'' (1877–1878) *''[[Fredrikstad-posten]]'' (1901–1902) *''[[Fredrikstad-pressen]]'' (1945) *''[[Fredrikstads tidende]]'' (1814) *''[[Fredrikssten (avis)]]'' (1897–1903) *''[[Fredriksten (avis)]]'' (1940–1941) – ''Se [[Halden Arbeiderblad]]'' *''[[Fredriksværns adresse og Laurvigs correspondent]]'' (1847) *''[[Fredriksværns-posten]]'' (1884–1886) *''[[Fremad (1892)|Fremad (I)]]'', [[Larvik]] (1892) *''[[Fremad (1894–1900)|Fremad (II)]]'', [[Oslo]] (1894–1900) *''[[Fremmedbladet (1901)|Fremmedbladet (I)]]'', [[Oslo]] (1901) *''[[Fremmedbladet (1914)|Fremmedbladet (II)]]'', [[Oslo]] (1914) *''[[Fremskridt (avis)]]'' (1885–1931) *''[[Fremtid (avis)]]'' (1903) *''[[Fremtiden]]'' (1905–2000) *''[[Fri presse (1907–1908)|Fri presse (I)]]'', [[Stabekk]] (1907–1908) *''[[Fri presse (1929–1930)|Fri presse (II)]]'', [[Stabekk]] (1929–1930) *''[[Fridom (1945–1947)|Fridom]]'' (1945–1947) *''[[Det frie ord]]'' (1913) *''[[Den frie Rørospresse]]'' (1945) *''[[Friheten (1923–1928)|Friheten (I)]]'', [[Svolvær]] (1923–1928) *''[[Frihetskampen (avis)]]'' (1936) *''[[Den frimodige]]'' (1848–1853) *''[[Frisind og framsteg]]'' (1899) *''[[Frisindet folkeblad]]'' (1924) *''[[Frit ord]] ''(1907–1908) *''[[Fritt arbeid]]'' (1932–1935) *''[[Fritt Folk (1923–1928)|Fritt Folk (I)]]'', [[Høyanger]] (1923–1928) *''[[Fritt Folk]]'', [[Oslo]] (1936–1945) *''[[Fritt Norge]]'' (1945) *''[[Fritt samfund]]'' (1926–1928) *''[[Front und heimat]]'' (1944–1945) *''[[Fronten (avis)]]'' (1932–1940) *''[[Frøyavisa]]'' (1973–1988) *''[[Fylkesavisen]]'' (1931–1954) *''[[Fylkesavisen i Vestfold]]'' (1931) *''[[Fylkestidene]]'' (1872-1957) *''[[Fylkestidene for Sogn og Fjordane]]'' (1930–1942, 1948-1957) *''[[Fylket]] (1927-2000)''{{Treng kjelde}} *''[[Fylkingen]]'' (1935–1940) *''[[Fædrelandet (1843)|Fædrelandet (I)]]'', [[Bergen]] (1843) *''[[Fædrelandet]]'', [[Oslo]] (1868–1892) *''[[Fælles-avisen (1921)|Fælles-avisen (I)]]'', [[Moss]] (1921) *''[[Fællesavisen (1923)|Fællesavisen (II)]]'', [[Tønsberg]] (1923) *''[[Færder (avis)]]'' (1908–1914) *''[[Følg med]]'' (1909) *''[[1ste mai (1895)|1ste mai (I)]]'', [[Stavanger]] (1895) *''[[1ste mai (II)]]'', [[Stavanger]] (1899-1940, 1945-1955). ''[[Rogalands Avis]]'' er eit framhald av denne avisa.{{Treng kjelde}} ==G== *''[[Gaula (1929–1931)|Gaula (I)]]'', [[Trondheim]] (1929–1931) *''[[Gaulardølen]]'' (1898–1902) *''[[Gaudalens blad (1924–1935)|Gaudalens blad (I)]]'', [[Støren]] (1924–1935) *''[[Gauldalens blad (1951)|Gauldalens blad (II)]]'', [[Støren]] (1951) *''[[Gauldals folkeblad (1933–1934)|Gauldals folkeblad (I)]]'', [[Trondheim]] (1933–1934) *''[[Gauldals folkeblad (1936–1940)|Gauldals folkeblad (II)]]'', [[Trondheim]] (1936–1940) *''[[Gauldals folkeblad og Strinda folkeblad]]'' (1934–1936) *''[[Gauldølen (1906–1909)|Gauldølen (I)]]'', [[Orkdal]] (1906–1909) *''[[Gauldølen (1916)|Gauldølen (II)]]'', [[Orkdal]] (1916) *''[[Germaneren]]'' (1942–1945) *''[[Avisa Germania|Germania]]'' (1940) *''[[Giv agt]]'' (1900–1909) *''[[Gjallarhorn (avis)]]'' (1936–1940) *''[[Gjøviks Blad]]'' (1884–1920) *''[[Glomdalens Arbeiderblad]]'' (1923–1927) *''[[Glomdalens tidende]]'' (1870–1873) *''[[Glomdølen]]'' (1921–1923) *''[[Glommen (avis)|Glommen]]'' (1888–1941) *''[[Glommendalen (avis)]]'' (1885–1914) *''[[Glommendalens annonce-tidende]]'' (1926–1927) *''[[Glommendalens frihetsblad]]'' (1919–1921) *''[[Glommendalens social-demokrat]]'' (1915–1923) *''[[tidsskriftet Grannen|Grannen]]'' (1943 – 1958) (nynorsk bilag gjeve ut omlag ein gong i veka til noverande ''Agder'') *''[[avisa Grenmar|Grenmar]]'' (1877–1954) *''[[Grimstad & omegns arbeiderblad]]'' (1922) *''[[avisa Gry|Gry]]'' (1900–1901) *''[[Grünerløkkens annoncetidende]]'' (1895–1897) *''[[Grømstad-posten]]'' (1887-1940, 1945-1951) *''[[Gudbrandsdal arbeiderblad]]'' (1953) *''[[Gudbrandsdal bygdeblad]]'' (1934–1940) *''[[Gudbrandsdal folkeblad]]'' (1930-1934, 1937-1942) *''[[Gudbrandsdalens Arbeiderblad]]'' (1923–1924) *''[[Gudbrandsdalens blad]]'' (1900–1904) *''[[Gudbrandsdalens folkeblad]]'' (1909–1930) *''[[Gudbrandsdalens Arbeiderblad|Gudbrandsdalens Social-Demokrat]]'' (1919–1923) *''[[Gula Tidend]]''{{Treng kjelde}} *''[[Gaa paa (1895–1899)|Gaa paa (I)]]'', [[Oslo]] (1895–1899) *''[[Gaa paa (1905)|Gaa paa (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1905) ==H== *''[[Hadelands tidende]]'' (1882–1888) *''[[Hadelændingen]]'' (1873–1878) *''[[Halden (avis)|Halden]]'' (1882–1941) *''[[Halden Dagblad]]'' (2000–2009) *''[[Halden-Pressen]]'' (1945) *''[[Hallingdals tidend]]'' (1923) *''[[Hallingen (1914)|Hallingen (I)]]'', [[Oslo]] (1914) *''[[Hallingen (1922–1924)|Hallingen (II)]]'', [[Oslo]] (1922–1924) *''[[Hamar annonseblad]]'' (1927–1928) *''[[Hamar frie presse]]'' (1945) *''[[Hamar Stiftstidende (1866–1916)|Hamar Stiftstidende (I)]]'', [[Hamar]] (1866–1916) *''[[Hamar stiftstidende (1929-1959)|Hamar stiftstidende (II)]]'', [[Hamar]] (1929-1943, 1945-1959) *''[[Hamar stiftstidende & Oplandenes avis]]'' (1916–1929) *''[[Hamars adresse-tidende]]'' (1850) *''[[Hamars Budstikke]]'' (1847–1859 (?)) *''[[Hamars budstikke og stiftstidende]]'' (1866) *''[[Hammerø tidende]]'' (1907–1909) *''[[Handelsbladet]]'' (1903–1926) *''[[Handels- og industribladet]]'' (1898–1900) *''[[Handels- og søfarts-tidende]]'' (1870–1873) *''[[Hardanger Arbeiderblad]]'' (1923-1940, 1946-1949) *''[[Hardanger bygdeblad]]'' (1931-1942, 1945-1967) *''[[Hardanger folkeblad. Hardanger arbeiderblad]]'' (1945–1946) *''[[Hardanger social-demokrat]]'' (1919–1923) *''[[Hardangeren (1871)|Hardangeren (I)]]'' (1871) *''[[Hardangeren (1873–1877)|Hardangeren (II)]]'' (1873–1877) *''[[Hardanger-nytt]]'' (1963) *''[[Hardingen (avis)]]'' (1870-årene) *''[[Harefoden]]'' (1870-årene) *''[[Haugaland Arbeiderblad]]'' (1939–1941, 1945-1955) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugarland arbeiderblad]]'' (1931–1938) *''[[Haugesunderen]]'' (1884–1912) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugesunds arbeiderblad]]'' (1926–1929) *''[[Haugesunds budstikke]]'' (1880–1884) *''[[Haugesunds dagblad (1895–1896)|Haugesunds dagblad (I)]]'' (1895–1896) *''[[Haugesunds dagblad (1912-1973)|Haugesunds dagblad (II)]]'' (1912-1942, 1945-1973) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugesunds folkeblad]]'' (1910–1926) *''[[Haugesunds Social-Demokrat]]'' (1921–1926) *''[[Haugesunds-Pressen]]'' (1943–1945) *''[[Haus bygdeblad]]'' (1946, 1949-1953) *''[[Havgula]]'' (1915–1916) *''[[Hedemarkens adresseavis]]'' (1904) *''[[Hedemarkens amtstidende]]'' (1846–1941, 1948-1959) *''[[Hedemarkingen]]'' (1943–1945) *''[[avisa Hedmark|Hedmark ]]'' (1943) *''[[Hedmark folkeblad]]'' (1949) *''[[Hedmark fylkes social-demokrat]]'' (1922–1925) *''[[Hedmark fylkesavis]]'' (1935) *''[[avisa Heimdal|Heimdal]]'' (1900–1905) *''[[Heimebladet]]'' (1870-årene) *''[[Heimhug (1872)|Heimhug (I)]]'', [[Time kommune|Time]] (1872) *''[[Heimhug (1898–1901)|Heimhug (II)]]'', [[Ørsta]] (1898–1901) *''[[Heimkjær]]'' (1903–1920) *''[[avisa Heimskringla|Heimskringla]]'' (1894) *''[[avisa Helgeland|Helgeland]]'' (1903–1957) *''[[Helgeland folkeblad]]'' (1942–1945) *''[[Helgelands tidende]]'' (1875–1936) *''[[Helgelands-demokraten]]'' (1916–1919) *''[[Helgelandsposten]]'' (1930–1934) *''[[Helgelenderen]]'' (1919–1920) *''[[Helgelænderen]]'' (1872–1874) *''[[Hermod (avis)]]'' (1895–1903) *''[[Herredsposten]]'' (1928–1931) *''[[Hirdmannen]]'' (1940–1945) *''[[Holmestrand arbeiderblad]]'' (1932–1934) *''[[Holmestrand blad]]'' (1906–1908) *''[[Holmestrands tidende]]'' (1934) *''[[Holmestrandsposten]]'' (1843–1902) *''[[Homla (1898–1899)|Homla (I)]]'', [[Trondheim]] (1898–1899) *''[[Homla (1912–1914)|Homla (II)]]'', [[Hommelvik]] (1912–1914) *''[[Hommelviken]]'' (1907–1913) *''[[Horda Tidend]]'' (1929-1941, 1949-?) *''[[Hordabladet]]'' (1931–1932) *''[[Hordalands avis (1917–1918)|Hordalands avis (I)]]'' (1917–1918) *''[[Hordalands avis (1931–1940)|Hordalands avis (II)]]'' (1931–1940) *''[[Hordalands budstikke]]'' (1906–1907) *''[[Hordalands tidende]]'' (1912) *''[[Horden]]'' (1910–1912) *''[[Horten Arbeiderblad]]'' (1929-1940, 1945-1962) *''[[Horten blad]]'' (1933–1937) *''[[Horten dagblad]]'' (1927–1929) *''[[Horten avis]]'' (1875–1926) *''[[Hortens blad (1851)|Hortens blad (I)]]'', [[Horten]] (1851) *''[[Hortens blad (1893–1905)|Hortens blad (II)]]'', [[Horten]] (1893–1905) *''[[Hortens tidende]]'' (1902) *''[[Hortensposten]]'' (1903–1904) *''[[Hotelavisen]]'' (1902–1941) *''[[Hotel- & restaurantbladet]]'' (1915–1929) *''[[Hotel-, restaurant- & turisttidende]]'' (1909–1915) *''[[Hovedstaden (avis)|Hovedstaden]]'' (1899–1901) *''[[Husmanden]]'' (1883–1887) *''[[Hverdagen]]'' (1931–1932) *''[[Høirebladet]]'' (1914–1915) *''[[Hønefos tidende]]'' (1890–1898) *''[[Hønefoss og Oplands socialdemokrat]]'' (1913–1927) *''[[Hørdafylket]]'' (1912-1920, 1923-1924) *''[[Høyanger Avis]]'' (1929–1940) *''[[Haalogaland (avis)]]'' (1902-1941, 1949-1954) ==I== *''[[Idd og marker]]'' (1936–1942) *''[[Idrettsbladet (1927)|Idrettsbladet (I)]]'', [[Horten]] (1927) *''[[Idrettsbaldet (1933–1934)|Idrettsbaldet (II)]]'', [[Oslo]] (1933–1934) *''[[Indhereds tidende]]'' (1888) *''[[Inhereds-posten]]'' (1862–1924) *''[[Indherred (avis)|Indherred]]'' (1910–1919) *''[[Indlandsposten]]'' (1897-1941, 1945) *''[[Avisa Indre Akershus|Indre Akershus]]'' (1908–1928) *''[[Avisa Indre Senjen|Indre Senjen]]'' (1909–1912) *''[[Avisa Indre Østfold|Indre Østfold]]'' (1924–1926) *''[[Indtrøndelagens socialdemokrat]]'' (1912–1923) *''[[Indtrønderen]]'' (1883–1896) *''[[Innfjordingen]]'' (1928–1929) *''[[Innherad (avis)|Innherad]]'' (1944) *''[[Innherreds avis]]'' (1933–1934) *''[[Innherreds folkeblad]]'' (1900-1944, 1951-1952) *''[[Inntrøndelag tidend]]'' (1946–1947) *''[[Inntrøndelagen (avis)|Inntrøndelagen]]'' (1897–1940) ==J== *''[[Jadar]]'' (1898) *''[[Jan Mayen news]]'' (1961–1963) *''[[Jarlsberg og Larviks amtstidende]]'' (1838–1940){{Treng kjelde}} *''[[Jarlsberg og Laurvigs Amtstidende]]'' (1834–1836){{Treng kjelde}} *''[[Jarlsberg tidende]]'' (1892–1893) *''[[Jarlsbergeren]]'' (1874–1875) *''[[Jarlsbergs fogderis og Tunsbergs bys adressetidende]]'' (ca. 1844-1854) *''[[Jarlsbergs tidende]]'' (1868) *''[[Jens Christensens Tronhjemske løverdagsaften]]'' (1819) *''[[Jernbaneavisen (1887–1910)|Jernbaneavisen (I)]]'', Oslo (1887–1910) *''[[Jernbaneavisen (1913)|Jernbaneavisen (II)]]'', Oslo (1913) *''[[Jernbanebladet]]'' (1902–1930) *''[[Jernbane- & sporvognsavisen]]'' (1916) *''[[Jernbanetidende]]'' (1911–1912) *''[[Jordbrukeren]]'' (1899–1926) *''[[Jæderens avis]]'' (1895) ==K== *''[[Kamerad im norden]]'' (1940–1941) *''[[Karmsundsposten]]'' (1861–1915) *''[[Karmøens tidende]]'' (1904–1916) *''[[Karmøy-posten]]'' (1911–1939) *''[[Kellneren]]'' (1907–1909) *''[[Kirkenes (avis)|Kirkenes]]'' (1943–1944) *''[[Klassekampen (1909–1940)|Klassekampen (I)]]'' (1909–1940) *''[[Kobben (avis)]]'' (1902) *''[[Kommunebladet]]'' (1926–1928) *''[[Kongelige privelegert adrese contoirs efterretninger udi Christiansands stift]]'' (1769–1770) *''[[Kongsberg adresse]]'' (1842–1909) *''[[Kongsberg blad]]'' (1887–1908) *''[[Kongsberg dagblad]]'' (1908-1942, 1945-1960) *''[[Kongsberg tidende]]'' (1913-1942, 1958-1967) *''[[Kongsbergeren]]'' (1887–1888) *''[[Kongsvinger Arbeiderblad]]'' (1926–1943) *''[[Kopervik tidende]]'' (1912–1931) *''[[Kragerø adresse]]'' (1845–1860) *''[[Kragerø avertissementsblad]]'' (1873–1874) *''[[Krageø social-demokrat]]'' (1910) *''[[Kragerø tidende]]'' (1882–1894) *''[[Kragerøposten]]'' (1928–1932) *''[[Kristiania (avis)]]'' (1898–1900) *''[[Kristiania adresseavis for tjenestesøgende]]'' (1884–1885) *''[[Kristiania nyheder]]'' (1893–1894) *''[[Kristianiaposten (1880)|Kristianiaposten (I)]]'', Oslo (1880) *''[[Kristianiaposten]]'', Oslo (1885–1896) *''[[Kristians amts blad]]'' (1890) *''[[Kristians amtstidende (1855–1859)|Kristians amtstidende (I)]]'', Lillehammer (1855–1859) *''[[Kristians amtstidende (1861–1883)|Kristians amtstidende (II)]]'', Gjøvik (1861–1883) *''[[Kristiansand social-demokrat]]'' (1921–1923) *''[[Kristianssands dagblad]]'' (1902–1905) *''[[Kristianssands stiftsavis og adressekontors-efterretninger]]'' (1839–1896) *''[[Kristiansundsposten (1882–1911)|Kristiansundsposten (I)]]'', [[Kristiansund]] (1882–1911) *''[[Kristiansundsposten (1936)|Kristiansundsposten (II)]]'', Kristiansund (1936) *''[[Kristiansundsposten (1940)|Kristiansundsposten (III)]]'', Kristiansund (1940) *''[[Kritikken]]'' (1946) *''[[Krydseren]]'' (1849–1854) *''[[avisa Kvinnefronten|Kvinnefronten]]''{{Treng kjelde}} *''[[avisa Kysten|Kysten]]'' (1901–1911) ==L== *''[[Laksevaags avis]]'' (ca. 1874-1875) *''[[Laksevågsposten]]'' (1937–1940) *''[[Land (avis)|Land]]'' (1923–1928) *''[[Landboe-avisen]]'' (1833–1843) *''[[Landhandleren]]'' (1904–1907) *''[[Landhandlerforeningens blad]]'' (1906–1908) *''[[Landingen]]'' (1963) *''[[Landmandsposten]]'' (1896-1918, 1923-1940) *''[[Landmandspostens nationaløkonomiske kvartalstidende]]'' (1907) *''[[Landsbladet (1892–1911)|Landsbladet (I)]]'', [[Oslo]] (1892–1911) *''[[Landsbladet (1913–1920)|Landsbladet (II)]]'' [[Sørumsand]] (1913–1920) *''[[Langesund (1904–1905)|Langesund (I)]]'' (1904–1905) *''[[Langesund (1950–1969)|Langesund (II)]]'' (1950–1969) *''[[Langesunds avis]]'' (1897–1898) *''[[Langesunds blad (1882–1883)|Langesunds blad (I)]]'' (1882–1883) *''[[Langesunds blad (1916–1950)|Langesunds blad (II)]]'' (1916–1950) *''[[Langesundsposten]]'' (1906–1915) *''[[Larvik Blad]]'' (1945–1946) *''[[Larvik Dagblad]]'' (1943–1945) *''[[Larvik Morgenavis]]'' (1947–1965) *''[[Laurdagskvelden]]'' (1898–1901) *''[[Laurvigs Blad]]'' (1858–1900) *''[[Avisa Lauvsprett|Lauvsprett]]'' (1907–1914) *''[[Laxeposten (Hordaland)]]''{{Treng kjelde}} *''[[Leksværingen]]'' (1937–1941) *''[[Lenviken avis]]'' (1904–1908) *''[[Lenvikens avis]]'' (1894) *''[[Levanger avis (1903–1907)|Levanger avis (I)]]'' (1903–1907) *''[[Levanger avis (1943–1944)|Levanger avis (II)]]'' (1943–1944) *''[[Lifjell (avis)]]'' (1954–1963) *''[[Den lille fortæller]]'' (1829–1830) *''[[Lillesanderen]]'' (1936–1938) *''[[Lillesands avis]]'' (ca. 1927-1928) *''[[Lillesands tidende (1882–1884)|Lillesands tidende (I)]]'' (1882–1884) *''[[Lillesands tidende (1918–1921)|Lillesands tidende (II)]]'' (1918–1921) *''[[Lillesands tilskuer]]'' (1886–1918) *''[[Lillestrøm avis]]'' (1933) *''[[Lillestrøm blad]]'' (1934-1942, 1945-1949) *''[[Lillestrømsposten]]'' (1921–1931) *''[[Lista og Lyngdal tidend]]'' (1938) *''[[Avisa Lister|Lister]]'' (1878-1881, 1883-1934) *''[[Lister og Mandals amtstidende (1843–1850)|Lister og Mandals amtstidende (I)]]'' (1843–1850) *''[[Lister og Mandals amtstidende (1914–1919)|Lister og Mandals amtstidende (II)]]'' (1914–1919) *''[[Lofoten (1895–1897)|Lofoten (I)]]'', [[Kabelvåg]] (1895–1897) *''[[Lofoten (1932)|Lofoten (II)]]'', [[Stamsund]] (1932) *''[[Lofoten folkeblad]]'' (1933–1940) *''[[Lofoten avis]]'' (1906–1907) *''[[Lofotens budstikke]]'' (1895–1897) *''[[Lofotens tidende]]'' (1880–1895) *''[[Lofot-Tidende]]'' (1952–1958) *''[[Lokal-avisen : lokalt blad for Bækkelaget, Nordstrand og Ljan]]'' (1917) *''[[Lokalavisen Romerike]]'' *''[[Lokalen]]'', [[Askim]] (1959) *''[[Lokalposten (1930–1941)|Lokalposten (I)]]'', [[Rakkestad]] (1930–1941) *''[[Lokal-posten (1956–1966)|Lokal-posten (II)]]'', [[Oslo]] (1956–1966) *''[[Luren (avis)|Luren]]'' (1891–1894) *''[[Lyngens nyheder]]'' (1894) *''[[Lyngens tidende]]'' (1893–1894) *''[[Lysingsbladet]]'' (1945) *''[[Lyskasteren (avis)]]'' (1912) *''[[Lødingen avis]]'' (1938–1939) *''[[Lødingens tidende]]'' (1902–1903) *''[[Lørenskog-Arbeideren]]'' (1926-1927) *''[[Laagen (avis)]]'' (1924–1945) ==M== *''[[Mandals avis]]'' (1933-1940, 1947-1956) *''[[Mandalsbladet (1851)|Mandalsbladet (I)]]'' (1851) *''[[Mandalsbladet (1899–1901)|Mandalsbladet (II)]]'' (1899–1901) *''[[Marnar tidende]]'' (1936–1940) *''[[Mauren (avis)|Mauren ]]'' (1907–1911) *''[[Mea]]'' (1919–1921) *''[[Meddelelser]]'', [[Modum]] (1945) *''[[Meldingsbladet for Tvedestrand og omegn]]'' (1945) *''[[Menigmands blad]]'' (1875–1877) *''[[Midhordaland (avis)|Midhordaland]]'' (1955–1956) *''[[Midtfylkets avis]]'' (1929–1932) *''[[Midthordlands avis]]'' (1925–1932) *''[[Midt-Norge (avis)|Midt-Norge]]'' (1933–1934) *''[[Min Áigi]]'' (1993–2008) *''[[Mjølner (1897–1900)]]'' (1897–1900) *''[[Mjølner (1923)|Mjølner (II)]]'' (1923) *''[[Mjøsa (avis)]]'' (1925) *''[[Mjøsbyenes socialdemokrat]]'' (1924–1925) *''[[Mjøsposten]]'' (1884–1886) *''[[Modums avis]]'' (1936) *''[[Molde Annonceblad]]'' (1893–1928) *''[[Molde blad]]'' (1884–1887) *''[[Molde søndagsblad]]'' (1830-årene) *''[[Morgenavisen]]'' (1902–1984) *''[[Morgengryet]]'' (1883–1893) *''[[Morgengryet : folkets talsmand]]'' (1890–1891) *''[[Morgen-nyt]]'' (1914–1915) *''[[Morgenposten]]'' (1866–1971) *''[[Mosjøpressen]]'' (1945) *''[[Moss aftenblad]]'' (1904–1922) *''[[Moss arbeiderblad (1922–1927)|Moss arbeiderblad (I)]]'' (1922–1927) *''[[Moss arbeiderblad (1945–1957)|Moss arbeiderblad (II)]]'' (1945–1957) *''[[Moss blad]]'' (1899–1900) *''[[Moss morgenblad]]'' (1933) *''[[Moss og Follo blad]]'' (1957–1960) *''[[Moss og omegns arbeiderblad]]'' (1927-1940, 1945) *''[[Moss socialdemokrat]]'' (1912–1923) *''[[Moss tidende (1874–1875)|Moss tidende (I)]]'' (1874–1875) *''[[Moss tidende (1895–1899)|Moss tidende (II)]]'' (1895–1899) *''[[Moss tilskuer]]'' (1843-1943, 1945-1960) *''[[Mossingen]]'' (1926) *''[[Motornytt (1929–1933)|Motornytt (I)]]'' (1929–1933) *''[[Motornytt (1937)|Motornytt (II)]]'' (1937) *''[[Møre Arbeiderblad|Møre Arbeiderblad (I)]]'', [[Ålesund]] (1923–1931) *''[[Møre arbeiderblad (1932)|Møre arbeiderblad (II)]]'', [[Trondheim]] (1932) *''[[Møre arbeiderblad (1935)|Møre arbeiderblad (III)]]'', [[Kristiansund]] (1935) *''[[Møre bygdeblad]]'' (1932–1940) *''[[Møre dagblad]]'' (1927-1943, 1945-1955) *''[[Møre folkeblad]]'' (1924–1927) *''[[Møre social-demokrat]]'' (1921–1931) *''[[Møre tidend]]'' (1917-1921, 1926-1927) *''[[Møre tidende]]'' (1898–1903) *''[[Møre venstreblad]]'' (1922–1923) *''[[Møringen (1869–1873)|Møringen (I)]]'', [[Ekset]] (1869–1873) *''[[Møringen (1898)|Møringen (II)]]'', [[Ålesund]] (1898) *''[[Møringen (1923–1924)|Møringen (III)]]'', [[Ålesund]] (1923–1924) ==N== *''[[Namdalen (avis)]]'' (1920–1942) *''[[Namdalens Blad]]'' (1889–1919) *''[[Namdalens Folkeblad]]'' (1899-1942, 1945-1963) *''[[Namdalens Socialdemokrat]]'' (1917–1923) *''[[Namdals tidende]]'' (1864–1877) *''[[Namdalsposten (1876–1889)|Namdalsposten (I)]]'' (1876–1889) *''[[Namdalsposten (1947)|Namdalsposten (II)]]'' (1947) *''[[Nannestad og omegns budstikke]]'' (1938) *''[[Narvik dagblad]]'' (1902) *''[[Narvik tidende]]'' (1900–1910) *''[[Narvikposten]]'' (1942–1943) *''[[Nasjonal samling (avis)]]'' (1934–1936) *''[[Nasjonalbladet]]'' (1922-1928, 1932-1942) *''[[Nasjonaltidende]]'' (1931–1933) *''[[Nationalbladet (1852)|Nationalbladet (I)]]'' (1852) *''[[Nationalbladet (1895–1907)|Nationalbladet (II)]]'' (1895–1907) *''[[Nationalposten (1912–1920)|Nationalposten (I)]]'' (1912–1920) *''[[Nationalposten (1933)|Nationalposten (II)]]'' (1933) *''[[Nationaltidende]]'' (1888–1890) *''[[Nauma]]'' (1903–1904) *''[[Nedenes amts landbotidende]]'' (1879–1903) *''[[Nedenæs og Robygdelagets amts-tidende]]'' (1853) *''[[Nedenæs og Robygdelagets amtstidende og Arendals adresseavis]]'' (1857) *''[[Nedenæs-posten]]'' (1890) *''[[Nedre Romerike (avis)|Nedre Romerike]]'' (1943–1945) *''[[Nes og Helgøya]]'' (1957–1967) *''[[Nesbuen]]'' (1949–1951) *''[[Nesjar]]'' (1896) *''[[Nesnaposten]]'' (1915–1917) *''[[Nesodden (avis)]]'' (1926) *''[[Nesodden Budstikke]]'' (1961) *''[[Nesodden herredsavis]]'' (1933–1942) *''[[Nidaros (1902–1990)|Nidaros]]'' (1902-1941, 1945-1957, 1959-?) *''[[Nor og syd]]'' (1879–1880) *''[[Nordenfjeldsk tidende]]'' (1874–1921) *''[[Nordenfjeldske handels-, sjøfarts- og industri-tidende]]'' (1902) *''[[Norderhov (avis)|Norderhov]]'' (1897–1899) *''[[Nordfjord (avis)|Nordfjord]]'' (1896–1942) *''[[Nordfjord Folkeblad]]'' (1933-1940, 1948-1952) *''[[Nordhordland (avis)|Nordhordland]]'' (1937–1942) *''[[Nordhordlands avis]]'' (1899–1903) *''[[Nordkapp (avis)|Nordkapp]]'' (1884-1942, 1949-1954) *''[[Nordland (avis)|Nordland]]'' (1894–1943) *''[[Nordland Arbeiderblad]]'' (1931-1940, 1945-1958) *''[[Nordland fylkes social-demokrat]]'' (1926) *''[[avisa Nordlandet|Nordlandet]]'' (1913) *''[[Nordlands amtistidende]]'' (1862–1886) *''[[Nordlands annonceblad]]'' (1902) *''[[Nordlands avis]]'' (1893–1940, 1949-1978) *''[[Nordlands bondeblad (1921–1922)|Nordlands bondeblad (I)]]'', [[Hemnesberget]] (1921–1922) *''[[Nordlands bondeblad (1923–1927)|Nordlands bondeblad (II)]]'', [[Sandnessjøen]] (1923–1927) *''[[Nordlands folkeblad]]'' (1880-1941, 1945-1955) *''[[Nordlands Framtid]]'' (1922-1940, 1945-2002) *''[[Nordlands nytt]]'' (1918–1940)) *''[[Nordlands og Finmarkens amtstidende]]'' (1837) *''[[Nordlands Social-Demokrat]]'' (1914–1922) *''[[Nordlands trompet (avis)|Nordlands trompet]]'' (1909-1915, 1918) *''[[avisa Nordlandskysten|Nordlandskysten]]'' (1914–1917) *''[[Nordlandsposten]]'' (1886–2002) *''[[avisa Nordlendingen|Nordlendingen]]'' (1888–1922) *''[[avisa Nordlyset|Nordlyset]]'' (1843–1847) *''[[Nordmanden (1880)|Nordmanden (I)]]'', [[Fredrikstad]] (1880) *''[[Nordmanden (1882–1883)|Nordmanden (II)]]'', [[Oslo]] (1882–1883) *''[[Nordmanden (1882)|Nordmanden (III)]]'', [[Oslo]] (1882) *''[[Nordmanden (1891)|Nordmanden (IV)]]'', [[Oslo]] (1891) *''[[Nordmanden (1892–1901)|Nordmanden (V)]]'', [[Oslo]] (1892–1901) *''[[Nordmannen (1888–1891)|Nordmannen (I)]]'' (1888–1891) *''[[Nordmannen (1941–1942)|Nordmannen (II)]]'' (1941–1942) *''[[Nordmør (1903–1921)|Nordmør (I)]]'' (1903–1921) *''[[Nordmør (1933–1940)|Nordmør (II)]]'' (1933–1940) *''[[Nordmøre (avis)]]'' (1959–1960) *''[[Nordmøringen (avis)|Nordmøringen]]'' (1915-1942, 1946-1959) *''[[Nordmørsposten (1903–1910)|Nordmørsposten (I)]]'', [[Kristiansund]] (1903–1910) *''[[Nordmørsposten (1927–1930)|Nordmørsposten (II)]]'', [[Kristiansund]] (1927–1930) *''[[Nordmørsposten (1940)|Nordmørsposten (III)]]'', [[Ålesund]] (1940) *''[[Nordmørsposten (1986–1990)|Nordmørsposten (IV)]]'', [[Kristiansund]] (1986–1990) *''[[Nord-Norge (1912–1913)|Nord-Norge (I)]]'', [[Tromsø]] (1912–1913) *''[[Nord-Norge (1927–1929)|Nord-Norge (II)]]'', [[Narvik]] (1927–1929) *''[[Nord-Norges avis]]'' (1916–1917) *''[[Nordnorges bondeblad]]'' (1932–1935) *''[[Nordnorges folkeblad]]'' (1936) *''[[Nord-Norges idrettsblad]]'' (1924) *''[[Nordposten]]'' (1885–1887) *''[[Nordre Bergenhus amtstidende]]'' (1874–1930) *''[[Nordre Bergenhus amtstidende : ved Arnen]]'' (1887–1892) *''[[Nordre Bergenhus folkeblad (1887)|Nordre Bergenhus folkeblad (I)]]'' (1887) *''[[Nordre Bergenhus Folkeblad|Nordre Bergenhus folkeblad (II)]]'' (1906–1919) *''[[Nordstjernen (avis)|Nordstjernen]]'' (1847–1851) *''[[Nordstrands avis]]'' (1925–1939) *''[[Nordstrand-Vellenes avis]]'' (1930–1931) *''[[Nord-Trøndelag (avis)|Nord-Trøndelag]]'' (1919–1922) *''[[Nord-Trøndelag og Inntrøndelagen]]'' (1940–1952) *''[[Nord-Trøndelag og Nordenfjeldske Tidende]]'' (1922–1940) *''[[Nord-Trøndelag tidend]]'' (1950–1951) *''[[Nordtrønderen (avis)]]'' (1883–1942) *''[[Nordtrønderen og Namdalen]]'' (1942–1963) *''[[Noreg (1934–1935)|Noreg (I)]]'', [[Skien]] (1934–1935) *''[[Noreg (1937–1944)|Noreg (II)]]'', [[Oslo]] (1937–1944) *''[[Noreg (1961)|Noreg (III)]]'', [[Trondheim]] (1961) *''[[Noregsposten]]'' (1960) *''[[Norge (1866)|Norge (I)]]'' (1866) *''[[Norge (1877–1880)|Norge (II)]]'' (1877–1880) *''[[Norge (1905)|Norge (IV)]]'' (1905) *''[[Norge fritt]]'' (1938) *''[[Norges blad]]'' (1899) *''[[Norges fremtid]]'' (1924–1941) *''[[Norges idrettsblad]]'' (1941–1944) *''[[Norges Kommunistblad]]'' (1923–1929) *''[[Norges vei]]'' (1936) *''[[Norgesposten]]'' (1939–1940) *''[[avisa Norig|Norig]]'' (1909–1933) *''[[avisa Norsk arbeidsliv|Norsk arbeidsliv ]]'' (1942–1945) *''[[Norsk bestillingsmandsblad]]'' (1907–1920) *''[[Norsk folkeblad]]'' (1939–1940) *''[[Norsk forbundsblad]]'' (1912) *''[[Norsk handels- og søfarts-tidende]]'' (1874–1888) *''[[Norsk handels-tidende (1825–1847)|Norsk handels-tidende (I)]]'' (1825–1847) *''[[Norsk handelstidende (1865–1870)|Norsk handelstidende (II)]]'' (1865–1870) *''[[Norsk hotel- & restaurantavis]]'' (1900–1902) *''[[Norsk idrett (avis)|Norsk idrett]]'' (1936) *''[[Norsk industri- og handels-tidende]]'' (1888) *''[[Norsk jernbaneblad]]'' (1903–1905) *''[[Norsk kunngjørelsestidende]]'' (1883–1937) *''[[Norsk landboeblad]]'' (1810–1816) *''[[Norsk sjøfartsblad]]'' (1909–1919) *''[[Norsk søfartstidende]]'' (1886) *''[[Den norske fisker]]'' (1915–1916) *''[[Norske Intelligenz-Seddeler|Norske Intelligenssedler]]'' (1763–1920) *''[[Det norske nationalblad]]'' (1815–1821) *''[[Den norske rigstidende]]'' (1815–1882) *''[[Den norske veiviser]]'' (ca. 1870) *''[[Notice fra addr.cont. i Stav.]]'' (1770) *''[[Notodden blad]]'' (1931) *''[[Notoddens nyheds- og avertissements-blad]]'' (1909–1910) *''[[NS (avis)|NS]]'' (1933) *''[[Ny Dag (1913–1925)|Ny Dag (I)]]'', [[Gjøvik]] (1913–1925) *''[[Ny dag (1937)|Ny dag (II)]]'', [[Kongsvinger]] (1937) *''[[Ny post]]'' (1910) *''[[Ny Tid (1899–1947)|Ny Tid (I)]]'', [[Trondheim]] (1899-1939, 1945-1947) *''[[Ny Tid (1954–1967)|Ny Tid (II)]]'', [[Oslo]] (1954–1967) *''[[Nybrot (avis)]]'' (1904–1907) *''[[Nybrott]]'' (1911-1984) *''[[Det nye Kingsbay]]'' (1956–1963) *''[[Nye Luren]]'' (1914) *''[[Det nye Møre tidend]]'' (1928–1932) *''[[Det nye samfund]]'' (1954–1959) *''[[Den nye social-demokraten]]'' (1923–1927) *''[[Den nye statsborger]]'' (1837–1838) *''[[Det nye system]]'' (1887–1896) *''[[Den nye tid (1940–1941)|Den nye tid (I)]]'', [[Askim]] (1940–1941) *''[[Den nye tid (1940–1943)|Den nye tid (II)]]'', [[Sarpsborg]] (1940–1943) *''[[Nyhedsblad for almuen]]'' (1876) *''[[Nyhedsblad for folket]]'' (1874–1875) *''[[Nyheds- og avertissementsblad for Hamar og omegn (eller Oplandene)]]'' (1874–1876) *''[[Nyheds- og avertissements-blad for Lillesand og omegn]]'' (1880) *''[[Nyhetsbladet]]'' (1927–1928) *''[[Nyt land]]'' (1919–1931) *''[[Flypostavisen Nytt fra Norge|Nytt fra Norge (flypostavis)]]'' (1954-?) *''[[Nærbøposten]]'' (1891–1892) ==O== *''[[Odda nyhetsblad]]'' (1925-1940, 1945-1946) *''[[Odda tidende]]'' (1908–1917) *''[[Oddersjaa]]'' (1890) *''[[Offentlige kunngjøringer]]'' (1942–1945) *''[[Ofoten folkeblad]]'' (1922-1943, 1945-1955) *''[[Ofotens dagblad]]'' (1902) *''[[Ofotens Tidende]]'' (1899–2000) *''[[Olsok (avis)|Olsok]]'' (1915–1921) *''[[Opdølen]]'' (1923–1930) *''[[Opland (avis)|Opland]]'', [[Gjøvik]] (1945) *''[[Opland budstikke]]'' (1940) *''[[Opland folkeblad]]'' (1926–1931) *''[[Opland socialdemokrat]]'' (1921–1924) *''[[Oplandenes avis]]'', [[Hamar]] (1872–1916) *''[[Oplandet (avis)|Oplandet]]'', [[Gjøvik]] (1904–1923) *''[[Oplandet & Glomdølen]]'' (1923–1928) *''[[Oplandets budstikke]]'' (1856) *''[[Oplandske tidende (1869)|Oplandske tidende (I)]]'', [[Hamar]] (1869) *''[[Oplandske tidende (1904–1923)|Oplandske tidende (II)]]'', [[Vikersund]] (1904–1923) *''[[Oplands-posten (1852–1856)|Oplands-posten (I)]]'', [[Hamar]] (1852–1856) *''[[Oplandsposten (1892–1893)|Oplandsposten (II)]]'' [[Randsfjord]] (1892–1893) *''[[Oplandsposten (1900–1915)|Oplandsposten (III)]]'', [[Hønefoss]] (1900–1915) *''[[Oplandsposten (1930-1945)|Oplandsposten (IV)]]'', [[Gjøvik]] (1930-1931, 1945) *''[[Oplands-tidende]]'' (1837–1840) *''[[Avisa Oplendingen|Oplendingen]]'' (1942–1944) *''[[Avisa Oplændingen|Oplændingen]]'' (1893–1904) *''[[Oppegaards budstikke]]'' (1917) *''[[Oppegaardsposten]]'' (1921–1924) *''[[Opplands tidende]]'' (1951–1959) *''[[Avisa Organet|Organet]]'' (1966–1968) *''[[Avisa Orientering|Orientering]]'' (1952-1975) *''[[Orka]]'' (1950–1951) *''[[Orkanger avis]]'' (1924–1925) *''[[Orkdølen]]'' (1891–1914) *''[[Orkla avis]]'' (1926) *''[[Orkladalens arbeiderblad]]'' (1923–1925) *''[[Orkladølen]]'' (1945) *''[[Orklas blad]]'' (1895–1898) *''[[Orkmannen]]'' (1926–1945) *''[[Os og Fanaposten]]'' (1952–1961) *''[[Avisa Oslo|Oslo]]'' (1924–1944) *''[[Oslo-arbeideren]]'' (1934–1936) *''[[avisa Oslofjorden|Oslofjorden]]'' (1928–1930) *''[[Oslo-nytt]]'' (1935) *''[[Osloposten I]]'' (1907) *''[[Osloposten|Osloposten II]]'' (1997–2002) *''[[Oslo-Pressen]]'' (1945) ==P== *''[[avisa Patrioten|Patrioten ]]'' (1951–1953) *''[[Patrouillen]]'' (1824–1831) *''[[The Polar post]]'' (1945) *''[[Polarkreis beobachter]]'' (1941) *''[[Polarkreis. Nachtausgabe]]'' (1940–1945) *''[[Polarkreis-echo]]'' (1940) *''[[Polar-kurier]]'' (1944–1945) *''[[avisa Politiken|Politiken]]'' (1896–1900) *''[[Politisk folkeblad for alle stænder]]'' (1870–1871) *''[[Pomor (avis)|Pomor]]'' (ca. 1907) *''[[Porsgrunds blad]]'' (1859(?)-1886) *''[[Porsgrunds tidende]]'' (1899–1914) *''[[Postbudet]]'' (1845–1868) *''[[Posten (1888–1893)|Posten (I)]]'', [[Skien]] (1888–1893) *''[[Posten (1905–1907)|Posten (II)]]'', [[Oslo]] (1905–1907) *''[[Posttidende]]'' (1840) *''[[Posttidenden]]'' (1852) (1849-1858?) *''[[Prent (avis)|Prent]]'' (1940) *''[[Prøven (avis)|Prøven]]'' (1850–1854) ==R== *''[[Rakkestad avis]]'' (1912–1941) *''[[Rakkestad Bygdeblad]]'' (2002–2008) *''[[Ranafjord]]'' (1933–1934) *''[[Ranens folkeblad (1913–1918)|Ranens folkeblad (I)]]'' (1913–1918) *''[[Ranens folkeblad (1921–1922)|Ranens folkeblad (II)]]'' (1921–1922) *''[[Ranens tidende]]'' (1904–1914) *''[[avisa Ranværingen|Ranværingen]]'' (1909) *''[[Rauma tidende]]'' (1920–1936) *''[[Raumnesposten]]'' (1915–1919) *''[[Reform (1883–1884)|Reform (I)]]'', [[Fredrikstad]] (1883–1884) *''[[Reform (1900–1901)|Reform (II)]]'', [[Trondheim]] (1900–1901) *''[[Reform (1907)|Reform (III)]]'', [[Halden]] (1907) *''[[Reformator (avis)|Reformator]]'' (1902) *''[[Republiken (avis)|Republiken]]'' (1893) *''[[Retsbladet]]'' (1890–1892) *''[[Rett vei]]'' (1936–1937) *''[[avisa Revolt|Revolt]]'' (1914–1926) *''[[Rigsforsamlings-tidende]]'' (1814) *''[[Ringebo tidende]]'' (1884–1888) *''[[Ringeriges ugeblad]]'' (1845–1879) *''[[Risør arbeiderblad]]'' (1945–1952) *''[[avisa Rjukan|Rjukan]]'' (1911–1919) *''[[Rjukan dagblad]]'' (1919–1967) *''[[Rogalands Arbeiderblad]]'' (1926–1927) *''[[Rogalands folkeblad]]'' (1888) *''[[Rogalands Fremtid]]'' (1930–1931) *''[[Rombaksbotns avis]]'' (1901–1902) *''[[avisa Romerike|Romerike]]'' (1913–1966) *''[[Romerikes folkeblad]]'' (1931–1932) *''[[Romeriksposten]]'' (1931–1942) *''[[avisa Romsdal|Romsdal]]'' (1912–1927) *''[[Romsdal Bondeblad|Romsdal bondeblad (I)]]'' (1936–1937){{Treng kjelde}} *''[[Romsdal Bondeblad|Romsdal bondeblad (II)]]'' (1940){{Treng kjelde}} *''[[Romsdal Folkeblad]]'' (1928-1940, 1947-1987) *''[[avisa Romsdalingen|Romsdalingen]]'' (1948–1950) *''[[Romsdals amtstidende]]'' (1837–1927) *''[[Romsdals folkeblad]]'' (1905) *''[[Romsdals tidende]]'' (1892–1916) *''[[Romsdalsbladet]]'' (1947–1948) *''[[avisa Romsdalshorn|Romsdalshorn]]'' (1910) *''[[Romsdalsposten]]'' (1876-?) *''[[Romsdalspressen]]'' (1945) *''[[Romsdølen (avis)]]'' (1912–1915) *''[[Ryfylke-posten]]'' (1919–1922) *''[[Ryfylkets avis]]'' (1876) *''[[Rygja tidend]]'' (1908–1918) *''[[avisa Rød Front|Rød Front]]'' (1932–1934) *''[[avisa Røsten|Røsten]]'' (1932–1940) ==S== *''[[Ságat]]'' (1956–1957) *''[[Salangens folkeblad]]'' (1908–1909) *''[[Avisa Salten|Salten]]'' (1910–1960) *''[[Saltens fremtid]]'' (1910–1914) *''[[Saltværingen (1903)|Saltværingen (I)]]'' (1903) *''[[Saltværingen (1907–1913)|Saltværingen (II)]]'' (1907–1913) *''[[Avisa Samarbeid|Samarbeid]]'' (1935–1939) *''[[Avisa Samarbeidet|Samarbeidet]]'' (1903–1904) *''[[Sambygdingen]]'' (1953–1954) *''[[Samfundet (1880–1883)|Samfundet (I)]]'', [[Oslo]] (1880–1883) *''[[Samfundet (1923)|Samfundet (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1923) *''[[Samfundet (1916)|Samfundet (III)]]'', [[Bergen]] (1916) *''[[Avisa Samfundsbladet|Samfundsbladet]]'' (1923) *''[[Samfunnsliv|Samfundsliv]]'' (1931–1940, 1945-1951, 1954) *''[[Samfundsvennen]]'' (1890) *''[[Samhold (1871–1872)|Samhold (I)]]'', [[Tønsberg]] (1871–1872) *''[[Samhold (1885–1920)|Samhold (II)]]'', [[Gjøvik]] (1885–1920) *''[[Samhold (1945–1965)|Samhold (III)]]'', [[Gjøvik]] (1945–1965) *''[[Samhold avis]]'' (1888) *''[[Samhold/Velgeren]]'' (1965–1998) *''[[Samleren]]'' (1909–1960) *''[[Samvirke (1873)|Samvirke (I)]]'', [[Tønsberg]] (1873) *''[[Samvirke (1902–1903)|Samvirke (II)]]'', [[Kristiansund]] (1902–1903) *''[[Sandefjord-posten]]'' (1899) *''[[Sandefjords og Sandherreds tidende]]'' (1862(1861?)-1873) *''[[Sandefjords presse]]'' (1942–1945) *''[[Sandefjords tidende]]'' (1874–1894) *''[[Sandemanden]]'' (1859–1860) *''[[Sandheden]]'' (1909–1910) *''[[avisa Sandnes|Sandnes]]'' (1929) *''[[Sandnes og Jærens avis]]'' (1932–1940) *''[[Sandnæs og Jæderens avis]]'' (1901) *''[[Sandnæs og Jæderens nyheds- og annonceblad]]'' (1901) *''[[Sandnæs-posten]]'' (1890–1894) *''[[Sandsvær budstikke]]'' (1881–1882) *''[[Sannheten (avis)|Sannheten]]'' (1933) *''[[Sarpen (1848)|Sarpen (I)]]'' (1848) *''[[Sarpen|Sarpen (II)]]'' (1854–1942, 1945-1991) *''[[Sarpsborg dagblad (1915)|Sarpsborg dagblad (I)]]'' (1915) *''[[Sarpsborg dagblad (1943–1945)|Sarpsborg dagblad (II)]]'' (1943–1945) *''[[Sarpsborg tidende]]'' (ca. 1842) *''[[Sarpsborg-pressen]]'' (1945) *''[[Sauda avis]]'' (1932) *''[[Senjens folkeblad]]'' (1888–1893) *''[[Senjens tidende]]'' (1887–1888) *''[[Siste nytt]]'' (1928) *''[[Den 7de juni]]'' (1906–1907) *''[[Sjømandens blad]]'' (1909) *''[[Sjømandsbladet Gaa paa]]'' (1899–1901) *''[[Skiens adressetidende]]'' (1843-1864(?)) *''[[Skiensposten (1842–1843)|Skiensposten (I)]]'' (1842–1843) *''[[Skiensposten (1864–1884)|Skiensposten (II)]]'' (1864–1884) *''[[Skiensposten (1897)|Skiensposten (III)]]'' (1897) *''[[Skiensposten|Skiensposten (IV)]]'' (2004–2005) *''[[Avisa Skindfelden|Skindfelden]]'' (ca. 1920) *''[[Skjemt og alvor]]'' (1866) *''[[Skjervø tidende]]'' (1883–1887) *''[[Skotfos avis (1901–1930)|Skotfos avis (I)]]'' (1901–1930) *''[[Skotfos avis (1951–1952)|Skotfos avis (II)]]'' (1951–1952) *''[[Skuld (avis)|Skuld ]]'' (1899–1901) *''[[Smaalenene]]'' (1889) *''[[Smaalenenes amtstidende]]'' (1832–1975) *''[[Smaalenenes amtstidende : maanedsudgave]]'' (1883) *''[[Smaalenenes social-demokrat]]'' (1906–1940) *''[[Smaaleningen (1902–1903)|Smaaleningen (I)]]'', [[Sarpsborg]] (1902–1903) *''[[Smaaleningen (1918)|Smaaleningen (II)]]'', [[Askim]] (1918) *''[[Social-demokraten]]'' (1886–1923) *''[[Socialisten (1894)|Socialisten (I)]]'', [[Bergen]] (1894) *''[[Socialisten (1913–1916)|Socialisten (II)]]'', [[Ålesund]] (1913–1916) *''[[Socialisten (1918)|Socialisten (III)]]'', [[Lillehammer]] (1918) *''[[Sogn (avis)|Sogn]]'' (1932–1936) *''[[Sogn folkeblad]]'' (1938-1940, 1945-1965) *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogn og Fjordane socialdemokrat]]'' (1921–1922) *''[[Sognefjord (avis)|Sognefjord]]'' (1913–1918) *''[[Sogningen/Sogns Avis]]'' (S/SA) (1972–1993) *''[[Sogns folkeblad]]'' (1912–1913) *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogns social-demokrat (I)]]'' (1918){{Treng kjelde}} *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogns socialdemokrat (II)]]'' (1919–1921){{Treng kjelde}} *''[[Sogns tidend]]'' (1878-1942, 1945-1947) *''[[Sokendals avis]]'' (1894) *''[[Sola avis]]'' (1962) *''[[Solidaritet (II)]]'' (1945-1951, 1957-1960) *''[[Solungen (1904-1914)|Solungen]]'' (1904–1914) *''[[Solør-Arbeideren]]'' (1935) *''[[Solørposten]]'' (1908–1913) *''[[Avisa Songa|Songa]]'' (1946–1950) *''[[Sosialdemokraten]]'' (1956–1962) *''[[Spegjelen]]'' (1911–1915) *''[[Spitsbergen gazette]]'' (1897-1898(?), 1911) *''[[Sportsliv]]'' (1933) *''[[Sportsmanden]]'' *''[[avisa Statsborgeren|Statsborgeren]]'' (1831–1837) *''[[Stavanger Adresseavis]]'' (1833–1840) *''[[Stavanger Adresseavis|Stavanger Amtstidende og Adresseavis]]'' (1841–1906) *''[[Stavanger annonce-tidende]]'' (1893–1894) *''[[Stavanger avis (1889–1911)|Stavanger avis (I)]]'' (1889–1911) *''[[Stavanger avis (1943–1945)|Stavanger avis (II)]]'' (1943–1945) *''[[Stavanger morgenavis]]'' (1965–1967) *''[[Stavanger morgenblad]]'' (1911–1912) *''[[Stavanger Socialdemokrat]]'' (1921–1927) *''[[Stavanger tilskuer]]'' (ca. 1848) *''[[Stavern-posten]]'' (1936–1938) *''[[Stenkjær avis]]'' (1894–1908) *''[[Stenkjær nyheds- og avertissementsblad]]'' (ca. 1896) *''[[Stjørdalens Avis]]'' (1898–1915) *''[[Stjørdalens Tidende]]'' (1877–1897) *''[[Stjørdalingen]]'' (1924–1985) *''[[Stjørna blad]]'' (1956–1958) *''[[Storfjordbladet]]'' (1938) *''[[Stormposten]]''{{Treng kjelde}} *''[[Stortings-Efterretninger]]''{{Treng kjelde}} *''[[Strinda folkeblad]]'' (1931–1934) *''[[Strømmen vell]]'' (1935–1938) *''[[Strømmens tidende]]'' (1934–1935) *''[[Straalen]]'' (ca. 1887-1889) *''[[Størdalens tidende]]'' (1877–1886) *''[[Sulaposten]]'' (1946–1967) *''[[Sunnfjord tidend]]'' (1933–1935) *''[[Sunnhordland arbeiderblad]]'' (1946-1947, 1951-1955) *''[[Sunnhordlands kommunistblad]]'' (1927–1928) *''[[Sunnhordlendingen]]'' (1917–1927) *''[[Avisa Sunnmøre|Sunnmøre]]'' (1921–1926) *''[[Sunnmøre Arbeideravis]]'' (1931-1940, 1945-?) *''[[Sunnmøre tidend]]'' (1932–1940) *''[[Surnadølen]]'' (1899–1903) *''[[Svelvigs organ]]'' (1864–1865) *''[[Svelviksposten (1902–1962)|Svelviksposten (I)]]'' (1902–1962) *''[[Sydvaranger (avis)|Sydvaranger]]'' (1913–1941) *''[[Sygna (avis)|Sygna]]'' (1901–1903) *''[[Sygnabladet]]'' (1966–1967) *''[[Den 17de mai]]'' (1894–1935) (skifta namn til ''[[Norsk Tidend]]''){{Treng kjelde}} *''[[Sæbyggjen]]'' (1890–1892) *''[[Søgne avis]]'' (1950–1953) *''[[Sømandsbladet]]'' (ca. 1878) *''[[Søndags-avisen (1928)|Søndags-avisen (I)]]'' (1928) *''[[Søndagsavisen (1932–1934)|Søndagsavisen (II)]]'' (1932–1934) *''[[Søndenfjeldske avis]]'' (1892–1903) *''[[Søndfjords avis]]'' (1898–1909) *''[[avisa Søndhordland|Søndhordland]]'' (1902-1904, 1906-1918) *''[[Søndhordlands tidende]]'' (1919–1931) *''[[Søndmøre avis]]'' (1902–1921) *''[[Søndmøre folkeblad]]'' (1892–1917) *''[[Søndmøre folketidende]]'' (1896–1911) *''[[Søndmørsposten]]'' (1882–1926) *''[[avisa Søndre Akershus|Søndre Akershus]]'' (1917–1920) *''[[Søndre Bergenhus amtstidende (1878–1891)|Søndre Bergenhus amtstidende (I)]]'', [[Voss]] (1878–1891) *''[[Søndre Bergenhus amtstidende (1907–1908)|Søndre Bergenhus amtstidende (II)]]'', [[Bergen]] (1907–1908) *''[[Søndre Bergenhus folkeblad]]'' (1878–1900) *''[[avisa Søndre Follo|Søndre Follo]]'' (1920-1923, 1925-1926) *''[[Søndre Throndhjems amts avis]]'' (ca. 1883) *''[[Søndre Throndhjems amtstidende (1883)|Søndre Throndhjems amtstidende (I)]]'', [[Røros]] (1883) *''[[Søndre Throndhjems amtstidende (1908–1919)|Søndre Throndhjems amtstidende (II)]]'', [[Orkdal]] (1908–1919) *''[[avisa Søndre Østfold|Søndre Østfold]]'' (1927–1929) *''[[Sørlandets social-demokrat]]'' (1906–1923) *''[[Sør-Trøndelag socialdemokrat]]'' (1920–1923) ==T== *''[[Tambeskjelvar]]'' (1908–1912) *''[[Tanahorn]]'' (1933–1934) *''[[Telefolkets fridom]]'' (1947–1950) *''[[Telefon (avis)|Telefon]]'' (1889–1890) *''[[Telefylket (avis)|Telefylket]]'' (1909–1920) *''[[Telegrafen (avis)|Telegrafen]]'' (1883–1886) *''[[Telegraphen (1844–1847)|Telegraphen (I)]]'', [[Sarpsborg]] (1844–1847) *''[[Telegraphen (1866–1870)|Telegraphen (II)]]'', [[Tønsberg]] (1866–1870) *''[[Telemark (avis)|Telemark ]]'' (1924–1926) *''[[Telemark blad]]'' (1940) *''[[Telemark bondeblad]]'' (1923–1924) *''[[Telemark dagblad]]'' (1933–1934) *''[[Bratsberg-Demokraten|Telemark Kommunistblad]]'' (1924–1929) *''[[Telemark social-demokrat]]'' (1922–1926) *''[[Telemark tidend]]'' (1945–1956) *''[[Telemarkposten (1888–1890)|Telemarkposten (I)]]'', [[Skien]] (1888–1890) *''[[Telemarkposten (1920–1924)|Telemarkposten (II)]]'', [[Notodden]] (1920–1924) *''[[Throndhjems aftenblad]]'' (1883–1886) *''[[Throndhjems avertissements- og nyhedsblad]]'' (1879-1880) *''[[Throndhjems nye stiftstidende]]'' (1855) *''[[Throndhjems stiftsavis]]'' (1862-1883) *''[[Throndhjems tidende]]'' (1867-1869) *''[[Throndhjems-posten]]'' (1858-1861) *''[[Thrønderen]]'' (1832-1834) *''[[Tiden (1808-1814)|Tiden (I)]]'', [[Oslo]] (1808–1811, 1813-1814) *''[[Tiden (1832-1844)|Tiden (II)]]'', [[Drammen]] (1832-1844) *''[[Tiden (1850)|Tiden (III)]]'', [[Oslo]] (1850) *''[[Tiden (1885)|Tiden (IV)]]'', [[Oslo]] (1885) *''[[Tiden (1885-1888)|Tiden (V)]]'', [[Trondheim]] (1885-1888) *''[[Tiden (avis, Arendal)|Tiden (VI)]]'' (1906-1941, 1945–197?){{Treng kjelde}} *''[[Tidens gang (1886)|Tidens gang (I)]]'', [[Voss]] (1886) *''[[Tidens gang (1914-1915)|Tidens gang (II)]]'', [[Sunndalsøra]] (1914-1915) *''[[Tidens krav (1889-1898)|Tidens krav (I)]]'' (1889-1898) *''[[Tidens Tegn]]'' (1910–1941) *''[[Til frihet]]'' (1909) *''[[Tilskueren (avis)|Tilskueren]]'' (1839-1843) *''[[Tjeldsundingen]]'' (1933-1934) *''[[Tjøme-nytt]]'' (1948-1952) *''[[avisa Tordenskjold|Tordenskjold]]'' (1904) *''[[Torpingen]]'' (1881-1883) (1885?) *''[[Toten-nytt]]'' (1967-1968) *''[[avisa Trangvik|Trangvik]]'' (1919) *''[[Treskoposten]]'' (1870-årene) *''[[Troms Arbeiderblad]]'' (1933-1934) *''[[Troms Fylkes Kommunistblad]]'' (1923-1924) *''[[Troms fylkes social-demokrat]]'' (1921-1923) *''[[Troms og Finnmark folkeblad]]'' (1934) *''[[Troms social-demokrat (1923-1925)|Troms social-demokrat (I)]]'', [[Tromsø]] (1923-1925) *''[[Troms social-demokrat (1925-1926)|Troms social-demokrat (II)]]'', [[Finnsnes]] (1925-1926) *''[[Tromsø amts folkeblad]]'' (1896-1898) *''[[Tromsø amtstidende]]'' (1888-1900) *''[[Tromsø Stiftstidende]]'' (1858-1940) *''[[Tromsø tidende]]'' (1953-1954) *''[[The Tromsø Times]]'' (1945) *''[[Tromsøposten]]'' (1872-1915) *''[[Tromsø-tidende]]'' (1838-1857) *''[[Trondheimsavisa]]'' *''[[Trondheims-Pressen]]'' (1945) *''[[Trondhjemmeren (1929-1931)|Trondhjemmeren (I)]]'' (1929-1931) *''[[Trondhjemmeren (1933-1934)|Trondhjemmeren (II)]]'' (1933-1934) *''[[Trondhjems adresseavis]]'' (1767-1927) *''[[Trondhjems arbeiderblad]]'' (1894) *''[[Trondhjems avertissementstidende]]'' (1884-1885) *''[[Trondhjems folkeblad]]'' (1886-1941) *''[[Trondhjems løverdagsaften]]'' (1820-1838) *''[[Trondhjems og Trøndelagens annonceblad]]'' (1905) *''[[Trondhjems stiftstidende]]'' (1836-1854) *''[[Trondhjems tidende]]'' (1885) *''[[Trondhjemsavisen]]'' (1934-1935) *''[[avisa Trøndelag|Trøndelag]]'' (1952-1957) *''[[Trøndelag social-demokrat]]'' (1921-1927) *''[[Trøndelagens avis]]'' (1901-1919) *''[[Trøndelagens blad]]'' (1881-1882) *''[[Trønderbladet (1925-1929)|Trønderbladet (I)]]'' (1925-1929) *''[[Trønderungdomen]]'' (1899-1903) *''[[avisa Tunsberg|Tunsberg]]'' (1933-1937) *''[[Tunsbergeren]]'' (1869-1926) *''[[Tvedestrand og omegns avis]]'' (1902-1940, 1945-1948) *''[[Tvedestrands tidende]]'' (1890) *''[[Tænk selv]]'' (1904) *''[[Tønsbergeren]]'' (1856-1868) *''[[Tønsbergs mercur]]'' (1840-1843) *''[[Tønsbergs tidende]]'' (1840-1852) *''[[Tønsbergs ugeblad]]'' (1839-1840) ==U== *''[[Ugeblad for Frederiksstad, Sarpsborg og omegn]]'' (1843-1857) *''[[Ugeblad for Fredriksstad og omegn]]'' (1872-1887) *''[[Ugeblad for Fredriksstad og smaalenenes amt]]'' (1887-1888) *''[[Ugeblad for Porsgrund og omegn]]'' (1846-1848) *''[[Ugeblad for Skien og omegn]]'' (1830-1839) *''[[Ugeblad for Skien, Skiens-fjord og omegn]]'' (1830) *''[[Ugebladet (1818)|Ugebladet (I)]]'', [[Volda]] (1818) *''[[Ugebladet (1888-1902)|Ugebladet (III)]]'', [[Ekset]] (1888-1902) *''[[Ugens nyheder]]'' (1890) *''[[Ugeposten]]'' (1905) *''[[Ukeavisen Nettopp]]'' (1961) *''[[Ukens gang]]'' (1918) *''[[Ukens nytt]]''{{Treng kjelde}} *''[[Uke-nytt]]'' (1962-1963) *''[[Ulefoss avis|Ulefoss avis (I)]]'' (1940-1942(1943?)) *''[[Ulefoss avis (1947-1950)|Ulefoss avis (II)]]'' (1947-1950) *''[[Ungdom (avis)]]'' (1896-1901) *''[[Unge Agder]]'' (1919-1940) *''[[Unge skud]]'' (1893-1898) *''[[Unglyden]]'' (1899-1942, 1946-1967) *''[[Utstillingsavisen]]'' (1914) *''[[Uttrøndelagens socialdemokrat]]'' (1916-1920) *''[[Uttrønderen|Uttrønderen (I)]]'', [[Løkken Verk]] (1914-1919, 1921-1923) *''[[Uttrønderen (1924-1925)|Uttrønderen (II)]]'', [[Orkanger]] (1924-1925) ==V== *''[[Valdres blad]]'' (1928-1929) *''[[Valdres tidende]]'' (1926-1927) *''[[Valdrissen]]'' (1903-1905) *''[[avisa Valget|Valget]]'' (1894-1895) *''[[Vardø avis]]'' (1921-1924) *''[[Vardø framtid]]'' (1949-1951) *''[[Vardø tidende]]'' (1883-1885) *''[[Vardø-posten]]'' (1883-1921) *''[[Vardø-tidende]]'' (1924-1940) *''[[avisa Varna|Varna]]'' (1937-1938) *''[[Vefsn tidende]]'' (1963) *''[[Vefsna arbeiderblad]]'' (1929-1931) *''[[Vegen fram]]'' (1949) *''[[Velgeren]]'' (1904-1942, 1945-1965) *''[[Venstre i Akershus]]'' (1948-1951) *''[[Verdalingen]]'' (1945-1952) *''[[Verdens Gang (nedlagt avis)|Verdens Gang]]'' (1868–1923) *''[[avisa Vest-Agder|Vest-Agder]]'' (1934-1940, 1945-1963) *''[[Vestbane-bladet]]'' (1932) *''[[Vestby Avis (nedlagt avis)|Vestby Avis]]'' (1974–1988) *''[[Vesterålen arbeiderblad]]'' (1961) *''[[Vesterålsposten]]'' (1950-1953) *''[[Vestfinmarken]]'' (1914-1942, 1949-1958) *''[[Vestfinmarkens socialdemokrat]]'' (1913-1923) *''[[Vestfinnmark arbeiderblad]]'' (1923-1940, 1946-1960) *''[[Vestfinnmark folkeblad]]'' (1940-1941) *''[[Vestfold (1865)|Vestfold (I)]]'', [[Tønsberg]] (1865) *''[[Vestfold (1881-1942, 1945-1958)|Vestfold (II)]]'', [[Sandefjord]] (1881-1942, 1945-1958) *''[[Vestfole (1962-)|Vestfole (III)]]'', [[Tønsberg]] (1962-19??) *''[[Vestfold arbeiderblad (I)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (1909-1925) *''[[Vestfold arbeiderblad (II)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (1930-1940, 1945-1962) *''[[Vestfold arbeiderblad (III)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (19??-1988) *''[[Vestfold avholdsblad]]'' (1938) *''[[Vestfold dagblad]]'' (1933) *''[[Vestfold Fremtid]]'', [[Sandefjord]] (1924-1940, 1945-?) *''[[Vestfold presse]]'' (1937-1942) *''[[Vestfold social-demokrat]]'' (1921-1929) *''[[Vestkysten (1933–1934)|Vestkysten (I)]]'', [[Bergen]] (1933-1934) *''[[Vestkysten|Vestkysten (II)]]'', [[Stavanger]] (1987) *''[[Vestland (avis)]]'' (1952-1953) *''[[Vestlandet (1902-1903)|Vestlandet (I)]]'', [[Bergen]] (1902-1903) *''[[Vestlandet (1906-1916)|Vestlandet (II)]]'', [[Stavanger]] (1906-1916) *''[[Vestlandet (III)]]'', [[Bergen]] (1930-1935) *''[[Vestlandet (1966-1967)|Vestlandet (IV)]]'', [[Haugesund]] (1966-1967) *''[[Vestlandets avis]]'' (1934-1936) *''[[Vestlandets ugeblad]]'' (1892-1893) *''[[Vestlandsbonden]]'' (1911-1915) *''[[Vestlandske folkeblad]]'' (1906-1919) *''[[Vestlandske socialdemokrat]]'' (1909) *''[[Vestlandske Tidende]]'' (1832-1943, 1945-1966) *''[[Vestlands-posten]]'' (1878-1916) *''[[Vestlands-posten : Folkets avis (III)]]'', [[Oslo]] (1887–1889) *''[[Vestlandstidende]]'' (1889-1890) *''[[Vestlendingen (avis)]]'' (1932-1935) *''[[Vestlændingen (avis)]]'' (1886-1887) *''[[Vestmannen (1887-1890)|Vestmannen (I)]]'', [[Tynset]] (1887-1890) *''[[Vestmannen (1896)|Vestmannen (II)]]'', [[Sogndal]] (1896) *''[[Vestopland (avis)]]'' (1921-1945) *''[[Vestoplændingen]]'' (1901-1919) *''[[Vestre Akers blad]]'' (1942-1945) *''[[Viken (1909)|Viken (I)]]'', [[Lillestrøm]] (1909) *''[[Viken (1912)|Viken (II)]]'', [[Drammen]] (1912) *''[[Vikværingen]]'' (1899-1904) *''[[Vort arbeide (1884-1885)|Vort arbeide (I)]]'' (1884-1885) *''[[Vort arbeide (1907-1917)|Vort arbeide (II)]]'' (1907-1917) *''[[Vort land (1888)|Vort land (II)]]'' (1888) *''[[Vort land (1890-1907, 1909-1918)|Vort land (III)]]'' (1890-1907, 1909-1918) *''[[Voss avis]]'' (1906-1912) *''[[Voss social-demokrat]]'' (1918) *''[[Voss tidende]]'' (1912-1913) *''[[Vossebladet]]'' (1883-1892) *''[[Vossingen (1869-1877)|Vossingen (I)]]'' (1869-1877) *''[[Vossingen (1900-1902)|Vossingen (II)]]'' (1900-1902) *''[[Vossingen (1925-1929)|Vossingen (III)]]'' (1925-1929) *''[[Værdalens blad]]'' (1911-1917) *''[[Værlen]]'' (1875) *''[[avisa Vøringen|Vøringen]]'' (1904-1905) *''[[Vaagn op!]]'' (1905-1906) *''[[Vaalebro avis]]'' (1897-1900) *''[[Vår fremtid]]'' (1936) *''[[Vår mening]]'' (1966-1969) *''[[Vår vei]]'' (1934-1937) *''[[avisa Vaarbrud|Vaarbrud]]'' (1894-1895) ==W== *''[[Wacht im Norden]]'' (1943-1945) *''[[Waren sardne]]'' (1910-1913, 1922-1927) *''[[Westend (avis)]]'' (1916) ==Y== *''[[De yngre norske landmænds blad]]'' (1904-1910) ==Ø== *''[[Øieren]]'' (1908-1918) *''[[Ørebladet]]'' (1891-1924) *''[[Ørkedals Tidende]]'' (1875-1876) *''[[Ørlands Avis]]'' (1891–1893) *''[[Ørsta Avis]]'' (1926-1941) *''[[Østerdal Arbeiderblad]]'' (1915-1932) *''[[Østerdal Folkeblad]]'' (1930-1942) *''[[Østerdalen (avis)]]'' (1896-1897) *''[[Østerdalene]]'' (1924-1928) *''[[Østerdalens Avis (1866-1869)|Østerdalens avis (I)]]'', [[Hamar]] (1866-1869) *''[[Østerdalens Avis (1911-1929)|Østerdalens avis (II)]]'', [[Elverum]] (1911-1929) *''[[Østerriisøers Tidende]]''(1848-1849) *''[[Østerriisørs Blad]]'' (1854-1861) *''[[Østfinmark Socialdemokrat]]'' (1916) *''[[Østfinmarkens Folkeblad]]'' (1912-1922) *''[[Øst-Finnmark (1945)|Øst-Finnmark (I)]]'' (1945) *''[[Øst-Finnmark (1947-1951)|Øst-Finnmark (II)]]'' (1947-1951) *''[[Østfold Arbeiderblad (1921-1929)|Østfold arbeiderblad (I)]]'' (1921-1929) *''[[Østfold Arbeiderblad (1933-1937)|Østfold arbeiderblad (II)]]'' (1933-1937) *''[[Østfold Dagblad]]'' (1921-1931) *''[[Østfold Folkeblad (1953)|Østfold folkeblad (I)]]'', [[Askim]] (1953) *''[[Østfold Folkeblad (1959)|Østfold folkeblad (II)]]'', [[Fredrikstad]] (1959) *''[[Østfold Forretningsblad]]'' (1934-1939) *''[[Østfold Tidende]]'' (1925-1926) *''[[Østfold-Posten]]'' (1959-1990) *''[[Østhavet (1931)|Østhavet (I)]]'' (1931) *''[[Østkanten (avis)]]'' (1912) *''[[Østlandet (1906-1908)|Østlandet (I)]]'' (1906-1908) *''[[Østlandet (1916-1943)|Østlandet (II)]]'' (1916-1943) *''[[Østlandsk tidende]]'' (1878-1881) *''[[Den Østlandske tidende]]'' (1861-1865) *''[[Østlandske tidende]]'' (1893-1911) *''[[Akers Avis Groruddalen|Østre Aker (I)]]'' (1928-1931) *''[[Østre Aker (1948-1949)|Østre Aker (II)]]'' (1948-1949) *''[[Østre Aker vel-avis]]'' (1950-1957) *''[[avisa Østre Aker velforbund|Østre Aker velforbund]]'' (1940-1942, 1945-1947) *''[[Østre Akers avis]]'' (1942-1945) *''[[Østre linje (avis)]]'' (1911-1915) *''[[avisa Øvre Romerike|Øvre Romerike]]'' (1932-1947) *''[[Øynytt]]'' (1981–1986) ==Å== *''[[Aalesunds avis]]'' (1917-1942, 1945-1957) *''[[Aalesunds blad]]'' (1871-1895) *''[[Aalesunds handels- og søfartstidende]]'' (1857-1904) *''[[Aalesunds socialdemokrat]]'' (1908-1910) *''[[Aalesunds tidende (I)]]'' (1872-1876) *''[[Aalesunds tidende (II)]]'' (1927) *''[[Aarvak (1901-1904)|Aarvak (I)]]'', [[Oslo]] (1901-1904) *''[[Aarvak (1909-1912, 1916-1921)|Aarvak (II)]]'', [[Ulsteinvik]] (1909-1912, 1916-1921) *''[[Aasaneposten]]'' (1952) *''[[Aasgaardsreien (avis)]]'' (1901) ==Litteratur== *''Norske aviser 1763–1969'' : en bibliografi / redigert av Tom Arbo Høeg ; utgitt av Universitetsbiblioteket i Oslo. – Oslo, 1973–74. – 2 bd. :Bd 1: [http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010070208017 Alfabetisk fortegnelse. – 1973. – 594 s.] :Bd 2: Registerbind. – 1974. – 285 s. (''topografisk register'') :1. utg. 1924 med tittel: [http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2006120800015 Norske aviser 1763–1920] == Bakgrunnsstoff == * [http://www.nb.no/avis/avisbibliografi/index.html Nasjonalbiblioteket: Avisbibliografien Norske aviser 1763-1969] * [http://www.hinsides.no/slekt/artikler/aviser.htm Aviser 1763-1969] * [http://www.willyslekt.no/artikkel/5019.html Norske aviser 1763–1969] [[Kategori:Norske aviser| ]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser| ]] s3em44uqry0g3ubv06sidb62bzrefgg 3666219 3666216 2026-08-14T11:21:24Z Johshh 122989 /* Ø */ 3666219 wikitext text/x-wiki '''Tidlegare norske aviser''' er eit oversyn over norske [[avis|avistitlar]] som er lagde ned. {{Ufullstendig liste}} ==A== *''[[avisa ABC|ABC]]'' (1932–1940) *''[[Adressebladet]]'' (1855–1892) *''[[Adresse-tidende for Brevig, Stathelle, Langesund, Bamble og Eidanger]]'' (1849–1898) *''[[Stavangeren (1852-1899)|Stavangeren]]'' (1852-1899) *[[Stavangeren (1916-1964)|Stavangeren]] (1916-1964) *''[[Aftenbladet (1855–1881)|Aftenbladet]]'' (1855–1881) *''[[Agder folkeblad (1937–1939)|Agder folkeblad (I)]]'', [[Arendal]], (1937–1939) *''[[Agder folkeblad (1948–1955)|Agder folkeblad (II)]]'', [[Flekkefjord]], (1948–1955) *''[[Agdesidens blad]]'' (1903–1904) *''[[Agdesidens budstikke (1851-1851)|Agdesidens budstikke (I)]]'' (1851) *''[[Agdesidens budstikke (1863–1865)|Agdesidens budstikke (II)]]'' (1863–1865) *''[[Agitatoren]]'' (1908–1913) *''[[Aker og lørenskog avis]]'' (1926–1927) *''[[Avisa Akershus]]'' (1886–1943, 1945–1966) *''[[Akershus budstikke (1907–1923)|Akershus budstikke]]'' (1907–1923) *''[[Akershus Folkeblad (1903–1912)|Akershus Folkeblad (I)]]'', [[Oslo]], (1903–1912) *''[[Follo Arbeiderblad|Akershus Folkeblad (II)]]'', [[Drøbak]], (1924) *''[[Akershus folkeblad (1932–1935)|Akershus folkeblad (III)]]'', [[Dal]] (1932–1935) *''[[Akershus folkeblad (1951–1963)|Akershus folkeblad (IV)]]'', [[Lillestrøm]], (1951–1963) *''[[Akershus nyheds- og avertissements-blad]]'' (1922) *''[[Akershus-budstikken]]'' (1896–1902) *''[[Akershusposten (I)]]'', [[Lillestrøm]], (1890) *''[[Akershusposten (1905–1919)|Akershusposten (II)]]'', [[Lillestrøm]], (1905–1919) *''[[Akershusposten (1920–1943)|Akershusposten (III)]]'', [[Oslo]], (1920–1943) *''[[Aktuelt distrikts-nytt]]'' (1961) *''[[Avisa Alarm|Alarm]]'' (1919–1940) *''[[Allemansblad]]'' (1873) *''[[Alles vel]]'' (1912–1917) *''[[Almubladet]]'' (1875–1876) *''[[Alta blad]]'' (1959) *''[[Altafjord]]'' (1953–1955) *''[[Amtsbladet for Nordre Throndhjems amt]]'' (1886–1890 (?)) *''[[Andvake (avis)]]'' (1884–1887) *''[[Andøposten]]'' (1913–1923) *''[[Andøya Avis]]'' (1925–1982) *''[[Angrep (avis)|Angrep]]'' (1934–1935) *''[[Annoncebladet]]'' (1920–1921) *''[[Annoncen]]'' (1888) *''[[Annonsen]]'' (1938–1939) *''[[Arbeideravisa (2008)|Arbeideravisa]] (2008)'' *''[[Arbeiderbonden]]'' (1922) *''[[Arbeider-demokraten]]'' (1936) *''[[Arbeideren (1884–1890)|Arbeideren (I)]]'', [[Oslo]], (1884–1890) *''[[Arbeideren (1894–1917)|Arbeideren (II)]]'', [[Oslo]], (1894–1917) *''[[Arbeideren (1910)|Arbeideren (III)]]'', [[Larvik]], (1910) *''[[Arbeideren (1923–1924)|Arbeideren (IV)]]'', [[Hamar]], (1923–1924) *''[[Arbeideren (1929–1940)|Arbeideren (V)]]'' (Oslo 1929–1940) *''[[Arbeideren (1951–1953)|Arbeideren (VI)]]'' (Brumunddal 1951–1953) *''[[Arbeideren & Gudbrandsdalens arbeiderblad]]'' (1924–1929) *''[[Arbeiderens vilje]]'' (1888) *''[[Arbeideridrett]]'' (1926–1930, 1933–1935) *''[[Arbeidernes avis]]'' (1909) *''[[Arbeidernes blad]]'' (1898) *''[[Den Nye Social-Demokraten|Arbeider-politikken]]'' (1920-1923) *''[[Arbeider-sport]]'' (1931–1933) *''[[Arbeidervennen]]'' (1885–1886) *''[[Arbeiderviljen]]'' (1929–1930) *''[[Arbeidet]]'' (1893–1940, 1945–1949) *''[[Arbejdernes røst]]'' (1890–1892) *''[[The Arctic times]]'' (1945) *''[[Arendals avis]]'' (1885–1887) *''[[Arendalsposten]]'' (1951) *''[[Asker (avis)|Asker]]'' (1933–1934) *''[[Asker blad]]'' (1931–1932) *''[[Asker og Bærums arbeiderblad]]'' (1926–1928) *''[[Askim blad]]'' (1930) *''[[Askim budstikke]]'' (1930) *''[[Askim-pressen]]'' (1945) *''[[Askøy Tidend]]'' (1950-1984) *''[[Áššu]]'' (1993–2008) *''[[Aura tidende]]'' (1914) *''[[Austland]]'' (1922–1965) *''[[Avertissementstidende]]'' (1879) *''[[Avholds-avisen (1910)|Avholds-avisen (I)]]'' (1910) *''[[Avholds-avisen (1913)|Avholds-avisen (II)]]'' (1913) *''[[Avisa Trondheim]]'' (''Arbeider-Avisa''), (1924–1996) *''[[Avis 1]]'' (1998–2005) *''[[Avisen (1890)|Avisen (I)]]'', [[Harstad]], (1890) *''[[Avisen (1893–1929)|Avisen (II)]]'', [[Oslo]], (1893–1929) ==B== *''[[Banketten]]'' *''[[Baunen (I)]]'', [[Skien]], (1898) *''[[Baunen (II)]]'', [[Rjukan]], (1945) *''[[Baunevakt]]'' (1940) *''[[Baut skib]]'' (1906&ndash;1911) *[[Avisa Bellona|''Bellona'']] ''(1807-1908)'' *''[[Bergen (I) (avis)|Bergen (I)]]'' (1906) *''[[Bergen (II) (avis)|Bergen (II)]]'' (1908) *''[[Gula Tidend|Bergenhus]]'' (1904){{Treng kjelde}} *''[[Bergenhus avis]]'' (1909) *''[[Bergenhus folketidende]]'' (1882&ndash;1896) *''[[Bergens Adresse-contoirs Efterretninger|Bergens Adressecontoirs Efterretninger]]'' (1765&ndash;1889) *''[[Bergens Aftenblad|Bergens aftenblad]],'' (1880-1942) *''[[Bergens Annonce-Tidende]]'' (1884&ndash;1922) *''[[Bergens Annonce-Tidende: Vestenfjeldske ugeblad]]'' (1907&ndash;1919){{Treng kjelde}} *''[[Bergens avis]]'' (1900) *''[[Bergens folkeblad]]'' (1902&ndash;1904) *''[[Bergens handels- og sjøfartstidende]]'' (1896&ndash;1897) *''[[Bergens morgenavis]]'' (1874&ndash;1875) *''[[Bergens social-demokrat]]'' (1922&ndash;1927) *''[[Bergens Stiftstidende]]'' (1840&ndash;1855) *''[[Bergenseren (I)]]'' (1857) *''[[Bergenseren (II)]]'' (1859&ndash;1860) *''[[Bergenseren (III)]]'' (1889&ndash;1892) *''[[Bergenske blade (I)]]'' (1848&ndash;1854) *''[[Bergenske blade (II)]]'' (23. september&ndash;27. september 1919) *''[[Bergenske blade (III)]]'' (22. juni&ndash;26. august 1920) *''[[Bergenske blade (IV)]]'' (30. mai&ndash;10. juni 1921) *''[[Den bergenske merkur]]'' (1833&ndash;1839) *''[[Avisa Bergensposten|Bergensposten]]'' (1854&ndash;1893) *''[[Bergensposten : Fram]]'' (1892&ndash;1893) *''[[Bergensposten : Sildebladet]]'' (1870&ndash;1873) *''[[Berlevåg avis]]'' (1930&ndash;1931) *''[[Bestillingsmanden]]'' (1899) *''[[Bjørgvin (1892–1926)|Bjørgvin]]'' (1892&ndash;1926) *''[[Bladet Harstad]]'' (1996&ndash;2000) *''[[Blue Beret]]''{{Treng kjelde}} *''[[Bodø tidende]]'' (1881&ndash;1937) *''[[Bondebladet (1914-1935)|Bondebladet]]'' (1914&ndash;1935) *''[[Bonden (1896–1897)|Bonden (I)]]'' (1896&ndash;1897) *''[[Bonden (1909–1922)|Bonden (II)]]'' (1909&ndash;1922) *''[[Den Borgerlige Arbeider]]'' (1915&ndash;1940) *''[[Brann (1938–1939)|Brann]]'' (1938&ndash;1939) *''[[Bratsberg amts avertissementstidende]]'' (1859) *''[[Bratsberg amtstidende (1840–1842)|Bratsberg amtstidende (I)]]'' (1840&ndash;1842) *''[[Bratsberg amtstidende (1844–1863)|Bratsberg amtstidende (II)]]'' (1844&ndash;1863) *''[[Bratsberg amtstidende (1870)|Bratsberg amtstidende (III)]]'' (ca. 1870) *''[[Bratsberg amtstidende (1884–1901)|Bratsberg amtstidende (IV)]]'' (1884&ndash;1901) *''[[Bratsberg amtstidende og correspondent]]'' (1843) *''[[Bratsberg avholdsblad]]'' (1911&ndash;1912) *''[[Bratsberg blad]]'' (1891&ndash;1924) *''[[Bratsberg-amts correspondent]]'' (1844&ndash;1846) *''[[Bratsberg-Demokraten]]'' (1908&ndash;1923) *''[[Breidablik]]'' (1895&ndash;1900, 1907&ndash;1910, 1914&ndash;1920) *''[[Brevduen fra Moss]]'' (1833&ndash;1843) *''[[Brevigsposten]]'' (1869) *''[[Breviks avis]]'' (1878&ndash;1881) *''[[Breviks dagblad]]'' (1924&ndash;1954) *''[[Bruvik (1952-1975)|Bruvik]]'' (1952-1975) *''[[Bruvik nytt]]'' (1946) *''[[Bruvik-ex-pressen]]'' (1956&ndash;1957) *''[[Brønnøy folkeblad]]'' (1915&ndash;1917) *''[[Helgelands Blad|Brønnøyposten]]'' (1905&ndash;1915) *''[[Budstikka (nedlagt avis fra Kristiansund)|Budstikka]]'' (1940) *''[[Budstikken|Budstikken (I)]]'', [[Oslo]] (1808&ndash;1814) *''[[Budstikken (1877–1878)|Budstikken (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1877&ndash;1878) *''[[Budstikken (1881–1887)|Budstikken (III)]]'', [[Oslo]] (1881&ndash;1887) *''[[Budstikken (1890–1891)|Budstikken (IV)]]'', [[Hønefoss]] (1890&ndash;1891) *''[[Budstikken (1900–1911))|Budstikken (V)]]'', [[Rakkestad]] (1900&ndash;1911) *''[[Budstikken fra Frederikshald]]'' (1844-1845) *''[[Buskerud blad]]'' (1875-1877) *''[[Buskerud dagblad]]'' (1924-1940, 1952-1960) *''[[Buskerud og Vestfold]]'' (1923-1937) *''[[Buskerud socialdemokrat]]'' (1921-1925) *''[[Buskerud-Arbeideren]]'', [[Drammen]] (1923&ndash;1925) *''[[Buskeruds amtstidende|Buskeruds amtstidende (I)]]'' [[Hokksund]] (ca. 1863-1875) *''[[Buskeruds amtstidende (1881-1920)|Buskeruds amtstidende (II)]]'' [[Drammen]] (1881-1920) *''[[Buskeruds amtstidende og Drammens adresse]]'' (1840-1843) *''[[Buskeruds blad]]'' (1883-1961) *''[[Bygda (avis)]]'' (1962-1963) *''[[Bygdabladet (I)]]'', [[Trondheim]] (1922) *''[[Bygdabladet (1931-1932)|Bygdabladet (II)]]'', [[Brattvåg]] (1931-1932) *''[[Bygdabladet og Fiskaren]]'' (1922) *''[[Bygdebladet (1925-1929)|Bygdebladet (I)]]'', [[Naustdal]] (1925-1929) *''[[Bygdebladet (II)]]'', [[Kvam]] *''[[Bygdebladet (III)]]'', [[Skånevik]] (1939) *''[[Bygdebladet (IV)]]'', [[Dimmelsvik]] (1940-1942) *''[[Bygdanytt|Bygdebladet (V)]]'', [[Ytre Arna]] *''[[Bygdebladet (VI)]]'', [[Hareid]] *''[[Bygdefolket (1932-1935)|Bygdefolket (I)]]'', [[Porsgrunn]] (1932-1935) *''[[Bygdefolket (1945)|Bygdefolket (II)]]'', [[Trondheim]] (1945) *''[[Bygdenes blad]]'' (1936-1966) *''[[Bygdenes by]]'' (1955-1959) *''[[Bærum (1923-1932)|Bærum]]'' (1923-1932) *''[[Bærum og Askers blad]]'' (1918-1922) *''[[Bærum-politikken]]'' (1932-1935) *''[[Bærums blad]]'' (1909-1918) *''[[Bærums vel]]'' (1924-1925) *''[[Bøndernes blad]]'' (1933-1934) ==C== *''[[Christiania Adresse-Tidende]]'' (1842&ndash;1857) *''[[Christiania avertissementsblad]]'' (1862&ndash;1864) *''[[Christiania dagblad]]'' (1863&ndash;1864) *''[[Christiania-Posten]]'' (1848&ndash;1863) *''[[Christianias almindelige adresse-tidende]]'' (1841&ndash;1842) *''[[Christiania-telegrafen]]'' (1833) *''[[Christiansandske uge-blade]]'' (1780&ndash;1788) *''[[Christianssands adresse-contors efterretninger]]'' (1790&ndash;1838) *''[[Christianssands Tidende]]'' (1883&ndash;1942, 1945&ndash;?) *''[[Christianssands tidende : sørlændingen]]'' (1912&ndash;1918) *''[[Christianssands tilskuer]]'' (1888&ndash;1889) *''[[Christianssandsposten]]'' (1839&ndash;1847) *''[[Christianssands-stifts correspondent]]'' (1848) *''[[Christianssunds adresseavis]]'' (1857&ndash;1876) *''[[Christianssunds handels-, søfarts- og adressetidende]]'' (1873&ndash;1876) *''[[Christiansundsposten]]'' (1855&ndash;1856) *''[[Christiansunds dagblad]]'' (1894&ndash;1896) *''[[Christiansunds tidende]]'' (ca. 1872) *''[[Den Constitutionelle]]'' (1836&ndash;1847) *''[[Correspondenten (1846–1883)|Correspondenten (I)]]'', [[Skien]] (1846&ndash;1883) *''[[Correspondenten (1899–1900)|Correspondenten (II)]]'', [[Tvedestrand]] (1899&ndash;1900) ==D== *''[[Dag (1905–1907)|Dag (I)]]'', [[Haugesund]] (1905–1907) *''[[Dag (1908)|Dag (II)]]'', [[Horten]] (1908) *''[[Dag i norden]]'' (1889–1890) *''[[Dagbladet Hedmark]]'' (1943–1945) *''[[Dagbladet Sørlandet]]'' (1907–1990) *''[[Dagbladet Rogaland]] (1925-1988)'' *''[[Dagen (1875–1876)|Dagen (I)]]'', [[Bergen]] (1875–1876) *''[[Dagen (1878–1888)|Dagen (II)]]'', [[Oslo]] (1878–1888) *''[[Dagen (1907)|Dagen (III)]]'', [[Finnsnes]] (1907) *''[[Dagens krav]]'' (1912) *''[[Dagens kurs]]'' (1916) *''[[Dagens liv]]'' (1913) *''[[Dagens nyheder]]'' (1875–1877) *''[[Dagens Nyheter (Harstad)|Dagens Nyheter]]'', [[Harstad]] (1924–1931) *''[[Dagens nyt (1904)|Dagens nyt (I)]]'', [[Narvik]] (1904) *''[[Dagens nyt (1905–1907)|Dagens nyt (II)]]'', [[Ålesund]] (1905–1907) *''[[Dagens tanker]]'' (1925–1926) *''[[Daggry]]'' (1912–1925) *''[[Daglige nyheder (1870)|Daglige nyheder (I)]]'', [[Oslo]] (1870) *''[[Daglige nyheder (1873–1875)|Daglige nyheder (II)]]'' [[Bergen]] (1873–1875) *''[[Dagrenning]]'' (1944–1945) *''[[Dagsavisa]]'' (1945–1954) *''[[Dagsavisen (1897–1911)|Dagsavisen]]'' (1897–1911) *''[[Dagsnytt]]'' (1947–1948) *''[[Dagsposten]]'' (1877–1945) *''[[Dagsposten : billednumer]]'' (1898–1909) *''[[Dagsposten : trønderen]]'' (1887–1942) *''[[Dale-Gudbrand (1907–1909)|Dale-Gudbrand (I)]]'', [[Lillehammer]] (1907–1909) *''[[Dale-Gudbrand (1935–1945)|Dale-Gudbrand (II)]]'', [[Tretten]] (1935–1945) *''[[Dalernes tidende]]'' (1885–1934) *''[[Dania]]'' (Ca. 1884) *[[Arbeideren (Hamar)|''Demokraten'' (Hedmark)]] (1909-1929) *''[[Den lille Trondhjemske Tilskuer]] (1815-1817)'' *''[[Den Nye Social-Demokraten]]'' (''Arbeider-Politikken'') (1920–1927) *''[[DrammensAvisa Fremtiden]]'' (''Fremtiden'') (1905–2000) *''[[Dølen (I)]]'' [[Oslo]] *''[[Dølen (II)]]'' [[Larvik]] *''[[Dølen (III)]]'' [[Risør]] ==E== *''[[Egersundsposten]]'' (1865–1940) *''[[Eidsiva]]'' (1909–1936) *''[[Eidsiva folkeblad]]'' (1906) *''[[Eidsvold (avis)|Eidsvold]]'' (1893–1901) *''[[Eidsvoll (avis)|Eidsvoll]]'' (1927) *''[[Eidsvoll arbeiderblad]]'' (1927-1942, 1945-1951) *''[[Eidsværket]]'' (1906) *''[[Eiendoms-, hotel- & leie-tidende for Christiania og omegn]]'' (1892) *''[[Eiker Avis]]'' (1968) *''[[Eikerposten (1930)|Eikerposten (I)]]'', [[Hokksund]] (1930) *''[[Eikerposten (1964–1968)|Eikerposten (II)]]'', [[Vikersund]] (1964–1968) *''[[Ekers avis]]'' (1859–1863) *''[[Ekstrabladet (1913)|Ekstrabladet (I)]]'', [[Oslo]] (1913) *''[[Ekstra-bladet (1920–1922)|Ekstra-bladet (II)]]'', [[Moss]] (1920–1922) *''[[Ekstrabladet (1930–1932)|Ekstrabladet (III)]]'', [[Oslo]] (1930–1932) *''[[Ekstra-bladet (1939)|Ekstra-bladet (IV)]]'', [[Oslo]] (1939) *''[[Elverums blad]]'' (1886) *''[[Express]]'' (1915–1933) ==F== *''[[Farsundsposten]]'' (1874) *''[[Fedraheimen]]'' (1877–1891) *''[[Fellesavis. Hamar stiftstidende. Gudbrandsdølen. Laagen.]]'' (1931) *''[[Fellesavisen (1945)|Fellesavisen (I)]]'', [[Lillehammer]] (1945) *''[[Fellesavisen (1945)|Fellesavisen (II)]]'', [[Harstad]] (1945) *''[[Fellesbladet Nordtrønderen og Namdalen]]'' (1944–1945) *''[[Fellesutgaven]]'' (1940) *''[[Finmark social-demokrat]]'' (1924–1925) *''[[Finmarken (1899–1944)|Finmarken]]'' (1899–1944) *''[[Finmarkens amtstidende (1832)|Finmarkens amtstidende (I)]]'', [[Oslo]] (1832) *''[[Finmarkens amtstidende (1870)|Finmarkens amtstidende (II)]]'', [[Hammerfest]] (1870) *''[[Finmarkens amtstidende (1871–1944)|Finmarkens amtstidende (III)]]'', [[Vadsø]] (1871–1944) *''[[Finmarkens og Nordlands amtstidende]]'' (1832–1833) *''[[Finnmark folkeblad (1923–1929)|Finnmark folkeblad (I)]]'', [[Vadsø]] (1923–1929) *''[[Finnmark folkeblad (1942–1945)|Finnmark folkeblad (II)]]'', [[Hammerfest]] (1942–1945) *''[[Finnmark framtid]]'' (1955–1960) *''[[Finnmark Fremtid]]'' (1924–1940) *''[[Finnmark Tidende]]'' (1947–1966) *''[[Finnmarkingen (1875)|Finnmarkingen (I)]]'', [[Vadsø]] (1875) *''[[Finnmarkingen (1961)|Finnmarkingen (II)]]'', [[Vadsø]] (1961) *''[[Finnmarknytt]]'' (1929–1933) *''[[Firda (1890–1893)|Firda (I)]]'', [[Bergen]] (1890–1893) *''[[Firda Folkeblad]]'' (1919–1992) *''[[Firda- og sygnafylkets avis]]'' (1887–1889) *''[[Firdanytt]]'' (1952) *''[[Fiskaren]]'' (1923–2008) *''[[Fisker-avisen (1929)|Fisker-avisen (I)]]'', [[Kristiansund]] (1929) *''[[Fisker-avisen (1930)|Fisker-avisen (II)]]'', [[Trondheim]] (1930) *''[[Fiskeribladet]]'' (1946–2008) *''[[Fjeldposten]]'' (1868–1887) *''[[Fjellposten]]'' (1906–1918) *''[[Fjordaposten]]'' (1923–1940) *''[[Fjordbuen]]'' (1930) *''[[Fjordenes Blad]]'' (1874–1920) *''[[Fjordguten]]'' (1901–1904) *''[[Fjærlands tidende]]'' (1884–1885) *''[[Flekkefjords budstikke]]'' (1874–1890) *''[[Flekkefjords og Farsunds avertissementsblad]]'' (1865–1873) *''[[Flekkefjordsposten]]'' (1893 – 1973) *''[[Flodbølgen]]'' (1931) *''[[Flyveblad (avis i Sarpsborg)|Flyveblad]]'' (Ca. 1842) *''[[Folden (avis)|Folden]]'' (1940–1943) *''[[Folgefonn (avis)|Folgefonn]]'' (1939–1941) *''[[Folk og fedreland]]'' (1940) *''[[Folkebladet (1927)|Folkebladet (I)]]'', [[Notodden]] (1927) *''[[Folkebladet (1928–1935)|Folkebladet (II)]]'', [[Kristiansund]] (1928–1935) *''[[Folkebladet (1936)|Folkebladet (III)]]'', [[Lillehammer]] (1936) *''[[Folkebladet (1939-1946)|Folkebladet (IV)]]'', [[Sarpsborg]] (1939-1940, 1945-1946) *''[[Folkebladet (1945)|Folkebladet (V)]]'', [[Odda]] (1945) *''[[Folkebladet for Sogn og Fjordane]]'' (1942–1945) *''[[Folkedybet]]'' (1907–1920) *''[[Folkerøsten (1899–1911)|Folkerøsten (I)]]'', [[Skien]] (1899–1911) *''[[Folkerøsten (1928–1932)|Folkerøsten (II)]]'', [[Kirkenes]] (1928–1932) *''[[Folket vaart]]'' (Ca. 1874) *''[[Folketanken (I)]]'', Nes (1885) *''[[Folketanken (1889–1891)|Folketanken (II)]]'', [[Gjøvik]] (1889–1891) *''[[Folketanken|Folketanken (III)]]'', [[Risør]] (1888–1945) *''[[Folketidende (1865–1879)|Folketidende (I)]]'', [[Mandal]] (1865–1879) *''[[Folketidende (1878–1891)|Folketidende (II)]]'', [[Trondheim]] (1878–1891) *''[[Folketidende (1891–1922)|Folketidende (III)]]'', [[Trondheim]] (1891–1922) *''[[Folketidende (III) : landsudgaven]]'', [[Trondheim]] (1891–1921) *''[[Folkets avis (1867)|Folkets avis (I)]]'', [[Oslo]] (1867) *''[[Folkets avis (1875–1876)|Folkets avis (II)]]'', [[Moss]] (1875–1876) *''Folkets avis (III)'', [[Oslo]], sjå ''[[Vestlands-Posten]] : folkets avis (III)'' *''[[Folkets avis (1915–1920)|Folkets avis (IV)]]'', [[Bergen]] (1915–1920) *''[[Folkets avis (1937)|Folkets avis (V)]]'', [[Porsgrunn]] (1937) *''[[Folkets blad (1876)|Folkets blad (I)]]'', [[Bergen]] (Ca. 1876) *''[[Folkets blad (1900)|Folkets blad (II)]]'', [[Flekkefjord]] (1900) *''[[Folkets blad (1923–1927)|Folkets blad (III)]]'', [[Moss]] (1923–1927) *''[[Folkets blad (1940–1941)|Folkets blad (IV)]]'', [[Moss]] (1940–1941) *''[[Folkets Dagblad (1921–1922)|Folkets Dagblad]]'' (1921–1922) *''[[Folkets Framtid]]'' (1946–2005) *''[[Folkets frihet (1918–1942)|Folkets frihet (I)]]'', [[Kirkenes]] (1918–1942) *''[[Folkets frihet (1944)|Folkets frihet (II)]]'', [[Kirkenes]] (1944) *''[[Folkets krav (1905)|Folkets krav (I)]]'', [[Tynset]] (1905) *''[[Folkets krav (1913–1916)|Folkets krav (II)]]'', [[Tromsø]] (1913–1916) *''[[Folkets krav (1921)|Folkets krav (III)]]'', [[Oslo]] (1921) *''[[Folkets ret]]'' (1915–1920) *''[[Folkets rett]]'' (1923–1927) *''[[Folkets røst (1850)|Folkets røst (I)]]'', [[Oslo]] (1850) *''[[Folkets røst (1917–1959)|Folkets røst (II)]]'', [[Askim]] (1917–1959) *''[[Folkets tidende]]'' (1891–1907) *''[[Folkets vel (1887)|Folkets vel (I)]]'', [[Voss]] (1887) *''[[Folkets vel (1888–1890)|Folkets vel (II)]]'', [[Lærdal]] (1888–1890) *''[[Folkets vel (1892–1900)|Folkets vel (III)]]'', [[Oslo]] (1892–1900) *''[[Folkeviljen]]'', Harstad (1911-1941, 1945–1956) *''[[Folkevår]]'' (1939) *''[[Folla (avis)|Folla]]'' (1965–1966) *''[[Follo (1929–1940)|Follo (I)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1929–1940) *''[[Follo (1953–1957)|Follo (II)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1953–1957) *''[[Follo aftenavis]]'' (1929–1930) *''[[Follo Arbeiderblad|Follo Arbeiderblad (I)]]'', [[Drøbak]] (1922–1924) *''[[Follo arbeiderblad (1947–1953)|Follo arbeiderblad (II)]]'', [[Ski kommune|Ski]] (1947–1953) *''[[Follo avis (1930–1931)|Follo avis (I)]]'' (1930–1931) *''[[Follo socialdemokrat]]'' (1919–1922) *''[[Akershus Amtstidende|Follo tidende]]'' (1875–1883){{Treng kjelde}} *''[[For by og land]]'' (1876–1877) *''[[For ethvert hjem]]'' (1902–1922) *''[[For frihet]]'' (1934–1935) *''[[Forposten (1900–1905)|Forposten]]'' (1900–1905) *''[[Forstadsposten]]'' (1929–1942) *''[[Fosens blad]]'' (1918–1941) *''[[Fosna-Arbeideren]]'' (1926–1929) *''[[Framgang (avis)]]'' (1886–1896) *''[[Framsteg (1898)|Framsteg (I)]]'', [[Namsos]] (1898) *''[[Framsteg (1906–1908)|Framsteg (II)]]'', [[Steinkjer]] (1906–1908) *''[[Framstig (1910–1911)|Framstig (I)]]'', [[Volda]] (1910–1911) *''[[Framstig (1913–1919)|Framstig (II)]]'', [[Volda]] (1913–1919) *''[[Framsyn]]'' (1935–1936) *''[[Freden]]'' (1913) *''[[Frederikshalds budstikke]]'' (1846–1853) *''[[Frederikshaldsposten]]'' (1842–1843) *''[[Frederikshalds avis]]'' (1910–1935) *''[[Frederikshalds tilskuer]]'' (1856–1910) *''[[Fredriksstad (avis)]]'' (1886) *''[[Fredriksstad og omegns tidende]]'' (1912–1916) *''[[Fredriksstad tilskuer]]'' (1867–1912) *''[[Fredriksstads avis]]'' (1887) *''[[Fredrikstad blad og Folden]]'' (1943–1945) *''[[Fredrikstad dagblad]]'' (1889–1941) *''[[Fredrikstad tidende]]'' (1877–1878) *''[[Fredrikstad-posten]]'' (1901–1902) *''[[Fredrikstad-pressen]]'' (1945) *''[[Fredrikstads tidende]]'' (1814) *''[[Fredrikssten (avis)]]'' (1897–1903) *''[[Fredriksten (avis)]]'' (1940–1941) – ''Se [[Halden Arbeiderblad]]'' *''[[Fredriksværns adresse og Laurvigs correspondent]]'' (1847) *''[[Fredriksværns-posten]]'' (1884–1886) *''[[Fremad (1892)|Fremad (I)]]'', [[Larvik]] (1892) *''[[Fremad (1894–1900)|Fremad (II)]]'', [[Oslo]] (1894–1900) *''[[Fremmedbladet (1901)|Fremmedbladet (I)]]'', [[Oslo]] (1901) *''[[Fremmedbladet (1914)|Fremmedbladet (II)]]'', [[Oslo]] (1914) *''[[Fremskridt (avis)]]'' (1885–1931) *''[[Fremtid (avis)]]'' (1903) *''[[Fremtiden]]'' (1905–2000) *''[[Fri presse (1907–1908)|Fri presse (I)]]'', [[Stabekk]] (1907–1908) *''[[Fri presse (1929–1930)|Fri presse (II)]]'', [[Stabekk]] (1929–1930) *''[[Fridom (1945–1947)|Fridom]]'' (1945–1947) *''[[Det frie ord]]'' (1913) *''[[Den frie Rørospresse]]'' (1945) *''[[Friheten (1923–1928)|Friheten (I)]]'', [[Svolvær]] (1923–1928) *''[[Frihetskampen (avis)]]'' (1936) *''[[Den frimodige]]'' (1848–1853) *''[[Frisind og framsteg]]'' (1899) *''[[Frisindet folkeblad]]'' (1924) *''[[Frit ord]] ''(1907–1908) *''[[Fritt arbeid]]'' (1932–1935) *''[[Fritt Folk (1923–1928)|Fritt Folk (I)]]'', [[Høyanger]] (1923–1928) *''[[Fritt Folk]]'', [[Oslo]] (1936–1945) *''[[Fritt Norge]]'' (1945) *''[[Fritt samfund]]'' (1926–1928) *''[[Front und heimat]]'' (1944–1945) *''[[Fronten (avis)]]'' (1932–1940) *''[[Frøyavisa]]'' (1973–1988) *''[[Fylkesavisen]]'' (1931–1954) *''[[Fylkesavisen i Vestfold]]'' (1931) *''[[Fylkestidene]]'' (1872-1957) *''[[Fylkestidene for Sogn og Fjordane]]'' (1930–1942, 1948-1957) *''[[Fylket]] (1927-2000)''{{Treng kjelde}} *''[[Fylkingen]]'' (1935–1940) *''[[Fædrelandet (1843)|Fædrelandet (I)]]'', [[Bergen]] (1843) *''[[Fædrelandet]]'', [[Oslo]] (1868–1892) *''[[Fælles-avisen (1921)|Fælles-avisen (I)]]'', [[Moss]] (1921) *''[[Fællesavisen (1923)|Fællesavisen (II)]]'', [[Tønsberg]] (1923) *''[[Færder (avis)]]'' (1908–1914) *''[[Følg med]]'' (1909) *''[[1ste mai (1895)|1ste mai (I)]]'', [[Stavanger]] (1895) *''[[1ste mai (II)]]'', [[Stavanger]] (1899-1940, 1945-1955). ''[[Rogalands Avis]]'' er eit framhald av denne avisa.{{Treng kjelde}} ==G== *''[[Gaula (1929–1931)|Gaula (I)]]'', [[Trondheim]] (1929–1931) *''[[Gaulardølen]]'' (1898–1902) *''[[Gaudalens blad (1924–1935)|Gaudalens blad (I)]]'', [[Støren]] (1924–1935) *''[[Gauldalens blad (1951)|Gauldalens blad (II)]]'', [[Støren]] (1951) *''[[Gauldals folkeblad (1933–1934)|Gauldals folkeblad (I)]]'', [[Trondheim]] (1933–1934) *''[[Gauldals folkeblad (1936–1940)|Gauldals folkeblad (II)]]'', [[Trondheim]] (1936–1940) *''[[Gauldals folkeblad og Strinda folkeblad]]'' (1934–1936) *''[[Gauldølen (1906–1909)|Gauldølen (I)]]'', [[Orkdal]] (1906–1909) *''[[Gauldølen (1916)|Gauldølen (II)]]'', [[Orkdal]] (1916) *''[[Germaneren]]'' (1942–1945) *''[[Avisa Germania|Germania]]'' (1940) *''[[Giv agt]]'' (1900–1909) *''[[Gjallarhorn (avis)]]'' (1936–1940) *''[[Gjøviks Blad]]'' (1884–1920) *''[[Glomdalens Arbeiderblad]]'' (1923–1927) *''[[Glomdalens tidende]]'' (1870–1873) *''[[Glomdølen]]'' (1921–1923) *''[[Glommen (avis)|Glommen]]'' (1888–1941) *''[[Glommendalen (avis)]]'' (1885–1914) *''[[Glommendalens annonce-tidende]]'' (1926–1927) *''[[Glommendalens frihetsblad]]'' (1919–1921) *''[[Glommendalens social-demokrat]]'' (1915–1923) *''[[tidsskriftet Grannen|Grannen]]'' (1943 – 1958) (nynorsk bilag gjeve ut omlag ein gong i veka til noverande ''Agder'') *''[[avisa Grenmar|Grenmar]]'' (1877–1954) *''[[Grimstad & omegns arbeiderblad]]'' (1922) *''[[avisa Gry|Gry]]'' (1900–1901) *''[[Grünerløkkens annoncetidende]]'' (1895–1897) *''[[Grømstad-posten]]'' (1887-1940, 1945-1951) *''[[Gudbrandsdal arbeiderblad]]'' (1953) *''[[Gudbrandsdal bygdeblad]]'' (1934–1940) *''[[Gudbrandsdal folkeblad]]'' (1930-1934, 1937-1942) *''[[Gudbrandsdalens Arbeiderblad]]'' (1923–1924) *''[[Gudbrandsdalens blad]]'' (1900–1904) *''[[Gudbrandsdalens folkeblad]]'' (1909–1930) *''[[Gudbrandsdalens Arbeiderblad|Gudbrandsdalens Social-Demokrat]]'' (1919–1923) *''[[Gula Tidend]]''{{Treng kjelde}} *''[[Gaa paa (1895–1899)|Gaa paa (I)]]'', [[Oslo]] (1895–1899) *''[[Gaa paa (1905)|Gaa paa (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1905) ==H== *''[[Hadelands tidende]]'' (1882–1888) *''[[Hadelændingen]]'' (1873–1878) *''[[Halden (avis)|Halden]]'' (1882–1941) *''[[Halden Dagblad]]'' (2000–2009) *''[[Halden-Pressen]]'' (1945) *''[[Hallingdals tidend]]'' (1923) *''[[Hallingen (1914)|Hallingen (I)]]'', [[Oslo]] (1914) *''[[Hallingen (1922–1924)|Hallingen (II)]]'', [[Oslo]] (1922–1924) *''[[Hamar annonseblad]]'' (1927–1928) *''[[Hamar frie presse]]'' (1945) *''[[Hamar Stiftstidende (1866–1916)|Hamar Stiftstidende (I)]]'', [[Hamar]] (1866–1916) *''[[Hamar stiftstidende (1929-1959)|Hamar stiftstidende (II)]]'', [[Hamar]] (1929-1943, 1945-1959) *''[[Hamar stiftstidende & Oplandenes avis]]'' (1916–1929) *''[[Hamars adresse-tidende]]'' (1850) *''[[Hamars Budstikke]]'' (1847–1859 (?)) *''[[Hamars budstikke og stiftstidende]]'' (1866) *''[[Hammerø tidende]]'' (1907–1909) *''[[Handelsbladet]]'' (1903–1926) *''[[Handels- og industribladet]]'' (1898–1900) *''[[Handels- og søfarts-tidende]]'' (1870–1873) *''[[Hardanger Arbeiderblad]]'' (1923-1940, 1946-1949) *''[[Hardanger bygdeblad]]'' (1931-1942, 1945-1967) *''[[Hardanger folkeblad. Hardanger arbeiderblad]]'' (1945–1946) *''[[Hardanger social-demokrat]]'' (1919–1923) *''[[Hardangeren (1871)|Hardangeren (I)]]'' (1871) *''[[Hardangeren (1873–1877)|Hardangeren (II)]]'' (1873–1877) *''[[Hardanger-nytt]]'' (1963) *''[[Hardingen (avis)]]'' (1870-årene) *''[[Harefoden]]'' (1870-årene) *''[[Haugaland Arbeiderblad]]'' (1939–1941, 1945-1955) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugarland arbeiderblad]]'' (1931–1938) *''[[Haugesunderen]]'' (1884–1912) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugesunds arbeiderblad]]'' (1926–1929) *''[[Haugesunds budstikke]]'' (1880–1884) *''[[Haugesunds dagblad (1895–1896)|Haugesunds dagblad (I)]]'' (1895–1896) *''[[Haugesunds dagblad (1912-1973)|Haugesunds dagblad (II)]]'' (1912-1942, 1945-1973) *''[[Haugaland Arbeiderblad|Haugesunds folkeblad]]'' (1910–1926) *''[[Haugesunds Social-Demokrat]]'' (1921–1926) *''[[Haugesunds-Pressen]]'' (1943–1945) *''[[Haus bygdeblad]]'' (1946, 1949-1953) *''[[Havgula]]'' (1915–1916) *''[[Hedemarkens adresseavis]]'' (1904) *''[[Hedemarkens amtstidende]]'' (1846–1941, 1948-1959) *''[[Hedemarkingen]]'' (1943–1945) *''[[avisa Hedmark|Hedmark ]]'' (1943) *''[[Hedmark folkeblad]]'' (1949) *''[[Hedmark fylkes social-demokrat]]'' (1922–1925) *''[[Hedmark fylkesavis]]'' (1935) *''[[avisa Heimdal|Heimdal]]'' (1900–1905) *''[[Heimebladet]]'' (1870-årene) *''[[Heimhug (1872)|Heimhug (I)]]'', [[Time kommune|Time]] (1872) *''[[Heimhug (1898–1901)|Heimhug (II)]]'', [[Ørsta]] (1898–1901) *''[[Heimkjær]]'' (1903–1920) *''[[avisa Heimskringla|Heimskringla]]'' (1894) *''[[avisa Helgeland|Helgeland]]'' (1903–1957) *''[[Helgeland folkeblad]]'' (1942–1945) *''[[Helgelands tidende]]'' (1875–1936) *''[[Helgelands-demokraten]]'' (1916–1919) *''[[Helgelandsposten]]'' (1930–1934) *''[[Helgelenderen]]'' (1919–1920) *''[[Helgelænderen]]'' (1872–1874) *''[[Hermod (avis)]]'' (1895–1903) *''[[Herredsposten]]'' (1928–1931) *''[[Hirdmannen]]'' (1940–1945) *''[[Holmestrand arbeiderblad]]'' (1932–1934) *''[[Holmestrand blad]]'' (1906–1908) *''[[Holmestrands tidende]]'' (1934) *''[[Holmestrandsposten]]'' (1843–1902) *''[[Homla (1898–1899)|Homla (I)]]'', [[Trondheim]] (1898–1899) *''[[Homla (1912–1914)|Homla (II)]]'', [[Hommelvik]] (1912–1914) *''[[Hommelviken]]'' (1907–1913) *''[[Horda Tidend]]'' (1929-1941, 1949-?) *''[[Hordabladet]]'' (1931–1932) *''[[Hordalands avis (1917–1918)|Hordalands avis (I)]]'' (1917–1918) *''[[Hordalands avis (1931–1940)|Hordalands avis (II)]]'' (1931–1940) *''[[Hordalands budstikke]]'' (1906–1907) *''[[Hordalands tidende]]'' (1912) *''[[Horden]]'' (1910–1912) *''[[Horten Arbeiderblad]]'' (1929-1940, 1945-1962) *''[[Horten blad]]'' (1933–1937) *''[[Horten dagblad]]'' (1927–1929) *''[[Horten avis]]'' (1875–1926) *''[[Hortens blad (1851)|Hortens blad (I)]]'', [[Horten]] (1851) *''[[Hortens blad (1893–1905)|Hortens blad (II)]]'', [[Horten]] (1893–1905) *''[[Hortens tidende]]'' (1902) *''[[Hortensposten]]'' (1903–1904) *''[[Hotelavisen]]'' (1902–1941) *''[[Hotel- & restaurantbladet]]'' (1915–1929) *''[[Hotel-, restaurant- & turisttidende]]'' (1909–1915) *''[[Hovedstaden (avis)|Hovedstaden]]'' (1899–1901) *''[[Husmanden]]'' (1883–1887) *''[[Hverdagen]]'' (1931–1932) *''[[Høirebladet]]'' (1914–1915) *''[[Hønefos tidende]]'' (1890–1898) *''[[Hønefoss og Oplands socialdemokrat]]'' (1913–1927) *''[[Hørdafylket]]'' (1912-1920, 1923-1924) *''[[Høyanger Avis]]'' (1929–1940) *''[[Haalogaland (avis)]]'' (1902-1941, 1949-1954) ==I== *''[[Idd og marker]]'' (1936–1942) *''[[Idrettsbladet (1927)|Idrettsbladet (I)]]'', [[Horten]] (1927) *''[[Idrettsbaldet (1933–1934)|Idrettsbaldet (II)]]'', [[Oslo]] (1933–1934) *''[[Indhereds tidende]]'' (1888) *''[[Inhereds-posten]]'' (1862–1924) *''[[Indherred (avis)|Indherred]]'' (1910–1919) *''[[Indlandsposten]]'' (1897-1941, 1945) *''[[Avisa Indre Akershus|Indre Akershus]]'' (1908–1928) *''[[Avisa Indre Senjen|Indre Senjen]]'' (1909–1912) *''[[Avisa Indre Østfold|Indre Østfold]]'' (1924–1926) *''[[Indtrøndelagens socialdemokrat]]'' (1912–1923) *''[[Indtrønderen]]'' (1883–1896) *''[[Innfjordingen]]'' (1928–1929) *''[[Innherad (avis)|Innherad]]'' (1944) *''[[Innherreds avis]]'' (1933–1934) *''[[Innherreds folkeblad]]'' (1900-1944, 1951-1952) *''[[Inntrøndelag tidend]]'' (1946–1947) *''[[Inntrøndelagen (avis)|Inntrøndelagen]]'' (1897–1940) ==J== *''[[Jadar]]'' (1898) *''[[Jan Mayen news]]'' (1961–1963) *''[[Jarlsberg og Larviks amtstidende]]'' (1838–1940){{Treng kjelde}} *''[[Jarlsberg og Laurvigs Amtstidende]]'' (1834–1836){{Treng kjelde}} *''[[Jarlsberg tidende]]'' (1892–1893) *''[[Jarlsbergeren]]'' (1874–1875) *''[[Jarlsbergs fogderis og Tunsbergs bys adressetidende]]'' (ca. 1844-1854) *''[[Jarlsbergs tidende]]'' (1868) *''[[Jens Christensens Tronhjemske løverdagsaften]]'' (1819) *''[[Jernbaneavisen (1887–1910)|Jernbaneavisen (I)]]'', Oslo (1887–1910) *''[[Jernbaneavisen (1913)|Jernbaneavisen (II)]]'', Oslo (1913) *''[[Jernbanebladet]]'' (1902–1930) *''[[Jernbane- & sporvognsavisen]]'' (1916) *''[[Jernbanetidende]]'' (1911–1912) *''[[Jordbrukeren]]'' (1899–1926) *''[[Jæderens avis]]'' (1895) ==K== *''[[Kamerad im norden]]'' (1940–1941) *''[[Karmsundsposten]]'' (1861–1915) *''[[Karmøens tidende]]'' (1904–1916) *''[[Karmøy-posten]]'' (1911–1939) *''[[Kellneren]]'' (1907–1909) *''[[Kirkenes (avis)|Kirkenes]]'' (1943–1944) *''[[Klassekampen (1909–1940)|Klassekampen (I)]]'' (1909–1940) *''[[Kobben (avis)]]'' (1902) *''[[Kommunebladet]]'' (1926–1928) *''[[Kongelige privelegert adrese contoirs efterretninger udi Christiansands stift]]'' (1769–1770) *''[[Kongsberg adresse]]'' (1842–1909) *''[[Kongsberg blad]]'' (1887–1908) *''[[Kongsberg dagblad]]'' (1908-1942, 1945-1960) *''[[Kongsberg tidende]]'' (1913-1942, 1958-1967) *''[[Kongsbergeren]]'' (1887–1888) *''[[Kongsvinger Arbeiderblad]]'' (1926–1943) *''[[Kopervik tidende]]'' (1912–1931) *''[[Kragerø adresse]]'' (1845–1860) *''[[Kragerø avertissementsblad]]'' (1873–1874) *''[[Krageø social-demokrat]]'' (1910) *''[[Kragerø tidende]]'' (1882–1894) *''[[Kragerøposten]]'' (1928–1932) *''[[Kristiania (avis)]]'' (1898–1900) *''[[Kristiania adresseavis for tjenestesøgende]]'' (1884–1885) *''[[Kristiania nyheder]]'' (1893–1894) *''[[Kristianiaposten (1880)|Kristianiaposten (I)]]'', Oslo (1880) *''[[Kristianiaposten]]'', Oslo (1885–1896) *''[[Kristians amts blad]]'' (1890) *''[[Kristians amtstidende (1855–1859)|Kristians amtstidende (I)]]'', Lillehammer (1855–1859) *''[[Kristians amtstidende (1861–1883)|Kristians amtstidende (II)]]'', Gjøvik (1861–1883) *''[[Kristiansand social-demokrat]]'' (1921–1923) *''[[Kristianssands dagblad]]'' (1902–1905) *''[[Kristianssands stiftsavis og adressekontors-efterretninger]]'' (1839–1896) *''[[Kristiansundsposten (1882–1911)|Kristiansundsposten (I)]]'', [[Kristiansund]] (1882–1911) *''[[Kristiansundsposten (1936)|Kristiansundsposten (II)]]'', Kristiansund (1936) *''[[Kristiansundsposten (1940)|Kristiansundsposten (III)]]'', Kristiansund (1940) *''[[Kritikken]]'' (1946) *''[[Krydseren]]'' (1849–1854) *''[[avisa Kvinnefronten|Kvinnefronten]]''{{Treng kjelde}} *''[[avisa Kysten|Kysten]]'' (1901–1911) ==L== *''[[Laksevaags avis]]'' (ca. 1874-1875) *''[[Laksevågsposten]]'' (1937–1940) *''[[Land (avis)|Land]]'' (1923–1928) *''[[Landboe-avisen]]'' (1833–1843) *''[[Landhandleren]]'' (1904–1907) *''[[Landhandlerforeningens blad]]'' (1906–1908) *''[[Landingen]]'' (1963) *''[[Landmandsposten]]'' (1896-1918, 1923-1940) *''[[Landmandspostens nationaløkonomiske kvartalstidende]]'' (1907) *''[[Landsbladet (1892–1911)|Landsbladet (I)]]'', [[Oslo]] (1892–1911) *''[[Landsbladet (1913–1920)|Landsbladet (II)]]'' [[Sørumsand]] (1913–1920) *''[[Langesund (1904–1905)|Langesund (I)]]'' (1904–1905) *''[[Langesund (1950–1969)|Langesund (II)]]'' (1950–1969) *''[[Langesunds avis]]'' (1897–1898) *''[[Langesunds blad (1882–1883)|Langesunds blad (I)]]'' (1882–1883) *''[[Langesunds blad (1916–1950)|Langesunds blad (II)]]'' (1916–1950) *''[[Langesundsposten]]'' (1906–1915) *''[[Larvik Blad]]'' (1945–1946) *''[[Larvik Dagblad]]'' (1943–1945) *''[[Larvik Morgenavis]]'' (1947–1965) *''[[Laurdagskvelden]]'' (1898–1901) *''[[Laurvigs Blad]]'' (1858–1900) *''[[Avisa Lauvsprett|Lauvsprett]]'' (1907–1914) *''[[Laxeposten (Hordaland)]]''{{Treng kjelde}} *''[[Leksværingen]]'' (1937–1941) *''[[Lenviken avis]]'' (1904–1908) *''[[Lenvikens avis]]'' (1894) *''[[Levanger avis (1903–1907)|Levanger avis (I)]]'' (1903–1907) *''[[Levanger avis (1943–1944)|Levanger avis (II)]]'' (1943–1944) *''[[Lifjell (avis)]]'' (1954–1963) *''[[Den lille fortæller]]'' (1829–1830) *''[[Lillesanderen]]'' (1936–1938) *''[[Lillesands avis]]'' (ca. 1927-1928) *''[[Lillesands tidende (1882–1884)|Lillesands tidende (I)]]'' (1882–1884) *''[[Lillesands tidende (1918–1921)|Lillesands tidende (II)]]'' (1918–1921) *''[[Lillesands tilskuer]]'' (1886–1918) *''[[Lillestrøm avis]]'' (1933) *''[[Lillestrøm blad]]'' (1934-1942, 1945-1949) *''[[Lillestrømsposten]]'' (1921–1931) *''[[Lista og Lyngdal tidend]]'' (1938) *''[[Avisa Lister|Lister]]'' (1878-1881, 1883-1934) *''[[Lister og Mandals amtstidende (1843–1850)|Lister og Mandals amtstidende (I)]]'' (1843–1850) *''[[Lister og Mandals amtstidende (1914–1919)|Lister og Mandals amtstidende (II)]]'' (1914–1919) *''[[Lofoten (1895–1897)|Lofoten (I)]]'', [[Kabelvåg]] (1895–1897) *''[[Lofoten (1932)|Lofoten (II)]]'', [[Stamsund]] (1932) *''[[Lofoten folkeblad]]'' (1933–1940) *''[[Lofoten avis]]'' (1906–1907) *''[[Lofotens budstikke]]'' (1895–1897) *''[[Lofotens tidende]]'' (1880–1895) *''[[Lofot-Tidende]]'' (1952–1958) *''[[Lokal-avisen : lokalt blad for Bækkelaget, Nordstrand og Ljan]]'' (1917) *''[[Lokalavisen Romerike]]'' *''[[Lokalen]]'', [[Askim]] (1959) *''[[Lokalposten (1930–1941)|Lokalposten (I)]]'', [[Rakkestad]] (1930–1941) *''[[Lokal-posten (1956–1966)|Lokal-posten (II)]]'', [[Oslo]] (1956–1966) *''[[Luren (avis)|Luren]]'' (1891–1894) *''[[Lyngens nyheder]]'' (1894) *''[[Lyngens tidende]]'' (1893–1894) *''[[Lysingsbladet]]'' (1945) *''[[Lyskasteren (avis)]]'' (1912) *''[[Lødingen avis]]'' (1938–1939) *''[[Lødingens tidende]]'' (1902–1903) *''[[Lørenskog-Arbeideren]]'' (1926-1927) *''[[Laagen (avis)]]'' (1924–1945) ==M== *''[[Mandals avis]]'' (1933-1940, 1947-1956) *''[[Mandalsbladet (1851)|Mandalsbladet (I)]]'' (1851) *''[[Mandalsbladet (1899–1901)|Mandalsbladet (II)]]'' (1899–1901) *''[[Marnar tidende]]'' (1936–1940) *''[[Mauren (avis)|Mauren ]]'' (1907–1911) *''[[Mea]]'' (1919–1921) *''[[Meddelelser]]'', [[Modum]] (1945) *''[[Meldingsbladet for Tvedestrand og omegn]]'' (1945) *''[[Menigmands blad]]'' (1875–1877) *''[[Midhordaland (avis)|Midhordaland]]'' (1955–1956) *''[[Midtfylkets avis]]'' (1929–1932) *''[[Midthordlands avis]]'' (1925–1932) *''[[Midt-Norge (avis)|Midt-Norge]]'' (1933–1934) *''[[Min Áigi]]'' (1993–2008) *''[[Mjølner (1897–1900)]]'' (1897–1900) *''[[Mjølner (1923)|Mjølner (II)]]'' (1923) *''[[Mjøsa (avis)]]'' (1925) *''[[Mjøsbyenes socialdemokrat]]'' (1924–1925) *''[[Mjøsposten]]'' (1884–1886) *''[[Modums avis]]'' (1936) *''[[Molde Annonceblad]]'' (1893–1928) *''[[Molde blad]]'' (1884–1887) *''[[Molde søndagsblad]]'' (1830-årene) *''[[Morgenavisen]]'' (1902–1984) *''[[Morgengryet]]'' (1883–1893) *''[[Morgengryet : folkets talsmand]]'' (1890–1891) *''[[Morgen-nyt]]'' (1914–1915) *''[[Morgenposten]]'' (1866–1971) *''[[Mosjøpressen]]'' (1945) *''[[Moss aftenblad]]'' (1904–1922) *''[[Moss arbeiderblad (1922–1927)|Moss arbeiderblad (I)]]'' (1922–1927) *''[[Moss arbeiderblad (1945–1957)|Moss arbeiderblad (II)]]'' (1945–1957) *''[[Moss blad]]'' (1899–1900) *''[[Moss morgenblad]]'' (1933) *''[[Moss og Follo blad]]'' (1957–1960) *''[[Moss og omegns arbeiderblad]]'' (1927-1940, 1945) *''[[Moss socialdemokrat]]'' (1912–1923) *''[[Moss tidende (1874–1875)|Moss tidende (I)]]'' (1874–1875) *''[[Moss tidende (1895–1899)|Moss tidende (II)]]'' (1895–1899) *''[[Moss tilskuer]]'' (1843-1943, 1945-1960) *''[[Mossingen]]'' (1926) *''[[Motornytt (1929–1933)|Motornytt (I)]]'' (1929–1933) *''[[Motornytt (1937)|Motornytt (II)]]'' (1937) *''[[Møre Arbeiderblad|Møre Arbeiderblad (I)]]'', [[Ålesund]] (1923–1931) *''[[Møre arbeiderblad (1932)|Møre arbeiderblad (II)]]'', [[Trondheim]] (1932) *''[[Møre arbeiderblad (1935)|Møre arbeiderblad (III)]]'', [[Kristiansund]] (1935) *''[[Møre bygdeblad]]'' (1932–1940) *''[[Møre dagblad]]'' (1927-1943, 1945-1955) *''[[Møre folkeblad]]'' (1924–1927) *''[[Møre social-demokrat]]'' (1921–1931) *''[[Møre tidend]]'' (1917-1921, 1926-1927) *''[[Møre tidende]]'' (1898–1903) *''[[Møre venstreblad]]'' (1922–1923) *''[[Møringen (1869–1873)|Møringen (I)]]'', [[Ekset]] (1869–1873) *''[[Møringen (1898)|Møringen (II)]]'', [[Ålesund]] (1898) *''[[Møringen (1923–1924)|Møringen (III)]]'', [[Ålesund]] (1923–1924) ==N== *''[[Namdalen (avis)]]'' (1920–1942) *''[[Namdalens Blad]]'' (1889–1919) *''[[Namdalens Folkeblad]]'' (1899-1942, 1945-1963) *''[[Namdalens Socialdemokrat]]'' (1917–1923) *''[[Namdals tidende]]'' (1864–1877) *''[[Namdalsposten (1876–1889)|Namdalsposten (I)]]'' (1876–1889) *''[[Namdalsposten (1947)|Namdalsposten (II)]]'' (1947) *''[[Nannestad og omegns budstikke]]'' (1938) *''[[Narvik dagblad]]'' (1902) *''[[Narvik tidende]]'' (1900–1910) *''[[Narvikposten]]'' (1942–1943) *''[[Nasjonal samling (avis)]]'' (1934–1936) *''[[Nasjonalbladet]]'' (1922-1928, 1932-1942) *''[[Nasjonaltidende]]'' (1931–1933) *''[[Nationalbladet (1852)|Nationalbladet (I)]]'' (1852) *''[[Nationalbladet (1895–1907)|Nationalbladet (II)]]'' (1895–1907) *''[[Nationalposten (1912–1920)|Nationalposten (I)]]'' (1912–1920) *''[[Nationalposten (1933)|Nationalposten (II)]]'' (1933) *''[[Nationaltidende]]'' (1888–1890) *''[[Nauma]]'' (1903–1904) *''[[Nedenes amts landbotidende]]'' (1879–1903) *''[[Nedenæs og Robygdelagets amts-tidende]]'' (1853) *''[[Nedenæs og Robygdelagets amtstidende og Arendals adresseavis]]'' (1857) *''[[Nedenæs-posten]]'' (1890) *''[[Nedre Romerike (avis)|Nedre Romerike]]'' (1943–1945) *''[[Nes og Helgøya]]'' (1957–1967) *''[[Nesbuen]]'' (1949–1951) *''[[Nesjar]]'' (1896) *''[[Nesnaposten]]'' (1915–1917) *''[[Nesodden (avis)]]'' (1926) *''[[Nesodden Budstikke]]'' (1961) *''[[Nesodden herredsavis]]'' (1933–1942) *''[[Nidaros (1902–1990)|Nidaros]]'' (1902-1941, 1945-1957, 1959-?) *''[[Nor og syd]]'' (1879–1880) *''[[Nordenfjeldsk tidende]]'' (1874–1921) *''[[Nordenfjeldske handels-, sjøfarts- og industri-tidende]]'' (1902) *''[[Norderhov (avis)|Norderhov]]'' (1897–1899) *''[[Nordfjord (avis)|Nordfjord]]'' (1896–1942) *''[[Nordfjord Folkeblad]]'' (1933-1940, 1948-1952) *''[[Nordhordland (avis)|Nordhordland]]'' (1937–1942) *''[[Nordhordlands avis]]'' (1899–1903) *''[[Nordkapp (avis)|Nordkapp]]'' (1884-1942, 1949-1954) *''[[Nordland (avis)|Nordland]]'' (1894–1943) *''[[Nordland Arbeiderblad]]'' (1931-1940, 1945-1958) *''[[Nordland fylkes social-demokrat]]'' (1926) *''[[avisa Nordlandet|Nordlandet]]'' (1913) *''[[Nordlands amtistidende]]'' (1862–1886) *''[[Nordlands annonceblad]]'' (1902) *''[[Nordlands avis]]'' (1893–1940, 1949-1978) *''[[Nordlands bondeblad (1921–1922)|Nordlands bondeblad (I)]]'', [[Hemnesberget]] (1921–1922) *''[[Nordlands bondeblad (1923–1927)|Nordlands bondeblad (II)]]'', [[Sandnessjøen]] (1923–1927) *''[[Nordlands folkeblad]]'' (1880-1941, 1945-1955) *''[[Nordlands Framtid]]'' (1922-1940, 1945-2002) *''[[Nordlands nytt]]'' (1918–1940)) *''[[Nordlands og Finmarkens amtstidende]]'' (1837) *''[[Nordlands Social-Demokrat]]'' (1914–1922) *''[[Nordlands trompet (avis)|Nordlands trompet]]'' (1909-1915, 1918) *''[[avisa Nordlandskysten|Nordlandskysten]]'' (1914–1917) *''[[Nordlandsposten]]'' (1886–2002) *''[[avisa Nordlendingen|Nordlendingen]]'' (1888–1922) *''[[avisa Nordlyset|Nordlyset]]'' (1843–1847) *''[[Nordmanden (1880)|Nordmanden (I)]]'', [[Fredrikstad]] (1880) *''[[Nordmanden (1882–1883)|Nordmanden (II)]]'', [[Oslo]] (1882–1883) *''[[Nordmanden (1882)|Nordmanden (III)]]'', [[Oslo]] (1882) *''[[Nordmanden (1891)|Nordmanden (IV)]]'', [[Oslo]] (1891) *''[[Nordmanden (1892–1901)|Nordmanden (V)]]'', [[Oslo]] (1892–1901) *''[[Nordmannen (1888–1891)|Nordmannen (I)]]'' (1888–1891) *''[[Nordmannen (1941–1942)|Nordmannen (II)]]'' (1941–1942) *''[[Nordmør (1903–1921)|Nordmør (I)]]'' (1903–1921) *''[[Nordmør (1933–1940)|Nordmør (II)]]'' (1933–1940) *''[[Nordmøre (avis)]]'' (1959–1960) *''[[Nordmøringen (avis)|Nordmøringen]]'' (1915-1942, 1946-1959) *''[[Nordmørsposten (1903–1910)|Nordmørsposten (I)]]'', [[Kristiansund]] (1903–1910) *''[[Nordmørsposten (1927–1930)|Nordmørsposten (II)]]'', [[Kristiansund]] (1927–1930) *''[[Nordmørsposten (1940)|Nordmørsposten (III)]]'', [[Ålesund]] (1940) *''[[Nordmørsposten (1986–1990)|Nordmørsposten (IV)]]'', [[Kristiansund]] (1986–1990) *''[[Nord-Norge (1912–1913)|Nord-Norge (I)]]'', [[Tromsø]] (1912–1913) *''[[Nord-Norge (1927–1929)|Nord-Norge (II)]]'', [[Narvik]] (1927–1929) *''[[Nord-Norges avis]]'' (1916–1917) *''[[Nordnorges bondeblad]]'' (1932–1935) *''[[Nordnorges folkeblad]]'' (1936) *''[[Nord-Norges idrettsblad]]'' (1924) *''[[Nordposten]]'' (1885–1887) *''[[Nordre Bergenhus amtstidende]]'' (1874–1930) *''[[Nordre Bergenhus amtstidende : ved Arnen]]'' (1887–1892) *''[[Nordre Bergenhus folkeblad (1887)|Nordre Bergenhus folkeblad (I)]]'' (1887) *''[[Nordre Bergenhus Folkeblad|Nordre Bergenhus folkeblad (II)]]'' (1906–1919) *''[[Nordstjernen (avis)|Nordstjernen]]'' (1847–1851) *''[[Nordstrands avis]]'' (1925–1939) *''[[Nordstrand-Vellenes avis]]'' (1930–1931) *''[[Nord-Trøndelag (avis)|Nord-Trøndelag]]'' (1919–1922) *''[[Nord-Trøndelag og Inntrøndelagen]]'' (1940–1952) *''[[Nord-Trøndelag og Nordenfjeldske Tidende]]'' (1922–1940) *''[[Nord-Trøndelag tidend]]'' (1950–1951) *''[[Nordtrønderen (avis)]]'' (1883–1942) *''[[Nordtrønderen og Namdalen]]'' (1942–1963) *''[[Noreg (1934–1935)|Noreg (I)]]'', [[Skien]] (1934–1935) *''[[Noreg (1937–1944)|Noreg (II)]]'', [[Oslo]] (1937–1944) *''[[Noreg (1961)|Noreg (III)]]'', [[Trondheim]] (1961) *''[[Noregsposten]]'' (1960) *''[[Norge (1866)|Norge (I)]]'' (1866) *''[[Norge (1877–1880)|Norge (II)]]'' (1877–1880) *''[[Norge (1905)|Norge (IV)]]'' (1905) *''[[Norge fritt]]'' (1938) *''[[Norges blad]]'' (1899) *''[[Norges fremtid]]'' (1924–1941) *''[[Norges idrettsblad]]'' (1941–1944) *''[[Norges Kommunistblad]]'' (1923–1929) *''[[Norges vei]]'' (1936) *''[[Norgesposten]]'' (1939–1940) *''[[avisa Norig|Norig]]'' (1909–1933) *''[[avisa Norsk arbeidsliv|Norsk arbeidsliv ]]'' (1942–1945) *''[[Norsk bestillingsmandsblad]]'' (1907–1920) *''[[Norsk folkeblad]]'' (1939–1940) *''[[Norsk forbundsblad]]'' (1912) *''[[Norsk handels- og søfarts-tidende]]'' (1874–1888) *''[[Norsk handels-tidende (1825–1847)|Norsk handels-tidende (I)]]'' (1825–1847) *''[[Norsk handelstidende (1865–1870)|Norsk handelstidende (II)]]'' (1865–1870) *''[[Norsk hotel- & restaurantavis]]'' (1900–1902) *''[[Norsk idrett (avis)|Norsk idrett]]'' (1936) *''[[Norsk industri- og handels-tidende]]'' (1888) *''[[Norsk jernbaneblad]]'' (1903–1905) *''[[Norsk kunngjørelsestidende]]'' (1883–1937) *''[[Norsk landboeblad]]'' (1810–1816) *''[[Norsk sjøfartsblad]]'' (1909–1919) *''[[Norsk søfartstidende]]'' (1886) *''[[Den norske fisker]]'' (1915–1916) *''[[Norske Intelligenz-Seddeler|Norske Intelligenssedler]]'' (1763–1920) *''[[Det norske nationalblad]]'' (1815–1821) *''[[Den norske rigstidende]]'' (1815–1882) *''[[Den norske veiviser]]'' (ca. 1870) *''[[Notice fra addr.cont. i Stav.]]'' (1770) *''[[Notodden blad]]'' (1931) *''[[Notoddens nyheds- og avertissements-blad]]'' (1909–1910) *''[[NS (avis)|NS]]'' (1933) *''[[Ny Dag (1913–1925)|Ny Dag (I)]]'', [[Gjøvik]] (1913–1925) *''[[Ny dag (1937)|Ny dag (II)]]'', [[Kongsvinger]] (1937) *''[[Ny post]]'' (1910) *''[[Ny Tid (1899–1947)|Ny Tid (I)]]'', [[Trondheim]] (1899-1939, 1945-1947) *''[[Ny Tid (1954–1967)|Ny Tid (II)]]'', [[Oslo]] (1954–1967) *''[[Nybrot (avis)]]'' (1904–1907) *''[[Nybrott]]'' (1911-1984) *''[[Det nye Kingsbay]]'' (1956–1963) *''[[Nye Luren]]'' (1914) *''[[Det nye Møre tidend]]'' (1928–1932) *''[[Det nye samfund]]'' (1954–1959) *''[[Den nye social-demokraten]]'' (1923–1927) *''[[Den nye statsborger]]'' (1837–1838) *''[[Det nye system]]'' (1887–1896) *''[[Den nye tid (1940–1941)|Den nye tid (I)]]'', [[Askim]] (1940–1941) *''[[Den nye tid (1940–1943)|Den nye tid (II)]]'', [[Sarpsborg]] (1940–1943) *''[[Nyhedsblad for almuen]]'' (1876) *''[[Nyhedsblad for folket]]'' (1874–1875) *''[[Nyheds- og avertissementsblad for Hamar og omegn (eller Oplandene)]]'' (1874–1876) *''[[Nyheds- og avertissements-blad for Lillesand og omegn]]'' (1880) *''[[Nyhetsbladet]]'' (1927–1928) *''[[Nyt land]]'' (1919–1931) *''[[Flypostavisen Nytt fra Norge|Nytt fra Norge (flypostavis)]]'' (1954-?) *''[[Nærbøposten]]'' (1891–1892) ==O== *''[[Odda nyhetsblad]]'' (1925-1940, 1945-1946) *''[[Odda tidende]]'' (1908–1917) *''[[Oddersjaa]]'' (1890) *''[[Offentlige kunngjøringer]]'' (1942–1945) *''[[Ofoten folkeblad]]'' (1922-1943, 1945-1955) *''[[Ofotens dagblad]]'' (1902) *''[[Ofotens Tidende]]'' (1899–2000) *''[[Olsok (avis)|Olsok]]'' (1915–1921) *''[[Opdølen]]'' (1923–1930) *''[[Opland (avis)|Opland]]'', [[Gjøvik]] (1945) *''[[Opland budstikke]]'' (1940) *''[[Opland folkeblad]]'' (1926–1931) *''[[Opland socialdemokrat]]'' (1921–1924) *''[[Oplandenes avis]]'', [[Hamar]] (1872–1916) *''[[Oplandet (avis)|Oplandet]]'', [[Gjøvik]] (1904–1923) *''[[Oplandet & Glomdølen]]'' (1923–1928) *''[[Oplandets budstikke]]'' (1856) *''[[Oplandske tidende (1869)|Oplandske tidende (I)]]'', [[Hamar]] (1869) *''[[Oplandske tidende (1904–1923)|Oplandske tidende (II)]]'', [[Vikersund]] (1904–1923) *''[[Oplands-posten (1852–1856)|Oplands-posten (I)]]'', [[Hamar]] (1852–1856) *''[[Oplandsposten (1892–1893)|Oplandsposten (II)]]'' [[Randsfjord]] (1892–1893) *''[[Oplandsposten (1900–1915)|Oplandsposten (III)]]'', [[Hønefoss]] (1900–1915) *''[[Oplandsposten (1930-1945)|Oplandsposten (IV)]]'', [[Gjøvik]] (1930-1931, 1945) *''[[Oplands-tidende]]'' (1837–1840) *''[[Avisa Oplendingen|Oplendingen]]'' (1942–1944) *''[[Avisa Oplændingen|Oplændingen]]'' (1893–1904) *''[[Oppegaards budstikke]]'' (1917) *''[[Oppegaardsposten]]'' (1921–1924) *''[[Opplands tidende]]'' (1951–1959) *''[[Avisa Organet|Organet]]'' (1966–1968) *''[[Avisa Orientering|Orientering]]'' (1952-1975) *''[[Orka]]'' (1950–1951) *''[[Orkanger avis]]'' (1924–1925) *''[[Orkdølen]]'' (1891–1914) *''[[Orkla avis]]'' (1926) *''[[Orkladalens arbeiderblad]]'' (1923–1925) *''[[Orkladølen]]'' (1945) *''[[Orklas blad]]'' (1895–1898) *''[[Orkmannen]]'' (1926–1945) *''[[Os og Fanaposten]]'' (1952–1961) *''[[Avisa Oslo|Oslo]]'' (1924–1944) *''[[Oslo-arbeideren]]'' (1934–1936) *''[[avisa Oslofjorden|Oslofjorden]]'' (1928–1930) *''[[Oslo-nytt]]'' (1935) *''[[Osloposten I]]'' (1907) *''[[Osloposten|Osloposten II]]'' (1997–2002) *''[[Oslo-Pressen]]'' (1945) ==P== *''[[avisa Patrioten|Patrioten ]]'' (1951–1953) *''[[Patrouillen]]'' (1824–1831) *''[[The Polar post]]'' (1945) *''[[Polarkreis beobachter]]'' (1941) *''[[Polarkreis. Nachtausgabe]]'' (1940–1945) *''[[Polarkreis-echo]]'' (1940) *''[[Polar-kurier]]'' (1944–1945) *''[[avisa Politiken|Politiken]]'' (1896–1900) *''[[Politisk folkeblad for alle stænder]]'' (1870–1871) *''[[Pomor (avis)|Pomor]]'' (ca. 1907) *''[[Porsgrunds blad]]'' (1859(?)-1886) *''[[Porsgrunds tidende]]'' (1899–1914) *''[[Postbudet]]'' (1845–1868) *''[[Posten (1888–1893)|Posten (I)]]'', [[Skien]] (1888–1893) *''[[Posten (1905–1907)|Posten (II)]]'', [[Oslo]] (1905–1907) *''[[Posttidende]]'' (1840) *''[[Posttidenden]]'' (1852) (1849-1858?) *''[[Prent (avis)|Prent]]'' (1940) *''[[Prøven (avis)|Prøven]]'' (1850–1854) ==R== *''[[Rakkestad avis]]'' (1912–1941) *''[[Rakkestad Bygdeblad]]'' (2002–2008) *''[[Ranafjord]]'' (1933–1934) *''[[Ranens folkeblad (1913–1918)|Ranens folkeblad (I)]]'' (1913–1918) *''[[Ranens folkeblad (1921–1922)|Ranens folkeblad (II)]]'' (1921–1922) *''[[Ranens tidende]]'' (1904–1914) *''[[avisa Ranværingen|Ranværingen]]'' (1909) *''[[Rauma tidende]]'' (1920–1936) *''[[Raumnesposten]]'' (1915–1919) *''[[Reform (1883–1884)|Reform (I)]]'', [[Fredrikstad]] (1883–1884) *''[[Reform (1900–1901)|Reform (II)]]'', [[Trondheim]] (1900–1901) *''[[Reform (1907)|Reform (III)]]'', [[Halden]] (1907) *''[[Reformator (avis)|Reformator]]'' (1902) *''[[Republiken (avis)|Republiken]]'' (1893) *''[[Retsbladet]]'' (1890–1892) *''[[Rett vei]]'' (1936–1937) *''[[avisa Revolt|Revolt]]'' (1914–1926) *''[[Rigsforsamlings-tidende]]'' (1814) *''[[Ringebo tidende]]'' (1884–1888) *''[[Ringeriges ugeblad]]'' (1845–1879) *''[[Risør arbeiderblad]]'' (1945–1952) *''[[avisa Rjukan|Rjukan]]'' (1911–1919) *''[[Rjukan dagblad]]'' (1919–1967) *''[[Rogalands Arbeiderblad]]'' (1926–1927) *''[[Rogalands folkeblad]]'' (1888) *''[[Rogalands Fremtid]]'' (1930–1931) *''[[Rombaksbotns avis]]'' (1901–1902) *''[[avisa Romerike|Romerike]]'' (1913–1966) *''[[Romerikes folkeblad]]'' (1931–1932) *''[[Romeriksposten]]'' (1931–1942) *''[[avisa Romsdal|Romsdal]]'' (1912–1927) *''[[Romsdal Bondeblad|Romsdal bondeblad (I)]]'' (1936–1937){{Treng kjelde}} *''[[Romsdal Bondeblad|Romsdal bondeblad (II)]]'' (1940){{Treng kjelde}} *''[[Romsdal Folkeblad]]'' (1928-1940, 1947-1987) *''[[avisa Romsdalingen|Romsdalingen]]'' (1948–1950) *''[[Romsdals amtstidende]]'' (1837–1927) *''[[Romsdals folkeblad]]'' (1905) *''[[Romsdals tidende]]'' (1892–1916) *''[[Romsdalsbladet]]'' (1947–1948) *''[[avisa Romsdalshorn|Romsdalshorn]]'' (1910) *''[[Romsdalsposten]]'' (1876-?) *''[[Romsdalspressen]]'' (1945) *''[[Romsdølen (avis)]]'' (1912–1915) *''[[Ryfylke-posten]]'' (1919–1922) *''[[Ryfylkets avis]]'' (1876) *''[[Rygja tidend]]'' (1908–1918) *''[[avisa Rød Front|Rød Front]]'' (1932–1934) *''[[avisa Røsten|Røsten]]'' (1932–1940) ==S== *''[[Ságat]]'' (1956–1957) *''[[Salangens folkeblad]]'' (1908–1909) *''[[Avisa Salten|Salten]]'' (1910–1960) *''[[Saltens fremtid]]'' (1910–1914) *''[[Saltværingen (1903)|Saltværingen (I)]]'' (1903) *''[[Saltværingen (1907–1913)|Saltværingen (II)]]'' (1907–1913) *''[[Avisa Samarbeid|Samarbeid]]'' (1935–1939) *''[[Avisa Samarbeidet|Samarbeidet]]'' (1903–1904) *''[[Sambygdingen]]'' (1953–1954) *''[[Samfundet (1880–1883)|Samfundet (I)]]'', [[Oslo]] (1880–1883) *''[[Samfundet (1923)|Samfundet (II)]]'', [[Porsgrunn]] (1923) *''[[Samfundet (1916)|Samfundet (III)]]'', [[Bergen]] (1916) *''[[Avisa Samfundsbladet|Samfundsbladet]]'' (1923) *''[[Samfunnsliv|Samfundsliv]]'' (1931–1940, 1945-1951, 1954) *''[[Samfundsvennen]]'' (1890) *''[[Samhold (1871–1872)|Samhold (I)]]'', [[Tønsberg]] (1871–1872) *''[[Samhold (1885–1920)|Samhold (II)]]'', [[Gjøvik]] (1885–1920) *''[[Samhold (1945–1965)|Samhold (III)]]'', [[Gjøvik]] (1945–1965) *''[[Samhold avis]]'' (1888) *''[[Samhold/Velgeren]]'' (1965–1998) *''[[Samleren]]'' (1909–1960) *''[[Samvirke (1873)|Samvirke (I)]]'', [[Tønsberg]] (1873) *''[[Samvirke (1902–1903)|Samvirke (II)]]'', [[Kristiansund]] (1902–1903) *''[[Sandefjord-posten]]'' (1899) *''[[Sandefjords og Sandherreds tidende]]'' (1862(1861?)-1873) *''[[Sandefjords presse]]'' (1942–1945) *''[[Sandefjords tidende]]'' (1874–1894) *''[[Sandemanden]]'' (1859–1860) *''[[Sandheden]]'' (1909–1910) *''[[avisa Sandnes|Sandnes]]'' (1929) *''[[Sandnes og Jærens avis]]'' (1932–1940) *''[[Sandnæs og Jæderens avis]]'' (1901) *''[[Sandnæs og Jæderens nyheds- og annonceblad]]'' (1901) *''[[Sandnæs-posten]]'' (1890–1894) *''[[Sandsvær budstikke]]'' (1881–1882) *''[[Sannheten (avis)|Sannheten]]'' (1933) *''[[Sarpen (1848)|Sarpen (I)]]'' (1848) *''[[Sarpen|Sarpen (II)]]'' (1854–1942, 1945-1991) *''[[Sarpsborg dagblad (1915)|Sarpsborg dagblad (I)]]'' (1915) *''[[Sarpsborg dagblad (1943–1945)|Sarpsborg dagblad (II)]]'' (1943–1945) *''[[Sarpsborg tidende]]'' (ca. 1842) *''[[Sarpsborg-pressen]]'' (1945) *''[[Sauda avis]]'' (1932) *''[[Senjens folkeblad]]'' (1888–1893) *''[[Senjens tidende]]'' (1887–1888) *''[[Siste nytt]]'' (1928) *''[[Den 7de juni]]'' (1906–1907) *''[[Sjømandens blad]]'' (1909) *''[[Sjømandsbladet Gaa paa]]'' (1899–1901) *''[[Skiens adressetidende]]'' (1843-1864(?)) *''[[Skiensposten (1842–1843)|Skiensposten (I)]]'' (1842–1843) *''[[Skiensposten (1864–1884)|Skiensposten (II)]]'' (1864–1884) *''[[Skiensposten (1897)|Skiensposten (III)]]'' (1897) *''[[Skiensposten|Skiensposten (IV)]]'' (2004–2005) *''[[Avisa Skindfelden|Skindfelden]]'' (ca. 1920) *''[[Skjemt og alvor]]'' (1866) *''[[Skjervø tidende]]'' (1883–1887) *''[[Skotfos avis (1901–1930)|Skotfos avis (I)]]'' (1901–1930) *''[[Skotfos avis (1951–1952)|Skotfos avis (II)]]'' (1951–1952) *''[[Skuld (avis)|Skuld ]]'' (1899–1901) *''[[Smaalenene]]'' (1889) *''[[Smaalenenes amtstidende]]'' (1832–1975) *''[[Smaalenenes amtstidende : maanedsudgave]]'' (1883) *''[[Smaalenenes social-demokrat]]'' (1906–1940) *''[[Smaaleningen (1902–1903)|Smaaleningen (I)]]'', [[Sarpsborg]] (1902–1903) *''[[Smaaleningen (1918)|Smaaleningen (II)]]'', [[Askim]] (1918) *''[[Social-demokraten]]'' (1886–1923) *''[[Socialisten (1894)|Socialisten (I)]]'', [[Bergen]] (1894) *''[[Socialisten (1913–1916)|Socialisten (II)]]'', [[Ålesund]] (1913–1916) *''[[Socialisten (1918)|Socialisten (III)]]'', [[Lillehammer]] (1918) *''[[Sogn (avis)|Sogn]]'' (1932–1936) *''[[Sogn folkeblad]]'' (1938-1940, 1945-1965) *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogn og Fjordane socialdemokrat]]'' (1921–1922) *''[[Sognefjord (avis)|Sognefjord]]'' (1913–1918) *''[[Sogningen/Sogns Avis]]'' (S/SA) (1972–1993) *''[[Sogns folkeblad]]'' (1912–1913) *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogns social-demokrat (I)]]'' (1918){{Treng kjelde}} *''[[Fritt Folk (Høyanger)|Sogns socialdemokrat (II)]]'' (1919–1921){{Treng kjelde}} *''[[Sogns tidend]]'' (1878-1942, 1945-1947) *''[[Sokendals avis]]'' (1894) *''[[Sola avis]]'' (1962) *''[[Solidaritet (II)]]'' (1945-1951, 1957-1960) *''[[Solungen (1904-1914)|Solungen]]'' (1904–1914) *''[[Solør-Arbeideren]]'' (1935) *''[[Solørposten]]'' (1908–1913) *''[[Avisa Songa|Songa]]'' (1946–1950) *''[[Sosialdemokraten]]'' (1956–1962) *''[[Spegjelen]]'' (1911–1915) *''[[Spitsbergen gazette]]'' (1897-1898(?), 1911) *''[[Sportsliv]]'' (1933) *''[[Sportsmanden]]'' *''[[avisa Statsborgeren|Statsborgeren]]'' (1831–1837) *''[[Stavanger Adresseavis]]'' (1833–1840) *''[[Stavanger Adresseavis|Stavanger Amtstidende og Adresseavis]]'' (1841–1906) *''[[Stavanger annonce-tidende]]'' (1893–1894) *''[[Stavanger avis (1889–1911)|Stavanger avis (I)]]'' (1889–1911) *''[[Stavanger avis (1943–1945)|Stavanger avis (II)]]'' (1943–1945) *''[[Stavanger morgenavis]]'' (1965–1967) *''[[Stavanger morgenblad]]'' (1911–1912) *''[[Stavanger Socialdemokrat]]'' (1921–1927) *''[[Stavanger tilskuer]]'' (ca. 1848) *''[[Stavern-posten]]'' (1936–1938) *''[[Stenkjær avis]]'' (1894–1908) *''[[Stenkjær nyheds- og avertissementsblad]]'' (ca. 1896) *''[[Stjørdalens Avis]]'' (1898–1915) *''[[Stjørdalens Tidende]]'' (1877–1897) *''[[Stjørdalingen]]'' (1924–1985) *''[[Stjørna blad]]'' (1956–1958) *''[[Storfjordbladet]]'' (1938) *''[[Stormposten]]''{{Treng kjelde}} *''[[Stortings-Efterretninger]]''{{Treng kjelde}} *''[[Strinda folkeblad]]'' (1931–1934) *''[[Strømmen vell]]'' (1935–1938) *''[[Strømmens tidende]]'' (1934–1935) *''[[Straalen]]'' (ca. 1887-1889) *''[[Størdalens tidende]]'' (1877–1886) *''[[Sulaposten]]'' (1946–1967) *''[[Sunnfjord tidend]]'' (1933–1935) *''[[Sunnhordland arbeiderblad]]'' (1946-1947, 1951-1955) *''[[Sunnhordlands kommunistblad]]'' (1927–1928) *''[[Sunnhordlendingen]]'' (1917–1927) *''[[Avisa Sunnmøre|Sunnmøre]]'' (1921–1926) *''[[Sunnmøre Arbeideravis]]'' (1931-1940, 1945-?) *''[[Sunnmøre tidend]]'' (1932–1940) *''[[Surnadølen]]'' (1899–1903) *''[[Svelvigs organ]]'' (1864–1865) *''[[Svelviksposten (1902–1962)|Svelviksposten (I)]]'' (1902–1962) *''[[Sydvaranger (avis)|Sydvaranger]]'' (1913–1941) *''[[Sygna (avis)|Sygna]]'' (1901–1903) *''[[Sygnabladet]]'' (1966–1967) *''[[Den 17de mai]]'' (1894–1935) (skifta namn til ''[[Norsk Tidend]]''){{Treng kjelde}} *''[[Sæbyggjen]]'' (1890–1892) *''[[Søgne avis]]'' (1950–1953) *''[[Sømandsbladet]]'' (ca. 1878) *''[[Søndags-avisen (1928)|Søndags-avisen (I)]]'' (1928) *''[[Søndagsavisen (1932–1934)|Søndagsavisen (II)]]'' (1932–1934) *''[[Søndenfjeldske avis]]'' (1892–1903) *''[[Søndfjords avis]]'' (1898–1909) *''[[avisa Søndhordland|Søndhordland]]'' (1902-1904, 1906-1918) *''[[Søndhordlands tidende]]'' (1919–1931) *''[[Søndmøre avis]]'' (1902–1921) *''[[Søndmøre folkeblad]]'' (1892–1917) *''[[Søndmøre folketidende]]'' (1896–1911) *''[[Søndmørsposten]]'' (1882–1926) *''[[avisa Søndre Akershus|Søndre Akershus]]'' (1917–1920) *''[[Søndre Bergenhus amtstidende (1878–1891)|Søndre Bergenhus amtstidende (I)]]'', [[Voss]] (1878–1891) *''[[Søndre Bergenhus amtstidende (1907–1908)|Søndre Bergenhus amtstidende (II)]]'', [[Bergen]] (1907–1908) *''[[Søndre Bergenhus folkeblad]]'' (1878–1900) *''[[avisa Søndre Follo|Søndre Follo]]'' (1920-1923, 1925-1926) *''[[Søndre Throndhjems amts avis]]'' (ca. 1883) *''[[Søndre Throndhjems amtstidende (1883)|Søndre Throndhjems amtstidende (I)]]'', [[Røros]] (1883) *''[[Søndre Throndhjems amtstidende (1908–1919)|Søndre Throndhjems amtstidende (II)]]'', [[Orkdal]] (1908–1919) *''[[avisa Søndre Østfold|Søndre Østfold]]'' (1927–1929) *''[[Sørlandets social-demokrat]]'' (1906–1923) *''[[Sør-Trøndelag socialdemokrat]]'' (1920–1923) ==T== *''[[Tambeskjelvar]]'' (1908–1912) *''[[Tanahorn]]'' (1933–1934) *''[[Telefolkets fridom]]'' (1947–1950) *''[[Telefon (avis)|Telefon]]'' (1889–1890) *''[[Telefylket (avis)|Telefylket]]'' (1909–1920) *''[[Telegrafen (avis)|Telegrafen]]'' (1883–1886) *''[[Telegraphen (1844–1847)|Telegraphen (I)]]'', [[Sarpsborg]] (1844–1847) *''[[Telegraphen (1866–1870)|Telegraphen (II)]]'', [[Tønsberg]] (1866–1870) *''[[Telemark (avis)|Telemark ]]'' (1924–1926) *''[[Telemark blad]]'' (1940) *''[[Telemark bondeblad]]'' (1923–1924) *''[[Telemark dagblad]]'' (1933–1934) *''[[Bratsberg-Demokraten|Telemark Kommunistblad]]'' (1924–1929) *''[[Telemark social-demokrat]]'' (1922–1926) *''[[Telemark tidend]]'' (1945–1956) *''[[Telemarkposten (1888–1890)|Telemarkposten (I)]]'', [[Skien]] (1888–1890) *''[[Telemarkposten (1920–1924)|Telemarkposten (II)]]'', [[Notodden]] (1920–1924) *''[[Throndhjems aftenblad]]'' (1883–1886) *''[[Throndhjems avertissements- og nyhedsblad]]'' (1879-1880) *''[[Throndhjems nye stiftstidende]]'' (1855) *''[[Throndhjems stiftsavis]]'' (1862-1883) *''[[Throndhjems tidende]]'' (1867-1869) *''[[Throndhjems-posten]]'' (1858-1861) *''[[Thrønderen]]'' (1832-1834) *''[[Tiden (1808-1814)|Tiden (I)]]'', [[Oslo]] (1808–1811, 1813-1814) *''[[Tiden (1832-1844)|Tiden (II)]]'', [[Drammen]] (1832-1844) *''[[Tiden (1850)|Tiden (III)]]'', [[Oslo]] (1850) *''[[Tiden (1885)|Tiden (IV)]]'', [[Oslo]] (1885) *''[[Tiden (1885-1888)|Tiden (V)]]'', [[Trondheim]] (1885-1888) *''[[Tiden (avis, Arendal)|Tiden (VI)]]'' (1906-1941, 1945–197?){{Treng kjelde}} *''[[Tidens gang (1886)|Tidens gang (I)]]'', [[Voss]] (1886) *''[[Tidens gang (1914-1915)|Tidens gang (II)]]'', [[Sunndalsøra]] (1914-1915) *''[[Tidens krav (1889-1898)|Tidens krav (I)]]'' (1889-1898) *''[[Tidens Tegn]]'' (1910–1941) *''[[Til frihet]]'' (1909) *''[[Tilskueren (avis)|Tilskueren]]'' (1839-1843) *''[[Tjeldsundingen]]'' (1933-1934) *''[[Tjøme-nytt]]'' (1948-1952) *''[[avisa Tordenskjold|Tordenskjold]]'' (1904) *''[[Torpingen]]'' (1881-1883) (1885?) *''[[Toten-nytt]]'' (1967-1968) *''[[avisa Trangvik|Trangvik]]'' (1919) *''[[Treskoposten]]'' (1870-årene) *''[[Troms Arbeiderblad]]'' (1933-1934) *''[[Troms Fylkes Kommunistblad]]'' (1923-1924) *''[[Troms fylkes social-demokrat]]'' (1921-1923) *''[[Troms og Finnmark folkeblad]]'' (1934) *''[[Troms social-demokrat (1923-1925)|Troms social-demokrat (I)]]'', [[Tromsø]] (1923-1925) *''[[Troms social-demokrat (1925-1926)|Troms social-demokrat (II)]]'', [[Finnsnes]] (1925-1926) *''[[Tromsø amts folkeblad]]'' (1896-1898) *''[[Tromsø amtstidende]]'' (1888-1900) *''[[Tromsø Stiftstidende]]'' (1858-1940) *''[[Tromsø tidende]]'' (1953-1954) *''[[The Tromsø Times]]'' (1945) *''[[Tromsøposten]]'' (1872-1915) *''[[Tromsø-tidende]]'' (1838-1857) *''[[Trondheimsavisa]]'' *''[[Trondheims-Pressen]]'' (1945) *''[[Trondhjemmeren (1929-1931)|Trondhjemmeren (I)]]'' (1929-1931) *''[[Trondhjemmeren (1933-1934)|Trondhjemmeren (II)]]'' (1933-1934) *''[[Trondhjems adresseavis]]'' (1767-1927) *''[[Trondhjems arbeiderblad]]'' (1894) *''[[Trondhjems avertissementstidende]]'' (1884-1885) *''[[Trondhjems folkeblad]]'' (1886-1941) *''[[Trondhjems løverdagsaften]]'' (1820-1838) *''[[Trondhjems og Trøndelagens annonceblad]]'' (1905) *''[[Trondhjems stiftstidende]]'' (1836-1854) *''[[Trondhjems tidende]]'' (1885) *''[[Trondhjemsavisen]]'' (1934-1935) *''[[avisa Trøndelag|Trøndelag]]'' (1952-1957) *''[[Trøndelag social-demokrat]]'' (1921-1927) *''[[Trøndelagens avis]]'' (1901-1919) *''[[Trøndelagens blad]]'' (1881-1882) *''[[Trønderbladet (1925-1929)|Trønderbladet (I)]]'' (1925-1929) *''[[Trønderungdomen]]'' (1899-1903) *''[[avisa Tunsberg|Tunsberg]]'' (1933-1937) *''[[Tunsbergeren]]'' (1869-1926) *''[[Tvedestrand og omegns avis]]'' (1902-1940, 1945-1948) *''[[Tvedestrands tidende]]'' (1890) *''[[Tænk selv]]'' (1904) *''[[Tønsbergeren]]'' (1856-1868) *''[[Tønsbergs mercur]]'' (1840-1843) *''[[Tønsbergs tidende]]'' (1840-1852) *''[[Tønsbergs ugeblad]]'' (1839-1840) ==U== *''[[Ugeblad for Frederiksstad, Sarpsborg og omegn]]'' (1843-1857) *''[[Ugeblad for Fredriksstad og omegn]]'' (1872-1887) *''[[Ugeblad for Fredriksstad og smaalenenes amt]]'' (1887-1888) *''[[Ugeblad for Porsgrund og omegn]]'' (1846-1848) *''[[Ugeblad for Skien og omegn]]'' (1830-1839) *''[[Ugeblad for Skien, Skiens-fjord og omegn]]'' (1830) *''[[Ugebladet (1818)|Ugebladet (I)]]'', [[Volda]] (1818) *''[[Ugebladet (1888-1902)|Ugebladet (III)]]'', [[Ekset]] (1888-1902) *''[[Ugens nyheder]]'' (1890) *''[[Ugeposten]]'' (1905) *''[[Ukeavisen Nettopp]]'' (1961) *''[[Ukens gang]]'' (1918) *''[[Ukens nytt]]''{{Treng kjelde}} *''[[Uke-nytt]]'' (1962-1963) *''[[Ulefoss avis|Ulefoss avis (I)]]'' (1940-1942(1943?)) *''[[Ulefoss avis (1947-1950)|Ulefoss avis (II)]]'' (1947-1950) *''[[Ungdom (avis)]]'' (1896-1901) *''[[Unge Agder]]'' (1919-1940) *''[[Unge skud]]'' (1893-1898) *''[[Unglyden]]'' (1899-1942, 1946-1967) *''[[Utstillingsavisen]]'' (1914) *''[[Uttrøndelagens socialdemokrat]]'' (1916-1920) *''[[Uttrønderen|Uttrønderen (I)]]'', [[Løkken Verk]] (1914-1919, 1921-1923) *''[[Uttrønderen (1924-1925)|Uttrønderen (II)]]'', [[Orkanger]] (1924-1925) ==V== *''[[Valdres blad]]'' (1928-1929) *''[[Valdres tidende]]'' (1926-1927) *''[[Valdrissen]]'' (1903-1905) *''[[avisa Valget|Valget]]'' (1894-1895) *''[[Vardø avis]]'' (1921-1924) *''[[Vardø framtid]]'' (1949-1951) *''[[Vardø tidende]]'' (1883-1885) *''[[Vardø-posten]]'' (1883-1921) *''[[Vardø-tidende]]'' (1924-1940) *''[[avisa Varna|Varna]]'' (1937-1938) *''[[Vefsn tidende]]'' (1963) *''[[Vefsna arbeiderblad]]'' (1929-1931) *''[[Vegen fram]]'' (1949) *''[[Velgeren]]'' (1904-1942, 1945-1965) *''[[Venstre i Akershus]]'' (1948-1951) *''[[Verdalingen]]'' (1945-1952) *''[[Verdens Gang (nedlagt avis)|Verdens Gang]]'' (1868–1923) *''[[avisa Vest-Agder|Vest-Agder]]'' (1934-1940, 1945-1963) *''[[Vestbane-bladet]]'' (1932) *''[[Vestby Avis (nedlagt avis)|Vestby Avis]]'' (1974–1988) *''[[Vesterålen arbeiderblad]]'' (1961) *''[[Vesterålsposten]]'' (1950-1953) *''[[Vestfinmarken]]'' (1914-1942, 1949-1958) *''[[Vestfinmarkens socialdemokrat]]'' (1913-1923) *''[[Vestfinnmark arbeiderblad]]'' (1923-1940, 1946-1960) *''[[Vestfinnmark folkeblad]]'' (1940-1941) *''[[Vestfold (1865)|Vestfold (I)]]'', [[Tønsberg]] (1865) *''[[Vestfold (1881-1942, 1945-1958)|Vestfold (II)]]'', [[Sandefjord]] (1881-1942, 1945-1958) *''[[Vestfole (1962-)|Vestfole (III)]]'', [[Tønsberg]] (1962-19??) *''[[Vestfold arbeiderblad (I)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (1909-1925) *''[[Vestfold arbeiderblad (II)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (1930-1940, 1945-1962) *''[[Vestfold arbeiderblad (III)|Vestfold Arbeiderblad]]'' (19??-1988) *''[[Vestfold avholdsblad]]'' (1938) *''[[Vestfold dagblad]]'' (1933) *''[[Vestfold Fremtid]]'', [[Sandefjord]] (1924-1940, 1945-?) *''[[Vestfold presse]]'' (1937-1942) *''[[Vestfold social-demokrat]]'' (1921-1929) *''[[Vestkysten (1933–1934)|Vestkysten (I)]]'', [[Bergen]] (1933-1934) *''[[Vestkysten|Vestkysten (II)]]'', [[Stavanger]] (1987) *''[[Vestland (avis)]]'' (1952-1953) *''[[Vestlandet (1902-1903)|Vestlandet (I)]]'', [[Bergen]] (1902-1903) *''[[Vestlandet (1906-1916)|Vestlandet (II)]]'', [[Stavanger]] (1906-1916) *''[[Vestlandet (III)]]'', [[Bergen]] (1930-1935) *''[[Vestlandet (1966-1967)|Vestlandet (IV)]]'', [[Haugesund]] (1966-1967) *''[[Vestlandets avis]]'' (1934-1936) *''[[Vestlandets ugeblad]]'' (1892-1893) *''[[Vestlandsbonden]]'' (1911-1915) *''[[Vestlandske folkeblad]]'' (1906-1919) *''[[Vestlandske socialdemokrat]]'' (1909) *''[[Vestlandske Tidende]]'' (1832-1943, 1945-1966) *''[[Vestlands-posten]]'' (1878-1916) *''[[Vestlands-posten : Folkets avis (III)]]'', [[Oslo]] (1887–1889) *''[[Vestlandstidende]]'' (1889-1890) *''[[Vestlendingen (avis)]]'' (1932-1935) *''[[Vestlændingen (avis)]]'' (1886-1887) *''[[Vestmannen (1887-1890)|Vestmannen (I)]]'', [[Tynset]] (1887-1890) *''[[Vestmannen (1896)|Vestmannen (II)]]'', [[Sogndal]] (1896) *''[[Vestopland (avis)]]'' (1921-1945) *''[[Vestoplændingen]]'' (1901-1919) *''[[Vestre Akers blad]]'' (1942-1945) *''[[Viken (1909)|Viken (I)]]'', [[Lillestrøm]] (1909) *''[[Viken (1912)|Viken (II)]]'', [[Drammen]] (1912) *''[[Vikværingen]]'' (1899-1904) *''[[Vort arbeide (1884-1885)|Vort arbeide (I)]]'' (1884-1885) *''[[Vort arbeide (1907-1917)|Vort arbeide (II)]]'' (1907-1917) *''[[Vort land (1888)|Vort land (II)]]'' (1888) *''[[Vort land (1890-1907, 1909-1918)|Vort land (III)]]'' (1890-1907, 1909-1918) *''[[Voss avis]]'' (1906-1912) *''[[Voss social-demokrat]]'' (1918) *''[[Voss tidende]]'' (1912-1913) *''[[Vossebladet]]'' (1883-1892) *''[[Vossingen (1869-1877)|Vossingen (I)]]'' (1869-1877) *''[[Vossingen (1900-1902)|Vossingen (II)]]'' (1900-1902) *''[[Vossingen (1925-1929)|Vossingen (III)]]'' (1925-1929) *''[[Værdalens blad]]'' (1911-1917) *''[[Værlen]]'' (1875) *''[[avisa Vøringen|Vøringen]]'' (1904-1905) *''[[Vaagn op!]]'' (1905-1906) *''[[Vaalebro avis]]'' (1897-1900) *''[[Vår fremtid]]'' (1936) *''[[Vår mening]]'' (1966-1969) *''[[Vår vei]]'' (1934-1937) *''[[avisa Vaarbrud|Vaarbrud]]'' (1894-1895) ==W== *''[[Wacht im Norden]]'' (1943-1945) *''[[Waren sardne]]'' (1910-1913, 1922-1927) *''[[Westend (avis)]]'' (1916) ==Y== *''[[De yngre norske landmænds blad]]'' (1904-1910) ==Ø== *''[[Ørebladet]]'' (1891-1924) *''[[Ørkedals Tidende]]'' (1875-1876) *''[[Ørlands Avis]]'' (1891–1893) *''[[Ørsta Avis]]'' (1926-1941) *''[[Østerdal Arbeiderblad]]'' (1915-1932) *''[[Østerdal Folkeblad]]'' (1930-1942) *''[[Østerdalen (avis)]]'' (1896-1897) *''[[Østerdalene]]'' (1924-1928) *''[[Østerdalens Avis (1866-1869)|Østerdalens avis (I)]]'', [[Hamar]] (1866-1869) *''[[Østerdalens Avis (1911-1929)|Østerdalens avis (II)]]'', [[Elverum]] (1911-1929) *''[[Østerriisøers Tidende]]''(1848-1849) *''[[Østerriisørs Blad]]'' (1854-1861) *''[[Østfinmark Socialdemokrat]]'' (1916) *''[[Østfinmarkens Folkeblad]]'' (1912-1922) *''[[Øst-Finnmark (1945)|Øst-Finnmark (I)]]'' (1945) *''[[Øst-Finnmark (1947-1951)|Øst-Finnmark (II)]]'' (1947-1951) *''[[Østfold Arbeiderblad (1921-1929)|Østfold arbeiderblad (I)]]'' (1921-1929) *''[[Østfold Arbeiderblad (1933-1937)|Østfold arbeiderblad (II)]]'' (1933-1937) *''[[Østfold Dagblad]]'' (1921-1931) *''[[Østfold Folkeblad (1953)|Østfold folkeblad (I)]]'', [[Askim]] (1953) *''[[Østfold Folkeblad (1959)|Østfold folkeblad (II)]]'', [[Fredrikstad]] (1959) *''[[Østfold Forretningsblad]]'' (1934-1939) *''[[Østfold Tidende]]'' (1925-1926) *''[[Østfold-Posten]]'' (1959-1990) *''[[Østhavet (1931)|Østhavet (I)]]'' (1931) *''[[Østkanten (avis)]]'' (1912) *''[[Østlandet (1906-1908)|Østlandet (I)]]'' (1906-1908) *''[[Østlandet (1916-1943)|Østlandet (II)]]'' (1916-1943) *''[[Østlandsk tidende]]'' (1878-1881) *''[[Den Østlandske tidende]]'' (1861-1865) *''[[Østlandske tidende]]'' (1893-1911) *''[[Akers Avis Groruddalen|Østre Aker (I)]]'' (1928-1931) *''[[Østre Aker (1948-1949)|Østre Aker (II)]]'' (1948-1949) *''[[Østre Aker vel-avis]]'' (1950-1957) *''[[avisa Østre Aker velforbund|Østre Aker velforbund]]'' (1940-1942, 1945-1947) *''[[Østre Akers avis]]'' (1942-1945) *''[[Østre linje (avis)]]'' (1911-1915) *''[[avisa Øvre Romerike|Øvre Romerike]]'' (1932-1947) *''[[Øynytt]]'' (1981–1986) ==Å== *''[[Aalesunds avis]]'' (1917-1942, 1945-1957) *''[[Aalesunds blad]]'' (1871-1895) *''[[Aalesunds handels- og søfartstidende]]'' (1857-1904) *''[[Aalesunds socialdemokrat]]'' (1908-1910) *''[[Aalesunds tidende (I)]]'' (1872-1876) *''[[Aalesunds tidende (II)]]'' (1927) *''[[Aarvak (1901-1904)|Aarvak (I)]]'', [[Oslo]] (1901-1904) *''[[Aarvak (1909-1912, 1916-1921)|Aarvak (II)]]'', [[Ulsteinvik]] (1909-1912, 1916-1921) *''[[Aasaneposten]]'' (1952) *''[[Aasgaardsreien (avis)]]'' (1901) ==Litteratur== *''Norske aviser 1763–1969'' : en bibliografi / redigert av Tom Arbo Høeg ; utgitt av Universitetsbiblioteket i Oslo. – Oslo, 1973–74. – 2 bd. :Bd 1: [http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010070208017 Alfabetisk fortegnelse. – 1973. – 594 s.] :Bd 2: Registerbind. – 1974. – 285 s. (''topografisk register'') :1. utg. 1924 med tittel: [http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2006120800015 Norske aviser 1763–1920] == Bakgrunnsstoff == * [http://www.nb.no/avis/avisbibliografi/index.html Nasjonalbiblioteket: Avisbibliografien Norske aviser 1763-1969] * [http://www.hinsides.no/slekt/artikler/aviser.htm Aviser 1763-1969] * [http://www.willyslekt.no/artikkel/5019.html Norske aviser 1763–1969] [[Kategori:Norske aviser| ]] [[Kategori:Tidlegare norske aviser| ]] 0v55xucpfdhggmyzmd79f49ydk7jw51 Doha 0 34081 3666188 3658001 2026-08-14T08:09:54Z ~2026-44697-52 157928 /* Utdanning */ 3666188 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |namn = Doha |andre namn = الدوح, ''ad-Dawḥa'' |kategori = by og [[kommunar i Qatar|kommune]] |bilete = Qatar, Katar Doha.jpg |kart = Doha in Qatar.svg |karttekst = Kart over kommunen Doha i [[Qatar]]. |land = Qatar |regiontype = [[kommunar i Qatar|Municipality]] |region = [[Ad Dawhah]] |grunnlagd = 1825 |areal = 132 |folketal_i_år = 2014 |folketal_merknad = <ref name="Population"/> |folketal = 900545 |folketettleik = auto |lat_d=25 |lat_m=17 | lat_s=12 |lat_NS=N |long_d=51|long_m=32 | long_s=0| long_EW=E |utc_skilnad = +3 }} '''Doha''' ([[arabisk]] الدوحة, ''ad-Dawḥa'' eller ''ad-Dōḥa'') er [[hovudstad]] og den mest folkerike byen i [[Qatar]]. Doha har kring 900&nbsp;000 innbyggjarar i sjølve byen.<ref name="Population">{{cite web| url=http://www.qsa.gov.qa/QatarCensus/Populations.aspx| title=Census 2010| publisher=Qatar Statistics Authority| year=2010| accessdate=2013-07-25| archiveurl=https://web.archive.org/web/20100709192746/http://www.qsa.gov.qa/QatarCensus/Populations.aspx| archivedate=2010-07-09| deadurl=yes}}</ref> Byen ligg på kysten av [[Persiabukta]], aust i landet og er den raskast veksande byen i Qatar. Over 60&nbsp;% av innbyggjarane i landet bur i Doha eller [[forstad]]ane kring byen, og er det økonomiske senteret i landet. Han utgjer ein av [[kommunar i Qatar|kommunane i Qatar]]. Doha vart grunnlagd i 1820-åra som ein avstikkar av [[Al Bidda]]. Han vart offisielt erklært hovudstaden i landet i 1971, då Qatar fekk sjølvstendet sitt.<ref name="autogenerated2"/> Som den kommersielle hovudstaden i Qatar og ein av dei store finanssentera i [[Midtausten]], vert Doha rekna som ein [[Global by|verdsby]] av [[Globalization and World Cities Research Network]]. [[Education City]], eit område tileigna forsking og utdanning, ligg i Doha. Byen har vore vertsby for mange idrettsarrangement, som [[Asialeikane i 2006]], [[Dei panarabiske leikane i 2011]] og dei fleste kampane i [[Asiacupen i 2011]]. I desember 2011 heldt [[World Petroleum Council]] det 20. konferansen sin i Doha.<ref>{{cite web|url=http://www.20wpc.com/ |title=Welcome to the 20th World Petroleum Congress |publisher=20wpc.com |date= |accessdate=23. januar 2017}}</ref> I tillegg skal byen ha fleire kampar under [[fotball-VM i 2022]]. ==Namn== Namnet «Doha» kan ha kome frå det [[arabisk]]e ''Ad-Dawḥa'', «det store treet».<ref>{{cite book|last=Graham|first=Helga|title=Arabian time machine: self-portrait of an oil state|url=https://books.google.com/books?id=2PsbAAAAMAAJ|publisher=William Heinemann Ltd|år=1978|page=26|quote=The word Doha itself is said to mean 'the place of the big tree', as eloquent a comment as any on the sparsity of the vegetation in Qatar, indeed throughout the Gulf generally, in former times.|isbn=978-0434303502}}</ref> Dette kan vise til eit markant tre som stod på staden der den opphavlege fiskelandsbyen låg, på austkysten av Qatarhalvøya. Alternativt kan det kome frå «dohat» — arabisk for bukt - og syne til [[Dohabukta]] kring [[Doha-cornichen|cornichen]]. ==Historie== [[Fil:Doha, Qatar Astronaut Imagery.JPG|mini|Satellittbilete av Doha.]] ===Grunnlegginga av Al Bidda=== Doha vart grunnlagd då staden vart skild frå ein annan lokal busetnad kalla [[Al Bidda]]. Dei tidlegaste skriftlege kjeldene med Al Bidda er frå 1681, av [[Karmelitt]]arklosteret, i eit dokument som omhandlar fleire busetjingar i Qatar. I dokumentet vert det nemnt ein herskar og eit fort i Al Bidda.<ref name="origins1">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=1|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite book|last=Billecocq|first=Xavier Beguin|title=Le Qatar et les Français: cinq siècles de récits de voyage et de textes d'érudition|publisher=Collection Relations Internationales & Culture|isbn=9782915273007|år=2003}}</ref> [[Carsten Niebuhr]], ein europeisk reisande som vitja [[Den arabiske halvøya]], laga eit av dei første karta som viste busetjinga i 1765, der han vart kalla 'Guttur'.<ref name="origins1"/><ref>{{cite book|ref=Rahman|last=Rahman|first=Habibur|title=The Emergence Of Qatar|publisher=Routledge|år=2006|page=34|isbn=978-0710312136}}</ref> David Seaton, ein britisk [[politisk innbyggjar]] i [[Flugat]], skreiv den første engelskspråklege kjelda om Al Bidda i 1801. Han kalla byen 'Bedih' og skildra geografien og forsvarsverka i området.<ref>{{cite web|url=http://www.academia.edu/5144073/Origins_of_Doha_Season_1_Archive_Report|title=Origins of Doha Season 1 Archive Report|publisher=academia.edu|last=Carter|first=Robert|page=11|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Han skreiv at byen nyleg hadde vorte busett av den sudanske stamma Al-Suwaidi, som han rekna som sjørøvarar. Seaton prøvde å bombardere byen med [[krigsskip]]et sitt, men vendte attende til Flugat då han fann ut at farvatnet var for grunt til at krigsskipet hans kunne kome nærare.<ref name="origins2">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=2|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite book|last=Al-Qasimi|first=Sultan Muhammed|title=The journals of David Seton in the Gulf 1800-1809|publisher=Exeter University Press|år=1995}}</ref> I 1820 vitja den britiske landmålaren R.H. Colebrook Al Bidda, og skreiv at byen nyleg var vorte avfolka. Han skreiv:<ref name="origins2"/><ref>H. Rahman (2006), s. 36.</ref> {{sitat4|Guttur – eller Ul Budee var ein gong ein viktig by, verna av to firkanta Ghurries [fort] nær kysten; men utan ferskvasskjelder klarar dei ikkje å forsvare staden, utanom brå åtak frå beduinar. Ein annan ghurry ligg 3 km inn i landet og har ferskvatn. Denne kan ha to hundre mann. Det er kring 250 mann att i Ul Budee, men dei opphavlege innbyggjarane, som kan kome attende frå Bahrain, utgjer 900 eller 1&nbsp;000 mann, og Doasir-stamma, som ofte vitjar staden som dykkarar, utgjer 600 til 800 menneske.}} Same året vart ein maritim avtale signert mellom [[Det britiske austindiske kompaniet]] og sjeikane i fleire busetjingar i Persiabukta (og somme av desse vart seinare kjend som [[Traktatkysten]]). Avtalen anerkjende [[Det britiske imperiet|britisk]] styre i Persiabukta og prøvde å få ein slutt på sjørøververksemda og [[Arabisk slavehandel|slavehandelen]]. Bahrain vat ein del av avtalen, og ein trur at Qatar, som av britane vart rekna som ein koloni under Bahrain, var ein del av avtalen.<ref name=cs>Toth, Anthony. «Qatar: Historical Background.» [http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/qatoc.html ''A Country Study: Qatar''] (Helen Chapin Metz, editor). [[Library of Congress]] [[Federal Research Division]] (January 1993). ''Denne artikkelen inneheld tekst frå denne kjelda, som er i [[offentleg eige]]''.</ref> Qatar vart derimot ikkje beden om å heise Traktatflagget.<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=3|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Som straff for at innbyggjarane i Al Bidda vart skulda for å ha delteke i sjørøververksemd, bombarderte eit fartøy frå Det britiske austindiske kompaniet byen i 1821. Dei raserte byen og tvang mellom 300 og 400 innbyggjarar på flykt, og dei måtte for ei stund søke ly på øyane mellom Qatar og Traktatkysten.<ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023575945.0x000095|title='Gazetteer of Gulf of Persia. Vol I. Historical. Part IA & IB. J G Lorimer. 1915' [793] (948/1782)|publisher=qdl.qa|accessdate=23. januar 2017}}</ref> ===Danninga av Doha=== Doha vart grunnlagd nær Al Bidda ein gong i 1820-åra.<ref name="origins3">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=4|accessdate=23. januar 2017}}</ref> I januar 1823 vitja den politiske innbyggjarane John MacLeod Al Bidda for å møte herskaren og grunnleggjaren av Doha, Buhur bin Jubrun, som òg var høvding i [[Al-Buainain]]-stamma.<ref name="origins3"/><ref>H. Rahman (2006), s. 63.</ref> MacLeod skreiv at Al Bidda var den einaste større kjøpstaden på halvøya på den tida. Etter Doha vart grunnlagd, blanda dei skriftlege kjeldene ofte Al Bidda og Doha, sidan dei låg så nære kvarandre.<ref name="origins3"/> Seinare et året kartla og skildra løytnant Guy og løytnant Brucks dei to busetjingane. Trass i at dei vart kartlagd som to forskjellige busetjingar, vart dei begge kalla Al Bidda i dokumenta.<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=5|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite book|last=Brucks|first=G.B.|title=Memoir descriptive of the Navigation of the Gulf of Persia in R.H. Thomas (ed) Selections from the records of the Bombay Government No XXIV (1829)|publisher=New York: Oleander press|år=1985}}</ref> {{panoramabilete|Trigonometricalalbidda.jpg|650px|Trigonometrisk planteikning av Al Bidda i 1823. |alt=Map of Al Bidda}} I 1828 var Muhammed bin Khamis, eit viktig medlem av Al-Buainain-stamma og etterkomaren til Buhur bin Jubrun som høvding i Al Bidda, innvikla i kontroversar. Han hadde myrda ein mann frå [[Bahrain]], og [[huset Khalifa|Al Khalifa]]-sjeiken sette han i fengsel. Som svar gjorde Al-Buainain-stamma opprør, slik at Al Khalifa øydela fortet til stamma og dreiv dei bort til [[Fuwayrit]] og [[Ar Ru'ays]]. Denne hendinga let Al Khalifa få styre over byen.<ref>{{cite book|ref=Zahlan|last=Zahlan|first=Rosemarie Said|title=The creation of Qatar|publisher=Barnes & Noble Books|edition=print|år=1979|page=33|isbn=978-0064979658}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023575945.0x000096|title='Gazetteer of Gulf of Persia. Vol I. Historical. Part IA & IB. J G Lorimer. 1915' [794] (949/1782)|publisher=qdl.qa|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Sidan Al Bidda og Doha i røynda ikkje hadde ein leiar, vart staden ein tilfluktsstad for sjørøvarar og lovlause.<ref name="origins6"/> I november 1839 søkte ein lovlaus frå [[Abu Dhabi]] kalla Ghuleta tilflukt i Al Bidda, og dette skapte eit kraftig reaksjon hos britane. A.H. Nott, ein britisk marinekaptein, kravde at Salemin bin Nasir Al-Suwaidi, høvdingen for Sudan-stamma i Al Bidda, tok Ghuleta til fange og åtvara han om konsekvensane om han ikkje følgde kravet. Al-Suwaidi gjorde som britane bad om i februar 1840 og arresterte òg sjørøvaren [[Jasim bin Jabir]] og kompanjongane hans. Trass i at dei gjorde som dei fekk beskjed om, gav britane dei ei bot på 300 tyske [[austerriksk-ungarsk krone|kroner]] som kompensasjon for skadane som sjørøvarane hadde gjort ved kysten av Al Bidda. I februar 1841 kom ein britisk marineskvadron til Al Bidda og gav Al-Suwaidi ordre om å oppfylle det britiske kravet, og truga med at det kom til å få konsekvensar om han avslo. Al-Suwaidi avslo til slutt fordi han meinte han ikkje var involvert i handlingane til bin Jabir. Den 26. februar lausna britane eld mot Al Bidda, og råka eit fort og fleire hus. Al-Suwaidi betalte så bota etter britane truga med ytterlegare handlingar.<ref name="origins6">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|pages=5–6|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>H. Rahman (2006), s. 90–92.</ref> [[Isa bin Tarif]], ein mektig stammehøvding frå [[Al Bin Ali]]-stamma, flytta til Doha i mai 1843. Han kasta så ut den regjerande Sudan-stamma og sette inn stammene [[Al-Maadeed]] og Al-Kuwari i maktstillingane.<ref name="origins4">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=6|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Bin Tarif hadde vore lojale til Al Khalifa, men kort tid etter at det vart sett inn ein ny herskar i Bahrain, vart bin Tarif stadig meir mistenksam mot dei regjerande Al Khalifa og byta truskap til den avsette herskaren i Bahrain, [[huset Khalifa|Abdullah bin Khalifa]], som han tidlegare hadde vore med på å styrte. Bin Tarif døydde i [[Fuwayrit#slaget ved Fuwayrit|slaget ved Fuwayrit]] mot den regjerande familien i Bahrain i 1847.<ref name="origins4"/> ===Al Thani=== [[huset Thani|Al Thani]] flytta til Doha frå [[Fuwayrit]] kort tid etter Bin Tarif døydde i 1847, leia av [[Muhammed bin Thani]].<ref name="origins5">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=7|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite news|title=Line of succession: The Al Thani rule in Qatar|url=http://gulfnews.com/news/gulf/qatar/line-of-succession-the-al-thani-rule-in-qatar-1.1201210|date=20. oktober 2015|newspaper=Gulf News|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Dei neste åra tok Al Thani kontroll over byen. Til forskjellige tider byta dei truskap mellom dei to rådande maktene i området: Al Khalifa og saudiarabarane.<ref name="origins5"/> I 1867 vart det sendt mange skip og soldatar frå Bahrain for å angripe byane [[Al Wakrah]] og Doha etter ei rekkje stridar. [[Abu Dhabi]] slo seg saman med Bahrain fordi dei meinte Al Wakrah var tilfluktsstad for flyktningar frå [[Oman]]. Seinare på året plyndra desse styrkane dei to qatarske byane med 2&nbsp;000 mann i det som seinare er vorte kalla [[den qatarsk-bahrainske krigen]].<ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023462215.0x000024|title=‘A collection of treaties, engagements and sanads relating to India and neighbouring countries [...] Vol XI containing the treaties, & c., relating to Aden and the southwest coast of Arabia, the Arab principalities in Gulf of Persia, Flugat (Oman), Balutsjistan and the North-West Frontier Province’ [113v] (235/822)|publisher=Qatar Digital Library|accessdate=24. januar 2017}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023636219.0x000010|title='File 19/243 IV Zubarah' [8r] (15/322)|publisher=Qatar Digital Library|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Britiske dokument sa seinare: ''«at byane Doha og Wakrah vart, mot slutten av 1867, mellombels utsletta, husa rivne ned og innbyggjarane deporterte»"''.<ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023575945.0x00009d|title='Gazetteer of Gulf of Persia. Vol I. Historical. Part IA & IB. J G Lorimer. 1915' [801] (956/1782)|publisher=Qatar Digital Library|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:Olddoha2-771x410.jpg|mini|Doha i januar 1904.]] Det samla åtaket frå Bahrain og Abu Dhabi og påfølgjande motåtak frå Qatar fekk den britiske politiske agenten, oberst [[Lewis Pelly]], til å tvinge fram ein fredsavtale i 1868. Oppdraget til Pelly til Bahrain og Qatar og fredsavtalen som følgde, vert rekna som milepålar i den qatarske historia. Dette anerkjende implisitt at Qatar var fråskild Bahrain og eksplisitt stillinga til Muhammed bin Thani som ein viktig representant for stammene på halvøya.<ref>H. Rahman (2006), s. 123.</ref> Kort tid etter krigen, tok [[Det osmanske riket|osmanarane]] nominell kontroll over landet, og bygde ein base i Doha, etter samtykke frå [[Jassim bin Muhammed Al Thani|Jassim Al Thani]] som ønskte å forsterke kontrollen sin over området. Før dette var Dohan ein skanse for beduinsoldatar som motsette seg det osmanske styret.<ref>H. Rahman (2006), s. 138–139.</ref> I desember 1871 gav Jassim Al Thani osmanarane løyve til å sende 100 soldatar og utstyr til Al Bidda.<ref>H. Rahman (2006), s. 140.</ref> [[Fil:Doha1908.jpg|mini|Doha i 1908]]Usemje om skattar og innblanding i interne saker førte til slutt til [[slaget ved Al Wajbah]] i mars 1893. Al Bidda fort var den siste staden dei osmanske soldatane trekte seg attende til. Medan dei var i garnison i fortet, avfyrte [[korvett]]en deira eld mot byen, og tok livet av fleire sivile.<ref>{{cite book|last=Zahlan|first=Rosemarie Said|title=The creation of Qatar|publisher=Barnes & Noble Books|edition=print|page=53|år=1979|isbn=978-0064979658}}</ref> Osmanarane måtte til slutt overgje seg etter soldatane til Jassim Al Thani stoppa vassforsyninga til byen.<ref>H. Rahman (2006), s. 152.</ref> Ein osmansk rapport som kom same året sa at Al Bidda og Doha i lag hadde kring 6&nbsp;000 innbyggjarar, og kalla begge byane for 'Katar'. Doha vart klassifisert som den austlege delen av Katar.<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=11|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref name="zekeriya">{{cite book|last=Kurşun|first=Zekeriya|title=The Ottomans in Qatar : a history of Anglo-Ottoman conflicts in Gulf of Persia|publisher=Istanbul : Isis Press|år=2002|isbn=9789754282139}}</ref> Osmanarane heldt ei passiv rolle i qatarsk politikk frå 1890-åra og frametter, før dei mista kontrollen over området under den [[fyrste verdskrigen|første verdskrigen]].<ref name="cs" /> ===1900-talet=== [[Perledykking]] vart ein viktig industri i Doha på 1900-talet. Folketalet auka til kring 12&nbsp;000 innbyggjarar på første halvdel av 1900-talet på grunn av den blømande perlehandelen.<ref name="urbanevolution">{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=38|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Ein britisk, politisk innbyggjar skreiv at om perlesalet skulle svikte, så kom Qatar «i røynda til å forsvinne».<ref name="leader">{{cite book|last=Althani|first=Mohamed|title=Jassim the Leader: Founder of Qatar|url=https://books.google.com/books?id=X_J9kiBRdIgC|publisher=Profile Books|år=2013|page=35|isbn=978-1781250709}}</ref> I 1907 hadde byen 350 perlebåtar med eit samla mannskap på 6300 mann. På denne tida hadde snittprisen på perler meir enn dobla segg sidan 1877.<ref>{{cite book|ref=Casey & Vine|last1=Casey|first1=Paula|last2=Vine|first2=Peter|title=The heritage of Qatar|publisher=Immel Publishing|år=1991|edition=print|pages=49–50|isbn=978-0907151500}}</ref> Perlemarknaden kollapsa det året, og tvang Jassim Al Thani til å selje perleinnhaustinga det året for halv verdi. Etterverknaden av kollapsen førte til at den første [[tollbu]]a i landet vart oppretta i Doha.<ref name="leader" />[[Fil:OldDistrictDoha.jpg|mini|Ein gammal bydel i Doha.]]I april 1913 gjekk osmanarane med på britane sitt krav om å trekkje attende alle soldatane sine frå Qatar. I august 1915 vart det osmanske fortet i Al Bidda evakuert kort tid etter starten av den første verdskrigen.<ref>M. Althani (2013), p, 134.</ref> Eit år seinare gjekk Qatar med på å verta eit britisk [[proktektorat]] med Doha som den offisielle hovudstaden.<ref>H. Rahman (2006), s. 291.</ref><ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=16|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Bygningane på denne tida var enkle bustader med eitt eller to rom, bygde av leire, stein og korall. Oljekonsesjonar i 1920- og 1930-ra, og den første oljeboringa i 1939, var starten på ein langsam økonomisk og samfunnsmessig utvikling i landet. Men inntektene gjekk noko ned fordi perlehandelen i bukta forsvann då [[kulturperle]]ne vart funnen opp og på grunn av [[den store depresjonen]].<ref>{{cite web|title=Pearl Diving in Qatar|url=http://traveltips.usatoday.com/pearl-diving-qatar-100698.html|publisher=USA Today|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Kollapsen til perlehandelen førte til eit kraftig fall i folketalet gjennom heile landet.<ref name="urbanevolution"/> Det var ikkje før i 1950- og 1960-åra at landet igjen fekk store inntekter, denne gongen frå olja.<ref name="cs"/> Det tok ikkje lang tid før Qatar utnytta den nye rikdomen frå oljekonsesjonane, og slumområda vart raskt fjerna og erstatta av meir moderne bygg. Dei første formelle guteskulane vart grunnlagde i Doha i 1952, og tre år seinare kom dei første jenteskulane.<ref>{{cite book|last=Abu Saud|first=Abeer|title=Qatari Women: Past and Present|date=1984|publisher=Longman Group|isbn=978-0582783720|page=173}}</ref> Historisk sett hadde Doha vore ei lokal handelshamn. Det grunne vatnet i bukta hindra større skip frå å nå hamna før 1970-åra, då det vart bygde ei djupvasshamn. Fleire endringar følgde med omfattande landvinning, som førte til utviklinga av den halvmåneforma bukta.<ref>{{cite web|url=https://famdliflc.lingnet.org/products/cip/qatar/qatar.pdf|title=Qatar in perspective: an orientation guide|publisher=Defense League Institute Foreign Language Center|år=2010|page=8}}</ref> Frå 1950- til 1970-åra voks folketalet i Doha frå kring 14&nbsp;000 innbyggjarar til over 83&nbsp;000, der utanlendingar utgjorde to tredjedelar av det samla folketalet.<ref>{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=41|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:Doha.jpg|mini|Doha i 1980-åra.]] ===Etter sjølvstendet=== Qatar vart offisielt sjølvstendig i 1971, og Doha vart hovudstaden i landet.<ref name="autogenerated2"/> I 1973 opna [[Universitetet i Qatar]] etter ein resolusjon frå emiren,<ref>{{cite web|url=http://www.qu.edu.qa/theuniversity/history.php|title=Our history|publisher=Qatar University|accessdate=24. januar 2017}}</ref> og i 1975 vart Qatar nasjonalmuseum oopna i det som tidlegare var palasset til herskaren.<ref>{{cite web|url=http://dohanews.co/qatars-national-museum-eyeing-2016-opening/|title=Qatar’s nasjonalmuseum eyeing 2016 opening|publisher=Doha News|date=6. juli 2014|accessdate=24. januar 2017}}</ref> I 1970-åra vart alle dei gamle bydelane i Doha jamna med jorda og innbyggjarane flytta inn i nye forstader, som [[Al Rayyan]], Madinat Khalifa og Al Gharafa. Folketalet i storbyområdet voks frå 89&nbsp;000 i 1970-åra til over 434&nbsp;000 i 1997. I tillegg førte landvinninga til at det samla landområdet auka til over 7&nbsp;100 mål i 1995, ein auke frå 130 mål på midten av 1900-talet.<ref name="urbanevolution2">{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|pages=44–45|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:DOHA CORNISH JUNE 07 2011.JPG|mini|Nyare utvikling i Doha.]] I 1983 vart det utvikla eit hotell- og konferansesenter i nordenden av [[Doha-cornichen|cornichen]]. Det 15 etasjar høge [[Sheraton Hotels and Resorts|Sheraton hotel]] i sentrum av området var den høgaste bygningen i Doha fram til 1990-åra.<ref name="urbanevolution2"/> I 1993 vart [[Qatar Open i tennis|Qatar Open]] det første store idrettsarrangementet i byen.<ref name="urbanevolution3">{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=47|accessdate=24. januar 2017}}</ref> To år seinare var Qatar vertsland for ungdomsfotball-VM i 1995 og alle kampane vart spelte i Doha.<ref name="1995fifa">{{cite web|url=http://www.fifa.com/u20worldcup/archive/qatar1995/matches/index.html|title=FIFA World Youth Championship Qatar 1995 - matches|publisher=FIFA|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-09-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924205234/http://www.fifa.com/u20worldcup/archive/qatar1995/matches/index.html|url-status=yes}}</ref> Den arabiske nyhendekanalen [[Al Jazeera]] byrja sendingane frå Doha i 1996.<ref>{{cite web|url=http://allied-media.com/aljazeera/jazeera_history.html|title=AL JAZEERA TV: The Historie på Controversial Middle East News Station arabisk News Satellite Channel Historie på Controversial Station|publisher=Allied-media|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Seint i 1990-åra planla regjeringa bygginga av [[Education City]], eit 2500 ml stort kompleks for utdanningsinstitusjonar i Doha.<ref>{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=49|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Frå byrjinga av 2000-talet har Doha vore mykje i media som vertsby for fleire globale hendingar og store byggprosjekt.<ref name="demystifying">{{cite book|last1=Wiedmann|first1=Florian|last2=Salama|first2=Ashraf M|title=Demystifying Doha: On Architecture and Urbanism in an Emerging City|url=https://books.google.com/books?id=fk6iAgAAQBAJ|publisher=Ashgate|år=2013|isbn=9781409466345}}</ref> Doha var vertsby for [[Asialeikane i 2006]], og eit 250 mål stort idrettsanlegg, kalla [[Aspire Zone]], vart utbygd.<ref name="urbanevolution3"/> På denne tida vart det bygd nye kulturattraksjonar i byen, og dei eldre vart restaurert. I 2006 sette regjeringa gang eit restaureringsprosjekt av [[Souq Waqif]]. Delar som var bygde etter 1950-åra vart øydelagd, medan dei eldre vart restaurerte. Dette stod ferdig i 2008.<ref>{{cite book|last1=Exell|first1=Karen|last2=Rico|first2=Trinidad|title=Cultural Heritage in the Den arabiske halvøya: Debates, Discourses and Practices|publisher=Ashgate|år=2014|isbn=978-1-4094-7009-0|page=199}}</ref> [[Katara kulturlandsby]] opna i byen i 2010, og har vore vertskap for [[Doha Tribeca filmfestival]] sidan då.<ref>{{cite web|url=http://theculturetrip.com/middle-east/qatar/articles/katara-the-cultural-village/|author=Elspeth Black|title=Katara: The Cultural Village|publisher=The Culture Trip|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2017-10-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20171011210323/https://theculturetrip.com/middle-east/qatar/articles/katara-the-cultural-village/|url-status=yes}}</ref> ==Geografi== Doha ligg sentralt og aust i Qatar, ved [[Persiabukta]]. Han grensar til [[Al Wakrah|Al Wakrah kommune]] i sør, [[Al Rayyan|Al Rayyan kommune]] i vest, [[Al Daayen|Al Daayen kommune]] i nord og [[Umm Salal|Umm Salal kommune]] i nordwest. Høgda er 10 meter over havet.<ref>{{cite web|url=http://www.qatar.climatemps.com/map.php|title=Map of Doha, Qatar|publisher=Climatemps.com|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Doha er særs urbanisert. Landvinning av kysten har lagt til 400 mål med land og 30&nbsp;km med kystlinje.<ref>{{cite web|url=https://www.iadc-dredging.com/ul/cms/fck-uploaded/documents/PDF%20Articles/article-new-land-by-the-sea.pdf|title=New land by the sea: Economically and socially, land reclamation pays|page=4|publisher=International Association of Dredging Companies|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-03-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304043810/https://www.iadc-dredging.com/ul/cms/fck-uploaded/documents/PDF%20Articles/article-new-land-by-the-sea.pdf|url-status=yes}}</ref> Halvparten av det 22&nbsp;km² store arealet som [[Hamad internasjonale lufthamn]] ligg på, er på gjenvunne land.<ref>{{cite web|url=http://www.dredgingtoday.com/2014/06/03/deme-doha-airport-built-on-reclaimed-land-becomes-fully-operational/|title=DEME: Doha Airport Built on Reclaimed Land Becomes Fully Operational|publisher=Dredging Today|date=3. juni 2014|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Geologien i Doha består hovudsakleg av forvitra [[diskordans]] over Dammam-formasjonen frå [[eocen]], av [[dolomitt|dolomittisk kalkstein]].<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/06/2015090-7235-bidda-gpr-report.pdf|title=Geophysical GPR Survey|author=Ed Blinkhorn|publisher=The Origins of Doha Project|date=April 2015|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:ThePearlQatarCoastline.jpg|mini|180px|[[The Pearl-Qatar|The Pearl]], ei menneskeskapt øy utafor kysten av Doha.]] [[The Pearl-Qatar|The Pearl]] er ei [[kunstig øy]] i Doha med ei flate på nesten 4&nbsp;km².<ref>{{cite web|url=http://www.gluckman.com/ArtificialIslands.html|author=Ron Gluckman|title=Artificial Islands: In Dubai, a world, and universe of new real estate|publisher=Gluckman|date=May 2008|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Det totale prosjektet har ein estimert pris på 15 milliardar dollar når det er ferdig.<ref>{{cite web|url=http://wonderfulengineering.com/say-hello-to-pearl-qatar-the-worlds-most-luxurious-artificial-island/|title=Say Hello To Pearl Qatar – The World’s Most Luxurious Artificial Island|publisher=Wonderful Engineering|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Andre øyar utafor kysten av Doha er Palm Tree Island, Shrao, Al Safia og Alia.<ref>{{cite web|url=http://www.onlineqatar.com/attractions/islands-qatar.aspx|title=Qatar islands|publisher=Online Qatar|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-11-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20151118115848/http://www.onlineqatar.com/attractions/islands-qatar.aspx|url-status=yes}}</ref> ===Klima=== Doha har eit [[varmt ørkenklima]] ([[Köppen si klimaklassifisering]] ''BWh''). Sommare er særs lang, frå mai til september, når temperaturen i snitt er over 38&nbsp;°C og ofte opp mot 45&nbsp;°C. Råma er vanlegvis lågast i mai og juni. [[Doggpunkt]]temperaturen kan ofte stige over 25&nbsp;°C om sommaren. Gjennom sommaren er det neste ingen nedbør i det heile i byen, og mindre enn 20&nbsp;mm kjem dei andre månadane.<ref>{{cite web |url=http://www.wunderground.com/NORMS/DisplayIntlNORMS.asp?CityCode=41170&Units=both |title=Doha weather information |publisher=Wunderground.com |date=2010-06-10 |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2011-06-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110604101321/http://www.wunderground.com/NORMS/DisplayIntlNORMS.asp?CityCode=41170&Units=both |url-status=yes }}</ref> Her kjem lite regn, kring 75&nbsp;mm i året, som kjem på isolerte dagar mellom oktober og mars. Vintrane er varme og temperaturen går sjeldan under 7&nbsp;°C.<ref name= NOAA/> {{Vêrboks |stad = Doha |Jan varmerekord C = 31.2 |Feb varmerekord C = 36.0 |Mar varmerekord C = 39.0 |Apr varmerekord C = 46.0 |Mai varmerekord C = 47.7 |Jun varmerekord C = 49.0 |Jul varmerekord C = 48.2 |Aug varmerekord C = 48.0 |Sep varmerekord C = 45.5 |Okt varmerekord C = 43.4 |Nov varmerekord C = 38.0 |Des varmerekord C = 32.2 |år varmerekord C = 49.0 |Jan maks C = 21.7 |Feb maks C = 23.0 |Mar maks C = 26.8 |Apr maks C = 31.9 |Mai maks C = 38.2 |Jun maks C = 41.2 |Jul maks C = 41.5 |Aug maks C = 40.7 |Sep maks C = 38.6 |Okt maks C = 35.2 |Nov maks C = 29.5 |Des maks C = 24.1 |år maks C = 32.7 |Jan normal C = 17.0 |Feb normal C = 17.9 |Mar normal C = 21.2 |Apr normal C = 25.7 |Mai normal C = 31.0 |Jun normal C = 33.9 |Jul normal C = 34.7 |Aug normal C = 34.3 |Sep normal C = 32.2 |Okt normal C = 28.9 |Nov normal C = 24.2 |Des normal C = 19.2 |år normal C = 26.7 |Jan min C = 12.8 |Feb min C = 13.7 |Mar min C = 16.7 |Apr min C = 20.6 |Mai min C = 25.0 |Jun min C = 27.7 |Jul min C = 29.1 |Aug min C = 28.9 |Sep min C = 26.5 |Okt min C = 23.4 |Nov min C = 19.5 |Des min C = 15.0 |år min C = 21.6 |Jan kulderekord C = 3.8 |Feb kulderekord C = 5.0 |Mar kulderekord C = 8.2 |Apr kulderekord C = 10.5 |Mai kulderekord C = 15.2 |Jun kulderekord C = 21.0 |Jul kulderekord C = 23.5 |Aug kulderekord C = 22.4 |Sep kulderekord C = 20.3 |Okt kulderekord C = 16.6 |Nov kulderekord C = 11.8 |Des kulderekord C = 6.4 |år kulderekord C = 3.8 |Jan nedbør mm = 13.2 |Feb nedbør mm = 17.1 |Mar nedbør mm = 16.1 |Apr nedbør mm = 8.7 |Mai nedbør mm = 3.6 |Jun nedbør mm = 0.0 |Jul nedbør mm = 0.0 |Aug nedbør mm = 0.0 |Sep nedbør mm = 0.0 |Okt nedbør mm = 1.1 |Nov nedbør mm = 3.3 |Des nedbør mm = 12.1 |år nedbør mm = 75.2 |Jan fukt = 71 |Feb fukt = 70 |Mar fukt = 63 |Apr fukt = 52 |Mai fukt = 44 |Jun fukt = 41 |Jul fukt = 49 |Aug fukt = 55 |Sep fukt = 62 |Okt fukt = 63 |Nov fukt = 66 |Des fukt = 71 |år fukt = 59 |eining nedbørsdagar = 1.0 mm |Jan nedbørsdagar = 1.7 |Feb nedbørsdagar = 2.1 |Mar nedbørsdagar = 1.8 |Apr nedbørsdagar = 1.4 |Mai nedbørsdagar = 0.2 |Jun nedbørsdagar = 0.0 |Jul nedbørsdagar = 0.0 |Aug nedbørsdagar = 0.0 |Sep nedbørsdagar = 0.0 |Okt nedbørsdagar = 0.1 |Nov nedbørsdagar = 0.2 |Des nedbørsdagar = 1.3 |år nedbørsdagar = 8.8 |Jan sol = 244.9 |Feb sol = 224.0 |Mar sol = 241.8 |Apr sol = 273.0 |Mai sol = 325.5 |Jun sol = 342.0 |Jul sol = 325.5 |Aug sol = 328.6 |Sep sol = 306.0 |Okt sol = 303.8 |Nov sol = 276.0 |Des sol = 241.8 |år sol = 3432.9 |kjelde 1 =NOAA (1962-1992) <ref name= NOAA>{{cite web |url = ftp://ftp.atdd.noaa.gov/pub/GCOS/WMO-Normals/RA-II/QR/41170.TXT |title = Doha internasjonale lufthamn Climate Normals 1962-1992 |publisher = [[National Oceanic and Atmospheric Administration]] |accessdate = 24. januar 2017}}</ref> |date=January 1, 2015}} ==Demografi== {{Historiske folketal |type = |footnote = c-census; e-estimate |1820<ref name="origins2"/>| 250 |1893<ref name="zekeriya"/>| 6000 |1970<ref name="kobaisi">{{cite web|url=http://etheses.dur.ac.uk/1856/1/1856.pdf|title=The Development of Education in Qatar, 1950–1970|author=Abdulla Juma Kobaisi|publisher=Durham University|page=11|accessdate=17. juni 2015}}</ref>| 80000 |1986<ref name="autogenerated2">{{cite web|author=Encyclopædia Britannica |url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/168027/Doha |title=Doha – Britannica Online Encyclopedia |publisher=Britannica.com |date= |accessdate=24. januar 2017}}</ref> | 217294 |2001<ref>{{cite web |url=http://www.tiscali.co.uk/reference/encyclopaedia/hutchinson/m0003599.html |title=Doha |publisher=Tiscali.co.uk |date=1984-02-21 |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2009-11-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20091105135524/http://www.tiscali.co.uk/reference/encyclopaedia/hutchinson/m0003599.html |url-status=yes }}</ref> | 299300 |2004<ref name="autogenerated2"/> | 339847 |2005<ref name="autogenerated1">{{cite web |url=http://www.hotelrentalgroup.com/Qatar/Sheraton%20Doha%20Hotel%20%26%20Resort.htm |title=Sheraton Doha Hotel & Resort &#124; Hotel discount bookings in Qatar |publisher=Hotelrentalgroup.com |date= |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2010-08-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100819070809/http://www.hotelrentalgroup.com/Qatar/Sheraton%20Doha%20Hotel%20%26%20Resort.htm |url-status=yes }}</ref><ref>{{cite web |url=http://www.hotelsdoha.eu/ |title=hotelsdoha.eu |publisher=hotelsdoha.eu |date= |accessdate=12. august 2016 |archive-date=2013-06-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130609182915/http://www.hotelsdoha.eu/ |url-status=yes }}</ref> | 400051 |2010<ref>{{cite web|url=http://www.geohive.com/cntry/qatar.aspx|title=Qatar population statistics|publisher=geohive.com|accessdate=24. januar 2017}}</ref> | 796947 }} Ein stor del av innbyggjarane i Qatar bur i Doha og [[storbyområde]]t kring. Bydelane med høagste folketettleik er sentrumsområdet Al Najada, med den høgaste folketettleiken i landet. Folketettleiken i Stor-Doha varierer frå 20&nbsp;000 menneske per km² til 25 menneske per km².<ref>{{cite web|url=http://www.lusail.com/English/Background/Pages/Facts-and-Figures.aspx|title=Facts and figures|publisher=lusail.com|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-03-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20150306214724/http://www.lusail.com/English/Background/Pages/Facts-and-Figures.aspx|url-status=yes}}</ref> ''Den følgjande tabellen syner det samla folketalet i Stor-Doha''.<ref name="qix">{{cite web|url=http://www.qix.gov.qa/portal/page/portal/qix/subject_area?subject_area=176 |title=Population statistics |publisher=Qatar Information Exchange |accessdate=15 June 2015 |deadurl=yes |archiveurl=https://web.archive.org/web/20150701123930/http://www.qix.gov.qa/portal/page/portal/qix/subject_area?subject_area=176 |archivedate=1 July 2015 |df= }}</ref> {| class="wikitable" |- ! År ! Folketal |- |'''1997''' |align="center"|434&nbsp;000<ref name="urbanevolution2"/> |- | '''2004''' |align="center"|644&nbsp;000<ref>{{cite book|title=World and Its Peoples|publisher=Marshall Cavendish|page=61|url=https://books.google.com/books?id=j894miuOqc4C|år=2006}}</ref> |- |'''2008''' |align="center"|998&nbsp;651<ref name="Doha 2016 Summer Olympic Games Bid">{{cite web|url=http://www.gamesbids.com/english/bids/dha2016.shtml |title=Doha 2016 Summer Olympic Games Bid |publisher=Gamesbids.com |date= |accessdate=2010-06-27}}</ref> |} ===Folkesetnad og språk=== Folkesetnaden i Doha er i stor grad utlendingar, og dei qatarske nasjonale er ein minoritet. Den største delen av utlendingane i Qatar kjem frå Søraust- og Sør-Asia, som [[India]], [[Pakistan]], [[Sri Lanka]], [[Nepal]], [[Filippinane]], [[Bangladesh]] og [[Indonesia]], men mange kjem òg frå dei arabiske landa, Nord-Afrika og [[Aust-Asia]]. Doha er òg heimstaden til mange utanlandske arbeidarar frå [[Europa]], [[Nord-America]], [[Sør-Afrika]] og [[Australia]].<ref name="qcri"/> [[Fil:Bilingual traffic sign qatar.jpg|mini|[[Tospråkleg]] trafikkskilt i Doha.]] [[Arabisk]] er det offisielle språket i Qatar. [[Engelsk]] vert ofte brukt som andrespråk,<ref>{{cite book|last1=Baker|first1=Colin|last2=Jones|first2=Sylvia Prys|title=Encyclopedia of Bilingualism and Bilingual Education|url=https://books.google.com/books?id=YgtSqB9oqDIC|publisher=Multilingual Matters|år=1998|page=429|isbn=978-1853593628}}</ref> og i aukande grad [[fellesspråk]], særleg innan handel.<ref>{{cite news|last=Guttenplan|first=D. D.|title=Battling to Preserve arabisk From English's Onslaught|url=http://www.nytimes.com/2012/06/11/world/middleeast/11iht-educlede11.html|work=The New York Times|accessdate=6. juni 2016|date=24. januar 2017}}</ref> Sidan det finst mange utlendingar i Doha, vert det òg tala mykje [[tagalog]], [[spansk]], [[fransk]] og [[hindi]].<ref name="qcri">{{cite web|url=http://www.qcri.com/app/media/2222|title=Socio-geographic map of Doha|publisher=Qatar Computing Research Institute|authors=Humaira Tasnim, Abhay Valiyaveettil, Dr. Ingmar Weber, Venkata Kiran Garimella|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-03-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20160305100842/http://www.qcri.com/app/media/2222|url-status=yes}}</ref> ===Religion=== Dei fleste innbyggjarane i Doha er [[islam|muslimar]].<ref>{{cite web|url=http://globalreligiousfutures.org/countries/qatar/religious_demography.pdf|title=Religious demography of Qatar|publisher=US Department of State|accessdate=24. januar 2017}}</ref> medan [[katolisisme|katolikkane]] utgjer over 90&nbsp;% av dei 150&nbsp;000 [[kristendom|kristne]] i Doha.<ref>{{cite web|url=http://www.aljazeera.com/news/middleeast/2008/03/2008525173738882540.html|title=Qatar opens first church, quietly|publisher=Al Jazeera|author=Shabina Khatri|date=20. juni 2008|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Etter [[emir]]en sende resolusjonar som tildelte land for bygging av kyrkjer, vart den første katolske kyrkja opna i Doha i mars 2008. ==Administrasjon== [[Fil:Qatar municipalities map after 2004 reorganization english.svg|mini|185px|Kart over kommunar i Qatar.]] Ifølgje Kommunaldepartementet, var Qatar kommune den første kommunen som vart grunnlagd i 1963. Seinare på året vart namnet endra til ''Doha kommune''.<ref>{{Citation|title=وزارة البلدية والبيئة|url=https://www.mme.gov.qa/cui/view.dox?id=606&contentID=949&siteID=2|website=www.mme.gov.qa|accessdate=2022-10-22}}</ref> Qatar er delt inn i åtte kommunar.<ref>{{cite web| title = Qatar Municipalities| publisher = Qatar Ministry of Municipality and Urban Planning| url = http://www.baladiya.gov.qa/cui/view.dox?id=585&siteID=2| archiveurl = https://web.archive.org/web/20160118142354/http://www.baladiya.gov.qa/cui/view.dox?id=585&siteID=2| archivedate = 2016-01-18| access-date = 2017-01-24| url-status = yes}}</ref> Doha er den mest folkerike kommunen i landet med eit folketal på 796&nbsp;947 i 2010.<ref name="Population"/> ===Bydelar=== Det finst meir enn 60 bydelar i Doha kommune.<ref name="Population"/> Somme av bydelane i Doha er: {{kolonner}} *[[Al Bidda]] (arabisk البدع) *[[Al Dafna]] (arabisk الدفنة) *[[Al Ghanim]] (arabisk الغانم) *[[Al Markhiya]] (arabisk المرخية) *[[Al Sadd i Qatar|Al Sadd]] (arabisk السد) *[[Al Waab]] (arabisk الوعب}}) *[[Bin Mahmoud]] (arabisk فريج بن محمود) *[[Madinat Khalifa]] (arabisk مدينة خليفة) *[[Mushayrib|Musheireb]] (arabisk مشيرب}}) *[[Najma i Doha|Najma]] (arabisk نجمه}}) *[[Old Airport i Doha|Old Airport]] (arabisk المطار القديم) *[[West Bay Lagoon|Qutaifiya]] (arabisk القطيفية) *[[Ras Abu Aboud]] (arabisk راس أبو عبود) *[[Rumeilah]] (arabisk الرميلة) *[[Umm Ghuwailina]] (arabisk ام غو يلينه}}) *[[West Bay i Doha|West Bay]] (arabisk الخليج الغربي) ==Økonomi== [[Fil:Doha City, UNCTAD XIII (7115124733).jpg|mini|Handelsdistriktet i Doha.]] Doha er det økonomiske senteret i Qatar. Byen er hovudkvarteret for mange nasjonale og internasjonale organisasjonar, mellom anna dei største olje- og gassføretaka i landet, [[Qatar Petroleum]], [[Qatargas]] og [[RasGas]]. Økonomien i Doha er i hovudsak bygd på inntektene frå petroleumsindustrien.<ref name="dumper">{{cite book|title=Cities of the Middle East and North Africa: A Historical Encyclopedia|authors=Michael Dumper, Bruce E. Stanley|publisher=ABC-CLIO|url=https://books.google.com/books?id=3SapTk5iGDkC&pg=PA138|år=2006|isbn=978-1576079195|page=138}}</ref> [[Doha internasjonale lufthamn]] vart bygd for å auke turistindustrien i byen.<ref name="dumper"/> Denne vart erstatta av [[Hamad internasjonale lufthamn]] i 2014. Den nye flyplassen er ensten dobbel så stor som den førre, og har to av dei lengste rullebanane i verda.<ref>{{cite web|url=http://aasarchitecture.com/2014/05/hamad-international-airport-hok.html|title=Hamad internasjonale lufthamn by Hok|publisher=aasarchitecture.com|author=Marco Rinaldi|date=5. mai 2014|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20150711202142/http://aasarchitecture.com/2014/05/hamad-international-airport-hok.html|url-status=yes}}</ref> På grunn av rask folkevekst og stor etterspurnad etter bustader, har bustadprisane auka kraftig.<ref name="housingdohanews">{{cite web|url=http://dohanews.co/reports-suggest-looming-housing-shortages-qatar/|title=Reports: Housing supply not keeping up with population rise|publisher=Doha News|author=Peter Kovessy|date=23. juni 2014|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Det er venta at bustadprisane i Qatar vil fortsette å auke fram mot fotball-VM i 2022.<ref>{{cite web|url=http://www.bqdoha.com/2013/05/real-estate-prices-in-qatar-skyrocket|title=Real estate prices in Qatar skyrocket|publisher=BQ Doha|date=13. mai 2013|author=Rohan Soman|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20150712082505/http://www.bqdoha.com/2013/05/real-estate-prices-in-qatar-skyrocket|url-status=yes}}</ref> ==Arkitektur== Den mest tradisjonelle arkitekturen i Gamle Doba er vorte øydelagd for å gje plass til nye byggverk.<ref name="bouassa">{{cite web|url=http://www.academia.edu/7412457/Al_Asmakh_historic_district_in_Doha_Qatar_from_an_urban_slum_to_living_heritage_PLEASE_SCROLL_DOWN_FOR_ARTICLE_Al_Asmakh_historic_district_in_Doha_Qatar_from_an_urban_slum_to_living_heritage|title=Al Asmakh historic district in Doha, Qatar: from an urban slum to living heritage|website=academia.edu|author=Djamel Bouassa|accessdate=10 July 2015}}</ref> Det er derfor gjort mykje dei seinare åra for å bevare kultur- og arkitektarva i byen.<ref>{{cite web|url=http://marhaba.qa/the-winners-of-the-old-doha-prize-competition-announced/|title=The Winners of the Old Doha Prize Competition Announced|publisher=Marhaba|date=26. november 2013|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2018-09-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20180927165027/http://www.marhaba.qa/the-winners-of-the-old-doha-prize-competition-announced/|url-status=yes}}</ref> [[Katara kulturlandsby]] er ein liten landsby i Doha oppretta av sjeik [[Tamim bin Hamad Al Thani|Tamim Al Thani]] for å bevare kulturidentiteten i landet.<ref>{{cite web|url=http://www.katara.net/english/about-katara/about-us/|title=About us|publisher=Katara|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722071207/http://www.katara.net/english/about-katara/about-us/|url-status=yes}}</ref> [[Fil:DohaSkylineAtNight.jpg|mini|Doha nær [[Doha-cornichen]].]] I 2011var meir enn 50 skyskraparar under bygging i Doha,<ref name="bullivant">{{cite book|last=Bullivant|first=Lucy|title=Masterplanning Futures|publisher=Routledge|url=https://books.google.com/books?id=7xal23QYDW4C&pg=PA59|år=2012|page=59|isbn=978-0415554473}}</ref> og det største var [[Doha Convention Center Tower]].<ref>{{cite web|url=http://www.bloomberg.com/ss/08/10/1015_tallest_buildings/14.htm|title=The World's Tallest Buildings|publisher=Bloomberg|år=2010|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Bygginga vart stoppa i 2012 då ein var uroa over at tårnet kunne hindre flytrafikken.<ref>{{cite web|url=http://www.constructionweekonline.com/article-15481-flight-concerns-stop-550m-doha-tower-development/ |title=Flight concerns stop 550m Doha tower development |publisher=Construction Week Online|date=31. januar 2012 |accessdate=24. januar 2017}}</ref> ==Samferdsle== Sidan 2004 er det gjort enorme forbetringar i transportnettverket i Doha, mellom anna nye motorvegar, opninga av ein [[Nye Doha internasjonale lufthamn|ny flyplass]] i 2014, og for tida bygginga av eit 85&nbsp;km langt [[Doha Metro|metro]]system. Dette har kome som følgje av ein massiv vekst i Doha i løpet av kort tid, som har ført til store trafikkproblem. Den første fasen av metroutbygginga er venta å vere i drift i 2019.<ref>{{cite web|url=http://www.constructionweekonline.com/article-19113-qatars-key-infrastructure-projects/|title=Qatar's key infrastructure projects|publisher=Construction Week Online|author=William Skidmore|date=24. oktober 2012|accessdate=24. januar 2017}}</ref> ==Utdanning== [[Fil:Texas A&M University at Qatar.jpg|mini|Education City]] [[Fil:HEC Paris, Doha.png|mini|[[HEC Paris|HEC Paris, Doha]]]] Doha er utdanningssenteret i landet og har flest skular og høgskular.<ref name="kobaisi"/> I 1952 vart den første formelle guteskulen opna i Doha. Tre år seinare kom den første jenteskulen.<ref>{{cite book|last=Abu Saud|first=Abeer|title=Qatari Women: Past and Present|date=1984|isbn=978-0582783720|page=173|publisher=Longman Group}}</ref> Det første universitetet i landet, [[Qatar universitet]], vart opna i 1973.<ref>{{cite web|url=http://portal.www.gov.qa/wps/portal/!ut/p/a0/RYyxDsIwDES_hSFzUtjYKoTECqICupnUaqxSO0rcIv6epkun0717Otvap20ZZupBSRg-S399_XiMoMFUh9q4yzSIjGSqvXvgu8RJWJF1m9xdIvls3Lmb_HpUNOCuxA0zQvJh0akPmArbPHcFhZU1TDOmTPqzcah3f7UCsOE!/|title=Qatar University|publisher=Qatar e-government|accessdate=27. mai 2015}}</ref> Dette har fråskilde fakultet for både kvinner og menn.<ref>Abu Saud (1973), s. 173</ref> Bygginga av [[Education City]], eit 14&nbsp;km² stort utdanningskompleks utbygd av den ideelle organisasjonen [[Qatar Foundation]], starta i 2000.<ref name="fteducation">{{cite web|url=http://www.ft.com/cms/s/0/b2fff52c-1711-11e3-9ec2-00144feabdc0.html#axzz3gD8oJryK|title=Doha’s Education City is a boost for locals|publisher=Financial Times|author=Simeon Kerr|date=20. oktober 2013|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Dette husar åtte universitet, dei beste høgskulane i landet og kontora til [[JeemTV|Al Jazeera sin barnekanal]].<ref name="fteducation"/> ==Idrett== ===Fotball=== Fotball er den mest populære idretten i Doha. Det finst seks fotballklubbar i Doha i den qatarske ligane. Desse er [[Al Ahli SC i Doha|Al Ahli]], [[Al-Arabi SC i Doha|Al Arabi]], [[Al Sadd SC|Al Sadd]], [[El Jaish SC|El Jaish]], [[Lekhwiya SC|Lekhwiya]] og [[Qatar SC]].<ref>{{cite web|url=http://www.worldfootball.net/players/qat-qatar-stars-league-2014-2015/|title=Qatar Stars League 2014/2015 » Teams|publisher=worldfootball.net|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Al Sadd, Al Arabi og Qatar SC er dei tre mest suksessrike laga i historien til ligaen.<ref>{{cite web|url=http://www.worldfootball.net/winner/qat-qatar-stars-league/|title=Qatar Stars League » Champions|publisher=worldfootball.net|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Det er vorte halde fleire fotballturneringar i Doha. Dei viktigaste har våre Asia-cupen i 1988 og 2011<ref>{{cite web|url=http://www.afcasiancup.com/about/en/e8cj5pyl9r3q1mnhvnallamdh|title=AFC Asian Cup history|publisher=AFC Asian Cup|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-03-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20160306042433/http://www.afcasiancup.com/about/en/e8cj5pyl9r3q1mnhvnallamdh|url-status=yes}}</ref> og ungdoms-VM i fotball i 1995.<ref name="1995fifa"/> I desember 2010 vann Qatar rettane til å få halde [[fotball-VM 2022]].<ref>{{cite news |url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/9250585.stm |title= 2018 and 2022 FIFA World Cup Hosts Announced |date= 24. januar 2017 |accessdate= 24. januar 2017 |work=BBC News}}</ref> Tre av ni nye stadion skal byggast ut i Doha, inkludert [[Sports City Stadium]], [[Doha hamn stadion]] og [[Qatar universitet stadion]]. I tillegg skal [[Khalifa internasjonale stadion]] utvidast.<ref>{{cite news|url=http://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/01/33/59/45/bidevaluationreport.pdf|title=2022 FIFA World Cup Bid Evaluation Report: Qatar|publisher=FIFA|date=2. august 2016|access-date=2017-01-24|archive-date=2015-09-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924182813/http://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/01/33/59/45/bidevaluationreport.pdf|url-status=yes}}</ref> ===Anna idrett=== I 2001 vart Qatar det første landet i Midtausten som heldt ei tennisturnering for kvinner.<ref>{{cite web |url=http://www.sonyericssonwtatour.com/3/newsroom/stories/?ContentID=1482 |title="Season to End in Doha 2008–2010" on the Sony Ericsson WTA Tour website |publisher=Sonyericssonwtatour.com |date= |accessdate=23. januar 2017 |archive-date=2009-03-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090328191203/http://www.sonyericssonwtatour.com/3/newsroom/stories/?ContentID=1482 |url-status=yes }}</ref> [[Fil:Relekta (6989973445).jpg|mini|Båtløp i Dohabukta.]] Doha var vertsby for [[Asialeikane i 2006]].<ref>{{cite web|url=http://www.globalchange.com/qatar.htm|title=The Future Of Qatar - Rapid Growth|publisher=globalchange.com|author=Patrick Dixon|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Byen søkte om å få halde sommar-OL i 2016 og<ref>{{cite web |url=http://www.gamesbids.com/english/bids/2016.shtml |title=Information on 2016 Olympic Games Bids |publisher=Gamesbids.com |date= |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2008-05-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080512003612/http://www.gamesbids.com/english/bids/2016.shtml |url-status=yes }}</ref> [[sommar-OL 2020]].<ref>{{cite web|url=http://espn.go.com/olympics/story/_/id/6898802/doha-bid-right-host-2020-summer-olympics |title=Doha to bid for 2020 Olympics |publisher=Espn.go.com |date=2011-08-26 |accessdate=23. januar 2017}}</ref> [[MotoGP]] har løp kvart år i Doha ved [[Losail International Circuit]], like utafor byen.<ref>{{cite web|url=http://www.motogp.com/en/event/Qatar|title=About the circuit|publisher=MotoGP|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[F1 Powerboat-VM]] har òg kvart år eit løp kring [[Dohabukta]].<ref>{{cite web|url=http://www.oryxinflightmagazine.com/middle-east/power-boats.html|title=Power boats|publisher=Oryx in-flight magazine|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-12-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20161223235624/http://www.oryxinflightmagazine.com/middle-east/power-boats.html|url-status=yes}}</ref> ==Venskapsbyar== {| class="wikitable" |- valign="top" | *{{flaggikon|ALG}} [[Alger]] i Algerie *{{flaggikon|JOR}} [[Amman]] i Jordan (sidan 1995) *{{flaggikon|PRC}} [[Beijing]] i Kina (sidan 2008)<ref>{{cite web|url=http://www.ebeijing.gov.cn/Sister_Cities/Sister_City/|title=Sister cities|publisher=eBeijing|accessdate=131. juli 2016|archive-date=2011-10-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20111014003656/http://ebeijing.gov.cn/Sister_Cities/Sister_City/|url-status=yes}}</ref> *{{flaggikon|SOM}} [[Bosaso]] i Somalia (sidan 1994) *{{flaggikon|BRA}} [[Brasília]] i Brasil<ref>{{cite web|url=http://marhaba.qa/doha-and-brasilia-become-sister-cities-2014/|title=Doha and Brasilia Become Sister Cities 2014|publisher=Marhaba|date=25. februar 2014|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722033050/http://marhaba.qa/doha-and-brasilia-become-sister-cities-2014/|url-status=yes}}</ref> *{{flaggikon|USA}} [[Houston]] i Texas i USA *{{flaggikon|BHR}} [[Manama]] i Bahrain *{{flaggikon|ESP}} [[Marbella]] i Spania || *{{flaggikon|MEX}} [[Mexico City]] i Mexico *{{flaggikon|MRI}} [[Port Louis]] i Mauritius *{{flaggikon|UK}} [[Stratford-upon-Avon]] i Storbritannia *{{flaggikon|GEO}} [[Tbilisi]] i Georgia (sidan 2012) *{{flaggikon|ALB}} [[Tirana]] i Albania<ref>[http://www.tvklan.al/lajmi.php?id=22195 Tirana binjakëzohet me Dohan] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130921123536/http://www.tvklan.al/lajmi.php?id=22195 |date=2013-09-21 }}, TV Klan 2012-02-12 (in Albanian)</ref> *{{flaggikon|TUN}} [[Tunis]] i Tunisia *{{flaggikon|SGP}} [[Singapore]] i Singapore *{{flaggikon|GRE}} [[Aten]] i Hellas |} ==Galleri== <gallery perrow="5"> Fil:Souq Waqif, Doha, Catar, 2013-08-05, DD 82.JPG|Souq Waqif i Doha Fil:Doha 2007.jpg|Doha Marina i 2007. Fil:Doha Palace.jpg|Emiri Diwan i Al Bidda. Fil:Modern Doha.jpg|Post moderne bygningar i Doha |Doha City Center Mall. Fil:Doha, Qatar.JPG|gamle og nye soner i Doha sett frå [[Den internasjonale romstasjonen]]. Fil:Aspire Park Fountain.jpg|Aspire Park i Al Waab. Fil:Doha Qatar skyline at night Sept 2012.jpg|Doha i Qatar på kveldstid. Fil:DOha corniche view1.jpg|[[Doha-cornichen]] Fil:Al Bidda Park.jpg|Al Bidda Park Fil:SkylineOfDoha2015.jpg|Flyfoto av Doha </gallery> ==Kjelder== {{Fotnoteliste}} {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Doha|Doha]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 24. januar 2017.'' {{refslutt}} ==Bakgrunnsstoff== *{{offisiell nettstad}} {{commons}} {{wikivoyage}} {{Qatar}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Doha| ]] [[Kategori:Hovudstader i Asia]] [[Kategori:Kommunar i Qatar]] [[Kategori:Kystbusetnader i Qatar]] [[Kategori:Busetnader grunnlagde i 1825]] [[Kategori:Busetnader i Qatar]] [[Kategori:1825 i Qatar]] th0ak8hrqyhwmcs35yg8vzdwzdwolog 3666191 3666188 2026-08-14T08:37:48Z Ranveig 39 Flikk 3666191 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |namn = Doha |andre namn = الدوح, ''ad-Dawḥa'' |kategori = by og [[kommunar i Qatar|kommune]] |bilete = Qatar, Katar Doha.jpg |kart = Doha in Qatar.svg |karttekst = Kart over kommunen Doha i [[Qatar]]. |land = Qatar |regiontype = [[kommunar i Qatar|Municipality]] |region = [[Ad Dawhah]] |grunnlagd = 1825 |areal = 132 |folketal_i_år = 2014 |folketal_merknad = <ref name="Population"/> |folketal = 900545 |folketettleik = auto |lat_d=25 |lat_m=17 | lat_s=12 |lat_NS=N |long_d=51|long_m=32 | long_s=0| long_EW=E |utc_skilnad = +3 }} '''Doha''' ([[arabisk]] الدوحة, ''ad-Dawḥa'' eller ''ad-Dōḥa'') er [[hovudstad]] og den mest folkerike byen i [[Qatar]]. Doha har kring 900&nbsp;000 innbyggjarar i sjølve byen.<ref name="Population">{{cite web| url=http://www.qsa.gov.qa/QatarCensus/Populations.aspx| title=Census 2010| publisher=Qatar Statistics Authority| year=2010| accessdate=2013-07-25| archiveurl=https://web.archive.org/web/20100709192746/http://www.qsa.gov.qa/QatarCensus/Populations.aspx| archivedate=2010-07-09| deadurl=yes}}</ref> Byen ligg på kysten av [[Persiabukta]], aust i landet og er den raskast veksande byen i Qatar. Over 60&nbsp;% av innbyggjarane i landet bur i Doha eller [[forstad]]ane kring byen, og er det økonomiske senteret i landet. Han utgjer ein av [[kommunar i Qatar|kommunane i Qatar]]. Doha vart grunnlagd i 1820-åra som ein avstikkar av [[Al Bidda]]. Han vart offisielt erklært hovudstaden i landet i 1971, då Qatar fekk sjølvstendet sitt.<ref name="autogenerated2"/> Som den kommersielle hovudstaden i Qatar og ein av dei store finanssentera i [[Midtausten]], vert Doha rekna som ein [[Global by|verdsby]] av [[Globalization and World Cities Research Network]]. [[Education City]], eit område tileigna forsking og utdanning, ligg i Doha. Byen har vore vertsby for mange idrettsarrangement, som [[Asialeikane i 2006]], [[Dei panarabiske leikane i 2011]] og dei fleste kampane i [[Asiacupen i 2011]]. I desember 2011 heldt [[World Petroleum Council]] det 20. konferansen sin i Doha.<ref>{{cite web|url=http://www.20wpc.com/ |title=Welcome to the 20th World Petroleum Congress |publisher=20wpc.com |date= |accessdate=23. januar 2017}}</ref> I tillegg skal byen ha fleire kampar under [[fotball-VM i 2022]]. ==Namn== Namnet «Doha» kan ha kome frå det [[arabisk]]e ''Ad-Dawḥa'', «det store treet».<ref>{{cite book|last=Graham|first=Helga|title=Arabian time machine: self-portrait of an oil state|url=https://books.google.com/books?id=2PsbAAAAMAAJ|publisher=William Heinemann Ltd|år=1978|page=26|quote=The word Doha itself is said to mean 'the place of the big tree', as eloquent a comment as any on the sparsity of the vegetation in Qatar, indeed throughout the Gulf generally, in former times.|isbn=978-0434303502}}</ref> Dette kan vise til eit markant tre som stod på staden der den opphavlege fiskelandsbyen låg, på austkysten av Qatarhalvøya. Alternativt kan det kome frå «dohat» — arabisk for bukt - og syne til [[Dohabukta]] kring [[Doha-cornichen|cornichen]]. ==Historie== [[Fil:Doha, Qatar Astronaut Imagery.JPG|mini|Satellittbilete av Doha.]] ===Grunnlegginga av Al Bidda=== Doha vart grunnlagd då staden vart skild frå ein annan lokal busetnad kalla [[Al Bidda]]. Dei tidlegaste skriftlege kjeldene med Al Bidda er frå 1681, av [[Karmelitt]]arklosteret, i eit dokument som omhandlar fleire busetjingar i Qatar. I dokumentet vert det nemnt ein herskar og eit fort i Al Bidda.<ref name="origins1">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=1|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite book|last=Billecocq|first=Xavier Beguin|title=Le Qatar et les Français: cinq siècles de récits de voyage et de textes d'érudition|publisher=Collection Relations Internationales & Culture|isbn=9782915273007|år=2003}}</ref> [[Carsten Niebuhr]], ein europeisk reisande som vitja [[Den arabiske halvøya]], laga eit av dei første karta som viste busetjinga i 1765, der han vart kalla 'Guttur'.<ref name="origins1"/><ref>{{cite book|ref=Rahman|last=Rahman|first=Habibur|title=The Emergence Of Qatar|publisher=Routledge|år=2006|page=34|isbn=978-0710312136}}</ref> David Seaton, ein britisk [[politisk innbyggjar]] i [[Flugat]], skreiv den første engelskspråklege kjelda om Al Bidda i 1801. Han kalla byen 'Bedih' og skildra geografien og forsvarsverka i området.<ref>{{cite web|url=http://www.academia.edu/5144073/Origins_of_Doha_Season_1_Archive_Report|title=Origins of Doha Season 1 Archive Report|publisher=academia.edu|last=Carter|first=Robert|page=11|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Han skreiv at byen nyleg hadde vorte busett av den sudanske stamma Al-Suwaidi, som han rekna som sjørøvarar. Seaton prøvde å bombardere byen med [[krigsskip]]et sitt, men vendte attende til Flugat då han fann ut at farvatnet var for grunt til at krigsskipet hans kunne kome nærare.<ref name="origins2">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=2|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite book|last=Al-Qasimi|first=Sultan Muhammed|title=The journals of David Seton in the Gulf 1800-1809|publisher=Exeter University Press|år=1995}}</ref> I 1820 vitja den britiske landmålaren R.H. Colebrook Al Bidda, og skreiv at byen nyleg var vorte avfolka. Han skreiv:<ref name="origins2"/><ref>H. Rahman (2006), s. 36.</ref> {{sitat4|Guttur – eller Ul Budee var ein gong ein viktig by, verna av to firkanta Ghurries [fort] nær kysten; men utan ferskvasskjelder klarar dei ikkje å forsvare staden, utanom brå åtak frå beduinar. Ein annan ghurry ligg 3 km inn i landet og har ferskvatn. Denne kan ha to hundre mann. Det er kring 250 mann att i Ul Budee, men dei opphavlege innbyggjarane, som kan kome attende frå Bahrain, utgjer 900 eller 1&nbsp;000 mann, og Doasir-stamma, som ofte vitjar staden som dykkarar, utgjer 600 til 800 menneske.}} Same året vart ein maritim avtale signert mellom [[Det britiske austindiske kompaniet]] og sjeikane i fleire busetjingar i Persiabukta (og somme av desse vart seinare kjend som [[Traktatkysten]]). Avtalen anerkjende [[Det britiske imperiet|britisk]] styre i Persiabukta og prøvde å få ein slutt på sjørøververksemda og [[Arabisk slavehandel|slavehandelen]]. Bahrain vat ein del av avtalen, og ein trur at Qatar, som av britane vart rekna som ein koloni under Bahrain, var ein del av avtalen.<ref name=cs>Toth, Anthony. «Qatar: Historical Background.» [http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/qatoc.html ''A Country Study: Qatar''] (Helen Chapin Metz, editor). [[Library of Congress]] [[Federal Research Division]] (January 1993). ''Denne artikkelen inneheld tekst frå denne kjelda, som er i [[offentleg eige]]''.</ref> Qatar vart derimot ikkje beden om å heise Traktatflagget.<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=3|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Som straff for at innbyggjarane i Al Bidda vart skulda for å ha delteke i sjørøververksemd, bombarderte eit fartøy frå Det britiske austindiske kompaniet byen i 1821. Dei raserte byen og tvang mellom 300 og 400 innbyggjarar på flykt, og dei måtte for ei stund søke ly på øyane mellom Qatar og Traktatkysten.<ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023575945.0x000095|title='Gazetteer of Gulf of Persia. Vol I. Historical. Part IA & IB. J G Lorimer. 1915' [793] (948/1782)|publisher=qdl.qa|accessdate=23. januar 2017}}</ref> ===Danninga av Doha=== Doha vart grunnlagd nær Al Bidda ein gong i 1820-åra.<ref name="origins3">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=4|accessdate=23. januar 2017}}</ref> I januar 1823 vitja den politiske innbyggjarane John MacLeod Al Bidda for å møte herskaren og grunnleggjaren av Doha, Buhur bin Jubrun, som òg var høvding i [[Al-Buainain]]-stamma.<ref name="origins3"/><ref>H. Rahman (2006), s. 63.</ref> MacLeod skreiv at Al Bidda var den einaste større kjøpstaden på halvøya på den tida. Etter Doha vart grunnlagd, blanda dei skriftlege kjeldene ofte Al Bidda og Doha, sidan dei låg så nære kvarandre.<ref name="origins3"/> Seinare et året kartla og skildra løytnant Guy og løytnant Brucks dei to busetjingane. Trass i at dei vart kartlagd som to forskjellige busetjingar, vart dei begge kalla Al Bidda i dokumenta.<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=5|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite book|last=Brucks|first=G.B.|title=Memoir descriptive of the Navigation of the Gulf of Persia in R.H. Thomas (ed) Selections from the records of the Bombay Government No XXIV (1829)|publisher=New York: Oleander press|år=1985}}</ref> {{panoramabilete|Trigonometricalalbidda.jpg|650px|Trigonometrisk planteikning av Al Bidda i 1823. |alt=Map of Al Bidda}} I 1828 var Muhammed bin Khamis, eit viktig medlem av Al-Buainain-stamma og etterkomaren til Buhur bin Jubrun som høvding i Al Bidda, innvikla i kontroversar. Han hadde myrda ein mann frå [[Bahrain]], og [[huset Khalifa|Al Khalifa]]-sjeiken sette han i fengsel. Som svar gjorde Al-Buainain-stamma opprør, slik at Al Khalifa øydela fortet til stamma og dreiv dei bort til [[Fuwayrit]] og [[Ar Ru'ays]]. Denne hendinga let Al Khalifa få styre over byen.<ref>{{cite book|ref=Zahlan|last=Zahlan|first=Rosemarie Said|title=The creation of Qatar|publisher=Barnes & Noble Books|edition=print|år=1979|page=33|isbn=978-0064979658}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023575945.0x000096|title='Gazetteer of Gulf of Persia. Vol I. Historical. Part IA & IB. J G Lorimer. 1915' [794] (949/1782)|publisher=qdl.qa|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Sidan Al Bidda og Doha i røynda ikkje hadde ein leiar, vart staden ein tilfluktsstad for sjørøvarar og lovlause.<ref name="origins6"/> I november 1839 søkte ein lovlaus frå [[Abu Dhabi]] kalla Ghuleta tilflukt i Al Bidda, og dette skapte eit kraftig reaksjon hos britane. A.H. Nott, ein britisk marinekaptein, kravde at Salemin bin Nasir Al-Suwaidi, høvdingen for Sudan-stamma i Al Bidda, tok Ghuleta til fange og åtvara han om konsekvensane om han ikkje følgde kravet. Al-Suwaidi gjorde som britane bad om i februar 1840 og arresterte òg sjørøvaren [[Jasim bin Jabir]] og kompanjongane hans. Trass i at dei gjorde som dei fekk beskjed om, gav britane dei ei bot på 300 tyske [[austerriksk-ungarsk krone|kroner]] som kompensasjon for skadane som sjørøvarane hadde gjort ved kysten av Al Bidda. I februar 1841 kom ein britisk marineskvadron til Al Bidda og gav Al-Suwaidi ordre om å oppfylle det britiske kravet, og truga med at det kom til å få konsekvensar om han avslo. Al-Suwaidi avslo til slutt fordi han meinte han ikkje var involvert i handlingane til bin Jabir. Den 26. februar lausna britane eld mot Al Bidda, og råka eit fort og fleire hus. Al-Suwaidi betalte så bota etter britane truga med ytterlegare handlingar.<ref name="origins6">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|pages=5–6|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>H. Rahman (2006), s. 90–92.</ref> [[Isa bin Tarif]], ein mektig stammehøvding frå [[Al Bin Ali]]-stamma, flytta til Doha i mai 1843. Han kasta så ut den regjerande Sudan-stamma og sette inn stammene [[Al-Maadeed]] og Al-Kuwari i maktstillingane.<ref name="origins4">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=6|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Bin Tarif hadde vore lojale til Al Khalifa, men kort tid etter at det vart sett inn ein ny herskar i Bahrain, vart bin Tarif stadig meir mistenksam mot dei regjerande Al Khalifa og byta truskap til den avsette herskaren i Bahrain, [[huset Khalifa|Abdullah bin Khalifa]], som han tidlegare hadde vore med på å styrte. Bin Tarif døydde i [[Fuwayrit#slaget ved Fuwayrit|slaget ved Fuwayrit]] mot den regjerande familien i Bahrain i 1847.<ref name="origins4"/> ===Al Thani=== [[huset Thani|Al Thani]] flytta til Doha frå [[Fuwayrit]] kort tid etter Bin Tarif døydde i 1847, leia av [[Muhammed bin Thani]].<ref name="origins5">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=7|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite news|title=Line of succession: The Al Thani rule in Qatar|url=http://gulfnews.com/news/gulf/qatar/line-of-succession-the-al-thani-rule-in-qatar-1.1201210|date=20. oktober 2015|newspaper=Gulf News|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Dei neste åra tok Al Thani kontroll over byen. Til forskjellige tider byta dei truskap mellom dei to rådande maktene i området: Al Khalifa og saudiarabarane.<ref name="origins5"/> I 1867 vart det sendt mange skip og soldatar frå Bahrain for å angripe byane [[Al Wakrah]] og Doha etter ei rekkje stridar. [[Abu Dhabi]] slo seg saman med Bahrain fordi dei meinte Al Wakrah var tilfluktsstad for flyktningar frå [[Oman]]. Seinare på året plyndra desse styrkane dei to qatarske byane med 2&nbsp;000 mann i det som seinare er vorte kalla [[den qatarsk-bahrainske krigen]].<ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023462215.0x000024|title=‘A collection of treaties, engagements and sanads relating to India and neighbouring countries [...] Vol XI containing the treaties, & c., relating to Aden and the southwest coast of Arabia, the Arab principalities in Gulf of Persia, Flugat (Oman), Balutsjistan and the North-West Frontier Province’ [113v] (235/822)|publisher=Qatar Digital Library|accessdate=24. januar 2017}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023636219.0x000010|title='File 19/243 IV Zubarah' [8r] (15/322)|publisher=Qatar Digital Library|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Britiske dokument sa seinare: ''«at byane Doha og Wakrah vart, mot slutten av 1867, mellombels utsletta, husa rivne ned og innbyggjarane deporterte»"''.<ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023575945.0x00009d|title='Gazetteer of Gulf of Persia. Vol I. Historical. Part IA & IB. J G Lorimer. 1915' [801] (956/1782)|publisher=Qatar Digital Library|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:Olddoha2-771x410.jpg|mini|Doha i januar 1904.]] Det samla åtaket frå Bahrain og Abu Dhabi og påfølgjande motåtak frå Qatar fekk den britiske politiske agenten, oberst [[Lewis Pelly]], til å tvinge fram ein fredsavtale i 1868. Oppdraget til Pelly til Bahrain og Qatar og fredsavtalen som følgde, vert rekna som milepålar i den qatarske historia. Dette anerkjende implisitt at Qatar var fråskild Bahrain og eksplisitt stillinga til Muhammed bin Thani som ein viktig representant for stammene på halvøya.<ref>H. Rahman (2006), s. 123.</ref> Kort tid etter krigen, tok [[Det osmanske riket|osmanarane]] nominell kontroll over landet, og bygde ein base i Doha, etter samtykke frå [[Jassim bin Muhammed Al Thani|Jassim Al Thani]] som ønskte å forsterke kontrollen sin over området. Før dette var Dohan ein skanse for beduinsoldatar som motsette seg det osmanske styret.<ref>H. Rahman (2006), s. 138–139.</ref> I desember 1871 gav Jassim Al Thani osmanarane løyve til å sende 100 soldatar og utstyr til Al Bidda.<ref>H. Rahman (2006), s. 140.</ref> [[Fil:Doha1908.jpg|mini|Doha i 1908]]Usemje om skattar og innblanding i interne saker førte til slutt til [[slaget ved Al Wajbah]] i mars 1893. Al Bidda fort var den siste staden dei osmanske soldatane trekte seg attende til. Medan dei var i garnison i fortet, avfyrte [[korvett]]en deira eld mot byen, og tok livet av fleire sivile.<ref>{{cite book|last=Zahlan|first=Rosemarie Said|title=The creation of Qatar|publisher=Barnes & Noble Books|edition=print|page=53|år=1979|isbn=978-0064979658}}</ref> Osmanarane måtte til slutt overgje seg etter soldatane til Jassim Al Thani stoppa vassforsyninga til byen.<ref>H. Rahman (2006), s. 152.</ref> Ein osmansk rapport som kom same året sa at Al Bidda og Doha i lag hadde kring 6&nbsp;000 innbyggjarar, og kalla begge byane for 'Katar'. Doha vart klassifisert som den austlege delen av Katar.<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=11|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref name="zekeriya">{{cite book|last=Kurşun|first=Zekeriya|title=The Ottomans in Qatar : a history of Anglo-Ottoman conflicts in Gulf of Persia|publisher=Istanbul : Isis Press|år=2002|isbn=9789754282139}}</ref> Osmanarane heldt ei passiv rolle i qatarsk politikk frå 1890-åra og frametter, før dei mista kontrollen over området under den [[fyrste verdskrigen|første verdskrigen]].<ref name="cs" /> ===1900-talet=== [[Perledykking]] vart ein viktig industri i Doha på 1900-talet. Folketalet auka til kring 12&nbsp;000 innbyggjarar på første halvdel av 1900-talet på grunn av den blømande perlehandelen.<ref name="urbanevolution">{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=38|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Ein britisk, politisk innbyggjar skreiv at om perlesalet skulle svikte, så kom Qatar «i røynda til å forsvinne».<ref name="leader">{{cite book|last=Althani|first=Mohamed|title=Jassim the Leader: Founder of Qatar|url=https://books.google.com/books?id=X_J9kiBRdIgC|publisher=Profile Books|år=2013|page=35|isbn=978-1781250709}}</ref> I 1907 hadde byen 350 perlebåtar med eit samla mannskap på 6300 mann. På denne tida hadde snittprisen på perler meir enn dobla segg sidan 1877.<ref>{{cite book|ref=Casey & Vine|last1=Casey|first1=Paula|last2=Vine|first2=Peter|title=The heritage of Qatar|publisher=Immel Publishing|år=1991|edition=print|pages=49–50|isbn=978-0907151500}}</ref> Perlemarknaden kollapsa det året, og tvang Jassim Al Thani til å selje perleinnhaustinga det året for halv verdi. Etterverknaden av kollapsen førte til at den første [[tollbu]]a i landet vart oppretta i Doha.<ref name="leader" />[[Fil:OldDistrictDoha.jpg|mini|Ein gammal bydel i Doha.]]I april 1913 gjekk osmanarane med på britane sitt krav om å trekkje attende alle soldatane sine frå Qatar. I august 1915 vart det osmanske fortet i Al Bidda evakuert kort tid etter starten av den første verdskrigen.<ref>M. Althani (2013), p, 134.</ref> Eit år seinare gjekk Qatar med på å verta eit britisk [[proktektorat]] med Doha som den offisielle hovudstaden.<ref>H. Rahman (2006), s. 291.</ref><ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=16|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Bygningane på denne tida var enkle bustader med eitt eller to rom, bygde av leire, stein og korall. Oljekonsesjonar i 1920- og 1930-ra, og den første oljeboringa i 1939, var starten på ein langsam økonomisk og samfunnsmessig utvikling i landet. Men inntektene gjekk noko ned fordi perlehandelen i bukta forsvann då [[kulturperle]]ne vart funnen opp og på grunn av [[den store depresjonen]].<ref>{{cite web|title=Pearl Diving in Qatar|url=http://traveltips.usatoday.com/pearl-diving-qatar-100698.html|publisher=USA Today|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Kollapsen til perlehandelen førte til eit kraftig fall i folketalet gjennom heile landet.<ref name="urbanevolution"/> Det var ikkje før i 1950- og 1960-åra at landet igjen fekk store inntekter, denne gongen frå olja.<ref name="cs"/> Det tok ikkje lang tid før Qatar utnytta den nye rikdomen frå oljekonsesjonane, og slumområda vart raskt fjerna og erstatta av meir moderne bygg. Dei første formelle guteskulane vart grunnlagde i Doha i 1952, og tre år seinare kom dei første jenteskulane.<ref>{{cite book|last=Abu Saud|first=Abeer|title=Qatari Women: Past and Present|date=1984|publisher=Longman Group|isbn=978-0582783720|page=173}}</ref> Historisk sett hadde Doha vore ei lokal handelshamn. Det grunne vatnet i bukta hindra større skip frå å nå hamna før 1970-åra, då det vart bygde ei djupvasshamn. Fleire endringar følgde med omfattande landvinning, som førte til utviklinga av den halvmåneforma bukta.<ref>{{cite web|url=https://famdliflc.lingnet.org/products/cip/qatar/qatar.pdf|title=Qatar in perspective: an orientation guide|publisher=Defense League Institute Foreign Language Center|år=2010|page=8}}</ref> Frå 1950- til 1970-åra voks folketalet i Doha frå kring 14&nbsp;000 innbyggjarar til over 83&nbsp;000, der utanlendingar utgjorde to tredjedelar av det samla folketalet.<ref>{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=41|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:Doha.jpg|mini|Doha i 1980-åra.]] ===Etter sjølvstendet=== Qatar vart offisielt sjølvstendig i 1971, og Doha vart hovudstaden i landet.<ref name="autogenerated2"/> I 1973 opna [[Universitetet i Qatar]] etter ein resolusjon frå emiren,<ref>{{cite web|url=http://www.qu.edu.qa/theuniversity/history.php|title=Our history|publisher=Qatar University|accessdate=24. januar 2017}}</ref> og i 1975 vart Qatar nasjonalmuseum oopna i det som tidlegare var palasset til herskaren.<ref>{{cite web|url=http://dohanews.co/qatars-national-museum-eyeing-2016-opening/|title=Qatar’s nasjonalmuseum eyeing 2016 opening|publisher=Doha News|date=6. juli 2014|accessdate=24. januar 2017}}</ref> I 1970-åra vart alle dei gamle bydelane i Doha jamna med jorda og innbyggjarane flytta inn i nye forstader, som [[Al Rayyan]], Madinat Khalifa og Al Gharafa. Folketalet i storbyområdet voks frå 89&nbsp;000 i 1970-åra til over 434&nbsp;000 i 1997. I tillegg førte landvinninga til at det samla landområdet auka til over 7&nbsp;100 mål i 1995, ein auke frå 130 mål på midten av 1900-talet.<ref name="urbanevolution2">{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|pages=44–45|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:DOHA CORNISH JUNE 07 2011.JPG|mini|Nyare utvikling i Doha.]] I 1983 vart det utvikla eit hotell- og konferansesenter i nordenden av [[Doha-cornichen|cornichen]]. Det 15 etasjar høge [[Sheraton Hotels and Resorts|Sheraton hotel]] i sentrum av området var den høgaste bygningen i Doha fram til 1990-åra.<ref name="urbanevolution2"/> I 1993 vart [[Qatar Open i tennis|Qatar Open]] det første store idrettsarrangementet i byen.<ref name="urbanevolution3">{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=47|accessdate=24. januar 2017}}</ref> To år seinare var Qatar vertsland for ungdomsfotball-VM i 1995 og alle kampane vart spelte i Doha.<ref name="1995fifa">{{cite web|url=http://www.fifa.com/u20worldcup/archive/qatar1995/matches/index.html|title=FIFA World Youth Championship Qatar 1995 - matches|publisher=FIFA|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-09-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924205234/http://www.fifa.com/u20worldcup/archive/qatar1995/matches/index.html|url-status=yes}}</ref> Den arabiske nyhendekanalen [[Al Jazeera]] byrja sendingane frå Doha i 1996.<ref>{{cite web|url=http://allied-media.com/aljazeera/jazeera_history.html|title=AL JAZEERA TV: The Historie på Controversial Middle East News Station arabisk News Satellite Channel Historie på Controversial Station|publisher=Allied-media|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Seint i 1990-åra planla regjeringa bygginga av [[Education City]], eit 2500 ml stort kompleks for utdanningsinstitusjonar i Doha.<ref>{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=49|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Frå byrjinga av 2000-talet har Doha vore mykje i media som vertsby for fleire globale hendingar og store byggprosjekt.<ref name="demystifying">{{cite book|last1=Wiedmann|first1=Florian|last2=Salama|first2=Ashraf M|title=Demystifying Doha: On Architecture and Urbanism in an Emerging City|url=https://books.google.com/books?id=fk6iAgAAQBAJ|publisher=Ashgate|år=2013|isbn=9781409466345}}</ref> Doha var vertsby for [[Asialeikane i 2006]], og eit 250 mål stort idrettsanlegg, kalla [[Aspire Zone]], vart utbygd.<ref name="urbanevolution3"/> På denne tida vart det bygd nye kulturattraksjonar i byen, og dei eldre vart restaurert. I 2006 sette regjeringa gang eit restaureringsprosjekt av [[Souq Waqif]]. Delar som var bygde etter 1950-åra vart øydelagd, medan dei eldre vart restaurerte. Dette stod ferdig i 2008.<ref>{{cite book|last1=Exell|first1=Karen|last2=Rico|first2=Trinidad|title=Cultural Heritage in the Den arabiske halvøya: Debates, Discourses and Practices|publisher=Ashgate|år=2014|isbn=978-1-4094-7009-0|page=199}}</ref> [[Katara kulturlandsby]] opna i byen i 2010, og har vore vertskap for [[Doha Tribeca filmfestival]] sidan då.<ref>{{cite web|url=http://theculturetrip.com/middle-east/qatar/articles/katara-the-cultural-village/|author=Elspeth Black|title=Katara: The Cultural Village|publisher=The Culture Trip|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2017-10-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20171011210323/https://theculturetrip.com/middle-east/qatar/articles/katara-the-cultural-village/|url-status=yes}}</ref> ==Geografi== Doha ligg sentralt og aust i Qatar, ved [[Persiabukta]]. Han grensar til [[Al Wakrah|Al Wakrah kommune]] i sør, [[Al Rayyan|Al Rayyan kommune]] i vest, [[Al Daayen|Al Daayen kommune]] i nord og [[Umm Salal|Umm Salal kommune]] i nordwest. Høgda er 10 meter over havet.<ref>{{cite web|url=http://www.qatar.climatemps.com/map.php|title=Map of Doha, Qatar|publisher=Climatemps.com|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Doha er særs urbanisert. Landvinning av kysten har lagt til 400 mål med land og 30&nbsp;km med kystlinje.<ref>{{cite web|url=https://www.iadc-dredging.com/ul/cms/fck-uploaded/documents/PDF%20Articles/article-new-land-by-the-sea.pdf|title=New land by the sea: Economically and socially, land reclamation pays|page=4|publisher=International Association of Dredging Companies|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-03-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304043810/https://www.iadc-dredging.com/ul/cms/fck-uploaded/documents/PDF%20Articles/article-new-land-by-the-sea.pdf|url-status=yes}}</ref> Halvparten av det 22&nbsp;km² store arealet som [[Hamad internasjonale lufthamn]] ligg på, er på gjenvunne land.<ref>{{cite web|url=http://www.dredgingtoday.com/2014/06/03/deme-doha-airport-built-on-reclaimed-land-becomes-fully-operational/|title=DEME: Doha Airport Built on Reclaimed Land Becomes Fully Operational|publisher=Dredging Today|date=3. juni 2014|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Geologien i Doha består hovudsakleg av forvitra [[diskordans]] over Dammam-formasjonen frå [[eocen]], av [[dolomitt|dolomittisk kalkstein]].<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/06/2015090-7235-bidda-gpr-report.pdf|title=Geophysical GPR Survey|author=Ed Blinkhorn|publisher=The Origins of Doha Project|date=April 2015|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:ThePearlQatarCoastline.jpg|mini|180px|[[The Pearl-Qatar|The Pearl]], ei menneskeskapt øy utafor kysten av Doha.]] [[The Pearl-Qatar|The Pearl]] er ei [[kunstig øy]] i Doha med ei flate på nesten 4&nbsp;km².<ref>{{cite web|url=http://www.gluckman.com/ArtificialIslands.html|author=Ron Gluckman|title=Artificial Islands: In Dubai, a world, and universe of new real estate|publisher=Gluckman|date=May 2008|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Det totale prosjektet har ein estimert pris på 15 milliardar dollar når det er ferdig.<ref>{{cite web|url=http://wonderfulengineering.com/say-hello-to-pearl-qatar-the-worlds-most-luxurious-artificial-island/|title=Say Hello To Pearl Qatar – The World’s Most Luxurious Artificial Island|publisher=Wonderful Engineering|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Andre øyar utafor kysten av Doha er Palm Tree Island, Shrao, Al Safia og Alia.<ref>{{cite web|url=http://www.onlineqatar.com/attractions/islands-qatar.aspx|title=Qatar islands|publisher=Online Qatar|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-11-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20151118115848/http://www.onlineqatar.com/attractions/islands-qatar.aspx|url-status=yes}}</ref> ===Klima=== Doha har eit [[varmt ørkenklima]] ([[Köppen si klimaklassifisering]] ''BWh''). Sommare er særs lang, frå mai til september, når temperaturen i snitt er over 38&nbsp;°C og ofte opp mot 45&nbsp;°C. Råma er vanlegvis lågast i mai og juni. [[Doggpunkt]]temperaturen kan ofte stige over 25&nbsp;°C om sommaren. Gjennom sommaren er det neste ingen nedbør i det heile i byen, og mindre enn 20&nbsp;mm kjem dei andre månadane.<ref>{{cite web |url=http://www.wunderground.com/NORMS/DisplayIntlNORMS.asp?CityCode=41170&Units=both |title=Doha weather information |publisher=Wunderground.com |date=2010-06-10 |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2011-06-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110604101321/http://www.wunderground.com/NORMS/DisplayIntlNORMS.asp?CityCode=41170&Units=both |url-status=yes }}</ref> Her kjem lite regn, kring 75&nbsp;mm i året, som kjem på isolerte dagar mellom oktober og mars. Vintrane er varme og temperaturen går sjeldan under 7&nbsp;°C.<ref name= NOAA/> {{Vêrboks |stad = Doha |Jan varmerekord C = 31.2 |Feb varmerekord C = 36.0 |Mar varmerekord C = 39.0 |Apr varmerekord C = 46.0 |Mai varmerekord C = 47.7 |Jun varmerekord C = 49.0 |Jul varmerekord C = 48.2 |Aug varmerekord C = 48.0 |Sep varmerekord C = 45.5 |Okt varmerekord C = 43.4 |Nov varmerekord C = 38.0 |Des varmerekord C = 32.2 |år varmerekord C = 49.0 |Jan maks C = 21.7 |Feb maks C = 23.0 |Mar maks C = 26.8 |Apr maks C = 31.9 |Mai maks C = 38.2 |Jun maks C = 41.2 |Jul maks C = 41.5 |Aug maks C = 40.7 |Sep maks C = 38.6 |Okt maks C = 35.2 |Nov maks C = 29.5 |Des maks C = 24.1 |år maks C = 32.7 |Jan normal C = 17.0 |Feb normal C = 17.9 |Mar normal C = 21.2 |Apr normal C = 25.7 |Mai normal C = 31.0 |Jun normal C = 33.9 |Jul normal C = 34.7 |Aug normal C = 34.3 |Sep normal C = 32.2 |Okt normal C = 28.9 |Nov normal C = 24.2 |Des normal C = 19.2 |år normal C = 26.7 |Jan min C = 12.8 |Feb min C = 13.7 |Mar min C = 16.7 |Apr min C = 20.6 |Mai min C = 25.0 |Jun min C = 27.7 |Jul min C = 29.1 |Aug min C = 28.9 |Sep min C = 26.5 |Okt min C = 23.4 |Nov min C = 19.5 |Des min C = 15.0 |år min C = 21.6 |Jan kulderekord C = 3.8 |Feb kulderekord C = 5.0 |Mar kulderekord C = 8.2 |Apr kulderekord C = 10.5 |Mai kulderekord C = 15.2 |Jun kulderekord C = 21.0 |Jul kulderekord C = 23.5 |Aug kulderekord C = 22.4 |Sep kulderekord C = 20.3 |Okt kulderekord C = 16.6 |Nov kulderekord C = 11.8 |Des kulderekord C = 6.4 |år kulderekord C = 3.8 |Jan nedbør mm = 13.2 |Feb nedbør mm = 17.1 |Mar nedbør mm = 16.1 |Apr nedbør mm = 8.7 |Mai nedbør mm = 3.6 |Jun nedbør mm = 0.0 |Jul nedbør mm = 0.0 |Aug nedbør mm = 0.0 |Sep nedbør mm = 0.0 |Okt nedbør mm = 1.1 |Nov nedbør mm = 3.3 |Des nedbør mm = 12.1 |år nedbør mm = 75.2 |Jan fukt = 71 |Feb fukt = 70 |Mar fukt = 63 |Apr fukt = 52 |Mai fukt = 44 |Jun fukt = 41 |Jul fukt = 49 |Aug fukt = 55 |Sep fukt = 62 |Okt fukt = 63 |Nov fukt = 66 |Des fukt = 71 |år fukt = 59 |eining nedbørsdagar = 1.0 mm |Jan nedbørsdagar = 1.7 |Feb nedbørsdagar = 2.1 |Mar nedbørsdagar = 1.8 |Apr nedbørsdagar = 1.4 |Mai nedbørsdagar = 0.2 |Jun nedbørsdagar = 0.0 |Jul nedbørsdagar = 0.0 |Aug nedbørsdagar = 0.0 |Sep nedbørsdagar = 0.0 |Okt nedbørsdagar = 0.1 |Nov nedbørsdagar = 0.2 |Des nedbørsdagar = 1.3 |år nedbørsdagar = 8.8 |Jan sol = 244.9 |Feb sol = 224.0 |Mar sol = 241.8 |Apr sol = 273.0 |Mai sol = 325.5 |Jun sol = 342.0 |Jul sol = 325.5 |Aug sol = 328.6 |Sep sol = 306.0 |Okt sol = 303.8 |Nov sol = 276.0 |Des sol = 241.8 |år sol = 3432.9 |kjelde 1 =NOAA (1962-1992) <ref name= NOAA>{{cite web |url = ftp://ftp.atdd.noaa.gov/pub/GCOS/WMO-Normals/RA-II/QR/41170.TXT |title = Doha internasjonale lufthamn Climate Normals 1962-1992 |publisher = [[National Oceanic and Atmospheric Administration]] |accessdate = 24. januar 2017}}</ref> |date=January 1, 2015}} ==Demografi== {{Historiske folketal |type = |footnote = c-census; e-estimate |1820<ref name="origins2"/>| 250 |1893<ref name="zekeriya"/>| 6000 |1970<ref name="kobaisi">{{cite web|url=http://etheses.dur.ac.uk/1856/1/1856.pdf|title=The Development of Education in Qatar, 1950–1970|author=Abdulla Juma Kobaisi|publisher=Durham University|page=11|accessdate=17. juni 2015}}</ref>| 80000 |1986<ref name="autogenerated2">{{cite web|author=Encyclopædia Britannica |url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/168027/Doha |title=Doha – Britannica Online Encyclopedia |publisher=Britannica.com |date= |accessdate=24. januar 2017}}</ref> | 217294 |2001<ref>{{cite web |url=http://www.tiscali.co.uk/reference/encyclopaedia/hutchinson/m0003599.html |title=Doha |publisher=Tiscali.co.uk |date=1984-02-21 |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2009-11-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20091105135524/http://www.tiscali.co.uk/reference/encyclopaedia/hutchinson/m0003599.html |url-status=yes }}</ref> | 299300 |2004<ref name="autogenerated2"/> | 339847 |2005<ref name="autogenerated1">{{cite web |url=http://www.hotelrentalgroup.com/Qatar/Sheraton%20Doha%20Hotel%20%26%20Resort.htm |title=Sheraton Doha Hotel & Resort &#124; Hotel discount bookings in Qatar |publisher=Hotelrentalgroup.com |date= |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2010-08-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100819070809/http://www.hotelrentalgroup.com/Qatar/Sheraton%20Doha%20Hotel%20%26%20Resort.htm |url-status=yes }}</ref><ref>{{cite web |url=http://www.hotelsdoha.eu/ |title=hotelsdoha.eu |publisher=hotelsdoha.eu |date= |accessdate=12. august 2016 |archive-date=2013-06-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130609182915/http://www.hotelsdoha.eu/ |url-status=yes }}</ref> | 400051 |2010<ref>{{cite web|url=http://www.geohive.com/cntry/qatar.aspx|title=Qatar population statistics|publisher=geohive.com|accessdate=24. januar 2017}}</ref> | 796947 }} Ein stor del av innbyggjarane i Qatar bur i Doha og [[storbyområde]]t kring. Bydelane med høagste folketettleik er sentrumsområdet Al Najada, med den høgaste folketettleiken i landet. Folketettleiken i Stor-Doha varierer frå 20&nbsp;000 menneske per km² til 25 menneske per km².<ref>{{cite web|url=http://www.lusail.com/English/Background/Pages/Facts-and-Figures.aspx|title=Facts and figures|publisher=lusail.com|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-03-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20150306214724/http://www.lusail.com/English/Background/Pages/Facts-and-Figures.aspx|url-status=yes}}</ref> ''Den følgjande tabellen syner det samla folketalet i Stor-Doha''.<ref name="qix">{{cite web|url=http://www.qix.gov.qa/portal/page/portal/qix/subject_area?subject_area=176 |title=Population statistics |publisher=Qatar Information Exchange |accessdate=15 June 2015 |deadurl=yes |archiveurl=https://web.archive.org/web/20150701123930/http://www.qix.gov.qa/portal/page/portal/qix/subject_area?subject_area=176 |archivedate=1 July 2015 |df= }}</ref> {| class="wikitable" |- ! År ! Folketal |- |'''1997''' |align="center"|434&nbsp;000<ref name="urbanevolution2"/> |- | '''2004''' |align="center"|644&nbsp;000<ref>{{cite book|title=World and Its Peoples|publisher=Marshall Cavendish|page=61|url=https://books.google.com/books?id=j894miuOqc4C|år=2006}}</ref> |- |'''2008''' |align="center"|998&nbsp;651<ref name="Doha 2016 Summer Olympic Games Bid">{{cite web|url=http://www.gamesbids.com/english/bids/dha2016.shtml |title=Doha 2016 Summer Olympic Games Bid |publisher=Gamesbids.com |date= |accessdate=2010-06-27}}</ref> |} ===Folkesetnad og språk=== Folkesetnaden i Doha er i stor grad utlendingar, og dei qatarske nasjonale er ein minoritet. Den største delen av utlendingane i Qatar kjem frå Søraust- og Sør-Asia, som [[India]], [[Pakistan]], [[Sri Lanka]], [[Nepal]], [[Filippinane]], [[Bangladesh]] og [[Indonesia]], men mange kjem òg frå dei arabiske landa, Nord-Afrika og [[Aust-Asia]]. Doha er òg heimstaden til mange utanlandske arbeidarar frå [[Europa]], [[Nord-America]], [[Sør-Afrika]] og [[Australia]].<ref name="qcri"/> [[Fil:Bilingual traffic sign qatar.jpg|mini|[[Tospråkleg]] trafikkskilt i Doha.]] [[Arabisk]] er det offisielle språket i Qatar. [[Engelsk]] vert ofte brukt som andrespråk,<ref>{{cite book|last1=Baker|first1=Colin|last2=Jones|first2=Sylvia Prys|title=Encyclopedia of Bilingualism and Bilingual Education|url=https://books.google.com/books?id=YgtSqB9oqDIC|publisher=Multilingual Matters|år=1998|page=429|isbn=978-1853593628}}</ref> og i aukande grad [[fellesspråk]], særleg innan handel.<ref>{{cite news|last=Guttenplan|first=D. D.|title=Battling to Preserve arabisk From English's Onslaught|url=http://www.nytimes.com/2012/06/11/world/middleeast/11iht-educlede11.html|work=The New York Times|accessdate=6. juni 2016|date=24. januar 2017}}</ref> Sidan det finst mange utlendingar i Doha, vert det òg tala mykje [[tagalog]], [[spansk]], [[fransk]] og [[hindi]].<ref name="qcri">{{cite web|url=http://www.qcri.com/app/media/2222|title=Socio-geographic map of Doha|publisher=Qatar Computing Research Institute|authors=Humaira Tasnim, Abhay Valiyaveettil, Dr. Ingmar Weber, Venkata Kiran Garimella|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-03-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20160305100842/http://www.qcri.com/app/media/2222|url-status=yes}}</ref> ===Religion=== Dei fleste innbyggjarane i Doha er [[islam|muslimar]].<ref>{{cite web|url=http://globalreligiousfutures.org/countries/qatar/religious_demography.pdf|title=Religious demography of Qatar|publisher=US Department of State|accessdate=24. januar 2017}}</ref> medan [[katolisisme|katolikkane]] utgjer over 90&nbsp;% av dei 150&nbsp;000 [[kristendom|kristne]] i Doha.<ref>{{cite web|url=http://www.aljazeera.com/news/middleeast/2008/03/2008525173738882540.html|title=Qatar opens first church, quietly|publisher=Al Jazeera|author=Shabina Khatri|date=20. juni 2008|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Etter [[emir]]en sende resolusjonar som tildelte land for bygging av kyrkjer, vart den første katolske kyrkja opna i Doha i mars 2008. ==Administrasjon== [[Fil:Qatar municipalities map after 2004 reorganization english.svg|mini|185px|Kart over kommunar i Qatar.]] Ifølgje Kommunaldepartementet, var Qatar kommune den første kommunen som vart grunnlagd i 1963. Seinare på året vart namnet endra til ''Doha kommune''.<ref>{{Citation|title=وزارة البلدية والبيئة|url=https://www.mme.gov.qa/cui/view.dox?id=606&contentID=949&siteID=2|website=www.mme.gov.qa|accessdate=2022-10-22}}</ref> Qatar er delt inn i åtte kommunar.<ref>{{cite web| title = Qatar Municipalities| publisher = Qatar Ministry of Municipality and Urban Planning| url = http://www.baladiya.gov.qa/cui/view.dox?id=585&siteID=2| archiveurl = https://web.archive.org/web/20160118142354/http://www.baladiya.gov.qa/cui/view.dox?id=585&siteID=2| archivedate = 2016-01-18| access-date = 2017-01-24| url-status = yes}}</ref> Doha er den mest folkerike kommunen i landet med eit folketal på 796&nbsp;947 i 2010.<ref name="Population"/> ===Bydelar=== Det finst meir enn 60 bydelar i Doha kommune.<ref name="Population"/> Somme av bydelane i Doha er: {{kolonner}} *[[Al Bidda]] (arabisk البدع) *[[Al Dafna]] (arabisk الدفنة) *[[Al Ghanim]] (arabisk الغانم) *[[Al Markhiya]] (arabisk المرخية) *[[Al Sadd i Qatar|Al Sadd]] (arabisk السد) *[[Al Waab]] (arabisk الوعب}}) *[[Bin Mahmoud]] (arabisk فريج بن محمود) *[[Madinat Khalifa]] (arabisk مدينة خليفة) *[[Mushayrib|Musheireb]] (arabisk مشيرب}}) *[[Najma i Doha|Najma]] (arabisk نجمه}}) *[[Old Airport i Doha|Old Airport]] (arabisk المطار القديم) *[[West Bay Lagoon|Qutaifiya]] (arabisk القطيفية) *[[Ras Abu Aboud]] (arabisk راس أبو عبود) *[[Rumeilah]] (arabisk الرميلة) *[[Umm Ghuwailina]] (arabisk ام غو يلينه}}) *[[West Bay i Doha|West Bay]] (arabisk الخليج الغربي) ==Økonomi== [[Fil:Doha City, UNCTAD XIII (7115124733).jpg|mini|Handelsdistriktet i Doha.]] Doha er det økonomiske senteret i Qatar. Byen er hovudkvarteret for mange nasjonale og internasjonale organisasjonar, mellom anna dei største olje- og gassføretaka i landet, [[Qatar Petroleum]], [[Qatargas]] og [[RasGas]]. Økonomien i Doha er i hovudsak bygd på inntektene frå petroleumsindustrien.<ref name="dumper">{{cite book|title=Cities of the Middle East and North Africa: A Historical Encyclopedia|authors=Michael Dumper, Bruce E. Stanley|publisher=ABC-CLIO|url=https://books.google.com/books?id=3SapTk5iGDkC&pg=PA138|år=2006|isbn=978-1576079195|page=138}}</ref> [[Doha internasjonale lufthamn]] vart bygd for å auke turistindustrien i byen.<ref name="dumper"/> Denne vart erstatta av [[Hamad internasjonale lufthamn]] i 2014. Den nye flyplassen er ensten dobbel så stor som den førre, og har to av dei lengste rullebanane i verda.<ref>{{cite web|url=http://aasarchitecture.com/2014/05/hamad-international-airport-hok.html|title=Hamad internasjonale lufthamn by Hok|publisher=aasarchitecture.com|author=Marco Rinaldi|date=5. mai 2014|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20150711202142/http://aasarchitecture.com/2014/05/hamad-international-airport-hok.html|url-status=yes}}</ref> På grunn av rask folkevekst og stor etterspurnad etter bustader, har bustadprisane auka kraftig.<ref name="housingdohanews">{{cite web|url=http://dohanews.co/reports-suggest-looming-housing-shortages-qatar/|title=Reports: Housing supply not keeping up with population rise|publisher=Doha News|author=Peter Kovessy|date=23. juni 2014|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Det er venta at bustadprisane i Qatar vil fortsette å auke fram mot fotball-VM i 2022.<ref>{{cite web|url=http://www.bqdoha.com/2013/05/real-estate-prices-in-qatar-skyrocket|title=Real estate prices in Qatar skyrocket|publisher=BQ Doha|date=13. mai 2013|author=Rohan Soman|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20150712082505/http://www.bqdoha.com/2013/05/real-estate-prices-in-qatar-skyrocket|url-status=yes}}</ref> ==Arkitektur== Den mest tradisjonelle arkitekturen i Gamle Doba er vorte øydelagd for å gje plass til nye byggverk.<ref name="bouassa">{{cite web|url=http://www.academia.edu/7412457/Al_Asmakh_historic_district_in_Doha_Qatar_from_an_urban_slum_to_living_heritage_PLEASE_SCROLL_DOWN_FOR_ARTICLE_Al_Asmakh_historic_district_in_Doha_Qatar_from_an_urban_slum_to_living_heritage|title=Al Asmakh historic district in Doha, Qatar: from an urban slum to living heritage|website=academia.edu|author=Djamel Bouassa|accessdate=10 July 2015}}</ref> Det er derfor gjort mykje dei seinare åra for å bevare kultur- og arkitektarva i byen.<ref>{{cite web|url=http://marhaba.qa/the-winners-of-the-old-doha-prize-competition-announced/|title=The Winners of the Old Doha Prize Competition Announced|publisher=Marhaba|date=26. november 2013|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2018-09-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20180927165027/http://www.marhaba.qa/the-winners-of-the-old-doha-prize-competition-announced/|url-status=yes}}</ref> [[Katara kulturlandsby]] er ein liten landsby i Doha oppretta av sjeik [[Tamim bin Hamad Al Thani|Tamim Al Thani]] for å bevare kulturidentiteten i landet.<ref>{{cite web|url=http://www.katara.net/english/about-katara/about-us/|title=About us|publisher=Katara|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722071207/http://www.katara.net/english/about-katara/about-us/|url-status=yes}}</ref> [[Fil:DohaSkylineAtNight.jpg|mini|Doha nær [[Doha-cornichen]].]] I 2011var meir enn 50 skyskraparar under bygging i Doha,<ref name="bullivant">{{cite book|last=Bullivant|first=Lucy|title=Masterplanning Futures|publisher=Routledge|url=https://books.google.com/books?id=7xal23QYDW4C&pg=PA59|år=2012|page=59|isbn=978-0415554473}}</ref> og det største var [[Doha Convention Center Tower]].<ref>{{cite web|url=http://www.bloomberg.com/ss/08/10/1015_tallest_buildings/14.htm|title=The World's Tallest Buildings|publisher=Bloomberg|år=2010|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Bygginga vart stoppa i 2012 då ein var uroa over at tårnet kunne hindre flytrafikken.<ref>{{cite web|url=http://www.constructionweekonline.com/article-15481-flight-concerns-stop-550m-doha-tower-development/ |title=Flight concerns stop 550m Doha tower development |publisher=Construction Week Online|date=31. januar 2012 |accessdate=24. januar 2017}}</ref> ==Samferdsle== Sidan 2004 er det gjort enorme forbetringar i transportnettverket i Doha, mellom anna nye motorvegar, opninga av ein [[Nye Doha internasjonale lufthamn|ny flyplass]] i 2014, og for tida bygginga av eit 85&nbsp;km langt [[Doha Metro|metro]]system. Dette har kome som følgje av ein massiv vekst i Doha i løpet av kort tid, som har ført til store trafikkproblem. Den første fasen av metroutbygginga er venta å vere i drift i 2019.<ref>{{cite web|url=http://www.constructionweekonline.com/article-19113-qatars-key-infrastructure-projects/|title=Qatar's key infrastructure projects|publisher=Construction Week Online|author=William Skidmore|date=24. oktober 2012|accessdate=24. januar 2017}}</ref> ==Utdanning== [[Fil:Texas A&M University at Qatar.jpg|mini|Education City]] Doha er utdanningssenteret i landet og har flest skular og høgskular.<ref name="kobaisi"/> I 1952 vart den første formelle guteskulen opna i Doha. Tre år seinare kom den første jenteskulen.<ref>{{cite book|last=Abu Saud|first=Abeer|title=Qatari Women: Past and Present|date=1984|isbn=978-0582783720|page=173|publisher=Longman Group}}</ref> Det første universitetet i landet, [[Qatar universitet]], vart opna i 1973.<ref>{{cite web|url=http://portal.www.gov.qa/wps/portal/!ut/p/a0/RYyxDsIwDES_hSFzUtjYKoTECqICupnUaqxSO0rcIv6epkun0717Otvap20ZZupBSRg-S399_XiMoMFUh9q4yzSIjGSqvXvgu8RJWJF1m9xdIvls3Lmb_HpUNOCuxA0zQvJh0akPmArbPHcFhZU1TDOmTPqzcah3f7UCsOE!/|title=Qatar University|publisher=Qatar e-government|accessdate=27. mai 2015}}</ref> Dette har fråskilde fakultet for både kvinner og menn.<ref>Abu Saud (1973), s. 173</ref> Bygginga av [[Education City]], eit 14&nbsp;km² stort utdanningskompleks utbygd av den ideelle organisasjonen [[Qatar Foundation]], starta i 2000.<ref name="fteducation">{{cite web|url=http://www.ft.com/cms/s/0/b2fff52c-1711-11e3-9ec2-00144feabdc0.html#axzz3gD8oJryK|title=Doha’s Education City is a boost for locals|publisher=Financial Times|author=Simeon Kerr|date=20. oktober 2013|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Dette husar åtte universitet, dei beste høgskulane i landet og kontora til [[JeemTV|Al Jazeera sin barnekanal]].<ref name="fteducation"/> ==Idrett== ===Fotball=== Fotball er den mest populære idretten i Doha. Det finst seks fotballklubbar i Doha i den qatarske ligane. Desse er [[Al Ahli SC i Doha|Al Ahli]], [[Al-Arabi SC i Doha|Al Arabi]], [[Al Sadd SC|Al Sadd]], [[El Jaish SC|El Jaish]], [[Lekhwiya SC|Lekhwiya]] og [[Qatar SC]].<ref>{{cite web|url=http://www.worldfootball.net/players/qat-qatar-stars-league-2014-2015/|title=Qatar Stars League 2014/2015 » Teams|publisher=worldfootball.net|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Al Sadd, Al Arabi og Qatar SC er dei tre mest suksessrike laga i historien til ligaen.<ref>{{cite web|url=http://www.worldfootball.net/winner/qat-qatar-stars-league/|title=Qatar Stars League » Champions|publisher=worldfootball.net|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Det er vorte halde fleire fotballturneringar i Doha. Dei viktigaste har våre Asia-cupen i 1988 og 2011<ref>{{cite web|url=http://www.afcasiancup.com/about/en/e8cj5pyl9r3q1mnhvnallamdh|title=AFC Asian Cup history|publisher=AFC Asian Cup|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-03-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20160306042433/http://www.afcasiancup.com/about/en/e8cj5pyl9r3q1mnhvnallamdh|url-status=yes}}</ref> og ungdoms-VM i fotball i 1995.<ref name="1995fifa"/> I desember 2010 vann Qatar rettane til å få halde [[fotball-VM 2022]].<ref>{{cite news |url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/9250585.stm |title= 2018 and 2022 FIFA World Cup Hosts Announced |date= 24. januar 2017 |accessdate= 24. januar 2017 |work=BBC News}}</ref> Tre av ni nye stadion skal byggast ut i Doha, inkludert [[Sports City Stadium]], [[Doha hamn stadion]] og [[Qatar universitet stadion]]. I tillegg skal [[Khalifa internasjonale stadion]] utvidast.<ref>{{cite news|url=http://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/01/33/59/45/bidevaluationreport.pdf|title=2022 FIFA World Cup Bid Evaluation Report: Qatar|publisher=FIFA|date=2. august 2016|access-date=2017-01-24|archive-date=2015-09-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924182813/http://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/01/33/59/45/bidevaluationreport.pdf|url-status=yes}}</ref> ===Anna idrett=== I 2001 vart Qatar det første landet i Midtausten som heldt ei tennisturnering for kvinner.<ref>{{cite web |url=http://www.sonyericssonwtatour.com/3/newsroom/stories/?ContentID=1482 |title="Season to End in Doha 2008–2010" on the Sony Ericsson WTA Tour website |publisher=Sonyericssonwtatour.com |date= |accessdate=23. januar 2017 |archive-date=2009-03-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090328191203/http://www.sonyericssonwtatour.com/3/newsroom/stories/?ContentID=1482 |url-status=yes }}</ref> [[Fil:Relekta (6989973445).jpg|mini|Båtløp i Dohabukta.]] Doha var vertsby for [[Asialeikane i 2006]].<ref>{{cite web|url=http://www.globalchange.com/qatar.htm|title=The Future Of Qatar - Rapid Growth|publisher=globalchange.com|author=Patrick Dixon|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Byen søkte om å få halde sommar-OL i 2016 og<ref>{{cite web |url=http://www.gamesbids.com/english/bids/2016.shtml |title=Information on 2016 Olympic Games Bids |publisher=Gamesbids.com |date= |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2008-05-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080512003612/http://www.gamesbids.com/english/bids/2016.shtml |url-status=yes }}</ref> [[sommar-OL 2020]].<ref>{{cite web|url=http://espn.go.com/olympics/story/_/id/6898802/doha-bid-right-host-2020-summer-olympics |title=Doha to bid for 2020 Olympics |publisher=Espn.go.com |date=2011-08-26 |accessdate=23. januar 2017}}</ref> [[MotoGP]] har løp kvart år i Doha ved [[Losail International Circuit]], like utafor byen.<ref>{{cite web|url=http://www.motogp.com/en/event/Qatar|title=About the circuit|publisher=MotoGP|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[F1 Powerboat-VM]] har òg kvart år eit løp kring [[Dohabukta]].<ref>{{cite web|url=http://www.oryxinflightmagazine.com/middle-east/power-boats.html|title=Power boats|publisher=Oryx in-flight magazine|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-12-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20161223235624/http://www.oryxinflightmagazine.com/middle-east/power-boats.html|url-status=yes}}</ref> ==Venskapsbyar== {| class="wikitable" |- valign="top" | *{{flaggikon|ALG}} [[Alger]] i Algerie *{{flaggikon|JOR}} [[Amman]] i Jordan (sidan 1995) *{{flaggikon|PRC}} [[Beijing]] i Kina (sidan 2008)<ref>{{cite web|url=http://www.ebeijing.gov.cn/Sister_Cities/Sister_City/|title=Sister cities|publisher=eBeijing|accessdate=131. juli 2016|archive-date=2011-10-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20111014003656/http://ebeijing.gov.cn/Sister_Cities/Sister_City/|url-status=yes}}</ref> *{{flaggikon|SOM}} [[Bosaso]] i Somalia (sidan 1994) *{{flaggikon|BRA}} [[Brasília]] i Brasil<ref>{{cite web|url=http://marhaba.qa/doha-and-brasilia-become-sister-cities-2014/|title=Doha and Brasilia Become Sister Cities 2014|publisher=Marhaba|date=25. februar 2014|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722033050/http://marhaba.qa/doha-and-brasilia-become-sister-cities-2014/|url-status=yes}}</ref> *{{flaggikon|USA}} [[Houston]] i Texas i USA *{{flaggikon|BHR}} [[Manama]] i Bahrain *{{flaggikon|ESP}} [[Marbella]] i Spania || *{{flaggikon|MEX}} [[Mexico City]] i Mexico *{{flaggikon|MRI}} [[Port Louis]] i Mauritius *{{flaggikon|UK}} [[Stratford-upon-Avon]] i Storbritannia *{{flaggikon|GEO}} [[Tbilisi]] i Georgia (sidan 2012) *{{flaggikon|ALB}} [[Tirana]] i Albania<ref>[http://www.tvklan.al/lajmi.php?id=22195 Tirana binjakëzohet me Dohan] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130921123536/http://www.tvklan.al/lajmi.php?id=22195 |date=2013-09-21 }}, TV Klan 2012-02-12 (in Albanian)</ref> *{{flaggikon|TUN}} [[Tunis]] i Tunisia *{{flaggikon|SGP}} [[Singapore]] i Singapore *{{flaggikon|GRE}} [[Aten]] i Hellas |} ==Galleri== <gallery perrow="5"> Fil:Souq Waqif, Doha, Catar, 2013-08-05, DD 82.JPG|Souq Waqif i Doha Fil:Doha 2007.jpg|Doha Marina i 2007. Fil:Doha Palace.jpg|Emiri Diwan i Al Bidda. Fil:Modern Doha.jpg|Postmoderne bygningar i Doha |Doha City Center Mall. Fil:Doha, Qatar.JPG|Gamle og nye soner i Doha sett frå [[Den internasjonale romstasjonen]]. Fil:Aspire Park Fountain.jpg|Aspire Park i Al Waab. Fil:Doha Qatar skyline at night Sept 2012.jpg|Doha i Qatar på kveldstid. Fil:DOha corniche view1.jpg|[[Doha-cornichen]] Fil:Al Bidda Park.jpg|Al Bidda Park Fil:SkylineOfDoha2015.jpg|Flyfoto av Doha </gallery> ==Kjelder== {{Fotnoteliste}} {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Doha|Doha]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 24. januar 2017.'' {{refslutt}} ==Bakgrunnsstoff== *{{offisiell nettstad}} {{commons}} {{wikivoyage}} {{Qatar}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Doha| ]] [[Kategori:Hovudstader i Asia]] [[Kategori:Kommunar i Qatar]] [[Kategori:Kystbusetnader i Qatar]] [[Kategori:Busetnader grunnlagde i 1825]] [[Kategori:Busetnader i Qatar]] [[Kategori:1825 i Qatar]] 6pqeq1gx93ltcx43ui0je5hvd7rxfyh 3666192 3666191 2026-08-14T08:42:10Z Ranveig 39 /* Fotball */ Framtid > fortid 3666192 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |namn = Doha |andre namn = الدوح, ''ad-Dawḥa'' |kategori = by og [[kommunar i Qatar|kommune]] |bilete = Qatar, Katar Doha.jpg |kart = Doha in Qatar.svg |karttekst = Kart over kommunen Doha i [[Qatar]]. |land = Qatar |regiontype = [[kommunar i Qatar|Municipality]] |region = [[Ad Dawhah]] |grunnlagd = 1825 |areal = 132 |folketal_i_år = 2014 |folketal_merknad = <ref name="Population"/> |folketal = 900545 |folketettleik = auto |lat_d=25 |lat_m=17 | lat_s=12 |lat_NS=N |long_d=51|long_m=32 | long_s=0| long_EW=E |utc_skilnad = +3 }} '''Doha''' ([[arabisk]] الدوحة, ''ad-Dawḥa'' eller ''ad-Dōḥa'') er [[hovudstad]] og den mest folkerike byen i [[Qatar]]. Doha har kring 900&nbsp;000 innbyggjarar i sjølve byen.<ref name="Population">{{cite web| url=http://www.qsa.gov.qa/QatarCensus/Populations.aspx| title=Census 2010| publisher=Qatar Statistics Authority| year=2010| accessdate=2013-07-25| archiveurl=https://web.archive.org/web/20100709192746/http://www.qsa.gov.qa/QatarCensus/Populations.aspx| archivedate=2010-07-09| deadurl=yes}}</ref> Byen ligg på kysten av [[Persiabukta]], aust i landet og er den raskast veksande byen i Qatar. Over 60&nbsp;% av innbyggjarane i landet bur i Doha eller [[forstad]]ane kring byen, og er det økonomiske senteret i landet. Han utgjer ein av [[kommunar i Qatar|kommunane i Qatar]]. Doha vart grunnlagd i 1820-åra som ein avstikkar av [[Al Bidda]]. Han vart offisielt erklært hovudstaden i landet i 1971, då Qatar fekk sjølvstendet sitt.<ref name="autogenerated2"/> Som den kommersielle hovudstaden i Qatar og ein av dei store finanssentera i [[Midtausten]], vert Doha rekna som ein [[Global by|verdsby]] av [[Globalization and World Cities Research Network]]. [[Education City]], eit område tileigna forsking og utdanning, ligg i Doha. Byen har vore vertsby for mange idrettsarrangement, som [[Asialeikane i 2006]], [[Dei panarabiske leikane i 2011]] og dei fleste kampane i [[Asiacupen i 2011]]. I desember 2011 heldt [[World Petroleum Council]] det 20. konferansen sin i Doha.<ref>{{cite web|url=http://www.20wpc.com/ |title=Welcome to the 20th World Petroleum Congress |publisher=20wpc.com |date= |accessdate=23. januar 2017}}</ref> I tillegg skal byen ha fleire kampar under [[fotball-VM i 2022]]. ==Namn== Namnet «Doha» kan ha kome frå det [[arabisk]]e ''Ad-Dawḥa'', «det store treet».<ref>{{cite book|last=Graham|first=Helga|title=Arabian time machine: self-portrait of an oil state|url=https://books.google.com/books?id=2PsbAAAAMAAJ|publisher=William Heinemann Ltd|år=1978|page=26|quote=The word Doha itself is said to mean 'the place of the big tree', as eloquent a comment as any on the sparsity of the vegetation in Qatar, indeed throughout the Gulf generally, in former times.|isbn=978-0434303502}}</ref> Dette kan vise til eit markant tre som stod på staden der den opphavlege fiskelandsbyen låg, på austkysten av Qatarhalvøya. Alternativt kan det kome frå «dohat» — arabisk for bukt - og syne til [[Dohabukta]] kring [[Doha-cornichen|cornichen]]. ==Historie== [[Fil:Doha, Qatar Astronaut Imagery.JPG|mini|Satellittbilete av Doha.]] ===Grunnlegginga av Al Bidda=== Doha vart grunnlagd då staden vart skild frå ein annan lokal busetnad kalla [[Al Bidda]]. Dei tidlegaste skriftlege kjeldene med Al Bidda er frå 1681, av [[Karmelitt]]arklosteret, i eit dokument som omhandlar fleire busetjingar i Qatar. I dokumentet vert det nemnt ein herskar og eit fort i Al Bidda.<ref name="origins1">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=1|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite book|last=Billecocq|first=Xavier Beguin|title=Le Qatar et les Français: cinq siècles de récits de voyage et de textes d'érudition|publisher=Collection Relations Internationales & Culture|isbn=9782915273007|år=2003}}</ref> [[Carsten Niebuhr]], ein europeisk reisande som vitja [[Den arabiske halvøya]], laga eit av dei første karta som viste busetjinga i 1765, der han vart kalla 'Guttur'.<ref name="origins1"/><ref>{{cite book|ref=Rahman|last=Rahman|first=Habibur|title=The Emergence Of Qatar|publisher=Routledge|år=2006|page=34|isbn=978-0710312136}}</ref> David Seaton, ein britisk [[politisk innbyggjar]] i [[Flugat]], skreiv den første engelskspråklege kjelda om Al Bidda i 1801. Han kalla byen 'Bedih' og skildra geografien og forsvarsverka i området.<ref>{{cite web|url=http://www.academia.edu/5144073/Origins_of_Doha_Season_1_Archive_Report|title=Origins of Doha Season 1 Archive Report|publisher=academia.edu|last=Carter|first=Robert|page=11|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Han skreiv at byen nyleg hadde vorte busett av den sudanske stamma Al-Suwaidi, som han rekna som sjørøvarar. Seaton prøvde å bombardere byen med [[krigsskip]]et sitt, men vendte attende til Flugat då han fann ut at farvatnet var for grunt til at krigsskipet hans kunne kome nærare.<ref name="origins2">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=2|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite book|last=Al-Qasimi|first=Sultan Muhammed|title=The journals of David Seton in the Gulf 1800-1809|publisher=Exeter University Press|år=1995}}</ref> I 1820 vitja den britiske landmålaren R.H. Colebrook Al Bidda, og skreiv at byen nyleg var vorte avfolka. Han skreiv:<ref name="origins2"/><ref>H. Rahman (2006), s. 36.</ref> {{sitat4|Guttur – eller Ul Budee var ein gong ein viktig by, verna av to firkanta Ghurries [fort] nær kysten; men utan ferskvasskjelder klarar dei ikkje å forsvare staden, utanom brå åtak frå beduinar. Ein annan ghurry ligg 3 km inn i landet og har ferskvatn. Denne kan ha to hundre mann. Det er kring 250 mann att i Ul Budee, men dei opphavlege innbyggjarane, som kan kome attende frå Bahrain, utgjer 900 eller 1&nbsp;000 mann, og Doasir-stamma, som ofte vitjar staden som dykkarar, utgjer 600 til 800 menneske.}} Same året vart ein maritim avtale signert mellom [[Det britiske austindiske kompaniet]] og sjeikane i fleire busetjingar i Persiabukta (og somme av desse vart seinare kjend som [[Traktatkysten]]). Avtalen anerkjende [[Det britiske imperiet|britisk]] styre i Persiabukta og prøvde å få ein slutt på sjørøververksemda og [[Arabisk slavehandel|slavehandelen]]. Bahrain vat ein del av avtalen, og ein trur at Qatar, som av britane vart rekna som ein koloni under Bahrain, var ein del av avtalen.<ref name=cs>Toth, Anthony. «Qatar: Historical Background.» [http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/qatoc.html ''A Country Study: Qatar''] (Helen Chapin Metz, editor). [[Library of Congress]] [[Federal Research Division]] (January 1993). ''Denne artikkelen inneheld tekst frå denne kjelda, som er i [[offentleg eige]]''.</ref> Qatar vart derimot ikkje beden om å heise Traktatflagget.<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=3|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Som straff for at innbyggjarane i Al Bidda vart skulda for å ha delteke i sjørøververksemd, bombarderte eit fartøy frå Det britiske austindiske kompaniet byen i 1821. Dei raserte byen og tvang mellom 300 og 400 innbyggjarar på flykt, og dei måtte for ei stund søke ly på øyane mellom Qatar og Traktatkysten.<ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023575945.0x000095|title='Gazetteer of Gulf of Persia. Vol I. Historical. Part IA & IB. J G Lorimer. 1915' [793] (948/1782)|publisher=qdl.qa|accessdate=23. januar 2017}}</ref> ===Danninga av Doha=== Doha vart grunnlagd nær Al Bidda ein gong i 1820-åra.<ref name="origins3">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=4|accessdate=23. januar 2017}}</ref> I januar 1823 vitja den politiske innbyggjarane John MacLeod Al Bidda for å møte herskaren og grunnleggjaren av Doha, Buhur bin Jubrun, som òg var høvding i [[Al-Buainain]]-stamma.<ref name="origins3"/><ref>H. Rahman (2006), s. 63.</ref> MacLeod skreiv at Al Bidda var den einaste større kjøpstaden på halvøya på den tida. Etter Doha vart grunnlagd, blanda dei skriftlege kjeldene ofte Al Bidda og Doha, sidan dei låg så nære kvarandre.<ref name="origins3"/> Seinare et året kartla og skildra løytnant Guy og løytnant Brucks dei to busetjingane. Trass i at dei vart kartlagd som to forskjellige busetjingar, vart dei begge kalla Al Bidda i dokumenta.<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=5|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite book|last=Brucks|first=G.B.|title=Memoir descriptive of the Navigation of the Gulf of Persia in R.H. Thomas (ed) Selections from the records of the Bombay Government No XXIV (1829)|publisher=New York: Oleander press|år=1985}}</ref> {{panoramabilete|Trigonometricalalbidda.jpg|650px|Trigonometrisk planteikning av Al Bidda i 1823. |alt=Map of Al Bidda}} I 1828 var Muhammed bin Khamis, eit viktig medlem av Al-Buainain-stamma og etterkomaren til Buhur bin Jubrun som høvding i Al Bidda, innvikla i kontroversar. Han hadde myrda ein mann frå [[Bahrain]], og [[huset Khalifa|Al Khalifa]]-sjeiken sette han i fengsel. Som svar gjorde Al-Buainain-stamma opprør, slik at Al Khalifa øydela fortet til stamma og dreiv dei bort til [[Fuwayrit]] og [[Ar Ru'ays]]. Denne hendinga let Al Khalifa få styre over byen.<ref>{{cite book|ref=Zahlan|last=Zahlan|first=Rosemarie Said|title=The creation of Qatar|publisher=Barnes & Noble Books|edition=print|år=1979|page=33|isbn=978-0064979658}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023575945.0x000096|title='Gazetteer of Gulf of Persia. Vol I. Historical. Part IA & IB. J G Lorimer. 1915' [794] (949/1782)|publisher=qdl.qa|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Sidan Al Bidda og Doha i røynda ikkje hadde ein leiar, vart staden ein tilfluktsstad for sjørøvarar og lovlause.<ref name="origins6"/> I november 1839 søkte ein lovlaus frå [[Abu Dhabi]] kalla Ghuleta tilflukt i Al Bidda, og dette skapte eit kraftig reaksjon hos britane. A.H. Nott, ein britisk marinekaptein, kravde at Salemin bin Nasir Al-Suwaidi, høvdingen for Sudan-stamma i Al Bidda, tok Ghuleta til fange og åtvara han om konsekvensane om han ikkje følgde kravet. Al-Suwaidi gjorde som britane bad om i februar 1840 og arresterte òg sjørøvaren [[Jasim bin Jabir]] og kompanjongane hans. Trass i at dei gjorde som dei fekk beskjed om, gav britane dei ei bot på 300 tyske [[austerriksk-ungarsk krone|kroner]] som kompensasjon for skadane som sjørøvarane hadde gjort ved kysten av Al Bidda. I februar 1841 kom ein britisk marineskvadron til Al Bidda og gav Al-Suwaidi ordre om å oppfylle det britiske kravet, og truga med at det kom til å få konsekvensar om han avslo. Al-Suwaidi avslo til slutt fordi han meinte han ikkje var involvert i handlingane til bin Jabir. Den 26. februar lausna britane eld mot Al Bidda, og råka eit fort og fleire hus. Al-Suwaidi betalte så bota etter britane truga med ytterlegare handlingar.<ref name="origins6">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|pages=5–6|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>H. Rahman (2006), s. 90–92.</ref> [[Isa bin Tarif]], ein mektig stammehøvding frå [[Al Bin Ali]]-stamma, flytta til Doha i mai 1843. Han kasta så ut den regjerande Sudan-stamma og sette inn stammene [[Al-Maadeed]] og Al-Kuwari i maktstillingane.<ref name="origins4">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=6|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Bin Tarif hadde vore lojale til Al Khalifa, men kort tid etter at det vart sett inn ein ny herskar i Bahrain, vart bin Tarif stadig meir mistenksam mot dei regjerande Al Khalifa og byta truskap til den avsette herskaren i Bahrain, [[huset Khalifa|Abdullah bin Khalifa]], som han tidlegare hadde vore med på å styrte. Bin Tarif døydde i [[Fuwayrit#slaget ved Fuwayrit|slaget ved Fuwayrit]] mot den regjerande familien i Bahrain i 1847.<ref name="origins4"/> ===Al Thani=== [[huset Thani|Al Thani]] flytta til Doha frå [[Fuwayrit]] kort tid etter Bin Tarif døydde i 1847, leia av [[Muhammed bin Thani]].<ref name="origins5">{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=7|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref>{{cite news|title=Line of succession: The Al Thani rule in Qatar|url=http://gulfnews.com/news/gulf/qatar/line-of-succession-the-al-thani-rule-in-qatar-1.1201210|date=20. oktober 2015|newspaper=Gulf News|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Dei neste åra tok Al Thani kontroll over byen. Til forskjellige tider byta dei truskap mellom dei to rådande maktene i området: Al Khalifa og saudiarabarane.<ref name="origins5"/> I 1867 vart det sendt mange skip og soldatar frå Bahrain for å angripe byane [[Al Wakrah]] og Doha etter ei rekkje stridar. [[Abu Dhabi]] slo seg saman med Bahrain fordi dei meinte Al Wakrah var tilfluktsstad for flyktningar frå [[Oman]]. Seinare på året plyndra desse styrkane dei to qatarske byane med 2&nbsp;000 mann i det som seinare er vorte kalla [[den qatarsk-bahrainske krigen]].<ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023462215.0x000024|title=‘A collection of treaties, engagements and sanads relating to India and neighbouring countries [...] Vol XI containing the treaties, & c., relating to Aden and the southwest coast of Arabia, the Arab principalities in Gulf of Persia, Flugat (Oman), Balutsjistan and the North-West Frontier Province’ [113v] (235/822)|publisher=Qatar Digital Library|accessdate=24. januar 2017}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023636219.0x000010|title='File 19/243 IV Zubarah' [8r] (15/322)|publisher=Qatar Digital Library|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Britiske dokument sa seinare: ''«at byane Doha og Wakrah vart, mot slutten av 1867, mellombels utsletta, husa rivne ned og innbyggjarane deporterte»"''.<ref>{{cite web|url=http://www.qdl.qa/en/archive/81055/vdc_100023575945.0x00009d|title='Gazetteer of Gulf of Persia. Vol I. Historical. Part IA & IB. J G Lorimer. 1915' [801] (956/1782)|publisher=Qatar Digital Library|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:Olddoha2-771x410.jpg|mini|Doha i januar 1904.]] Det samla åtaket frå Bahrain og Abu Dhabi og påfølgjande motåtak frå Qatar fekk den britiske politiske agenten, oberst [[Lewis Pelly]], til å tvinge fram ein fredsavtale i 1868. Oppdraget til Pelly til Bahrain og Qatar og fredsavtalen som følgde, vert rekna som milepålar i den qatarske historia. Dette anerkjende implisitt at Qatar var fråskild Bahrain og eksplisitt stillinga til Muhammed bin Thani som ein viktig representant for stammene på halvøya.<ref>H. Rahman (2006), s. 123.</ref> Kort tid etter krigen, tok [[Det osmanske riket|osmanarane]] nominell kontroll over landet, og bygde ein base i Doha, etter samtykke frå [[Jassim bin Muhammed Al Thani|Jassim Al Thani]] som ønskte å forsterke kontrollen sin over området. Før dette var Dohan ein skanse for beduinsoldatar som motsette seg det osmanske styret.<ref>H. Rahman (2006), s. 138–139.</ref> I desember 1871 gav Jassim Al Thani osmanarane løyve til å sende 100 soldatar og utstyr til Al Bidda.<ref>H. Rahman (2006), s. 140.</ref> [[Fil:Doha1908.jpg|mini|Doha i 1908]]Usemje om skattar og innblanding i interne saker førte til slutt til [[slaget ved Al Wajbah]] i mars 1893. Al Bidda fort var den siste staden dei osmanske soldatane trekte seg attende til. Medan dei var i garnison i fortet, avfyrte [[korvett]]en deira eld mot byen, og tok livet av fleire sivile.<ref>{{cite book|last=Zahlan|first=Rosemarie Said|title=The creation of Qatar|publisher=Barnes & Noble Books|edition=print|page=53|år=1979|isbn=978-0064979658}}</ref> Osmanarane måtte til slutt overgje seg etter soldatane til Jassim Al Thani stoppa vassforsyninga til byen.<ref>H. Rahman (2006), s. 152.</ref> Ein osmansk rapport som kom same året sa at Al Bidda og Doha i lag hadde kring 6&nbsp;000 innbyggjarar, og kalla begge byane for 'Katar'. Doha vart klassifisert som den austlege delen av Katar.<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=11|accessdate=23. januar 2017}}</ref><ref name="zekeriya">{{cite book|last=Kurşun|first=Zekeriya|title=The Ottomans in Qatar : a history of Anglo-Ottoman conflicts in Gulf of Persia|publisher=Istanbul : Isis Press|år=2002|isbn=9789754282139}}</ref> Osmanarane heldt ei passiv rolle i qatarsk politikk frå 1890-åra og frametter, før dei mista kontrollen over området under den [[fyrste verdskrigen|første verdskrigen]].<ref name="cs" /> ===1900-talet=== [[Perledykking]] vart ein viktig industri i Doha på 1900-talet. Folketalet auka til kring 12&nbsp;000 innbyggjarar på første halvdel av 1900-talet på grunn av den blømande perlehandelen.<ref name="urbanevolution">{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=38|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Ein britisk, politisk innbyggjar skreiv at om perlesalet skulle svikte, så kom Qatar «i røynda til å forsvinne».<ref name="leader">{{cite book|last=Althani|first=Mohamed|title=Jassim the Leader: Founder of Qatar|url=https://books.google.com/books?id=X_J9kiBRdIgC|publisher=Profile Books|år=2013|page=35|isbn=978-1781250709}}</ref> I 1907 hadde byen 350 perlebåtar med eit samla mannskap på 6300 mann. På denne tida hadde snittprisen på perler meir enn dobla segg sidan 1877.<ref>{{cite book|ref=Casey & Vine|last1=Casey|first1=Paula|last2=Vine|first2=Peter|title=The heritage of Qatar|publisher=Immel Publishing|år=1991|edition=print|pages=49–50|isbn=978-0907151500}}</ref> Perlemarknaden kollapsa det året, og tvang Jassim Al Thani til å selje perleinnhaustinga det året for halv verdi. Etterverknaden av kollapsen førte til at den første [[tollbu]]a i landet vart oppretta i Doha.<ref name="leader" />[[Fil:OldDistrictDoha.jpg|mini|Ein gammal bydel i Doha.]]I april 1913 gjekk osmanarane med på britane sitt krav om å trekkje attende alle soldatane sine frå Qatar. I august 1915 vart det osmanske fortet i Al Bidda evakuert kort tid etter starten av den første verdskrigen.<ref>M. Althani (2013), p, 134.</ref> Eit år seinare gjekk Qatar med på å verta eit britisk [[proktektorat]] med Doha som den offisielle hovudstaden.<ref>H. Rahman (2006), s. 291.</ref><ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/03/a-history-of-doha-and-bidda1.pdf|title=Historical references to Doha and Bidda before 1850|publisher=The Origins of Doha Project|page=16|accessdate=23. januar 2017}}</ref> Bygningane på denne tida var enkle bustader med eitt eller to rom, bygde av leire, stein og korall. Oljekonsesjonar i 1920- og 1930-ra, og den første oljeboringa i 1939, var starten på ein langsam økonomisk og samfunnsmessig utvikling i landet. Men inntektene gjekk noko ned fordi perlehandelen i bukta forsvann då [[kulturperle]]ne vart funnen opp og på grunn av [[den store depresjonen]].<ref>{{cite web|title=Pearl Diving in Qatar|url=http://traveltips.usatoday.com/pearl-diving-qatar-100698.html|publisher=USA Today|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Kollapsen til perlehandelen førte til eit kraftig fall i folketalet gjennom heile landet.<ref name="urbanevolution"/> Det var ikkje før i 1950- og 1960-åra at landet igjen fekk store inntekter, denne gongen frå olja.<ref name="cs"/> Det tok ikkje lang tid før Qatar utnytta den nye rikdomen frå oljekonsesjonane, og slumområda vart raskt fjerna og erstatta av meir moderne bygg. Dei første formelle guteskulane vart grunnlagde i Doha i 1952, og tre år seinare kom dei første jenteskulane.<ref>{{cite book|last=Abu Saud|first=Abeer|title=Qatari Women: Past and Present|date=1984|publisher=Longman Group|isbn=978-0582783720|page=173}}</ref> Historisk sett hadde Doha vore ei lokal handelshamn. Det grunne vatnet i bukta hindra større skip frå å nå hamna før 1970-åra, då det vart bygde ei djupvasshamn. Fleire endringar følgde med omfattande landvinning, som førte til utviklinga av den halvmåneforma bukta.<ref>{{cite web|url=https://famdliflc.lingnet.org/products/cip/qatar/qatar.pdf|title=Qatar in perspective: an orientation guide|publisher=Defense League Institute Foreign Language Center|år=2010|page=8}}</ref> Frå 1950- til 1970-åra voks folketalet i Doha frå kring 14&nbsp;000 innbyggjarar til over 83&nbsp;000, der utanlendingar utgjorde to tredjedelar av det samla folketalet.<ref>{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=41|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:Doha.jpg|mini|Doha i 1980-åra.]] ===Etter sjølvstendet=== Qatar vart offisielt sjølvstendig i 1971, og Doha vart hovudstaden i landet.<ref name="autogenerated2"/> I 1973 opna [[Universitetet i Qatar]] etter ein resolusjon frå emiren,<ref>{{cite web|url=http://www.qu.edu.qa/theuniversity/history.php|title=Our history|publisher=Qatar University|accessdate=24. januar 2017}}</ref> og i 1975 vart Qatar nasjonalmuseum oopna i det som tidlegare var palasset til herskaren.<ref>{{cite web|url=http://dohanews.co/qatars-national-museum-eyeing-2016-opening/|title=Qatar’s nasjonalmuseum eyeing 2016 opening|publisher=Doha News|date=6. juli 2014|accessdate=24. januar 2017}}</ref> I 1970-åra vart alle dei gamle bydelane i Doha jamna med jorda og innbyggjarane flytta inn i nye forstader, som [[Al Rayyan]], Madinat Khalifa og Al Gharafa. Folketalet i storbyområdet voks frå 89&nbsp;000 i 1970-åra til over 434&nbsp;000 i 1997. I tillegg førte landvinninga til at det samla landområdet auka til over 7&nbsp;100 mål i 1995, ein auke frå 130 mål på midten av 1900-talet.<ref name="urbanevolution2">{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|pages=44–45|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:DOHA CORNISH JUNE 07 2011.JPG|mini|Nyare utvikling i Doha.]] I 1983 vart det utvikla eit hotell- og konferansesenter i nordenden av [[Doha-cornichen|cornichen]]. Det 15 etasjar høge [[Sheraton Hotels and Resorts|Sheraton hotel]] i sentrum av området var den høgaste bygningen i Doha fram til 1990-åra.<ref name="urbanevolution2"/> I 1993 vart [[Qatar Open i tennis|Qatar Open]] det første store idrettsarrangementet i byen.<ref name="urbanevolution3">{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=47|accessdate=24. januar 2017}}</ref> To år seinare var Qatar vertsland for ungdomsfotball-VM i 1995 og alle kampane vart spelte i Doha.<ref name="1995fifa">{{cite web|url=http://www.fifa.com/u20worldcup/archive/qatar1995/matches/index.html|title=FIFA World Youth Championship Qatar 1995 - matches|publisher=FIFA|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-09-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924205234/http://www.fifa.com/u20worldcup/archive/qatar1995/matches/index.html|url-status=yes}}</ref> Den arabiske nyhendekanalen [[Al Jazeera]] byrja sendingane frå Doha i 1996.<ref>{{cite web|url=http://allied-media.com/aljazeera/jazeera_history.html|title=AL JAZEERA TV: The Historie på Controversial Middle East News Station arabisk News Satellite Channel Historie på Controversial Station|publisher=Allied-media|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Seint i 1990-åra planla regjeringa bygginga av [[Education City]], eit 2500 ml stort kompleks for utdanningsinstitusjonar i Doha.<ref>{{cite web|authors=Florian Wiedmann, Ashraf M. Salama, Alain Thierstein|url=http://jfa.arch.metu.edu.tr/archive/0258-5316/2012/cilt29/sayi_2/35-61.pdf|title=Urban evolution of byen of Doha: an investigation into the impact of economic transformations on urban structures|page=49|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Frå byrjinga av 2000-talet har Doha vore mykje i media som vertsby for fleire globale hendingar og store byggprosjekt.<ref name="demystifying">{{cite book|last1=Wiedmann|first1=Florian|last2=Salama|first2=Ashraf M|title=Demystifying Doha: On Architecture and Urbanism in an Emerging City|url=https://books.google.com/books?id=fk6iAgAAQBAJ|publisher=Ashgate|år=2013|isbn=9781409466345}}</ref> Doha var vertsby for [[Asialeikane i 2006]], og eit 250 mål stort idrettsanlegg, kalla [[Aspire Zone]], vart utbygd.<ref name="urbanevolution3"/> På denne tida vart det bygd nye kulturattraksjonar i byen, og dei eldre vart restaurert. I 2006 sette regjeringa gang eit restaureringsprosjekt av [[Souq Waqif]]. Delar som var bygde etter 1950-åra vart øydelagd, medan dei eldre vart restaurerte. Dette stod ferdig i 2008.<ref>{{cite book|last1=Exell|first1=Karen|last2=Rico|first2=Trinidad|title=Cultural Heritage in the Den arabiske halvøya: Debates, Discourses and Practices|publisher=Ashgate|år=2014|isbn=978-1-4094-7009-0|page=199}}</ref> [[Katara kulturlandsby]] opna i byen i 2010, og har vore vertskap for [[Doha Tribeca filmfestival]] sidan då.<ref>{{cite web|url=http://theculturetrip.com/middle-east/qatar/articles/katara-the-cultural-village/|author=Elspeth Black|title=Katara: The Cultural Village|publisher=The Culture Trip|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2017-10-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20171011210323/https://theculturetrip.com/middle-east/qatar/articles/katara-the-cultural-village/|url-status=yes}}</ref> ==Geografi== Doha ligg sentralt og aust i Qatar, ved [[Persiabukta]]. Han grensar til [[Al Wakrah|Al Wakrah kommune]] i sør, [[Al Rayyan|Al Rayyan kommune]] i vest, [[Al Daayen|Al Daayen kommune]] i nord og [[Umm Salal|Umm Salal kommune]] i nordwest. Høgda er 10 meter over havet.<ref>{{cite web|url=http://www.qatar.climatemps.com/map.php|title=Map of Doha, Qatar|publisher=Climatemps.com|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Doha er særs urbanisert. Landvinning av kysten har lagt til 400 mål med land og 30&nbsp;km med kystlinje.<ref>{{cite web|url=https://www.iadc-dredging.com/ul/cms/fck-uploaded/documents/PDF%20Articles/article-new-land-by-the-sea.pdf|title=New land by the sea: Economically and socially, land reclamation pays|page=4|publisher=International Association of Dredging Companies|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-03-04|archive-url=https://web.archive.org/web/20160304043810/https://www.iadc-dredging.com/ul/cms/fck-uploaded/documents/PDF%20Articles/article-new-land-by-the-sea.pdf|url-status=yes}}</ref> Halvparten av det 22&nbsp;km² store arealet som [[Hamad internasjonale lufthamn]] ligg på, er på gjenvunne land.<ref>{{cite web|url=http://www.dredgingtoday.com/2014/06/03/deme-doha-airport-built-on-reclaimed-land-becomes-fully-operational/|title=DEME: Doha Airport Built on Reclaimed Land Becomes Fully Operational|publisher=Dredging Today|date=3. juni 2014|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Geologien i Doha består hovudsakleg av forvitra [[diskordans]] over Dammam-formasjonen frå [[eocen]], av [[dolomitt|dolomittisk kalkstein]].<ref>{{cite web|url=https://originsofdoha.files.wordpress.com/2015/06/2015090-7235-bidda-gpr-report.pdf|title=Geophysical GPR Survey|author=Ed Blinkhorn|publisher=The Origins of Doha Project|date=April 2015|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[Fil:ThePearlQatarCoastline.jpg|mini|180px|[[The Pearl-Qatar|The Pearl]], ei menneskeskapt øy utafor kysten av Doha.]] [[The Pearl-Qatar|The Pearl]] er ei [[kunstig øy]] i Doha med ei flate på nesten 4&nbsp;km².<ref>{{cite web|url=http://www.gluckman.com/ArtificialIslands.html|author=Ron Gluckman|title=Artificial Islands: In Dubai, a world, and universe of new real estate|publisher=Gluckman|date=May 2008|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Det totale prosjektet har ein estimert pris på 15 milliardar dollar når det er ferdig.<ref>{{cite web|url=http://wonderfulengineering.com/say-hello-to-pearl-qatar-the-worlds-most-luxurious-artificial-island/|title=Say Hello To Pearl Qatar – The World’s Most Luxurious Artificial Island|publisher=Wonderful Engineering|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Andre øyar utafor kysten av Doha er Palm Tree Island, Shrao, Al Safia og Alia.<ref>{{cite web|url=http://www.onlineqatar.com/attractions/islands-qatar.aspx|title=Qatar islands|publisher=Online Qatar|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-11-18|archive-url=https://web.archive.org/web/20151118115848/http://www.onlineqatar.com/attractions/islands-qatar.aspx|url-status=yes}}</ref> ===Klima=== Doha har eit [[varmt ørkenklima]] ([[Köppen si klimaklassifisering]] ''BWh''). Sommare er særs lang, frå mai til september, når temperaturen i snitt er over 38&nbsp;°C og ofte opp mot 45&nbsp;°C. Råma er vanlegvis lågast i mai og juni. [[Doggpunkt]]temperaturen kan ofte stige over 25&nbsp;°C om sommaren. Gjennom sommaren er det neste ingen nedbør i det heile i byen, og mindre enn 20&nbsp;mm kjem dei andre månadane.<ref>{{cite web |url=http://www.wunderground.com/NORMS/DisplayIntlNORMS.asp?CityCode=41170&Units=both |title=Doha weather information |publisher=Wunderground.com |date=2010-06-10 |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2011-06-04 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110604101321/http://www.wunderground.com/NORMS/DisplayIntlNORMS.asp?CityCode=41170&Units=both |url-status=yes }}</ref> Her kjem lite regn, kring 75&nbsp;mm i året, som kjem på isolerte dagar mellom oktober og mars. Vintrane er varme og temperaturen går sjeldan under 7&nbsp;°C.<ref name= NOAA/> {{Vêrboks |stad = Doha |Jan varmerekord C = 31.2 |Feb varmerekord C = 36.0 |Mar varmerekord C = 39.0 |Apr varmerekord C = 46.0 |Mai varmerekord C = 47.7 |Jun varmerekord C = 49.0 |Jul varmerekord C = 48.2 |Aug varmerekord C = 48.0 |Sep varmerekord C = 45.5 |Okt varmerekord C = 43.4 |Nov varmerekord C = 38.0 |Des varmerekord C = 32.2 |år varmerekord C = 49.0 |Jan maks C = 21.7 |Feb maks C = 23.0 |Mar maks C = 26.8 |Apr maks C = 31.9 |Mai maks C = 38.2 |Jun maks C = 41.2 |Jul maks C = 41.5 |Aug maks C = 40.7 |Sep maks C = 38.6 |Okt maks C = 35.2 |Nov maks C = 29.5 |Des maks C = 24.1 |år maks C = 32.7 |Jan normal C = 17.0 |Feb normal C = 17.9 |Mar normal C = 21.2 |Apr normal C = 25.7 |Mai normal C = 31.0 |Jun normal C = 33.9 |Jul normal C = 34.7 |Aug normal C = 34.3 |Sep normal C = 32.2 |Okt normal C = 28.9 |Nov normal C = 24.2 |Des normal C = 19.2 |år normal C = 26.7 |Jan min C = 12.8 |Feb min C = 13.7 |Mar min C = 16.7 |Apr min C = 20.6 |Mai min C = 25.0 |Jun min C = 27.7 |Jul min C = 29.1 |Aug min C = 28.9 |Sep min C = 26.5 |Okt min C = 23.4 |Nov min C = 19.5 |Des min C = 15.0 |år min C = 21.6 |Jan kulderekord C = 3.8 |Feb kulderekord C = 5.0 |Mar kulderekord C = 8.2 |Apr kulderekord C = 10.5 |Mai kulderekord C = 15.2 |Jun kulderekord C = 21.0 |Jul kulderekord C = 23.5 |Aug kulderekord C = 22.4 |Sep kulderekord C = 20.3 |Okt kulderekord C = 16.6 |Nov kulderekord C = 11.8 |Des kulderekord C = 6.4 |år kulderekord C = 3.8 |Jan nedbør mm = 13.2 |Feb nedbør mm = 17.1 |Mar nedbør mm = 16.1 |Apr nedbør mm = 8.7 |Mai nedbør mm = 3.6 |Jun nedbør mm = 0.0 |Jul nedbør mm = 0.0 |Aug nedbør mm = 0.0 |Sep nedbør mm = 0.0 |Okt nedbør mm = 1.1 |Nov nedbør mm = 3.3 |Des nedbør mm = 12.1 |år nedbør mm = 75.2 |Jan fukt = 71 |Feb fukt = 70 |Mar fukt = 63 |Apr fukt = 52 |Mai fukt = 44 |Jun fukt = 41 |Jul fukt = 49 |Aug fukt = 55 |Sep fukt = 62 |Okt fukt = 63 |Nov fukt = 66 |Des fukt = 71 |år fukt = 59 |eining nedbørsdagar = 1.0 mm |Jan nedbørsdagar = 1.7 |Feb nedbørsdagar = 2.1 |Mar nedbørsdagar = 1.8 |Apr nedbørsdagar = 1.4 |Mai nedbørsdagar = 0.2 |Jun nedbørsdagar = 0.0 |Jul nedbørsdagar = 0.0 |Aug nedbørsdagar = 0.0 |Sep nedbørsdagar = 0.0 |Okt nedbørsdagar = 0.1 |Nov nedbørsdagar = 0.2 |Des nedbørsdagar = 1.3 |år nedbørsdagar = 8.8 |Jan sol = 244.9 |Feb sol = 224.0 |Mar sol = 241.8 |Apr sol = 273.0 |Mai sol = 325.5 |Jun sol = 342.0 |Jul sol = 325.5 |Aug sol = 328.6 |Sep sol = 306.0 |Okt sol = 303.8 |Nov sol = 276.0 |Des sol = 241.8 |år sol = 3432.9 |kjelde 1 =NOAA (1962-1992) <ref name= NOAA>{{cite web |url = ftp://ftp.atdd.noaa.gov/pub/GCOS/WMO-Normals/RA-II/QR/41170.TXT |title = Doha internasjonale lufthamn Climate Normals 1962-1992 |publisher = [[National Oceanic and Atmospheric Administration]] |accessdate = 24. januar 2017}}</ref> |date=January 1, 2015}} ==Demografi== {{Historiske folketal |type = |footnote = c-census; e-estimate |1820<ref name="origins2"/>| 250 |1893<ref name="zekeriya"/>| 6000 |1970<ref name="kobaisi">{{cite web|url=http://etheses.dur.ac.uk/1856/1/1856.pdf|title=The Development of Education in Qatar, 1950–1970|author=Abdulla Juma Kobaisi|publisher=Durham University|page=11|accessdate=17. juni 2015}}</ref>| 80000 |1986<ref name="autogenerated2">{{cite web|author=Encyclopædia Britannica |url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/168027/Doha |title=Doha – Britannica Online Encyclopedia |publisher=Britannica.com |date= |accessdate=24. januar 2017}}</ref> | 217294 |2001<ref>{{cite web |url=http://www.tiscali.co.uk/reference/encyclopaedia/hutchinson/m0003599.html |title=Doha |publisher=Tiscali.co.uk |date=1984-02-21 |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2009-11-05 |archive-url=https://web.archive.org/web/20091105135524/http://www.tiscali.co.uk/reference/encyclopaedia/hutchinson/m0003599.html |url-status=yes }}</ref> | 299300 |2004<ref name="autogenerated2"/> | 339847 |2005<ref name="autogenerated1">{{cite web |url=http://www.hotelrentalgroup.com/Qatar/Sheraton%20Doha%20Hotel%20%26%20Resort.htm |title=Sheraton Doha Hotel & Resort &#124; Hotel discount bookings in Qatar |publisher=Hotelrentalgroup.com |date= |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2010-08-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20100819070809/http://www.hotelrentalgroup.com/Qatar/Sheraton%20Doha%20Hotel%20%26%20Resort.htm |url-status=yes }}</ref><ref>{{cite web |url=http://www.hotelsdoha.eu/ |title=hotelsdoha.eu |publisher=hotelsdoha.eu |date= |accessdate=12. august 2016 |archive-date=2013-06-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130609182915/http://www.hotelsdoha.eu/ |url-status=yes }}</ref> | 400051 |2010<ref>{{cite web|url=http://www.geohive.com/cntry/qatar.aspx|title=Qatar population statistics|publisher=geohive.com|accessdate=24. januar 2017}}</ref> | 796947 }} Ein stor del av innbyggjarane i Qatar bur i Doha og [[storbyområde]]t kring. Bydelane med høagste folketettleik er sentrumsområdet Al Najada, med den høgaste folketettleiken i landet. Folketettleiken i Stor-Doha varierer frå 20&nbsp;000 menneske per km² til 25 menneske per km².<ref>{{cite web|url=http://www.lusail.com/English/Background/Pages/Facts-and-Figures.aspx|title=Facts and figures|publisher=lusail.com|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-03-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20150306214724/http://www.lusail.com/English/Background/Pages/Facts-and-Figures.aspx|url-status=yes}}</ref> ''Den følgjande tabellen syner det samla folketalet i Stor-Doha''.<ref name="qix">{{cite web|url=http://www.qix.gov.qa/portal/page/portal/qix/subject_area?subject_area=176 |title=Population statistics |publisher=Qatar Information Exchange |accessdate=15 June 2015 |deadurl=yes |archiveurl=https://web.archive.org/web/20150701123930/http://www.qix.gov.qa/portal/page/portal/qix/subject_area?subject_area=176 |archivedate=1 July 2015 |df= }}</ref> {| class="wikitable" |- ! År ! Folketal |- |'''1997''' |align="center"|434&nbsp;000<ref name="urbanevolution2"/> |- | '''2004''' |align="center"|644&nbsp;000<ref>{{cite book|title=World and Its Peoples|publisher=Marshall Cavendish|page=61|url=https://books.google.com/books?id=j894miuOqc4C|år=2006}}</ref> |- |'''2008''' |align="center"|998&nbsp;651<ref name="Doha 2016 Summer Olympic Games Bid">{{cite web|url=http://www.gamesbids.com/english/bids/dha2016.shtml |title=Doha 2016 Summer Olympic Games Bid |publisher=Gamesbids.com |date= |accessdate=2010-06-27}}</ref> |} ===Folkesetnad og språk=== Folkesetnaden i Doha er i stor grad utlendingar, og dei qatarske nasjonale er ein minoritet. Den største delen av utlendingane i Qatar kjem frå Søraust- og Sør-Asia, som [[India]], [[Pakistan]], [[Sri Lanka]], [[Nepal]], [[Filippinane]], [[Bangladesh]] og [[Indonesia]], men mange kjem òg frå dei arabiske landa, Nord-Afrika og [[Aust-Asia]]. Doha er òg heimstaden til mange utanlandske arbeidarar frå [[Europa]], [[Nord-America]], [[Sør-Afrika]] og [[Australia]].<ref name="qcri"/> [[Fil:Bilingual traffic sign qatar.jpg|mini|[[Tospråkleg]] trafikkskilt i Doha.]] [[Arabisk]] er det offisielle språket i Qatar. [[Engelsk]] vert ofte brukt som andrespråk,<ref>{{cite book|last1=Baker|first1=Colin|last2=Jones|first2=Sylvia Prys|title=Encyclopedia of Bilingualism and Bilingual Education|url=https://books.google.com/books?id=YgtSqB9oqDIC|publisher=Multilingual Matters|år=1998|page=429|isbn=978-1853593628}}</ref> og i aukande grad [[fellesspråk]], særleg innan handel.<ref>{{cite news|last=Guttenplan|first=D. D.|title=Battling to Preserve arabisk From English's Onslaught|url=http://www.nytimes.com/2012/06/11/world/middleeast/11iht-educlede11.html|work=The New York Times|accessdate=6. juni 2016|date=24. januar 2017}}</ref> Sidan det finst mange utlendingar i Doha, vert det òg tala mykje [[tagalog]], [[spansk]], [[fransk]] og [[hindi]].<ref name="qcri">{{cite web|url=http://www.qcri.com/app/media/2222|title=Socio-geographic map of Doha|publisher=Qatar Computing Research Institute|authors=Humaira Tasnim, Abhay Valiyaveettil, Dr. Ingmar Weber, Venkata Kiran Garimella|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-03-05|archive-url=https://web.archive.org/web/20160305100842/http://www.qcri.com/app/media/2222|url-status=yes}}</ref> ===Religion=== Dei fleste innbyggjarane i Doha er [[islam|muslimar]].<ref>{{cite web|url=http://globalreligiousfutures.org/countries/qatar/religious_demography.pdf|title=Religious demography of Qatar|publisher=US Department of State|accessdate=24. januar 2017}}</ref> medan [[katolisisme|katolikkane]] utgjer over 90&nbsp;% av dei 150&nbsp;000 [[kristendom|kristne]] i Doha.<ref>{{cite web|url=http://www.aljazeera.com/news/middleeast/2008/03/2008525173738882540.html|title=Qatar opens first church, quietly|publisher=Al Jazeera|author=Shabina Khatri|date=20. juni 2008|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Etter [[emir]]en sende resolusjonar som tildelte land for bygging av kyrkjer, vart den første katolske kyrkja opna i Doha i mars 2008. ==Administrasjon== [[Fil:Qatar municipalities map after 2004 reorganization english.svg|mini|185px|Kart over kommunar i Qatar.]] Ifølgje Kommunaldepartementet, var Qatar kommune den første kommunen som vart grunnlagd i 1963. Seinare på året vart namnet endra til ''Doha kommune''.<ref>{{Citation|title=وزارة البلدية والبيئة|url=https://www.mme.gov.qa/cui/view.dox?id=606&contentID=949&siteID=2|website=www.mme.gov.qa|accessdate=2022-10-22}}</ref> Qatar er delt inn i åtte kommunar.<ref>{{cite web| title = Qatar Municipalities| publisher = Qatar Ministry of Municipality and Urban Planning| url = http://www.baladiya.gov.qa/cui/view.dox?id=585&siteID=2| archiveurl = https://web.archive.org/web/20160118142354/http://www.baladiya.gov.qa/cui/view.dox?id=585&siteID=2| archivedate = 2016-01-18| access-date = 2017-01-24| url-status = yes}}</ref> Doha er den mest folkerike kommunen i landet med eit folketal på 796&nbsp;947 i 2010.<ref name="Population"/> ===Bydelar=== Det finst meir enn 60 bydelar i Doha kommune.<ref name="Population"/> Somme av bydelane i Doha er: {{kolonner}} *[[Al Bidda]] (arabisk البدع) *[[Al Dafna]] (arabisk الدفنة) *[[Al Ghanim]] (arabisk الغانم) *[[Al Markhiya]] (arabisk المرخية) *[[Al Sadd i Qatar|Al Sadd]] (arabisk السد) *[[Al Waab]] (arabisk الوعب}}) *[[Bin Mahmoud]] (arabisk فريج بن محمود) *[[Madinat Khalifa]] (arabisk مدينة خليفة) *[[Mushayrib|Musheireb]] (arabisk مشيرب}}) *[[Najma i Doha|Najma]] (arabisk نجمه}}) *[[Old Airport i Doha|Old Airport]] (arabisk المطار القديم) *[[West Bay Lagoon|Qutaifiya]] (arabisk القطيفية) *[[Ras Abu Aboud]] (arabisk راس أبو عبود) *[[Rumeilah]] (arabisk الرميلة) *[[Umm Ghuwailina]] (arabisk ام غو يلينه}}) *[[West Bay i Doha|West Bay]] (arabisk الخليج الغربي) ==Økonomi== [[Fil:Doha City, UNCTAD XIII (7115124733).jpg|mini|Handelsdistriktet i Doha.]] Doha er det økonomiske senteret i Qatar. Byen er hovudkvarteret for mange nasjonale og internasjonale organisasjonar, mellom anna dei største olje- og gassføretaka i landet, [[Qatar Petroleum]], [[Qatargas]] og [[RasGas]]. Økonomien i Doha er i hovudsak bygd på inntektene frå petroleumsindustrien.<ref name="dumper">{{cite book|title=Cities of the Middle East and North Africa: A Historical Encyclopedia|authors=Michael Dumper, Bruce E. Stanley|publisher=ABC-CLIO|url=https://books.google.com/books?id=3SapTk5iGDkC&pg=PA138|år=2006|isbn=978-1576079195|page=138}}</ref> [[Doha internasjonale lufthamn]] vart bygd for å auke turistindustrien i byen.<ref name="dumper"/> Denne vart erstatta av [[Hamad internasjonale lufthamn]] i 2014. Den nye flyplassen er ensten dobbel så stor som den førre, og har to av dei lengste rullebanane i verda.<ref>{{cite web|url=http://aasarchitecture.com/2014/05/hamad-international-airport-hok.html|title=Hamad internasjonale lufthamn by Hok|publisher=aasarchitecture.com|author=Marco Rinaldi|date=5. mai 2014|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-11|archive-url=https://web.archive.org/web/20150711202142/http://aasarchitecture.com/2014/05/hamad-international-airport-hok.html|url-status=yes}}</ref> På grunn av rask folkevekst og stor etterspurnad etter bustader, har bustadprisane auka kraftig.<ref name="housingdohanews">{{cite web|url=http://dohanews.co/reports-suggest-looming-housing-shortages-qatar/|title=Reports: Housing supply not keeping up with population rise|publisher=Doha News|author=Peter Kovessy|date=23. juni 2014|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Det er venta at bustadprisane i Qatar vil fortsette å auke fram mot fotball-VM i 2022.<ref>{{cite web|url=http://www.bqdoha.com/2013/05/real-estate-prices-in-qatar-skyrocket|title=Real estate prices in Qatar skyrocket|publisher=BQ Doha|date=13. mai 2013|author=Rohan Soman|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20150712082505/http://www.bqdoha.com/2013/05/real-estate-prices-in-qatar-skyrocket|url-status=yes}}</ref> ==Arkitektur== Den mest tradisjonelle arkitekturen i Gamle Doba er vorte øydelagd for å gje plass til nye byggverk.<ref name="bouassa">{{cite web|url=http://www.academia.edu/7412457/Al_Asmakh_historic_district_in_Doha_Qatar_from_an_urban_slum_to_living_heritage_PLEASE_SCROLL_DOWN_FOR_ARTICLE_Al_Asmakh_historic_district_in_Doha_Qatar_from_an_urban_slum_to_living_heritage|title=Al Asmakh historic district in Doha, Qatar: from an urban slum to living heritage|website=academia.edu|author=Djamel Bouassa|accessdate=10 July 2015}}</ref> Det er derfor gjort mykje dei seinare åra for å bevare kultur- og arkitektarva i byen.<ref>{{cite web|url=http://marhaba.qa/the-winners-of-the-old-doha-prize-competition-announced/|title=The Winners of the Old Doha Prize Competition Announced|publisher=Marhaba|date=26. november 2013|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2018-09-27|archive-url=https://web.archive.org/web/20180927165027/http://www.marhaba.qa/the-winners-of-the-old-doha-prize-competition-announced/|url-status=yes}}</ref> [[Katara kulturlandsby]] er ein liten landsby i Doha oppretta av sjeik [[Tamim bin Hamad Al Thani|Tamim Al Thani]] for å bevare kulturidentiteten i landet.<ref>{{cite web|url=http://www.katara.net/english/about-katara/about-us/|title=About us|publisher=Katara|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722071207/http://www.katara.net/english/about-katara/about-us/|url-status=yes}}</ref> [[Fil:DohaSkylineAtNight.jpg|mini|Doha nær [[Doha-cornichen]].]] I 2011var meir enn 50 skyskraparar under bygging i Doha,<ref name="bullivant">{{cite book|last=Bullivant|first=Lucy|title=Masterplanning Futures|publisher=Routledge|url=https://books.google.com/books?id=7xal23QYDW4C&pg=PA59|år=2012|page=59|isbn=978-0415554473}}</ref> og det største var [[Doha Convention Center Tower]].<ref>{{cite web|url=http://www.bloomberg.com/ss/08/10/1015_tallest_buildings/14.htm|title=The World's Tallest Buildings|publisher=Bloomberg|år=2010|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Bygginga vart stoppa i 2012 då ein var uroa over at tårnet kunne hindre flytrafikken.<ref>{{cite web|url=http://www.constructionweekonline.com/article-15481-flight-concerns-stop-550m-doha-tower-development/ |title=Flight concerns stop 550m Doha tower development |publisher=Construction Week Online|date=31. januar 2012 |accessdate=24. januar 2017}}</ref> ==Samferdsle== Sidan 2004 er det gjort enorme forbetringar i transportnettverket i Doha, mellom anna nye motorvegar, opninga av ein [[Nye Doha internasjonale lufthamn|ny flyplass]] i 2014, og for tida bygginga av eit 85&nbsp;km langt [[Doha Metro|metro]]system. Dette har kome som følgje av ein massiv vekst i Doha i løpet av kort tid, som har ført til store trafikkproblem. Den første fasen av metroutbygginga er venta å vere i drift i 2019.<ref>{{cite web|url=http://www.constructionweekonline.com/article-19113-qatars-key-infrastructure-projects/|title=Qatar's key infrastructure projects|publisher=Construction Week Online|author=William Skidmore|date=24. oktober 2012|accessdate=24. januar 2017}}</ref> ==Utdanning== [[Fil:Texas A&M University at Qatar.jpg|mini|Education City]] Doha er utdanningssenteret i landet og har flest skular og høgskular.<ref name="kobaisi"/> I 1952 vart den første formelle guteskulen opna i Doha. Tre år seinare kom den første jenteskulen.<ref>{{cite book|last=Abu Saud|first=Abeer|title=Qatari Women: Past and Present|date=1984|isbn=978-0582783720|page=173|publisher=Longman Group}}</ref> Det første universitetet i landet, [[Qatar universitet]], vart opna i 1973.<ref>{{cite web|url=http://portal.www.gov.qa/wps/portal/!ut/p/a0/RYyxDsIwDES_hSFzUtjYKoTECqICupnUaqxSO0rcIv6epkun0717Otvap20ZZupBSRg-S399_XiMoMFUh9q4yzSIjGSqvXvgu8RJWJF1m9xdIvls3Lmb_HpUNOCuxA0zQvJh0akPmArbPHcFhZU1TDOmTPqzcah3f7UCsOE!/|title=Qatar University|publisher=Qatar e-government|accessdate=27. mai 2015}}</ref> Dette har fråskilde fakultet for både kvinner og menn.<ref>Abu Saud (1973), s. 173</ref> Bygginga av [[Education City]], eit 14&nbsp;km² stort utdanningskompleks utbygd av den ideelle organisasjonen [[Qatar Foundation]], starta i 2000.<ref name="fteducation">{{cite web|url=http://www.ft.com/cms/s/0/b2fff52c-1711-11e3-9ec2-00144feabdc0.html#axzz3gD8oJryK|title=Doha’s Education City is a boost for locals|publisher=Financial Times|author=Simeon Kerr|date=20. oktober 2013|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Dette husar åtte universitet, dei beste høgskulane i landet og kontora til [[JeemTV|Al Jazeera sin barnekanal]].<ref name="fteducation"/> ==Idrett== ===Fotball=== Fotball er den mest populære idretten i Doha. Det finst seks fotballklubbar i Doha i den qatarske ligane. Desse er [[Al Ahli SC i Doha|Al Ahli]], [[Al-Arabi SC i Doha|Al Arabi]], [[Al Sadd SC|Al Sadd]], [[El Jaish SC|El Jaish]], [[Lekhwiya SC|Lekhwiya]] og [[Qatar SC]].<ref>{{cite web|url=http://www.worldfootball.net/players/qat-qatar-stars-league-2014-2015/|title=Qatar Stars League 2014/2015 » Teams|publisher=worldfootball.net|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Al Sadd, Al Arabi og Qatar SC er dei tre mest suksessrike laga i historien til ligaen.<ref>{{cite web|url=http://www.worldfootball.net/winner/qat-qatar-stars-league/|title=Qatar Stars League » Champions|publisher=worldfootball.net|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Det er vorte halde fleire fotballturneringar i Doha. Dei viktigaste har våre Asia-cupen i 1988 og 2011<ref>{{cite web|url=http://www.afcasiancup.com/about/en/e8cj5pyl9r3q1mnhvnallamdh|title=AFC Asian Cup history|publisher=AFC Asian Cup|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-03-06|archive-url=https://web.archive.org/web/20160306042433/http://www.afcasiancup.com/about/en/e8cj5pyl9r3q1mnhvnallamdh|url-status=yes}}</ref> og ungdoms-VM i fotball i 1995.<ref name="1995fifa"/> I desember 2010 vann Qatar rettane til å få halde [[fotball-VM 2022]].<ref>{{cite news |url=http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/9250585.stm |title= 2018 and 2022 FIFA World Cup Hosts Announced |date= 24. januar 2017 |accessdate= 24. januar 2017 |work=BBC News}}</ref> Tre av ni nye stadion skulle byggast ut i Doha, inkludert [[Sports City Stadium]], [[Doha hamn stadion]] og [[Qatar universitet stadion]]. I tillegg skulle [[Khalifa internasjonale stadion]] utvidast.<ref>{{cite news|url=http://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/01/33/59/45/bidevaluationreport.pdf|title=2022 FIFA World Cup Bid Evaluation Report: Qatar|publisher=FIFA|date=2. august 2016|access-date=2017-01-24|archive-date=2015-09-24|archive-url=https://web.archive.org/web/20150924182813/http://www.fifa.com/mm/document/tournament/competition/01/33/59/45/bidevaluationreport.pdf|url-status=yes}}</ref> ===Anna idrett=== I 2001 vart Qatar det første landet i Midtausten som heldt ei tennisturnering for kvinner.<ref>{{cite web |url=http://www.sonyericssonwtatour.com/3/newsroom/stories/?ContentID=1482 |title="Season to End in Doha 2008–2010" on the Sony Ericsson WTA Tour website |publisher=Sonyericssonwtatour.com |date= |accessdate=23. januar 2017 |archive-date=2009-03-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20090328191203/http://www.sonyericssonwtatour.com/3/newsroom/stories/?ContentID=1482 |url-status=yes }}</ref> [[Fil:Relekta (6989973445).jpg|mini|Båtløp i Dohabukta.]] Doha var vertsby for [[Asialeikane i 2006]].<ref>{{cite web|url=http://www.globalchange.com/qatar.htm|title=The Future Of Qatar - Rapid Growth|publisher=globalchange.com|author=Patrick Dixon|accessdate=24. januar 2017}}</ref> Byen søkte om å få halde sommar-OL i 2016 og<ref>{{cite web |url=http://www.gamesbids.com/english/bids/2016.shtml |title=Information on 2016 Olympic Games Bids |publisher=Gamesbids.com |date= |accessdate=24. januar 2017 |archive-date=2008-05-12 |archive-url=https://web.archive.org/web/20080512003612/http://www.gamesbids.com/english/bids/2016.shtml |url-status=yes }}</ref> [[sommar-OL 2020]].<ref>{{cite web|url=http://espn.go.com/olympics/story/_/id/6898802/doha-bid-right-host-2020-summer-olympics |title=Doha to bid for 2020 Olympics |publisher=Espn.go.com |date=2011-08-26 |accessdate=23. januar 2017}}</ref> [[MotoGP]] har løp kvart år i Doha ved [[Losail International Circuit]], like utafor byen.<ref>{{cite web|url=http://www.motogp.com/en/event/Qatar|title=About the circuit|publisher=MotoGP|accessdate=24. januar 2017}}</ref> [[F1 Powerboat-VM]] har òg kvart år eit løp kring [[Dohabukta]].<ref>{{cite web|url=http://www.oryxinflightmagazine.com/middle-east/power-boats.html|title=Power boats|publisher=Oryx in-flight magazine|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2016-12-23|archive-url=https://web.archive.org/web/20161223235624/http://www.oryxinflightmagazine.com/middle-east/power-boats.html|url-status=yes}}</ref> ==Venskapsbyar== {| class="wikitable" |- valign="top" | *{{flaggikon|ALG}} [[Alger]] i Algerie *{{flaggikon|JOR}} [[Amman]] i Jordan (sidan 1995) *{{flaggikon|PRC}} [[Beijing]] i Kina (sidan 2008)<ref>{{cite web|url=http://www.ebeijing.gov.cn/Sister_Cities/Sister_City/|title=Sister cities|publisher=eBeijing|accessdate=131. juli 2016|archive-date=2011-10-14|archive-url=https://web.archive.org/web/20111014003656/http://ebeijing.gov.cn/Sister_Cities/Sister_City/|url-status=yes}}</ref> *{{flaggikon|SOM}} [[Bosaso]] i Somalia (sidan 1994) *{{flaggikon|BRA}} [[Brasília]] i Brasil<ref>{{cite web|url=http://marhaba.qa/doha-and-brasilia-become-sister-cities-2014/|title=Doha and Brasilia Become Sister Cities 2014|publisher=Marhaba|date=25. februar 2014|accessdate=24. januar 2017|archive-date=2015-07-22|archive-url=https://web.archive.org/web/20150722033050/http://marhaba.qa/doha-and-brasilia-become-sister-cities-2014/|url-status=yes}}</ref> *{{flaggikon|USA}} [[Houston]] i Texas i USA *{{flaggikon|BHR}} [[Manama]] i Bahrain *{{flaggikon|ESP}} [[Marbella]] i Spania || *{{flaggikon|MEX}} [[Mexico City]] i Mexico *{{flaggikon|MRI}} [[Port Louis]] i Mauritius *{{flaggikon|UK}} [[Stratford-upon-Avon]] i Storbritannia *{{flaggikon|GEO}} [[Tbilisi]] i Georgia (sidan 2012) *{{flaggikon|ALB}} [[Tirana]] i Albania<ref>[http://www.tvklan.al/lajmi.php?id=22195 Tirana binjakëzohet me Dohan] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20130921123536/http://www.tvklan.al/lajmi.php?id=22195 |date=2013-09-21 }}, TV Klan 2012-02-12 (in Albanian)</ref> *{{flaggikon|TUN}} [[Tunis]] i Tunisia *{{flaggikon|SGP}} [[Singapore]] i Singapore *{{flaggikon|GRE}} [[Aten]] i Hellas |} ==Galleri== <gallery perrow="5"> Fil:Souq Waqif, Doha, Catar, 2013-08-05, DD 82.JPG|Souq Waqif i Doha Fil:Doha 2007.jpg|Doha Marina i 2007. Fil:Doha Palace.jpg|Emiri Diwan i Al Bidda. Fil:Modern Doha.jpg|Postmoderne bygningar i Doha |Doha City Center Mall. Fil:Doha, Qatar.JPG|Gamle og nye soner i Doha sett frå [[Den internasjonale romstasjonen]]. Fil:Aspire Park Fountain.jpg|Aspire Park i Al Waab. Fil:Doha Qatar skyline at night Sept 2012.jpg|Doha i Qatar på kveldstid. Fil:DOha corniche view1.jpg|[[Doha-cornichen]] Fil:Al Bidda Park.jpg|Al Bidda Park Fil:SkylineOfDoha2015.jpg|Flyfoto av Doha </gallery> ==Kjelder== {{Fotnoteliste}} {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Doha|Doha]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 24. januar 2017.'' {{refslutt}} ==Bakgrunnsstoff== *{{offisiell nettstad}} {{commons}} {{wikivoyage}} {{Qatar}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Doha| ]] [[Kategori:Hovudstader i Asia]] [[Kategori:Kommunar i Qatar]] [[Kategori:Kystbusetnader i Qatar]] [[Kategori:Busetnader grunnlagde i 1825]] [[Kategori:Busetnader i Qatar]] [[Kategori:1825 i Qatar]] ky5c6mymysd6f3lq866w69ltkyuq98e Miskitoar 0 34922 3666104 3630946 2026-08-13T15:24:37Z Cobblet 52871 replacing map with one that doesn't show the fictional country of [[:en:Poyais]] 3666104 wikitext text/x-wiki {{om||språket|miskito}} [[Fil:Map of the Mosquito Coast.jpg|mini|portrett|Det raude området markerer område der det bur miskitoar.]] '''Miskitoar''' er ei [[sentralamerika]]nsk [[folkegruppe]] med [[amerikanske urfolk|indiansk opphav]]. Dei fleste miskitoar bur i [[Nicaragua]] eller [[Honduras]]. Folkegruppa har eit eige språk, [[miskito]], men det finst store grupper med miskitoar som snakkar ein miskito-engelsk [[kreol]], [[spansk]], [[språket rama|rama]] og andre språk. Det engelske kreolspråket kom gjennom tette kontaktar med [[britar|britane]]. Mange miskitoar er [[kristne]]. ==Bakgrunnsstoff== *[http://www.miskitoindians.org/ Miskito Indians] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060113030449/http://www.miskitoindians.org/ |date=2006-01-13 }} *[http://www.athenapub.com/damp2.htm 1681 account] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060218094441/http://www.athenapub.com/damp2.htm |date=2006-02-18 }} *[http://sidewalkmystic.com/Miskitos.htm Honduran Miskitos] *[http://4dw.net/royalark/Nicaragua/mosquito2.htm Royal ark : Mosquitos] {{autoritetsdata}} [[Kategori:Nicaragua]] [[Kategori:Honduras]] [[Kategori:Amerikanske urfolk]] km3q0lxfdoirzqrc2s2mng1mqasvpur 3666115 3666104 2026-08-13T16:15:46Z Ranveig 39 La inn igjen kart som stod til kartteksten. 3666115 wikitext text/x-wiki {{om||språket|miskito}} [[Fil:Mapa_Miskito.png|mini|portrett|Det raude området markerer område der det bur miskitoar.]] '''Miskitoar''' er ei [[sentralamerika]]nsk [[folkegruppe]] med [[amerikanske urfolk|indiansk opphav]]. Dei fleste miskitoar bur i [[Nicaragua]] eller [[Honduras]]. Folkegruppa har eit eige språk, [[miskito]], men det finst store grupper med miskitoar som snakkar ein miskito-engelsk [[kreol]], [[spansk]], [[språket rama|rama]] og andre språk. Det engelske kreolspråket kom gjennom tette kontaktar med [[britar|britane]]. Mange miskitoar er [[kristne]]. ==Bakgrunnsstoff== *[http://www.miskitoindians.org/ Miskito Indians] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060113030449/http://www.miskitoindians.org/ |date=2006-01-13 }} *[http://www.athenapub.com/damp2.htm 1681 account] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060218094441/http://www.athenapub.com/damp2.htm |date=2006-02-18 }} *[http://sidewalkmystic.com/Miskitos.htm Honduran Miskitos] *[http://4dw.net/royalark/Nicaragua/mosquito2.htm Royal ark : Mosquitos] {{autoritetsdata}} [[Kategori:Nicaragua]] [[Kategori:Honduras]] [[Kategori:Amerikanske urfolk]] do2b65d4syexic0qm26j52q1q7ta561 Jarok 0 103143 3666106 3615118 2026-08-13T15:40:09Z TU-nor 12071 3666106 wikitext text/x-wiki {{om}} {{geoboks|øy|kart=Siberia YB.png|karttekst=Plasseringa til Jarok i Laptevhavet.}} <!--[[Fil:Yana bay1.png|mini|Jarok og nærliggande øyar.]]--> '''Jarok''' ([[russisk]] ''Ostrov Jarok'') er ei øy i [[Laptevhavet]] i republikken [[Sakha]] i [[Russland]]. Ho ligg utanfor munningen til elva [[Janaelva|Jana]], berre nokre få kilometer mot aust. Jarok er stor og flat og har mange små innsjøar, myrer og sandbankar. Ho er 38 km lang og opp mot 26 km brei. Janadeltaet og kystområde som Jarok ligg utanfor, er eit omfattande våtmarksområde. Øya er utsett for det harde arktiske klimaet med mykje kulde og stormar. Lenger nord, i [[Janabukta]], er havet islagt med tjukk is om lag åtte månader av året, så Jarok er stort sett landfast. == Historie == Området rundt Janadeltaet vart utforska av baron [[Eduard Toll]] og [[Aleksander von Bunge]] i 1892-1894 under ein ekspedisjon på vegner av vitskapsakademiet i [[St. Petersburg]]. == Kjelder == <references/> {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Yarok Island|Yarok Island]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 14. august 2008.'' ** ''{{Wikipedia-utgåve|en}} oppgav desse kjeldene:'' *** [http://worldmaps.web.infoseek.co.jp/Russland_guide.htm Geografisk data] *** [http://land.worldcitydb.com/ostrov_yarok_4260665.html Plassering] {{refslutt}} {{Øyar i Laptevhavet}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Øyar i Arktis]] [[Kategori:Øyar i Russland]] [[Kategori:Laptevhavet]] [[Kategori:Sakha]] 2terldddpm4v1qt2wlnvjaz2lany0vz John Coltrane 0 124056 3666133 3233494 2026-08-13T17:44:39Z Ranveig 39 Lenkjefiks 3666133 wikitext text/x-wiki {{infoboks musikar}} '''John William Coltrane''' ({{levde|23. september|1926|17. juli|1967|Coltrane, John}}) var ein [[USA|amerikansk]] [[jazz]][[saksofon]]ist. Han var ein stilskapar i jazzen på [[1950-talet|50]]- og [[1960-talet|60]]-talet, og sjølv om han ikkje var like populær i samtida som sine føregjengarar, var han etter gjennombrotet med [[Miles Davis]] sin [[kvintett]] i [[1955]] ein musikar svært mange såg opp til og henta inspirasjon frå. == Barndom og den musikalske oppstarten == [[Fil:ColtraneH.jpg|mini|Huset i Philadelphia der John Coltrane budde frå 1952 til 1964.]] John Coltrane var einebarn. Far hans, som var skreddar, såg tidleg at Coltrane sette pris på musikken. Heimen var fylt opp med musikkinstrument og John Coltrane lærde tidleg å spele [[klarinett]], [[altsaksofon]] og [[ukulele]].<ref name="jcc15">''The John Coltrane Companion'' s. 15</ref> Faren døydde då Coltrane var 12 år gamal. Skulen han gjekk på hadde ikkje noko skuleorkester, men han spelte klarinett og altsaksofon i eit orkester etter skuletid. [[Fil:U.S. Naval Reserve portrait of Johnny Coltrane edit.jpg|mini|venstre|upright|John Coltrane (1945)]] I 1943 flytte han og mora frå [[North Carolina]] til [[Philadelphia]] der han heldt fram musikkstudia sine. I 1945 spelte han i eit marineorkester før han i [[1947]] som 21-åring fekk si første profesjonelle utfordring: Han vart leigd inn på [[tenorsaksofon]], eit instrument han aldri før hadde spelt, av altsaksofonisten [[Eddie Vinson]]. Han var då ein sjenert ung mann som føretrekte å høyre andre spele. == Coltrane og Miles Davis == Han debuterte i studio to år seinare som altsaksofonist i [[Dizzy Gillespie]] sitt orkester, i åra 1953-54 spelte han i [[septett]]en til [[Johnny Hodges]]. Men det var først i [[trompet]]aren [[Miles Davis]] sin kvintett på midten av 50-talet han fekk eit gjennombrot som musikar. Med seg i kompet hadde dei [[Red Garland]], [[piano]], [[Paul Chambers]], [[bassgitar|bass]] og [[Philly Joe Jones]], [[trommer]]. Musikken deira vart på den tida rekna for å vere revolusjonerande. Etter eit kort samarbeid med [[Thelonious Monk]] i 1958 vende Coltrane attende til ei siste plateinnspeling med Miles Davis: ''[[Kind of Blue]]'' frå 1959, ei sentral innspeling frå denne perioden. == Coltrane går solo == I mai 1960 danna John Coltrane si første gruppe som leiar. Han var no 33 år gamal og [[sopransaksofon|sopran]]- og tenorsaksofonen var jamstilte. Han danna kvartett med [[Jimmy Garrison]], bass, [[McCoy Tyner]], piano, og [[Elvin Jones]], trommer. Opptaka frå konsertane på [[Village Vanguard]] i [[New York by]] frå onsdag 1. november til søndag 5. november 1961 er rekna for å vere svært sentrale. Men kritikarane si mottaking var på den tida til tider svært lunkne. [[Down Beat]] skreiv at «dette er musikalsk nonsens».<ref name="rjp60">''Jazzprofiler'' s. 60</ref> Opptaka frå konsertane er i dag gjevne ut på fire [[kompaktplateCD]]-plater. == Plata ''A Love Supreme'' == Plata ''A Love Supreme'' vart spelt inn mot slutten av 1964 og er rekna for å vere John Coltrane si mest kjende. Elvin Jones skreiv i føreordet til ''A Love Supreme: The creation of John Coltrane's classic album'': «Me visste ikkje korleis ''A Love Supreme'' kom til å bli motteken på førehand, men eg er ikkje overraska over at ho har nådd ut til så mange, og at det har vorte hans best kjende album. Plata er unik. På ein måte er det ikkje ein gong jazz.»<ref name="rjp10">''A Love Supreme: The creation of John Coltrane's classic album'' s. 10</ref> Plata er ein jazz-[[suite]] i fire delar som vart spelt inn på ein kveld med McCoy Tyner, Jimmy Garrison og Elvin Jones. Ho vart ein bestseljar i jazzmiljøet. Musikken på ''A Love Supreme'' er ei blanding av [[komposisjon i musikk|komposisjon]] og [[improvisasjon]]. Den [[harmoni]]ske strukturen er enkle [[blues]]skjema i [[moll]], med korte [[melodi]]ske innslag på toppen. Coltrane sine lange soloar spenner frå [[meditasjon|meditativ]] kviskring til høge skrik. Musikken til John Coltrane har vorte kalla «spirituell jazz».<ref name="rjp17">''A Love Supreme: The creation of John Coltrane's classic album'' s. 17</ref> Den dag i dag held St. John Coltrane Church i [[San Fransisco]] gudsteneste kvar søndag der dei syng til musikken frå plata ''A Love Supreme''.<ref name="rjp18">''A Love Supreme: The creation of John Coltrane's classic album'' s. 18</ref><ref>[http://www.coltranechurch.org/ coltranechurch.org], vitja 27. februar 2009</ref> == Coltrane i Noreg == John Coltrane spelte i [[Njårdhallen]] i [[Oslo]] i oktober [[1963]]. Der var Coltrane sjølv på sopran- og tenorsaksofon saman med Jimmy Garrison, McCoy Tyner og Elvin Jones. Den norske saksofonisten [[Jan Garbarek]] var i salen som publikummar. Han var 16 år og han var imponert: «Det var et enormt trykk fra første til siste tone, så det var liksom bare å holde seg fast i krakken,» sa Garbarek i eit intervju i boka ''Jazz i Norge''.<ref name="rjp58">''Jazzprofiler'' s. 58</ref> == Dei siste åra == Mot slutten skifta John Coltrane både stil og musikarar ofte. Av nye medlemer i gruppa var [[Alice Coltrane]]. Dei to gifte seg i 1965, og ho tok over pianoet etter McCoy Tyner året etter. Miles Davis skildra Coltrane sitt stadige behov for å fornye seg: «Trane sin musikk dei siste par-tre åra han levde representerte for mange svarte den eld og lidenskap, raseri og trong til opprør og kjærleikstrong dei sjølv følte.»<ref name="rjp61">''Jazzprofiler'' s. 61</ref> Ein innskrumpa [[lever]] gjorde at karrieren som musikar var over for John Coltrane i 1967. == Diskografi == (Utval) * ''Blue Train'' (1957) * ''Soultrane'' (1958) * ''Giant Steps'' (1959) * ''My Favorite Things'' (1960) * ''Coltrane Plays the Blues'' (1960) * ''Live! at the Village Vanguard'' (1961) * ''Live at Birdland'' (1963) * ''A Love Supreme'' (1964) * ''Ascension'' (1965) * ''Meditations'' (1965) * ''Live! at the Village Vanguard Again'' (1966) ;Posthume utgjevingar * ''Newport '63'' (1963) * ''Stellar Regions'' (1967) * ''Interstellar Space'' (1967) * ''Both Directions at Once: The Lost Album'' (2018), innspelt 6. mars 1963 med McCoy Tyner, Jimmy Garrison og [[Elvin Jones]].<ref>Chris Monsen. «Gjennoppdaget: John Coltrane i 63, under en av sine hektiske formtopper». Nesten 'A-Trane'. 2018-07-02. [[Klassekampen]] Musikkmagasinet. S. 19</ref><ref>Dagsavisen. 2018-06-30</ref> == Kjelder == * {{Kjelde bok | redaktør=Carl Woideck | utgjeve=1998 | tittel=The John Coltrane Companion | forlag=Omnibus Press | isbn=0-7119-6994-9 }} * {{Kjelde bok | forfattar=Ashley Kahn | utgjeve=2002 | tittel=A Love Supreme: The creation of John Coltrane's classic album | forlag=Granta Books | isbn=1862076022 }} * {{Kjelde bok | forfattar=Stein Kagge | utgjeve=2001 | tittel=Jazzprofiler. Fra Satchmo til Ola Kvernberg | forlag=Chr Schibsteds Forlag | isbn=82-516-1887-8 | side=56-61 }} === Referansar === {{fotnoteliste}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:USA-amerikanske jazzsaksofonistar]] [[Kategori:Folk frå Nord-Carolina]] alyk5hv5kiks931ss4bofmtlvi88cpi 3666134 3666133 2026-08-13T17:45:06Z Ranveig 39 /* Coltrane går solo */ 3666134 wikitext text/x-wiki {{infoboks musikar}} '''John William Coltrane''' ({{levde|23. september|1926|17. juli|1967|Coltrane, John}}) var ein [[USA|amerikansk]] [[jazz]][[saksofon]]ist. Han var ein stilskapar i jazzen på [[1950-talet|50]]- og [[1960-talet|60]]-talet, og sjølv om han ikkje var like populær i samtida som sine føregjengarar, var han etter gjennombrotet med [[Miles Davis]] sin [[kvintett]] i [[1955]] ein musikar svært mange såg opp til og henta inspirasjon frå. == Barndom og den musikalske oppstarten == [[Fil:ColtraneH.jpg|mini|Huset i Philadelphia der John Coltrane budde frå 1952 til 1964.]] John Coltrane var einebarn. Far hans, som var skreddar, såg tidleg at Coltrane sette pris på musikken. Heimen var fylt opp med musikkinstrument og John Coltrane lærde tidleg å spele [[klarinett]], [[altsaksofon]] og [[ukulele]].<ref name="jcc15">''The John Coltrane Companion'' s. 15</ref> Faren døydde då Coltrane var 12 år gamal. Skulen han gjekk på hadde ikkje noko skuleorkester, men han spelte klarinett og altsaksofon i eit orkester etter skuletid. [[Fil:U.S. Naval Reserve portrait of Johnny Coltrane edit.jpg|mini|venstre|upright|John Coltrane (1945)]] I 1943 flytte han og mora frå [[North Carolina]] til [[Philadelphia]] der han heldt fram musikkstudia sine. I 1945 spelte han i eit marineorkester før han i [[1947]] som 21-åring fekk si første profesjonelle utfordring: Han vart leigd inn på [[tenorsaksofon]], eit instrument han aldri før hadde spelt, av altsaksofonisten [[Eddie Vinson]]. Han var då ein sjenert ung mann som føretrekte å høyre andre spele. == Coltrane og Miles Davis == Han debuterte i studio to år seinare som altsaksofonist i [[Dizzy Gillespie]] sitt orkester, i åra 1953-54 spelte han i [[septett]]en til [[Johnny Hodges]]. Men det var først i [[trompet]]aren [[Miles Davis]] sin kvintett på midten av 50-talet han fekk eit gjennombrot som musikar. Med seg i kompet hadde dei [[Red Garland]], [[piano]], [[Paul Chambers]], [[bassgitar|bass]] og [[Philly Joe Jones]], [[trommer]]. Musikken deira vart på den tida rekna for å vere revolusjonerande. Etter eit kort samarbeid med [[Thelonious Monk]] i 1958 vende Coltrane attende til ei siste plateinnspeling med Miles Davis: ''[[Kind of Blue]]'' frå 1959, ei sentral innspeling frå denne perioden. == Coltrane går solo == I mai 1960 danna John Coltrane si første gruppe som leiar. Han var no 33 år gamal og [[sopransaksofon|sopran]]- og tenorsaksofonen var jamstilte. Han danna kvartett med [[Jimmy Garrison]], bass, [[McCoy Tyner]], piano, og [[Elvin Jones]], trommer. Opptaka frå konsertane på [[Village Vanguard]] i [[New York by]] frå onsdag 1. november til søndag 5. november 1961 er rekna for å vere svært sentrale. Men kritikarane si mottaking var på den tida til tider svært lunkne. [[Down Beat]] skreiv at «dette er musikalsk nonsens».<ref name="rjp60">''Jazzprofiler'' s. 60</ref> Opptaka frå konsertane er i dag gjevne ut på fire [[kompaktplate-CD]]-plater. == Plata ''A Love Supreme'' == Plata ''A Love Supreme'' vart spelt inn mot slutten av 1964 og er rekna for å vere John Coltrane si mest kjende. Elvin Jones skreiv i føreordet til ''A Love Supreme: The creation of John Coltrane's classic album'': «Me visste ikkje korleis ''A Love Supreme'' kom til å bli motteken på førehand, men eg er ikkje overraska over at ho har nådd ut til så mange, og at det har vorte hans best kjende album. Plata er unik. På ein måte er det ikkje ein gong jazz.»<ref name="rjp10">''A Love Supreme: The creation of John Coltrane's classic album'' s. 10</ref> Plata er ein jazz-[[suite]] i fire delar som vart spelt inn på ein kveld med McCoy Tyner, Jimmy Garrison og Elvin Jones. Ho vart ein bestseljar i jazzmiljøet. Musikken på ''A Love Supreme'' er ei blanding av [[komposisjon i musikk|komposisjon]] og [[improvisasjon]]. Den [[harmoni]]ske strukturen er enkle [[blues]]skjema i [[moll]], med korte [[melodi]]ske innslag på toppen. Coltrane sine lange soloar spenner frå [[meditasjon|meditativ]] kviskring til høge skrik. Musikken til John Coltrane har vorte kalla «spirituell jazz».<ref name="rjp17">''A Love Supreme: The creation of John Coltrane's classic album'' s. 17</ref> Den dag i dag held St. John Coltrane Church i [[San Fransisco]] gudsteneste kvar søndag der dei syng til musikken frå plata ''A Love Supreme''.<ref name="rjp18">''A Love Supreme: The creation of John Coltrane's classic album'' s. 18</ref><ref>[http://www.coltranechurch.org/ coltranechurch.org], vitja 27. februar 2009</ref> == Coltrane i Noreg == John Coltrane spelte i [[Njårdhallen]] i [[Oslo]] i oktober [[1963]]. Der var Coltrane sjølv på sopran- og tenorsaksofon saman med Jimmy Garrison, McCoy Tyner og Elvin Jones. Den norske saksofonisten [[Jan Garbarek]] var i salen som publikummar. Han var 16 år og han var imponert: «Det var et enormt trykk fra første til siste tone, så det var liksom bare å holde seg fast i krakken,» sa Garbarek i eit intervju i boka ''Jazz i Norge''.<ref name="rjp58">''Jazzprofiler'' s. 58</ref> == Dei siste åra == Mot slutten skifta John Coltrane både stil og musikarar ofte. Av nye medlemer i gruppa var [[Alice Coltrane]]. Dei to gifte seg i 1965, og ho tok over pianoet etter McCoy Tyner året etter. Miles Davis skildra Coltrane sitt stadige behov for å fornye seg: «Trane sin musikk dei siste par-tre åra han levde representerte for mange svarte den eld og lidenskap, raseri og trong til opprør og kjærleikstrong dei sjølv følte.»<ref name="rjp61">''Jazzprofiler'' s. 61</ref> Ein innskrumpa [[lever]] gjorde at karrieren som musikar var over for John Coltrane i 1967. == Diskografi == (Utval) * ''Blue Train'' (1957) * ''Soultrane'' (1958) * ''Giant Steps'' (1959) * ''My Favorite Things'' (1960) * ''Coltrane Plays the Blues'' (1960) * ''Live! at the Village Vanguard'' (1961) * ''Live at Birdland'' (1963) * ''A Love Supreme'' (1964) * ''Ascension'' (1965) * ''Meditations'' (1965) * ''Live! at the Village Vanguard Again'' (1966) ;Posthume utgjevingar * ''Newport '63'' (1963) * ''Stellar Regions'' (1967) * ''Interstellar Space'' (1967) * ''Both Directions at Once: The Lost Album'' (2018), innspelt 6. mars 1963 med McCoy Tyner, Jimmy Garrison og [[Elvin Jones]].<ref>Chris Monsen. «Gjennoppdaget: John Coltrane i 63, under en av sine hektiske formtopper». Nesten 'A-Trane'. 2018-07-02. [[Klassekampen]] Musikkmagasinet. S. 19</ref><ref>Dagsavisen. 2018-06-30</ref> == Kjelder == * {{Kjelde bok | redaktør=Carl Woideck | utgjeve=1998 | tittel=The John Coltrane Companion | forlag=Omnibus Press | isbn=0-7119-6994-9 }} * {{Kjelde bok | forfattar=Ashley Kahn | utgjeve=2002 | tittel=A Love Supreme: The creation of John Coltrane's classic album | forlag=Granta Books | isbn=1862076022 }} * {{Kjelde bok | forfattar=Stein Kagge | utgjeve=2001 | tittel=Jazzprofiler. Fra Satchmo til Ola Kvernberg | forlag=Chr Schibsteds Forlag | isbn=82-516-1887-8 | side=56-61 }} === Referansar === {{fotnoteliste}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:USA-amerikanske jazzsaksofonistar]] [[Kategori:Folk frå Nord-Carolina]] a8r6kmv6p3co6v46agm11fzv4s8jaq7 Zhu Rongji 0 139776 3666185 3226174 2026-08-14T07:40:33Z ~2026-44412-45 157927 /* */ 2026 3666185 wikitext text/x-wiki {{infoboks politikar |verkeleg namn=朱镕基 |føregangar=[[Li Peng]] |verv=[[Statsminister for Folkerepublikken Kina|Formann for Statsrådet]] |periode=1998-2003 |etterfylgjar=[[Wen Jiabao]] }} [[Fil:Robert Rubin, Alan Greenspan, and Zhu Rongji.jpg|mini|[[Robert Rubin]], [[Alan Greenspan]] og Zhu Rongji]] '''Zhu Rongji''' (20. oktober 1928, [[Changsha]] i [[Hunan]] i [[Kina]] - 12. august 2026, [[Beijing]]) er ein kinesisk [[politikar]], og var statsminister i [[Folkerepublikken Kina]], eller meir presist Formann for [[Folkerepublikkens Statsråd]], frå [[1998]] til [[2003]]. Zhu Rongji studerte ved [[Tsinghua-universitetet]] i [[Beijing]] frå 1947 til 1951 og vart medlem av [[Det kinesiske kommunistpartiet]] i 1949. Frå 1987 til 1991 var han borgarmeister i [[Shanghai]]. I 1992 vart han viseformann for Folkerepublikken Kinas Statsråd, og i 1998 formann for Statsrådet, det vil seie statsminister. {{spire|politikk|Kina}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kinesiske statsministrar]] [[Kategori:Folk frå Changsha]] mhsji9ehoj00321a0ei1lv3nnxji6wo 3666190 3666185 2026-08-14T08:37:02Z Ranveig 39 Flikk 3666190 wikitext text/x-wiki {{infoboks politikar |verkeleg namn=朱镕基 |føregangar=[[Li Peng]] |verv=[[Statsminister for Folkerepublikken Kina|Formann for Statsrådet]] |periode=1998-2003 |etterfylgjar=[[Wen Jiabao]] }} [[Fil:Robert Rubin, Alan Greenspan, and Zhu Rongji.jpg|mini|[[Robert Rubin]], [[Alan Greenspan]] og Zhu Rongji]] '''Zhu Rongji''' ({{datoar|sortering=Zhu Rongji}}) var ein kinesisk [[politikar]], og var statsminister i [[Folkerepublikken Kina]], eller meir presist Formann for [[Folkerepublikkens Statsråd]], frå [[1998]] til [[2003]]. Zhu Rongji studerte ved [[Tsinghua-universitetet]] i [[Beijing]] frå 1947 til 1951 og vart medlem av [[Det kinesiske kommunistpartiet]] i 1949. Frå 1987 til 1991 var han borgarmeister i [[Shanghai]]. I 1992 vart han viseformann for Folkerepublikken Kinas Statsråd, og i 1998 formann for Statsrådet, det vil seie statsminister. ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{manglar kjelder|dato=2026}} {{spire|politikk|Kina}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kinesiske statsministrar]] [[Kategori:Folk frå Changsha]] 3iy32ajjfegtq8qq449fwa2i0vnnjbd Strandkjeks 0 186629 3666208 3587778 2026-08-14T10:31:41Z Ranveig 39 +Skildring frå no: 3666208 wikitext text/x-wiki {{taksoboksLua |taksonomi_WD=ja }} '''Strandkjeks''' (''Ligusticum scothicum'') er ein [[plante]] i [[skjermplantefamilien]]. Han veks i kystnære strøk i Nord-Europa og nordaustlege Nord-Amerika. Planten kan bli opp til 60&nbsp;cm høg og finst på steinete steder, grassletter og klipper. Han er etande for menneske, og inneheld sotolon, som også finst i [[bukkehornkløver]].<ref name="gallowaywildfoods.com">{{kjelde www|tittel=WILD SPICES OF THE UK, Galloway Wild Foods|url= http://www.gallowaywildfoods.com/wild-spices-of-the-uk/|dato=19. november 2016 |vitja=3. januar 2019|nettstad=gallowaywildfoods.com}}</ref> Smaken på blada liknar på [[persille]] eller [[selleri]], medan frøa smaker som bukkehornkløver eller [[spisskum]]men.<ref name="gallowaywildfoods.com"/> == Skildring== Strandkjeks er ein urteaktig [[staude]] som vanlegvis blir mellom 15–60&nbsp;cm høg. Han har trekanta, dobbelt flika blad som er rundt 5–20&nbsp;cm lange. Sekundærflikane er 2–5&nbsp;cm. Bladkantane kan vera flika, taggete eller sagtakka, og er vanlegvis anten lysare grøne eller raudlege. [[Stengel]]en greinar seg sjeldan, og ber 2-5 [[blomestand]]ar, som kvar er ein samansett skjerm med diameter på 4–6&nbsp;cm. Både primære og sekundære skjermar kan ha mellom 8 og 10 stilkar. Kvar enkelt blome er kring 2&nbsp;mm i diameter og grønleg kvit i fargen. [[Frukt]]a er 4–6&nbsp;mm lang, med fem fremståande riller på kvart fruktemne. ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{artslenkjer}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Skjermplantefamilien]] [[Kategori:Plantar i Noreg]] r9hm257gdl4dm2c80elappsvn5bz2fy Derby i England 0 189147 3666091 1701270 2026-08-13T15:05:28Z Xqbot 13738 robot: retta dobbel omdirigering → [[Derby]] 3666091 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Derby]] 9jsx8c39l5ln0gz3ehmtn78e7yz7bjv Derby i Storbritannia 0 189148 3666092 1701271 2026-08-13T15:05:33Z Xqbot 13738 robot: retta dobbel omdirigering → [[Derby]] 3666092 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Derby]] 9jsx8c39l5ln0gz3ehmtn78e7yz7bjv Mary Lou Williams 0 200794 3666090 3666067 2026-08-13T14:06:16Z Ranveig 39 +Diskografi, mogleg framsideartikkel 3666090 wikitext text/x-wiki {{infoboks musikar |bilete=(Portrait of Mary Lou Williams, CBS studio, New York, N.Y., ca. Apr. 1947) (LOC) (5189929932).jpg |bilettekst=Mary Lou Williams kring 1947. <!--|bilete=Mary Lou Williams (Gottlieb 09231).jpg|bilettekst=Mary Lou Williams ca. 1946--> }} '''Mary Lou Williams''' ({{levde|8. mai|1910|28. mai|1981|Williams, Mary Lou|fødenamn=Mary Alfrieda Scruggs}}) var ein amerikansk [[jazz]]pianist, komponist og arrangør. Ho var ei viktig føregangskvinne i arbeidet for likeverd mellom kjønna innom jazzmusikken,<ref>Helmut Weihsmann [http://sendungsarchiv.o94.at/get.php/094pr3481 Frauen im Jazz], Radio Orange 94.0 (29. mai 2009)</ref> og var «den einaste [[Stride-piano|stride-pianisten]] som lik [[Duke Ellington|Ellington]] stadig moderniserte stilen og til sist orienterte seg mot moderne [[harmonikk]].»<ref name="KAMP">Wolf Kampmann ''Reclams Jazzlexikon''. Stuttgart 2003, s. 556</ref> Ho skreiv hundrevis av komposisjonar og [[Arrangement i musikk|arrangement]] og spelte inn over hundre plater (i 78, 45 og LP-format).<ref>Kernodle, Tammy L. ''Soul on Soul: The Life and Music of Mary Lou Williams,'' (2004); {{ISBN|1-55553-606-9}}</ref> Williams skreiv og arrangerte musikk for [[Duke Ellington]] og [[Benny Goodman]], og var ein venn, mentor og lærar for [[Thelonious Monk]], [[Charlie Parker]], [[Miles Davis]], [[Tadd Dameron]], [[Bud Powell]] og [[Dizzy Gillespie]]. Ho er kjend for å ha konvertert til katolisismen i 1954. Dette førte til ein musikalsk pause og ei seinare omlegging i naturen til musikken hennar. Ho heldt fram med å framføra og arbeidde som filantrop, pedagog og ungdomsmentor fram til ho døydde i 1981. == Bakgrunn == Williams var fødd i [[Atlanta]] i [[Georgia]] som den andre av elleve barn. Ho voks opp i East Liberty-kvarteret i [[Pittsburgh]] i Pennsylvania.<ref name=":0">{{Cite book |last=Driggs |first=Frank |url=https://archive.org/details/kansascityjazzfr00fran/page/67 |title=Kansas City Jazz : From Ragtime to Bebop—A History |last2=Haddix |first2=Chuck |date=2005 |publisher=[[Oxford University Press]] |isbn=9780195307122 |location=Oxford |page=[https://archive.org/details/kansascityjazzfr00fran/page/67 67] |oclc=57002870}}</ref> Som barn var ho i stand til å spela enkle melodiar, og som treåring byrja ho læra å spela piano av mor si.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.biography.com/people/mary-lou-williams-9532632|tittel=Mary Lou Williams|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180315071301/https://www.biography.com/people/mary-lou-williams-9532632|arkivdato=March 15, 2018|verk=Biography|vitja=March 5, 2018}}</ref><ref name="The Kansas City Star">{{Cite news|date=May 29, 1981|title=Kansas City's early queen of jazz dies at 71|work=The Kansas City Star}}</ref> Mary Lou Williams var nøydd til å spela piano for andre frå ein svært ung alder; dei kvite naboane hennar kasta murstein inn i huset hennar heilt til Williams byrja å spela piano i heimane deira.<ref name="auto">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Som seksåring bidrog ho til å støtta dei ti halvsyskena sine ved å spela på festar.<ref name="Wilson">{{Cite news|last=Wilson|first=John S.|date=May 30, 1981|title=Mary Lou Williams, a Jazz Great, Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|url-status=live|access-date=March 6, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142332/http://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|archive-date=March 6, 2018|issn=0362-4331}}</ref> Ho byrja å opptre offentleg i sjuårsalderen, då ho blei kjend som «The Little Piano Girl» i Pittsburgh.<ref name="folkways.si.edu">{{Kjelde www|url=https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|tittel=Mary Lou Williams: Jazz for the Soul|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306083028/https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|arkivdato=March 6, 2018|språk=en-US|verk=Smithsonian Folkways Recordings|vitja=March 6, 2018}}</ref> == Karriere == I 1922, som 12-åring, la Williams ut på ein turne i underhaldningskjeda [[Orpheum Circuit]]. I løpet av det neste året spelte ho med [[Duke Ellington]] og det tidlege bandet hans, The Washingtononians. Ho blei profesjonell musikar då ho var 15, og nemnde på [[Lovie Austin]] som den største innverknaden sin.<ref>Dahl, Linda. ''Morning Glory: A Biography of Mary Lou Williams,'' Pantheon Books, p. 29 (2000); {{ISBN|0-375-40899-1}}</ref><ref name="auto" /> Ein gong spelte ho med [[McKinney's Cotton Pickers]] på Harlem's Rhythm Club klokka tre om natta. [[Louis Armstrong]] kom inn i rommet og stoppa opp for å lytta til henne, før han ifølgje Williams «picked me up and kissed me.»<ref name="Kitten">{{cite magazine|url=http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,802919,00.html|title=No Kitten on the Keys|magazine=Time|access-date=27. juni 2018|date=26. juli 1943|archive-date=30. september 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160930183014/http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,802919,00.html|url-status=live}}</ref> Ho gifta seg med jazzsaksofonisten [[John Overton Williams]] i november 1927.<ref name=":2">{{Kjelde www|url=https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|tittel=Mary Lou Williams|forfattar=Conrads|førenamn=David|verk=The Pendergast Years- The Kansas City Public Library|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191011131104/https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|arkivdato=October 11, 2019|vitja=March 4, 2020}}</ref> Ho møtte han på ein konsert i Cleveland, der han leidde gruppa si, Syncopators, og flytta saman med han til Memphis i Tennessee. Han starta eit band i Memphis, der Williams var med på piano. I 1929 tok 19 år gamle Williams over leiarskapen av bandet då mannen hennar tok imot ein invitasjon til å bli med i [[Musikaren Andy Kirk|Andy Kirk]] sitt band i Oklahoma City. Williams følgde så ektemannen til Oklahoma City, men spelte ikkje med bandet. Gruppa, Andy Kirk's Twelve Clouds of Joy,<ref name=":22">{{Kjelde www|url=https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|tittel=Mary Lou Williams|forfattar=Conrads|førenamn=David|verk=The Pendergast Years- The Kansas City Public Library|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191011131104/https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|arkivdato=October 11, 2019|vitja=March 4, 2020}}</ref> flytta til [[Tulsa]] i Oklahoma, der Williams, når ho ikkje verka som musikar, hadde arbeid med å transportera lik for eit gravsferdsbyrå. Då The Clouds of Joy tok imot eit langvarig engasjement i [[Kansas City i Missouri]], drog Williams dit saman med mannen. Ho byrja å spela med bandet, og blei òg arrangør og komponist for det. Ho gav Kirk songar som «Froggy Bottom», «Walkin’ and Swingin’», «Little Joe from Chicago», «Roll 'Em» og «Mary's Idea».<ref name=":3">{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201018004355/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=18. oktober 2020|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja= 4. mars 2020}}</ref> Williams var arrangør og pianist for opptak i Kansas City (1929) Chicago (1930) og New York City (1930). Under ei reise til Chicago spelte ho inn «Drag ‘Em» og «Night Life» som pianosoloar. Ho brukte artistnamnet «Mary Lou» etter forslag frå [[Jack Kapp]] i [[Brunswick Records]].<ref>Max Jones ''Jazz Talking: Profiles, Interviews, and Other Riffs on Jazz Musicians,'' Da Capo Press, 2000, p. 190; {{ISBN|0-306-80948-6}}</ref> Platene selde raskt, og Williams blei nasjonalt kjend. Kort tid etter opptakssuksessen blei ho den permanente andrepianisten til Kirk, og spelte solokonsertar og verka som frilansarrangør for [[Earl Hines]], [[Benny Goodman]] og [[Tommy Dorsey]]. I 1937 produserte ho ''In the Groove'' (Brunswick), eit samarbeid med [[Musikaren Dick Wilson|Dick Wilson]], og Benny Goodman bad henne skriva ein bluessong for bandet hans. Resultatet var «Roll ’Em"», eit [[Boogiewoogie|boogie-woogie]]-stykke basert på blues. Han følgde opp «Camel Hop», med namn etter Goodman sin radioshowsponsor [[Camel cigarettes]]. Goodman prøvde å få Williams under kontrakt til å skriva berre for han, men ho nekta og valde å jobba som frilansar i staden.<ref>Karin Pendle, ''American Women Composers,'' Routledge, 1997, p. 117; {{ISBN|90-5702-145-5}}</ref> [[Fil:Teagarden,_Mary_Lou_Williams,_Tadd_Dameron,_Hank_Jones,_Dizzy_Gillespie_(Gottlieb).jpg|høgre|mini|Williams i leilegheita si med [[Jack Teagarden]], [[Tadd Dameron]], [[Hank Jones]] og Dizzy Gillespie.]] [[Fil:(Portrait of Imogene Coca, Mary Lou Williams, and Ann Hathaway, between 1938 and 1948) (LOC) (5476587972).jpg|mini|[[Imogene Coca]], Mary Lou Williams og Ann Hathaway mellom 1938 og 1948.]] I 1942 forlet Williams, som hadde skild lag med ektemannen, Twelve Clouds of Joy og vende tilbake til Pittsburgh.<ref name=":4">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> Bandkameraten Harold «Shorty» Baker følgde henne dit, og dei to danna eit ensemble med seks medlemmar som inkluderte [[Art Blakey]] på trommer. Etter ein konsert i Cleveland forlet Baker gruppa for å bli med i [[Duke Ellington]] sitt band. Williams drog med gruppa til [[New York by|New York]], og drog deretter til Baltimore, der ho og Baker gifta seg. Ho reiste saman med Ellington og arrangerte fleire melodiar for han, inkludert «Trumpet No End» (1946), hennar versjon av «Blue Skies» av [[Irving Berlin]].<ref>Duke Ellington ''Music Is My Mistress,'' Da Capo Press, 1976, p. 169; {{ISBN|0-306-80033-0}}</ref> Ho overtydde òg Ellington om å framføra «Walkin’ and Swingin’». Før eit år var gått hadde ho likevel forlate Baker og gruppa og vendt tilbake til New York. Williams tok jobb ved Café Society Downtown, starta radioshow ''Mary Lou Williams' Piano Workshop''<ref name=":42">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> som gjekk kvar veke på [[WNEW-FM|WNEW]], og byrja å rettleia og samarbeida med yngre [[bebop]]-musikarar som [[Dizzy Gillespie]] og [[Thelonious Monk]]. I 1945 komponerte ho bebop-hitten «In the Land of Oo-Bla-Dee» for Gillespie.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.ejazzlines.com/in-the-land-of-oo-bla-dee-composed-and-arranged-by-mary-lou-williams|tittel=IN THE LAND OF OO-BLA-DEE|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200226134937/https://www.ejazzlines.com/in-the-land-of-oo-bla-dee-composed-and-arranged-by-mary-lou-williams|arkivdato=February 26, 2020|forfattar=Media|førenamn=Mountain|språk=en|verk=Ejazzlines.com|vitja=March 4, 2020}}</ref> «I løpet av denne perioden kom Monk og ungane til leilegheita mi kvar natt klokka fire, eller henta meg på kaféen etter at eg hadde fullført det siste showet mitt, og me spelte og veksla idear til midt på dagen eller seinare,» sa Williams seinare i ''[[Melody Maker]]''.{{Mrk|During this period Monk and the kids would come to my apartment every morning around four or pick me up at the Café after I'd finished my last show, and we'd play and swap ideas until noon or later}} I 1945 komponerte Williams den klassiske ''[[Zodiac Suite]]'', der kvar av dei tolv delane korresponderte til eit stjerneteikn, og var tilsvarande dediserte til fleire av dei musikalske kollegane hennar, mellom anna [[Billie Holiday]] og [[Art Tatum]].<ref>{{Cite book |last=Griffin |first=Farah Jasmine |title=Harlem Nocturne |date=2013 |publisher=BasicCivitas Books |isbn=978-0-465-01875-8 |pages=163 |author-link=Farah Griffin}}</ref> Ho spelte inn suiten med Jack Parker og [[Al Lucas]], og framførte han 31. desember 1945 på The Town Hall i New York City med eit orkester og tenorsaksofonisten [[Ben Webster]].<ref name="Swing">{{Cite book |last=Yanow |first=Scott |url=https://books.google.com/books?id=ntabwaEh2uQC&pg=PA220 |title=Swing |publisher=Miller Freeman |year=2000 |isbn=978-1-61774-476-1 |pages=220– |access-date=November 8, 2017}}</ref> I 1952 tok Williams imot eit tilbod om å opptre i England, og enda opp med å bli berande i Europa i to år.<ref name=":32">{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201018004355/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=October 18, 2020|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja=March 4, 2020}}</ref> På denne tida hadde musikkarrieren gjort Williams mentalt og fysisk utmatta. == Omvending til katolisismen == Ein tre år lang pause frå å framføra byrja då ho plutseleg trakk seg unna pianoet under ein konsert i Paris i 1954.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20190403115737/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=April 3, 2019|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja=December 18, 2019}}</ref> Ho drog tilbake til USA og konverterte til katolisismen i 1954, saman med kona til Dizzy Gillespie, Lorraine. I tillegg til å vera fleire timar i messer, gav ho hovudsakleg av energien sin til Bel Canto Foundation, ein innsats som ho sette i gang med å bruka sparepengane sine og hjelp frå venar til å gjera leilegheita i [[Hamilton Heights]] til eit overgangshus for fattige og musikarar som sleit med avhengnad. Ho tente òg pengar til overgangshuset gjennom ein bruktbutikk i Harlem i ei årrekkje. Pausen hennar kan ha blitt utløyst av døden til den langvarige venen og studenten hennar [[Charlie Parker]] i 1955, som òg leid av avhengnad det meste av livet.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/12/758070439/a-womans-place-the-importance-of-mary-lou-williams-harlem-apartment|tittel=A Woman's Place: The Importance Of Mary Lou Williams' Harlem Apartment|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191220194543/https://www.npr.org/2019/09/12/758070439/a-womans-place-the-importance-of-mary-lou-williams-harlem-apartment|arkivdato=December 20, 2019|forfattar=Kernodle|førenamn=Tammy|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Prestane John Crowley og fader Anthony hjelpte til med å overtala Williams til å byrja med musikk att. Dei sa til henne at ho kunne fortsette å tena Gud og den katolske kyrkja ved å nytta til den unike gåva ho hadde til å lage musikk.<ref name="auto2">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Gillespie overtalte henne også til å byrja å spela att, og det gjorde ho ved [[Newport Jazz Festival]] i 1957 med Gillespie sitt band.<ref name=":33">{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201018004355/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=October 18, 2020|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja=March 4, 2020}}</ref><ref name=":1">{{Cite book |last=Unterbrink |first=Mary |url=https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte |title=Jazz Women at the Keyboard |publisher=McFarland |year=1983 |isbn=9780899500744 |location=Jefferson, North Carolina |pages=[https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte/page/n39/mode/2up 31–51] |oclc=9283451 |url-access=registration}}</ref> I 1958 var ho ei av berre tre kvinner på det berømte fotografiet av jazzstjerner kjent som ''A Great Day i Harlem''. Fader Peter O'Brien, ein katolsk prest, blei ein nær ven og manageren hennar på 1960-talet.<ref name=":12">{{Cite book |last=Unterbrink |first=Mary |url=https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte |title=Jazz Women at the Keyboard |publisher=McFarland |year=1983 |isbn=9780899500744 |location=Jefferson, North Carolina |pages=[https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte/page/n39/mode/2up 31–51] |oclc=9283451 |url-access=registration}}</ref> Gillespie introduserte henne òg til biskopen [[John Wright]] i Pittsburgh. O'Brien hjelpte Williams med å oppretta nye konsertstader for jazz på ei tid då ikkje meir enn to klubbar i Manhattan tilbaud jazz på fulltid. I tillegg til klubbarbeidet spelte ho på høgskular, danna sitt eige plateselskap og forlag, grunnla [[Pittsburgh Jazz Festival]] (med hjelp frå biskopen) og opptredde på TV. Biskop Wright let henne undervisa på [[Seton-La Salle Catholic High School|Seton High School]] på byen North Side. Her skreiv ho den fyrste messa si, ''The Pittsburgh Mass''. Seinare blei Williams den fyrste jazzkomponisten til å skriva eit liturgisk jazz-tingingsverk for kyrkja.<ref>{{Cite news|last=Sullivan|first=Mark|date=2008-11-21|title=A Forgotten Story: Jazz Finds Religion in Pittsburgh|work=Pittsburgh Catholic|url=https://thecatholicnewsarchive.org/?a=d&d=TPC20081121-01.2.55&e=-------en-20--1--txt-txIN--------|access-date=2021-06-30}}</ref> == Tilbakevending til musikken == [[Fil:Mary_Lou_Williams_©Lynn_Gilbert.jpg|mini|Mary Lou Williams fotografert i 1978 av [[Lynn Gilbert]].]] Etter pausen sin skreiv og framførte Williams verket ''Black Christ of the Andes'', basert på ein [[hymne]] til ære for den peruanske helgenen [[Martin de Porres]], og to andre korte verk, ''[[Anima Christi]]'' og ''Praise the Lord''.<ref name="Shocking Omissions">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2017/08/07/541822331/shocking-omissions-mary-lou-williams-choral-masterpiece-black-christ-of-the-ande|tittel=Shocking Omissions: Mary Lou Williams' Choral Masterpiece|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191214195125/https://www.npr.org/2017/08/07/541822331/shocking-omissions-mary-lou-williams-choral-masterpiece-black-christ-of-the-ande|arkivdato=December 14, 2019|forfattar=Gathright|førenamn=Jenny|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Det blei fyrst framført i november 1962 i St. Francis Xavier-kyrkja i Manhattan. Ho spelte inn stykket i oktober året etter.<ref name="Shocking Omissions" /> Gjennom 1960-talet konsentrerte Williams komponistverk sitt om heilag musikk, hymnar og messer. Ei av messene, ''Music for Peace'', blei koreografert av [[Alvin Ailey]] og framført av Alvin Eiley Dance Theatre som ''Mary Lou's Mass'' i 1971.<ref>{{Cite news|date=March 16, 2010|title=Mary Lou's Mass|work=Alvin Ailey American Dance Theater|url=https://www.alvinailey.org/performances/repertory/mary-lous-mass|url-status=live|access-date=March 5, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306083559/https://www.alvinailey.org/performances/repertory/mary-lous-mass|archive-date=March 6, 2018}}</ref> Om verket, sa Ailey, «Om det kan vera ei Bernstein-messe, ei Mozart-messe eller ei Bach-messe, kvifor kan det ikkje vera ei Mary Lou-messe?»<ref name="NPR.org">{{Cite news|last=Pulliam|first=Becca|date=May 6, 2010|title=Mary Lou Williams Centennial On JazzSet|language=en|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|url-status=live|access-date=March 5, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142226/https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|archive-date=March 6, 2018}}</ref> Williams framførte ein revidert versjon av ''Mary Lou's Mass'', det mest anerkjente verket sitt, på ''The Dick Cavett Show'' i 1971.<ref>{{Cite book |last=Briscoe |first=James R. |url=https://books.google.com/books?id=gOCsuR5yarsC&pg=PA388 |title=Contemporary Anthology of Music by Women |publisher=[[Indiana University Press]] |year=1997 |isbn=0-253-21102-6 |location=Indianapolis |page=388 |access-date=March 6, 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201122192458/https://books.google.com/books?id=gOCsuR5yarsC&pg=PA388 |archive-date=November 22, 2020 |url-status=live}}</ref> Ho vitja òg barneprogammet ''[[Sesame Street]]'' i 1975. Williams gjorde mykje innsats for å arbeida med ungdomskor for å framføra verka sine, inkludert ''Mary Lou's Mass'' ved [[St. Patrick's Cathedral, New York|St. Patrick's Cathedral]] i New York City i april 1975 framfor eit publikum på over tre tusen.<ref name="auto3">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Det var fyrste gongen at ein jazzmusiker spelte i denne kyrkja.<ref name="The Kansas City Star2">{{Cite news|date=May 29, 1981|title=Kansas City's early queen of jazz dies at 71|work=The Kansas City Star}}</ref> Ho skipna ei veldedig organisasjon og opna bruktbutikkar i [[Harlem]], og gav innteninga, i lag med ti prosent av inntekta si, til musikarar i naud. Ein artikkel frå ''Time'' i 1964 skreiv: "Mary Lou thinks of herself as a 'soul' player — a way of saying that she never strays far from melody and the blues, but deals sparingly in gospel harmony and rhythm. 'I am praying through my fingers when I play,' she says. 'I get that good "soul sound", and I try to touch people's spirits.'"<ref name="time 1964">{{cite magazine|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,870827,00.html|title=The Prayerful One|magazine=Time|date=February 21, 1964|access-date=November 13, 2008|archive-date=January 1, 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20090101082325/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,870827,00.html|url-status=dead}}</ref> Ho spelte på [[Monterey Jazz Festival]] i 1965, med ei jazzfestivalgruppe.<ref name=":43">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> Gjennom 1970-talet bløma karrieren til Williams. Ho gav ut mange album, inkludert som solopianist og kommentator på ''The History of Jazz''. Ho vende tilbake til Monterey Jazz Festival i 1971. Ho spelte òg jamleg om kvelden i [[Greenwich Village]] på The Cookery, ein ny klubb driven av den tidlegare sjefen hennar frå Café Society, [[Barney Josephson]]. Dette spelet blei òg teke opp. Williams spelte firhendig piano med [[Avant-garde music|avantgardepianisten]] [[Cecil Taylor]] i Carnegie Hall den 17. april 1977.<ref>{{Kjelde www|url=https://jazztimes.com/features/profiles/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|tittel=Mary Lou Williams & Cecil Taylor: Embraceable You?|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200423225529/https://jazztimes.com/features/profiles/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|arkivdato=23. april 2020|forfattar=Dahl|førenamn=Linda|språk=en-US|verk=JazzTimes|vitja=4. mars 2020}}</ref> Trass i spenninga mellom Williams og Taylor på scenen, blei framføringa deira gjeven ut på eit konsertalbum med tittelen ''Embraced''.<ref>{{Kjelde www|url=https://jazztimes.com/features/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|tittel=Mary Lou Williams & Cecil Taylor: Embraceable You?|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20190322222315/https://jazztimes.com/features/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|arkivdato=March 22, 2019|forfattar=Dahl|førenamn=Linda|verk=JazzTimes|vitja=22. mars 2019}}</ref> Williams underviste skulebarn om jazz.<ref name="auto4">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Ho tok så imot ei utnemning av [[Duke University]] som residerande artist (frå 1977 til 1981), og underviste i jazzhistorie med fader O'Brien og leia [[Duke Ambassadors|Duke Jazz Ensemble]].<ref>{{Cite news|last=Wilson|first=John S.|date=May 30, 1981|title=Mary Lou Williams, a Jazz Great, Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|url-status=live|access-date=March 4, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200518095129/https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|archive-date=May 18, 2020|issn=0362-4331}}</ref> Med ein lett undervisingsbyrde kunne ho òg ha mange konsert- og festivalopptredenar, leia verkstader med ungdomar, og i 1978 opptre i [[Det kvite huset i Washington, D.C.|Det kvite huset]] for president [[Jimmy Carter]] og gjestane hans.<ref name=":44">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> Ho deltok ved [[Benny Goodman]] sin 40-årsdagskoncert i [[Carnegie Hall]] i 1978.<ref name=":44" /> == Seinare år == Den siste innspelinga til Williams, ''Solo Recital'' (Montreux Jazz Festival, 1978), tre år før ho døydde, hadde ein [[medley]] som inkluderte [[spirituals]], [[ragtime]], blues og [[Swing-jazz|swing]]. Andre høgdepunkt er omarbeidinga hennar av «Tea for Two», «Honeysuckle Rose», og dei to komposisjonane hennar «Little Joe from Chicago» og «What's Your Story Morning Glory». Andre verk er mellom anna «Medley: The Lord Is Heavy», «Old Fashion Blues», «Over the Rainbow», «Offertory Meditation», «Concerto Alone at Montreux» og «The Man I Love». I 1980 grunnla ho Mary Lou Williams Foundation.<ref name="Foundation">{{Kjelde www|url=http://www.marylouwilliamsfoundation.org/|tittel=Mary Lou Williams|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20060629015423/http://www.marylouwilliamsfoundation.org/|arkivdato=June 29, 2006|forfattar=<!--Not stated-->|vitja=June 28, 2022|nettstad=The Mary Lou Williams Foundation}}</ref> I 1981 døydde Mary Lou Williams av blærekreft i [[Durham i Nord-Carolina|Durham]] i Nord-Carolina, 71 år gammal.<ref name=":45">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> Dizzy Gillespie, Benny Goodman og Andy Kirk var i gravferda hennar i St. Ignatius Loyola-kyrkja.<ref name="folkways.si.edu2">{{Kjelde www|url=https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|tittel=Mary Lou Williams: Jazz for the Soul|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306083028/https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|arkivdato=March 6, 2018|språk=en-US|verk=Smithsonian Folkways Recordings|vitja=March 6, 2018}}</ref> Ho blei gravlagd ved Calvary Catholic Cemetery i Pittsburgh.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.jesuit.org.uk/jazz-pianist-mary-lou-williams-remembered|tittel=Jesuits in Britain|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201122192459/https://www.jesuit.org.uk/jazz-pianist-mary-lou-williams-remembered|arkivdato=November 22, 2020|vitja=January 19, 2020}}</ref> Då Mary Lou Williams såg tilbake på livet sitt sa ho: "Eg gjorde det, ikkje sant? Gjennom skit og lort".{{Mrk|"I did it, didn't I? Through muck and mud."}}<ref>Dahl, Linda. ''Morning Glory: A Biography of Mary Lou Williams'' (2001), p. 379.</ref> Ho vart kjend som "første dame på jazztastaturen".<ref>{{Cite news|title=Mary Lou Williams, First Lady of Keyboard Jazz|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=4526494|url-status=live|access-date=March 6, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306083011/https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=4526494|archive-date=March 6, 2018}}</ref> Williams var ei av dei fyrste kvinnene som fekk suksess innan jazz.<ref name="First">{{Cite journal|last=Handy|first=D. Antoinette|last2=Williams|first2=Mary Lou|date=1980|title=First Lady of the Jazz Keyboard|journal=The Black Perspective in Music|volume=8|issue=2|pages=195–214|doi=10.2307/1214051|jstor=1214051}}</ref> Det siste symfoniverket hennar for blåsarar, ''History...'', som blei rekonstruert og gjenkomponert av Anthony Kelley ved Duke, hadde urpremiere i 2024.<ref>Program Notes, Duke Wind Symphony performance, 13 April 2024</ref> == Pianist og komponist == Som pianist forbløffa ho med eit kraftig anslag og uthaldande spel; kritikarar som [[Hugues Panassié]] konstaterte at ho spelte «som ein mann.»<ref>H. Panassié, ''Le Jazz Hot'', sitert etter Dahl s. 77, jfr. også Dahl s. 44 og 88.</ref> Tidleg i karrieren var ho influert av [[Fats Waller]], [[Earl Hines]] og [[Art Tatum]], men tok opp utviklinga frå [[ragtime]] til [[post-bop]] i den meisterlege stilen sin. Det som karakteriserte ho frå start til slutt var ei smittande [[Swing-jazz|swingkjensle]].<ref>Kunzler, Jazzlexikon, s. 1291 f.</ref> Til saman skreiv Mary Lou Williams over 350 songar og lengre komposisjonar, og ei lang rekke kjente jazzmusikarar spelte stykka hennar. Døme er [[Jimmy Lunceford]] («What’s Your Story, Morning Glory»), [[Louis Armstrong]] («Cloudy», «Messa Stomp», «A Mellow Bit of Rhythm», «Walkin' and Swingin»), [[Cab Calloway]], [[Bob Crosby]] («Ghost of Love», «Toadie Toodle»), [[Tommy Dorsey]] («Little Joe from Chicago»), [[Ella Fitzgerald]] («What’s Your Story, Morning Glory»), [[Dizzy Gillespie]] («In the Land of Oobladee»), [[Honi Gordon]] («Why», «Walkin' Out the Door»), Earl Hines, [[Nat King Cole]] («Little Joe from Chicago», «Satchel Mouth Baby»), [[Casa Loma Orchestra]] («What’s Your Story, Morning Glory», «Walkin' and Swingin'»), [[Red Norvo]] («Messa Stomp», «A Mellow Bit of Rhythm») og [[Sarah Vaughan]] («Black Coffee»).<ref>som etter [[Leonard Feather]] si meining er ein variant av den tidlegare «What’s Your Story, Morning Glory»; jfr. Feather/Gitler s. 698.</ref> == Ettermæle == I fleire tiår blei Williams rekna «som den største kvinnelege jazzmusikaren».<ref name="KAMP" /> [[Martin Kunzler]] slo fast at «før [[Carla Bley]] og [[Toshiko Akiyoshi]] har inga anna kvinne i jazzen hatt ein så sentral posisjon som pianisten – og i enno høgare grad komponisten og arrangøren – Mary Lou Williams.»<ref>Kunzler ''Jazz-Lexikon'', s. 1291</ref> Først mot slutten av livet sitt opplevde ho at det viktige bidraget hennar til jazzmusikken blei æra av det jamne publikum – blant musikarar hadde ho vore ei legenda allereie frå swing-perioden på 1930-talet.<ref>Jfr. [[Down Beat]] 10. april 1955, jfr. Dahl s. 246</ref> Duke Ellington sa at Mary Lou Williams var evig aktuell.<ref name="name">«perpetually contemporary», sitert etter [http://www.allaboutjazz.com/php/musician.php?id=11401 Mary Lou Williams-biografi] på ''All About Jazz''</ref> Om seg sjølv sa ho: :«Ingen kan putte meg i ein stilbås. Eg har lært av mange menneske. Eg endrar meg heile tida. Eg eksperimenterer for å halde meg oppdatert, å høyre kva dei andre gjer. Eg prøver til og med å halde meg eit lite steg framom slik at eg lik ein spegel kan vise dei kva som snart kjem til å hende.»<ref>«No one can put a style on me. I've learned from many people. I change all the time. I experiment to keep up with what is going on, to hear what everybody else is doing. I even keep a little ahead of them, like a mirror that shows what will happen next» etter [http://www.allaboutjazz.com/php/musician.php?id=11401 Mary Lou Williams-biografi] på ''All About Jazz''</ref> [[Count Basie]] følte berre konkurranse.<ref>«Anytime she was in the neighborhood I used to find myself another little territory, because Mary Lou was tearin' everybody up», sitert i Mary Lou Williams-biografien på ''All About Jazz''</ref> Saksofonisten [[Buddy Tate]] sa i eit intervju i dokumentarfilmen ''Music on My Mind'': «Ho spela så alle desse mennene blei smågutar. Ho visste det ikkje sjølv, men ''dei'' visste det.»<ref>«She was outplaying all those men. She didn’t think so but they thought so.» sitert etter ''All About Jazz''</ref> Livet til Mary Lou Williams er dokumentert i Joanne Burke sin film ''Music on My Mind'' (1989). I 1994 blei ho æra i dokumentarfilmen «A Great Day in Harlem». ''Kennedy Center'' i [[Washington D.C.]] har ein årleg jazzfestival for kvinner med namnet ''Mary Lou Williams Women in Jazz Festival''. Legatet ''Mary Lou Williams Foundation'' som blei bygd opp av formuen hennar går til å støtte unge musikarar frå seks til tolv år. == Prisar og utmerkingar == * Guggenheim-stipend, 1972<ref>{{Cite book |last=Kernodle |first=Tammy Lynn |url=https://books.google.com/books?id=ZNxb-Y7YBn4C&pg=PA247 |title=Soul on Soul: The Life and Music of Mary Lou Williams |publisher=[[Northeastern University Press]] |year=2004 |isbn=1-55553-606-9 |location=Boston |page=247 |access-date=6. mars 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201122192502/https://books.google.com/books?id=ZNxb-Y7YBn4C&pg=PA247 |archive-date= 22. november 2020 |url-status=live}}</ref> og 1977. * Nominert i 1971 til Grammyprisen for Best Jazz Performance - Group, for albumet ''Giants'', Dizzy Gillespie, Bobby Hackett, Mary Lou Williams<ref>{{Cite news|title=The Envelope: Hollywood's Awards and Industry Insider|work=[[Los Angeles Times]]|url=http://www.latimes.com/entertainment/envelope/|url-status=live|access-date=2. oktober 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305014024/http://www.latimes.com/entertainment/envelope/|archive-date=5. mars 2017}}</ref> * Æresgrad frå [[Fordham University]] i New York i 1973<ref name="NPR.org2">{{Cite news|last=Pulliam|first=Becca|date=6. mai 2010|title=Mary Lou Williams Centennial On JazzSet|language=en|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|url-status=live|access-date=5. mars 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142226/https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|archive-date=6. mars 2018}}</ref> * Æresdgrad frå [[Rockhurst College]] i Kansas City i 1980.<ref name="Mary Lou Williams">{{Kjelde www|url=http://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|tittel=Mary Lou Williams|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306142308/http://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|arkivdato=March 6, 2018|verk=The Pendergast Years|vitja=March 5, 2018}}</ref> * I 1981 mottok ho Duke University's Trinity Award for tenester for universitetet, ein pris som blei stemd fram av studentane ved Duke University.<ref name="Wilson2">{{Cite news|last=Wilson|first=John S.|date=30. mai 1981|title=Mary Lou Williams, a Jazz Great, Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|url-status=live|access-date=March 6, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142332/http://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|archive-date=March 6, 2018|issn=0362-4331}}</ref><ref name="folkways.si.edu3">{{Kjelde www|url=https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|tittel=Mary Lou Williams: Jazz for the Soul|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306083028/https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|arkivdato=6. mars 2018|språk=en-US|verk=Smithsonian Folkways Recordings|vitja=6. mars 2018}}</ref> ==Diskografi== ===Som leiar=== {| class="wikitable sortable" |- !År !! Tittel !! Plateselskap |- | 1945 || ''[[Zodiac Suite|The Zodiac Suite]]'' || [[Folkways Records|Asch]] Records |- | 1945 || ''Town Hall '45: The Zodiac Suite'' ||Vintage Jazz Classics 1993) |- | 1951 || ''Mary Lou Williams'' || [[Atlantic Records|Atlantic]] |- | 1953 || ''The First Lady of the Piano'' || [[Vogue Records|Vogue]] |- | 1953 || ''A Keyboard History'' || [[Jazztone]] |- |1954 |Mary Lou |EmArcy |- | 1959 ||''Messin' 'Round in Montmartre'' || [[Storyville Records|Storyville]] |- | 1964 || ''[[Mary Lou Williams (Mary Lou Williams album)|Mary Lou Williams / Black Christ of the Andes]]'' || Mary/ [[Folkways Records|Folkways]] |- | 1970 || ''Music for Peace'' || Mary |- | 1975 || ''Mary Lou's Mass'' || Mary |- | 1970 || ''From the Heart'' || [[Chiaroscuro Records|Chiaroscuro]] |- | 1974 || ''Zoning'' || Mary / [[Folkways Records|Folkways]] |- | 1975 || ''Free Spirits'' || [[Steeplechase Records|Steeplechase]] |- | 1976 || ''Live at the Cookery'' || Chiaroscuro 1994 |- | 1977 || ''Embraced'' with [[Cecil Taylor]] || [[Pablo Records|Pablo Live]] |- | 1977 || ''My Mama Pinned a Rose on Me'' || Pablo 1978 |- | 1977 || ''Live at the Keystone Korner'' || [[Highnote Records|HighNote]] 2002 |- | 1977 || ''A Grand Night For Swinging'' || High Note, 2008 |- | 1978 || ''Solo Recital'' || Pablo |- | 1978 || ''Marian McPartland's Piano Jazz with Guest Mary Lou Williams''|| Jazz Alliance 2004 |- | 1978 || ''Nice Jazz 1978 ''|| Black And Blue 2016 |- | 1979 || ''At Rick's Café Americain'' || Storyville 1999 |} ===Som gjesteartist=== ; Med Dizzy Gillespie * ''[[Dizzy Gillespie at Newport]]'' (Verve, 1957) * ''[[Giants (1971)|Giants]]'' (Perception, 1971) med [[Bobby Hackett]] ; Med [[Buddy Tate]] * ''[[Buddy Tate and His Buddies]]'' (Chiaroscuro, 1973) ==Merknadar== {{merknadar}} == Kjelder == {{reflist}} {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Mary Lou Williams|Mary Lou Williams]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 4. desember 2011.'' {{refslutt}} {{refopning}} *''Delar av denne artikkelen bygger på «[[:en:Mary Lou Williams|Mary Lou Williams]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 12. august 2026.'' {{refslutt}} == Litteratur == * Linda Dahl: ''Morning Glory: A Biography of Mary Lou Williams''. University of California Press, Berkeley 1999 * [[Leonard Feather]] og [[Ira Gitler]], ''The Biographical Encyclopedia of Jazz''. Oxford/New York 1999, ISBN 978-0-19-532000-8 * Tammy L. Kernodle: ''Soul on Soul: The Life and Music of Mary Lou Williams''. 2004 * Martin Kunzler: ''Jazzlexikon. Band 2''. Rowohlt, Reinbek 2002 (2. opplag), ISBN 3-499-16513-9 * Len Lyons: ''The great Jazz Pianists''. Da Capo, 1983, s.67 (intervju fra 1977) == Bakgrunnsstoff == {{Commons}} * [http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/intro1.html Webside] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050901163601/http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/intro1.html |date=2005-09-01 }} hos Rutgers University, med [http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/discography_1.html diskografi] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110511080512/http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/discography_1.html |date=2011-05-11 }} * [http://www.ratical.org/piano4all/transcriptions.html#MLL_S Pianotranskripsjoner] av Dave Ratcliffe * [http://www.marylouwilliamsfoundation.org/ Biografi] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110727070143/http://www.marylouwilliamsfoundation.org/ |date=2011-07-27 }} på ''Mary Lou Williams Foundation'' * [http://www.allaboutjazz.com/php/article.php?id=14734 Bob Jacobson om ''Black Christ of the Andes''] på Allaboutjazz * [http://www.ratical.org/MaryLouWilliams/MMiview1954.html Intervju Max Jones: ''Mary Lou Williams – a life story''.] I: ''Melody Maker'', bind.30, april/juni 1954 {{Autoritetsdata}} [[Kategori:USA-amerikanske jazzpianistar]] [[Kategori:USA-amerikanske jazzkomponistar‎]] [[Kategori:Folk frå Pittsburgh]] [[Kategori:Musikarar frå 1900-talet]] [[Kategori:Komponistar frå 1900-talet]] [[Kategori:Moglege framsideartiklar]] 0d0u0e7zdnfolue582g8myxy1g5ix5e 3666131 3666090 2026-08-13T17:40:25Z Ranveig 39 Oms. sitat. 3666131 wikitext text/x-wiki {{infoboks musikar |bilete=(Portrait of Mary Lou Williams, CBS studio, New York, N.Y., ca. Apr. 1947) (LOC) (5189929932).jpg |bilettekst=Mary Lou Williams kring 1947. <!--|bilete=Mary Lou Williams (Gottlieb 09231).jpg|bilettekst=Mary Lou Williams ca. 1946--> }} '''Mary Lou Williams''' ({{levde|8. mai|1910|28. mai|1981|Williams, Mary Lou|fødenamn=Mary Alfrieda Scruggs}}) var ein amerikansk [[jazz]]pianist, komponist og arrangør. Ho var ei viktig føregangskvinne i arbeidet for likeverd mellom kjønna innom jazzmusikken,<ref>Helmut Weihsmann [http://sendungsarchiv.o94.at/get.php/094pr3481 Frauen im Jazz], Radio Orange 94.0 (29. mai 2009)</ref> og var «den einaste [[Stride-piano|stride-pianisten]] som lik [[Duke Ellington|Ellington]] stadig moderniserte stilen og til sist orienterte seg mot moderne [[harmonikk]].»<ref name="KAMP">Wolf Kampmann ''Reclams Jazzlexikon''. Stuttgart 2003, s. 556</ref> Ho skreiv hundrevis av komposisjonar og [[Arrangement i musikk|arrangement]] og spelte inn over hundre plater (i 78, 45 og LP-format).<ref>Kernodle, Tammy L. ''Soul on Soul: The Life and Music of Mary Lou Williams,'' (2004); {{ISBN|1-55553-606-9}}</ref> Williams skreiv og arrangerte musikk for [[Duke Ellington]] og [[Benny Goodman]], og var ein venn, mentor og lærar for [[Thelonious Monk]], [[Charlie Parker]], [[Miles Davis]], [[Tadd Dameron]], [[Bud Powell]] og [[Dizzy Gillespie]]. Ho er kjend for å ha konvertert til katolisismen i 1954. Dette førte til ein musikalsk pause og ei seinare omlegging i naturen til musikken hennar. Ho heldt fram med å framføra og arbeidde som filantrop, pedagog og ungdomsmentor fram til ho døydde i 1981. == Bakgrunn == Williams var fødd i [[Atlanta]] i [[Georgia]] som den andre av elleve barn. Ho voks opp i East Liberty-kvarteret i [[Pittsburgh]] i Pennsylvania.<ref name=":0">{{Cite book |last=Driggs |first=Frank |url=https://archive.org/details/kansascityjazzfr00fran/page/67 |title=Kansas City Jazz : From Ragtime to Bebop—A History |last2=Haddix |first2=Chuck |date=2005 |publisher=[[Oxford University Press]] |isbn=9780195307122 |location=Oxford |page=[https://archive.org/details/kansascityjazzfr00fran/page/67 67] |oclc=57002870}}</ref> Som barn var ho i stand til å spela enkle melodiar, og som treåring byrja ho læra å spela piano av mor si.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.biography.com/people/mary-lou-williams-9532632|tittel=Mary Lou Williams|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180315071301/https://www.biography.com/people/mary-lou-williams-9532632|arkivdato=March 15, 2018|verk=Biography|vitja=March 5, 2018}}</ref><ref name="The Kansas City Star">{{Cite news|date=May 29, 1981|title=Kansas City's early queen of jazz dies at 71|work=The Kansas City Star}}</ref> Mary Lou Williams var nøydd til å spela piano for andre frå ein svært ung alder; dei kvite naboane hennar kasta murstein inn i huset hennar heilt til Williams byrja å spela piano i heimane deira.<ref name="auto">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Som seksåring bidrog ho til å støtta dei ti halvsyskena sine ved å spela på festar.<ref name="Wilson">{{Cite news|last=Wilson|first=John S.|date=May 30, 1981|title=Mary Lou Williams, a Jazz Great, Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|url-status=live|access-date=March 6, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142332/http://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|archive-date=March 6, 2018|issn=0362-4331}}</ref> Ho byrja å opptre offentleg i sjuårsalderen, då ho blei kjend som «The Little Piano Girl» i Pittsburgh.<ref name="folkways.si.edu">{{Kjelde www|url=https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|tittel=Mary Lou Williams: Jazz for the Soul|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306083028/https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|arkivdato=March 6, 2018|språk=en-US|verk=Smithsonian Folkways Recordings|vitja=March 6, 2018}}</ref> == Karriere == I 1922, som 12-åring, la Williams ut på ein turne i underhaldningskjeda [[Orpheum Circuit]]. I løpet av det neste året spelte ho med [[Duke Ellington]] og det tidlege bandet hans, The Washingtononians. Ho blei profesjonell musikar då ho var 15, og nemnde på [[Lovie Austin]] som den største innverknaden sin.<ref>Dahl, Linda. ''Morning Glory: A Biography of Mary Lou Williams,'' Pantheon Books, p. 29 (2000); {{ISBN|0-375-40899-1}}</ref><ref name="auto" /> Ein gong spelte ho med [[McKinney's Cotton Pickers]] på Harlem's Rhythm Club klokka tre om natta. [[Louis Armstrong]] kom inn i rommet og stoppa opp for å lytta til henne, før han ifølgje Williams «picked me up and kissed me.»<ref name="Kitten">{{cite magazine|url=http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,802919,00.html|title=No Kitten on the Keys|magazine=Time|access-date=27. juni 2018|date=26. juli 1943|archive-date=30. september 2016|archive-url=https://web.archive.org/web/20160930183014/http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,802919,00.html|url-status=live}}</ref> Ho gifta seg med jazzsaksofonisten [[John Overton Williams]] i november 1927.<ref name=":2">{{Kjelde www|url=https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|tittel=Mary Lou Williams|forfattar=Conrads|førenamn=David|verk=The Pendergast Years- The Kansas City Public Library|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191011131104/https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|arkivdato=October 11, 2019|vitja=March 4, 2020}}</ref> Ho møtte han på ein konsert i Cleveland, der han leidde gruppa si, Syncopators, og flytta saman med han til Memphis i Tennessee. Han starta eit band i Memphis, der Williams var med på piano. I 1929 tok 19 år gamle Williams over leiarskapen av bandet då mannen hennar tok imot ein invitasjon til å bli med i [[Musikaren Andy Kirk|Andy Kirk]] sitt band i Oklahoma City. Williams følgde så ektemannen til Oklahoma City, men spelte ikkje med bandet. Gruppa, Andy Kirk's Twelve Clouds of Joy,<ref name=":22">{{Kjelde www|url=https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|tittel=Mary Lou Williams|forfattar=Conrads|førenamn=David|verk=The Pendergast Years- The Kansas City Public Library|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191011131104/https://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|arkivdato=October 11, 2019|vitja=March 4, 2020}}</ref> flytta til [[Tulsa]] i Oklahoma, der Williams, når ho ikkje verka som musikar, hadde arbeid med å transportera lik for eit gravsferdsbyrå. Då The Clouds of Joy tok imot eit langvarig engasjement i [[Kansas City i Missouri]], drog Williams dit saman med mannen. Ho byrja å spela med bandet, og blei òg arrangør og komponist for det. Ho gav Kirk songar som «Froggy Bottom», «Walkin’ and Swingin’», «Little Joe from Chicago», «Roll 'Em» og «Mary's Idea».<ref name=":3">{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201018004355/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=18. oktober 2020|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja= 4. mars 2020}}</ref> Williams var arrangør og pianist for opptak i Kansas City (1929) Chicago (1930) og New York City (1930). Under ei reise til Chicago spelte ho inn «Drag ‘Em» og «Night Life» som pianosoloar. Ho brukte artistnamnet «Mary Lou» etter forslag frå [[Jack Kapp]] i [[Brunswick Records]].<ref>Max Jones ''Jazz Talking: Profiles, Interviews, and Other Riffs on Jazz Musicians,'' Da Capo Press, 2000, p. 190; {{ISBN|0-306-80948-6}}</ref> Platene selde raskt, og Williams blei nasjonalt kjend. Kort tid etter opptakssuksessen blei ho den permanente andrepianisten til Kirk, og spelte solokonsertar og verka som frilansarrangør for [[Earl Hines]], [[Benny Goodman]] og [[Tommy Dorsey]]. I 1937 produserte ho ''In the Groove'' (Brunswick), eit samarbeid med [[Musikaren Dick Wilson|Dick Wilson]], og Benny Goodman bad henne skriva ein bluessong for bandet hans. Resultatet var «Roll ’Em"», eit [[Boogiewoogie|boogie-woogie]]-stykke basert på blues. Han følgde opp «Camel Hop», med namn etter Goodman sin radioshowsponsor [[Camel cigarettes]]. Goodman prøvde å få Williams under kontrakt til å skriva berre for han, men ho takka nei, og valde å jobba som frilansar i staden.<ref>Karin Pendle, ''American Women Composers,'' Routledge, 1997, p. 117; {{ISBN|90-5702-145-5}}</ref> [[Fil:Teagarden,_Mary_Lou_Williams,_Tadd_Dameron,_Hank_Jones,_Dizzy_Gillespie_(Gottlieb).jpg|høgre|mini|Williams i leilegheita si med [[Jack Teagarden]], [[Tadd Dameron]], [[Hank Jones]] og Dizzy Gillespie.]] [[Fil:(Portrait of Imogene Coca, Mary Lou Williams, and Ann Hathaway, between 1938 and 1948) (LOC) (5476587972).jpg|mini|[[Imogene Coca]], Mary Lou Williams og Ann Hathaway mellom 1938 og 1948.]] I 1942 forlet Williams, som hadde skild lag med ektemannen, Twelve Clouds of Joy og vende tilbake til Pittsburgh.<ref name=":4">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> Bandkameraten Harold «Shorty» Baker følgde henne dit, og dei to danna eit ensemble med seks medlemmar som inkluderte [[Art Blakey]] på trommer. Etter ein konsert i Cleveland forlet Baker gruppa for å bli med i [[Duke Ellington]] sitt band. Williams drog med gruppa til [[New York by|New York]], og drog deretter til Baltimore, der ho og Baker gifta seg. Ho reiste saman med Ellington og arrangerte fleire melodiar for han, inkludert «Trumpet No End» (1946), hennar versjon av «Blue Skies» av [[Irving Berlin]].<ref>Duke Ellington ''Music Is My Mistress,'' Da Capo Press, 1976, p. 169; {{ISBN|0-306-80033-0}}</ref> Ho overtydde òg Ellington om å framføra «Walkin’ and Swingin’». Før eit år var gått hadde ho likevel forlate Baker og gruppa og vendt tilbake til New York. Williams tok jobb ved Café Society Downtown, starta radioshow ''Mary Lou Williams' Piano Workshop''<ref name=":42">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> som gjekk kvar veke på [[WNEW-FM|WNEW]], og byrja å rettleia og samarbeida med yngre [[bebop]]-musikarar som [[Dizzy Gillespie]] og [[Thelonious Monk]]. I 1945 komponerte ho bebop-hitten «In the Land of Oo-Bla-Dee» for Gillespie.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.ejazzlines.com/in-the-land-of-oo-bla-dee-composed-and-arranged-by-mary-lou-williams|tittel=IN THE LAND OF OO-BLA-DEE|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200226134937/https://www.ejazzlines.com/in-the-land-of-oo-bla-dee-composed-and-arranged-by-mary-lou-williams|arkivdato=February 26, 2020|forfattar=Media|førenamn=Mountain|språk=en|verk=Ejazzlines.com|vitja=March 4, 2020}}</ref> «I løpet av denne perioden kom Monk og ungane til leilegheita mi kvar natt klokka fire, eller henta meg på kaféen etter at eg hadde fullført det siste showet mitt, og me spelte og veksla idear til midt på dagen eller seinare,» sa Williams seinare i ''[[Melody Maker]]''.{{Mrk|During this period Monk and the kids would come to my apartment every morning around four or pick me up at the Café after I'd finished my last show, and we'd play and swap ideas until noon or later}} I 1945 komponerte Williams den klassiske ''[[Zodiac Suite]]'', der kvar av dei tolv delane korresponderte til eit stjerneteikn, og var tilsvarande dediserte til fleire av dei musikalske kollegane hennar, mellom anna [[Billie Holiday]] og [[Art Tatum]].<ref>{{Cite book |last=Griffin |first=Farah Jasmine |title=Harlem Nocturne |date=2013 |publisher=BasicCivitas Books |isbn=978-0-465-01875-8 |pages=163 |author-link=Farah Griffin}}</ref> Ho spelte inn suiten med Jack Parker og [[Al Lucas]], og framførte han 31. desember 1945 på The Town Hall i New York City med eit orkester og tenorsaksofonisten [[Ben Webster]].<ref name="Swing">{{Cite book |last=Yanow |first=Scott |url=https://books.google.com/books?id=ntabwaEh2uQC&pg=PA220 |title=Swing |publisher=Miller Freeman |year=2000 |isbn=978-1-61774-476-1 |pages=220– |access-date=November 8, 2017}}</ref> I 1952 tok Williams imot eit tilbod om å opptre i England, og enda opp med å bli berande i Europa i to år.<ref name=":32">{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201018004355/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=October 18, 2020|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja=March 4, 2020}}</ref> På denne tida hadde musikkarrieren gjort Williams mentalt og fysisk utmatta. == Omvending til katolisismen == Ein tre år lang pause frå å framføra byrja då ho plutseleg trakk seg unna pianoet under ein konsert i Paris i 1954.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20190403115737/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=April 3, 2019|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja=December 18, 2019}}</ref> Ho drog tilbake til USA og konverterte til katolisismen i 1954, saman med kona til Dizzy Gillespie, Lorraine. I tillegg til å vera fleire timar i messer, gav ho hovudsakleg av energien sin til Bel Canto Foundation, ein innsats som ho sette i gang med å bruka sparepengane sine og hjelp frå venar til å gjera leilegheita i [[Hamilton Heights]] til eit overgangshus for fattige og musikarar som sleit med avhengnad. Ho tente òg pengar til overgangshuset gjennom ein bruktbutikk i Harlem i ei årrekkje. Pausen hennar kan ha blitt utløyst av døden til den langvarige venen og studenten hennar [[Charlie Parker]] i 1955, som òg leid av avhengnad det meste av livet.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/12/758070439/a-womans-place-the-importance-of-mary-lou-williams-harlem-apartment|tittel=A Woman's Place: The Importance Of Mary Lou Williams' Harlem Apartment|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191220194543/https://www.npr.org/2019/09/12/758070439/a-womans-place-the-importance-of-mary-lou-williams-harlem-apartment|arkivdato=December 20, 2019|forfattar=Kernodle|førenamn=Tammy|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Prestane John Crowley og fader Anthony hjelpte til med å overtala Williams til å byrja med musikk att. Dei sa til henne at ho kunne fortsette å tena Gud og den katolske kyrkja ved å nytta til den unike gåva ho hadde til å lage musikk.<ref name="auto2">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Gillespie overtalte henne også til å byrja å spela att, og det gjorde ho ved [[Newport Jazz Festival]] i 1957 med Gillespie sitt band.<ref name=":33">{{Kjelde www|url=https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|tittel=Mary Lou Williams {{!}} American musician, composer and educator|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201018004355/https://www.britannica.com/biography/Mary-Lou-Williams|arkivdato=October 18, 2020|språk=en|verk=Encyclopedia Britannica|vitja=March 4, 2020}}</ref><ref name=":1">{{Cite book |last=Unterbrink |first=Mary |url=https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte |title=Jazz Women at the Keyboard |publisher=McFarland |year=1983 |isbn=9780899500744 |location=Jefferson, North Carolina |pages=[https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte/page/n39/mode/2up 31–51] |oclc=9283451 |url-access=registration}}</ref> I 1958 var ho ei av berre tre kvinner på det berømte fotografiet av jazzstjerner kjent som ''A Great Day i Harlem''. Fader Peter O'Brien, ein katolsk prest, blei ein nær ven og manageren hennar på 1960-talet.<ref name=":12">{{Cite book |last=Unterbrink |first=Mary |url=https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte |title=Jazz Women at the Keyboard |publisher=McFarland |year=1983 |isbn=9780899500744 |location=Jefferson, North Carolina |pages=[https://archive.org/details/jazzwomenatkeybo00unte/page/n39/mode/2up 31–51] |oclc=9283451 |url-access=registration}}</ref> Gillespie introduserte henne òg til biskopen [[John Wright]] i Pittsburgh. O'Brien hjelpte Williams med å oppretta nye konsertstader for jazz på ei tid då ikkje meir enn to klubbar i Manhattan tilbaud jazz på fulltid. I tillegg til klubbarbeidet spelte ho på høgskular, danna sitt eige plateselskap og forlag, grunnla [[Pittsburgh Jazz Festival]] (med hjelp frå biskopen) og opptredde på TV. Biskop Wright let henne undervisa på [[Seton-La Salle Catholic High School|Seton High School]] på byen North Side. Her skreiv ho den fyrste messa si, ''The Pittsburgh Mass''. Seinare blei Williams den fyrste jazzkomponisten til å skriva eit liturgisk jazz-tingingsverk for kyrkja.<ref>{{Cite news|last=Sullivan|first=Mark|date=2008-11-21|title=A Forgotten Story: Jazz Finds Religion in Pittsburgh|work=Pittsburgh Catholic|url=https://thecatholicnewsarchive.org/?a=d&d=TPC20081121-01.2.55&e=-------en-20--1--txt-txIN--------|access-date=2021-06-30}}</ref> == Tilbakevending til musikken == [[Fil:Mary_Lou_Williams_©Lynn_Gilbert.jpg|mini|Mary Lou Williams fotografert i 1978 av [[Lynn Gilbert]].]] Etter pausen sin skreiv og framførte Williams verket ''Black Christ of the Andes'', basert på ein [[hymne]] til ære for den peruanske helgenen [[Martin de Porres]], og to andre korte verk, ''[[Anima Christi]]'' og ''Praise the Lord''.<ref name="Shocking Omissions">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2017/08/07/541822331/shocking-omissions-mary-lou-williams-choral-masterpiece-black-christ-of-the-ande|tittel=Shocking Omissions: Mary Lou Williams' Choral Masterpiece|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191214195125/https://www.npr.org/2017/08/07/541822331/shocking-omissions-mary-lou-williams-choral-masterpiece-black-christ-of-the-ande|arkivdato=December 14, 2019|forfattar=Gathright|førenamn=Jenny|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Det blei fyrst framført i november 1962 i St. Francis Xavier-kyrkja i Manhattan. Ho spelte inn stykket i oktober året etter.<ref name="Shocking Omissions" /> Gjennom 1960-talet konsentrerte Williams komponistverk sitt om heilag musikk, hymnar og messer. Ei av messene, ''Music for Peace'', blei koreografert av [[Alvin Ailey]] og framført av Alvin Eiley Dance Theatre som ''Mary Lou's Mass'' i 1971.<ref>{{Cite news|date=March 16, 2010|title=Mary Lou's Mass|work=Alvin Ailey American Dance Theater|url=https://www.alvinailey.org/performances/repertory/mary-lous-mass|url-status=live|access-date=March 5, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306083559/https://www.alvinailey.org/performances/repertory/mary-lous-mass|archive-date=March 6, 2018}}</ref> Om verket, sa Ailey, «Om det kan vera ei Bernstein-messe, ei Mozart-messe eller ei Bach-messe, kvifor kan det ikkje vera ei Mary Lou-messe?»<ref name="NPR.org">{{Cite news|last=Pulliam|first=Becca|date=May 6, 2010|title=Mary Lou Williams Centennial On JazzSet|language=en|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|url-status=live|access-date=5. mars 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142226/https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|archive-date=6. mars 2018}}</ref> Williams framførte ein revidert versjon av ''Mary Lou's Mass'', det mest anerkjente verket sitt, på ''The Dick Cavett Show'' i 1971.<ref>{{Cite book |last=Briscoe |first=James R. |url=https://books.google.com/books?id=gOCsuR5yarsC&pg=PA388 |title=Contemporary Anthology of Music by Women |publisher=[[Indiana University Press]] |year=1997 |isbn=0-253-21102-6 |location=Indianapolis |page=388 |access-date=6. mars 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201122192458/https://books.google.com/books?id=gOCsuR5yarsC&pg=PA388 |archive-date=22. november 2020 |url-status=live}}</ref> Ho vitja òg barneprogammet ''[[Sesame Street]]'' i 1975. Williams gjorde mykje innsats for å arbeida med ungdomskor for å framføra verka sine, inkludert ''Mary Lou's Mass'' ved [[St. Patrick's Cathedral i New York|St. Patrick's Cathedral]] i New York i april 1975 framfor eit publikum på over tre tusen.<ref name="auto3">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Det var fyrste gongen at ein jazzmusikar spelte i denne kyrkja.<ref name="The Kansas City Star2">{{Cite news|date=May 29, 1981|title=Kansas City's early queen of jazz dies at 71|work=The Kansas City Star}}</ref> Ho skipna ei veldedig organisasjon og opna bruktbutikkar i [[Harlem]], og gav innteninga, i lag med ti prosent av inntekta si, til musikarar i naud. Ein artikkel frå ''Time'' i 1964 skreiv: «Mary Lou tenkjer på seg sjølv som ein «soul»-spelar — ein måte til å seia at ho aldri går langt unna melodien og bluesen, men er sparsam med gospelharmoni og -rytme. ‘Eg ber gjennom fingrane når eg speler,’ seier ho. ‘Eg får den der gode «soul-sounden», og eg prøver å røra ved åndene til folk.’»{{mrk|{{lang|en|Mary Lou thinks of herself as a 'soul' player — a way of saying that she never strays far from melody and the blues, but deals sparingly in gospel harmony and rhythm. 'I am praying through my fingers when I play,' she says. 'I get that good "soul sound", and I try to touch people's spirits.'}} }}<ref name="time 1964">{{cite magazine|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,870827,00.html|title=The Prayerful One|magazine=Time|date=21. februar 1964|access-date=November 13, 2008|archive-date=January 1, 2009|archive-url=https://web.archive.org/web/20090101082325/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,870827,00.html|url-status=dead}}</ref> Ho spelte på [[Monterey Jazz Festival]] i 1965, med ei jazzfestivalgruppe.<ref name=":43">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=6. mars 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=4. mars 2020}}</ref> Gjennom 1970-talet bløma karrieren til Williams. Ho gav ut mange album, inkludert som solopianist og kommentator på ''The History of Jazz''. Ho vende tilbake til Monterey Jazz Festival i 1971. Ho spelte òg jamleg om kvelden i [[Greenwich Village]] på The Cookery, ein ny klubb driven av den tidlegare sjefen hennar frå Café Society, [[Barney Josephson]]. Dette spelet blei òg teke opp. Williams spelte firhendig piano med [[Avant-garde music|avantgardepianisten]] [[Cecil Taylor]] i Carnegie Hall den 17. april 1977.<ref>{{Kjelde www|url=https://jazztimes.com/features/profiles/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|tittel=Mary Lou Williams & Cecil Taylor: Embraceable You?|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200423225529/https://jazztimes.com/features/profiles/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|arkivdato=23. april 2020|forfattar=Dahl|førenamn=Linda|språk=en-US|verk=JazzTimes|vitja=4. mars 2020}}</ref> Trass i spenninga mellom Williams og Taylor på scenen, blei framføringa deira gjeven ut på eit konsertalbum med tittelen ''Embraced''.<ref>{{Kjelde www|url=https://jazztimes.com/features/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|tittel=Mary Lou Williams & Cecil Taylor: Embraceable You?|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20190322222315/https://jazztimes.com/features/mary-lou-williams-cecil-taylor-embraceable-you/|arkivdato=March 22, 2019|forfattar=Dahl|førenamn=Linda|verk=JazzTimes|vitja=22. mars 2019}}</ref> Williams underviste skulebarn om jazz.<ref name="auto4">{{Kjelde www|url=https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|tittel=Mary Lou Williams, Missionary Of Jazz|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20191218085159/https://www.npr.org/2019/09/11/758076879/mary-lou-williams-missionary-of-jazz|arkivdato=December 18, 2019|språk=en|verk=NPR.org|vitja=December 18, 2019}}</ref> Ho tok så imot ei utnemning av [[Duke University]] som residerande artist (frå 1977 til 1981), og underviste i jazzhistorie med fader O'Brien og leia [[Duke Ambassadors|Duke Jazz Ensemble]].<ref>{{Cite news|last=Wilson|first=John S.|date=May 30, 1981|title=Mary Lou Williams, a Jazz Great, Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|url-status=live|access-date=March 4, 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200518095129/https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|archive-date=May 18, 2020|issn=0362-4331}}</ref> Med ein lett undervisingsbyrde kunne ho òg ha mange konsert- og festivalopptredenar, leia verkstader med ungdomar, og i 1978 opptre i [[Det kvite huset i Washington, D.C.|Det kvite huset]] for president [[Jimmy Carter]] og gjestane hans.<ref name=":44">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=March 4, 2020}}</ref> Ho deltok ved [[Benny Goodman]] sin 40-årsdagskoncert i [[Carnegie Hall]] i 1978.<ref name=":44" /> == Seinare år == Den siste innspelinga til Williams, ''Solo Recital'' (Montreux Jazz Festival, 1978), tre år før ho døydde, hadde ein [[medley]] som inkluderte [[spirituals]], [[ragtime]], blues og [[Swing-jazz|swing]]. Andre høgdepunkt er omarbeidinga hennar av «Tea for Two», «Honeysuckle Rose», og dei to komposisjonane hennar «Little Joe from Chicago» og «What's Your Story Morning Glory». Andre verk er mellom anna «Medley: The Lord Is Heavy», «Old Fashion Blues», «Over the Rainbow», «Offertory Meditation», «Concerto Alone at Montreux» og «The Man I Love». I 1980 grunnla ho Mary Lou Williams Foundation.<ref name="Foundation">{{Kjelde www|url=http://www.marylouwilliamsfoundation.org/|tittel=Mary Lou Williams|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20060629015423/http://www.marylouwilliamsfoundation.org/|arkivdato=June 29, 2006|forfattar=<!--Not stated-->|vitja=28. juni 2022|nettstad=The Mary Lou Williams Foundation}}</ref> I 1981 døydde Mary Lou Williams av blærekreft i [[Durham i Nord-Carolina|Durham]] i Nord-Carolina, 71 år gammal.<ref name=":45">{{Kjelde www|url=https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|tittel=Mary Lou Williams (1910-1981)|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20200306184837/https://www.blackpast.org/african-american-history/williams-mary-lou-1910-1981/|arkivdato=March 6, 2020|forfattar=Klein|førenamn=Alexander|språk=en-US|vitja=4. mars 2020}}</ref> Dizzy Gillespie, Benny Goodman og Andy Kirk var i gravferda hennar i St. Ignatius Loyola-kyrkja.<ref name="folkways.si.edu2">{{Kjelde www|url=https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|tittel=Mary Lou Williams: Jazz for the Soul|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306083028/https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|arkivdato=March 6, 2018|språk=en-US|verk=Smithsonian Folkways Recordings|vitja=6. mars 2018}}</ref> Ho blei gravlagd ved Calvary Catholic Cemetery i Pittsburgh.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.jesuit.org.uk/jazz-pianist-mary-lou-williams-remembered|tittel=Jesuits in Britain|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20201122192459/https://www.jesuit.org.uk/jazz-pianist-mary-lou-williams-remembered|arkivdato=November 22, 2020|vitja=January 19, 2020}}</ref> Då Mary Lou Williams såg tilbake på livet sitt sa ho: «Eg gjorde det, ikkje sant? Gjennom skit og lort.»{{Mrk|{{lang|en|I did it, didn't I? Through muck and mud.}} }}<ref>Dahl, Linda. ''Morning Glory: A Biography of Mary Lou Williams'' (2001), s. 379.</ref> Ho vart kjend som "første dame på jazztastaturen".<ref>{{Cite news|title=Mary Lou Williams, First Lady of Keyboard Jazz|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=4526494|url-status=live|access-date=March 6, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306083011/https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=4526494|archive-date=March 6, 2018}}</ref> Williams var ei av dei fyrste kvinnene som fekk suksess innan jazz.<ref name="First">{{Cite journal|last=Handy|first=D. Antoinette|last2=Williams|first2=Mary Lou|date=1980|title=First Lady of the Jazz Keyboard|journal=The Black Perspective in Music|volume=8|issue=2|pages=195–214|doi=10.2307/1214051|jstor=1214051}}</ref> Det siste symfoniverket hennar for blåsarar, ''History...'', som blei rekonstruert og gjenkomponert av Anthony Kelley ved Duke, hadde urpremiere i 2024.<ref>Program Notes, Duke Wind Symphony performance, 13 April 2024</ref> == Pianist og komponist == Som pianist forbløffa ho med eit kraftig anslag og uthaldande spel; kritikarar som [[Hugues Panassié]] konstaterte at ho spelte «som ein mann.»<ref>H. Panassié, ''Le Jazz Hot'', sitert etter Dahl s. 77, jfr. også Dahl s. 44 og 88.</ref> Tidleg i karrieren var ho influert av [[Fats Waller]], [[Earl Hines]] og [[Art Tatum]], men tok opp utviklinga frå [[ragtime]] til [[post-bop]] i den meisterlege stilen sin. Det som karakteriserte ho frå start til slutt var ei smittande [[Swing-jazz|swingkjensle]].<ref>Kunzler, Jazzlexikon, s. 1291 f.</ref> Til saman skreiv Mary Lou Williams over 350 songar og lengre komposisjonar, og ei lang rekke kjente jazzmusikarar spelte stykka hennar. Døme er [[Jimmy Lunceford]] («What’s Your Story, Morning Glory»), [[Louis Armstrong]] («Cloudy», «Messa Stomp», «A Mellow Bit of Rhythm», «Walkin' and Swingin»), [[Cab Calloway]], [[Bob Crosby]] («Ghost of Love», «Toadie Toodle»), [[Tommy Dorsey]] («Little Joe from Chicago»), [[Ella Fitzgerald]] («What’s Your Story, Morning Glory»), [[Dizzy Gillespie]] («In the Land of Oobladee»), [[Honi Gordon]] («Why», «Walkin' Out the Door»), Earl Hines, [[Nat King Cole]] («Little Joe from Chicago», «Satchel Mouth Baby»), [[Casa Loma Orchestra]] («What’s Your Story, Morning Glory», «Walkin' and Swingin'»), [[Red Norvo]] («Messa Stomp», «A Mellow Bit of Rhythm») og [[Sarah Vaughan]] («Black Coffee»).<ref>som etter [[Leonard Feather]] si meining er ein variant av den tidlegare «What’s Your Story, Morning Glory»; jfr. Feather/Gitler s. 698.</ref> == Ettermæle == I fleire tiår blei Williams rekna «som den største kvinnelege jazzmusikaren».<ref name="KAMP" /> [[Martin Kunzler]] slo fast at «før [[Carla Bley]] og [[Toshiko Akiyoshi]] har inga anna kvinne i jazzen hatt ein så sentral posisjon som pianisten – og i enno høgare grad komponisten og arrangøren – Mary Lou Williams.»<ref>Kunzler ''Jazz-Lexikon'', s. 1291</ref> Først mot slutten av livet sitt opplevde ho at det viktige bidraget hennar til jazzmusikken blei æra av det jamne publikum – blant musikarar hadde ho vore ei legenda allereie frå swing-perioden på 1930-talet.<ref>Jfr. [[Down Beat]] 10. april 1955, jfr. Dahl s. 246</ref> Duke Ellington sa at Mary Lou Williams var evig aktuell.<ref name="name">«perpetually contemporary», sitert etter [http://www.allaboutjazz.com/php/musician.php?id=11401 Mary Lou Williams-biografi] på ''All About Jazz''</ref> Om seg sjølv sa ho: :«Ingen kan putte meg i ein stilbås. Eg har lært av mange menneske. Eg endrar meg heile tida. Eg eksperimenterer for å halde meg oppdatert, å høyre kva dei andre gjer. Eg prøver til og med å halde meg eit lite steg framom slik at eg lik ein spegel kan vise dei kva som snart kjem til å hende.»<ref>«No one can put a style on me. I've learned from many people. I change all the time. I experiment to keep up with what is going on, to hear what everybody else is doing. I even keep a little ahead of them, like a mirror that shows what will happen next» etter [http://www.allaboutjazz.com/php/musician.php?id=11401 Mary Lou Williams-biografi] på ''All About Jazz''</ref> [[Count Basie]] følte berre konkurranse.<ref>«Anytime she was in the neighborhood I used to find myself another little territory, because Mary Lou was tearin' everybody up», sitert i Mary Lou Williams-biografien på ''All About Jazz''</ref> Saksofonisten [[Buddy Tate]] sa i eit intervju i dokumentarfilmen ''Music on My Mind'': «Ho spela så alle desse mennene blei smågutar. Ho visste det ikkje sjølv, men ''dei'' visste det.»<ref>«She was outplaying all those men. She didn’t think so but they thought so.» sitert etter ''All About Jazz''</ref> Livet til Mary Lou Williams er dokumentert i Joanne Burke sin film ''Music on My Mind'' (1989). I 1994 blei ho æra i dokumentarfilmen «A Great Day in Harlem». ''Kennedy Center'' i [[Washington D.C.]] har ein årleg jazzfestival for kvinner med namnet ''Mary Lou Williams Women in Jazz Festival''. Legatet ''Mary Lou Williams Foundation'' som blei bygd opp av formuen hennar går til å støtte unge musikarar frå seks til tolv år. == Prisar og utmerkingar == * Guggenheim-stipend, 1972<ref>{{Cite book |last=Kernodle |first=Tammy Lynn |url=https://books.google.com/books?id=ZNxb-Y7YBn4C&pg=PA247 |title=Soul on Soul: The Life and Music of Mary Lou Williams |publisher=[[Northeastern University Press]] |year=2004 |isbn=1-55553-606-9 |location=Boston |page=247 |access-date=6. mars 2018 |archive-url=https://web.archive.org/web/20201122192502/https://books.google.com/books?id=ZNxb-Y7YBn4C&pg=PA247 |archive-date= 22. november 2020 |url-status=live}}</ref> og 1977. * Nominert i 1971 til Grammyprisen for Best Jazz Performance - Group, for albumet ''Giants'', Dizzy Gillespie, Bobby Hackett, Mary Lou Williams<ref>{{Cite news|title=The Envelope: Hollywood's Awards and Industry Insider|work=[[Los Angeles Times]]|url=http://www.latimes.com/entertainment/envelope/|url-status=live|access-date=2. oktober 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20170305014024/http://www.latimes.com/entertainment/envelope/|archive-date=5. mars 2017}}</ref> * Æresgrad frå [[Fordham University]] i New York i 1973<ref name="NPR.org2">{{Cite news|last=Pulliam|first=Becca|date=6. mai 2010|title=Mary Lou Williams Centennial On JazzSet|language=en|work=NPR.org|url=https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|url-status=live|access-date=5. mars 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142226/https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=126553362|archive-date=6. mars 2018}}</ref> * Æresgrad frå [[Rockhurst College]] i Kansas City i 1980.<ref name="Mary Lou Williams">{{Kjelde www|url=http://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|tittel=Mary Lou Williams|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306142308/http://pendergastkc.org/article/biography/mary-lou-williams|arkivdato=March 6, 2018|verk=The Pendergast Years|vitja=March 5, 2018}}</ref> * I 1981 mottok ho Duke University's Trinity Award for tenester for universitetet, ein pris som blei stemd fram av studentane ved Duke University.<ref name="Wilson2">{{Cite news|last=Wilson|first=John S.|date=30. mai 1981|title=Mary Lou Williams, a Jazz Great, Dies|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|url-status=live|access-date=March 6, 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20180306142332/http://www.nytimes.com/1981/05/30/obituaries/mary-lou-williams-a-jazz-great-dies.html|archive-date=March 6, 2018|issn=0362-4331}}</ref><ref name="folkways.si.edu3">{{Kjelde www|url=https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|tittel=Mary Lou Williams: Jazz for the Soul|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20180306083028/https://folkways.si.edu/magazine-fall-2010-mary-lou-williams-jazz-soul/ragtime/music/article/smithsonian|arkivdato=6. mars 2018|språk=en-US|verk=Smithsonian Folkways Recordings|vitja=6. mars 2018}}</ref> ==Diskografi== ===Som leiar=== {| class="wikitable sortable" |- !År !! Tittel !! Plateselskap |- | 1945 || ''[[Zodiac Suite|The Zodiac Suite]]'' || [[Folkways Records|Asch]] Records |- | 1945 || ''Town Hall '45: The Zodiac Suite'' ||Vintage Jazz Classics 1993) |- | 1951 || ''Mary Lou Williams'' || [[Atlantic Records|Atlantic]] |- | 1953 || ''The First Lady of the Piano'' || [[Vogue Records|Vogue]] |- | 1953 || ''A Keyboard History'' || [[Jazztone]] |- |1954 |Mary Lou |EmArcy |- | 1959 ||''Messin' 'Round in Montmartre'' || [[Storyville Records|Storyville]] |- | 1964 || ''[[Mary Lou Williams (Mary Lou Williams album)|Mary Lou Williams / Black Christ of the Andes]]'' || Mary/ [[Folkways Records|Folkways]] |- | 1970 || ''Music for Peace'' || Mary |- | 1975 || ''Mary Lou's Mass'' || Mary |- | 1970 || ''From the Heart'' || [[Chiaroscuro Records|Chiaroscuro]] |- | 1974 || ''Zoning'' || Mary / [[Folkways Records|Folkways]] |- | 1975 || ''Free Spirits'' || [[Steeplechase Records|Steeplechase]] |- | 1976 || ''Live at the Cookery'' || Chiaroscuro 1994 |- | 1977 || ''Embraced'' with [[Cecil Taylor]] || [[Pablo Records|Pablo Live]] |- | 1977 || ''My Mama Pinned a Rose on Me'' || Pablo 1978 |- | 1977 || ''Live at the Keystone Korner'' || [[Highnote Records|HighNote]] 2002 |- | 1977 || ''A Grand Night For Swinging'' || High Note, 2008 |- | 1978 || ''Solo Recital'' || Pablo |- | 1978 || ''Marian McPartland's Piano Jazz with Guest Mary Lou Williams''|| Jazz Alliance 2004 |- | 1978 || ''Nice Jazz 1978 ''|| Black And Blue 2016 |- | 1979 || ''At Rick's Café Americain'' || Storyville 1999 |} ===Som gjesteartist=== ; Med Dizzy Gillespie * ''[[Dizzy Gillespie at Newport]]'' (Verve, 1957) * ''[[Giants (1971)|Giants]]'' (Perception, 1971) med [[Bobby Hackett]] ; Med [[Buddy Tate]] * ''[[Buddy Tate and His Buddies]]'' (Chiaroscuro, 1973) ==Merknadar== {{merknadar}} == Kjelder == {{reflist}} {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Mary Lou Williams|Mary Lou Williams]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 4. desember 2011.'' {{refslutt}} {{refopning}} *''Delar av denne artikkelen bygger på «[[:en:Mary Lou Williams|Mary Lou Williams]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 12. august 2026.'' {{refslutt}} == Litteratur == * Linda Dahl: ''Morning Glory: A Biography of Mary Lou Williams''. University of California Press, Berkeley 1999 * [[Leonard Feather]] og [[Ira Gitler]], ''The Biographical Encyclopedia of Jazz''. Oxford/New York 1999, ISBN 978-0-19-532000-8 * Tammy L. Kernodle: ''Soul on Soul: The Life and Music of Mary Lou Williams''. 2004 * Martin Kunzler: ''Jazzlexikon. Band 2''. Rowohlt, Reinbek 2002 (2. opplag), ISBN 3-499-16513-9 * Len Lyons: ''The great Jazz Pianists''. Da Capo, 1983, s.67 (intervju fra 1977) == Bakgrunnsstoff == {{Commons}} * [http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/intro1.html Webside] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20050901163601/http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/intro1.html |date=2005-09-01 }} hos Rutgers University, med [http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/discography_1.html diskografi] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110511080512/http://newarkwww.rutgers.edu/ijs/mlw/discography_1.html |date=2011-05-11 }} * [http://www.ratical.org/piano4all/transcriptions.html#MLL_S Pianotranskripsjoner] av Dave Ratcliffe * [http://www.marylouwilliamsfoundation.org/ Biografi] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110727070143/http://www.marylouwilliamsfoundation.org/ |date=2011-07-27 }} på ''Mary Lou Williams Foundation'' * [http://www.allaboutjazz.com/php/article.php?id=14734 Bob Jacobson om ''Black Christ of the Andes''] på Allaboutjazz * [http://www.ratical.org/MaryLouWilliams/MMiview1954.html Intervju Max Jones: ''Mary Lou Williams – a life story''.] I: ''Melody Maker'', bind.30, april/juni 1954 {{Autoritetsdata}} [[Kategori:USA-amerikanske jazzpianistar]] [[Kategori:USA-amerikanske jazzkomponistar‎]] [[Kategori:Folk frå Pittsburgh]] [[Kategori:Musikarar frå 1900-talet]] [[Kategori:Komponistar frå 1900-talet]] [[Kategori:Moglege framsideartiklar]] 7wczwh5gfksft8j9usi0tv9geb2l4bc Finnhamn 0 213267 3666198 3498575 2026-08-14T09:35:49Z Ranveig 39 Flikk, galleri. 3666198 wikitext text/x-wiki {{koord|59|28|38.766|N|18|48|56.275|E|type:isle|vising=tittel}} {{geoboks|øy}} '''Finnhamn''' er ei øy i nordlege delen av [[Stockholms skjergard]] rett austom [[Ingmarsö]] og innanfor [[Husarö]]. Finnhamn omfattar òg øyane Store Jolpan, Vesle Jolpan og Idholmen. Øyane er populære turistmål og ein kan kome dit via Waxholmsbåt året rundt. Namnet Finnhamn kjem seg av at finske seglskuter på veg til eller frå Stockholm via Husaröleden utnytta den naturlege hamna ved Store Jolpan. Øya vart kjøpt av [[Stockholm]] by i 1943 og ein sommargard og ein hytteby vart anlagt for å kunne gje sommarferie til mindre velståande stockholmsfamiliar på same måte som på til dømes [[Grinda]]. Styret av øya har i den seinare tida vorte skjøtta av Skärgårdsstiftelsen. På Finnhamn finst i dag ein heilårsopen vandrarheim, som sommarstid òg driv butikken, sommargarden og hyttebyen, Idholmens gard, med [[økologisk landbruk]] og gardssal og dessutan ei sommaropen kro. ==Bilder== <gallery widths="200" heights="150"> Finnhamns brygga 2009.JPG|Hovudbrygga med Finnhamns Café & Krog (juli 2009). Finnhamn July 2015 02.jpg|Finnhamns vandrarhem, oppført i 1915 som sommarvilla for kolhandlaren Wilhelm Rönström (juli 2015). 2619778499 4f2070bd46 o d.jpg|Busströmmen med Finnhamn brygge til høgre. </gallery> ==Kjelder== <div class="references-small"> *''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Finnhamn|Finnhamn]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 5. april 2012.'' </div> ==Bakgrunnsstoff== *[http://www.archipelago.nu/SKARGARD/SVENSKA/STOCKHOLM/FINNHAMN.HTM Informasjon om Finnhamn] *[http://www.finnhamn.nu/ Finnhamns vandrarhem] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060216192428/http://www.finnhamn.nu/ |date=2006-02-16 }} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Stockholms skjergard]] [[Kategori:Øyar i Sverige]] q1henoinasf7gpqh7nx55eqx4o4eoh1 3666199 3666198 2026-08-14T09:37:23Z Ranveig 39 Anna bilde i infoboksen. 3666199 wikitext text/x-wiki {{koord|59|28|38.766|N|18|48|56.275|E|type:isle|vising=tittel}} {{geoboks|øy|bilete=Q121887829.jpg|bilettekst=Finnhamn badeplass}} '''Finnhamn''' er ei øy i nordlege delen av [[Stockholms skjergard]] rett austom [[Ingmarsö]] og innanfor [[Husarö]]. Finnhamn omfattar òg øyane Store Jolpan, Vesle Jolpan og Idholmen. Øyane er populære turistmål og ein kan kome dit via Waxholmsbåt året rundt. Namnet Finnhamn kjem seg av at finske seglskuter på veg til eller frå Stockholm via Husaröleden utnytta den naturlege hamna ved Store Jolpan. Øya vart kjøpt av [[Stockholm]] by i 1943 og ein sommargard og ein hytteby vart anlagt for å kunne gje sommarferie til mindre velståande stockholmsfamiliar på same måte som på til dømes [[Grinda]]. Styret av øya har i den seinare tida vorte skjøtta av Skärgårdsstiftelsen. På Finnhamn finst i dag ein heilårsopen vandrarheim, som sommarstid òg driv butikken, sommargarden og hyttebyen, Idholmens gard, med [[økologisk landbruk]] og gardssal og dessutan ei sommaropen kro. ==Bilder== <gallery widths="200" heights="150"> Finnhamns brygga 2009.JPG|Hovudbrygga med Finnhamns Café & Krog (juli 2009). Finnhamn July 2015 02.jpg|Finnhamns vandrarhem, oppført i 1915 som sommarvilla for kolhandlaren Wilhelm Rönström (juli 2015). 2619778499 4f2070bd46 o d.jpg|Busströmmen med Finnhamn brygge til høgre. </gallery> ==Kjelder== <div class="references-small"> *''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Finnhamn|Finnhamn]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 5. april 2012.'' </div> ==Bakgrunnsstoff== *[http://www.archipelago.nu/SKARGARD/SVENSKA/STOCKHOLM/FINNHAMN.HTM Informasjon om Finnhamn] *[http://www.finnhamn.nu/ Finnhamns vandrarhem] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20060216192428/http://www.finnhamn.nu/ |date=2006-02-16 }} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Stockholms skjergard]] [[Kategori:Øyar i Sverige]] r2y83yw1ctaynr5a1lukvpacjawo9rx Nordnorske forfattarar som skriv nynorsk og dialekt 0 214279 3666186 3648209 2026-08-14T07:59:10Z MLeonH 38085 /* Faglitterære forfattarar */ Kathrine Nedrejord 3666186 wikitext text/x-wiki Dette er eit oversyn over '''nordnorske forfattarar som skriv nynorsk og dialekt.''' ===Skjønnlitterære forfattarar=== {{ufullstendig liste}} * [[Hanne Aga]] (1947-2019), Røra, busett i Tromsø; forfattar. (Nynorsk) * [[Sumaya Jirde Ali]] (1977-), norsksomalist debattant, poet og forfattar, kom til Bodø i 2005 der ho vaks opp. Gav ut boka ''Ikkje ver redd sånne som meg'' i serien ''Norsk røyndom'' på Samlaget, 2018 (Nynorsk). Fleire andre bøker (bokmål). * [[Liv Marie Austrem]] (1947-), Vågå, Vestvågøy, Lofoten; forfattar. (Nynorsk) * [[Arthur Arntzen]] (1937-), Tromsø; forfattar. (Dialekt) * [[Anton Christian Bang]] (1840-1913), Dønna, Oslo; teolog. (Bokmål og nynorsk) * [[Karlot Bugge (Baustad) Edvardsen]] (1882-1953), Sømna. (Nynorsk) * [[Lars Kornelius Edvard Berg]] (1901-1969), Tromsø; forfattar og lærar. (Nynorsk) * [[Jack Berntsen]] (1940-2010), Svolvær, lektor og visesongar. (Dialekt) * [[Olava Bidtnes]] (1938-) fødd i Stjørdal, busett i Tromsø; lyrikar. (Nynorsk) * [[Sissel Solbjørg Bjugn]] (1947-2011), fødd på Setermoen; forfattar. (Nynorsk) * [[Anne Osvaldsdatter Bjørkli]] (1951-), Balsfjord; forfattar. (Nynorsk) * [[Dagmar Blix]] (1900-1984) fødd i Hol, busett i Stamsund; forfattar og lærar. (Nynorsk) * [[Elias Blix]] (1836-1902), fødd i Gildeskål; forfattar, professor og politikar. (Nynorsk) * [[Johan Borgos]] (1939-), fødd i Øksnes, busett på Sortland; lærar, historikar og bygdebokforfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Gudmund Danielsen Brede]] (1911-1951), fødd i Tjeldsund, Nordland; bladmann og forfattar. (Nynorsk) * [[Lars Bremnes]] (1964-), fødd i Svolvær, busett i Kvæfjord; forfattar, komponist, musikar og songar. (Dialekt) * [[Ola Bremnes]] (1955-), fødd i Svolvær, busett i Vågan, forfattar, komponist, musikar og songar. (Dialekt) * [[Ole H. Bremnes]] (1930-2018), fødd i Kvæfjord, busett i Svolvær; lærar, skolestyrar og diktar. (Dialekt) * [[Sverre By]] (1897-1975), fødd i Sømna, busett i Trondheim; lærar, skolestyrar og forfattar. (Nynorsk) * [[Olaus Fredrik Dreyer]] (1873-1959), Øksnes (1 diktsamling: ''Tuntreet'') (Nynorsk)<ref> Olaus Fredrik Dreyer: "Tuntreet og andre dikt", Utgitt av ungdomslaget "Varden", 1952 [https://www.nb.no/items/0ff0c33d43ca2680a790eb69805022c8?page=1&searchText=%22Olaus%20Fredrik%20Dreyer%22]</ref> * [[Asbjørn Dybwad]] (1924-1973), fødd og busett i Tromsø; forsikringsagent, forfattar, målar og radiokåsør. (Dialekt) * [[Arnljot Eidnes]] (1909-1990), fødd og busett i Bjarkøy. (1978: ''Tankar i kveldsol'' (dikt), 1989: ''Jekteskipperen'' (roman)) (Nynorsk) * [[Hans Eidnes]] (1887-1963), fødd i Bjarkøy, busett på Trondenes, skolestyrar, lokalhistorikar og politikar. (Nynorsk) * [[Per Eidnes]] (1913-1987), fødd i Bjarkøy. (1975: ''Muntert om mangt'') (Nynorsk)<ref>"Per Eidnes" (minneord), Harstad Tidende, lørdag 21. november 1987 [https://www.nb.no/items/2ff7683d7b389de15e0940da81e39686?page=3&searchText=%22Per%20Eidnes%22]</ref> * [[Magne Einejord]] (1934-2018), busett i Målselv. (Nynorsk og bokmål) * [[Ingeborg Eliassen]] (1953-), fødd i Ballangen, busett på Nesoddtangen; forfattar og dramatikar. * [[Ingunn Elstad]] (1953-), fødd i Vestvågøy, busett i Tromsø; professor emerita i sjukepleie. (1981: ''Den store snøvinteren'') (Nynorsk) * [[Endre Lund Eriksen]] (1977-), fødd i Bodø, busett i Tromsø; forfattar. (1 bok på nynorsk) * [[Fridtjof Eriksen]] (1930-25.2.2022), fødd i Dyrøy, busett i Lenvik; lærar, politikar, forfattar. (Nynorsk) * [[Hans Kristian Eriksen]] (1933-2014), fødd i Kiberg, busett på Senja; lærar, forfattar, lokalhistorikar. (Bokmål, nynorsk og dialekt) * [[Marius Hagbart Evjeberg]] (1905-1969), fødd i Borge i Lofoten, busett på Bøstad i Lofoten; journalist, forfattar, forleggjar. (Nynorsk) * [[Thoralf Fagertun]] (1980-) frå Meløy i Nordland, Familien Gnork (2022), Kobbs hus (2024) (nynorsk) * [[Aase Synnøve Falck]] (1934-), oppvaksen i Nordreisa, busett i Tromsø. (Dikt på dialekt) * [[Kyrre Endre Marinius Finn (Nilsen)]] (1902-1970), fødd i Salangen, busett på Værøy; lærar. * [[Torstein Finnbakk]] (1952-), fødd i Hemnes, busett i Brønnøysund; forfattar og journalist. (Nynorsk og dialekt) * [[Ingvald Forsberg]], (1886-1933), fødd i Nordfold; journalist og forfattar. (Nynorsk) * [[Hans Fuhr]] (1953-), fødd i Sogn, busett i Bodø. (Nynorsk) * [[Einar Fyhn]] (1915-2001), fødd i Lyngen, busett i Stamsund. (Dialekt og nynorsk) * Gunnar Garfors (1900-1979), fødd i Skjomen, busett på Ankenes; lærar. (Nynorsk) * [[Rikke Gürgens Gjærum]] (1972-), busett i Harstad, 2 lyrikksamlingar (2023, 2025) (Nynorsk) * [[John Gustavsen]] (1943-), fødd i Porsanger, busett i Tromsø; forfattar og journalist. (Bokmål og nynorsk) * [[Klaus Hagerup]] (1946-2018), tilsett ved [[Hålogaland teater]] 1971-1977, skreiv bl.a. ''Det e her æ høre tel'' (Dialekt) [https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2013041506274?page=0] * [[Kristian Halse]] (1926-2018), fødd i Surnadal, busett på Olderskog i Vefsn; lærar, diktar og lokalhistorikar. (Nynorsk) * [[Randi Hansen]] (1958-), fødd i Tromsø, busett i Harstad; lærar og popsongar. (Dialekt) * [[Sigrid Agnethe Hansen]] (1989-), fødd i Harstad, busett i Tromsø, journalist i NRK Troms; forfattar. (Nynorsk) * [[Arvid Hanssen]] (1932-1998), fødd i Vika i Lenvik, busett i Lenvik; forfattar. (Nynorsk, dialekt og bokmål) * [[Sigrid Merethe Hanssen]] (1966-), fødd på Finnsnes, busett på Finnsnes; lektor og forfattar. (Nynorsk) * [[Jakob Emil Hardersen]] (1995-), fødd og busett i Harstad, debut: ''"Mine første år"'', dikt, Lyrikkforlaget 2024 (Bokmål og nynorsk) * [[Tore Hay]] (1947-), fødd på Andørja, busett på Evenskjer og Oslo; lærar og forfattar. (Bokmål og dialekt) * [[Kine Hellebust]] (1954-), fødd i Harstad, busett i Harstad/Malangen/Oslo; skodespelar, songar, forfattar. (Nynorsk og dialekt) * [[Trond Hellemo]] (1940-), fødd i Lenvik, busett i Senjahopen; lærar, forfattar, salmediktar. (Nynorsk) * [[Oddvar Heløe]] (1929-2006), fødd i Ibestad, busett i Harstad. (Dialekt) * [[Vera Henriksen]] (1927-2016), fødd og oppvakse i Oslo; forfattar. Sogespel til Festspillene i Nord-Norge. ''Vargtid'' (1968), ''Selshemnaren'' (1968), ''Asbjørn Selsbane'' (1972) (Nynorske spel) * [[Tore Elias Hoel]] (1953-), fødd i Harstad, busett i Bodø; lektor, lyrikar, ungdomsbokforfattar. (Nynorsk og bokmål) * [[Trygve Hoff]] (1938-1987), fødd på Rognan, busett på Darbu i Øvre Eiker; lærar, tekstforfattar, visesongar. (Dialekt) * [[Knut Holte]] (1949-), busett i Harstad; lektor og forfattar. (Bokmål) (1 bok ''Utanfor byen'' (lyrikk) på nynorsk) * [[Ingvild Holvik]] (1976-), fødd i Bergen, busett i Tromsø; forfattar og omsetjar. (Nynorsk) * [[Sissel Horndal]] (1970-), fødd i Mørsvikbotn i Sørfold; bildekunstnar, illustratør, forfattar. (Nynorsk) * [[Johan Kristian Lind Hveding]] (1879-1965 ), fødd på Leiknes i Tysfjord, busett i Hadsel, Trondenes, Lyngen, Tromsø; lærar, skolestyrar og overlærar, folkeminnesamlar, dialektsamlar og forfattar. (Nynorsk) * [[Andreas Indregard]] (1906-1977), busett på Vidrek i Narvik; lærar. (Nynorsk) <ref>"Andreas Indregard til minne" Av Gunnar Garfors, Fremover, onsdag 22. juni 1977 [https://www.nb.no/items/c473fb457ac95908462ec3bb2817d660?page=5&searchText=%22Andreas%20Indregard%22] </ref> * [[Tor Jacobsen]] (1930-21.11.2021), fødd og busett på Mo; forfattar og journalist. (Bokmål og dialekt) * [[Eva Jensen]] (1955-2016), fødd i Salangen, busett i Tromsø; forfattar. (Nynorsk) * [[Einar F. Johnsen]] (1935-2019), busett i Bø; 1997: ''Vers på ville veier'', Sortland, lyrikk (bokmål side 7-39, nynorsk side 40-59) * [[Inge Eberg Johansen]] (1936-), fødd og busett i Hadsel; lærar og forfattar. (Dialekt, bokmål og nynorsk) * [[Birger Jåstad]] (1904-1984), fødd og busett i Leirfjord; lærar, forfattar og politikar. (Nynorsk) * [[Lars Jaastad]] (1871-1926), fødd i Ullensvang, busett i Leirfjord; lærar, forfattar og politikar. (Nynorsk) * [[Ivar Kleiva]] (1903-1998), fødd i Norddal, busett i Gryllefjord i lengre tid; lærar, forfattar og lokalhistorikar. (Nynorsk) * [[John Klæbo]] (1839-1874), fødd på Dønna, busett i Kristiania (Oslo); lærar og forfattar. (Nynorsk) * [[Kjersti Kollbotn]] (1959-), fødd i Breim i Nordfjord, busett i Tromsø; sivilingeniør og forfattar. (Nynorsk) * [[Wenche Krossøy]] (1943-2010), fødd på Andørja; forfattar. (Nynorsk) * [[Astrid Langjord]] (1885-1955), fødd på Myrnes i Vefsn, busett i Bjørnådalen i Vefsn; bondekone, diktar og organisasjonskvinne. (Nynorsk) * [[Irene Larsen]] (1964-), fødd i Skjervøy, busett i Tromsø; lyrikar. * [[Hans Lind]] (1866-1935), fødd på Andenes, død i Sør-Afrika; diktar. (Dialekt) * [[Arne Lyngås]] (1924-2004), fødd og busett i Målselv; diktar, bonde, skogsarbeidar. (Dialekt og nynorsk) * [[Arnt Løftingsmo]] (1922-2020), journalist m.m. (Nynorsk) * [[Knut Melangen]] (1935-19.12.2018), fødd i Narvik, busett på Finnsnes. (Dialekt og bokmål) * [[Ragnvald Mo]] (1898-1990), Salten; folkeminnesamlar. (Nynorsk) * [[Tove Myhre]] (1964-), fødd og busett i Tromsø; journalist, forfattar. (Nynorsk) * [[Mari Myrberget]] (1902-1992), fødd i Leifjord, busett i Sandnessjøen; lærar, skreiv spelstykke. (Dotter til Lars Jaastad) (Nynorsk) * [[Simon Myrberget]] (1902-1959), fødd i Koppang, busett i Sandnessjøen; skreiv spelstykke på nynorsk. (Nynorsk og bokmål) * [[Rolf Nesje]] (21.7.1935-30.12.1982), 1976: ''Bestefarsklokka'' (Vefsn, bokmål), 1977: ''Han Øyr-Per og hans tid'' (Trondheim, nynorsk), 1979: ''Tyrhans---'' (Vefsn, nynorsk), 1981: ''Utmarksfolket - om samer i Salten'' (Vefsn, bm), formann Vefsn mållag 1969-1972 * [[Jens R. Nilssen]] (1880-1964), fødd i Valberg, illustratør av teikneseriar og bøker. * [[Audun Nilsskog]] (1930-2002), fødd i Vefsn, busett på Notodden; lyrikar. (Nynorsk) * [[Jacob Norman]] (1897-1983), fødd på Vebbestad i Kvæfjord, busett i Bjarkøy, Sandtorg, Kvæfjord; lærar, skoleinspektør, offiser og ordførar. (Éi diktsamling på nynorsk: ''Dikt og prologar'' (1966) * [[Inga Elisabeth Næss]] (1940-), fødd på Vega, busett i Trondheim og på Vega; kulturarbeidar, forfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Leonhard Næss]] (1855-1940), fødd i Beiarn, lærar, prest i Bjarkøy, Norddal, Elverum og Vågå; teolog, bibelomsetjar, lyrikar og forfattar. (Nynorsk) * [[Berit Oksfjellelv]] (1977-), fødd i Bleikvasslia i Hemnes; filolog, journalist, bildekunstnar og forfattar. (Nynorsk) * [[Herolv Karstein Olsen]] (1924-2013), fødd i Lenvik, busett i Tromsø; lærar, rektor. 3 bøker: ''Bårer i leia'' (1994), ''Med Elisa til Jan Mayen og Svalbard 1921'' (2001), ''Den gamle anorakken'' (2006) (Nynorsk) * [[Hilmar Olsen]] (1933-2003), fødd og busett i Lurøy. 1994: ''Vikæ'', Lurøy kommune (s-5-30 på lurøydialekt, s.31-47 på bokmål). (Dialekt og bokmål) * [[Ragnar Olsen]] (1950-), fødd og busett i Tromsø; forfattar og visemusikar. (Dialekt). * [[Peter Karl Eberg Pedersen]] (1852-1882), fødd i Mekila i Trondenes (no: Harstad); lærar, avismann og forfattar. (Nynorsk og dansk-norsk) * [[Geir Pollen]] (1953-), fødd i Målselv, busett på Toten; forfattar. * [[Anna Dorthea Remhaug]] (1931-2021), busett i Trondheim, men opprinneleg frå Rana. "Jordbærstrå" (noveller, 2013) (Nynorsk) * [[Tryggve Remmen]] (1903-1924), fødd og busett i Vefsn; musikar og forfattar. (Nynorsk) * [[Jens Riksheim]] (1853-1928), fødd i Sykkylven, busett i Valberg og Vefsn; lærar. (Nynorsk) * [[Bjarne Rognan]] (1927-), "Skårunge på Lofothavet" (1980) (Nynorsk) * [[Edvard Ruud]] (1907-2001), fødd og busett på Ytter-Elgsnes i Harstad; lyrikar, folkeminnesamlar, folkemusikar. (Nynorsk) * [[Magnar Rygg]] (1948-2000), fødd i Gloppen, busett i Troms; lærar og forfattar. (Nynorsk) * [[Arnt Ryvold]] (1944-), (1944-), fødd i Dyrøy, busett Tromsø; tidlegare radio- og fjernsynsjournalist. 1990: ''Kjære Troms''; 1997: ''Den store snøvinteren''; 2001: ''Det nye tekstamentet'' (Dialekt, nynorsk) * [[Henrik Rødsand]] (1960-), Alsvåg. ''Til bygda'', 2012 (dikt) (Bokmål og dialekt) * [[Hilmar Rørmark]] (1907-1972), fødd i Sømna, lærar ved Trondarnes folkehøgskole (1930-1945, 1948-49), og lærar (1945-1948) og skolestyrar (1949-1970) ved Vefsn folkehøgskole. Debut 1931: 'Det lagar seg nok'. Skodespel. 47 sider (Nynorsk) * [[Hans Sande]] (1946-), fødd i Bergen, busett i Tromsø fram til 1996, deretter busett i Sunnhordaland; lege, forfattar. (Nynorsk) * [[Kjell Sandvik]], (1929-1992), fødd og oppvakse i Honningsvåg, død i Asker; forfattar, komponist og journalist (1972: ''Visa i graset'' (dialekt, nynorsk). (Bokmål, dialekt, nynorsk) * [[Halvdan Sivertsen]] (1950-), fødd i Tromsø, busett i Bodø; visesongar og visediktar. (Dialekt) * [[Gunnhild Skjefstad]] (1939-), fødd og oppvakse på Nesna, busett på Nesna; diktsamlinga ''Tore Hund og falne stridsmenn''(2006), ''Steinalderfolk'' (2014) (Nynorsk) * [[Jahn-Arill Skogholt]] (1943-2007), fødd og busett i Lofoten; skrivar i [[Noregs Mållag]], kultursekretær og visediktar. (Nynorsk) * [[Tore Skoglund]] (1947-19.1.2024), fødd på Senja, busett i Tromsø; forfattar, journalist og komikar. (Dialekt) * [[Malvin Skulbru]] (29.9.1942-), fødd på Skulbru i Lofoten, busett i Tromsø; visediktar, visesongar. (Bokmål og dialekt) (1982: ''Der kom ei vise rækandes'', u.å.: ''Viser fra en utkant'' (Bokmål og dialekt)) * [[Knut Smistad]] (1938-), fødd i Narvik, busett i Tromsø; forfattar, journalist og filolog. (Bokmål og dialekt) * [[Rakel Solstad]] (1945-), fødd i Kiberg i Finnmark, busett i Trondheim; forfattar. (Nynorsk) * [[Helge Stangnes]] (1936-), fødd på Senja, busett i Tromsø; lærar, lyrikar. (Dialekt, nynorsk) * [[Tarald Stein]] (1977-), fødd i Oslo, oppvakse på Vestlandet, busett i Tromsø i fleire år, no i Oslo; forfattar (Nynorsk) * [[Oddvar Steinrud]] (1932-2012) (pseudonym: [[Anton Sauflokkli]]), busett i Mosjøen; lærar, forfattar. (Dialekt, nynorsk) * [[Iver Stenersen ]] (1884-1962), busett i Målselv. * [[Gunvor Stornes]] (1924-2013), fødd i Korgen, busett i Hemnes; forfattar og lyrikar. (Nynorsk) * [[Ivar Strompdal]] (1886-1953), fødd i Velfjord, busett i Velfjord (1908-1923) og i Vefsn (frå 1927); lærar, folkeminnesamlar. (Nynorsk) * [[Knut Strompdal]] (1881-1954), fødd og busett i Velfjord; folkeminnesamlar, politikar og bonde. (Nynorsk) * [[Morten Edvard Robertsen-Strømme]], (1857-1930), fødd på Straume i Bø i Vesterålen, busett i Bø i Vesterålen; debut med ''Nordanfor folkeskikken'', Kristiania 1914 (forteljing)(Nynorsk) * [[Torvald Sund]] (1952-), fødd i Rissa, busett i Levanger; forfattar og dramatikar. Bøker med emne frå Nord-Noreg. (Nynorsk) * [[Inger Johanne Sæterbakk]] (1981-), fødd i Bodø, oppvakse i Orkanger. (Nynorsk) * [[Rolv Thesen]] (1896-1966), fødd på Hamnøya i Lofoten, busett i Oslo; litteraturkritikar. (Nynorsk og bokmål) * [[Ragnfrid Trohaug]] (1975-), fødd i Bodø, busett i Bergen; litteraturvitar, redaktør, forfattar. (Nynorsk) * [[Nilmar Tømmervik]] (1904-1943), fødd i Leirfjord, busett i Vatnet i Leirfjord; bonde, lyrikar. Skreiv songen "Helgeland". (Nynorsk) * [[Gjert Tømmerås]] (1937-), fødd i Hamarøy, busett i Bodø. (Dialekt, bokmål) * [[Frithjof Vang]] (1927-2006), Andørja (Bokmål og dialekt) * [[Sigrid Wågan]], (3.9.1925-30.7.1992), Vik i Helgeland; diktsamlinga ''Hverdagsdikt'' (1989) (bokmål; 4 dikt på brønnøydialekt) * [[Sølvi Ytterstad]] (1945-), fødd og oppvakse i Vestbygda, Lødingen, busett i Harstad; lyrikar (7 diktsamlingar).(Bokmål, dialekt, nynorsk) * [[Nils Kristian Ødegaard]] (1873-1947), fødd i Bremsnes, busett i Drevja; lærar; gav ut diktsamlinga ''I livsens strid'', Mosjøen, 1912. (Bokmål og nynorsk) * [[Trond Østrem]] (1957-), organist , elektroingeniør, frå Dyrøy; "Bygda. Visebok av Trond Østrem" (1980) (Dialekt)[https://www.nb.no/items/b058f7b19d5de6d2d14393059c6bc609?page=0&searchText=%22Trond%20%C3%98strem%22] [https://www.nb.no/items/c84eae552cae10647e6a3aa0e4b198b4?page=1&searchText=%22Trond%20%C3%98strem%22] * [[Peter Wessel Zapffe]], (1899-1990), fødd i Tromsø, død i Asker; ''Vett og uvett. Stubber fra Troms og Nordland'', utgitt i samarbeid med Einar Kristoffer Aas, 1942 (Dialekt og bokmål) * [[Einar Kristoffer Aas]], (1901-1981), fødd i Tromsø; ''Vett og uvett. Stubber fra Troms og Nordland'', utgitt i samarbeid med Peter Wessel Zapffe, 1942 (Dialekt og bokmål) ===Faglitterære forfattarar=== {{ufullstendig liste}} * [[Karl Akre]] (1842-1912), busett i Alta og Vadsø; lærar, skolestyrar, kyrkjesongar og politikar. (Redigerte bladet "[[Finnmarkingen]]" på dialekt og landsmål) * [[Gulbrand Alhaug]] (1942-), professor emeritus nordisk språkvitenskap, Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Sigrun Høgetveit Berg]] (1972-), førsteamanuensis i eldre historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Hans Christian Bergersen]] (26.3.1886-17.5.1970), f. i [[Kvæfjord]], var lærar, blant anna ved Tøyen folkeskole i [[Oslo]] der han var overlærar frå 1935 til 1956. Han var også forlagskonsulent og ordbok- og lesebokforfattar. * [[Narve Bjørgo]] (1936-), professor i historie ved [[UiT Noregs arktiske universitet]] (1972), rektor 1985-1989 * [[Trond Bliksvær]], postdoktor, Fakultet for samfunnsvitenskap, [[Nord universitet]]. * [[Baard Borge]] (1963-), professor, Handelshøgskolen ved UiT i Harstad, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Johan Borgos]] (1939-), fødd i Øksnes, busett på Sortland; lærar, historikar og bygdebokforfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Arthur Brox]] (1901-1973), fødd i Tromsøysund, busett i Torsken; folkeminnesamlar, lærar og politikar. * [[Tove Bull]] (1945-) * [[Nils Ivar Skarpmoen Dannemark]] (1956-), professor, Sámi Allaskuvla, [[Samisk høgskole]]. Kautokeino. * [[Asbjørn Eidnes]] (1921-2009), fødd og busett på Trondenes, rektor, forfattar og lokalhistorikar. * [[Hans Eidnes]] (1887-1963), fødd i Bjarkøy, busett på Trondenes, skolestyrar, lokalhistorikar og politikar. * [[Sveinung Eikeland]] (1956-), viserektor, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. Busett i Kviby, Alta. * [[Jon Eldar Einejord]] (1939-2007) * [[Hallgeir J. Elstad]] (1964-), fødd i Vestvågøy; teolog og prest. * [[Ingunn Elstad]] (1953-), fødd i Vestvågøy, busett i Tromsø; professor i sjukepleie. * [[Kåre Elstad]] (1919-2001), fødd i Borge (Vestvågøy) i [[Lofoten]], dialektforskar, tilsett ved [[UiT Noregs arktiske universitet]] (1974), professor (1984-). * [[Åsa Elstad]] (1956-), fødd i Vestvågøy, busett på Sortland; førsteamanuensis, historikar. * [[Anna Margrete Flåm]] (1947-), busett i Tromsø, Institutt for psykologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Narve Fulsås]] (1953-), professor, historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[John Gustavsen]] (1943-), fødd i Porsanger, busett i Tromsø; forfattar og journalist. (Bokmål og nynorsk) * [[Astrid Gramstad]] (1977-), førsteamanuensis, Institutt for helse- og omsorgsfag, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Gunnar Grytås]] (1949-), forskar, journalist og forfattar. * [[Teresa Grøtan]] (1974-), fødd på Stokmarknes; forfattar og journalist. (Bokmål og nynorsk). * [[Kristian Halse]] (1926-2018), fødd i Stangvik, Møre og Romsdal, busett i Vefsn; diktar, pensjonert lærar. * [[Hildur Hatlebrekke]] (1935-5.6.2022), Vadsø, «Vadsø-dialekten, med glimt frå dialektene i Kiby og Ekkerøy» (Varanger mållag, Vadsø 1981) (bokmål) * [[Anna Henriksdotter Haug]] (4.7.1876-12.10.1962 ), lærar og lokalhistorikar, busett i Hadsel, artiklar i Hofdasegl og Håløygminne. (Nynorsk) * [[Bendiks Andreas Heide]] (1898-1981), fødd på Grytøya, busett på Vollstad, Harstad; lærar, lokalpolitikar, lokalhistorikar. * [[Eldar Heide]] (1966- ); førsteamanuensis i norrøn filologi, Universitetet i Bergen. * [[Magne Heide|Magne Leon Heide]] (1955-), fødd i Harstad, busett i Kvæfjord; filolog, lektor, kulturhistorikar (Nynorsk) * [[Jon Hellesnes]], professor (1985-2007), Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Jan Reid Hole]]; dekan, Fakultet for biovitskap og akvakultur, [[Nord universitet]]. * [[Åsne Ø. Høgetveit]] (1985-), fyrstebibliotekar, Kultur- og samfunnsfagbiblioteket, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Knut E. Karlsen]] (1969-), seniorrådgjevar i Språkrådet. * [[Lyder Kvantoland]] (28.7.1893-10.1.1972), lærar, fotograf, folkeminnesgranskar og lokalhistorikar, busett i Sørfold * [[Ole Gunnar Leirvaag]] (1951-2009), fødd i Steigen, busett i Mo i Rana; lektor, politikar (Nynorsk) * [[Sigvard Liljedal]] (23.6.1900-2.5.1985), lærar og skoleinspektør i Salangen; «Folkeminne ifrå Salangen» I og II. * [[Roger Lockertsen]] (1955-), språkforskar, fagbokforfattar og målmann. * [[Svein Lund]] (1951-), fagbokforfattar, hovudredaktør for seksbindsverket Samisk skolehistorie/Sámi skuvlahistorjá (2005–2013). * [[Rolv Lyngstad]], emeritus, Fakultet for samfunnsvitskap, [[Nord universitet]]. * [[Ole Zahl Løkås]] (28.09.1914-7.12.1977), journalist, lokalhistorikar; busett i Leirfjord * [[Birger Martinussen]] (1885-1910), fødd i Bø i Vesterålen; student, skribent og dialektgranskar. * [[Arna Meisfjord]] (1947-), rektor ved Høgskolen i Nesna 1996-2003 (Nynorsk) * [[Reidun Marie Mellem]] (1931-), fødd i Storfjord, busett i Tromsø; lærar og forfattar. * [[Lydolf Lind Meløy]] (1908–1999) lærar, fødd og oppvaksen i Vesterålen. 1960-78 skoledirektør i Finnmark (Nynorsk) * [[Ole Danbolt Mjøs]] (1939-2013), professor dr. med, rektor ved [[UiT Noregs arktiske universitet]] 1989-1995. * [[Finn Myrvang]] (1937-), fødd på Bø i Andøy kommune, busett i Bø i Vesterålen og no i Vestby; lektor og namnegranskar. * [[Atle Måseide]] (1942-), førsteamanuensis, Institutt for filosofi og førstesemesterstudier, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Per Måseide]], emeritus, Fakultet for samfunnsvitskap, [[Nord universitet]]. * [[Kathrine Nedrejord]] (1987-) skriv til vanleg på bokmål, men i 2021 gav ho ut sakprosaboka "Flukta til Finnmark på nynorsk", på Samlaget. <ref>https://www.nb.no/search?q=%22Flukta%20til%20Finnmark%22</ref> * [[Marie Berger Nicolaysen]] (Marie Nystuen Berger) (1991-), frå Nord-Aurdal, historikar, studiekonsulent ved [[UiT Noregs arktiske universitet]]. Mastergradsoppgåve: «Flåtemakt mot sjørøvari; Utsending av orlogseskadrar mot sjørøvarar, kaperar og fribyttarar under Christian IV (1588–1648)». UiT 2016. * [[Jarle Tryti Nordeide]], professor, Fakultet for biovitskap og akvakultur, [[Nord universitet]]. * [[Jacob Norman]] (1897-1983), fødd på Vebbestad i Kvæfjord, busett i Bjarkøy, Sandtorg, Kvæfjord; lærar, skoleinspektør, offiser og ordførar. (Kvæfjord bygdebok band 2) * [[Inga Elisabeth Næss]] (1940-), fødd på Vega, busett i Trondheim og på Vega; kulturarbeidar, forfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Berit Oksfjellelv]] (1977-), frå [[Bleikvasslia]], filolog, journalist, bildekunstnar og forfattar. * [[Ove Arild Orvik|Ove Orvik]] (1952-), frå Romsdal, busett på Sortland; lektor, forfattar (Dialekt-ordbøker frå Romsdal og Vesterålen) (Nynorsk og dialekt) * [[Aud-Kirsti Pedersen]] (1955-), Tromsø, filolog, stadnamngranskar (Nynorsk) * [[Søgni Gjerløw Remen]], Stokmarknes, mastergrad 2019: «Tidsskriftet Håløygminne (1920-2019). Nordnorsk kulturreising gjennom hundre år», UiT Norges arktiske universitet (nynorsk) [https://munin.uit.no/handle/10037/16042] * [[Vilhjelm Riksheim]] (1893-1982), fødd i Valberg, Vestvågøy, busett i Tromsø; lektor, overlærar, rektor ved Tromsø offentlige høyere allmennskole. (Skreiv "Ljodvoksteren i Vefsnmålet") * [[Kjell Risa]], universitetslektor, Fakultet for samfunnsvitenskap, [[Nord universitet]]. * [[Ottar Norman Sandness]] (25.5.1894-24.12.1972), lærar og lokalhistorikar, busett i Hadsel; artiklar i Hofdasegl og Håløygminne * [[Per Sjåvik]] (1951-), frå Mosjøen, lektor ved Mosjøen videregående skole; har skrive om dialektar og stadnamn på Helgeland, bl.a. «Dialektane på Sør-Helgeland», Årbok for Helgeland 1998-99, side 44-59 (nynorsk); «Utviklingstendenser i Vefsnmålet» Hovedoppgave i nordisk, Universitetet i Trondheim 1984 (bokmål); «Nynorsk i Vefsn. Innføring i nynorsk med Vefsn-dialekten som grunnlag», 1982 * [[Olav Skare]] (1959-), seksjonsleiar [[UiT Noregs arktiske universitet]].(Redaktør saman med Ernst Håkon Jaht av "Nordnorske dialektar" (1996)) (Nynorsk og bokmål) * [[Knut Skorpen]], Mosjøen, lokalhistorikar (Nynorsk) * [[Per Smørvik]] (1937-), Mosjøen, lektor, lokalhistorikar (Bøker og artiklar) (Nynorsk) * [[Erling H. Solbø]] (26.7.1913-31.8.1993), handelsmann og kulturarbeider; busett i Tranøy; artiklar i Årbok for Senja * [[Paul Solheim]] (14.4.1908-24.5.1994), Herøy, lokalhistorikar m.m. Fleire småskrift, artiklar i årbøker. * [[Jens B. Eriksen Solvang]] (11.6.1867-sept. 1958); busett på Bakkejord i Hillesøy; artiklar i Håløygminne * [[Thorbjørn Storjord]] (14.5.1924-25.6.2003), lektor ved Troms off. landsgymnas 1952-1967, lektor ved Bodø gymnas 1967-72, høgskolelektor i Bodø 1972-1990; «Tysfjord. Samiske og norske stadnamn» (1998) (Nynorsk) * [[Rolv Straume]] (1882-1982), Bø i Vesterålen; lærar, kyrkjesongar, lokalhistorikar (Nynorsk) * [[Martin Strømnes]] (1900-1977), f. i Borge i Lofoten, professor i pedagogikk ved Lærarhøgskolen, Trondheim (Nynorsk) * [[Oddvar Støme]] (1933-), fødd i Kiberg; filolog, forfattar (Nynorsk) * [[Reidar Svare]] (1899-1976), fødd og busett i Vefsn; redaktør, bankmann, folkeminnesamlar og lokalhistorikar. * [[Rolv Thesen]] (1896-1966), fødd på Hamnøya i Lofoten, litteraturkritikar. (Nynorsk) * [[Hallvard Tjelmeland]] (1952-), professor i det 20. hundreårets historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Jon Todal]] (1952-), professor, Sámi Allaskuvla, [[Samisk høgskole]]. Kautokeino. * [[Trond Trosterud]] (1962-), forskar Giellatekno, Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Øystein Alexander Vangsnes]] (1968-), professor nordisk språkvitskap, Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Ketil Zachariassen]] (1969-), førsteamanuensis historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Kjell M. Øksendal]] (1943-), lektor, Mosjøen (Nynorsk) * [[Nils Aarsæther]] (1947-), tidlegare professor ved Institutt for planlegging og lokalsamfunnsforsking, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Steinar Aas]] (1965-), fødd i Bodø; historikar; professor, Fakultet for samfunnsvitskap, [[Nord universitet]]. == Fotnotar== <references/> [[Kategori:Nynorsk i Nord-Noreg| *]] kbh6b86r2ar3q1ighmvnuevnbgu6ua6 3666187 3666186 2026-08-14T08:02:27Z MLeonH 38085 /* Faglitterære forfattarar */ Kathrine Nedrejord 3666187 wikitext text/x-wiki Dette er eit oversyn over '''nordnorske forfattarar som skriv nynorsk og dialekt.''' ===Skjønnlitterære forfattarar=== {{ufullstendig liste}} * [[Hanne Aga]] (1947-2019), Røra, busett i Tromsø; forfattar. (Nynorsk) * [[Sumaya Jirde Ali]] (1977-), norsksomalist debattant, poet og forfattar, kom til Bodø i 2005 der ho vaks opp. Gav ut boka ''Ikkje ver redd sånne som meg'' i serien ''Norsk røyndom'' på Samlaget, 2018 (Nynorsk). Fleire andre bøker (bokmål). * [[Liv Marie Austrem]] (1947-), Vågå, Vestvågøy, Lofoten; forfattar. (Nynorsk) * [[Arthur Arntzen]] (1937-), Tromsø; forfattar. (Dialekt) * [[Anton Christian Bang]] (1840-1913), Dønna, Oslo; teolog. (Bokmål og nynorsk) * [[Karlot Bugge (Baustad) Edvardsen]] (1882-1953), Sømna. (Nynorsk) * [[Lars Kornelius Edvard Berg]] (1901-1969), Tromsø; forfattar og lærar. (Nynorsk) * [[Jack Berntsen]] (1940-2010), Svolvær, lektor og visesongar. (Dialekt) * [[Olava Bidtnes]] (1938-) fødd i Stjørdal, busett i Tromsø; lyrikar. (Nynorsk) * [[Sissel Solbjørg Bjugn]] (1947-2011), fødd på Setermoen; forfattar. (Nynorsk) * [[Anne Osvaldsdatter Bjørkli]] (1951-), Balsfjord; forfattar. (Nynorsk) * [[Dagmar Blix]] (1900-1984) fødd i Hol, busett i Stamsund; forfattar og lærar. (Nynorsk) * [[Elias Blix]] (1836-1902), fødd i Gildeskål; forfattar, professor og politikar. (Nynorsk) * [[Johan Borgos]] (1939-), fødd i Øksnes, busett på Sortland; lærar, historikar og bygdebokforfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Gudmund Danielsen Brede]] (1911-1951), fødd i Tjeldsund, Nordland; bladmann og forfattar. (Nynorsk) * [[Lars Bremnes]] (1964-), fødd i Svolvær, busett i Kvæfjord; forfattar, komponist, musikar og songar. (Dialekt) * [[Ola Bremnes]] (1955-), fødd i Svolvær, busett i Vågan, forfattar, komponist, musikar og songar. (Dialekt) * [[Ole H. Bremnes]] (1930-2018), fødd i Kvæfjord, busett i Svolvær; lærar, skolestyrar og diktar. (Dialekt) * [[Sverre By]] (1897-1975), fødd i Sømna, busett i Trondheim; lærar, skolestyrar og forfattar. (Nynorsk) * [[Olaus Fredrik Dreyer]] (1873-1959), Øksnes (1 diktsamling: ''Tuntreet'') (Nynorsk)<ref> Olaus Fredrik Dreyer: "Tuntreet og andre dikt", Utgitt av ungdomslaget "Varden", 1952 [https://www.nb.no/items/0ff0c33d43ca2680a790eb69805022c8?page=1&searchText=%22Olaus%20Fredrik%20Dreyer%22]</ref> * [[Asbjørn Dybwad]] (1924-1973), fødd og busett i Tromsø; forsikringsagent, forfattar, målar og radiokåsør. (Dialekt) * [[Arnljot Eidnes]] (1909-1990), fødd og busett i Bjarkøy. (1978: ''Tankar i kveldsol'' (dikt), 1989: ''Jekteskipperen'' (roman)) (Nynorsk) * [[Hans Eidnes]] (1887-1963), fødd i Bjarkøy, busett på Trondenes, skolestyrar, lokalhistorikar og politikar. (Nynorsk) * [[Per Eidnes]] (1913-1987), fødd i Bjarkøy. (1975: ''Muntert om mangt'') (Nynorsk)<ref>"Per Eidnes" (minneord), Harstad Tidende, lørdag 21. november 1987 [https://www.nb.no/items/2ff7683d7b389de15e0940da81e39686?page=3&searchText=%22Per%20Eidnes%22]</ref> * [[Magne Einejord]] (1934-2018), busett i Målselv. (Nynorsk og bokmål) * [[Ingeborg Eliassen]] (1953-), fødd i Ballangen, busett på Nesoddtangen; forfattar og dramatikar. * [[Ingunn Elstad]] (1953-), fødd i Vestvågøy, busett i Tromsø; professor emerita i sjukepleie. (1981: ''Den store snøvinteren'') (Nynorsk) * [[Endre Lund Eriksen]] (1977-), fødd i Bodø, busett i Tromsø; forfattar. (1 bok på nynorsk) * [[Fridtjof Eriksen]] (1930-25.2.2022), fødd i Dyrøy, busett i Lenvik; lærar, politikar, forfattar. (Nynorsk) * [[Hans Kristian Eriksen]] (1933-2014), fødd i Kiberg, busett på Senja; lærar, forfattar, lokalhistorikar. (Bokmål, nynorsk og dialekt) * [[Marius Hagbart Evjeberg]] (1905-1969), fødd i Borge i Lofoten, busett på Bøstad i Lofoten; journalist, forfattar, forleggjar. (Nynorsk) * [[Thoralf Fagertun]] (1980-) frå Meløy i Nordland, Familien Gnork (2022), Kobbs hus (2024) (nynorsk) * [[Aase Synnøve Falck]] (1934-), oppvaksen i Nordreisa, busett i Tromsø. (Dikt på dialekt) * [[Kyrre Endre Marinius Finn (Nilsen)]] (1902-1970), fødd i Salangen, busett på Værøy; lærar. * [[Torstein Finnbakk]] (1952-), fødd i Hemnes, busett i Brønnøysund; forfattar og journalist. (Nynorsk og dialekt) * [[Ingvald Forsberg]], (1886-1933), fødd i Nordfold; journalist og forfattar. (Nynorsk) * [[Hans Fuhr]] (1953-), fødd i Sogn, busett i Bodø. (Nynorsk) * [[Einar Fyhn]] (1915-2001), fødd i Lyngen, busett i Stamsund. (Dialekt og nynorsk) * Gunnar Garfors (1900-1979), fødd i Skjomen, busett på Ankenes; lærar. (Nynorsk) * [[Rikke Gürgens Gjærum]] (1972-), busett i Harstad, 2 lyrikksamlingar (2023, 2025) (Nynorsk) * [[John Gustavsen]] (1943-), fødd i Porsanger, busett i Tromsø; forfattar og journalist. (Bokmål og nynorsk) * [[Klaus Hagerup]] (1946-2018), tilsett ved [[Hålogaland teater]] 1971-1977, skreiv bl.a. ''Det e her æ høre tel'' (Dialekt) [https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2013041506274?page=0] * [[Kristian Halse]] (1926-2018), fødd i Surnadal, busett på Olderskog i Vefsn; lærar, diktar og lokalhistorikar. (Nynorsk) * [[Randi Hansen]] (1958-), fødd i Tromsø, busett i Harstad; lærar og popsongar. (Dialekt) * [[Sigrid Agnethe Hansen]] (1989-), fødd i Harstad, busett i Tromsø, journalist i NRK Troms; forfattar. (Nynorsk) * [[Arvid Hanssen]] (1932-1998), fødd i Vika i Lenvik, busett i Lenvik; forfattar. (Nynorsk, dialekt og bokmål) * [[Sigrid Merethe Hanssen]] (1966-), fødd på Finnsnes, busett på Finnsnes; lektor og forfattar. (Nynorsk) * [[Jakob Emil Hardersen]] (1995-), fødd og busett i Harstad, debut: ''"Mine første år"'', dikt, Lyrikkforlaget 2024 (Bokmål og nynorsk) * [[Tore Hay]] (1947-), fødd på Andørja, busett på Evenskjer og Oslo; lærar og forfattar. (Bokmål og dialekt) * [[Kine Hellebust]] (1954-), fødd i Harstad, busett i Harstad/Malangen/Oslo; skodespelar, songar, forfattar. (Nynorsk og dialekt) * [[Trond Hellemo]] (1940-), fødd i Lenvik, busett i Senjahopen; lærar, forfattar, salmediktar. (Nynorsk) * [[Oddvar Heløe]] (1929-2006), fødd i Ibestad, busett i Harstad. (Dialekt) * [[Vera Henriksen]] (1927-2016), fødd og oppvakse i Oslo; forfattar. Sogespel til Festspillene i Nord-Norge. ''Vargtid'' (1968), ''Selshemnaren'' (1968), ''Asbjørn Selsbane'' (1972) (Nynorske spel) * [[Tore Elias Hoel]] (1953-), fødd i Harstad, busett i Bodø; lektor, lyrikar, ungdomsbokforfattar. (Nynorsk og bokmål) * [[Trygve Hoff]] (1938-1987), fødd på Rognan, busett på Darbu i Øvre Eiker; lærar, tekstforfattar, visesongar. (Dialekt) * [[Knut Holte]] (1949-), busett i Harstad; lektor og forfattar. (Bokmål) (1 bok ''Utanfor byen'' (lyrikk) på nynorsk) * [[Ingvild Holvik]] (1976-), fødd i Bergen, busett i Tromsø; forfattar og omsetjar. (Nynorsk) * [[Sissel Horndal]] (1970-), fødd i Mørsvikbotn i Sørfold; bildekunstnar, illustratør, forfattar. (Nynorsk) * [[Johan Kristian Lind Hveding]] (1879-1965 ), fødd på Leiknes i Tysfjord, busett i Hadsel, Trondenes, Lyngen, Tromsø; lærar, skolestyrar og overlærar, folkeminnesamlar, dialektsamlar og forfattar. (Nynorsk) * [[Andreas Indregard]] (1906-1977), busett på Vidrek i Narvik; lærar. (Nynorsk) <ref>"Andreas Indregard til minne" Av Gunnar Garfors, Fremover, onsdag 22. juni 1977 [https://www.nb.no/items/c473fb457ac95908462ec3bb2817d660?page=5&searchText=%22Andreas%20Indregard%22] </ref> * [[Tor Jacobsen]] (1930-21.11.2021), fødd og busett på Mo; forfattar og journalist. (Bokmål og dialekt) * [[Eva Jensen]] (1955-2016), fødd i Salangen, busett i Tromsø; forfattar. (Nynorsk) * [[Einar F. Johnsen]] (1935-2019), busett i Bø; 1997: ''Vers på ville veier'', Sortland, lyrikk (bokmål side 7-39, nynorsk side 40-59) * [[Inge Eberg Johansen]] (1936-), fødd og busett i Hadsel; lærar og forfattar. (Dialekt, bokmål og nynorsk) * [[Birger Jåstad]] (1904-1984), fødd og busett i Leirfjord; lærar, forfattar og politikar. (Nynorsk) * [[Lars Jaastad]] (1871-1926), fødd i Ullensvang, busett i Leirfjord; lærar, forfattar og politikar. (Nynorsk) * [[Ivar Kleiva]] (1903-1998), fødd i Norddal, busett i Gryllefjord i lengre tid; lærar, forfattar og lokalhistorikar. (Nynorsk) * [[John Klæbo]] (1839-1874), fødd på Dønna, busett i Kristiania (Oslo); lærar og forfattar. (Nynorsk) * [[Kjersti Kollbotn]] (1959-), fødd i Breim i Nordfjord, busett i Tromsø; sivilingeniør og forfattar. (Nynorsk) * [[Wenche Krossøy]] (1943-2010), fødd på Andørja; forfattar. (Nynorsk) * [[Astrid Langjord]] (1885-1955), fødd på Myrnes i Vefsn, busett i Bjørnådalen i Vefsn; bondekone, diktar og organisasjonskvinne. (Nynorsk) * [[Irene Larsen]] (1964-), fødd i Skjervøy, busett i Tromsø; lyrikar. * [[Hans Lind]] (1866-1935), fødd på Andenes, død i Sør-Afrika; diktar. (Dialekt) * [[Arne Lyngås]] (1924-2004), fødd og busett i Målselv; diktar, bonde, skogsarbeidar. (Dialekt og nynorsk) * [[Arnt Løftingsmo]] (1922-2020), journalist m.m. (Nynorsk) * [[Knut Melangen]] (1935-19.12.2018), fødd i Narvik, busett på Finnsnes. (Dialekt og bokmål) * [[Ragnvald Mo]] (1898-1990), Salten; folkeminnesamlar. (Nynorsk) * [[Tove Myhre]] (1964-), fødd og busett i Tromsø; journalist, forfattar. (Nynorsk) * [[Mari Myrberget]] (1902-1992), fødd i Leifjord, busett i Sandnessjøen; lærar, skreiv spelstykke. (Dotter til Lars Jaastad) (Nynorsk) * [[Simon Myrberget]] (1902-1959), fødd i Koppang, busett i Sandnessjøen; skreiv spelstykke på nynorsk. (Nynorsk og bokmål) * [[Rolf Nesje]] (21.7.1935-30.12.1982), 1976: ''Bestefarsklokka'' (Vefsn, bokmål), 1977: ''Han Øyr-Per og hans tid'' (Trondheim, nynorsk), 1979: ''Tyrhans---'' (Vefsn, nynorsk), 1981: ''Utmarksfolket - om samer i Salten'' (Vefsn, bm), formann Vefsn mållag 1969-1972 * [[Jens R. Nilssen]] (1880-1964), fødd i Valberg, illustratør av teikneseriar og bøker. * [[Audun Nilsskog]] (1930-2002), fødd i Vefsn, busett på Notodden; lyrikar. (Nynorsk) * [[Jacob Norman]] (1897-1983), fødd på Vebbestad i Kvæfjord, busett i Bjarkøy, Sandtorg, Kvæfjord; lærar, skoleinspektør, offiser og ordførar. (Éi diktsamling på nynorsk: ''Dikt og prologar'' (1966) * [[Inga Elisabeth Næss]] (1940-), fødd på Vega, busett i Trondheim og på Vega; kulturarbeidar, forfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Leonhard Næss]] (1855-1940), fødd i Beiarn, lærar, prest i Bjarkøy, Norddal, Elverum og Vågå; teolog, bibelomsetjar, lyrikar og forfattar. (Nynorsk) * [[Berit Oksfjellelv]] (1977-), fødd i Bleikvasslia i Hemnes; filolog, journalist, bildekunstnar og forfattar. (Nynorsk) * [[Herolv Karstein Olsen]] (1924-2013), fødd i Lenvik, busett i Tromsø; lærar, rektor. 3 bøker: ''Bårer i leia'' (1994), ''Med Elisa til Jan Mayen og Svalbard 1921'' (2001), ''Den gamle anorakken'' (2006) (Nynorsk) * [[Hilmar Olsen]] (1933-2003), fødd og busett i Lurøy. 1994: ''Vikæ'', Lurøy kommune (s-5-30 på lurøydialekt, s.31-47 på bokmål). (Dialekt og bokmål) * [[Ragnar Olsen]] (1950-), fødd og busett i Tromsø; forfattar og visemusikar. (Dialekt). * [[Peter Karl Eberg Pedersen]] (1852-1882), fødd i Mekila i Trondenes (no: Harstad); lærar, avismann og forfattar. (Nynorsk og dansk-norsk) * [[Geir Pollen]] (1953-), fødd i Målselv, busett på Toten; forfattar. * [[Anna Dorthea Remhaug]] (1931-2021), busett i Trondheim, men opprinneleg frå Rana. "Jordbærstrå" (noveller, 2013) (Nynorsk) * [[Tryggve Remmen]] (1903-1924), fødd og busett i Vefsn; musikar og forfattar. (Nynorsk) * [[Jens Riksheim]] (1853-1928), fødd i Sykkylven, busett i Valberg og Vefsn; lærar. (Nynorsk) * [[Bjarne Rognan]] (1927-), "Skårunge på Lofothavet" (1980) (Nynorsk) * [[Edvard Ruud]] (1907-2001), fødd og busett på Ytter-Elgsnes i Harstad; lyrikar, folkeminnesamlar, folkemusikar. (Nynorsk) * [[Magnar Rygg]] (1948-2000), fødd i Gloppen, busett i Troms; lærar og forfattar. (Nynorsk) * [[Arnt Ryvold]] (1944-), (1944-), fødd i Dyrøy, busett Tromsø; tidlegare radio- og fjernsynsjournalist. 1990: ''Kjære Troms''; 1997: ''Den store snøvinteren''; 2001: ''Det nye tekstamentet'' (Dialekt, nynorsk) * [[Henrik Rødsand]] (1960-), Alsvåg. ''Til bygda'', 2012 (dikt) (Bokmål og dialekt) * [[Hilmar Rørmark]] (1907-1972), fødd i Sømna, lærar ved Trondarnes folkehøgskole (1930-1945, 1948-49), og lærar (1945-1948) og skolestyrar (1949-1970) ved Vefsn folkehøgskole. Debut 1931: 'Det lagar seg nok'. Skodespel. 47 sider (Nynorsk) * [[Hans Sande]] (1946-), fødd i Bergen, busett i Tromsø fram til 1996, deretter busett i Sunnhordaland; lege, forfattar. (Nynorsk) * [[Kjell Sandvik]], (1929-1992), fødd og oppvakse i Honningsvåg, død i Asker; forfattar, komponist og journalist (1972: ''Visa i graset'' (dialekt, nynorsk). (Bokmål, dialekt, nynorsk) * [[Halvdan Sivertsen]] (1950-), fødd i Tromsø, busett i Bodø; visesongar og visediktar. (Dialekt) * [[Gunnhild Skjefstad]] (1939-), fødd og oppvakse på Nesna, busett på Nesna; diktsamlinga ''Tore Hund og falne stridsmenn''(2006), ''Steinalderfolk'' (2014) (Nynorsk) * [[Jahn-Arill Skogholt]] (1943-2007), fødd og busett i Lofoten; skrivar i [[Noregs Mållag]], kultursekretær og visediktar. (Nynorsk) * [[Tore Skoglund]] (1947-19.1.2024), fødd på Senja, busett i Tromsø; forfattar, journalist og komikar. (Dialekt) * [[Malvin Skulbru]] (29.9.1942-), fødd på Skulbru i Lofoten, busett i Tromsø; visediktar, visesongar. (Bokmål og dialekt) (1982: ''Der kom ei vise rækandes'', u.å.: ''Viser fra en utkant'' (Bokmål og dialekt)) * [[Knut Smistad]] (1938-), fødd i Narvik, busett i Tromsø; forfattar, journalist og filolog. (Bokmål og dialekt) * [[Rakel Solstad]] (1945-), fødd i Kiberg i Finnmark, busett i Trondheim; forfattar. (Nynorsk) * [[Helge Stangnes]] (1936-), fødd på Senja, busett i Tromsø; lærar, lyrikar. (Dialekt, nynorsk) * [[Tarald Stein]] (1977-), fødd i Oslo, oppvakse på Vestlandet, busett i Tromsø i fleire år, no i Oslo; forfattar (Nynorsk) * [[Oddvar Steinrud]] (1932-2012) (pseudonym: [[Anton Sauflokkli]]), busett i Mosjøen; lærar, forfattar. (Dialekt, nynorsk) * [[Iver Stenersen ]] (1884-1962), busett i Målselv. * [[Gunvor Stornes]] (1924-2013), fødd i Korgen, busett i Hemnes; forfattar og lyrikar. (Nynorsk) * [[Ivar Strompdal]] (1886-1953), fødd i Velfjord, busett i Velfjord (1908-1923) og i Vefsn (frå 1927); lærar, folkeminnesamlar. (Nynorsk) * [[Knut Strompdal]] (1881-1954), fødd og busett i Velfjord; folkeminnesamlar, politikar og bonde. (Nynorsk) * [[Morten Edvard Robertsen-Strømme]], (1857-1930), fødd på Straume i Bø i Vesterålen, busett i Bø i Vesterålen; debut med ''Nordanfor folkeskikken'', Kristiania 1914 (forteljing)(Nynorsk) * [[Torvald Sund]] (1952-), fødd i Rissa, busett i Levanger; forfattar og dramatikar. Bøker med emne frå Nord-Noreg. (Nynorsk) * [[Inger Johanne Sæterbakk]] (1981-), fødd i Bodø, oppvakse i Orkanger. (Nynorsk) * [[Rolv Thesen]] (1896-1966), fødd på Hamnøya i Lofoten, busett i Oslo; litteraturkritikar. (Nynorsk og bokmål) * [[Ragnfrid Trohaug]] (1975-), fødd i Bodø, busett i Bergen; litteraturvitar, redaktør, forfattar. (Nynorsk) * [[Nilmar Tømmervik]] (1904-1943), fødd i Leirfjord, busett i Vatnet i Leirfjord; bonde, lyrikar. Skreiv songen "Helgeland". (Nynorsk) * [[Gjert Tømmerås]] (1937-), fødd i Hamarøy, busett i Bodø. (Dialekt, bokmål) * [[Frithjof Vang]] (1927-2006), Andørja (Bokmål og dialekt) * [[Sigrid Wågan]], (3.9.1925-30.7.1992), Vik i Helgeland; diktsamlinga ''Hverdagsdikt'' (1989) (bokmål; 4 dikt på brønnøydialekt) * [[Sølvi Ytterstad]] (1945-), fødd og oppvakse i Vestbygda, Lødingen, busett i Harstad; lyrikar (7 diktsamlingar).(Bokmål, dialekt, nynorsk) * [[Nils Kristian Ødegaard]] (1873-1947), fødd i Bremsnes, busett i Drevja; lærar; gav ut diktsamlinga ''I livsens strid'', Mosjøen, 1912. (Bokmål og nynorsk) * [[Trond Østrem]] (1957-), organist , elektroingeniør, frå Dyrøy; "Bygda. Visebok av Trond Østrem" (1980) (Dialekt)[https://www.nb.no/items/b058f7b19d5de6d2d14393059c6bc609?page=0&searchText=%22Trond%20%C3%98strem%22] [https://www.nb.no/items/c84eae552cae10647e6a3aa0e4b198b4?page=1&searchText=%22Trond%20%C3%98strem%22] * [[Peter Wessel Zapffe]], (1899-1990), fødd i Tromsø, død i Asker; ''Vett og uvett. Stubber fra Troms og Nordland'', utgitt i samarbeid med Einar Kristoffer Aas, 1942 (Dialekt og bokmål) * [[Einar Kristoffer Aas]], (1901-1981), fødd i Tromsø; ''Vett og uvett. Stubber fra Troms og Nordland'', utgitt i samarbeid med Peter Wessel Zapffe, 1942 (Dialekt og bokmål) ===Faglitterære forfattarar=== {{ufullstendig liste}} * [[Karl Akre]] (1842-1912), busett i Alta og Vadsø; lærar, skolestyrar, kyrkjesongar og politikar. (Redigerte bladet "[[Finnmarkingen]]" på dialekt og landsmål) * [[Gulbrand Alhaug]] (1942-), professor emeritus nordisk språkvitenskap, Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Sigrun Høgetveit Berg]] (1972-), førsteamanuensis i eldre historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Hans Christian Bergersen]] (26.3.1886-17.5.1970), f. i [[Kvæfjord]], var lærar, blant anna ved Tøyen folkeskole i [[Oslo]] der han var overlærar frå 1935 til 1956. Han var også forlagskonsulent og ordbok- og lesebokforfattar. * [[Narve Bjørgo]] (1936-), professor i historie ved [[UiT Noregs arktiske universitet]] (1972), rektor 1985-1989 * [[Trond Bliksvær]], postdoktor, Fakultet for samfunnsvitenskap, [[Nord universitet]]. * [[Baard Borge]] (1963-), professor, Handelshøgskolen ved UiT i Harstad, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Johan Borgos]] (1939-), fødd i Øksnes, busett på Sortland; lærar, historikar og bygdebokforfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Arthur Brox]] (1901-1973), fødd i Tromsøysund, busett i Torsken; folkeminnesamlar, lærar og politikar. * [[Tove Bull]] (1945-) * [[Nils Ivar Skarpmoen Dannemark]] (1956-), professor, Sámi Allaskuvla, [[Samisk høgskole]]. Kautokeino. * [[Asbjørn Eidnes]] (1921-2009), fødd og busett på Trondenes, rektor, forfattar og lokalhistorikar. * [[Hans Eidnes]] (1887-1963), fødd i Bjarkøy, busett på Trondenes, skolestyrar, lokalhistorikar og politikar. * [[Sveinung Eikeland]] (1956-), viserektor, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. Busett i Kviby, Alta. * [[Jon Eldar Einejord]] (1939-2007) * [[Hallgeir J. Elstad]] (1964-), fødd i Vestvågøy; teolog og prest. * [[Ingunn Elstad]] (1953-), fødd i Vestvågøy, busett i Tromsø; professor i sjukepleie. * [[Kåre Elstad]] (1919-2001), fødd i Borge (Vestvågøy) i [[Lofoten]], dialektforskar, tilsett ved [[UiT Noregs arktiske universitet]] (1974), professor (1984-). * [[Åsa Elstad]] (1956-), fødd i Vestvågøy, busett på Sortland; førsteamanuensis, historikar. * [[Anna Margrete Flåm]] (1947-), busett i Tromsø, Institutt for psykologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Narve Fulsås]] (1953-), professor, historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[John Gustavsen]] (1943-), fødd i Porsanger, busett i Tromsø; forfattar og journalist. (Bokmål og nynorsk) * [[Astrid Gramstad]] (1977-), førsteamanuensis, Institutt for helse- og omsorgsfag, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Gunnar Grytås]] (1949-), forskar, journalist og forfattar. * [[Teresa Grøtan]] (1974-), fødd på Stokmarknes; forfattar og journalist. (Bokmål og nynorsk). * [[Kristian Halse]] (1926-2018), fødd i Stangvik, Møre og Romsdal, busett i Vefsn; diktar, pensjonert lærar. * [[Hildur Hatlebrekke]] (1935-5.6.2022), Vadsø, «Vadsø-dialekten, med glimt frå dialektene i Kiby og Ekkerøy» (Varanger mållag, Vadsø 1981) (bokmål) * [[Anna Henriksdotter Haug]] (4.7.1876-12.10.1962 ), lærar og lokalhistorikar, busett i Hadsel, artiklar i Hofdasegl og Håløygminne. (Nynorsk) * [[Bendiks Andreas Heide]] (1898-1981), fødd på Grytøya, busett på Vollstad, Harstad; lærar, lokalpolitikar, lokalhistorikar. * [[Eldar Heide]] (1966- ); førsteamanuensis i norrøn filologi, Universitetet i Bergen. * [[Magne Heide|Magne Leon Heide]] (1955-), fødd i Harstad, busett i Kvæfjord; filolog, lektor, kulturhistorikar (Nynorsk) * [[Jon Hellesnes]], professor (1985-2007), Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Jan Reid Hole]]; dekan, Fakultet for biovitskap og akvakultur, [[Nord universitet]]. * [[Åsne Ø. Høgetveit]] (1985-), fyrstebibliotekar, Kultur- og samfunnsfagbiblioteket, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Knut E. Karlsen]] (1969-), seniorrådgjevar i Språkrådet. * [[Lyder Kvantoland]] (28.7.1893-10.1.1972), lærar, fotograf, folkeminnesgranskar og lokalhistorikar, busett i Sørfold * [[Ole Gunnar Leirvaag]] (1951-2009), fødd i Steigen, busett i Mo i Rana; lektor, politikar (Nynorsk) * [[Sigvard Liljedal]] (23.6.1900-2.5.1985), lærar og skoleinspektør i Salangen; «Folkeminne ifrå Salangen» I og II. * [[Roger Lockertsen]] (1955-), språkforskar, fagbokforfattar og målmann. * [[Svein Lund]] (1951-), fagbokforfattar, hovudredaktør for seksbindsverket Samisk skolehistorie/Sámi skuvlahistorjá (2005–2013). * [[Rolv Lyngstad]], emeritus, Fakultet for samfunnsvitskap, [[Nord universitet]]. * [[Ole Zahl Løkås]] (28.09.1914-7.12.1977), journalist, lokalhistorikar; busett i Leirfjord * [[Birger Martinussen]] (1885-1910), fødd i Bø i Vesterålen; student, skribent og dialektgranskar. * [[Arna Meisfjord]] (1947-), rektor ved Høgskolen i Nesna 1996-2003 (Nynorsk) * [[Reidun Marie Mellem]] (1931-), fødd i Storfjord, busett i Tromsø; lærar og forfattar. * [[Lydolf Lind Meløy]] (1908–1999) lærar, fødd og oppvaksen i Vesterålen. 1960-78 skoledirektør i Finnmark (Nynorsk) * [[Ole Danbolt Mjøs]] (1939-2013), professor dr. med, rektor ved [[UiT Noregs arktiske universitet]] 1989-1995. * [[Finn Myrvang]] (1937-), fødd på Bø i Andøy kommune, busett i Bø i Vesterålen og no i Vestby; lektor og namnegranskar. * [[Atle Måseide]] (1942-), førsteamanuensis, Institutt for filosofi og førstesemesterstudier, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Per Måseide]], emeritus, Fakultet for samfunnsvitskap, [[Nord universitet]]. * [[Kathrine Nedrejord]] (1987-), oppvakse i Finnmark, skriv til vanleg på bokmål, men i 2021 gav ho ut sakprosaboka "Flukta til Finnmark på nynorsk", på Samlaget. <ref>https://www.nb.no/search?q=%22Flukta%20til%20Finnmark%22</ref> * [[Marie Berger Nicolaysen]] (Marie Nystuen Berger) (1991-), frå Nord-Aurdal, historikar, studiekonsulent ved [[UiT Noregs arktiske universitet]]. Mastergradsoppgåve: «Flåtemakt mot sjørøvari; Utsending av orlogseskadrar mot sjørøvarar, kaperar og fribyttarar under Christian IV (1588–1648)». UiT 2016. * [[Jarle Tryti Nordeide]], professor, Fakultet for biovitskap og akvakultur, [[Nord universitet]]. * [[Jacob Norman]] (1897-1983), fødd på Vebbestad i Kvæfjord, busett i Bjarkøy, Sandtorg, Kvæfjord; lærar, skoleinspektør, offiser og ordførar. (Kvæfjord bygdebok band 2) * [[Inga Elisabeth Næss]] (1940-), fødd på Vega, busett i Trondheim og på Vega; kulturarbeidar, forfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Berit Oksfjellelv]] (1977-), frå [[Bleikvasslia]], filolog, journalist, bildekunstnar og forfattar. * [[Ove Arild Orvik|Ove Orvik]] (1952-), frå Romsdal, busett på Sortland; lektor, forfattar (Dialekt-ordbøker frå Romsdal og Vesterålen) (Nynorsk og dialekt) * [[Aud-Kirsti Pedersen]] (1955-), Tromsø, filolog, stadnamngranskar (Nynorsk) * [[Søgni Gjerløw Remen]], Stokmarknes, mastergrad 2019: «Tidsskriftet Håløygminne (1920-2019). Nordnorsk kulturreising gjennom hundre år», UiT Norges arktiske universitet (nynorsk) [https://munin.uit.no/handle/10037/16042] * [[Vilhjelm Riksheim]] (1893-1982), fødd i Valberg, Vestvågøy, busett i Tromsø; lektor, overlærar, rektor ved Tromsø offentlige høyere allmennskole. (Skreiv "Ljodvoksteren i Vefsnmålet") * [[Kjell Risa]], universitetslektor, Fakultet for samfunnsvitenskap, [[Nord universitet]]. * [[Ottar Norman Sandness]] (25.5.1894-24.12.1972), lærar og lokalhistorikar, busett i Hadsel; artiklar i Hofdasegl og Håløygminne * [[Per Sjåvik]] (1951-), frå Mosjøen, lektor ved Mosjøen videregående skole; har skrive om dialektar og stadnamn på Helgeland, bl.a. «Dialektane på Sør-Helgeland», Årbok for Helgeland 1998-99, side 44-59 (nynorsk); «Utviklingstendenser i Vefsnmålet» Hovedoppgave i nordisk, Universitetet i Trondheim 1984 (bokmål); «Nynorsk i Vefsn. Innføring i nynorsk med Vefsn-dialekten som grunnlag», 1982 * [[Olav Skare]] (1959-), seksjonsleiar [[UiT Noregs arktiske universitet]].(Redaktør saman med Ernst Håkon Jaht av "Nordnorske dialektar" (1996)) (Nynorsk og bokmål) * [[Knut Skorpen]], Mosjøen, lokalhistorikar (Nynorsk) * [[Per Smørvik]] (1937-), Mosjøen, lektor, lokalhistorikar (Bøker og artiklar) (Nynorsk) * [[Erling H. Solbø]] (26.7.1913-31.8.1993), handelsmann og kulturarbeider; busett i Tranøy; artiklar i Årbok for Senja * [[Paul Solheim]] (14.4.1908-24.5.1994), Herøy, lokalhistorikar m.m. Fleire småskrift, artiklar i årbøker. * [[Jens B. Eriksen Solvang]] (11.6.1867-sept. 1958); busett på Bakkejord i Hillesøy; artiklar i Håløygminne * [[Thorbjørn Storjord]] (14.5.1924-25.6.2003), lektor ved Troms off. landsgymnas 1952-1967, lektor ved Bodø gymnas 1967-72, høgskolelektor i Bodø 1972-1990; «Tysfjord. Samiske og norske stadnamn» (1998) (Nynorsk) * [[Rolv Straume]] (1882-1982), Bø i Vesterålen; lærar, kyrkjesongar, lokalhistorikar (Nynorsk) * [[Martin Strømnes]] (1900-1977), f. i Borge i Lofoten, professor i pedagogikk ved Lærarhøgskolen, Trondheim (Nynorsk) * [[Oddvar Støme]] (1933-), fødd i Kiberg; filolog, forfattar (Nynorsk) * [[Reidar Svare]] (1899-1976), fødd og busett i Vefsn; redaktør, bankmann, folkeminnesamlar og lokalhistorikar. * [[Rolv Thesen]] (1896-1966), fødd på Hamnøya i Lofoten, litteraturkritikar. (Nynorsk) * [[Hallvard Tjelmeland]] (1952-), professor i det 20. hundreårets historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Jon Todal]] (1952-), professor, Sámi Allaskuvla, [[Samisk høgskole]]. Kautokeino. * [[Trond Trosterud]] (1962-), forskar Giellatekno, Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Øystein Alexander Vangsnes]] (1968-), professor nordisk språkvitskap, Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Ketil Zachariassen]] (1969-), førsteamanuensis historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Kjell M. Øksendal]] (1943-), lektor, Mosjøen (Nynorsk) * [[Nils Aarsæther]] (1947-), tidlegare professor ved Institutt for planlegging og lokalsamfunnsforsking, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Steinar Aas]] (1965-), fødd i Bodø; historikar; professor, Fakultet for samfunnsvitskap, [[Nord universitet]]. == Fotnotar== <references/> [[Kategori:Nynorsk i Nord-Noreg| *]] hj3qnlsntkcl73583yn5a838304hk8c 3666189 3666187 2026-08-14T08:35:28Z Ranveig 39 Flikk 3666189 wikitext text/x-wiki Dette er eit oversyn over '''nordnorske forfattarar som skriv nynorsk og dialekt.''' ===Skjønnlitterære forfattarar=== {{ufullstendig liste}} * [[Hanne Aga]] (1947-2019), Røra, busett i Tromsø; forfattar. (Nynorsk) * [[Sumaya Jirde Ali]] (1977-), norsksomalisk debattant, poet og forfattar, kom til Bodø i 2005 der ho vaks opp. Gav ut boka ''Ikkje ver redd sånne som meg'' i serien ''Norsk røyndom'' på Samlaget, 2018 (Nynorsk). Fleire andre bøker (bokmål). * [[Liv Marie Austrem]] (1947-), Vågå, Vestvågøy, Lofoten; forfattar. (Nynorsk) * [[Arthur Arntzen]] (1937-), Tromsø; forfattar. (Dialekt) * [[Anton Christian Bang]] (1840-1913), Dønna, Oslo; teolog. (Bokmål og nynorsk) * [[Karlot Bugge (Baustad) Edvardsen]] (1882-1953), Sømna. (Nynorsk) * [[Lars Kornelius Edvard Berg]] (1901-1969), Tromsø; forfattar og lærar. (Nynorsk) * [[Jack Berntsen]] (1940-2010), Svolvær, lektor og visesongar. (Dialekt) * [[Olava Bidtnes]] (1938-) fødd i Stjørdal, busett i Tromsø; lyrikar. (Nynorsk) * [[Sissel Solbjørg Bjugn]] (1947-2011), fødd på Setermoen; forfattar. (Nynorsk) * [[Anne Osvaldsdatter Bjørkli]] (1951-), Balsfjord; forfattar. (Nynorsk) * [[Dagmar Blix]] (1900-1984) fødd i Hol, busett i Stamsund; forfattar og lærar. (Nynorsk) * [[Elias Blix]] (1836-1902), fødd i Gildeskål; forfattar, professor og politikar. (Nynorsk) * [[Johan Borgos]] (1939-), fødd i Øksnes, busett på Sortland; lærar, historikar og bygdebokforfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Gudmund Danielsen Brede]] (1911-1951), fødd i Tjeldsund, Nordland; bladmann og forfattar. (Nynorsk) * [[Lars Bremnes]] (1964-), fødd i Svolvær, busett i Kvæfjord; forfattar, komponist, musikar og songar. (Dialekt) * [[Ola Bremnes]] (1955-), fødd i Svolvær, busett i Vågan, forfattar, komponist, musikar og songar. (Dialekt) * [[Ole H. Bremnes]] (1930-2018), fødd i Kvæfjord, busett i Svolvær; lærar, skolestyrar og diktar. (Dialekt) * [[Sverre By]] (1897-1975), fødd i Sømna, busett i Trondheim; lærar, skolestyrar og forfattar. (Nynorsk) * [[Olaus Fredrik Dreyer]] (1873-1959), Øksnes (1 diktsamling: ''Tuntreet'') (Nynorsk)<ref> Olaus Fredrik Dreyer: "Tuntreet og andre dikt", Utgitt av ungdomslaget "Varden", 1952 [https://www.nb.no/items/0ff0c33d43ca2680a790eb69805022c8?page=1&searchText=%22Olaus%20Fredrik%20Dreyer%22]</ref> * [[Asbjørn Dybwad]] (1924-1973), fødd og busett i Tromsø; forsikringsagent, forfattar, målar og radiokåsør. (Dialekt) * [[Arnljot Eidnes]] (1909-1990), fødd og busett i Bjarkøy. (1978: ''Tankar i kveldsol'' (dikt), 1989: ''Jekteskipperen'' (roman)) (Nynorsk) * [[Hans Eidnes]] (1887-1963), fødd i Bjarkøy, busett på Trondenes, skolestyrar, lokalhistorikar og politikar. (Nynorsk) * [[Per Eidnes]] (1913-1987), fødd i Bjarkøy. (1975: ''Muntert om mangt'') (Nynorsk)<ref>"Per Eidnes" (minneord), Harstad Tidende, lørdag 21. november 1987 [https://www.nb.no/items/2ff7683d7b389de15e0940da81e39686?page=3&searchText=%22Per%20Eidnes%22]</ref> * [[Magne Einejord]] (1934-2018), busett i Målselv. (Nynorsk og bokmål) * [[Ingeborg Eliassen]] (1953-), fødd i Ballangen, busett på Nesoddtangen; forfattar og dramatikar. * [[Ingunn Elstad]] (1953-), fødd i Vestvågøy, busett i Tromsø; professor emerita i sjukepleie. (1981: ''Den store snøvinteren'') (Nynorsk) * [[Endre Lund Eriksen]] (1977-), fødd i Bodø, busett i Tromsø; forfattar. (1 bok på nynorsk) * [[Fridtjof Eriksen]] (1930-25.2.2022), fødd i Dyrøy, busett i Lenvik; lærar, politikar, forfattar. (Nynorsk) * [[Hans Kristian Eriksen]] (1933-2014), fødd i Kiberg, busett på Senja; lærar, forfattar, lokalhistorikar. (Bokmål, nynorsk og dialekt) * [[Marius Hagbart Evjeberg]] (1905-1969), fødd i Borge i Lofoten, busett på Bøstad i Lofoten; journalist, forfattar, forleggjar. (Nynorsk) * [[Thoralf Fagertun]] (1980-) frå Meløy i Nordland, Familien Gnork (2022), Kobbs hus (2024) (nynorsk) * [[Aase Synnøve Falck]] (1934-), oppvaksen i Nordreisa, busett i Tromsø. (Dikt på dialekt) * [[Kyrre Endre Marinius Finn (Nilsen)]] (1902-1970), fødd i Salangen, busett på Værøy; lærar. * [[Torstein Finnbakk]] (1952-), fødd i Hemnes, busett i Brønnøysund; forfattar og journalist. (Nynorsk og dialekt) * [[Ingvald Forsberg]], (1886-1933), fødd i Nordfold; journalist og forfattar. (Nynorsk) * [[Hans Fuhr]] (1953-), fødd i Sogn, busett i Bodø. (Nynorsk) * [[Einar Fyhn]] (1915-2001), fødd i Lyngen, busett i Stamsund. (Dialekt og nynorsk) * Gunnar Garfors (1900-1979), fødd i Skjomen, busett på Ankenes; lærar. (Nynorsk) * [[Rikke Gürgens Gjærum]] (1972-), busett i Harstad, 2 lyrikksamlingar (2023, 2025) (Nynorsk) * [[John Gustavsen]] (1943-), fødd i Porsanger, busett i Tromsø; forfattar og journalist. (Bokmål og nynorsk) * [[Klaus Hagerup]] (1946-2018), tilsett ved [[Hålogaland teater]] 1971-1977, skreiv bl.a. ''Det e her æ høre tel'' (Dialekt) [https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2013041506274?page=0] * [[Kristian Halse]] (1926-2018), fødd i Surnadal, busett på Olderskog i Vefsn; lærar, diktar og lokalhistorikar. (Nynorsk) * [[Randi Hansen]] (1958-), fødd i Tromsø, busett i Harstad; lærar og popsongar. (Dialekt) * [[Sigrid Agnethe Hansen]] (1989-), fødd i Harstad, busett i Tromsø, journalist i NRK Troms; forfattar. (Nynorsk) * [[Arvid Hanssen]] (1932-1998), fødd i Vika i Lenvik, busett i Lenvik; forfattar. (Nynorsk, dialekt og bokmål) * [[Sigrid Merethe Hanssen]] (1966-), fødd på Finnsnes, busett på Finnsnes; lektor og forfattar. (Nynorsk) * [[Jakob Emil Hardersen]] (1995-), fødd og busett i Harstad, debut: ''"Mine første år"'', dikt, Lyrikkforlaget 2024 (Bokmål og nynorsk) * [[Tore Hay]] (1947-), fødd på Andørja, busett på Evenskjer og Oslo; lærar og forfattar. (Bokmål og dialekt) * [[Kine Hellebust]] (1954-), fødd i Harstad, busett i Harstad/Malangen/Oslo; skodespelar, songar, forfattar. (Nynorsk og dialekt) * [[Trond Hellemo]] (1940-), fødd i Lenvik, busett i Senjahopen; lærar, forfattar, salmediktar. (Nynorsk) * [[Oddvar Heløe]] (1929-2006), fødd i Ibestad, busett i Harstad. (Dialekt) * [[Vera Henriksen]] (1927-2016), fødd og oppvakse i Oslo; forfattar. Sogespel til Festspillene i Nord-Norge. ''Vargtid'' (1968), ''Selshemnaren'' (1968), ''Asbjørn Selsbane'' (1972) (Nynorske spel) * [[Tore Elias Hoel]] (1953-), fødd i Harstad, busett i Bodø; lektor, lyrikar, ungdomsbokforfattar. (Nynorsk og bokmål) * [[Trygve Hoff]] (1938-1987), fødd på Rognan, busett på Darbu i Øvre Eiker; lærar, tekstforfattar, visesongar. (Dialekt) * [[Knut Holte]] (1949-), busett i Harstad; lektor og forfattar. (Bokmål) (1 bok ''Utanfor byen'' (lyrikk) på nynorsk) * [[Ingvild Holvik]] (1976-), fødd i Bergen, busett i Tromsø; forfattar og omsetjar. (Nynorsk) * [[Sissel Horndal]] (1970-), fødd i Mørsvikbotn i Sørfold; bildekunstnar, illustratør, forfattar. (Nynorsk) * [[Johan Kristian Lind Hveding]] (1879-1965 ), fødd på Leiknes i Tysfjord, busett i Hadsel, Trondenes, Lyngen, Tromsø; lærar, skolestyrar og overlærar, folkeminnesamlar, dialektsamlar og forfattar. (Nynorsk) * [[Andreas Indregard]] (1906-1977), busett på Vidrek i Narvik; lærar. (Nynorsk) <ref>"Andreas Indregard til minne" Av Gunnar Garfors, Fremover, onsdag 22. juni 1977 [https://www.nb.no/items/c473fb457ac95908462ec3bb2817d660?page=5&searchText=%22Andreas%20Indregard%22] </ref> * [[Tor Jacobsen]] (1930-21.11.2021), fødd og busett på Mo; forfattar og journalist. (Bokmål og dialekt) * [[Eva Jensen]] (1955-2016), fødd i Salangen, busett i Tromsø; forfattar. (Nynorsk) * [[Einar F. Johnsen]] (1935-2019), busett i Bø; 1997: ''Vers på ville veier'', Sortland, lyrikk (bokmål side 7-39, nynorsk side 40-59) * [[Inge Eberg Johansen]] (1936-), fødd og busett i Hadsel; lærar og forfattar. (Dialekt, bokmål og nynorsk) * [[Birger Jåstad]] (1904-1984), fødd og busett i Leirfjord; lærar, forfattar og politikar. (Nynorsk) * [[Lars Jaastad]] (1871-1926), fødd i Ullensvang, busett i Leirfjord; lærar, forfattar og politikar. (Nynorsk) * [[Ivar Kleiva]] (1903-1998), fødd i Norddal, busett i Gryllefjord i lengre tid; lærar, forfattar og lokalhistorikar. (Nynorsk) * [[John Klæbo]] (1839-1874), fødd på Dønna, busett i Kristiania (Oslo); lærar og forfattar. (Nynorsk) * [[Kjersti Kollbotn]] (1959-), fødd i Breim i Nordfjord, busett i Tromsø; sivilingeniør og forfattar. (Nynorsk) * [[Wenche Krossøy]] (1943-2010), fødd på Andørja; forfattar. (Nynorsk) * [[Astrid Langjord]] (1885-1955), fødd på Myrnes i Vefsn, busett i Bjørnådalen i Vefsn; bondekone, diktar og organisasjonskvinne. (Nynorsk) * [[Irene Larsen]] (1964-), fødd i Skjervøy, busett i Tromsø; lyrikar. * [[Hans Lind]] (1866-1935), fødd på Andenes, død i Sør-Afrika; diktar. (Dialekt) * [[Arne Lyngås]] (1924-2004), fødd og busett i Målselv; diktar, bonde, skogsarbeidar. (Dialekt og nynorsk) * [[Arnt Løftingsmo]] (1922-2020), journalist m.m. (Nynorsk) * [[Knut Melangen]] (1935-19.12.2018), fødd i Narvik, busett på Finnsnes. (Dialekt og bokmål) * [[Ragnvald Mo]] (1898-1990), Salten; folkeminnesamlar. (Nynorsk) * [[Tove Myhre]] (1964-), fødd og busett i Tromsø; journalist, forfattar. (Nynorsk) * [[Mari Myrberget]] (1902-1992), fødd i Leifjord, busett i Sandnessjøen; lærar, skreiv spelstykke. (Dotter til Lars Jaastad) (Nynorsk) * [[Simon Myrberget]] (1902-1959), fødd i Koppang, busett i Sandnessjøen; skreiv spelstykke på nynorsk. (Nynorsk og bokmål) * [[Rolf Nesje]] (21.7.1935-30.12.1982), 1976: ''Bestefarsklokka'' (Vefsn, bokmål), 1977: ''Han Øyr-Per og hans tid'' (Trondheim, nynorsk), 1979: ''Tyrhans---'' (Vefsn, nynorsk), 1981: ''Utmarksfolket - om samer i Salten'' (Vefsn, bm), formann Vefsn mållag 1969-1972 * [[Jens R. Nilssen]] (1880-1964), fødd i Valberg, illustratør av teikneseriar og bøker. * [[Audun Nilsskog]] (1930-2002), fødd i Vefsn, busett på Notodden; lyrikar. (Nynorsk) * [[Jacob Norman]] (1897-1983), fødd på Vebbestad i Kvæfjord, busett i Bjarkøy, Sandtorg, Kvæfjord; lærar, skoleinspektør, offiser og ordførar. (Éi diktsamling på nynorsk: ''Dikt og prologar'' (1966) * [[Inga Elisabeth Næss]] (1940-), fødd på Vega, busett i Trondheim og på Vega; kulturarbeidar, forfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Leonhard Næss]] (1855-1940), fødd i Beiarn, lærar, prest i Bjarkøy, Norddal, Elverum og Vågå; teolog, bibelomsetjar, lyrikar og forfattar. (Nynorsk) * [[Berit Oksfjellelv]] (1977-), fødd i Bleikvasslia i Hemnes; filolog, journalist, bildekunstnar og forfattar. (Nynorsk) * [[Herolv Karstein Olsen]] (1924-2013), fødd i Lenvik, busett i Tromsø; lærar, rektor. 3 bøker: ''Bårer i leia'' (1994), ''Med Elisa til Jan Mayen og Svalbard 1921'' (2001), ''Den gamle anorakken'' (2006) (Nynorsk) * [[Hilmar Olsen]] (1933-2003), fødd og busett i Lurøy. 1994: ''Vikæ'', Lurøy kommune (s-5-30 på lurøydialekt, s.31-47 på bokmål). (Dialekt og bokmål) * [[Ragnar Olsen]] (1950-), fødd og busett i Tromsø; forfattar og visemusikar. (Dialekt). * [[Peter Karl Eberg Pedersen]] (1852-1882), fødd i Mekila i Trondenes (no: Harstad); lærar, avismann og forfattar. (Nynorsk og dansk-norsk) * [[Geir Pollen]] (1953-), fødd i Målselv, busett på Toten; forfattar. * [[Anna Dorthea Remhaug]] (1931-2021), busett i Trondheim, men opprinneleg frå Rana. "Jordbærstrå" (noveller, 2013) (Nynorsk) * [[Tryggve Remmen]] (1903-1924), fødd og busett i Vefsn; musikar og forfattar. (Nynorsk) * [[Jens Riksheim]] (1853-1928), fødd i Sykkylven, busett i Valberg og Vefsn; lærar. (Nynorsk) * [[Bjarne Rognan]] (1927-), "Skårunge på Lofothavet" (1980) (Nynorsk) * [[Edvard Ruud]] (1907-2001), fødd og busett på Ytter-Elgsnes i Harstad; lyrikar, folkeminnesamlar, folkemusikar. (Nynorsk) * [[Magnar Rygg]] (1948-2000), fødd i Gloppen, busett i Troms; lærar og forfattar. (Nynorsk) * [[Arnt Ryvold]] (1944-), (1944-), fødd i Dyrøy, busett Tromsø; tidlegare radio- og fjernsynsjournalist. 1990: ''Kjære Troms''; 1997: ''Den store snøvinteren''; 2001: ''Det nye tekstamentet'' (Dialekt, nynorsk) * [[Henrik Rødsand]] (1960-), Alsvåg. ''Til bygda'', 2012 (dikt) (Bokmål og dialekt) * [[Hilmar Rørmark]] (1907-1972), fødd i Sømna, lærar ved Trondarnes folkehøgskole (1930-1945, 1948-49), og lærar (1945-1948) og skolestyrar (1949-1970) ved Vefsn folkehøgskole. Debut 1931: 'Det lagar seg nok'. Skodespel. 47 sider (Nynorsk) * [[Hans Sande]] (1946-), fødd i Bergen, busett i Tromsø fram til 1996, deretter busett i Sunnhordaland; lege, forfattar. (Nynorsk) * [[Kjell Sandvik]], (1929-1992), fødd og oppvakse i Honningsvåg, død i Asker; forfattar, komponist og journalist (1972: ''Visa i graset'' (dialekt, nynorsk). (Bokmål, dialekt, nynorsk) * [[Halvdan Sivertsen]] (1950-), fødd i Tromsø, busett i Bodø; visesongar og visediktar. (Dialekt) * [[Gunnhild Skjefstad]] (1939-), fødd og oppvakse på Nesna, busett på Nesna; diktsamlinga ''Tore Hund og falne stridsmenn''(2006), ''Steinalderfolk'' (2014) (Nynorsk) * [[Jahn-Arill Skogholt]] (1943-2007), fødd og busett i Lofoten; skrivar i [[Noregs Mållag]], kultursekretær og visediktar. (Nynorsk) * [[Tore Skoglund]] (1947-19.1.2024), fødd på Senja, busett i Tromsø; forfattar, journalist og komikar. (Dialekt) * [[Malvin Skulbru]] (29.9.1942-), fødd på Skulbru i Lofoten, busett i Tromsø; visediktar, visesongar. (Bokmål og dialekt) (1982: ''Der kom ei vise rækandes'', u.å.: ''Viser fra en utkant'' (Bokmål og dialekt)) * [[Knut Smistad]] (1938-), fødd i Narvik, busett i Tromsø; forfattar, journalist og filolog. (Bokmål og dialekt) * [[Rakel Solstad]] (1945-), fødd i Kiberg i Finnmark, busett i Trondheim; forfattar. (Nynorsk) * [[Helge Stangnes]] (1936-), fødd på Senja, busett i Tromsø; lærar, lyrikar. (Dialekt, nynorsk) * [[Tarald Stein]] (1977-), fødd i Oslo, oppvakse på Vestlandet, busett i Tromsø i fleire år, no i Oslo; forfattar (Nynorsk) * [[Oddvar Steinrud]] (1932-2012) (pseudonym: [[Anton Sauflokkli]]), busett i Mosjøen; lærar, forfattar. (Dialekt, nynorsk) * [[Iver Stenersen ]] (1884-1962), busett i Målselv. * [[Gunvor Stornes]] (1924-2013), fødd i Korgen, busett i Hemnes; forfattar og lyrikar. (Nynorsk) * [[Ivar Strompdal]] (1886-1953), fødd i Velfjord, busett i Velfjord (1908-1923) og i Vefsn (frå 1927); lærar, folkeminnesamlar. (Nynorsk) * [[Knut Strompdal]] (1881-1954), fødd og busett i Velfjord; folkeminnesamlar, politikar og bonde. (Nynorsk) * [[Morten Edvard Robertsen-Strømme]], (1857-1930), fødd på Straume i Bø i Vesterålen, busett i Bø i Vesterålen; debut med ''Nordanfor folkeskikken'', Kristiania 1914 (forteljing)(Nynorsk) * [[Torvald Sund]] (1952-), fødd i Rissa, busett i Levanger; forfattar og dramatikar. Bøker med emne frå Nord-Noreg. (Nynorsk) * [[Inger Johanne Sæterbakk]] (1981-), fødd i Bodø, oppvakse i Orkanger. (Nynorsk) * [[Rolv Thesen]] (1896-1966), fødd på Hamnøya i Lofoten, busett i Oslo; litteraturkritikar. (Nynorsk og bokmål) * [[Ragnfrid Trohaug]] (1975-), fødd i Bodø, busett i Bergen; litteraturvitar, redaktør, forfattar. (Nynorsk) * [[Nilmar Tømmervik]] (1904-1943), fødd i Leirfjord, busett i Vatnet i Leirfjord; bonde, lyrikar. Skreiv songen "Helgeland". (Nynorsk) * [[Gjert Tømmerås]] (1937-), fødd i Hamarøy, busett i Bodø. (Dialekt, bokmål) * [[Frithjof Vang]] (1927-2006), Andørja (Bokmål og dialekt) * [[Sigrid Wågan]], (3.9.1925-30.7.1992), Vik i Helgeland; diktsamlinga ''Hverdagsdikt'' (1989) (bokmål; 4 dikt på brønnøydialekt) * [[Sølvi Ytterstad]] (1945-), fødd og oppvakse i Vestbygda, Lødingen, busett i Harstad; lyrikar (7 diktsamlingar).(Bokmål, dialekt, nynorsk) * [[Nils Kristian Ødegaard]] (1873-1947), fødd i Bremsnes, busett i Drevja; lærar; gav ut diktsamlinga ''I livsens strid'', Mosjøen, 1912. (Bokmål og nynorsk) * [[Trond Østrem]] (1957-), organist , elektroingeniør, frå Dyrøy; "Bygda. Visebok av Trond Østrem" (1980) (Dialekt)[https://www.nb.no/items/b058f7b19d5de6d2d14393059c6bc609?page=0&searchText=%22Trond%20%C3%98strem%22] [https://www.nb.no/items/c84eae552cae10647e6a3aa0e4b198b4?page=1&searchText=%22Trond%20%C3%98strem%22] * [[Peter Wessel Zapffe]], (1899-1990), fødd i Tromsø, død i Asker; ''Vett og uvett. Stubber fra Troms og Nordland'', utgitt i samarbeid med Einar Kristoffer Aas, 1942 (Dialekt og bokmål) * [[Einar Kristoffer Aas]], (1901-1981), fødd i Tromsø; ''Vett og uvett. Stubber fra Troms og Nordland'', utgitt i samarbeid med Peter Wessel Zapffe, 1942 (Dialekt og bokmål) ===Faglitterære forfattarar=== {{ufullstendig liste}} * [[Karl Akre]] (1842-1912), busett i Alta og Vadsø; lærar, skolestyrar, kyrkjesongar og politikar. (Redigerte bladet "[[Finnmarkingen]]" på dialekt og landsmål) * [[Gulbrand Alhaug]] (1942-), professor emeritus nordisk språkvitenskap, Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Sigrun Høgetveit Berg]] (1972-), førsteamanuensis i eldre historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Hans Christian Bergersen]] (26.3.1886-17.5.1970), f. i [[Kvæfjord]], var lærar, blant anna ved Tøyen folkeskole i [[Oslo]] der han var overlærar frå 1935 til 1956. Han var også forlagskonsulent og ordbok- og lesebokforfattar. * [[Narve Bjørgo]] (1936-), professor i historie ved [[UiT Noregs arktiske universitet]] (1972), rektor 1985-1989 * [[Trond Bliksvær]], postdoktor, Fakultet for samfunnsvitenskap, [[Nord universitet]]. * [[Baard Borge]] (1963-), professor, Handelshøgskolen ved UiT i Harstad, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Johan Borgos]] (1939-), fødd i Øksnes, busett på Sortland; lærar, historikar og bygdebokforfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Arthur Brox]] (1901-1973), fødd i Tromsøysund, busett i Torsken; folkeminnesamlar, lærar og politikar. * [[Tove Bull]] (1945-) * [[Nils Ivar Skarpmoen Dannemark]] (1956-), professor, Sámi Allaskuvla, [[Samisk høgskole]]. Kautokeino. * [[Asbjørn Eidnes]] (1921-2009), fødd og busett på Trondenes, rektor, forfattar og lokalhistorikar. * [[Hans Eidnes]] (1887-1963), fødd i Bjarkøy, busett på Trondenes, skolestyrar, lokalhistorikar og politikar. * [[Sveinung Eikeland]] (1956-), viserektor, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. Busett i Kviby, Alta. * [[Jon Eldar Einejord]] (1939-2007) * [[Hallgeir J. Elstad]] (1964-), fødd i Vestvågøy; teolog og prest. * [[Ingunn Elstad]] (1953-), fødd i Vestvågøy, busett i Tromsø; professor i sjukepleie. * [[Kåre Elstad]] (1919-2001), fødd i Borge (Vestvågøy) i [[Lofoten]], dialektforskar, tilsett ved [[UiT Noregs arktiske universitet]] (1974), professor (1984-). * [[Åsa Elstad]] (1956-), fødd i Vestvågøy, busett på Sortland; førsteamanuensis, historikar. * [[Anna Margrete Flåm]] (1947-), busett i Tromsø, Institutt for psykologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Narve Fulsås]] (1953-), professor, historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[John Gustavsen]] (1943-), fødd i Porsanger, busett i Tromsø; forfattar og journalist. (Bokmål og nynorsk) * [[Astrid Gramstad]] (1977-), førsteamanuensis, Institutt for helse- og omsorgsfag, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Gunnar Grytås]] (1949-), forskar, journalist og forfattar. * [[Teresa Grøtan]] (1974-), fødd på Stokmarknes; forfattar og journalist. (Bokmål og nynorsk). * [[Kristian Halse]] (1926-2018), fødd i Stangvik, Møre og Romsdal, busett i Vefsn; diktar, pensjonert lærar. * [[Hildur Hatlebrekke]] (1935-5.6.2022), Vadsø, «Vadsø-dialekten, med glimt frå dialektene i Kiby og Ekkerøy» (Varanger mållag, Vadsø 1981) (bokmål) * [[Anna Henriksdotter Haug]] (4.7.1876-12.10.1962 ), lærar og lokalhistorikar, busett i Hadsel, artiklar i Hofdasegl og Håløygminne. (Nynorsk) * [[Bendiks Andreas Heide]] (1898-1981), fødd på Grytøya, busett på Vollstad, Harstad; lærar, lokalpolitikar, lokalhistorikar. * [[Eldar Heide]] (1966- ); førsteamanuensis i norrøn filologi, Universitetet i Bergen. * [[Magne Heide|Magne Leon Heide]] (1955-), fødd i Harstad, busett i Kvæfjord; filolog, lektor, kulturhistorikar (Nynorsk) * [[Jon Hellesnes]], professor (1985-2007), Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Jan Reid Hole]]; dekan, Fakultet for biovitskap og akvakultur, [[Nord universitet]]. * [[Åsne Ø. Høgetveit]] (1985-), fyrstebibliotekar, Kultur- og samfunnsfagbiblioteket, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Knut E. Karlsen]] (1969-), seniorrådgjevar i Språkrådet. * [[Lyder Kvantoland]] (28.7.1893-10.1.1972), lærar, fotograf, folkeminnesgranskar og lokalhistorikar, busett i Sørfold * [[Ole Gunnar Leirvaag]] (1951-2009), fødd i Steigen, busett i Mo i Rana; lektor, politikar (Nynorsk) * [[Sigvard Liljedal]] (23.6.1900-2.5.1985), lærar og skoleinspektør i Salangen; «Folkeminne ifrå Salangen» I og II. * [[Roger Lockertsen]] (1955-), språkforskar, fagbokforfattar og målmann. * [[Svein Lund]] (1951-), fagbokforfattar, hovudredaktør for seksbindsverket Samisk skolehistorie/Sámi skuvlahistorjá (2005–2013). * [[Rolv Lyngstad]], emeritus, Fakultet for samfunnsvitskap, [[Nord universitet]]. * [[Ole Zahl Løkås]] (28.09.1914-7.12.1977), journalist, lokalhistorikar; busett i Leirfjord * [[Birger Martinussen]] (1885-1910), fødd i Bø i Vesterålen; student, skribent og dialektgranskar. * [[Arna Meisfjord]] (1947-), rektor ved Høgskolen i Nesna 1996-2003 (Nynorsk) * [[Reidun Marie Mellem]] (1931-), fødd i Storfjord, busett i Tromsø; lærar og forfattar. * [[Lydolf Lind Meløy]] (1908–1999) lærar, fødd og oppvaksen i Vesterålen. 1960-78 skoledirektør i Finnmark (Nynorsk) * [[Ole Danbolt Mjøs]] (1939-2013), professor dr. med, rektor ved [[UiT Noregs arktiske universitet]] 1989-1995. * [[Finn Myrvang]] (1937-), fødd på Bø i Andøy kommune, busett i Bø i Vesterålen og no i Vestby; lektor og namnegranskar. * [[Atle Måseide]] (1942-), førsteamanuensis, Institutt for filosofi og førstesemesterstudier, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Per Måseide]], emeritus, Fakultet for samfunnsvitskap, [[Nord universitet]]. * [[Kathrine Nedrejord]] (1987-), oppvaksen i Finnmark, skriv til vanleg på bokmål, men i 2021 gav ho ut sakprosaboka ''Flukta til Finnmark'' på nynorsk, på Samlaget.<ref>{{Kjelde bok|utgjeve år=2021|tittel=Flukta til Finnmark|isbn=9788234006371|forlag=Samlaget|url=http://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_pliktmonografi_000003438}}</ref> * [[Marie Berger Nicolaysen]] (Marie Nystuen Berger) (1991-), frå Nord-Aurdal, historikar, studiekonsulent ved [[UiT Noregs arktiske universitet]]. Mastergradsoppgåve: «Flåtemakt mot sjørøvari; Utsending av orlogseskadrar mot sjørøvarar, kaperar og fribyttarar under Christian IV (1588–1648)». UiT 2016. * [[Jarle Tryti Nordeide]], professor, Fakultet for biovitskap og akvakultur, [[Nord universitet]]. * [[Jacob Norman]] (1897-1983), fødd på Vebbestad i Kvæfjord, busett i Bjarkøy, Sandtorg, Kvæfjord; lærar, skoleinspektør, offiser og ordførar. (Kvæfjord bygdebok band 2) * [[Inga Elisabeth Næss]] (1940-), fødd på Vega, busett i Trondheim og på Vega; kulturarbeidar, forfattar. (Bokmål og nynorsk) * [[Berit Oksfjellelv]] (1977-), frå [[Bleikvasslia]], filolog, journalist, bildekunstnar og forfattar. * [[Ove Arild Orvik|Ove Orvik]] (1952-), frå Romsdal, busett på Sortland; lektor, forfattar (Dialekt-ordbøker frå Romsdal og Vesterålen) (Nynorsk og dialekt) * [[Aud-Kirsti Pedersen]] (1955-), Tromsø, filolog, stadnamngranskar (Nynorsk) * [[Søgni Gjerløw Remen]], Stokmarknes, mastergrad 2019: «Tidsskriftet Håløygminne (1920-2019). Nordnorsk kulturreising gjennom hundre år», UiT Norges arktiske universitet (nynorsk) [https://munin.uit.no/handle/10037/16042] * [[Vilhjelm Riksheim]] (1893-1982), fødd i Valberg, Vestvågøy, busett i Tromsø; lektor, overlærar, rektor ved Tromsø offentlige høyere allmennskole. (Skreiv "Ljodvoksteren i Vefsnmålet") * [[Kjell Risa]], universitetslektor, Fakultet for samfunnsvitenskap, [[Nord universitet]]. * [[Ottar Norman Sandness]] (25.5.1894-24.12.1972), lærar og lokalhistorikar, busett i Hadsel; artiklar i Hofdasegl og Håløygminne * [[Per Sjåvik]] (1951-), frå Mosjøen, lektor ved Mosjøen videregående skole; har skrive om dialektar og stadnamn på Helgeland, bl.a. «Dialektane på Sør-Helgeland», Årbok for Helgeland 1998-99, side 44-59 (nynorsk); «Utviklingstendenser i Vefsnmålet» Hovedoppgave i nordisk, Universitetet i Trondheim 1984 (bokmål); «Nynorsk i Vefsn. Innføring i nynorsk med Vefsn-dialekten som grunnlag», 1982 * [[Olav Skare]] (1959-), seksjonsleiar [[UiT Noregs arktiske universitet]].(Redaktør saman med Ernst Håkon Jaht av "Nordnorske dialektar" (1996)) (Nynorsk og bokmål) * [[Knut Skorpen]], Mosjøen, lokalhistorikar (Nynorsk) * [[Per Smørvik]] (1937-), Mosjøen, lektor, lokalhistorikar (Bøker og artiklar) (Nynorsk) * [[Erling H. Solbø]] (26.7.1913-31.8.1993), handelsmann og kulturarbeider; busett i Tranøy; artiklar i Årbok for Senja * [[Paul Solheim]] (14.4.1908-24.5.1994), Herøy, lokalhistorikar m.m. Fleire småskrift, artiklar i årbøker. * [[Jens B. Eriksen Solvang]] (11.6.1867-sept. 1958); busett på Bakkejord i Hillesøy; artiklar i Håløygminne * [[Thorbjørn Storjord]] (14.5.1924-25.6.2003), lektor ved Troms off. landsgymnas 1952-1967, lektor ved Bodø gymnas 1967-72, høgskolelektor i Bodø 1972-1990; «Tysfjord. Samiske og norske stadnamn» (1998) (Nynorsk) * [[Rolv Straume]] (1882-1982), Bø i Vesterålen; lærar, kyrkjesongar, lokalhistorikar (Nynorsk) * [[Martin Strømnes]] (1900-1977), f. i Borge i Lofoten, professor i pedagogikk ved Lærarhøgskolen, Trondheim (Nynorsk) * [[Oddvar Støme]] (1933-), fødd i Kiberg; filolog, forfattar (Nynorsk) * [[Reidar Svare]] (1899-1976), fødd og busett i Vefsn; redaktør, bankmann, folkeminnesamlar og lokalhistorikar. * [[Rolv Thesen]] (1896-1966), fødd på Hamnøya i Lofoten, litteraturkritikar. (Nynorsk) * [[Hallvard Tjelmeland]] (1952-), professor i det 20. hundreårets historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Jon Todal]] (1952-), professor, Sámi Allaskuvla, [[Samisk høgskole]]. Kautokeino. * [[Trond Trosterud]] (1962-), forskar Giellatekno, Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Øystein Alexander Vangsnes]] (1968-), professor nordisk språkvitskap, Institutt for språk og kultur, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Ketil Zachariassen]] (1969-), førsteamanuensis historie, Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Kjell M. Øksendal]] (1943-), lektor, Mosjøen (Nynorsk) * [[Nils Aarsæther]] (1947-), tidlegare professor ved Institutt for planlegging og lokalsamfunnsforsking, [[UiT Noregs arktiske universitet]]. * [[Steinar Aas]] (1965-), fødd i Bodø; historikar; professor, Fakultet for samfunnsvitskap, [[Nord universitet]]. == Fotnotar== <references/> [[Kategori:Nynorsk i Nord-Noreg| *]] sepfs9upog43jiyootdxg4p9j951kvs Finduilas 0 229519 3666117 3062166 2026-08-13T16:21:02Z Ranveig 39 Infoboks, fmt. 3666117 wikitext text/x-wiki {{infoboks sogefigur}} '''Finduilas''' er namnet på ei alvisk kongedotter i [[J.R.R. Tolkien]] sitt legendarium, og spelar ei rolle i forteljinga [[Narn i hín Húrin]]. I [[Silmarillion]] er ho dotter av [[Orodreth]], bror av [[Finrod]]. ==Silmarillion== Finduilas av Nargothrond, dotter av Orodreth, er nært knytt til soga om [[Túrin Turambar]]. Då Túrin kom til [[Nargothrond]], vart Finduilas snøgt hugteken i han, sjølv om ho hadde vore trulova med alven [[Gwindor]] før [[Nirnaeth Arnoediad]]. Túrin berga Gwindor, og desse kom saman attende til Nargothrond. Tankane til Finduilas krinsa om Túrin av di Gwindor var nedbroten og tydeleg svekka etter pinsla i fangenskapen til [[Morgoth]]. Túrin på si side fatta at Finduilas gjerne ville vera nær han, men gav ho aldri meir enn venskap. Då Nargothrond fall, lova Túrin å berge Finduilas frå øyding og fangenskap, men draken [[Glaurung]] kom i vegen og trollbatt han, slik at ropa hennar om hjelp ikkje nådde fram. Han vart løyst etter nokon tid, og hasta nordetter for å finne ho, noko som førte han til skogen [[Brethil]]. Her fekk han høyre at ein flokk orkar hadde bunde Finduilas til eit tre, og drepe ho med eit spjut gjennom brystet. Skogmennene i området jaga orkane, men ho var alt døyande, og det siste ho fekk sagt var: «Sei Mormegil frå meg at Finduilas er her.» Skogmennene haugla ho på ein stad dei seinare kalla Haudh-en-Elleth (‘grava til alvemøya’). Túrin fall i uvit på grava hennar. ==Utviklinga av soga== Finduilas hadde ein plass i soga om Túrin frå starten av, og er soleis nemnt i dei tidlege utgåvene av ''Silmarillion'', og i vers-versjonen av Húrin-kvadet frå 1926. I [[The Book of Lost Tales]] har ho namnet «Failivrin», og er dotter av Galweg (forteljinga om Turambar og Foalokë). Namnet Failivrin/Faelivrin overlevde inn i ''Silmarillion'' som det tilnamnet Gwindor gav Finduilas på grunn av det lyse håret hennar. {{Autoritetsdata}} [[Kategori:J.R.R. Tolkien]] nfh4taa617rrdraejvhj9afzw2v8l8a Gjendesheim 0 266562 3666137 3282783 2026-08-13T18:00:57Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666137 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning |bilete = Gjende Gjendesheim01.jpg |bilettekst = Gjendesheim oppe til venstre i biletet, ved osen av [[Gjende]]. }} '''Gjendesheim''' er ei turisthytte som ligg aust i [[Jotunheimen]], i [[Vågå kommune]] i [[Oppland]]. Ho har 180 sengeplassar, fordelt på 2- og 4-sengsrom, sovesalar og nokre enkeltrom. Hytta ligg ved austenden av fjellvatnet [[Gjende]], om lag 990 meter over havet. Gjendesheim vert ofte brukt som utgangspunkt for turar over [[Besseggen]]. == Bakgrunnsstoff == * [http://www.gjendesheim.no/ Gjendesheim] {{spire}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Innlandet]] [[Kategori:Byggverk i Vågå]] q38d09mg46pa4lqypwtp3v7r3agmcne Liomseter 0 272299 3666139 3555834 2026-08-13T18:02:28Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666139 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning |bilete = Liomseter2.JPG |bilettekst = Liomseter, sett mot vest. {{foto|Helge Høifødt}} }} '''Liomseter''' er ei turisthytte i [[Gausdal kommune]] i [[Innlandet fylke|Innlandet]]. Hytta ligg nordvest for [[Ormtjernkampen nasjonalpark]], om lag 915 moh. Hytta høyrer til [[Den Norske Turistforening]] (DNT). == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://fondsbu.turistforeningen.no/cabin.php?ca_id=77 Liomseter hjå DNT] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140202135836/http://fondsbu.turistforeningen.no/cabin.php?ca_id=77 |date=2014-02-02 }} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Innlandet]] [[Kategori:Byggverk i Gausdal]] [[Kategori:Samferdsle i Gausdal]] cndczmaz1wsmuvvxe9d2o8llirwj6l0 Grimsdalshytta 0 272756 3666138 3555833 2026-08-13T18:01:43Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666138 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning |bilete = Grimsdalshytta Foto av Christer Gundersen.jpg |bilettekst = Grimsdalshytta i juli 2016. {{foto|Christer Gundersen}} }} '''Grimsdalshytta''' er ei turisthytte i [[Dovre kommune]] i [[Innlandet fylke|Innlandet]]. Hytta ligg i [[Grimsdalen]] aust for Fokstua, 994 moh. Grimsdalshytta høyrer til [[Den Norske Turistforening]] (DNT). Hytta vart opphavleg bygd i 1923, utvida i 1955 med ein 150 år gamal bygning frå [[Folldal]], og på ny utvida med eit nytt byggetrinn som stod ferdig sommaren 2008. I nærleiken er det eit gravfelt med flere graver frå [[vikingtida]], og fleire fangstanlegg for villrein. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://grimsdalshytta.turistforeningen.no/ Offisiell nettstad] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140202151527/http://grimsdalshytta.turistforeningen.no/ |date=2014-02-02 }} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Innlandet]] [[Kategori:Byggverk i Dovre]] [[Kategori:Samferdsle i Dovre]] [[Kategori:Skipingar i 1923]] meae3tzffau2ocm9dsjp83zlhio1sl9 Danebu 0 272798 3666136 3555832 2026-08-13T17:59:53Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666136 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} '''Danebu''' er eit turistsenter i [[Nord-Aurdal kommune]] i [[Innlandet fylke|Innlandet]]. Hytta ligg 985 moh. og 5&nbsp;km aust for [[Aurdal]] i [[Valdres]]. Danebu vart reist etter initiativ av P. Chr. Andersen for midlar samla inn blant norsk ungdom, og skjenkt til dansk ungdom ved Dansk Idrætsforbund som takk for at Danmark hjelpte Noreg under [[den andre verdskrigen]]. Hytta vart innvigd i 1950 og overteken av Dansk Folke-Ferie i 1976. Daneby vart utvida med utleigehytter i 1985–88. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://valdreslodge.no/ Offisiell nettstad] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140103060900/http://valdreslodge.no/ |date=2014-01-03 }} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Nord-Aurdal kommune]] [[Kategori:Skipingar i 1950]] [[Kategori:Turisthytter i Innlandet]] mom516vz3vokxlz54eolnae0ndauvzj Trulsbu 0 272833 3666142 3555840 2026-08-13T18:04:05Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666142 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} '''Trulsbu''' er ei turisthytte i [[Skjåk kommune]] i [[Innlandet fylke|Innlandet]]. Hytta ligg 1290 moh. i [[Breheimen]], vest for Lundadalsvatnet, og høyrer til [[Den Norske Turistforening]] (DNT). Hytta har 12 senger. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://ut.no/hytte/trulsbu UT.no om Trulsbu] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Innlandet]] [[Kategori:Byggverk i Skjåk]] [[Kategori:Samferdsle i Skjåk]] cprdch58vf2mqbud24f237tucyrbg4j Bessheim fjellstue 0 272915 3666135 3555831 2026-08-13T17:59:19Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666135 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} '''Bessheim fjellstue''' er ein turiststad med fjellstove og hytter i [[Vågå kommune]] i [[Oppland]]. Staden ligg 973 moh. på vestsida av [[Øvre Sjodalsvatnet]]. Bessheim var tidlegare kjent som Bessetra, og er ein av dei eldste turiststadene i Aust-Jotunheimen. Den fyrste bygningen for turistar vart oppført i 1890. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl|Bessheim|Bessheim}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://www.bessheim.no/ Offisiell nettstad] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Innlandet]] [[Kategori:Byggverk i Vågå]] [[Kategori:Samferdsle i Vågå]] [[Kategori:Skipingar i 1890]] l0otvrlvu76z3umqhngzack33wi78ns Svukuriset 0 273841 3666141 3555839 2026-08-13T18:03:39Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666141 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning}} '''Svukuriset''' er ei turisthytte i [[Engerdal kommune]] i [[Innlandet fylke|Innlandet]], som ligg på austsida av [[Femunden]], om lag 9&nbsp;km nordaust for Elgå. Hytta ligg 830 moh. og høyrer frå 1926 til [[Den Norske Turistforening]] (DNT). Ho vart utvida i 1949 og 1985. == Kjelder == {{fotnoteliste}} {{refopning}} *{{snl|Svukuriset|Svukuriset}} {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == * [http://svukuriset.turistforeningen.no/ Offisiell nettstad] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20140222065039/http://svukuriset.turistforeningen.no/ |date=2014-02-22 }} * [http://ut.no/hytte/svukuriset UT.no om Svukuriset] {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byggverk i Engerdal]] [[Kategori:Turisthytter i Innlandet]] c05vezyvl4v0wyebaeym6hpciqgkqp0 Snøheim 0 281597 3666140 3555838 2026-08-13T18:03:10Z HerVal7752 105842 Infoboks 3666140 wikitext text/x-wiki {{infoboks bygning |bilete = Snøheim.JPG |bilettekst = Snøheim ved foten av [[Snøhetta]]. }} '''Snøheim''' er ei turisthytte i [[Dovre kommune]] i [[Innlandet fylke]], som ligg ved foten av [[Snøhetta]]. Hytta vart bygd i 1952 av [[Den Norske Turistforening]] under namnet Reinheim turisthytte. I 1959 vart hytta teken over av [[Det norske forsvaret|Forsvaret]] i samband med utvikling av Hjerkinn skytefelt og endra då namn til Snøheim. I 2007 fekk Den Norske Turistforening hytta tilbake frå Forsvaret att, og ho er i dag bygd ut med 80 sengeplassar fordelt på to- og firesengsrom og sovesal. Transport til hytta går via skyttelbuss frå [[Hjerkinn]]. == Sjå òg == * [[Reinheim]] == Bakgrunnsstoff == * [http://www.nasjonalparkriket.no/overnatting/dnt/snoheim-turisthytte/# Om Snøheim på nettsidene til Nasjonalparkriket]{{Død lenkje|date=oktober 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Turisthytter i Innlandet]] [[Kategori:Byggverk i Dovre]] [[Kategori:Samferdsle i Dovre]] [[Kategori:Skipingar i 1952]] 0qr4mhfilu16u5arp26buovznmhy3r4 Melozone 0 343819 3666205 3485352 2026-08-14T10:15:26Z Ranveig 39 Malar 3666205 wikitext text/x-wiki {{DISPLAYTITLE:''Melozone''}} {{taksoboksLua|taksonomi_WD=ja | bilete = Canyon Towhee - Flickr - GregTheBusker (1).jpg | bilettekst = [[Ravinetovi]], ''Melozone fusca''{{foto|Greg Schechter}} | familie = Passerellidae }} '''''Melozone''''' er ei [[biologisk slekt]] av nokså store sporvefuglar med utbreiing konsentrert om [[Mexico]], og dels inn i sørvestre [[USA]] og dels sørover i [[Sentral-Amerika]] til og med [[Costa Rica]]. Slekta inneheld mellom anna fire artar med fellesnemninga «tovi». Ho er ein del av [[amerikasporvfamilien]], Passerellidae. == Skildring == ''Melozone'' er dei største sporvane i Passerellidae-familien, typisk 18-19 centimeter i kroppslengd, men opptil 24&nbsp;cm for den største, [[kaliforniatovi]]. Fjørdrakta er prega av grått til brunleg farge utan strekar, men mange har raudbrunt på eller rundt hovudet og/eller under [[gump]]en. Fleire har kvitt i strupen eller kvite teikninga i ansiktet, [[kvitmaskesporv]] har ein kolossal kvit augering og kvit strupe og bryst. [[Kvitøyresporv]] er mørk med nær svart, hovud, strupe og bryst. To artar, [[brunkinnsporv]] og [[kvitstrupetovi]] er [[endemisk]]e til Mexico. [[Kvittygelsporv]], ''Melozone cabanisi'', er endemisk for [[Costa Rica]]. [[Masketovi]] finst i eit lite område i USA (sørvestre [[Utah]] til søraustre [[California]], sørlege [[Arizona]], sørvestre [[New Mexico]] og så vidt inn i nordvestre [[Mexico]].) Dette er [[standfuglar]]. ''Melozone''-sporvar beitar typisk på bakken og et ofte leddyr, men toviar tar vegetarkost, spesielt kaliforniatovi har frø som føretrekt føde. ==Artslista== '''''Melozone''''' i rekkjefølgje etter [[eBird/Clements Checklist]] v2017<ref name="ebird">{{Referanse:eBird v2017|lestdato=1. oktober 2017}}</ref> med norske namn etter ''Norske navn på verdens fugler'':<ref name="nof2017">{{Referanse:NorskeFuglenamn2017‎}}</ref> * [[Brunkinnsporv]], ''Melozone kieneri'', Rusty-crowned Ground-Sparrow, <small>Bonaparte, 1850, (LC)</small> * [[Ravinetovi]], ''Melozone fusca'', Canyon Towhee * [[Kvitstrupetovi]], ''Melozone albicollis'', White-throated Towhee, <small>Sclater, 1858, (LC)</small> * [[Masketovi]], ''Melozone aberti'', Abert's Towhee, <small>Baird, 1852, (LC)</small> * [[Kaliforniatovi]], ''Melozone crissalis'', California Towhee, <small>Vigors, 1839, (LC)</small> * [[Kvitøyresporv]], ''Melozone leucotis'', White-eared Ground-Sparrow, <small>Cabanis, 1861, (LC)</small> * [[Kvitmaskesporv]], ''Melozone biarcuata'', White-faced Ground-Sparrow, <small>Prévost & Des Murs, 1846, (LC)</small> * [[Kvittygelsporv]], ''Melozone cabanisi'', Cabanis's Ground-Sparrow<small>PL Sclater & Salvin, 1868</small> == Kjelder == * (2017). [http://www.hbw.com/family/new-world-sparrows-passerellidae New World Sparrows (Passerellidae)] I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hypertekst 'Species table', henta frå http://www.hbw.com/node/1343552 21. oktober 2017 ;Referansar {{reflist}} == Bakgrunnsstoff == * {{artslenkjer}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Amerikasporvfamilien]] [[Kategori:Fugleslekter]] jex51cv4wwneu393qoiuiovamilj7b7 Petra Vlhová 0 396080 3666116 3522267 2026-08-13T16:18:24Z Ranveig 39 Fmt. 3666116 wikitext text/x-wiki {{infoboks idrettsutøvar}} '''Petra Vlhová''' ({{datoar}}) er ein [[Slovakia|slovakisk]] alpin skirennar frå [[Liptovský Mikuláš]]. Ho gjekk til topps i [[verdscupen i alpine greiner 2021]] og sikra seg dermed den store [[FIS]]-premien som verdas beste kvinnelege ski-alpinist. Under [[VM i alpine greiner 2019]] vart ho verdsmeister i storslalåm. Vlhová hadde per 10. januar 2022 sigra i 25 enkeltrenn i [[verdscupen i alpine greiner]], 17 av desse sigrane kom i spesialøvinga slalåm. ==Kjelder== {{refopning}} * {{FIS|S=AL|ID=168809}} * {{Kjelde www|url = https://www.olympedia.org/athletes/128548 |tittel = Petra Vlhová |vitja = 2023-03-18 |utgjevar = Olympedia |språk = engelsk}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Petra Vlhová|Petra Vlhová]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 16. januar 2022.'' {{refslutt}} {{spire|idrett|Slovakia}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Slovakiske alpinistar]] [[Kategori:Olympiske meistrar for Slovakia]] [[Kategori:Deltakarar under vinter-OL for ungdom 2012]] [[Kategori:Slovakiske deltakarar under vinter-OL 2014]] [[Kategori:Alpinistar under vinter-OL 2014]] [[Kategori:Slovakiske deltakarar under vinter-OL 2018]] [[Kategori:Alpinistar under vinter-OL 2018]] [[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2022]] [[Kategori:Slovakiske deltakarar under vinter-OL 2022]] [[Kategori:Alpinistar under vinter-OL 2022]] hx465qdwj409dacl3gx8tde2wpl8x8k Nålkolibriar 0 408331 3666201 3497209 2026-08-14T10:08:03Z Ranveig 39 Typ. 3666201 wikitext text/x-wiki {{taksoboksLua|taksonomi_WD=ja | underfamilien = Lesbiinae | stamme = Lesbiini }} '''Nålkolibriar''' er ei [[biologisk slekt]] '''''Chalcostigma''''' av [[kolibriar]] med fem medlemmer som samla har eit leveområde langs [[Andesfjella]] frå grenseområdet [[Venezuela]]-[[Colombia]] i nord gjennom Colombia, [[Ecuador]] og [[Peru]] til [[Bolivia]]. Slekta er ein del av stammen [[Lesbiini]] – «koketter» – i underfamilien [[Lesbiinae]]. == Skildring == Eit kort, sylforma nebb er det mest slåande trekket ved utsjånaden for nålkolibriar. Hannane har ein glitrande strupeflekk som er smal og forlenga ned over brystet.<ref name=ridgely/> Elles for det meste mørke, lite iaugefallande fjørdrakter i slekta, kroppsstorleiker frå 10 til 15 centimeter. Litt ulike preferanser for habitat, t.d. lever [[koboltnålkolibri]] høgare enn [[regnbogenålkolibri]] som kan gå ned til 2700 moh. i Ecuador. Fire av dei fem artane lever innanfor grensene til Peru, og ein av dei, [[olivennålkolibri]], lever på det høgste nivået, opp til 4700 moh. I Ecuador finn ein nålkolibriar i [[páramo]]-økosystem. [[IUCN]] har kategorisert alle fem som livskraftige artar(LC).<ref name = bli/> == Galleri == <gallery widths=200px heights=160px> Fil:Chalcostigma heteropogon (17187640355).jpg|[[Bronsenålkolibri]], ''Chalcostigma heteropogon'' {{foto|Neil Orlando Diaz Martinez}} Fil:Rainbow-bearded Thornbill.jpg | [[Regnbogenålkolibri]], ''Chalcostigma herrani'', [[Caldas-departmentet]], Colombia{{foto|Anthony Kaduck}} Fil:Chalcostigma ruficeps 252645072.jpg | [[Brunkronenålkolibri]], ''Chalcostigma ruficeps'', [[Cuzco-regionen]], Peru{{foto|Wang Cai}} Fil:MonographTrochiSupplementGoul 0224 (cropped).jpg | [[Olivennålkolibri]], ''Chalcostigma olivaceum'' Fil:Blue-mantled Thornbill - Ecuador S4E3147.jpg | [[Koboltnålkolibri]], ''Chalcostigma stanleyi'', Ecuador{{foto| Francesco Veronesi}} </gallery> == Artslista == Nålkolibriar i rekkjefølgje etter [[IOC World Bird List]] V13.1, 2023,<ref name=ioc/> med norske artsnamn etter ''Norske navn på verdens fugler''.<ref name=NNKF/> IUCN kategori er etter ''HBW and BirdLife Taxonomic Checklist''.<ref name=hbw/> * [[Bronsenålkolibri]], ''Chalcostigma heteropogon'', Bronze-tailed thornbill, <small>(Boissonneau, 1840), (LC)</small> :13-14 cm, páramo økosystem 3000-3900 moh. i Colombia, marginalt inne i Venezuela<ref name=heteropogon/> * [[Regnbogenålkolibri]], ''Chalcostigma herrani'', Rainbow-bearded thornbill, <small>(Delattre & Bourcier, 1846), (LC)</small> :10 cm, mørk hannar med iriserande raud kronestripe i tillegg til strupen, 2700-3700 moh., páramo økosystem ofte ved tregrensa, frå nordlegaste Peru til Tolima-departementet, Colombia<ref name=herrani/> * [[Brunkronenålkolibri]], ''Chalcostigma ruficeps'', Rufous-capped thornbill, <small>(Gould, 1846), (LC)</small> :10,5 cm, raudbrun krone, lever frå sørlegaste Ecuador til sentralt i Bolivia (Cochabamba-departementet), fuktig skog i austsida av Andes, 1400-3500 moh.<ref name=ruficeps/> * [[Olivennålkolibri]], ''Chalcostigma olivaceum'', Olivaceous thornbill, <small>(Lawrence, 1864), (LC)</small> :14-15 cm, mørk brungrøn fjørdrakt, høgt (3100-4700 moh.) i puna økosystem frå Ancash-regionen i Peru til La Paz-departementet i Bolivia<ref name=olivaceum/> * [[Koboltnålkolibri]], ''Chalcostigma stanleyi'', Blue-mantled thornbill, <small>(Bourcier, 1851), (LC)</small> :12-13 cm, sotbrun, gaffelforma hale, lever i våt páramo og jalca, frå Ecuador til Cochabamba, Bolivia<ref name=stanleyi/> == Kjelder == {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Chalcostigma|Chalcostigma]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 18. mai 2023'' {{refslutt}} ;Referansar {{Reflist|refs= <ref name=ridgely>Ridgeley, Robert S. Paul J. Greenfield, ''The Birds of Ecuador vol II'', s. 287, Christopher Helm London (2001) ISBN 0-7136-6117-8</ref> <ref name=heteropogon>Heindl, M. and P. F. D. Boesman (2020). ''[https://doi.org/10.2173/bow.brttho1.01 Bronze-tailed Thornbill (Chalcostigma heteropogon)]'', version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.brttho1.01</ref> <ref name=herrani>Schulenberg, T. S. and C. W. Sedgwick (2020). ''[https://doi.org/10.2173/bow.rabtho1.01 Rainbow-bearded Thornbill (Chalcostigma herrani)]'', version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.rabtho1.01</ref> <ref name=ruficeps>Heindl, M. and P. F. D. Boesman (2020). ''[https://doi.org/10.2173/bow.ructho1.01 Rufous-capped Thornbill (Chalcostigma ruficeps)]'', version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.ructho1.01</ref> <ref name=olivaceum>Schulenberg, T. S. and C. W. Sedgwick (2020). ''[https://doi.org/10.2173/bow.olitho1.01 Olivaceous Thornbill (Chalcostigma olivaceum)]'', version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.olitho1.01</ref> <ref name=stanleyi>Heindl, M. and P. F. D. Boesman (2020). ''[https://doi.org/10.2173/bow.blmtho1.01 Blue-mantled Thornbill (Chalcostigma stanleyi)]'', version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.blmtho1.01</ref> <ref name=hbw>{{Cite web|website=BirdLife Data Zone|url=http://datazone.birdlife.org/species/taxonomy|access-date=15. mai 2023|title=HBW and BirdLife Taxonomic Checklist|edition=version 7|date=Desember 2022|publisher=[[BirdLife International]]}}</ref> <ref name=ioc>{{cite web| editor1-last=Gill | editor1-first=Frank | editor2-last=Donsker | editor2-first=David | editor3-last=Rasmussen | editor3-first=Pamela | date=January 2023 | title=Hummingbirds | work=IOC World Bird List Version 13.1 | url=http://www.worldbirdnames.org/bow/hummingbirds/ | publisher=International Ornithologists' Union | access-date=15. mai 2023 }}</ref> <ref name=NNKF>{{Cite web|author=Norsk navnekomité for fugl (NNKF) |url=https://www.birdlife.no/fuglekunnskap/navn/sok/?q=Chalcostigma+estella&search=S%C3%B8k|access-date=15. mai 2023|title=Norske navn på verdens fugler |edition=|date=|publisher=[[Birdlife Norge]]}}</ref> <ref name=bli>[[Birdlife International]] [http://datazone.birdlife.org/quicksearch?qs=Chalcostigma Data Zone søk] Henta 23. mai 2023</ref> }} == Bakgrunnsstoff == * {{artslenkjer}} {{Autoritetsdata}} [[kategori:kolibrifamilien]] [[kategori:fugleslekter]] oyh398e8w407eqm9i0iee8fjto3aoxu Koprivnica 0 422209 3666182 3590171 2026-08-14T07:07:39Z TU-nor 12071 3666182 wikitext text/x-wiki {{om}} {{Infoboks by |type = Bykommune |offisielt_namn = Koprivnica |bilet_horisont = Koprivnica square 2019.jpg |bilettekst = Sentralt torg i Koprivnica |bilet_flagg = Vlag koprivnica.gif |kartposisjon_land = Kroatia |karttekst = Plasseringa av tettstaden Koprivnica |underinndeling_type = Land <br /> Fylke <br /> |underinndeling_namn = [[Kroatia]] <br /> [[Koprivnica-Križevci]] |innbyggjarar_i_år = 2021 |innbyggjarar_kjelder = <ref name="2021 Census"/> |innbyggjarar_totalt = 28 580 |innbyggjarar_urbant = 22 262 |latd=46 |latm=9 |lats=46 |latNS=N |longd=16 |longm=49 |longs=42 |longEW=E }} [[File:Koprivnica Municipality.jpg|mini|300 px|Kommunen Koprivnica innanfor [[Koprivnica-Križevci]] fylke]] '''Koprivnica''' er ein tettstad og ein [[Bykommunar i Kroatia|bykommune]] i [[Kroatia]] og fylkeshovudstad i [[Fylke i Kroatia|fylket]] [[Koprivnica-Križevci]].<ref name=Grunnlov/><ref name=Territorium/> ==Folketal== Dei største busetnadene i kommunen ved dei siste folketeljingane var: {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001<ref name="2001 Census"/> !! Folketal 2011<ref name="2011 Census"/> !! Folketal 2021<ref name="2021 Census"/> |- | style=text-align:left; | Koprivnica || 24 809 || 23 955 || 22 262 |- | style=text-align:left; | [[Starigrad]] || 1 573 || 2 386 || 2 248 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Reka i Koprivnica|Reka}} || 1 702 || 1 507 || 1 317 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Herešin}} || 666 || 728 || 682 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kunovec Breg}} || 647 || 641 || 578 |- ! Kommunen Koprivnica !style=text-align:right; | 30 994 !style=text-align:right; | 30 854 !style=text-align:right; | 28 580 |- |} ==Kjelder== ===Referansar=== {{refopning}} <references> <ref name=Grunnlov>{{Kjelde www |url = https://www.usud.hr/sites/default/files/dokumenti/The_consolidated_text_of_the_Constitution_of_the_Republic_of_Croatia_as_of_15_January_2014.pdf |tittel = The Constitution of the Republic of Croatia |utgjevar = Constitutional Court of the Republic of Croatia |dato = 15. januar 2014 |vitja = 7. januar 2025 |språk = engelsk |kommentar = Offisiell omsetjing }}</ref> <ref name=Territorium>{{Kjelde www |url = https://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2006_07_86_2045.html |tittel = Zakon o područjima županija, gradova i općina u Republici Hrvatskoj (''Lov om territoria til fylke, byar og kommunar i Republikken Kroatia'') |publikasjon = Narodne novine (''Offisielt lysingsblad'') |dato = 19. juli 2006 |vitja = 7. januar 2025 |språk = kroatisk }}</ref> <ref name="2021 Census">{{Kjelde www |url = https://podaci.dzs.hr/media/rqybclnx/popis_2021-stanovnistvo_po_naseljima.xlsx |tittel = Population by age and sex, by settlements, 2021 Census |publikasjon = Narodne novine (''Offisielt lysingsblad'') |dato = 2022 |vitja = 13. januar 2025 |språk = kroatisk, engelsk }}</ref> <ref name="2011 Census">{{Kjelde www |url = https://web.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_01/E01_01_01.html |tittel = Census of Population, Households and Dwellings 2011; Population by age and sex, by settlements |utgjevar = Croatian Bureau of Statistics |vitja = 13. januar 2025 |språk = engelsk }}</ref> <ref name="2001 Census">{{Kjelde www |url = https://web.dzs.hr/Eng/censuses/Census2001/Popis/E01_01_01/E01_01_01.html |tittel = Census 2001; Population by age and sex, by settlements |publikasjon = Croatian Bureau of Statistics |vitja = 13. januar 2025 |språk = kroatisk, engelsk }}</ref> </references> {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Byar og tettstader i Koprivnica-Križevci fylke]] [[Kategori:Bykommunar i Koprivnica-Križevci fylke]] cfo8rjxvqvwkv9mj84nhovrsy78luv3 Albert Gougis 0 423546 3666196 3622684 2026-08-14T09:19:20Z Sigmundg 835 3666196 wikitext text/x-wiki {{infoboks vitskapsfolk | nasjonalitet = [[Frankrike|fransk]] | område = [[akademikar]], [[gardbrukar]] | kjend for = innføringa av [[Effektuttaket]] }} [[Fil:Tracteur Gougis.png|mini|Traktoren som Gougis demonstrerte i 1907.]] '''Albert Gougis''' var ein [[Frankrike|fransk]] [[gardbrukar]] og [[akademikar]] som er kjend for å ha utvikla den fyrste [[traktor]] med [[effektuttak]], for å driva reiskapar som [[slåmaskin]]ar og [[sjølvbindar]]ar med motoren til traktoren. Gougis dreiv føretaket A. Gougis Fils i [[Auneau]] i [[departement i Frankrike|departementet]] [[Eure-et-Loir]] i regionen [[Centre-Val de Loire]]. Dei produserte [[jordbruksmaskin]]ar som [[Såmaskin#Radsåmaskin|radsåmaskin]]er og [[Naturgjødselspreiar|gjødselspreiarar]]<ref name="Bonaventure">M. Bonaventure, [https://invention-europe.com/2017/02/07/la-prise-de-force-est-une-invention-francaise/ ''La prise de force est une invention française''], Invention – Europe, 7- februar 2017.</ref>. Albert Gougis, som var utdanna [[ingeniør]], tok over føretaket frå far sin i 1875. På denne tida vart jordbruksmaskinar som [[slåmaskin]]ar, [[sjølvbindar]]ar og [[Skurtreskjar#Slepetreskarar_for_traktor|slepetreskjar]]ar dregne av [[hestar]], så [[knivbjelke]]n, haspelen etc. vart drivne frå eit sokalla «køyrehjul», som hadde ein diameter på rundt 90&nbsp;cm<ref name="Balle">N. Balle, ''Maskinbog for landmænd'', Teknologisk institutts forlag, 1929.</ref>. Gougis hadde lagt merke til at dette ikkje fungerte så godt når marka var våt. Når det var tjukt gras eller tjukk åker arbeidde [[knivstong]]a for sakte og maskinane køyrde seg ofte fast. [[Traktor]]ar hadde enda ikkje vunne innpass i [[jordbruk]]et, men problemet med at maskinane køyrde seg fast når det var vått ville vera det same anten dei vart dregne av hestar eller ein traktor. Ei løysing kunne ha vore å montera ein separat motor på haustemaskinane, men motorar var heller ikkje utbreidde på denne tida. Om ein hadde fleire maskinar, til dømes slåmaskin og sjølvbindar, vart det for dyrt med separate motorar for kvar maskin og ein laut flytta motoren mellom maskinane, noko som var tungvint. For å bøta på dette bygde Gogis i 1905 ein traktor av bildelar og tok til å eksperimentera med å driva reiskapen direkte frå motoren på traktoren, via ein [[kardanaksling]]. Traktoren ville då erstatta både hestane og ein eventuell separat motor. Han heldt fram med eksperimenta sine i 1906 og i 1907 demonstrerte han ein prototype, som vart verdas fyrste traktor med effektuttak<ref name="Gougis">A. Gougis, ''Nouveau tracteur agricole'', Journal d'agriculture pratique, 1907, vol. 2, ss. 215-217.</ref><ref name="Bonaventure"/><ref name="Cherouvrier">Cherouvrier, J. og Noulin, J., ''Tracteurs du monde de 1853 à nous jours'', 2. utg., ETAI, 2004.</ref>. Før Gougis innførte krafuttaket var [[Reimskive|reimskiva]] den einaste måten å driva eksterne maskinar, via ei [[Drivreim#Flatreim|flatreim]]. Effektuttaket på traktoren til Gougis var ein aksling i bakkant på traktoren, som på moderne traktorar. I motsetning til ei reimskive kunne effekttuttaket nyttast når traktor og reiskap var i rørsle. Gougis framheva at effektuttaket mellom anna kunne nyttast til å driva slåmaskinar, sjølvbindarar, skurtreskjarar<ref name="Gougis"/>. Turtalet til effektuttaksakslingen var proporsjonalt med turtalet til motoren og kunne koplast inn/ut uavhengig av om traktoren var i rørsle eller ikkje, noko som var nyttig i samband med drift av ei slåmaskin i tjukt gras, eller ein sjølvbindar i tjukk åker. Traktoren hadde ein 4-sylindra [[bensinmotor]] med ei [[effekt]] på 10-12 [[Hestekraft|hk]] ved 1200 [[Omdreiningar per minutt|o/min]]<ref>''Tracteur agricole Gougis'', salsbrosjyre.</ref>. Det var [[kjede]]drift av bakhjula, som hadde ein diameter på 1 m og ei breidd på 23 [[Centimeter|cm]]. Det var to hastigheiter framover på 4 og 8 [[Kilometer per time|km/t]] og ei attover. Det var berre eit framhjul, med ein diameter 57 cm og ei breidd på 15 cm. Traktoren hadde ein [[masse]] på 1500 [[Kilogram|kg]], ei lengd på 3,3 [[Meter|m]], ei breidd på 1,67 m og ei høgd på 1,5 m. Gougis bygde ein ny traktor i 1908, men sjølv om demonstrasjonane vekte åtgaum vart det ikkje nokon kommersiell suksess. Ein av traktorane vart nytta for demonstrasjonar hjå L’Institut National Agronomique<ref name="Bonaventure"/>. Frå 1908 og utover konsentrerte Gougis seg om å produsera såmaskinar og gjødselspreiarar. I 1962 gjekk føretaket saman med konkurrenten Nodet under namnet ''Nodet Gougis''<ref name="Bonaventure"/>. I 1919 byrja [[International Harvester]] å eksperimentera med effektuttak på ein International 8-16, og i 1921 var effekttuttaket tilgjengelig som ekstrautstyr for International 15-30 <ref>G. Quick, ''Spinning an historical yarn about Power-Take-Off shafts'', Australian Grain, Mars-avril 2008, pp. 36-37.</ref>. == Referansar == {{referanseliste}} [[Kategori:Tidlegare traktorprodusentar]] [[Kategori:Franske ingeniørar]] [[Kategori:Tidlegare franske føretak]] 65tyz5ev7xixrw5eheyaz9nl08ccjl1 Ørsta Avis 0 429367 3666215 3646127 2026-08-14T11:15:16Z Johshh 122989 3666215 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Ørsta Avis''' var ei nynorsk avis som vart gjeven ut frå 1926 til 1941.<ref>{{ Kjelde bok | forfattar = Sande, Øystein | utgjeve år = 2000 | tittel = Aviser på nynorsk | isbn = 8276611273 | stad = Volda | forlag = Høgskulen i Volda | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2009070201118 | side = 100 }}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{Nynorske tidsskrift}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Nynorske tidsskrift]] [[Kategori:Tidlegare norske tidsskrift]] [[Kategori:Skipingar i 1926]] [[Kategori:Nedleggingar i 1941]] q9wntx8djo279f4xqdl9ujraug018sa Bruvik (1952-1975) 0 431773 3666203 3665751 2026-08-14T10:11:27Z Ranveig 39 Fjerna tom infoboks. 3666203 wikitext text/x-wiki '''Bruvik''' var ei norsk avis som kom ut i [[Bruvik]] frå 1952 til 1975. Avisa var upolitisk.<ref>{{ Kjelde avis | dato = 1952-11-28 | tittel = Vel møtt! |blad= Bruvik | stad = Vaksdal | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_bruvik_null_null_19521128_1_1_1 | side =1 }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1952]] [[Kategori:Nedleggingar i 1975]] 798f1fc92xkph4vr9l7423536116fno Nitra kraj 0 431863 3666114 3665957 2026-08-13T16:01:40Z TU-nor 12071 3666114 wikitext text/x-wiki {{geoboks|region | andre namn = Nitriansky kraj | bilete = Most Márie Valérie.JPG | bilettekst = Utsyn mot [[Štúrovo]] over [[Donau]] frå [[Esztergom]] i Ungarn | kart = Nitriansky kraj in Slovakia.svg | karttekst = Nitriansky kraj innanfor Slovakia | flagg = Nitriansky vlajka.svg | symbol = Coat of Arms of Nitra Region.svg | land = Slovakia | regiontype = | region = | hovudstad = [[Nitra]] | areal = 6343.71<ref name="Areal"/> | folketal = 677900 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Nitra kraj'''{{mrk|[[slovakisk]] ''Nitriansky kraj''}} er ein av åtte administrative [[Regionar i Slovakia|regionar]] i [[Slovakia]].<ref name ="Regionar"/> Han ligg sørvest i landet og grenser i sør mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Nitra]]. == Administrativ inndeling == {{stack|[[Fil:Nitra okresy.png|mini|Distrikta i Nitra kraj]]}} Nitra kraj omfattar sju [[Distrikt i Slovakia|distrikt]].<ref name ="Distrikt"/> *[[Komárno okres|Komárno]] *[[Levice okres|Levice]] *[[Nitra okres|Nitra]] *[[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] *[[Šaľa okres|Šaľa]] *[[Topoľčany okres|Topoľčany]] *[[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] ==Folketal i distrikta== Folketalet i distrikta i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 108 556 || 103 995 || 100 952 |- | style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 120 021 || 115 367 || 110 469 |- | style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || 163 540 || 159 143 || 164 788 |- | style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || 149 594 || 144 417 || 138 168 |- | style=text-align:left; | [[Šaľa okres|Šaľa]] || 54 000 || 53 286 || 51 477 |- | style=text-align:left; | [[Topoľčany okres|Topoľčany]] || 74 089 || 72 257 || 70 877 |- | style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] || 43 622 || 41 402 || 41 169 |- ! Nitra kraj !style=text-align:right; | 713 422 !style=text-align:right; | 689 867 !style=text-align:right; | 677 900 |- |} ==Byar i regionen== Det er X kommunar med bystatus i regionen.<ref name ="Bykommunar"/> Folketalet i byane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Distrikt !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> == Bakgrunnsstoff == {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Regionar i Slovakia]] [[Kategori:Nitra kraj| ]] a0h8oyamyemizln9dyjcooq060suprp 3666179 3666114 2026-08-14T06:25:24Z TU-nor 12071 3666179 wikitext text/x-wiki {{geoboks|region | andre namn = Nitriansky kraj | bilete = Most Márie Valérie.JPG | bilettekst = Utsyn mot [[Štúrovo]] over [[Donau]] frå [[Esztergom]] i Ungarn | kart = Nitriansky kraj in Slovakia.svg | karttekst = Nitriansky kraj innanfor Slovakia | flagg = Nitriansky vlajka.svg | symbol = Coat of Arms of Nitra Region.svg | land = Slovakia | regiontype = | region = | hovudstad = [[Nitra]] | areal = 6343.71<ref name="Areal"/> | folketal = 677900 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Nitra kraj'''{{mrk|[[slovakisk]] ''Nitriansky kraj''}} er ein av åtte administrative [[Regionar i Slovakia|regionar]] i [[Slovakia]].<ref name ="Regionar"/> Han ligg sørvest i landet og grenser i sør mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Nitra]]. == Administrativ inndeling == {{stack|[[Fil:Nitra okresy.png|mini|Distrikta i Nitra kraj]]}} Nitra kraj omfattar sju [[Distrikt i Slovakia|distrikt]].<ref name ="Distrikt"/> *[[Komárno okres|Komárno]] *[[Levice okres|Levice]] *[[Nitra okres|Nitra]] *[[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] *[[Šaľa okres|Šaľa]] *[[Topoľčany okres|Topoľčany]] *[[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] ==Folketal i distrikta== Folketalet i distrikta i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 108 556 || 103 995 || 100 952 |- | style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 120 021 || 115 367 || 110 469 |- | style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || 163 540 || 159 143 || 164 788 |- | style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || 149 594 || 144 417 || 138 168 |- | style=text-align:left; | [[Šaľa okres|Šaľa]] || 54 000 || 53 286 || 51 477 |- | style=text-align:left; | [[Topoľčany okres|Topoľčany]] || 74 089 || 72 257 || 70 877 |- | style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] || 43 622 || 41 402 || 41 169 |- ! Nitra kraj !style=text-align:right; | 713 422 !style=text-align:right; | 689 867 !style=text-align:right; | 677 900 |- |} ==Byar i regionen== Det er X kommunar med bystatus i regionen.<ref name ="Bykommunar"/> Folketalet i byane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Distrikt !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | [[Nitra]] || style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Štitáre}}, som vart skild ut frå Nitra med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}87 285 || 78 916 || 78 489 |- | style=text-align:left; | [[Nové Zámky]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || 42 262 || 39 646 || 37 791 |- | style=text-align:left; | [[Komárno]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 37 366 || 34 349 || 32 967 |- | style=text-align:left; | [[Levice]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 36 538 || 34 844 || 31 974 |- | style=text-align:left; | [[Topoľčany]] || style=text-align:left; | [[Topoľčany okres|Topoľčany]] || 28 968 || 27 177 || 25 249 |- | style=text-align:left; | [[Šaľa]] || style=text-align:left; | [[Šaľa okres|Šaľa]] || 24 564 || 23 554 || 21 183 |- | style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce]] || style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Žitavany}}, som vart skild ut som eigen kommune med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}}15 618 || 12 337 || 11 946 |- | style=text-align:left; | [[Kolárovo]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 10 823 || 10 696 || 10 572 |- | style=text-align:left; | [[Štúrovo]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || 11 708 || 10 919 || 9 777 |- | style=text-align:left; | [[Šurany]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || 10 491 || 10 177 || 9 562 |- | style=text-align:left; | [[Vráble]] ||style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || 9 493 || 8 970 || 8 593 |- | style=text-align:left; | [[Hurbanovo]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 8 153 || 7 751 || 7 467 |- | style=text-align:left; | [[Šahy]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 8 061 || 7 624 || 7 267 |- | style=text-align:left; | [[Želiezovce]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 7 522 || 7 186 || 6 756 |- | style=text-align:left; | [[Nesvady]] ||style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 5 014 || 5 068 || 5 014 |- | style=text-align:left; | [[Tlmače]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 4 305 || 3 823 || 3 637 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="583/2001">{{Kjelde www |url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie |tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.) |utgjevar = Zákony pre ľudí |vitja =2026-08-13 }}</ref> </references> == Bakgrunnsstoff == {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Regionar i Slovakia]] [[Kategori:Nitra kraj| ]] gd3oorxw55w03cvmfgnziovz7bpdh4k 3666180 3666179 2026-08-14T06:31:27Z TU-nor 12071 /* Byar i regionen */ 3666180 wikitext text/x-wiki {{geoboks|region | andre namn = Nitriansky kraj | bilete = Most Márie Valérie.JPG | bilettekst = Utsyn mot [[Štúrovo]] over [[Donau]] frå [[Esztergom]] i Ungarn | kart = Nitriansky kraj in Slovakia.svg | karttekst = Nitriansky kraj innanfor Slovakia | flagg = Nitriansky vlajka.svg | symbol = Coat of Arms of Nitra Region.svg | land = Slovakia | regiontype = | region = | hovudstad = [[Nitra]] | areal = 6343.71<ref name="Areal"/> | folketal = 677900 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Nitra kraj'''{{mrk|[[slovakisk]] ''Nitriansky kraj''}} er ein av åtte administrative [[Regionar i Slovakia|regionar]] i [[Slovakia]].<ref name ="Regionar"/> Han ligg sørvest i landet og grenser i sør mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Nitra]]. == Administrativ inndeling == {{stack|[[Fil:Nitra okresy.png|mini|Distrikta i Nitra kraj]]}} Nitra kraj omfattar sju [[Distrikt i Slovakia|distrikt]].<ref name ="Distrikt"/> *[[Komárno okres|Komárno]] *[[Levice okres|Levice]] *[[Nitra okres|Nitra]] *[[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] *[[Šaľa okres|Šaľa]] *[[Topoľčany okres|Topoľčany]] *[[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] ==Folketal i distrikta== Folketalet i distrikta i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 108 556 || 103 995 || 100 952 |- | style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 120 021 || 115 367 || 110 469 |- | style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || 163 540 || 159 143 || 164 788 |- | style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || 149 594 || 144 417 || 138 168 |- | style=text-align:left; | [[Šaľa okres|Šaľa]] || 54 000 || 53 286 || 51 477 |- | style=text-align:left; | [[Topoľčany okres|Topoľčany]] || 74 089 || 72 257 || 70 877 |- | style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] || 43 622 || 41 402 || 41 169 |- ! Nitra kraj !style=text-align:right; | 713 422 !style=text-align:right; | 689 867 !style=text-align:right; | 677 900 |- |} ==Byar i regionen== Det er 16 kommunar med bystatus i regionen.<ref name ="Bykommunar"/> Folketalet i byane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Distrikt !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | [[Nitra]] || style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Štitáre}}, som vart skild ut frå Nitra med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}87 285 || 78 916 || 78 489 |- | style=text-align:left; | [[Nové Zámky]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || 42 262 || 39 646 || 37 791 |- | style=text-align:left; | [[Komárno]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 37 366 || 34 349 || 32 967 |- | style=text-align:left; | [[Levice]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 36 538 || 34 844 || 31 974 |- | style=text-align:left; | [[Topoľčany]] || style=text-align:left; | [[Topoľčany okres|Topoľčany]] || 28 968 || 27 177 || 25 249 |- | style=text-align:left; | [[Šaľa]] || style=text-align:left; | [[Šaľa okres|Šaľa]] || 24 564 || 23 554 || 21 183 |- | style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce]] || style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Žitavany}}, som vart skild ut som eigen kommune med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}}15 618 || 12 337 || 11 946 |- | style=text-align:left; | [[Kolárovo]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 10 823 || 10 696 || 10 572 |- | style=text-align:left; | [[Štúrovo]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || 11 708 || 10 919 || 9 777 |- | style=text-align:left; | [[Šurany]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || 10 491 || 10 177 || 9 562 |- | style=text-align:left; | [[Vráble]] ||style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || 9 493 || 8 970 || 8 593 |- | style=text-align:left; | [[Hurbanovo]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 8 153 || 7 751 || 7 467 |- | style=text-align:left; | [[Šahy]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 8 061 || 7 624 || 7 267 |- | style=text-align:left; | [[Želiezovce]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 7 522 || 7 186 || 6 756 |- | style=text-align:left; | [[Nesvady]] ||style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || 5 014 || 5 068 || 5 014 |- | style=text-align:left; | [[Tlmače]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || 4 305 || 3 823 || 3 637 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="583/2001">{{Kjelde www |url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie |tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.) |utgjevar = Zákony pre ľudí |vitja =2026-08-13 }}</ref> </references> == Bakgrunnsstoff == {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Regionar i Slovakia]] [[Kategori:Nitra kraj| ]] d80ds0e3ifgs2czw519kpgwo8alfad7 Vinodol (fleirtyding) 0 431895 3666109 3666040 2026-08-13T15:43:05Z TU-nor 12071 3666109 wikitext text/x-wiki '''Vinodol''' kan vise til: *[[Vinodol]], ein landkommune i fylket Primorje-Gorski Kotar i Kroatia *[[Vinodol i Nitra]], ein kommune i distriktet Nitra i regionen Nitra kraj i Slovakia {{fleirtyding}} dg5tx20c70mm90clc4eo3cz0c7m6c1i Diaguita 0 431903 3666195 3666061 2026-08-14T08:51:57Z Roarjo 183 flikk folket og landet 3666195 wikitext text/x-wiki '''Diaguita''' er eit [[urfolk]] i [[Sør-Amerika]] som opphavleg heldt til i [[Norte chico]] i [[Chile]] og i [[Nordvest-Argentina]]. Dei vestlege, eller chilenske, diaguitaene levde hovudsakleg i dei tverrgåande dalføra som skjer gjennom dei [[Steppeklima|halvtørre]] [[fjell]]områda.<ref name=MCLpueblosdiaguitas/> Dei austlege, eller argentinske, diaguitaene heldt til i [[Provinsar i Argentina|provinsane]] [[La Rioja-provinsen i Argentina|La Rioja]] og [[Catamarcaprovinsen]], og i delar av [[Saltaprovinsen|Salta]], [[San Juan-provinsen|San Juan]] og [[Tucumánprovinsen|Tucumán]].<ref name=Carvajal1989/> Nemninga ''diaguita'' vart først brukt om folkegrupper og arkeologiske kulturar av Ricardo E. Latcham tidleg på 1900-talet.<ref name=Ampuero1991/> Dei historiske diaguitaene var ikkje eit einsarta folk. Språket eller dialektane deira ser ut til å ha variert mellom dalføra, og dei var politisk oppdelte i fleire høvdingdøme.<ref name=Carvajal1989/> Dei chilenske diaguitaene dreiv handel mellom kysten og innlandet, noko arkeologiske funn av muslingskal i dei øvre delane av andinske dalføre viser.<ref name=Cornely1952/> I den argentinske folketeljinga frå 2022 identifiserte 90&nbsp;794 personar seg som diaguita eller diaguita-cacán.<ref name=censo-argentina/> I Chile var det i 2024 registrert 153&nbsp;231 diaguitaer,<ref name=ine-chile/> noko som gjorde dei til det tredje største urfolket i landet etter [[Aymaraer|aymaraene]] og [[mapuche]]ane. Diaguita-folket har vore offisielt anerkjende som urfolk av den chilenske staten sidan 2006.<ref name="marcachile"/> == Språk == [[Fil:Diaguita_bowl.jpg|mini|høgre|Replika av keramikk frå diaguita]] [[Fil:Ruins of Quilmes 02.jpg|mini|høgre|upright 2.0|Arkeologisk stad i [[Tucumánprovinsen]], frå quilmes, ein diaguita-stamme]] Tidlege [[spansk]]e kjelder fortel at diaguitaene i dei ulike tverrgåande dalføra i Chile tala forskjellige språk. [[Jesuittar]] i det vestlege Argentina rapporterte òg om eit stort tal språk i området. Den chilenske diaguitaforskaren Herman Carvajal Lazo har likevel hevda at det kan ha vore tale om ulike dialektar av same språket, med først og fremst skilnader i ordtilfang.<ref name=Carvajal1989/> <!-- Rodolfo Schuller og Ricardo E. Latcham føreslo at cacán var det felles språket til diaguitaene.<ref name=Carvajal1989/> Dette har vore omstridd blant forskarar, men hypotesen er framleis akseptert av enkelte.--> Det finst få stadnamn i Norte chico som kan knytast sikkert til diaguita-språket. I Elqui-dalen, der dei fleste urfolksstadnamna er tilskrivne [[quechua]] eller mapuche, er ingen sikre diaguitanamn kjende.<ref name=carvajallazoelqui/> == Historie == Diaguitakulturen blir ført tilbake til den arkeologiske El Molle-komplekset, som eksisterte frå om lag 300 til 700. I Chile vart denne kulturen seinare avløyst av Las Ánimas-komplekset, som utvikla seg mellom 800 og 1000. Den arkeologiske diaguitakulturen oppstod kring år 1000 [[e.Kr.]]<ref name=MCLpueblosdiaguitas/> Den klassiske diaguitakulturen var kjenneteikna av avanserte vatningssystem og [[keramikk]] dekorert i svart, kvitt og raudt.<ref name=MCLpueblosdiaguitas/> [[Inkariket]] ekspanderte inn i territoriet til diaguita, men årsakene er omstridde. Det kan ha vore knytt til mineralressursane i området, eller til ønsket om å skaffe arbeidskraft til gruvedrift.<ref name=Lorandi1988/> Som resultat av krigføring vart diaguitaområda innlemma i Inkariket som [[Vasall|«vasallstatar»]] under [[Cuzco]],<ref name=snl/> og inkastyret førte mellom anna til endringar innan [[jordbruk]], [[metallarbeid]] og keramikk.<ref name=Lorandi1988/> Dei chilenske diaguitaene møtte spanjolane første gong i større omfang i 1536, då ekspedisjonen til [[Diego de Almagro]] kom til Copiapó-dalen etter å ha kryssa [[Andesfjella]].<ref name=Gleisner/> Det er anslått at om lag 20&nbsp;000 diaguitaer levde i det som i dag er Chile, då spanjolane kom.<ref name=Ampuero92/> I det austlege diaguitaterriroriet klarte spanjolane lenge ikkje å underleggje seg dei fruktbare dalføra. Under dei såkalla calchaquí-krigane gjorde diaguitaene langvarig motstand. Spanjolane grunnla fleire byar rundt området, mellom anna [[Santiago del Estero]], [[San Miguel de Tucumán|Tucumán]], [[Byen Salta|Salta]], [[Byen La Rioja|La Rioja]] og [[San Salvador de Jujuy|Jujuy]], for å omringe og kontrollere dei opprørske dalføra. Den siste større motstanden heldt fram til 1665.<ref name=Lorandi/> I Chile vart diaguitaopprør slått hardt ned av spanjolane på 1500-talet. Dei austlege calchaquí-diaguitaene gjorde opprør i 1630 og heldt fram kampen mot spansk styre til 1642–1643. Dei kom først fullt under spansk kontroll etter 1665.{{tr}} Diaguitaspråka i Chile kan i stor grad ha gått tapt gjennom kulturell og demografisk blanding med [[mapudungun|mapudungun-talande]] folkegrupper (mapuche).<ref name=carvajallazoelqui/> == Kjelder == {{refopning}} *{{cite book |last=Ampuero Brito |first=Gonzalo |title=Cultura diaguita |url=http://www.memoriachilena.cl/archivos2/pdfs/MC0000929.pdf |access-date=13. august 2026 |year=1978 |publisher=Departamento de Extensión Cultural del Ministerio de Educación |language=es}} {{refslutt}} {{reflist|2|refs= <ref name=snl>{{snl|diaguita|diaguita}}</ref> <ref name=ine-chile>{{Kjelde www |url=https://censo2024.ine.gob.cl/wp-content/uploads/2025/12/sintesis_resultados_censo2024.pdf |tittel=Síntesis de resultados Censo 2024 |vitja=13. august 2026 |format=pdf |verk=Censo 2024 |utgjevar=National Statistics Institute of Chile |språk=es |arkiv_url=https://web.archive.org/web/20251217074706/https://censo2024.ine.gob.cl/wp-content/uploads/2025/12/sintesis_resultados_censo2024.pdf |arkivdato=17. desember 2025 }}</ref> <ref name=censo-argentina>{{Cite web |date=March 2024 |title=Censo Nacional de Población, Hogares y Viviendas 2022 |url=https://www.indec.gob.ar/ftp/cuadros/poblacion/censo2022_poblacion_indigena.pdf |access-date=13. august 2026 |language=es |isbn=978-950-896-632-2}}</ref> <ref name=MCLpueblosdiaguitas>{{citation |title=Pueblos diaguitas |url=http://www.memoriachilena.cl/602/w3-article-97190.html |work=Memoria chilena |publisher=Biblioteca Nacional de Chile |access-date=13. august 2026 |language=es}}</ref> <ref name=Carvajal1989>{{citation |last=Carvajal Lazo |first=Herman |title=Algunas referencias sobre la lengua de los diaguitas chilenos |url=http://revistas.userena.cl/index.php/logos/article/view/10/142 |journal=Logos |volume=1 |pages=1–11 |year=1989 |language=es}}</ref> <ref name=Ampuero1991>{{citation |last=Ampuero Brito |first=Gonzalo |title=Ancient Cultures of the Norte Chico |url=http://www.memoriachilena.cl/archivos2/pdfs/MC0000930.pdf |publisher=Museo Chileno de Arte Precolombino |year=1991}}</ref> <ref name=Cornely1952>{{citation |last=Cornely |first=F.L. |title=Cultura diaguita–chilena |url=http://rchn.biologiachile.cl/pdfs/1947-1949/1/Cornely_1947-1949.pdf |journal=Revista Chilena de Historia Natural |volume=años LI-LIII |pages=119–262 |year=1952 |language=es}}</ref> <ref name="marcachile">{{cite web |title=Los 10 principales pueblos indígenas de Chile |url=https://marcachile.cl/vida-cultura/los-10-principales-pueblos-indigenas-de-chile/ |url-status=live |website=marcachile.cl |date=June 24, 2021 |access-date=December 15, 2021 |archive-url=https://web.archive.org/web/20210624173612/https://marcachile.cl/vida-cultura/los-10-principales-pueblos-indigenas-de-chile/ |archive-date=13. august 2026 |language=es}}</ref> <ref name=carvajallazoelqui>{{cite web |last=Carvajal Lazo |first=Herman |title=Toponimia indigena del valle de Elqui |url=https://www.academia.edu/40892379 |access-date=13. august 2026 |website=Academia.edu |pages=1–16 |archive-url=https://www.oocities.org/vallelqui/ |archive-date=October 30, 2009 |language=es}}</ref> <ref name=Lorandi1988>{{cite book |last=Lorandi |first=A.M. |chapter=Los diaguitas y el tawantinsuyu: Una hipótesis de conflicto |editor-last1=Dillehay |editor-first1=Tom |editor-last2=Netherly |editor-first2=Patricia |title=La frontera del estado Inca |year=1988 |pages=197–214 |language=es}}</ref> <ref name=Gleisner>{{Cite book |title=Diaguitas Chilenos |last=Gleisner |first=Christine |isbn=978-956-7215-52-2 |language=es |trans-title=Chilean Diaguitas |url=https://www.fucoa.cl/publicaciones/pueblos_originarios/diaguitas.pdf |last2=Montt |first2=Sara |series=Historical overveiws and tales of the indigenous peoples of Chile |page=20 |script-title= |chapter=Contexto Histórico |trans-chapter=Historical Context |access-date=13. august 2026 }}</ref> <ref name=Ampuero92>Ampuero, G. (2007). ''Los diaguitas en la perspectiva del siglo XXI''. Santiago de Chile: LOM Ediciones. s. 92</ref> <ref name=Lorandi>{{Cite journal |title=Los diaguitas y el Tawantinsuyu. Una hipótesis de conflicto |author=Lorandi, Ana María |journal=La frontera del Estado inca |volume=197 |year=1988 |publisher=Quito: Editorial Abya-Yala |url=https://downloads.arqueo-ecuatoriana.ec/ayhpwxgv/bibliografia/Dillehay_LaFronteraDelEstadoInca.pdf#page=199 }}</ref> }} {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Diaguita|Diaguita]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 13. august 2026'' {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == {{commonscat}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Søramerikanske urfolk]] [[Kategori:Argentinarar]] [[Kategori:Chilenarar]] 4trh68z7ypnlnyykdk9vqkjnbdsem43 Ringerikestil 0 431907 3666078 2026-08-13T12:12:42Z Ranveig 39 Laga gjennom omsetjing av sida «[[:no:Special:Redirect/revision/25058077|Ringeriksstil]]» 3666078 wikitext text/x-wiki [[Fil:Vangsteinen.JPG|mini|[[Vangsteinen]] er ein [[runestein]] i ringerikestil som står utanfor Valdres kyrkje i [[Valdres]].]] [[Fil:Söderala_weathervane.jpg|venstre|mini|Söderalafløya er ei [[Vindfløy|skipsfløy]] datert til kring år 1050 som er rikt dekorert med gjennombroten dyreornamentikk i ringerikestil.]] '''Ringerikestil''' eller '''ringeriksstil''' er ein [[kunst]]- og [[Kunsthandverk|kunsthandverksstil]] som oppstod i [[Norden]] i den yngre [[vikingtida]], eller i tida rundt 1000-1050. Stilen har namn etter dyre- og planteornamentikk på [[Runestein|runesteinar]] frå [[Ringerike kommune|Ringerike]] i [[Noreg]], men stilarten kan ikkje hevdast å vera typisk for Ringerike, men snarare for tidsrommet. At steinane kjem frå Ringerike veit ein fordi sjølve steinen er laga av [[ringerikssandstein]]. Ringerikestilen er ei vidareutvikling av den føregåande stilfasen i [[norrøn kunst]], [[Jellingstil|jellingstilen]]. Karakteristisk for stilen er at motivet, som ofte krinsar rundt eit stort dyr, er kransa av uttrekte vimplar med innrulla spiss eller bladflik og med spiralar med samanføygde element. Dei vanlegaste motiva er løver, [[fuglar]], snorforma dyr og spiralar. Nokre element verker å opptre for fyrste gong i nordisk kunst, som ulike former av [[Kross|krossar]], [[Palmett|palmettar]] og stongforma løkker som bind saman to motiv til eitt. Dei fleste motiv har motstykke i [[Angelsaksisk kunst|angelsaksisk]] og [[Germanarar|germansk]] kunst under [[Otto I av Det tysk-romerske riket|Otto den store]]. [[Dyreornamentikk|Dyreornamentikken]] i norrøn tid, eller vikingtida, blir kategorisert som [[osebergstil]], [[borrestil]], [[jellingstil]], [[mammenstil]], ringerikestil og [[urnesstil]]. Ringerike blei fyrst oppdaga på [[Runestein|runsteinar]] som var brotne på Ringerike, blant anna [[Alstadsteinen]] (ein runestein som blei funnen på garden Nedre Alstad i [[Østre Toten kommune|Østre Toten]], men både [[Ulvøya i Hole|Ulvøya]] i Steinsfjorden og Ringerike er nemnde i teksten) og truleg òg [[Dynnasteinen]] (ein runestein som blei funnen på Nordre Dynna i [[Gran kommune]] på [[Hadeland]] og er av same type raud [[sandstein]] som er typisk for Ringerike). Eit kjent døme er frå [[Söderala]] i [[Helsingland|Hälsingland]] i [[Sverige]]. == Kjelder == <references /> {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:no:Ringeriksstil|Ringeriksstil]]» frå {{Wikipedia-utgåve|no}}, den 13. august 2026.'' {{refslutt}} * Fuglesang, S.H. (1980): ''Some Aspects of the Ringerike Style''. {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kultur i Ringerike]] [[Kategori:Historie i Ringerike]] [[Kategori:Stilartar]] 2fv8xwsqkvmj35btfj9g2ghu8v4dom1 3666079 3666078 2026-08-13T12:13:23Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Ringeriksstil]] til [[Ringerikestil]] 3666078 wikitext text/x-wiki [[Fil:Vangsteinen.JPG|mini|[[Vangsteinen]] er ein [[runestein]] i ringerikestil som står utanfor Valdres kyrkje i [[Valdres]].]] [[Fil:Söderala_weathervane.jpg|venstre|mini|Söderalafløya er ei [[Vindfløy|skipsfløy]] datert til kring år 1050 som er rikt dekorert med gjennombroten dyreornamentikk i ringerikestil.]] '''Ringerikestil''' eller '''ringeriksstil''' er ein [[kunst]]- og [[Kunsthandverk|kunsthandverksstil]] som oppstod i [[Norden]] i den yngre [[vikingtida]], eller i tida rundt 1000-1050. Stilen har namn etter dyre- og planteornamentikk på [[Runestein|runesteinar]] frå [[Ringerike kommune|Ringerike]] i [[Noreg]], men stilarten kan ikkje hevdast å vera typisk for Ringerike, men snarare for tidsrommet. At steinane kjem frå Ringerike veit ein fordi sjølve steinen er laga av [[ringerikssandstein]]. Ringerikestilen er ei vidareutvikling av den føregåande stilfasen i [[norrøn kunst]], [[Jellingstil|jellingstilen]]. Karakteristisk for stilen er at motivet, som ofte krinsar rundt eit stort dyr, er kransa av uttrekte vimplar med innrulla spiss eller bladflik og med spiralar med samanføygde element. Dei vanlegaste motiva er løver, [[fuglar]], snorforma dyr og spiralar. Nokre element verker å opptre for fyrste gong i nordisk kunst, som ulike former av [[Kross|krossar]], [[Palmett|palmettar]] og stongforma løkker som bind saman to motiv til eitt. Dei fleste motiv har motstykke i [[Angelsaksisk kunst|angelsaksisk]] og [[Germanarar|germansk]] kunst under [[Otto I av Det tysk-romerske riket|Otto den store]]. [[Dyreornamentikk|Dyreornamentikken]] i norrøn tid, eller vikingtida, blir kategorisert som [[osebergstil]], [[borrestil]], [[jellingstil]], [[mammenstil]], ringerikestil og [[urnesstil]]. Ringerike blei fyrst oppdaga på [[Runestein|runsteinar]] som var brotne på Ringerike, blant anna [[Alstadsteinen]] (ein runestein som blei funnen på garden Nedre Alstad i [[Østre Toten kommune|Østre Toten]], men både [[Ulvøya i Hole|Ulvøya]] i Steinsfjorden og Ringerike er nemnde i teksten) og truleg òg [[Dynnasteinen]] (ein runestein som blei funnen på Nordre Dynna i [[Gran kommune]] på [[Hadeland]] og er av same type raud [[sandstein]] som er typisk for Ringerike). Eit kjent døme er frå [[Söderala]] i [[Helsingland|Hälsingland]] i [[Sverige]]. == Kjelder == <references /> {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:no:Ringeriksstil|Ringeriksstil]]» frå {{Wikipedia-utgåve|no}}, den 13. august 2026.'' {{refslutt}} * Fuglesang, S.H. (1980): ''Some Aspects of the Ringerike Style''. {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kultur i Ringerike]] [[Kategori:Historie i Ringerike]] [[Kategori:Stilartar]] 2fv8xwsqkvmj35btfj9g2ghu8v4dom1 3666081 3666079 2026-08-13T12:15:26Z Ranveig 39 3666081 wikitext text/x-wiki [[Fil:Vangsteinen.JPG|mini|[[Vangsteinen]] er ein [[runestein]] i ringerikestil som står utanfor Valdres kyrkje i [[Valdres]].]] [[Fil:Söderala_weathervane.jpg|mini|Söderalafløya er ei [[Vindfløy|skipsfløy]] datert til kring år 1050 som er rikt dekorert med gjennombroten dyreornamentikk i ringerikestil.]] '''Ringerikestil''' eller '''ringeriksstil''' er ein [[kunst]]- og [[Kunsthandverk|kunsthandverksstil]] som oppstod i [[Norden]] i den yngre [[vikingtida]], eller i tida rundt 1000-1050. Stilen har namn etter dyre- og planteornamentikk på [[Runestein|runesteinar]] frå [[Ringerike kommune|Ringerike]] i [[Noreg]], men stilarten kan ikkje hevdast å vera typisk for Ringerike, men snarare for tidsrommet. At steinane kjem frå Ringerike veit ein fordi sjølve steinen er laga av [[ringerikssandstein]]. Ringerikestilen er ei vidareutvikling av den føregåande stilfasen i [[norrøn kunst]], [[Jellingstil|jellingstilen]]. Karakteristisk for stilen er at motivet, som ofte krinsar rundt eit stort dyr, er kransa av uttrekte vimplar med innrulla spiss eller bladflik og med spiralar med samanføygde element. Dei vanlegaste motiva er løver, [[fuglar]], snorforma dyr og spiralar. Nokre element verker å opptre for fyrste gong i nordisk kunst, som ulike former av [[Kross|krossar]], [[Palmett|palmettar]] og stongforma løkker som bind saman to motiv til eitt. Dei fleste motiv har motstykke i [[Angelsaksisk kunst|angelsaksisk]] og [[Germanarar|germansk]] kunst under [[Otto I av Det tysk-romerske riket|Otto den store]]. [[Dyreornamentikk|Dyreornamentikken]] i norrøn tid, eller vikingtida, blir kategorisert som [[osebergstil]], [[borrestil]], [[jellingstil]], [[mammenstil]], ringerikestil og [[urnesstil]]. Ringerike blei fyrst oppdaga på [[Runestein|runsteinar]] som var brotne på Ringerike, blant anna [[Alstadsteinen]] (ein runestein som blei funnen på garden Nedre Alstad i [[Østre Toten kommune|Østre Toten]], men både [[Ulvøya i Hole|Ulvøya]] i Steinsfjorden og Ringerike er nemnde i teksten) og truleg òg [[Dynnasteinen]] (ein runestein som blei funnen på Nordre Dynna i [[Gran kommune]] på [[Hadeland]] og er av same type raud [[sandstein]] som er typisk for Ringerike). Eit kjent døme er frå [[Söderala]] i [[Helsingland|Hälsingland]] i [[Sverige]]. == Kjelder == <references /> {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:no:Ringeriksstil|Ringeriksstil]]» frå {{Wikipedia-utgåve|no}}, den 13. august 2026.'' **''{{Wikipedia-utgåve|no}} oppgav desse kjeldene:'' * Fuglesang, S.H. (1980): ''Some Aspects of the Ringerike Style''. {{refslutt}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Kultur i Ringerike]] [[Kategori:Historie i Ringerike]] [[Kategori:Norrøn kunst]] bn6ztqbc6shq690lj4tx3uc5doahqvk Ringeriksstil 0 431908 3666080 2026-08-13T12:13:23Z Ranveig 39 Ranveig flytte sida [[Ringeriksstil]] til [[Ringerikestil]] 3666080 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Ringerikestil]] dk8b81jkk3lesbo4ig9370g6nh3jtq4 Mojmírovce 0 431909 3666082 2026-08-13T12:21:23Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Mojmírovce kostol 02.jpg |bilettekst= Kyrkje i Mojmírovce |flagg = Mojmirovce-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 2922 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 142 |postnummer = 951 15 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Mojmírovce'''{{…» 3666082 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Mojmírovce kostol 02.jpg |bilettekst= Kyrkje i Mojmírovce |flagg = Mojmirovce-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 2922 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 142 |postnummer = 951 15 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Mojmírovce'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Ürmény''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Mojmírovce || 2 694 || 2 838 || 2 922 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Mojmírovce|Mojmírovce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Mojmírovce]] mg0gni785j8fr8qpw9aomtj9td74g3x Ivanka pri Nitre 0 431910 3666083 2026-08-13T12:24:40Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Ivanka pri Nitre kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Ivanka pri Nitre |flagg = Ivanka pri nitre-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1400 | folketal = 2868 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 140 |postnummer = 951 12 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Iva…» 3666083 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Ivanka pri Nitre kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Ivanka pri Nitre |flagg = Ivanka pri nitre-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1400 | folketal = 2868 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 140 |postnummer = 951 12 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Ivanka pri Nitre'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nyitraivánka''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Ivanka pri Nitre || 2 299 || 2 420 || 2 868 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Ivanka pri Nitre|Ivanka pri Nitre]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Ivanka pri Nitre]] 93lfaume2zm6eqoq1tfi9dd666k0stt Lehota 0 431911 3666084 2026-08-13T12:28:41Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Abaszállás templom 2.JPG |bilettekst= Kyrkje i Lužianky |flagg = Lehota-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1308 | folketal = 2382 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 174 |postnummer = 951 36 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Lehota'''{{mrk|unga…» 3666084 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Abaszállás templom 2.JPG |bilettekst= Kyrkje i Lužianky |flagg = Lehota-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1308 | folketal = 2382 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 174 |postnummer = 951 36 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Lehota'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Abaszállás''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Lehota || 1 819 || 2 090 || 2 382 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Lehota|Lehota]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Lehota]] dfb9le43lx8xwowbk9p20mv49aqtdxn Zbehy 0 431912 3666085 2026-08-13T12:32:40Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Kostol Povýšenia sv. kríža Zbehy.jpg |bilettekst= Kyrkje i Zbehy |flagg = Zbehy-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 2222 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 154 |postnummer = 951 42 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Zbehy'''{{mr…» 3666085 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Kostol Povýšenia sv. kríža Zbehy.jpg |bilettekst= Kyrkje i Zbehy |flagg = Zbehy-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 2222 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 154 |postnummer = 951 42 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Zbehy'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Üzbég''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Zbehy || 2 101 || 2 234 || 2 222 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Zbehy|Zbehy]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Zbehy]] nhceabz8gtni4vuldiz1zfxyj17wsrw Výčapy-Opatovce 0 431913 3666086 2026-08-13T12:37:53Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Church of all saints - Actualy this is old picture. Mean time we changed this small church to bigger one. - panoramio.jpg |bilettekst= Kyrkje i Výčapy-Opatovce |flagg = Vycapy opatovce-nitra-flag.svg |symbol = Erbvycapyopatovce.gif |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1247 | folketal = 2197 | folketal_i_år = 2021…» 3666086 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Church of all saints - Actualy this is old picture. Mean time we changed this small church to bigger one. - panoramio.jpg |bilettekst= Kyrkje i Výčapy-Opatovce |flagg = Vycapy opatovce-nitra-flag.svg |symbol = Erbvycapyopatovce.gif |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1247 | folketal = 2197 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 152 |postnummer = 951 44 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Výčapy-Opatovce'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Vicsápapáti''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Výčapy-Opatovce || 2 118 || 2 156 || 2 197 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Výčapy-Opatovce|Výčapy-Opatovce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Vycapy-Opatovce]] ksvkxpt53k99zup2t88m1yhq5n5p675 Nitrianske Hrnčiarovce 0 431914 3666087 2026-08-13T13:14:30Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Nitrianske Hrnčiarovce kostol 06.jpg |bilettekst= Kyrkje i Nitrianske Hrnčiarovce |flagg = Nitrianske hrnciarovce-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2196 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 204 |postnummer = 951 01 |retningsnummer = +421-37 |bil…» 3666087 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Nitrianske Hrnčiarovce kostol 06.jpg |bilettekst= Kyrkje i Nitrianske Hrnčiarovce |flagg = Nitrianske hrnciarovce-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2196 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 204 |postnummer = 951 01 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Nitrianske Hrnčiarovce'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nyitragerencsér''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Nitrianske Hrnčiarovce || 1 753 || 1 921 || 2 196 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Nitrianske Hrnčiarovce|Nitrianske Hrnčiarovce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Nitrianske Hrnciarovce]] 193um198l3ae3v8p7skuagpsml5wcut Branč 0 431915 3666088 2026-08-13T13:17:56Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Berencs templom 1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Branč |flagg = Branc-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 2168 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 133 |postnummer = 951 13 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Branč'''{{mrk|[[ungarsk]] ''B…» 3666088 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Berencs templom 1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Branč |flagg = Branc-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 2168 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 133 |postnummer = 951 13 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Branč'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Berencs''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Branč || 2 015 || 2 174 || 2 168 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Branč|Branč]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Branč]] bxka9cusf0f7l9ilt89rk0di5x4y9gy Rišňovce 0 431916 3666089 2026-08-13T13:21:44Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Récsény községháza 1.JPG |bilettekst= Rådhuset i Rišňovce |flagg = Risnovce-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1272 | folketal = 2096 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 159 |postnummer = 951 21 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Rišňovce''…» 3666089 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Récsény községháza 1.JPG |bilettekst= Rådhuset i Rišňovce |flagg = Risnovce-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1272 | folketal = 2096 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 159 |postnummer = 951 21 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Rišňovce'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Récsény''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Rišňovce || 1 912 || 2 076 || 2 096 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Rišňovce|Rišňovce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Risnovce]] 8jeyawtnhjgv8efrgnkq20c8oaafuqo Heisenberg 0 431917 3666093 2026-08-13T15:13:20Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Werner Heisenberg]] 3666093 wikitext text/x-wiki #redirect [[Werner Heisenberg]] j4jcsaqwx9ep9xbka3ewvh3als8z0ww Schrödinger 0 431918 3666094 2026-08-13T15:13:41Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Erwin Schrödinger]] 3666094 wikitext text/x-wiki #redirect [[Erwin Schrödinger]] gk8q80livgtyezv74n88ix0unxfoy3p Dirac 0 431919 3666095 2026-08-13T15:14:04Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Paul Dirac]] 3666095 wikitext text/x-wiki #redirect [[Paul Dirac]] mvn23aep6iipcbdhek1dpriv1ybs0s9 Salieri 0 431920 3666096 2026-08-13T15:16:30Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Antonio Salieri]] 3666096 wikitext text/x-wiki #redirect [[Antonio Salieri]] 9qcgl2sv9xtji8ybfo5mud98f3d5kl6 Busoni 0 431921 3666097 2026-08-13T15:16:50Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Ferruccio Busoni]] 3666097 wikitext text/x-wiki #redirect [[Ferruccio Busoni]] 99uumk3yzemzw5n14zsa7mli17omv4b Adenauer 0 431922 3666098 2026-08-13T15:18:22Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Konrad Adenauer]] 3666098 wikitext text/x-wiki #redirect [[Konrad Adenauer]] jte500trccbitkh2h118nknv063ci34 Pinturault 0 431923 3666099 2026-08-13T15:19:23Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Alexis Pinturault]] 3666099 wikitext text/x-wiki #redirect [[Alexis Pinturault]] o3o889gkbth2kqkdxz5cn9p7lquvqe6 Vlhová 0 431924 3666100 2026-08-13T15:19:51Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Petra Vlhová]] 3666100 wikitext text/x-wiki #redirect [[Petra Vlhová]] 8h8n20a7bm3647t0skflnt48wnc18fr Hirscher 0 431925 3666101 2026-08-13T15:20:14Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Marcel Hirscher]] 3666101 wikitext text/x-wiki #redirect [[Marcel Hirscher]] o5o4v4fxhrhk2errjgwz0xaaxiq8k78 Stenmark 0 431926 3666102 2026-08-13T15:20:36Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Ingemar Stenmark]] 3666102 wikitext text/x-wiki #redirect [[Ingemar Stenmark]] rj9mhtxb6bcf8ndl7a6evp4p5csg5h3 Girardelli 0 431927 3666103 2026-08-13T15:20:57Z KnightMove 40170 Omdirigerer til [[Marc Girardelli]] 3666103 wikitext text/x-wiki #redirect [[Marc Girardelli]] 4hliw6sdxx0odsn104ferm1ok8ovwxn Jelenec 0 431928 3666105 2026-08-13T15:38:18Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Jelenec kostol 01.JPG |bilettekst= Kyrkje i Jelenec |flagg = Jelenec-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2075 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 197 |postnummer = 951 73 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Jelenec'''{{mrk|[[ungarsk]]…» 3666105 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Jelenec kostol 01.JPG |bilettekst= Kyrkje i Jelenec |flagg = Jelenec-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2075 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 197 |postnummer = 951 73 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Jelenec'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Gímes'', tidlegare ''Ghymes''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Jelenec || 1 942 || 2 033 || 2 075 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Jelenec|Jelenec]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Jelenec]] cr6vva5k06jsptalb6s789s8f9z0r2m Jarok (fleirtyding) 0 431929 3666107 2026-08-13T15:40:56Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «'''Jarok''' kan vise til: *[[Jarok]], ei øy i Laptevhavet i republikken Sakha i Russland *[[Jarok i Nitra]], ein kommune i distriktet [[Nitra okres|Nitra]] i regionen Nitra kraj i Slovakia {{fleirtyding}}» 3666107 wikitext text/x-wiki '''Jarok''' kan vise til: *[[Jarok]], ei øy i Laptevhavet i republikken Sakha i Russland *[[Jarok i Nitra]], ein kommune i distriktet [[Nitra okres|Nitra]] i regionen Nitra kraj i Slovakia {{fleirtyding}} 403m4hdqvzsju18hvr8mzun61m9vsl5 3666108 3666107 2026-08-13T15:41:21Z TU-nor 12071 3666108 wikitext text/x-wiki '''Jarok''' kan vise til: *[[Jarok]], ei øy i Laptevhavet i republikken Sakha i Russland *[[Jarok i Nitra]], ein kommune i distriktet Nitra i regionen Nitra kraj i Slovakia {{fleirtyding}} g8vt9ji7nydeibi4q0l741ne7pp9fao Jarok i Nitra 0 431930 3666110 2026-08-13T15:46:55Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |namne = Jarok |bilete = Üreg templom 1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Jarok |flagg = Jarok-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2065 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 151 |postnummer = 951 48 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Jarok'''{{mrk|…» 3666110 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |namne = Jarok |bilete = Üreg templom 1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Jarok |flagg = Jarok-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2065 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 151 |postnummer = 951 48 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Jarok'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Üreg''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Jarok || 1 724 || 1 889 || 2 065 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Jarok|Jarok]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Jarok]] 49wcngmsf88ev7itj7y2td3f8jb2bxs 3666111 3666110 2026-08-13T15:47:13Z TU-nor 12071 3666111 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |namnn = Jarok |bilete = Üreg templom 1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Jarok |flagg = Jarok-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2065 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 151 |postnummer = 951 48 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Jarok'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Üreg''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Jarok || 1 724 || 1 889 || 2 065 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Jarok|Jarok]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Jarok]] 4ra0oget6x9t4r70jip5fsqqtkh5c3m 3666112 3666111 2026-08-13T15:47:34Z TU-nor 12071 3666112 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |namn = Jarok |bilete = Üreg templom 1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Jarok |flagg = Jarok-nitra-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2065 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 151 |postnummer = 951 48 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Jarok'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Üreg''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Jarok || 1 724 || 1 889 || 2 065 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Jarok|Jarok]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Jarok]] 9y62jsstce44kkt1o28nha4f872bqnf Vinodol i Nitra 0 431931 3666113 2026-08-13T15:51:48Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |namn = Vinodol |bilete = Vinodol evanj kostol 1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Vinodol |flagg = Vinodol-nitra-flag.svg |symbol = Vinodol Coat of arms.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2061 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 130 |postnummer = 951 06 |retningsnummer = +421-37 |…» 3666113 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |namn = Vinodol |bilete = Vinodol evanj kostol 1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Vinodol |flagg = Vinodol-nitra-flag.svg |symbol = Vinodol Coat of arms.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nitra okres|Nitra]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2061 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 130 |postnummer = 951 06 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = NR }} '''Vinodol'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nyitraszőlős''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nitra okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Vinodol || 1 851 || 1 932 || 2 061 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Vinodol, Nitra District|Vinodol, Nitra District]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nitra okres|Vinodol]] 4nbvijvqau7co0l2ed6fyyunrtbr5s5 Čechy (fleirtyding) 0 431932 3666118 2026-08-13T16:30:40Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «'''Čechy''' omdirigerer til [[Bøhmen]] '''Čechy''' kan elles vise til: *[[Čechy i Nové Zámky]], ein kommune i distriktet [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] i regionen Nitra kraj i Slovakia {{fleirtyding}}» 3666118 wikitext text/x-wiki '''Čechy''' omdirigerer til [[Bøhmen]] '''Čechy''' kan elles vise til: *[[Čechy i Nové Zámky]], ein kommune i distriktet [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] i regionen Nitra kraj i Slovakia {{fleirtyding}} f1wenq5vjwgu5j7cfn4licxsv1vnz7u Nové Zámky okres 0 431933 3666119 2026-08-13T16:31:49Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | andre namn = okres Nové Zámky | bilete = Esztergom Panorama 3.jpg | bilettekst = Utsyn over [[Donau]] mot byen [[Štúrovo]] | kart = Okres zamky.png | karttekst = Distriktet Nové Zámky okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Nové Zámky]] | areal = 1347,03<ref name="Areal"/> | folketal = 138168 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Nové Zámky o…» 3666119 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | andre namn = okres Nové Zámky | bilete = Esztergom Panorama 3.jpg | bilettekst = Utsyn over [[Donau]] mot byen [[Štúrovo]] | kart = Okres zamky.png | karttekst = Distriktet Nové Zámky okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Nové Zámky]] | areal = 1347,03<ref name="Areal"/> | folketal = 138168 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Nové Zámky okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Nové Zámky''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sør i regionen og grenser i sør mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Nové Zámky]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 62 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Andovce]] *[[Bajtava]] *[[Bánov]] *[[Bardoňovo]] *[[Belá i Nové Zámky|Belá]] *[[Bešeňov]] *[[Bíňa]] *[[Branovo]] *[[Bruty]] *[[Čechy i Nové Zámky|Čechy]] *[[Černík]] *[[Chľaba]] *[[Dedinka]] *[[Dolný Ohaj]] *[[Dubník]] *[[Dvory nad Žitavou]] *[[Gbelce]] *[[Hul i Nové Zámky|Hul]] *[[Jasová]] *[[Jatov]] *[[Kamenica nad Hronom]] *[[Kamenín]] *[[Kamenný Most]] *[[Kmeťovo]] *[[Kolta]] *[[Komjatice]] *[[Komoča]] *[[Leľa]] *[[Lipová i Nové Zámky|Lipová]] *[[Ľubá]] *[[Malá nad Hronom]] *[[Malé Kosihy]] *[[Maňa]] *[[Michal nad Žitavou]] *[[Mojzesovo]] *[[Mužla]] *[[Nána i Nové Zámky|Nána]] *[[Nová Vieska]] *'''[[Nové Zámky]]''' *[[Obid]] *[[Palárikovo]] *[[Pavlová]] *[[Podhájska]] *[[Pozba]] *[[Radava]] *[[Rastislavice]] *[[Rúbaň]] *[[Salka]] *[[Šarkan]] *[[Semerovo]] *[[Sikenička]] *[[Strekov]] *'''[[Štúrovo]]''' *'''[[Šurany]]''' *[[Svodín]] *[[Trávnica]] *[[Tvrdošovce]] *[[Úľany nad Žitavou]] *[[Veľké Lovce]] *[[Veľký Kýr]] *[[Vlkas]] *[[Zemné]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Nové Zámky]]''' || 42 262 || 39 646 || 37 791 |- | style=text-align:left; | '''[[Štúrovo]]''' || 11 708 || 10 919 || 9 777 |- | style=text-align:left; | '''[[Šurany]]''' || 10 491 || 10 177 || 9 562 |- | style=text-align:left; | [[Tvrdošovce]] || 5 120 || 5 188 || 5 183 |- | style=text-align:left; | [[Dvory nad Žitavou]] || 5 138 || 5 164 || 4 999 |- | style=text-align:left; | [[Palárikovo]] || 4 359 || 4 341 || 4 272 |- | style=text-align:left; | [[Komjatice]] || 4 207 || 4 287 || 4 223 |- | style=text-align:left; | [[Bánov]] || 3 767 || 3 730 || 3 697 |- | style=text-align:left; | [[Veľký Kýr]] || 3 190 || 3 008 || 2 980 |- | style=text-align:left; | [[Svodín]] || 2 649 || 2 574 || 2 412 |- | style=text-align:left; | [[Zemné]] || 2 201 || 2 281 || 2 136 |- | style=text-align:left; | [[Gbelce]] || 2 311 || 2 218 || 2 123 |- | style=text-align:left; | [[Maňa]] || 2 108 || 2 112 || 2 004 |- | style=text-align:left; | [[Strekov]] || 2 233 || 2 086 || 1 926 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mužla}} || 1 937 || 1 923 || 1 912 |- | style=text-align:left; | [[Veľké Lovce]] || 2 121 || 1 955 || 1 803 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Andovce}} || 1 224 || 1 358 || 1 623 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bešeňov}} || 1 723 || 1 695 || 1 621 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dubník}} || 1 775 || 1 695 || 1 576 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Úľany nad Žitavou}} || 1 546 || 1 542 || 1 533 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lipová i Nové Zámky|Lipová}} || 1 592 || 1 560 || 1 524 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolný Ohaj}} || 1 671 || 1 600 || 1 505 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenín}} || 1 529 || 1 523 || 1 479 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bíňa}} || 1 438 || 1 464 || 1 433 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mojzesovo}} || 1 380 || 1 338 || 1 346 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Semerovo}} || 1 308 || 1 452 || 1 332 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenica nad Hronom}} || 1 300 || 1 365 || 1 269 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kolta}} || 1 438 || 1 407 || 1 257 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hul}} || 1 229 || 1 220 || 1 212 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nána}} || 1 162 || 1 180 || 1 198 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jasová}} || 1 204 || 1 211 || 1 151 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Obid}} || 1 165 || 1 174 || 1 141 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Podhájska}} || 1 196 || 1 062 || 1 077 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenný Most}} || 1 034 || 1 034 || 1 060 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Černík}} || 1 003 || 1 013 || 1 048 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Trávnica}} || 1 248 || 1 129 || 1 032 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Salka}} || 1 075 || 1 052 || 974 |- ! Nové Zámky okres !style=text-align:right; | 149 594 !style=text-align:right; | 144 417 !style=text-align:right; | 138 168 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Nove Zamky]] [[Kategori:Nitra kraj|Nove Zamky]] 21b5mhpmplptubiq5pif6iaby5sxqht Nové Zámky 0 431934 3666120 2026-08-13T16:39:28Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = NZ synagoga.jpg |bilettekst= Synagoge i Nové Zámky |flagg = Nove zamky-nove zamky-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Nové Zámky.svg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1573 | folketal = 37791 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 114 |postnummer = 940 01 |retningsnummer = +421-35…» 3666120 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = NZ synagoga.jpg |bilettekst= Synagoge i Nové Zámky |flagg = Nove zamky-nove zamky-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Nové Zámky.svg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1573 | folketal = 37791 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 114 |postnummer = 940 01 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Nové Zámky'''{{mrk|[[tysk]] ''Neuhäusel'', [[ungarsk]] ''Érsekújvár'', [[tyrkisk]] ''Uyvar'', [[latin]] ''Novum Castrum''}} er ein by og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Nové Zámky''' || 42 262 || 39 646 || 37 791 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Nové Zámky|Nové Zámky]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Nitra kraj|Nove Zamky]] [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Nove Zamky]] p9ssvua031r8o1hiv1cgrmy47ijnvg2 Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres 14 431935 3666121 2026-08-13T16:40:33Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Nové Zámky kraj|Nove Zamky]]» 3666121 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky kraj|Nove Zamky]] 5er5f6srblwi7n6yv8b7pm66xs50813 3666122 3666121 2026-08-13T16:40:55Z TU-nor 12071 3666122 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Nitra kraj|Nove Zamky]] 2a8jrfhlj7evaocauru37q89k6tj33k Štúrovo 0 431936 3666123 2026-08-13T16:47:55Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Esztergom légi fotó 9.jpg |bilettekst= Bru over [[Donau]] mellom Štúrovo og [[Esztergom]] i Ungarn |flagg = Sturovo-nove zamky-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Štúrovo.svg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1075 | folketal = 9777 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 109 |pos…» 3666123 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Esztergom légi fotó 9.jpg |bilettekst= Bru over [[Donau]] mellom Štúrovo og [[Esztergom]] i Ungarn |flagg = Sturovo-nove zamky-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Štúrovo.svg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1075 | folketal = 9777 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 109 |postnummer = 943 01 |retningsnummer = +421-36 |bilnummer = NZ }} '''Štúrovo'''{{mrk|[[tysk]] ''Gockern'', [[ungarsk]] ''Párkány''}} er ein by og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Štúrovo''' || 11 708 || 10 919 || 9 777 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Štúrovo|Štúrovo]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Nitra kraj|Sturovo]] [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Sturovo]] t0yrzh0pebi7ex0h8sil94lrb4dn6ib Šurany 0 431937 3666124 2026-08-13T16:53:29Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Nagysurány-templom2008 1.jpg |bilettekst= Kyrkje i Šurany |flagg = Surany-nove zamky-flag.svg |symbol = Coa Slovakia Town Šurany.svg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1138 | folketal = 9562 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 123 |postnummer = 942 01 |retningsnummer = +421-35 |…» 3666124 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Nagysurány-templom2008 1.jpg |bilettekst= Kyrkje i Šurany |flagg = Surany-nove zamky-flag.svg |symbol = Coa Slovakia Town Šurany.svg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1138 | folketal = 9562 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 123 |postnummer = 942 01 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Šurany'''{{mrk|fram til 1927 ''Veľké Šurany'', [[ungarsk]] ''Nagysurány''}} er ein by og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Šurany''' || 10 491 || 10 177 || 9 562 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Šurany|Šurany]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Nitra kraj|Surany]] [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Surany]] mlxa5yzc3tslgrmc6crk5i017brpn4d Tvrdošovce 0 431938 3666125 2026-08-13T16:58:08Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Tvrdosovce kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Tvrdošovce |flagg = Tvrdosovce-nove zamky-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1221 | folketal = 5183 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 119 |postnummer = 941 10 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''T…» 3666125 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Tvrdosovce kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Tvrdošovce |flagg = Tvrdosovce-nove zamky-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1221 | folketal = 5183 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 119 |postnummer = 941 10 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Tvrdošovce'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Tardoskedd''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Tvrdošovce || 5 120 || 5 188 || 5 183 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Tvrdošovce|Tvrdošovce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Tvrdosovce]] guxcnx4mkftrzam10c43l6jnb74u5t6 Dvory nad Žitavou 0 431939 3666126 2026-08-13T17:05:13Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Udvard018.JPG |bilettekst= Jernbanestasjonen i Dvory nad Žitavou |flagg = Dvory nad zitavou-nove zamky-flag.svg |symbol = Erbdvory.gif |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1075 | folketal = 4999 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 121 |postnummer = 941 31 |retningsnummer = +421…» 3666126 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Udvard018.JPG |bilettekst= Jernbanestasjonen i Dvory nad Žitavou |flagg = Dvory nad zitavou-nove zamky-flag.svg |symbol = Erbdvory.gif |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1075 | folketal = 4999 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 121 |postnummer = 941 31 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Dvory nad Žitavou'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Udvard''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Dvory nad Žitavou || 5 138 || 5 164 || 4 999 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Dvory nad Žitavou|Dvory nad Žitavou]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Dvory nad Zitavou]] 14pzp4gmj5s6867u5puqeooz8llvh3p Palárikovo 0 431940 3666127 2026-08-13T17:08:48Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Tótmegyer vasútállomás 2.JPG |bilettekst= Jernbanestasjonen i Palárikovo |flagg = Palarikovo-nove zamky-flag.svg |symbol = SVK Palarikovo COA.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1221 | folketal = 4272 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 117 |postnummer = 941 11 |retnin…» 3666127 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Tótmegyer vasútállomás 2.JPG |bilettekst= Jernbanestasjonen i Palárikovo |flagg = Palarikovo-nove zamky-flag.svg |symbol = SVK Palarikovo COA.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1221 | folketal = 4272 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 117 |postnummer = 941 11 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Palárikovo'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Tótmegyer''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Palárikovo || 4 359 || 4 341 || 4 272 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Palárikovo|Palárikovo]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Palarikovo]] mm7ixygi7v3ey6esjy01px8743iyw1v Komjatice 0 431941 3666128 2026-08-13T17:13:06Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Komjatice kostol sv Alzbeta 1.jpg |bilettekst= Kyrkje i Komjatice |flagg = Komjatice-nove zamky-flag.svg |symbol = KomjaticeErb.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1256 | folketal = 4223 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 128 |postnummer = 941 06 |retningsnummer = +421-35…» 3666128 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Komjatice kostol sv Alzbeta 1.jpg |bilettekst= Kyrkje i Komjatice |flagg = Komjatice-nove zamky-flag.svg |symbol = KomjaticeErb.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1256 | folketal = 4223 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 128 |postnummer = 941 06 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Komjatice'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Komját''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Komjatice || 4 207 || 4 287 || 4 223 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Komjatice|Komjatice]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Komjatice]] k7tzxetes3kxrh4rkiseusnsmctz5aj Bánov 0 431942 3666129 2026-08-13T17:16:28Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Banov-01-2022.jpg |bilettekst= Utsyn mot Bánov |flagg = Banov-nove zamky-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 3697 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 121 |postnummer = 941 01 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Bánov'''{{mrk…» 3666129 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Banov-01-2022.jpg |bilettekst= Utsyn mot Bánov |flagg = Banov-nove zamky-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 3697 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 121 |postnummer = 941 01 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Bánov'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Bánkeszi''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Bánov || 3 767 || 3 730 || 3 697 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Bánov|Bánov]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Banov]] 7w95iztm8w6yfd5onpru3nvhg2h24po 3666130 3666129 2026-08-13T17:17:24Z TU-nor 12071 3666130 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Banov-01-2022.jpg |bilettekst= Utsyn mot Bánov |flagg = Banov-nove zamky-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 3697 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 121 |postnummer = 941 01 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Bánov'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Bánkeszi''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Bánov || 3 767 || 3 730 || 3 697 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Bánov, Slovakia|Bánov, Slovakia]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Banov]] 95rawm2qj100wx1gnlq3p15g90d5fqh Harmonikk 0 431943 3666132 2026-08-13T17:42:22Z Ranveig 39 Omdirigerer til [[Harmoni]] 3666132 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Harmoni]] c0ubgh6powkg9l4alu54879leig6o2i Veľký Kýr 0 431944 3666145 2026-08-13T18:23:08Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Velky Kyr kostol 3.jpg |bilettekst= Kyrkje i Veľký Kýr |flagg = Velky kyr-nove zamky-flag.svg |symbol = Coa Slovakia Town Nyitranagykér.svg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2980 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 127 |postnummer = 941 07 |retningsnumme…» 3666145 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Velky Kyr kostol 3.jpg |bilettekst= Kyrkje i Veľký Kýr |flagg = Velky kyr-nove zamky-flag.svg |symbol = Coa Slovakia Town Nyitranagykér.svg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2980 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 127 |postnummer = 941 07 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Veľký Kýr'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nagykér'', ''Nyitranagykér''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Veľký Kýr || 3 190 || 3 008 || 2 980 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Veľký Kýr|Veľký Kýr]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Velky Kyr]] j4fsofh5ywwecfa9sq9j22qh4wxvmdn Svodín 0 431945 3666148 2026-08-13T18:26:46Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Svodín sk kostol.JPG |bilettekst= Kyrkje i Svodín |flagg = Svodin-nove zamky-flag.svg |symbol = Svodin.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 2412 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 193 |postnummer = 943 54 |retningsnummer = +421-36 |bilnummer = NZ }} ''…» 3666148 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Svodín sk kostol.JPG |bilettekst= Kyrkje i Svodín |flagg = Svodin-nove zamky-flag.svg |symbol = Svodin.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 2412 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 193 |postnummer = 943 54 |retningsnummer = +421-36 |bilnummer = NZ }} '''Svodín'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Szőgyén''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Svodín || 2 649 || 2 574 || 2 412 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Svodín|Svodín]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Svodin]] qspo8lp9n6xg5b7dlcxmi7hn5jgeci6 Zemné 0 431946 3666149 2026-08-13T18:31:10Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Szímő01.JPG |bilettekst= Kyrkje i Zemné |flagg = Zemne-nove zamky-flag.svg |symbol = Szímő-címer.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2136 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 112 |postnummer = 941 22 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Z…» 3666149 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Szímő01.JPG |bilettekst= Kyrkje i Zemné |flagg = Zemne-nove zamky-flag.svg |symbol = Szímő-címer.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2136 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 112 |postnummer = 941 22 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Zemné'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Szímő''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Zemné || 2 201 || 2 281 || 2 136 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Zemné|Zemné]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Zemne]] r3i0y4nngkbkqzmn5z3khb9q6ntsdnv Gbelce 0 431947 3666150 2026-08-13T18:34:32Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Gbelce sk kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Gbelce |flagg = Gbelce-nove zamky-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1233 | folketal = 2123 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 133 |postnummer = 943 42 |retningsnummer = +421-36 |bilnummer = NZ }} '''Gbelce'''{{…» 3666150 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Gbelce sk kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Gbelce |flagg = Gbelce-nove zamky-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1233 | folketal = 2123 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 133 |postnummer = 943 42 |retningsnummer = +421-36 |bilnummer = NZ }} '''Gbelce'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Köbölkút''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Gbelce || 2 311 || 2 218 || 2 123 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Gbelce|Gbelce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Gbelce]] mjmd9mchi98ou26nyhxwv98l34y9sig Maňa 0 431948 3666151 2026-08-13T18:37:55Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Mánya templom 2.JPG |bilettekst= Kyrkje i Maňa |flagg = Mana-nove zamky-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1237 | folketal = 2004 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 132 |postnummer = 941 45 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Maňa'''{{mrk|…» 3666151 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Mánya templom 2.JPG |bilettekst= Kyrkje i Maňa |flagg = Mana-nove zamky-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1237 | folketal = 2004 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 132 |postnummer = 941 45 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Maňa'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Mánya''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Maňa || 2 108 || 2 112 || 2 004 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Maňa|Maňa]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Maňa]] 2h4h8pnhi54joinfy7xk2j72x6t2axe Strekov 0 431949 3666152 2026-08-13T18:41:29Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Strekov1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Strekov |flagg = Strekov-nove zamky-flag.svg |symbol = Kurt-strekov-cimer hivatalos.png |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 1926 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 140 |postnummer = 941 37 |retningsnummer = +421-35 |bilnumme…» 3666152 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Strekov1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Strekov |flagg = Strekov-nove zamky-flag.svg |symbol = Kurt-strekov-cimer hivatalos.png |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 1926 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 140 |postnummer = 941 37 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Strekov'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Kürt''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Strekov || 2 233 || 2 086 || 1 926 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Strekov|Strekov]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Strekov]] ecnu67ugy0yeo8iv0i1vvjh6w4anor2 Veľké Lovce 0 431950 3666153 2026-08-13T18:45:31Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Obec 01.jpg |bilettekst= Flyfoto av Veľké Lovce |flagg = Velke lovce-nove zamky-flag.svg |symbol = Velke Lovce erb.gif |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1247 | folketal = 1803 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 162 |postnummer = 941 42 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer…» 3666153 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Obec 01.jpg |bilettekst= Flyfoto av Veľké Lovce |flagg = Velke lovce-nove zamky-flag.svg |symbol = Velke Lovce erb.gif |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1247 | folketal = 1803 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 162 |postnummer = 941 42 |retningsnummer = +421-35 |bilnummer = NZ }} '''Veľké Lovce'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Újlót''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Nové Zámky okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Veľké Lovce || 2 121 || 1 955 || 1 803 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Veľké Lovce|Veľké Lovce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Nové Zámky okres|Velke Lovce]] ej7zi9vtxwa7n5ih10k1kj1pfngiato Šaľa okres 0 431951 3666154 2026-08-13T19:01:26Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | andre namn = okres Šaľa | bilete = Šaľa kaštieľ 01.jpg | bilettekst = Herskapshus frå 1500-talet i [[Šaľa]] | kart = Okres sala.png | karttekst = Distriktet Šaľa okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Šaľa]] | areal = 355,90<ref name="Areal"/> | folketal = 51477 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Šaľa okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''ok…» 3666154 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | andre namn = okres Šaľa | bilete = Šaľa kaštieľ 01.jpg | bilettekst = Herskapshus frå 1500-talet i [[Šaľa]] | kart = Okres sala.png | karttekst = Distriktet Šaľa okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Šaľa]] | areal = 355,90<ref name="Areal"/> | folketal = 51477 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Šaľa okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Šaľa''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg vest i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]]. Hovudsete er byen [[Šaľa]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 13 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Diakovce]] *[[Dlhá nad Váhom]] *[[Hájske]] *[[Horná Kráľová]] *[[Kráľová nad Váhom]] *[[Močenok]] *[[Neded]] *'''[[Šaľa]]''' *[[Selice]] *[[Tešedíkovo]] *[[Trnovec nad Váhom]] *[[Vlčany]] *[[Žihárec]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Šaľa]] || 24 564 || 23 554 || 21 183 |- | style=text-align:left; | [[Močenok]] || 4 338 || 4 283 || 4 356 |- | style=text-align:left; | [[Tešedíkovo]] || 3 700 || 3 716 || 3 719 |- | style=text-align:left; | [[Vlčany]] || 3 394 || 3 328 || 3 220 |- | style=text-align:left; | [[Neded]] || 3 177 || 3 301 || 3 215 |- | style=text-align:left; | [[Selice]] || 2 832 || 2 859 || 2 872 |- | style=text-align:left; | [[Trnovec nad Váhom]] || 2 541 || 2 652 || 2 784 |- | style=text-align:left; | [[Diakovce]] || 2 187 || 2 204 || 2 381 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horná Kráľová}} || 1 916 || 1 881 || 1 866 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kráľová nad Váhom}} || 1 531 || 1 691 || 1 828 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žihárec}} || 1 592 || 1 638 || 1 794 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hájske}} || 1 333 || 1 314 || 1 346 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dlhá nad Váhom}} || 895 || 865 || 913 |- ! Šaľa okres !style=text-align:right; | 54 000 !style=text-align:right; | 53 286 !style=text-align:right; | 51 477 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Sala]] [[Kategori:Nitra kraj|Sala]] cf7efttil2x6pi3kecicocfkz782anc 3666178 3666154 2026-08-14T06:20:23Z TU-nor 12071 /* Kommunar */ 3666178 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | andre namn = okres Šaľa | bilete = Šaľa kaštieľ 01.jpg | bilettekst = Herskapshus frå 1500-talet i [[Šaľa]] | kart = Okres sala.png | karttekst = Distriktet Šaľa okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Šaľa]] | areal = 355,90<ref name="Areal"/> | folketal = 51477 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Šaľa okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Šaľa''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg vest i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]]. Hovudsete er byen [[Šaľa]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 13 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Diakovce]] *[[Dlhá nad Váhom]] *[[Hájske]] *[[Horná Kráľová]] *[[Kráľová nad Váhom]] *[[Močenok]] *[[Neded]] *'''[[Šaľa]]''' *[[Selice]] *[[Tešedíkovo]] *[[Trnovec nad Váhom]] *[[Vlčany]] *[[Žihárec]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Šaľa]]''' || 24 564 || 23 554 || 21 183 |- | style=text-align:left; | [[Močenok]] || 4 338 || 4 283 || 4 356 |- | style=text-align:left; | [[Tešedíkovo]] || 3 700 || 3 716 || 3 719 |- | style=text-align:left; | [[Vlčany]] || 3 394 || 3 328 || 3 220 |- | style=text-align:left; | [[Neded]] || 3 177 || 3 301 || 3 215 |- | style=text-align:left; | [[Selice]] || 2 832 || 2 859 || 2 872 |- | style=text-align:left; | [[Trnovec nad Váhom]] || 2 541 || 2 652 || 2 784 |- | style=text-align:left; | [[Diakovce]] || 2 187 || 2 204 || 2 381 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horná Kráľová}} || 1 916 || 1 881 || 1 866 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kráľová nad Váhom}} || 1 531 || 1 691 || 1 828 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žihárec}} || 1 592 || 1 638 || 1 794 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hájske}} || 1 333 || 1 314 || 1 346 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dlhá nad Váhom}} || 895 || 865 || 913 |- ! Šaľa okres !style=text-align:right; | 54 000 !style=text-align:right; | 53 286 !style=text-align:right; | 51 477 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Sala]] [[Kategori:Nitra kraj|Sala]] lcejqawj2yt96um1rh7wnd3qpipko66 Šaľa 0 431952 3666155 2026-08-13T20:56:00Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Šaľa okresný úrad 01.jpg |bilettekst= Rådhuset i Šaľa |flagg = Sala-sala-flag.svg |symbol = Coat of arms of Šaľa.png |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1002 | folketal = 21183 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 116 |postnummer = 927 01 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '…» 3666155 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Šaľa okresný úrad 01.jpg |bilettekst= Rådhuset i Šaľa |flagg = Sala-sala-flag.svg |symbol = Coat of arms of Šaľa.png |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1002 | folketal = 21183 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 116 |postnummer = 927 01 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Šaľa'''{{mrk|[[tysk]] ''Schelle'', [[ungarsk]] ''Vágsellye''}} er ein by og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Šaľa okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Šaľa''' || 24 564 || 23 554 || 21 183 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Šaľa|Levice]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Nitra kraj|Sala]] [[Kategori:Kommunar i Šaľa okres|Sala]] 3hja22pqhasegp7ow94prc6tzwzidnc 3666156 3666155 2026-08-13T20:57:25Z TU-nor 12071 3666156 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Šaľa okresný úrad 01.jpg |bilettekst= Rådhuset i Šaľa |flagg = Sala-sala-flag.svg |symbol = Coat of arms of Šaľa.png |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1002 | folketal = 21183 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 116 |postnummer = 927 01 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Šaľa'''{{mrk|[[tysk]] ''Schelle'', [[ungarsk]] ''Vágsellye''}} er ein by og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Šaľa okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Šaľa''' || 24 564 || 23 554 || 21 183 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Šaľa|Šaľa]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Nitra kraj|Sala]] [[Kategori:Kommunar i Šaľa okres|Sala]] lbd0vmr3d6ey1rj01e5iffakmcj2oy0 Močenok 0 431953 3666157 2026-08-13T21:00:44Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Močenok kostol 01 02.jpg |bilettekst= Kyrkje i Močenok |flagg = Mocenok-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 4356 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 130 |postnummer = 951 31 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = SA }} '''Močenok'''{{mrk|un…» 3666157 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Močenok kostol 01 02.jpg |bilettekst= Kyrkje i Močenok |flagg = Mocenok-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 4356 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 130 |postnummer = 951 31 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = SA }} '''Močenok'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Mocsonok''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Šaľa okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Močenok || 4 338 || 4 283 || 4 356 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Močenok|Močenok]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Šaľa okres|Mocenok]] b4ka71t9leuueechrqn26p0wyekpaut Kategori:Kommunar i Šaľa okres 14 431954 3666158 2026-08-13T21:02:12Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Nitra kraj|Sala]]» 3666158 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Nitra kraj|Sala]] q66keba8fncarz0kpi0tukfdke3ox55 Tešedíkovo 0 431955 3666159 2026-08-13T21:06:38Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Tešedíkovo, kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Tešedíkovo |flagg = Tesedikovo-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1237 | folketal = 3719 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 114 |postnummer = 925 82 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Tešedíkovo'''…» 3666159 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Tešedíkovo, kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Tešedíkovo |flagg = Tesedikovo-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1237 | folketal = 3719 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 114 |postnummer = 925 82 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Tešedíkovo'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Pered''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Šaľa okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Tešedíkovo|| 3 700 || 3 716 || 3 719 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Tešedíkovo|Tešedíkovo]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Šaľa okres|Tesedikovo]] 6kjpyrf93ehqx213aumaxb88tjfuhrv Vlčany 0 431956 3666160 2026-08-13T21:10:08Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Vágfarkasd templom 1.jpg |bilettekst= Kyrkje i Vlčany |flagg = Vlcany-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 3220 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 111 |postnummer = 925 84 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Vlčany'''{{mrk|ungar…» 3666160 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Vágfarkasd templom 1.jpg |bilettekst= Kyrkje i Vlčany |flagg = Vlcany-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 3220 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 111 |postnummer = 925 84 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Vlčany'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Vágfarkasd''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Šaľa okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Vlčany || 3 394 || 3 328 || 3 220 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Vlčany|Vlčany]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Šaľa okres|Vlcany]] 1eg93nw5q9om2wpzsdpxfo1ls2e3m4d Neded 0 431957 3666161 2026-08-13T21:13:20Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Neded kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Neded |flagg = Neded-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 3215 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 111 |postnummer = 925 85 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Neded'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Negyed'…» 3666161 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Neded kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Neded |flagg = Neded-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 3215 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 111 |postnummer = 925 85 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Neded'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Negyed''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Šaľa okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Neded || 3 177 || 3 301 || 3 215 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Neded|Neded]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Šaľa okres|Neded]] ipb3xeuu1pkwfmvchz4f2hf5c1k76my Selice 0 431958 3666162 2026-08-13T21:18:57Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Selice kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Selice |flagg = Selice-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1078 | folketal = 2872 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 113 |postnummer = 925 72 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Selice'''{{mrk|[[tysk]] ''Seleuc…» 3666162 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Selice kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Selice |flagg = Selice-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1078 | folketal = 2872 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 113 |postnummer = 925 72 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Selice'''{{mrk|[[tysk]] ''Seleuch'', [[ungarsk]] ''Szelőce'', tidlegare ''Sókszelőce''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Šaľa okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Selice || 2 832 || 2 859 || 2 872 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Selice|Selice]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Šaľa okres|Selice]] o1vt2owt93jxl8l2sztbhew3jwhj85r Trnovec nad Váhom 0 431959 3666163 2026-08-13T21:22:48Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Tnovec n Vahom kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Trnovec nad Váhom |flagg = Trnovec nad vahom-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2784 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 116 |postnummer = 925 71 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''T…» 3666163 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Tnovec n Vahom kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Trnovec nad Váhom |flagg = Trnovec nad vahom-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2784 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 116 |postnummer = 925 71 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Trnovec nad Váhom'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Tornóc''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Šaľa okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Trnovec nad Váhom || 2 541 || 2 652 || 2 784 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Trnovec nad Váhom|Trnovec nad Váhom]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Šaľa okres|Trnovec nad Vahom]] dxghz6cxl5ypk8yetwmvkvjpwdc778s Diakovce 0 431960 3666164 2026-08-13T21:26:37Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Deáki templom 1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Diakovce |flagg = Diakovce-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1002 | folketal = 2381 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 115 |postnummer = 925 81 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Diakovce'''{{mrk|ungars…» 3666164 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Deáki templom 1.JPG |bilettekst= Kyrkje i Diakovce |flagg = Diakovce-sala-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Šaľa okres|Šaľa]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1002 | folketal = 2381 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 115 |postnummer = 925 81 |retningsnummer = +421-31 |bilnummer = SA }} '''Diakovce'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Deáki''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Šaľa okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Diakovce || 2 187 || 2 204 || 2 381 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Diakovce|Diakovce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Šaľa okres|Diakovce]] adil9703uptd46li2y1ol8ir1t6xsss Topoľčany okres 0 431961 3666165 2026-08-13T21:54:04Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | andre namn = okres Topoľčany | bilete = Topoľčiansky hrad (2016).jpg | bilettekst = Borgruin i [[Topoľčany]] | kart = Okres topolcany.png | karttekst = Distriktet Topoľčany okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Topoľčany]] | areal = 597,62<ref name="Areal"/> | folketal = 70877 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Topoľčany okres'''{{mrk|…» 3666165 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | andre namn = okres Topoľčany | bilete = Topoľčiansky hrad (2016).jpg | bilettekst = Borgruin i [[Topoľčany]] | kart = Okres topolcany.png | karttekst = Distriktet Topoľčany okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Topoľčany]] | areal = 597,62<ref name="Areal"/> | folketal = 70877 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Topoľčany okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Topoľčany''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt nord i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]], i nord mot [[Trenčín kraj]]. Hovudsete er byen [[Topoľčany]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 54 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Ardanovce]] *[[Belince]] *[[Biskupová]] *[[Blesovce]] *[[Bojná]] *[[Čeľadince]] *[[Čermany]] *[[Chrabrany]] *[[Dvorany nad Nitrou]] *[[Hajná Nová Ves]] *[[Horné Chlebany]] *[[Horné Obdokovce]] *[[Horné Štitáre]] *[[Hrušovany]] *[[Jacovce]] *[[Kamanová]] *[[Koniarovce]] *[[Kovarce]] *[[Krnča]] *[[Krtovce]] *[[Krušovce]] *[[Kuzmice i Topoľčany|Kuzmice]] *[[Lipovník i Topoľčany|Lipovník]] *[[Ludanice]] *[[Lužany]] *[[Malé Ripňany]] *[[Nemčice]] *[[Nemečky]] *[[Nitrianska Blatnica]] *[[Nitrianska Streda]] *[[Norovce]] *[[Oponice]] *[[Orešany]] *[[Podhradie i Topoľčany|Podhradie]] *[[Prašice]] *[[Práznovce]] *[[Preseľany]] *[[Radošina]] *[[Rajčany]] *[[Šalgovce]] *[[Solčany]] *[[Solčianky]] *[[Súlovce]] *[[Svrbice]] *[[Tesáre]] *'''[[Topoľčany]]''' *[[Tovarníky]] *[[Tvrdomestice]] *[[Urmince]] *[[Veľké Dvorany]] *[[Veľké Ripňany]] *[[Velušovce]] *[[Vozokany i Topoľčany|Vozokany]] *[[Závada i Topoľčany|Závada]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Topoľčany]]''' || 28 968 || 27 177 || 25 249 |- | style=text-align:left; | [[Solčany]] || 2 489 || 2 467 || 2 553 |- | style=text-align:left; | [[Veľké Ripňany]] || 2 115 || 2 071 || 2 104 |- | style=text-align:left; | [[Prašice]] || 2 089 || 2 029 || 2 035 |- | style=text-align:left; | [[Bojná]] || 1 969 || 2 013 || 2 028 |- | style=text-align:left; | [[Radošina]] || 2 003 || 2 013 || 1 889 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jacovce}} || 1 787 || 1 770 || 1 805 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ludanice}} || 1 874 || 1 839 || 1 794 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krušovce}} || 1 730 || 1 746 || 1 745 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kovarce}} || 1 548 || 1 581 || 1 579 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horné Obdokovce}} || 1 656 || 1 556 || 1 490 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tovarníky}} || 1 248 || 1 419 || 1 488 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Preseľany}} || 1 508 || 1 482 || 1 479 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Urmince}} || 1 375 || 1 408 || 1 402 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krnča}} || 1 322 || 1 339 || 1 366 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nitrianska Blatnica}} || 1 149 || 1 192 || 1 232 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hrušovany}} || 1 135 || 1 116 || 1 092 |- ! Topoľčany okres !style=text-align:right; | 74 089 !style=text-align:right; | 72 257 !style=text-align:right; | 70 877 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Topolcany]] [[Kategori:Nitra kraj|Topolcany]] 0dj54af5qv1ru7zf7ohd8i26v7e6co7 Topoľčany 0 431962 3666166 2026-08-13T22:03:09Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Topolcany (20).jpg |bilettekst= Rådhuset i Topoľčany |flagg = Topolcany-topolcany-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Topoľčany.svg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1173 | folketal = 25249 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 187 |postnummer = 955 01 |retningsnummer = +421-38 |b…» 3666166 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Topolcany (20).jpg |bilettekst= Rådhuset i Topoľčany |flagg = Topolcany-topolcany-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Topoľčany.svg |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1173 | folketal = 25249 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 187 |postnummer = 955 01 |retningsnummer = +421-38 |bilnummer = SA }} '''Topoľčany'''{{mrk|før 1920 ''Veľké Topoľčany'', [[ungarsk]] ''Nagytapolcsány''}} er ein by og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Topoľčany okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Topoľčany''' || 28 968 || 27 177 || 25 249 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Topoľčany|Topoľčany]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Nitra kraj|Topolcany]] [[Kategori:Kommunar i Topoľčany okres|Topolcany]] o7924k73tvvhobmyl9xol9k1385c954 Kategori:Kommunar i Topoľčany okres 14 431963 3666167 2026-08-13T22:04:15Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Nitra kraj]]» 3666167 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Nitra kraj]] js1l8249eo6enqqlpgu40fe1hirwspw 3666168 3666167 2026-08-13T22:04:59Z TU-nor 12071 3666168 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Nitra kraj|Topolcany]] anlcscbgrj09s0ly1jbbg0efcdjfsns Solčany 0 431964 3666169 2026-08-13T22:12:38Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Solčany2.JPG |bilettekst= Hovudveg gjennom Solčany |flagg = Solcany-topolcany-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2553 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 175 |postnummer = 956 17 |retningsnummer = +421-38 |bilnummer = SA }} '''Solčany''…» 3666169 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Solčany2.JPG |bilettekst= Hovudveg gjennom Solčany |flagg = Solcany-topolcany-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 2553 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 175 |postnummer = 956 17 |retningsnummer = +421-38 |bilnummer = SA }} '''Solčany'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Szolcsány''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Topoľčany okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Solčany || 2 489 || 2 467 || 2 553 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Topoľčany|Topoľčany]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Topoľčany okres|Solcany]] 30617kq8h8f060v1ia5gxnuy9wlvsum Veľké Ripňany 0 431965 3666170 2026-08-13T22:19:53Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Veľké Ripňany kostol 01.jpg |bilettekst= Kyrkje i Veľké Ripňany |flagg = Velke ripnany-topolcany-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 2104 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 166 |postnummer = 956 07 |retningsnummer = +421-38 |bilnummer…» 3666170 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Veľké Ripňany kostol 01.jpg |bilettekst= Kyrkje i Veľké Ripňany |flagg = Velke ripnany-topolcany-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1156 | folketal = 2104 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 166 |postnummer = 956 07 |retningsnummer = +421-38 |bilnummer = SA }} '''Veľké Ripňany'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nagyrépény'', tidlegare ''Nagy-Rippény''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Topoľčany okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Veľké Ripňany || 2 115 || 2 071 || 2 104 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Veľké Ripňany|Veľké Ripňany]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Topoľčany okres|Velke Ripnany]] gbh7yr6ynmv7fefwcd4n92pq833foke Radošina 0 431966 3666171 2026-08-13T22:26:31Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Radosina kastiel 02.jpg |bilettekst= Herskapshus i Radošina |flagg = Radosina-topolcany-flag.svg |symbol = Erb obce Bzince.png |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1277 | folketal = 1889 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 192 |postnummer = 956 05 |retningsnummer = +421-38 |bilnu…» 3666171 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Radosina kastiel 02.jpg |bilettekst= Herskapshus i Radošina |flagg = Radosina-topolcany-flag.svg |symbol = Erb obce Bzince.png |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1277 | folketal = 1889 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 192 |postnummer = 956 05 |retningsnummer = +421-38 |bilnummer = SA }} '''Radošina'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Radosna''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Topoľčany okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Radošina || 2 003 || 2 013 || 1 889 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Radošina|Radošina]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Topoľčany okres|Radosina]] f7qm3hfalm3tgsiljks1kx3fkdr69xc Prašice 0 431967 3666172 2026-08-13T22:30:16Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Prašice - kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Prašice |flagg = Prasice-topolcany-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1245 | folketal = 2035 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 256 |postnummer = 956 22 |retningsnummer = +421-38 |bilnummer = SA }} '''Prašice''…» 3666172 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Prašice - kostol.jpg |bilettekst= Kyrkje i Prašice |flagg = Prasice-topolcany-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1245 | folketal = 2035 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 256 |postnummer = 956 22 |retningsnummer = +421-38 |bilnummer = SA }} '''Prašice'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nyitraperjés''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Topoľčany okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Prašice || 2 089 || 2 029 || 2 035 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Prašice|Prašice]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Topoľčany okres|Prasice]] fq0b0tm92rv2ecbi9cb2w9oiwhqupf7 Bojná 0 431968 3666173 2026-08-13T22:34:53Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Bojná - Catholic church.jpg |bilettekst= Kyrkje i Bojná |flagg = Bojna-topolcany-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1424 | folketal = 2028 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 202 |postnummer = 956 01 |retningsnummer = +421-38 |bilnummer = SA }} '''Bojná'…» 3666173 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Bojná - Catholic church.jpg |bilettekst= Kyrkje i Bojná |flagg = Bojna-topolcany-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Topoľčany okres|Topoľčany]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1424 | folketal = 2028 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 202 |postnummer = 956 01 |retningsnummer = +421-38 |bilnummer = SA }} '''Bojná'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nyitrabajna''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Topoľčany okres]]. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Bojná || 1 969 || 2 013 || 2 028 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Bojná|Bojná]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Topoľčany okres|Bojna]] idg6qcebbtkuatgt8coqumefqx2uur9 Zlaté Moravce okres 0 431969 3666174 2026-08-14T05:53:03Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | andre namn = okres Zlaté Moravce | bilete = Zámok Topoľčianky pohľad z parku.jpg | bilettekst = [[Topoľčianky]]-slottet | kart = Okres zlate.png | karttekst = Distriktet Zlaté Moravce okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Zlaté Moravce]] | areal = 521,16<ref name="Areal"/> | folketal = 41 169 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Zlaté Mora…» 3666174 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | andre namn = okres Zlaté Moravce | bilete = Zámok Topoľčianky pohľad z parku.jpg | bilettekst = [[Topoľčianky]]-slottet | kart = Okres zlate.png | karttekst = Distriktet Zlaté Moravce okres innanfor regionen Nitra kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Nitra kraj | hovudstad = [[Zlaté Moravce]] | areal = 521,16<ref name="Areal"/> | folketal = 41 169 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Zlaté Moravce okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Zlaté Moravce''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nord i regionen og grenser i nord mot [[Trenčín kraj]], i aust mot [[Banská Bystrica kraj]]. Hovudsete er byen [[Zlaté Moravce]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 33 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Beladice]] *[[Čaradice]] *[[Červený Hrádok]] *[[Choča]] *[[Čierne Kľačany]] *[[Hostie]] *[[Hosťovce i Zlaté Moravce|Hosťovce]] *[[Jedľové Kostoľany]] *[[Kostoľany pod Tribečom]] *[[Ladice]] *[[Lovce]] *[[Machulince]] *[[Malé Vozokany]] *[[Mankovce]] *[[Martin nad Žitavou]] *[[Nemčiňany]] *[[Neverice]] *[[Nevidzany i Zlaté Moravce|Nevidzany]] *[[Obyce]] *[[Skýcov]] *[[Sľažany]] *[[Slepčany]] *[[Tekovské Nemce]] *[[Tesárske Mlyňany]] *[[Topoľčianky]] *[[Velčice]] *[[Veľké Vozokany]] *[[Vieska nad Žitavou]] *[[Volkovce]] *[[Žikava]] *[[Žitavany]]{{efn|name=2003a|Skild ut frå [[Zlaté Moravce]] med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}} *'''[[Zlaté Moravce]]'''{{efn|name=2003b|{{ikkjeraud|Žitavany}} blei skild ut med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}} *[[Zlatno i Zlaté Moravce|Zlatno]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Zlaté Moravce]]'''{{efn|name=2003b}} || 15 618 || 12 337 || 11 946 |- | style=text-align:left; | [[Topoľčianky]] || 2 888 || 2 747 || 2 704 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žitavany}}{{efn|name=2003a}} || || 1 874 || 1 861 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tesárske Mlyňany}} || 1 639 || 1 683 || 1 761 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sľažany}} || 1 696 || 1 688 || 1 712 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Beladice}} || 1 536 || 1 567 || 1 666 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Obyce}} || 1 565 || 1 503 || 1 510 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hostie}} || 1 215 || 1 170 || 1 209 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čierne Kľačany}} || 1 145 || 1 084 || 1 168 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Machulince}} || 1 048 || 1 043 || 1 101 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tekovské Nemce}} || 1 078 || 1 059 || 1 061 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Volkovce}} || 1 036 || 1 005 || 1 013 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Skýcov}} || 1 057 || 1 031 || 948 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jedľové Kostoľany}} || 1 029 || 941 || 887 |- ! Zlaté Moravce okres !style=text-align:right; | 43 622 !style=text-align:right; | 41 402 !style=text-align:right; | 41 169 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="583/2001">{{Kjelde www |url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie |tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.) |utgjevar = Zákony pre ľudí |vitja =2026-08-13 }}</ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Zlate Moravce]] [[Kategori:Nitra kraj|Zlate Moravce]] 0un6gpprrocpug9dlaodc6q74atpa91 Zlaté Moravce 0 431970 3666175 2026-08-14T06:02:40Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Zlate Moravce (6).jpg |bilettekst= Sentralt torg i Zlaté Moravce |flagg = Zlate moravce-zlate moravce-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Zlate Moravce.png |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 11946 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 192 |postnummer = 953 01 |r…» 3666175 wikitext text/x-wiki {{geoboks|by |bilete = Zlate Moravce (6).jpg |bilettekst= Sentralt torg i Zlaté Moravce |flagg = Zlate moravce-zlate moravce-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Zlate Moravce.png |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1113 | folketal = 11946 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 192 |postnummer = 953 01 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = ZM }} '''Zlaté Moravce'''{{mrk|[[tysk]] ''Goldmorawitz'', [[ungarsk]] ''Aranyosmarót''}} er ein by og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Zlaté Moravce okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''Zlaté Moravce''' || 15 618{{efn|name=2003b|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Žitavany}}, som vart skild ut som eigen kommune med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}} || 12 337 || 11 946 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Zlaté Moravce|Zlaté Moravce]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="583/2001">{{Kjelde www |url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie |tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.) |utgjevar = Zákony pre ľudí |vitja =2026-08-13 }}</ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Byar i Nitra kraj|Zlate Moravce]] [[Kategori:Kommunar i Zlaté Moravce okres|Zlate Moravce]] t1rsyhy7897oib22rzfoa3dzkn29gna Kategori:Kommunar i Zlaté Moravce okres 14 431971 3666176 2026-08-14T06:03:58Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Nitra kraj|Zlate Moravce]]» 3666176 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Kommunar i Nitra kraj|Zlate Moravce]] 384vbpk70ng1uxgytyv6c1mjway4lo5 Topoľčianky 0 431972 3666177 2026-08-14T06:09:15Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Castle-of-Topolcianky.JPG |bilettekst= Slottet i Topoľčianky |flagg = Topolcianky-zlate moravce-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1293 | folketal = 2704 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 226 |postnummer = 951 93 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer…» 3666177 wikitext text/x-wiki {{geoboks|landsby |bilete = Castle-of-Topolcianky.JPG |bilettekst= Slottet i Topoľčianky |flagg = Topolcianky-zlate moravce-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Nitra kraj|Nitra]] |fylketype = Okres |fylke = [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1293 | folketal = 2704 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 226 |postnummer = 951 93 |retningsnummer = +421-37 |bilnummer = ZM }} '''Topoľčianky'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Kistapolcsány''}} er ein landsby og ein kommune sørvest i [[Slovakia]] i regionen [[Nitra kraj]] og distriktet [[Zlaté Moravce okres]] og hovudsete i distriktet. == Innbyggjarar == Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | Topoľčianky || 2 888 || 2 747 || 2 704 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} ==Kjelder== {{refopning}} * ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Topoľčianky|Topoľčianky]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 13. august 2026.'' {{refslutt}} <references> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> {{fotnoteliste}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Kommunar i Zlaté Moravce okres|Topolcianky]] 5ckkcvr44eejrmp8adrjjb3t85s1odh Prešov kraj 0 431973 3666181 2026-08-14T06:48:01Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|region | andre namn = Prešovský kraj | bilete = High Tatras from Matejovce.jpg | bilettekst = [[Tatrafjella]] ved grensa mot Polen | kart = Presovsky kraj in Slovakia.svg | karttekst = Prešovský kraj innanfor Slovakia | flagg = Presovsky vlajka.svg | symbol = Coat of Arms of Prešov Region.svg | land = Slovakia | regiontype = | region = | hovudstad = [[Prešov]] | areal = 8972.65<ref name="Areal"/> | folketal = 808931 | folketal_i_år = 20…» 3666181 wikitext text/x-wiki {{geoboks|region | andre namn = Prešovský kraj | bilete = High Tatras from Matejovce.jpg | bilettekst = [[Tatrafjella]] ved grensa mot Polen | kart = Presovsky kraj in Slovakia.svg | karttekst = Prešovský kraj innanfor Slovakia | flagg = Presovsky vlajka.svg | symbol = Coat of Arms of Prešov Region.svg | land = Slovakia | regiontype = | region = | hovudstad = [[Prešov]] | areal = 8972.65<ref name="Areal"/> | folketal = 808931 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Prešov kraj'''{{mrk|[[slovakisk]] ''Prešovský kraj''}} er ein av åtte administrative [[Regionar i Slovakia|regionar]] i [[Slovakia]].<ref name ="Regionar"/> Han ligg nordaust i landet og grenser i nord mot [[Polen]], i aust mot [[Ukraina]]. Hovudsete er byen [[Prešov]]. == Administrativ inndeling == {{stack|[[Fil: Presov okresy.png|mini|Distrikta i Prešov kraj]]}} Nitra kraj omfattar 13 [[Distrikt i Slovakia|distrikt]].<ref name ="Distrikt"/> *[[Bardejov okres|Bardejov]] *[[Humenné okres|Humenné]] *[[Kežmarok okres|Kežmarok]] *[[Levoča okres|Levoča]] *[[Medzilaborce okres|Medzilaborce]] *[[Poprad okres|Poprad]] *[[Prešov okres|Prešov]] *[[Sabinov okres|Sabinov]] *[[Snina okres|Snina]] *[[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] *[[Stropkov okres|Stropkov]] *[[Svidník okres|Svidník]] *[[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] ==Folketal i distrikta== Folketalet i distrikta i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | [[Bardejov okres|Bardejov]] || 75 793 || 77 859 || 76 012 |- | style=text-align:left; | [[Humenné okres|Humenné]] || 64 845 || 64 446 || 60 126 |- | style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || 63 231 || 70 487 || 73 685 |- | style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || 31 880 || 33 262 || 33 107 |- | style=text-align:left; | [[Medzilaborce okres|Medzilaborce]] || 12 668 || 12 450 || 11 056 |- | style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || 104 348 || 103 914 || 102 744 |- | style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || 161 782 || 169 423 || 172 804 |- | style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || 54 067 || 57 820 || 60 389 |- | style=text-align:left; | [[Snina okres|Snina]] || 39 633 || 38 129 || 35 125 |- | style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || 50 684 || 52 866 || 52 968 |- | style=text-align:left; | [[Stropkov okres|Stropkov]] || 21 027 || 20 931 || 19 878 |- | style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || 33 506 || 33 238 || 31 611 |- | style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || 76 504 || 79 702 || 79 426 |- ! Prešov kraj !style=text-align:right; | 789 968 !style=text-align:right; | 814 527 !style=text-align:right; | 808 931 |- |} ==Byar i regionen== Det er X kommunar med bystatus i regionen.<ref name ="Bykommunar"/> Folketalet i byane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Distrikt !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> == Bakgrunnsstoff == {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Regionar i Slovakia]] [[Kategori:Prešov kraj| ]] rkczz0fd72fvpmet7ll7zhuf6a7xmcy Koprivnica (fleirtyding) 0 431974 3666183 2026-08-14T07:09:39Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «'''Koprivnica''' kan vise til: *[[Koprivnica]], ei øy i Laptevhavet i republikken Sakha i Russland *[[Koprivnica i Bardejov]], ein kommune i distriktet [[Bardejov okres|Bardejov]] i regionen Prešov kraj i Slovakia {{fleirtyding}}» 3666183 wikitext text/x-wiki '''Koprivnica''' kan vise til: *[[Koprivnica]], ei øy i Laptevhavet i republikken Sakha i Russland *[[Koprivnica i Bardejov]], ein kommune i distriktet [[Bardejov okres|Bardejov]] i regionen Prešov kraj i Slovakia {{fleirtyding}} mnp0jkfe8avbszv3v6yll5k5nf8qvt7 3666202 3666183 2026-08-14T10:08:29Z 90sveped 53941 3666202 wikitext text/x-wiki '''Koprivnica''' kan vise til: *[[Koprivnica]], ein tettstad og ein bykommune i [[Kroatia]] *[[Koprivnica i Bardejov]], ein kommune i distriktet [[Bardejov okres|Bardejov]] i regionen Prešov kraj i Slovakia {{fleirtyding}} f6uwns3nah7jgbztsu1a81w9xuqreek Bardejov okres 0 431975 3666184 2026-08-14T07:11:16Z TU-nor 12071 Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | andre namn = okres Bardejov | bilete = Bardejov10Slovakia6.JPG | bilettekst = Hovudtorget i [[Bardejov]] | kart = Okres bardejov.png | karttekst = Distriktet Bardejov okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Bardejov]] | areal = 1551,12<ref name="Areal"/> | folketal = 76012 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Bardejov okres'''{{mrk|[[slovakisk]] '…» 3666184 wikitext text/x-wiki {{geoboks|distrikt | andre namn = okres Bardejov | bilete = Bardejov10Slovakia6.JPG | bilettekst = Hovudtorget i [[Bardejov]] | kart = Okres bardejov.png | karttekst = Distriktet Bardejov okres innanfor regionen Prešov kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Prešov kraj | hovudstad = [[Bardejov]] | areal = 1551,12<ref name="Areal"/> | folketal = 76012 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Bardejov okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Bardejov''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentralt i regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Bardejov]]. == Kommunar == Distriktet omfattar 86 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/> {{Columns-list|colwidth=20em| *[[Abrahámovce i Bardejov|Abrahámovce]] *[[Andrejová]] *'''[[Bardejov]]''' *[[Bartošovce]] *[[Becherov]] *[[Beloveža]] *[[Bogliarka]] *[[Brezov]] *[[Brezovka]] *[[Buclovany]] *[[Chmeľová]] *[[Cigeľka]] *[[Dubinné]] *[[Frička]] *[[Fričkovce]] *[[Gaboltov]] *[[Gerlachov i Bardejov|Gerlachov]] *[[Hankovce i Bardejov|Hankovce]] *[[Harhaj]] *[[Hažlín]] *[[Hertník]] *[[Hervartov]] *[[Hrabovec]] *[[Hrabské]] *[[Hutka]] *[[Janovce]] *[[Jedlinka]] *[[Kľušov]] *[[Kobyly]] *[[Kochanovce i Bardejov|Kochanovce]] *[[Komárov]] *[[Koprivnica i Bardejov|Koprivnica]] *[[Kožany]] *[[Krivé]] *[[Kríže]] *[[Kružlov]] *[[Kučín i Bardejov|Kučín]] *[[Kurima]] *[[Kurov]] *[[Lascov]] *[[Lenartov]] *[[Lipová i Bardejov|Lipová]] *[[Livov]] *[[Livovská Huta]] *[[Lopúchov]] *[[Lukavica i Bardejov|Lukavica]] *[[Lukov]] *[[Malcov]] *[[Marhaň]] *[[Mikulášová]] *[[Mokroluh]] *[[Nemcovce i Bardejov|Nemcovce]] *[[Nižná Polianka]] *[[Nižná Voľa]] *[[Nižný Tvarožec]] *[[Oľšavce]] *[[Ondavka]] *[[Ortuťová]] *[[Osikov]] *[[Petrová]] *[[Poliakovce]] *[[Porúbka i Bardejov|Porúbka]] *[[Raslavice]] *[[Regetovka]] *[[Rešov]] *[[Richvald]] *[[Rokytov]] *[[Šarišské Čierne]] *[[Šašová]] *[[Šiba]] *[[Smilno]] *[[Snakov]] *[[Stebnícka Huta]] *[[Stebník]] *[[Stuľany]] *[[Sveržov]] *[[Tarnov]] *[[Tročany]] *[[Vaniškovce]] *[[Varadka]] *[[Vyšná Polianka]] *[[Vyšná Voľa]] *[[Vyšný Kručov]] *[[Vyšný Tvarožec]] *[[Zborov]] *[[Zlaté]] }} Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/> {| class="wikitable"; style=text-align:right; |- ! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021 |- | style=text-align:left; | '''[[Bardejov]]''' || 33 247 || 33 696 || 30 840 |- | style=text-align:left; | [[Zborov]] || 2 707 || 3 184 || 3 533 |- | style=text-align:left; | [[Raslavice]] || 2 484 || 2 688 || 2 792 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malcov}} || 1 420 || 1 525 || 1 604 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lenartov}} || 941 || 1 058 || 1 170 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kurima}} || 1 066 || 1 121 || 1 095 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kľušov}} || 967 || 1 039 || 1 081 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hažlín}} || 1 230 || 1 176 || 1 078 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gerlachov i Bardejov|Gerlachov}} || 972 || 1 038 || 1 056 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hertník}} || 981 || 1 042 || 1 019 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kružlov}} || 982 || 980 || 997 |- | style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Richvald}} || 1 004 || 974 || 996 |- ! Bardejov okres !style=text-align:right; | 75 793 !style=text-align:right; | 77 859 !style=text-align:right; | 76 012 |- |} ==Merknader== {{merknadar}} == Kjelder == <references> <ref name ="Regionar">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Regions of Slovakia |vitja=2026-08-06 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Distrikt">{{Kjelde www |url=http://statoids.com/usk.html |tittel=Districts of Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=statoids.com}} </ref> <ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www |url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/ |tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia |vitja=2026-08-07 |verk=Guide To Slovakia}} </ref> <ref name ="Areal">{{Kjelde www |url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en |tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr] |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> <ref name ="Folketal">{{Kjelde www |url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0 |tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census |vitja=2026-08-07 |verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}} </ref> </references> ==Bakgrunnsstoff== {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Distrikt i Slovakia|Bardejov]] [[Kategori:Prešov kraj|Bardejov]] pvc0l81opyv8igx9wsmuocxgqj2cg4z Doris Day 0 431976 3666193 2026-08-14T08:44:29Z Ranveig 39 Laga gjennom omsetjing av sida «[[:no:Special:Redirect/revision/25687600|Doris Day]]» 3666193 wikitext text/x-wiki {{Infoboks skodespelar}}'''Doris Day''' (fødd '''Doris Mary Ann Kappelhoff''', {{Datoar}}) <ref>{{Kjelde www|url=http://www.vg.no/rampelys/film/hollywood/hollywood-ikonet-doris-day-er-to-aar-eldre-enn-hun-trodde/a/23965719/|tittel=Hollywood-ikonet Doris Day er to år eldre enn hun trodde|dato=2017-04-03|utgjevar=''VG''|vitja=2017-04-03}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://www.aftenposten.no/kultur/i/70B7ww/Sangeren-og-skuespilleren-Doris-Day-er-dod|tittel=Sangeren og skuespilleren Doris Day er død|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20190513131716/https://www.aftenposten.no/kultur/i/70B7ww/Sangeren-og-skuespilleren-Doris-Day-er-dod|arkivdato=2019-05-13|etternamn=[[NTB]]|dato=13. mai 2019|utgjevar=[[Aftenposten]]|vitja=13. mai 2019}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://eu.usatoday.com/story/life/people/2019/05/13/doris-day-dead-97-legendary-actress-singer/331659002/|tittel=Actress, singer and animal activist Doris Day dead at 97|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20190513132727/https://www.usatoday.com/story/life/people/2019/05/13/doris-day-dead-97-legendary-actress-singer/331659002/|arkivdato=2019-05-13|etternamn=Wloszczyna|førenamn=Susan|dato=13. mai 2019|språk=en-US|utgjevar=[[USA Today]]|vitja=13. mai 2019}}</ref> var ein amerikansk [[skodespelar]], [[Vokalist|popsongar]] og dyrevernar. == Liv og virke == === Bakgrunn === Doris Mary Ann Kappelhoff<ref>http://www.sueddeutsche.de/panorama/doris-day-im-rampenlicht-1.106679</ref> var det tredje barnet til musikklæraren William Kappelhoffs (1892-1967) og kona hans Alma Sophia Welz (1895-1976). Begge foreldra var born av tyske innvandrar som begge var fødde i Cincinnati.<ref>[http://www.wargs.com/other/day.html Vorfahren von Doris Day] (mit Quellennachweisen zu ihren Eltern und Großeltern).</ref> === Karriere === Doris Day blei songar etter ei bilulukke i 1937. Før dette hadde ho vore [[Dans|dansar]], men blei tvinga til å endra karrieren. Ho song med ulike [[storband]], og ein av storbandleiarane ho arbeidde med foreslo at ho skulle endra etternamnet sitt til Day etter songen «Day after Day», som var ein del av repertoaret hennar. Med [[Les Brown|Les Browns]] orkester hadde Day suksess med ei rekkje songar, og ho oppnådde blant anna førsteplass på dei amerikanske hitlistene med songen «Sentimental Journey». Seinare fekk ho fleire førsteplasser med sine eigne songar. Dette var blant anna songen frå filmen ''Mannen som visste for meget'', der ho òg hadde ei rolle. Denne songen, «Que Sera, Sera (Whatever Will Be, Will Be)», som blei kjenningsmelodien hennar. Melodiane «Que Sera Sera» og «Secret Love» vann [[Oscar-prisen|Oscarprisen]] som beste filmmelodiar, medan Doris Day blei Oscar-nominert ein gong for hovudrollen i ''Kryss på linjen''. Day var gift fire gonger; tre av ekteskapan varte kortere enn fem år. Det lengste ekteskapet hennar var med produsenten Marty Melcher; dei var gifte i 17 år. &nbsp;Etter at Melcher døydde i 1968 viste det seg at han hadde sløst bort heile formuen hennar og sett henne i stor gjeld. For å bli i stand til å betale gjelda gjekk ho inn i TV-bransjen, og leidde sitt eige program med tittelen ''Doris Day Show'' frå 1968 til 1973. Doris Day fekk sitt einaste barn, sonen Terry, med den fyrste ektemannen sin. Då ho seinare gifta seg med Marty Melcher, fekk sonen etternamnet Melcher. Terry Melcher døydde av kreft i 2004, 62 år gamal. I 1987 grunnla Day ein dyrevenorganisasjon som ho resten av livet brukte mesteparten av tida si på. I 2004 blei Day tildelt presidentens fridomsmedalje, den sin fremste sivile utmerkinga i USA, av president [[George W. Bush]]. Day var sjølv ikkje til stades ved seremonien på grunn av flyskrekk. Ho har fått to stjerner på [[Hollywood Walk of Fame]].{{Autoritetsdata}} [[Kategori:Jazzsongarar]] [[Kategori:Folk frå Cincinnati]] [[Kategori:Tysk-amerikanarar]] [[Kategori:Presidentens Fridomsmedalje]] [[Kategori:Hollywood Walk of Fame]] [[Kategori:USA-amerikanske skodespelarar]] [[Kategori:USA-amerikanske songarar]] cm5kymj211f50sqbodzbur6yovpq5ox 3666194 3666193 2026-08-14T08:45:20Z Ranveig 39 3666194 wikitext text/x-wiki {{Infoboks skodespelar}}'''Doris Day''' (fødd '''Doris Mary Ann Kappelhoff''', {{Datoar}}) <ref>{{Kjelde www|url=http://www.vg.no/rampelys/film/hollywood/hollywood-ikonet-doris-day-er-to-aar-eldre-enn-hun-trodde/a/23965719/|tittel=Hollywood-ikonet Doris Day er to år eldre enn hun trodde|dato=2017-04-03|utgjevar=''VG''|vitja=2017-04-03}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://www.aftenposten.no/kultur/i/70B7ww/Sangeren-og-skuespilleren-Doris-Day-er-dod|tittel=Sangeren og skuespilleren Doris Day er død|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20190513131716/https://www.aftenposten.no/kultur/i/70B7ww/Sangeren-og-skuespilleren-Doris-Day-er-dod|arkivdato=2019-05-13|etternamn=[[NTB]]|dato=13. mai 2019|utgjevar=[[Aftenposten]]|vitja=13. mai 2019}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://eu.usatoday.com/story/life/people/2019/05/13/doris-day-dead-97-legendary-actress-singer/331659002/|tittel=Actress, singer and animal activist Doris Day dead at 97|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20190513132727/https://www.usatoday.com/story/life/people/2019/05/13/doris-day-dead-97-legendary-actress-singer/331659002/|arkivdato=2019-05-13|etternamn=Wloszczyna|førenamn=Susan|dato=13. mai 2019|språk=en-US|utgjevar=[[USA Today]]|vitja=13. mai 2019}}</ref> var ein amerikansk [[skodespelar]], [[Vokalist|popsongar]] og dyrevernar. == Liv og virke == === Bakgrunn === Doris Mary Ann Kappelhoff<ref>http://www.sueddeutsche.de/panorama/doris-day-im-rampenlicht-1.106679</ref> var det tredje barnet til musikklæraren William Kappelhoffs (1892-1967) og kona hans Alma Sophia Welz (1895-1976). Begge foreldra var born av tyske innvandrar som begge var fødde i Cincinnati.<ref>[http://www.wargs.com/other/day.html Vorfahren von Doris Day] (mit Quellennachweisen zu ihren Eltern und Großeltern).</ref> === Karriere === Doris Day blei songar etter ei bilulukke i 1937. Før dette hadde ho vore [[Dans|dansar]], men blei tvinga til å endra karrieren. Ho song med ulike [[storband]], og ein av storbandleiarane ho arbeidde med foreslo at ho skulle endra etternamnet sitt til Day etter songen «Day after Day», som var ein del av repertoaret hennar. Med [[Les Brown|Les Browns]] orkester hadde Day suksess med ei rekkje songar, og ho oppnådde blant anna førsteplass på dei amerikanske hitlistene med songen «Sentimental Journey». Seinare fekk ho fleire førsteplasser med sine eigne songar. Dette var blant anna songen frå filmen ''Mannen som visste for meget'', der ho òg hadde ei rolle. Denne songen, «Que Sera, Sera (Whatever Will Be, Will Be)», som blei kjenningsmelodien hennar. Melodiane «Que Sera Sera» og «Secret Love» vann [[Oscar-prisen|Oscarprisen]] som beste filmmelodiar, medan Doris Day blei Oscar-nominert ein gong for hovudrollen i ''Kryss på linjen''. Day var gift fire gonger; tre av ekteskapan varte kortere enn fem år. Det lengste ekteskapet hennar var med produsenten Marty Melcher; dei var gifte i 17 år. &nbsp;Etter at Melcher døydde i 1968 viste det seg at han hadde sløst bort heile formuen hennar og sett henne i stor gjeld. For å bli i stand til å betale gjelda gjekk ho inn i TV-bransjen, og leidde sitt eige program med tittelen ''Doris Day Show'' frå 1968 til 1973. Doris Day fekk sitt einaste barn, sonen Terry, med den fyrste ektemannen sin. Då ho seinare gifta seg med Marty Melcher, fekk sonen etternamnet Melcher. Terry Melcher døydde av kreft i 2004, 62 år gamal. I 1987 grunnla Day ein dyrevenorganisasjon som ho resten av livet brukte mesteparten av tida si på. I 2004 blei Day tildelt presidentens fridomsmedalje, den fremste sivile utmerkinga i USA, av president [[George W. Bush]]. Day var sjølv ikkje til stades ved seremonien på grunn av flyskrekk. Ho har fått to stjerner på [[Hollywood Walk of Fame]]. ==Kjelder== <references/> {{refopning}} *''Denne artikkelen bygger på «[[:no:Doris Day|Doris Day]]» frå {{Wikipedia-utgåve|no}}, den 14. august 2026.'' {{refslutt}} == Bakgrunnsstoff == {{commonskat}} *{{offisiell nettstad}} {{autoritetsdata}} [[Kategori:Jazzsongarar]] [[Kategori:Folk frå Cincinnati]] [[Kategori:Tysk-amerikanarar]] [[Kategori:Presidentens Fridomsmedalje]] [[Kategori:Hollywood Walk of Fame]] [[Kategori:USA-amerikanske skodespelarar]] [[Kategori:USA-amerikanske songarar]] a48zjcprmjmuf9i7utg6euxl00uv85w Tertiærperioden 0 431977 3666197 2026-08-14T09:29:14Z Ranveig 39 Omdirigerer til [[Tertiærtida]] 3666197 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGER [[Tertiærtida]] 324oky22qihzrxt2zet73wql0cl241z Bonden (1909–1922) 0 431978 3666200 2026-08-14T09:38:43Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''''Bonden''''' var ei norsk avis som kom ut frå [[1909]] til [[1922]].<ref>https://snl.no/Bonden_-_avis_1911–1921</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{Spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1909]] [[Kategori:Skipingar i 1922]]» 3666200 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''''Bonden''''' var ei norsk avis som kom ut frå [[1909]] til [[1922]].<ref>https://snl.no/Bonden_-_avis_1911–1921</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{Spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1909]] [[Kategori:Skipingar i 1922]] l15ydgwx4f3lv53nxgqzjx5hobw0f58 3666209 3666200 2026-08-14T10:33:48Z Ranveig 39 Ref-flikk 3666209 wikitext text/x-wiki '''''Bonden''''' var ei norsk avis som kom ut frå [[1909]] til [[1922]].<ref>{{Cite journal|last=Kleiva|first=Turid|last2=Allkunne|date=2025-11-18|title=Bonden – avis 1911–1921|url=https://snl.no/Bonden_-_avis_1911%E2%80%931921|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{Spire|avis|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1909]] [[Kategori:Skipingar i 1922]] icmerk0i1q2pm8nqaesk0wetfevch86 Christianssandsposten 0 431979 3666206 2026-08-14T10:21:36Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Christianssandsposten''' var ei avis som kom ut i [[Kristiansand]] frå 1839 til 1847. Johan Reinert Reiersen var redaktør.<ref>https://lokalhistoriewiki.no/wiki/Johan_Reinert_Reiersen_(1810%E2%80%931864)</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1839]] [[Kategori:Nedleggingar i 1847]]» 3666206 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Christianssandsposten''' var ei avis som kom ut i [[Kristiansand]] frå 1839 til 1847. Johan Reinert Reiersen var redaktør.<ref>https://lokalhistoriewiki.no/wiki/Johan_Reinert_Reiersen_(1810%E2%80%931864)</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1839]] [[Kategori:Nedleggingar i 1847]] fcxiy0mk4c5ulg930c2b5zdf4hqmpn9 Eidsiva 0 431980 3666207 2026-08-14T10:28:08Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Eidsiva''' var ei avis som kom ut i [[Øvre Romerike]] frå 1909 til 1936.<ref>{{Cite journal|last=Forr|first=Gudleiv|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-21|title=Eidsiva|url=https://snl.no/Eidsiva|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] Kategori:Skipingar…» 3666207 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Eidsiva''' var ei avis som kom ut i [[Øvre Romerike]] frå 1909 til 1936.<ref>{{Cite journal|last=Forr|first=Gudleiv|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-21|title=Eidsiva|url=https://snl.no/Eidsiva|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1909]] [[Kategori:Nedleggingar i 1936]] gtdtu1ys0mzbky5tpzlqihg6bp1lklk Dagens Nyheter i Harstad 0 431981 3666210 2026-08-14T10:34:06Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Dagens Nyheter''' var ei avis som kom ut i [[Harstad]] frå 1924 til 1931.<ref>{{Cite journal|last=Kristiansen|first=Gunnar E.|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Dagens Nyheter – Avis|url=https://snl.no/Dagens_Nyheter_-_Avis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} Katego…» 3666210 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Dagens Nyheter''' var ei avis som kom ut i [[Harstad]] frå 1924 til 1931.<ref>{{Cite journal|last=Kristiansen|first=Gunnar E.|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Dagens Nyheter – Avis|url=https://snl.no/Dagens_Nyheter_-_Avis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1924]] [[Kategori:Nedleggingar i 1931]] 2kc4ank9tl8jh6kbtxqg89ssofb7415 Østlandet (1916-1943) 0 431982 3666211 2026-08-14T10:42:52Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Østlandet''' var ei avis som kom ut i [[Mysen]] frå 1916<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19160401 | tittel = Østlandet (Mysen: 1916-1943) 1916.04.01 | stad = Indre Østfold | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oestlandetmysennittenseksten_null_null_19160401_1_1_1 | side = }}</ref> til 1943. ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} Kate…» 3666211 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Østlandet''' var ei avis som kom ut i [[Mysen]] frå 1916<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19160401 | tittel = Østlandet (Mysen: 1916-1943) 1916.04.01 | stad = Indre Østfold | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oestlandetmysennittenseksten_null_null_19160401_1_1_1 | side = }}</ref> til 1943. ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1916]] [[Kategori:Nedleggingar i 1943]] rl2228l92l7t96cl99qpqn2imnqmshv Vestlandske Tidende 0 431983 3666212 2026-08-14T10:54:08Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Vestlandske Tidende''' var ei avis som kom ut i [[Arendal]] frå 1832 til 1973.<ref>{{Cite journal|last=Remi-Jensen|first=Egil|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-29|title=Vestlandske Tidende|url=https://snl.no/Vestlandske_Tidende|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} Kategori:Nor…» 3666212 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Vestlandske Tidende''' var ei avis som kom ut i [[Arendal]] frå 1832 til 1973.<ref>{{Cite journal|last=Remi-Jensen|first=Egil|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2026-05-29|title=Vestlandske Tidende|url=https://snl.no/Vestlandske_Tidende|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1832]] [[Kategori:Nedleggingar i 1973]] edgjasklmzndui5y97v3er3cfrnoa0e Vestoplændingen 0 431984 3666213 2026-08-14T10:59:40Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Vestoplændingen''' var ei avis som kom ut i [[Gran]] frå 1901 til 1919.<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19010720 | tittel = Vestoplændingen 1901.07.20 | stad = Gran | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_vestoplaendingen_null_null_19010720_1_1_1 | side = }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] Kategor…» 3666213 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Vestoplændingen''' var ei avis som kom ut i [[Gran]] frå 1901 til 1919.<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19010720 | tittel = Vestoplændingen 1901.07.20 | stad = Gran | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_vestoplaendingen_null_null_19010720_1_1_1 | side = }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1901]] [[Kategori:Nedleggingar i 1919]] 77gi9e8tu2xfl1v6zawwfn98w6nqzx7 Østerdal Arbeiderblad 0 431985 3666214 2026-08-14T11:09:37Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Østerdal Arbeiderblad''' var ei avis som kom ut i [[Elverum]] frå 1915 til 1932. Redaktør var [[Olav Sætre]].<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19240103 | tittel = Østerdal arbeiderblad 1924.01.03 | stad = Elverum | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oesterdalarbeiderblad_null_null_19240103_10_1_1 | side = }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}}…» 3666214 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Østerdal Arbeiderblad''' var ei avis som kom ut i [[Elverum]] frå 1915 til 1932. Redaktør var [[Olav Sætre]].<ref>{{ Kjelde avis | utgjeve år = 19240103 | tittel = Østerdal arbeiderblad 1924.01.03 | stad = Elverum | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oesterdalarbeiderblad_null_null_19240103_10_1_1 | side = }}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1915]] [[Kategori:Nedleggingar i 1932]] [[Kategori:Arbeiderparti-aviser]] 0fpurazf52ztzjko50y4yladeagru4e Øieren 0 431986 3666217 2026-08-14T11:20:33Z Johshh 122989 sjå Østlandets Blad 3666217 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Øieren''' var ei avis som kom ut i [[Harstad]] frå 1924 til 1931.<ref>{{Cite journal|last=Kristiansen|first=Gunnar E.|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|date=2024-06-18|title=Dagens Nyheter – Avis|url=https://snl.no/Dagens_Nyheter_-_Avis|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1924]] [[Kategori:Nedleggingar i 1931]] 8c5jkmmpwzsd9t2rbir47m6l4jym5jz 3666218 3666217 2026-08-14T11:21:15Z Johshh 122989 Omdirigerer til [[Østlandets Blad]] 3666218 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Østlandets Blad]] k8kccrtwmit50ixyi79ho848192r0k6 Ørebladet 0 431987 3666220 2026-08-14T11:26:15Z Johshh 122989 Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Ørebladet''' var ei avis som kom ut i [[Oslo]] frå 1891 til 1924.<ref>{{Cite journal|last=Norland|first=Andreas|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|last3=Pedersen|first3=Fredrik Lyngås|date=2024-11-25|title=Ørebladet|url=https://snl.no/%C3%98rebladet|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} K…» 3666220 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Ørebladet''' var ei avis som kom ut i [[Oslo]] frå 1891 til 1924.<ref>{{Cite journal|last=Norland|first=Andreas|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|last3=Pedersen|first3=Fredrik Lyngås|date=2024-11-25|title=Ørebladet|url=https://snl.no/%C3%98rebladet|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Norske riksdekkjande aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1891]] [[Kategori:Nedleggingar i 1924]] [[Kategori:Unge Høgre]] 2thf6shliz81889fre8rnb3ss80jqxi 3666222 3666220 2026-08-14T11:56:32Z Johshh 122989 3666222 wikitext text/x-wiki {{Infoboks avis}} '''Ørebladet''' var ei avis som kom ut i [[Oslo]] frå 1891 til 1924.<ref>{{Cite journal|last=Norland|first=Andreas|last2=historie (2010)|first2=Norsk presses|last3=Pedersen|first3=Fredrik Lyngås|date=2024-11-25|title=Ørebladet|url=https://snl.no/%C3%98rebladet|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> Avisa var organ for [[Høgre]].<ref>{{Kjelde avis|utgjeve år=18911014|tittel=Ørebladet 1891.10.14|stad=Oslo|url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_oerebladet_null_null_18911014_1_75_1|side=}}</ref> ==Kjelder== {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == * {{bladlenkjer}} {{manglar kjelder|dato=august 2026}} {{spire}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser]] [[Kategori:Norske riksdekkjande aviser]] [[Kategori:Skipingar i 1891]] [[Kategori:Nedleggingar i 1924]] [[Kategori:Unge Høgre]] 7g2gq7r14gvpa7xeuaoelhmd3r2k9ok