Wikipedia
nnwiki
https://nn.wikipedia.org/wiki/Hovudside
MediaWiki 1.47.0-wmf.16
first-letter
Filpeikar
Spesial
Diskusjon
Brukar
Brukardiskusjon
Wikipedia
Wikipedia-diskusjon
Fil
Fildiskusjon
MediaWiki
MediaWiki-diskusjon
Mal
Maldiskusjon
Hjelp
Hjelpdiskusjon
Kategori
Kategoridiskusjon
Tema
Temadiskusjon
Undertekstar
Undertekstdiskusjon
Modul
Moduldiskusjon
Arrangement
Arrangementsdiskusjon
Irland
0
5323
3667677
3667020
2026-08-20T17:19:30Z
Ranveig
39
Oppretta ved ei omsetjing av seksjonen «Kultur» frå sida «[[:nb:Special:Redirect/revision/25895261|Irland]]»
3667677
wikitext
text/x-wiki
{{om|||øya Irland}}
{{landboks
|namn = Irland
|andre namn = Éire <br/> Ireland
|adjektiv = irsk
|riksvåpen = Coat_of_arms_of_Ireland.svg
|riksvåpenstorleik = 60
|flagg = Flag of Ireland.svg{{!}}border
|motto = Éire go deo ('Irland for alltid')
|nasjonaldag = 17. mars
|nasjonalsong = [[Amhrán na bhFiann]]
|hovudstad = [[Dublin]]
|styresett = [[Republikk]]
|statsoverhovudtype = President
|statsministertype=[[Taoiseach]]
|grunnlagdtype = [[Sjølvstende]]
|grunnlagd =
|grunnlagd1type = Erklært
|grunnlagd1 = [[21. januar]] [[1919]]
|grunnlagd2type = Anerkjend
|grunnlagd2 = [[6. desember]] [[1921]]
|valuta = [[Euro]]
|tidssone = UTC
|tidssone_sommartid = [[UTC]] +1
|retningsnummer = +353
|domene = .ie
}}
'''Irland''', òg kalla '''Republikken Irland''', er ein stat på [[øya Irland]], utanfor den nordvestlege kysten av Europa.{{Efn|[[irsk]]: ''Éire''<ref>[https://www.logainm.ie/en/1420121 «Éire / Ireland»], ''Placenames Database of Ireland''</ref>}}{{Efn|Irsk: ''Poblacht na hÉireann''<ref>[http://www.firstdail.com/?page_id=75 «1916 Proclamation»] {{Wayback|url=http://www.firstdail.com/?page_id=75 |date=20231024114526 }}, ''Firstdail.com''</ref>. Artikkel 4 i Irlands grunnlov erklærer at navnet på staten er ''Ireland'' (''Irland''); seksjon 2 i Republic of Ireland Act 1948 erklærer at ''Republic of Ireland'' (''Republikken Irland'') er statens beskrivelse.}} Staten dekkar {{Brøk|5|6}} av øya og grensar til [[Nord-Irland]], som er ein del av [[Det sameinte kongeriket Storbritannia og Nord-Irland]]. Irland består av 26 av dei 32 [[Grevskap i Irland|grevskapa]] på øya Irland. Det har 5,1 millionar innbyggjarar (2022). Hovudstaden og den største byen er [[Dublin]], på austsida av øya. Rundt 2,1 millionar innbyggjarar bur i storbyområdet Dublin.<ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2018/ Population and Migration Estimates, April 2018], ''Central Statistics Office'', 28. august 2018</ref>
Republikken Irland har si einaste landgrens mot Nord-Irland, som er ein del av Storbritannia. Det er elles omringa av [[Atlanterhavet]], med [[Keltarsjøen]] i sør, [[St George's Channel]] i søraust og [[Irskesjøen]] i aust.
Landet er ein einheitleg, parlamentarisk republikk.<ref>Prakke, L.; Kortmann, C.A.J.M.; Brandhof, J.C.E. van den (2004): ''Constitutional Law of 15 EU Member States'', Deventer: Kluwer, {{ISBN|9013012558}}; s. 429. Sitat: «Since 1937 Ireland has been a parliamentary republic, in which ministers appointed by the president depend on the confidence of parliament»</ref> Den lovgjevande makta, [[Oireachtas]], består av to kammar: eit underhus, [[Dáil Éireann]]; eit overhus, [[Seanad Éireann]]; og ein vald president, [[President i Irland|Uachtarán]]. Presidenten fungerer primært som seremonielt [[statsoverhovud]], men med nokre viktige fullmakter og plikter. Regjeringssjefen har tittelen [[Taoiseach]] (statsminister, bokstavleg ‘sjef’), og er vald av Dáil og utnemnd av presidenten. Vidare utnemnar taoiseachen statsrådane sine.
[[Den irske fristaten]] blei oppretta med [[Dominion|dominionstatus]] i 1922, som følgje av [[den anglo-irske traktaten]]. I 1937 blei det vedteke ein ny grunnlov, der staten fekk namnet «Irland» og i praksis blei ein [[republikk]], med ein vald ikkje-utøvande president. Staten blei offisielt erklært som republikk i 1949, etter lova om republikken Irland av 1948.<ref>[https://www.rte.ie/radio1/doconone/2018/1127/1013608-republic-of-ireland-act-1948/ «Republic of Ireland Act 1948»], dokumentar fra 2013 ''RTÉ Radio 1''</ref>
Irland blei medlem av [[Dei sameinte nasjonane|SN]] i 1955. Det blei medlem av Dei europeiske fellesskapa (EF), forløparen til [[Den europeiske unionen]] (EU), i 1973. Staten hadde ikkje formelle samband med Nord-Irland på det meste av 1900-talet, men i 1980- og 1990-åra samarbeidde dei britiske og irske styresmaktene med nordirske part for å løysa valden og konflikten i Nord-Irland (''[[The Troubles]]''). Etter underskrivinga av [[Langfredagsavtala|Belfastavtalen]] (også kjend som langfredagsavtalen) i 1998 har den irske regjeringa og den nordirske regjeringa samarbeidd om ei rekkje politiske område under Nord/Sør-ministerrådet, som blei oppretta som følgje av avtalen.
Irland er eit utvikla land med ein livskvalitet som er blant dei høgaste i verda; basert på metodikk og justeringar for ulikskap av [[Human Development Index|Indeks for menneskeleg utvikling]] (HDI), rangert i 2021, som den sjette høgaste i verda, bak Noreg og framfor Sverige.<ref>[https://hdr.undp.org/inequality-adjusted-human-development-index#/indicies/IHDI Inequality-adjusted Human Development Index]</ref> Irland har òg eit velfungerande helsevesen, økonomisk fridom og pressefridom.<ref>[https://web.archive.org/web/20201215063955/http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf Human Development Report 2020] (PDF), ''HDRO (Human Development Report Office), ''[[FNs utviklingsprogram]]''. s. 343. Arkivert fra [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf originalen] den 15. desember 2020''</ref><ref>Henry, Mark (2021): ''In Fact An Optimist's Guide to Ireland at 100''. Dublin: Gill Books. {{ISBN|978-0-7171-9039-3}}. OCLC [[oclc:1276861968|1276861968]].</ref>
Irland er medlem av [[Den europeiske unionen|EU]], medlem og ein av grunnleggarane av [[Europarådet]] og medlem av [[Organisasjonen for økonomisk samarbeid og utvikling]] (OECD). Den irske regjeringa har følgt ei politikk med militær [[nøytralitet]] gjennom alliansefridom sidan før den [[andre verdskrigen]], og landet er følgjeleg ikkje medlem av [[NATO]], sjølv om det er medlem av NATO-prosjektet [[Partnarskap for fred]] og nokre aspekt av [[PESCO]]. Den irske økonomien er avansert,<ref>Brennan, Joe (22. januar 2018): [https://www.irishtimes.com/business/economy/ireland-is-world-s-eighth-most-inclusive-advanced-economy-1.3364436 «Ireland is world's eighth-most 'inclusive' advanced economy»], ''The Irish Times''.</ref> og eit av dei store finansielle knutepunkta i Europa er sentrert rundt Dublin. Det rangerar blant dei ti rikaste landa i verda både med omsyn til BNP og BNI per innbyggjar.<ref>[https://www.bloomberg.com/news/articles/2016-07-13/-leprechaun-economics-earn-ireland-ridicule-443-million-bill?leadSource=uverify%20wall «’Leprechaun Economics’ Earn Ireland Ridicule, $443 Million Bill»], Bloomberg L.P. 13. juli 2016.</ref><ref>Paul, Mark (13. juni 2018): [https://www.irishtimes.com/business/economy/ireland-is-the-world-s-biggest-corporate-tax-haven-say-academics-1.3528401 «Ireland is the world's biggest corporate ’tax haven’, say academics»], ''The Irish Times''. Sitat: «New Gabriel Zucman study claims State shelters more multinational profits than the entire Caribbean»</ref><ref name="WorldFactbook">[https://web.archive.org/web/20111119060620/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei®ionCode=eur&rank=27#ei «Country Comparison: GDP – per capita (PPP)»], ''World Factbook''. Central Intelligence Agency. Arkivert fra [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei®ionCode=eur&rank=27#ei originalen] 19. november 2011</ref>
Etter å ha slutta seg til EF vedtok regjeringa i landet ei liberal økonomisk politikk, og mellom 1995 og 2007 bidrog denne til å auka økonomisk vekst. Perioden er no ofte referert til som «[[den keltiske tigeren]]». Ei reversering i veksten følgde, med ein stor [[resesjon]], og denne blei forverra av sprenginga av ein irsk eigedomsbobla: spekulasjon knytt til ei langsiktig prisauke på eigedom tidleg i 2000-åra.<ref>[https://www.euronews.com/2023/07/06/irelands-housing-crisis-millennials-a-generation-sacrificed «Ireland's housing crisis: Millennials, a generation sacrificed»], ''Euronews'', 6. juli 2023</ref><ref>Nicoll, Ruaridh (10. mai 2009): [https://www.theguardian.com/world/2009/may/10/ireland-financial-crisis-emigration «End of the Road: Ireland: As the Celtic Tiger roars its last»], ''The Guardian''. London.</ref>
== Namn og symbol ==
[[Fil:2d_Map_of_Ireland-_first_Irish_postage_stamp.jpg|mini|Det fyrste irske frimerket med dei fleste irske symbola.]]
I antikken omtala romarar øya som «Hibernia». Det irske namnet for øya Irland er ''Éire'', avleidd frå [[Ériu]], ei gudinne i [[irsk mytologi]]. Det engelske namnet er avleidd frå der irske igjen, ''Ire'' + ''land''.<ref>Wilson, James (2. september 2023): [https://www.irishcentral.com/roots/history/where-does-the-name-ireland-come-from «Where does the name Ireland come from?»], ''IrishCentral.com''</ref> Dette namnet kom i bruk i samband med at anglo-normannarane erobra Irland på slutten av 1100-talet.<ref>Room, Adrian (2006): ''Placenames of the World: Origins and Meanings of the names for 6,600 Countries, Cities, Territories, Natural Features and Historic Sites''. 2. utgave, McFarland & Company, s. 176.</ref>
Staten Irland blei oppretta i 1922, og bestod då av 26 av dei 32 grevskapa i Irland. Han var kjend som [[Den irske fristaten]] (''Saorstát Éireann'').<ref>Coleman, Marie (2013): [https://books.google.no/books?id=BeMkAgAAQBAJ&pg=PT230&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false ''The Irish Revolution, 1916–1923'']. Routledge. {{ISBN|978-1317801467}}; s. 230.</ref> Den irske grunnloven blei vedteken i 1937, og slo fast at «namnet på staten er Éire, eller, på engelsk, Ireland». Styresmaktene i Storbritannia brukte namnet «Eire» (utan det diakritiske teiknet på fyrste bokstav) og, frå 1949 «Republikken Irland» for staten.<ref>Oliver, J.D.B. (2004): [https://books.google.no/books?id=f9FGwkXiIS0C&pg=PA181&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false «What's in a Name?»], i: Tiley, John, red.: ''Studies in the History of Tax Law''. Hart Publishing. {{ISBN|1841134732}}; s. 181–183.</ref> Det var ikkje før [[Langfredagsavtala|Belfastavtalen]] frå 1998, då regjeringa i Dublin gav opp kravet på Nord-Irland, at den britiske regjeringa byrja å kalla staten for Irland.<ref>Oliver (2004), s. 178; Daly (2007), s. 80</ref>
Republikken Irland delar mange symbol med heile øya Irland. Desse omfattar fargen grønt («den grønne øya») og blått (fargen til nasjonalhelgenen [[Saint Patrick]]), dyr som irsk ulvehund og hjort, strukturar som rundtårn og keltiske krossar, og design som keltiske knutar og spiralar. [[Shamrock]] (irsk ''seamróg'') er ein type [[Kløverslekta|kløver]], og har vore eit nasjonalt symbol for Irland sidan 1600-talet, då det blei vanleg å bera det som eit symbol på Sankt Patrick-dagen. Desse symbola blir nytta av statlege institusjonar så vel som private organ i Irland.
[[Fil:Seal_of_the_President_of_Ireland.png|mini|Seglet til den irske presidenten, som inneheld ei harpe.]]
Det irske flagget er ein [[trikolor]] av grønt, kvitt og oransje. Utforminga av flagget stammar frå ei kulturell og politisk rørsla frå midten på 1800-talet kalla [[Young Ireland]], men blei fyrst utbreidd under [[påskeopprøret]] i 1916. Fargane representerer den irsk-gæliske tradisjonen (grøn) og tilhengjarane til [[Vilhelm III av England|Vilhelm av Oranien]] i Irland (oransje), med kvitt som representerer strevet etter fred mellom dei.<ref>[https://www.gov.ie/en/publication/adc448-the-national-flag/?referrer=http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Historical_Information/The_National_Flag/ «National Flag»], ''Taoiseach.gov.ie. Department of the Taoiseach''.</ref> Det blei teke i brukt som flagget til Den irske fristaten i 1922.
I likskap med nasjonalflagget har nasjonalsangen, ''[[Amhrán na bhFiann]]'' røtene sine i påskeopprøret, då songen blei sungen av opprørarane. Sjølv om han opphavleg blei gjeven ut på engelsk i 1912,<ref name="Sherry2">Sherry, Ruth (våren 1996): [https://web.archive.org/web/20191104112614/https://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ «The Story of the National Anthem»], ''History Ireland''. Dublin. '''4'''(1); s. 39–43. Arkivert fra [http://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ originalen] den 4. november 2019.</ref> blei songen omsett til irsk i 1923, og den irskspråklege versjonen blir oftare sungen i dag.<ref name="Sherry">Sherry, Ruth (våren 1996): [https://web.archive.org/web/20191104112614/https://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ «The Story of the National Anthem»], ''History Ireland''. Dublin. '''4'''(1); s. 39–43. Arkivert fra [http://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ originalen] den 4. november 2019.</ref> Songen blei offisielt hymne for den irske fristaten i 1926.<ref>[https://www.oireachtas.ie/en/debates/debate/dail/1926-07-20/20/ «Ceisteannea—Questions. Oral answers. – Saorstát National Anthem»], ''Dáil Éireann'' (4th Dáil) – '''16'''(21). 20. juli 1926.</ref>
[[Det irske riksvåpenet]], ei [[Harpe|handharpe]] i gull på mørk blå botn, blei vedteke i 1945. Harpa har vore nytta som eit symbol for Irland sidan mellomalderen, og blir òg omtalt som Brian Boru-harpa, etter den irske kongen [[Brian Boru]]. Riksvåpenet har opphav som våpenskjoldet til dei irske monarkane, og blei registrert som våpen for kongen av Irland på 1100-talet. Frå sameininga av kronene til England, Skottland og Irland i 1603, har det irske symbolet vore nytta som ein del av ei firdeling av det kongelege våpenskjoldet til Storbritannia. I dag er dei dei det personlege våpenskjoldet til presidenten av Irland medan han er i embetet og blir nytta som presidentstandard. Harpesymbolet blir mykje brukt av staten for å markera offisielle dokument, irsk mynt og på seglet til den irske presidenten.
==Geografi==
{{detaljar|Irsk geografi}}
[[Fil:Topography_Ireland.jpg|mini|Topografien til Irland]]
Øya Irland har eit areal på 84 421 km². 83 % (cirka 5/6) av øya tilhøyrer republikken Irland. Øya har kyst mot Atlanterhavet i vest, mot [[North Channel]] i nordaust og mot [[Irskesjøen]] i aust. I søraust ligg [[St George's Channel|St. George's Channel]] og i sørvest ligg [[Keltarsjøen|Det keltiske havet]]. Den vestlege kysten av Irland består i stor del av klipper, bakkar og små fjell (det høgaste punktet er 1 038 meter høge [[Carrauntoohil|Carrauntuohill]]).<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>
I nord og vest er det forrivne oddar og bratte klippar som stupar i havet. Utanfor kysten ligg ei rekkje øyar, nokre av dei busette eller med gamle festningar og kloster. Nokre øyar er verna som fugleservat. Bergrunnen har ein god del kalkstein og kan ha store grottesystem. Forhistoriske vulkanar har blant anna danna dei uvanlege krystallinske formasjonane på [[Giant's Causeway]] i [[Antrim]]. Øya har spor etter istid i form av blant anna [[Dal|U-dalar]], [[Jettegryte|jettegrytter]] og [[Morene|morenar]].<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref> I midten av Irland er terrenget relativt flatt. Irland har ein del elver som [[Shannonelva|Shannon]], og ein del store sjøar.
Kring 14 % av arealet er dyrka mark, 71 % er beite og 5 % skog. Den sentrale delen av øya består av store kalksteinssletter omringa av ein broten fjellkjede. Kysten er nokså opppriven, og har fjordar i vest.{{Sfn|Clarke|1993}}
Den største byen i Irland er hovudstaden [[Dublin]] ved austkysten, med 1 045 769 innbyggjarar; [[Cork]] med 190 384 innbyggjarer ligg i den sørlege delen; [[Limerick]] med 90 757 innbyggjarar ligg vest i landet; [[Galway]] 72 729 med innbyggjarar ligg ved vestkysten, og [[Waterford]] med 49 213 ligg ved den søraustlege kysten.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Skog og myrer ===
[[Fil:Maam_Cross_turf-cutting_geograph-3178833-by-Ben-Brooksbank.jpg|mini|Maskinell torvskjering i [[Connemara]].]]
Irland hadde tidlegare betydelege eikeskoger som er forsvunne på grunn av overbeskatting. Planting av nåletre (som ikkje finst her naturleg) og lauvtre har til dels erstatta forsvunnen skog. [[Myr|Torvmyrer]] i landet har lenge vore kjelde til brensel i til dels stor skala. I 2000-åra byrja styresmaktene å stenga myrane for uttak av brensel fordi det er truleg at myrer som blir utnytta slik gjev frå seg store mengder [[drivhusgass]]. Etter istida var store delar av Midland dekke av innsjøar som gradvis blei fylte av restar av vegetasjon som blei omdanna til torv (''peat'') i dei våte omgjevnadane. Torvlaga har vore 5 til 12 meter tjukke. <ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref name=":0">{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/world/2018/nov/27/ireland-closes-peat-bogs-climate-change|tittel=End of an era as Ireland closes its peat bogs 'to fight climate change'|dato=2018-11-27|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-12|sitat=When the semi-state company that harvests Ireland’s peatlands recently announced the closure of 17 bogs, the news was greeted as the end of an era. Turning the soggy landscape that covers much of Ireland’s midlands into a fuel source had been a great national project, an ambitious undertaking launched by the republic’s founding fathers in the 1930s. Draining and cutting hundreds of thousands of hectares of turf on an industrial scale generated desperately needed jobs and reduced dependence on oil imports for almost a century.}}</ref><ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/future/article/20201203-peat-the-decline-of-the-worlds-dirtiest-fuel|tittel=How Ireland is abandoning its dirty fuel|etternamn=Tierney|førenamn=Nessa|dato=4. desember 2020|språk=en|verk=www.bbc.com|vitja=2021-08-12|sitat=As a country without its own oil, a limited supply of gas and almost no coal, turf has been an important fuel for Ireland, providing the island nation with some energy self-sufficiency. Many families still have an area of bog, often passed down through generations, from which they can harvest enough fuel to see them through the year. I}}</ref>
På grunn av omfattande utnytting er store delar av torvmyrene forsvunne. Irland har ikkje kol eller olje, og torv har vore brukt i staden. Tidlegare blei torv skoren for hand med spade, og toppsjiktet med levande vegetasjon blei lagt tilbake. I 1946 byrja ''Bord na Mona'' (torvutviklingsetaten) med maskinell utvinning, og områda blei etterlatne som svarte våtmarker. Dei øvste lagane blei selt gjennom hagesenter, medan djupare lag blei nytta til brensel, blant anna til produksjon av elektrisk straum. Kring 10 % av arealet til landet er torvmyrer. Berre Canada og Finland har større andel av torvmyr i landområdet sitt.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref name=":0">{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/world/2018/nov/27/ireland-closes-peat-bogs-climate-change|tittel=End of an era as Ireland closes its peat bogs 'to fight climate change'|dato=2018-11-27|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-12|sitat=When the semi-state company that harvests Ireland’s peatlands recently announced the closure of 17 bogs, the news was greeted as the end of an era. Turning the soggy landscape that covers much of Ireland’s midlands into a fuel source had been a great national project, an ambitious undertaking launched by the republic’s founding fathers in the 1930s. Draining and cutting hundreds of thousands of hectares of turf on an industrial scale generated desperately needed jobs and reduced dependence on oil imports for almost a century.}}</ref><ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/future/article/20201203-peat-the-decline-of-the-worlds-dirtiest-fuel|tittel=How Ireland is abandoning its dirty fuel|etternamn=Tierney|førenamn=Nessa|dato=4. desember 2020|språk=en|verk=www.bbc.com|vitja=2021-08-12|sitat=As a country without its own oil, a limited supply of gas and almost no coal, turf has been an important fuel for Ireland, providing the island nation with some energy self-sufficiency. Many families still have an area of bog, often passed down through generations, from which they can harvest enough fuel to see them through the year. I}}</ref>
=== Klima ===
[[Fil:Cliffs of Moher, looking north.jpg|mini|250px|Cliffs of Moher på vestkysten av Irland, ein mild, fuktig og vindfull stad.]]
Irland har eit [[maritimt klima]], og er kraftig påverka av [[Atlanterhavet]] og [[Golfstraumen]] i vest. Klimaet er ikkje så ulikt [[Storbritannia]] sitt, men har mindre [[temperatur]]variasjonar og over 50 % meir [[nedbør]]. Kulda frå nord eller aust har som regel dempa seg på veg over sjøen til Irland, og det kaldaste som nokon gong er målt er berre -19 °C. Om vinteren er det i snitt berre om lag ei veke med snø totalt, men litt fleire dagar i høgareliggande strøk som [[Wicklowfjella]]. Atlanterhavskysten har derimot så godt som ingen dagar med snø. Sumaren er etter måten kjølig med om lag same temperaturar som i [[Skottland]], og i dei nordlegaste områda går ikkje temperaturen ofte over 20 °C om sumaren.
Nedbøren spreier seg jamt over heile øya, men dei vestlege områda får likevel dei største mengdene. I tillegg er områda på vestkysten, i lag med dei nordlege områda, utsett for kraftig [[vind]] når vinterstormane frå vest fer forbi. Den turraste tida på året er seint på våren og tidleg om sumaren, særleg i nordlege og austleg strøk. Dublin ligg i det turraste området av Irland og har ein årleg nedbørsnormal på 762 mm, medan vestkysten av Irland har kring 1400–1500 mm. Det er sjeldan [[torevêr]] på Irland. Dei nordvestlege områda har om lag ti tilfelle av torevêr gjennom året, og då som oftast om vinteren.
== Historie ==
{{detaljar|Irsk historie}}
=== Forhistorisk tid ===
[[Fil:Irelands_history.jpg|mini|Dei store megalittiske strukturane ved Newgrange.]]
Dei fyrste spora etter menneskeleg nærvær i Irland er daterte til rundt 33 000 år sidan, med ytterlegare funn som daterer nærværet av ''Homo sapiens'' til rundt 10 500 til 7 000 f.Kr.<ref>Roseingrave, Louise (18. april 2021): [https://www.irishexaminer.com/news/arid-40269116.html «Reindeer bone found in north Cork to alter understanding of Irish human history»], ''Irish Examiner''</ref> Rundt 9700 f.Kr. byrja dei [[Arkeologi|arkeologiske]] periodane kjende som mesolittisk tid eller [[mellomsteinalderen]] ([[Nomade|nomadiske]] samfunn av [[Jakt og sanking|jegerar og samlarar]]), yngre steinalder eller [[Yngre steinalder|neolittisk tid]] (bondesteinalderen) frå ca. 4000 f.Kr. og koparalderen (bearbeiding av metall) som byrja kring 2500 f.Kr. med [[klokkebegerkulturen]]. Den irske [[bronsealderen]] byrja rundt 2000 f.Kr. og enda med byrjinga av [[Jarnalderen|jernalderen]] og den [[Keltarar|keltiske]] [[hallstattkulturen]] rundt 600 f.Kr. Det finst ei mengd [[Megalitt|megalittiske monument]] spreidde over heile Irland, men særleg dei store steinalderkompleksa ved Newgrange held fram å imponera.<ref>[https://heritageireland.ie/places-to-visit/bru-na-boinne-visitor-centre-newgrange-and-knowth/ Brú na Bóinne Visitor Centre (Newgrange and Knowth)], ''Heritage Ireland OPW''</ref>
Keltiske folkegrupper fekk makt over og slo seg ned på øya. Kongen etablerte sete i [[Tara i County Meath|Tara]] i år 254. Til skilnad frå England (Britannia) blei ikkje Irland erobra av romarane.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Keltisk kristendom ===
På slutten av 300-talet e.Kr. hadde kristendomen byrja å gradvis underordna eller erstatta det eldre keltiske trussystemet ([[polyteisme]]). [[Saint Patrick|Heilage Patrick]] byrja tidleg på 400-talet å omvende folket på øya til kristendommen.{{Sfn|Clarke|1993}}
På slutten av 600-talet hadde det [[det latinske alfabetet]] blitt innført saman med ei [[Keltisk kristendom|keltisk kristen kyrkje]] prega av [[Kloster|klostersamfunn]], og endra det irske samfunnet kraftig. Sankt Patrick er tradisjonelt blitt gjeven æra for å ha halde på og samla dei irske lovane, og berre endra dei som var i konflikt med kristen praksis. Han er òg kreditert for å ha introdusert det latinske alfabetet, som gjorde det mogleg for irske munkar å bevare delar av den omfattande [[Munnleg litteratur|munnlege litteraturen]]., sjølv om det ikkje er nokon direkte bevis som knyter Patrick til nokon av desse prestasjonane, og sogene om Patrick blei utvikla i hundreåra etter at han var død.<ref>McCaffrey, Carmel; Eaton, Leo 2002): ''In Search of Ancient Ireland: The Origins of the Irish from Neolithic Times to the Coming of the English'', Ivan R. Dee, {{ISBN|978-1566635257}}</ref> Den heilage Patrick er blitt ståande som irsk [[nasjonalhelgen]] fram til vår tid.<ref>[https://catholicsaintmedals.com/saints/st-patrick/ «About Saint Patrick»], ''Catholicsaintmedals.com''</ref><ref>Johnson, Ben: [https://www.historic-uk.com/HistoryUK/HistoryofWales/St-Patrick-The-most-celebrated-Welshman-in-America/ «St Patrick – The most celebrated Welshman in America?»], ''Historic UK''</ref> Irske munkar var ivrige misjonærar, og grunnla kloster i blant anna [[St. Gallen]] og dei reiste heilt aust til [[Dnepr|Dnjepr]]. ''Book of Kells'' ([[Book of Kells|Kellsboka]]) blei til på 700- og 800-talet. Denne tida før vikingane byrja hærtoga sine blir rekna som ein gullalder og er viktig i den irske nasjonalkjensla.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Vikingtid og mellomalder ===
[[Fil:Ireland-High-Cross-large_edit.jpg|mini|Tradisjonell irsk kross ved Cashel kyrkjeruin.]]
Det fyrste registrerte angrepet frå [[vikingar]] i irsk historie skjedde i år 795, då sjøfarande folk i [[langskip]] med opphav i Noreg var på plyndringstokt på øya.{{Sfn|Clarke|1993}} Tidlege vikingåtak var generelt kortvarige og små i omfang. Frå 837 pågjekk det regulær innvandring frå nord. Irske annalar frå 841 fortel at dei framande heldt til i den befesta byen ''Dyflinn'' (Dublin). Rundt 850 var det strid mellom danske og norske styrkar om herredømet. Norrøne folk under Olav kvite sigra i 853, og etablerte Dublin-riket. Dei norrøn-irske innbyggjarane i Dublin heldt stillinga og heldt på sjølvstendet til byen fram til 1170, då [[Normannarar|anglo-normannarar]] frå England byrja å erobra Irland.<ref>{{Cite book |last=Andersen, Per Sveaas |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2014071605063 |title=Vikingtid og rikssamling |date=1969 |publisher=Cappelen |location=Oslo |page=}}</ref>{{Sfn|Clarke|1993}}
Desse tidlege åtaka markerte byrjinga på to hundreår med periodisk krigføring, med bølgjer av vikingangriparar som plyndra kloster og byar over heile Irland. Dei norrøne folka slo seg etter kvart ned i befesta busetjingar i nokre område, og oppretta dei fyrste urbane sentera som blei til dei fyrste byane på Irland i løpet av 900-talet. Desse områda var særleg Dublin, Waterford, Limerick, Cork og Wexford, og bidrog til omfattande utvikling som førte til ei endring av det irske samfunnet, blant anna med innføringa av ein pengeøkonomi. Resten av Irland blei verande hovudsakleg ruralt, og hadde ein blanda jordbruksøkonomi.<ref name="museum2">[https://www.museum.ie/en-IE/Collections-Research/Irish-Antiquities-Division-Collections/Collections-List-(1)/Viking/The-Viking-Age-in-Ireland «The Viking Age in Ireland»], ''National Museums of Ireland''</ref> I 1014 sigra [[Brian Boru]] over nordmennene ved slaget ved [[Clontarf]], og blei ein nasjonalhelt.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Engelsk erobring ===
I 1169 byrja [[den anglo-normanniske invasjonen av Irland]]. Dette innleia ein periode på over 800 år då England var sterkt involvert i styret av øya. I 1170 bygde engelske styresmakter ein mur rundt Dublin, og [[Henrik II av England|Henrik II]] gjorde Irland til ein [[koloni]]. I 1177 blei [[Ulster]] erobra av John de Courcy. Stillinga til kyrkja blei styrka, og den irske kyrkja blei organisert etter retningslinjer frå Roma. Den normanniske innverknaden viste seg blant anna ved overgang frå enkle [[Romansk stil|romanske]] kyrkjebygg til høgreiste [[Gotisk arkitektur|gotiske]]. Kilkenny-vedtektene av 1366 forbaud irar å gifta seg med normannarar; irsk klesdrakt, språk, namn og skikkar blei forbodne. Engelske innvandrar blei delvis integrerte i irsk kultur, slik at ein i London blei uroa for at dei blei meir irske enn engelske. [[Thomas FitzGerald, 10. jarl av Kildare]], gjorde opprør mot [[Henrik VIII av England]], og blei avretta. Henrik beslagla eigedomane til dei opprørske adelsmennene i Irland og delte dei ut til protestantiske tilflyttarar frå England og Skottland.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>{{Sfn|Clarke|1993}} Frå 1541 tok den engelske monarken direkte kontroll, og Henrik VIII forbaud katolske gudstenester og forfølgde katolske prestar.{{Sfn|Clarke|1993}} Eit betydeleg tal nybyggjarar frå England og Skotland reiste over. Dette førte til at den gamle adelen blei pressa ut, og til at det oppstod ei religiøs konflikt mellom dei [[Protestantisme|protestantiske]] nybyggarane og dei [[Den katolske kyrkja|katolske]] irane. Denne konflikten har sidan vore eit gjennomgangstema i irsk historie.
Under [[Oliver Cromwell|Cromwell]] fekk irane og den katolske kyrkja avgrensa rettane sine, og den anglikanske kyrkja blei [[statskyrkje]]. Betydelege delar av landjorda blei etter kvart konfiskerte, og på 1700-talet var 5 % av jorda eigd av katolikkar, medan godseigarar var protestantar og budde til dels i England. Dette godssystemet var generelt hardt, og medverka til å halda jordbruket på øya nede.<ref name=":2">Kjell Haugland: "Irsk nasjonalisme". ''Syn og Segn,'' 1972, 78. årgang, nr 10.</ref>
=== Krav om sjølvstyre ===
Irland fekk sitt eige parlament, og hadde eit avgrensa sjølvstyre der makta låg i [[Anglo-irar|anglo-irske]], protestantiske hender, medan den katolske majoriteten ikkje hadde stemmerett. I 1801 blei øya innlemma i [[Det sameinte kongeriket Storbritannia og Irland]] gjennom ein parlamentarisk union. Det irske parlamentet vedtok å avskaffa seg sjølv. Irland fekk då hundre sete i underhuset i London.
Frå [[Act of Union 1800|unionsloven]] 1. januar 1801 til 6. desember 1922 var øya Irland ein del av Det sameinte kongeriket Storbritannia og Irland. [[Daniel O'Connell|Daniel O'Donnell]] var leiar for den nasjonale rørsla tidleg på 1800-talet. I 1829 fekk irane tilbake ein del borgarrettar, blant anna blei dei valbare til parlamentet. Under [[Den store hungersnauda i Irland|den store hungersnauda]] frå 1845 til 1849 fall folkesetnaden på øya på over 8 millionar med 30%. Ein million irar døydde av svolt og sjukdom, og endå 1,5 million emigrerte, hovudsakleg til USA.<ref>Mokyr, Joel (1984): [https://researchrepository.ucd.ie/server/api/core/bitstreams/7c4acca6-84a2-4e64-9db0-76f3458b5679/content «New Developments in Irish Population History 1700–1850»] (PDF), ''Irish Economic and Social History''. '''XI''': 101–121. hdl:[[hdl:10197/1406|10197/1406]].</ref> Dette prega mønsteret for utvandring for det neste hundreåret, noko som resulterte i konstant befolkningsnedgang fram til 1960-åra.<ref>[https://www.cso.ie/en/census/ «Population of Ireland 1841–2011»], ''CSO''</ref><ref>Johnston, Wesley; Abbot, Patrick: [http://www.wesleyjohnston.com/users/ireland/past/famine/demographics_pre.html «Prelude to the Irish Famine – Demographics»], ''Wesleyjohnston.com''</ref><ref>[https://www.cso.ie/en/media/csoie/releasespublications/documents/population/2017/Chapter_1_Population_change_and_historical_perspective.pdf «Population Change and Historical Perspective»] (PDF), ''CSO''</ref>
Frå 1874, og særleg under [[Charles Stewart Parnell]] frå 1880, blei [[Irish Parliamentary Party|det irske parlamentariske partiet]] leiande. Dette var for det fyrste gjennom utbreidd agitasjon via [[Irish National Land League|Irish Land League]], som vann [[Jordreform|jordreformer]] for leietakarar i form av dei irske landlovane, og for det andre gjennom forsøk på å oppnå sjølvstyre, via to mislykka lovforslag som ville gje Irland avgrensa nasjonal autonomi. Desse førte til kontroll av nasjonale saker på «grasrotnivå», under Loven om lokalt styre av 1898,<ref>[https://www.irishstatutebook.ie/eli/1898/act/37/enacted/en/print.html «Local Government (Ireland) Act, 1898»], ''ISB''</ref> som hadde vore i hendene på jordeigardominerte storjuryar, kontrollert av dei jordeigande utleigarane i den protestantiske herredømmet.<ref>[https://www.discoveringireland.com/the-protestant-ascendency/ «The Protestant Ascendency»], ''Discovering Ireland''</ref> På første del av 1800-talet vaks den nasjonale rørsla på øya med krav om sjølvstyre og bevaring av det irske språket. Slike nasjonale rørsler fanst over store delar av Europa på den tida. På slutten av 1800-talet blei det arbeidd for å redda det irske språket. [[Irish Republican Brotherhood]] blei skipa i 1858, og spelte ei viktig rolle ved [[påskeopprøret i 1916]]. [[Sinn Féin|Sinn Fein]] blei etablert tidleg på 1900-talet under Andrew Griffith, og partiet gjekk då inn for passiv motstand og etableringa av eit parlament i Dublin.<ref name=":2" />
Sjølvstyret (''Home Rule'') virka sikkert då Loven om parlamentet av 1911<ref>[https://www.parliament.uk/about/living-heritage/evolutionofparliament/houseoflords/house-of-lords-reform/from-the-collections/from-the-parliamentary-collections-the-parliament-act/parliament-act-1911/ «Parliament Act 1911»], ''UK Parliament''</ref> avskaffa vetoretten til [[Det britiske Overhuset|Overhuset]], og John Redmond sikra den tredje lova for sjølvstyre i 1914.<ref>[https://api.parliament.uk/historic-hansard/acts/government-of-ireland-act-1914 «Government of Ireland Act 1914»], ''UK Parliament''</ref> [[Unionisme i Irland|Unionistrørsla]] hadde likevel vokse sidan 1886 blant irske protestantar etter innføringa av den fyrste loven for sjølvstyre ved at dei frykta diskriminering og tap av økonomiske og sosiale privilegium dersom irske katolikkar oppnådde reell politisk makt. På slutten av 1800-talet og byrjinga av 1900-talet var unionismen særleg sterk i delar av Ulster, der industrialisering var meir utbeidd i motsetnad til resten av øya, som var prega av tradisjonelt landbruk. I nord var òg den protestantiske folkesetnaden meir framtredande, med fleirtal i fire grevskap.<ref>Bardon, Jonathan (1992): ''A History of Ulster''. Blackstaff Press. {{ISBN|0856404985}}; s. 402, 405.</ref>
Under leiing av dei adelege [[Edward Carson]] frå Irish Unionist Party og [[James Craig, 1. visegreve Craigavon|James Craig]] frå Ulster Unionist Party, blei unionistane sterkt militante, og danna Ulster Volunteers for å stå imot «tvangen av Ulster» (''The Coercion of Ulster'').<ref>Coogan, Tim Pat (2009): [https://books.google.no/books?id=zWgfwHuOCHYC&q=%22the+Coercion+of+Ulster%22+craig&pg=PA128&redir_esc=y#v=snippet&q=%22the%20Coercion%20of%20Ulster%22%20craig&f=false ''Ireland in the 20th Century''], Random House. {{ISBN|9781407097213}}; s. 127–128.</ref> Sjølv om lova fekk kongelege samtykke og blei plassert i lovbøkene i 1914, blei innføringa av den tredje loven om sjølvstyre suspendert til etter den [[Den fyrste verdskrigen|fyrste verdskrigen]], som desarmerte trugselen om borgarkrig i Irland. Med von om å sikre gjennomføringa av lova då krigen slutta gjennom irsk engasjement i krigen, støtta Redmond og dei irske nasjonale frivillige Storbritannia og dei allierte. 175 000 menn slutta seg til irske regiment i den britiske hæren.<ref>[https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html Irish Soldiers in the First World War], ''1916 Commemorations''. Department of the Taoiseach. 2010. Arkivert fra [https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html originalen] 10. august 2011</ref>
=== Irsk opprør og sjølvstende ===
[[Fil:Easter_Proclamation_of_1916.png|mini|Proklamasjonen om irsk republikk under påskeopprøret i 1916.]]
Resten av [[Irish Volunteers]], som avviste Redmond og motarbeidde all støtte frå Storbritannia, starta eit væpna opprør mot britisk styre i påskeopprøret i 1916, saman med [[Irish Citizen Army]]. Opprøret byrja den 24. april 1916 med ei erklæring om sjølvstande.<ref>[https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html Irish Soldiers in the First World War], ''1916 Commemorations''. Department of the Taoiseach. 2010. Arkivert fra [https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html originalen] 10. august 2011</ref> Etter ei veke med tunge kamper, fyrst og fremst i Dublin, blei dei overlevande opprørarane tvinga til å overgje posisjonane sine. Fleirtalet blei fengsla, med femten av fangane (blant anna dei fleste av leiarane) blei avretta som landssvikarar mot Storbritannia. Dette omfatta òg [[Pádraig Pearse|Patrick Pearse]], talsmannen for opprøret og som gav signalet til dei frivillege om å starta opprøret, og [[James Connolly]], ein sosialist og grunnleggjaren av fagforeininga [[Industrial Workers of the World]] og både dei irske og skotske arbeidarrørslene. [[Verneplikt]] blei utløyst ved at dei britiske styresmaktene la fram lov om å innføra ålmenn verneplikt i Irland i april 1918. Ein kraftig opposisjon blei leia av fagforeiningar, irske nasjonalistparti og katolske biskopar og prestar. Det blei vedteke ein vernepliktslov, men han blei aldri sett i kraft, og ingen irar blei innkalla til den britiske hæren. Desse hendingane hadde ein djupgående effekt på å endra opinionen i Irland mot den britiske regjeringa.<ref>Hennessy, Dave (udatert): [https://www.waterfordmuseum.ie/exhibit/web/Display/article/283/1/The_Hay_Plan__Conscription_In_Ireland_During_WW1_Introduction.html «The Hay Plan & Conscription in Ireland During WW1»], ''Waterford County Museum''</ref>
[[Den irske republikkenen]], som blei oppretta i 1919, tilbakedaterte proklamasjonen sin til påskeopprøret.
I 1922, etter [[den irske sjølvstendekrigen]], blei øya delt i to. I nord oppstod [[Nord-Irland]], ein britisk provins som med unntak av perioden 1971-1998 har hatt avgrensa sjølvstyre. Området har heile tida hatt politiske og religiøse konfliktar, og særleg i perioden 1968-1997 var det omfattande valdsbruk som òg spreidde seg til Storbritannia og den sørlege delen av øya. I sør oppretta britane Sør-Irland, medan irane oppretta Den irske republikken. Med [[den anglo-irske traktaten]] blei den sørirske staten så til [[Den irske fristaten]] (Eire). I 1949 blei Eire heilt sjølvstendig som den irske republikken.
==Samfunn==
=== Språk ===
[[Fil:Percentage_stating_they_speak_Irish_daily_outside_the_education_system_in_the_2011_census.png|mini|Andel av folkesetnaden som talar irsk dagleg (utanfor utdanningssystemet) ved folketeljinga for 2011.]]
Irsk og engelsk er offisielle språk i landet.{{Sfn|Clarke|1993}}
Den irske grunnloven skildrar irsk som «nasjonalspråket» og «det fyrste offisielle språket», men engelsk («det andre offisielle språket») er likevel det dominerande språket i landet. Ved folketeljinga i 2016 sa omtrent 1,75 millionar menneske (40 % av folkesetnaden) at dei var i stand til å snakka irsk, men av dei snakka berre under 74 000 det på dagleg basis.<ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/ep/p-cp10esil/p10esil/ilg/ «Irish Language and the Gaeltacht (within Census of Population 2016 – Profile 10 Education, Skills and the Irish Language)»]. ''Central Statistics Office''.</ref> Irsk blir tala som minoritetsspråk i eit lite tal landlege område, hovudsakleg vest og sør i landet, som saman er kjende som [[Gaeltacht]]. Bortsett frå i desse regionane er vegskilt vanlegvis tospråklege.<ref>Road Traffic (Signs) (Amendment) Regulations 1970 [http://www.irishstatutebook.ie/eli/1970/si/164/made/en/html (S.I. No. 164 of 1970). Signed on 16 July 1970]. Statutory Instrument of the Government of Ireland.</ref> Dei fleste offentlege meldingar og trykte medium er berre på engelsk. Sjølv om staten offisielt er tospråkleg, kan innbyggjarane ofte slita med å få tilgang til statlege tenester på irsk, og dei fleste offentlege publikasjonane er ikkje tilgjengelege på begge språka, sjølv om innbyggjarane har rett til å forholda seg til staten på irsk. Irskspråklege medium er blant anna TV-kanalen [[TG4]], radiostasjonen ''RTÉ Raidió na Gaeltachta'' og nettavisen ''Tuairisc.ie''. I dei irske forsvarsstyrkane er alle kommandoar for fot- og armøvingar gjevne på irsk.
Som eit resultat av immigrasjon er polsk det mest tala språket i Irland etter engelsk, med irsk som det tredje mest tala.<ref>[https://www.rte.ie/news/2012/0329/315449-divorce-rate-up-150-since-2002-census/ «Irish is third most used language – Census»], ''Raidió Teilifís Éireann''. 29. mars 2012.</ref> Fleire andre sentraleuropeiske språk ([[tsjekkisk]], [[ungarsk]] og [[slovakisk]]) og [[baltiske språk]] ([[litauisk]] og [[latvisk]]) blir òg snakka på dagleg basis. Andre språk som vert snakka i Irland er blant anna [[shelta]], som blir tala av [[paveefolk]] (irske reisandefolk), og ein dialekt av [[skotsk]] blir snakka av nokre ulsterskottar i [[County Donegal|Donegal]].<ref>[https://www.ulsterscotsagency.com/what-is-ulster-scots/language/ «An introduction to the Ulster-Scots Language»], ''Ulster-Scots Agency''</ref>
=== Fylke ===
Irland har tradisjonelt hatt 26 fylke (''county''), som framleis vert brukt kulturelt, historisk og i idrett. Etter omorganisering har Dublin vore delt opp i 4 fylke og Tipperary har blitt til to fylke. Totalt har republikken Irland 30 fylke.
* [[County Carlow]]
* [[County Cavan]]
* [[County Clare]]
* [[County Cork]]
* [[County Donegal]]
* [[County Dublin]]
** [[Dublin City]]
** [[Fingal]]
** [[Dun Laoghaire-Rathdown]]
** [[South County Dublin]] (''Tallaght'')
* [[County Galway]]
* [[County Kerry]]
* [[County Kildare]]
* [[County Kilkenny]]
* [[County Laois]]
* [[County Leitrim]]
* [[County Limerick]]
* [[County Longford]]
* [[County Louth]]
* [[County Mayo]]
* [[County Meath]]
* [[County Monaghan]]
* [[County Offaly]]
* [[County Roscommon]]
* [[County Sligo]]
* [[County Tipperary]]
** [[Tipperary North Riding]]
** [[Tipperary South Riding]]
* [[County Waterford]]
* [[County Westmeath]]
* [[County Wexford]]
* [[County Wicklow]]
===Byar===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
|+Dei største byane og urbane sentera i republikken Irland ved folkesetnad (folketelling 2022)<ref>[https://data.cso.ie/table/F1013 «Population Density and Area Size F1013»], ''Central Statistics Office (CSO)''. 29. juni 2023.</ref>
!Nr.
!Namn
!Folkesetnad
!Nr.
!Namn
!Folkesetnad
|-
| style="background:#f0f0f0" |1
| align="left" |'''[[Dublin]]'''
|1 263 219
|11
| align="left" |'''[[Ennis]]'''
|27 923
|-
| style="background:#f0f0f0" |2
| align="left" |'''[[Cork]]'''
|222 526
|12
| align="left" |'''[[Carlow]]'''
|27 351
|-
| style="background:#f0f0f0" |3
| align="left" |'''[[Limerick]]'''
|102 287
|13
| align="left" |'''[[Kilkenny]]'''
|27 184
|-
| style="background:#f0f0f0" |4
| align="left" |'''[[Galway]]'''
|85 910
|14
| align="left" |'''[[Naas]]'''
|26 180
|-
| style="background:#f0f0f0" |5
| align="left" |'''[[Waterford]]'''
|60 079
|15
| align="left" |'''[[Tralee]]'''
|26 079
|-
| style="background:#f0f0f0" |6
| align="left" |'''[[Drogheda]]'''
|44 135
|16
| align="left" |'''[[Newbridge i Kildare|Newbridge]]'''
|24 366
|-
| style="background:#f0f0f0" |8
| align="left" |'''[[Dundalk]]'''
|43 112
|17
| align="left" |'''[[Balbriggan]]'''
|24 322
|-
| style="background:#f0f0f0" |7
| align="left" |'''[[Swords i Dublin|Swords]]''' i Dublin
|40 776
|18
| align="left" |'''[[Portlaoise]]'''
|23 494
|-
| style="background:#f0f0f0" |9
| align="left" |'''[[Navan]]'''
|33 886
|19
| align="left" |'''Athlone'''
|22 869
|-
| style="background:#f0f0f0" |10
| align="left" |'''[[Bray]]'''
|33 512
|20
| align="left" |'''[[Mullingar]]'''
|22 667
|}
==Merknadar==
{{Merknadar}}
== Kultur ==
Kulturen i Irland var i fleire hundreår hovudsakleg irsk-gælisk, og landet er framleis ein av dei seks viktigaste keltiske nasjonane. Etter den anglo-normanniske invasjonen på 1100-talet, og gradvis engelsk erobring og kolonisering frå 1500-talet, blei Irland påverka av engelsk og skotsk kultur. Etter dette deler den irske kulturen, sjølv om han skil seg i mange aspekt, kjenneteikn med resten av anglosfæren (dei delane av verda der ein talar engelsk), det katolske Europa og andre mindre keltiske regionar. Den irske diasporaen (irar som har utvandra til andre delar av verda), ein av dei største og mest spreidde i verda, har bidratt til globaliseringa av irsk kultur, og produsert mange leiande skikkelsar innan kunst, musikk og vitskap.
=== Litteratur ===
[[Fil:Yeats_Boughton.jpg|mini|W.B. Yeats (1865-1939) ]]
Irland har bidrege til verdslitteraturen på både engelsk og irsk. Moderne irsk skjønnlitteratur byrja i 1726, med utgjevinga av romanen ''[[Gullivers reiser]]'' av [[Jonathan Swift]]. Andre forfattarar av tyding på 1700-talet og deira mest oppsiktsvekkjande verk omfattar mellom anna [[Laurence Sterne]] med utgjevinga av ''Herr Tristram Shandys liv og meninger'' (ni bind, 1759-1767), og [[Oliver Goldsmith]] med ''The Vicar of Wakefield'' (1766). Ei rekkje irske romanforfattarar dukka opp i løpet av 1800-talet, mellom anna [[Maria Edgeworth]], [[John Banim]], [[Gerald Griffin]], [[Charles Kickham]], [[William Carleton]], George Moore og forfattarkollektivet Somerville & Ross (Edith Somerville og Violet Florence Martin). [[Bram Stoker]] er best kjend som forfattaren av romanen ''[[Dracula]]'' frå 1897.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>
I 1922 gav [[James Joyce]] ut det mest kjende verket sitt ''[[Ulysses]]'', som er ei tolking av ''[[Odysseen]]'' sett i Dublin. Edith Somerville heldt fram med å skriva etter at partnaren Violet Florence Martin døydde i 1915. [[Annie M.P. Smithson]] frå Dublin var ein av fleire forfattarar som gav ut populære kjærleiksromanar i 1920- og 1930-åra. Etter [[andre verdskrigen]] blei det gjeve ut populære romanar av blant anna Brian O'Nolan, som gav ut som [[Flann O'Brien]], [[Elizabeth Bowen]] og [[Kate O'Brien]]. I løpet av dei siste tiåra av 1900-talet kom [[Edna O'Brien]], John McGahern, [[Maeve Binchy]], [[Joseph O'Connor]], Roddy Doyle, [[Colm Tóibín]] og [[John Banville]] i framgrunnen som romanforfattarar.
[[Patricia Lynch]] var ein produktiv forfattar av bøker for barne- og ungdom på 1900-talet. I same sjanger var verka til [[Eoin Colfer|Eoin Colfers]] betydelege bestseljarar på byrjinga av 2000-talet, særleg bokserien [[Artemis Fowl]].<ref>[https://www.irishtimes.com/culture/books/eoin-colfer-signs-artemis-fowl-spin-off-series-deal-1.3457107 «Eoin Colfer signs Artemis Fowl spin-off series deal»], ''The Irish Times''. 11. april 2018. Sitat: «Colfer is ''The New York Times'' best-selling author of eight books in the Artemis Fowl series, with sales in excess of 25 million copies.»</ref> I sjangeren [[Novelle|noveller]] og kortprosa, som er ein form mange irske forfattarar har valt, finst blant anna leiande forfattarar [[Seán Ó Faoláin]], [[Frank O'Connor]] og [[William Trevor]]. Kjende irske diktarar er blant anna [[Patrick Kavanagh]], [[Thomas McCarthy]], [[Dermot Bolger]] og [[Nobelprisen i litteratur|nobelprisvinnarane i litteratur]] [[William Butler Yeats]] og [[Seamus Heaney]] (fødd i [[Nord-Irland]], men busett i Dublin). Leiaande irskspråklege forfattarar er Pádraic Ó Conaire, [[Máirtín Ó Cadhain]], Séamus Ó Grianna og [[Nuala Ní Dhomhnaill]].
Historia til irsk teater byrja med utbygginga av den engelske administrasjonen i Dublin på byrjinga av 1600-talet. Etter dette har Irland gjeve betydelege bidrag til engelskspråkleg drama. I den tidlege historia si hadde teateroppsetjingar i Irland ein tendens til å tena politiske føremál, men etter kvart som det blei opna fleire teater og interessa for populære førestillingar voks, blei underhaldningsutvalet meir mangfaldig. Mange Dublin-baserte teater utvikla samband til sine teater i London, og britiske produksjonar fann ofte vegen til den irske scenen. Men dei fleste irske dramatikarar drog til utlandet for å etablera seg. På 1700-talet var [[Oliver Goldsmith]] og [[Richard Brinsley Sheridan]] to av dei mest suksessrike dramatikarane på scenen i London. På byrjinga av 1900-talet byrja teaterkompani som var vigde til å setja opp irske skodespel og utviklinga av forfattarar, regissørar og utøvarar å dukka opp, noko som let mange irske dramatikarar læra faget og etablera eit rykte i Irland framfor i Storbritannia eller USA. Etter tradisjonen til anerkjente utøvarar, hovudsakleg [[Oscar Wilde]], nobelprisvinnarane i litteratur [[George Bernard Shaw]] (1925) og [[Samuel Beckett]] (1969), har dramatikarar som [[Seán O'Casey]], [[Brian Friel]], [[Sebastian Barry]], [[Brendan Behan]], [[Conor McPherson]] og [[Billy Roche]] hatt populær suksess.<ref>Houston, Eugenie (2001): [[iarchive:workinglivingini00euge|''Working and Living in Ireland'']]. Working and Living Publications. {{ISBN|0-9536896-8-9}}; s. 299.</ref> Andre irske dramatikarar frå 1900-talet er blant anna [[Denis Johnston]], Thomas Kilroy, Tom Murphy, Hugh Leonard, Frank McGuinness og John B. Keane.
=== Film ===
Filmindustrien i Irland får statsstøtte frå [[Bord Scannán na hÉireann]]. Dette har hjelpt regissørar som [[Neil Jordan]] og [[Jim Sheridan]], og støtta irske filmar som ''[[Intermission]]'' av [[John Crowley]] og ''[[Breakfast on Pluto]]'' av Neil Jordan. Ein politikk med skattelett og andre initiativ har òg ført til at internasjonal film har kome til Irland, blant anna [[Mel Gibson]] sin historiske film ''[[Braveheart]]'' og [[Steven Spielberg]] sin krigsfilm ''[[Saving Private Ryan]]''. Det viktigaste irske bidraget til matkulturen er [[Irsk stuing|Irish stew]].
Irland hadde sitt eige alfabet, [[ogham]], som gradvis blei avløyst av det latinske som kom til landet rundt år 400 med kristne misjonærer.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>
=== Musikk ===
{{Utdjupande artikkel|Irsk folkemusikk}}
[[Fil:Thin_Lizzy_-1983.jpg|venstre|mini|Thin Lizzy, eit populært irsk hardrockband skipa i 1969.]]
[[Fil:Trinity_Academy_of_Irish_Dance.jpg|mini|Unge irske dansarar som opptrer på eit show.]]
Irsk tradisjonell folkemusikk har halde seg levande, til trass for globaliserande kulturelle krefter, og har halde på mange tradisjonelle aspekt. Han har påverka ulike musikksjangrar, som amerikansk country- og rootsmusikk, og til ein viss grad moderne [[rock]]. Han har tidvis blitt blanda med stilar som [[rock and roll]] og [[Pønkrock|punkrock]]. Irland har òg hatt fleire internasjonalt kjende kunstnarar innan andre sjangrar, som rock, [[pop]], [[jazz]] og [[blues]]. Den mestseljande musikalske eksporten til landet er rockebandet [[U2]], som har selt 170 millionar eksemplarar av albuma sine over heile verda sidan gruppa blei skipa i 1976.<ref>Mason, Anthony (24. mai 2015): [https://www.cbsnews.com/news/u2-what-theyre-still-looking-for/ «U2: What they're still looking for»], ''CBS News''</ref>
Irsk musikk er særleg kjent for folkemusikk, [[The Chieftains]] (etablert 1963)<ref>[https://wardirishmusicarchives.com/Exhibits/Irish-American-Hall-of-History/Chieftains.htm «The Chieftains – Irish American Hall of History»], ''Ward Irish Music Archives''</ref> var den fyrste gruppa som nådde ut til eit yngre og eit internasjonalt publikum på 1900-talet. [[The Clancy Brothers]] og [[The Dubliners]] blei skipa på omtrent same tid.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://www.irishmusicdaily.com/paddy-moloney|tittel=Paddy Moloney – leader of the Chieftains|språk=en-us|verk=Irish Music Daily|vitja=2021-08-10}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://irishamerica.com/2003/10/the-chief-of-irish-music/|tittel=The Chief of Irish Music {{!}} Irish America|språk=en-US|vitja=2021-08-10}}</ref> The Clancy Brothers verka blant anna i folke-miljøet i New York då den unge [[Bob Dylan]] dukka opp. Dylan var ein ivrig fan og elev av dei litt eldre irane.<ref>{{Cite book |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2014110448212 |title=Historien om rock |date=1988 |publisher=Den norske bokklubben |isbn=8252518109 |location=Stabekk |page=}}</ref><ref>{{Cite journal|date=2021-04-28|title=How The Clancy Brothers inspired Bob Dylan|url=https://www.rte.ie/culture/2021/0421/1211260-how-the-clancy-brothers-inspired-bob-dylan/|journal=RTE|language=en|access-date=2021-08-10|quote=Shortly after arriving from Minnesota, an eager and fidgeting Dylan met, followed and studied The Clancy Brothers. It was also his connection with the brothers that would help him break into the music industry.}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/music/2009/dec/04/liam-clancy-dies-obituary|tittel=Liam Clancy obituary|dato=2009-12-04|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-10|sitat=Among those who have claimed an influence are Sinéad O'Connor, the Pogues, Bono and the Dubliners.}}</ref><ref>{{Cite news|last=Weber|first=Bruce|date=2009-12-05|title=Liam Clancy, Last of the Folk Group, Dies at 74|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2009/12/05/arts/music/05clancy.html|issn=0362-4331|quote=Liam Clancy lived in Greenwich Village, where he befriended another young folk singer, Bob Dylan.}}</ref>
Det finst ei rekkje klassisk musikkensemble rundt om i Irland, til dømes [[RTÉ Performing Groups]], tilknytt den statlege allmennkringkastaren [[Raidió Teilifís Éireann]]. Irland har òg to operaorganisasjonar: [[Irish National Opera]] i Dublin, og den årlege [[Wexford Opera Festival]], som promoterer mindre kjende operaer, og som går føre seg i oktober og november. Irske komponistar innanfor klassisk musikk er blant andre [[Turlough O'Carolan]], [[John Field]], [[Gerald Barry]], [[Michael William Balfe]], [[Charles Villiers Stanford]] og [[Charles Wood]].
Irsk dans kan grovt sett delast inn i selskapsdans og profesjonell dans (som [[ballett]]). Irsk selskapsdans kan delast inn i [[céilí]] og [[kvadrilje]]. Irske kvadriljar blir dansa av fire par arrangert i ein firkant, medan céilí-danser blir dansa av varierte formasjonar av par på 2 til 16 personar. Det er òg mange stilistiske skilnadar mellom desse to formene. Irsk selskapsdans er ein levende tradisjon, og det finst variasjonar av særskilde dansar over heile landet. Nokre stadar blir dansar bevisst modifiserte og nye dansar koreograferte. Profesjonell dans er tradisjonelt referert til som steppedans. [[Irsk steppedans]] (''step dance''), som blei popularisert av showet [[Riverdance]], er kjent for raske fotrørsler, med kroppen og armane stort haldne i ro. Det same dansa solo er generelt prega av ein kontrollert, men ikkje stiv overkropp, strake armar og raske, presise fotrørsler. Solodansane kan anten vera i «mjuk sko» eller «hard sko».<ref>Brennan, Helen (2001): [https://books.google.com/books?id=d3zVxD6db50C ''The Story of Irish Dance'']. Rowman & Littlefield. {{ISBN|9781589790032}}.</ref>
=== Arkitektur ===
[[Fil:Monasterboice_(52364039739).jpg|mini|Ruinene av Monasterboice i [[County Louth|Louth]] er frå tidlege kristne busetningar.]]
[[Fil:Dublin_Custom_House_South_Side_6.jpg|mini|Dublin Custom House er ein nyklassisistisk bygning frå slutten av 1700-talet.]]
Irland har ei mengd oldtidsmonument og strukturar,<ref>[https://web.archive.org/web/20170206210335/http://www.megalithomania.com/ «The Megalithic Monuments of Ireland»], ''Megalithomania''. Arkivert fra [http://www.megalithomania.com/ originalen] 6. februar 2017.</ref> som overlever i ulike tilstandar av bevaring. Frå [[Yngre steinalder|neolittisk tid]] finst strukturar som [[Brú na Bóinne]], [[Poulnabrone dolmen|Poulnabronedyssen]], Castlestrange-steinen, Turoe-steinen og Drombeg-steinsirkelen.<ref>[http://www.megalithicireland.com/Drombeg.htm «Drombeg Stone Circle, Cork»], ''Megalithic Ireland''</ref> Ettersom Irland aldri var ein del av [[Roma i antikken|Romarriket]], er gammal arkitektur i gresk-romersk stil ekstremt sjeldan, i motsetnad til det meste av Vest-Europa. Landet hadde i staden ein lengre periode med jarnaldararkitektur.<ref>[https://web.archive.org/web/20101013012557/http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD43-410 «AD 43–410 Roman Iron Age»], ''WorldTimelines.org.uk''. Arkivert fra [http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD43-410 originalen] 13. oktober 2010.</ref> Det høge [[Rundtårn|rundtårnet]] oppstod i [[tidleg mellomalder]].
Med kristendomen kom enkle klosterhus bygde i stein, på stadar som Clonmacnoise, [[Skellig Michael]] og [[Inis Cathaigh]] (Scattery Island). Ein har merka seg ein stilistisk likskap mellom desse dobbeltklostera (kloster for både munkar og nonner) og tilsvarande [[Koptarar|koptiske]] kloster i Egypt.<ref>Meinardus (2002), s. 130.</ref> Irsk-gæliske kongar og adelsmenn busette seg i ringborger eller i [[Crannóg|crannógar]].<ref name="worldtimelines2">[https://web.archive.org/web/20101012042003/http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 «AD 410–1066 Early medieval»], ''WorldTimelines.org.uk''. Arkivert fra [http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 originalen] 12. oktober 2010.</ref> Kyrkjereformer på 1100-talet via [[cisterciensarordenen]] stimulerte kontinental innverknad, med dei [[Romansk stil|romanske]] klostera [[Mellifont-klosteret|Mellifont]], [[Boyle-klosteret|Boyle]] og [[Tintern-klosteret (Wexford)|Tintern]].<ref>Moody (2005), s. 735.</ref> Den gæliske busetninga hadde vore avgrensa til dei monastiske urbyane (bosetningar rundt kloster), slik som [[Kells i Meath|Kells]], der det noverande gatemønsteret til ein viss grad er bevart i den opphavlege sirkulære busetnaden.<ref>[https://consult.meath.ie/en/consultation/meath-adopted-county-development-plan/chapter/kells-historic-core-architectural-conservation-area «Kells Historic Core Architectural Conservation Area»], ''Meath County Council'', 3. november 2021</ref> Det blei fyrst utvikla urbane busetningar etter perioden med innvandring og busetningar frå norrøne folk som kom som vikingar.<ref name="worldtimelines">[https://web.archive.org/web/20101012042003/http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 «AD 410–1066 Early medieval»], ''WorldTimelines.org.uk''. Arkivert fra [http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 originalen] 12. oktober 2010.</ref> Dei store irsk-norrøne ''[[Longphort|longphuirt]]'' låg ved kysten som hamnebusetndear, men med mindre busetnader i innlandet har fått namn etter dei, til dømes [[Longford]].<ref>Valante, Mary A. (2008): ''The Vikings in Ireland: Settlement, Trade, and Urbanization''. Dublin: Four Courts Press</ref> Desse hamnebusetnadane, som Dublin, utvikla seg til byar med pengeøkonomi.
Anglo-normannarane bygde massive [[Festning|festningar]] på slutten av 1100-talet, som [[Dublin Castle]] og [[Kilkenny Castle]],<ref>[http://www.ancientfortresses.org/irish-castles.htm «Irish Castles»], ''Castles.me.uk''</ref> og innførte konseptet med planlagde handelsbya med forsvarsmurar. Desse fekk juridisk status og fleire rettar ved tildeling av eit charter i samsvar med engelsk [[føydalisme]]. Chartera styrte spesifikt utforminga av desse byane.<ref name="Butlin2">Butlin R.A. (1977): ''The Development of the Irish Town'', Croom Helm</ref> To betydelege bølgar av planlagt bydanning følgde, den fyrste var byane frå 1500- og 1600-talet med engelske busetjarar, som blei brukte som ein mekanisme for dei engelske [[Huset Tudor|tudorkongane]] for å undertrykkja lokale irske opprør, følgd av godseigarbyar på 1700-talet.<ref name="Butlin">Butlin R.A. (1977): ''The Development of the Irish Town'', Croom Helm</ref> Blant dei planlagde normanniske byane er blant anna [[Drogheda]] og [[Youghal]]; busetnjarbyar er [[Portlaoise]] og [[Portarlington]]; godt bevarte planlagde byar frå 1700-talet er blant anna [[Westport i Irland|Westport]] og [[Ballinasloe]]. Desse planlagde urbane busetnadane utgjer fleirtalet av dagens irske byar over heile landet.
[[Gotisk arkitektur|Gotiske]] katedraler, som [[St Patrick's Cathedral i Dublin|St Patrick-katedralen]] i Dublin, blei òg introdusert av [[Normannarar|normannane]].<ref>Greenwood (2003), s. 813.</ref> [[Fransiskanarordenen]] var dominerande i regi av kloster i seinmellomalderen, medan elegante tårnhus, som [[Bunratty Castle]], blei bygde av den irsk-gæliske og normanniske adelen.<ref>[https://www.askaboutireland.ie/reading-room/history-heritage/architecture/Architecture/historical-periods-1/the-later-middle-ages/ «The Later Middle Ages: 1350 to 1540»], ''AskAboutIreland.ie''</ref> Mange religiøse bygningar blei øydelagde med [[Oppløysinga av klostera i England|oppløysinga av klostera]].<ref>[https://www.askaboutireland.ie/reading-room/history-heritage/architecture/Architecture/historical-periods-1/the-later-middle-ages/ «Early Tudor Ireland: 1485 to 1547»], ''AskAboutIreland.ie''</ref> Etter gjeninnføringa av det engelske monarkiet etter at [[Oliver Cromwell]] var død feide arkitekturtypar som [[palladianisme]] og [[rokokko]], særleg gods og herregardar, gjennom Irland under initiativ av [[Edward Lovett Pearce]], med [[Parliament House (Dublin)|Parliament House]], parlamentsbygningane i Dublin (fram til 1803) som det viktigaste.<ref name="Greenwood_815">Greenwood (2003), s. 815.</ref>
Med oppføringa av bygningar som The Custom House, Four Courts, [[Hovudpostkontoret i Dublin|General Post Office]] og King's Inns (den eldste jusskulen i Irland), bløma dei nyklassistiske og georgiske stilane, særleg i Dublin. Georgianske rekkehus gav gatar eit einestående særpreg, særleg i Dublin, Limerick og Cork. Etter den katolske emansipasjonen dukka det opp katedralar og kyrkjer påvirka av den franske [[Nygotikk|nygotikken]], som St Colmans-katedralen og Saint Fin Barre-katedralena.<ref name="Greenwood_815" /> Irland har lenge vore assosiert med hytter med stråtak, som i dag blir rekna som særs sjarmerande.<ref>[https://web.archive.org/web/20171011005154/http://www.ballybegvillage.com/thatching.html «Thatching in Ireland»], ''BallyBegVillage.com''. Arkivert fra [http://www.ballybegvillage.com/thatching.html originalen] 11. oktober 2017.</ref>
Frå og med den amerikansk-designa [[art deco]]-kyrkja ved [[Turners Cross (Cork)|Turners Cross]] i Cork i 1927, følgde irsk arkitektur den internasjonale trenden mot moderne og elegante byggestilar sidan 1900-talet.<ref>[https://web.archive.org/web/20171011005154/http://www.ballybegvillage.com/thatching.html «Thatching in Ireland»], ''BallyBegVillage.com''. Arkivert fra [http://www.ballybegvillage.com/thatching.html originalen] 11. oktober 2017.</ref> Andre utviklingar er blant anna regenerering av Ballymun, ein forstad til Dublin, og ei urban utviding av Dublin ved Adamstown.<ref>[https://web.archive.org/web/20150903232010/http://www.sdcc.ie/services/planning/strategic-development-zones/adamstown?option=com_content&task=view&id=353&Itemid=203 «About Adamstown»], ''South Dublin County Council''. Arkivert fra [http://www.sdcc.ie/services/planning/strategic-development-zones/adamstown?option=com_content&task=view&id=353&Itemid=203 originalen] 3. september 2015</ref> Sidan etableringa av Dublin Docklands Development Authority, ein byplanleggingsinstitusjon i 1997, gjekk området Dublin Dockland gjennom storstilt ombygging, som omfatta bygginga av [[Convention Centre Dublin]] og Bord Gáis Energy Theatre.<ref>[https://web.archive.org/web/20110927154054/http://www.ddda.ie/index.jsp?p=99&n=138 «Docklands Authority – About Us»], ''DDDA.ie''. Arkivert fra [http://www.ddda.ie/index.jsp?p=99&n=138 originalen] 27. september 2011.</ref> [[Capital Dock]] i Dublin, som stod ferdig i 2018, er den høgaste bygningen i republikken Irland med ei høgd på 79 meter og 22 etasjer ([[Obel Tower]] på 85 meter i [[Belfast]] i Nord-Irland er den høgste på øya Irland). Royal Institute of the Architects of Ireland (RIAI) regulerer arkitekturpraksis i den irske staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20100928211424/http://www.riai.ie/about_the_riai «About the RIAI»], ''Riai.ie''. Arkivert fra [http://www.riai.ie/about_the_riai originalen] 28. september 2010.</ref>
=== Irsk mat og drikke ===
[[Fil:J'ai_commencé_ma_visite_de_Dublin..._(8777546507).jpg|mini|Ein [[pint]] med Guinness]]
Irsk matlaging er tradisjonelt basert på kjøt og mjølkeprodukt, supplert med grønsaker og sjømat. Eit døme på populære irske matrettar er blant anna [[boxty]] (potetpannekake), [[colcannon]] (potetstappe og kokt kål; omtalt i folkesangen «Colcannon» frå 1800-talet), [[coddle]] (resemat av pølse, flask og potet, med lauk, salt, pepper og urter), [[Irsk stuing|stew]] (lapskaus med lammekjøt og poteter) og bacon og kål (irsk ''bagún agus cabáiste''), som ein av dei mest tradisjonelle irske kvardagsmiddagane.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.thedailymeal.com/1201942/colcannon-the-traditional-irish-side-thats-perfect-for-st-patricks-day/|tittel=Colcannon: The Traditional Irish Side That's Perfect For St. Patrick's Day|etternamn=Nash|førenamn=Elias|dato=2023-02-16|språk=en-US|verk=The Daily Meal|vitja=2024-01-17}}</ref><ref>Sheehan, Seán; Levy, Pat (2003): ''Dublin'', 2. utg., Footprint Travel Guides. {{ISBN|1-903471-66-4}}; p. 134. Sitat: «that most traditional of Irish workaday meals: bacon and cabbage»</ref><ref>{{Cite news|last=Cloake|first=Felicity|date=2019-03-20|title=How to cook the perfect colcannon|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/food/2019/mar/20/perfect-colcannon-recipe-potatoes-cabbage-felicity-cloake|issn=0261-3077}}</ref> Irland er kjent for den fulle irske frukosten, som inkluderer steikt eller grilla mat. Frukosten består vanlegvis av baconskiver, egg, pølse, blodpudding og steikt tomat.
Bortsett frå påverknaden frå europeiske og internasjonale matretter, har det vore ei framvekst av eit nytt irsk kjøkken basert på tradisjonelle ingredienser handsama på nye måtar.<ref name="Food&Drink">[https://www.irelandlogue.com/food-drink «Food & Drink in Ireland»], ''Ireland Logue''</ref> Dette kjøkkenet er basert på ferske grønsaker, fisk, østers, blåskjel og andre skaldyr, og det breie utvalet av handlaga ostar som no blir produserte over heile landet. Skaldyr har auka i popularitet, særleg på grunn av skaldyr av høg kvalitet som er tilgjengelege frå den lange irske kystlinja. Dei mest populære fiskeartane er blant anna [[laks]] og [[torsk]]. Tradisjonelle brød er natronbrød<ref>[https://brodogkorn.no/oppskrift/natronbrod/ natronbrød], ''Brød & korn''</ref> og hvetebrød. [[Barmbrack]], ofte forkorta til brack, er eit gjæra brød med korintar<ref>[https://naob.no/ordbok/korint «korint»], ''NAOB''</ref> og rosiner som tradisjonelt blir ete på [[Helgemessaftan|halloween]].<ref>McElwain, Aoife (28. oktober 2017): [https://www.irishtimes.com/life-and-style/food-and-drink/now-we-know-what-s-so-spooky-about-barmbrack-1.3267009 «Now we know ... What's so spooky about barmbrack?»], ''The Irish Times''.</ref>
Populære drikkar til kvardags blant irar er særleg te og kaffi. Alkoholhaldige drikkar knytte til Irland er blant anna [[poitín]] (irsk heimebrent) og det verdskjende ølslaget [[Guinness]], som er ein tørr [[stout]] med opphav i bryggeriet til [[Arthur Guinness]] ved St. James's Gate i Dublin.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref> [[Irsk whiskey]] er òg populær over heile landet og kjem i ulike former, òg som single malt, single grain og blended whisky.
=== Idrett ===
[[Fil:Inter_Bde_Football_final_2011_(6106312922).jpg|mini|Gælisk fotball er ein av dei mest populære idrettane i Irland.]]
[[Gælisk fotball]] (''Peil Ghaelach'') og [[hurling]] er tradisjonelle irske idrettar i Irland, så vel som populære tilskodarsportar.<ref>[https://www.gaa.ie GAA], offisielt nettsted</ref> Dei blir administrert av [[Gaelic Athletics Association]] på heile den irske øya. Andre gæliske kamper organisert av laget er gælisk handball og [[Roundel Dome|rounders]], sistnemnde blei importert frå England i tudortida.<ref>[https://web.archive.org/web/20071112065508/http://www.nra-rounders.co.uk/dyncat.cfm?catid=17177 «History of the Game»], ''National Rounders Association''. Arkivert fra [http://www.nra-rounders.co.uk/dyncat.cfm?catid=17177 originalen] 23. februar 2006</ref>
[[Fotball]] er den tredje mest populære tilskodarsporten, og har det høgaste nivået av deltaking.<ref>[https://web.archive.org/web/20150712134834/http://www.esri.ie/pdf/BKMNINT180_Main%20Text_Social%20and%20Economic%20Value%20of%20Sport.pdf «Social and Economic Value of Sport in Ireland»] (PDF), ''Esri.ie''. Arkivert fra [http://www.esri.ie/pdf/BKMNINT180_Main%20Text_Social%20and%20Economic%20Value%20of%20Sport.pdf originalen] (PDF) 12. juli 2015.</ref> Sjølv om [[League of Ireland]] er den nasjonale ligaen, er engelske [[Premier League]] den mest populære blant publikum.<ref>Whelan, Daire (2006): ''Who Stole Our Game?''. Gill & Macmillan Ltd. {{ISBN|0-7171-4004-0}}.</ref> [[Det irske herrelandslaget i fotball|Det irske]] [[Det irske herrelandslaget i fotball|herrelandslaget i fotball]] spelar på internasjonalt nivå og blir administrert av [[Football Association of Ireland|det irske fotballforbundet]].<ref>[https://www.fai.ie/ireland/senior-men/latest «Senior Men»], ''FAI''</ref> [[Det irske kvinnelandslaget i fotball]] tok del i den fyrste verdsmeisterskapen sin i 2023.<ref>[https://www.fai.ie/ireland/senior-women/latest «Senior Women»], ''FAI''</ref><ref>Nowakowski, Wojciech (8. august 2023): [https://herfootballhub.com/2023-world-cup-all-8-debutants-and-how-far-they-made-it/ «Morocco, Ireland, Portugal: All 8 Women's World Cup debutants and how far they made it»], ''Her Football Hub''</ref>
[[Irish Rugby Football Union]] er det styrande organet for [[rugby union]], som blir spelt på lokalt og internasjonalt nivå, på for heile Irland. Det har ført fram spelarar som Brian O'Driscoll og Ronan O'Gara, som var på laget som vann Grand Slam for [[seksnasjonsturneringa]] i 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20150223164446/http://www.irishrugby.ie/rugby/fixturesandresults/5715.php/ «Ireland Are Grand Slam Champions!»], ''IRFU''. 21. mars 2009. Arkivert fra [http://www.irishrugby.ie/rugby/fixturesandresults/5715.php/ originalen] 23. februar 2015.</ref>
Suksessen til det irske [[Cricket|cricketlaget]] i [[verdmeisterskapen i cricket]] i 2007 førte til ein auka i populariteten til cricket, som blir administrert for heile Irland av Cricket Ireland.<ref>Selvey, Mike (17. mars 2011): [https://www.theguardian.com/sport/blog/2011/mar/17/ireland-cricket-more-elite-matches «Ireland is learning to love cricket and deserves more visits from the elite»], ''The Guardian''. London.</ref> Irland er ein av dei tolv testspelande medlemmane i [[International Cricket Council]], etter å ha fått teststatus i 2017. Det blir spelt profesjonelle innanlandskampar mellom dei store cricketforbunda i Leinster, Munster, Northern og North West.<ref>Bowen, Rowland (1970): ''Cricket: A History of its Growth and Development''. Eyre & Spottiswoode.</ref>
[[Nettball|Netball]] er representert av det irske landslaget i nettball.<ref>[http://www.netballireland.com/About «About Netball»], ''Netball Ireland''</ref>
[[Golf]] er ein annan populær sport i Irland, med over 360 golfbanar over heile landet.<ref>[https://www.golfpass.com/travel-advisor/course-directory/8422-ireland/ Golf courses of Ireland], ''WorldGolf''</ref> Landet har ført fram fleire internasjonalt suksessrike golfspelarar, som [[Pádraig Harrington]], [[Shane Lowry]] og [[Paul McGinley]].
[[Hesteveddeløp]] har ein stor plass i landet, med viktig avl og konkurranseverksemd. Det blir halde kappløp på banar som Curragh Racecourse i grevskapet Kildare og Leopardstown Racecourse like utanfor Dublin. Det er blitt avla fram irske meisterhestar som Galileo, Montjeu og Sea the Stars.
[[Boksing]] er ein av dei mest suksessrike irske idrettane på olympisk nivå. Boksing, som er administrert av Irish Athletic Boxing Association for heile Irland, har fått auka popularitet som resultat av den internasjonale suksessen til boksarar som [[Bernard Dunne]], [[Boksaren Andy Lee|Andy Lee]] og [[Katie Taylor]]. Sistnemnde representerte Irland under [[sommar-OL 2012]] i London, der ho tok gull.<ref>{{Cite web nb|title=Women's Light (60kg)|url=http://www.london2012.com/boxing/event/women-light-60kg/phase=bxw060300/index.html|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130423014346/http://www.london2012.com/boxing/event/women-light-60kg/phase=bxw060300/index.html|archive-date=2013-04-23|access-date=30. desember 2012}}</ref>
Nokre av dei beste utøvarane i Irland innan [[friidrett]] har konkurrert ved [[Olympiske leikar|dei olympiske leker]], som [[Eamonn Coghlan]] og [[Sonia O’Sullivan|Sonia O'Sullivan]]. Det årlege Dublin Marathon og Dublin Women's Mini Marathon er to av dei mest populære friidrettsarrangemangenta i landet.<ref>[https://web.archive.org/web/20110810093228/http://dublinmarathon.ie/general_history.php «A long and winding road»], ''Dublin Marathon''. Arkivert fra [http://dublinmarathon.ie/general_history.php originalen] 10. august 2011</ref>
==Kjelder==
<references/>
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Irland|Irland]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 15. august 2026.''
{{refslutt}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
* {{offisiell nettstad}}
* [https://www.oireachtas.ie/ Oireachtas] (det irske parlamentet)
* [https://taoiseach.gov.ie/ Taoiseach] (den irske statsministeren)
{{Vest-Europa}}
{{EU}}
{{EØS}}
{{OECD}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Land i Europa]]
[[Kategori:Irland]]
blo8zkg8ea8z47wupyf37hiiqcwzoo5
3667679
3667677
2026-08-20T17:23:56Z
Ranveig
39
Rekkjefølgjeflikk
3667679
wikitext
text/x-wiki
{{om|||øya Irland}}
{{landboks
|namn = Irland
|andre namn = Éire <br/> Ireland
|adjektiv = irsk
|riksvåpen = Coat_of_arms_of_Ireland.svg
|riksvåpenstorleik = 60
|flagg = Flag of Ireland.svg{{!}}border
|motto = Éire go deo ('Irland for alltid')
|nasjonaldag = 17. mars
|nasjonalsong = [[Amhrán na bhFiann]]
|hovudstad = [[Dublin]]
|styresett = [[Republikk]]
|statsoverhovudtype = President
|statsministertype=[[Taoiseach]]
|grunnlagdtype = [[Sjølvstende]]
|grunnlagd =
|grunnlagd1type = Erklært
|grunnlagd1 = [[21. januar]] [[1919]]
|grunnlagd2type = Anerkjend
|grunnlagd2 = [[6. desember]] [[1921]]
|valuta = [[Euro]]
|tidssone = UTC
|tidssone_sommartid = [[UTC]] +1
|retningsnummer = +353
|domene = .ie
}}
'''Irland''', òg kalla '''Republikken Irland''', er ein stat på [[øya Irland]], utanfor den nordvestlege kysten av Europa.{{Efn|[[irsk]]: ''Éire''<ref>[https://www.logainm.ie/en/1420121 «Éire / Ireland»], ''Placenames Database of Ireland''</ref>}}{{Efn|Irsk: ''Poblacht na hÉireann''<ref>[http://www.firstdail.com/?page_id=75 «1916 Proclamation»] {{Wayback|url=http://www.firstdail.com/?page_id=75 |date=20231024114526 }}, ''Firstdail.com''</ref>. Artikkel 4 i Irlands grunnlov erklærer at navnet på staten er ''Ireland'' (''Irland''); seksjon 2 i Republic of Ireland Act 1948 erklærer at ''Republic of Ireland'' (''Republikken Irland'') er statens beskrivelse.}} Staten dekkar {{Brøk|5|6}} av øya og grensar til [[Nord-Irland]], som er ein del av [[Det sameinte kongeriket Storbritannia og Nord-Irland]]. Irland består av 26 av dei 32 [[Grevskap i Irland|grevskapa]] på øya Irland. Det har 5,1 millionar innbyggjarar (2022). Hovudstaden og den største byen er [[Dublin]], på austsida av øya. Rundt 2,1 millionar innbyggjarar bur i storbyområdet Dublin.<ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2018/ Population and Migration Estimates, April 2018], ''Central Statistics Office'', 28. august 2018</ref>
Republikken Irland har si einaste landgrens mot Nord-Irland, som er ein del av Storbritannia. Det er elles omringa av [[Atlanterhavet]], med [[Keltarsjøen]] i sør, [[St George's Channel]] i søraust og [[Irskesjøen]] i aust.
Landet er ein einheitleg, parlamentarisk republikk.<ref>Prakke, L.; Kortmann, C.A.J.M.; Brandhof, J.C.E. van den (2004): ''Constitutional Law of 15 EU Member States'', Deventer: Kluwer, {{ISBN|9013012558}}; s. 429. Sitat: «Since 1937 Ireland has been a parliamentary republic, in which ministers appointed by the president depend on the confidence of parliament»</ref> Den lovgjevande makta, [[Oireachtas]], består av to kammar: eit underhus, [[Dáil Éireann]]; eit overhus, [[Seanad Éireann]]; og ein vald president, [[President i Irland|Uachtarán]]. Presidenten fungerer primært som seremonielt [[statsoverhovud]], men med nokre viktige fullmakter og plikter. Regjeringssjefen har tittelen [[Taoiseach]] (statsminister, bokstavleg ‘sjef’), og er vald av Dáil og utnemnd av presidenten. Vidare utnemnar taoiseachen statsrådane sine.
[[Den irske fristaten]] blei oppretta med [[Dominion|dominionstatus]] i 1922, som følgje av [[den anglo-irske traktaten]]. I 1937 blei det vedteke ein ny grunnlov, der staten fekk namnet «Irland» og i praksis blei ein [[republikk]], med ein vald ikkje-utøvande president. Staten blei offisielt erklært som republikk i 1949, etter lova om republikken Irland av 1948.<ref>[https://www.rte.ie/radio1/doconone/2018/1127/1013608-republic-of-ireland-act-1948/ «Republic of Ireland Act 1948»], dokumentar fra 2013 ''RTÉ Radio 1''</ref>
Irland blei medlem av [[Dei sameinte nasjonane|SN]] i 1955. Det blei medlem av Dei europeiske fellesskapa (EF), forløparen til [[Den europeiske unionen]] (EU), i 1973. Staten hadde ikkje formelle samband med Nord-Irland på det meste av 1900-talet, men i 1980- og 1990-åra samarbeidde dei britiske og irske styresmaktene med nordirske part for å løysa valden og konflikten i Nord-Irland (''[[The Troubles]]''). Etter underskrivinga av [[Langfredagsavtala|Belfastavtalen]] (også kjend som langfredagsavtalen) i 1998 har den irske regjeringa og den nordirske regjeringa samarbeidd om ei rekkje politiske område under Nord/Sør-ministerrådet, som blei oppretta som følgje av avtalen.
Irland er eit utvikla land med ein livskvalitet som er blant dei høgaste i verda; basert på metodikk og justeringar for ulikskap av [[Human Development Index|Indeks for menneskeleg utvikling]] (HDI), rangert i 2021, som den sjette høgaste i verda, bak Noreg og framfor Sverige.<ref>[https://hdr.undp.org/inequality-adjusted-human-development-index#/indicies/IHDI Inequality-adjusted Human Development Index]</ref> Irland har òg eit velfungerande helsevesen, økonomisk fridom og pressefridom.<ref>[https://web.archive.org/web/20201215063955/http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf Human Development Report 2020] (PDF), ''HDRO (Human Development Report Office), ''[[FNs utviklingsprogram]]''. s. 343. Arkivert fra [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf originalen] den 15. desember 2020''</ref><ref>Henry, Mark (2021): ''In Fact An Optimist's Guide to Ireland at 100''. Dublin: Gill Books. {{ISBN|978-0-7171-9039-3}}. OCLC [[oclc:1276861968|1276861968]].</ref>
Irland er medlem av [[Den europeiske unionen|EU]], medlem og ein av grunnleggarane av [[Europarådet]] og medlem av [[Organisasjonen for økonomisk samarbeid og utvikling]] (OECD). Den irske regjeringa har følgt ei politikk med militær [[nøytralitet]] gjennom alliansefridom sidan før den [[andre verdskrigen]], og landet er følgjeleg ikkje medlem av [[NATO]], sjølv om det er medlem av NATO-prosjektet [[Partnarskap for fred]] og nokre aspekt av [[PESCO]]. Den irske økonomien er avansert,<ref>Brennan, Joe (22. januar 2018): [https://www.irishtimes.com/business/economy/ireland-is-world-s-eighth-most-inclusive-advanced-economy-1.3364436 «Ireland is world's eighth-most 'inclusive' advanced economy»], ''The Irish Times''.</ref> og eit av dei store finansielle knutepunkta i Europa er sentrert rundt Dublin. Det rangerar blant dei ti rikaste landa i verda både med omsyn til BNP og BNI per innbyggjar.<ref>[https://www.bloomberg.com/news/articles/2016-07-13/-leprechaun-economics-earn-ireland-ridicule-443-million-bill?leadSource=uverify%20wall «’Leprechaun Economics’ Earn Ireland Ridicule, $443 Million Bill»], Bloomberg L.P. 13. juli 2016.</ref><ref>Paul, Mark (13. juni 2018): [https://www.irishtimes.com/business/economy/ireland-is-the-world-s-biggest-corporate-tax-haven-say-academics-1.3528401 «Ireland is the world's biggest corporate ’tax haven’, say academics»], ''The Irish Times''. Sitat: «New Gabriel Zucman study claims State shelters more multinational profits than the entire Caribbean»</ref><ref name="WorldFactbook">[https://web.archive.org/web/20111119060620/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei®ionCode=eur&rank=27#ei «Country Comparison: GDP – per capita (PPP)»], ''World Factbook''. Central Intelligence Agency. Arkivert fra [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei®ionCode=eur&rank=27#ei originalen] 19. november 2011</ref>
Etter å ha slutta seg til EF vedtok regjeringa i landet ei liberal økonomisk politikk, og mellom 1995 og 2007 bidrog denne til å auka økonomisk vekst. Perioden er no ofte referert til som «[[den keltiske tigeren]]». Ei reversering i veksten følgde, med ein stor [[resesjon]], og denne blei forverra av sprenginga av ein irsk eigedomsbobla: spekulasjon knytt til ei langsiktig prisauke på eigedom tidleg i 2000-åra.<ref>[https://www.euronews.com/2023/07/06/irelands-housing-crisis-millennials-a-generation-sacrificed «Ireland's housing crisis: Millennials, a generation sacrificed»], ''Euronews'', 6. juli 2023</ref><ref>Nicoll, Ruaridh (10. mai 2009): [https://www.theguardian.com/world/2009/may/10/ireland-financial-crisis-emigration «End of the Road: Ireland: As the Celtic Tiger roars its last»], ''The Guardian''. London.</ref>
== Namn og symbol ==
[[Fil:2d_Map_of_Ireland-_first_Irish_postage_stamp.jpg|mini|Det fyrste irske frimerket med dei fleste irske symbola.]]
I antikken omtala romarar øya som «Hibernia». Det irske namnet for øya Irland er ''Éire'', avleidd frå [[Ériu]], ei gudinne i [[irsk mytologi]]. Det engelske namnet er avleidd frå der irske igjen, ''Ire'' + ''land''.<ref>Wilson, James (2. september 2023): [https://www.irishcentral.com/roots/history/where-does-the-name-ireland-come-from «Where does the name Ireland come from?»], ''IrishCentral.com''</ref> Dette namnet kom i bruk i samband med at anglo-normannarane erobra Irland på slutten av 1100-talet.<ref>Room, Adrian (2006): ''Placenames of the World: Origins and Meanings of the names for 6,600 Countries, Cities, Territories, Natural Features and Historic Sites''. 2. utgave, McFarland & Company, s. 176.</ref>
Staten Irland blei oppretta i 1922, og bestod då av 26 av dei 32 grevskapa i Irland. Han var kjend som [[Den irske fristaten]] (''Saorstát Éireann'').<ref>Coleman, Marie (2013): [https://books.google.no/books?id=BeMkAgAAQBAJ&pg=PT230&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false ''The Irish Revolution, 1916–1923'']. Routledge. {{ISBN|978-1317801467}}; s. 230.</ref> Den irske grunnloven blei vedteken i 1937, og slo fast at «namnet på staten er Éire, eller, på engelsk, Ireland». Styresmaktene i Storbritannia brukte namnet «Eire» (utan det diakritiske teiknet på fyrste bokstav) og, frå 1949 «Republikken Irland» for staten.<ref>Oliver, J.D.B. (2004): [https://books.google.no/books?id=f9FGwkXiIS0C&pg=PA181&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false «What's in a Name?»], i: Tiley, John, red.: ''Studies in the History of Tax Law''. Hart Publishing. {{ISBN|1841134732}}; s. 181–183.</ref> Det var ikkje før [[Langfredagsavtala|Belfastavtalen]] frå 1998, då regjeringa i Dublin gav opp kravet på Nord-Irland, at den britiske regjeringa byrja å kalla staten for Irland.<ref>Oliver (2004), s. 178; Daly (2007), s. 80</ref>
Republikken Irland delar mange symbol med heile øya Irland. Desse omfattar fargen grønt («den grønne øya») og blått (fargen til nasjonalhelgenen [[Saint Patrick]]), dyr som irsk ulvehund og hjort, strukturar som rundtårn og keltiske krossar, og design som keltiske knutar og spiralar. [[Shamrock]] (irsk ''seamróg'') er ein type [[Kløverslekta|kløver]], og har vore eit nasjonalt symbol for Irland sidan 1600-talet, då det blei vanleg å bera det som eit symbol på Sankt Patrick-dagen. Desse symbola blir nytta av statlege institusjonar så vel som private organ i Irland.
[[Fil:Seal_of_the_President_of_Ireland.png|mini|Seglet til den irske presidenten, som inneheld ei harpe.]]
Det irske flagget er ein [[trikolor]] av grønt, kvitt og oransje. Utforminga av flagget stammar frå ei kulturell og politisk rørsla frå midten på 1800-talet kalla [[Young Ireland]], men blei fyrst utbreidd under [[påskeopprøret]] i 1916. Fargane representerer den irsk-gæliske tradisjonen (grøn) og tilhengjarane til [[Vilhelm III av England|Vilhelm av Oranien]] i Irland (oransje), med kvitt som representerer strevet etter fred mellom dei.<ref>[https://www.gov.ie/en/publication/adc448-the-national-flag/?referrer=http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Historical_Information/The_National_Flag/ «National Flag»], ''Taoiseach.gov.ie. Department of the Taoiseach''.</ref> Det blei teke i brukt som flagget til Den irske fristaten i 1922.
I likskap med nasjonalflagget har nasjonalsangen, ''[[Amhrán na bhFiann]]'' røtene sine i påskeopprøret, då songen blei sungen av opprørarane. Sjølv om han opphavleg blei gjeven ut på engelsk i 1912,<ref name="Sherry2">Sherry, Ruth (våren 1996): [https://web.archive.org/web/20191104112614/https://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ «The Story of the National Anthem»], ''History Ireland''. Dublin. '''4'''(1); s. 39–43. Arkivert fra [http://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ originalen] den 4. november 2019.</ref> blei songen omsett til irsk i 1923, og den irskspråklege versjonen blir oftare sungen i dag.<ref name="Sherry">Sherry, Ruth (våren 1996): [https://web.archive.org/web/20191104112614/https://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ «The Story of the National Anthem»], ''History Ireland''. Dublin. '''4'''(1); s. 39–43. Arkivert fra [http://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ originalen] den 4. november 2019.</ref> Songen blei offisielt hymne for den irske fristaten i 1926.<ref>[https://www.oireachtas.ie/en/debates/debate/dail/1926-07-20/20/ «Ceisteannea—Questions. Oral answers. – Saorstát National Anthem»], ''Dáil Éireann'' (4th Dáil) – '''16'''(21). 20. juli 1926.</ref>
[[Det irske riksvåpenet]], ei [[Harpe|handharpe]] i gull på mørk blå botn, blei vedteke i 1945. Harpa har vore nytta som eit symbol for Irland sidan mellomalderen, og blir òg omtalt som Brian Boru-harpa, etter den irske kongen [[Brian Boru]]. Riksvåpenet har opphav som våpenskjoldet til dei irske monarkane, og blei registrert som våpen for kongen av Irland på 1100-talet. Frå sameininga av kronene til England, Skottland og Irland i 1603, har det irske symbolet vore nytta som ein del av ei firdeling av det kongelege våpenskjoldet til Storbritannia. I dag er dei dei det personlege våpenskjoldet til presidenten av Irland medan han er i embetet og blir nytta som presidentstandard. Harpesymbolet blir mykje brukt av staten for å markera offisielle dokument, irsk mynt og på seglet til den irske presidenten.
==Geografi==
{{detaljar|Irsk geografi}}
[[Fil:Topography_Ireland.jpg|mini|Topografien til Irland]]
Øya Irland har eit areal på 84 421 km². 83 % (cirka 5/6) av øya tilhøyrer republikken Irland. Øya har kyst mot Atlanterhavet i vest, mot [[North Channel]] i nordaust og mot [[Irskesjøen]] i aust. I søraust ligg [[St George's Channel|St. George's Channel]] og i sørvest ligg [[Keltarsjøen|Det keltiske havet]]. Den vestlege kysten av Irland består i stor del av klipper, bakkar og små fjell (det høgaste punktet er 1 038 meter høge [[Carrauntoohil|Carrauntuohill]]).<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>
I nord og vest er det forrivne oddar og bratte klippar som stupar i havet. Utanfor kysten ligg ei rekkje øyar, nokre av dei busette eller med gamle festningar og kloster. Nokre øyar er verna som fugleservat. Bergrunnen har ein god del kalkstein og kan ha store grottesystem. Forhistoriske vulkanar har blant anna danna dei uvanlege krystallinske formasjonane på [[Giant's Causeway]] i [[Antrim]]. Øya har spor etter istid i form av blant anna [[Dal|U-dalar]], [[Jettegryte|jettegrytter]] og [[Morene|morenar]].<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref> I midten av Irland er terrenget relativt flatt. Irland har ein del elver som [[Shannonelva|Shannon]], og ein del store sjøar.
Kring 14 % av arealet er dyrka mark, 71 % er beite og 5 % skog. Den sentrale delen av øya består av store kalksteinssletter omringa av ein broten fjellkjede. Kysten er nokså opppriven, og har fjordar i vest.{{Sfn|Clarke|1993}}
Den største byen i Irland er hovudstaden [[Dublin]] ved austkysten, med 1 045 769 innbyggjarar; [[Cork]] med 190 384 innbyggjarer ligg i den sørlege delen; [[Limerick]] med 90 757 innbyggjarar ligg vest i landet; [[Galway]] 72 729 med innbyggjarar ligg ved vestkysten, og [[Waterford]] med 49 213 ligg ved den søraustlege kysten.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Skog og myrer ===
[[Fil:Maam_Cross_turf-cutting_geograph-3178833-by-Ben-Brooksbank.jpg|mini|Maskinell torvskjering i [[Connemara]].]]
Irland hadde tidlegare betydelege eikeskoger som er forsvunne på grunn av overbeskatting. Planting av nåletre (som ikkje finst her naturleg) og lauvtre har til dels erstatta forsvunnen skog. [[Myr|Torvmyrer]] i landet har lenge vore kjelde til brensel i til dels stor skala. I 2000-åra byrja styresmaktene å stenga myrane for uttak av brensel fordi det er truleg at myrer som blir utnytta slik gjev frå seg store mengder [[drivhusgass]]. Etter istida var store delar av Midland dekke av innsjøar som gradvis blei fylte av restar av vegetasjon som blei omdanna til torv (''peat'') i dei våte omgjevnadane. Torvlaga har vore 5 til 12 meter tjukke. <ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref name=":0">{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/world/2018/nov/27/ireland-closes-peat-bogs-climate-change|tittel=End of an era as Ireland closes its peat bogs 'to fight climate change'|dato=2018-11-27|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-12|sitat=When the semi-state company that harvests Ireland’s peatlands recently announced the closure of 17 bogs, the news was greeted as the end of an era. Turning the soggy landscape that covers much of Ireland’s midlands into a fuel source had been a great national project, an ambitious undertaking launched by the republic’s founding fathers in the 1930s. Draining and cutting hundreds of thousands of hectares of turf on an industrial scale generated desperately needed jobs and reduced dependence on oil imports for almost a century.}}</ref><ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/future/article/20201203-peat-the-decline-of-the-worlds-dirtiest-fuel|tittel=How Ireland is abandoning its dirty fuel|etternamn=Tierney|førenamn=Nessa|dato=4. desember 2020|språk=en|verk=www.bbc.com|vitja=2021-08-12|sitat=As a country without its own oil, a limited supply of gas and almost no coal, turf has been an important fuel for Ireland, providing the island nation with some energy self-sufficiency. Many families still have an area of bog, often passed down through generations, from which they can harvest enough fuel to see them through the year. I}}</ref>
På grunn av omfattande utnytting er store delar av torvmyrene forsvunne. Irland har ikkje kol eller olje, og torv har vore brukt i staden. Tidlegare blei torv skoren for hand med spade, og toppsjiktet med levande vegetasjon blei lagt tilbake. I 1946 byrja ''Bord na Mona'' (torvutviklingsetaten) med maskinell utvinning, og områda blei etterlatne som svarte våtmarker. Dei øvste lagane blei selt gjennom hagesenter, medan djupare lag blei nytta til brensel, blant anna til produksjon av elektrisk straum. Kring 10 % av arealet til landet er torvmyrer. Berre Canada og Finland har større andel av torvmyr i landområdet sitt.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref name=":0">{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/world/2018/nov/27/ireland-closes-peat-bogs-climate-change|tittel=End of an era as Ireland closes its peat bogs 'to fight climate change'|dato=2018-11-27|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-12|sitat=When the semi-state company that harvests Ireland’s peatlands recently announced the closure of 17 bogs, the news was greeted as the end of an era. Turning the soggy landscape that covers much of Ireland’s midlands into a fuel source had been a great national project, an ambitious undertaking launched by the republic’s founding fathers in the 1930s. Draining and cutting hundreds of thousands of hectares of turf on an industrial scale generated desperately needed jobs and reduced dependence on oil imports for almost a century.}}</ref><ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/future/article/20201203-peat-the-decline-of-the-worlds-dirtiest-fuel|tittel=How Ireland is abandoning its dirty fuel|etternamn=Tierney|førenamn=Nessa|dato=4. desember 2020|språk=en|verk=www.bbc.com|vitja=2021-08-12|sitat=As a country without its own oil, a limited supply of gas and almost no coal, turf has been an important fuel for Ireland, providing the island nation with some energy self-sufficiency. Many families still have an area of bog, often passed down through generations, from which they can harvest enough fuel to see them through the year. I}}</ref>
=== Klima ===
[[Fil:Cliffs of Moher, looking north.jpg|mini|250px|Cliffs of Moher på vestkysten av Irland, ein mild, fuktig og vindfull stad.]]
Irland har eit [[maritimt klima]], og er kraftig påverka av [[Atlanterhavet]] og [[Golfstraumen]] i vest. Klimaet er ikkje så ulikt [[Storbritannia]] sitt, men har mindre [[temperatur]]variasjonar og over 50 % meir [[nedbør]]. Kulda frå nord eller aust har som regel dempa seg på veg over sjøen til Irland, og det kaldaste som nokon gong er målt er berre -19 °C. Om vinteren er det i snitt berre om lag ei veke med snø totalt, men litt fleire dagar i høgareliggande strøk som [[Wicklowfjella]]. Atlanterhavskysten har derimot så godt som ingen dagar med snø. Sumaren er etter måten kjølig med om lag same temperaturar som i [[Skottland]], og i dei nordlegaste områda går ikkje temperaturen ofte over 20 °C om sumaren.
Nedbøren spreier seg jamt over heile øya, men dei vestlege områda får likevel dei største mengdene. I tillegg er områda på vestkysten, i lag med dei nordlege områda, utsett for kraftig [[vind]] når vinterstormane frå vest fer forbi. Den turraste tida på året er seint på våren og tidleg om sumaren, særleg i nordlege og austleg strøk. Dublin ligg i det turraste området av Irland og har ein årleg nedbørsnormal på 762 mm, medan vestkysten av Irland har kring 1400–1500 mm. Det er sjeldan [[torevêr]] på Irland. Dei nordvestlege områda har om lag ti tilfelle av torevêr gjennom året, og då som oftast om vinteren.
== Historie ==
{{detaljar|Irsk historie}}
=== Forhistorisk tid ===
[[Fil:Irelands_history.jpg|mini|Dei store megalittiske strukturane ved Newgrange.]]
Dei fyrste spora etter menneskeleg nærvær i Irland er daterte til rundt 33 000 år sidan, med ytterlegare funn som daterer nærværet av ''Homo sapiens'' til rundt 10 500 til 7 000 f.Kr.<ref>Roseingrave, Louise (18. april 2021): [https://www.irishexaminer.com/news/arid-40269116.html «Reindeer bone found in north Cork to alter understanding of Irish human history»], ''Irish Examiner''</ref> Rundt 9700 f.Kr. byrja dei [[Arkeologi|arkeologiske]] periodane kjende som mesolittisk tid eller [[mellomsteinalderen]] ([[Nomade|nomadiske]] samfunn av [[Jakt og sanking|jegerar og samlarar]]), yngre steinalder eller [[Yngre steinalder|neolittisk tid]] (bondesteinalderen) frå ca. 4000 f.Kr. og koparalderen (bearbeiding av metall) som byrja kring 2500 f.Kr. med [[klokkebegerkulturen]]. Den irske [[bronsealderen]] byrja rundt 2000 f.Kr. og enda med byrjinga av [[Jarnalderen|jernalderen]] og den [[Keltarar|keltiske]] [[hallstattkulturen]] rundt 600 f.Kr. Det finst ei mengd [[Megalitt|megalittiske monument]] spreidde over heile Irland, men særleg dei store steinalderkompleksa ved Newgrange held fram å imponera.<ref>[https://heritageireland.ie/places-to-visit/bru-na-boinne-visitor-centre-newgrange-and-knowth/ Brú na Bóinne Visitor Centre (Newgrange and Knowth)], ''Heritage Ireland OPW''</ref>
Keltiske folkegrupper fekk makt over og slo seg ned på øya. Kongen etablerte sete i [[Tara i County Meath|Tara]] i år 254. Til skilnad frå England (Britannia) blei ikkje Irland erobra av romarane.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Keltisk kristendom ===
På slutten av 300-talet e.Kr. hadde kristendomen byrja å gradvis underordna eller erstatta det eldre keltiske trussystemet ([[polyteisme]]). [[Saint Patrick|Heilage Patrick]] byrja tidleg på 400-talet å omvende folket på øya til kristendommen.{{Sfn|Clarke|1993}}
På slutten av 600-talet hadde det [[det latinske alfabetet]] blitt innført saman med ei [[Keltisk kristendom|keltisk kristen kyrkje]] prega av [[Kloster|klostersamfunn]], og endra det irske samfunnet kraftig. Sankt Patrick er tradisjonelt blitt gjeven æra for å ha halde på og samla dei irske lovane, og berre endra dei som var i konflikt med kristen praksis. Han er òg kreditert for å ha introdusert det latinske alfabetet, som gjorde det mogleg for irske munkar å bevare delar av den omfattande [[Munnleg litteratur|munnlege litteraturen]]., sjølv om det ikkje er nokon direkte bevis som knyter Patrick til nokon av desse prestasjonane, og sogene om Patrick blei utvikla i hundreåra etter at han var død.<ref>McCaffrey, Carmel; Eaton, Leo 2002): ''In Search of Ancient Ireland: The Origins of the Irish from Neolithic Times to the Coming of the English'', Ivan R. Dee, {{ISBN|978-1566635257}}</ref> Den heilage Patrick er blitt ståande som irsk [[nasjonalhelgen]] fram til vår tid.<ref>[https://catholicsaintmedals.com/saints/st-patrick/ «About Saint Patrick»], ''Catholicsaintmedals.com''</ref><ref>Johnson, Ben: [https://www.historic-uk.com/HistoryUK/HistoryofWales/St-Patrick-The-most-celebrated-Welshman-in-America/ «St Patrick – The most celebrated Welshman in America?»], ''Historic UK''</ref> Irske munkar var ivrige misjonærar, og grunnla kloster i blant anna [[St. Gallen]] og dei reiste heilt aust til [[Dnepr|Dnjepr]]. ''Book of Kells'' ([[Book of Kells|Kellsboka]]) blei til på 700- og 800-talet. Denne tida før vikingane byrja hærtoga sine blir rekna som ein gullalder og er viktig i den irske nasjonalkjensla.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Vikingtid og mellomalder ===
[[Fil:Ireland-High-Cross-large_edit.jpg|mini|Tradisjonell irsk kross ved Cashel kyrkjeruin.]]
Det fyrste registrerte angrepet frå [[vikingar]] i irsk historie skjedde i år 795, då sjøfarande folk i [[langskip]] med opphav i Noreg var på plyndringstokt på øya.{{Sfn|Clarke|1993}} Tidlege vikingåtak var generelt kortvarige og små i omfang. Frå 837 pågjekk det regulær innvandring frå nord. Irske annalar frå 841 fortel at dei framande heldt til i den befesta byen ''Dyflinn'' (Dublin). Rundt 850 var det strid mellom danske og norske styrkar om herredømet. Norrøne folk under Olav kvite sigra i 853, og etablerte Dublin-riket. Dei norrøn-irske innbyggjarane i Dublin heldt stillinga og heldt på sjølvstendet til byen fram til 1170, då [[Normannarar|anglo-normannarar]] frå England byrja å erobra Irland.<ref>{{Cite book |last=Andersen, Per Sveaas |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2014071605063 |title=Vikingtid og rikssamling |date=1969 |publisher=Cappelen |location=Oslo |page=}}</ref>{{Sfn|Clarke|1993}}
Desse tidlege åtaka markerte byrjinga på to hundreår med periodisk krigføring, med bølgjer av vikingangriparar som plyndra kloster og byar over heile Irland. Dei norrøne folka slo seg etter kvart ned i befesta busetjingar i nokre område, og oppretta dei fyrste urbane sentera som blei til dei fyrste byane på Irland i løpet av 900-talet. Desse områda var særleg Dublin, Waterford, Limerick, Cork og Wexford, og bidrog til omfattande utvikling som førte til ei endring av det irske samfunnet, blant anna med innføringa av ein pengeøkonomi. Resten av Irland blei verande hovudsakleg ruralt, og hadde ein blanda jordbruksøkonomi.<ref name="museum2">[https://www.museum.ie/en-IE/Collections-Research/Irish-Antiquities-Division-Collections/Collections-List-(1)/Viking/The-Viking-Age-in-Ireland «The Viking Age in Ireland»], ''National Museums of Ireland''</ref> I 1014 sigra [[Brian Boru]] over nordmennene ved slaget ved [[Clontarf]], og blei ein nasjonalhelt.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Engelsk erobring ===
I 1169 byrja [[den anglo-normanniske invasjonen av Irland]]. Dette innleia ein periode på over 800 år då England var sterkt involvert i styret av øya. I 1170 bygde engelske styresmakter ein mur rundt Dublin, og [[Henrik II av England|Henrik II]] gjorde Irland til ein [[koloni]]. I 1177 blei [[Ulster]] erobra av John de Courcy. Stillinga til kyrkja blei styrka, og den irske kyrkja blei organisert etter retningslinjer frå Roma. Den normanniske innverknaden viste seg blant anna ved overgang frå enkle [[Romansk stil|romanske]] kyrkjebygg til høgreiste [[Gotisk arkitektur|gotiske]]. Kilkenny-vedtektene av 1366 forbaud irar å gifta seg med normannarar; irsk klesdrakt, språk, namn og skikkar blei forbodne. Engelske innvandrar blei delvis integrerte i irsk kultur, slik at ein i London blei uroa for at dei blei meir irske enn engelske. [[Thomas FitzGerald, 10. jarl av Kildare]], gjorde opprør mot [[Henrik VIII av England]], og blei avretta. Henrik beslagla eigedomane til dei opprørske adelsmennene i Irland og delte dei ut til protestantiske tilflyttarar frå England og Skottland.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>{{Sfn|Clarke|1993}} Frå 1541 tok den engelske monarken direkte kontroll, og Henrik VIII forbaud katolske gudstenester og forfølgde katolske prestar.{{Sfn|Clarke|1993}} Eit betydeleg tal nybyggjarar frå England og Skotland reiste over. Dette førte til at den gamle adelen blei pressa ut, og til at det oppstod ei religiøs konflikt mellom dei [[Protestantisme|protestantiske]] nybyggarane og dei [[Den katolske kyrkja|katolske]] irane. Denne konflikten har sidan vore eit gjennomgangstema i irsk historie.
Under [[Oliver Cromwell|Cromwell]] fekk irane og den katolske kyrkja avgrensa rettane sine, og den anglikanske kyrkja blei [[statskyrkje]]. Betydelege delar av landjorda blei etter kvart konfiskerte, og på 1700-talet var 5 % av jorda eigd av katolikkar, medan godseigarar var protestantar og budde til dels i England. Dette godssystemet var generelt hardt, og medverka til å halda jordbruket på øya nede.<ref name=":2">Kjell Haugland: "Irsk nasjonalisme". ''Syn og Segn,'' 1972, 78. årgang, nr 10.</ref>
=== Krav om sjølvstyre ===
Irland fekk sitt eige parlament, og hadde eit avgrensa sjølvstyre der makta låg i [[Anglo-irar|anglo-irske]], protestantiske hender, medan den katolske majoriteten ikkje hadde stemmerett. I 1801 blei øya innlemma i [[Det sameinte kongeriket Storbritannia og Irland]] gjennom ein parlamentarisk union. Det irske parlamentet vedtok å avskaffa seg sjølv. Irland fekk då hundre sete i underhuset i London.
Frå [[Act of Union 1800|unionsloven]] 1. januar 1801 til 6. desember 1922 var øya Irland ein del av Det sameinte kongeriket Storbritannia og Irland. [[Daniel O'Connell|Daniel O'Donnell]] var leiar for den nasjonale rørsla tidleg på 1800-talet. I 1829 fekk irane tilbake ein del borgarrettar, blant anna blei dei valbare til parlamentet. Under [[Den store hungersnauda i Irland|den store hungersnauda]] frå 1845 til 1849 fall folkesetnaden på øya på over 8 millionar med 30%. Ein million irar døydde av svolt og sjukdom, og endå 1,5 million emigrerte, hovudsakleg til USA.<ref>Mokyr, Joel (1984): [https://researchrepository.ucd.ie/server/api/core/bitstreams/7c4acca6-84a2-4e64-9db0-76f3458b5679/content «New Developments in Irish Population History 1700–1850»] (PDF), ''Irish Economic and Social History''. '''XI''': 101–121. hdl:[[hdl:10197/1406|10197/1406]].</ref> Dette prega mønsteret for utvandring for det neste hundreåret, noko som resulterte i konstant befolkningsnedgang fram til 1960-åra.<ref>[https://www.cso.ie/en/census/ «Population of Ireland 1841–2011»], ''CSO''</ref><ref>Johnston, Wesley; Abbot, Patrick: [http://www.wesleyjohnston.com/users/ireland/past/famine/demographics_pre.html «Prelude to the Irish Famine – Demographics»], ''Wesleyjohnston.com''</ref><ref>[https://www.cso.ie/en/media/csoie/releasespublications/documents/population/2017/Chapter_1_Population_change_and_historical_perspective.pdf «Population Change and Historical Perspective»] (PDF), ''CSO''</ref>
Frå 1874, og særleg under [[Charles Stewart Parnell]] frå 1880, blei [[Irish Parliamentary Party|det irske parlamentariske partiet]] leiande. Dette var for det fyrste gjennom utbreidd agitasjon via [[Irish National Land League|Irish Land League]], som vann [[Jordreform|jordreformer]] for leietakarar i form av dei irske landlovane, og for det andre gjennom forsøk på å oppnå sjølvstyre, via to mislykka lovforslag som ville gje Irland avgrensa nasjonal autonomi. Desse førte til kontroll av nasjonale saker på «grasrotnivå», under Loven om lokalt styre av 1898,<ref>[https://www.irishstatutebook.ie/eli/1898/act/37/enacted/en/print.html «Local Government (Ireland) Act, 1898»], ''ISB''</ref> som hadde vore i hendene på jordeigardominerte storjuryar, kontrollert av dei jordeigande utleigarane i den protestantiske herredømmet.<ref>[https://www.discoveringireland.com/the-protestant-ascendency/ «The Protestant Ascendency»], ''Discovering Ireland''</ref> På første del av 1800-talet vaks den nasjonale rørsla på øya med krav om sjølvstyre og bevaring av det irske språket. Slike nasjonale rørsler fanst over store delar av Europa på den tida. På slutten av 1800-talet blei det arbeidd for å redda det irske språket. [[Irish Republican Brotherhood]] blei skipa i 1858, og spelte ei viktig rolle ved [[påskeopprøret i 1916]]. [[Sinn Féin|Sinn Fein]] blei etablert tidleg på 1900-talet under Andrew Griffith, og partiet gjekk då inn for passiv motstand og etableringa av eit parlament i Dublin.<ref name=":2" />
Sjølvstyret (''Home Rule'') virka sikkert då Loven om parlamentet av 1911<ref>[https://www.parliament.uk/about/living-heritage/evolutionofparliament/houseoflords/house-of-lords-reform/from-the-collections/from-the-parliamentary-collections-the-parliament-act/parliament-act-1911/ «Parliament Act 1911»], ''UK Parliament''</ref> avskaffa vetoretten til [[Det britiske Overhuset|Overhuset]], og John Redmond sikra den tredje lova for sjølvstyre i 1914.<ref>[https://api.parliament.uk/historic-hansard/acts/government-of-ireland-act-1914 «Government of Ireland Act 1914»], ''UK Parliament''</ref> [[Unionisme i Irland|Unionistrørsla]] hadde likevel vokse sidan 1886 blant irske protestantar etter innføringa av den fyrste loven for sjølvstyre ved at dei frykta diskriminering og tap av økonomiske og sosiale privilegium dersom irske katolikkar oppnådde reell politisk makt. På slutten av 1800-talet og byrjinga av 1900-talet var unionismen særleg sterk i delar av Ulster, der industrialisering var meir utbeidd i motsetnad til resten av øya, som var prega av tradisjonelt landbruk. I nord var òg den protestantiske folkesetnaden meir framtredande, med fleirtal i fire grevskap.<ref>Bardon, Jonathan (1992): ''A History of Ulster''. Blackstaff Press. {{ISBN|0856404985}}; s. 402, 405.</ref>
Under leiing av dei adelege [[Edward Carson]] frå Irish Unionist Party og [[James Craig, 1. visegreve Craigavon|James Craig]] frå Ulster Unionist Party, blei unionistane sterkt militante, og danna Ulster Volunteers for å stå imot «tvangen av Ulster» (''The Coercion of Ulster'').<ref>Coogan, Tim Pat (2009): [https://books.google.no/books?id=zWgfwHuOCHYC&q=%22the+Coercion+of+Ulster%22+craig&pg=PA128&redir_esc=y#v=snippet&q=%22the%20Coercion%20of%20Ulster%22%20craig&f=false ''Ireland in the 20th Century''], Random House. {{ISBN|9781407097213}}; s. 127–128.</ref> Sjølv om lova fekk kongelege samtykke og blei plassert i lovbøkene i 1914, blei innføringa av den tredje loven om sjølvstyre suspendert til etter den [[Den fyrste verdskrigen|fyrste verdskrigen]], som desarmerte trugselen om borgarkrig i Irland. Med von om å sikre gjennomføringa av lova då krigen slutta gjennom irsk engasjement i krigen, støtta Redmond og dei irske nasjonale frivillige Storbritannia og dei allierte. 175 000 menn slutta seg til irske regiment i den britiske hæren.<ref>[https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html Irish Soldiers in the First World War], ''1916 Commemorations''. Department of the Taoiseach. 2010. Arkivert fra [https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html originalen] 10. august 2011</ref>
=== Irsk opprør og sjølvstende ===
[[Fil:Easter_Proclamation_of_1916.png|mini|Proklamasjonen om irsk republikk under påskeopprøret i 1916.]]
Resten av [[Irish Volunteers]], som avviste Redmond og motarbeidde all støtte frå Storbritannia, starta eit væpna opprør mot britisk styre i påskeopprøret i 1916, saman med [[Irish Citizen Army]]. Opprøret byrja den 24. april 1916 med ei erklæring om sjølvstande.<ref>[https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html Irish Soldiers in the First World War], ''1916 Commemorations''. Department of the Taoiseach. 2010. Arkivert fra [https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html originalen] 10. august 2011</ref> Etter ei veke med tunge kamper, fyrst og fremst i Dublin, blei dei overlevande opprørarane tvinga til å overgje posisjonane sine. Fleirtalet blei fengsla, med femten av fangane (blant anna dei fleste av leiarane) blei avretta som landssvikarar mot Storbritannia. Dette omfatta òg [[Pádraig Pearse|Patrick Pearse]], talsmannen for opprøret og som gav signalet til dei frivillege om å starta opprøret, og [[James Connolly]], ein sosialist og grunnleggjaren av fagforeininga [[Industrial Workers of the World]] og både dei irske og skotske arbeidarrørslene. [[Verneplikt]] blei utløyst ved at dei britiske styresmaktene la fram lov om å innføra ålmenn verneplikt i Irland i april 1918. Ein kraftig opposisjon blei leia av fagforeiningar, irske nasjonalistparti og katolske biskopar og prestar. Det blei vedteke ein vernepliktslov, men han blei aldri sett i kraft, og ingen irar blei innkalla til den britiske hæren. Desse hendingane hadde ein djupgående effekt på å endra opinionen i Irland mot den britiske regjeringa.<ref>Hennessy, Dave (udatert): [https://www.waterfordmuseum.ie/exhibit/web/Display/article/283/1/The_Hay_Plan__Conscription_In_Ireland_During_WW1_Introduction.html «The Hay Plan & Conscription in Ireland During WW1»], ''Waterford County Museum''</ref>
[[Den irske republikkenen]], som blei oppretta i 1919, tilbakedaterte proklamasjonen sin til påskeopprøret.
I 1922, etter [[den irske sjølvstendekrigen]], blei øya delt i to. I nord oppstod [[Nord-Irland]], ein britisk provins som med unntak av perioden 1971-1998 har hatt avgrensa sjølvstyre. Området har heile tida hatt politiske og religiøse konfliktar, og særleg i perioden 1968-1997 var det omfattande valdsbruk som òg spreidde seg til Storbritannia og den sørlege delen av øya. I sør oppretta britane Sør-Irland, medan irane oppretta Den irske republikken. Med [[den anglo-irske traktaten]] blei den sørirske staten så til [[Den irske fristaten]] (Eire). I 1949 blei Eire heilt sjølvstendig som den irske republikken.
==Samfunn==
=== Språk ===
[[Fil:Percentage_stating_they_speak_Irish_daily_outside_the_education_system_in_the_2011_census.png|mini|Andel av folkesetnaden som talar irsk dagleg (utanfor utdanningssystemet) ved folketeljinga for 2011.]]
Irsk og engelsk er offisielle språk i landet.{{Sfn|Clarke|1993}}
Den irske grunnloven skildrar irsk som «nasjonalspråket» og «det fyrste offisielle språket», men engelsk («det andre offisielle språket») er likevel det dominerande språket i landet. Ved folketeljinga i 2016 sa omtrent 1,75 millionar menneske (40 % av folkesetnaden) at dei var i stand til å snakka irsk, men av dei snakka berre under 74 000 det på dagleg basis.<ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/ep/p-cp10esil/p10esil/ilg/ «Irish Language and the Gaeltacht (within Census of Population 2016 – Profile 10 Education, Skills and the Irish Language)»]. ''Central Statistics Office''.</ref> Irsk blir tala som minoritetsspråk i eit lite tal landlege område, hovudsakleg vest og sør i landet, som saman er kjende som [[Gaeltacht]]. Bortsett frå i desse regionane er vegskilt vanlegvis tospråklege.<ref>Road Traffic (Signs) (Amendment) Regulations 1970 [http://www.irishstatutebook.ie/eli/1970/si/164/made/en/html (S.I. No. 164 of 1970). Signed on 16 July 1970]. Statutory Instrument of the Government of Ireland.</ref> Dei fleste offentlege meldingar og trykte medium er berre på engelsk. Sjølv om staten offisielt er tospråkleg, kan innbyggjarane ofte slita med å få tilgang til statlege tenester på irsk, og dei fleste offentlege publikasjonane er ikkje tilgjengelege på begge språka, sjølv om innbyggjarane har rett til å forholda seg til staten på irsk. Irskspråklege medium er blant anna TV-kanalen [[TG4]], radiostasjonen ''RTÉ Raidió na Gaeltachta'' og nettavisen ''Tuairisc.ie''. I dei irske forsvarsstyrkane er alle kommandoar for fot- og armøvingar gjevne på irsk.
Som eit resultat av immigrasjon er polsk det mest tala språket i Irland etter engelsk, med irsk som det tredje mest tala.<ref>[https://www.rte.ie/news/2012/0329/315449-divorce-rate-up-150-since-2002-census/ «Irish is third most used language – Census»], ''Raidió Teilifís Éireann''. 29. mars 2012.</ref> Fleire andre sentraleuropeiske språk ([[tsjekkisk]], [[ungarsk]] og [[slovakisk]]) og [[baltiske språk]] ([[litauisk]] og [[latvisk]]) blir òg snakka på dagleg basis. Andre språk som vert snakka i Irland er blant anna [[shelta]], som blir tala av [[paveefolk]] (irske reisandefolk), og ein dialekt av [[skotsk]] blir snakka av nokre ulsterskottar i [[County Donegal|Donegal]].<ref>[https://www.ulsterscotsagency.com/what-is-ulster-scots/language/ «An introduction to the Ulster-Scots Language»], ''Ulster-Scots Agency''</ref>
=== Fylke ===
Irland har tradisjonelt hatt 26 fylke (''county''), som framleis vert brukt kulturelt, historisk og i idrett. Etter omorganisering har Dublin vore delt opp i 4 fylke og Tipperary har blitt til to fylke. Totalt har republikken Irland 30 fylke.
* [[County Carlow]]
* [[County Cavan]]
* [[County Clare]]
* [[County Cork]]
* [[County Donegal]]
* [[County Dublin]]
** [[Dublin City]]
** [[Fingal]]
** [[Dun Laoghaire-Rathdown]]
** [[South County Dublin]] (''Tallaght'')
* [[County Galway]]
* [[County Kerry]]
* [[County Kildare]]
* [[County Kilkenny]]
* [[County Laois]]
* [[County Leitrim]]
* [[County Limerick]]
* [[County Longford]]
* [[County Louth]]
* [[County Mayo]]
* [[County Meath]]
* [[County Monaghan]]
* [[County Offaly]]
* [[County Roscommon]]
* [[County Sligo]]
* [[County Tipperary]]
** [[Tipperary North Riding]]
** [[Tipperary South Riding]]
* [[County Waterford]]
* [[County Westmeath]]
* [[County Wexford]]
* [[County Wicklow]]
===Byar===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
|+Dei største byane og urbane sentera i republikken Irland ved folkesetnad (folketelling 2022)<ref>[https://data.cso.ie/table/F1013 «Population Density and Area Size F1013»], ''Central Statistics Office (CSO)''. 29. juni 2023.</ref>
!Nr.
!Namn
!Folkesetnad
!Nr.
!Namn
!Folkesetnad
|-
| style="background:#f0f0f0" |1
| align="left" |'''[[Dublin]]'''
|1 263 219
|11
| align="left" |'''[[Ennis]]'''
|27 923
|-
| style="background:#f0f0f0" |2
| align="left" |'''[[Cork]]'''
|222 526
|12
| align="left" |'''[[Carlow]]'''
|27 351
|-
| style="background:#f0f0f0" |3
| align="left" |'''[[Limerick]]'''
|102 287
|13
| align="left" |'''[[Kilkenny]]'''
|27 184
|-
| style="background:#f0f0f0" |4
| align="left" |'''[[Galway]]'''
|85 910
|14
| align="left" |'''[[Naas]]'''
|26 180
|-
| style="background:#f0f0f0" |5
| align="left" |'''[[Waterford]]'''
|60 079
|15
| align="left" |'''[[Tralee]]'''
|26 079
|-
| style="background:#f0f0f0" |6
| align="left" |'''[[Drogheda]]'''
|44 135
|16
| align="left" |'''[[Newbridge i Kildare|Newbridge]]'''
|24 366
|-
| style="background:#f0f0f0" |8
| align="left" |'''[[Dundalk]]'''
|43 112
|17
| align="left" |'''[[Balbriggan]]'''
|24 322
|-
| style="background:#f0f0f0" |7
| align="left" |'''[[Swords i Dublin|Swords]]''' i Dublin
|40 776
|18
| align="left" |'''[[Portlaoise]]'''
|23 494
|-
| style="background:#f0f0f0" |9
| align="left" |'''[[Navan]]'''
|33 886
|19
| align="left" |'''Athlone'''
|22 869
|-
| style="background:#f0f0f0" |10
| align="left" |'''[[Bray]]'''
|33 512
|20
| align="left" |'''[[Mullingar]]'''
|22 667
|}
== Kultur ==
Kulturen i Irland var i fleire hundreår hovudsakleg irsk-gælisk, og landet er framleis ein av dei seks viktigaste keltiske nasjonane.
Irland hadde sitt eige alfabet, [[ogham]], som gradvis blei avløyst av det latinske som kom til landet rundt år 400 med kristne misjonærer.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref> Etter den anglo-normanniske invasjonen på 1100-talet, og gradvis engelsk erobring og kolonisering frå 1500-talet, blei Irland påverka av engelsk og skotsk kultur. Etter dette deler den irske kulturen, sjølv om han skil seg i mange aspekt, kjenneteikn med resten av anglosfæren (dei delane av verda der ein talar engelsk), det katolske Europa og andre mindre keltiske regionar. Den irske diasporaen (irar som har utvandra til andre delar av verda), ein av dei største og mest spreidde i verda, har bidratt til globaliseringa av irsk kultur, og produsert mange leiande skikkelsar innan kunst, musikk og vitskap.
=== Litteratur ===
[[Fil:Yeats_Boughton.jpg|mini|W.B. Yeats (1865-1939) ]]
Irland har bidrege til verdslitteraturen på både engelsk og irsk. Moderne irsk skjønnlitteratur byrja i 1726, med utgjevinga av romanen ''[[Gullivers reiser]]'' av [[Jonathan Swift]]. Andre forfattarar av tyding på 1700-talet og deira mest oppsiktsvekkjande verk omfattar mellom anna [[Laurence Sterne]] med utgjevinga av ''Herr Tristram Shandys liv og meninger'' (ni bind, 1759-1767), og [[Oliver Goldsmith]] med ''The Vicar of Wakefield'' (1766). Ei rekkje irske romanforfattarar dukka opp i løpet av 1800-talet, mellom anna [[Maria Edgeworth]], [[John Banim]], [[Gerald Griffin]], [[Charles Kickham]], [[William Carleton]], George Moore og forfattarkollektivet Somerville & Ross (Edith Somerville og Violet Florence Martin). [[Bram Stoker]] er best kjend som forfattaren av romanen ''[[Dracula]]'' frå 1897.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>
I 1922 gav [[James Joyce]] ut det mest kjende verket sitt ''[[Ulysses]]'', som er ei tolking av ''[[Odysseen]]'' sett i Dublin. Edith Somerville heldt fram med å skriva etter at partnaren Violet Florence Martin døydde i 1915. [[Annie M.P. Smithson]] frå Dublin var ein av fleire forfattarar som gav ut populære kjærleiksromanar i 1920- og 1930-åra. Etter [[andre verdskrigen]] blei det gjeve ut populære romanar av blant anna Brian O'Nolan, som gav ut som [[Flann O'Brien]], [[Elizabeth Bowen]] og [[Kate O'Brien]]. I løpet av dei siste tiåra av 1900-talet kom [[Edna O'Brien]], John McGahern, [[Maeve Binchy]], [[Joseph O'Connor]], Roddy Doyle, [[Colm Tóibín]] og [[John Banville]] i framgrunnen som romanforfattarar.
[[Patricia Lynch]] var ein produktiv forfattar av bøker for barne- og ungdom på 1900-talet. I same sjanger var verka til [[Eoin Colfer|Eoin Colfers]] betydelege bestseljarar på byrjinga av 2000-talet, særleg bokserien [[Artemis Fowl]].<ref>[https://www.irishtimes.com/culture/books/eoin-colfer-signs-artemis-fowl-spin-off-series-deal-1.3457107 «Eoin Colfer signs Artemis Fowl spin-off series deal»], ''The Irish Times''. 11. april 2018. Sitat: «Colfer is ''The New York Times'' best-selling author of eight books in the Artemis Fowl series, with sales in excess of 25 million copies.»</ref> I sjangeren [[Novelle|noveller]] og kortprosa, som er ein form mange irske forfattarar har valt, finst blant anna leiande forfattarar [[Seán Ó Faoláin]], [[Frank O'Connor]] og [[William Trevor]]. Kjende irske diktarar er blant anna [[Patrick Kavanagh]], [[Thomas McCarthy]], [[Dermot Bolger]] og [[Nobelprisen i litteratur|nobelprisvinnarane i litteratur]] [[William Butler Yeats]] og [[Seamus Heaney]] (fødd i [[Nord-Irland]], men busett i Dublin). Leiaande irskspråklege forfattarar er Pádraic Ó Conaire, [[Máirtín Ó Cadhain]], Séamus Ó Grianna og [[Nuala Ní Dhomhnaill]].
Historia til irsk teater byrja med utbygginga av den engelske administrasjonen i Dublin på byrjinga av 1600-talet. Etter dette har Irland gjeve betydelege bidrag til engelskspråkleg drama. I den tidlege historia si hadde teateroppsetjingar i Irland ein tendens til å tena politiske føremál, men etter kvart som det blei opna fleire teater og interessa for populære førestillingar voks, blei underhaldningsutvalet meir mangfaldig. Mange Dublin-baserte teater utvikla samband til sine teater i London, og britiske produksjonar fann ofte vegen til den irske scenen. Men dei fleste irske dramatikarar drog til utlandet for å etablera seg. På 1700-talet var [[Oliver Goldsmith]] og [[Richard Brinsley Sheridan]] to av dei mest suksessrike dramatikarane på scenen i London. På byrjinga av 1900-talet byrja teaterkompani som var vigde til å setja opp irske skodespel og utviklinga av forfattarar, regissørar og utøvarar å dukka opp, noko som let mange irske dramatikarar læra faget og etablera eit rykte i Irland framfor i Storbritannia eller USA. Etter tradisjonen til anerkjente utøvarar, hovudsakleg [[Oscar Wilde]], nobelprisvinnarane i litteratur [[George Bernard Shaw]] (1925) og [[Samuel Beckett]] (1969), har dramatikarar som [[Seán O'Casey]], [[Brian Friel]], [[Sebastian Barry]], [[Brendan Behan]], [[Conor McPherson]] og [[Billy Roche]] hatt populær suksess.<ref>Houston, Eugenie (2001): [[iarchive:workinglivingini00euge|''Working and Living in Ireland'']]. Working and Living Publications. {{ISBN|0-9536896-8-9}}; s. 299.</ref> Andre irske dramatikarar frå 1900-talet er blant anna [[Denis Johnston]], Thomas Kilroy, Tom Murphy, Hugh Leonard, Frank McGuinness og John B. Keane.
=== Film ===
Filmindustrien i Irland får statsstøtte frå [[Bord Scannán na hÉireann]]. Dette har hjelpt regissørar som [[Neil Jordan]] og [[Jim Sheridan]], og støtta irske filmar som ''[[Intermission]]'' av [[John Crowley]] og ''[[Breakfast on Pluto]]'' av Neil Jordan. Ein politikk med skattelett og andre initiativ har òg ført til at internasjonal film har kome til Irland, blant anna [[Mel Gibson]] sin historiske film ''[[Braveheart]]'' og [[Steven Spielberg]] sin krigsfilm ''[[Saving Private Ryan]]''.
=== Musikk ===
{{Utdjupande artikkel|irsk musikk|irsk folkemusikk}}
[[Fil:Thin_Lizzy_-1983.jpg|venstre|mini|Thin Lizzy, eit populært irsk hardrockband skipa i 1969.]]
[[Fil:Trinity_Academy_of_Irish_Dance.jpg|mini|Unge irske dansarar som opptrer på eit show.]]
Irsk musikk er særleg kjent for folkemusikk, [[The Chieftains]] (etablert 1963)<ref>[https://wardirishmusicarchives.com/Exhibits/Irish-American-Hall-of-History/Chieftains.htm «The Chieftains – Irish American Hall of History»], ''Ward Irish Music Archives''</ref> var den fyrste gruppa som nådde ut til eit yngre og eit internasjonalt publikum på 1900-talet. [[The Clancy Brothers]] og [[The Dubliners]] blei skipa på omtrent same tid.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://www.irishmusicdaily.com/paddy-moloney|tittel=Paddy Moloney – leader of the Chieftains|språk=en-us|verk=Irish Music Daily|vitja=2021-08-10}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://irishamerica.com/2003/10/the-chief-of-irish-music/|tittel=The Chief of Irish Music {{!}} Irish America|språk=en-US|vitja=2021-08-10}}</ref> The Clancy Brothers verka blant anna i folke-miljøet i New York då den unge [[Bob Dylan]] dukka opp. Dylan var ein ivrig fan og elev av dei litt eldre irane.<ref>{{Cite book |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2014110448212 |title=Historien om rock |date=1988 |publisher=Den norske bokklubben |isbn=8252518109 |location=Stabekk |page=}}</ref><ref>{{Cite journal|date=2021-04-28|title=How The Clancy Brothers inspired Bob Dylan|url=https://www.rte.ie/culture/2021/0421/1211260-how-the-clancy-brothers-inspired-bob-dylan/|journal=RTE|language=en|access-date=2021-08-10|quote=Shortly after arriving from Minnesota, an eager and fidgeting Dylan met, followed and studied The Clancy Brothers. It was also his connection with the brothers that would help him break into the music industry.}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/music/2009/dec/04/liam-clancy-dies-obituary|tittel=Liam Clancy obituary|dato=2009-12-04|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-10|sitat=Among those who have claimed an influence are Sinéad O'Connor, the Pogues, Bono and the Dubliners.}}</ref><ref>{{Cite news|last=Weber|first=Bruce|date=2009-12-05|title=Liam Clancy, Last of the Folk Group, Dies at 74|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2009/12/05/arts/music/05clancy.html|issn=0362-4331|quote=Liam Clancy lived in Greenwich Village, where he befriended another young folk singer, Bob Dylan.}}</ref>
Irsk tradisjonell folkemusikk har halde seg levande, til trass for globaliserande kulturelle krefter, og har halde på mange tradisjonelle aspekt. Han har påverka ulike musikksjangrar, som amerikansk country- og rootsmusikk, og til ein viss grad moderne [[rock]]. Han har tidvis blitt blanda med stilar som [[rock and roll]] og [[Pønkrock|punkrock]]. Irland har òg hatt fleire internasjonalt kjende kunstnarar innan andre sjangrar, som rock, [[pop]], [[jazz]] og [[blues]]. Den mestseljande musikalske eksporten til landet er rockebandet [[U2]], som har selt 170 millionar eksemplarar av albuma sine over heile verda sidan gruppa blei skipa i 1976.<ref>Mason, Anthony (24. mai 2015): [https://www.cbsnews.com/news/u2-what-theyre-still-looking-for/ «U2: What they're still looking for»], ''CBS News''</ref>
Det finst ei rekkje klassisk musikkensemble rundt om i Irland, til dømes [[RTÉ Performing Groups]], tilknytt den statlege allmennkringkastaren [[Raidió Teilifís Éireann]]. Irland har òg to operaorganisasjonar: [[Irish National Opera]] i Dublin, og den årlege [[Wexford Opera Festival]], som promoterer mindre kjende operaer, og som går føre seg i oktober og november. Irske komponistar innanfor klassisk musikk er blant andre [[Turlough O'Carolan]], [[John Field]], [[Gerald Barry]], [[Michael William Balfe]], [[Charles Villiers Stanford]] og [[Charles Wood]].
Irsk dans kan grovt sett delast inn i selskapsdans og profesjonell dans (som [[ballett]]). Irsk selskapsdans kan delast inn i [[céilí]] og [[kvadrilje]]. Irske kvadriljar blir dansa av fire par arrangert i ein firkant, medan céilí-danser blir dansa av varierte formasjonar av par på 2 til 16 personar. Det er òg mange stilistiske skilnadar mellom desse to formene. Irsk selskapsdans er ein levende tradisjon, og det finst variasjonar av særskilde dansar over heile landet. Nokre stadar blir dansar bevisst modifiserte og nye dansar koreograferte. Profesjonell dans er tradisjonelt referert til som steppedans. [[Irsk steppedans]] (''step dance''), som blei popularisert av showet [[Riverdance]], er kjent for raske fotrørsler, med kroppen og armane stort haldne i ro. Det same dansa solo er generelt prega av ein kontrollert, men ikkje stiv overkropp, strake armar og raske, presise fotrørsler. Solodansane kan anten vera i «mjuk sko» eller «hard sko».<ref>Brennan, Helen (2001): [https://books.google.com/books?id=d3zVxD6db50C ''The Story of Irish Dance'']. Rowman & Littlefield. {{ISBN|9781589790032}}.</ref>
=== Arkitektur ===
[[Fil:Monasterboice_(52364039739).jpg|mini|Ruinene av Monasterboice i [[County Louth|Louth]] er frå tidlege kristne busetningar.]]
[[Fil:Dublin_Custom_House_South_Side_6.jpg|mini|Dublin Custom House er ein nyklassisistisk bygning frå slutten av 1700-talet.]]
Irland har ei mengd oldtidsmonument og strukturar,<ref>[https://web.archive.org/web/20170206210335/http://www.megalithomania.com/ «The Megalithic Monuments of Ireland»], ''Megalithomania''. Arkivert fra [http://www.megalithomania.com/ originalen] 6. februar 2017.</ref> som overlever i ulike tilstandar av bevaring. Frå [[Yngre steinalder|neolittisk tid]] finst strukturar som [[Brú na Bóinne]], [[Poulnabrone dolmen|Poulnabronedyssen]], Castlestrange-steinen, Turoe-steinen og Drombeg-steinsirkelen.<ref>[http://www.megalithicireland.com/Drombeg.htm «Drombeg Stone Circle, Cork»], ''Megalithic Ireland''</ref> Ettersom Irland aldri var ein del av [[Roma i antikken|Romarriket]], er gammal arkitektur i gresk-romersk stil ekstremt sjeldan, i motsetnad til det meste av Vest-Europa. Landet hadde i staden ein lengre periode med jarnaldararkitektur.<ref>[https://web.archive.org/web/20101013012557/http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD43-410 «AD 43–410 Roman Iron Age»], ''WorldTimelines.org.uk''. Arkivert fra [http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD43-410 originalen] 13. oktober 2010.</ref> Det høge [[Rundtårn|rundtårnet]] oppstod i [[tidleg mellomalder]].
Med kristendomen kom enkle klosterhus bygde i stein, på stadar som Clonmacnoise, [[Skellig Michael]] og [[Inis Cathaigh]] (Scattery Island). Ein har merka seg ein stilistisk likskap mellom desse dobbeltklostera (kloster for både munkar og nonner) og tilsvarande [[Koptarar|koptiske]] kloster i Egypt.<ref>Meinardus (2002), s. 130.</ref> Irsk-gæliske kongar og adelsmenn busette seg i ringborger eller i [[Crannóg|crannógar]].<ref name="worldtimelines2">[https://web.archive.org/web/20101012042003/http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 «AD 410–1066 Early medieval»], ''WorldTimelines.org.uk''. Arkivert fra [http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 originalen] 12. oktober 2010.</ref> Kyrkjereformer på 1100-talet via [[cisterciensarordenen]] stimulerte kontinental innverknad, med dei [[Romansk stil|romanske]] klostera [[Mellifont-klosteret|Mellifont]], [[Boyle-klosteret|Boyle]] og [[Tintern-klosteret (Wexford)|Tintern]].<ref>Moody (2005), s. 735.</ref> Den gæliske busetninga hadde vore avgrensa til dei monastiske urbyane (bosetningar rundt kloster), slik som [[Kells i Meath|Kells]], der det noverande gatemønsteret til ein viss grad er bevart i den opphavlege sirkulære busetnaden.<ref>[https://consult.meath.ie/en/consultation/meath-adopted-county-development-plan/chapter/kells-historic-core-architectural-conservation-area «Kells Historic Core Architectural Conservation Area»], ''Meath County Council'', 3. november 2021</ref> Det blei fyrst utvikla urbane busetningar etter perioden med innvandring og busetningar frå norrøne folk som kom som vikingar.<ref name="worldtimelines">[https://web.archive.org/web/20101012042003/http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 «AD 410–1066 Early medieval»], ''WorldTimelines.org.uk''. Arkivert fra [http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 originalen] 12. oktober 2010.</ref> Dei store irsk-norrøne ''[[Longphort|longphuirt]]'' låg ved kysten som hamnebusetndear, men med mindre busetnader i innlandet har fått namn etter dei, til dømes [[Longford]].<ref>Valante, Mary A. (2008): ''The Vikings in Ireland: Settlement, Trade, and Urbanization''. Dublin: Four Courts Press</ref> Desse hamnebusetnadane, som Dublin, utvikla seg til byar med pengeøkonomi.
Anglo-normannarane bygde massive [[Festning|festningar]] på slutten av 1100-talet, som [[Dublin Castle]] og [[Kilkenny Castle]],<ref>[http://www.ancientfortresses.org/irish-castles.htm «Irish Castles»], ''Castles.me.uk''</ref> og innførte konseptet med planlagde handelsbya med forsvarsmurar. Desse fekk juridisk status og fleire rettar ved tildeling av eit charter i samsvar med engelsk [[føydalisme]]. Chartera styrte spesifikt utforminga av desse byane.<ref name="Butlin2">Butlin R.A. (1977): ''The Development of the Irish Town'', Croom Helm</ref> To betydelege bølgar av planlagt bydanning følgde, den fyrste var byane frå 1500- og 1600-talet med engelske busetjarar, som blei brukte som ein mekanisme for dei engelske [[Huset Tudor|tudorkongane]] for å undertrykkja lokale irske opprør, følgd av godseigarbyar på 1700-talet.<ref name="Butlin">Butlin R.A. (1977): ''The Development of the Irish Town'', Croom Helm</ref> Blant dei planlagde normanniske byane er blant anna [[Drogheda]] og [[Youghal]]; busetjarbyar er [[Portlaoise]] og [[Portarlington]]; godt bevarte planlagde byar frå 1700-talet er blant anna [[Westport i Irland|Westport]] og [[Ballinasloe]]. Desse planlagde urbane busetnadane utgjer fleirtalet av dagens irske byar over heile landet.
[[Gotisk arkitektur|Gotiske]] katedraler, som [[St Patrick's Cathedral i Dublin|St Patrick-katedralen]] i Dublin, blei òg introdusert av [[Normannarar|normannane]].<ref>Greenwood (2003), s. 813.</ref> [[Fransiskanarordenen]] var dominerande i regi av kloster i seinmellomalderen, medan elegante tårnhus, som [[Bunratty Castle]], blei bygde av den irsk-gæliske og normanniske adelen.<ref>[https://www.askaboutireland.ie/reading-room/history-heritage/architecture/Architecture/historical-periods-1/the-later-middle-ages/ «The Later Middle Ages: 1350 to 1540»], ''AskAboutIreland.ie''</ref> Mange religiøse bygningar blei øydelagde med [[Oppløysinga av klostera i England|oppløysinga av klostera]].<ref>[https://www.askaboutireland.ie/reading-room/history-heritage/architecture/Architecture/historical-periods-1/the-later-middle-ages/ «Early Tudor Ireland: 1485 to 1547»], ''AskAboutIreland.ie''</ref> Etter gjeninnføringa av det engelske monarkiet etter at [[Oliver Cromwell]] var død feide arkitekturtypar som [[palladianisme]] og [[rokokko]], særleg gods og herregardar, gjennom Irland under initiativ av [[Edward Lovett Pearce]], med [[Parliament House (Dublin)|Parliament House]], parlamentsbygningane i Dublin (fram til 1803) som det viktigaste.<ref name="Greenwood_815">Greenwood (2003), s. 815.</ref>
Med oppføringa av bygningar som The Custom House, Four Courts, [[Hovudpostkontoret i Dublin|General Post Office]] og King's Inns (den eldste jusskulen i Irland), bløma dei nyklassistiske og georgiske stilane, særleg i Dublin. Georgianske rekkehus gav gatar eit einestående særpreg, særleg i Dublin, Limerick og Cork. Etter den katolske emansipasjonen dukka det opp katedralar og kyrkjer påvirka av den franske [[Nygotikk|nygotikken]], som St Colmans-katedralen og Saint Fin Barre-katedralena.<ref name="Greenwood_815" /> Irland har lenge vore assosiert med hytter med stråtak, som i dag blir rekna som særs sjarmerande.<ref>[https://web.archive.org/web/20171011005154/http://www.ballybegvillage.com/thatching.html «Thatching in Ireland»], ''BallyBegVillage.com''. Arkivert fra [http://www.ballybegvillage.com/thatching.html originalen] 11. oktober 2017.</ref>
Frå og med den amerikansk-designa [[art deco]]-kyrkja ved [[Turners Cross (Cork)|Turners Cross]] i Cork i 1927, følgde irsk arkitektur den internasjonale trenden mot moderne og elegante byggestilar sidan 1900-talet.<ref>[https://web.archive.org/web/20171011005154/http://www.ballybegvillage.com/thatching.html «Thatching in Ireland»], ''BallyBegVillage.com''. Arkivert fra [http://www.ballybegvillage.com/thatching.html originalen] 11. oktober 2017.</ref> Andre utviklingar er blant anna regenerering av Ballymun, ein forstad til Dublin, og ei urban utviding av Dublin ved Adamstown.<ref>[https://web.archive.org/web/20150903232010/http://www.sdcc.ie/services/planning/strategic-development-zones/adamstown?option=com_content&task=view&id=353&Itemid=203 «About Adamstown»], ''South Dublin County Council''. Arkivert fra [http://www.sdcc.ie/services/planning/strategic-development-zones/adamstown?option=com_content&task=view&id=353&Itemid=203 originalen] 3. september 2015</ref> Sidan etableringa av Dublin Docklands Development Authority, ein byplanleggingsinstitusjon i 1997, gjekk området Dublin Dockland gjennom storstilt ombygging, som omfatta bygginga av [[Convention Centre Dublin]] og Bord Gáis Energy Theatre.<ref>[https://web.archive.org/web/20110927154054/http://www.ddda.ie/index.jsp?p=99&n=138 «Docklands Authority – About Us»], ''DDDA.ie''. Arkivert fra [http://www.ddda.ie/index.jsp?p=99&n=138 originalen] 27. september 2011.</ref> [[Capital Dock]] i Dublin, som stod ferdig i 2018, er den høgaste bygningen i republikken Irland med ei høgd på 79 meter og 22 etasjer ([[Obel Tower]] på 85 meter i [[Belfast]] i Nord-Irland er den høgste på øya Irland). Royal Institute of the Architects of Ireland (RIAI) regulerer arkitekturpraksis i den irske staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20100928211424/http://www.riai.ie/about_the_riai «About the RIAI»], ''Riai.ie''. Arkivert fra [http://www.riai.ie/about_the_riai originalen] 28. september 2010.</ref>
=== Irsk mat og drikke ===
[[Fil:J'ai_commencé_ma_visite_de_Dublin..._(8777546507).jpg|mini|Ein [[pint]] med Guinness]]
Irsk matlaging er tradisjonelt basert på kjøt og mjølkeprodukt, supplert med grønsaker og sjømat. Eit døme på populære irske matrettar er blant anna [[boxty]] (potetpannekake), [[colcannon]] (potetstappe og kokt kål; omtalt i folkesangen «Colcannon» frå 1800-talet), [[coddle]] (resemat av pølse, flask og potet, med lauk, salt, pepper og urter), [[Irsk stuing|stew]] (lapskaus med lammekjøt og poteter) og bacon og kål (irsk ''bagún agus cabáiste''), som ein av dei mest tradisjonelle irske kvardagsmiddagane.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.thedailymeal.com/1201942/colcannon-the-traditional-irish-side-thats-perfect-for-st-patricks-day/|tittel=Colcannon: The Traditional Irish Side That's Perfect For St. Patrick's Day|etternamn=Nash|førenamn=Elias|dato=2023-02-16|språk=en-US|verk=The Daily Meal|vitja=2024-01-17}}</ref><ref>Sheehan, Seán; Levy, Pat (2003): ''Dublin'', 2. utg., Footprint Travel Guides. {{ISBN|1-903471-66-4}}; p. 134. Sitat: «that most traditional of Irish workaday meals: bacon and cabbage»</ref><ref>{{Cite news|last=Cloake|first=Felicity|date=2019-03-20|title=How to cook the perfect colcannon|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/food/2019/mar/20/perfect-colcannon-recipe-potatoes-cabbage-felicity-cloake|issn=0261-3077}}</ref> Irland er kjent for den fulle irske frukosten, som inkluderer steikt eller grilla mat. Frukosten består vanlegvis av baconskiver, egg, pølse, blodpudding og steikt tomat.
Bortsett frå påverknaden frå europeiske og internasjonale matretter, har det vore ei framvekst av eit nytt irsk kjøkken basert på tradisjonelle ingredienser handsama på nye måtar.<ref name="Food&Drink">[https://www.irelandlogue.com/food-drink «Food & Drink in Ireland»], ''Ireland Logue''</ref> Dette kjøkkenet er basert på ferske grønsaker, fisk, østers, blåskjel og andre skaldyr, og det breie utvalet av handlaga ostar som no blir produserte over heile landet. Skaldyr har auka i popularitet, særleg på grunn av skaldyr av høg kvalitet som er tilgjengelege frå den lange irske kystlinja. Dei mest populære fiskeartane er blant anna [[laks]] og [[torsk]]. Tradisjonelle brød er natronbrød<ref>[https://brodogkorn.no/oppskrift/natronbrod/ natronbrød], ''Brød & korn''</ref> og hvetebrød. [[Barmbrack]], ofte forkorta til brack, er eit gjæra brød med korintar<ref>[https://naob.no/ordbok/korint «korint»], ''NAOB''</ref> og rosiner som tradisjonelt blir ete på [[Helgemessaftan|halloween]].<ref>McElwain, Aoife (28. oktober 2017): [https://www.irishtimes.com/life-and-style/food-and-drink/now-we-know-what-s-so-spooky-about-barmbrack-1.3267009 «Now we know ... What's so spooky about barmbrack?»], ''The Irish Times''.</ref>
Populære drikkar til kvardags blant irar er særleg te og kaffi. Alkoholhaldige drikkar knytte til Irland er blant anna [[poitín]] (irsk heimebrent) og det verdskjende ølslaget [[Guinness]], som er ein tørr [[stout]] med opphav i bryggeriet til [[Arthur Guinness]] ved St. James's Gate i Dublin.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref> [[Irsk whiskey]] er òg populær over heile landet og kjem i ulike former, òg som single malt, single grain og blended whisky.
=== Idrett ===
[[Fil:Inter_Bde_Football_final_2011_(6106312922).jpg|mini|Gælisk fotball er ein av dei mest populære idrettane i Irland.]]
[[Gælisk fotball]] (''Peil Ghaelach'') og [[hurling]] er tradisjonelle irske idrettar i Irland, så vel som populære tilskodarsportar.<ref>[https://www.gaa.ie GAA], offisielt nettsted</ref> Dei blir administrert av [[Gaelic Athletics Association]] på heile den irske øya. Andre gæliske kamper organisert av laget er gælisk handball og [[Roundel Dome|rounders]], sistnemnde blei importert frå England i tudortida.<ref>[https://web.archive.org/web/20071112065508/http://www.nra-rounders.co.uk/dyncat.cfm?catid=17177 «History of the Game»], ''National Rounders Association''. Arkivert fra [http://www.nra-rounders.co.uk/dyncat.cfm?catid=17177 originalen] 23. februar 2006</ref>
[[Fotball]] er den tredje mest populære tilskodarsporten, og har det høgaste nivået av deltaking.<ref>[https://web.archive.org/web/20150712134834/http://www.esri.ie/pdf/BKMNINT180_Main%20Text_Social%20and%20Economic%20Value%20of%20Sport.pdf «Social and Economic Value of Sport in Ireland»] (PDF), ''Esri.ie''. Arkivert fra [http://www.esri.ie/pdf/BKMNINT180_Main%20Text_Social%20and%20Economic%20Value%20of%20Sport.pdf originalen] (PDF) 12. juli 2015.</ref> Sjølv om [[League of Ireland]] er den nasjonale ligaen, er engelske [[Premier League]] den mest populære blant publikum.<ref>Whelan, Daire (2006): ''Who Stole Our Game?''. Gill & Macmillan Ltd. {{ISBN|0-7171-4004-0}}.</ref> [[Det irske herrelandslaget i fotball|Det irske]] [[Det irske herrelandslaget i fotball|herrelandslaget i fotball]] spelar på internasjonalt nivå og blir administrert av [[Football Association of Ireland|det irske fotballforbundet]].<ref>[https://www.fai.ie/ireland/senior-men/latest «Senior Men»], ''FAI''</ref> [[Det irske kvinnelandslaget i fotball]] tok del i den fyrste verdsmeisterskapen sin i 2023.<ref>[https://www.fai.ie/ireland/senior-women/latest «Senior Women»], ''FAI''</ref><ref>Nowakowski, Wojciech (8. august 2023): [https://herfootballhub.com/2023-world-cup-all-8-debutants-and-how-far-they-made-it/ «Morocco, Ireland, Portugal: All 8 Women's World Cup debutants and how far they made it»], ''Her Football Hub''</ref>
[[Irish Rugby Football Union]] er det styrande organet for [[rugby union]], som blir spelt på lokalt og internasjonalt nivå, på for heile Irland. Det har ført fram spelarar som Brian O'Driscoll og Ronan O'Gara, som var på laget som vann Grand Slam for [[seksnasjonsturneringa]] i 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20150223164446/http://www.irishrugby.ie/rugby/fixturesandresults/5715.php/ «Ireland Are Grand Slam Champions!»], ''IRFU''. 21. mars 2009. Arkivert fra [http://www.irishrugby.ie/rugby/fixturesandresults/5715.php/ originalen] 23. februar 2015.</ref>
Suksessen til det irske [[Cricket|cricketlaget]] i [[verdmeisterskapen i cricket]] i 2007 førte til ein auka i populariteten til cricket, som blir administrert for heile Irland av Cricket Ireland.<ref>Selvey, Mike (17. mars 2011): [https://www.theguardian.com/sport/blog/2011/mar/17/ireland-cricket-more-elite-matches «Ireland is learning to love cricket and deserves more visits from the elite»], ''The Guardian''. London.</ref> Irland er ein av dei tolv testspelande medlemmane i [[International Cricket Council]], etter å ha fått teststatus i 2017. Det blir spelt profesjonelle innanlandskampar mellom dei store cricketforbunda i Leinster, Munster, Northern og North West.<ref>Bowen, Rowland (1970): ''Cricket: A History of its Growth and Development''. Eyre & Spottiswoode.</ref>
[[Nettball]] er representert av det irske landslaget i nettball.<ref>[http://www.netballireland.com/About «About Netball»], ''Netball Ireland''</ref>
[[Golf]] er ein annan populær sport i Irland, med over 360 golfbanar over heile landet.<ref>[https://www.golfpass.com/travel-advisor/course-directory/8422-ireland/ Golf courses of Ireland], ''WorldGolf''</ref> Landet har ført fram fleire internasjonalt suksessrike golfspelarar, som [[Pádraig Harrington]], [[Shane Lowry]] og [[Paul McGinley]].
[[Hesteveddeløp]] har ein stor plass i landet, med viktig avl og konkurranseverksemd. Det blir halde kappløp på banar som Curragh Racecourse i grevskapet Kildare og Leopardstown Racecourse like utanfor Dublin. Det er blitt avla fram irske meisterhestar som Galileo, Montjeu og Sea the Stars.
[[Boksing]] er ein av dei mest suksessrike irske idrettane på olympisk nivå. Boksing, som er administrert av Irish Athletic Boxing Association for heile Irland, har fått auka popularitet som resultat av den internasjonale suksessen til boksarar som [[Bernard Dunne]], [[Boksaren Andy Lee|Andy Lee]] og [[Katie Taylor]]. Sistnemnde representerte Irland under [[sommar-OL 2012]] i London, der ho tok gull.<ref>{{Cite web nb|title=Women's Light (60kg)|url=http://www.london2012.com/boxing/event/women-light-60kg/phase=bxw060300/index.html|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130423014346/http://www.london2012.com/boxing/event/women-light-60kg/phase=bxw060300/index.html|archive-date=2013-04-23|access-date=30. desember 2012}}</ref>
Nokre av dei beste utøvarane i Irland innan [[friidrett]] har konkurrert ved [[Olympiske leikar|dei olympiske leker]], som [[Eamonn Coghlan]] og [[Sonia O’Sullivan|Sonia O'Sullivan]]. Det årlege Dublin Marathon og Dublin Women's Mini Marathon er to av dei mest populære friidrettsarrangemangenta i landet.<ref>[https://web.archive.org/web/20110810093228/http://dublinmarathon.ie/general_history.php «A long and winding road»], ''Dublin Marathon''. Arkivert fra [http://dublinmarathon.ie/general_history.php originalen] 10. august 2011</ref>
==Merknadar==
{{Merknadar}}
==Kjelder==
<references/>
{{refopning}}
*''Delar av denne artikkelen bygger på «[[:nb:Irland|Irland]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 15. august 2026.''
{{refslutt}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
* {{offisiell nettstad}}
* [https://www.oireachtas.ie/ Oireachtas] (det irske parlamentet)
* [https://taoiseach.gov.ie/ Taoiseach] (den irske statsministeren)
{{Vest-Europa}}
{{EU}}
{{EØS}}
{{OECD}}
{{use dmy dates}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Irland| ]]
[[Kategori:Land i Europa]]
eiiwlb5af1a8bkwe4av3ugep9l7cyi2
3667681
3667679
2026-08-20T17:26:53Z
Ranveig
39
Rett,
3667681
wikitext
text/x-wiki
{{om|||øya Irland}}
{{landboks
|namn = Irland
|andre namn = Éire <br/> Ireland
|adjektiv = irsk
|riksvåpen = Coat_of_arms_of_Ireland.svg
|riksvåpenstorleik = 60
|flagg = Flag of Ireland.svg{{!}}border
|motto = Éire go deo ('Irland for alltid')
|nasjonaldag = 17. mars
|nasjonalsong = [[Amhrán na bhFiann]]
|hovudstad = [[Dublin]]
|styresett = [[Republikk]]
|statsoverhovudtype = President
|statsministertype=[[Taoiseach]]
|grunnlagdtype = [[Sjølvstende]]
|grunnlagd =
|grunnlagd1type = Erklært
|grunnlagd1 = [[21. januar]] [[1919]]
|grunnlagd2type = Anerkjend
|grunnlagd2 = [[6. desember]] [[1921]]
|valuta = [[Euro]]
|tidssone = UTC
|tidssone_sommartid = [[UTC]] +1
|retningsnummer = +353
|domene = .ie
}}
'''Irland''', òg kalla '''Republikken Irland''', er ein stat på [[øya Irland]], utanfor den nordvestlege kysten av Europa.{{Efn|[[irsk]]: ''Éire''<ref>[https://www.logainm.ie/en/1420121 «Éire / Ireland»], ''Placenames Database of Ireland''</ref>}}{{Efn|Irsk: ''Poblacht na hÉireann''<ref>[http://www.firstdail.com/?page_id=75 «1916 Proclamation»] {{Wayback|url=http://www.firstdail.com/?page_id=75 |date=20231024114526 }}, ''Firstdail.com''</ref>. Artikkel 4 i Irlands grunnlov erklærer at navnet på staten er ''Ireland'' (''Irland''); seksjon 2 i Republic of Ireland Act 1948 erklærer at ''Republic of Ireland'' (''Republikken Irland'') er statens beskrivelse.}} Staten dekkar {{Brøk|5|6}} av øya og grensar til [[Nord-Irland]], som er ein del av [[Det sameinte kongeriket Storbritannia og Nord-Irland]]. Irland består av 26 av dei 32 [[Grevskap i Irland|grevskapa]] på øya Irland. Det har 5,1 millionar innbyggjarar (2022). Hovudstaden og den største byen er [[Dublin]], på austsida av øya. Rundt 2,1 millionar innbyggjarar bur i storbyområdet Dublin.<ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/er/pme/populationandmigrationestimatesapril2018/ Population and Migration Estimates, April 2018], ''Central Statistics Office'', 28. august 2018</ref>
Republikken Irland har si einaste landgrens mot Nord-Irland, som er ein del av Storbritannia. Det er elles omringa av [[Atlanterhavet]], med [[Keltarsjøen]] i sør, [[St George's Channel]] i søraust og [[Irskesjøen]] i aust.
Landet er ein einheitleg, parlamentarisk republikk.<ref>Prakke, L.; Kortmann, C.A.J.M.; Brandhof, J.C.E. van den (2004): ''Constitutional Law of 15 EU Member States'', Deventer: Kluwer, {{ISBN|9013012558}}; s. 429. Sitat: «Since 1937 Ireland has been a parliamentary republic, in which ministers appointed by the president depend on the confidence of parliament»</ref> Den lovgjevande makta, [[Oireachtas]], består av to kammar: eit underhus, [[Dáil Éireann]]; eit overhus, [[Seanad Éireann]]; og ein vald president, [[President i Irland|Uachtarán]]. Presidenten fungerer primært som seremonielt [[statsoverhovud]], men med nokre viktige fullmakter og plikter. Regjeringssjefen har tittelen [[Taoiseach]] (statsminister, bokstavleg ‘sjef’), og er vald av Dáil og utnemnd av presidenten. Vidare utnemnar taoiseachen statsrådane sine.
[[Den irske fristaten]] blei oppretta med [[Dominion|dominionstatus]] i 1922, som følgje av [[den anglo-irske traktaten]]. I 1937 blei det vedteke ein ny grunnlov, der staten fekk namnet «Irland» og i praksis blei ein [[republikk]], med ein vald ikkje-utøvande president. Staten blei offisielt erklært som republikk i 1949, etter lova om republikken Irland av 1948.<ref>[https://www.rte.ie/radio1/doconone/2018/1127/1013608-republic-of-ireland-act-1948/ «Republic of Ireland Act 1948»], dokumentar fra 2013 ''RTÉ Radio 1''</ref>
Irland blei medlem av [[Dei sameinte nasjonane|SN]] i 1955. Det blei medlem av Dei europeiske fellesskapa (EF), forløparen til [[Den europeiske unionen]] (EU), i 1973. Staten hadde ikkje formelle samband med Nord-Irland på det meste av 1900-talet, men i 1980- og 1990-åra samarbeidde dei britiske og irske styresmaktene med nordirske part for å løysa valden og konflikten i Nord-Irland (''[[The Troubles]]''). Etter underskrivinga av [[Langfredagsavtala|Belfastavtalen]] (også kjend som langfredagsavtalen) i 1998 har den irske regjeringa og den nordirske regjeringa samarbeidd om ei rekkje politiske område under Nord/Sør-ministerrådet, som blei oppretta som følgje av avtalen.
Irland er eit utvikla land med ein livskvalitet som er blant dei høgaste i verda; basert på metodikk og justeringar for ulikskap av [[Human Development Index|Indeks for menneskeleg utvikling]] (HDI), rangert i 2021, som den sjette høgaste i verda, bak Noreg og framfor Sverige.<ref>[https://hdr.undp.org/inequality-adjusted-human-development-index#/indicies/IHDI Inequality-adjusted Human Development Index]</ref> Irland har òg eit velfungerande helsevesen, økonomisk fridom og pressefridom.<ref>[https://web.archive.org/web/20201215063955/http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf Human Development Report 2020] (PDF), ''HDRO (Human Development Report Office), ''[[FNs utviklingsprogram]]''. s. 343. Arkivert fra [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2020.pdf originalen] den 15. desember 2020''</ref><ref>Henry, Mark (2021): ''In Fact An Optimist's Guide to Ireland at 100''. Dublin: Gill Books. {{ISBN|978-0-7171-9039-3}}. OCLC [[oclc:1276861968|1276861968]].</ref>
Irland er medlem av [[Den europeiske unionen|EU]], medlem og ein av grunnleggarane av [[Europarådet]] og medlem av [[Organisasjonen for økonomisk samarbeid og utvikling]] (OECD). Den irske regjeringa har følgt ei politikk med militær [[nøytralitet]] gjennom alliansefridom sidan før den [[andre verdskrigen]], og landet er følgjeleg ikkje medlem av [[NATO]], sjølv om det er medlem av NATO-prosjektet [[Partnarskap for fred]] og nokre aspekt av [[PESCO]]. Den irske økonomien er avansert,<ref>Brennan, Joe (22. januar 2018): [https://www.irishtimes.com/business/economy/ireland-is-world-s-eighth-most-inclusive-advanced-economy-1.3364436 «Ireland is world's eighth-most 'inclusive' advanced economy»], ''The Irish Times''.</ref> og eit av dei store finansielle knutepunkta i Europa er sentrert rundt Dublin. Det rangerar blant dei ti rikaste landa i verda både med omsyn til BNP og BNI per innbyggjar.<ref>[https://www.bloomberg.com/news/articles/2016-07-13/-leprechaun-economics-earn-ireland-ridicule-443-million-bill?leadSource=uverify%20wall «’Leprechaun Economics’ Earn Ireland Ridicule, $443 Million Bill»], Bloomberg L.P. 13. juli 2016.</ref><ref>Paul, Mark (13. juni 2018): [https://www.irishtimes.com/business/economy/ireland-is-the-world-s-biggest-corporate-tax-haven-say-academics-1.3528401 «Ireland is the world's biggest corporate ’tax haven’, say academics»], ''The Irish Times''. Sitat: «New Gabriel Zucman study claims State shelters more multinational profits than the entire Caribbean»</ref><ref name="WorldFactbook">[https://web.archive.org/web/20111119060620/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei®ionCode=eur&rank=27#ei «Country Comparison: GDP – per capita (PPP)»], ''World Factbook''. Central Intelligence Agency. Arkivert fra [https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2004rank.html?countryName=Ireland&countryCode=ei®ionCode=eur&rank=27#ei originalen] 19. november 2011</ref>
Etter å ha slutta seg til EF vedtok regjeringa i landet ei liberal økonomisk politikk, og mellom 1995 og 2007 bidrog denne til å auka økonomisk vekst. Perioden er no ofte referert til som «[[den keltiske tigeren]]». Ei reversering i veksten følgde, med ein stor [[resesjon]], og denne blei forverra av sprenginga av ein irsk eigedomsbobla: spekulasjon knytt til ei langsiktig prisauke på eigedom tidleg i 2000-åra.<ref>[https://www.euronews.com/2023/07/06/irelands-housing-crisis-millennials-a-generation-sacrificed «Ireland's housing crisis: Millennials, a generation sacrificed»], ''Euronews'', 6. juli 2023</ref><ref>Nicoll, Ruaridh (10. mai 2009): [https://www.theguardian.com/world/2009/may/10/ireland-financial-crisis-emigration «End of the Road: Ireland: As the Celtic Tiger roars its last»], ''The Guardian''. London.</ref>
== Namn og symbol ==
[[Fil:2d_Map_of_Ireland-_first_Irish_postage_stamp.jpg|mini|Det fyrste irske frimerket med dei fleste irske symbola.]]
I antikken omtala romarar øya som «Hibernia». Det irske namnet for øya Irland er ''Éire'', avleidd frå [[Ériu]], ei gudinne i [[irsk mytologi]]. Det engelske namnet er avleidd frå der irske igjen, ''Ire'' + ''land''.<ref>Wilson, James (2. september 2023): [https://www.irishcentral.com/roots/history/where-does-the-name-ireland-come-from «Where does the name Ireland come from?»], ''IrishCentral.com''</ref> Dette namnet kom i bruk i samband med at anglo-normannarane erobra Irland på slutten av 1100-talet.<ref>Room, Adrian (2006): ''Placenames of the World: Origins and Meanings of the names for 6,600 Countries, Cities, Territories, Natural Features and Historic Sites''. 2. utgave, McFarland & Company, s. 176.</ref>
Staten Irland blei oppretta i 1922, og bestod då av 26 av dei 32 grevskapa i Irland. Han var kjend som [[Den irske fristaten]] (''Saorstát Éireann'').<ref>Coleman, Marie (2013): [https://books.google.no/books?id=BeMkAgAAQBAJ&pg=PT230&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false ''The Irish Revolution, 1916–1923'']. Routledge. {{ISBN|978-1317801467}}; s. 230.</ref> Den irske grunnloven blei vedteken i 1937, og slo fast at «namnet på staten er Éire, eller, på engelsk, Ireland». Styresmaktene i Storbritannia brukte namnet «Eire» (utan det diakritiske teiknet på fyrste bokstav) og, frå 1949 «Republikken Irland» for staten.<ref>Oliver, J.D.B. (2004): [https://books.google.no/books?id=f9FGwkXiIS0C&pg=PA181&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false «What's in a Name?»], i: Tiley, John, red.: ''Studies in the History of Tax Law''. Hart Publishing. {{ISBN|1841134732}}; s. 181–183.</ref> Det var ikkje før [[Langfredagsavtala|Belfastavtalen]] frå 1998, då regjeringa i Dublin gav opp kravet på Nord-Irland, at den britiske regjeringa byrja å kalla staten for Irland.<ref>Oliver (2004), s. 178; Daly (2007), s. 80</ref>
Republikken Irland delar mange symbol med heile øya Irland. Desse omfattar fargen grønt («den grønne øya») og blått (fargen til nasjonalhelgenen [[Saint Patrick]]), dyr som irsk ulvehund og hjort, strukturar som rundtårn og keltiske krossar, og design som keltiske knutar og spiralar. [[Shamrock]] (irsk ''seamróg'') er ein type [[Kløverslekta|kløver]], og har vore eit nasjonalt symbol for Irland sidan 1600-talet, då det blei vanleg å bera det som eit symbol på Sankt Patrick-dagen. Desse symbola blir nytta av statlege institusjonar så vel som private organ i Irland.
[[Fil:Seal_of_the_President_of_Ireland.png|mini|Seglet til den irske presidenten, som inneheld ei harpe.]]
Det irske flagget er ein [[trikolor]] av grønt, kvitt og oransje. Utforminga av flagget stammar frå ei kulturell og politisk rørsla frå midten på 1800-talet kalla [[Young Ireland]], men blei fyrst utbreidd under [[påskeopprøret]] i 1916. Fargane representerer den irsk-gæliske tradisjonen (grøn) og tilhengjarane til [[Vilhelm III av England|Vilhelm av Oranien]] i Irland (oransje), med kvitt som representerer strevet etter fred mellom dei.<ref>[https://www.gov.ie/en/publication/adc448-the-national-flag/?referrer=http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Historical_Information/The_National_Flag/ «National Flag»], ''Taoiseach.gov.ie. Department of the Taoiseach''.</ref> Det blei teke i brukt som flagget til Den irske fristaten i 1922.
I likskap med nasjonalflagget har nasjonalsangen, ''[[Amhrán na bhFiann]]'' røtene sine i påskeopprøret, då songen blei sungen av opprørarane. Sjølv om han opphavleg blei gjeven ut på engelsk i 1912,<ref name="Sherry2">Sherry, Ruth (våren 1996): [https://web.archive.org/web/20191104112614/https://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ «The Story of the National Anthem»], ''History Ireland''. Dublin. '''4'''(1); s. 39–43. Arkivert fra [http://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ originalen] den 4. november 2019.</ref> blei songen omsett til irsk i 1923, og den irskspråklege versjonen blir oftare sungen i dag.<ref name="Sherry">Sherry, Ruth (våren 1996): [https://web.archive.org/web/20191104112614/https://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ «The Story of the National Anthem»], ''History Ireland''. Dublin. '''4'''(1); s. 39–43. Arkivert fra [http://www.historyireland.com/20th-century-contemporary-history/the-story-of-the-national-anthem/ originalen] den 4. november 2019.</ref> Songen blei offisielt hymne for den irske fristaten i 1926.<ref>[https://www.oireachtas.ie/en/debates/debate/dail/1926-07-20/20/ «Ceisteannea—Questions. Oral answers. – Saorstát National Anthem»], ''Dáil Éireann'' (4th Dáil) – '''16'''(21). 20. juli 1926.</ref>
[[Det irske riksvåpenet]], ei [[Harpe|handharpe]] i gull på mørk blå botn, blei vedteke i 1945. Harpa har vore nytta som eit symbol for Irland sidan mellomalderen, og blir òg omtalt som Brian Boru-harpa, etter den irske kongen [[Brian Boru]]. Riksvåpenet har opphav som våpenskjoldet til dei irske monarkane, og blei registrert som våpen for kongen av Irland på 1100-talet. Frå sameininga av kronene til England, Skottland og Irland i 1603, har det irske symbolet vore nytta som ein del av ei firdeling av det kongelege våpenskjoldet til Storbritannia. I dag er dei dei det personlege våpenskjoldet til presidenten av Irland medan han er i embetet og blir nytta som presidentstandard. Harpesymbolet blir mykje brukt av staten for å markera offisielle dokument, irsk mynt og på seglet til den irske presidenten.
==Geografi==
{{detaljar|Irsk geografi}}
[[Fil:Topography_Ireland.jpg|mini|Topografien til Irland]]
Øya Irland har eit areal på 84 421 km². 83 % (cirka 5/6) av øya tilhøyrer republikken Irland. Øya har kyst mot Atlanterhavet i vest, mot [[North Channel]] i nordaust og mot [[Irskesjøen]] i aust. I søraust ligg [[St George's Channel|St. George's Channel]] og i sørvest ligg [[Keltarsjøen|Det keltiske havet]]. Den vestlege kysten av Irland består i stor del av klipper, bakkar og små fjell (det høgaste punktet er 1 038 meter høge [[Carrauntoohil|Carrauntuohill]]).<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>
I nord og vest er det forrivne oddar og bratte klippar som stupar i havet. Utanfor kysten ligg ei rekkje øyar, nokre av dei busette eller med gamle festningar og kloster. Nokre øyar er verna som fugleservat. Bergrunnen har ein god del kalkstein og kan ha store grottesystem. Forhistoriske vulkanar har blant anna danna dei uvanlege krystallinske formasjonane på [[Giant's Causeway]] i [[Antrim]]. Øya har spor etter istid i form av blant anna [[Dal|U-dalar]], [[Jettegryte|jettegrytter]] og [[Morene|morenar]].<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref> I midten av Irland er terrenget relativt flatt. Irland har ein del elver som [[Shannonelva|Shannon]], og ein del store sjøar.
Kring 14 % av arealet er dyrka mark, 71 % er beite og 5 % skog. Den sentrale delen av øya består av store kalksteinssletter omringa av ein broten fjellkjede. Kysten er nokså opppriven, og har fjordar i vest.{{Sfn|Clarke|1993}}
Den største byen i Irland er hovudstaden [[Dublin]] ved austkysten, med 1 045 769 innbyggjarar; [[Cork]] med 190 384 innbyggjarer ligg i den sørlege delen; [[Limerick]] med 90 757 innbyggjarar ligg vest i landet; [[Galway]] 72 729 med innbyggjarar ligg ved vestkysten, og [[Waterford]] med 49 213 ligg ved den søraustlege kysten.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Skog og myrer ===
[[Fil:Maam_Cross_turf-cutting_geograph-3178833-by-Ben-Brooksbank.jpg|mini|Maskinell torvskjering i [[Connemara]].]]
Irland hadde tidlegare betydelege eikeskoger som er forsvunne på grunn av overbeskatting. Planting av nåletre (som ikkje finst her naturleg) og lauvtre har til dels erstatta forsvunnen skog. [[Myr|Torvmyrer]] i landet har lenge vore kjelde til brensel i til dels stor skala. I 2000-åra byrja styresmaktene å stenga myrane for uttak av brensel fordi det er truleg at myrer som blir utnytta slik gjev frå seg store mengder [[drivhusgass]]. Etter istida var store delar av Midland dekke av innsjøar som gradvis blei fylte av restar av vegetasjon som blei omdanna til torv (''peat'') i dei våte omgjevnadane. Torvlaga har vore 5 til 12 meter tjukke. <ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref name=":0">{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/world/2018/nov/27/ireland-closes-peat-bogs-climate-change|tittel=End of an era as Ireland closes its peat bogs 'to fight climate change'|dato=2018-11-27|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-12|sitat=When the semi-state company that harvests Ireland’s peatlands recently announced the closure of 17 bogs, the news was greeted as the end of an era. Turning the soggy landscape that covers much of Ireland’s midlands into a fuel source had been a great national project, an ambitious undertaking launched by the republic’s founding fathers in the 1930s. Draining and cutting hundreds of thousands of hectares of turf on an industrial scale generated desperately needed jobs and reduced dependence on oil imports for almost a century.}}</ref><ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/future/article/20201203-peat-the-decline-of-the-worlds-dirtiest-fuel|tittel=How Ireland is abandoning its dirty fuel|etternamn=Tierney|førenamn=Nessa|dato=4. desember 2020|språk=en|verk=www.bbc.com|vitja=2021-08-12|sitat=As a country without its own oil, a limited supply of gas and almost no coal, turf has been an important fuel for Ireland, providing the island nation with some energy self-sufficiency. Many families still have an area of bog, often passed down through generations, from which they can harvest enough fuel to see them through the year. I}}</ref>
På grunn av omfattande utnytting er store delar av torvmyrene forsvunne. Irland har ikkje kol eller olje, og torv har vore brukt i staden. Tidlegare blei torv skoren for hand med spade, og toppsjiktet med levande vegetasjon blei lagt tilbake. I 1946 byrja ''Bord na Mona'' (torvutviklingsetaten) med maskinell utvinning, og områda blei etterlatne som svarte våtmarker. Dei øvste lagane blei selt gjennom hagesenter, medan djupare lag blei nytta til brensel, blant anna til produksjon av elektrisk straum. Kring 10 % av arealet til landet er torvmyrer. Berre Canada og Finland har større andel av torvmyr i landområdet sitt.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref name=":0">{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/world/2018/nov/27/ireland-closes-peat-bogs-climate-change|tittel=End of an era as Ireland closes its peat bogs 'to fight climate change'|dato=2018-11-27|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-12|sitat=When the semi-state company that harvests Ireland’s peatlands recently announced the closure of 17 bogs, the news was greeted as the end of an era. Turning the soggy landscape that covers much of Ireland’s midlands into a fuel source had been a great national project, an ambitious undertaking launched by the republic’s founding fathers in the 1930s. Draining and cutting hundreds of thousands of hectares of turf on an industrial scale generated desperately needed jobs and reduced dependence on oil imports for almost a century.}}</ref><ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/future/article/20201203-peat-the-decline-of-the-worlds-dirtiest-fuel|tittel=How Ireland is abandoning its dirty fuel|etternamn=Tierney|førenamn=Nessa|dato=4. desember 2020|språk=en|verk=www.bbc.com|vitja=2021-08-12|sitat=As a country without its own oil, a limited supply of gas and almost no coal, turf has been an important fuel for Ireland, providing the island nation with some energy self-sufficiency. Many families still have an area of bog, often passed down through generations, from which they can harvest enough fuel to see them through the year. I}}</ref>
=== Klima ===
[[Fil:Cliffs of Moher, looking north.jpg|mini|250px|Cliffs of Moher på vestkysten av Irland, ein mild, fuktig og vindfull stad.]]
Irland har eit [[maritimt klima]], og er kraftig påverka av [[Atlanterhavet]] og [[Golfstraumen]] i vest. Klimaet er ikkje så ulikt [[Storbritannia]] sitt, men har mindre [[temperatur]]variasjonar og over 50 % meir [[nedbør]]. Kulda frå nord eller aust har som regel dempa seg på veg over sjøen til Irland, og det kaldaste som nokon gong er målt er berre -19 °C. Om vinteren er det i snitt berre om lag ei veke med snø totalt, men litt fleire dagar i høgareliggande strøk som [[Wicklowfjella]]. Atlanterhavskysten har derimot så godt som ingen dagar med snø. Sumaren er etter måten kjølig med om lag same temperaturar som i [[Skottland]], og i dei nordlegaste områda går ikkje temperaturen ofte over 20 °C om sumaren.
Nedbøren spreier seg jamt over heile øya, men dei vestlege områda får likevel dei største mengdene. I tillegg er områda på vestkysten, i lag med dei nordlege områda, utsett for kraftig [[vind]] når vinterstormane frå vest fer forbi. Den turraste tida på året er seint på våren og tidleg om sumaren, særleg i nordlege og austleg strøk. Dublin ligg i det turraste området av Irland og har ein årleg nedbørsnormal på 762 mm, medan vestkysten av Irland har kring 1400–1500 mm. Det er sjeldan [[torevêr]] på Irland. Dei nordvestlege områda har om lag ti tilfelle av torevêr gjennom året, og då som oftast om vinteren.
== Historie ==
{{detaljar|Irsk historie}}
=== Forhistorisk tid ===
[[Fil:Irelands_history.jpg|mini|Dei store megalittiske strukturane ved Newgrange.]]
Dei fyrste spora etter menneskeleg nærvær i Irland er daterte til rundt 33 000 år sidan, med ytterlegare funn som daterer nærværet av ''Homo sapiens'' til rundt 10 500 til 7 000 f.Kr.<ref>Roseingrave, Louise (18. april 2021): [https://www.irishexaminer.com/news/arid-40269116.html «Reindeer bone found in north Cork to alter understanding of Irish human history»], ''Irish Examiner''</ref> Rundt 9700 f.Kr. byrja dei [[Arkeologi|arkeologiske]] periodane kjende som mesolittisk tid eller [[mellomsteinalderen]] ([[Nomade|nomadiske]] samfunn av [[Jakt og sanking|jegerar og samlarar]]), yngre steinalder eller [[Yngre steinalder|neolittisk tid]] (bondesteinalderen) frå ca. 4000 f.Kr. og koparalderen (bearbeiding av metall) som byrja kring 2500 f.Kr. med [[klokkebegerkulturen]]. Den irske [[bronsealderen]] byrja rundt 2000 f.Kr. og enda med byrjinga av [[Jarnalderen|jernalderen]] og den [[Keltarar|keltiske]] [[hallstattkulturen]] rundt 600 f.Kr. Det finst ei mengd [[Megalitt|megalittiske monument]] spreidde over heile Irland, men særleg dei store steinalderkompleksa ved Newgrange held fram å imponera.<ref>[https://heritageireland.ie/places-to-visit/bru-na-boinne-visitor-centre-newgrange-and-knowth/ Brú na Bóinne Visitor Centre (Newgrange and Knowth)], ''Heritage Ireland OPW''</ref>
Keltiske folkegrupper fekk makt over og slo seg ned på øya. Kongen etablerte sete i [[Tara i County Meath|Tara]] i år 254. Til skilnad frå England (Britannia) blei ikkje Irland erobra av romarane.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Keltisk kristendom ===
På slutten av 300-talet e.Kr. hadde kristendomen byrja å gradvis underordna eller erstatta det eldre keltiske trussystemet ([[polyteisme]]). [[Saint Patrick|Heilage Patrick]] byrja tidleg på 400-talet å omvende folket på øya til kristendommen.{{Sfn|Clarke|1993}}
På slutten av 600-talet hadde det [[det latinske alfabetet]] blitt innført saman med ei [[Keltisk kristendom|keltisk kristen kyrkje]] prega av [[Kloster|klostersamfunn]], og endra det irske samfunnet kraftig. Sankt Patrick er tradisjonelt blitt gjeven æra for å ha halde på og samla dei irske lovane, og berre endra dei som var i konflikt med kristen praksis. Han er òg kreditert for å ha introdusert det latinske alfabetet, som gjorde det mogleg for irske munkar å bevare delar av den omfattande [[Munnleg litteratur|munnlege litteraturen]]., sjølv om det ikkje er nokon direkte bevis som knyter Patrick til nokon av desse prestasjonane, og sogene om Patrick blei utvikla i hundreåra etter at han var død.<ref>McCaffrey, Carmel; Eaton, Leo 2002): ''In Search of Ancient Ireland: The Origins of the Irish from Neolithic Times to the Coming of the English'', Ivan R. Dee, {{ISBN|978-1566635257}}</ref> Den heilage Patrick er blitt ståande som irsk [[nasjonalhelgen]] fram til vår tid.<ref>[https://catholicsaintmedals.com/saints/st-patrick/ «About Saint Patrick»], ''Catholicsaintmedals.com''</ref><ref>Johnson, Ben: [https://www.historic-uk.com/HistoryUK/HistoryofWales/St-Patrick-The-most-celebrated-Welshman-in-America/ «St Patrick – The most celebrated Welshman in America?»], ''Historic UK''</ref> Irske munkar var ivrige misjonærar, og grunnla kloster i blant anna [[St. Gallen]] og dei reiste heilt aust til [[Dnepr|Dnjepr]]. ''Book of Kells'' ([[Book of Kells|Kellsboka]]) blei til på 700- og 800-talet. Denne tida før vikingane byrja hærtoga sine blir rekna som ein gullalder og er viktig i den irske nasjonalkjensla.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Vikingtid og mellomalder ===
[[Fil:Ireland-High-Cross-large_edit.jpg|mini|Tradisjonell irsk kross ved Cashel kyrkjeruin.]]
Det fyrste registrerte angrepet frå [[vikingar]] i irsk historie skjedde i år 795, då sjøfarande folk i [[langskip]] med opphav i Noreg var på plyndringstokt på øya.{{Sfn|Clarke|1993}} Tidlege vikingåtak var generelt kortvarige og små i omfang. Frå 837 pågjekk det regulær innvandring frå nord. Irske annalar frå 841 fortel at dei framande heldt til i den befesta byen ''Dyflinn'' (Dublin). Rundt 850 var det strid mellom danske og norske styrkar om herredømet. Norrøne folk under Olav kvite sigra i 853, og etablerte Dublin-riket. Dei norrøn-irske innbyggjarane i Dublin heldt stillinga og heldt på sjølvstendet til byen fram til 1170, då [[Normannarar|anglo-normannarar]] frå England byrja å erobra Irland.<ref>{{Cite book |last=Andersen, Per Sveaas |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2014071605063 |title=Vikingtid og rikssamling |date=1969 |publisher=Cappelen |location=Oslo |page=}}</ref>{{Sfn|Clarke|1993}}
Desse tidlege åtaka markerte byrjinga på to hundreår med periodisk krigføring, med bølgjer av vikingangriparar som plyndra kloster og byar over heile Irland. Dei norrøne folka slo seg etter kvart ned i befesta busetjingar i nokre område, og oppretta dei fyrste urbane sentera som blei til dei fyrste byane på Irland i løpet av 900-talet. Desse områda var særleg Dublin, Waterford, Limerick, Cork og Wexford, og bidrog til omfattande utvikling som førte til ei endring av det irske samfunnet, blant anna med innføringa av ein pengeøkonomi. Resten av Irland blei verande hovudsakleg ruralt, og hadde ein blanda jordbruksøkonomi.<ref name="museum2">[https://www.museum.ie/en-IE/Collections-Research/Irish-Antiquities-Division-Collections/Collections-List-(1)/Viking/The-Viking-Age-in-Ireland «The Viking Age in Ireland»], ''National Museums of Ireland''</ref> I 1014 sigra [[Brian Boru]] over nordmennene ved slaget ved [[Clontarf]], og blei ein nasjonalhelt.{{Sfn|Clarke|1993}}
=== Engelsk erobring ===
I 1169 byrja [[den anglo-normanniske invasjonen av Irland]]. Dette innleia ein periode på over 800 år då England var sterkt involvert i styret av øya. I 1170 bygde engelske styresmakter ein mur rundt Dublin, og [[Henrik II av England|Henrik II]] gjorde Irland til ein [[koloni]]. I 1177 blei [[Ulster]] erobra av John de Courcy. Stillinga til kyrkja blei styrka, og den irske kyrkja blei organisert etter retningslinjer frå Roma. Den normanniske innverknaden viste seg blant anna ved overgang frå enkle [[Romansk stil|romanske]] kyrkjebygg til høgreiste [[Gotisk arkitektur|gotiske]]. Kilkenny-vedtektene av 1366 forbaud irar å gifta seg med normannarar; irsk klesdrakt, språk, namn og skikkar blei forbodne. Engelske innvandrar blei delvis integrerte i irsk kultur, slik at ein i London blei uroa for at dei blei meir irske enn engelske. [[Thomas FitzGerald, 10. jarl av Kildare]], gjorde opprør mot [[Henrik VIII av England]], og blei avretta. Henrik beslagla eigedomane til dei opprørske adelsmennene i Irland og delte dei ut til protestantiske tilflyttarar frå England og Skottland.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>{{Sfn|Clarke|1993}} Frå 1541 tok den engelske monarken direkte kontroll, og Henrik VIII forbaud katolske gudstenester og forfølgde katolske prestar.{{Sfn|Clarke|1993}} Eit betydeleg tal nybyggjarar frå England og Skotland reiste over. Dette førte til at den gamle adelen blei pressa ut, og til at det oppstod ei religiøs konflikt mellom dei [[Protestantisme|protestantiske]] nybyggarane og dei [[Den katolske kyrkja|katolske]] irane. Denne konflikten har sidan vore eit gjennomgangstema i irsk historie.
Under [[Oliver Cromwell|Cromwell]] fekk irane og den katolske kyrkja avgrensa rettane sine, og den anglikanske kyrkja blei [[statskyrkje]]. Betydelege delar av landjorda blei etter kvart konfiskerte, og på 1700-talet var 5 % av jorda eigd av katolikkar, medan godseigarar var protestantar og budde til dels i England. Dette godssystemet var generelt hardt, og medverka til å halda jordbruket på øya nede.<ref name=":2">Kjell Haugland: "Irsk nasjonalisme". ''Syn og Segn,'' 1972, 78. årgang, nr 10.</ref>
=== Krav om sjølvstyre ===
Irland fekk sitt eige parlament, og hadde eit avgrensa sjølvstyre der makta låg i [[Anglo-irar|anglo-irske]], protestantiske hender, medan den katolske majoriteten ikkje hadde stemmerett. I 1801 blei øya innlemma i [[Det sameinte kongeriket Storbritannia og Irland]] gjennom ein parlamentarisk union. Det irske parlamentet vedtok å avskaffa seg sjølv. Irland fekk då hundre sete i underhuset i London.
Frå [[Act of Union 1800|unionsloven]] 1. januar 1801 til 6. desember 1922 var øya Irland ein del av Det sameinte kongeriket Storbritannia og Irland. [[Daniel O'Connell|Daniel O'Donnell]] var leiar for den nasjonale rørsla tidleg på 1800-talet. I 1829 fekk irane tilbake ein del borgarrettar, blant anna blei dei valbare til parlamentet. Under [[Den store hungersnauda i Irland|den store hungersnauda]] frå 1845 til 1849 fall folkesetnaden på øya på over 8 millionar med 30%. Ein million irar døydde av svolt og sjukdom, og endå 1,5 million emigrerte, hovudsakleg til USA.<ref>Mokyr, Joel (1984): [https://researchrepository.ucd.ie/server/api/core/bitstreams/7c4acca6-84a2-4e64-9db0-76f3458b5679/content «New Developments in Irish Population History 1700–1850»] (PDF), ''Irish Economic and Social History''. '''XI''': 101–121. hdl:[[hdl:10197/1406|10197/1406]].</ref> Dette prega mønsteret for utvandring for det neste hundreåret, noko som resulterte i konstant befolkningsnedgang fram til 1960-åra.<ref>[https://www.cso.ie/en/census/ «Population of Ireland 1841–2011»], ''CSO''</ref><ref>Johnston, Wesley; Abbot, Patrick: [http://www.wesleyjohnston.com/users/ireland/past/famine/demographics_pre.html «Prelude to the Irish Famine – Demographics»], ''Wesleyjohnston.com''</ref><ref>[https://www.cso.ie/en/media/csoie/releasespublications/documents/population/2017/Chapter_1_Population_change_and_historical_perspective.pdf «Population Change and Historical Perspective»] (PDF), ''CSO''</ref>
Frå 1874, og særleg under [[Charles Stewart Parnell]] frå 1880, blei [[Irish Parliamentary Party|det irske parlamentariske partiet]] leiande. Dette var for det fyrste gjennom utbreidd agitasjon via [[Irish National Land League|Irish Land League]], som vann [[Jordreform|jordreformer]] for leietakarar i form av dei irske landlovane, og for det andre gjennom forsøk på å oppnå sjølvstyre, via to mislykka lovforslag som ville gje Irland avgrensa nasjonal autonomi. Desse førte til kontroll av nasjonale saker på «grasrotnivå», under Loven om lokalt styre av 1898,<ref>[https://www.irishstatutebook.ie/eli/1898/act/37/enacted/en/print.html «Local Government (Ireland) Act, 1898»], ''ISB''</ref> som hadde vore i hendene på jordeigardominerte storjuryar, kontrollert av dei jordeigande utleigarane i den protestantiske herredømmet.<ref>[https://www.discoveringireland.com/the-protestant-ascendency/ «The Protestant Ascendency»], ''Discovering Ireland''</ref> På første del av 1800-talet vaks den nasjonale rørsla på øya med krav om sjølvstyre og bevaring av det irske språket. Slike nasjonale rørsler fanst over store delar av Europa på den tida. På slutten av 1800-talet blei det arbeidd for å redda det irske språket. [[Irish Republican Brotherhood]] blei skipa i 1858, og spelte ei viktig rolle ved [[påskeopprøret i 1916]]. [[Sinn Féin|Sinn Fein]] blei etablert tidleg på 1900-talet under Andrew Griffith, og partiet gjekk då inn for passiv motstand og etableringa av eit parlament i Dublin.<ref name=":2" />
Sjølvstyret (''Home Rule'') virka sikkert då Loven om parlamentet av 1911<ref>[https://www.parliament.uk/about/living-heritage/evolutionofparliament/houseoflords/house-of-lords-reform/from-the-collections/from-the-parliamentary-collections-the-parliament-act/parliament-act-1911/ «Parliament Act 1911»], ''UK Parliament''</ref> avskaffa vetoretten til [[Det britiske Overhuset|Overhuset]], og John Redmond sikra den tredje lova for sjølvstyre i 1914.<ref>[https://api.parliament.uk/historic-hansard/acts/government-of-ireland-act-1914 «Government of Ireland Act 1914»], ''UK Parliament''</ref> [[Unionisme i Irland|Unionistrørsla]] hadde likevel vokse sidan 1886 blant irske protestantar etter innføringa av den fyrste loven for sjølvstyre ved at dei frykta diskriminering og tap av økonomiske og sosiale privilegium dersom irske katolikkar oppnådde reell politisk makt. På slutten av 1800-talet og byrjinga av 1900-talet var unionismen særleg sterk i delar av Ulster, der industrialisering var meir utbeidd i motsetnad til resten av øya, som var prega av tradisjonelt landbruk. I nord var òg den protestantiske folkesetnaden meir framtredande, med fleirtal i fire grevskap.<ref>Bardon, Jonathan (1992): ''A History of Ulster''. Blackstaff Press. {{ISBN|0856404985}}; s. 402, 405.</ref>
Under leiing av dei adelege [[Edward Carson]] frå Irish Unionist Party og [[James Craig, 1. visegreve Craigavon|James Craig]] frå Ulster Unionist Party, blei unionistane sterkt militante, og danna Ulster Volunteers for å stå imot «tvangen av Ulster» (''The Coercion of Ulster'').<ref>Coogan, Tim Pat (2009): [https://books.google.no/books?id=zWgfwHuOCHYC&q=%22the+Coercion+of+Ulster%22+craig&pg=PA128&redir_esc=y#v=snippet&q=%22the%20Coercion%20of%20Ulster%22%20craig&f=false ''Ireland in the 20th Century''], Random House. {{ISBN|9781407097213}}; s. 127–128.</ref> Sjølv om lova fekk kongelege samtykke og blei plassert i lovbøkene i 1914, blei innføringa av den tredje loven om sjølvstyre suspendert til etter den [[Den fyrste verdskrigen|fyrste verdskrigen]], som desarmerte trugselen om borgarkrig i Irland. Med von om å sikre gjennomføringa av lova då krigen slutta gjennom irsk engasjement i krigen, støtta Redmond og dei irske nasjonale frivillige Storbritannia og dei allierte. 175 000 menn slutta seg til irske regiment i den britiske hæren.<ref>[https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html Irish Soldiers in the First World War], ''1916 Commemorations''. Department of the Taoiseach. 2010. Arkivert fra [https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html originalen] 10. august 2011</ref>
=== Irsk opprør og sjølvstende ===
[[Fil:Easter_Proclamation_of_1916.png|mini|Proklamasjonen om irsk republikk under påskeopprøret i 1916.]]
Resten av [[Irish Volunteers]], som avviste Redmond og motarbeidde all støtte frå Storbritannia, starta eit væpna opprør mot britisk styre i påskeopprøret i 1916, saman med [[Irish Citizen Army]]. Opprøret byrja den 24. april 1916 med ei erklæring om sjølvstande.<ref>[https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html Irish Soldiers in the First World War], ''1916 Commemorations''. Department of the Taoiseach. 2010. Arkivert fra [https://web.archive.org/web/20110810192700/http://www.taoiseach.gov.ie/eng/Taoiseach_and_Government/History_of_Government/1916_Commemorations/Irish_Soldiers_in_the_First_World_War.html originalen] 10. august 2011</ref> Etter ei veke med tunge kamper, fyrst og fremst i Dublin, blei dei overlevande opprørarane tvinga til å overgje posisjonane sine. Fleirtalet blei fengsla, med femten av fangane (blant anna dei fleste av leiarane) blei avretta som landssvikarar mot Storbritannia. Dette omfatta òg [[Pádraig Pearse|Patrick Pearse]], talsmannen for opprøret og som gav signalet til dei frivillege om å starta opprøret, og [[James Connolly]], ein sosialist og grunnleggjaren av fagforeininga [[Industrial Workers of the World]] og både dei irske og skotske arbeidarrørslene. [[Verneplikt]] blei utløyst ved at dei britiske styresmaktene la fram lov om å innføra ålmenn verneplikt i Irland i april 1918. Ein kraftig opposisjon blei leia av fagforeiningar, irske nasjonalistparti og katolske biskopar og prestar. Det blei vedteke ein vernepliktslov, men han blei aldri sett i kraft, og ingen irar blei innkalla til den britiske hæren. Desse hendingane hadde ein djupgående effekt på å endra opinionen i Irland mot den britiske regjeringa.<ref>Hennessy, Dave (udatert): [https://www.waterfordmuseum.ie/exhibit/web/Display/article/283/1/The_Hay_Plan__Conscription_In_Ireland_During_WW1_Introduction.html «The Hay Plan & Conscription in Ireland During WW1»], ''Waterford County Museum''</ref>
[[Den irske republikkenen]], som blei oppretta i 1919, tilbakedaterte proklamasjonen sin til påskeopprøret.
I 1922, etter [[den irske sjølvstendekrigen]], blei øya delt i to. I nord oppstod [[Nord-Irland]], ein britisk provins som med unntak av perioden 1971-1998 har hatt avgrensa sjølvstyre. Området har heile tida hatt politiske og religiøse konfliktar, og særleg i perioden 1968-1997 var det omfattande valdsbruk som òg spreidde seg til Storbritannia og den sørlege delen av øya. I sør oppretta britane Sør-Irland, medan irane oppretta Den irske republikken. Med [[den anglo-irske traktaten]] blei den sørirske staten så til [[Den irske fristaten]] (Eire). I 1949 blei Eire heilt sjølvstendig som den irske republikken.
==Samfunn==
=== Språk ===
[[Fil:Percentage_stating_they_speak_Irish_daily_outside_the_education_system_in_the_2011_census.png|mini|Andel av folkesetnaden som talar irsk dagleg (utanfor utdanningssystemet) ved folketeljinga for 2011.]]
Irsk og engelsk er offisielle språk i landet.{{Sfn|Clarke|1993}}
Den irske grunnloven skildrar irsk som «nasjonalspråket» og «det fyrste offisielle språket», men engelsk («det andre offisielle språket») er likevel det dominerande språket i landet. Ved folketeljinga i 2016 sa omtrent 1,75 millionar menneske (40 % av folkesetnaden) at dei var i stand til å snakka irsk, men av dei snakka berre under 74 000 det på dagleg basis.<ref>[https://www.cso.ie/en/releasesandpublications/ep/p-cp10esil/p10esil/ilg/ «Irish Language and the Gaeltacht (within Census of Population 2016 – Profile 10 Education, Skills and the Irish Language)»]. ''Central Statistics Office''.</ref> Irsk blir tala som minoritetsspråk i eit lite tal landlege område, hovudsakleg vest og sør i landet, som saman er kjende som [[Gaeltacht]]. Bortsett frå i desse regionane er vegskilt vanlegvis tospråklege.<ref>Road Traffic (Signs) (Amendment) Regulations 1970 [http://www.irishstatutebook.ie/eli/1970/si/164/made/en/html (S.I. No. 164 of 1970). Signed on 16 July 1970]. Statutory Instrument of the Government of Ireland.</ref> Dei fleste offentlege meldingar og trykte medium er berre på engelsk. Sjølv om staten offisielt er tospråkleg, kan innbyggjarane ofte slita med å få tilgang til statlege tenester på irsk, og dei fleste offentlege publikasjonane er ikkje tilgjengelege på begge språka, sjølv om innbyggjarane har rett til å forholda seg til staten på irsk. Irskspråklege medium er blant anna TV-kanalen [[TG4]], radiostasjonen ''RTÉ Raidió na Gaeltachta'' og nettavisen ''Tuairisc.ie''. I dei irske forsvarsstyrkane er alle kommandoar for fot- og armøvingar gjevne på irsk.
Som eit resultat av immigrasjon er polsk det mest tala språket i Irland etter engelsk, med irsk som det tredje mest tala.<ref>[https://www.rte.ie/news/2012/0329/315449-divorce-rate-up-150-since-2002-census/ «Irish is third most used language – Census»], ''Raidió Teilifís Éireann''. 29. mars 2012.</ref> Fleire andre sentraleuropeiske språk ([[tsjekkisk]], [[ungarsk]] og [[slovakisk]]) og [[baltiske språk]] ([[litauisk]] og [[latvisk]]) blir òg snakka på dagleg basis. Andre språk som vert snakka i Irland er blant anna [[shelta]], som blir tala av [[paveefolk]] (irske reisandefolk), og ein dialekt av [[skotsk]] blir snakka av nokre ulsterskottar i [[County Donegal|Donegal]].<ref>[https://www.ulsterscotsagency.com/what-is-ulster-scots/language/ «An introduction to the Ulster-Scots Language»], ''Ulster-Scots Agency''</ref>
=== Fylke ===
Irland har tradisjonelt hatt 26 fylke (''county''), som framleis vert brukt kulturelt, historisk og i idrett. Etter omorganisering har Dublin vore delt opp i 4 fylke og Tipperary har blitt til to fylke. Totalt har republikken Irland 30 fylke.
* [[County Carlow]]
* [[County Cavan]]
* [[County Clare]]
* [[County Cork]]
* [[County Donegal]]
* [[County Dublin]]
** [[Dublin City]]
** [[Fingal]]
** [[Dun Laoghaire-Rathdown]]
** [[South County Dublin]] (''Tallaght'')
* [[County Galway]]
* [[County Kerry]]
* [[County Kildare]]
* [[County Kilkenny]]
* [[County Laois]]
* [[County Leitrim]]
* [[County Limerick]]
* [[County Longford]]
* [[County Louth]]
* [[County Mayo]]
* [[County Meath]]
* [[County Monaghan]]
* [[County Offaly]]
* [[County Roscommon]]
* [[County Sligo]]
* [[County Tipperary]]
** [[Tipperary North Riding]]
** [[Tipperary South Riding]]
* [[County Waterford]]
* [[County Westmeath]]
* [[County Wexford]]
* [[County Wicklow]]
===Byar===
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
|+Dei største byane og urbane sentera i republikken Irland ved folkesetnad (folketelling 2022)<ref>[https://data.cso.ie/table/F1013 «Population Density and Area Size F1013»], ''Central Statistics Office (CSO)''. 29. juni 2023.</ref>
!Nr.
!Namn
!Folkesetnad
!Nr.
!Namn
!Folkesetnad
|-
| style="background:#f0f0f0" |1
| align="left" |'''[[Dublin]]'''
|1 263 219
|11
| align="left" |'''[[Ennis]]'''
|27 923
|-
| style="background:#f0f0f0" |2
| align="left" |'''[[Cork]]'''
|222 526
|12
| align="left" |'''[[Carlow]]'''
|27 351
|-
| style="background:#f0f0f0" |3
| align="left" |'''[[Limerick]]'''
|102 287
|13
| align="left" |'''[[Kilkenny]]'''
|27 184
|-
| style="background:#f0f0f0" |4
| align="left" |'''[[Galway]]'''
|85 910
|14
| align="left" |'''[[Naas]]'''
|26 180
|-
| style="background:#f0f0f0" |5
| align="left" |'''[[Waterford]]'''
|60 079
|15
| align="left" |'''[[Tralee]]'''
|26 079
|-
| style="background:#f0f0f0" |6
| align="left" |'''[[Drogheda]]'''
|44 135
|16
| align="left" |'''[[Newbridge i Kildare|Newbridge]]'''
|24 366
|-
| style="background:#f0f0f0" |8
| align="left" |'''[[Dundalk]]'''
|43 112
|17
| align="left" |'''[[Balbriggan]]'''
|24 322
|-
| style="background:#f0f0f0" |7
| align="left" |'''[[Swords i Dublin|Swords]]''' i Dublin
|40 776
|18
| align="left" |'''[[Portlaoise]]'''
|23 494
|-
| style="background:#f0f0f0" |9
| align="left" |'''[[Navan]]'''
|33 886
|19
| align="left" |'''Athlone'''
|22 869
|-
| style="background:#f0f0f0" |10
| align="left" |'''[[Bray]]'''
|33 512
|20
| align="left" |'''[[Mullingar]]'''
|22 667
|}
== Kultur ==
Kulturen i Irland var i fleire hundreår hovudsakleg irsk-gælisk, og landet er framleis ein av dei seks viktigaste keltiske nasjonane.
Irland hadde sitt eige alfabet, [[ogham]], som gradvis blei avløyst av det latinske som kom til landet rundt år 400 med kristne misjonærer.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref> Etter den anglo-normanniske invasjonen på 1100-talet, og gradvis engelsk erobring og kolonisering frå 1500-talet, blei Irland påverka av engelsk og skotsk kultur. Etter dette deler den irske kulturen, sjølv om han skil seg i mange aspekt, kjenneteikn med resten av anglosfæren (dei delane av verda der ein talar engelsk), det katolske Europa og andre mindre keltiske regionar. Den irske diasporaen (irar som har utvandra til andre delar av verda), ein av dei største og mest spreidde i verda, har bidratt til globaliseringa av irsk kultur, og produsert mange leiande skikkelsar innan kunst, musikk og vitskap.
=== Litteratur ===
[[Fil:Yeats_Boughton.jpg|mini|W.B. Yeats (1865-1939) ]]
Irland har bidrege til verdslitteraturen på både engelsk og irsk. Moderne irsk skjønnlitteratur byrja i 1726, med utgjevinga av romanen ''[[Gullivers reiser]]'' av [[Jonathan Swift]]. Andre forfattarar av tyding på 1700-talet og deira mest oppsiktsvekkjande verk omfattar mellom anna [[Laurence Sterne]] med utgjevinga av ''Herr Tristram Shandys liv og meninger'' (ni bind, 1759-1767), og [[Oliver Goldsmith]] med ''The Vicar of Wakefield'' (1766). Ei rekkje irske romanforfattarar dukka opp i løpet av 1800-talet, mellom anna [[Maria Edgeworth]], [[John Banim]], [[Gerald Griffin]], [[Charles Kickham]], [[William Carleton]], George Moore og forfattarkollektivet Somerville & Ross (Edith Somerville og Violet Florence Martin). [[Bram Stoker]] er best kjend som forfattaren av romanen ''[[Dracula]]'' frå 1897.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref>
I 1922 gav [[James Joyce]] ut det mest kjende verket sitt ''[[Ulysses]]'', som er ei tolking av ''[[Odysseen]]'' sett i Dublin. Edith Somerville heldt fram med å skriva etter at partnaren Violet Florence Martin døydde i 1915. [[Annie M.P. Smithson]] frå Dublin var ein av fleire forfattarar som gav ut populære kjærleiksromanar i 1920- og 1930-åra. Etter [[andre verdskrigen]] blei det gjeve ut populære romanar av blant anna Brian O'Nolan, som gav ut som [[Flann O'Brien]], [[Elizabeth Bowen]] og [[Kate O'Brien]]. I løpet av dei siste tiåra av 1900-talet kom [[Edna O'Brien]], John McGahern, [[Maeve Binchy]], [[Joseph O'Connor]], Roddy Doyle, [[Colm Tóibín]] og [[John Banville]] i framgrunnen som romanforfattarar.
[[Patricia Lynch]] var ein produktiv forfattar av bøker for barne- og ungdom på 1900-talet. I same sjanger var verka til [[Eoin Colfer|Eoin Colfers]] betydelege bestseljarar på byrjinga av 2000-talet, særleg bokserien [[Artemis Fowl]].<ref>[https://www.irishtimes.com/culture/books/eoin-colfer-signs-artemis-fowl-spin-off-series-deal-1.3457107 «Eoin Colfer signs Artemis Fowl spin-off series deal»], ''The Irish Times''. 11. april 2018. Sitat: «Colfer is ''The New York Times'' best-selling author of eight books in the Artemis Fowl series, with sales in excess of 25 million copies.»</ref> I sjangeren [[Novelle|noveller]] og kortprosa, som er ei form mange irske forfattarar har valt, finst blant anna leiande forfattarar [[Seán Ó Faoláin]], [[Frank O'Connor]] og [[William Trevor]]. Kjende irske diktarar er blant anna [[Patrick Kavanagh]], [[Thomas McCarthy]], [[Dermot Bolger]] og [[Nobelprisen i litteratur|nobelprisvinnarane i litteratur]] [[William Butler Yeats]] og [[Seamus Heaney]] (fødd i [[Nord-Irland]], men busett i Dublin). Leiande irskspråklege forfattarar er Pádraic Ó Conaire, [[Máirtín Ó Cadhain]], Séamus Ó Grianna og [[Nuala Ní Dhomhnaill]].
Historia til irsk teater byrja med utbygginga av den engelske administrasjonen i Dublin på byrjinga av 1600-talet. Etter dette har Irland gjeve betydelege bidrag til engelskspråkleg drama. I den tidlege historia si hadde teateroppsetjingar i Irland ein tendens til å tena politiske føremál, men etter kvart som det blei opna fleire teater og interessa for populære førestillingar voks, blei underhaldningsutvalet meir mangfaldig. Mange Dublin-baserte teater utvikla samband til sine teater i London, og britiske produksjonar fann ofte vegen til den irske scenen. Men dei fleste irske dramatikarar drog til utlandet for å etablera seg. På 1700-talet var [[Oliver Goldsmith]] og [[Richard Brinsley Sheridan]] to av dei mest suksessrike dramatikarane på scenen i London. På byrjinga av 1900-talet byrja teaterkompani som var vigde til å setja opp irske skodespel og utviklinga av forfattarar, regissørar og utøvarar å dukka opp, noko som let mange irske dramatikarar læra faget og etablera eit rykte i Irland framfor i Storbritannia eller USA. Etter tradisjonen til anerkjente utøvarar, hovudsakleg [[Oscar Wilde]], nobelprisvinnarane i litteratur [[George Bernard Shaw]] (1925) og [[Samuel Beckett]] (1969), har dramatikarar som [[Seán O'Casey]], [[Brian Friel]], [[Sebastian Barry]], [[Brendan Behan]], [[Conor McPherson]] og [[Billy Roche]] hatt populær suksess.<ref>Houston, Eugenie (2001): [[iarchive:workinglivingini00euge|''Working and Living in Ireland'']]. Working and Living Publications. {{ISBN|0-9536896-8-9}}; s. 299.</ref> Andre irske dramatikarar frå 1900-talet er blant anna [[Denis Johnston]], Thomas Kilroy, Tom Murphy, Hugh Leonard, Frank McGuinness og John B. Keane.
=== Film ===
Filmindustrien i Irland får statsstøtte frå [[Bord Scannán na hÉireann]]. Dette har hjelpt regissørar som [[Neil Jordan]] og [[Jim Sheridan]], og støtta irske filmar som ''[[Intermission]]'' av [[John Crowley]] og ''[[Breakfast on Pluto]]'' av Neil Jordan. Ein politikk med skattelett og andre initiativ har òg ført til at internasjonal film har kome til Irland, blant anna [[Mel Gibson]] sin historiske film ''[[Braveheart]]'' og [[Steven Spielberg]] sin krigsfilm ''[[Saving Private Ryan]]''.
=== Musikk ===
{{Utdjupande artikkel|irsk musikk|irsk folkemusikk}}
[[Fil:Thin_Lizzy_-1983.jpg|venstre|mini|Thin Lizzy, eit populært irsk hardrockband skipa i 1969.]]
[[Fil:Trinity_Academy_of_Irish_Dance.jpg|mini|Unge irske dansarar som opptrer på eit show.]]
Irsk musikk er særleg kjent for folkemusikk, [[The Chieftains]] (etablert 1963)<ref>[https://wardirishmusicarchives.com/Exhibits/Irish-American-Hall-of-History/Chieftains.htm «The Chieftains – Irish American Hall of History»], ''Ward Irish Music Archives''</ref> var den fyrste gruppa som nådde ut til eit yngre og eit internasjonalt publikum på 1900-talet. [[The Clancy Brothers]] og [[The Dubliners]] blei skipa på omtrent same tid.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://www.irishmusicdaily.com/paddy-moloney|tittel=Paddy Moloney – leader of the Chieftains|språk=en-us|verk=Irish Music Daily|vitja=2021-08-10}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://irishamerica.com/2003/10/the-chief-of-irish-music/|tittel=The Chief of Irish Music {{!}} Irish America|språk=en-US|vitja=2021-08-10}}</ref> The Clancy Brothers verka blant anna i folke-miljøet i New York då den unge [[Bob Dylan]] dukka opp. Dylan var ein ivrig fan og elev av dei litt eldre irane.<ref>{{Cite book |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2014110448212 |title=Historien om rock |date=1988 |publisher=Den norske bokklubben |isbn=8252518109 |location=Stabekk |page=}}</ref><ref>{{Cite journal|date=2021-04-28|title=How The Clancy Brothers inspired Bob Dylan|url=https://www.rte.ie/culture/2021/0421/1211260-how-the-clancy-brothers-inspired-bob-dylan/|journal=RTE|language=en|access-date=2021-08-10|quote=Shortly after arriving from Minnesota, an eager and fidgeting Dylan met, followed and studied The Clancy Brothers. It was also his connection with the brothers that would help him break into the music industry.}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=http://www.theguardian.com/music/2009/dec/04/liam-clancy-dies-obituary|tittel=Liam Clancy obituary|dato=2009-12-04|språk=en|verk=the Guardian|vitja=2021-08-10|sitat=Among those who have claimed an influence are Sinéad O'Connor, the Pogues, Bono and the Dubliners.}}</ref><ref>{{Cite news|last=Weber|first=Bruce|date=2009-12-05|title=Liam Clancy, Last of the Folk Group, Dies at 74|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2009/12/05/arts/music/05clancy.html|issn=0362-4331|quote=Liam Clancy lived in Greenwich Village, where he befriended another young folk singer, Bob Dylan.}}</ref>
Irsk tradisjonell folkemusikk har halde seg levande, til trass for globaliserande kulturelle krefter, og har halde på mange tradisjonelle aspekt. Han har påverka ulike musikksjangrar, som amerikansk country- og rootsmusikk, og til ein viss grad moderne [[rock]]. Han har tidvis blitt blanda med stilar som [[rock and roll]] og [[Pønkrock|punkrock]]. Irland har òg hatt fleire internasjonalt kjende kunstnarar innan andre sjangrar, som rock, [[pop]], [[jazz]] og [[blues]]. Den mestseljande musikalske eksporten til landet er rockebandet [[U2]], som har selt 170 millionar eksemplarar av albuma sine over heile verda sidan gruppa blei skipa i 1976.<ref>Mason, Anthony (24. mai 2015): [https://www.cbsnews.com/news/u2-what-theyre-still-looking-for/ «U2: What they're still looking for»], ''CBS News''</ref>
Det finst ei rekkje klassisk musikkensemble rundt om i Irland, til dømes [[RTÉ Performing Groups]], tilknytt den statlege allmennkringkastaren [[Raidió Teilifís Éireann]]. Irland har òg to operaorganisasjonar: [[Irish National Opera]] i Dublin, og den årlege [[Wexford Opera Festival]], som promoterer mindre kjende operaer, og som går føre seg i oktober og november. Irske komponistar innanfor klassisk musikk er blant andre [[Turlough O'Carolan]], [[John Field]], [[Gerald Barry]], [[Michael William Balfe]], [[Charles Villiers Stanford]] og [[Charles Wood]].
Irsk dans kan grovt sett delast inn i selskapsdans og profesjonell dans (som [[ballett]]). Irsk selskapsdans kan delast inn i [[céilí]] og [[kvadrilje]]. Irske kvadriljar blir dansa av fire par arrangert i ein firkant, medan céilí-danser blir dansa av varierte formasjonar av par på 2 til 16 personar. Det er òg mange stilistiske skilnadar mellom desse to formene. Irsk selskapsdans er ein levende tradisjon, og det finst variasjonar av særskilde dansar over heile landet. Nokre stadar blir dansar bevisst modifiserte og nye dansar koreograferte. Profesjonell dans er tradisjonelt referert til som steppedans. [[Irsk steppedans]] (''step dance''), som blei popularisert av showet [[Riverdance]], er kjent for raske fotrørsler, med kroppen og armane stort haldne i ro. Det same dansa solo er generelt prega av ein kontrollert, men ikkje stiv overkropp, strake armar og raske, presise fotrørsler. Solodansane kan anten vera i «mjuk sko» eller «hard sko».<ref>Brennan, Helen (2001): [https://books.google.com/books?id=d3zVxD6db50C ''The Story of Irish Dance'']. Rowman & Littlefield. {{ISBN|9781589790032}}.</ref>
=== Arkitektur ===
[[Fil:Monasterboice_(52364039739).jpg|mini|Ruinene av Monasterboice i [[County Louth|Louth]] er frå tidlege kristne busetningar.]]
[[Fil:Dublin_Custom_House_South_Side_6.jpg|mini|Dublin Custom House er ein nyklassisistisk bygning frå slutten av 1700-talet.]]
Irland har ei mengd oldtidsmonument og strukturar,<ref>[https://web.archive.org/web/20170206210335/http://www.megalithomania.com/ «The Megalithic Monuments of Ireland»], ''Megalithomania''. Arkivert fra [http://www.megalithomania.com/ originalen] 6. februar 2017.</ref> som overlever i ulike tilstandar av bevaring. Frå yngre steinalder finst strukturar som [[Brú na Bóinne]], [[Poulnabrone dolmen|Poulnabronedyssen]], Castlestrange-steinen, Turoe-steinen og Drombeg-steinsirkelen.<ref>[http://www.megalithicireland.com/Drombeg.htm «Drombeg Stone Circle, Cork»], ''Megalithic Ireland''</ref> Ettersom Irland aldri var ein del av [[Roma i antikken|Romarriket]], er gammal arkitektur i gresk-romersk stil ekstremt sjeldan, i motsetnad til det meste av Vest-Europa. Landet hadde i staden ein lengre periode med jarnaldararkitektur.<ref>[https://web.archive.org/web/20101013012557/http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD43-410 «AD 43–410 Roman Iron Age»], ''WorldTimelines.org.uk''. Arkivert fra [http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD43-410 originalen] 13. oktober 2010.</ref> Det høge [[Rundtårn|rundtårnet]] oppstod i [[tidleg mellomalder]].
Med kristendomen kom enkle klosterhus bygde i stein, på stadar som Clonmacnoise, [[Skellig Michael]] og [[Inis Cathaigh]] (Scattery Island). Ein har merka seg ein stilistisk likskap mellom desse dobbeltklostera (kloster for både munkar og nonner) og tilsvarande [[Koptarar|koptiske]] kloster i Egypt.<ref>Meinardus (2002), s. 130.</ref> Irsk-gæliske kongar og adelsmenn busette seg i ringborger eller i [[Crannóg|crannógar]].<ref name="worldtimelines2">[https://web.archive.org/web/20101012042003/http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 «AD 410–1066 Early medieval»], ''WorldTimelines.org.uk''. Arkivert fra [http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 originalen] 12. oktober 2010.</ref> Kyrkjereformer på 1100-talet via [[cisterciensarordenen]] stimulerte kontinental innverknad, med dei [[Romansk stil|romanske]] klostera [[Mellifont-klosteret|Mellifont]], [[Boyle-klosteret|Boyle]] og [[Tintern-klosteret (Wexford)|Tintern]].<ref>Moody (2005), s. 735.</ref> Den gæliske busetninga hadde vore avgrensa til dei monastiske urbyane (bosetningar rundt kloster), slik som [[Kells i Meath|Kells]], der det noverande gatemønsteret til ein viss grad er bevart i den opphavlege sirkulære busetnaden.<ref>[https://consult.meath.ie/en/consultation/meath-adopted-county-development-plan/chapter/kells-historic-core-architectural-conservation-area «Kells Historic Core Architectural Conservation Area»], ''Meath County Council'', 3. november 2021</ref> Det blei fyrst utvikla urbane busetningar etter perioden med innvandring og busetningar frå norrøne folk som kom som vikingar.<ref name="worldtimelines">[https://web.archive.org/web/20101012042003/http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 «AD 410–1066 Early medieval»], ''WorldTimelines.org.uk''. Arkivert fra [http://www.worldtimelines.org.uk/world/british_isles/ireland/AD410-1066 originalen] 12. oktober 2010.</ref> Dei store irsk-norrøne ''[[Longphort|longphuirt]]'' låg ved kysten som hamnebusetndear, men med mindre busetnader i innlandet har fått namn etter dei, til dømes [[Longford]].<ref>Valante, Mary A. (2008): ''The Vikings in Ireland: Settlement, Trade, and Urbanization''. Dublin: Four Courts Press</ref> Desse hamnebusetnadane, som Dublin, utvikla seg til byar med pengeøkonomi.
Anglo-normannarane bygde massive [[Festning|festningar]] på slutten av 1100-talet, som [[Dublin Castle]] og [[Kilkenny Castle]],<ref>[http://www.ancientfortresses.org/irish-castles.htm «Irish Castles»], ''Castles.me.uk''</ref> og innførte konseptet med planlagde handelsbya med forsvarsmurar. Desse fekk juridisk status og fleire rettar ved tildeling av eit charter i samsvar med engelsk [[føydalisme]]. Chartera styrte spesifikt utforminga av desse byane.<ref name="Butlin2">Butlin R.A. (1977): ''The Development of the Irish Town'', Croom Helm</ref> To betydelege bølgar av planlagt bydanning følgde, den fyrste var byane frå 1500- og 1600-talet med engelske busetjarar, som blei brukte som ein mekanisme for dei engelske [[Huset Tudor|tudorkongane]] for å undertrykkja lokale irske opprør, følgd av godseigarbyar på 1700-talet.<ref name="Butlin">Butlin R.A. (1977): ''The Development of the Irish Town'', Croom Helm</ref> Blant dei planlagde normanniske byane er blant anna [[Drogheda]] og [[Youghal]]; busetjarbyar er [[Portlaoise]] og [[Portarlington]]; godt bevarte planlagde byar frå 1700-talet er blant anna [[Westport i Irland|Westport]] og [[Ballinasloe]]. Desse planlagde urbane busetnadane utgjer fleirtalet av dagens irske byar over heile landet.
[[Gotisk arkitektur|Gotiske]] katedraler, som [[St Patrick's Cathedral i Dublin|St Patrick-katedralen]] i Dublin, blei òg introdusert av [[Normannarar|normannane]].<ref>Greenwood (2003), s. 813.</ref> [[Fransiskanarordenen]] var dominerande i regi av kloster i seinmellomalderen, medan elegante tårnhus, som [[Bunratty Castle]], blei bygde av den irsk-gæliske og normanniske adelen.<ref>[https://www.askaboutireland.ie/reading-room/history-heritage/architecture/Architecture/historical-periods-1/the-later-middle-ages/ «The Later Middle Ages: 1350 to 1540»], ''AskAboutIreland.ie''</ref> Mange religiøse bygningar blei øydelagde med [[Oppløysinga av klostera i England|oppløysinga av klostera]].<ref>[https://www.askaboutireland.ie/reading-room/history-heritage/architecture/Architecture/historical-periods-1/the-later-middle-ages/ «Early Tudor Ireland: 1485 to 1547»], ''AskAboutIreland.ie''</ref> Etter gjeninnføringa av det engelske monarkiet etter at [[Oliver Cromwell]] var død feide arkitekturtypar som [[palladianisme]] og [[rokokko]], særleg gods og herregardar, gjennom Irland under initiativ av [[Edward Lovett Pearce]], med [[Parliament House (Dublin)|Parliament House]], parlamentsbygningane i Dublin (fram til 1803) som det viktigaste.<ref name="Greenwood_815">Greenwood (2003), s. 815.</ref>
Med oppføringa av bygningar som The Custom House, Four Courts, [[Hovudpostkontoret i Dublin|General Post Office]] og King's Inns (den eldste jusskulen i Irland), bløma dei nyklassistiske og georgiske stilane, særleg i Dublin. Georgianske rekkehus gav gatar eit einestående særpreg, særleg i Dublin, Limerick og Cork. Etter den katolske emansipasjonen dukka det opp katedralar og kyrkjer påvirka av den franske [[Nygotikk|nygotikken]], som St Colmans-katedralen og Saint Fin Barre-katedralena.<ref name="Greenwood_815" /> Irland har lenge vore assosiert med hytter med stråtak, som i dag blir rekna som særs sjarmerande.<ref>[https://web.archive.org/web/20171011005154/http://www.ballybegvillage.com/thatching.html «Thatching in Ireland»], ''BallyBegVillage.com''. Arkivert fra [http://www.ballybegvillage.com/thatching.html originalen] 11. oktober 2017.</ref>
Frå og med den amerikansk-designa [[art deco]]-kyrkja ved [[Turners Cross (Cork)|Turners Cross]] i Cork i 1927, følgde irsk arkitektur den internasjonale trenden mot moderne og elegante byggestilar sidan 1900-talet.<ref>[https://web.archive.org/web/20171011005154/http://www.ballybegvillage.com/thatching.html «Thatching in Ireland»], ''BallyBegVillage.com''. Arkivert fra [http://www.ballybegvillage.com/thatching.html originalen] 11. oktober 2017.</ref> Andre utviklingar er blant anna regenerering av Ballymun, ein forstad til Dublin, og ei urban utviding av Dublin ved Adamstown.<ref>[https://web.archive.org/web/20150903232010/http://www.sdcc.ie/services/planning/strategic-development-zones/adamstown?option=com_content&task=view&id=353&Itemid=203 «About Adamstown»], ''South Dublin County Council''. Arkivert fra [http://www.sdcc.ie/services/planning/strategic-development-zones/adamstown?option=com_content&task=view&id=353&Itemid=203 originalen] 3. september 2015</ref> Sidan etableringa av Dublin Docklands Development Authority, ein byplanleggingsinstitusjon i 1997, gjekk området Dublin Dockland gjennom storstilt ombygging, som omfatta bygginga av [[Convention Centre Dublin]] og Bord Gáis Energy Theatre.<ref>[https://web.archive.org/web/20110927154054/http://www.ddda.ie/index.jsp?p=99&n=138 «Docklands Authority – About Us»], ''DDDA.ie''. Arkivert fra [http://www.ddda.ie/index.jsp?p=99&n=138 originalen] 27. september 2011.</ref> [[Capital Dock]] i Dublin, som stod ferdig i 2018, er den høgaste bygningen i republikken Irland med ei høgd på 79 meter og 22 etasjer ([[Obel Tower]] på 85 meter i [[Belfast]] i Nord-Irland er den høgste på øya Irland). Royal Institute of the Architects of Ireland (RIAI) regulerer arkitekturpraksis i den irske staten.<ref>[https://web.archive.org/web/20100928211424/http://www.riai.ie/about_the_riai «About the RIAI»], ''Riai.ie''. Arkivert fra [http://www.riai.ie/about_the_riai originalen] 28. september 2010.</ref>
=== Irsk mat og drikke ===
[[Fil:J'ai_commencé_ma_visite_de_Dublin..._(8777546507).jpg|mini|Ein [[pint]] med Guinness]]
Irsk matlaging er tradisjonelt basert på kjøt og mjølkeprodukt, supplert med grønsaker og sjømat. Eit døme på populære irske matrettar er blant anna [[boxty]] (potetpannekake), [[colcannon]] (potetstappe og kokt kål; omtalt i folkesangen «Colcannon» frå 1800-talet), [[coddle]] (resemat av pølse, flask og potet, med lauk, salt, pepper og urter), [[Irsk stuing|stew]] (lapskaus med lammekjøt og poteter) og bacon og kål (irsk ''bagún agus cabáiste''), som ein av dei mest tradisjonelle irske kvardagsmiddagane.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.thedailymeal.com/1201942/colcannon-the-traditional-irish-side-thats-perfect-for-st-patricks-day/|tittel=Colcannon: The Traditional Irish Side That's Perfect For St. Patrick's Day|etternamn=Nash|førenamn=Elias|dato=2023-02-16|språk=en-US|verk=The Daily Meal|vitja=2024-01-17}}</ref><ref>Sheehan, Seán; Levy, Pat (2003): ''Dublin'', 2. utg., Footprint Travel Guides. {{ISBN|1-903471-66-4}}; p. 134. Sitat: «that most traditional of Irish workaday meals: bacon and cabbage»</ref><ref>{{Cite news|last=Cloake|first=Felicity|date=2019-03-20|title=How to cook the perfect colcannon|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/food/2019/mar/20/perfect-colcannon-recipe-potatoes-cabbage-felicity-cloake|issn=0261-3077}}</ref> Irland er kjent for den fulle irske frukosten, som inkluderer steikt eller grilla mat. Frukosten består vanlegvis av baconskiver, egg, pølse, blodpudding og steikt tomat.
Bortsett frå påverknaden frå europeiske og internasjonale matretter, har det vore ei framvekst av eit nytt irsk kjøkken basert på tradisjonelle ingrediensar handsama på nye måtar.<ref name="Food&Drink">[https://www.irelandlogue.com/food-drink «Food & Drink in Ireland»], ''Ireland Logue''</ref> Dette kjøkkenet er basert på ferske grønsaker, fisk, østers, blåskjel og andre skaldyr, og det breie utvalet av handlaga ostar som no blir produserte over heile landet. Skaldyr har auka i popularitet, særleg på grunn av skaldyr av høg kvalitet som er tilgjengelege frå den lange irske kystlinja. Dei mest populære fiskeartane er blant anna [[laks]] og [[torsk]]. Tradisjonelle brød er natronbrød<ref>[https://brodogkorn.no/oppskrift/natronbrod/ natronbrød], ''Brød & korn''</ref> og kveitebrød. [[Barmbrack]], ofte forkorta til brack, er eit gjæra brød med korintar<ref>[https://naob.no/ordbok/korint «korint»], ''NAOB''</ref> og rosiner som tradisjonelt blir ete på [[Helgemessaftan|halloween]].<ref>McElwain, Aoife (28. oktober 2017): [https://www.irishtimes.com/life-and-style/food-and-drink/now-we-know-what-s-so-spooky-about-barmbrack-1.3267009 «Now we know ... What's so spooky about barmbrack?»], ''The Irish Times''.</ref>
Populære drikkar til kvardags blant irar er særleg te og kaffi. Alkoholhaldige drikkar knytte til Irland er blant anna [[poitín]] (irsk heimebrent) og det verdskjende ølslaget [[Guinness]], som er ein tørr [[stout]] med opphav i bryggeriet til [[Arthur Guinness]] ved St. James's Gate i Dublin.<ref name="opplev">{{Cite book |last=Hunt, Lindsay |url=https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010043003020 |title=Opplev Irland |date=1997 |publisher=Aschehoug |isbn=8203221645 |location=Oslo |page=}}</ref> [[Irsk whiskey]] er òg populær over heile landet og kjem i ulike former, òg som single malt, single grain og blended whisky.
=== Idrett ===
[[Fil:Inter_Bde_Football_final_2011_(6106312922).jpg|mini|Gælisk fotball er ein av dei mest populære idrettane i Irland.]]
[[Gælisk fotball]] (''Peil Ghaelach'') og [[hurling]] er tradisjonelle irske idrettar i Irland, så vel som populære tilskodarsportar.<ref>[https://www.gaa.ie GAA], offisielt nettsted</ref> Dei blir administrert av [[Gaelic Athletics Association]] på heile den irske øya. Andre gæliske kamper organisert av laget er gælisk handball og [[Roundel Dome|rounders]], sistnemnde blei importert frå England i tudortida.<ref>[https://web.archive.org/web/20071112065508/http://www.nra-rounders.co.uk/dyncat.cfm?catid=17177 «History of the Game»], ''National Rounders Association''. Arkivert fra [http://www.nra-rounders.co.uk/dyncat.cfm?catid=17177 originalen] 23. februar 2006</ref>
[[Fotball]] er den tredje mest populære tilskodarsporten, og har det høgaste nivået av deltaking.<ref>[https://web.archive.org/web/20150712134834/http://www.esri.ie/pdf/BKMNINT180_Main%20Text_Social%20and%20Economic%20Value%20of%20Sport.pdf «Social and Economic Value of Sport in Ireland»] (PDF), ''Esri.ie''. Arkivert fra [http://www.esri.ie/pdf/BKMNINT180_Main%20Text_Social%20and%20Economic%20Value%20of%20Sport.pdf originalen] (PDF) 12. juli 2015.</ref> Sjølv om [[League of Ireland]] er den nasjonale ligaen, er engelske [[Premier League]] den mest populære blant publikum.<ref>Whelan, Daire (2006): ''Who Stole Our Game?''. Gill & Macmillan Ltd. {{ISBN|0-7171-4004-0}}.</ref> [[Det irske herrelandslaget i fotball|Det irske]] [[Det irske herrelandslaget i fotball|herrelandslaget i fotball]] spelar på internasjonalt nivå og blir administrert av [[Football Association of Ireland|det irske fotballforbundet]].<ref>[https://www.fai.ie/ireland/senior-men/latest «Senior Men»], ''FAI''</ref> [[Det irske kvinnelandslaget i fotball]] tok del i den fyrste verdsmeisterskapen sin i 2023.<ref>[https://www.fai.ie/ireland/senior-women/latest «Senior Women»], ''FAI''</ref><ref>Nowakowski, Wojciech (8. august 2023): [https://herfootballhub.com/2023-world-cup-all-8-debutants-and-how-far-they-made-it/ «Morocco, Ireland, Portugal: All 8 Women's World Cup debutants and how far they made it»], ''Her Football Hub''</ref>
[[Irish Rugby Football Union]] er det styrande organet for [[rugby union]], som blir spelt på lokalt og internasjonalt nivå, på for heile Irland. Det har ført fram spelarar som Brian O'Driscoll og Ronan O'Gara, som var på laget som vann Grand Slam for [[seksnasjonsturneringa]] i 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20150223164446/http://www.irishrugby.ie/rugby/fixturesandresults/5715.php/ «Ireland Are Grand Slam Champions!»], ''IRFU''. 21. mars 2009. Arkivert fra [http://www.irishrugby.ie/rugby/fixturesandresults/5715.php/ originalen] 23. februar 2015.</ref>
Suksessen til det irske [[Cricket|cricketlaget]] i [[verdmeisterskapen i cricket]] i 2007 førte til ein auka i populariteten til cricket, som blir administrert for heile Irland av Cricket Ireland.<ref>Selvey, Mike (17. mars 2011): [https://www.theguardian.com/sport/blog/2011/mar/17/ireland-cricket-more-elite-matches «Ireland is learning to love cricket and deserves more visits from the elite»], ''The Guardian''. London.</ref> Irland er ein av dei tolv testspelande medlemmane i [[International Cricket Council]], etter å ha fått teststatus i 2017. Det blir spelt profesjonelle innanlandskampar mellom dei store cricketforbunda i Leinster, Munster, Northern og North West.<ref>Bowen, Rowland (1970): ''Cricket: A History of its Growth and Development''. Eyre & Spottiswoode.</ref>
[[Nettball]] er representert av det irske landslaget i nettball.<ref>[http://www.netballireland.com/About «About Netball»], ''Netball Ireland''</ref>
[[Golf]] er ein annan populær sport i Irland, med over 360 golfbanar over heile landet.<ref>[https://www.golfpass.com/travel-advisor/course-directory/8422-ireland/ Golf courses of Ireland], ''WorldGolf''</ref> Landet har ført fram fleire internasjonalt suksessrike golfspelarar, som [[Pádraig Harrington]], [[Shane Lowry]] og [[Paul McGinley]].
[[Hesteveddeløp]] har ein stor plass i landet, med viktig avl og konkurranseverksemd. Det blir halde kappløp på banar som Curragh Racecourse i grevskapet Kildare og Leopardstown Racecourse like utanfor Dublin. Det er blitt avla fram irske meisterhestar som Galileo, Montjeu og Sea the Stars.
[[Boksing]] er ein av dei mest suksessrike irske idrettane på olympisk nivå. Boksing, som er administrert av Irish Athletic Boxing Association for heile Irland, har fått auka popularitet som resultat av den internasjonale suksessen til boksarar som [[Bernard Dunne]], [[Boksaren Andy Lee|Andy Lee]] og [[Katie Taylor]]. Sistnemnde representerte Irland under [[sommar-OL 2012]] i London, der ho tok gull.<ref>{{Cite web nb|title=Women's Light (60kg)|url=http://www.london2012.com/boxing/event/women-light-60kg/phase=bxw060300/index.html|url-status=dead|archive-url=https://archive.today/20130423014346/http://www.london2012.com/boxing/event/women-light-60kg/phase=bxw060300/index.html|archive-date=2013-04-23|access-date=30. desember 2012}}</ref>
Nokre av dei beste utøvarane i Irland innan [[friidrett]] har konkurrert ved [[Olympiske leikar|dei olympiske leikane]], som [[Eamonn Coghlan]] og [[Sonia O’Sullivan|Sonia O'Sullivan]]. Det årlege Dublin Marathon og Dublin Women's Mini Marathon er to av dei mest populære friidrettsarrangementa i landet.<ref>[https://web.archive.org/web/20110810093228/http://dublinmarathon.ie/general_history.php «A long and winding road»], ''Dublin Marathon''. Arkivert fra [http://dublinmarathon.ie/general_history.php originalen] 10. august 2011</ref>
==Merknadar==
{{Merknadar}}
==Kjelder==
<references/>
{{refopning}}
*''Delar av denne artikkelen bygger på «[[:nb:Irland|Irland]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 15. august 2026.''
{{refslutt}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
* {{offisiell nettstad}}
* [https://www.oireachtas.ie/ Oireachtas] (det irske parlamentet)
* [https://taoiseach.gov.ie/ Taoiseach] (den irske statsministeren)
{{Vest-Europa}}
{{EU}}
{{EØS}}
{{OECD}}
{{use dmy dates}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Irland| ]]
[[Kategori:Land i Europa]]
l5uaayp2nn2ua14wlgbvxpazrx4mwp3
Mal:OL
10
12582
3667709
3562468
2026-08-20T19:59:26Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
3667709
wikitext
text/x-wiki
{{navboks
|namn=OL
|tittel=[[Olympiske leikar|Dei olympiske leikane]]
|gruppe1=[[Olympiske sommarleikar|Sommar-OL]]
|status=collapsed
|bodyclass=hlist
|over=
*[[Olympiske idrettsgreiner|Idrettsgreiner]]
*[[Vertsbyar for OL|Vertsbyar]]
*[[Seremoniar under OL|Seremoniar]]
*[[Olympiske medaljar|Medaljar]]
*[[Medaljefordeling under OL|Medaljefordeling]]
*[[Olympiske medaljevinnarar|Medaljevinnarar]]
*[[Vertsbysøknadar for OL|Vertsbysøknadar]]
*[[Den internasjonale olympiske komité|IOK]] [[Nasjonal olympisk komité|NOK]]
*[[Olympiske symbol|Symbol]]
*[[Den olympiske elden]]
*[[Den olympiske eiden]]
|liste1=
*[[Sommar-OL 1896|Aten 1896]]
*[[Sommar-OL 1900|Paris 1900]]
*[[Sommar-OL 1904|St. Louis 1904]]
*([[Sommar-OL 1906|Aten 1906]])
*[[Sommar-OL 1908|London 1908]]
*[[Sommar-OL 1912|Stockholm 1912]]
*<s>[[Sommar-OL 1916|Berlin 1916]]</s>
*[[Sommar-OL 1920|Antwerpen 1920]]
*[[Sommar-OL 1924|Paris 1924]]
*[[Sommar-OL 1928|Amsterdam 1928]]
*[[Sommar-OL 1932|Los Angeles 1932]]
*[[Sommar-OL 1936|Berlin 1936]]
*<s>[[Sommar-OL 1940|Tokyo eller Helsingfors 1940]]</s>
*<s>[[Sommar-OL 1944|London 1944]]</s>
*[[Sommar-OL 1948|London 1948]]
*[[Sommar-OL 1952|Helsingfors 1952]]
*[[Sommar-OL 1956|Melbourne og Stockholm 1956]]
*[[Sommar-OL 1960|Roma 1960]]
*[[Sommar-OL 1964|Tokyo 1964]]
*[[Sommar-OL 1968|Mexico by 1968]]
*[[Sommar-OL 1972|München 1972]]
*[[Sommar-OL 1976|Montreal 1976]]
*[[Sommar-OL 1980|Moskva 1980]]
*[[Sommar-OL 1984|Los Angeles 1984]]
*[[Sommar-OL 1988|Seoul 1988]]
*[[Sommar-OL 1992|Barcelona 1992]]
*[[Sommar-OL 1996|Atlanta 1996]]
*[[Sommar-OL 2000|Sydney 2000]]
*[[Sommar-OL 2004|Aten 2004]]
*[[Sommar-OL 2008|Beijing 2008]]
*[[Sommar-OL 2012|London 2012]]
*[[Sommar-OL 2016|Rio de Janeiro 2016]]
*[[Sommar-OL 2020|Tokyo 2020]]
*[[Sommar-OL 2024|Paris 2024]]
*''[[Sommar-OL 2028|Los Angeles 2028]]''
|gruppe2=[[Olympiske vinterleikar|Vinter-OL]]
|liste2=
*[[Vinter-OL 1924|Chamonix 1924]]
*[[Vinter-OL 1928|St. Moritz 1928]]
*[[Vinter-OL 1932|Lake Placid 1932]]
*[[Vinter-OL 1936|Garmisch-Partenkirchen 1936]]
*<s>[[Vinter-OL 1940|Sapporo 1940]]</s>
*<s>[[Vinter-OL 1944|Cortina d'Ampezzo 1944]]</s>
*[[Vinter-OL 1948|St. Moritz 1948]]
*[[Vinter-OL 1952|Oslo 1952]]
*[[Vinter-OL 1956|Cortina d'Ampezzo 1956]]
*[[Vinter-OL 1960|Squaw Valley 1960]]
*[[Vinter-OL 1964|Innsbruck 1964]]
*[[Vinter-OL 1968|Grenoble 1968]]
*[[Vinter-OL 1972|Sapporo 1972]]
*[[Vinter-OL 1976|Innsbruck 1976]]
*[[Vinter-OL 1980|Lake Placid 1980]]
*[[Vinter-OL 1984|Sarajevo 1984]]
*[[Vinter-OL 1988|Calgary 1988]]
*[[Vinter-OL 1992|Albertville 1992]]
*[[Vinter-OL 1994|Lillehammer 1994]]
*[[Vinter-OL 1998|Nagano 1998]]
*[[Vinter-OL 2002|Salt Lake City 2002]]
*[[Vinter-OL 2006|Torino 2006]]
*[[Vinter-OL 2010|Vancouver 2010]]
*[[Vinter-OL 2014|Sotsji 2014]]
*[[Vinter-OL 2018|Pyeongchang 2018]]
*[[Vinter-OL 2022|Beijing 2022]]
*[[Vinter-OL 2026|Milano og Cortina d'Ampezzo 2026]]
|gruppe4=Alternative leikar
|liste4=
*[[Folkeolympiaden]]
*[[GANEFO]]
*[[Dei olympiske boikottleikane]]
*[[Venskapsleikane]]
*[[Velviljeleikane]]
|gruppe8=Kjenningsmelodiar
|liste8=
*''[[Amigos Para Siempre]]''
*''[[Anywhere in the World]]''
*''[[Anywhere in the World]]''
*''[[Barcelona av Freddie Mercury og Montserrat Caballé|Barcelona]]''
*''[[Den olympiske hymnen]]''
*''[[Hand in Hand]]''
*''[[I Believe]]''
*''[[Oceania av Björk|Oceania]]''
*''[[One Moment in Time]]''
*''[[One World, One Flame]]''
*''[[The Power of the Dream]]''
*''[[Reach]]''
*''[[Someday]]''
*''[[Spinnin' for 2012]]''
*''[[Survival]]''
*''[[We'll Be One]]''
*''[[You and Me av Liu Huan and Sarah Brightman|You and Me]]''
*''[[Yume ga Chikara]]''
|gruppe9=Dokumentarfilmar
|liste9=
*''[[13 jours en France]]''
*''[[16 Days of Glory]]''
*''[[Freedom's Fury]]''
*''[[The Grand Olympics]]''
*''[[Filmen Olympia|Olympia]]''
*''[[Olympia 52]]''
*''[[The Olympics in Mexico]]''
*''[[One Day in September]]''
*''[[Road to Redemption]]''
*''[[Salute]]''
*''[[Stade 81]]''
*''[[A Step Away]]''
*''[[Tokyo Olympiad]]''
*''[[Truth in Motion]]''
*''[[Visions of Eight]]''
*''[[White Rock]]''
|gruppe10=Videospel
|liste10=
*''[[Olympic Gold]]''
*''[[Winter Olympics: Lillehammer 94]]''
*''[[Olympic Summer Games]]''
*''[[Nagano Winter Olympics '98]]''
*''[[Sydney 2000]]''
*''[[Salt Lake 2002]]''
*''[[Athens 2004]]''
*''[[Torino 2006]]''
*''[[Beijing 2008]]''
*''[[Vancouver 2010]]''
*''[[London 2012: The Official Video Game]]''
|under=Sjå òg [[Særskilde hendingar under OL|særskilde hendingar]], [[paralympiske leikar]] og [[olympiske leikar for ungdom]]
}}<noinclude>
[[Kategori:Navigasjonsmalar OL]]
</noinclude>
oadupksoxxeuqhkj9mqbqc18dtfj41n
Den sentralafrikanske republikken
0
20681
3667612
3512810
2026-08-20T14:33:36Z
HerVal7752
105842
Landboks
3667612
wikitext
text/x-wiki
{{landboks
|namn = Den sentralafrikanske republikken
|andre namn = {{lang|sg|Ködörösêse tî Bêafrîka}}<br />{{lang|fr|Republique Centrafricaine}}
|adjektiv = sentralafrikansk
|riksvåpen = Coat of arms of the Central African Republic.svg
|flagg = Flag of the Central African Republic.svg{{!}}border
|motto = Unité, Dignité, Travail ('Eining, stoltheit, arbeid')
|nasjonaldag = 1. desember
|nasjonalsong = [[La Renaissance]]
|kart = Central African Republic (centered orthographic projection).svg
|hovudstad = Bangui
|styresett = [[Presidentialisme|Presidentiell]] [[republikk]]
|statsoverhovudtype = [[President]]
|statsoverhovud = Faustin-Archange Touadéra
|statsminister = Félix Moloua
|grunnlagdtype = [[Sjølvstende]]
|grunnlagd =
|grunnlagd1type = Skipinga av<br /> republikken
|grunnlagd1 = [[1. desember]] [[1958]]
|grunnlagd2type = Frå [[Frankrike]]
|grunnlagd2 = [[13. august]] [[1960]]
|grunnlagd3type = [[Det sentralafrikanske keisarriket|Det sentral-<br /> afrikanske<br /> keisarriket]]
|grunnlagd3 = [[4. desember]] [[1976]]
|grunnlagd4type = Republikken<br /> attoppretta
|grunnlagd4 = [[4. desember]] [[1977]]
|vassareal = 0 %
|valuta = [[CFA-franc]]
|tidssone = [[UTC]] +1
|domene = .cf
|retningsnummer = +236
}}
'''Den sentralafrikanske republikken'''{{mrk|[[sango]] ''Ködörösêse tî Bêafrîka'', [[fransk]] ''Republique Centrafricaine''}} er ein [[republikk]] i [[Afrika|Sentral-Afrika]].<ref>{{Kjelde www|url=https://lex.dk/Den_Centralafrikanske_Republik|tittel=Den Centralafrikanske Republik|forfattar=Enevoldsen, Thyge|språk=da|utgjevar=Lex på lex.dk|vitja=2026-08-20}}</ref> Landet grensar til [[Tsjad]] i nord, [[Kamerun]] i vest, [[Kongo-Brazzaville]] i sørvest, [[Den demokratiske republikken Kongo|Kongo]] i sør, og [[Sør-Sudan]] og [[Sudan]] i aust.
[[Fil:Central African Republic-CIA WFB Map.png|mini|venstre|Kart over den sentralafrikanske republikken]].
== Historie ==
Den [[Frankrike|franske]] [[koloni]]en ''[[Ubangi-Shari]]'' blei til den sjølvstendige sentralafrikanske republikken i 1960. I 1966 tok [[J.B. Bokassa]] over makta gjennom eit [[militærkupp]]. Bokassa utropte seg sjølv til [[keisar]] ti år etter, men blei styrta i 1979 og landet blei igjen [[republikk]]. I 1981 tok eit nytt militærregime makta.
Landet fekk ein sivil grunnlov i 1993 som varte i ti år. I mars 2003 blei president Patasse og regjeringa hans avsette gjennom nok eit militærkupp leia av general [[François Bozizé]]. I mai 2005 vann Bozizé eit demokratisk val og er i dag statsleiar i landet. Korrupsjon, saman med innblanding frå den tidlegare kollonimakta Frankrike, har hindra utvikling i landet.<ref>[http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/COUNTRIES/AFRICAEXT/0,,contentMDK:22501207~pagePK:146736~piPK:146830~theSitePK:258644,00.html “Quiet Corruption” Undermining Development in Africa], The Wourld Bank, News Release No:2010/283/AFR, 15/3-2010.</ref>
Sjølv om Frankrike offisielt trekte seg ut i 1960 har den franske regjeringa halde fram med å henta ut råvarer frå landet, delvis gjennom militæraksjonar og delvis ved å blanda seg inn i styre og stell og ved å stø kuppmakarar.<ref>Hari, J., [http://www.independent.co.uk/news/world/africa/inside-frances-secret-war-396062.html ''Inside France's secret war''], The Independent, 5/10-2007.</ref><ref>[http://www.nytimes.com/2007/03/05/world/africa/05car.html?_r=1 ''Rebels in Central African Republic Clash With French Forces''], The New York Times, 5/3-2007.</ref> I det siste har [[Kina]] teke opp konkuransen med Frankrike.<ref>[http://allafrica.com/stories/201204231107.html ''Africa: AU Revoir to French Meddling in the Continent''], AllAfrica, 23/4-2012.</ref>
== Geografi ==
=== <span data-segmentid="366" class="cx-segment">Topografi og hydrografi</span> ===
<span data-segmentid="367" class="cx-segment">Den sentralafrikanske republikken er ein innlandsstat med tropisk klima i grensesona mellom savanne og regnskog. </span><span data-segmentid="372" class="cx-segment">Størstedelen av landet er eit savannedekt høgplatå, ein berggrunnsterskel på 600–900 meter over havet, mellom [[Kongobassenget|Kongo]]- og [[Tsjadbassenget|Tsjadbekkenet]]. </span><span data-segmentid="373" class="cx-segment">Dette platået utgjer vasskilje mellom tre av dei største vassystema i Afrika: Kongoelva, Tsjadsjøen og Nilen. </span><span data-segmentid="377" class="cx-segment">Landet blir drenert mot nord av Charielva med bielvar, og mot sør av grenseelva Oubangui som er ei bielv til Kongoelva og ein viktig kommunikasjonsveg til Brazzaville. </span><span data-segmentid="382" class="cx-segment">Høgplatået er omgitt av andre høgder, mellom anna Bongomassivet i nordaust, som når 1 400 meter over havet. </span><span data-segmentid="384" class="cx-segment">I aust er det steppe og i sør regnskog ved grenseelva Oubangui. </span><span data-segmentid="385" class="cx-segment">Jordsmonnet består for det meste av raud leirjord og lateritt.<ref name="SNLgeo">{{Webbref|url=http://snl.no/Sentralafrikanske_republikk/geologi_og_landformer|titel=Sentralafrikanske republikk – geologi og landformer|verk=Store norske leksikon|hämtdatum=10 mars 2013}}</ref><ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon">"Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon"</ref></span>
<span data-segmentid="390" class="cx-segment">Det lågaste punktet er Oubanguielva, 335 meter over havet, og det høgaste er [[Mont Ngaoui]] ved grensa mot Kamerun, 1 420 meter over havet.<ref name="CIA">{{Webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ct.html|titel=Central African Republic|verk=The World Factbook|utgivare=CIA|hämtdatum=10 april 2013|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190507211903/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ct.html|arkivdatum=7 maj 2019}}</ref></span>
=== Klima ===
Landet har eit [[tropisk klima]] <span data-segmentid="393" class="cx-segment">med varme, tørre vintrar og mildare, regnfulle somrar</span>, og sidan heile landet ligg nord for [[ekvator]] har ein regntid frå mai til september. Den årlege nedbørnormalen fell frå 2000 mm til 1000 mm når ein flyttar seg frå sør til nord, og [[temperatur]]ane er litt høgare enn t.d. i [[Kongo]]. [[Bangui]] kan få temperaturar opp mot 38 °C i februar og mars. [[Flaum]] er vanleg.<span data-segmentid="399" class="cx-segment"><ref name="CIA3">{{Webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ct.html|titel=Central African Republic|verk=The World Factbook|utgivare=CIA|hämtdatum=10 april 2013|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190507211903/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ct.html|arkivdatum=7 maj 2019}}</ref></span> I nord bles somme tider den tørre, varme [[støv]]vinden [[harmattan]]<span data-segmentid="395" class="cx-segment">.</span><span data-segmentid="396" class="cx-segment"><ref name="CIA2">{{Webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ct.html|titel=Central African Republic|verk=The World Factbook|utgivare=CIA|hämtdatum=10 april 2013|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190507211903/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ct.html|arkivdatum=7 maj 2019}}</ref><ref name="SNLnatur">{{Webbref|url=http://snl.no/Sentralafrikanske_republikk/natur|titel=Sentralafrikanske republikk – natur|verk=Store norske leksikon|hämtdatum=10 april 2013}}</ref></span> <span data-segmentid="398" class="cx-segment">Gjennomsnitttemperaturen for året ligg mellom 24 °C og 27 °C, med liten skilnad mellom den varmaste og kaldaste månaden.<ref name="SNLnatur2">{{Webbref|url=http://snl.no/Sentralafrikanske_republikk/natur|titel=Sentralafrikanske republikk – natur|verk=Store norske leksikon|hämtdatum=10 april 2013}}</ref></span>
=== <span data-segmentid="452" class="cx-segment">Plante- og dyreliv</span> ===
<span data-segmentid="453" class="cx-segment">Størstedelen av landet er dekt av [[savanne]]. </span><span data-segmentid="455" class="cx-segment">Langs elvane veks [[galleriskog]] og i sør er det [[regnskog]]. </span><span data-segmentid="458" class="cx-segment">Det finst kring 200 pattedyrartar, 800 fugl</span><span data-segmentid="455" class="cx-segment">e</span><span data-segmentid="458" class="cx-segment">artar og 130 krypdyrartar i landet.<ref name="SNLplant">{{Webbref|url=http://snl.no/Sentralafrikanske_republikk/plante-_og_dyreliv|titel=Sentralafrikanske republikk – plante- og dyreliv|verk=Store norske leksikon|författare=Odd Bruce Hansen|hämtdatum=10 april 2013}}</ref></span>
== Miljøproblem ==
Mangel på [[drikkevatn]], [[ørkenspreiing]] og ville dyr truga av tjuvjakt <span data-segmentid="460" class="cx-segment">som trugar bestandane av ville dyr</span> er dei største miljøproblema i landet.<span data-segmentid="460" class="cx-segment"><ref name="CIA4">{{Webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ct.html|titel=Central African Republic|verk=The World Factbook|utgivare=CIA|hämtdatum=10 april 2013|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190507211903/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ct.html|arkivdatum=7 maj 2019}}</ref></span>
== Innbyggjarar ==
Det finst over 80 folkegrupper i landet som kvar har sitt eige språk. Dei største gruppene er
[[bayaer]] (33 %), [[bandaer]] (27 %), [[mandjiaer]] (13 %) og [[saraer]] (10 %). Rundt halvparten er kristne, halvparten av desse katolske og den andre halvparten protestantiske, 35 % følgjer innfødde religionar og 15 % er muslimar.
[[HIV/AIDS]] er eit anna stort problem for innbyggjarane i landet, med 13 % av den vaksne befolkninga smitta (2001).{{tr}}
== Økonomi ==
Jordbruk og skogbruk er hovudnæringane i den sentralafrikanske republikken, og står for halve [[bruttonasjonalprodukt]]et. I tillegg er den uformelle økonomien i landet, slik at det ekstremt låge bruttonasjonalproduktet gjev eit noko misvisande bilde av fattigdom. Dei viktigaste jordbruksprodukta er [[kassava]], [[peanøtt]]er, [[mais]], [[durra]], [[hirse]], [[sesamfrø]] og [[kokebanan]]. Sal av matoverskot og [[alkohol]]drikkar brygga av dette er ein viktig inntektskilde for mange sentralafrikanarar.
[[Diamant]]industrien har tidlegare stått for halvparten av [[eksport]]inntektene.
Skilnaden mellom rik og fattig er stor. Vidare økonomisk utvikling er hindra av dårleg infrastruktur, eit lågt utdanningsnivå og ein mislukka økonomisk politikk. Landet er avhengig av hjelp frå ei rekke land og frivillige organisasjonar, og er blitt sagt å vera «sous serum», som får [[intravenøs næring]], av ein representant for [[UNDP]].
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Central African Republic|Central African Republic]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, og «[[:sv:Centralafrikanska republiken|Centralafrikanska republiken]]» frå {{Wikipedia-utgåve|sv}} den 9. november 2005.''
{{refslutt}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Sentral-Afrika}}
{{AU}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Den sentralafrikanske republikken| ]]
[[Kategori:Sentral-Afrika]]
[[Kategori:Land i Afrika]]
[[Kategori:Kystlause land]]
[[Kategori:AU-land]]
8viwmcsvykdxfyjxg6t4n58fxqlaipe
Mal:Fakta om Den sentralafrikanske republikken
10
20825
3667613
3272392
2026-08-20T14:34:01Z
HerVal7752
105842
[[Kategori:Utgåtte malar]]
3667613
wikitext
text/x-wiki
<div align=right>{{endre|Mal:Fakta om Den sentralafrikanske republikken}}</div>
{{Infoboks land|
lokalt_namn = Republique Centrafricaine|
norsk_namn = Den sentralafrikanske republikken|
adjektiv = sentralafrikansk|
bilete_riksvåpen = Coat of arms of the Central African Republic.svg|
bilete_flagg = Flag of the Central African Republic.svg|
bilete_kart = LocationCentralAfricanRepublic.png|
nasjonale_motto = [[Fransk språk|Fransk]]: Unité, Dignité, Travail (Eining, stoltheit, arbeid)|
nasjonaldag = [[1. desember]]|
nasjonalsong = [[La Renaissance]]|
offisielle_språk = [[Fransk språk|Fransk]]|
hovudstad = [[Bangui]]|
styresett = [[Republikk|Konstitusjonelle
Republikk]]|
leiar_titlar = [[President]] (fungerande)<br> [[Statsminister]] (fungerande)|
leiar_namn = [[Faustin-Archange Touadéra]] <br> [[Firmin Ngrébada]]|
sjølvstende_type = Sjølvstende|
sjølvstende_hendingar = Frå [[Frankrike]] |
sjølvstende_datoar = [[13. august]] [[1960]]|
flatevidd_andel_vatn = 0 %|
folketal_tettleik_rangering = 181|
valuta = [[CFA-franc]]|
tidssone = [[UTC]] +1|
nasjonale_toppdomene = [[.cf]] |
internasjonal_telefonkode = 236 |
fotnotar = |
}}
<noinclude>
[[Kategori:Utgåtte malar]]
</noinclude>
tasodzn3ngow18vk6gy79vdkn4r3i6k
Sámi soga lávlla
0
35619
3667686
3427626
2026-08-20T17:46:14Z
CommonsDelinker
1379
Fjernar fila Sámi_Soga_Lávlla.ogg, sidan ho er sletta frå Commons av Jameslwoodward.
3667686
wikitext
text/x-wiki
[[Fil:Saami national anthem.png|mini|Notar til den samiske nasjonalsongen.]]
'''«Sámi soga lávlla»''' er eit dikt av [[Isak Saba]], skrive og publisert i [[Sagai Muittalægje]] i [[1906]]. Ved den nordiske samekonferansen i [[Åre]] i [[1986]] vart det gjort til samisk nasjonalsong. Diktet vart tonesett av [[Arne Sørli]], og melodien (jf. partitur til høgre) vart godkjend på den 15. samekonferansen i [[Helsingfors]] i [[1992]]. Teksten er omsett til alle dei samiske språka. Versjonen nedanfor er skrive på orginalspråket, nordsamisk, men med gjeldande rettskriving. Det finst også omsetjingar til [[Sääʹmsooǥǥ laull|skoltesamisk]] og [[Säämi suuvâ laavlâ|enaresamisk]].
== Nordsamisk versjon (ny rettskriving) ==
:Guhkkin davvin Dávggáid vuolde
:sabmá suolggai Sámieanan.
:Duottar leabbá duoddar duohkin,
:jávri seabbá jávrri lahka.
:čohkat čilggin, čorut čearuin
:allanaddet almmi vuostái.
:Šávvet jogat, šuvvet vuovddit,
:cáhket ceakko stállenjárggat
:máraideaddji mearaide.
:Dálvit dáppe buolašbiekkat,
:muohtaborggat meariheamit.
:Sámisohka sieluin mielain
:eahccá datte eatnamiiddis:
:Mátkálažžii mánuheabit,
:giđđudeaddji guovssahasat, -
:ruoškkas, ruovggas rođuin gullo,
:juhca jávrriin, jalgadasain,
:geresskálla máđiid miel.
:Ja go geassebeaivváš gollut
:mehciid, mearaid, mearragáttiid,
:golli siste guollebivdit
:suilot mearain, suilot jávrriin.
:Gollin čuvget čáhcelottit,
:silban šovvot sámieanut,
:šelgot čuoimmit, šleđgot áirrut,
:luitet olbmát lávllodemiin
:geavgŋáid, guoikkaid, goatniliid.
:Sámieatnan sohkagoddi –
:dat lea gierdan doddjokeahttá
:goddi čuđiid, garrogávppiid,
:viehkes vearrevearroválddiid.
:Dearvva dutnje, sitkes sohka!
:Dearvva dutnje, ráfi ruohtas!
:Eai leat doarut dorrojuvvon,
:eai leat vieljain varat vardán
:sámi siivo soga sis.
:Máttarádját mis leat dovle
:vuoitán vearredahkkiid badjel.
:Vuostálastot, vieljat, miige
:sitkatvuođain soardiideamet!
:Beaivvi bártniid nana nálli!
:Eai du vuoitte vašálaččat,
:jos fal gáhttet gollegielat,
:muittát máttarmáttuid sáni:
:Sámieatnan sámiide!
== Svensk versjon ==
:Nordvart genom Karlavagnen
:ser du Samelandet skymta:
:Fjäll bak fjäll i fjärran blåna,
:sjöar sträcka sig vid sjöar,
:bergens branter, fjällens toppar
:höja sig mot själva himlen,
:bäckar brusa,
:skogar susa,
:tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.
:Frosten härjar här om vintern,
:yrsnön vräks av vilda vindar,
:ändock älskar sameätten
:denna jord av allt sitt hjärta:
:Månens ljus en färdman fägnar,
:flygga norrskensflammor fladdra,
:klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren,
:ut på insjön, över slätten,
:slamrar släden vägen fram.
:Och när sommarns sol förgyller skogen,
:havet, havets stränder,
:guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor,
:gullhamn får var vattenfågel,
:strömmarna som silver glittra,
:åror blänka,
:stakar blixtra,
:under sång ses männen styra utför eda,
:fors och fall.
:Lapplands släkte,
:sameätten,
:obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder,
:slemma köpmän,
:sluga skattekrävarskaror.
:Hell, var hälsat, sega släkte!
:Hell dig fridens rot och fäste!
:Krigisk fejd har aldrig flammat,
:aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.
:Våra fäder övervunno
:vrånga våldsmän fordomtima,
:bröder låt oss likaledes strida
:segt emot förtrycket!
:Solens söner starka släkte!
:Dig kan ingen ovän kuva,
:blott ditt väna språk du vårdar,
:minnes forntidsfädrens maning:
:Sameland åt samerna!
== Jacob Børretzen si omsetjing til bokmål ==
:Langt mot nord under Karlsvognen
:sakte stiger Samelandet:
:Vidde seg bak vidde strekker,
:sjø ved sjø hvor øyet rekker.
:Lier, åser, snaue rabber
:hever seg mot himmelbrynet.
:Elver bruser, skoger suser,
:stålgrå, steile fjell-nes skyter
:mot det ville hav seg ut.
:Vintertid med storm og kulde,
:snefokk uten mål og måte.
:Sameslekten dog av hjertet
:henger med sitt hjem og yrke.
:For en vandrer månen skinner,
:nordlys flimrer, stjerner tindrer.
:Reingrynt høres mellom krattet,
:sus og brus fra sjø og slette,
:pulkestøy langs vintervei.
:Og når sommersolen gyller
:fjell og skoger, hav og strender,
:fiskere i gullglans gynger,
:gynger stilt på hav og innsjø.
:Gyllent glinser svømmefugler
:og som sølv de store elver.
:Staker glimter, årer glitrer,
:Folket under sang det farer
:gjennom stiller, stryk og foss.
:Samelandets ætt og stamme
:utholdt har og tålt så mange
:herjingstokter, bannskaps-handler,
:frekke falske skattefuter.
:Hill deg, seige samestamme!
:Hill deg, fredens rot og flamme!
:Aldri er der kamper kjempet,
:aldri broder-blod har runnet
:i den stille sameslekt.
:Våre fedre før har seiret
:over dem som urett øvet.
:La oss også motstå, brødre,
:dem som vil oss underkue!
:Solens sønners seige avkom!
:Aldri skal du overvinnes
:om ditt gyldne språk du vokter,
:husker dine fedres tale:
:Sameland for samene!
== Andre samiske versjonar ==
* [[Säämi suuvâ laavlâ]], versjon på [[enaresamisk]]
* [[Sääʹmsooǥǥ laull]], versjon på [[skoltesamisk]]
== Bakgrunnsstoff ==
* [http://www.e-skuvla.no/albmotbeaivi/?dokument=2008-11-27.16:33:40.txt «Sámi soga lávlla»]{{Død lenkje|date=oktober 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}, lenkje til side som inneheld ei mp3-fil med songen.
* [https://gaavnoes.no/2017/02/den-samiske-nasjonalsangen-pa-sorsamisk-og-norsk/ Saemie eatnemen vuelie – Samenes nasjonalsang i sørsamisk og norsk versjon]; gaavnoes.no
[[Kategori:Sámi soga lávlla| ]]
[[Kategori:Samisk litteratur]]
[[Kategori:Samisk musikk]]
[[Kategori:Emne knytte til samar]]
[[Kategori:Nordsamiskspråklege songar]]
37ct7sj31xxivuzm4flhogy7ihs63nn
Mošovce
0
41356
3667608
3618357
2026-08-20T14:31:11Z
TU-nor
12071
3667608
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Kastielmosovce.jpg
|bilettekst= Herskapshus i Mošovce
|flagg = Mosovce-turcianske teplice-flag.svg
|symbol = Mosovce.jpg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]]
}}
[[Fil:Map_slovakia_mosovce.png|mini|Mošovce i Slovakia]]
'''Mošovce''' er ein [[landsby]] og ein kommune i det sentrale [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Turčianske Teplice okres]] med vel 1 300 innbyggjarar. Han har fleire historiske [[minnesmerke]], og er fødestaden til den kjende [[slovakisk]]e [[diktar]]en [[Ján Kollár]].
== Innbyggjarar ==
{{SK|pop}}
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Mošovce''' || 1 380 || 1 311 || 1 357
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Folk frå Mošovce==
*[[Alexander Horváth]], fotballspelar
*[[Ján Kollár]], diktar
== Galleri ==
<gallery>
fil:Dom-Mosovce.jpg|Gammal arkitektur i Mošovce
fil:Kostolmosovce2.JPG|Katolsk kyrkje i Mošovce
fil:Kaplnka-Mosovce.jpg|Kapell i Mošovce
fil:Mosovce.jpg|Våpen
fil:Vlajka-Mosovce.jpg|Flagg
</gallery>
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{Commonscat|Mošovce}}
* [http://www.tourist-channel.sk/mosovce/indexen.html Informasjon] ved tourist-channel.sk
* [http://www.bb.telecom.sk/drienok/english Drienok] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081028143321/http://www.bb.telecom.sk/drienok/english |date=2008-10-28 }}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Landsbyar i Turčianske Teplice okres|Turcianske Teplice]]
[[Kategori:Kommunar i Turčianske Teplice okres|Turcianske Teplice]]
qy5se9luz3rmjvld2quzi5u2s2j3ez1
3667614
3667608
2026-08-20T14:34:29Z
TU-nor
12071
3667614
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Kastielmosovce.jpg
|bilettekst= Herskapshus i Mošovce
|flagg = Mosovce-turcianske teplice-flag.svg
|symbol = Mosovce.jpg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]]
}}
[[Fil:Map_slovakia_mosovce.png|mini|Mošovce i Slovakia]]
'''Mošovce''' er ein [[landsby]] og ein kommune i det sentrale [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Turčianske Teplice okres]] med vel 1 300 innbyggjarar. Han har fleire historiske [[minnesmerke]], og er fødestaden til den kjende [[slovakisk]]e [[diktar]]en [[Ján Kollár]].
== Innbyggjarar ==
{{SK|pop}}
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Mošovce''' || 1 380 || 1 311 || 1 357
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Folk frå Mošovce==
*[[Alexander Horváth]], fotballspelar
*[[Ján Kollár]], diktar
== Galleri ==
<gallery>
fil:Dom-Mosovce.jpg|Gammal arkitektur i Mošovce
fil:Kostolmosovce2.JPG|Katolsk kyrkje i Mošovce
fil:Kaplnka-Mosovce.jpg|Kapell i Mošovce
fil:Mosovce.jpg|Våpen
fil:Vlajka-Mosovce.jpg|Flagg
</gallery>
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{Commonscat|Mošovce}}
* [http://www.tourist-channel.sk/mosovce/indexen.html Informasjon] ved tourist-channel.sk
* [http://www.bb.telecom.sk/drienok/english Drienok] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081028143321/http://www.bb.telecom.sk/drienok/english |date=2008-10-28 }}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Landsbyar i Turčianske Teplice okres|Mosovce]]
[[Kategori:Kommunar i Turčianske Teplice okres|Mosovce]]
lgcd5tcihdmgjxypo4qcjhqi2yd6t7k
3667615
3667614
2026-08-20T14:35:34Z
TU-nor
12071
/* Galleri */
3667615
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Kastielmosovce.jpg
|bilettekst= Herskapshus i Mošovce
|flagg = Mosovce-turcianske teplice-flag.svg
|symbol = Mosovce.jpg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]]
}}
[[Fil:Map_slovakia_mosovce.png|mini|Mošovce i Slovakia]]
'''Mošovce''' er ein [[landsby]] og ein kommune i det sentrale [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Turčianske Teplice okres]] med vel 1 300 innbyggjarar. Han har fleire historiske [[minnesmerke]], og er fødestaden til den kjende [[slovakisk]]e [[diktar]]en [[Ján Kollár]].
== Innbyggjarar ==
{{SK|pop}}
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Mošovce''' || 1 380 || 1 311 || 1 357
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Folk frå Mošovce==
*[[Alexander Horváth]], fotballspelar
*[[Ján Kollár]], diktar
== Galleri ==
<gallery>
fil:Dom-Mosovce.jpg|Gammal arkitektur i Mošovce
fil:Kostolmosovce2.JPG|Katolsk kyrkje i Mošovce
fil:Kaplnka-Mosovce.jpg|Kapell i Mošovce
</gallery>
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{Commonscat|Mošovce}}
* [http://www.tourist-channel.sk/mosovce/indexen.html Informasjon] ved tourist-channel.sk
* [http://www.bb.telecom.sk/drienok/english Drienok] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081028143321/http://www.bb.telecom.sk/drienok/english |date=2008-10-28 }}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Landsbyar i Turčianske Teplice okres|Mosovce]]
[[Kategori:Kommunar i Turčianske Teplice okres|Mosovce]]
62fd8guw7vk5hsuo0eps18qwcajxbjy
3667616
3667615
2026-08-20T14:36:13Z
TU-nor
12071
/* Innbyggjarar */
3667616
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Kastielmosovce.jpg
|bilettekst= Herskapshus i Mošovce
|flagg = Mosovce-turcianske teplice-flag.svg
|symbol = Mosovce.jpg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]]
}}
[[Fil:Map_slovakia_mosovce.png|mini|Mošovce i Slovakia]]
'''Mošovce''' er ein [[landsby]] og ein kommune i det sentrale [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Turčianske Teplice okres]] med vel 1 300 innbyggjarar. Han har fleire historiske [[minnesmerke]], og er fødestaden til den kjende [[slovakisk]]e [[diktar]]en [[Ján Kollár]].
== Innbyggjarar ==
{{SK|pop}}
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Mošovce || 1 380 || 1 311 || 1 357
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Folk frå Mošovce==
*[[Alexander Horváth]], fotballspelar
*[[Ján Kollár]], diktar
== Galleri ==
<gallery>
fil:Dom-Mosovce.jpg|Gammal arkitektur i Mošovce
fil:Kostolmosovce2.JPG|Katolsk kyrkje i Mošovce
fil:Kaplnka-Mosovce.jpg|Kapell i Mošovce
</gallery>
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{Commonscat|Mošovce}}
* [http://www.tourist-channel.sk/mosovce/indexen.html Informasjon] ved tourist-channel.sk
* [http://www.bb.telecom.sk/drienok/english Drienok] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081028143321/http://www.bb.telecom.sk/drienok/english |date=2008-10-28 }}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Landsbyar i Turčianske Teplice okres|Mosovce]]
[[Kategori:Kommunar i Turčianske Teplice okres|Mosovce]]
hm7b7pnlm62jw117tgp58wrahguuui4
Bekken
0
50159
3667695
3371061
2026-08-20T18:25:44Z
Ranveig
39
Mal:Om
3667695
wikitext
text/x-wiki
{{om|||bekken i geografi}}
[[Fil:Gray241.png|mini|Mannlege bekkenbein.]]
[[Fil:Gray242.png|mini|Kvinnelege bekkenbein]]
'''Bekkenet''' (med. ''pelvis'') er den delen av [[skjelett]]et som bind dei bakre eller nedre lemmane saman med [[ryggsøyle|ryggsøyla]] og [[halebein]]et.
Hjå [[menneske]] er bekkenet den lågaste delen av kroppsskjelettet og overfører kroppsvekta til beina. Det er bygd opp av [[krossbein]]et og dei to [[hoftebein]]a. Desse dannar ein beinboge som er skål- og ringforma.
== Bakgrunnsstoff ==
* {{snl|bekken/medisin/1|bekken – medisin – 1}}
{{spire|anatomi}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Anatomi]]
[[Kategori:Flate knoklar]]
4wumk82ite73v25fdc4hloib85mz6h0
Ammókhostosbukta
0
57281
3667624
3667536
2026-08-20T14:53:36Z
Ranveig
39
Malar
3667624
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|bukt|kart=Famagusta Bay map el.png}}
'''Ammókhostosbukta''' ([[gresk]] Κόλπος της Αμμόχωστου, ''Kólpos tis Ammókhostou'', [[tyrkisk]] ''Mağusa Körfezi'') eller '''Famagustabukta''' er bukta mellom halvøya [[Karpasía]] og turiststaden [[Protarás]] på [[Kypros]]. Ho er kalla opp etter byen [[Ammókhostos]], som ligg om lag midt i bukta. Den antikke bystaten [[Salamis på Kypros|Salamis]] ligg òg i bukta, nord for Ammókhostos. Bukta er kjend for dei kilometerlange [[strand|sandstrendene]] sine.
==Kjelder==
<references/>
{{manglar kjelder|dato=2026}}
{{geografispire}}
{{use dmy dates}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Bukter på Kypros]]
sc7k7fu7xacu1nwzp4k3t0etryrf1ab
Fogn
0
65957
3667571
3414142
2026-08-20T12:08:21Z
Shrekfart321
158097
høyde fordi det var feil
3667571
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks øy
|namn =
|bilete =
|bilettekst =
|kart = Norway - Fogn.png
|stad = [[Vestlandet]]
|koordinatar={{koord|59|08|13|N|05|55|12|E|vising=pålinje,tittel|type:island}}
|areal =10,4
|høgaste punkt =Ørnakulå
|høgd =165,2
|land ={{NOR}} [[Noreg]]
|land administrativ inndeling tittel=Fylke
|land administrativ inndeling =[[Rogaland]]
|land største by =
|land største by folketal=
|folketal =350
|folketal år =
|folketettleik =33
}}
'''Fogn''' er ei [[øy]] i [[Stavanger kommune]] i [[Rogaland]]. Øya er særleg kjend for storstilt dyrking av [[tomat]] i [[veksthus]]. Det bur kring 350 menneske fast på Fogn.<ref>[http://www.finnoy.no/Velkommen%20til%20Fogn Velkommen til Fogn]{{Død lenkje|date=oktober 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}, finnoy.no</ref>
[[Fil:Finnøy i Rogaland kart.png|mini|venstre|Fogn i Finnøy]]
Innbyggjarane har eigen barnehage og ein skule som gjev undervisning til og med 7. klasse. Frå og med 8. klasse må elevane ta båten til ungdomsskulen, som ligg på Finnøy. Øya har ein butikk.
Fogn har òg eit aktivt idrettsmiljø med fotball som hovudaktivitet. Fogn sitt A-lag ligg i 6. divisjon.
Øya har mange hytter, og på sommarstid er innbyggjartalet mykje større enn elles på året.<ref>[http://www.finnoy.no/Velkommen%20til%20Fogn Velkommen til Fogn]{{Død lenkje|date=oktober 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}, finnoy.no</ref>
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Øyar i Stavanger]]
frym2y6bxhaq2nn7gajrrhwh7ki0nlm
3667573
3667571
2026-08-20T12:08:51Z
Shrekfart321
158097
3667573
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks øy
|namn =
|bilete =
|bilettekst =
|kart = Norway - Fogn.png
|stad = [[Vestlandet]]
|koordinatar={{koord|59|08|13|N|05|55|12|E|vising=pålinje,tittel|type:island}}
|areal =10,4
|høgaste punkt =Ørnakulå
|høgd =166,2
|land ={{NOR}} [[Noreg]]
|land administrativ inndeling tittel=Fylke
|land administrativ inndeling =[[Rogaland]]
|land største by =
|land største by folketal=
|folketal =350
|folketal år =
|folketettleik =33
}}
'''Fogn''' er ei [[øy]] i [[Stavanger kommune]] i [[Rogaland]]. Øya er særleg kjend for storstilt dyrking av [[tomat]] i [[veksthus]]. Det bur kring 350 menneske fast på Fogn.<ref>[http://www.finnoy.no/Velkommen%20til%20Fogn Velkommen til Fogn]{{Død lenkje|date=oktober 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}, finnoy.no</ref>
[[Fil:Finnøy i Rogaland kart.png|mini|venstre|Fogn i Finnøy]]
Innbyggjarane har eigen barnehage og ein skule som gjev undervisning til og med 7. klasse. Frå og med 8. klasse må elevane ta båten til ungdomsskulen, som ligg på Finnøy. Øya har ein butikk.
Fogn har òg eit aktivt idrettsmiljø med fotball som hovudaktivitet. Fogn sitt A-lag ligg i 6. divisjon.
Øya har mange hytter, og på sommarstid er innbyggjartalet mykje større enn elles på året.<ref>[http://www.finnoy.no/Velkommen%20til%20Fogn Velkommen til Fogn]{{Død lenkje|date=oktober 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}, finnoy.no</ref>
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Øyar i Stavanger]]
qln6yv7fq8epygtvdi33te5ll3zx1vf
Vibo Valentia
0
76889
3667626
3205394
2026-08-20T14:55:40Z
HerVal7752
105842
Geoboks
3667626
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Vibo panorama.JPG
|region = Calabria
|provins = [[provinsen Vibo Valentia|Vibo Valentia]]
|høgd = 476
|postnummer =89900, 89811
|retningsnummer =0963
}}
'''Vibo Valentia''' er ein by sør i [[Italia]], nær [[Tyrrenhavet]]. Han er hovudstad i [[provinsen Vibo Valentia]] i [[regionar i Italia|regionen]] [[Calabria]] og har om lag 35 000 innbyggjarar.
Byen er eit handels-, jordbruks- og turistsenter (dei mest kjende stadane i nærleiken er [[Tropea]], [[Ricadi]] og [[Pizzo i Calabria|Pizzo]]) i provinsen. Svært viktig for lokaløkonomien er hamna [[Vibo Marina]].
== Historie ==
Vibo Valentia var opphavleg ein [[gresk koloni]] kalla ''Hipponion''. Han vart truleg grunnlagd rundt [[600-talet fvt.]] av innbyggjarar frå [[Locri]], ein viktig by i det italienske [[Magna Graecia]], sørvest for Vibo Valentia ved [[Det joniske havet]]. [[Diodorus Siculus]] skriv at byen vart erobra i [[-388|388 fvt.]] av [[Dionysius den eldre]], tyrann i [[Siracusa]], som deporterte alle innbyggjarane. Innbyggjarane kom tilbake i [[-378|378 fvt.]] med hjelp frå [[Kartago]]. Dei nest åra kom Hipponion under [[bruttiar|bruttiane]] sitt styre, som kontrollerte det meste av [[Calabria]]. Etter at byen kom inn under [[Antikkens Roma|romarane]] vart namnet latinisert til ''Hipponium''. Byen vart ein romersk koloni i [[-194|194 fvt.]] med namnet Vibo Valentia. Etter ein periode med velstand seint i Republikken og tidleg i [[Romarriket]], vart byen nesten forlaten etter Romarriket sitt fall. I [[1070]] bygde [[normannarar]] ei borg der den gamle [[akropolis]]en låg, og i [[1235]] vart ein ny by grunnlagd her av [[Fredrik II av Det tysk-romerske riket|Fredrik II]], den tysk-romerske keisaren og konge av Sicilia. Byen fekk namnet ''Monteleone''. Byen fekk først sitt gamle romerske namn Vibo Valentia i [[1928]].
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Vibo Valentia|Vibo Valentia]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 7. desember 2007.''
** ''{{Wikipedia-utgåve|en}} oppgav desse kjeldene: ''
*** ''The Columbia Encyclopedia'', Sixth Edition. Columbia University Press. 2001. [http://www.bartleby.com/65/vi/ViboVale.html]
*** ''The Princeton encyclopedia of classical sites''; Stillwell, Richard. MacDonald, William L. McAlister, Marian Holland. Princeton, N.J. Princeton University Press. 1976. ISBN 0-691-03542-3 [http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0006%3Aid%3Dhipponion]
{{refslutt}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Calabria]]
[[Kategori:Byar i Italia]]
ctfz16w4dia0y7fjzn8q84ve5h5azn6
Reggio di Calabria
0
76895
3667628
3424398
2026-08-20T14:58:07Z
HerVal7752
105842
Geoboks, tok ut tomt bilete
3667628
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Collage Reggio Calabria.jpg
|region = Calabria
|provins = [[provinsen Reggio Calabria|Reggio Calabria]]
|grunnlagd = 700-talet fvt.
|høgd = 31
|postnummer =89100
|retningsnummer =0965
}}
'''Reggio di Calabria''' er den største og eldste byen i [[Calabria]] heilt sør i [[Italia]], på «tåa» til den italienske «støvelen». Han er hovudstad i [[provinsen Reggio Calabria]] og har om lag 186 006 innbyggjarar. Byen vart grunnlagd på [[700-talet fvt.]]
== Geografi ==
Reggio di Calabria ligg på tåa til den italienske støvelen, like ovanfor øya [[Sicilia]]. Han ligg ved foten av [[Aspromonte]], ei lang og ulendt fjellkjede som går langs midten av regionen. Området har våre råka av mange [[jordskjelv]] og [[tsunami]]bølgjer gjennom tidene.
== Historie ==
Byen vart grunnlagd som ''Rhegion'' av [[Hellas|greske]] kolonistar på 700-talet fvt. og vart tidleg råka av fleire store jordskjelv og påfølgjande [[tsunami]]ar. Under [[Romarriket]] vart han kalla ''Rhegium Julium'', som ein romersk adelsby. Seinare vart ''Reggio di Calabria'' ein by i [[Austromarriket]] og frå 1100-talet ein del av [[Kongedømet Sicilia]]. På 1200-talet kom byen inn under [[Kongedømet Napoli]].
Reggio di Calabria er kjend som staden der den første hebraiske boka, ei [[Rashi]]-tolking av [[Pentateuch]], vart trykt i 1475<ref> «The Books of the People of the Book - Hebraic Collections», Library of Congress, Washington, D.C., 2003-11-06, nettside: [http://www.loc.gov/rr/amed/guide/hs-books.html LibraryCongress-Hebraic].</ref>, men forskarar meiner at det var i [[Roma]] den hebraiske boktrykkinga byrja.
For Reggio di Calabria kom dei verste jordskjelva i 1783 og 28. desember 1908. Det siste var mest øydeleggjande, der 80 % av alle bygningane i Reggio kollapsa og mange tusen mista livet. Øydeleggingane var enno verre i [[Messina]] på andre sida av [[Messinasundet]]. Jordskjelvet er det verste som har råka det vestlege Europa i historia og det tok Reggio ein heil generasjon å kome seg fullt på fote att.
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Reggio di Calabria|Reggio di Calabria]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 7. desember 2007.''
{{refslutt}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Calabria]]
[[Kategori:Byar i Italia]]
rs7xlx9vj6p15k7zfu07fs7qw4k0r3a
3667688
3667628
2026-08-20T17:53:01Z
Ranveig
39
Flikk
3667688
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Stretto di Messina 06 11 2023 01.jpg
|region = Calabria
|provins = [[provinsen Reggio Calabria|Reggio Calabria]]
|grunnlagd = 700-talet fvt.
|høgd = 31
|postnummer =89100
|retningsnummer =0965
}}
'''Reggio di Calabria''' er den største og eldste byen i [[Calabria]] heilt sør i [[Italia]], på «tåa» til den italienske «støvelen». Han er hovudstad i [[provinsen Reggio Calabria]] og har om lag 186 006 innbyggjarar. Byen vart grunnlagd på [[700-talet fvt.]]
== Geografi ==
Reggio di Calabria ligg på tåa til den italienske støvelen, like ovanfor øya [[Sicilia]]. Han ligg ved foten av [[Aspromonte]], ei lang og ulendt fjellkjede som går langs midten av regionen. Området har våre råka av mange [[jordskjelv]] og [[tsunami]]bølgjer gjennom tidene.
== Historie ==
Byen vart grunnlagd som «Rhegion» av [[Hellas|greske]] kolonistar på 700-talet fvt. og vart tidleg råka av fleire store jordskjelv og påfølgjande [[tsunami]]ar. Under [[Romarriket]] vart han kalla ''Rhegium Julium'', som ein romersk adelsby. Seinare vart Reggio di Calabria ein by i [[Austromarriket]] og frå 1100-talet ein del av [[Kongedømet Sicilia]]. På 1200-talet kom byen inn under [[Kongedømet Napoli]].
Reggio di Calabria er kjend som staden der den første hebraiske boka, ei [[Rashi]]-tolking av [[Torá]]en, vart trykt i 1475,<ref>{{kjelde www|tittel=The Books of the People of the Book - Hebraic Collections|utgjevar=Library of Congress|stad=Washington, D.C.|dato=2003-11-06|url=http://www.loc.gov/rr/amed/guide/hs-books.html |verk=LibraryCongress-Hebraic}}</ref> men forskarar meiner at det var i [[Roma]] den hebraiske boktrykkinga byrja.
For Reggio di Calabria kom dei verste jordskjelva i 1783 og 28. desember 1908. Det siste var mest øydeleggjande, der 80 % av alle bygningane i Reggio kollapsa og mange tusen mista livet. Øydeleggingane var enno verre i [[Messina]] på andre sida av [[Messinasundet]]. Jordskjelvet er det verste som har råka det vestlege Europa i historia og det tok Reggio ein heil generasjon å kome seg fullt på fote att.
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Reggio di Calabria|Reggio di Calabria]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 7. desember 2007.''
{{refslutt}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{use dmy dates}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Calabria]]
[[Kategori:Byar i Italia]]
cjmuuo82327oeroqk4krsr982kgrd32
Crotone
0
76902
3667629
3162023
2026-08-20T14:59:29Z
HerVal7752
105842
Geoboks
3667629
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|region = Calabria
|provins = [[provinsen Crotone|Crotone]]
|grunnlagd = Om lag [[-710|710 fvt.]]
|høgd = 8
|postnummer =88900
|retningsnummer =0962
}}
'''Crotone''' er ein by sør i [[Italia]] ved [[Det joniske havet]]. Han er hovudstad i [[provinsen Crotone]] i [[regionar i Italia|regionen]] [[Calabria]] og har om lag 60 000 innbyggjarar.
Han vart grunnlagd om lag [[-710|710 fvt.]] som ein akaisk koloni kalla ''Kroton'' ([[latin]] ''Crotone'') og vart kalla [[Cotrone]] frå [[mellomalderen]] og fram til 1928. I 1994 vart han hovudstad i den nyoppretta [[provinsen Crotone]].
== Historie ==
Croton var lenge ein av dei mest velståande byane i [[Magna Graecia]]. Innbyggjarane var kjend for den fysiske styrken deira og for det enkle livet dei levde. Frå [[-588|588 fvt.]] og framover kom mange olympiske idrettsutøvarar frå byen, den mest kjende av desse var [[Milo frå Croton]]. [[Pytagoras]] grunnla skulen sin her, [[Pytagoreanisme|pytagorearane]], ved Croton om lag 530 fvt. Av elvane hans finn ein den tidlege medisinteoretikaren [[Alcmaeon av Croton]] og filosofen, matematikaren og astronomen [[Philolaus]]. Pytagorearane fekk etter kvart stor innverknad på høgsterådet på tusen medlemmar, som styrte byen. [[Sybaris]] var rivalen til Croton fram til 510 fvt., då Croton sende ein hær på hundre tusen mann, kommandert av boksaren [[Milo av Croton|Milo]], mot Sybaris og øydela han. Kort tid etter oppstod det eit opprør der pytagorearane vart driven ut og ersatta av eit demokrati.
[[Fil:SNGANS 259ff.jpg|venstre|mini|Mynt frå Croton, om lag 480-460 fvt.]]
I [[-480|480 fvt.]] sende Croton eit skip for å støtte grekarane i [[slaget ved Salamis]], men sigeren til [[Locri]] og [[Reggio Calabria|Rhegium]] over Croton same året markerte byrjinga på nedgangen. Han vart erstatta av [[Heraclea i Lucania|Heraclea]] som hovudby for [[italiotar|Det italiotiske forbundet]]. [[Dionysius I av Siracusa|Dionysius]], tyrannen i [[Siracusa]], ville ha herredøme over Magna Graecia og erobra Croton i [[-379|379 fvt.]] og heldt byen i tolv år. Croton vart så okkupert av [[bruttiarar|bruttiarane]], bortsett frå citadellen, der størstedelen av innbyggjarane hadde søkt tilflukt då dei ikkje kunne forsvare seg mot [[Kartago|kartagiske]] styrkar. Etter kort tid overgav dei seg og fekk lov å trekke seg tilbake til Locri.
I [[-295|295 fvt.]] fall Croton til ein annan tyrann frå Siracusa, [[Agathocles]]. Då [[Pyrrhus av Ipiros|Pyrrhus]] invaderte Italia (280-278, 275 fvt.) var Croton framleis ein viktig by med 19 km lang bymurar, men etter [[Pyrrhoskrigen]] vart halve byen forlaten (Livius 24.3). Det som var igjen av innbyggjarane vart ein del av [[Den romerske republikken]] i [[-277|277 fvt]]. Etter [[slaget ved Cannae]] i [[den andre punarkrigen]] ([[-216|216 fvt.]]) gjorde Croton opprør mot Roma, og [[Hannibal]] heldt til her kvar vinter i tre år, og byen vart først gjenerobra i 205 eller 204 fvt. I [[-194|194 fvt.]] vart byen ein romersk koloni. Frå den tid høyrer ein lite om byen gjennom romartida.
[[Fil:CastelloCrotone.jpg|mini|venstre|The Castle of Charles V.]]
Rundt 550 vart byen omleira av [[Totila]], kongen til [[austgotarane]], utan at dei klarte å ta han. Seinare vart han ein del av [[Austromarriket]]. Om lag 870 vart byen erobra og plyndra av [[sarasenarar]], som tok livet av biskopen og mange folk som hadde søkt tilflukt i domkyrkja. Over hundre år seinare sette [[Otto II av Det tysk-romerske riket]] i gang eit felttog i Sør-Italia for å drive dei ut og redusere makta til Austromarriket, men [[slaget ved Crotone|vart slått]] av ein [[Kalbidar]]hær nær Cotrone 13. juli 982. Seinare vart Cotrone erobra av [[normannarar]] og vart så ein del av [[Kongedømet Napoli]] og seinare [[Begge Siciliar]], som vart erobra av [[Kongedømet Sardinia]] i 1860 og ein del av [[Kongedømet Italia]] i 1861.
Crotone si plassering mellom hamnene i [[Taranto]] og [[Messina]], i tillegg til å ligge nær eit stort vasskraftverk, førte til industriell utvikling i byen mellom dei to verdskrigane. I 1930-åra vart folketalet dobla. Uheldigvis gjekk dei to største bedriftene, [[Pertusola Sud]] og [[Montedison]], konkurs og seint på 1980-talet var det ei økonomisk krise i byen og mange mista jobbane sine og flytta ut. I 1996 vart byen råka av ein flaum, men etter den tid har det vorte betre tilhøve for innbyggjarane.
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Crotone|Crotone]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 7. desember 2007.''
{{refslutt}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Calabria]]
[[Kategori:Byar i Italia]]
q7gqtyi59ueqaq56ow97k1zvhwuwbiu
Cosenza
0
77007
3667630
3205392
2026-08-20T15:00:24Z
HerVal7752
105842
Geoboks
3667630
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Cosenza2.jpg
|region = Calabria
|provins = [[provinsen Cosenza|Cosenza]]
|høgd = 238
|postnummer =87100
|retningsnummer =0984
}}
'''Cosenza''' er ein by sør i [[Italia]]. Han er hovudstad i [[provinsen Cosenza]] i [[regionar i Italia|regionen]] [[Calabria]] og har om lag 70 000 innbyggjarar, men storbyområdet har nærare 200 000 innbyggjarar.
På grunn av den kulturelle historia til byen vart han ein gong kalla Calabria sitt svar på [[Aten]]. [[Accademia Cosentina]] var til dømes eit av dei aller første akademia som vart grunnlagd i Italia ([[1511]]). I dag er framleis Cosenza eit viktig kultursenter med mange museum, teater, bibliotek og [[Universitetet Calabria]].
Cosenza ligg 238 meter over havet i dalen mellom [[Silafjella]] og kystfjella. Gamlebyen, der borga litt på det øvste punktet, ligg ned mot elva [[Crathis]], medan den moderne byen ligg nord for elva.
== Historie ==
==== Opphav ====
Cosenza var hovudstaden til [[bruttiar|bruttiane]], ei italisk stamme, og var ein skanse for det [[italiske folk]]et mot den hellenistiske påverknaden til jonarane. Under keisar [[Augustus]] vart byen ein viktig stoppestad langs romarvegen [[via Popilia]], som knytte Calabria til [[Sicilia]]. Sjølv om byen var ein koloni i [[Romarriket]] fekk han kommuneprivilegium.
==== Segna om kong Alarik ====
I 410 erobra [[Alarik]], kongen over [[vestgotarane]], byen Roma og vart den første utanlandske fienden som tok byen på over 800 år. Då han forlet Roma hadde Alarik samla saman stor rikdomar frå byen. I følgje segna reiste Alarik sørover med troppane sine. Då dei nådde området rundt Cosenza døydde han. Ingen veit heilt korleis dette skjedde. Enkelte meiner han fekk ein sjukdom som tok livet av han, medan andre meiner at fiendar gjekk til åtak på han. Uansett æra troppane hans med å gravlegge han i ei grav, men det var langt frå ei vanleg grav. Gravstaden skal visstnok ha vore der elvane [[Busento]] og [[Crathis]] renn saman. Ein horde av slavar vart nytta til å leie om vatnet frå Busento slik at dei kunne grave ei grav som var stor nok for Alarik, hesten hans og skattane han tok med seg. Då grava var ferdig vart elva ført tilbake til den opphavlege leia og grava dekt av vatn. For å sikre at ingen skulle sei kor grava låg skal troppane til Alarik ha tatt livet av alle slavane.
[[Fil:Old town view.jpg|mini|venstre|Gamlebyen og åsane rundt byen]]
==== Normannarar, Hohenstaufen og Angevin-perioden ====
Under krigar mellom [[sarasenarar]] og [[langobardar]] vart byen øydelagd og så bygd opp at rundt [[988]], før han vart øydelagd igjen tidleg på 1000-talet. I eit forsøk på å rømme frå all øydelegginga flytta innbyggjarane frå byen og slo seg ned i åsane omkring der dei bygde små grender.
Seinare på 1000-talet vart Calabria eit føydalt hertugdøme under [[normannarane]] med Cosenza som hovudstad. Byen gjorde snart opprør mot styret til [[Roger Guiscard]] og vart først gjenerobra etter ei lang omleiring. Erkebispedømet i byen, frå 500-talet, er eit av dei eldste og viktigaste i regionen og tel meir enn 130 sokn. Under [[Hohenstaufen]]-styret vart byen derfor setet for ''Curia Generale''. Keisar [[Fredrik II av Det tysk-romerske riket|Fredrik II]] var spesielt interessert i byen og bygde fleire bygg og hjelpte til økonomisk, som å opprette eit viktig årleg marked.
Domkyrkja vart ombygd og innvia i 1222, og i 1242 vart Fredrik sin son [[Henrik VII av Tyskland|Henrik]] gravlagd der. Seinare kjempa Cosenza bittert mot [[Huset Anjou|Angevin]], som var støtta av prestestanden. Opprøret spreidde seg gjennom dalen til elva [[Crathis]] og byen vart ein kasteball mellom Angevin og [[Aragon]]. I 1432 slo [[Ludvig III av Anjou]] seg ned i borga med kona [[Margaret av Savoie]]. Då ho brått døydde, i 1434, vart ho gravlagd i domkyrkja.
==== Spansk dominans ====
I 1500 vart Cosenza okkupert av den spanske hæren leia av kaptein [[Consalvo de Cordoba]], trass i motstand. Det var på 1500-talet at byen vart utvida og vart setet for statthaldaren i Calabria. Samstundes vart han kulturelt viktigare då [[Accademia Cosentina]] vart oppretta, der mellom anna [[Bernardino Telesio]], [[Aulo Gianni Parrasio]], Martiranobrørne og [[Antonio Serra]] gjekk. I 1707 avløyste austerrikarane spanjolane og i 1799 utropte byen seg til sjølvstendig republikk, men dette vart berre kortvarig og byen vart til slutt okkupert av kardinal Ruffo sin Lazzari. Kardinal Ruffo var fødd i provinsen Cosenza.
==== Det moderne Cosenza ====
Frå 1806 til 1815 kjempa Cosenza mot fransk dominans, og i 1813 vart mange opprørarar i byen, som var fødestad for den hemmelege foreininga [[Carbonari]], avretta. Dei lokale opprøra i 1821 og 1837 viste fram mot [[Risorgimento]]. Dei vart følgde av opprør 15. mars 1844, der [[Bandierabrørne]] vart avretta i lag med nokre av tilhengjarane deira i Vallone di Rovito i Cosenza. I 1860, nokre månadar etter den kjappe og heroiske gjerningane til Garibaldi sine troppar vart det utført ei folkeavstemming der resultatet vart at Calabria vart ein del av det nye Kongedømet Italia.
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Cosenza|Cosenza]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 9. desember 2007.''
{{refslutt}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Calabria]]
[[Kategori:Byar i Italia]]
f3uvdhsbdb8rtnnufx8thdnbnfql13j
Catanzaro
0
77012
3667631
3205391
2026-08-20T15:01:42Z
HerVal7752
105842
Geoboks
3667631
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Panoramacatanzaro.jpg
|bilettekst = Luftfoto av det historiske sentrumet i Catanzaro
|region = Calabria
|provins = [[provinsen Catanzaro|Catanzaro]]
|høgd = 342
|postnummer =0961
|retningsnummer =88100
}}
'''Catanzaro''' er ein by sør i [[Italia]]. Han er hovudstad i både [[provinsen Catanzaro]] og i [[regionar i Italia|regionen]] [[Calabria]] og har om lag 95 000 innbyggjarar.
Byen er bygd på ei klippe og er delt i to av den bratte Fiumarelladalen. Dei to delane er forbunde via ei stor stålbru ([[Viadotto Morandi]]), som er av dei høgaste i Europa, bygd i 1960 av arkitekten [[Riccardo Morandi]]. Feriestaden Catanzaro Lido, ligg om lag 5 km mot sør og har ein vid promenade og ei hamn for små fiskebåtar og lystbåtar.
== Historie ==
Namnet på byen er usikkert. Enkelte meiner at det kjem frå to [[Austromarriket|austromerske]] generalar kalla Kattaro og Zaro, medan ein annan teori er at Zaro vart det opphavlege namnet på elva (Zarapotamo), slik at ''katà Zaro'' tyder bortanfor elva.
Gamlebyen vart bygd på tre åsar (Trifone eller St. Rocco-åsen, Episkopatåsen og St. Johannes-åsen) under [[Austromarriket]].
På 1400-talet, då [[Aragon]] styrte det sørlege Italia, var Catanzaro eit verdssenter for silkeproduksjon, der det vart produsert silke og kniplingar for hoffa rundt om i verda og [[Vatikanstaten]]. Handelfolk frå heile [[Europa]] kom for å kjøpe silke i hamna i [[Reggio Calabria]] før [[pinse]]dag.
Under opprøret til dei calabriske baronane i 1528 motstod den spanske statthaldaren [[Pedro Alarcon de Mendoza]] med 11 000 lojale troppar ei lang omleiring og byen fekk tittelen ''magnifica at fidelissima'' av keisar [[Karl V av Det tysk-romerske riket|Karl V]] og retten til å prege eigne myntar.
Eit svært kraftig [[jordskjelv]] i 1783 jamna kyrkje, palass og store delar av husa med jorda, og eit anna jordskjelv i 1832 øydela stort sett det som var igjen av dei gamle historiske bygningane.
Catanzaro var ein gong eit velståande senter i Austromarriket, og seinare ein tidleg normannisk utpost. Den tidlegare normanniske borga står framleis.
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Catanzaro|Catanzaro]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 9. desember 2007.''
{{refslutt}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Calabria]]
[[Kategori:Byar i Italia]]
bayr3uux9jitughrhr2tcicshppot52
Lamezia Terme
0
77432
3667634
3205390
2026-08-20T15:04:09Z
HerVal7752
105842
Geoboks
3667634
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = PanoramaLamezia.jpg
|region = Calabria
|provins = [[provinsen Catanzaro|Catanzaro]]
|høgd = 216
|postnummer = 88046
|retningsnummer =0968
}}
'''Lamezia Terme''' er ein by i [[provinsen Catanzaro]] i [[regionar i Italia|regionen]] [[Calabria]] [[Italia]].
== Geografi ==
Lamezia ligg ved den austlege enden til ei kystslette som vanlegvis vert kalla Piana di Sant'Eufemia, midt på den calabriske kysten ved Tyrrenhavet. Sletta var tidlegare eit myrområde, men har vorte drenert.
== Historie ==
[[Fil:LameziaBastioneDiMalta.jpg|mini|venstre|Maltabastionen i Lamezia (1550)]]
[[Fil:SanTeodoroEcastelloNormSvevoLamezia.jpg|mini|venstre|Bydelen St. Theodore på åsen der ruinane av den normanniske Hohenstaufen-borga ligg.]]
Kommunen Lamezia Terme vart formelt oppretta 4. januar 1968. Området inneheld dei tidlegare kommunane '''Nicastro''', '''Sambiase''' og '''Sant'Eufemia Lamezia'''. Den kontroversielle samanslåinga var meint å skape ei sterkare eining med ei betre økonomisk utvikling.
* '''Nicastro'''
Nicastro har spor tilbake til 800-talet då Calabria var ein del av [[Austromarriket]]. Då vart ei borg kalla ''Neo Castrum'' («Ny Borg») bygd. Eit stort benediktinarkloster, St. Eufemia, vart grunnlagd her i 1062 av den [[normannarar|normanniske]] greven [[Robert Guiscard]]. Han var lenge eit len for [[Caracciolo]]-familien og seinare høyrte det itl D'Aquino-familien. Byen vart nesten heilt lagt i grus av eit [[jordskjelv]] i 1638 der meir enn 100 innbyggjarar omkom, og seinare vart klosteret lagt i grus. Borga, som var bygd av normannararane og utvida av keisar [[Fredrik II av Det tysk-romerske riket|Fredrik II]] og [[angevin]]kongane fall saman. Flaum og fleire jordskjelv fylgde på 1700-talet.
Nicastro opplevde stor emigrasjon seint på 1800-talet og tidleg på 1900-talet (om lag 8 000 innbyggjarar), i tillegg til etter [[den andre verdskrigen]].
* '''Sambiase'''
Sambiase vart grunnlagd rundt 900-talet rundt eit kloster tileigna St. Biase, som byen har fått namn etter. Han hadde mange kyrkjer, men i dag står berre fem av dei att.
* '''Sant'Eufemia Lamezia'''
Dagens Sant'Eufemia Lamezia ligg ikkje der han låg i antikken. Den eldste busetnaden var den greske [[Terina]], som i dag har vorte graven ut. Sant'Eufemia Lamezia (i dag Sant'Eufemia Vetere) vart grunnlagd på ein ås kort tid etter jordskjelvet i 1638. Den noverande bydelen vart bygd under [[fascisme|facistperioden]] etter at eit myrområde vart drenert.
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Lamezia Terme|Lamezia Terme]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 16. desember 2007.''
{{refslutt}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Calabria]]
[[Kategori:Byar i Italia]]
2vwwej34vdnpiqoy9y97yxqjhvn87k6
Lietava
0
80730
3667664
3505155
2026-08-20T16:37:54Z
TU-nor
12071
3667664
wikitext
text/x-wiki
{{om}}
{{Infoboks elv
|namn = Lietauka
|bilete = Lietava001.jpg
|bilettekst = Lietava
|utspring = Nær [[Upninkai]]
|munning = [[Neris]]
|land = Litauen
|lengd =11
}}
'''Lietava''', '''Lietauka''' eller '''Letauka''' er ei lita elv i [[Litauen]] som ein meiner kan ha gjeve namn til landet.<ref>{{kjelde www|url=http://www3.lrs.lt/pls/inter/w5_show?p_r=4056&p_k=2&p_rp=N&p_dr=N&p_d=49322| tittel=Lithuania's name |utgjevar=[[Seimas]] |vitja=24. januar 2007}}</ref> Ho er 11 km lang og ei av sideelvane til [[Neris]], som ho renn ut i om lag 30 km frå [[Kernavė]], som kan ha vore den første hovudstaden i [[Storfyrstedømet Litauen]]. Ho renn gjennom eit myrlendt område og det har ikkje vorte oppdaga viktige arkeologiske funn ved breidda.<ref>{{artikkelkjelde |forfattar=Tomas Baranauskas |år=2002 |tittel=Prie Lietuvos vardo ištakų |publikasjon=[[avisa Voruta|Voruta]] |bind=4 |nummer=502 |url=http://www.voruta.lt/article.php?article=81&showtype=archive| vitja=1. januar 2007}}</ref> Dei fleste språkforskarar er einige om at Litauen (Lietuva) og namnet på elva i det minste er i slekt og kanskje kjem frå det litauiske verbet ''lieti'' (å renne over).<ref name=EL>{{kjelde leksikon | redaktør= Simas Sužiedėlis | leksikon= Encyclopedia Lituanica | tittel= Lietuva | år=1978 | forlag= Juozas Kapočius | bind= III | stad = Boston, Massachusetts | id = 74-114275| sider = 336-337 }}</ref> Sidan mange namn i [[indoeuropeiske språk]] kjem frå [[hydronym]] leita forskarane etter ei vassmasse med liknande namn. Kazys Kuzavinis identifiserte Lietauka som ein mogeleg kandidat og hypotesen vart raskt populær.<ref name=EL/> Det opphavleg namnet på Lietauka må ha vore ''Lietava'', som vart slavifisert av [[dei gammaltruande]] som vart kasta ut av [[Det russiske riket]] og som slo seg ned ved breidda av elva.
==Kjelder==
<div class="references-small">
* ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Lietauka|Lietauka]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 24. januar 2008.''
</div>
=== Fotnotar ===
{{fotnoteliste}}
[[Kategori:Elvar i Litauen]]
pqeyqr0h8f8czlukvounirmfus95txv
Žilina
0
83445
3667667
3618364
2026-08-20T16:45:55Z
TU-nor
12071
3667667
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|våpen = Coat of Arms of Žilina.svg
|fylketype = Kraj
|fylke = [[Žilina kraj|Žilina]]
|gruynnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1069
|høgd = 342
|postnummer = 010 01
|retningsnummer = +421-2
|bilnummer = ZA
}}
'''Žilina'''{{mrk|[[tysk]] ''Sillein'', [[ungarsk]] ''Zsolna'', [[polsk]] ''Żylina'', [[latinsk]] ''Solna''}} er ein by nordvest i [[Slovakia]], rundt 200 km frå hovudstaden [[Bratislava]]. Han er den fjerde største byen i Slovakia med rundt 85 000 innbyggjarar. Byen er eit viktig industrisenter og den største byen ved elva [[Váh]]. Han er òg sete i [[Žilina kraj]] og i [[Žilina okres]].
== Historie ==
Området rundt Žilina har vore busett sidan [[steinalderen]] (rundt 20 000 f.Kr.). På 400-talet flytta [[slavarar]] til området. Dei første skriftlege kjeldene om Žilina er frå 1208 då han vart kalla ''terra de Selinan''. Frå andre halvdel av 900-talet til 1918 var han ein del av [[Kongedømet Ungarn]].
Byen starta å utvikle seg frå rundt år 1300 og hadde alt bystatus i 1312. I 1321 fekk han status som [[fri kongeleg by]] av kong [[Karl I av Ungarn|Karl I]]. 7. mai 1381 gav kong [[Ludvig I av Ungarn|Ludvig I]] ut [[Privilegium pro Slavis]] som gjorde dei slaviske innbyggjarane til likemenn av dei [[karpattyskarar|tyske]] innbyggjarane ved at halvparten av bystyret no skulle vere slavarar.<ref name='kirschbaum'>{{cite book | last = Kirschbaum | first = Stanislav J. | title = A history of Slovakia : the struggle for survival | publisher = St. Martin’s Press | year = 1995 | location = New York}}</ref> Byen vart brend ned av [[husittar]] i 1431.
På 1600-talet vart Žilina eit senter for produksjon, handel og utdanning, og under [[barokken]] vart det bygd mange kloster og kyrkjer, i tillegg til [[Budatín-borga]]. I [[revolusjonane i 1848]], vann slovakiske frivillige, ein del av keisarhæren, eit slag i nærleiken mot ungarske honvedar og gardistar.
Byen blømde på andre halvdel av 1800-talet då det vart lagt jernbane til byen. Denne stod ferdig i 1872 med linje til [[Košice]] og i 1883 fekk byen jernbanesamband med [[Bratislava]]. Nye fabrikkar sprang opp, som den manufakturfabrikken ''Slovena'' (1891) og Považie kjemiverk (1892).
Han var ein av dei første kommunane som signerte [[Martin-erklæringa]] (30. oktober 1918) og fram til mars 1919 var han sete for dei slovakiske styresmaktene. 6. oktober 1938, kort tid etter [[München-avtalen]], vart sjølvstyret til Slovakia som ein del av [[Tsjekkoslovakia]] erklært i Žilina.
Etter [[den andre verdskrigen]] vart det bygd mange bye fabrikkar, skular og bustadhus i byen. Han var sete for [[Žilina kraj]] frå 1949-1960 og igjen sidan 1996.
[[Fil:Škoda 14Tr in Žilina, 2006.jpg|mini|venstre|Trolleybuss i Žilina.]]
I dag er Žilina den fjerde største byen i Slovakia, det tredje viktigaste industrisenteret og sete for eit universitet, [[Žilinská univerzita]] (grunnlagd i 1953). Sidan 1990 har det historiske senteret i byen vorte gjenoppbygd og byen har bygd ut [[trolleybuss]]-linjer
== Innbyggjarar ==
{{SK|pop}}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Žilina|Žilina]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 9. april 2009.''
**''{{Wikipedia-utgåve|en}} oppgav desse kjeldene:''
{{refslutt}}
{{fotnoteliste}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
{{wikivoyage}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
{{DEFAULTSORT:Zilina}}
[[Kategori:Byar i Slovakia]]
2if0ytoc2dp28auzzs2rriucncotdmh
3667668
3667667
2026-08-20T16:53:46Z
TU-nor
12071
3667668
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Mariánske námestie Zilina 5SM.jpg
|bilettekst= Sentralt torg i Žilina
|flagg = Zilina-zilina-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Žilina.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
| folketal = 82656
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1069
|høgd = 342
|postnummer = 010 01
|retningsnummer = +421-2
|bilnummer = ZA
}}
'''Žilina'''{{mrk|[[tysk]] ''Sillein'', [[ungarsk]] ''Zsolna'', [[polsk]] ''Żylina'', [[latinsk]] ''Solna''}} er ein by nordvest i [[Slovakia]], rundt 200 km frå hovudstaden [[Bratislava]]. Han er den fjerde største byen i Slovakia med rundt 85 000 innbyggjarar. Byen er eit viktig industrisenter og den største byen ved elva [[Váh]]. Han er òg sete i [[Žilina kraj]] og i [[Žilina okres]].
== Historie ==
Området rundt Žilina har vore busett sidan [[steinalderen]] (rundt 20 000 f.Kr.). På 400-talet flytta [[slavarar]] til området. Dei første skriftlege kjeldene om Žilina er frå 1208 då han vart kalla ''terra de Selinan''. Frå andre halvdel av 900-talet til 1918 var han ein del av [[Kongedømet Ungarn]].
Byen starta å utvikle seg frå rundt år 1300 og hadde alt bystatus i 1312. I 1321 fekk han status som [[fri kongeleg by]] av kong [[Karl I av Ungarn|Karl I]]. 7. mai 1381 gav kong [[Ludvig I av Ungarn|Ludvig I]] ut [[Privilegium pro Slavis]] som gjorde dei slaviske innbyggjarane til likemenn av dei [[karpattyskarar|tyske]] innbyggjarane ved at halvparten av bystyret no skulle vere slavarar.<ref name='kirschbaum'>{{cite book | last = Kirschbaum | first = Stanislav J. | title = A history of Slovakia : the struggle for survival | publisher = St. Martin’s Press | year = 1995 | location = New York}}</ref> Byen vart brend ned av [[husittar]] i 1431.
På 1600-talet vart Žilina eit senter for produksjon, handel og utdanning, og under [[barokken]] vart det bygd mange kloster og kyrkjer, i tillegg til [[Budatín-borga]]. I [[revolusjonane i 1848]], vann slovakiske frivillige, ein del av keisarhæren, eit slag i nærleiken mot ungarske honvedar og gardistar.
Byen blømde på andre halvdel av 1800-talet då det vart lagt jernbane til byen. Denne stod ferdig i 1872 med linje til [[Košice]] og i 1883 fekk byen jernbanesamband med [[Bratislava]]. Nye fabrikkar sprang opp, som den manufakturfabrikken ''Slovena'' (1891) og Považie kjemiverk (1892).
Han var ein av dei første kommunane som signerte [[Martin-erklæringa]] (30. oktober 1918) og fram til mars 1919 var han sete for dei slovakiske styresmaktene. 6. oktober 1938, kort tid etter [[München-avtalen]], vart sjølvstyret til Slovakia som ein del av [[Tsjekkoslovakia]] erklært i Žilina.
Etter [[den andre verdskrigen]] vart det bygd mange bye fabrikkar, skular og bustadhus i byen. Han var sete for [[Žilina kraj]] frå 1949-1960 og igjen sidan 1996.
[[Fil:Škoda 14Tr in Žilina, 2006.jpg|mini|venstre|Trolleybuss i Žilina.]]
I dag er Žilina den fjerde største byen i Slovakia, det tredje viktigaste industrisenteret og sete for eit universitet, [[Žilinská univerzita]] (grunnlagd i 1953). Sidan 1990 har det historiske senteret i byen vorte gjenoppbygd og byen har bygd ut [[trolleybuss]]-linjer
== Innbyggjarar ==
{{SK|pop}}
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Žilina''' || 85 400 || 81 494 || 82 656
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Žilina|Žilina]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 9. april 2009.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
{{wikivoyage}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
{{DEFAULTSORT:Zilina}}
[[Kategori:Byar i Žilina kraj|Zilina]]
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Zilina]]
inu0yr9i4r3uoevzvquublcaocgj3vb
Padda
0
90308
3667685
2854718
2026-08-20T17:40:02Z
Ranveig
39
Litt meir frå no:
3667685
wikitext
text/x-wiki
{{om|øya i Oslofjorden|øya i Antarktis|Padda i Antarktis}}
{{geoboks|øy}}
'''Padda''' er ei øy i [[Oslofjorden]]. Ho ligg midt i Paddehavet, omkransa av [[Ulvøya i Oslo|Ulvøya]], [[Malmøya]] og [[Ormøya]].
Paddehavet er småbåtområde, og Padda er i stor grad hamn og opplagsplass for småbåtar.
Det er også båtslipp, båtverkstad og kran for å ta opp småbåtar her. Frå fastlandet er det gangbru over til Padda. På toppen av øya finst det betongfundament frå tysk verksemd under andre verdskrigen. Oslo kommune overtok eigedommen i 1996.<ref>{{naturbase|BN00064342|Padda naturtype}}</ref>
Tidlegare heitte Padda «Tistelholmen», eit namn som visstnok skal kome av fuglenamnet [[teist]]. Like utanfor Padda i retning Ulvøya og Malmøya ligg Galteskjær, også kalla Kaffeskjæret.
==Kjelder==
<references/>
{{spire|geografi|Oslo}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Oslofjorden]]
[[Kategori:Øyar i Oslo]]
faojvnyjaf9zpkve9p0wozecgxk8gwz
Łysica
0
96506
3667662
2823020
2026-08-20T16:33:16Z
TU-nor
12071
3667662
wikitext
text/x-wiki
{{Omdirigering|Lysica}}
[[Fil:Lysica goloborze.jpg|mini|Łysica]]
'''Łysica''' er det høgaste fjellet i [[Świętokrzyskiefjella]] i [[Polen]]. Det har ei høgd på 612 meter over havet og ligg i [[Świętokrzyski nasjonalpark]]. Det er eit kloster nedanfor toppen og det kan ha stått eit heidensk tempel her før kristninga av Polen.
== Sjå òg ==
* [[Łysa Góra]]
{{koord|50|54|N|20|54|E|vising=tittel|region:PL_type:mountain_source:GNS-enwiki}}
{{Autoritetsdata}}
{{DEFAULTSORT:Lysica}}
[[Kategori:Fjell i Polen]]
[[Kategori:Święty Krzyż-voivodskapet]]
{{spir|geografi|Polen}}
m4r1n9mcjcpqjpce1vivixmj37twqrd
Turiecbekkenet
0
128666
3667601
2546920
2026-08-20T13:58:17Z
TU-nor
12071
3667601
wikitext
text/x-wiki
[[Fil:Turčianska kotlina.png|mini|Plasseringa til Turiecbekkenet]]
'''Turiecbekkenet''' ([[slovakisk språk|slovakisk]] ''Turčianska kotlina''; [[ungarsk språk|ungarsk]] ''Túróci-medence'', [[tysk språk|tysk]] ''Turzbecken'', [[latinsk]] ''Pelvis Thuroczae'') ligg nord i det sentrale [[Slovakia]]. Ho grensar til fjellkjedene [[Store Fatra]] i aust, [[Vesle Fatra]] i vest og nord, samt [[Žiar]] og [[Kremnicafjella]] i sør. Elva [[Turiec ved Váh|Turiec]] renn over heile bekkenet og munnar ut i [[Váh]] nær [[Vrútky]]. Dei største byane er [[Martin i Slovakia|Martin]], [[Vrútky]] (begge i distriktet [[Martin okres]]) og [[Turčianske Teplice]] (i distriktet [[Turčianske Teplice okres]]).
== Kjelder ==
<div class="references-small">
* ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Turiec Basin|Turiec Basin]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 5. april 2009.''
</div>
[[Kategori:Slovakisk geografi]]
gzzhuwnopveavagqx87sns8fqh4ghhm
3667694
3667601
2026-08-20T18:24:59Z
Ranveig
39
Geoboks
3667694
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|senking|kategori=[[Bekken i geografi|bekken]]}}
[[Fil:Turčianska kotlina.png|mini|Plasseringa til Turiecbekkenet]]
'''Turiecbekkenet'''{{mrk|[[slovakisk]] ''Turčianska kotlina'', [[ungarsk]] ''Túróci-medence'', [[tysk]] ''Turzbecken'', [[latinsk]] ''Pelvis Thuroczae''}} ligg nord i det sentrale [[Slovakia]]. Det grensar til fjellkjedene [[Store Fatra]] i aust, [[Vesle Fatra]] i vest og nord, samt [[Žiar]] og [[Kremnicafjella]] i sør. Elva [[Turiec ved Váh|Turiec]] renn over heile bekkenet og munnar ut i [[Váh]] nær [[Vrútky]]. Dei største byane er [[Martin i Slovakia|Martin]], [[Vrútky]] (begge i distriktet [[Martin okres]]) og [[Turčianske Teplice]] (i distriktet [[Turčianske Teplice okres]]).
==Merknadar==
{{Merknadar}}
== Kjelder ==
<div class="references-small">
* ''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Turiec Basin|Turiec Basin]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 5. april 2009.''
</div>
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Slovakisk geografi]]
3rszfq20nlm0zwm0qhjqkkd0aasvur5
Ammókhostos
0
222282
3667625
3641999
2026-08-20T14:55:29Z
Ranveig
39
Ref-flikk
3667625
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks by
|offisielt_namn = Ammókhostos
|offisielt_namn2 = <small> Αμμόχωστος <br /> Gazimağusa </small>
|bilet_horisont = St. Nikolaos Mustafa- Pascha-Moschee C.jpg
|bilettekst = Lala Mustafa Pasha-moskeen, tidlegare Ájos Nikólaos-kyrkja, i Ammókhostos
|kart = FamagustaDistrictFamagustaMunicipality.png
|karttekst = Ammókhostos innafor [[distriktet Ammókhostos]]
|underinndeling_type = Land <br/> Distrikt <br/> <br/> Land <br /> Distrikt
|underinndeling_namn = {{flagg|Kypros}} <br /> [[Distriktet Ammókhostos|Ammókhostos]] <br/> <br /> {{flagg|Nord-Kypros}} <br /> [[Distriktet Gazimağusa|Gazimağusa]]
|innbyggjarar_i_år = 2011
|innbyggjarar_kjelder = <ref name=Folketeljing_2011/>
|innbyggjarar_totalt = 40 920
|latd=35 |latm=7 |lats= |latNS=N
|longd=33 |longm=57 |longs= |longEW=E
|nettside = http://www.famagusta.org.cy/ <br />(Kypriotisk kommune i eksil) <br /> http://www.magusa.org/en/ <br />(Nord-kypriotisk kommune)
}}
'''Ammókhostos''' ([[gresk]] Αμμόχωστος, [[tyrkisk]] ''Gazimağusa'' eller ''Mağusa'') eller '''Famagusta''' er ein by på [[Kypros]] og ein [[Kommunar på Kypros|kommune]] i [[Distrikta på Kypros|distriktet]] [[Distriktet Ammókhostos|Ammókhostos]] i [[Republikken Kypros]].<ref name=Kommunar>{{Kjelde www|url=https://ucm.org.cy/en/municipalities/|tittel=Municipalities|språk=engelsk|utgjevar=Union of Cyprus Municipalities [Unionen av kypriotiske kommunar]|vitja=2023-09-17|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20230129083356/https://ucm.org.cy/en/municipalities/|arkivdato=2023-01-29}}</ref>
Etter den tyrkiske [[Den tyrkiske invasjonen på Kypros|invasjonen]] i 1974 har busetnaden vore utanfor kontroll frå styresmaktene. Republikken Kypros har ein kommuneadministrasjon for Ammókhostos i eksil.<ref name=Okkupertekommunar>{{Kjelde www|url=https://ucm.org.cy/en/municipalities/occupied-municipalities/|tittel=Occupied Municipalities|språk=engelsk|utgjevar=Union of Cyprus Municipalities [Unionen av kypriotiske kommunar] |vitja=2023-09-17|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20230129083425/https://ucm.org.cy/en/municipalities/occupied-municipalities/|arkivdato=2023-01-29}}</ref>
==Bydelar==
Ammókhostos var delt inn i bydelane:
*[[Stavrós i Ammókhostos|Stavrós]] (St.)
*[[Khrysí Aktí]] (Khr.Aktí)
*[[Ájos Ioánnis i Ammókhostos|Ájos Ioánnis]]
*[[Ájos Loukás i Ammókhostos|Ájos Loukás]]
*[[Ájos Mémnon i Ammókhostos|Ájos Mémnon]]
*[[Ájos Nikólaos i Ammókhostos|Ájos Nikólaos]] (Aj.Nik.)
*[[Salamís i Ammókhostos|Salamís]]
*[[Ájos Jeórjos i Ammókhostos|Ájos Jeórjos]]
*[[Ajía Zóni i Ammókhostos|Ajía Zóni]] (A.Z.)
*[[Khrysospiliótissa]]
*[[Paleá Ammókhostos]] (Pal.Am.)
*[[Akrópolis i Ammókhostos|Akrópolis]]
===Kart===
{| border=0 align=left cellpadding=0 cellspacing=0 style="margin: 0 0 1em 1em; color:black; background: #f9f9f9; border: 0px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 100%;"
|<div style="position: relative">[[Fil:FamagustaMunicipality(de jure).png|500px|center|Bydelar i Ammókhostos]]
<!-- --------------------------------- bydelar -->
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:350px;top:350px">'''[[Stavrós i Ammókhostos|St.]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:375px;top:340px">'''[[Khrysí Aktí|Khr.<br/> Aktí]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:280px;top:250px">'''[[Ájos Ioánnis i Ammókhostos|Ájos Ioánnis]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:100px;top:220px">'''[[Ájos Loukás i Ammókhostos|Ájos Loukás]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:360px;top:420px">'''[[Ájos Mémnon i Ammókhostos|Ájos Mémnon]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:320px;top:285px">'''[[Ájos Nikólaos i Ammókhostos|Áj.Nik.]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:170px;top:120px">'''[[Salamís i Ammókhostos|Salamís]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:230px;top:400px">'''[[Ájos Jeórjos i Ammókhostos|Ájos Jeórjos]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:315px;top:320px">'''[[Ajía Zóni i Ammókhostos|A.Z.]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:200px;top:300px">'''[[Khrysospiliótissa|Khryso-<br/>spiliótissa]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:280px;top:200px">'''[[Paleá Ammókhostos|Pal.<br/>Am.]]'''</div>
<div style="position: absolute;color:gray;font-size:90%;left:310px;top:360px">'''[[Akrópolis i Ammókhostos|Akró-<br/> polis]]'''</div>
</div>
|}
{{clear}}
==Under administrasjon av Nord-Kypros==
Frå 1983 er Ammókhostos administrert av [[Nord-Kypros|Den tyrkiske republikken Nord-Kypros]] i [[Kommunar i Nord-Kypros|kommunen]] Gazimağusa i [[Distrikt i Nord-Kypros|distriktet]] [[Distriktet Gazimağusa|Gazimağusa]].<ref name=Folketeljing_2011>{{Kjelde www|url=http://www.ktoeos.org/wp-content/uploads/2013/08/nufus_ikinci_.pdf|tittel=KKTC Nüfus Sayımı, 2011 – Folketeljing Nord-Kypros 2011|språk=tyrkisk|utgjevar=www.ktoeos.org|vitja=2023-09-17|arkiv_url=https://web.archive.org/web/20220709135309/http://www.ktoeos.org/wp-content/uploads/2013/08/nufus_ikinci_.pdf|arkivdato=2022-07-09}}</ref>
Ved folketeljinga i 2011 hadde den nord-kypriotiske kommunen Gazimağusa 40 920 innbyggjarar, fordelt på bydelane:<ref name=Folketeljing_2011></ref>
*Anadolu (1 508 innbyggjarar)
*[[Baykal]] (2 574 innbyggjarar)
*[[Canbolat]] (2 460 innbyggjarar)
*[[Çanakkale i Gazimağusa|Çanakkale]] (4 114 innbyggjarar)
*[[Dumlupınar]] (2 940 innbyggjarar)
*Harika (651 innbyggjarar)
*[[Varósia|Kapalı Maraş (Varósia)]] (226 innbyggjarar)
*[[Karakol i Gazimağusa|Karakol]] (7 046 innbyggjarar)
*Lala Mustafa Paşa (1 836 innbyggjarar)
*Namık Kemal (1 117 innbyggjarar)
*Pertev Paşa (1 026 innbyggjarar)
*Piyale Paşa (1 220 innbyggjarar)
*[[Sakarya i Gazimağusa|Sakarya]] (7 647 innbyggjarar)
*Suriçi (1 476 innbyggjarar)
*[[Éngomi i Ammókhostos|Tuzla (Éngomi)]] (2 645 innbyggjarar)
*[[Zafer]] (2 027 innbyggjarar)
*{{ikkjeraud|Stýlli|Mutluyaka (Stýlli)}} (407 innbyggjarar)
== Referansar ==
{{fotnoteliste}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Kommunar på Kypros}}
{{Kommunar i Nord-Kypros}}
{{geografispire}}
{{use dmy dates}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar på Kypros|Ammokhostos]]
[[Kategori:Busetnader i distriktet Ammókhostos|Ammokhostos]]
[[Kategori:Kommunar i Nord-Kypros|Ammokhostos]]
[[Kategori:Busetnader i distriktet Gazimağusa|Ammokhostos]]
1wfz8wsfw5udpsqb0t63hzer6nf0788
Dnipro
0
229291
3667811
3524916
2026-08-21T09:55:29Z
Dƶoxar
51051
3667811
wikitext
text/x-wiki
{{om|byen|elva som heiter Dnipro på ukrainsk|Dnepr}}
{{geoboks|by
|namn = Dnipro
| andre namn = [[ukrainsk]] Дніпро
| andre namn1 = [[russisk]] Днипро
|kallenamn = Dnipro
|bilete =Dnipropetrowsk.jpg
|biletstorleik = 250px
|bilettekst =
|flagg = Флаг Днепропетровска 2.png
|symboltype=våpen|symbol = Coat of arms of Dnipro.svg
|kartposisjon = Ukraina | kart = Ukraine location map.svg
|land = Ukraina
|regiontype = [[Oblast i Ukraina|Oblast]]
|region = Dnipropetrovsk oblast
|distrikttype = [[Rajon|Bykommune]]
|distrikt = Dnipropetrovsk
|grunnlagd = 1526
| commons = Dnipropetrovsk
|borgarmeister = Ivan Ivanovytsj Kulitsjenko<ref>{{Citation |title=Dnipropetrovsk mayors personal blog |url=http://kulichenko.com.ua/ |accessdate=2012-09-09 |archive-date=2014-09-25 |archive-url=https://web.archive.org/web/20140925202253/http://kulichenko.com.ua/ |url-status=yes }}</ref>
|areal = 405
|folketal_i_år = 2011
|folketettleik = auto | folketal = 1001612
|folketal_merknad =<ref name=Statistics_1_juli_2011>[http://www.dneprstat.gov.ua/statinfo/ds/2011/ds1_m07.htm ''Dnipropetrovsk region, statistics''] (ukrainsk)</ref>
|lat_d=48 |lat_m=27 |lat_s=0 |lat_NS=N
|long_d=34 |long_m=59 |long_s=0 |long_EW=E
|høgdenivå = 155
|postnummer = 49000
|retningsnummer = +380 56(2)
|nettstad = [http://www.gorod.dp.ua/index.php?language=ua gorod.dp.ua]
}}
'''Dnipro''' ([[ukrainsk]] skrift Дніпро), tidlegare ''Dnepropetrovsk'' og før det ''Jekaterinoslav''/''Katerynoslav'',<ref>[http://www.arhivtime.ru/karta/karta_arhiv/bilete_arhiv/01/1820.jpg English map of 1820]{{Død lenkje|date=oktober 2022 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> er den fjerde største byen i [[Ukraina]] med ein million innbyggjarar.<ref name=Statistics2011>[http://gorod.dp.ua/inf/region/?pageid=94 gorod.dp.ua ''Dnipropetrovsk region, statistics''] (ukrainsk)</ref><ref>[http://www.ukrcensus.gov.ua/eng/results/general/city/ Ukrcensus.gov.ua — City] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20070311004928/http://www.ukrcensus.gov.ua/eng/results/general/city/ |date=2007-03-11 }} Vitja 9. september 2012.</ref> Han ligg ved [[Dnepr]], søraust for den ukrainske hovudstaden [[Kiev]],
sør i det sentrale området av landet. Dnipro er det administrative senteret i [[Dnipropetrovsk oblast]] ([[oblast|provins]]).
Dnipro er eit viktig industrisenter i Ukraina og var eit av dei største sentera for [[atomkraft]], [[våpenindustri]] og [[romfart]] i det tidlegare [[Sovjetunionen]]. Her låg [[Juzjmasj]], eit stort designbyrå og produsent av [[ballistiske missil]]. På grunn av den militære industrien var Dnipropetrovsk ein [[lukka by]] fram til 1990-åra.
==Andre namn==
I 1917 fekk Jekaterinoslav namnet ''Sitsjeslav'' av [[Den ukrainske folkerepublikken]], men ein gjekk attende til det gamle namnet alt i 1919.<ref>{{Citation |title=Nettstad for Sitsjeslav |url=http://sicheslav.50g.com/ |accessdate=2012-09-09 |archive-date=2011-08-27 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110827063946/http://sicheslav.50g.com/ |url-status=yes }}</ref><ref>Andrew Wilson: [http://books.google.nl/books?id=F_QMCypjpXwC&pg=PA89&dq=Sicheslav&client=firefox-a#v=onepage&q=Sicheslav&f=false Ukrainian Nationalism in the 1990s: A Minority Faith], [[Cambridge University Press]], 1996, ISBN 978-0-521-57457-0, page 89</ref>
'''Namneendringar'''
*Jekaterinoslav 1776–1782, gjenoppretta 1783–1797
*Novorossijsk 1797–1802
*Jekaterinoslav 1802–1917
*Sitsjeslav 1917–1918
*Jekaterinoslav ([[russisk]] skrift Екатеринослав), Katerynoslav [[ukrainsk]] Катеринослав, 1918–1926
*Dnepropetrovsk/Dnipropetrovsk ([[russisk skrift]] Днепропетровск). 1926 til 2016<ref>
{{citation|title=Verkhovna Rada renames Dnipropetrovsk as Dnipro|date=19.05.2016 |journal=KyivPost|url=https://www.kyivpost.com/article/content/ukraine-politics/verkhovna-rada-renames-dnipropetrovsk-as-dnipro-414096.html}};
{{citation|title=Ukraine: Aus Dnipropetrowsk wird Dnipro|date=19.05.2016 |journal=Spiegel Online|url=http://www.spiegel.de/politik/ausland/ukraine-aus-dnipropetrowsk-wird-dnipro-a-1093095.html}}
</ref>
==Geografi==
[[Fil:Dniepropetrowsk z lotu ptaka.jpg|left|mini|Flyfoto av Dnipropetrovsk. Dnepr renn gjennom byen og fleire bruer kryssar elva i byen.]]
Byen ligg på begge sider av [[Dnepr]], ved ein stor sving der elva endrar retning frå nordvest og held fram sørover i Ukraina.
===Klima===
Om sommaren er Dnipropetrovsk varm (i juli 24-28 °C, og stundom 32-36 °C). Vinteren er kald med temperaturar i januar kring -4 til 0 °C, men når det ikkje er snø og vinden blæs kraftig, kjennest det særs kaldt.
Klimaet er [[kontinentalklima]] og vintrane kan stundom verte særs kalde, ned mot -15 °C og om sommare særs varm (opp mot 40 °C).<ref>''See also:'' [http://www.klimadiagramme.de/Europa/dnepropetrovsk.html klimadiagramme.de] — Climate in Dnipropetrovsk URL accessed on 20 March 2007</ref>
{{Vêrboks|stad= Dnipropetrovsk
| Jan varmerekord C = 12.3
| Feb varmerekord C = 17.5
| Mar varmerekord C = 24.1
| Apr varmerekord C = 30.0
| Mai varmerekord C = 36.1
| Jun varmerekord C = 37.8
| Jul varmerekord C = 39.8
| Aug varmerekord C = 40.9
| Sep varmerekord C = 36.5
| Okt varmerekord C = 32.6
| Nov varmerekord C = 20.6
| Des varmerekord C = 16.3
|år varmerekord C = 40.9
| Jan maks C = -1.0
| Feb maks C = 0.0
| Mar maks C = 6.0
| Apr maks C = 15.2
| Mai maks C = 22.1
| Jun maks C = 25.6
| Jul maks C = 28.0
| Aug maks C = 27.4
| Sep maks C = 21.5
| Okt maks C = 13.8
| Nov maks C = 5.2
| Des maks C = 0.2
|år maks C = 13.7
| Jan normal C = -3.7
| Feb normal C = -3.4
| Mar normal C = 1.8
| Apr normal C = 9.6
| Mai normal C = 16.1
| Jun normal C = 19.8
| Jul normal C = 22.1
| Aug normal C = 21.4
| Sep normal C = 15.5
| Okt normal C = 8.9
| Nov normal C = 2.0
| Des normal C = -2.3
|år normal C = 9.0
| Jan min C = -6.1
| Feb min C = -6.3
| Mar min C = -1.6
| Apr min C = 4.9
| Mai min C = 10.6
| Jun min C = 14.6
| Jul min C = 16.7
| Aug min C = 15.8
| Sep min C = 10.7
| Okt min C = 5.0
| Nov min C = -0.5
| Des min C = -4.7
|år min C = 4.9
| Jan kulderekord C = -30.0
| Feb kulderekord C = -27.8
| Mar kulderekord C = -19.2
| Apr kulderekord C = -8.2
| Mai kulderekord C = -2.4
| Jun kulderekord C = 3.9
| Jul kulderekord C = 5.9
| Aug kulderekord C = 3.9
| Sep kulderekord C = -3.0
| Okt kulderekord C = -8.0
| Nov kulderekord C = -17.9
| Des kulderekord C = -27.8
|år kulderekord C = -30.0
| Jan nedbør mm = 45
| Feb nedbør mm = 43
| Mar nedbør mm = 43
| Apr nedbør mm = 38
| Mai nedbør mm = 42
| Jun nedbør mm = 60
| Jul nedbør mm = 54
| Aug nedbør mm = 43
| Sep nedbør mm = 41
| Okt nedbør mm = 37
| Nov nedbør mm = 46
| Des nedbør mm = 47
|år nedbør mm = 539
| Jan nedbørdagar = 9
| Feb nedbørdagar = 8
| Mar nedbørdagar = 10
| Apr nedbørdagar = 13
| Mai nedbørdagar = 13
| Jun nedbørdagar = 13
| Jul nedbørdagar = 12
| Aug nedbørdagar = 9
| Sep nedbørdagar = 10
| Okt nedbørdagar = 10
| Nov nedbørdagar = 12
| Des nedbørdagar = 11
|år nedbørdagar = 130
|kjelde 1 = Pogoda.ru.net<ref name="pogoda">{{cite web
|url = http://pogoda.ru.net/climate/34504.htm| title = Pogoda.ru.net| accessdate =21 April 2012
|publisher = | language = russisk|date=Mai 2011}}</ref>
|date=April 2012
}}
==Historie==
Den offisielle grunnleggingsdatoen for byen er året 1526, då busetnaden Stara Samar fanst på området til dagens by Dnipro. I 1776 vart byen bygd om av Grigorij Potjomkin og omdøypt til Jekaterinoslav til ære for [[Katarina II av Russland]].
Han skulle vere midtpunkt for dei områda som var erobra som eit resultat av den endelege underlegginga av dei ukrainske [[ukrainske kosakkar|kosakkane]] i 1775 (storminga av hovudsetet deira [[Zaporizjzjia Sitsj]]), og sigeren mot [[Det osmanske riket]] i [[den russisk-osmanske krigen 1768–1775]].
Han vart omdøypt til Dnepropetrovsk 1926 (seinare Dnipropetrovsk). Byen opplevde ein sterk vekst etter bygginga av [[Dneprreservoaret|Dneproges-dammen]] i 1932.
==Kjelder==
{{refstart}}
----
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Dnipropetrovsk|Dnipropetrovsk]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 9. september 2012.''
{{refslutt}}
==Bakgrunnsstoff==
* (russisk) {{cite web|url=http://ves.dp.ua/|title=Dnipropetrovsk News Site. Map of city.|access-date=2012-09-09|archive-date=2022-05-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20220509161521/http://ves.dp.ua/|url-status=yes}}
* (engelsk) {{cite web|url=http://gorod.dp.ua/eng/|title=Welcome to Dnipropetrovsk!}}
* [http://www.stroitel.dp.ua/ stroitel.dp.ua] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120813042154/http://www.stroitel.dp.ua/ |date=2012-08-13 }} — Construction site of Dnipropetrovsk
* (russisk) {{cite web|url=http://gorod.dp.ua|title=Dnipropetrovsk City Portal}}
* [http://ingvarr.net.ru/photo/41 Photos of Dnepropetrovsk]
{{Dnipropetrovsk oblast}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Dnipropetrovsk oblast]]
[[Kategori:Lukka byar]]
[[Kategori:Busetnader grunnlagde i 1526]]
[[Kategori:Byar ved Dnepr]]
n17lvm5vmt78f4w115gsnxvo0cn1ray
Martina Sáblíková
0
347722
3667697
3472268
2026-08-20T18:35:56Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667697
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks idrettsutøvar}}
'''Martina Sáblíková''' ({{fødd|27. mai|1987|Sablik}}) er ein [[Tsjekkia|tsjekkisk]] skeiseløpar frå [[Nové Město na Moravě]]. Ho vann to olympiske gullmedaljar under [[Vinter-OL 2010]] og ein under [[Vinter-OL 2014]] og er firfaldig verdsmeister i firkamp.
I 2010 vart ho tildelt [[Oscarstatuetten]].
==Kjelder==
<div class="references-small">
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Martina Sáblíková|Martina Sáblíková]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 19. februar 2018.''
</div>
* {{Kjelde www|url = https://www.olympedia.org/athletes/109768 |tittel = Martina Sáblíková |vitja = 2023-03-19 |utgjevar = Olympedia |språk = engelsk}}
{{spire|idrett|Tsjekkia}}
{{Oscarstatuetten}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Tsjekkiske idrettsutøvarar]]
[[Kategori:Skeiseløparar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Tsjekkia]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Tsjekkia]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Tsjekkia]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Vinnarar av Oscarstatuetten]]
7z371qlqeg9rnkbyq0uwd6mb43l6dpu
3667821
3667697
2026-08-21T11:27:44Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
−[[Kategori:Tsjekkiske idrettsutøvarar]]; ±[[Kategori:Skeiseløparar]]→[[Kategori:Tsjekkiske skeiseløparar]] med [[WP:HotCat|HotCat]]
3667821
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks idrettsutøvar}}
'''Martina Sáblíková''' ({{fødd|27. mai|1987|Sablik}}) er ein [[Tsjekkia|tsjekkisk]] skeiseløpar frå [[Nové Město na Moravě]]. Ho vann to olympiske gullmedaljar under [[Vinter-OL 2010]] og ein under [[Vinter-OL 2014]] og er firfaldig verdsmeister i firkamp.
I 2010 vart ho tildelt [[Oscarstatuetten]].
==Kjelder==
<div class="references-small">
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Martina Sáblíková|Martina Sáblíková]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 19. februar 2018.''
</div>
* {{Kjelde www|url = https://www.olympedia.org/athletes/109768 |tittel = Martina Sáblíková |vitja = 2023-03-19 |utgjevar = Olympedia |språk = engelsk}}
{{spire|idrett|Tsjekkia}}
{{Oscarstatuetten}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Tsjekkiske skeiseløparar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Tsjekkia]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Tsjekkia]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Tsjekkia]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Vinnarar av Oscarstatuetten]]
ai675rzvfg3lrce66rzr2v6oscs2mx7
Lee Sang-hwa
0
347730
3667687
3224638
2026-08-20T17:51:57Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667687
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks biografi}}
'''Lee Sang-hwa''' ({{fødd|25. februar|1989|Lee sanghwa}}) er ein sørkoreansk skeiseløpar som vart olympisk meister på 500 meter både under [[Vinter-OL 2010]] og 2014, og verdsmeister i sprint 2010.
==Kjelder==
<div class="references-small">
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Lee Sang-hwa|Lee Sang-hwa]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 19. februar 2018.''
</div>
{{spire|idrett}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Sørkoreanske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Enkeltdistanse]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Sør-Korea]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Sør-Korea]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Sørkoreanske deltakarar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Sørkoreanske deltakarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Sørkoreanske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Sørkoreanske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
6fjlyanxd7fmgipszupbnsin7n9mkr2
Samarra-distriktet
0
369734
3667683
3150703
2026-08-20T17:28:44Z
Ranveig
39
+Ref.
3667683
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Samarra-distriktet
|kategori =[[distrikt i Irak|Distrikt]]
|regiontype =[[guvernement i Irak|Guvernement]]
|region = [[Salah ad Din guvernement]]
| hovudstad type = Adm. senter | hovudstad = [[Samarra]]
|tidssone = AST
|utc_skilnad = +3
|kartposisjon = Irak
| kart = {{fysisk kart|Irak}}
| lat_d =34.12
| long_d =43.22}}
'''Samarra-distriktet''' er eit distrikt i [[Salah ad Din guvernement]] i [[Irak]].<ref>{{cite news|url=https://shafaq.com/en/Report/Millions-lost-Wild-boars-devastate-Samarra-lettuce-farms|title=Millions lost: Wild boars devastate Samarra lettuce farms|website=shafaq.com|date=28. februar 2025|access-date=6. juni 2025}}</ref>
==Kjelder==
<references/>
{{distrikt i Irak}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Saladin guvernement]]
[[Kategori:Samarra]]
i5iweh7rordxay219g45svu9xnxvvkj
Maskorama
0
383584
3667806
3661143
2026-08-21T09:32:20Z
90sveped
53941
/* Detektivpanel og programleiar */
3667806
wikitext
text/x-wiki
{{kursiv tittel}}
{{infoboks TV-serie}}
'''''Maskorama''''' er eit fjernsynsprogram som er den norske utgåva av det internasjonale konseptet ''{{Ikkjeraud|The Masked Singer}}. [[Silje Nordnes]] er programleiar for ''Maskorama''.<ref name="Maskorama">{{Cite web|title=Silje Nordnes skal lede kjendis-gjettekonkurranse på NRK|url=https://www.nrk.no/kultur/internasjonal-suksess-kommer-til-norge-1.15201783|access-date=2020-10-16}}</ref>
== Konsept ==
Konseptet går ut på at eit «detektivpanel», beståande av kjendisar, saman med publikum skal gjette kva for kjendisar som har ikledd seg spektakulære kostyme og masker og framfører eit musikalsk nummer av høg kvalitet. Deltakarane har fordreia stemme i alle samanhengar, bortsett frå når dei syng live. Etter at alle framsyningar har vorte gjennomførte, skal publikum røyste på sine favorittar, og den som får færrast røyster er ute av tevlinga og må «ta av seg maska og få sin identitet avslørt».<ref>{{Cite web|title=Silje Nordnes fronter nytt NRK-show med Jan Thomas, Nicolay Ramm og Marion Ravn|url=https://www.vg.no/rampelys/tv/i/41qgPR/silje-nordnes-fronter-nytt-nrk-show-med-jan-thomas-nicolay-ramm-og-marion-ravn|access-date=2020-10-16}}</ref><ref>{{Cite web|title=NRK med ny lørdagsunderholdning: - Helt ellevilt|url=https://kampanje.com/medier/2020/10/nrk-erstatter-stjernekamp-med-nytt-konsept/|access-date=2020-10-16}}</ref>
=== Detektivpanel og programleiar ===
Programleiar for ''Maskorama'' er [[Silje Nordnes]].
«Detektivpanelet» bestod i sesong 1–3 av stylisten [[Jan Thomas]], artisten [[Marion Ravn]] og programleiar og komikar [[Nicolay Ramm]].<ref>{{Kilde www|url=https://www.vg.no/rampelys/tv/i/41qgPR/silje-nordnes-fronter-nytt-nrk-show-med-jan-thomas-nicolay-ramm-og-marion-ravn|tittel=Silje Nordnes fronter nytt NRK-show med Jan Thomas, Nicolay Ramm og Marion Ravn|besøksdato=2020-10-16|verk=VG.no}}</ref> I tredje sesong var det i tillegg ein gjestedetektiv i kvart program. I sesong 4 tok skodespelar og komikar [[Robert Stoltenberg]] og radioprogramleiar [[Tete Lidbom]] over rollene som «detektivar» for Thomas og Ramm.<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/god-kveld-norge/nicolay-ramm-om-maskorama-exiten-det-er-jo-drit/16159085/|tittel=Nicolay Ramm om «Maskorama»-exiten: – Det er jo drit|besøksdato=2023-10-25|verk=TV2.no}}</ref><ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/dette-er-det-nye-panelet-i-maskorama-1.16594596|tittel=Dette er det nye panelet i Maskorama|besøksdato=2023-10-16|verk=NRK.no}}</ref><ref>{{Kilde www|url=https://www.vg.no/rampelys/i/kEVGyA/her-er-det-nye-panelet-i-maskorama|tittel=Her er det nye panelet i «Maskorama»|besøksdato=2023-10-16|verk=VG.no}}</ref> I sesong 6 overtok artist [[Tone Damli]] rolla som «detektiv» for Ravn.<ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/tone-damli-blir-ny-detektiv-i-maskorama-1.17543797|tittel=Tone Damli blir ny detektiv i Maskorama|besøksdato=2025-08-29|verk=NRK.no}}</ref> I sesong 7 overtek programleiar [[Leo Ajkic]] rolla som «detektiv» for Stoltenberg.<ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/artikkel/no-blir-nybakt-pappa-leo-detektiv-1526060|tittel=No blir nybakt pappa Leo detektiv|besøksdato=2026-08-21|verk=NRK.no}}</ref>
== Sesongoversikt ==
{| class="wikitable" style="text-align:center;
|+
|-
! Sesong !! Vinnar !! Andreplass !! Tredjeplass !! Premiere !! Finale
|-
| [[Maskorama (sesong 1)|1]] || [[Ulrikke Brandstorp]]<br><small>som «Trollet»</small> || [[Markus Bailey]]<br><small>som «Elgen»</small> || [[Herman Dahl]]<br><small>som «Vikingen»</small> || 7. november 2020 || 12. desember 2020
|-
| [[Maskorama (sesong 2)|2]] || [[Didrik Solli-Tangen]]<br><small>som «Snømonsteret»</small> || [[Victor Sotberg]]<br><small>som «Draken»</small> || [[Ingeborg Walther]]<br><small>som «Bamsen»</small> || 6. november 2021 || 11. desember 2021
|-
| [[Maskorama (sesong 3)|3]] || [[Bilal Saab]]<br><small>som «Zombien»</small> || [[Daniel Kvammen]]<br><small>som «Ulven»</small> || [[Øystein Pettersen]]<br><small>som «Rabagasten»</small> || 15. oktober 2022<ref name="dagbladet.no">{{Kilde www|url=https://www.dagbladet.no/kultur/premieredatoen-er-avslort/76901122|tittel=Premieredatoen er avslørt|besøksdato=2022-08-15|fornavn=Marcus|etternavn=Brenden|språk=nb|verk=Dagbladet.no}}</ref> || 19. november 2022
|-
| [[Maskorama (sesong 4)|4]] || [[Kevin Vågenes]]<br><small>som «Kattepusen»</small> || [[Linnéa Myhre]]<br><small>som «Spirrevippen»</small> || [[Charlotte Frogner]]<br><small>som «Spøkelset»</small> || 11. november 2023<ref name="dagbladet.no"/> || 16. desember 2023
|-
| [[Maskorama (sesong 5)|5]] || [[Kim Wigaard]]<br><small>som «Stein»</small> || [[Danby Choi]]<br><small>som «Moskusen»</small> || [[Tone Damli]]<br><small>som «Gladfisken»</small> || 9. november 2024 || 14. desember 2024
|-
| [[Maskorama (sesong 6)|6]] || [[Per Fredrik Åsly|PelleK]]<br><small>som «Brokkolien»</small> ||[[Christine Dancke]]<br><small>som «Hundekvalpen»</small> || [[Emma Gunnarsen]]<br><small>som «Marionetten»</small> || 8. november 2025 || 13. desember 2025
|}
== Podkast ==
1. oktober 2021 vart det annonsert at [[NRK]] skal lansere ein podkast om ''Maskorama''. Programleiar for podkasten er [[Sarah Natasha Melbye]]. Totalt skal det sleppast 14 episodar av podkasten, i tillegg til at episodane vert send på NRK Radio kvar torsdag og sundag. Podkasten har premiere 21. oktober 2021.<ref name="MaskPod">{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/nrk-med-maskoramapodkast-1.15667343|tittel=NRK med Maskoramapodkast|besøksdato=2021-10-01|verk=NRK.no}}</ref>
== Prisar og nominasjonar ==
{| class="wikitable"
|-
! År !! Utmerking !! Kategori !! Nominert/vinnar !! Resultat
|-
| rowspan="3" | 2021 || rowspan="3" | [[Gullruten 2021|Gullruten]] || Beste underhaldningsprogram<ref>{{kilde www|url=https://www.nettavisen.no/livsstil/else-kass-furuseth-tok-til-tarene-over-gullruten-pris-veldig-rort/s/12-95-3424125094|tittel=Dette er årets Gullruten-vinnere|verk=nettavisen.no|dato=2021-05-08|besøksdato=2021-05-09}}</ref> || ''Maskorama'' || {{Vann}}
|-
| Beste grafiske design<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2021/05/gullrutens-fagpriser-her-er-vinnerne/|tittel=Gullrutens fagpriser: Her er vinnerne|verk=rushprint.no|dato=2021-05-07|besøksdato=2021-05-07}}</ref> || {{ikkerød|Petter Rydeng Ellingsæter}}, {{ikkerød|Eirik Olavssønn Aanonsen}}, {{ikkerød|Jørn Veberg}} og {{ikkerød|Susanne Flender}} || {{Vann}}
|-
| Beste kostyme<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2021/04/gullruten-fagprisene-2021-de-nominerte/|tittel=Gullruten fagprisene 2021: De nominerte|verk=rushprint.no|dato=2021-04-16|besøksdato=2021-05-09}}</ref> || [[Kjell A. Nordström (stylist)|Kjell A. Nordström]] || {{Nom}}
|-
| rowspan="6" | 2022 || rowspan="4" | [[Gullruten 2022|Gullruten]] || Beste underhaldingsprogram<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/14749781/|tittel=Disse er nominert til Gullruten|besøksdato=2022-04-27|dato=2022-04-27|språk=no-NB|verk=TV2.no}}</ref> || ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| Beste programleder – underhalding || [[Silje Nordnes]] || {{Nom}}
|-
| Beste foto einkamera – underhalding<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2022/04/de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser|tittel=De nominerte til Gullrutens fagpriser|verk=rushprint.no|dato=2022-04-09|besøksdato=2022-04-10}}</ref> || {{ikkerød|Jan Kenneth Disen}} || {{Nom}}
|-
| Beste ljosdesign || {{ikkerød|Stein Phillips}} || {{Nom}}
|-
| rowspan="2" | [[Reality Awards 2022|Reality Awards]]<ref>{{kilde www|url=https://www.seher.no/kjendis/her-er-vinnerne/77167344|tittel=Her er vinnerne!|verk=seher.no|dato=2022-09-16|besøksdato=2022-09-16}}</ref> || Beste underhaldingsprogram || ''Maskorama'' || {{Vann}}
|-
| Årets comeback || {{ikkerød|Arve Juritzen}} – ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| rowspan="3" | 2023 || rowspan="3" | [[Gullruten 2023|Gullruten]]<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/disse-er-nominert-til-gullruten-2023/15664537/|tittel=Disse er nominert til «Gullruten 2023»|besøksdato=2023-04-17|dato=2023-04-17|språk=no-NB|verk=TV2.no}}</ref><ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2023/04/vinnerne-av-gullrutens-fagpris-2023/|tittel=Vinnerne av Gullrutens Fagpriser 2023|verk=rushprint.no|dato=2023-04-25|besøksdato=2023-04-25}}</ref> || Beste underholdningsprogram || ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| Beste foto einkamera – underhalding || {{ikkerød|Jan Kenneth Diesen}} || {{Vann}}
|-
| Beste kostyme || {{ikkerød|Kjell A. Nordström}} || {{Nom}}
|}
== Referansar ==
{{Fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Maskorama|Maskorama]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 13. oktober 2021.''
{{refslutt}}
{{Maskorama}}
[[Kategori:Fjernsynsprogram frå NRK]]
[[Kategori:Gullruten for beste TV-program]]
[[Kategori:TV-program med vinnarar av Gullrutens fagpris]]
q15hln67r1g9vkagbxoi32hr49bxir0
3667807
3667806
2026-08-21T09:34:13Z
90sveped
53941
/* Prisar og nominasjonar */
3667807
wikitext
text/x-wiki
{{kursiv tittel}}
{{infoboks TV-serie}}
'''''Maskorama''''' er eit fjernsynsprogram som er den norske utgåva av det internasjonale konseptet ''{{Ikkjeraud|The Masked Singer}}. [[Silje Nordnes]] er programleiar for ''Maskorama''.<ref name="Maskorama">{{Cite web|title=Silje Nordnes skal lede kjendis-gjettekonkurranse på NRK|url=https://www.nrk.no/kultur/internasjonal-suksess-kommer-til-norge-1.15201783|access-date=2020-10-16}}</ref>
== Konsept ==
Konseptet går ut på at eit «detektivpanel», beståande av kjendisar, saman med publikum skal gjette kva for kjendisar som har ikledd seg spektakulære kostyme og masker og framfører eit musikalsk nummer av høg kvalitet. Deltakarane har fordreia stemme i alle samanhengar, bortsett frå når dei syng live. Etter at alle framsyningar har vorte gjennomførte, skal publikum røyste på sine favorittar, og den som får færrast røyster er ute av tevlinga og må «ta av seg maska og få sin identitet avslørt».<ref>{{Cite web|title=Silje Nordnes fronter nytt NRK-show med Jan Thomas, Nicolay Ramm og Marion Ravn|url=https://www.vg.no/rampelys/tv/i/41qgPR/silje-nordnes-fronter-nytt-nrk-show-med-jan-thomas-nicolay-ramm-og-marion-ravn|access-date=2020-10-16}}</ref><ref>{{Cite web|title=NRK med ny lørdagsunderholdning: - Helt ellevilt|url=https://kampanje.com/medier/2020/10/nrk-erstatter-stjernekamp-med-nytt-konsept/|access-date=2020-10-16}}</ref>
=== Detektivpanel og programleiar ===
Programleiar for ''Maskorama'' er [[Silje Nordnes]].
«Detektivpanelet» bestod i sesong 1–3 av stylisten [[Jan Thomas]], artisten [[Marion Ravn]] og programleiar og komikar [[Nicolay Ramm]].<ref>{{Kilde www|url=https://www.vg.no/rampelys/tv/i/41qgPR/silje-nordnes-fronter-nytt-nrk-show-med-jan-thomas-nicolay-ramm-og-marion-ravn|tittel=Silje Nordnes fronter nytt NRK-show med Jan Thomas, Nicolay Ramm og Marion Ravn|besøksdato=2020-10-16|verk=VG.no}}</ref> I tredje sesong var det i tillegg ein gjestedetektiv i kvart program. I sesong 4 tok skodespelar og komikar [[Robert Stoltenberg]] og radioprogramleiar [[Tete Lidbom]] over rollene som «detektivar» for Thomas og Ramm.<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/god-kveld-norge/nicolay-ramm-om-maskorama-exiten-det-er-jo-drit/16159085/|tittel=Nicolay Ramm om «Maskorama»-exiten: – Det er jo drit|besøksdato=2023-10-25|verk=TV2.no}}</ref><ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/dette-er-det-nye-panelet-i-maskorama-1.16594596|tittel=Dette er det nye panelet i Maskorama|besøksdato=2023-10-16|verk=NRK.no}}</ref><ref>{{Kilde www|url=https://www.vg.no/rampelys/i/kEVGyA/her-er-det-nye-panelet-i-maskorama|tittel=Her er det nye panelet i «Maskorama»|besøksdato=2023-10-16|verk=VG.no}}</ref> I sesong 6 overtok artist [[Tone Damli]] rolla som «detektiv» for Ravn.<ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/tone-damli-blir-ny-detektiv-i-maskorama-1.17543797|tittel=Tone Damli blir ny detektiv i Maskorama|besøksdato=2025-08-29|verk=NRK.no}}</ref> I sesong 7 overtek programleiar [[Leo Ajkic]] rolla som «detektiv» for Stoltenberg.<ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/artikkel/no-blir-nybakt-pappa-leo-detektiv-1526060|tittel=No blir nybakt pappa Leo detektiv|besøksdato=2026-08-21|verk=NRK.no}}</ref>
== Sesongoversikt ==
{| class="wikitable" style="text-align:center;
|+
|-
! Sesong !! Vinnar !! Andreplass !! Tredjeplass !! Premiere !! Finale
|-
| [[Maskorama (sesong 1)|1]] || [[Ulrikke Brandstorp]]<br><small>som «Trollet»</small> || [[Markus Bailey]]<br><small>som «Elgen»</small> || [[Herman Dahl]]<br><small>som «Vikingen»</small> || 7. november 2020 || 12. desember 2020
|-
| [[Maskorama (sesong 2)|2]] || [[Didrik Solli-Tangen]]<br><small>som «Snømonsteret»</small> || [[Victor Sotberg]]<br><small>som «Draken»</small> || [[Ingeborg Walther]]<br><small>som «Bamsen»</small> || 6. november 2021 || 11. desember 2021
|-
| [[Maskorama (sesong 3)|3]] || [[Bilal Saab]]<br><small>som «Zombien»</small> || [[Daniel Kvammen]]<br><small>som «Ulven»</small> || [[Øystein Pettersen]]<br><small>som «Rabagasten»</small> || 15. oktober 2022<ref name="dagbladet.no">{{Kilde www|url=https://www.dagbladet.no/kultur/premieredatoen-er-avslort/76901122|tittel=Premieredatoen er avslørt|besøksdato=2022-08-15|fornavn=Marcus|etternavn=Brenden|språk=nb|verk=Dagbladet.no}}</ref> || 19. november 2022
|-
| [[Maskorama (sesong 4)|4]] || [[Kevin Vågenes]]<br><small>som «Kattepusen»</small> || [[Linnéa Myhre]]<br><small>som «Spirrevippen»</small> || [[Charlotte Frogner]]<br><small>som «Spøkelset»</small> || 11. november 2023<ref name="dagbladet.no"/> || 16. desember 2023
|-
| [[Maskorama (sesong 5)|5]] || [[Kim Wigaard]]<br><small>som «Stein»</small> || [[Danby Choi]]<br><small>som «Moskusen»</small> || [[Tone Damli]]<br><small>som «Gladfisken»</small> || 9. november 2024 || 14. desember 2024
|-
| [[Maskorama (sesong 6)|6]] || [[Per Fredrik Åsly|PelleK]]<br><small>som «Brokkolien»</small> ||[[Christine Dancke]]<br><small>som «Hundekvalpen»</small> || [[Emma Gunnarsen]]<br><small>som «Marionetten»</small> || 8. november 2025 || 13. desember 2025
|}
== Podkast ==
1. oktober 2021 vart det annonsert at [[NRK]] skal lansere ein podkast om ''Maskorama''. Programleiar for podkasten er [[Sarah Natasha Melbye]]. Totalt skal det sleppast 14 episodar av podkasten, i tillegg til at episodane vert send på NRK Radio kvar torsdag og sundag. Podkasten har premiere 21. oktober 2021.<ref name="MaskPod">{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/nrk-med-maskoramapodkast-1.15667343|tittel=NRK med Maskoramapodkast|besøksdato=2021-10-01|verk=NRK.no}}</ref>
== Prisar og nominasjonar ==
{| class="wikitable"
|-
! År !! Utmerking !! Kategori !! Nominert/vinnar !! Resultat
|-
| rowspan="3" | 2021 || rowspan="3" | [[Gullruten 2021|Gullruten]] || Beste underhaldningsprogram<ref>{{kilde www|url=https://www.nettavisen.no/livsstil/else-kass-furuseth-tok-til-tarene-over-gullruten-pris-veldig-rort/s/12-95-3424125094|tittel=Dette er årets Gullruten-vinnere|verk=nettavisen.no|dato=2021-05-08|besøksdato=2021-05-09}}</ref> || ''Maskorama'' || {{Vann}}
|-
| Beste grafiske design<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2021/05/gullrutens-fagpriser-her-er-vinnerne/|tittel=Gullrutens fagpriser: Her er vinnerne|verk=rushprint.no|dato=2021-05-07|besøksdato=2021-05-07}}</ref> || {{ikkerød|Petter Rydeng Ellingsæter}}, {{ikkerød|Eirik Olavssønn Aanonsen}}, {{ikkerød|Jørn Veberg}} og {{ikkerød|Susanne Flender}} || {{Vann}}
|-
| Beste kostyme<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2021/04/gullruten-fagprisene-2021-de-nominerte/|tittel=Gullruten fagprisene 2021: De nominerte|verk=rushprint.no|dato=2021-04-16|besøksdato=2021-05-09}}</ref> || [[Kjell A. Nordström (stylist)|Kjell A. Nordström]] || {{Nom}}
|-
| rowspan="6" | 2022 || rowspan="4" | [[Gullruten 2022|Gullruten]] || Beste underhaldingsprogram<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/14749781/|tittel=Disse er nominert til Gullruten|besøksdato=2022-04-27|dato=2022-04-27|språk=no-NB|verk=TV2.no}}</ref> || ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| Beste programleder – underhalding || [[Silje Nordnes]] || {{Nom}}
|-
| Beste foto einkamera – underhalding<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2022/04/de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser|tittel=De nominerte til Gullrutens fagpriser|verk=rushprint.no|dato=2022-04-09|besøksdato=2022-04-10}}</ref> || {{ikkerød|Jan Kenneth Disen}} || {{Nom}}
|-
| Beste ljosdesign || {{ikkerød|Stein Phillips}} || {{Nom}}
|-
| rowspan="2" | [[Reality Awards 2022|Reality Awards]]<ref>{{kilde www|url=https://www.seher.no/kjendis/her-er-vinnerne/77167344|tittel=Her er vinnerne!|verk=seher.no|dato=2022-09-16|besøksdato=2022-09-16}}</ref> || Beste underhaldingsprogram || ''Maskorama'' || {{Vann}}
|-
| Årets comeback || {{ikkerød|Arve Juritzen}} – ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| rowspan="3" | 2023 || rowspan="3" | [[Gullruten 2023|Gullruten]]<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/disse-er-nominert-til-gullruten-2023/15664537/|tittel=Disse er nominert til «Gullruten 2023»|besøksdato=2023-04-17|dato=2023-04-17|språk=no-NB|verk=TV2.no}}</ref><ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2023/04/vinnerne-av-gullrutens-fagpris-2023/|tittel=Vinnerne av Gullrutens Fagpriser 2023|verk=rushprint.no|dato=2023-04-25|besøksdato=2023-04-25}}</ref> || Beste underholdningsprogram || ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| Beste foto einkamera – underhalding || {{ikkerød|Jan Kenneth Diesen}} || {{Vann}}
|-
| Beste kostyme || {{ikkerød|Kjell A. Nordström}} || {{Nom}}
|-
| rowspan=2 | 2025 || rowspan=2 | [[Gullruten 2025|Gullruten]]<ref>{{kilde www|url=https://www.tv2.no/17637751/|tittel=Dette er de nominerte|verk=tv2.no|dato=2025-04-10|besøksdato=2025-04-17}}</ref><ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2025/04/de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser-2025/|tittel=De nominerte til Gullrutens fagpriser 2025.|verk=rushprint.no|dato=2025-04-04|besøksdato=2025-04-17}}</ref> || Beste programleiar - underhaldning || [[Silje Nordnes]] || {{Nom}}
|-
| Beste lysdesign || {{ikkerød|Stein Phillips}} || {{Nom}}
|-
| 2026 || [[Gullruten 2026|Gullruten]]<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2026/04/de-nominerte-til-gullruten-2026/|tittel=De nominerte til Gullruten 2026|verk=rushprint.no|dato=2026-04-14|besøksdato=2026-04-15}}</ref> || Beste programleiar - underhalding || [[Silje Nordnes]] || {{Nom}}
|}
== Referansar ==
{{Fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Maskorama|Maskorama]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 13. oktober 2021.''
{{refslutt}}
{{Maskorama}}
[[Kategori:Fjernsynsprogram frå NRK]]
[[Kategori:Gullruten for beste TV-program]]
[[Kategori:TV-program med vinnarar av Gullrutens fagpris]]
rmfqwuxh00tbn4eonerq8qkeprscrvu
3667808
3667807
2026-08-21T09:34:35Z
90sveped
53941
/* Prisar og nominasjonar */
3667808
wikitext
text/x-wiki
{{kursiv tittel}}
{{infoboks TV-serie}}
'''''Maskorama''''' er eit fjernsynsprogram som er den norske utgåva av det internasjonale konseptet ''{{Ikkjeraud|The Masked Singer}}. [[Silje Nordnes]] er programleiar for ''Maskorama''.<ref name="Maskorama">{{Cite web|title=Silje Nordnes skal lede kjendis-gjettekonkurranse på NRK|url=https://www.nrk.no/kultur/internasjonal-suksess-kommer-til-norge-1.15201783|access-date=2020-10-16}}</ref>
== Konsept ==
Konseptet går ut på at eit «detektivpanel», beståande av kjendisar, saman med publikum skal gjette kva for kjendisar som har ikledd seg spektakulære kostyme og masker og framfører eit musikalsk nummer av høg kvalitet. Deltakarane har fordreia stemme i alle samanhengar, bortsett frå når dei syng live. Etter at alle framsyningar har vorte gjennomførte, skal publikum røyste på sine favorittar, og den som får færrast røyster er ute av tevlinga og må «ta av seg maska og få sin identitet avslørt».<ref>{{Cite web|title=Silje Nordnes fronter nytt NRK-show med Jan Thomas, Nicolay Ramm og Marion Ravn|url=https://www.vg.no/rampelys/tv/i/41qgPR/silje-nordnes-fronter-nytt-nrk-show-med-jan-thomas-nicolay-ramm-og-marion-ravn|access-date=2020-10-16}}</ref><ref>{{Cite web|title=NRK med ny lørdagsunderholdning: - Helt ellevilt|url=https://kampanje.com/medier/2020/10/nrk-erstatter-stjernekamp-med-nytt-konsept/|access-date=2020-10-16}}</ref>
=== Detektivpanel og programleiar ===
Programleiar for ''Maskorama'' er [[Silje Nordnes]].
«Detektivpanelet» bestod i sesong 1–3 av stylisten [[Jan Thomas]], artisten [[Marion Ravn]] og programleiar og komikar [[Nicolay Ramm]].<ref>{{Kilde www|url=https://www.vg.no/rampelys/tv/i/41qgPR/silje-nordnes-fronter-nytt-nrk-show-med-jan-thomas-nicolay-ramm-og-marion-ravn|tittel=Silje Nordnes fronter nytt NRK-show med Jan Thomas, Nicolay Ramm og Marion Ravn|besøksdato=2020-10-16|verk=VG.no}}</ref> I tredje sesong var det i tillegg ein gjestedetektiv i kvart program. I sesong 4 tok skodespelar og komikar [[Robert Stoltenberg]] og radioprogramleiar [[Tete Lidbom]] over rollene som «detektivar» for Thomas og Ramm.<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/god-kveld-norge/nicolay-ramm-om-maskorama-exiten-det-er-jo-drit/16159085/|tittel=Nicolay Ramm om «Maskorama»-exiten: – Det er jo drit|besøksdato=2023-10-25|verk=TV2.no}}</ref><ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/dette-er-det-nye-panelet-i-maskorama-1.16594596|tittel=Dette er det nye panelet i Maskorama|besøksdato=2023-10-16|verk=NRK.no}}</ref><ref>{{Kilde www|url=https://www.vg.no/rampelys/i/kEVGyA/her-er-det-nye-panelet-i-maskorama|tittel=Her er det nye panelet i «Maskorama»|besøksdato=2023-10-16|verk=VG.no}}</ref> I sesong 6 overtok artist [[Tone Damli]] rolla som «detektiv» for Ravn.<ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/tone-damli-blir-ny-detektiv-i-maskorama-1.17543797|tittel=Tone Damli blir ny detektiv i Maskorama|besøksdato=2025-08-29|verk=NRK.no}}</ref> I sesong 7 overtek programleiar [[Leo Ajkic]] rolla som «detektiv» for Stoltenberg.<ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/artikkel/no-blir-nybakt-pappa-leo-detektiv-1526060|tittel=No blir nybakt pappa Leo detektiv|besøksdato=2026-08-21|verk=NRK.no}}</ref>
== Sesongoversikt ==
{| class="wikitable" style="text-align:center;
|+
|-
! Sesong !! Vinnar !! Andreplass !! Tredjeplass !! Premiere !! Finale
|-
| [[Maskorama (sesong 1)|1]] || [[Ulrikke Brandstorp]]<br><small>som «Trollet»</small> || [[Markus Bailey]]<br><small>som «Elgen»</small> || [[Herman Dahl]]<br><small>som «Vikingen»</small> || 7. november 2020 || 12. desember 2020
|-
| [[Maskorama (sesong 2)|2]] || [[Didrik Solli-Tangen]]<br><small>som «Snømonsteret»</small> || [[Victor Sotberg]]<br><small>som «Draken»</small> || [[Ingeborg Walther]]<br><small>som «Bamsen»</small> || 6. november 2021 || 11. desember 2021
|-
| [[Maskorama (sesong 3)|3]] || [[Bilal Saab]]<br><small>som «Zombien»</small> || [[Daniel Kvammen]]<br><small>som «Ulven»</small> || [[Øystein Pettersen]]<br><small>som «Rabagasten»</small> || 15. oktober 2022<ref name="dagbladet.no">{{Kilde www|url=https://www.dagbladet.no/kultur/premieredatoen-er-avslort/76901122|tittel=Premieredatoen er avslørt|besøksdato=2022-08-15|fornavn=Marcus|etternavn=Brenden|språk=nb|verk=Dagbladet.no}}</ref> || 19. november 2022
|-
| [[Maskorama (sesong 4)|4]] || [[Kevin Vågenes]]<br><small>som «Kattepusen»</small> || [[Linnéa Myhre]]<br><small>som «Spirrevippen»</small> || [[Charlotte Frogner]]<br><small>som «Spøkelset»</small> || 11. november 2023<ref name="dagbladet.no"/> || 16. desember 2023
|-
| [[Maskorama (sesong 5)|5]] || [[Kim Wigaard]]<br><small>som «Stein»</small> || [[Danby Choi]]<br><small>som «Moskusen»</small> || [[Tone Damli]]<br><small>som «Gladfisken»</small> || 9. november 2024 || 14. desember 2024
|-
| [[Maskorama (sesong 6)|6]] || [[Per Fredrik Åsly|PelleK]]<br><small>som «Brokkolien»</small> ||[[Christine Dancke]]<br><small>som «Hundekvalpen»</small> || [[Emma Gunnarsen]]<br><small>som «Marionetten»</small> || 8. november 2025 || 13. desember 2025
|}
== Podkast ==
1. oktober 2021 vart det annonsert at [[NRK]] skal lansere ein podkast om ''Maskorama''. Programleiar for podkasten er [[Sarah Natasha Melbye]]. Totalt skal det sleppast 14 episodar av podkasten, i tillegg til at episodane vert send på NRK Radio kvar torsdag og sundag. Podkasten har premiere 21. oktober 2021.<ref name="MaskPod">{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/nrk-med-maskoramapodkast-1.15667343|tittel=NRK med Maskoramapodkast|besøksdato=2021-10-01|verk=NRK.no}}</ref>
== Prisar og nominasjonar ==
{| class="wikitable"
|-
! År !! Utmerking !! Kategori !! Nominert/vinnar !! Resultat
|-
| rowspan="3" | 2021 || rowspan="3" | [[Gullruten 2021|Gullruten]] || Beste underhaldningsprogram<ref>{{kilde www|url=https://www.nettavisen.no/livsstil/else-kass-furuseth-tok-til-tarene-over-gullruten-pris-veldig-rort/s/12-95-3424125094|tittel=Dette er årets Gullruten-vinnere|verk=nettavisen.no|dato=2021-05-08|besøksdato=2021-05-09}}</ref> || ''Maskorama'' || {{Vann}}
|-
| Beste grafiske design<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2021/05/gullrutens-fagpriser-her-er-vinnerne/|tittel=Gullrutens fagpriser: Her er vinnerne|verk=rushprint.no|dato=2021-05-07|besøksdato=2021-05-07}}</ref> || {{ikkerød|Petter Rydeng Ellingsæter}}, {{ikkerød|Eirik Olavssønn Aanonsen}}, {{ikkerød|Jørn Veberg}} og {{ikkerød|Susanne Flender}} || {{Vann}}
|-
| Beste kostyme<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2021/04/gullruten-fagprisene-2021-de-nominerte/|tittel=Gullruten fagprisene 2021: De nominerte|verk=rushprint.no|dato=2021-04-16|besøksdato=2021-05-09}}</ref> || [[Kjell A. Nordström (stylist)|Kjell A. Nordström]] || {{Nom}}
|-
| rowspan="6" | 2022 || rowspan="4" | [[Gullruten 2022|Gullruten]] || Beste underhaldingsprogram<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/14749781/|tittel=Disse er nominert til Gullruten|besøksdato=2022-04-27|dato=2022-04-27|språk=no-NB|verk=TV2.no}}</ref> || ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| Beste programleder – underhalding || [[Silje Nordnes]] || {{Nom}}
|-
| Beste foto einkamera – underhalding<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2022/04/de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser|tittel=De nominerte til Gullrutens fagpriser|verk=rushprint.no|dato=2022-04-09|besøksdato=2022-04-10}}</ref> || {{ikkerød|Jan Kenneth Disen}} || {{Nom}}
|-
| Beste ljosdesign || {{ikkerød|Stein Phillips}} || {{Nom}}
|-
| rowspan="2" | [[Reality Awards 2022|Reality Awards]]<ref>{{kilde www|url=https://www.seher.no/kjendis/her-er-vinnerne/77167344|tittel=Her er vinnerne!|verk=seher.no|dato=2022-09-16|besøksdato=2022-09-16}}</ref> || Beste underhaldingsprogram || ''Maskorama'' || {{Vann}}
|-
| Årets comeback || {{ikkerød|Arve Juritzen}} – ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| rowspan="3" | 2023 || rowspan="3" | [[Gullruten 2023|Gullruten]]<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/disse-er-nominert-til-gullruten-2023/15664537/|tittel=Disse er nominert til «Gullruten 2023»|besøksdato=2023-04-17|dato=2023-04-17|språk=no-NB|verk=TV2.no}}</ref><ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2023/04/vinnerne-av-gullrutens-fagpris-2023/|tittel=Vinnerne av Gullrutens Fagpriser 2023|verk=rushprint.no|dato=2023-04-25|besøksdato=2023-04-25}}</ref> || Beste underholdningsprogram || ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| Beste foto einkamera – underhalding || {{ikkerød|Jan Kenneth Diesen}} || {{Vann}}
|-
| Beste kostyme || {{ikkerød|Kjell A. Nordström}} || {{Nom}}
|-
| rowspan=2 | 2025 || rowspan=2 | [[Gullruten 2025|Gullruten]]<ref>{{kilde www|url=https://www.tv2.no/17637751/|tittel=Dette er de nominerte|verk=tv2.no|dato=2025-04-10|besøksdato=2025-04-17}}</ref><ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2025/04/de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser-2025/|tittel=De nominerte til Gullrutens fagpriser 2025.|verk=rushprint.no|dato=2025-04-04|besøksdato=2025-04-17}}</ref> || Beste programleiar - underhaldning || [[Silje Nordnes]] || {{Nom}}
|-
| Beste ljosdesign || {{ikkerød|Stein Phillips}} || {{Nom}}
|-
| 2026 || [[Gullruten 2026|Gullruten]]<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2026/04/de-nominerte-til-gullruten-2026/|tittel=De nominerte til Gullruten 2026|verk=rushprint.no|dato=2026-04-14|besøksdato=2026-04-15}}</ref> || Beste programleiar - underhalding || [[Silje Nordnes]] || {{Nom}}
|}
== Referansar ==
{{Fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Maskorama|Maskorama]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 13. oktober 2021.''
{{refslutt}}
{{Maskorama}}
[[Kategori:Fjernsynsprogram frå NRK]]
[[Kategori:Gullruten for beste TV-program]]
[[Kategori:TV-program med vinnarar av Gullrutens fagpris]]
qwjx2e9iwoqwvuivc0vta2vua8ojtfh
3667809
3667808
2026-08-21T09:41:00Z
90sveped
53941
/* Podkast */
3667809
wikitext
text/x-wiki
{{kursiv tittel}}
{{infoboks TV-serie}}
'''''Maskorama''''' er eit fjernsynsprogram som er den norske utgåva av det internasjonale konseptet ''{{Ikkjeraud|The Masked Singer}}. [[Silje Nordnes]] er programleiar for ''Maskorama''.<ref name="Maskorama">{{Cite web|title=Silje Nordnes skal lede kjendis-gjettekonkurranse på NRK|url=https://www.nrk.no/kultur/internasjonal-suksess-kommer-til-norge-1.15201783|access-date=2020-10-16}}</ref>
== Konsept ==
Konseptet går ut på at eit «detektivpanel», beståande av kjendisar, saman med publikum skal gjette kva for kjendisar som har ikledd seg spektakulære kostyme og masker og framfører eit musikalsk nummer av høg kvalitet. Deltakarane har fordreia stemme i alle samanhengar, bortsett frå når dei syng live. Etter at alle framsyningar har vorte gjennomførte, skal publikum røyste på sine favorittar, og den som får færrast røyster er ute av tevlinga og må «ta av seg maska og få sin identitet avslørt».<ref>{{Cite web|title=Silje Nordnes fronter nytt NRK-show med Jan Thomas, Nicolay Ramm og Marion Ravn|url=https://www.vg.no/rampelys/tv/i/41qgPR/silje-nordnes-fronter-nytt-nrk-show-med-jan-thomas-nicolay-ramm-og-marion-ravn|access-date=2020-10-16}}</ref><ref>{{Cite web|title=NRK med ny lørdagsunderholdning: - Helt ellevilt|url=https://kampanje.com/medier/2020/10/nrk-erstatter-stjernekamp-med-nytt-konsept/|access-date=2020-10-16}}</ref>
=== Detektivpanel og programleiar ===
Programleiar for ''Maskorama'' er [[Silje Nordnes]].
«Detektivpanelet» bestod i sesong 1–3 av stylisten [[Jan Thomas]], artisten [[Marion Ravn]] og programleiar og komikar [[Nicolay Ramm]].<ref>{{Kilde www|url=https://www.vg.no/rampelys/tv/i/41qgPR/silje-nordnes-fronter-nytt-nrk-show-med-jan-thomas-nicolay-ramm-og-marion-ravn|tittel=Silje Nordnes fronter nytt NRK-show med Jan Thomas, Nicolay Ramm og Marion Ravn|besøksdato=2020-10-16|verk=VG.no}}</ref> I tredje sesong var det i tillegg ein gjestedetektiv i kvart program. I sesong 4 tok skodespelar og komikar [[Robert Stoltenberg]] og radioprogramleiar [[Tete Lidbom]] over rollene som «detektivar» for Thomas og Ramm.<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/god-kveld-norge/nicolay-ramm-om-maskorama-exiten-det-er-jo-drit/16159085/|tittel=Nicolay Ramm om «Maskorama»-exiten: – Det er jo drit|besøksdato=2023-10-25|verk=TV2.no}}</ref><ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/dette-er-det-nye-panelet-i-maskorama-1.16594596|tittel=Dette er det nye panelet i Maskorama|besøksdato=2023-10-16|verk=NRK.no}}</ref><ref>{{Kilde www|url=https://www.vg.no/rampelys/i/kEVGyA/her-er-det-nye-panelet-i-maskorama|tittel=Her er det nye panelet i «Maskorama»|besøksdato=2023-10-16|verk=VG.no}}</ref> I sesong 6 overtok artist [[Tone Damli]] rolla som «detektiv» for Ravn.<ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/tone-damli-blir-ny-detektiv-i-maskorama-1.17543797|tittel=Tone Damli blir ny detektiv i Maskorama|besøksdato=2025-08-29|verk=NRK.no}}</ref> I sesong 7 overtek programleiar [[Leo Ajkic]] rolla som «detektiv» for Stoltenberg.<ref>{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/artikkel/no-blir-nybakt-pappa-leo-detektiv-1526060|tittel=No blir nybakt pappa Leo detektiv|besøksdato=2026-08-21|verk=NRK.no}}</ref>
== Sesongoversikt ==
{| class="wikitable" style="text-align:center;
|+
|-
! Sesong !! Vinnar !! Andreplass !! Tredjeplass !! Premiere !! Finale
|-
| [[Maskorama (sesong 1)|1]] || [[Ulrikke Brandstorp]]<br><small>som «Trollet»</small> || [[Markus Bailey]]<br><small>som «Elgen»</small> || [[Herman Dahl]]<br><small>som «Vikingen»</small> || 7. november 2020 || 12. desember 2020
|-
| [[Maskorama (sesong 2)|2]] || [[Didrik Solli-Tangen]]<br><small>som «Snømonsteret»</small> || [[Victor Sotberg]]<br><small>som «Draken»</small> || [[Ingeborg Walther]]<br><small>som «Bamsen»</small> || 6. november 2021 || 11. desember 2021
|-
| [[Maskorama (sesong 3)|3]] || [[Bilal Saab]]<br><small>som «Zombien»</small> || [[Daniel Kvammen]]<br><small>som «Ulven»</small> || [[Øystein Pettersen]]<br><small>som «Rabagasten»</small> || 15. oktober 2022<ref name="dagbladet.no">{{Kilde www|url=https://www.dagbladet.no/kultur/premieredatoen-er-avslort/76901122|tittel=Premieredatoen er avslørt|besøksdato=2022-08-15|fornavn=Marcus|etternavn=Brenden|språk=nb|verk=Dagbladet.no}}</ref> || 19. november 2022
|-
| [[Maskorama (sesong 4)|4]] || [[Kevin Vågenes]]<br><small>som «Kattepusen»</small> || [[Linnéa Myhre]]<br><small>som «Spirrevippen»</small> || [[Charlotte Frogner]]<br><small>som «Spøkelset»</small> || 11. november 2023<ref name="dagbladet.no"/> || 16. desember 2023
|-
| [[Maskorama (sesong 5)|5]] || [[Kim Wigaard]]<br><small>som «Stein»</small> || [[Danby Choi]]<br><small>som «Moskusen»</small> || [[Tone Damli]]<br><small>som «Gladfisken»</small> || 9. november 2024 || 14. desember 2024
|-
| [[Maskorama (sesong 6)|6]] || [[Per Fredrik Åsly|PelleK]]<br><small>som «Brokkolien»</small> ||[[Christine Dancke]]<br><small>som «Hundekvalpen»</small> || [[Emma Gunnarsen]]<br><small>som «Marionetten»</small> || 8. november 2025 || 13. desember 2025
|}
== Podkast ==
Den 1. oktober 2021 vart det annonsert at [[NRK]] skal lansere ein podkast om ''Maskorama''. Programleiar for podkasten var [[Sarah Natasha Melbye]]. Totalt vart det sloppe 28 episodar av podkasten, i tillegg til at episodane vart sende på NRK Radio kvar torsdag og sundag. Podkasten hadde premiere 21. oktober 2021.<ref name="MaskPod">{{Kilde www|url=https://www.nrk.no/presse/nrk-med-maskoramapodkast-1.15667343|tittel=NRK med Maskoramapodkast|besøksdato=2021-10-01|verk=NRK.no}}</ref> Den 6. november 2023 vart det offentleggjort at det ikkje vart ein ny sesong av podkasten.<ref>{{Kilde www|url=https://www.kampanje.com/medier/nrk-kutter-maskorama-podkast-nadde-ikke-opp/455415|tittel=NRK kutter Maskorama-podkast: - Nådde ikke opp|besøksdato=2023-11-06|verk=Kampanje.com}}</ref>
== Prisar og nominasjonar ==
{| class="wikitable"
|-
! År !! Utmerking !! Kategori !! Nominert/vinnar !! Resultat
|-
| rowspan="3" | 2021 || rowspan="3" | [[Gullruten 2021|Gullruten]] || Beste underhaldningsprogram<ref>{{kilde www|url=https://www.nettavisen.no/livsstil/else-kass-furuseth-tok-til-tarene-over-gullruten-pris-veldig-rort/s/12-95-3424125094|tittel=Dette er årets Gullruten-vinnere|verk=nettavisen.no|dato=2021-05-08|besøksdato=2021-05-09}}</ref> || ''Maskorama'' || {{Vann}}
|-
| Beste grafiske design<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2021/05/gullrutens-fagpriser-her-er-vinnerne/|tittel=Gullrutens fagpriser: Her er vinnerne|verk=rushprint.no|dato=2021-05-07|besøksdato=2021-05-07}}</ref> || {{ikkerød|Petter Rydeng Ellingsæter}}, {{ikkerød|Eirik Olavssønn Aanonsen}}, {{ikkerød|Jørn Veberg}} og {{ikkerød|Susanne Flender}} || {{Vann}}
|-
| Beste kostyme<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2021/04/gullruten-fagprisene-2021-de-nominerte/|tittel=Gullruten fagprisene 2021: De nominerte|verk=rushprint.no|dato=2021-04-16|besøksdato=2021-05-09}}</ref> || [[Kjell A. Nordström (stylist)|Kjell A. Nordström]] || {{Nom}}
|-
| rowspan="6" | 2022 || rowspan="4" | [[Gullruten 2022|Gullruten]] || Beste underhaldingsprogram<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/14749781/|tittel=Disse er nominert til Gullruten|besøksdato=2022-04-27|dato=2022-04-27|språk=no-NB|verk=TV2.no}}</ref> || ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| Beste programleder – underhalding || [[Silje Nordnes]] || {{Nom}}
|-
| Beste foto einkamera – underhalding<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2022/04/de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser|tittel=De nominerte til Gullrutens fagpriser|verk=rushprint.no|dato=2022-04-09|besøksdato=2022-04-10}}</ref> || {{ikkerød|Jan Kenneth Disen}} || {{Nom}}
|-
| Beste ljosdesign || {{ikkerød|Stein Phillips}} || {{Nom}}
|-
| rowspan="2" | [[Reality Awards 2022|Reality Awards]]<ref>{{kilde www|url=https://www.seher.no/kjendis/her-er-vinnerne/77167344|tittel=Her er vinnerne!|verk=seher.no|dato=2022-09-16|besøksdato=2022-09-16}}</ref> || Beste underhaldingsprogram || ''Maskorama'' || {{Vann}}
|-
| Årets comeback || {{ikkerød|Arve Juritzen}} – ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| rowspan="3" | 2023 || rowspan="3" | [[Gullruten 2023|Gullruten]]<ref>{{Kilde www|url=https://www.tv2.no/underholdning/disse-er-nominert-til-gullruten-2023/15664537/|tittel=Disse er nominert til «Gullruten 2023»|besøksdato=2023-04-17|dato=2023-04-17|språk=no-NB|verk=TV2.no}}</ref><ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2023/04/vinnerne-av-gullrutens-fagpris-2023/|tittel=Vinnerne av Gullrutens Fagpriser 2023|verk=rushprint.no|dato=2023-04-25|besøksdato=2023-04-25}}</ref> || Beste underholdningsprogram || ''Maskorama'' || {{Nom}}
|-
| Beste foto einkamera – underhalding || {{ikkerød|Jan Kenneth Diesen}} || {{Vann}}
|-
| Beste kostyme || {{ikkerød|Kjell A. Nordström}} || {{Nom}}
|-
| rowspan=2 | 2025 || rowspan=2 | [[Gullruten 2025|Gullruten]]<ref>{{kilde www|url=https://www.tv2.no/17637751/|tittel=Dette er de nominerte|verk=tv2.no|dato=2025-04-10|besøksdato=2025-04-17}}</ref><ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2025/04/de-nominerte-til-gullrutens-fagpriser-2025/|tittel=De nominerte til Gullrutens fagpriser 2025.|verk=rushprint.no|dato=2025-04-04|besøksdato=2025-04-17}}</ref> || Beste programleiar - underhaldning || [[Silje Nordnes]] || {{Nom}}
|-
| Beste ljosdesign || {{ikkerød|Stein Phillips}} || {{Nom}}
|-
| 2026 || [[Gullruten 2026|Gullruten]]<ref>{{kilde www|url=https://rushprint.no/2026/04/de-nominerte-til-gullruten-2026/|tittel=De nominerte til Gullruten 2026|verk=rushprint.no|dato=2026-04-14|besøksdato=2026-04-15}}</ref> || Beste programleiar - underhalding || [[Silje Nordnes]] || {{Nom}}
|}
== Referansar ==
{{Fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Maskorama|Maskorama]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 13. oktober 2021.''
{{refslutt}}
{{Maskorama}}
[[Kategori:Fjernsynsprogram frå NRK]]
[[Kategori:Gullruten for beste TV-program]]
[[Kategori:TV-program med vinnarar av Gullrutens fagpris]]
azb8n1gokabn4p4ssecm7n8k2rnw2wf
Niklas Landin
0
387263
3667798
3470065
2026-08-21T07:50:23Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667798
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar|bilete=Niklas Landin 2 20180304.jpg|bilettekst=Niklas Landin i 2018}}
'''Niklas Landin Jacobsen''' ({{fødd|19. desember|1988|Landin, Niklas}}) er ein dansk handballspelar frå [[Gladsaxe kommune]] i [[København]]. Han har sidan 2015 vore målvakt for det tyske handballaget [[THW Kiel]]. Landin vart europameister 2012, olympisk meister 2016 og verdsmeister 2019 så vel som 2021 med [[Danmark]]s landslag. I 2019 vart han kåra til verdas beste handballspelar av det internasjonale handballforbundet IHF. Med THW Kiel vann han meisterligaen 2021, saman med mellom andre nordmennene [[Harald Reinkind]] og [[Sander Sagosen]].
Pr 1.2.2021 har Landin delteke i 221 landskampar og skåra 10 mål.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Niklas Landin Jacobsen|Niklas Landin Jacobsen]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 1. februar 2021.''
{{refslutt}}
*[http://www.haslund.info/haandbold/10_herre/20_spillere/lannik.asp håndbold.info]
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Danske handballspelarar]]
[[Kategori:Olympiske medaljevinnarar i handball]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Danmark]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2012]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2012]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2016]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2016]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2016]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Europameistrar i handball]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i handball]]
16h7xlvt4lnznmgls8i6dh40pa7llwm
Mikkel Hansen
0
387273
3667802
3470062
2026-08-21T08:08:34Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667802
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar
|utmerkingar=Årets handballspelar frå IHF i 2011, 2015 og 2018<ref>[http://ihf.info//MediaCenter/News/NewsDetails/tabid/130/Default.aspx?ID=1008 NewsDetails], ihf.info</ref>
}}
'''Mikkel Hansen''' ({{fødd|22. oktober|1987|Hansen, Mikkel}}) er ein dansk handballspelar frå [[Helsingør]]. Han har sidan 2012 gjort teneste i franske Paris Saint-Germain Handball. Hansen vart europameister 2012, olympisk meister 2016 og verdsmeister 2019 så vel som 2021 med [[Danmark]]s landslag. Åra 2011, 2015 og 2018 vart han kåra til årets handballspelar i verda av det internasjonale handballforbundet IHF.
Hansen er venstre rykkromspelar og hadde per 1.2.2021 delteke i 219 landskampar og skåra 1099 mål.
==Kjelder==
{{refstart}}
*[http://www.haslund.info/haandbold/10_herre/20_spillere/hanmik.asp håndbold.info]
----
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Mikkel Hansen|Mikkel Hansen]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 2. februar 2021.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Danske handballspelarar]]
[[Kategori:Olympiske medaljevinnarar i handball]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Danmark]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2008]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2008]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2012]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2012]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2016]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2016]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2016]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i handball]]
[[Kategori:Europameistrar i handball]]
cgzb0tqssr1dbvmbxdt2sywmkenr0f7
Digitalt filter
0
390848
3667617
3317221
2026-08-20T14:39:55Z
Sigmundg
835
3667617
wikitext
text/x-wiki
[[Fil:DiskretSystem.png|mini|Diskret system.]]
'''Digitalt filter''', '''diskret filter''' eller '''diskret system''', syner til eit filter som prosesserer tids-diskrete sekvensar, som ofte er [[Sampling|sampla signal]]. Omgrepa filter og system er begge vanlege og er nytta om kvarandre i denne artikkelen.
Eit diskret filter kan generelt beskrivast med eit visst tal tilstandsvariablar og tilhøyrande koeffisientar, i form av ei [[differanselikning]]. Tilstanden til systemet (tilstandsvariablane) kan berre endrast ved tidspunkta <math>t=nT</math>, der <math>T</math> er sampelintervalet og <math>n</math> er ein sampelindeks; systemet blir med andre ord oppdatert éin gong per sampleinterval.
== Ikkje-rekursive diskrete system ==
[[Fil:FIR-filter.png|mini|Flytdiagram for ikkje-rekursivt filter med lengd 2 koeffisientar.]]
Fylgjande differanselikning er eit døme på eit diskret system med to tilstandsvariablar<ref name="Mitra"/> <ref name=" Oppenheim"/><ref name="Proakis"/>:
:<math>
y(n) = b_{0}u(n)+b_{1}u(n-1).
</math>
Vi ser at utganssekvensen <math>y(n)</math> er gitt som ein vekta sum av siste inngangsverdi <math>u(n)</math> og førre inngangsverdi <math>u(n-1)</math>. Verdiane <math>u(n)</math> og <math>u(n-1)</math> er vekta med koeffisientene <math>b_{0}</math> respektivt <math>b_{1}</math>. Dette systemet har berre ein tilstandsvariabel: <math>u(n-1)</math>.
For å få betre innsikt i systemet kan det vera nyttig å skissera eit sokalla flytdiagram. Flytdiagrammet til systemet inneheld same informasjon som differenselikninga, men på visual form. Rektanglet merka <math>T</math> indikerer forsenking med eit sampelinterval; vi ser at før forsinkelsen har vi verdien <math>u(n)</math>, medan vi etter forsinkelsen har verdien <math>u(n-1)</math>. I eit [[sanntidssystem]] flyt sekvensen <math>\{u(n)\}=\{u(0),u(1),u(2),\ldots\}</math> gjennom systemet med ein fast rate. Tilstandsvariablane til systemet blir oppdaterte ein gong per sampelinterval; for systemet i dømet er det dirfor naudsynt å utføra to multiplikasjonar og ein addisjon per sampelperiode. Tilstandsvariablen <math>u(n-1)</math> blir oppdatert med førre verdi til <math>u(n)</math> og <math>u(n)</math> blir oppdatert med neste inngangsverdi, som til dømes kan koma frå ein [[AD-omformar]]. For å bestemma responsen til systemet må vi i tillegg til differanselikninga òg kjenne startverdiane (inisialverdiane) til alle tilstandsvariablane. Vi merker oss at utgangsverdien <math>y(n)</math>, for dette systemet, ikkje blir påverka av tidlegere utgangsverdiar. Slike system blir kalla ikkje-rekursive system.
[[Fil:FIRdrekteForm.png|mini|Flytdiagram for ikkje-rekursivt filter med lengd <math>M+1</math> koeffisientar.]]
Eit ikkje-rekursivt filter med <math>M+1</math> koeffisientar kan uttrykkast med [[differanselikning]]a
:<math>
y(n) = \sum_{i=0}^{M}b(n)u(n-i),
</math>
der <math>b(n), n=0,1,\ldots,M</math> er koeffisientvektoren, <math>\{u\}</math> er inngangssekvensen, <math>\{y\}</math> er utgangsekvensen, <math>M+1</math> er talet på koeffisientar og <math>n</math> er ein sampelindeks. Filteret har <math>M</math> tilstandsvariabler (siste inngangsverdi <math>u(n)</math> er ikkje ein tilstandsvariabel).
Eit ikkje-rekursivt filter kan òg uttrykkjast som [[foldning]]a mellom koeffisientvektoren og inngangssekvensen:
:<math>
y(n) = b(n)*u(n),
</math>
der <math>*</math> er foldningsoperatoren.
[[Impulsrespons]]en til ikkje-rekursive system er av lengd <math>T(M+1)</math>. At lengda på impulsresponsen er endeleg har gjeve opphav til at slike filter vert kalla [[FIR-filter]], der akronymet FIR kjem frå engelsk: «Finite Impulse Response». Om alle <math>M+1</math> koeffisientane er like vil utgangsverdien <math>y(n)</math> vera gjennomsnittet av dei <math>M+1</math> siste inngangsverdiane. Dette har gjeve opphav til nemninga MA-filter, der akronymet MA kjem frå engelsk: «Moving Average». Som oftast er ikkje alle koeffisientane like, så utgangsverdien er ikkje gjennomsnittet av dei <math>M+1</math> siste inngangsverdiane, men MA-filter er likevel ein vanleg betegnelse på ikkje-rekursive filter.
== Rekursive diskret system ==
[[Fil:Recursivt filter.png|mini|Rekursivt filter.]]
Som døme på eit [[Rekursivt diskrete filter|rekursivt system]] kan vi sjå på systemet
:<math>
y(n) = b_{0}u(n)+b_{1}u(n-1) + a_1y(n-1).
</math>
I dette systemet har førre utgangsverdi <math>y(n-1)</math> innverkning på siste utgangsverdi <math>y(n)</math>. Koeffisienten <math>a_1</math> avgjer kor stor innverknad førre utgangsverdi har. Av di denne koeffisienten blir multiplisert med ein tidlegare utgangsverdi blir han kalla ein rekursiv koeffisient. Eit system er rekursivt om det har minst ein rekursiv koeffisient.
[[Fil:ARMA-Filter.png|mini|Flytdiagram for generisk rekursivt filter.]]
Generelt kan vi beskriva eit rekursivt system med differanselikninga
:<math>
y(n) = b_{0}u(n)+b_{1}u(n-1)+b_{2}u(n-2)+\ldots+b_{M}u(n-M)
</math>
:<math>
-a_{1}y(n-1)-a_{2}y(n-2)-a_{3}y(n-3)-\ldots-a_{N}y(n-N),
</math>
eller på meir kompakt form
:<math>
y(n) = \sum_{i=0}^{M}b_{i}u(n-i)-\sum_{i=1}^{N}a_{i}y(n-i).
</math>
Vi ser at summasjonen til venstre består av dei <math>M+1</math> delprodukta <math>b_{i}u(n-i)</math>, <math>i=0,1,2,\ldots,M</math>, der <math>b_{i}</math> er <math>M+1</math> ikkje-rekursive filterkoeffisientar og <math>u(n-i), i=1,2,\ldots,M</math> er <math>M</math> tidligere inngansverdier, medan summasjonen til høgre består av dei <math>N</math> delprodukta <math>a_{i}y(n-i), i=1,2,\ldots,N</math>, der <math>a_{i\mbox{ }}</math>er <math>N</math> rekursive filterkoeffisientar og <math>y(n-i)</math> er <math>N</math> tidlegare utgansverdiar. I praksis må dei tidlegere verdiane, <math>u(n-i)</math> og <math>\ y(n-i)</math>, lagrast i [[Skiftregister|skiftregistre]], eller [[Sirkulær buffer|sirkulære bufferar]] i [[Random Access Memory|RAM]]. Talet på rekursive og ikkje-rekursive koeffisientar treng ikkje vera like, så generelt har vi at <math>M\neq N</math>.
På grunn av at <math>N</math> tidlegare utgangsverdiar er med på å bestemma utgangsverdien <math>y(n)</math> vil [[impulsrespons]]en dø ut sakte og gå [[Asymptote|asymptotisk]] mot null. Han er difor i prinsippet av uendeleg lengd, noko som har gjeve opphav til betaglesen IIR-filter, der akronymet IIR kjem frå engelsk «Infinite Impulse Response».
Filter som har berre rekursive koeffisientar blir ofte kalla AR-filter, der akronymet AR står for autoregressive, som er lånt frå [[regresjonsanalyse]] innan [[statistikk]]. Etter som eit filter med både rekursive og ikkje-rekursive koeffisientar er sett saman av eit AR- og eit MA-filter blir det kalla eit ARMA-filter. MA-filter er ikkje-rekursive og har endeleg impulserespons, medan både AR- og ARMA-filter er rekursive og har uendeleg impulsrespons.
== Stabilitet ==
Eit diskret system er stabilt om utgangssekvensen <math>y(n)</math> har ein øvre grenseverdi <math>|y(n)|\leq A_2</math> når inngangssekvensen <math>u(n)</math> har ein øvre grenseverdi <math>|u(n)|\leq A_{1}</math>, der <math>A_{1}</math> og <math>A_{2}</math> er konstantar med endelige verdier. Det kan vises at eit [[Lineært tidsinvariant system|LTI-system]] er stabilt om impulsresponsen er absolutt summerbar:
:<math>
\sum_{i=-\infty}^{\infty}|h(n)| < \infty,
</math>
der <math>h(n)</math> er impulsresponsen til systemet.
Ikkje-rekursive filter er alltid stabile, medan rekursive filter kan vera stabile eller ustabile. Rekursive filter med konstante koeffisientar kan enkelt gjerast stabile, men [[Adaptivt filter|adaptive]] rekursive filter lyt overvakst for å vera sikre på at dei er stabile.
== Kausalitet ==
Eit diskret filter er kausalt om det ikkje reagerer på ein inngangsverdi før han er komen fram til filteret. Eit ikke-kausalt system kan nytta framtidige verdiar om heile, eller ein del av sekvensen er tilgjengelig før prosesseringa tek til. System som skal brukast i samband med [[sanntid]]sprosessering må vera kausale.
== Referansar ==
<references>
<ref name="Mitra">S.K. Mitra, ''Digital signal processing - A computer-based approach'', 2. utg., McGraw-Hill, 2011.</ref>
<ref name="Oppenheim">A.V, Oppenheim og R.W. Schafer, ''Discrete signal processing'', 3. utg., Pearson Prentice-Hall, 2010.</ref>
<ref name="Proakis">J.G. Proakis og D.G. Manolakis, ''Digital signal processing: Principles, algorithms and applications'', 4. utg., Pearson Prentise-Hall, 2007.</ref>
</references>
== Sjå òg ==
* [[FIR-filter]] (ikkje-rekursivt diskret filter)
* [[Rekursivt diskret filter|IIR-filter]] (rekursivt diskret filter)
{{Digital signalhandsaming}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Signalhandsaming]]
[[Kategori:Lineære system]]
2mw5do7x0ygjwrjiuczti0l5r99foiw
LHBT
0
391071
3667799
3648821
2026-08-21T07:56:11Z
CommonsDelinker
1379
[[c:COM:CDC|Bot]]: Erstattar New_Gay_Pride_Flag.svg med Gay_Pride_flag.svg
3667799
wikitext
text/x-wiki
[[Fil:Gay_flag.svg|mini|Eit [[Regnbogeflagget|regnbogeflagg]] med seks band vart fyrst bruka som «homoflagg» i USA i 1978. Det har sidan vorte eit internasjonalt symbol for LHBT+-rørsla og bruka særleg under pride-feiringar.]]
'''LHBT''' eller '''HLBT''' (etter [[engelsk]] '''LGBT''') er ei [[Forkorting|bokstav-avstytting]] bruka som samleomgrep for [[Lesbisk|lesbiske]], [[Homofili|homofile]], [[Bifili|bifile]] og [[Transkjønn|transpersonar]]<ref>{{Cite web|title=Hva er LHBT?|url=https://www.bufdir.no/lhbt/LHBT_og_levekar_Hva_sier_forskningen/Hva_er_LHBT/|access-date=2016-07-24|archive-date=2016-08-12|archive-url=https://web.archive.org/web/20160812010522/https://www.bufdir.no/lhbt/LHBT_og_levekar_Hva_sier_forskningen/Hva_er_LHBT/|url-status=yes}}</ref><ref>{{Cite web|title=LHBT – Store medisinske leksikon|url=https://sml.snl.no/LHBT|access-date=2016-07-24}}</ref>. '''LHBT+''', '''LHBTI''', '''LHBTQ''', '''LHBTIQ''' og '''skeive''' er nokre andre samleomgrep som vert bruka for personar og grupper som bryt med [[Norm|normer]] for [[kjønn]] og [[seksualitet]]. I-en står for interseksualitet og Q-en for queerpersonar.<ref>{{Cite web|title=LGBTI rights|url=https://www.amnesty.org.uk/issues/LGBTI-rights|access-date=2016-07-24}}</ref><ref>[https://www.foreningenfri.no/informasjon/begreper/ Foreningen Fri for kjønns- og seksualitetsmangfold om begreper]</ref>
== Skipnader ==
Nokre interesseskipnader for LHBT+ i Noreg er:
* [[Fri – foreningen for kjønns- og seksualitetsmangfold]], tidlegare ''Landsforeininga for lesbiske, homofile, bifile og transpersonar''
** [[Skeiv ungdom]] (ungdomsfylkinga til Fri)
* [[Skeiv verden]] (nettverk for LHBT+-innvandrarar)
* [[Forbundet for transpersoner i Noreg|Forbundet for transpersoner i Norge]] (FTP-N)<ref>{{Cite web|title=11 millioner til frivillige organisasjoner som bidrar til å bedre levekår og livskvalitet blant lesbiske, homofile, bifile og transpersoner|url=https://www.bufdir.no/Aktuelt/11_millioner_til_frivillige_organisasjoner_som_bidrar_til_a_bedre_levekar_og_livskvalitet_blant_lesbiske_homofil_bifile_og_transpersoner/|archive-url=https://web.archive.org/web/20160812001246/https://www.bufdir.no/Aktuelt/11_millioner_til_frivillige_organisasjoner_som_bidrar_til_a_bedre_levekar_og_livskvalitet_blant_lesbiske_homofil_bifile_og_transpersoner/|archive-date=2016-08-12|access-date=2016-07-24}}</ref>
==Flagg knytte til LHBT+==
Ymse flagg representerer einskilde identitetar inom [[LHBT+-rørsla]], både seksuelle eller romantiske legningar, kjønnsidentitetar, -uttrykk eller -grunnhåttar.
<gallery>
Fil:Gay Pride Flag.svg|[[Regnbogeflagget]] ([[Homofile]] og LHBT+)
Fil:Aromantic Pride Flag.svg|[[Aromantiske]]
Fil:Asexual Pride Flag.svg|[[Aseksuelle]]
Fil:Bisexual Pride Flag.svg|[[Biseksualitet|Biseksuelle]]
Fil:Gay Pride flag.svg|[[Homofile menn]]
Fil:Genderqueer flag-pride.svg|[[Kjønnsskeive]]
Fil:Intersex Pride Flag.svg|[[Interseksuelle]]
Fil:Winning Orange-Pink Lesbian Pride Flag.png|[[Lesbisk|Lesbiske]]
Fil:Labrys Lesbian Flag.svg|[[Labrys]]-[[Lesbisk|lesbiske]]
Fil:Nonbinary_flag.svg|[[Ikkje-binære]]
Fil:Pansexuality Pride Flag.svg|[[Panseksuelle]]
Fil:Transgender Pride flag.svg|[[Transkjønn|Transkjønna]]
</gallery>
== Sjå òg ==
* [[Kjønnsidentitet]]
== Kjelder ==
{{reflist}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:LHBT|LHBT]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 23. juni 2021.''
{{refslutt}}
{{spire}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:LHBT| ]]
[[Kategori:Seksuell orientering]]
[[Kategori:Kjønnsidentitet]]
mders3sxez5h7jat94nlf9vn33zrqai
Mal:Maskorama
10
393942
3667805
3635889
2026-08-21T09:30:56Z
90sveped
53941
3667805
wikitext
text/x-wiki
{{Navboks
|namn = Maskorama
|tittel = ''[[Maskorama]]''
|tittelstil=background:#BFD7FF; color:white blue
|overstil=background:#BFD7FF; color:white blue
|innholdsklasse = hlist
|gruppe1 = Programleiar
|liste1 =
*[[Silje Nordnes]] ([[Maskorama (sesong 1)|1]]–)
|gruppe2 = Detektivpanelet
|liste2 =
*[[Jan Thomas]] ([[Maskorama (sesong 1)|1]]–[[Maskorama (sesong 3)|3]])
*[[Nicolay Ramm]] ([[Maskorama (sesong 1)|1]]–[[Maskorama (sesong 3)|3]])
*[[Marion Ravn]] ([[Maskorama (sesong 1)|1]]–[[Maskorama (sesong 5)|5]])
*[[Robert Stoltenberg]] ([[Maskorama (sesong 4)|4]]–[[Maskorama (sesong 6)|6]])
*[[Tete Lidbom]] ([[Maskorama (sesong 4)|4]]–)
*[[Tone Damli]] ([[Maskorama (sesong 6)|6]]–)
*[[Leo Ajkic]] ([[Maskorama (sesong 7)|7]]–)
|gruppe3 = Sesongar
|liste3 =
*[[Maskorama (sesong 1)|1]]
*[[Maskorama (sesong 2)|2]]
*[[Maskorama (sesong 3)|3]]
*[[Maskorama (sesong 4)|4]]
*[[Maskorama (sesong 5)|5]]
*[[Maskorama (sesong 6)|6]]
|gruppe4 = Vinnarar
|liste4 =
*[[Ulrikke Brandstorp]] ([[Maskorama (sesong 1)|1]])
*[[Didrik Solli-Tangen]] ([[Maskorama (sesong 2)|2]])
*[[Bilal Saab]] ([[Maskorama (sesong 3)|3]])
*[[Kevin Vågenes]] ([[Maskorama (sesong 4)|4]])
*[[Kim Wigaard]] ([[Maskorama (sesong 5)|5]])
*[[Per Fredrik Åsly|PelleK]] ([[Maskorama (sesong 6)|6]])
}}
<noinclude>
[[Kategori:Navigasjonsmalar]]
[[Kategori:Maskorama| ]]
</noinclude>
hz2vq59fmgt35a4rnsagubgltrs8kb4
Mathias Gidsel
0
412346
3667803
3516209
2026-08-21T08:13:25Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667803
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Mathias Gidsel''' ({{datoar}}) er ein dansk handballspelar frå Skjern. Han vart verdsmeister 2021 og 2023 med [[Danmark]] sitt landslag. Sidan 2022 gjer han teneste i tyske Füchse Berlin. Han er høgre rykkromspelar.
==Karriere==
===Landslagsspel===
Gidsel fekk sin landslagsdebut 7. november 2020 mot [[Finland]] og vart straks teken ut til [[Handball-VM 2021 for menn|Handball-VM 2021]]. Under verdsmeisterskapen i [[Egypt]] imponerte han stort då Danmark forsvarte VM-tittelen frå 2019 ved å slå [[Sverige]] i finalen. Prestasjonane gjorde at han fekk plass på det såkalla AllStar-laget. Ved dei olympiske sommarleikane i [[Tokyo]] i 2021 vart Gidsel kåra til turneringas beste spelar, endå om Danmark tapte finalen mot [[Frankrike]]. Han spelte også framifrå då Danmark la beslag på bronseplassen i europameisterskapen 2022, atter kom han med på AllStar-laget. I [[Handball-VM 2023 for menn|Handball-VM 2023]] forsvarte Danmark meistertittelen, samstundes som Gidsel vart toppskårar i turneringa og kåra til den beste spelaren i meisterskapen.
===Klubbspel===
Gidsel var Gudme-spelar i heimlandet frå 2017 til 2022. Med GOG vann han i 2019 den nasjonale cupfinalen, i 2022 vart han seriemeister. Eitt år seinare bidrog han mykje til at Füchse Berlin slo Granollers 36–31 i finalen i EHF-europaserien.
===Merittar===
*VM-gull: 2021 og 2023 med Danmark
*OL-sølv: 2021 med Danmark
*EM-bronse: 2022 med Danmark
*Vinnar av EHF-europaserien: 2023 for Füchse Berlin
*Dansk seriemeister: 2022 for Gudme OG
*Dansk cupmeister: 2019 for Gudme OG
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Mathias Gidsel|Mathias Gidsel]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 20. november 2023.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Danske handballspelarar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i handball]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske medaljevinnarar i handball]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2024]]
i8r8833dl7xniw1slg551mt4i23yyw2
Rasmus Lauge
0
412453
3667804
3517027
2026-08-21T08:28:12Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Bakgrunnsstoff */
3667804
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
[[Fil:EHF EURO 2018 (rakomet) Makedonija-Danska 24.01.2018-9806 (25006348187).jpg|mini|Rasmus Lauge. {{foto|Viranovski Filip}}]]
'''Rasmus Lauge Schmidt''' ({{fødd|20. juni|1991|Lauge, Rasmus}}) er ein dansk handballspelar frå Bjerringbro som har vunne to VM-gull, to EM-gull og eitt OL-gull med [[Det danske herrelandslaget i handball|Danmarks landslag]]. Han har vorte tysk ligameister ved fire høve og vart ungarsk seriemeister i 2023. Sidan sommaren 2023 er han aktiv i Bjerringbro.
==Karriere==
===Landslagsspel===
Lauge var med i den danske troppa som tok seg til finalen i [[Handball-VM 2011 for menn|VM 2011]], der laget tapte i ekstraomgangane mot [[Det franske herrelandslaget i handball|Frankrike]]. Året etter bidrog han med to mål då Danmark vann med 21 mot 19 over arrangørlandet [[Det serbiske herrelandslaget i handball|Serbia]] i finalen i [[Handball-EM 2012 for menn|Handball-EM 2012]]. Han skåra eitt finalemål då Danmark måtte nøye seg med sølvplass under Handball-VM 2013. Ein meniskskade førte til at han ikkje kom med til [[Sommar-OL 2016]] i [[Rio de Janeiro]]. I 2019 skåra Lauge fire mål då Danmark på heimebane slo [[Det norske herrelandslaget i handball|Noregs mannskap]] med solide 31-22 finalen i [[Handball-VM 2019 for menn|Handball-VM 2019]], kom også med på All-Star-laget. Under [[Handball-EM 2022 for menn|Handball-EM i 2022]] vann han ein bronsemedalje. Eitt år seinare vart han verdsmeister for andre gong, skåra heile 10 mål i finalen mot Frankrike og vart toppskårar i kampen. Lauge har sidan 2010 delteke i 148 landskampar og skåra 376 mål.
===Klubbspel===
Lauge spelte frå 2009 på det danske topplaget Bjerringbro-Silkeborg. I 2013 flytta han til det tyske storlaget [[THW Kiel]] der han vart tysk ligameister i 2014 og 2015. Frå 2015 til 2019 gjorde han teneste for rivalen [[Flensburg-Handewitt]]. Med Flensburg vann han den tyske ligaen i 2018 og 2019. Deretter spelte han 2019-23 på ungarske Veszprém KC, eit lag som i hans siste sesong toppa den nasjonale serien. Sommaren 2023 returnerte han til Bjerringbro-Silkeborg.
===Merittar===
*VM-gull: 2019 og [[Handball-VM 2023 for menn|2023]] med Danmark
*EM-gull: 2012 med Danmark
*VM-sølv: 2013 med Danmark
*EM-bronse: 2022 med Danmark
*Tysk ligameister: 2014 og 2015 for THW Kiel, 2018 og 2019 for Flensburg-Handewitt
*Ungarsk seriemeister: 2023 for Veszprém KC
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Rasmus Lauge|Rasmus Lauge]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 25. november 2023.''
{{refslutt}}
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Danske handballspelarar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i handball]]
[[Kategori:Europameistrar i handball]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske medaljevinnarar i handball]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2012]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2012]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2024]]
s9cvy08juls1ovcpycwtsbyuk0mctti
Miho Takagi
0
414645
3667696
3641180
2026-08-20T18:29:45Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667696
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Miho Takagi''' ({{fødd|22. mai|1994|Takagi, Miho}}) er ein [[japan]]sk skeiserennar som vart verdsmeister i firkamp 2018 og sprint-firkamp i 2020, samt olympisk meister i lagtempo 2018 og på 1000 meter i 2022. Perioden 2015-24 vann ho fem gullmedaljar i distanse-VM, tre i lagtempo og to individuelt.
==Aktiv==
Saman med systera Nana Takagi og Ayaka Kikuchi vann ho i lagtempo ved VM 2015 i enkeltdistansar. Året etter vart ho nummer tre på fellesstarten og nummer to i lagtempo ved distanse-VM 2016 i [[Kolomna]]. I byrjinga av mars 2016 kom ho på sjetteplass i Skeise-VM i [[Berlin]]. Februar 2017 vann ho bronsemedaljen på 1500 m og ho fekk sølv i lagtempo ved distanse-VM i [[Gangwon]]. Ho kom så på bronseplassen ved [[Skeise-VM 2017 i firkamp|Skeise-VM 2017]] på [[Hamar]] fyrste helga i mars.
Under [[Vinter-OL 2018]] i [[Pyeongchang]] vann Takagi gullmedalje i lagtempo, sølvmedaljen på 1500 meter og bronsemedaljen på 1000 meter. I mars 2018 vart ho [[Skeise-VM 2018 i firkamp|verdsmeister]] i [[Amsterdam]]. Vinteren 2019 tok ho fyrst sølv på 1500 m og gull i lagtempo ved distanse-VM i Inzell. Sidan vann ho sølvmedaljen ved sprint-VM i [[Heerenveen]], samt i [[Skeise-VM 2019 i firkamp|Skeise-VM 2019]] i [[Calgary]]. Ei veke etter verdsmeisterskapen, sette ho i Calgary verdsrekord på 1500 meter med 1.49,83. I februar 2020 sikra ho seg VM-gull nummer tre i lagtempo ved meisterskapen i [[Salt Lake City]], der ho også fekk bronsen på 1500-meteren. På tampen av månaden vart ho verdsmeister i sprint på Hamar.
Under dei olympiske vinterleikane 2022 i [[Beijing]] vann Takagi gull på 1500 m og sølv på så vel 500 m som på 1000 m og i lagtempo. Sidan kom ho på andreplassen ved [[Skeise-VM 2022 i firkamp|Skeise-VM]] på Hamar, bak nederlandske [[Irene Schouten]]. Etter to bronsemedaljar ved distanse-VM 2023 i [[Heerenveen]], revansjerte Takagi seg ved å vinne gull på dei same to distansane, 1000 og 1500 m, ved distanse-VM 2024 i [[Calgary]].
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Miho Takagi (speed skater)|Miho Takagi (speed skater)]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 22. mars 2024.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Japanske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Allround]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Enkeltdistanse]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Japan]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Japan]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Japan]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Japanske deltakarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Japanske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Japanske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Japanske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
gaeivfxmfxvrvpa95mwvoy08iatbmeh
Keir Starmer
0
416560
3667636
3558317
2026-08-20T15:07:55Z
HerVal7752
105842
Avgått statsminister 20. juli 2026
3667636
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks politikar}}
'''Keir Rodney Starmer''' ({{datoar}}) er ein britisk politikar og advokat som var statsminister i Storbritannia frå 5. juli 2024 til 20. juli 2026.<ref>{{Citation|title=Keir Starmer: Labour leader becomes UK prime minister|url=https://www.bbc.com/news/articles/crge8g9qxj3o|website=BBC News|date=2024-07-05|accessdate=2024-07-05|language=en-GB}}</ref><ref>{{Kilde www|url=https://www.bbc.com/news/articles/c2v0e074jejo|tittel=UK election: What's happened, and what comes next|besøksdato=2024-07-05|språk=en-GB|verk=www.bbc.com}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://www.nrk.no/nyheter/andy-burnham-utnevnt-til-ny-statsminister-i-storbritannia-1.17963638|tittel=Andy Burnham utnevnt til ny statsminister i Storbritannia|språk=nb|utgjevar=NRK|vitja=2026-08-20}}</ref>
Etter å ha fått [[advokatbevilling]] på 1900-talet arbeidde Starmer som forsvarar, med spesialisering i [[menneskerettar]].<ref>{{Kilde avis|url=http://business.timesonline.co.uk/tol/business/law/article4397189.ece|fornavn=Frances|etternavn=Gibb|tittel=Human rights lawyer Keir Starmer named as new prosecution service chief|dato=2008-07-26|avis=The Times}}</ref> Han blei utnemnd til Queen’s Counsel (QC) i 2002. Starmer var direktør i påtalestyresmakta for [[England og Wales]], [[Crown Prosecution Service]], frå 2008 til 2013.<ref name="lawyer250708">{{Kilde avis|url=https://www.theguardian.com/world/2008/aug/01/humanrights.law|tittel=Profile: Keir Starmer QC|fornavn=Stephen|etternavn=Bates|dato=2008-07-31|besøksdato=2019-05-15|avis=The Guardian}}</ref> Han blei utnemnd til [[Order of the Bath|Knight Commander av Order of the Bath]] (KCB) i 2014 for tenester til juss og kriminalomsorg.<ref name=":9">{{Cite news|last=Atwal|first=Kay|date=19. november 2013|title=Keir Starmer QC, awarded honorary doctorate by east London university|newspaper=[[Newham Recorder]]|url=https://www.newhamrecorder.co.uk/news/education/keir-starmer-qc-awarded-honorary-doctorate-by-east-london-university-1-3016174|url-status=live|access-date=15. mai 2019|archive-url=https://web.archive.org/web/20190716174624/https://www.newhamrecorder.co.uk/news/education/keir-starmer-qc-awarded-honorary-doctorate-by-east-london-university-1-3016174|archive-date=16. juli 2019}}</ref>
Starmer blei vald inn i [[Underhuset i Storbritannia|Underhuset]] i 2015. Han blei tatt i eid som medlem av [[Privy Council]] den 19. juli 2017.<ref name="privycouncil.independent.gov.uk">{{Kilde www|url=https://privycouncil.independent.gov.uk/wp-content/uploads/2017/07/2017-07-19-List-of-Business-Part-1.pdf|tittel=Business Transacted and Orders Approved at The Privy Council Held by The Queen at Buckingham Palace on 19th July 2017|besøksdato=2019-05-15}}</ref> Han blei leiar for [[Det britiske arbeidarpartiet]] den 4. april 2020.<ref>{{kilde www|url=https://www.theguardian.com/politics/2020/apr/04/keir-starmer-wins-labour-leadership-election|tittel=Keir Starmer wins Labour leadership election|besøksdato=2020-04-04|arkiv-url=https://web.archive.org/web/20200404103335/https://www.theguardian.com/politics/2020/apr/04/keir-starmer-wins-labour-leadership-election|arkivdato=2020-04-04|dato=2020-04-04|forfatter=Rowena Mason|språk=en-UK|utgiver=[[The Guardian]]|url-status=live}}</ref>
==Kjelder==
{{fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:no:Keir Starmer|Keir Starmer]]» frå {{Wikipedia-utgåve|no}}, den 5. juli 2024.''
{{refslutt}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
* {{Offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Britiske parlamentsmedlemmer]]
[[Kategori:Engelske advokatar]]
[[Kategori:Britiske statsministrar]]
qdp8kl702ylt60vmamaztle2rrzwqfl
Brezovica
0
423321
3667627
3623808
2026-08-20T14:57:28Z
TU-nor
12071
3667627
wikitext
text/x-wiki
'''Brezovica''' kan vise til:
* [[Brezovica i Gradina]], ein busetnad i landkommunen [[Gradina i Kroatia|Gradina]] i fylket Virovitica-Podravina i Kroatia
* [[Brezovica i Kosovo]], ein turiststad i [[Kosovo]]
* [[Brezovica i Serbia]], eit fjell i [[Serbisk geografi|Serbia]]
* [[Brezovica i Slovenia]], ein kommune i Slovenia
* [[Brezovica i Šmarješke Toplice]], ein busetnad i kommunen [[Šmarješke Toplice]] i Slovenia
* [[Brezovica i Tvrdošín]], ein kommune i distriktet [[Tvrdošín okres]] i regionen Žilina kraj i Slovakia
* [[Brezovica i Velika Polana]], ein busetnad i kommunen [[Velika Polana]] i Slovenia
* [[Brezovica i Zagreb]], eit distrikt i hovudstaden Zagreb i Kroatia
* [[Brezovica pri Ljubljani]], hovudsete i kommunen Brezovica i Slovenia
{{fleirtyding}}
fd17g95pdlemnm5qy3071lecrewfcui
Jenny Wolf
0
428030
3667796
3632024
2026-08-21T07:37:08Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667796
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Jenny Wolf''' ({{datoar}}) er ein tysk tidlegare skeiseløpar frå [[Berlin]]. Ho vart i 2008 verdsmeister i sprint-firkamp.
==Aktiv==
Wolf var aktiv i kortbaneløp før ho i 2006 kom på sjetteplass på 500 meter under [[Vinter-OL 2006]] i [[Torino]]. Året etter sigra ho på begge 500-meterane då sprint-VM vart avvikla på [[Hamar]], men fall på den fyrste 1000-meteren øydela for ei sterk plassering samanlagt. Seinare i 2007-sesongen sletta ho verdsrekorden til [[Catriona Le May]] på 500 m og vann sitt fyrste VM-gull på distansen ved verdsmeisterskapen i enkeltdistansar i [[Salt Lake City]]. Rekordtida 37,04 sekund forbetra ho til 37,02 ved eit verdscupstemne same staden den 16. november same året.
[[Skeise-VM 2008 i sprint-firkamp]] i [[Heerenveen]] vart Wolf sin største triumf på skeisebana. Ho gjekk inn til bestetider på 500-meterane, og viste landskvinna [[Anni Friesinger]] til sølvplassen samanlagt. Seinare i sesongen forsvarte ho gullmedaljen på 500 m VM enkeltdistanse, vintrane 2009 og 2011 tok ho sitt tredje og fjerde VM-gull på same distansen. 11. desember 2009 presterte ho livsbeste 37,00 sekund då ho forbetra verdsrekorden på 500 m for tredje gong.
I dei [[Skøyteløp under Vinter-OL 2010|olympiske leikane 2010]] i [[Vancouver]] måtte ho nøye seg med sølvmedaljen på 500 meter. Etter to 500-meterar enda ho samanlagt fattige 0,05 sekund bakom gullvinnaren, sørekoreanske [[Lee Sang-hwa]]. 13. november 2010 vann Wolf 500 meter for førtiande gong i verdscupen. Skade førte sidan til at ho ikkje heldt same høge nivå. Ho la opp i 2014, etter å ha vorte nummer 6 på 500 m i vinterleikane i [[Sotsji]].
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Jenny Wolf|Jenny Wolf]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 19. november 2025.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Tyske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Enkeltdistanse]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Tyskland]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 2002]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2002]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Folk frå Berlin]]
iz6o0annh31quwt7ueusnpmngxm7mxs
Helga Haase
0
428910
3667794
3642140
2026-08-21T07:18:02Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667794
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Helga Haase''', fødd '''Obschernitzki''', ({{datoar}}) var ein tysk skeiserennar som representerte [[Aust-Tyskland]], og i olympiske leikar det samla [[Tyskland]]. I 1960 vann ho den fyrste olympiske gullmedaljen i snøggløp på skeiser for kvinner. Ho var fødd i [[Danzig]] og døydde i [[Aust-Berlin]].
==Aktiv==
Perioden 1957-67 sanka Haase 15 nasjonale gullmedaljar i enkeltdistansar, samstundes som ho sju gongar vart austtysk meister i firkamp. Vinteren 1960 forbetra ho verdsrekorden i firkamp under eit stemne i [[Davos]].
Under [[Skøyteløp under Vinter-OL 1960|Vinter-OL 1960]] i [[Squaw Valley]] sigra ho, noko overraskande, opningsdistansen 500 meter. Dermed vart ho både den fyrste tyske skeiserennaren og den fyrste idrettsutøvaren frå Aust-Tyskland som vann ein olympisk gullmedalje. To dagar etter ho vann gull, gjekk ho mål til sølvmedalje på 1000-meteren.
På dei lengste distansane var Haase for svak til å tevle med dei aller sterkaste utøvarane frå [[Sovjetunionen]] i verdsmeisterskap. Femteplassen i Skeise-VM 1962 var den beste plasseringa i desse tevlingane.
I dei olympiske [[Skøyteløp under Vinter-OL 1964|vinterleikane 1964]] i [[Innsbruck]] la Haase beslag på fjerdeplassen på 1000 m og femteplassen på 1500 m. På 500 m vart ho nummer 8.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Helga Haase|Helga Haase]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 2. februar 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Tyske skeiseløparar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Tyskland]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Tyskland]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 1960]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 1960]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1960]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 1964]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1964]]
[[Kategori:Folk frå Gdansk]]
8ksxhq29u85lgljnc9ldzb9vcwhl9bq
Lennart Larsson
0
429182
3667825
3644703
2026-08-21T11:57:57Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667825
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Nils Olov Lennart Larsson''' ({{levde|7. februar|1930|26. mars|2021|Larsson, Lennart}}) var ein svensk langrennar frå [[Västerbottens län]]. Han vart i 1958 verdmeister i 4x10 km stafett for [[Sverige]].
Larsson vann 15 kilometer i [[Svenska skidspelen 1955]] på nyåret. Nær to månader seinare vart han nummer 3 på same distansen i [[Holmenkollrenna]], bakom to finske løparar. Under [[Nordiske greiner under vinter-OL 1956|Vinter-OL 1956]] enda han på åttandeplassen på så vel 30 som 15 km, før han gjekk opningsetappen for eit svensk mannskap som tok bronse på stafetten.
I 1957 vart Lennart Larsson tredjemann på 15 km i [[Svenska skidspelen 1956|Svenska skidspelen]] i [[Skellefteå]], like bak landsmennene Per-Erik Larsson og [[Sixten Jernberg]]. Saman med desse to karane og Sture Grahn sikra han svensk triumf på stafetten under [[Ski-VM 1958]] i Lahti. Individuelt enda Larsson, som gjekk under tilnamnet «Lill-Järven», på 15. plass på 50 km og 14. plass på 15 km. I [[Holmenkollrenna 1959]] vart han nummer 3 på 15 km, ei tevling finske [[Kalevi Oikarainen]] vann føre norske Einar Skaaren.
Ved [[Nordiske greiner under vinter-OL 1960|Vinter-OL i 1960]] i [[Squaw Valley]] kom Larsson på femteplass på 30 km og fjerdeplass på 50 km og i 4x10 km stafett. Vinteren 1961 var han med å vinne 3x10 km stafett i [[Svenska skidspelen 1961|Svenska skidspelen]] for Västerbotten, saman med [[Assar Rönnlund]] og Sture Grahn. Også i 1962 var Lasson med å vinne stafetten i [[Svenska skidspelen 1962|Svenska Skidspelen]], men då for Sverige. På tremila i same tok han tredjeplassen på 30 km.
I svenske meisterskap vann Larsson fem sølvmedaljar og fire bronsemedaljar. Han var aktiv til 1966.
==Kjelder==
{{fotnoteliste}}
{{manglar kjelder|dato=2026}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Svenske langrennsløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i langrenn]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Sverige]]
[[Kategori:Olympiske medaljevinnarar i langrenn]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 1956]]
[[Kategori:Svenske deltakarar under vinter-OL 1956]]
[[Kategori:Langrennsløparar under vinter-OL 1956]]
[[Kategori:Svenske deltakarar under vinter-OL 1960]]
[[Kategori:Langrennsløparar under vinter-OL 1960]]
cnfac4vy8mgg4444a3qkjyx9nixq4q3
Michel Mulder
0
429251
3667824
3645082
2026-08-21T11:43:14Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667824
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Michel Mulder''' ({{datoar}}) er ein [[nederland]]sk tidlegare skeiserennar frå [[Zwolle]]. Han vart verdsmeister i sprint-firkamp i 2013 og 2014, og olympisk meister på 500 meter i 2014. Også tvillingbroren Ronald Mulder hevda seg i verdstoppen i skeise-sprint.
I VM enkeltdistansar 2012 i [[Heerenveen]] vann Mulder sølvmedaljen på 2 × 500 meter. Ved [[Skeise-VM 2013 i sprint-firkamp|verdsmeisterskapen i sprint 2013]] i [[Salt Lake City]] sette han verdsrekord i sprint-firkamp og vann med ein margin på 0,245 tidspoeng til finske Pekka Koskela, utan sjølv å gå til topps i nokon av dei fire distanse-tevlingane. Det gjorde han i staden då [[Skeise-VM 2014 i sprint-firkamp]] vart avvikla i [[Nagano]] midt i januar. Her vann han begge 500-meterane og sikra seg ein klar siger i meisterskapen, framom [[Shani Davis]] frå USA.
Den 10. februar 2014 kneip Mulder gullmedaljen på 500 meter under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2014|Vinter-OL 2014]] i [[Sotsji]]. Etter to 500-meterløp viste det seg at han slo landsmannen Jan Smeekens med samanlagt 0,01 sekund. Hans eigen tvillingbror syrgde for at Nederland også tok bronsemedaljen. Det høyrer med at Michel Mulder ikkje var bestemann på korkje det fyrste eller det andre løpet. To dagar seinare gjekk han inn til bronsemedalje på 1000-meteren.
Ved [[Skeise-VM 2015 i sprint-firkamp]] i [[Astana]] var Mulder fattige o,02 sekund for seint ute på den avsluttande 1000-meteren til å kunne stige opp på sigerspallen samanlagt.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Michael Mulder|Michael Mulder]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 24. februar 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Nederlandske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Nederland]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Nederland]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
f8gwlh1ao1svqs1axy7hmgkzar2yeos
Gao Tingyu
0
429258
3667646
3645148
2026-08-20T15:35:04Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667646
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Gao Tingyu''' ({{fødd|15. desember|1997|Gao Tingyu}}) er ein kinesisk skeiseløpar som i 2022 vart olympisk meister på 500 meter. Han er frå [[Yichun i Heilongjiang]].
Gao deltok i [[Skøyteløp under Vinter-OL 2018|Vinter-OL 2018]] i [[Pyeongchang]] der han kneip bronsemedaljen på 500 meter. Han vart då den fyrste mannlege skeiseløparen frå [[Kina]] som vann ein medalje i olympisk lengdeløp. Fire år seinare vann han gullmedaljen på 500 m under dei [[Skøyteløp under Vinter-OL 2022|olympiske vinterleikane]] i [[Beijing]], sju hundredels sekund framom andremann. Etter nye fire år kom han for å gå 500-meteren ved [[Vinter-OL 2026]] i [[Milano]], og hamna på sjuandeplass i løpet.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Gao Tingyu|Gao Tingyu]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 25. februar 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kinesiske skeiseløparar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Kina]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Kina]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
j25ua1jbbd0q6vncwfkmcwnvi3lcacn
Ning Zhongyan
0
429269
3667653
3645298
2026-08-20T15:49:41Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667653
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Ning Zhongyan''' ({{fødd|3. november|1999|Ning Zhongyan}}) er ein kinesisk skeiserennar frå [[Mudanjiang]]. Han vart verdsmeister ved [[Skeise-VM 2024 i sprint-firkamp]] og olympisk meister på 1500 meter under [[Vinter-OL 2026]].
Ning deltok i tre tevlingar under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2022|Vinter-OL]] i [[Beijing]]. Han vart nummer 5 på 1 000 m, 7 på 1 500 m og 12 i fellesstarten. Ved VM enkeltdistansar 2024 i [[Calgary]] gjekk han i mål til sølvmedalje på 1000 m, slått av [[Jordan Stolz]] frå USA. Deretter sigra Ning i verdsmeisterskapen for sprintarar på [[Hamar]] fyrste helga i mars 2024, der han fekk bestetid på begge 1000-meterane. I mars 2025 var han med i det kinesiske mannskapet som triumferte på lagsprinten ved VM enkeltdistansar. I dei [[Skøyteløp under Vinter-OL 2026|olympiske vinterleikane 2026]] i [[Milano]] vann han bronsemedaljen på 1000 meter, før han, med god margin til Jordan Stolz, sikra seg gullmedaljen på 1500-meteren. Ning fekk også ein OL-bronse i lagsprinten,
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Ning Zhongyan|Ning Zhongyan]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 26. februar 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Kinesiske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Kina]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Kina]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
1wqqcwmotchenwg5f33qe6ccxxhqk70
Metoděj Jílek
0
429275
3667822
3645517
2026-08-21T11:31:15Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667822
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Metoděj Jílek''' ({{datoar}}) er ein [[Tsjekkia|tsjekkisk]] skeiserennar frå [[Praha]] som vart olympisk meister på 10 000 meter under [[Vinter-OL 2026]].
Jílek vart tredjemann i milløpet ved VM enkeltdistansar 2025 på [[Hamar]]. 26. oktober 2025 forbetra han verdsrekorden på 3 000 meter til 3.32,52 ved eit stemne i [[Salt Lake City]]. Under dei [[Skøyteløp under Vinter-OL 2026|olympiske vinterleikane 2026]] i [[Milano]] vann han sølvmedaljen på 5 000 meter, slått av norske Sander Eitrem, før han triumferte på 10 000 meter.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Metoděj Jílek|Metoděj Jílek]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 27. februar 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Tsjekkiske skeiseløparar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Tsjekkia]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Tsjekkia]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
d14bsw79y0w5c9lplgqj7idyixz1cb3
Jordan Stolz
0
429279
3667820
3645527
2026-08-21T11:14:52Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667820
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Jordan Stolz''' ({{datoar}}) er ein USA-amerikansk skeiserennar frå West Bend i [[Wisconsin]]. Han vart i 2024 verdsmeister i firkamp og i 2026 olympisk meister på 500 meter og 1000 meter.
Stoltz vann dei tre kortaste distansane ved VM enkeltdistanser 2023 i [[Heerenveen]], ein prestasjon han kopierte i VM enkeltdistansar 2024 i [[Calgary]]. Tre veker tidlegare, 26. januar 2024, sette han verdsrekord på 1000 meter med tida 1.05,37 i [[Salt Lake City]]. I mars 2024 sigra han i [[Skeise-VM 2024 i firkamp]] i Inzell, der han sette verdsrekord samanlagt. I 2025 tok Stoltz to sølvmedaljar og ein bronsemedalje i VM enkeltdistansar. Under [[Vinter-OL 2026]] i [[Milano]] vann han gullmedaljane på 500 meter og 1000 meter og fekk sølv på 1500 meter.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Jordan Stolz|Jordan Stolz]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 28. februar 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Skeiseløparar frå USA]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Enkeltdistanse]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for USA]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for USA]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
3pu5pp9urjl2sgoyrprei0jhyzscnds
Femke Kok
0
429282
3667819
3645533
2026-08-21T10:57:17Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667819
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Femke Kok''' ({{datoar}}) er ein [[nederland]]sk skeiserennar frå Drachten. Ho vart i 2026 olympisk meister på 500 meter, perioden 2020-25 vann ho fire gullmedaljar i fire ulike enkeltdistanse-verdsmeisterskap.
==Aktiv==
Kok vann ein gullmedalje ved VM enkeltdistansar 2020 i [[Salt Lake City]], då ho og Letitia de Jong og [[Jutta Leerdam]] sikra siger til Nederland. Året etter vart Kok nummer 2 på 500 meter ved VM enkeltdistansar i [[Heerenveen]]. Vinteren 2022 gjekk ho inn til sjetteplass på 500 m i dei olympiske vinterleikane i [[Beijing]], før ho tok sølvmedaljen i [[Skeise-VM 2022 i sprint-firkamp]] på [[Hamar]], einast 0,080 poeng bak Leerdam. Kok sigra på 500 meter i VM enkeltdistansar 2023 og 2024. Ved [[Skeise-VM 2024 i sprint-firkamp]] kom ho som sist på andreplass, no bak japanske [[Miho Takagi]]. I VM enkeltdistansar 2025 på [[Hamar]] vann Kok 500 meter for tredje gong i rad, medan ho vart nummer 2 på 1000 m. 16. november 2025 sette ho verdsrekord på 500 meter då ho i [[Salt Lake City]] vart klokka inn på 36,09 sekund. Under [[Vinter-OL 2026]] i [[Milano]] vann ho sølvmedaljen, bakom Leerdam. Seks dagar seinare bytta dei to plass på sigerspallen etter 500-meteren, der Kok var suverent best.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Femke Kok|Femke Kok]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 28. februar 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Nederlandske skeiseløparar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Nederland]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
k75h7eootkaj76gqylsnwf5t22xhzmc
Jutta Leerdam
0
429307
3667815
3645746
2026-08-21T10:39:02Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
3667815
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks idrettsutøvar}}
'''Jutta Monica Leerdam''' ({{fødd|30. desember|1998|Leerdam}}) er ein [[nederland]]sk skeiserennar som i 2022 vart verdsmeister i sprint-firkamp og i 2026 vart olympisk meister på 1000 meter.
Åra 2020 og 2023 sikra Leerdam seg gullmedaljen på 1000 meter i VM enkeltdistansar. Under dei [[Skøyteløp under Vinter-OL 2022|olympiske vinterleikane 2022]] i [[Beijing]] vann ho sølvmedaljen på både 500 m og 1000 meter. Seinare i same sesongen kneip ho sigeren i [[Skeise-VM 2022 i sprint-firkamp]] på [[Hamar]], framom landskvinna [[Femke Kok]]. I [[Vinter-OL 2026]] vann Leerdam 1000-meteren framom Kok, på 500 meter vart rollene omsnudd. Leerdam har elles vore med å vinne teamsprinten for Nederland i VM enkeltdistansar 2019, 2020 og 2025.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Jutta Leerdam|Jutta Leerdam]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 2. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Nederlandske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Nederland]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Nederland]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
bqhnxrc9yaofb1otchg570g1o1gzycg
Pavel Kulizjnikov
0
429348
3667814
3647101
2026-08-21T10:29:36Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667814
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Pavel Aleksandrovitsj Kulizjnikov''' ({{datoar}}) er ein russisk skeiseløpar frå [[Vorkuta]]. Han er trefaldig verdsmeister i sprint-firkamp.
==Aktiv==
I februar 2015 vann Kulizjnikov 500 meter og vart nummer 2 på 1000 m i VM enkeltdistansar i [[Heerenveen]]. Deretter sigra han ved [[Skeise-VM 2015 i sprint-firkamp]] avvikla i [[Astana]]. 15. november 2015 sette han verdsrekord på 500 meter med tida 34,00 sekund, ein rekord han fem dagar seinare i [[Salt Lake City]] forbetra til 33,98. Den 30. januar 2016 sette han lavlands-verdsrekord på 1000 meter då han på Sørmarka arena i [[Stavanger]] vart klokka i mål på 1.08,10. I løpet av februar månad sikra han seg gull på 500 m og 100o m i VM enkeltdistansar i [[Kolomna]], før han i [[Seoul]] forsvarte meistertittelen i [[Skeise-VM 2016 i sprint-firkamp]].
Ved [[Skeise-VM 2019 i sprint-firkamp]] i Heerenveen vann Kulizjnikov sigerskrans for tredje gong. 9. mars 2019 sette Kulizjnikov i Salt Lake City verdsrekord på 500 meter med tida 33,61. På den same skeisebana vann han i februar 2020 både 500 m og 1000 m ved VM enkeltdistansar. På 1000-meteren sette han verdsrekord med 1.05,69, ein rekord som vart ståande i fire år.
===Doping===
Kulizjnikov var 2012-14 utestengt frå idrett grunna brot på dopingreglane.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Pavel Kulizjnikov|Pavel Kulizjnikov]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 4. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Russiske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Enkeltdistanse]]
[[Kategori:Deltakarar for ROC under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Dopingsaker]]
ol9kcuwd18isacr2zf9kbr4pmzitsq9
Yu Jing
0
429388
3667670
3647519
2026-08-20T16:57:04Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667670
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar|bilete=2009 WSD Speed Skating Championships - 12.jpg}}
'''Yu Jing '''({{fødd|29. mai|1985|Yu Jing}}) er ein kinesisk tidlegare skeiserennar frå Harbin. Ho vart verdsmeister 2012 og 2014 i sprint-firkamp.
Yu deltok i 2009 ved [[Skeise-VM 2009 i sprint-firkamp|Sprint-VM]] i [[Moskva]] og vann bronsemedaljen bak landskvinna [[Wang Beixing]] og tyske [[Jenny Wolf]]. Året etter vart Yu nummer 6 i [[Skeise-VM 2010 i sprint-firkamp]]. Vinteren 2012 kneip ho i [[Calgary]] sigeren i [[Skeise-VM 2012 i sprint-firkamp]], 0,020 poeng framom heime favoritten [[Christine Nesbitt]]. Seinare i sesongen tok Yu sølvmedaljen i VM enkeltdistansar i [[Heerenveen]] på så vel 500 m som 1000 meter. Ho lukkast ikkje forsvare meistertittelen i [[Skeise-VM 2013 i sprint-firkamp]] i [[Salt Lake City]], der arrangørlandet sin [[Heather Richardson]] vart for sterk på den avsluttande 1000-meteren. Yu kom derimot tilbake på toppen ved [[Skeise-VM 2014 i sprint-firkamp|Sprint-VM 2014]] i [[Nagano]], med rimeleg god klaring til si eiga landskvinne [[Zhang Hong]] og Richardson på dei andre pallplassane. Yu la opp etter ein niandeplass på 500 meter under [[Vinter-OL 2018]] i [[Pyeongchang]] og ein sjuandeplass i [[Skeise-VM 2018 i sprint-firkamp|sprint-verdsmeisterskapen 2018]] i [[Changchun]].
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Yu Jing|Yu Jing]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 5. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Kinesiske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Folk frå Harbin]]
6jeb92zy3huj4yicuqnze6soaxez7d3
Heather Bergsma
0
429399
3667813
3646302
2026-08-21T10:20:30Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667813
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Heather Bergsma''', opphavleg '''Heather Richardson''', ({{datoar}} er ein USA-amerikansk tidlegare skeiserennar som i 2013 vart verdsmeister i sprint-firkamp. Ho er sidan 2015 gift med [[Jorrit Bergsma]].
Richardson utmerka seg under dei [[Skøyteløp under Vinter-OL 2010|olympiske leikane 2010]] i [[Vancouver]] med ein sjetteplass på 500 meter og ein niandeplass på 1000 meter. I [[Skeise-VM 2011 i sprint-firkamp]] måtte ho nøye seg med fjerdeplassen, hårfint bak nummer 2 og nummer 3. Etter ein sjetteplass i [[Skeise-VM 2012 i sprint-firkamp |sprint-verdsmeisterskapen 2012]], kom ho sterkare tilbake i 2013-sesongen. Under [[Skeise-VM 2013 i sprint-firkamp |sprint-verdsmeisterskapen]] i [[Salt Lake City]] heldt ho unna for kinesiske [[Yu Jing]], tittelforsvararen, og sikra seg sin største triumf på skeisebana. Eitt år seinare kom Richardson på tredjeplassen i [[Skeise-VM 2014 i sprint-firkamp]], avvikla i [[Nagano]]. Åra 2015, 2016 og 2017 vart ho nummer 2 i samtlege tre verdsmeisterskap. I [[Skeise-VM 2015 i sprint-firkamp|2015]] og [[Skeise-VM 2016 i sprint-firkamp|2016]] måtte sjå seg slått av landskvinna [[Brittany Bowe]], i [[Skeise-VM 2017 i sprint-firkamp |2017]] var det japanske [[Nao Kodaira]] som vart for sterk.
Richardson Bergsma vann tre gullmedaljar i VM enkeltdistansar. I 2011 sigra ho på 500 meter, medan ho i 2017 triumferte på såvel 1000 meter som 1500 m i sørkoreanske [[Gangwon]]. I alt sanka ho 9 medaljar i fire ulike VM i enkeltdistansar åra 2011-17. Hennar einaste olympiske medalje var bronsen ho fekk i lagtempo med USA under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2018|Vinter-OL 2018]] i [[Pyeongchang]].
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Heather Bergsma|Heather Bergsma]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 6. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Skeiseløparar frå USA]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Enkeltdistanse]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for USA]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
nes11uvuhi39u8ibnce05qlneers0sx
Mads Mensah Larsen
0
429410
3667801
3646404
2026-08-21T08:06:20Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667801
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Mads Mensah Larsen '''({{datoar}}) er ein dansk [[handball]]spelar frå [[Holbæk]]. Han er firfaldig verdsmeister, olympisk meister 2016 og europameister 2026 med Danmark sitt sigerrike landslag. Mensah, som er venstre rykkromspelar, har vorte dansk meister med Aalborg HB og og tysk dobbeltmeister med Rhein-Neckar.
==Karriere==
===Klubbspel===
Mensah var frå 2009 til 2012 aktiv i AG og ein sesong i Nordsjælland HB. 2012-14 spelte han for Aalborg Håndbold, der var med på å verte dansk meister i 2013. I Aalborg vart han nært knytt til trenaren Nikolaj Jacobsen, så då denne i 2014 fekk trenarjobben i i tyske Rhein-Neckar Löwen, fekk han med seg Mensah dit. I Rhein-Neckar var Mensah med på å sikre laget den tysk ligapokalen i 2016 og 2017. Åra 2020-25 gjorde Mensah teneste i [[Flensburg-Handewitt]]. Sommaren 2025 vende han tilbake til Danmark med di han skreiv kontrakt med Skjern HB.
===Landslagsspel===
Mensah fekk i 2012 sin debut på landslaget, og vart snart ein fast mann i landslagstroppen. Fram til og med europameisterskapen deltok han i 16 internasjonale meisterskaps-turneringar. Han sanka OL-gull 2016, VM- gull 2019, 2021, 2023, 2025 og EM-gull 2026, dessutan sølvmedalje i VM 2013, EM 2014, OL 2021, EM 2024 og ein bronsemedalje i EM 2022. Mensah deltok i 225 landskampar og skåra 334 mål.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:da:Mads Mensah Larsen|Mads Mensah Larsen]]» frå {{Wikipedia-utgåve|da}}, den 7. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Danske handballspelarar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i handball]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske medaljevinnarar i handball]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2016]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2016]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2016]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2020]]
1qlu8kx0hxt3kup6cgtgs19dbdc9qx3
Kai Verbij
0
429416
3667812
3646459
2026-08-21T09:57:28Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
3667812
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks idrettsutøvar}}
'''Kai Verbij''' ({{fødd|25. september|1994|Verbij}}) er ein nederlandsk skeiserennar frå Leiderdorp. Han vart i 2017 verdsmeister i sprint-firkamp.
===Aktiv===
Verbij sikra seg bronsemedaljen i [[Skeise-VM 2016 i sprint-firkamp]], hans internasjonale meisterskapsdebut. Året etter gjekk han til topps i europameisterskapen sprint-firkamp, sidan tok han ein bronse på 1000 m ved VM enkeltdistansar i Gangneung, før han i [[Calgary]] krynte sesongen ved å vinne [[Skeise-VM 2017 i sprint-firkamp]]. Her sette han samstundes verdsrekord i sprint-firkamp med 136,065 tidspoeng.
Etter ein niandeplass på 500 meter og sjetteplass på 1000 m under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2018|Vinter-OL 2018]] i [[Pyeongchang]], kom han meir til sin rett ved [[Skeise-VM 2018 i sprint-firkamp|sprint-verdsmeisterskapen]] der han vart tredjemann samanlagt. Vinteren 2019 forvarte Verbij meistertittelen i Sprint-EM. Frå VM enkeltdistansar i Inzell fekk han gullmedaljar på 1000 m og i teamsprinten saman med Ronald Mulder og [[Kjeld Nuis]]. Året etter fekk Verbij eitt nytt VM-gull, då på lag med [[Thomas Krol]] og Dai Dai Ntab. Under VM enkeltdistansar 2021 sikra Verbij seg sit andre VM-gull på 1000 m. Han makta ikkje hevde seg under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2022|Vinter-OL 2022]] i [[Beijing]]. Derimot tok han sølvmedaljen i [[Skeise-VM 2022 i sprint-firkamp]] på [[Hamar]], der han òg fekk ein bronsemedalje i teamsprinten.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Kai Verbij|Kai Verbij]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 8. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Nederlandske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Europameistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
rnr6xluxsdjrgjhjtb625hgogsiyvf5
Brittany Bowe
0
429432
3667810
3646715
2026-08-21T09:44:40Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667810
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Brittany Starr Bowe''' ({{datoar}}) er ein USA-amerikansk skeiseløpar som vart verdsmeister i sprint-firkamp i 2015 og 2016. Før ho tok til med lengdeløp, deltok ho i tevlingar på rulleskeiser og i kortbaneløp på skeiser.
==Karriere==
===Lengdeløpar===
Bowe kom i 2013 på tredjeplass på 1000 med ved VM enkeltdistansar. 17. november 2013 gjekk ho i [[Salt Lake City]] 1000-meteren på 1.12,58, og sletta dermed verdsrekorden på distansen. Ho lukkast ikkje i [[Vinter-OL 2014]] i [[Sotsji]], der åttandeplassen på 1000-meteren vart hennar beste plassering. Vinteren 2015 sanka ho to gullmedaljar og ein sølvmedalje under VM enkeltdistansar i Heerenveen. Seinare i same sesongen var ho i ei eiga klasse ved [[Skeise-VM 2015 i sprint-firkamp]] i [[Astana]]. I november 2015 sette ho i Salt Lake City verdsrekord på 1500 meter med tida 1.51,59, ein rekord landskvinna [[Heather Bergsma]] sletta seks dagar seinare. Dagen etter ho mista denne rekorden, forbetra Bowe verdsrekorden på 1000 m til 1.12,18 i [[Calgary]].
Bowe forsvarte meistertittelen sin då [[Skeise-VM 2016 i sprint-firkamp]] vart avvikla i [[Seoul]]. To år seinare måtte ho nøye seg med sølvmedalje i sprint-verdsmeisterskapen i [[Changchun]], der nederlandske [[Jorien ter Mors]] var suverent best alle. Under [[Vinter-OL 2018]] vart Bowe nummer 4 på 1000 m og nummer 5 både på 500 m og 1500 m. Frå leikane fekk ho likevel med seg ein medalje, då det vart bronse på USA i lagtempo. I februar 2019 vann ho gull på 1000 m og bronse på 1500 m under VM enkeltdistansar i Inzell, før ho så tok bronsemedaljen i [[Skeise-VM 2019 i sprint-firkamp]] i [[Heerenveen]]. 9. mars 2019 sette Bowe verdsrekord på 1000 meter då ho i Salt Lake City vart klokka i mål på 1.11,61, ein rekord som gjeld i 2026.
Vinteren 2021 var Bowe tilbake i Heerenveen og vart nummer 1 på 1000 og nummer 2 på 1500 m i VM enkeltdistansar. Under dei olympiske vinterleikane 2022 i [[Beijing]] vann Bowe bronsemedaljen på 1000 m. Fram til og med 2023 tok 13 medaljar (4-4-5) i verdsmeisterskap enkeltdistansar, 4 pallplasseringar i verdsmeisterskap i sprint-firkamp og 2 bronsemedaljar i olympiske vinterleikar. Ho avslutta tida som aktiv lengdeløpar under [[Vinter-OL 2026]] i [[Milano]], der ho måtte nøye seg med fjerdeplassar på 1000 meter, i lagtempo og på 1500 m.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Brittany Bowe|Brittany Bowe]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 9. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Skeiseløparar frå USA]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Enkeltdistanse]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for USA]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
lehcfm4hod8dbj7655jke78a70690cn
Magnus Landin
0
429437
3667797
3646843
2026-08-21T07:48:41Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667797
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Magnus Landin Jacobsen''' ({{fødd|19. desember|1988|Landin, Magnus}}) er ein dansk handballspelar frå [[Helsingør]]. Han er firfaldig verdsmeister, olympisk meister 2024 og europameister 2026 med Danmark sitt sigerrike landslag. Landin, som er venstrekant i angrep, vann EHF-meisterligaen 2020 for tyske [[THW Kiel]]. Målvakta [[Niklas Landin]] er bror hans.
Magnus Landin spelte 2013/14 for Nordsjælland. Frå 2014 til -18 var han aktiv for Kolding IF, eit lag som i 2015 vart dansk meister. Perioden 2018-26 gjorde han teneste i det tyske topplaget THW Kiel. Her var han med på å vinne EHF-cupen 2019 og EHF-meisterligaen i 2020. På tysk-nasjonalt nivå sikra THW Kiel seg DHB-pokalen i 2019, 2022 og 2025, samstundes som laget sigra bundesligaen i 2020, 2021 og 2023. Sidan sommaren 2026 spelar Landin for danske Aalborg HB.
Magnus Landin har sidan 2015 delteke i 172 av Danmark sine landskampar og skåra 311 mål. Han vann gullmedalje i VM 2019, 2021, 2023, vart olympisk meister 2024, verdsmeister 2025 og europameister 2026. I tillegg har han fått med seg eitt OL-sølv og ein sølv og ein bronse frå to ulike europameisterskap.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Magnus Landin Jacobsen|Magnus Landin Jacobsen]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 9. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Danske handballspelarar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i handball]]
[[Kategori:Europameistrar i handball]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske medaljevinnarar i handball]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2024]]
9i60e5xx0mkh2qh93uf2gcsp7q118ux
Francesca Lollobrigida
0
429462
3667793
3646838
2026-08-21T06:55:59Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667793
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar|bilete=Francesca Lollobrigida in 2014 - 02.png}}
'''Francesca Lollobrigida''' ({{datoar}}) er ein italiensk skeiseløpar frå [[Frascati]] i [[Lazio]]-regionen. Ho vart i 2026 olympisk meister på 3 000 meter og 5 000 meter lengdeløp under dei olympiske leikane i [[Milano]]. Lollobrigida har i mange år tevla også på rulleskeiser og i kortbaneløp. Skodespelaren [[Gina Lollobrigida]] var grandtanta hennar.
==Lengdeløp==
Francesca tok del i internasjonale meisterskap i lengdeløp frå 2013. Før 2018 nådde ho ikkje opp i det ypparste tetsjiktet. I januar 2018 lukkast ho knipe gullmedaljen på fellesstarten ved europameisterskapen i enkeltdistansar. Året etter kom ho på tredjeplass i [[Europameisterskapen på skeiser 2019]] i Collalbo, hennar einaste pallplass i eit internasjonal firkamp-meisterskap. Vinteren 2020 gjekk ho inn til sølv på fellesstarten og bronse på 3 000 m i EM enkeltdistansar. Ein sølv- og ein bronsemedalje sikra ho seg også under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2022|Vinter-OL 2022]] i [[Beijing]], medaljane kom på høvesvis fellesstart og 3 000 m.
I mars 2025 slo Lollobrigida norske [[Ragne Wiklund]] med 0,18 sekund på 5 000-meteren og tok gullmedaljen under VM enkeltdistansar på [[Hamar]]. Dagen etter fekk ho bronsen i fellesstarten. Høgdepunktet kom då ho under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2026|Vinter-OL 2026]] gjorde ho sitt livs løp på 3 000 meter og slo sølvmedaljør Wiklund med over 2 sekund. Fem dagar seinare lukkast ho vinne gullmedaljen på 5 000-meteren, einast 10 og 17 hundredels sekund føre nummer 2 og 3 i tevlinga.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Francesca Lollobrigida|Francesca Lollobrigida]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 10. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Italienske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Enkeltdistanse]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Italia]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Italia]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Italia]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Italienske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Italienske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Italienske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Italienske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
gvnvpto72zfeeyr8r8gxffjuesd9n03
Franziska Schenk
0
429467
3667792
3646929
2026-08-21T06:44:05Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667792
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Franziska Schenk''' ({{datoar}}) er ein tidlegare skeiserennar frå [[Erfurt]] i [[Tyskland]]. Ho vart i 1997 verdsmeister i sprint-firkamp.
Schenk deltok i [[Skøyteløp under Vinter-OL 1994|vinterleikane 1994]] på [[Lillehammer]] der ho vann bronsemedaljen på 500 meter og vart nummer 4 på 1000 meter. Åra 1995 og 1996 enda ho på bronseplass i verdsmeisterskapen i sprint-firkamp. I [[Skeise-VM 1997 i sprint-firkamp]] på [[Hamar]] var ho i heilt eiga klasse og sigra i alle fire distanseløpa. Seinare i same sesongen gjekk ho inn til bronsemedalje på så vel 500 m som 1000 m i VM enkeltdistansar. Også i 1998 vart ho nummer 3 i VM enkeltdistansar. Ved [[Skeise-VM 1998 i sprint-firkamp]] enda Schenk på fjerdeplass. Same plasseringa fekk ho på 500 meter under [[Skøyteløp under Vinter-OL 1998|Vinter-OL 1998]] i Nagano. Schenk la vekk skeisene i 2000.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Franziska Schenk|Franziska Schenk]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 11. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Tyske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Tyskland]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 1994]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 1994]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1994]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 1998]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1998]]
hbt9fh9g72y4sohi36oios8uatln0cl
Stefan Groothuis
0
429480
3667791
3647058
2026-08-21T06:37:31Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667791
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar|bilete=Stefan Groothuis (2009-01-04).jpg}}
'''Stefan Groothuis '''({{datoar}}) er ein nederlandsk tidlegare skøyteløpar som i 2012 vart verdsmeister i sprint-firkamp og i 2014 olympisk meister på 1000 meter.
Groothuis representerte åra 2006-14 Nederland i olympiske leikar og i ymse verdsmeisterskap på sprintdistansar. Under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2010 |Vinter-OL 2010]] i [[Vancouver]] vart han fjerdemann på 1000 meter. Nett det same vart han [[Skeise-VM 2011 i sprint-firkamp]]. I VM enkeltdistansar i Inzell vart han nummer 3 på 1000 m.
2012-sesongen var Groothuis i sitt livs form. I januar sigra han i [[Skeise-VM 2012 i sprint-firkamp|sprint-VM]] i [[Calgary]] framom dei sterke sørkoreanarane [[Lee Kyu-hyuk]] og [[Mo Tae-bum]]. To månader seinare vann han 1000-meteren i VM enkeltdistansar i [[Heerenveen]]. Han fekk også fyrstepremien for 1000 meter i verdscupen.
Under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2014|Vinter-OL 2014]] i [[Sotsji]] kneip Groothuis gullmedaljen på 1000 m, fire hundredels sekund framom andremann.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Stefan Groothuis|Stefan Groothuis]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 12. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Nederlandske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Enkeltdistanse]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Nederland]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
f2ragjrwrwlkzmm9oo8o6wjmroucb5b
Jennifer Rodriguez
0
429481
3667790
3647060
2026-08-21T06:18:18Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667790
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Jennifer Rodriguez''' ({{datoar}}) er ein USA-amerikansk tidlegare skøyteløpar frå [[Florida]] som i 2005 vart verdsmeister i sprint-firkamp.
Gjennom ungdomsåra var Rodriguez aktiv på rulleskøyter og seinare i kortbaneløp. I vaksen alder tok ho til med lengdeløp og hevda seg internasjonalt frå 1998 til 2010. I mars 1998 kom ho på femteplass i [[Skeise-VM 1998 i firkamp]]. Ho deltok i dei olympiske vinterleikane i 1998, 2002, 2006 og 2010. Under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2002|vinterleikane]] i [[Salt Lake City]] i 2002 fekk ho med seg to bronsemedaljar, høvesvis på 1000 m og 1500 m. Åra 2002, 2003, 2004 vart Rodriguez etter tur nummer 4, 5 og 4 i verdsmeisterskapen i full firkamp. I januar 2004 sikra ho seg bronsemedaljen i [[Skeise-VM 2004 i sprint-firkamp]] i [[Nagano]]. Året etter lukkast ho å vinne [[Skeise-VM 2005 i sprint-firkamp|sprint-VM 2005]] i Salt Lake City. Etter opphald nokre sesongar, kom Rodriguez tilbake på isen og vart nummer 7 på 1000 m ved [[Skøyteløp under Vinter-OL 2010 |Vinter-OL 2010]] i [[Vancouver]].
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Jennifer Rodriguez|Jennifer Rodriguez]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 12. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Skeiseløparar frå USA]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for USA]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 1998]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1998]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2002]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2002]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2002]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2010]]
shg3mplps6m8scxij2y1fuvxf8tytju
Magnus Saugstrup
0
429493
3667800
3653559
2026-08-21T08:00:03Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667800
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks idrettsutøvar}}
'''Magnus Saugstrup Jensen''' ({{datoar}}) er ein dansk handballspelar frå [[Ålborg]]. Han er verdsmeister 2021, 2023, 2025, olympisk meister 2024 og europameister 2026 med [[Danmark]] sitt sigerrike landslag. Saugstrup, som er linjespelar, har to gongar vunne EHF-meisterligaen for tyske [[SC Magdeburg]]. Han er særleg kjend for sine evner som midtstoppar.
Saugstrup var i tida i 2014–21 aktiv i det danske topplaget Aalborg HB. Her var han med å vinne den danske seriemeisterskapen i 2017, 2019, 2020 og 2021. I 2018 vart laget dansk cupmeister. Sommaren 2021 skreiv han kontrakt med SC Magdeburg. Våren 2022 var han med å vinne bundesligaen, men å tape finalekampen om DHB-pokalen og finalen i europaserien. Eitt år seinare tapte Magdeburg og Saugstrup finalekampen om DHB-pokalen på ny, før laget gjekk heilt til topps i EHF-meisterligaen 2023 ved å vinne med 30–29 over polske Kielce, etter ekstraomgangar. I 2024 sikra Magdeburg seg både DHB-pokalen og fyrsteplassen i bundesligaen. Våren 2025 kvalifiserte Magdeburg til ein ny finale i EHF-meisterligaen, ein kamp der Saugstrup skåra 3 mål og laget hans vann med 32 skåringar mot Füchse Berlin sine 26.
Saugstrup debuterte for Danmark i 2018. Han var med å vinne gullmedalje i VM 2021, sølvmedalje i sommar-OL i 2021, bronsemedalje i EM 2022, gullmedalje i VM 2023, sølvmedalje i EM 2024, gullmedalje i [[Sommar-OL 2024]], gullmedalje i såvel VM 2025 som i EM 2026. Pr februar 2026 har han delteke i 116 landskampar og skåra 220 mål.
Frå 2024 er Saugstrup kaptein på landslaget.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Magnus Saugstrup|Magnus Saugstrup]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 13. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Danske handballspelarar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i handball]]
[[Kategori:Europameistrar i handball]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Danmark]]
[[Kategori:Olympiske medaljevinnarar i handball]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2020]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Danske deltakarar under sommar-OL 2024]]
[[Kategori:Handballspelarar under sommar-OL 2024]]
raaebvcsx34j8yhnp2idhnfq9b1yswk
Tatsuya Shinhama
0
429507
3667690
3647426
2026-08-20T18:01:41Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667690
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Tatsuya Shinhama''' ({{datoar}}) er ein japansk skeiseløpar som i 2020 vart verdsmeister i sprint-firkamp.
Shinhama slo gjennom i 2019-sesongen. I februar kneip han andreplassen i [[Skeise-VM 2019 i sprint-firkamp]], russiske [[Pavel Kulizjnikov]] sigra i tevlinga. Den 9. mars i [[Salt Lake City]] skreid Shinhama på 500 meter i mål på tida 33,83, under gjeldande verdsrekord. I eit seinare parløp vart han slått av Kulizjnikov som sette verdsrekord med 33,61 sekund. Dagen etter vann Shinhama eit 500 meter-løp på japansk rekord 33,79. Siste helga i februar 2020 lukkast han triumfere ved [[Skeise-VM 2020 i sprint-firkamp|sprint-verdsmeisterskapen]] på [[Hamar]]. Etter svake prestasjonar under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2022|Vinter-OL 2022]] i [[Beijing]], retta han opp inntrykket med ein femteplass i [[Skeise-VM 2022 i sprint-firkamp|sprint-VM 2022]]. Han var sjettemann på 500 m både i VM enkeltdistansar 2025 på Hamar og i [[Skøyteløp under Vinter-OL 2026|Vinter-OL 2026]] i [[Milano]].
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Tatsuya Shinhama|Tatsuya Shinhama]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 14. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Japanske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Japanske deltakarar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2022]]
[[Kategori:Japanske deltakarar under vinter-OL 2026]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2026]]
ds6a4e0c1w496vvywrj8egqrywprl00
Kim Yun-man
0
429508
3667678
3647427
2026-08-20T17:23:47Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667678
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Kim Yun-man''' ({{fødd|25. februar|1973|Kim, Yun-man}}) er ein sørkoreansk tidlegare skeiseløpar som i 1995 vart verdsmeister i sprint-firkamp.
Kim deltok i [[Skøyteløp under Vinter-OL 1992|Vinter-OL 1992]] i [[Albertville]] der han gjekk inn til sølvmedalje på 1000 meter med tida 1.14,86, ein fattig hundredel av eit sekund saktare enn den tyske gullmedaljøren Olaf Zinke. To år seinare hamna Kim nede på resultatlistene på 500 og 1000 m under vinterleikane på [[Lillehammer]]. I februar 1995 vann han gullmedaljen under [[Skeise-VM 1995 i sprint-firkamp]] i [[Milwaukee]], ein meisterskap der han fekk bestetid i alle dei tre siste distanseløpa. Etter nokre middelmåls sesongar la Kim opp i 1998.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Kim Yun-man|Kim Yun-man]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 14. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Sørkoreanske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Sør-Korea]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 1992]]
[[Kategori:Sørkoreanske deltakarar under vinter-OL 1992]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1992]]
[[Kategori:Sørkoreanske deltakarar under vinter-OL 1994]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1994]]
[[Kategori:Sørkoreanske deltakarar under vinter-OL 1998]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1998]]
s28mnbmnnargcsnxjxut6im84mmkb3u
Zhang Hong
0
429538
3667672
3647425
2026-08-20T17:02:58Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667672
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Zhang Hong '''({{fødd|12. april|1988|Zhang Hong}}) er ein [[Kina|kinesisk]] tidlegare skeiseløpar som i 2014 vart olympisk meister på 1000 meter.
Zhang enda i januar 2011 på niandeplassen i sprint-VM i [[Heerenveen]]. Året etter kleiv ho opp på bronseplassen ved [[Skeise-VM 2012 i sprint-firkamp]] i [[Calgary]], medan ho i [[Skeise-VM 2013 i sprint-firkamp|sprint-verdsmeisterskapen 2013]] i [[Salt Lake City]] kom på sjetteplass. Vinteren 2014 kneip ho sølvmedaljen under [[Skeise-VM 2014 i sprint-firkamp|sprint-verdsmeisterskapen]] i [[Nagano]], einast landskvinna [[Yu Jing]] var betre. Ei fire veker seinare, den 13. februar 2014, var Zhang i heilt eiga klasse på 1000-meteren under dei [[Skøyteløp under Vinter-OL 2014|olympiske leikane]] i [[Sotsji]], to dagar etter ho vart nummer 4 i OL-tevlinga over 500-meter.
Zhang var aktiv til 2023. Perioden 2018-26 var ho medlem den Internasjonale Olympiske Komiteen.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Zhang Hong|Zhang Hong]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 15. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kinesiske skeiseløparar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Kina]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2018]]
[[Kategori:Medlemmar i Den internasjonale olympiske komitéen]]
4vs2lblo8yb7uxvd5vv2wz1vqqnb4d6
Johan Granath
0
429547
3667676
3647573
2026-08-20T17:12:16Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667676
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Karl Johan Granath''' ({{fødd|4. mars|1950|Granath, J}}) er ein svensk tidlegare skeiseløpar frå [[Köping]]. Han vart i 1976 verdsmeister i sprint-firkamp.
==Aktiv==
Granath deltok frå 1971 i over ti verdsmeisterskap i sprint-firkamp. I den fyrste meisterskapen vart han sjuandemann. Sesongane 1972-75 kom han mellom dei åtte beste i samtlege sprint-verdsmeisterskap, utan å nå opp til dei aller beste. Høgdepunktet kom då han under dramatiske omstende steig til topps under [[Skeise-VM 1976 i sprint-firkamp]] i [[Vest-Berlin]]. Nederlendaren Jos Valentijn leia klart før den avsluttande 1000-meteren, men tjuvstarta tre gongar og vart diskvalifisert. To år seinare vann Granath bronsemedaljen ved [[Skeise-VM 1978 i sprint-firkamp]], der [[Eric Heiden]] frå USA var suveren meister og norske [[Frode Rønning]] kom på sølvplassen.
Granath representerte Sverige i Vinter-OL 1972, 1976 og 1980. To trettandeplassar i Innsbruck var han beste prestasjonar i så måte, i Lake Placid i 1980 fall han i begge distanseløpa.
I løpet av sine aktive år vart svensk meister 12 gongar og sette åtte nasjonale rekordar.
===Doping===
I 1984 vart Granath teken for bruk av anabole steroidar i og sperra ute frå idrett i 18 månader.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:sv:Johan Granath|Johan Granath]]» frå {{Wikipedia-utgåve|sv}}, den 16. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Svenske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Svenske deltakarar under vinter-OL 1972]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1972]]
[[Kategori:Svenske deltakarar under vinter-OL 1976]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1976]]
[[Kategori:Svenske deltakarar under vinter-OL 1980]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1980]]
[[Kategori:Dopingsaker]]
aza75xrtpww9n7hlz9lma1um0atymay
Wang Beixing
0
429549
3667632
3647537
2026-08-20T15:02:29Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Bakgrunnsstoff */
3667632
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
[[Fil:Beixing Wang (09-12-2007).jpg|mini|Wang Beixing i 2007.]]
'''Wang Beixing''' ({{fødd|10. mars|1985|Wang Beixing}}) er ein [[Kina|kinesisk]] tidlegare skeiseløpar frå [[Harbin]]. Ho vart i 2009 verdsmeister i sprint-firkamp.
Wang kom på andreplass på 500 meter i VM enkeltdistansar 2005. Ho deltok i [[Skøyteløp under Vinter-OL 2006|Vinter-OL i 2006]] i [[Torino]] og fekk som best ein sjuandeplass på 500 meter. I VM enkeltdistansar 2008 i [[Nagano]] vart ho nummer to på 2 × 500 m bakom tyske [[Jenny Wolf]]. I januar 2009 sigra Wang då [[Skeise-VM 2009 i sprint-firkamp]] vart avvikla i [[Moskva]], nemnde Wolf vart nummer to. Seinare i sesongen tok Wang ein ny sølvmedalje på 500 m i VM enkeltdistansar.
Under dei [[Skøyteløp under Vinter-OL 2010|olympiske leikane]] i [[Vancouver]] i 2010 gjekk ho i mål til bronsemedalje på 500 meter. Ein medalje av sam valør fekk etter 500 m i VM enkeltdistansar 2011. To år seinare vart ho i [[Sotsji]] sølvmedaljør på 500 m i VM enkeltdistansar 2013.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nl:Wang Beixing|Wang Beixing]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nl}}, den 16. mars 2026.''
{{refslutt}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kinesiske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Sprint]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Kina]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2010]]
[[Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2014]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2014]]
lp8qn3fa6ushydrbpgnd50ic2t9yh5g
Roald Larsen
0
429555
3667618
3647582
2026-08-20T14:42:15Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667618
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Roald Morel Larsen''' ({{levde|1. februar|1898|28. juli|1959|Larsen, Roald}}) var ein norsk skøyteløpar og glasmakar frå Oslo. Han vart i 1924 europameister og verdsmeister i lengdeløp.
Larsen vart andremann i Skeise-VM 1922 på heimebana Frogner stadion. Året etter vart han nummer 3 i europameisterskapen på [[Hamar]] og nummer 4 i verdsmeisterskapen i [[Stockholm]]. I slutten av januar 1924 vann han sølvmedaljar på 1500 m og i firkamp under [[Skøyteløp under Vinter-OL 1924|vinterleikane]] i [[Chamonix]], der han også fekk med seg bronsemedaljar i dei tre andre distanseløpa: 500 m, 5 000 m og 10 000 m. Tre veker seinare lukkast han vise den finske storløparen [[Clas Thunberg]] til andreplassen då EM 1924 vart avvikla på Frogner stadion. Fyrste helga i mars sigra Larsen også i VM 1924 i [[Helsinki]].
I 1925 tok Larsen sølv i EM og bronse i VM. Februar 1926 vart han andremann i skeise-VM i [[Trondheim]], ei tevling som [[Ivar Ballangrud]] vann og der 14 av dei 16 deltakarane var norske. Vinteren 1928 kom Larsen på bronseplassen ved europameisterskapen på Frogner i Oslo, før han under [[Skøyteløp under Vinter-OL 1928|Vinter-OL 1928]] i [[St. Moritz]] kom på delt tredjeplass på 500 meter. I januar 1929 vann han ein ny EM-bronse, då han i [[Davos]] atter måtte sjå Ballangrud og Thunberg føre seg på samanlagtlista.
Larsen var aktiv internasjonalt til 1930. Han var medlem i Oslo Skøiteklubb.
Roald Larsen var son til ein glasmakar. Han byrja sjølv i dette faget, grunnla 1937 glasmakarfirmaet Roald Larsen AS i Oslo og dreiv dette til han døydde.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Roald Larsen|Roald Larsen]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 17. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Norske skeiseløparar]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Allround]]
[[Kategori:Europameistrar i lengdeløp på skeiser – Allround]]
[[Kategori:Noregsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Allround]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Noreg]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Noreg]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 1924]]
[[Kategori:Norske deltakarar under vinter-OL 1924]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1924]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 1928]]
[[Kategori:Norske deltakarar under vinter-OL 1928]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1928]]
[[Kategori:Folk frå Oslo]]
hu3wd7czpocupwkqxt7xphovcny9rpw
Sabine Völker
0
429557
3667604
3647609
2026-08-20T14:20:29Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667604
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Sabine Völker''' ({{datoar}}) er ein tysk tidlegare skeiserennar frå [[Erfurt]].
Völker vart nummer 5 i [[Skeise-VM 1993 i sprint-firkamp|sprint-VM 1993]], nummer 4 i [[Skeise-VM 1995 i sprint-firkamp|sprint-VM 1995]] og nummer 3 i VM enkeltdistansar 1997 på 500 meter. Vinteren 1998 vann ho sølvmedaljen ved [[Skeise-VM 1998 i sprint-firkamp]], medan ho i dei [[Skøyteløp under Vinter-OL 1998|olympiske leikane]] i [[Nagano]] som best vart nummer 4 på 1000 meter. I 1999 vart ho bronsemedaljør ved [[Skeise-VM 1999 i sprint-firkamp|sprint-VM]] i [[Calgary]].
Ved VM enkeltdistansar 2001 tok Völker bronsen på 1000 m. 2002-sesongen sette ho verdsrekord på 1000 meter og ho vann verdscupen for 500/1000 m. Frå [[Skøyteløp under Vinter-OL 2002|Vinter-OL 2002]] i [[Salt Lake City]] reiste ho med tre olympiske medaljar: sølv på 1000 og 1500 meter og bronse på 500 meter. Tre år etter sikra ho seg bronsemedaljen i [[Skeise-VM 2005 i sprint-firkamp]]. Seinare i same sesongen vann ho VM-gull i lagtempo saman med Daniela Anschütz og [[Anni Friesinger]] ved VM enkeltdistansar i Inzell. Under [[Skøyteløp under Vinter-OL 2006|Vinter-OL 2006]] i [[Torino]] bidrog Völker til at Tyskland fekk gull i lagtempo, men fekk sjølv ikkje gå finaleløpet. Ho la opp ved sesongslutt.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Sabine Völker|Sabine Völker]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 17. mars 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Tyske skeiseløparar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Tyskland]]
[[Kategori:Olympiske meistrar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar for Tyskland]]
[[Kategori:Olympiske sølvmedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar for Tyskland]]
[[Kategori:Olympiske bronsemedaljevinnarar i lengdeløp på skeiser]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 1998]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1998]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2002]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 2002]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2002]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Tyske deltakarar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 2006]]
[[Kategori:Verdsmeistrar i lengdeløp på skeiser – Enkeltdistanse]]
cayi25phy1deq7dwes0w5ux0otr3e9a
Bob Schul
0
430026
3667600
3655434
2026-08-20T13:37:55Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667600
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar|bilete=Harald Norpoth, Bob Schul, Bill Dellinger 1964.jpg}}
'''Bob Schul''', fullt namn '''Robert Keyser Schul''', ({{levde|28. september|1937|16. juni|2024|Schul, Bob}}) var ein langdistanseløpar frå [[USA]] som vart olympisk meister på 5 000 meter under [[Friidrett under Sommar-OL 1964|Sommar-OL 1964]].
I 1963 vart Schul tredjemann på 5 000 meter ved dei panamerikanske leikane i [[São Paulo]]. 5. juni 1964 fekk han notert 13.38,0 då han sigra på distansen i Compton, einast tre sekund etter verdsrekorden til [[Vladimir Kuts]]. Året etter reiste Schul til dei olympiske sommarleikane i [[Tokyo]] som vinnar av det US-amerikanske uttaket. I leikane vann han 5&mnsp;000-meteren på tida 13.48,8, åtte tidels sekund føre Tysklands [[Harald Norpoth]]. I 1964 og 1965 vart Schul nasjonal meister på høvesvis 5 000 meter og 3 miles. I sitt forsøk på å kvalifisere seg til [[Sommar-OL 1968]], enda han på sjetteplass i det US-amerikanske uttaksløpet.
==Kjelder==
{{refopning}}
*[https://www.nb.no/items/9b343d8d7b4df4501224468e79e7d7cb?page=9&searchText=%22bob%20schul%22 Arbeiderbladet 8. juni 1964]
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Bob Schul|Bob Schul]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 21. april 2026.''
{{refslutt}}
*[https://worldathletics.org/athletes/united-states/bob-schul-14354485 World Athletics]
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Langdistanseløparar frå USA]]
[[Kategori:Mellomdistanseløparar frå USA]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for USA]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 1964]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under sommar-OL 1964]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1960]]
p2y4xnywgnl4zohfm4jg3zp5kkodno3
Olga Fikotová
0
430084
3667599
3656657
2026-08-20T13:33:25Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667599
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Olga Fikotová''', gift og skild '''Connolly''', ({{levde|13. november|1932|12. april|2024|Fikotová, Olga}}) var ein diskoskastar frå byen Most i dagens [[Tsjekkia]]. Ho vart olympisk meister i diskoskasting under [[Sommar-OL 1956]] i [[Melbourne]]. Fram til 1957 representerte ho [[Tsjekkoslovakia]] og sidan [[USA]].
==Aktiv==
Fikotová utmerkte seg i [[basketball]] og vann i 1954 ein sølvmedalje med Tsjekkoslovakia i europameisterskapen i basketball. I 1955 vart ho landsmeister i diskoskast, sameleis året etter. Hausten 1956 sette ho tsjekkoslovakisk rekord med 51,71 m, ein rekord ho straks flytta til 51,80 m. Under [[Friidrett under Sommar-OL 1956|OL-finalen]] i Melbourne seint i november, låg ho på andreplass før ho i femte omgangen presterte sitt livs beste kast. Diskosen landa på 53,69 meter, drygt meteren lengre enn [[Irina Begljakova]] frå [[Sovjetunionen]] sitt leiar-resultat. Ny olympisk rekord og gullmedalje til Fikotová.
I Melbourne møtte Fikotová den USA-amerikanske sleggjekastaren [[Hal Connolly]]. Dei gifta seg i oktober 1957. Motarbeidd av styresmakter i heimlandet, flytta Fikotová til USA og byrja tevle for USA under namnet Olga Connolly. Ho vart USA-amerikansk meister i diskoskast åra 1957, 1960, 1962, 1964 og 1968 og deltok i samtlege olympiske sommarleikar i tida 1960–1972. Ho kom på sjuandeplassen i øvinga ved [[Friidrett under Sommar-OL 1960|Roma-OL 1960]] og på sjetteplassen i [[Friidrett under Sommar-OL 1968|leikane]] i [[Mexico-byen]] i 1968. I si siste olympiade, [[Sommar-OL 1972]] i [[München]], var ho flaggberar for den USA-amerikanske troppa.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Olga Fikotová|Olga Fikotová]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 26. april 2026.''
{{refslutt}}
*[https://worldathletics.org/athletes/united-states/olga-fikotova-connolly-14372797 World Athletics]
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Tsjekkiske friidrettsutøvarar]]
[[Kategori:Diskoskastarar frå USA]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Tsjekkoslovakia]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 1956]]
[[Kategori:Tsjekkoslovakiske deltakarar under sommar-OL 1956]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1956]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under sommar-OL 1960]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1960]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under sommar-OL 1964]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1964]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under sommar-OL 1968]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1968]]
[[Kategori:USA-amerikanske deltakarar under sommar-OL 1972]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1972]]
np9gw16445daas4jrl4ygwps8ai1sq2
Gina Kaus
0
430239
3667684
3652733
2026-08-20T17:29:35Z
Ranveig
39
Typ.
3667684
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks forfattar}}
[[Fil:Buchdenkmal-marktplatz-bonn-kaus.jpg|mini|Minneplate i Bonn over bokbål]]
'''Gina Kaus''', fødd '''Regina Wiener''', ({{levde|21. oktober|1893|23. desember|1985|Kaus, Gina}}) var ein [[Austerrike|austerriksk]] forfattar, fødd i [[Wien]] og død i [[San Francisco]]. Jødiske Kaus gav frå 1928 ut fleire romanar som i 1933 hamna på [[Nazisme|nazistiske]] [[bokbål]].
På norsk kom i 1933 og 1934 tre romanar og eitt historisk-biografisk verk. Det gjaldt ''Luksus-Damperen'' (''Die Überfahrt''), ''Imorgen tidlig klokken ni'' (''Morgen um neun''), ''Søstrene'' (''Die Schwestern Kleh'') og den omfangsrike biografien ''Katarina den store'' (''Katharina die Grosse'').
Etter [[Anschluss]] i mars 1938 flykta ho frå Austerrike og enda halvtanna år seinare opp i [[USA]], der ho levde som omsetjar.
==Kjelder==
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:de:Gina Kaus|Gina Kaus]]» frå {{Wikipedia-utgåve|de}}, den 8. mai 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Austerrikske forfattarar]]
94bmh96jrj2mtw1okvnza7ducw8vvt8
John G. Walker
0
430589
3667581
3656004
2026-08-20T12:44:10Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667581
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''John George Walker''' ({{fødd|12. januar|1952|Walker, John}}) er ein [[New Zealand|nyzealandsk]] tidlegare [[friidrett]]sutøvar som vart olympisk meister på 1500 meter i 1976.
==Aktiv==
[[Fil:John Walker runner 1975.jpg|mini|venstre|portrett|John Walker i 1975.]]
Sommaren 1973 sett Walker personleg rekord på 1500 m med 3.38,0 ved eit stemne i [[Helsinki]]. Eit halvt år seinare, ved samveldeleikane i [[Christchurch]] 2. februar 1974, vart han andremann bak Filbert Bayi frå [[Tanzania]] på 1500 meter. Bayi fekk tida 3.32,16 og Walker 3.32,54, begge løparane slo den gjeldande verdsrekorden. 30. juli 1975 presterte Walker livsbeste på distansen med 3.32,4 då han sigra i Bislett-leikane med 3.32,4, andremann [[Lars Martin Kaupang]] kom i mål på 3.41,1. To veker seinare sette Walker i [[Göteborg]] verdsrekord på ei engelsk mile. Rekordtida 3.49,4 stod seg til 17. juli 1979, då [[Sebastian Coe]] sprang fortare.
På [[Bislett stadion]] den 30. juni 1976 presterte Walker verdsbeste 4.51,4 på 2 000 meter. Og med årsbeste 3.34,1 på 1500 m frå [[Stockholm]] veka etter, kom han til dei [[Friidrett under Sommar-OL 1976|olympiske sommarleikane]] i [[Montreal]] som favoritt på distansen. Her innfridde han forventingane og tok den olympiske gullmedaljen, eitt tidels sekund føre [[Ivo Van Damme]] frå [[Belgia]].
Etter 1980 byrja Walker satse på 5 000 meter. Under dei [[Friidrett under Sommar-OL 1984|olympiske leikane 1984]] i [[Los Angeles]] vart han åttandemann på distansen. Sommaren 1986 sprang han livsbeste 13.19,2 i [[Cork]] i [[Irland]]. Han la opp i 1990, etter å ha notert seg for 3.37,2 på 1500 m, heime i New Zealand.
==Kjelder==
{{refopning}}
*[https://www.nb.no/items/b79069c81da820c53dccc772f1b26e7e?page=9&searchText=%22john%20Walker%22 Nationen 31. juli 1975]
*[https://www.nb.no/items/23ede323bf28322c7619caabaaf6f1af?page=29&searchText=%22john%20Walker%22 Arbeiderbladet 1. juli 1976]
*[https://worldathletics.org/athletes/-/14347452 World Athletics]
----
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:John Walker (runner)|John Walker (runner)]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 8. juni 2026.''
{{refslutt}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Newzealandske friidrettsutøvarar]]
[[Kategori:Mellomdistanseløparar]]
[[Kategori:Langdistanseløparar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for New Zealand]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 1976]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1976]]
[[Kategori:Newzealandske deltakarar under sommar-OL 1976]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1984]]
[[Kategori:Newzealandske deltakarar under sommar-OL 1984]]
[[Kategori:Vinnarar av Bislett-medaljen]]
aelii84yahsn8fd1vvf33kixr74b516
Murray Halberg
0
430663
3667578
3659122
2026-08-20T12:29:44Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667578
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Murray Gordon Halberg''' ({{levde|7. juli|1933|30. november|2022|Halberg, Murray}}) var ein [[New Zealand|newzealandsk]] [[friidrett]]sutøvar som i 1960 vart olympisk meister på 5 000 meter.
==Aktiv==
Halberg deltok i Sommar-OL 1956 der han vart nummer 11 på 1500 meter. I juli 1958 sigra han på 3 miles under dei britiske samveldeleikane i [[Cardiff]]. Nokre veker seinare, den 5. september på [[Bislett stadion]] i [[Oslo]], presterte han livsbeste 3.38,8 på 1500 meter då han vart andremann i eit internasjonalt stemne, verdsrekordhaldar [[Herb Elliott]] vann på 3.37,4, medan [[Arne Hamarsland]] sette nordisk rekord med 3.39,8 og vart nummer 3.
Under OL-finalen på 5 000 m i Roma 1960 overraska Halberg med eit rykk drygt to rundar frå mål. Ingen av konkurrentane fylgde med, og då tyske [[Hans Grodotzki]] etterkvart tok opp jakta, rakk han ikkje ta att Halberg. Halberg deltok deretter på OL-mila, der han enda på femteplass.
25. juli 1961 var Halberg nær ved å slette [[Vladimir Kuts]] sin verdsrekord på 5 000 meter. I [[Stockholm]] vart Halberg klokka inn på 13.35,2, fattige 0,2 sekund bak Kuts sin fire år gamle rekord. Eit halvt år etter klarte Halberg å forsvare gullmedaljen på 3 miles under dei britiske samveldeleikane i [[Perth]] i 1962. Hausten 1964 var han på plass under Sommar-OL i Tokyo. Etter å ha kome på sjuandeplass på 10 000 meter, lukkast han ikkje å kvalifisere seg til 5 000-meterfinalen.
I 1963 grunnla han The Halberg Trust til fordel for funksjonshemma born.
===Medaljar og plasseringar i internasjonale meisterskap===
*[[Friidrett under Sommar-OL 1956|OL 1956]] i [[Melbourne]]: Nr 11 på 1500 m – 3.45,2
*[[Friidrett under Sommar-OL 1960|OL 1960]] i [[Roma]]: Gull på 5 000 m – 13.43,4 og nr 5 på 10 000 m – 28.49,1
*[[Friidrett under Sommar-OL 1964|OL 1964]] i [[Tokyo]]: Nr 7 på 10 000 m – 29.10,8. Utslått i kvalifiseringa på 5 000 m (14.12,0=nr 21)
==Kjelder==
{{refopning}}
*[https://worldathletics.org/athletes/-/14351216 World Athletics]
*[https://www.nb.no/items/0667b0e3f6267b99ab554362083fc09b?page=15&searchText=halberg Arbeiderbladet 6. september 1958]
----
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Murray Halberg|Murray Halberg]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 11. juni 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Newzealandske friidrettsutøvarar]]
[[Kategori:Mellomdistanseløparar]]
[[Kategori:Langdistanseløparar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for New Zealand]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1956]]
[[Kategori:Newzealandske deltakarar under sommar-OL 1956]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 1960]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1960]]
[[Kategori:Newzealandske deltakarar under sommar-OL 1960]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1964]]
[[Kategori:Newzealandske deltakarar under sommar-OL 1964]]
36sk7wgd8tj1sdh7zt86fchb51mu2qt
Hasely Crawford
0
430689
3667568
3656806
2026-08-20T12:03:45Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
/* Kjelder */
3667568
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks idrettsutøvar}}
'''Hasely Joachim Crawford''' ({{datoar}}) er ein tidlegare [[friidrett]]sutøvar fra [[Trinidad og Tobago]] som vart olympisk meister på 100 meter i 1976.
==Aktiv==
I 1972 overraska Crawford ved å ta seg til OL-finalen på 100 meter i [[München]]. Ein strekk førte til at han braut løpet etter 80 meter. I 1975 vart han andremann på same distansen i panamerika-leikane i [[Mexico-byen]].
24. juli 1976 gjorde han sitt livs løp under dei [[Friidrett under Sommar-OL 1976|olympiske leikane]] i [[Montreal]]. På 100-meteren presterte han livsbeste 10,06 sekund og viste [[Don Quarrie]] frå [[Jamaica]] og tittelforsvarar [[Valerij Borzov]] frå [[Sovjetunionen]] til sølv- og bronseplass med ein margin høvesvis 2 og 8 hundredels sekund. Crawford vart dermed den fyrste frå Trinidad og Tobago som vann ein olympisk gullmedalje. Han kom også til finalen på 200 meter, men trekte seg grunna skade.
I Trinidad og Tobago fekk han status som nasjonalhelt, både eit fly og eit idrettsanlegg fekk namn etter han, og han vart framstilt på frimerke. Etter 10,09 og ein tredjeplass ved samveldeleikane 1978, bak Don Quarrie og skotske [[Allan Wells]], makta ikkje Crawford å prestere på tidlegare nivå. Han deltok i så vel [[Sommar-OL 1980]] som i [[Sommar-OL 1984]], i begge leikane rauk han ut or 100-meterstevlinga i kvartfinalane.
==Kjelder==
{{refopning}}
*[https://worldathletics.org/athletes/_/14344109 World Athletics]
*''Denne artikkelen bygger på «[[:en:Hasely Crawford|Hasely Crawford]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}}, den 12. juni 2026.''
{{refslutt}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Trinidadiske sprintarar]]
[[Kategori:Olympiske meistrar for Trinidad og Tobago]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1972]]
[[Kategori:Trinidadiske deltakarar under sommar-OL 1972]]
[[Kategori:Medaljevinnarar under sommar-OL 1976]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1976]]
[[Kategori:Trinidadiske deltakarar under sommar-OL 1976]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1980]]
[[Kategori:Trinidadiske deltakarar under sommar-OL 1980]]
[[Kategori:Friidrettsutøvarar under sommar-OL 1984]]
[[Kategori:Trinidadiske deltakarar under sommar-OL 1984]]
8wm70ayh7mc2ivx6b82oaxy2vpq8p4s
Kommunar i Slovakia
0
431490
3667781
3664949
2026-08-20T20:18:12Z
TU-nor
12071
3667781
wikitext
text/x-wiki
'''Kommunar''' ([[slovakisk]] ''obec'', fleirtal ''obcí'') er ei [[administrativ inndeling i Slovakia|administrativ inndeling]] av [[Slovakia]]. Landet er delt inn i 8 [[Regionar i Slovakia|regionar]]<ref name ="Regionar"/> (slovakisk ''kraj'', fleirtal ''kraje'') som er delte inn i 79 [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] (slovakisk ''okres'', fleirtal ''okresy'').<ref name ="Distrikt"/> Desse er igjen delte inn i kommunar.
Det er (i 2026) 2890 kommunar i Slovakia.<ref name ="Kommunar"/> Ifølgje ''Lov av 06.09.1990 nr. 369/1999 om organisering av kommunar'' kan ein kommune få status som bykommune på visse vilkår.<ref name ="369/1990"/> Det er (i 2026) 141 slike [[Bykommunar i Slovakia|bykommunar]] i landet.<ref name ="Bykommunar"/>
Byane [[Bratislava]] og [[Košice]] er eigne kommunar, men er adminstrativt delte inn fleire distrikt og bydelar. Bratislava har fem distrikt med 17 bydelar og Košice har fire distrikt med 22 bydelar.<ref name ="Bykommunar"/>
== Referanser ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Kommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-and-municipalities/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities and municipalities
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="369/1990">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/1990-369/casove-verzie
|tittel = ''Zákon č. 369/1990 Z. z.''
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-07
}}</ref>
</references>
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Administrative inndelingar i Slovakia]]
[[Kategori:Kommunar i Slovakia| ]]
[[Kategori:Administrative einingar på tredje forvaltingsnivå|Slovakia]]
ahguvs2ob2kk8c9jv4luw7fe57n3tnl
Banská Bystrica okres
0
431497
3667712
3665407
2026-08-20T20:11:28Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667712
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Banská Bystrica
| bilete = Banská Bystrica - Námestie SNP 007.jpg
| bilettekst = Sentralt torg i byen [[Banská Bystrica]]
| kart = Okres banska.png
| karttekst = Distriktet Banská Bystrica okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Banská Bystrica]]
| areal = 809,44<ref name="Areal"/>
| folketal = 76 018
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Banská Bystrica okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Banská Bystrica}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nord i regionen og grenser i nord mot [[Žilina kraj]]. Hovudsete er byen [[Banská Bystrica]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 42 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Badín]]
*[[Baláže]]
*'''[[Banská Bystrica]]'''
*[[Brusno]]
*[[Čerín]]
*[[Dolná Mičiná]]
*[[Dolný Harmanec]]
*[[Donovaly]]
*[[Dúbravica]]
*[[Harmanec]]
*[[Hiadeľ]]
*[[Horná Mičiná]]
*[[Horné Pršany]]
*[[Hrochoť]]
*[[Hronsek]]
*[[Kordíky]]
*[[Králiky]]
*[[Kynceľová]]
*[[Ľubietová]]
*[[Lučatín]]
*[[Malachov]]
*[[Medzibrod]]
*[[Môlča]]
*[[Moštenica]]
*[[Motyčky]]
*[[Nemce]]
*[[Oravce]]
*[[Podkonice]]
*[[Pohronský Bukovec]]
*[[Poniky]]
*[[Povrazník]]
*[[Priechod]]
*[[Riečka i Banská Bystrica|Riečka]]
*[[Sebedín-Bečov]]
*[[Selce i Banská Bystrica|Selce]]
*[[Slovenská Ľupča]]
*[[Špania Dolina]]
*[[Staré Hory]]
*[[Strelníky]]
*[[Tajov]]
*[[Turecká]]
*[[Vlkanová]]
}}
Dei største kommunane dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Banská Bystrica]]''' || 83 056 || 80 003 || 76 018
|-
| style=text-align:left; | [[Slovenská Ľupča]] || 3 032 || 3 165 || 3 265
|-
| style=text-align:left; | [[Brusno]] || 2 086 || 2 147 || 2 153
|-
| style=text-align:left; | [[Selce i Banská Bystrica|Selce]] || 2 010 || 2 176 || 2 125
|-
| style=text-align:left; | [[Badín]] || 1 683 || 1 831 || 2 028
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Poniky}} || 1 551 || 1 590 || 1 529
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hrochoť}} || 1 374 || 1 499 || 1 452
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Medzibrod}} || 1 315 || 1 333 || 1 382
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vlkanová}} || 851 || 1 231 || 1 293
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ľubietová}} || 984 || 1 074 || 1 233
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nemce}} || 1 120 || 1 159 || 1 142
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malachov}} || 866 || 1 048 || 1 117
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Priechod}} || 910 || 893 || 1 009
|-
!Banská Bystrica okres
!style=text-align:right; | 111 984
!style=text-align:right; | 111 242
!style=text-align:right; | 108 730
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Banska Bystrica]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Banska Bystrica]]
9z81lwtao4z8nwwwen3brx2o5u9rsb4
Banská Štiavnica okres
0
431505
3667713
3665409
2026-08-20T20:11:30Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667713
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Banská Štiavnica
| bilete = Banská Štiavnica zhora.jpg
| bilettekst = Utsyn over byen [[Banská Štiavnica]]
| kart = Okres stiavnica.png
| karttekst = Distriktet Banská Štiavnica okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Banská Štiavnica]]
| areal = 292,29<ref name="Areal"/>
| folketal = 15649
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Banská Štiavnica okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Banská Štiavnica'', [[ungarsk]] ''Selmecbányai járás''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg vest i regionen og grenser i vest mot [[Nitra kraj]]. Hovudsete er byen [[Banská Štiavnica]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 15 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Baďan]]
*[[Banská Belá]]
*'''[[Banská Štiavnica]]'''
*[[Banský Studenec]]
*[[Beluj]]
*[[Dekýš]]
*[[Ilija]]
*[[Kozelník]]
*[[Močiar]]
*[[Podhorie i Banská Štiavnica]]
*[[Počúvadlo]]
*[[Prenčov]]
*[[Štiavnické Bane]]
*[[Svätý Anton]]
*[[Vysoká i Banská Štiavnica]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Banská Štiavnica]]''' || 10 874 || 10 409 || 9 628
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Svätý Anton}} || 1 141 || 1 217 || 1 222
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Banská Belá}} || 1 218 || 1 244 || 1 171
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Štiavnické Bane}} || 827 || 824 || 813
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Prenčov}} || 617 || 596 || 637
|-
!Banská Štiavnica okres
!style=text-align:right; | 17 151
!style=text-align:right; | 16 595
!style=text-align:right; | 15 649
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Banska Stiavnica]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Banska Stiavnica]]
3fgq3smxpjaavly6hyyp74arklk8913
Brezno okres
0
431508
3667715
3665413
2026-08-20T20:11:47Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667715
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Brezno
| bilete = Brezno namestie.jpg
| bilettekst = Sentralt torg i byen [[Brezno]]
| kart = Okres brezno.png
| karttekst = Distriktet Brezno okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Brezno]]
| areal = 1265,24<ref name="Areal"/>
| folketal = 59446
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Brezno okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Brezno'', [[ungarsk]] ''Breznóbányai járás''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nordaust i regionen og grenser i nord mot [[Žilina kraj]] og [[Prešov kraj]], i aust mot [[Košice kraj]]. Hovudsete er byen [[Brezno]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 30 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bacúch]]
*[[Beňuš]]
*[[Braväcovo]]
*'''[[Brezno]]'''
*[[Bystrá i Brezno]]
*[[Čierny Balog]]
*[[Dolná Lehota]]
*[[Drábsko]]
*[[Heľpa]]
*[[Horná Lehota i Brezno]]
*[[Hronec]]
*[[Jarabá]]
*[[Jasenie]]
*[[Lom nad Rimavicou]]
*[[Michalová]]
*[[Mýto pod Ďumbierom]]
*[[Nemecká]]
*[[Osrblie]]
*[[Podbrezová]]
*[[Pohorelá]]
*[[Pohronská Polhora]]
*[[Polomka]]
*[[Predajná]]
*[[Ráztoka]]
*[[Sihla]]
*[[Šumiac]]
*[[Telgárt]]
*[[Valaská]]
*[[Vaľkovňa]]
*[[Závadka nad Hronom]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Brezno]]''' || 22 875 || 21 894 || 20 061
|-
| style=text-align:left; | [[Čierny Balog]] || 5 067 || 5 227 || 5 062
|-
| style=text-align:left; | [[Podbrezová]] || 4 295 || 4 060 || 3 622
|-
| style=text-align:left; | [[Valaská]] || 3 862 || 3 892 || 3 442
|-
| style=text-align:left; | [[Polomka]] || 3 250 || 3 038 || 2 942
|-
| style=text-align:left; | [[Heľpa]] || 3 019 || 2 792 || 2 471
|-
| style=text-align:left; | [[Závadka nad Hronom]] || 2 469 || 2 459 || 2 174
|-
| style=text-align:left; | [[Pohorelá]] || 2 677 || 2 354 || 2 141
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nemecká}} || 1 778 || 1 851 || 1 730
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pohronská Polhora}} || 1 718 || 1 771 || 1 700
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Telgárt}} || 1 539 || 1 548 || 1 499
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šumiac}} || 1 479 || 1 349 || 1 335
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Predajná}} || 1 346 || 1 357 || 1 301
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Michalová}} || 1 371 || 1 368 || 1 291
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Beňuš}} || 1 193 || 1 182 || 1 152
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hronec}} || 1 157 || 1 220 || 1 146
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jasenie}} || 1 116 || 1 171 || 1 138
|-
!Brezno okres
!style=text-align:right; | 65 909
!style=text-align:right; | 64 196
!style=text-align:right; | 59 446
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Brezno]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Brezno]]
3l183ul8b8o1m8i35ulnnumo9dqscok
Detva okres
0
431518
3667718
3665414
2026-08-20T20:11:54Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667718
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Detva
| bilete = GrandViglas set1 PhotoMartini 212 – kópia.jpg
| bilettekst = Den rekonstruerte Vígľaš-borga
| kart = Okres detva.png
| karttekst = Distriktet Detva okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Detva]]
| areal = 449,14<ref name="Areal"/>
| folketal = 31034
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Detva okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Detva''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg midt i regionen. Hovudsete er byen [[Detva]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 15 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*'''[[Detva]]'''
*[[Detvianska Huta]]
*[[Dúbravy]]
*[[Horný Tisovník]]
*'''[[Hriňová]]'''
*[[Klokoč]]
*[[Korytárky]]
*[[Kriváň i Detva|Kriváň]]
*[[Látky]]
*[[Podkriváň]]
*[[Slatinské Lazy]]
*[[Stará Huta]]
*[[Stožok]]
*[[Vígľaš]]
*[[Vígľašská Huta-Kalinka]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Detva]]''' || 15 122 || 15 046 || 13 955
|-
| style=text-align:left; | '''[[Hriňová]]''' || 8 289 || 7 814 || 7 182
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kriváň i Detva|Kriváň}} || 1 650 || 1 689 || 1 752
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vígľaš}} || 1 636 || 1 697 || 1 546
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stožok}} || 718 || 936 || 1 074
|-
! Detva okres
!style=text-align:right; | 33 514
!style=text-align:right; | 32 896
!style=text-align:right; | 31 034
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Detva]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Detva]]
5qeuav7rgnpe2z8zmzid2tolb0pacgt
Krupina okres
0
431522
3667729
3665415
2026-08-20T20:12:13Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667729
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Krupina
| bilete = Bzovik opevneny klastor.jpg
| bilettekst = Klosterruinar ved landsbyen Bzovik
| kart = Okres krupina.png
| karttekst = Distriktet Krupina okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Krupina]]
| areal = 584,89<ref name="Areal"/>
| folketal = 7576
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Krupina okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Krupina''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg særvest i regionen og grenser i vest til [[Nitra kraj]]. Hovudsete er byen [[Krupina]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 36 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bzovík]]
*[[Čabradský Vrbovok]]
*[[Čekovce]]
*[[Cerovo]]
*[[Devičie]]
*[[Dolné Mladonice]]
*[[Dolný Badín]]
*[[Domaníky]]
*[[Drážovce]]
*[[Drienovo]]
*'''[[Dudince]]'''
*[[Hontianske Moravce]]
*[[Hontianske Nemce]]
*[[Hontianske Tesáre]]
*[[Horné Mladonice]]
*[[Horný Badín]]
*[[Jalšovík]]
*[[Kozí Vrbovok]]
*[[Kráľovce-Krnišov]]
*'''[[Krupina]]'''
*[[Lackov]]
*[[Ladzany]]
*[[Lišov]]
*[[Litavai Krupina|Litava]]
*[[Medovarce]]
*[[Rykynčice]]
*[[Sebechleby]]
*[[Selce i Krupina|Selce]]
*[[Senohrad]]
*[[Sudince]]
*[[Súdovce]]
*[[Terany]]
*[[Trpín]]
*[[Uňatín]]
*[[Zemiansky Vrbovok]]
*[[Žibritov]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Krupina]]''' || 7 991 || 8 046 || 7 576
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hontianske Nemce}} || 1 495 || 1 554 || 1 424
|-
| style=text-align:left; | '''[[Dudince]]''' || 1 500 || 1 475 || 1 380
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sebechleby}} || 1 202 || 1 214 || 1 175
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bzovík}} || 982 || 1 103 || 1 129
|-
! Krupina okres
!style=text-align:right; | 22 885
!style=text-align:right; | 22 927
!style=text-align:right; | 21 517
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Krupina]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Krupina]]
efgcozyev8lkm7njxpb2upiazotbry5
Lučenec okres
0
431525
3667734
3665416
2026-08-20T20:12:17Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667734
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Lučenec
| bilete = Šiatorská Bukovinka - hrad Šomoška.jpg
| bilettekst = Šomoška-borga mær landsbyen {{ikkjeraud|Šiatorská Bukovinka}}
| kart = Okres lucenec.png
| karttekst = Distriktet Lučenec okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Lučenec]]
| areal = 825,55<ref name="Areal"/>
| folketal = 25902
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Lučenec okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Lučenec''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sør i regionen og grenser i sør til [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Lučenec]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 57 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Ábelová]]
*[[Belina]]
*[[Biskupice]]
*[[Boľkovce]]
*[[Budiná]]
*[[Bulhary]]
*[[Buzitka]]
*[[Čakanovce i Lučenec|Čakanovce]]
*[[Čamovce]]
*[[Divín]]
*[[Dobroč]]
*'''[[Fiľakovo]]'''
*[[Fiľakovské Kováče]]
*[[Gregorova Vieska]]
*[[Halič]]
*[[Holiša]]
*[[Jelšovec]]
*[[Kalonda]]
*[[Kotmanová]]
*[[Lehôtka]]
*[[Lentvora]]
*[[Lipovany]]
*[[Lovinobaňa]]
*[[Ľuboreč]]
*'''[[Lučenec]]'''
*[[Lupoč]]
*[[Mašková]]
*[[Mikušovce i Lučenec|Mikušovce]]
*[[Mučín]]
*[[Mýtna]]
*[[Nitra nad Ipľom]]
*[[Nové Hony]]{{efn|name=a|Landsbyane {{ikkjeraud|Nové Hony}} og {{ikkjeraud|Pinciná}} vart overførde frå Poltár okres til Lučenec okres i 2002<ref name="388/2001"/>}}
*[[Panické Dravce]]
*[[Píla i Lučenec|Píla]]
*[[Pinciná]]{{efn|name=a}}
*[[Pleš]]
*[[Podrečany]]
*[[Polichno]]
*[[Praha i Lučenec|Praha]]
*[[Prša]]
*[[Radzovce]]
*[[Rapovce]]
*[[Ratka]]
*[[Ružiná]]
*[[Šávoľ]]
*[[Šiatorská Bukovinka]]
*[[Šíd]]
*[[Stará Halič]]
*[[Šurice]]
*[[Točnica]]
*[[Tomášovce i Lučenec|Tomášovce]]
*[[Trebeľovce]]
*[[Trenč]]
*[[Tuhár]]
*[[Veľká nad Ipľom]]
*[[Veľké Dravce]]
*[[Vidiná]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Lučenec]]''' || 28 332 || 28 475 || 25 902
|-
| style=text-align:left; | '''[[Fiľakovo]]''' || 10 198 || 10 817 || 9 949
|-
| style=text-align:left; | [[Divín]] || 2 030 || 2 066 || 2 030
|-
| style=text-align:left; | [[Lovinobaňa]] || 2 068 || 2 167 || 1 935
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vidiná}} || 1 779 || 1 855 || 1 694
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Halič}} || 1 676 || 1 697 || 1 662
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Radzovce}} || 1 600 || 1 574 || 1 602
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tomášovce i Lučenec|Tomášovce}} || 1 470 || 1 383 || 1 374
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šíd}} || 1 162 || 1 227 || 1 329
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mýtna}} || 1 234 || 1 188 || 1 165
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Biskupice}} || 1 110 || 1 138 || 1 137
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čakanovce i Lučenec|Čakanovce}} || 931 || 1 111 || 1 126
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stožok}} || 718 || 936 || 1 074
|-
! Lučenec okres
!style=text-align:right; | 28 332
!style=text-align:right; | 28 475
!style=text-align:right; | 25 902
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="388/2001">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-302
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 388/2001 Z. z.'' (''Forskrift av 29.09.2001 om innlemming av kommunane Nové Hony og Pinciná i Lučenec okres m.m.'')
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-08
}}</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Lucenec]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Lucenec]]
mshvq90vpwj6zb1za8swhhry68a2o2m
Poltár okres
0
431532
3667747
3665418
2026-08-20T20:12:28Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667747
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Poltár
| bilete = Poltár (časť Zelené) - Turecký most -a.jpg
| bilettekst = Tyrkisk bru i [[Poltár]]
| kart = Okres poltar.png
| karttekst = Distriktet Poltár okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Poltár]]
| areal = 476,28<ref name="Areal"/>
| folketal = 25902
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Poltár okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Poltár''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sntralt i regionen. Hovudsete er byen [[Poltár]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 22 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Breznička i Poltár|Breznička]]
*[[České Brezovo]]
*[[Cinobaňa]]
*[[Ďubákovo]]
*[[Hradište i Poltár|Hradište]]
*[[Hrnčiarska Ves]]
*[[Hrnčiarske Zalužany]]
*[[Kalinovo]]
*[[Kokava nad Rimavicou]]
*[[Krná]]
*[[Málinec]]
*[[Mládzovo]]
*[[Ozdín]]
*'''[[Poltár]]'''
*[[Rovňany]]
*[[Selce i Poltár|Selce]]
*[[Šoltýska]]
*[[Sušany]]
*[[Uhorské]]
*[[Utekáč]]
*[[Veľká Ves]]
*[[Zlatno i Poltár|Zlatno]]
}}
Landsbyane {{ikkjeraud|Nové Hony}} og {{ikkjeraud|Pinciná}} vart overførde frå Poltár okres til Lučenec okres i 2002.<ref name="388/2001"/>
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Poltár]]''' || 6 099 || 5 826 || 5 333
|-
| style=text-align:left; | [[Kokava nad Rimavicou]] || 3 117 || 3 035 || 2 761
|-
| style=text-align:left; | [[Kalinovo]] || 2 344 || 2 236 || 2 226
|-
| style=text-align:left; | [[Cinobaňa]] || 2 399 || 2 399 || 2 055
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Málinec}} || 1 461 || 1 518 || 1 396
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hrnčiarska Ves}} || 925 || 976 || 965
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Utekáč}} || 1 218 || 1 038 || 878
|-
! Poltár okres
!style=text-align:right; | 23 666
!style=text-align:right; | 22 545
!style=text-align:right; | 20 634
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="388/2001">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-302
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 388/2001 Z. z.'' (''Forskrift av 29.09.2001 om innlemming av kommunane Nové Hony og Pinciná i Lučenec okres m.m.'')
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-08
}}</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Poltar]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Poltar]]
fil61dwnpwg6ke28mrilu6129ybjxgn
Revúca okres
0
431543
3667753
3665419
2026-08-20T20:12:34Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667753
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Revúca
| bilete = Revúca2.jpg
| bilettekst = Neoklassisistisk ballrom i [[Revúca]]
| kart = Okres revuca.png
| karttekst = Distriktet Revúca okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Revúca]]
| areal = 730,09<ref name="Areal"/>
| folketal = 38669
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Revúca okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Revúca''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt aust i regionen og grenser i aust til [[Košice kraj]]. Mot søraust har distriktet ei stutt grense mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Revúca]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 42 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Chvalová]]
*[[Chyžné]]
*[[Držkovce]]
*[[Gemer]]
*[[Gemerská Ves]]
*[[Gemerské Teplice]]
*[[Gemerský Sad]]
*[[Hrlica]]
*[[Hucín]]
*'''[[Jelšava]]'''
*[[Kameňany]]
*[[Leváre]]
*[[Levkuška]]
*[[Licince]]
*[[Lubeník]]
*[[Magnezitovce]]
*[[Mokrá Lúka]]
*[[Muráň i Revúca|Muráň]]
*[[Muránska Dlhá Lúka]]
*[[Muránska Huta]]
*[[Muránska Lehota]]
*[[Muránska Zdychava]]
*[[Nandraž]]
*[[Otročok]]
*[[Ploské i Revúca|Ploské]]
*[[Polina]]
*[[Prihradzany]]
*[[Rákoš i Revúca|Rákoš]]
*[[Rašice]]
*[[Ratková]]
*[[Ratkovské Bystré]]
*'''[[Revúca]]'''
*[[Revúcka Lehota]]
*[[Rybník i Revúca|Rybník]]
*[[Sása i Revúca|Sása]]
*[[Sirk]]
*[[Šivetice]]
*[[Skerešovo]]
*'''[[Tornaľa]]'''
*[[Turčok]]
*[[Višňové i Revúca|Višňové]]
*[[Žiar i Revúca|Žiar]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Revúca]]''' || 13 466 || 12 828 || 11 484
|-
| style=text-align:left; | '''[[Tornaľa]]''' || 8 169 || 7 509 || 6 971
|-
| style=text-align:left; | '''[[Jelšava]]''' || 3 287 || 3 229 || 3 209
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sirk}} || 1 044 || 1 161 || 1 314
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lubeník}} || 1 289 || 1 313 || 1 257
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Muráň i Revúca|Muráň}} || 1 250 || 1 250 || 1 236
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gemerská Ves}} || 916 || 952 || 1 001
|-
! Revúca okres
!style=text-align:right; | 40 918
!style=text-align:right; | 40 400
!style=text-align:right; | 38 669
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Revuca]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Revuca]]
9vt6p841jqai1k3bdabw88aocoexj73
Rimavská Sobota okres
0
431553
3667754
3665420
2026-08-20T20:12:34Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667754
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Rimavská Sobota
| bilete = Rimavská Sobota - Hlavné námestie -c.jpg
| bilettekst = Sentralt torg i [[Rimavská Sobota]]
| kart = Okres rimavska.png
| karttekst = Distriktet Rimavská Sobota okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Rimavská Sobota]]
| areal = 1471,07<ref name="Areal"/>
| folketal = 80666
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Rimavská Sobota okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Revúca''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg søraust i regionen og grenser i sør til [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Rimavská Sobota]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 107 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Abovce]]
*[[Babinec]]
*[[Barca]]
*[[Bátka]]
*[[Belín]]
*[[Blhovce]]
*[[Bottovo]]
*[[Budikovany]]
*[[Cakov]]
*[[Čerenčany]]
*[[Chanava]]
*[[Chrámec]]
*[[Čierny Potok]]
*[[Číž]]
*[[Dolné Zahorany]]
*[[Dražice i Rimavská Sobota|Dražice]]
*[[Drienčany]]
*[[Drňa]]
*[[Dubno i Rimavská Sobota|Dubno]]
*[[Dubovec]]
*[[Dulovo i Rimavská Sobota|Dulovo]]
*[[Figa]]
*[[Gemerček]]
*[[Gemerské Dechtáre]]
*[[Gemerské Michalovce]]
*[[Gemerský Jablonec]]
*[[Gortva]]
*[[Hajnáčka]]
*'''[[Hnúšťa]]'''
*[[Hodejov]]
*[[Hodejovec]]
*[[Horné Zahorany]]
*[[Hostice]]
*[[Hostišovce]]
*[[Hrachovo]]
*[[Hrušovo]]
*[[Hubovo]]
*[[Husiná]]
*[[Ivanice]]
*[[Janice]]
*[[Jesenské i Rimavská Sobota|Jesenské]]
*[[Jestice]]
*[[Kaloša]]
*[[Kesovce]]
*[[Klenovec]]
*[[Kociha]]
*[[Konrádovce]]
*[[Kráľ]]
*[[Kraskovo]]
*[[Krokava]]
*[[Kružno]]
*[[Kyjatice]]
*[[Lehota nad Rimavicou]]
*[[Lenartovce]]
*[[Lenka]]
*[[Lipovec i Rimavská Sobota|Lipovec]]
*[[Lukovištia]]
*[[Martinová]]
*[[Neporadza i Rimavská Sobota|Neporadza]]
*[[Nižný Skálnik]]
*[[Nová Bašta]]
*[[Orávka]]
*[[Ožďany]]
*[[Padarovce]]
*[[Pavlovce i Rimavská Sobota|Pavlovce]]
*[[Petrovce i Rimavská Sobota|Petrovce]]
*[[Poproč i Rimavská Sobota|Poproč]]
*[[Potok i Rimavská Sobota|Potok]]
*[[Radnovce]]
*[[Rakytník]]
*[[Ratkovská Lehota]]
*[[Ratkovská Suchá]]
*[[Riečka i Rimavská Sobota|Riečka]]
*[[Rimavská Baňa]]
*[[Rimavská Seč]]
*'''[[Rimavská Sobota]]'''
*[[Rimavské Brezovo]]
*[[Rimavské Janovce]]
*[[Rimavské Zalužany]]
*[[Rovné i Rimavská Sobota|Rovné]]
*[[Rumince]]
*[[Šimonovce]]
*[[Širkovce]]
*[[Slizké]]
*[[Španie Pole]]
*[[Stará Bašta]]
*[[Stránska]]
*[[Štrkovec]]
*[[Studená]]
*[[Sútorv]]
*[[Tachty]]
*[[Teplý Vrch]]
*'''[[Tisovec]]'''
*[[Tomášovce i Rimavská Sobota|Tomášovce]]
*[[Uzovská Panica]]
*[[Valice]]
*[[Včelince]]
*[[Večelkov]]
*[[Veľké Teriakovce]]
*[[Veľký Blh]]
*[[Vieska nad Blhom]]
*[[Vlkyňa]]
*[[Vyšné Valice]]
*[[Vyšný Skálnik]]
*[[Zacharovce]]
*[[Zádor]]
*[[Žíp]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Rimavská Sobota]]''' || 25 088 || 24 640 || 22 048
|-
| style=text-align:left; | '''[[Hnúšťa]]''' || 7 557 || 7 781 || 6 762
|-
| style=text-align:left; | '''[[Tisovec]]''' || 4 215 || 4 306 || 3 720
|-
| style=text-align:left; | [[Klenovec]] || 3 294 || 3 324 || 3 026
|-
| style=text-align:left; | [[Jesenské i Rimavská Sobota|Jesenské]] || 2 259 || 2 193 || 2 335
|-
| style=text-align:left; | [[Rimavská Seč]] || 1 781 || 1 936 || 2 148
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ožďany}} || 1 577 || 1 629 || 1 624
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hodejov}} || 1 387 || 1 577 || 1 534
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rimavské Janovce}} || 1 207 || 1 319 || 1 373
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hajnáčka}} || 1 164 || 1 193 || 1 139
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Blh}} || 1 166 || 1 210 || 1 133
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hostice}} || 855 || 1 021 || 1 050
|-
! Rimavská Sobota okres
!style=text-align:right; | 83 124
!style=text-align:right; | 84 889
!style=text-align:right; | 80 666
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Rimavska Sobota]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Rimavska Sobota]]
0hq01m3flcnzce8zz4eveu3b51099cz
Veľký Krtíš okres
0
431566
3667774
3665422
2026-08-20T20:12:51Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667774
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Veľký Krtíš
| bilete = Kekkocivertanlegi.jpg
| bilettekst = Borg i byen [[Modrý Kameň]]
| kart = Okres velky.png
| karttekst = Distriktet Veľký Krtíš okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Veľký Krtíš]]
| areal = 848,14<ref name="Areal"/>
| folketal = 41998
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Veľký Krtíš okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Veľký Krtíš''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sør i regionen og grenser i sør til [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Veľký Krtíš]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 71 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Balog nad Ipľom]]
*[[Bátorová]]
*[[Brusník]]
*[[Bušince]]
*[[Čebovce]]
*[[Čeláre]]
*[[Čelovce i Veľký Krtíš|Čelovce]]
*[[Červeňany]]
*[[Chrastince]]
*[[Chrťany]]
*[[Dačov Lom]]
*[[Dolinka]]
*[[Dolná Strehová]]
*[[Dolné Plachtince]]
*[[Dolné Strháre]]
*[[Ďurkovce]]
*[[Glabušovce]]
*[[Horná Strehová]]
*[[Horné Plachtince]]
*[[Horné Strháre]]
*[[Hrušov i Veľký Krtíš|Hrušov]]
*[[Ipeľské Predmostie]]
*[[Kamenné Kosihy]]
*[[Kiarov]]
*[[Kleňany]]
*[[Koláre]]
*[[Kosihovce]]
*[[Kosihy nad Ipľom]]
*[[Kováčovce]]
*[[Lesenice]]
*[[Ľuboriečka]]
*[[Malá Čalomija]]
*[[Malé Straciny]]
*[[Malé Zlievce]]
*[[Malý Krtíš]]
*'''[[Modrý Kameň]]'''
*[[Muľa]]
*[[Nenince]]
*[[Nová Ves]]
*[[Obeckov]]
*[[Olováry]]
*[[Opatovská Nová Ves]]
*[[Opava]]
*[[Pôtor]]
*[[Pravica]]
*[[Príbelce]]
*[[Sečianky]]
*[[Seľany]]
*[[Senné i Veľký Krtíš|Senné]]
*[[Širákov]]
*[[Sklabiná]]
*[[Slovenské Ďarmoty]]
*[[Slovenské Kľačany]]
*[[Stredné Plachtince]]
*[[Sucháň]]
*[[Suché Brezovo]]
*[[Šuľa]]
*[[Trebušovce]]
*[[Veľká Čalomija]]
*[[Veľká Ves nad Ipľom]]
*[[Veľké Straciny]]
*[[Veľké Zlievce]]
*'''[[Veľký Krtíš]]'''
*[[Veľký Lom]]
*[[Vieska i Veľký Krtíš|Vieska]]
*[[Vinica i Veľký Krtíš|Vinica]]
*[[Vrbovka]]
*[[Záhorce]]
*[[Závada i Veľký Krtíš|Závada]]
*[[Želovce]]
*[[Zombor]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Veľký Krtíš]]''' || 14 013 || 12 999 || 11 028
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vinica i Veľký Krtíš|Vinica}} || 1 961 || 1 870 || 1 794
|-
| style=text-align:left; | '''[[Modrý Kameň]]''' || 1 434 || 1 555 || 1 620
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bušince}} || 1 379 || 1 451 || 1 404
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nenince}} || 1 394 || 1 391 || 1 318
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Želovce}} || 1 307 || 1 331 || 1 206
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čebovce}} || 1 056 || 1 063 || 1 044
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolná Strehová}} || 1 048 || 1 045 || 1 013
|-
! Veľký Krtíš okres
!style=text-align:right; | 46 741
!style=text-align:right; | 45 562
!style=text-align:right; | 41 998
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Velky Krtis]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Velky Krtis]]
l1qjrx3ie7g75vlexyvxpnef6gpax96
Žarnovica okres
0
431570
3667776
3665423
2026-08-20T20:12:54Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667776
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Žarnovica
| bilete = Pamätník Ostrý Grúň.JPG
| bilettekst = Minnesmerke for nazirepresaliene i 1945 i landsbyen {{ikkjeraud|Ostrý Grúň}}
| kart = Okres zarnovica.png
| karttekst = Distriktet Žarnovica okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Žarnovica]]
| areal = 425,08<ref name="Areal"/>
| folketal = 25242
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Žarnovica okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Žarnovica''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt vest i regionen og grenser i vest til [[Nitra kraj]], i nord til [[Trenčín kraj]]. Hovudsete er byen [[Žarnovica]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 18 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Brehy]]
*[[Hodruša-Hámre]]
*[[Horné Hámre]]
*[[Hrabičov]]
*[[Hronský Beňadik]]
*[[Kľak]]
*[[Malá Lehota]]
*'''[[Nová Baňa]]'''
*[[Orovnica]]
*[[Ostrý Grúň]]
*[[Píla i Žarnovica|Píla]]
*[[Rudno nad Hronom]]
*[[Tekovská Breznica]]
*[[Veľká Lehota]]
*[[Veľké Pole]]
*[[Voznica]]
*'''[[Žarnovica]]'''
*[[Župkov]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Nová Baňa]]''' || 7 505 || 7 551 || 7 007
|-
| style=text-align:left; | '''[[Žarnovica]]''' || 6 596 || 6 490 || 5 830
|-
| style=text-align:left; | [[Hodruša-Hámre]] || 2 344 || 2 210 || 2 076
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tekovská Breznica}} || 1 323 || 1 253 || 1 213
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hronský Beňadik}} || 1 220 || 1 230 || 1 122
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľká Lehota}} || 1 308 || 1 193 || 1 069
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brehy}} || 1 102 || 1 087 || 1 030
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Župkov}} || 728 || 829 || 876
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malá Lehota}} || 1 060 || 928 || 814
|-
! Žarnovica okres
!style=text-align:right; | 27 634
!style=text-align:right; | 27 084
!style=text-align:right; | 25 242
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Zarnovica]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Zarnovica]]
pta39wj8g1etcxt6kjdszkobzq0fcsy
Žiar nad Hronom okres
0
431579
3667777
3665424
2026-08-20T20:12:55Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667777
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Žiar nad Hronom
| bilete = KremnicaFotoThalerTamas.jpg
| bilettekst = Sankta Katarina-kyrkje i byen [[Kremnica]]
| kart = Okres ziar.png
| karttekst = Distriktet Žiar nad Hronom okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Žarnovica]]
| areal = 425,08<ref name="Areal"/>
| folketal = 44844
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Žiar nad Hronom okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Žiar nad Hronom''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg vest i regionen og grenser i nordvest til [[Trenčín kraj]], i nord til [[Žilina kraj]]. Hovudsete er byen [[Žiar nad Hronom]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 35 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bartošova Lehôtka]]
*[[Bzenica]]
*[[Dolná Trnávka]]
*[[Dolná Ves]]
*[[Dolná Ždaňa]]
*[[Hliník nad Hronom]]
*[[Horná Ves i Žiar nad Hronom|Horná Ves]]
*[[Horná Ždaňa]]
*[[Hronská Dúbrava]]
*[[Ihráč]]
*[[Janova Lehota]]
*[[Jastrabá]]
*[[Kopernica]]
*[[Kosorín]]
*[[Krahule]]
*'''[[Kremnica]]'''
*[[Kremnické Bane]]
*[[Kunešov]]
*[[Ladomerská Vieska]]
*[[Lehôtka pod Brehmi]]
*[[Lovča]]
*[[Lovčica-Trubín]]
*[[Lúčky i Žiar nad Hronom|Lúčky]]
*[[Lutila]]
*[[Nevoľné]]
*[[Pitelová]]
*[[Prestavlky]]
*[[Prochot]]
*[[Repište]]
*[[Sklené Teplice]]
*[[Slaská]]
*[[Stará Kremnička]]
*[[Trnavá Hora]]
*[[Vyhne]]
*'''[[Žiar nad Hronom]]'''
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Žiar nad Hronom]]''' || 19 945 || 19 883 || 17 578
|-
| style=text-align:left; | '''[[Kremnica]]''' || 5 822 || 5 601 || 4 934
|-
| style=text-align:left; | [[Hliník nad Hronom]] || 2 958 || 2 973 || 2 725
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lovčica-Trubín}} || 1 469 || 1 554 || 1 574
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lutila}} || 1 276 || 1 317 || 1 425
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Trnavá Hora}} || 1 127 || 1 177 || 1 238
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vyhne}} || 1 391 || 1 284 || 1 149
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stará Kremnička}} || 1 027 || 1 123 || 1 131
|-
! Žiar nad Hronom okres
!style=text-align:right; | 48 125
!style=text-align:right; | 48 289
!style=text-align:right; | 44 844
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Ziar nad Hronom]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Ziar nad Hronom]]
mhhdzwcdoiqcpat85q951rod2kkhxj4
Zvolen okres
0
431591
3667780
3665425
2026-08-20T20:13:05Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667780
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Zvolen
| bilete = Zvolenský hrad.JPG
| bilettekst = Zvolen-borga
| kart = Okres zvolen.png
| karttekst = Distriktet Zvolen okres innanfor regionen Banská Bystrica kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Banská Bystrica kraj
| hovudstad = [[Zvolen]]
| areal = 759,02<ref name="Areal"/>
| folketal = 66750
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Zvolen okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Zvolen''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Banská Bystrica kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentralt i regionen. Hovudsete er byen [[Zvolen]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 26 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Babiná]]
*[[Bacúrov]]
*[[Breziny]]
*[[Budča]]
*[[Bzovská Lehôtka]]
*[[Dobrá Niva]]
*[[Dubové i Zvolen|Dubové]]
*[[Hronská Breznica]]
*[[Kováčová i Zvolen]]
*[[Lešť militærdistrikt|Lešť]] (militærdistrikt)
*[[Dubové i Zvolen|Dubové]]
*[[Lukavica i Zvolen|Lukavica]]
*[[Michalková]]
*[[Očová]]
*[[Ostrá Lúka]]
*[[Pliešovce]]
*[[Podzámčok]]
*[[Sása i Zvolen|Sása]]
*[[Sielnica]]
*'''[[Sliač]]'''
*[[Tŕnie]]
*[[Turová]]
*[[Veľká Lúka]]
*[[Železná Breznica]]
*'''[[Zvolen]]'''
*[[Zvolenská Slatina]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Zvolen]]''' || 43 789 || 43 318 || 40 637
|-
| style=text-align:left; | '''[[Sliač]]''' || 4 667 || 5 117 || 4 894
|-
| style=text-align:left; | [[Zvolenská Slatina]] || 2 570 || 2 803 || 2 802
|-
| style=text-align:left; | [[Očová]] || 2 602 || 2 634 || 2 534
|-
| style=text-align:left; | [[Pliešovce]] || 2 176 || 2 320 || 2 260
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dobrá Niva}} || 1 728 || 1 859 || 1 862
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kováčová i Zvolen|Kováčová}} || 1 467 || 1 522 || 1 552
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lieskovec i Zvolen|Lieskovec}} || 1 381 || 1 440 || 1 409
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sielnica}} || 1 156 || 1 324 || 1 398
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Budča}} || 1 088 || 1 266 || 1 340
|-
! Zvolen okres
!style=text-align:right; | 67 633
!style=text-align:right; | 69 077
!style=text-align:right; | 66 750
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Zvolen]]
[[Kategori:Banská Bystrica kraj|Zvolen]]
a98r20cnmps2ll9bwbpkthc07w39bb1
Senec okres
0
431625
3667759
3665421
2026-08-20T20:12:39Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667759
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Senec
| bilete = Bernolákovo kaštieľ 05.jpg
| bilettekst = Esterházy-slottet i [[Bernolákovo]]
| kart = Okres senec.png
| karttekst = Distriktet Senec okres innanfor regionen Bratislava kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Bratislava kraj
| hovudstad = [[Senec]]
| areal = 359,88<ref name="Areal"/>
| folketal = 96715
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Senec okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Senec''}} er eit av 8 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Bratislava kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg søraust i regionen og grenser i sør og aust mot [[Trnava kraj]]. Hovudsete er byen [[Senec]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 29 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bernolákovo]]
*[[Blatné]]
*[[Boldog i Senec|Boldog]]
*[[Čataj]]
*[[Chorvátsky Grob]]
*[[Dunajská Lužná]]
*[[Hamuliakovo]]
*[[Hrubá Borša]]
*[[Hrubý Šúr]]
*[[Hurbanova Ves]]
*[[Igram]]
*[[Ivanka pri Dunaji]]
*[[Kalinkovo]]
*[[Kaplna]]
*[[Kostolná pri Dunaji]]
*[[Kráľová pri Senci]]
*[[Malinovo]]
*[[Miloslavov]]
*[[Most pri Bratislave]]
*[[Nová Dedinka]]
*[[Nový Svet]]
*[[Reca]]
*[[Rovinka]]
*'''[[Senec]]'''
*[[Tomášov]]
*[[Tureň]]
*[[Veľký Biel]]
*[[Vlky]]
*[[Zálesie i Senec|Zálesie]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Senec]]''' || 14 673 || 17 050 || 20 116
|-
| style=text-align:left; | [[Bernolákovo]] || 4 627 || 5 385 || 8 801
|-
| style=text-align:left; | [[Dunajská Lužná]] || 2 932 || 4 482 || 7 622
|-
| style=text-align:left; | [[Ivanka pri Dunaji]] || 4 989 || 5 901 || 6 971
|-
| style=text-align:left; | [[Chorvátsky Grob]] || 1 587 || 3 789 || 6 830
|-
| style=text-align:left; | [[Rovinka]] || 1 274 || 2 250 || 5 136
|-
| style=text-align:left; | [[Miloslavov]] || 864 || 1 780 || 4 000
|-
| style=text-align:left; | [[Most pri Bratislave]] || 1 555 || 2 144 || 3 913
|-
| style=text-align:left; | [[Malinovo]] || 1 349 || 1 861 || 3 887
|-
| style=text-align:left; | [[Nová Dedinka]] || 1 626 || 2 002 || 3 150
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Biel]] || 2 163 || 2 304 || 2 975
|-
| style=text-align:left; | [[Tomášov]] || 2 052 || 2 329 || 2 715
|-
| style=text-align:left; | [[Hamuliakovo]] || 945 || 1 438 || 2 568
|-
| style=text-align:left; | [[Kráľová pri Senci]] || 1 395 || 1 610 || 2 233
|-
| style=text-align:left; | [[Zálesie i Senec|Zálesie]] || 750 || 1 515 || 2 228
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Blatné}} || 1 398 || 1 626 || 1 828
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Reca}} || 1 239 || 1 378 || 1 656
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kalinkovo}} || 890 || 1 170 || 1 467
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hrubá Borša}} || 360 || 445 || 1 323
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tureň}} || 842 || 983 || 1 214
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čataj}} || 955 || 1 085 || 1 205
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hrubý Šúr}} || 634 || 756 || 1 038
|-
!Senec okres
!style=text-align:right; | 51 825
!style=text-align:right; | 66 265
!style=text-align:right; | 96 715
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Senec]]
[[Kategori:Bratislava kraj|Senec]]
7wzd5kqcvd3txnejlofnjlsr9xtljjm
Pezinok okres
0
431646
3667745
3665417
2026-08-20T20:12:27Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667745
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Pezinok
| bilete = Červený kameň nad Pílou.jpg
| bilettekst = Červený kameň-borga nær landsbyen {{ikkjeraud|Píla i Pezinok|Píla}}
| kart = Okres pezinok.png
| karttekst = Distriktet Pezinok okres innanfor regionen Bratislava kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Bratislava kraj
| hovudstad = [[Pezinok]]
| areal = 375,53<ref name="Areal"/>
| folketal = 69183
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Pezinok okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Pezinok''}} er eit av 8 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Bratislava kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg midt i regionen og grenser i aust mot [[Trnava kraj]]. Hovudsete er byen [[Pezinok]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 17 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Báhoň]]
*[[Budmerice]]
*[[Častá]]
*[[Doľany i Pezinok|Doľany]]
*[[Dubová i Pezinok|Dubová]]
*[[Jablonec]]
*[[Limbach]]
*'''[[Modra]]'''
*'''[[Pezinok]]'''
*[[Píla i Pezinok|Píla]]
*[[Šenkvice]]
*[[Slovenský Grob]]
*[[Štefanová]]
*'''[[Svätý Jur]]'''
*[[Viničné]]
*[[Vinosady]]
*[[Vištuk]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Pezinok]]''' || 21 082 || 21 179 || 24 900
|-
| style=text-align:left; | '''[[Modra]]''' || 8 536 || 8 751 || 9 346
|-
| style=text-align:left; | '''[[Svätý Jur]]''' || 4 614 || 5 141 || 5 941
|-
| style=text-align:left; | [[Šenkvice]] || 4 230 || 4 497 || 5 260
|-
| style=text-align:left; | [[Slovenský Grob]] || 1 843 || 2 129 || 5 202
|-
| style=text-align:left; | [[Viničné]] || 1 497 || 2 028 || 2 687
|-
| style=text-align:left; | [[Budmerice]] || 1 969 || 2 230 || 2 506
|-
| style=text-align:left; | [[Častá]] || 2 068 || 2 170 || 2 363
|-
| style=text-align:left; | [[Limbach]] || 1 141 || 1 686 || 2 287
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Báhoň}} || 1 591 || 1 704 || 1 879
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vinosady}} || 969 || 1 202 || 1 473
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vištuk}} || 1 349 || 1 342 || 1 392
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dubová i Pezinok|Dubová}} || 860 || 918 || 1 142
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Doľany i Pezinok|Doľany}} || 1 011 || 1 041 || 1 066
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jablonec}} || 805 || 911 || 1 004
|-
! Pezinok okres
!style=text-align:right; | 54 164
!style=text-align:right; | 57 567
!style=text-align:right; | 69 183
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Pezinok]]
[[Kategori:Bratislava kraj|Pezinok]]
f3l8th9gfw9gfld8f2qp5zy8ruivkh4
Malacky okres
0
431660
3667735
3665406
2026-08-20T20:12:18Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667735
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Malacky
| bilete = Malacky, kaštieľ 01.jpg
| bilettekst = Herskapshus i Malacky
| kart = Okres malacky.png
| karttekst = Distriktet Malacky okres innanfor regionen Bratislava kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Bratislava kraj
| hovudstad = [[Malacky]]
| areal = 375,53<ref name="Areal"/>
| folketal = 78136
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Malacky okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Malacky''}} er eit av 8 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Bratislava kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nord i regionen og grenser i nord og aust mot [[Trnava kraj]], i vest mot [[Austerrike]]. Hovudsete er byen [[Malacky]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 17 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Borinka i Malacky|Borinka]]
*[[Gajary]]
*[[Jablonové i Malacky|Jablonové]]
*[[Jakubov]]
*[[Kostolište]]
*[[Kuchyňa]]
*[[Láb]]
*[[Lozorno]]
*'''[[Malacky]]'''
*[[Malé Leváre]]
*[[Marianka]]
*[[Pernek]]
*[[Plavecké Podhradie]]
*[[Plavecký Mikuláš]]
*[[Plavecký Štvrtok]]
*[[Rohožník i Malacky|Rohožník]]
*[[Sološnica]]
*[[Studienka]]
*'''[[Stupava]]'''
*[[Suchohrad]]
*[[Veľké Leváre]]
*[[Vysoká pri Morave]]
*[[Záhorie militærdistrikt|Záhorie]] (militærdistrikt)
*[[Záhorská Ves]]
*[[Závod]]
*[[Zohor]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Malacky]]''' || 17 773 || 17 051 || 18 935
|-
| style=text-align:left; | '''[[Stupava]]''' || 8 063 || 9 282 || 12 595
|-
| style=text-align:left; | [[Veľké Leváre]] || 3 430 || 3 550 || 3 719
|-
| style=text-align:left; | [[Rohožník i Malacky|Rohožník]] || 3 349 || 3 441 || 3 616
|-
| style=text-align:left; | [[Zohor]] || 3 069 || 3 214 || 3 448
|-
| style=text-align:left; | [[Gajary]] || 2 690 || 2 891 || 3 163
|-
| style=text-align:left; | [[Lozorno]] || 2 710 || 2 889 || 3 142
|-
| style=text-align:left; | [[Závod]] || 2 578 || 2 699 || 2 978
|-
| style=text-align:left; | [[Plavecký Štvrtok]] || 2 177 || 2 316 || 2 513
|-
| style=text-align:left; | [[Marianka]] || 948 || 1 297 || 2 284
|-
| style=text-align:left; | [[Vysoká pri Morave]] || 1 847 || 2 155 || 2 273
|-
| style=text-align:left; | [[Láb]] || 1 416 || 1 447 || 2 048
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Záhorská Ves}} || 1 521 || 1 769 || 1 885
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kuchyňa}} || 1 597 || 1 660 || 1 769
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kostolište}} || 942 || 1 181 || 1 768
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jakubov}} || 1 312 || 1 477 || 1 736
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Studienka}} || 1 598 || 1 608 || 1 685
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sološnica}} || 1 493 || 1 536 || 1 671
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malé Leváre}} || 1 046 || 1 151 || 1 510
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jablonové i Malacky|Jablonové}} || 1 056 || 1 123 || 1 385
|-
! Malacky okres
!style=text-align:right; | 64 354
!style=text-align:right; | 67 376
!style=text-align:right; | 78 136
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Malacky]]
[[Kategori:Bratislava kraj|Malacky]]
m6z871mcdq36qqlnmqoe2moqkmbgqxx
Gelnica okres
0
431713
3667722
3665789
2026-08-20T20:11:57Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667722
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Gelnica
| bilete = Gelnica11Slovakia69.jpg
| bilettekst = Den gamle bykjernen i Gelnica
| kart = Okres gelnica.png
| karttekst = Distriktet Gelnica okres innanfor regionen Košice kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Košice kraj
| hovudstad = [[Gelnica]]
| areal = 584,33<ref name="Areal"/>
| folketal = 31698
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Gelnica okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Gelnica''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Košice kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den vestlege delen av regionen og grenser i nord mot [[Prešov kraj]]. Hovudsete er byen [[Gelnica]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 20 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*'''[[Gelnica]]'''
*[[Helcmanovce]]
*[[Henclová]]
*[[Hrišovce]]
*[[Jaklovce]]
*[[Kluknava]]
*[[Kojšov]]
*[[Margecany]]
*[[Mníšek nad Hnilcom]]
*[[Nálepkovo]]
*[[Prakovce]]
*[[Richnava]]
*[[Smolnícka Huta]]
*[[Smolník]]
*[[Stará Voda]]
*[[Švedlár]]
*[[Úhorná]]
*[[Veľký Folkmar]]
*[[Žakarovce]]
*[[Závadka i Gelnica|Závadka]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Gelnica]]''' || 6 404 || 6 202 || 5 951
|-
| style=text-align:left; | [[Nálepkovo]] || 2 626 || 3 039 || 3 630
|-
| style=text-align:left; | [[Prakovce]] || 3 415 || 3 397 || 3 292
|-
| style=text-align:left; | [[Richnava]] || 1 850 || 2 494 || 3 171
|-
| style=text-align:left; | [[Švedlár]] || 1 930 || 2 083 || 2 112
|-
| style=text-align:left; | [[Margecany]] || 2 035 || 1 964 || 1 876
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jaklovce}} || 1 958 || 1 885 || 1 843
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mníšek nad Hnilcom}} || 1 691 || 1 688 || 1 816
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kluknava}} || 1 679 || 1 604 || 1 528
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Helcmanovce}} || 1 556 || 1 490 || 1 414
|-
! Gelnica okres
!style=text-align:right; | 30 841
!style=text-align:right; | 31 272
!style=text-align:right; | 31 698
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Gelnica]]
[[Kategori:Košice kraj|Gelnica]]
5j1zy7rj9cuqq4x6advom8c0ij8zzb1
Košice-okolie okres
0
431792
3667728
3665808
2026-08-20T20:12:12Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667728
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Košice-okolie
| bilete =
| bilettekst =
| kart = Okres kosice-okolie.png
| karttekst = Distriktet Košice-okolie okres innanfor regionen Košice kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Košice kraj
| hovudstad = [[Košice]]
| areal = 1534,58<ref name="Areal"/>
| folketal = 128346
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Košice-okolie okres'''{{mrk| [[slovakisk]] ''okres Košice-okolie'', «Košice omgivnad»}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Košice kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentralt i regionen og omsluttar dei fire distrikta som utgjer byen Košice. Distriktet grenser i nord mot [[Prešov kraj]], i sør mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Košice]], som ligg utanfor distriktet.
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 114 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bačkovík]]
*[[Baška i Košice-okolie|Baška]]
*[[Belža]]
*[[Beniakovce]]
*[[Bidovce]]
*[[Blažice]]
*[[Bočiar]]
*[[Bohdanovce]]
*[[Boliarov]]
*[[Budimír]]
*[[Bukovec i Košice-okolie|Bukovec]]
*[[Bunetice]]
*[[Buzica]]
*[[Čakanovce i Košice-okolie|Čakanovce]]
*[[Čaňa]]
*[[Čečejovce]]
*[[Cestice]]
*[[Chorváty]]
*[[Chrastné]]
*[[Čižatice]]
*[[Debraď]]
*[[Drienovec]]
*[[Družstevná pri Hornáde]]{{efn|name=2003a|{{ikkjeraud|Kostoľany nad Hornádom}} blei skild ut med verknad frå 01.01.2003<ref name ="197/2000"/>}}
*[[Ďurďošík]]
*[[Ďurkov]]
*[[Dvorníky-Včeláre]]
*[[Geča]]
*[[Gyňov]]
*[[Hačava]]
*[[Háj i Košice-okolie|Háj]]
*[[Haniska i Košice-okolie|Haniska]]
*[[Herľany]]
*[[Hodkovce]]
*[[Hosťovce i Košice-okolie|Hosťovce]]
*[[Hrašovík]]
*[[Hýľov]]
*[[Janík]]
*[[Jasov]]
*[[Kalša]]
*[[Kecerovce]]
*[[Kecerovský Lipovec]]
*[[Kechnec]]
*[[Kokšov-Bakša]]
*[[Komárovce]]
*[[Košická Belá]]
*[[Košická Polianka]]
*[[Košické Oľšany]]
*[[Košický Klečenov]]
*[[Kostoľany nad Hornádom]]{{efn|name=2003b|Skild ut frå [[Družstevná pri Hornáde]] med verknad frå 01.01.2003<ref name ="197/2000"/>}}
*[[Kráľovce]]
*[[Kysak]]
*[[Malá Ida]]
*[[Malá Lodina]]
*'''[[Medzev]]'''
*[[Milhosť]]
*[[Mokrance]]
*'''[[Moldava nad Bodvou]]'''
*[[Mudrovce]]
*[[Nižná Hutka]]
*[[Nižná Kamenica]]
*[[Nižná Myšľa]]
*[[Nižný Čaj]]
*[[Nižný Klátov]]
*[[Nižný Lánec]]
*[[Nová Polhora]]
*[[Nováčany]]
*[[Nový Salaš]]
*[[Obišovce]]
*[[Olšovany]]
*[[Opátka]]
*[[Opiná]]
*[[Paňovce]]
*[[Peder i Košice-okolie|Peder]]
*[[Perín-Chym]]
*[[Ploské i Košice-okolie|Ploské]]
*[[Poproč i Košice-okolie|Poproč]]
*[[Rákoš i Košice-okolie|Rákoš]]
*[[Rankovce]]
*[[Rešica]]
*[[Rozhanovce]]
*[[Rudník i Košice-okolie|Rudník]]
*[[Ruskov]]
*[[Sady nad Torysou]]
*[[Šemša]]
*[[Seňa]]
*[[Skároš]]
*[[Slančík]]
*[[Slanec]]
*[[Slanská Huta]]
*[[Slanské Nové Mesto]]
*[[Sokoľ]]
*[[Sokoľany]]
*[[Štós]]
*[[Svinica i Košice-okolie|Svinica]]
*[[Trebejov]]
*[[Trsťany]]
*[[Trstené pri Hornáde]]
*[[Turňa nad Bodvou]]
*[[Turnianska Nová Ves]]
*[[Vajkovce]]
*[[Valaliky]]
*[[Veľká Ida]]
*[[Veľká Lodina]]
*[[Vtáčkovce]]
*[[Vyšná Hutka]]
*[[Vyšná Kamenica]]
*[[Vyšná Myšľa]]
*[[Vyšný Čaj]]
*[[Vyšný Klátov]]
*[[Vyšný Medzev]]
*[[Zádiel]]
*[[Žarnov]]
*[[Ždaňa]]
*[[Zlatá Idka]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Moldava nad Bodvou]]''' || 9 525 || 11 068 || 10 305
|-
| style=text-align:left; | [[Čaňa]] || 4 817 || 5 493 || 5 864
|-
| style=text-align:left; | [[Valaliky]] || 3 701 || 4 180 || 4 475
|-
| style=text-align:left; | '''[[Medzev]]''' || 3 667 || 4 261 || 4 107
|-
| style=text-align:left; | [[Veľká Ida]] || 2 808 || 3 256 || 3 911
|-
| style=text-align:left; | [[Kecerovce]] || 2 333 || 2 988 || 3 794
|-
| style=text-align:left; | [[Turňa nad Bodvou]] || 3 213 || 3 511 || 3 700
|-
| style=text-align:left; | [[Jasov]] || 2 661 || 3 351 || 3 535
|-
| style=text-align:left; | [[Družstevná pri Hornáde]]{{efn|name=2003a}} || 3 238 || 2 532 || 2 764
|-
| style=text-align:left; | [[Poproč i Košice-okolie|Poproč]] || 2 784 || 2 760 || 2 681
|-
| style=text-align:left; | [[Rozhanovce]] || 2 062 || 2 255 || 2 591
|-
| style=text-align:left; | [[Drienovec]] || 1 752 || 2 126 || 2 366
|-
| style=text-align:left; | [[Seňa]] || 2 084 || 2 091 || 2 170
|-
| style=text-align:left; | [[Čečejovce]] || 1 899 || 2 048 || 2 113
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sady nad Torysou}} || 1 644 || 1 805 || 1 964
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ďurkov}} || 1 472 || 1 692 || 1 926
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Geča}} || 1 482 || 1 622 || 1 822
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malá Ida}} || 1 035 || 1 420 || 1 701
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bidovce}} || 1 150 || 1 371 || 1 629
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ruskov}} || 1 309 || 1 393 || 1 572
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nižná Myšľa}} || 1 304 || 1 610 || 1 568
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Perín-Chym}} || 1 506 || 1 407 || 1 532
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Haniska i Košice-okolie|Haniska}} || 1 390 || 1 451 || 1 494
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Slanec}} || 1 283 || 1 382 || 1 489
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Trstené pri Hornáde}} || 1 466 || 1 523 || 1 471
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kysak}} || 1 363 || 1 429 || 1 469
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ždaňa}} || 1 335 || 1 351 || 1 383
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mokrance}} || 1 321 || 1 366 || 1 367
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sokoľany}} || 1 080 || 1 267 || 1 361
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Košické Oľšany}} || 1 119 || 1 211 || 1 348
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Budimír}} || 890 || 1 042 || 1 288
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kokšov-Bakša}} || 1 057 || 1 098 || 1 251
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sokoľ}} || 806 || 1 025 || 1 250
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kostoľany nad Hornádom}}{{efn|name=2003b}} || || 1 202 || 1 247
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vtáčkovce}} || 721 || 935 || 1 243
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Buzica}} || 1 142 || 1 195 || 1 212
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kráľovce}} || 1 006 || 1 094 || 1 149
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kechnec}} || 876 || 1 125 || 1 137
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bohdanovce}} || 905 || 1 033 || 1 127
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Skároš}} || 1 013 || 1 113 || 1 108
|-
! Košice-okolie okres
!style=text-align:right; | 106 999
!style=text-align:right; | 119 227
!style=text-align:right; | 128 346
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="197/2000">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2000-197/casove-verzie
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 197/2000 Z. z.'' (Forskrift 197/2000 av 28.06.2000 om oppdeling av visse kommunar etc.)
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-11
}}</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Kosice-okolie]]
[[Kategori:Košice kraj|Kosice-okolie]]
b0f9rma91sit2sxdqtp1qo54cozv3w8
Michalovce okres
0
431810
3667738
3665841
2026-08-20T20:12:21Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667738
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Michalovce
| bilete = Zemplínske múzeum.jpg
| bilettekst = Museum for den historiske regionen [[Zemplín]] i Michalovce
| kart = Okres michalovce.png
| karttekst = Distriktet Michalovce okres innanfor regionen Košice kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Košice kraj
| hovudstad = [[Michalovce]]
| areal = 1019,20<ref name="Areal"/>
| folketal = 108954
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Michalovce okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Michalovce''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Košice kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den austlege delen av regionen og grenser i nord mot [[Prešov kraj]], i søraust mot [[Ukraina]]. Hovudsete er byen [[Michalovce]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 78 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bajany]]
*[[Bánovce nad Ondavou]]
*[[Beša i Michalovce|Beša]]
*[[Bracovce]]
*[[Budince]]
*[[Budkovce]]
*[[Čečehov]]
*[[Čičarovce]]
*[[Čierne Pole]]
*[[Drahňov]]
*[[Dúbravka i Michalovce|Dúbravka]]
*[[Falkušovce]]
*[[Hatalov]]
*[[Hažín]]
*[[Hnojné]]
*[[Klokočov i Michalovce|Klokočov]]
*[[Iňačovce]]
*[[Ižkovce]]
*[[Jastrabie pri Michalovciach]]
*[[Jovsa]]
*[[Kačanov]]
*[[Kaluža]]
*[[Kapušianske Kľačany]]
*[[Klokočov i Michalovce|Klokočov]]
*[[Krásnovce]]
*[[Krišovská Liesková]]
*[[Kusín]]
*[[Laškovce]]
*[[Lastomír]]
*[[Lesné]]
*[[Ložín]]
*[[Lúčky i Michalovce|Lúčky]]
*[[Malčice]]
*[[Malé Raškovce]]
*[[Markovce]]
*[[Maťovské Vojkovce]]
*'''[[Michalovce]]'''
*[[Moravany]]
*[[Nacina Ves]]
*[[Oborín]]
*[[Oreské i Michalovce|Oreské]]
*[[Palín]]
*[[Pavlovce nad Uhom]]
*[[Petrikovce]]
*[[Petrovce nad Laborcom]]
*[[Poruba pod Vihorlatom]]
*[[Pozdišovce]]
*[[Ptrukša]]
*[[Pusté Čemerné]]
*[[Rakovec nad Ondavou]]
*[[Ruská]]
*[[Šamudovce]]
*[[Senné i Michalovce|Senné]]
*[[Slavkovce]]
*[[Sliepkovce]]
*[[Staré]]
*'''[[Strážske]]'''
*[[Stretava]]
*[[Stretavka]]
*[[Suché]]
*[[Trhovište]]
*[[Trnava pri Laborci]]
*[[Tušice]]
*[[Tušická Nová Ves]]
*'''[[Veľké Kapušany]]'''
*[[Veľké Raškovce]]
*[[Veľké Slemence]]
*[[Vinné]]
*[[Vojany]]
*[[Voľa]]
*[[Vrbnica]]
*[[Vysoká nad Uhom]]
*[[Zalužice]]
*[[Závadka i Michalovce|Závadka]]
*[[Žbince]]
*[[Zbudza]]
*[[Zemplínska Široká]]
*[[Zemplínske Kopčany]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Michalovce]]''' || 39 948 || 40 027 || 36 704
|-
| style=text-align:left; | '''[[Veľké Kapušany]]''' || 9 760 || 9 406 || 8 799
|-
| style=text-align:left; | [[Pavlovce nad Uhom]] || 4 382 || 4 403 || 4 620
|-
| style=text-align:left; | '''[[Strážske]]''' || 4 474 || 4 416 || 4 277
|-
| style=text-align:left; | [[Trhovište]] || 1 703 || 1 882 || 2 090
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vinné}} || 1 608 || 1 692 || 1 965
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nacina Ves}} || 1 746 || 1 748 || 1 808
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Drahňov}} || 1 076 || 1 352 || 1 578
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Budkovce}} || 1 513 || 1 504 || 1 498
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malčice}} || 1 309 || 1 477 || 1 482
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pozdišovce}} || 1 221 || 1 260 || 1 334
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lastomír}} || 1 166 || 1 163 || 1 248
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vrbnica}} || 738 || 931 || 1 194
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zalužice}} || 1 135 || 1 143 || 1 186
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Petrovce nad Laborcom}} || 933 || 996 || 1 065
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Markovce}} || 760 || 895 || 1 058
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Moravany}} || 1 011 || 1 044 || 1 031
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žbince}} || 943 || 982 || 1 022
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rakovec nad Ondavou}} || 1 119 || 1 096 || 1 015
|-
! Michalovce okres
!style=text-align:right; | 109 121
!style=text-align:right; | 110 842
!style=text-align:right; | 108 954
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Michalovce]]
[[Kategori:Košice kraj|Michalovce]]
4ue6gvu489204s7a0aa296bb5n9r14g
Rožňava okres
0
431822
3667755
3665879
2026-08-20T20:12:35Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667755
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Rožňava
| bilete = Krasznahorkaváralja31.JPG
| bilettekst = Krásna Hôrka-borga nær landsbyen [[Krásnohorské Podhradie]]
| kart = Okres roznava.png
| karttekst = Distriktet Rožňava okres innanfor regionen Košice kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Košice kraj
| hovudstad = [[Rožňava]]
| areal = 1173,33<ref name="Areal"/>
| folketal = 59345
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Rožňava okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Rožňava''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Košice kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt vest i regionen, grenser i vest mot [[Banská Bystrica kraj]] og har ei kort grense mot [[Prešov kraj]] i nord. I sør ligg [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Rožňava]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 62 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Ardovo]]
*[[Betliar]]
*[[Bohúňovo]]
*[[Bôrka]]
*[[Brdárka]]
*[[Bretka]]
*[[Brzotín]]
*[[Čierna Lehota i Rožňava|Čierna Lehota]]
*[[Čoltovo]]
*[[Čučma]]
*[[Dedinky]]
*[[Dlhá Ves]]
*'''[[Dobšiná]]'''
*[[Drnava]]
*[[Gemerská Hôrka]]
*[[Gemerská Panica]]
*[[Gemerská Poloma]]
*[[Gočaltovo]]
*[[Gočovo]]
*[[Hanková]]
*[[Henckovce]]
*[[Honce]]
*[[Hrhov]]
*[[Hrušov i Rožňava|Hrušov]]
*[[Jablonov nad Turňou]]
*[[Jovice]]
*[[Kečovo]]
*[[Kobeliarovo]]
*[[Koceľovce]]
*[[Kováčová i Rožňava|Kováčová]]
*[[Krásnohorská Dlhá Lúka]]
*[[Krásnohorské Podhradie]]
*[[Kružná]]
*[[Kunova Teplica]]
*[[Lipovník i Rožňava|Lipovník]]
*[[Lúčka i Rožňava|Lúčka]]
*[[Markuška]]
*[[Meliata]]
*[[Nižná Slaná]]
*[[Ochtiná]]
*[[Pača]]
*[[Pašková]]
*[[Petrovo i Rožňava|Petrovo]]
*[[Plešivec]]
*[[Rakovnica]]
*[[Rejdová]]
*[[Rochovce]]
*[[Roštár]]
*[[Rozložná]]
*'''[[Rožňava]]'''
*[[Rožňavské Bystré]]
*[[Rudná]]
*[[Silica]]
*[[Silická Brezová]]
*[[Silická Jablonica]]
*[[Slavec]]
*[[Slavoška]]
*[[Slavošovce]]
*[[Štítnik]]
*[[Stratená]]
*[[Vlachovo]]
*[[Vyšná Slaná]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Rožňava]]''' || 19 261 || 19 706 || 17 569
|-
| style=text-align:left; | '''[[Dobšiná]]''' || 4 896 || 5 702 || 5 102
|-
| style=text-align:left; | [[Krásnohorské Podhradie]] || 2 359 || 2 575 || 2 793
|-
| style=text-align:left; | [[Plešivec]] || 2 447 || 2 405 || 2 225
|-
| style=text-align:left; | [[Gemerská Poloma]] || 1 975 || 2 056 || 1 945
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Slavošovce}} || 1 840 || 1 967 || 1 797
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Štítnik}} || 1 523 || 1 544 || 1 478
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brzotín}} || 1 238 || 1 316 || 1 336
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gemerská Hôrka}} || 1 329 || 1 338 || 1 288
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nižná Slaná}} || 1 186 || 1 210 || 1 204
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hrhov}} || 1 219 || 1 137 || 1 020
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Betliar}} || 1 012 || 931 || 923
|-
! Rožňava okres
!style=text-align:right; | 61 887
!style=text-align:right; | 63 351
!style=text-align:right; | 59 345
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Roznava]]
[[Kategori:Košice kraj|Roznava]]
l511zcpu3406tcd4ulymzm8xf6b0v9b
Sobrance okres
0
431829
3667763
3665936
2026-08-20T20:12:42Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667763
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Sobrance
| bilete = Ruská Bystrá, cerkiew, widok od frontu.jpg
| bilettekst = Gammal trekyrkje i {{ikkjeraud|Ruská Bystrá}}
| kart = Okres sobrance.png
| karttekst = Distriktet Sobrance okres innanfor regionen Košice kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Košice kraj
| hovudstad = [[Sobrance]]
| areal = 538,15<ref name="Areal"/>
| folketal = 22440
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Sobrance okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Sobrance''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Košice kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt aust i regionen og grenser mot [[Prešov kraj]] i nord og mot [[Ukraina]] i aust. Hovudsete er byen [[Sobrance]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 47 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Baškovce i Sobrance|Baškovce]]
*[[Beňatina]]
*[[Bežovce]]
*[[Blatná Polianka]]
*[[Blatné Remety]]
*[[Blatné Revištia]]
*[[Bunkovce]]
*[[Choňkovce]]
*[[Fekišovce]]
*[[Hlivištia]]
*[[Horňa]]
*[[Husák]]
*[[Inovce]]
*[[Jasenov i Sobrance|Jasenov]]
*[[Jenkovce]]
*[[Kolibabovce]]
*[[Koňuš]]
*[[Koromľa]]
*[[Krčava]]
*[[Kristy]]
*[[Lekárovce]]
*[[Nižná Rybnica]]
*[[Nižné Nemecké]]
*[[Orechová]]
*[[Ostrov i Sobrance|Ostrov]]
*[[Petrovce i Sobrance|Petrovce]]
*[[Pinkovce]]
*[[Podhoroď]]
*[[Porostov]]
*[[Porúbka i Sobrance|Porúbka]]
*[[Priekopa]]
*[[Remetské Hámre]]
*[[Ruská Bystrá]]
*[[Ruskovce i Sobrance|Ruskovce]]
*[[Ruský Hrabovec]]
*[[Sejkov]]
*'''[[Sobrance]]'''
*[[Svätuš]]
*[[Tašuľa]]
*[[Tibava]]
*[[Úbrež]]
*[[Veľké Revištia]]
*[[Vojnatina]]
*[[Vyšná Rybnica]]
*[[Vyšné Nemecké]]
*[[Vyšné Remety]]
*[[Záhor]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Sobrance]]''' || 6 262 || 5 981 || 5 875
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Úbrež}} || 641 || 690 || 1 022
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bežovce}} || 1 039 || 1 023 || 970
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lekárovce}} || 1 047 || 959 || 870
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Záhor}} || 742 || 667 || 656
|-
! Sobrance okres
!style=text-align:right; | 23 776
!style=text-align:right; | 22 933
!style=text-align:right; | 22 440
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Sobrance]]
[[Kategori:Košice kraj|Sobrance]]
aczrxy82q1j48v6256nw0ild6yurk9n
Spišská Nová Ves okres
0
431833
3667764
3665889
2026-08-20T20:12:44Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667764
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Spišská Nová Ves
| bilete = Spissky hrad west.jpg
| bilettekst = Spiš-borga sett frå vest
| kart = Okres spisska.png
| karttekst = Distriktet Spišská Nová Ves okres innanfor regionen Košice kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Košice kraj
| hovudstad = [[Spišská Nová Ves]]
| areal = 587,45<ref name="Areal"/>
| folketal = 98706
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Spišská Nová Ves okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Spišská Nová Ves''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Košice kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nordvest i regionen og grenser mot [[Prešov kraj]] i nord. Hovudsete er byen [[Spišská Nová Ves]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 36 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Arnutovce]]
*[[Betlanovce]]
*[[Bystrany]]
*[[Chrasť nad Hornádom]]
*[[Danišovce]]
*[[Harichovce]]
*[[Hincovce]]
*[[Hnilčík]]
*[[Hnilec i Spišská Nová Ves|Hnilec]]
*[[Hrabušice]]
*[[Iliašovce]]
*[[Jamník i Spišská Nová Ves|Jamník]]
*[[Kaľava]]
*[[Kolinovce]]
*'''[[Krompachy]]
*[[Letanovce]]
*[[Lieskovany]]
*[[Markušovce]]
*[[Matejovce nad Hornádom]]
*[[Mlynky]]
*[[Odorín]]
*[[Olcnava]]
*[[Oľšavka i Spišská Nová Ves|Oľšavka]]
*[[Poráč]]
*[[Rudňany]]
*[[Slatvina]]
*[[Slovinky]]
*[[Smižany]]
*'''[[Spišská Nová Ves]]
*[[Spišské Tomášovce]]
*'''[[Spišské Vlachy]]
*[[Spišský Hrušov]]
*[[Teplička]]
*[[Vítkovce]]
*[[Vojkovce]]
*[[Žehra]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Spišská Nová Ves]]''' || 39 193 || 38 045 || 35 431
|-
| style=text-align:left; | [[Smižany]] || 7 847 || 8 629 || 8 838
|-
| style=text-align:left; | '''[[Krompachy]]''' || 8 812 || 8 758 || 8 739
|-
| style=text-align:left; | [[Markušovce]] || 3 243 || 3 988 || 4 624
|-
| style=text-align:left; | [[Bystrany]] || 2 523 || 3 188 || 3 824
|-
| style=text-align:left; | '''[[Spišské Vlachy]]''' || 3 518 || 3 610 || 3 387
|-
| style=text-align:left; | [[Žehra]] || 1 516 || 2 099 || 2 602
|-
| style=text-align:left; | [[Hrabušice]] || 2 173 || 2 378 || 2 583
|-
| style=text-align:left; | [[Letanovce]] || 1 933 || 2 151 || 2 265
|-
| style=text-align:left; | [[Spišské Tomášovce]] || 1 517 || 1 734 || 2 110
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Harichovce}} || 1 679 || 1 829 || 1 842
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Slovinky}} || 1 867 || 1 917 || 1 794
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Spišský Hrušov}} || 1 251 || 1 250 || 1 286
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jamník i Spišská Nová Ves|Jamník}} || 1 054 || 1 123 || 1 179
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Teplička}} || 1 082 || 1 167 || 1 157
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Olcnava}} || 973 || 1 040 || 1 040
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Iliašovce}} || 962 || 963 || 1 006
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Poráč}} || 1 036 || 1 009 || 1 006
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Odorín}} || 872 || 940 || 1 005
|-
! Spišská Nová Ves okres
!style=text-align:right; | 93 516
!style=text-align:right; | 97 593
!style=text-align:right; | 98 706
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Spisska Nova Ves]]
[[Kategori:Košice kraj|Spisska Nova Ves]]
29nmv61ly9kc1esya1egafk55o302mo
Trebišov okres
0
431855
3667769
3665947
2026-08-20T20:12:48Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667769
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Trebišov
| bilete = Trebisov Andrassyovsky kastiel (Mausoleum)-04.JPG
| bilettekst = Andrássy-mausoleet i Trebišov, bygd for statsmannen [[Gyula Andrássy]]
| kart = Okres trebisov.png
| karttekst = Distriktet Trebišov okres innanfor regionen Košice kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Košice kraj
| hovudstad = [[Trebišov]]
| areal = 1073,45<ref name="Areal"/>
| folketal = 103687
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Trebišov okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Trebišov''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Košice kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg aust for Košice og grenser mot [[Prešov kraj]] i nord og mot [[Ungarn]] i søraust. Distiktet har òg ei kort grense mot [[Ukraina]] i aust. Hovudsete er byen [[Trebišov]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 82 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bačka i Trebišov|Bačka]]
*[[Bačkov]]
*[[Bara i Trebišov|Bara]]
*[[Biel]]
*[[Boľ]]
*[[Borša]]
*[[Boťany]]
*[[Brehov]]
*[[Brezina]]
*[[Byšta]]
*[[Cejkov]]
*[[Čeľovce]]
*[[Čerhov]]
*[[Černochov]]
*[[Čierna]]
*'''[[Čierna nad Tisou]]'''
*[[Dargov]]
*[[Dobrá]]
*[[Dvorianky]]
*[[Egreš]]
*[[Hraň]]
*[[Hrčeľ]]
*[[Hriadky]]
*[[Kašov]]
*[[Kazimír]]
*[[Klin nad Bodrogom]]
*[[Kožuchov]]
*'''[[Kráľovský Chlmec]]'''
*[[Kravany i Trebišov|Kravany]]
*[[Kuzmice i Trebišov|Kuzmice]]
*[[Kysta]]
*[[Ladmovce]]
*[[Lastovce]]
*[[Leles]]
*[[Luhyňa]]
*[[Malá Tŕňa]]
*[[Malé Ozorovce]]
*[[Malé Trakany]]
*[[Malý Horeš]]
*[[Malý Kamenec]]
*[[Michaľany]]
*[[Nižný Žipov]]
*[[Novosad]]
*[[Nový Ruskov]]
*[[Parchovany]]
*[[Plechotice]]
*[[Poľany]]
*[[Pribeník]]
*[[Rad i Trebišov|Rab]]
*'''[[Sečovce]]'''
*[[Sirník]]
*[[Slivník]]
*[[Slovenské Nové Mesto]]
*[[Soľnička]]
*[[Somotor]]
*[[Stanča]]
*[[Stankovce]]
*[[Strážne]]
*[[Streda nad Bodrogom]]
*[[Svinice]]
*[[Svätá Mária]]
*[[Svätuše]]
*'''[[Trebišov]]'''
*[[Trnávka i Trebišov|Trnávka]]
*[[Veľaty]]
*[[Veľká Tŕňa]]
*[[Veľké Ozorovce]]
*[[Veľké Trakany]]
*[[Veľký Horeš]]
*[[Veľký Kamenec]]
*[[Viničky]]
*[[Višňov]]
*[[Vojčice]]
*[[Vojka i Trebišov|Vojka]]
*[[Zatín]]
*[[Zbehňov]]
*[[Zemplín]]
*[[Zemplínska Nová Ves]]
*[[Zemplínska Teplica]]
*[[Zemplínske Hradište]]
*[[Zemplínske Jastrabie]]
*[[Zemplínsky Branč]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Trebišov]]''' || 22 342 || 24 401 || 23 213
|-
| style=text-align:left; | '''[[Sečovce]]''' || 7 819 || 8 236 || 8 526
|-
| style=text-align:left; | '''[[Kráľovský Chlmec]]''' || 8 031 || 7 698 || 7 489
|-
| style=text-align:left; | '''[[Čierna nad Tisou]]''' || 4 645 || 3 885 || 3 586
|-
| style=text-align:left; | [[Streda nad Bodrogom]] || 2 459 || 2 239 || 2 277
|-
| style=text-align:left; | [[Vojčice]] || 2 021 || 2 200 || 2 139
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Parchovany}} || 1 887 || 1 946 || 1 966
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Leles}} || 1 900 || 1 782 || 1 889
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zemplínska Teplica}} || 1 384 || 1 551 || 1 796
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Michaľany}} || 1 749 || 1 918 || 1 744
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kuzmice i Trebišov|Kuzmice}} || 1 600 || 1 692 || 1 704
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hraň}} || 1 567 || 1 606 || 1 586
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľké Trakany}} || 1 344 || 1 425 || 1 495
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nižný Žipov}} || 1 274 || 1 447 || 1 445
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Somotor}} || 1 679 || 1 571 || 1 389
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Biel}} || 1 353 || 1 474 || 1 352
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lastovce}} || 1 018 || 1 096 || 1 250
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Boťany}} || 1 201 || 1 256 || 1 193
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Cejkov}} || 1 239 || 1 200 || 1 171
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Borša}} || 1 298 || 1 214 || 1 146
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zemplínske Hradište}} || 1 201 || 1 154 || 1 128
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malé Trakany}} || 1 054 || 1 156 || 1 124
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Slovenské Nové Mesto}} || 1 072 || 1 086 || 1 100
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malý Horeš}} || 1 149 || 1 112 || 1 091
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hrčeľ}} || 787 || 901 || 1 052
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Horeš}} || 1 005 || 1 048 || 1 022
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Novosad}} || 988 || 1 018 || 1 017
|-
! Trebišov okres
!style=text-align:right; | 103 779
!style=text-align:right; | 106 072
!style=text-align:right; | 103 687
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Trebišsov]]
[[Kategori:Košice kraj|Trebisov]]
l7y9wwb8056cvhirgeppvrqz35pcxe5
Komárno okres
0
431865
3667727
3666308
2026-08-20T20:12:05Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667727
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Komárno okres
| andre namn = okres Komárno
| bilete = Komárno 4.JPG
| bilettekst = Sentralt torg i Komárno
| kart = Okres komarno.png
| karttekst = Distriktet Komárno okres innanfor regionen Nitra kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Nitra kraj
| hovudstad = [[Komárno]]
| areal = 1100,14<ref name="Areal"/>
| folketal = 100952
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Komárno okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Komárno''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sør i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]], i sør mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Komárno]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 41 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bajč]]
*[[Bátorove Kosihy]]
*[[Bodza]]
*[[Bodzianske Lúky]]
*[[Brestovec i Komárno|Brestovec]]
*[[Búč]]
*[[Čalovec]]
*[[Chotín]]
*[[Číčov]]
*[[Dedina Mládeže]]
*[[Dulovce]]
*[[Holiare]]
*'''[[Hurbanovo]]'''
*[[Imeľ]]
*[[Iža]]
*[[Kameničná]]
*[[Klížska Nemá]]
*'''[[Kolárovo]]'''
*'''[[Komárno]]'''
*[[Kravany nad Dunajom]]
*[[Lipové]]
*[[Marcelová]]
*[[Martovce]]
*[[Moča]]
*[[Modrany]]
*[[Mudroňovo]]
*'''[[Nesvady]]'''
*[[Okoličná na Ostrove]]
*[[Patince]]
*[[Pribeta]]
*[[Radvaň nad Dunajom]]
*[[Sokolce]]
*[[Šrobárová]]
*[[Svätý Peter]]
*[[Tôň]]
*[[Trávnik]]
*[[Veľké Kosihy]]
*[[Virt]]
*[[Vrbová nad Váhom]]
*[[Zemianska Olča]]
*[[Zlatná na Ostrove]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Komárno]]''' || 37 366 || 34 349 || 32 967
|-
| style=text-align:left; | '''[[Kolárovo]]''' || 10 823 || 10 696 || 10 572
|-
| style=text-align:left; | '''[[Hurbanovo]]''' || 8 153 || 7 751 || 7 467
|-
| style=text-align:left; | '''[[Nesvady]]''' || 5 014 || 5 068 || 5 014
|-
| style=text-align:left; | [[Marcelová]] || 3 822 || 3 751 || 3 802
|-
| style=text-align:left; | [[Bátorove Kosihy]] || 3 514 || 3 415 || 3 323
|-
| style=text-align:left; | [[Pribeta]] || 3 137 || 2 974 || 2 745
|-
| style=text-align:left; | [[Svätý Peter]] || 2 621 || 2 734 || 2 735
|-
| style=text-align:left; | [[Zlatná na Ostrove]] || 2 566 || 2 404 || 2 428
|-
| style=text-align:left; | [[Zemianska Olča]] || 2 627 || 2 462 || 2 317
|-
| style=text-align:left; | [[Imeľ]] || 2 227 || 2 054 || 1 982
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kameničná}} || 1 793 || 1 929 || 1 934
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Iža}} || 1 589 || 1 643 || 1 781
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dulovce}} || 1 868 || 1 813 || 1 648
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Okoličná na Ostrove}} || 1 461 || 1 521 || 1 440
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Chotín}} || 1 448 || 1 383 || 1 375
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Modrany}} || 1 445 || 1 462 || 1 315
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Číčov}} || 1 397 || 1 292 || 1 231
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bajč}} || 1 219 || 1 242 || 1 223
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sokolce}} || 1 275 || 1 218 || 1 203
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Búč}} || 1 243 || 1 190 || 1 148
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Moča}} || 1 194 || 1 151 || 1 132
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čalovec}} || 1 172 || 1 197 || 1 114
|-
! Komárno okres
!style=text-align:right; | 108 556
!style=text-align:right; | 103 995
!style=text-align:right; | 100 952
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Komarno]]
[[Kategori:Nitra kraj|Komarno]]
q43nqzrjie1n7ww8hm88ojqhtt6x4u5
Levice okres
0
431883
3667731
3666309
2026-08-20T20:12:15Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667731
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Levice okres
| andre namn = okres Levice
| bilete = Hrad Levice (Léva vára).jpg
| bilettekst = Levice-borga
| kart = Okres levice.png
| karttekst = Distriktet Levice okres innanfor regionen Nitra kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Nitra kraj
| hovudstad = [[Levice]]
| areal = 1551,12<ref name="Areal"/>
| folketal = 110469
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Levice okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Levice''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg aust i regionen og grenser i aust mot [[Banská Bystrica kraj]], i sør mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Levice]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 89 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bajka]]
*[[Bátovce]]
*[[Beša i Levice|Beša]]
*[[Bielovce]]
*[[Bohunice i Levice|Bohunice]]
*[[Bory]]
*[[Brhlovce]]
*[[Čajkov]]
*[[Čaka]]
*[[Čata]]
*[[Demandice]]
*[[Devičany]]
*[[Dolná Seč]]
*[[Dolné Semerovce]]
*[[Dolný Pial]]
*[[Domadice]]
*[[Drženice]]
*[[Farná]]
*[[Hokovce]]
*[[Hontianska Vrbica]]
*[[Hontianske Trsťany]]
*[[Horná Seč]]
*[[Horné Semerovce]]
*[[Horné Turovce]]
*[[Horný Pial]]
*[[Hrkovce]]
*[[Hronovce]]
*[[Hronské Kľačany]]
*[[Hronské Kosihy]]
*[[Iňa]]
*[[Ipeľské Úľany]]
*[[Ipeľský Sokolec]]
*[[Jabloňovce]]
*[[Jesenské i Levice|Jesenské]]
*[[Jur nad Hronom]]
*[[Kalná nad Hronom]]
*[[Keť]]
*[[Kozárovce]]
*[[Krškany]]
*[[Kubáňovo]]
*[[Kukučínov]]
*[[Kuraľany]]
*'''[[Levice]]'''
*[[Lok i Levice|Lok]]
*[[Lontov]]
*[[Lula i Levice|Lula]]
*[[Málaš]]
*[[Malé Kozmálovce]]
*[[Malé Ludince]]
*[[Mýtne Ludany]]
*[[Nová Dedina]]
*[[Nový Tekov]]
*[[Nýrovce]]
*[[Ondrejovce]]
*[[Pastovce]]
*[[Pečenice]]
*[[Plášťovce]]
*[[Plavé Vozokany]]
*[[Podlužany i Levice|Podlužany]]
*[[Pohronský Ruskov]]
*[[Pukanec]]
*[[Rybník i Levice|Rybník]]
*'''[[Šahy]]'''
*[[Šalov]]
*[[Santovka]]
*[[Šarovce]]
*[[Sazdice]]
*[[Sikenica]]
*[[Slatina i Levice|Slatina]]
*[[Starý Hrádok]]
*[[Starý Tekov]]
*[[Tehla]]
*[[Tekovské Lužany]]
*[[Tekovský Hrádok]]
*'''[[Tlmače]]'''
*[[Tupá]]
*[[Turá]]
*[[Uhliská]]
*[[Veľké Kozmálovce]]
*[[Veľké Ludince]]
*[[Veľké Turovce]]
*[[Veľký Ďur]]
*[[Vyškovce nad Ipľom]]
*[[Vyšné nad Hronom]]
*[[Zalaba]]
*[[Zbrojníky]]
*'''[[Želiezovce]]'''
*[[Žemberovce]]
*[[Žemliare]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Levice]]''' || 36 538 || 34 844 || 31 974
|-
| style=text-align:left; | '''[[Šahy]]''' || 8 061 || 7 624 || 7 267
|-
| style=text-align:left; | '''[[Želiezovce]]''' || 7 522 || 7 186 || 6 756
|-
| style=text-align:left; | '''[[Tlmače]]''' || 4 305 || 3 823 || 3 637
|-
| style=text-align:left; | [[Tekovské Lužany]] || 2 926 || 2 907 || 2 843
|-
| style=text-align:left; | [[Kozárovce]] || 1 902 || 1 998 || 2 082
|-
| style=text-align:left; | [[Kalná nad Hronom]] || 2 073 || 2 022 || 2 073
|-
| style=text-align:left; | [[Pukanec]] || 2 155 || 1 990 || 1 777
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šarovce}} || 1 621 || 1 654 || 1 606
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Plášťovce}} || 1 735 || 1 638 || 1 504
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Starý Tekov}} || 1 479 || 1 428 || 1 495
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hronovce}} || 1 470 || 1 498 || 1 486
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľké Ludince}} || 1 682 || 1 565 || 1 464
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nová Dedina}} || 1 565 || 1 554 || 1 456
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rybník i Levice|Rybník}} || 1 403 || 1 399 || 1 406
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hronské Kľačany}} || 1 468 || 1 463 || 1 401
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Farná}} || 1 450 || 1 307 || 1 349
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Ďur}} || 1 305 || 1 247 || 1 319
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pohronský Ruskov}} || 1 326 || 1 286 || 1 241
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žemberovce}} || 1 243 || 1 265 || 1 229
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bátovce}} || 1 077 || 1 074 || 1 184
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čata}} || 1 207 || 1 074 || 1 085
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lok i Levice|Lok}} || 1 015 || 1 022 || 1 073
|-
! Levice okres
!style=text-align:right; | 120 021
!style=text-align:right; | 115 367
!style=text-align:right; | 110 469
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Levice]]
[[Kategori:Nitra kraj|Levice]]
cv5hugz0hucl6nyb3vviujavo69ap80
Nitra okres
0
431896
3667741
3666310
2026-08-20T20:12:24Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667741
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Nitra okres
| andre namn = okres Nitra
| bilete = Nitra - Panorama 01.JPG
| bilettekst = Utsyn over gamlebyen i Nitra
| kart = Okres nitra.png
| karttekst = Distriktet Nitra okres innanfor regionen Nitra kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Nitra kraj
| hovudstad = [[Nitra]]
| areal = 1551,12<ref name="Areal"/>
| folketal = 164788
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Nitra okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Nitra''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nordvest i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]]. Hovudsete er byen [[Nitra]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 62 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Alekšince]]
*[[Báb i Nitra|Báb]]
*[[Babindol]]
*[[Bádice]]{{efn|name=2003a|Skild ut frå {{ikkjeraud|Podhorany i Nitra|Podhorany}} med verknad frå 13.12.2002<ref name ="583/2001"/>}}
*[[Branč]]
*[[Čab]]
*[[Cabaj-Čápor]]
*[[Čakajovce]]
*[[Čechynce]]
*[[Čeľadice]]
*[[Čifáre]]
*[[Dolné Lefantovce]]{{efn|name=2003b|Skild ut frå den tidlegare kommunen {{ikkjeraud|Lefantovce}} med verknad frå 01.01.2003<ref name ="197/2000"/>}}
*[[Dolné Obdokovce]]
*[[Golianovo]]
*[[Horné Lefantovce]]{{efn|name=2003b}}
*[[Hosťová]]
*[[Hruboňovo]]
*[[Ivanka pri Nitre]]
*[[Jarok i Nitra|Jarok]]
*[[Jelenec]]
*[[Jelšovce]]
*[[Kapince]]
*[[Klasov]]
*[[Kolíňany]]
*[[Lehota]]
*[[Lúčnica nad Žitavou]]
*[[Ľudovítová]]
*[[Lukáčovce]]
*[[Lužianky]]
*[[Malé Chyndice]]
*[[Malé Zálužie]]
*[[Malý Cetín]]
*[[Malý Lapáš]]
*[[Melek]]
*[[Mojmírovce]]
*'''[[Nitra]]'''{{efn|name=2003c|{{ikkjeraud|Štitáre}} blei skild ut med verknad frå 13.12.2002<ref name ="583/2001"/>}}
*[[Nitrianske Hrnčiarovce]]
*[[Nová Ves nad Žitavou]]
*[[Nové Sady]]
*[[Paňa]]
*[[Podhorany i Nitra|Podhorany]]{{efn|name=2003d|{{ikkjeraud|Bádice}} blei skild ut med verknad frå 13.12.2002<ref name ="583/2001"/>}}
*[[Pohranice]]
*[[Poľný Kesov]]
*[[Rišňovce]]
*[[Rumanová]]
*[[Štefanovičová]]
*[[Štitáre]]{{efn|name=2003e|Skild ut frå [[Nitra]] med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}
*[[Šurianky]]
*[[Svätoplukovo]]
*[[Tajná]]
*[[Telince]]
*[[Veľká Dolina]]
*[[Veľké Chyndice]]
*[[Veľké Zálužie]]
*[[Veľký Cetín]]
*[[Veľký Lapáš]]
*[[Vinodol i Nitra|Vinodol]]
*'''[[Vráble]]'''
*[[Výčapy-Opatovce]]
*[[Zbehy]]
*[[Žirany]]
*[[Žitavce]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Nitra]]'''{{efn|name=2003c}} || 87 285 || 78 916 || 78 489
|-
| style=text-align:left; | '''[[Vráble]]''' || 9 493 || 8 970 || 8 593
|-
| style=text-align:left; | [[Veľké Zálužie]] || 3 881 || 4 101 || 4 350
|-
| style=text-align:left; | [[Cabaj-Čápor]] || 3 424 || 3 851 || 4 295
|-
| style=text-align:left; | [[Lužianky]] || 2 477 || 2 749 || 3 060
|-
| style=text-align:left; | [[Mojmírovce]] || 2 694 || 2 838 || 2 922
|-
| style=text-align:left; | [[Ivanka pri Nitre]] || 2 299 || 2 420 || 2 868
|-
| style=text-align:left; | [[Lehota]] || 1 819 || 2 090 || 2 382
|-
| style=text-align:left; | [[Zbehy]] || 2 101 || 2 234 || 2 222
|-
| style=text-align:left; | [[Výčapy-Opatovce]] || 2 118 || 2 156 || 2 197
|-
| style=text-align:left; | [[Nitrianske Hrnčiarovce]] || 1 753 || 1 921 || 2 196
|-
| style=text-align:left; | [[Branč]] || 2 015 || 2 174 || 2 168
|-
| style=text-align:left; | [[Rišňovce]] || 1 912 || 2 076 || 2 096
|-
| style=text-align:left; | [[Jelenec]] || 1 942 || 2 033 || 2 075
|-
| style=text-align:left; | [[Jarok i Nitra|Jarok]] || 1 724 || 1 889 || 2 065
|-
| style=text-align:left; | [[Vinodol i Nitra|Vinodol]] || 1 851 || 1 932 || 2 061
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Golianovo}} || 1 138 || 1 364 || 1 892
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Lapáš}} || 1 133 || 1 113 || 1 887
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Alekšince}} || 1 664 || 1 673 || 1 699
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Cetín}} || 1 724 || 1 604 || 1 626
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kolíňany}} || 1 444 || 1 570 || 1 551
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Klasov}} || 1 259 || 1 241 || 1 426
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Svätoplukovo}} || 1 286 || 1 310 || 1 368
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žirany}} || 1 287 || 1 355 || 1 360
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nová Ves nad Žitavou}} || 1 294 || 1 333 || 1 338
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nové Sady}} || 1 320 || 1 288 || 1 296
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čechynce}} || 1 024 || 1 050 || 1 255
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malý Lapáš}} || 365 || 539 || 1 206
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Báb i Nitra| i Nitra|Báb}} || 957 || 1 035 || 1 195
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lukáčovce}} || 1 021 || 1 111 || 1 167
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čakajovce}} || 1 102 || 1 112 || 1 163
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolné Obdokovce}} || 1 159 || 1 188 || 1 140
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pohranice}} || 1 065 || 1 074 || 1 112
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Podhorany i Nitra|Podhorany}}{{efn|name=2003d}} || 1 395 || 1 078 || 1 085
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čeľadice}} || 746 || 914 || 1 078
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Štitáre}}{{efn|name=2003e}} || || 707 || 1 028
|-
! Nitra okres
!style=text-align:right; | 163 540
!style=text-align:right; | 159 143
!style=text-align:right; | 164 788
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="197/2000">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2000-197/casove-verzie
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 197/2000 Z. z.'' (Forskrift 197/2000 av 28.06.2000 om oppdeling av visse kommunar etc.)
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-11
}}</ref>
<ref name ="583/2001">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.)
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-13
}}</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Nitra]]
[[Kategori:Nitra kraj|Nitra]]
mg6tp0emf3xrr0rhyz7zoanhwttju3c
Nové Zámky okres
0
431933
3667743
3666119
2026-08-20T20:12:26Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667743
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| andre namn = okres Nové Zámky
| bilete = Esztergom Panorama 3.jpg
| bilettekst = Utsyn over [[Donau]] mot byen [[Štúrovo]]
| kart = Okres zamky.png
| karttekst = Distriktet Nové Zámky okres innanfor regionen Nitra kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Nitra kraj
| hovudstad = [[Nové Zámky]]
| areal = 1347,03<ref name="Areal"/>
| folketal = 138168
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Nové Zámky okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Nové Zámky''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sør i regionen og grenser i sør mot [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Nové Zámky]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 62 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Andovce]]
*[[Bajtava]]
*[[Bánov]]
*[[Bardoňovo]]
*[[Belá i Nové Zámky|Belá]]
*[[Bešeňov]]
*[[Bíňa]]
*[[Branovo]]
*[[Bruty]]
*[[Čechy i Nové Zámky|Čechy]]
*[[Černík]]
*[[Chľaba]]
*[[Dedinka]]
*[[Dolný Ohaj]]
*[[Dubník]]
*[[Dvory nad Žitavou]]
*[[Gbelce]]
*[[Hul i Nové Zámky|Hul]]
*[[Jasová]]
*[[Jatov]]
*[[Kamenica nad Hronom]]
*[[Kamenín]]
*[[Kamenný Most]]
*[[Kmeťovo]]
*[[Kolta]]
*[[Komjatice]]
*[[Komoča]]
*[[Leľa]]
*[[Lipová i Nové Zámky|Lipová]]
*[[Ľubá]]
*[[Malá nad Hronom]]
*[[Malé Kosihy]]
*[[Maňa]]
*[[Michal nad Žitavou]]
*[[Mojzesovo]]
*[[Mužla]]
*[[Nána i Nové Zámky|Nána]]
*[[Nová Vieska]]
*'''[[Nové Zámky]]'''
*[[Obid]]
*[[Palárikovo]]
*[[Pavlová]]
*[[Podhájska]]
*[[Pozba]]
*[[Radava]]
*[[Rastislavice]]
*[[Rúbaň]]
*[[Salka]]
*[[Šarkan]]
*[[Semerovo]]
*[[Sikenička]]
*[[Strekov]]
*'''[[Štúrovo]]'''
*'''[[Šurany]]'''
*[[Svodín]]
*[[Trávnica]]
*[[Tvrdošovce]]
*[[Úľany nad Žitavou]]
*[[Veľké Lovce]]
*[[Veľký Kýr]]
*[[Vlkas]]
*[[Zemné]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Nové Zámky]]''' || 42 262 || 39 646 || 37 791
|-
| style=text-align:left; | '''[[Štúrovo]]''' || 11 708 || 10 919 || 9 777
|-
| style=text-align:left; | '''[[Šurany]]''' || 10 491 || 10 177 || 9 562
|-
| style=text-align:left; | [[Tvrdošovce]] || 5 120 || 5 188 || 5 183
|-
| style=text-align:left; | [[Dvory nad Žitavou]] || 5 138 || 5 164 || 4 999
|-
| style=text-align:left; | [[Palárikovo]] || 4 359 || 4 341 || 4 272
|-
| style=text-align:left; | [[Komjatice]] || 4 207 || 4 287 || 4 223
|-
| style=text-align:left; | [[Bánov]] || 3 767 || 3 730 || 3 697
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Kýr]] || 3 190 || 3 008 || 2 980
|-
| style=text-align:left; | [[Svodín]] || 2 649 || 2 574 || 2 412
|-
| style=text-align:left; | [[Zemné]] || 2 201 || 2 281 || 2 136
|-
| style=text-align:left; | [[Gbelce]] || 2 311 || 2 218 || 2 123
|-
| style=text-align:left; | [[Maňa]] || 2 108 || 2 112 || 2 004
|-
| style=text-align:left; | [[Strekov]] || 2 233 || 2 086 || 1 926
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mužla}} || 1 937 || 1 923 || 1 912
|-
| style=text-align:left; | [[Veľké Lovce]] || 2 121 || 1 955 || 1 803
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Andovce}} || 1 224 || 1 358 || 1 623
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bešeňov}} || 1 723 || 1 695 || 1 621
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dubník}} || 1 775 || 1 695 || 1 576
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Úľany nad Žitavou}} || 1 546 || 1 542 || 1 533
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lipová i Nové Zámky|Lipová}} || 1 592 || 1 560 || 1 524
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolný Ohaj}} || 1 671 || 1 600 || 1 505
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenín}} || 1 529 || 1 523 || 1 479
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bíňa}} || 1 438 || 1 464 || 1 433
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mojzesovo}} || 1 380 || 1 338 || 1 346
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Semerovo}} || 1 308 || 1 452 || 1 332
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenica nad Hronom}} || 1 300 || 1 365 || 1 269
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kolta}} || 1 438 || 1 407 || 1 257
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hul}} || 1 229 || 1 220 || 1 212
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nána}} || 1 162 || 1 180 || 1 198
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jasová}} || 1 204 || 1 211 || 1 151
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Obid}} || 1 165 || 1 174 || 1 141
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Podhájska}} || 1 196 || 1 062 || 1 077
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenný Most}} || 1 034 || 1 034 || 1 060
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Černík}} || 1 003 || 1 013 || 1 048
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Trávnica}} || 1 248 || 1 129 || 1 032
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Salka}} || 1 075 || 1 052 || 974
|-
! Nové Zámky okres
!style=text-align:right; | 149 594
!style=text-align:right; | 144 417
!style=text-align:right; | 138 168
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Nove Zamky]]
[[Kategori:Nitra kraj|Nove Zamky]]
esoqeboj12hd64je33eq4gf1eep1pzt
Šaľa okres
0
431951
3667758
3666311
2026-08-20T20:12:38Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667758
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Šaľa okres
| andre namn = okres Šaľa
| bilete = Šaľa kaštieľ 01.jpg
| bilettekst = Herskapshus frå 1500-talet i [[Šaľa]]
| kart = Okres sala.png
| karttekst = Distriktet Šaľa okres innanfor regionen Nitra kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Nitra kraj
| hovudstad = [[Šaľa]]
| areal = 355,90<ref name="Areal"/>
| folketal = 51477
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Šaľa okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Šaľa''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg vest i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]]. Hovudsete er byen [[Šaľa]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 13 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Diakovce]]
*[[Dlhá nad Váhom]]
*[[Hájske]]
*[[Horná Kráľová]]
*[[Kráľová nad Váhom]]
*[[Močenok]]
*[[Neded]]
*'''[[Šaľa]]'''
*[[Selice]]
*[[Tešedíkovo]]
*[[Trnovec nad Váhom]]
*[[Vlčany]]
*[[Žihárec]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Šaľa]]''' || 24 564 || 23 554 || 21 183
|-
| style=text-align:left; | [[Močenok]] || 4 338 || 4 283 || 4 356
|-
| style=text-align:left; | [[Tešedíkovo]] || 3 700 || 3 716 || 3 719
|-
| style=text-align:left; | [[Vlčany]] || 3 394 || 3 328 || 3 220
|-
| style=text-align:left; | [[Neded]] || 3 177 || 3 301 || 3 215
|-
| style=text-align:left; | [[Selice]] || 2 832 || 2 859 || 2 872
|-
| style=text-align:left; | [[Trnovec nad Váhom]] || 2 541 || 2 652 || 2 784
|-
| style=text-align:left; | [[Diakovce]] || 2 187 || 2 204 || 2 381
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horná Kráľová}} || 1 916 || 1 881 || 1 866
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kráľová nad Váhom}} || 1 531 || 1 691 || 1 828
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žihárec}} || 1 592 || 1 638 || 1 794
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hájske}} || 1 333 || 1 314 || 1 346
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dlhá nad Váhom}} || 895 || 865 || 913
|-
! Šaľa okres
!style=text-align:right; | 54 000
!style=text-align:right; | 53 286
!style=text-align:right; | 51 477
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Sala]]
[[Kategori:Nitra kraj|Sala]]
80ggym684bc4ah4u2klgcakz5n9wl4p
Topoľčany okres
0
431961
3667768
3666312
2026-08-20T20:12:47Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667768
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Topoľčany okres
| andre namn = okres Topoľčany
| bilete = Topoľčiansky hrad (2016).jpg
| bilettekst = Borgruin i [[Topoľčany]]
| kart = Okres topolcany.png
| karttekst = Distriktet Topoľčany okres innanfor regionen Nitra kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Nitra kraj
| hovudstad = [[Topoľčany]]
| areal = 597,62<ref name="Areal"/>
| folketal = 70877
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Topoľčany okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Topoľčany''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt nord i regionen og grenser i vest mot [[Trnava kraj]], i nord mot [[Trenčín kraj]]. Hovudsete er byen [[Topoľčany]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 54 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Ardanovce]]
*[[Belince]]
*[[Biskupová]]
*[[Blesovce]]
*[[Bojná]]
*[[Čeľadince]]
*[[Čermany]]
*[[Chrabrany]]
*[[Dvorany nad Nitrou]]
*[[Hajná Nová Ves]]
*[[Horné Chlebany]]
*[[Horné Obdokovce]]
*[[Horné Štitáre]]
*[[Hrušovany]]
*[[Jacovce]]
*[[Kamanová]]
*[[Koniarovce]]
*[[Kovarce]]
*[[Krnča]]
*[[Krtovce]]
*[[Krušovce]]
*[[Kuzmice i Topoľčany|Kuzmice]]
*[[Lipovník i Topoľčany|Lipovník]]
*[[Ludanice]]
*[[Lužany]]
*[[Malé Ripňany]]
*[[Nemčice]]
*[[Nemečky]]
*[[Nitrianska Blatnica]]
*[[Nitrianska Streda]]
*[[Norovce]]
*[[Oponice]]
*[[Orešany]]
*[[Podhradie i Topoľčany|Podhradie]]
*[[Prašice]]
*[[Práznovce]]
*[[Preseľany]]
*[[Radošina]]
*[[Rajčany]]
*[[Šalgovce]]
*[[Solčany]]
*[[Solčianky]]
*[[Súlovce]]
*[[Svrbice]]
*[[Tesáre]]
*'''[[Topoľčany]]'''
*[[Tovarníky]]
*[[Tvrdomestice]]
*[[Urmince]]
*[[Veľké Dvorany]]
*[[Veľké Ripňany]]
*[[Velušovce]]
*[[Vozokany i Topoľčany|Vozokany]]
*[[Závada i Topoľčany|Závada]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Topoľčany]]''' || 28 968 || 27 177 || 25 249
|-
| style=text-align:left; | [[Solčany]] || 2 489 || 2 467 || 2 553
|-
| style=text-align:left; | [[Veľké Ripňany]] || 2 115 || 2 071 || 2 104
|-
| style=text-align:left; | [[Prašice]] || 2 089 || 2 029 || 2 035
|-
| style=text-align:left; | [[Bojná]] || 1 969 || 2 013 || 2 028
|-
| style=text-align:left; | [[Radošina]] || 2 003 || 2 013 || 1 889
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jacovce}} || 1 787 || 1 770 || 1 805
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ludanice}} || 1 874 || 1 839 || 1 794
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krušovce}} || 1 730 || 1 746 || 1 745
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kovarce}} || 1 548 || 1 581 || 1 579
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horné Obdokovce}} || 1 656 || 1 556 || 1 490
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tovarníky}} || 1 248 || 1 419 || 1 488
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Preseľany}} || 1 508 || 1 482 || 1 479
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Urmince}} || 1 375 || 1 408 || 1 402
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krnča}} || 1 322 || 1 339 || 1 366
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nitrianska Blatnica}} || 1 149 || 1 192 || 1 232
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hrušovany}} || 1 135 || 1 116 || 1 092
|-
! Topoľčany okres
!style=text-align:right; | 74 089
!style=text-align:right; | 72 257
!style=text-align:right; | 70 877
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Topolcany]]
[[Kategori:Nitra kraj|Topolcany]]
6gie3grl0hxuepcsuhse9d753faap4j
Zlaté Moravce okres
0
431969
3667779
3666313
2026-08-20T20:12:58Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667779
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Zlaté Moravce okres
| andre namn = okres Zlaté Moravce
| bilete = Zámok Topoľčianky pohľad z parku.jpg
| bilettekst = [[Topoľčianky]]-slottet
| kart = Okres zlate.png
| karttekst = Distriktet Zlaté Moravce okres innanfor regionen Nitra kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Nitra kraj
| hovudstad = [[Zlaté Moravce]]
| areal = 521,16<ref name="Areal"/>
| folketal = 41 169
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Zlaté Moravce okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Zlaté Moravce''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Nitra kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nord i regionen og grenser i nord mot [[Trenčín kraj]], i aust mot [[Banská Bystrica kraj]]. Hovudsete er byen [[Zlaté Moravce]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 33 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Beladice]]
*[[Čaradice]]
*[[Červený Hrádok]]
*[[Choča]]
*[[Čierne Kľačany]]
*[[Hostie]]
*[[Hosťovce i Zlaté Moravce|Hosťovce]]
*[[Jedľové Kostoľany]]
*[[Kostoľany pod Tribečom]]
*[[Ladice]]
*[[Lovce]]
*[[Machulince]]
*[[Malé Vozokany]]
*[[Mankovce]]
*[[Martin nad Žitavou]]
*[[Nemčiňany]]
*[[Neverice]]
*[[Nevidzany i Zlaté Moravce|Nevidzany]]
*[[Obyce]]
*[[Skýcov]]
*[[Sľažany]]
*[[Slepčany]]
*[[Tekovské Nemce]]
*[[Tesárske Mlyňany]]
*[[Topoľčianky]]
*[[Velčice]]
*[[Veľké Vozokany]]
*[[Vieska nad Žitavou]]
*[[Volkovce]]
*[[Žikava]]
*[[Žitavany]]{{efn|name=2003a|Skild ut frå [[Zlaté Moravce]] med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}}
*'''[[Zlaté Moravce]]'''{{efn|name=2003b|{{ikkjeraud|Žitavany}} blei skild ut med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}}
*[[Zlatno i Zlaté Moravce|Zlatno]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Zlaté Moravce]]'''{{efn|name=2003b}} || 15 618 || 12 337 || 11 946
|-
| style=text-align:left; | [[Topoľčianky]] || 2 888 || 2 747 || 2 704
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žitavany}}{{efn|name=2003a}} || || 1 874 || 1 861
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tesárske Mlyňany}} || 1 639 || 1 683 || 1 761
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sľažany}} || 1 696 || 1 688 || 1 712
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Beladice}} || 1 536 || 1 567 || 1 666
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Obyce}} || 1 565 || 1 503 || 1 510
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hostie}} || 1 215 || 1 170 || 1 209
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čierne Kľačany}} || 1 145 || 1 084 || 1 168
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Machulince}} || 1 048 || 1 043 || 1 101
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tekovské Nemce}} || 1 078 || 1 059 || 1 061
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Volkovce}} || 1 036 || 1 005 || 1 013
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Skýcov}} || 1 057 || 1 031 || 948
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jedľové Kostoľany}} || 1 029 || 941 || 887
|-
! Zlaté Moravce okres
!style=text-align:right; | 43 622
!style=text-align:right; | 41 402
!style=text-align:right; | 41 169
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="583/2001">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.)
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-13
}}</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Zlate Moravce]]
[[Kategori:Nitra kraj|Zlate Moravce]]
p28dbenk7s9n29ejpuk9pnn8b094naw
Prešov kraj
0
431973
3667782
3667474
2026-08-20T20:52:55Z
TU-nor
12071
/* Byar i regionen */
3667782
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|region
| namn = Prešov kraj
| andre namn = Prešovský kraj
| bilete = High Tatras from Matejovce.jpg
| bilettekst = [[Tatrafjella]] ved grensa mot Polen
| kart = Presovsky kraj in Slovakia.svg
| karttekst = Prešovský kraj innanfor Slovakia
| flagg = Presovsky vlajka.svg
| symbol = Coat of Arms of Prešov Region.svg
| land = Slovakia
| regiontype =
| region =
| hovudstad = [[Prešov]]
| areal = 8972.65<ref name="Areal"/>
| folketal = 808931
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Prešov kraj'''{{mrk|[[slovakisk]] ''Prešovský kraj''}} er ein av åtte administrative [[Regionar i Slovakia|regionar]] i [[Slovakia]].<ref name ="Regionar"/> Han ligg nordaust i landet og grenser i nord mot [[Polen]], i aust mot [[Ukraina]]. Hovudsete er byen [[Prešov]].
== Administrativ inndeling ==
{{stack|[[Fil: Presov okresy.png|mini|Distrikta i Prešov kraj]]}}
Nitra kraj omfattar 13 [[Distrikt i Slovakia|distrikt]].<ref name ="Distrikt"/>
*[[Bardejov okres|Bardejov]]
*[[Humenné okres|Humenné]]
*[[Kežmarok okres|Kežmarok]]
*[[Levoča okres|Levoča]]
*[[Medzilaborce okres|Medzilaborce]]
*[[Poprad okres|Poprad]]
*[[Prešov okres|Prešov]]
*[[Sabinov okres|Sabinov]]
*[[Snina okres|Snina]]
*[[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]]
*[[Stropkov okres|Stropkov]]
*[[Svidník okres|Svidník]]
*[[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]]
==Folketal i distrikta==
Folketalet i distrikta i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Bardejov okres|Bardejov]] || 75 793 || 77 859 || 76 012
|-
| style=text-align:left; | [[Humenné okres|Humenné]] || 64 845 || 64 446 || 60 126
|-
| style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || 63 231 || 70 487 || 73 685
|-
| style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || 31 880 || 33 262 || 33 107
|-
| style=text-align:left; | [[Medzilaborce okres|Medzilaborce]] || 12 668 || 12 450 || 11 056
|-
| style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || 104 348 || 103 914 || 102 744
|-
| style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || 161 782 || 169 423 || 172 804
|-
| style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || 54 067 || 57 820 || 60 389
|-
| style=text-align:left; | [[Snina okres|Snina]] || 39 633 || 38 129 || 35 125
|-
| style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || 50 684 || 52 866 || 52 968
|-
| style=text-align:left; | [[Stropkov okres|Stropkov]] || 21 027 || 20 931 || 19 878
|-
| style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || 33 506 || 33 238 || 31 611
|-
| style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || 76 504 || 79 702 || 79 426
|-
! Prešov kraj
!style=text-align:right; | 789 968
!style=text-align:right; | 814 527
!style=text-align:right; | 808 931
|-
|}
==Byar i regionen==
Det er 23 kommunar med bystatus i regionen.<ref name ="Bykommunar"/>
Folketalet i byane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Distrikt !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Prešov]] || style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || 92 786 || 91 782 || 84 824
|-
| style=text-align:left; | [[Poprad]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || 56 157 || 52 862 || 49 855
|-
| style=text-align:left; | [[Humenné]] || style=text-align:left; | [[Humenné okres|Humenné]] || 35 157 || 35 053 || 31 359
|-
| style=text-align:left; | [[Bardejov]] || style=text-align:left; | [[Bardejov okres|Bardejov]] || 33 247 || 33 696 || 30 840
|-
| style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || 22 985 || 23 250 || 21 248
|-
| style=text-align:left; | [[Snina]] || style=text-align:left; | [[Snina okres|Snina]] || 21 325 || 20 723 || 18 712
|-
| style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa]] || style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || 16 227 || 16 341 || 15 938
|-
| style=text-align:left; | [[Kežmarok]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || 17 383 || 16 832 || 15 552
|-
| style=text-align:left; | [[Levoča]] || style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || 14 366 || 14 830 || 14 256
|-
| style=text-align:left; | [[Sabinov]] || style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || 12 290 || 12 710 || 12 349
|-
| style=text-align:left; | [[Svidník]] || style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || 12 428 || 11 721 || 10 168
|-
| style=text-align:left; | [[Stropkov]] || style=text-align:left; | [[Stropkov okres|Stropkov]] || 10 874 || 10 940 || 10 067
|-
| style=text-align:left; | [[Svit]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || 7 445 || 7 608 || 7 743
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Belá]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || 6 136 || 6 387 || 6 646
|-
| style=text-align:left; | [[Lipany]] || style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || 6 130 || 6 427 || 6 480
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Šariš]] || style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || 4 018 || 5 292 || 6 471
|-
| style=text-align:left; | [[Medzilaborce]] || style=text-align:left; | [[Medzilaborce okres|Medzilaborce]] || 6 741 || 6 809 || 5 965
|-
| style=text-align:left; | [[Giraltovce]] || style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || 4 189 || 4 188 || 4 001
|-
| style=text-align:left; | [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || {{mrk|Innrekna landsbyen [[Štrbské Pleso]], som vart overført til kommunen [[Štrba]] i 2007.}}5 407 || 4 250 || 3 901
|-
| style=text-align:left; | [[Spišské Podhradie]] || style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || 3 780 || 4 078 || 3 791
|-
| style=text-align:left; | [[Hanušovce nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || 3 582 || 3 741 || 3 777
|-
| style=text-align:left; | [[Podolínec]] || style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || 3 173 || 3 257 || 3 108
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Stará Ves]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || 2 355 || 2 264 || 2 202
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Regionar i Slovakia]]
[[Kategori:Prešov kraj| ]]
i88mmaj1l68avdjjb9cczil5q14c3zu
3667785
3667782
2026-08-20T21:19:56Z
TU-nor
12071
3667785
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|region
| namn = Prešov kraj
| andre namn = Prešovský kraj
| bilete = High Tatras from Matejovce.jpg
| bilettekst = [[Tatrafjella]] ved grensa mot Polen
| kart = Presovsky kraj in Slovakia.svg
| karttekst = Prešovský kraj innanfor Slovakia
| flagg = Presovsky vlajka.svg
| symbol = Coat of Arms of Prešov Region.svg
| land = Slovakia
| regiontype =
| region =
| hovudstad = [[Prešov]]
| areal = 8972.65<ref name="Areal"/>
| folketal = 808931
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Prešov kraj'''{{mrk|[[slovakisk]] ''Prešovský kraj''}} er ein av åtte administrative [[Regionar i Slovakia|regionar]] i [[Slovakia]].<ref name ="Regionar"/> Han ligg nordaust i landet og grenser i nord mot [[Polen]], i aust mot [[Ukraina]]. Hovudsete er byen [[Prešov]].
== Administrativ inndeling ==
{{stack|[[Fil: Presov okresy.png|mini|Distrikta i Prešov kraj]]}}
Nitra kraj omfattar 13 [[Distrikt i Slovakia|distrikt]].<ref name ="Distrikt"/>
*[[Bardejov okres|Bardejov]]
*[[Humenné okres|Humenné]]
*[[Kežmarok okres|Kežmarok]]
*[[Levoča okres|Levoča]]
*[[Medzilaborce okres|Medzilaborce]]
*[[Poprad okres|Poprad]]
*[[Prešov okres|Prešov]]
*[[Sabinov okres|Sabinov]]
*[[Snina okres|Snina]]
*[[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]]
*[[Stropkov okres|Stropkov]]
*[[Svidník okres|Svidník]]
*[[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]]
==Folketal i distrikta==
Folketalet i distrikta i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Bardejov okres|Bardejov]] || 75 793 || 77 859 || 76 012
|-
| style=text-align:left; | [[Humenné okres|Humenné]] || 64 845 || 64 446 || 60 126
|-
| style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || 63 231 || 70 487 || 73 685
|-
| style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || 31 880 || 33 262 || 33 107
|-
| style=text-align:left; | [[Medzilaborce okres|Medzilaborce]] || 12 668 || 12 450 || 11 056
|-
| style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || 104 348 || 103 914 || 102 744
|-
| style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || 161 782 || 169 423 || 172 804
|-
| style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || 54 067 || 57 820 || 60 389
|-
| style=text-align:left; | [[Snina okres|Snina]] || 39 633 || 38 129 || 35 125
|-
| style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || 50 684 || 52 866 || 52 968
|-
| style=text-align:left; | [[Stropkov okres|Stropkov]] || 21 027 || 20 931 || 19 878
|-
| style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || 33 506 || 33 238 || 31 611
|-
| style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || 76 504 || 79 702 || 79 426
|-
! Prešov kraj
!style=text-align:right; | 789 968
!style=text-align:right; | 814 527
!style=text-align:right; | 808 931
|-
|}
==Byar i regionen==
Det er 23 kommunar med bystatus i regionen.<ref name ="Bykommunar"/>
Folketalet i byane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Distrikt !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Prešov]] || style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || 92 786 || 91 782 || 84 824
|-
| style=text-align:left; | [[Poprad]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || 56 157 || 52 862 || 49 855
|-
| style=text-align:left; | [[Humenné]] || style=text-align:left; | [[Humenné okres|Humenné]] || 35 157 || 35 053 || 31 359
|-
| style=text-align:left; | [[Bardejov]] || style=text-align:left; | [[Bardejov okres|Bardejov]] || 33 247 || 33 696 || 30 840
|-
| style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || 22 985 || 23 250 || 21 248
|-
| style=text-align:left; | [[Snina]] || style=text-align:left; | [[Snina okres|Snina]] || 21 325 || 20 723 || 18 712
|-
| style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa]] || style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || 16 227 || 16 341 || 15 938
|-
| style=text-align:left; | [[Kežmarok]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || 17 383 || 16 832 || 15 552
|-
| style=text-align:left; | [[Levoča]] || style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || 14 366 || 14 830 || 14 256
|-
| style=text-align:left; | [[Sabinov]] || style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || 12 290 || 12 710 || 12 349
|-
| style=text-align:left; | [[Svidník]] || style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || 12 428 || 11 721 || 10 168
|-
| style=text-align:left; | [[Stropkov]] || style=text-align:left; | [[Stropkov okres|Stropkov]] || 10 874 || 10 940 || 10 067
|-
| style=text-align:left; | [[Svit]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || 7 445 || 7 608 || 7 743
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Belá]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || 6 136 || 6 387 || 6 646
|-
| style=text-align:left; | [[Lipany]] || style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || 6 130 || 6 427 || 6 480
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Šariš]] || style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || 4 018 || 5 292 || 6 471
|-
| style=text-align:left; | [[Medzilaborce]] || style=text-align:left; | [[Medzilaborce okres|Medzilaborce]] || 6 741 || 6 809 || 5 965
|-
| style=text-align:left; | [[Giraltovce]] || style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || 4 189 || 4 188 || 4 001
|-
| style=text-align:left; | [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || {{mrk|Innrekna landsbyen [[Štrbské Pleso]], som vart overført til kommunen [[Štrba]] i 2007.<ref name="Štrbské"/>}}5 407 || 4 250 || 3 901
|-
| style=text-align:left; | [[Spišské Podhradie]] || style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || 3 780 || 4 078 || 3 791
|-
| style=text-align:left; | [[Hanušovce nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || 3 582 || 3 741 || 3 777
|-
| style=text-align:left; | [[Podolínec]] || style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || 3 173 || 3 257 || 3 108
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Stará Ves]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || 2 355 || 2 264 || 2 202
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name="Štrbské">{{Kjelde www
|url=https://www.ustavnysud.sk/docDownload/ba588097-1b1d-4eb7-99c7-49c08c3a9139/
|forfattar=Oliver Ondráš
|tittel=Štrbské Pleso po rokoch opäť patrí Štrbe
|dato=4. mai 2007
|vitja=2026-08-15
|utgjevar=SME}}
</ref>
</references>
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Regionar i Slovakia]]
[[Kategori:Prešov kraj| ]]
5ip81aen6yoldunhj7pgtenzrqghomw
Bardejov okres
0
431975
3667714
3666305
2026-08-20T20:11:31Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667714
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Bardejov okres
| andre namn = okres Bardejov
| bilete = Bardejov10Slovakia6.JPG
| bilettekst = Hovudtorget i [[Bardejov]]
| kart = Okres bardejov.png
| karttekst = Distriktet Bardejov okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Bardejov]]
| areal = 1551,12<ref name="Areal"/>
| folketal = 76012
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Bardejov okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Bardejov''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentralt i regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Bardejov]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 86 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Abrahámovce i Bardejov|Abrahámovce]]
*[[Andrejová]]
*'''[[Bardejov]]'''
*[[Bartošovce]]
*[[Becherov]]
*[[Beloveža]]
*[[Bogliarka]]
*[[Brezov]]
*[[Brezovka]]
*[[Buclovany]]
*[[Chmeľová]]
*[[Cigeľka]]
*[[Dubinné]]
*[[Frička]]
*[[Fričkovce]]
*[[Gaboltov]]
*[[Gerlachov i Bardejov|Gerlachov]]
*[[Hankovce i Bardejov|Hankovce]]
*[[Harhaj]]
*[[Hažlín]]
*[[Hertník]]
*[[Hervartov]]
*[[Hrabovec]]
*[[Hrabské]]
*[[Hutka]]
*[[Janovce]]
*[[Jedlinka]]
*[[Kľušov]]
*[[Kobyly]]
*[[Kochanovce i Bardejov|Kochanovce]]
*[[Komárov]]
*[[Koprivnica i Bardejov|Koprivnica]]
*[[Kožany]]
*[[Krivé]]
*[[Kríže]]
*[[Kružlov]]
*[[Kučín i Bardejov|Kučín]]
*[[Kurima]]
*[[Kurov]]
*[[Lascov]]
*[[Lenartov]]
*[[Lipová i Bardejov|Lipová]]
*[[Livov]]
*[[Livovská Huta]]
*[[Lopúchov]]
*[[Lukavica i Bardejov|Lukavica]]
*[[Lukov]]
*[[Malcov]]
*[[Marhaň]]
*[[Mikulášová]]
*[[Mokroluh]]
*[[Nemcovce i Bardejov|Nemcovce]]
*[[Nižná Polianka]]
*[[Nižná Voľa]]
*[[Nižný Tvarožec]]
*[[Oľšavce]]
*[[Ondavka]]
*[[Ortuťová]]
*[[Osikov]]
*[[Petrová]]
*[[Poliakovce]]
*[[Porúbka i Bardejov|Porúbka]]
*[[Raslavice]]
*[[Regetovka]]
*[[Rešov]]
*[[Richvald]]
*[[Rokytov]]
*[[Šarišské Čierne]]
*[[Šašová]]
*[[Šiba]]
*[[Smilno]]
*[[Snakov]]
*[[Stebnícka Huta]]
*[[Stebník]]
*[[Stuľany]]
*[[Sveržov]]
*[[Tarnov]]
*[[Tročany]]
*[[Vaniškovce]]
*[[Varadka]]
*[[Vyšná Polianka]]
*[[Vyšná Voľa]]
*[[Vyšný Kručov]]
*[[Vyšný Tvarožec]]
*[[Zborov]]
*[[Zlaté]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Bardejov]]''' || 33 247 || 33 696 || 30 840
|-
| style=text-align:left; | [[Zborov]] || 2 707 || 3 184 || 3 533
|-
| style=text-align:left; | [[Raslavice]] || 2 484 || 2 688 || 2 792
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malcov}} || 1 420 || 1 525 || 1 604
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lenartov}} || 941 || 1 058 || 1 170
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kurima}} || 1 066 || 1 121 || 1 095
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kľušov}} || 967 || 1 039 || 1 081
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hažlín}} || 1 230 || 1 176 || 1 078
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gerlachov i Bardejov|Gerlachov}} || 972 || 1 038 || 1 056
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hertník}} || 981 || 1 042 || 1 019
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kružlov}} || 982 || 980 || 997
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Richvald}} || 1 004 || 974 || 996
|-
! Bardejov okres
!style=text-align:right; | 75 793
!style=text-align:right; | 77 859
!style=text-align:right; | 76 012
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Bardejov]]
[[Kategori:Prešov kraj|Bardejov]]
9dx9aaqijku8fqwrrggxvc4nnraqr8m
Humenné okres
0
431996
3667654
3666306
2026-08-20T15:50:53Z
TU-nor
12071
3667654
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Humenné okres
| andre namn = okres Humenné
| bilete = Humenné panoráma 001.jpg
| bilettekst = Utsyn over[[Humenné]]
| kart = Okres humenne.png
| karttekst = Distriktet Humenné okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Humenné]]
| areal = 754,23<ref name="Areal"/>
| folketal = 60126
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Humenné okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Humenné''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg aust i regionen og grenser i sør mot [[Košice kraj]]. I nord har distriktet ei kort grense mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Humenné]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 61 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Adidovce]]
*[[Baškovce i Humenné|Baškovce]]
*[[Brekov]]
*[[Brestov i Humenné|Brestov]]
*[[Černina]]
*[[Chlmec]]
*[[Dedačov]]
*[[Gruzovce]]
*[[Hankovce i Humenné|Hankovce]]
*[[Hažín nad Cirochou]]
*[[Hrabovec nad Laborcom]]
*[[Hrubov]]
*[[Hudcovce]]
*'''[[Humenné]]'''
*[[Jabloň]]
*[[Jankovce]]
*[[Jasenov i Humenné|Jasenov]]
*[[Kamenica nad Cirochou]]
*[[Kamienka i Humenné|Kamienka]]
*[[Karná]]
*[[Kochanovce i Humenné|Kochanovce]]
*[[Košarovce]]
*[[Koškovce]]
*[[Lackovce]]
*[[Lieskovec i Humenné|Lieskovec]]
*[[Ľubiša]]
*[[Lukačovce]]
*[[Maškovce]]
*[[Modra nad Cirochou]]
*[[Myslina]]
*[[Nechválova Polianka]]
*[[Nižná Jablonka]]
*[[Nižná Sitnica]]
*[[Nižné Ladičkovce]]
*[[Ohradzany]]
*[[Pakostov]]
*[[Papín]]
*[[Porúbka i Humenné|Porúbka]]
*[[Prituľany]]
*[[Ptičie]]
*[[Rohožník i Humenné|Rohožník]]
*[[Rokytov pri Humennom]]
*[[0Rovné i Humenné|Rovné]]
*[[Ruská Kajňa]]
*[[Ruská Poruba]]
*[[Slovenská Volová]]
*[[Slovenské Krivé]]
*[[Sopkovce]]
*[[Topoľovka]]
*[[Turcovce]]
*[[Udavské]]
*[[Veľopolie]]
*[[Víťazovce]]
*[[Vyšná Jablonka]]
*[[Vyšná Sitnica]]
*[[Vyšné Ladičkovce]]
*[[Vyšný Hrušov]]
*[[Závada i Humenné|Závada]]
*[[Závadka i Humenné|Závadka]]
*[[Zbudské Dlhé]]
*[[Zubné]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Humenné]]''' || 35 157 || 35 053 || 31 359
|-
| style=text-align:left; | [[Kamenica nad Cirochou]] || 2 272 || 2 379 || 2 275
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brekov}} || 1 249 || 1 336 || 1 332
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Udavské}} || 1 256 || 1 248 || 1 231
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jasenov i Humenné|Jasenov}} || 1 104 || 1 174 || 1 179
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Modra nad Cirochou}} || 1 047 || 1 021 || 984
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Papín}} || 1 105 || 1 010 || 908
|-
! Humenné okres
!style=text-align:right; | 64 845
!style=text-align:right; | 64 446
!style=text-align:right; | 60 126
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Humenne]]
[[Kategori:Prešov kraj|Humenne]]
8mec1s873xe8iyf20e4w9cs1gwum7b6
3667724
3667654
2026-08-20T20:11:59Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667724
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Humenné okres
| andre namn = okres Humenné
| bilete = Humenné panoráma 001.jpg
| bilettekst = Utsyn over[[Humenné]]
| kart = Okres humenne.png
| karttekst = Distriktet Humenné okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Humenné]]
| areal = 754,23<ref name="Areal"/>
| folketal = 60126
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Humenné okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Humenné''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg aust i regionen og grenser i sør mot [[Košice kraj]]. I nord har distriktet ei kort grense mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Humenné]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 61 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Adidovce]]
*[[Baškovce i Humenné|Baškovce]]
*[[Brekov]]
*[[Brestov i Humenné|Brestov]]
*[[Černina]]
*[[Chlmec]]
*[[Dedačov]]
*[[Gruzovce]]
*[[Hankovce i Humenné|Hankovce]]
*[[Hažín nad Cirochou]]
*[[Hrabovec nad Laborcom]]
*[[Hrubov]]
*[[Hudcovce]]
*'''[[Humenné]]'''
*[[Jabloň]]
*[[Jankovce]]
*[[Jasenov i Humenné|Jasenov]]
*[[Kamenica nad Cirochou]]
*[[Kamienka i Humenné|Kamienka]]
*[[Karná]]
*[[Kochanovce i Humenné|Kochanovce]]
*[[Košarovce]]
*[[Koškovce]]
*[[Lackovce]]
*[[Lieskovec i Humenné|Lieskovec]]
*[[Ľubiša]]
*[[Lukačovce]]
*[[Maškovce]]
*[[Modra nad Cirochou]]
*[[Myslina]]
*[[Nechválova Polianka]]
*[[Nižná Jablonka]]
*[[Nižná Sitnica]]
*[[Nižné Ladičkovce]]
*[[Ohradzany]]
*[[Pakostov]]
*[[Papín]]
*[[Porúbka i Humenné|Porúbka]]
*[[Prituľany]]
*[[Ptičie]]
*[[Rohožník i Humenné|Rohožník]]
*[[Rokytov pri Humennom]]
*[[0Rovné i Humenné|Rovné]]
*[[Ruská Kajňa]]
*[[Ruská Poruba]]
*[[Slovenská Volová]]
*[[Slovenské Krivé]]
*[[Sopkovce]]
*[[Topoľovka]]
*[[Turcovce]]
*[[Udavské]]
*[[Veľopolie]]
*[[Víťazovce]]
*[[Vyšná Jablonka]]
*[[Vyšná Sitnica]]
*[[Vyšné Ladičkovce]]
*[[Vyšný Hrušov]]
*[[Závada i Humenné|Závada]]
*[[Závadka i Humenné|Závadka]]
*[[Zbudské Dlhé]]
*[[Zubné]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Humenné]]''' || 35 157 || 35 053 || 31 359
|-
| style=text-align:left; | [[Kamenica nad Cirochou]] || 2 272 || 2 379 || 2 275
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brekov}} || 1 249 || 1 336 || 1 332
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Udavské}} || 1 256 || 1 248 || 1 231
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jasenov i Humenné|Jasenov}} || 1 104 || 1 174 || 1 179
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Modra nad Cirochou}} || 1 047 || 1 021 || 984
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Papín}} || 1 105 || 1 010 || 908
|-
! Humenné okres
!style=text-align:right; | 64 845
!style=text-align:right; | 64 446
!style=text-align:right; | 60 126
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Humenne]]
[[Kategori:Prešov kraj|Humenne]]
dgid0miahzhpt8z6dl9svb6bytcklts
Kežmarok okres
0
432011
3667726
3666307
2026-08-20T20:12:01Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667726
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Kežmarok okres
| andre namn = okres Kežmarok
| bilete = Kezmarok11.jpg
| bilettekst = Kyrkje i [[Kežmarok]]
| kart = Okres kezmarok.png
| karttekst = Distriktet Kežmarok okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Kežmarok]]
| areal = 629,82<ref name="Areal"/>
| folketal = 73685
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Kežmarok okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Kežmarok''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den vestlege delen av regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Kežmarok]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 41 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Abrahámovce i Kežmarok|Abrahámovce]]
*[[Bušovce]]
*[[Červený Kláštor]]
*[[Havka]]
*[[Holumnica]]
*[[Hradisko]]
*[[Huncovce]]
*[[Ihľany]]
*[[Jezersko i Kežmarok|Jezersko]]
*[[Jurské]]
*'''[[Kežmarok]]'''
*[[Krížová Ves]]
*[[Lechnica]]
*[[Lendak]]
*[[Ľubica]]
*[[Majere]]
*[[Malá Franková]]
*[[Malý Slavkov]]
*[[Matiašovce]]
*[[Mlynčeky]]
*[[Osturňa]]
*[[Podhorany i Kežmarok|Podhorany]]
*[[Rakúsy]]
*[[Reľov]]
*[[Slovenská Ves]]
*'''[[Spišská Belá]]'''
*'''[[Spišská Stará Ves]]'''
*[[Spišské Hanušovce]]
*[[Stará Lesná]]
*[[Stráne pod Tatrami]]
*[[Toporec]]
*[[Tvarožná]]
*[[Veľká Franková]]
*[[Veľká Lomnica]]
*[[Vlková]]
*[[Vlkovce]]
*[[Vojňany]]
*[[Vrbov]]
*[[Výborná]]
*[[Žakovce]]
*[[Zálesie i Kežmarok|Zálesie]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Kežmarok]]''' || 17 383 || 16 832 || 15 552
|-
| style=text-align:left; | '''[[Spišská Belá]]''' || 6 136 || 6 387 || 6 646
|-
| style=text-align:left; | [[Lendak]] || 4 473 || 4 989 || 5 409
|-
| style=text-align:left; | [[Veľká Lomnica]] || 3 573 || 4 232 || 5 120
|-
| style=text-align:left; | [[Ľubica]] || 3 677 || 4 288 || 4 476
|-
| style=text-align:left; | [[Rakúsy]] || 1 929 || 2 764 || 3 177
|-
| style=text-align:left; | [[Huncovce]] || 2 272 || 2 926 || 3 055
|-
| style=text-align:left; | [[Podhorany i Kežmarok|Podhorany]] || 1 417 || 2 333 || 2 705
|-
| style=text-align:left; | [[Stráne pod Tatrami]] || 1 147 || 2 083 || 2 289
|-
| style=text-align:left; | [[Krížová Ves]] || 1 613 || 2 008 || 2 281
|-
| style=text-align:left; | '''[[Spišská Stará Ves]]''' || 2 355 || 2 264 || 2 202
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Toporec}} || 1 622 || 1 836 || 1 988
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Slovenská Ves}} || 1 789 || 1 862 || 1 879
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ihľany}} || 1 251 || 1 432 || 1 564
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vrbov}} || 1 193 || 1 390 || 1 534
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jurské}} || 758 || 1 027 || 1 372
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Výborná}} || 823 || 1 070 || 1 316
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malý Slavkov}} || 774 || 949 || 1 126
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stará Lesná}} || 893 || 1 007 || 971
|-
! Kežmarok okres
!style=text-align:right; | 63 231
!style=text-align:right; | 70 487
!style=text-align:right; | 73 685
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Kezmarok]]
[[Kategori:Prešov kraj|Kezmarok]]
4n5th67vvyy2kdr1mc6jglg75nigoa7
Levoča okres
0
432027
3667732
3666343
2026-08-20T20:12:15Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667732
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Levoča okres
| andre namn = okres Levoča
| bilete = Leutschau - Rathaus und Dom.jpg
| bilettekst = Det gamle rådhuset og hovudkyrkja i [[Levoča]]
| kart = Okres levoca.png
| karttekst = Distriktet Levoča okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Levoča]]
| areal = 421,00<ref name="Areal"/>
| folketal = 33107
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Levoča okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Levoča''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den vestlege delen av regionen og grenser i sør mot [[Košice kraj]]. Hovudsete er byen [[Levoča]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 33 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Baldovce]]
*[[Beharovce]]
*[[Bijacovce]]
*[[Brutovce]]
*[[Buglovce]]
*[[Dlhé Stráže]]
*[[Doľany i Levoča|Doľany]]
*[[Domaňovce]]
*[[Dravce]]
*[[Dúbrava i Levoča|Dúbrava]]
*[[Granč-Petrovce]]
*[[Harakovce]]
*[[Jablonov]]
*[[Klčov]]
*[[Korytné]]
*[[Kurimany]]
*'''[[Levoča]]'''
*[[Lúčka i Levoča|Lúčka]]
*[[Nemešany]]
*[[Nižné Repaše]]
*[[Oľšavica]]
*[[Ordzovany]]
*[[Pavľany]]
*[[Poľanovce]]
*[[Pongrácovce]]
*'''[[Spišské Podhradie]]'''
*[[Spišský Hrhov]]
*[[Spišský Štvrtok]]
*[[Studenec]]
*[[Torysky]]
*[[Uloža]]
*[[Vyšné Repaše]]
*[[Vyšný Slavkov]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Levoča]]''' || 14 366 || 14 830 || 14 256
|-
| style=text-align:left; | '''[[Spišské Podhradie]]''' || 3 780 || 4 078 || 3 791
|-
| style=text-align:left; | [[Spišský Štvrtok]] || 2 273 || 2 433 || 2 578
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Spišský Hrhov}} || 963 || 1 333 || 1 743
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jablonov}} || 995 || 980 || 987
|-
! Levoča okres
!style=text-align:right; | 31 880
!style=text-align:right; | 33 262
!style=text-align:right; | 33 107
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Levoca]]
[[Kategori:Prešov kraj|Levoca]]
k99wudjywtbtu7jmf3cy1ety4o8n9ix
Medzilaborce okres
0
432033
3667737
3666358
2026-08-20T20:12:20Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667737
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Medzilaborce okres
| andre namn = okres Medzilaborce
| bilete = Od Kicery (SK) w stronę miasta Medzilaborce 03.jpg
| bilettekst = Utsyn mot [[Medzilaborce]]
| kart = Okres medzilaborce.png
| karttekst = Distriktet Medzilaborce okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Medzilaborce]]
| areal = 427,26<ref name="Areal"/>
| folketal = 11056
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Medzilaborce okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Medzilaborce''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den austlege delen av regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Medzilaborce]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 23 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Brestov nad Laborcom]]
*[[Čabalovce]]
*[[Čabiny]]
*[[Čertižné]]
*[[Habura]]
*[[Kalinov]]
*[[Krásny Brod]]
*'''[[Medzilaborce]]'''
*[[Ňagov]]
*[[Oľka]]
*[[Oľšinkov]]
*[[Palota]]
*[[Radvaň nad Laborcom]]
*[[Repejov]]
*[[Rokytovce]]
*[[Roškovce]]
*[[Sukov]]
*[[Svetlice]]
*[[Valentovce]]
*[[Volica]]
*[[Výrava]]
*[[Zbojné]]
*[[Zbudská Belá]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Medzilaborce]]''' || 6 741 || 6 809 || 5 965
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Radvaň nad Laborcom}} || 602 || 585 || 526
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Habura}} || 497 || 471 || 467
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krásny Brod}} || 405 || 459 || 467
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ňagov}} || 431 || 436 || 390
|-
! Medzilaborce okres
!style=text-align:right; | 12 668
!style=text-align:right; | 12 450
!style=text-align:right; | 11 056
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Medzilaborce]]
[[Kategori:Prešov kraj|Medzilaborce]]
3gvd4qluszorplnmbxsyifnowt0x9pe
Poprad okres
0
432037
3667748
3666482
2026-08-20T20:12:30Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667748
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Poprad okres
| andre namn = okres Poprad
| bilete = Strbske pleso - panoramio - pepanos (1).jpg
| bilettekst = [[Tatrafjella]] nord i distriktet Poprad
| kart = Okres poprad.png
| karttekst = Distriktet Poprad okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Poprad]]
| areal = 1104,69<ref name="Areal"/>
| folketal = 102744
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Poprad okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Poprad''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt vest i regionen og grenser i vest mot [[Žilina kraj]], i sørvest mot [[Banská Bystrica kraj]], i søraust mot [[Košice kraj]] og i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Poprad]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 29 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Batizovce]]
*[[Gánovce]]
*[[Gerlachov i Poprad|Gerlachov]]
*[[Hôrka]]
*[[Hozelec]]
*[[Hranovnica]]
*[[Jánovce i Poprad|Jánovce]]
*[[Kravany i Poprad|Kravany]]
*[[Liptovská Teplička]]
*[[Lučivná]]
*[[Mengusovce]]
*[[Mlynica]]
*[[Nová Lesná]]
*'''[[Poprad]]'''
*[[Spišská Teplica]]
*[[Spišské Bystré]]
*[[Spišský Štiavnik]]
*[[Štôla]]
*[[Štrba]]
*[[Šuňava]]
*[[Švábovce]]
*'''[[Svit]]'''
*[[Tatranská Javorina]]
*[[Veľký Slavkov]]
*[[Vernár]]
*[[Vikartovce]]
*[[Vydrník]]
*'''[[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]]'''
*[[Ždiar]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Poprad]]''' || 56 157 || 52 862 || 49 855
|-
| style=text-align:left; | '''[[Svit]]''' || 7 445 || 7 608 || 7 743
|-
| style=text-align:left; | '''[[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]]''' || {{mrk|Innrekna landsbyen [[Štrbské Pleso]], som vart overført til [[Štrba]] i 2007.}}5 407 || 4 250 || 3 901
|-
| style=text-align:left; | [[Štrba]] || {{mrk|Ikkje innrekna landsbyen [[Štrbské Pleso]], som vart overført frå [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]] i 2007.}}3 735 || 3 640 || 3 415
|-
| style=text-align:left; | [[Hranovnica]] || 2 442 || 2 866 || 3 167
|-
| style=text-align:left; | [[Spišský Štiavnik]] || 2 019 || 2 648 || 2 698
|-
| style=text-align:left; | [[Spišské Bystré]] || 2 380 || 2 437 || 2 479
|-
| style=text-align:left; | [[Batizovce]] || 2 028 || 2 322 || 2 457
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovská Teplička]] || 2 277 || 2 412 || 2 405
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Teplica]] || 1 835 || 2 175 || 2 253
|-
| style=text-align:left; | [[Hôrka]] || 1 416 || 1 778 || 2 108
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šuňava}} || 1 887 || 1 936 || 1 957
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vikartovce}} || 1 712 || 1 842 || 1 856
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nová Lesná}} || 1 435 || 1 519 || 1 657
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jánovce i Poprad|Jánovce}} || 1 116 || 1 475 || 1 647
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Švábovce}} || 994 || 1 228 || 1 589
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Slavkov}} || 1 121 || 1 237 || 1 477
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gánovce}} || 1 005 || 1 249 || 1 404
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ždiar}} || 1 319 || 1 377 || 1 374
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vydrník}} || 897 || 1 088 || 1 288
|-
! Poprad okres
!style=text-align:right; | 104 348
!style=text-align:right; | 103 914
!style=text-align:right; | 102 744
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Poprad]]
[[Kategori:Prešov kraj|Poprad]]
nsqrtpg1qnrlpomx3lv2ed99y1jsp0e
Prešov okres
0
432098
3667750
3666516
2026-08-20T20:12:32Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667750
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Prešov okres
| andre namn = okres Prešov
| bilete = Muzeum - panoramio (2).jpg
| bilettekst = [[Rakóczi-palasset]] i [[Prešov]], no museum
| kart = Okres presov.png
| karttekst = Distriktet Prešov okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Prešov]]
| areal = 933,95<ref name="Areal"/>
| folketal = 172804
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Prešov okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Prešov''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentralt i regionen og grenser i sør mot [[Košice kraj]]. Hovudsete er byen [[Prešov]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 91 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Abranovce]]
*[[Bajerov]]
*[[Bertotovce]]
*[[Brestov i Prešov|Brestov]]
*[[Bretejovce]]
*[[Brežany]]
*[[Bzenov]]
*[[Čelovce i Prešov|Čelovce]]
*[[Červenica]]
*[[Chmeľov]]
*[[Chmeľovec]]
*[[Chmiňany]]
*[[Chminianska Nová Ves]]
*[[Chminianske Jakubovany]]
*[[Demjata]]
*[[Drienov]]
*[[Drienovská Nová Ves]]
*[[Dulova Ves]]
*[[Fintice]]
*[[Fričovce]]
*[[Fulianka]]
*[[Geraltov]]
*[[Gregorovce]]
*[[Haniska i Prešov|Haniska]]
*[[Hendrichovce]]
*[[Hermanovce]]
*[[Hrabkov]]
*[[Janov]]
*[[Janovík]]
*[[Kapušany]]
*[[Kendice]]
*[[Klenov]]
*[[Kojatice]]
*[[Kokošovce]]
*[[Krížovany]]
*[[Kvačany i Prešov|Kvačany]]
*[[Lada i Prešov|Lada]]
*[[Lažany]]
*[[Lemešany]]
*[[Lesíček]]
*[[Ličartovce]]
*[[Lipníky]]
*[[Lipovce]]
*[[Ľubotice]]
*[[Ľubovec]]
*[[Lúčina]]
*[[Malý Šariš]]
*[[Malý Slivník]]
*[[Medzany]]
*[[Miklušovce]]
*[[Mirkovce]]
*[[Mošurov]]
*[[Nemcovce i Prešov|Nemcovce]]
*[[Okružná]]
*[[Ondrašovce]]
*[[Ovčie]]
*[[Petrovany]]
*[[Podhorany i Prešov|Podhorany]]
*[[Podhradík]]
*'''[[Prešov]]'''
*[[Proč]]
*[[Pušovce]]
*[[Radatice]]
*[[Rokycany]]
*[[Ruská Nová Ves]]
*[[Šarišská Poruba]]
*[[Šarišská Trstená]]
*[[Šarišské Bohdanovce]]
*[[Sedlice]]
*[[Seniakovce]]
*[[Šindliar]]
*[[Široké]]
*[[Štefanovce i Prešov|Štefanovce]]
*[[Suchá Dolina]]
*[[Svinia]]
*[[Teriakovce]]
*[[Terňa]]
*[[Trnkov]]
*[[Tuhrina]]
*[[Tulčík]]
*[[Varhaňovce]]
*'''[[Veľký Šariš]]'''
*[[Veľký Slivník]]
*[[Víťaz]]
*[[Vyšná Šebastová]]
*[[Záborské]]
*[[Záhradné]]
*[[Žehňa]]
*[[Žipov]]
*[[Zlatá Baňa]]
*[[Župčany]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Prešov]]''' || 92 786 || 91 782 || 84 824
|-
| style=text-align:left; | '''[[Veľký Šariš]]''' || 4 018 || 5 292 || 6 471
|-
| style=text-align:left; | [[Ľubotice]] || 2 448 || 3 080 || 3 638
|-
| style=text-align:left; | [[Chminianske Jakubovany]] || 1 427 || 1 913 || 2 775
|-
| style=text-align:left; | [[Široké]] || 2 304 || 2 400 || 2 436
|-
| style=text-align:left; | [[Svinia]] || 1 323 || 1 765 || 2 384
|-
| style=text-align:left; | [[Drienov]] || 2 050 || 2 111 || 2 238
|-
| style=text-align:left; | [[Kapušany]] || 2 044 || 2 170 || 2 187
|-
| style=text-align:left; | [[Fintice]] || 1 615 || 1 831 || 2 167
|-
| style=text-align:left; | [[Víťaz]] || 1 854 || 2 000 || 2 017
|-
| style=text-align:left; | [[Kendice]] || 1 617 || 1 819 || 2 012
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lemešany}} || 1 758 || 1 801 || 1 995
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Petrovany}} || 1 696 || 1 809 || 1 976
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Župčany}} || 1 211 || 1 349 || 1 793
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malý Šariš}} || 1 303 || 1 485 || 1 746
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hermanovce}} || 1 467 || 1 862 || 1 658
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Varhaňovce}} || 991 || 1 332 || 1 504
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dulova Ves}} || 583 || 699 || 1 422
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mirkovce}} || 929 || 1 204 || 1 356
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vyšná Šebastová}} || 958 || 1 130 || 1 335
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tulčík}} || 1 306 || 1 311 || 1 331
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Terňa}} || 1 036 || 1 149 || 1 315
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ruská Nová Ves}} || 916 || 1 110 || 1 305
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žehňa}} || 795 || 1 007 || 1 277
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Chminianska Nová Ves}} || 1 153 || 1 243 || 1 259
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kojatice}} || 964 || 1 054 || 1 154
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Fričovce}} || 1 064 || 1 092 || 1 136
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Demjata}} || 1 062 || 1 093 || 1 101
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Záhradné}} || 926 || 964 || 1 101
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Záborské}} || 465 || 567 || 1 080
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Chmeľov}} || 913 || 964 || 1 066
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rokycany}} || 733 || 934 || 1 064
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Červenica}} || 706 || 883 || 1 033
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malý Slivník}} || 640 || 824 || 1 032
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Chmiňany}} || 735 || 867 || 1 003
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sedlice}} || 1 032 || 1 048 || 979
|-
! Prešov okres
!style=text-align:right; | 161 782
!style=text-align:right; | 169 423
!style=text-align:right; | 172 804
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Presov]]
[[Kategori:Prešov kraj|Presov]]
b7950f4kje7ayabg2z2a6cxqtuyi2eq
Sabinov okres
0
432123
3667757
3666552
2026-08-20T20:12:36Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667757
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Sabinov okres
| andre namn = okres Sabinov
| bilete = Sabinov13Slovakia14.JPG
| bilettekst = Park i [[Sabinov]]
| kart = Okres sabinov.png
| karttekst = Distriktet Sabinov okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Sabinov ]]
| areal = 545,44<ref name="Areal"/>
| folketal = 60389
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Sabinov okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Sabinov''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentralt i regionen. Hovudsete er byen [[Sabinov]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 43 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bajerovce]]
*[[Bodovce]]
*[[Brezovica i Sabinov|Brezovica]]
*[[Brezovička]]
*[[Červená Voda]]
*[[Červenica pri Sabinove]]
*[[Ďačov]]
*[[Daletice]]
*[[Drienica]]
*[[Dubovica]]
*[[Hanigovce]]
*[[Hubošovce]]
*[[Jakovany]]
*[[Jakubova Voľa]]
*[[Jakubovany i Sabinov|Jakubovany]]
*[[Jarovnice]]
*[[Kamenica i Sabinov|Kamenica]]
*[[Krásna Lúka]]
*[[Krivany]]
*'''[[Lipany]]'''
*[[Lúčka i Sabinov|Lúčka]]
*[[Ľutina]]
*[[Milpoš]]
*[[Nižný Slavkov]]
*[[Olejníkov]]
*[[Oľšov]]
*[[Ostrovany]]
*[[Pečovská Nová Ves]]
*[[Poloma]]
*[[Ratvaj]]
*[[Ražňany]]
*[[Renčišov]]
*[[Rožkovany]]
*'''[[Sabinov]]'''
*[[Šarišské Dravce]]
*[[Šarišské Michaľany]]
*[[Šarišské Sokolovce]]
*[[Tichý Potok]]
*[[Torysa i Sabinov|Torysa]]
*[[Uzovce]]
*[[Uzovské Pekľany]]
*[[Uzovský Šalgov]]
*[[Vysoká i Sabinov|Vysoká]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Sabinov]]''' || 12 290 || 12 710 || 12 349
|-
| style=text-align:left; | [[Jarovnice]] || 4 051 || 5 494 || 7 241
|-
| style=text-align:left; | '''[[Lipany]]''' || 6 130 || 6 427 || 6 480
|-
| style=text-align:left; | [[Pečovská Nová Ves]] || 2 203 || 2 546 || 2 788
|-
| style=text-align:left; | [[Šarišské Michaľany]] || 2 658 || 2 832 || 2 759
|-
| style=text-align:left; | [[Ostrovany]] || 1 500 || 1 803 || 2 320
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenica i Sabinov|Kamenica}} || 1 815 || 1 854 || 1 802
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brezovica i Sabinov|Brezovica}} || 1 687 || 1 701 || 1 690
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ražňany}} || 1 434 || 1 460 || 1 625
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Torysa i Sabinov|Torysa}} || 1 381 || 1 505 || 1 559
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dubovica}} || 1 452 || 1 502 || 1 447
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rožkovany}} || 1 240 || 1 311 || 1 306
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šarišské Dravce}} || 1 269 || 1 248 || 1 217
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krivany}} || 1 093 || 1 215 || 1 205
|-
! Sabinov okres
!style=text-align:right; | 54 067
!style=text-align:right; | 57 820
!style=text-align:right; | 60 389
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Sabinov]]
[[Kategori:Prešov kraj|Sabinov]]
sfsk3ime57xavq4xb1fipnt4l8b7e9g
Snina okres
0
432140
3667762
3666608
2026-08-20T20:12:42Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667762
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Snina okres
| andre namn = okres Snina
| bilete = Sabinov13Slovakia14.JPG
| bilettekst = Park i [[Snina]]
| kart = Okres snina.png
| karttekst = Distriktet Snina okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Snina]]
| areal = 545,44<ref name="Areal"/>
| folketal = 35125
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Snina okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Snina''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt aust i regionen og grenser mot [[Košice kraj]] i sør, [[Ukraina]] i aust og [[Polen]] i nord. Hovudsete er byen [[Snina]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 34 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Belá nad Cirochou]]
*[[Brezovec]]
*[[Čukalovce]]
*[[Dlhé nad Cirochou]]
*[[Dúbrava i Snina|Dúbrava]]
*[[Hostovice]]
*[[Hrabová Roztoka]]
*[[Jalová]]
*[[Kalná Roztoka]]
*[[Klenová]]
*[[Kolbasov]]
*[[Kolonica]]
*[[Ladomirov]]
*[[Michajlov]]
*[[Nová Sedlica]]
*[[Osadné]]
*[[Parihuzovce]]
*[[Pčoliné]]
*[[Pichne]]
*[[Príslop]]
*[[Runina]]
*[[Ruská Volová]]
*[[Ruský Potok]]
*[[Šmigovec]]
*'''[[Snina]]'''
*[[Stakčín]]
*[[Stakčínska Roztoka]]
*[[Strihovce]]
*[[Topoľa]]
*[[Ubľa]]
*[[Ulič]]
*[[Uličské Krivé]]
*[[Zboj]]
*[[Zemplínske Hámre]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Snina]]''' || 21 325 || 20 723 || 18 712
|-
| style=text-align:left; | [[Belá nad Cirochou]] || 3 296 || 3 373 || 3 369
|-
| style=text-align:left; | [[Stakčín]] || 2 385 || 2 477 || 2 393
|-
| style=text-align:left; | [[Dlhé nad Cirochou]] || 2 123 || 2 040 || 1 893
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zemplínske Hámre}} || 1 264 || 1 272 || 1 270
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ulič}} || 1 078 || 932 || 825
|-
! Snina okres
!style=text-align:right; | 39 633
!style=text-align:right; | 38 129
!style=text-align:right; | 35 125
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Snina]]
[[Kategori:Prešov kraj|Snina]]
rzx970iyut9nshje8txou7jklh55z39
Stará Ľubovňa okres
0
432152
3667765
3666609
2026-08-20T20:12:44Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667765
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Stará Ľubovňa okres
| andre namn = okres Stará Ľubovňa
|bilete = Castle of Lubovna and museum of slovak village.jpg
|bilettekst= [[Lubovnaborga]] og folkemuseum i Stará Ľubovňa
| kart = Okres stara.png
| karttekst = Distriktet Stará Ľubovňa okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Stará Ľubovňa]]
| areal = 707,85<ref name="Areal"/>
| folketal = 52968
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Stará Ľubovňa okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Stará Ľubovňa''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den vestlege delen av regionen og grenser mot [[Polen]] i nord. Hovudsete er byen [[Stará Ľubovňa]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 44 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Chmeľnica]]
*[[Čirč]]
*[[Ďurková]]
*[[Forbasy]]
*[[Hajtovka]]
*[[Haligovce]]
*[[Hniezdne]]
*[[Hraničné]]
*[[Hromoš]]
*[[Jakubany]]
*[[Jarabina]]
*[[Kamienka i Stará Ľubovňa|Kamienka]]
*[[Kolačkov]]
*[[Kremná]]
*[[Kyjov]]
*[[Lacková]]
*[[Legnava]]
*[[Lesnica]]
*[[Litmanová]]
*[[Lomnička]]
*[[Ľubotín]]
*[[Malý Lipník]]
*[[Matysová]]
*[[Mníšek nad Popradom]]
*[[Nižné Ružbachy]]
*[[Nová Ľubovňa]]
*[[Obručné]]
*[[Orlov i Stará Ľubovňa|Orlov]]
*[[Plaveč]]
*[[Plavnica]]
*'''[[Podolínec]]'''
*[[Pusté Pole]]
*[[Ruská Voľa nad Popradom]]
*[[Šambron]]
*[[Šarišské Jastrabie]]
*'''[[Stará Ľubovňa]]'''
*[[Starina]]
*[[Stráňany]]
*[[Sulín]]
*[[Údol]]
*[[Veľká Lesná]]
*[[Veľký Lipník]]
*[[Vislanka]]
*[[Vyšné Ružbachy]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Stará Ľubovňa]]''' || 16 227 || 16 341 || 15 938
|-
| style=text-align:left; | [[Lomnička]] || 1 516 || 2 680 || 3 239
|-
| style=text-align:left; | '''[[Podolínec]]''' || 3 173 || 3 257 || 3 108
|-
| style=text-align:left; | [[Nová Ľubovňa]] || 2 637 || 2 888 || 3 009
|-
| style=text-align:left; | [[Jakubany]] || 2 415 || 2 630 || 2 841
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Plaveč}} || 1 830 || 1 854 || 1 786
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Plavnica}} || 1 482 || 1 626 || 1 637
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šarišské Jastrabie}} || 1 105 || 1 284 || 1 492
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hniezdne}} || 1 394 || 1 463 || 1 428
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vyšné Ružbachy}} || 1 260 || 1 392 || 1 404
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamienka i Stará Ľubovňa|Kamienka}} || 1 408 || 1 394 || 1 336
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čirč}} || 1 118 || 1 240 || 1 330
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ľubotín}} || 1 319 || 1 368 || 1 319
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kolačkov}} || 1 026 || 1 233 || 1 266
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Chmeľnica}} || 914 || 946 || 980
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jarabina}} || 834 || 881 || 919
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Lipník}} || 1 010 || 984 || 914
|-
! Stará Ľubovňa okres
!style=text-align:right; | 50 684
!style=text-align:right; | 52 866
!style=text-align:right; | 52 968
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Stara Lubovna]]
[[Kategori:Prešov kraj|Stara Lubovna]]
dk0c1y5yw7czvsqvasukljohaj5kb76
Stropkov okres
0
432161
3667766
3666612
2026-08-20T20:12:45Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667766
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Stropkov okres
| andre namn = okres Stropkov
| bilete = Stropkov 17 Slovakia26.jpg
| bilettekst = Sentralt torg i [[Stropkov]]
| kart = Okres stropkov.png
| karttekst = Distriktet Stropkov okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Stropkov]]
| areal = 388,92<ref name="Areal"/>
| folketal = 19878
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Stropkov okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Stropkov''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den austlege delen av regionen. Hovudsete er byen [[Stropkov]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 43 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Baňa]]
*[[Breznica i Stropkov|Breznica]]
*[[Breznička i Stropkov|Breznička]]
*[[Brusnica]]
*[[Bukovce]]
*[[Bystrá i Stropkov|Bystrá]]
*[[Bžany]]
*[[Chotča]]
*[[Duplín]]
*[[Gribov]]
*[[Havaj]]
*[[Jakušovce]]
*[[Kolbovce]]
*[[Korunková]]
*[[Kožuchovce]]
*[[Krišľovce]]
*[[Kručov]]
*[[Krušinec]]
*[[Lomné]]
*[[Makovce]]
*[[Malá Poľana]]
*[[Miková]]
*[[Miňovce]]
*[[Mrázovce]]
*[[Nižná Olšava]]
*[[Oľšavka i Stropkov|Oľšavka]]
*[[Potôčky]]
*[[Potoky]]
*[[Šandal]]
*[[Soľník]]
*[[Staškovce]]
*'''[[Stropkov]]'''
*[[Tisinec]]
*[[Tokajík]]
*[[Turany nad Ondavou]]
*[[Varechovce]]
*[[Veľkrop]]
*[[Vislava]]
*[[Vladiča]]
*[[Vojtovce]]
*[[Vyškovce]]
*[[Vyšná Olšava]]
*[[Vyšný Hrabovec]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Stropkov]]''' || 10 874 || 10 940 || 10 067
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Breznica i Stropkov|Breznica}} || 709 || 777 || 814
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vyšná Olšava}} || 596 || 602 || 641
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Chotča}} || 572 || 552 || 629
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bukovce}} || 590 || 524 || 522
|-
! Stropkov okres
!style=text-align:right; | 21 027
!style=text-align:right; | 20 931
!style=text-align:right; | 19 878
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Stropkov]]
[[Kategori:Prešov kraj|Stropkov]]
4tq0v5iipd0ifutoa5osvxlfg3jcj7f
Svidník okres
0
432165
3667767
3666637
2026-08-20T20:12:46Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667767
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Svidník okres
| andre namn = okres Svidník
| bilete = Svidnik skansen - city view 2.jpg
| bilettekst = Utsyn over [[Svidník]]
| kart = Okres svidnik.png
| karttekst = Distriktet Svidník okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Svidník]]
| areal = 549,51<ref name="Areal"/>
| folketal = 31611
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Svidník okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Svidník''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nord i regionen og grenser i nord til [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Svidník]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 68 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Belejovce]]
*[[Beňadikovce]]
*[[Bodružal]]
*[[Cernina]]
*[[Cigla]]
*[[Dlhoňa]]
*[[Dobroslava]]
*[[Dubová i Svidník|Dubová]]
*[[Dukovce]]
*[[Fijaš]]
*'''[[Giraltovce]]'''
*[[Havranec]]
*[[Hrabovčík]]
*[[Hunkovce]]
*[[Jurkova Voľa]]
*[[Kalnište]]
*[[Kapišová]]
*[[Kečkovce]]
*[[Kobylnice]]
*[[Korejovce]]
*[[Kračúnovce]]
*[[Krajná Bystrá]]
*[[Krajná Poľana]]
*[[Krajná Porúbka]]
*[[Krajné Čierno]]
*[[Kružlová]]
*[[Kuková]]
*[[Kurimka]]
*[[Ladomirová]]
*[[Lúčka i Svidník|Lúčka]]
*[[Lužany pri Topli]]
*[[Matovce]]
*[[Medvedie]]
*[[Mestisko]]
*[[Mičakovce]]
*[[Miroľa]]
*[[Mlynárovce]]
*[[Nižná Jedľová]]
*[[Nižná Pisaná]]
*[[Nižný Komárnik]]
*[[Nižný Mirošov]]
*[[Nižný Orlík]]
*[[Nová Polianka]]
*[[Okrúhle]]
*[[Príkra]]
*[[Pstriná]]
*[[Radoma]]
*[[Rakovčík]]
*[[Rovné i Svidník|Rovné]]
*[[Roztoky]]
*[[Šarbov]]
*[[Šarišský Štiavnik]]
*[[Šemetkovce]]
*[[Soboš]]
*[[Štefurov]]
*[[Stročín]]
*[[Svidnička]]
*'''[[Svidník]]'''
*[[Vagrinec]]
*[[Valkovce]]
*[[Vápeník]]
*[[Vyšná Jedľová]]
*[[Vyšná Pisaná]]
*[[Vyšný Komárnik]]
*[[Vyšný Mirošov]]
*[[Vyšný Orlík]]
*[[Železník]]
*[[Želmanovce]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Svidník]]''' || 12 428 || 11 721 || 10 168
|-
| style=text-align:left; | '''[[Giraltovce]]''' || 4 189 || 4 188 || 4 001
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kračúnovce}} || 1 073 || 1 175 || 1 239
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ladomirová}} || 838 || 992 || 1 045
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kuková}} || 683 || 703 || 720
|-
! Svidník okres
!style=text-align:right; | 33 506
!style=text-align:right; | 33 238
!style=text-align:right; | 31 611
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Svidnik]]
[[Kategori:Prešov kraj|Svidnik]]
kwbvx5extkpf4n38ppzjqmbc9mwagwc
Vranov nad Topľou okres
0
432171
3667775
3666640
2026-08-20T20:12:52Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667775
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
|namn = Vranov nad Topľou okres
| andre namn = okres Vranov nad Topľou
| bilete = FotoMI 059.jpg
| bilettekst = Utsyn over landsbyen {{ikkjeraud|Juskova Voľa}}
| kart = Okres vranov.png
| karttekst = Distriktet Vranov nad Topľou okres innanfor regionen Prešov kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Prešov kraj
| hovudstad = [[Vranov nad Topľou]]
| areal = 549,51<ref name="Areal"/>
| folketal = 31611
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Vranov nad Topľou okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Vranov nad Topľou''}} er eit av 13 administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Prešov kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sør i regionen og grenser i sør til [[Košice kraj]]. Hovudsete er byen [[Vranov nad Topľou]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 68 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Babie]]
*[[Banské]]
*[[Benkovce]]
*[[Bystré]]
*[[Cabov]]
*[[Čaklov]]
*[[Čičava]]
*[[Čierne nad Topľou]]
*[[Ďapalovce]]
*[[Davidov]]
*[[Detrík]]
*[[Dlhé Klčovo]]
*[[Ďurďoš]]
*[[Giglovce]]
*[[Girovce]]
*'''[[Hanušovce nad Topľou]]'''
*[[Hencovce]]
*[[Hermanovce nad Topľou]]
*[[Hlinné]]
*[[Holčíkovce]]
*[[Jasenovce]]
*[[Jastrabie nad Topľou]]
*[[Juskova Voľa]]
*[[Kamenná Poruba i Vranov nad Topľou|Kamenná Poruba]]
*[[Kladzany]]
*[[Komárany]]
*[[Kučín i Vranov nad Topľou|Kučín]]
*[[Kvakovce]]
*[[Majerovce]]
*[[Malá Domaša]]
*[[Matiaška]]
*[[Medzianky]]
*[[Merník]]
*[[Michalok]]
*[[Nižný Hrabovec]]
*[[Nižný Hrušov]]
*[[Nižný Kručov]]
*[[Nová Kelča]]
*[[Ondavské Matiašovce]]
*[[Pavlovce i Vranov nad Topľou|Pavlovce]]
*[[Petkovce]]
*[[Petrovce i Vranov nad Topľou|Petrovce]]
*[[Piskorovce]]
*[[Poša]]
*[[Prosačov]]
*[[Radvanovce]]
*[[Rafajovce]]
*[[Remeniny]]
*[[Rudlov]]
*[[Ruská Voľa]]
*[[Sačurov]]
*[[Sečovská Polianka]]
*[[Sedliská]]
*[[Skrabské]]
*[[Slovenská Kajňa]]
*[[Soľ]]
*[[Štefanovce i Vranov nad Topľou|Štefanovce]]
*[[Tovarné]]
*[[Tovarnianska Polianka]]
*[[Vavrinec]]
*[[Vechec]]
*[[Vlača]]
*'''[[Vranov nad Topľou]]'''
*[[Vyšný Kazimír]]
*[[Vyšný Žipov]]
*[[Žalobín]]
*[[Zámutov]]
*[[Zlatník]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Vranov nad Topľou]]''' || 22 985 || 23 250 || 21 248
|-
| style=text-align:left; | '''[[Hanušovce nad Topľou]]''' || 3 582 || 3 741 || 3 777
|-
| style=text-align:left; | [[Zámutov]] || 2 689 || 2 990 || 3 290
|-
| style=text-align:left; | [[Vechec]] || 2 123 || 2 725 || 2 837
|-
| style=text-align:left; | [[Bystré]] || 2 650 || 2 669 || 2 745
|-
| style=text-align:left; | [[Sečovská Polianka]] || 2 642 || 2 728 || 2 701
|-
| style=text-align:left; | [[Čaklov]] || 2 166 || 2 442 || 2 687
|-
| style=text-align:left; | [[Soľ]] || 2 202 || 2 430 || 2 629
|-
| style=text-align:left; | [[Sačurov]] || 1 962 || 2 230 || 2 478
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Banské}} || 1 458 || 1 713 || 1 906
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hlinné}} || 1 548 || 1 783 || 1 887
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nižný Hrabovec}} || 1 631 || 1 614 || 1 625
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenná Poruba i Vranov nad Topľou|Kamenná Poruba}} || 1 054 || 1 261 || 1 548
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nižný Hrušov}} || 1 699 || 1 601 || 1 508
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sedliská}} || 1 280 || 1 307 || 1 477
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dlhé Klčovo}} || 1 413 || 1 410 || 1 372
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hencovce}} || 1 218 || 1 300 || 1 311
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čičava}} || 899 || 1 192 || 1 288
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vyšný Žipov}} || 1 220 || 1 205 || 1 142
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tovarné}} || 1 076 || 1 042 || 992
|-
! Vranov nad Topľou okres
!style=text-align:right; | 76 504
!style=text-align:right; | 79 702
!style=text-align:right; | 79 426
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Vranov nad Toplou]]
[[Kategori:Prešov kraj|Vranov nad Toplou]]
dj0gtr6wj5i8buukeo3x8jk6gtljmpt
Ilava okres
0
432199
3667725
3666684
2026-08-20T20:12:00Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667725
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Ilava okres
| andre namn = okres Ilava
| bilete = Vršatské bradlá z hradu.jpg
| bilettekst = Borgruinar nær landsbyen {{ikkjeraud|Vršatské Podhradie}}
| kart = Okres ilava.png
| karttekst = Distriktet Ilava okres innanfor regionen Trenčín kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trenčín kraj
| hovudstad = [[Ilava]]
| areal = 358,50<ref name="Areal"/>
| folketal = 58058
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Ilava okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Ilava''}} er eit av ni administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trenčín kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nord i regionen og grenser i nord mot [[Tsjekkia]]. Distriktet har òg ei kort grense mot [[Žilina kraj]] i aust. Hovudsete er byen [[Ilava]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 21 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bohunice i Ilava|Bohunice]]
*[[Bolešov]]
*[[Borčice]]
*[[Červený Kameň]]
*'''[[Dubnica nad Váhom]]'''
*[[Dulov]]
*[[Horná Poruba]]
*'''[[Ilava]]'''
*[[Kameničany]]
*[[Košeca]]
*[[Košecké Podhradie]]
*[[Krivoklát]]
*[[Ladce]]
*[[Mikušovce i Ilava|Mikušovce]]
*'''[[Nová Dubnica]]'''
*[[Pruské]]
*[[Sedmerovec]]
*[[Slavnica]]
*[[Tuchyňa]]
*[[Vršatské Podhradie]]
*[[Zliechov]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Dubnica nad Váhom]]''' || 25 995 || 25 305 || 22 595
|-
| style=text-align:left; | '''[[Nová Dubnica]]''' || 12 358 || 11 466 || 10 884
|-
| style=text-align:left; | '''[[Ilava]]''' || 5 411 || 5 391 || 5 572
|-
| style=text-align:left; | [[Košeca]] || 2 441 || 2 518 || 2 734
|-
| style=text-align:left; | [[Ladce]] || 2 609 || 2 631 || 2 514
|-
| style=text-align:left; | [[Pruské]] || 2 089 || 2 179 || 2 310
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bolešov}} || 1 438 || 1 526 || 1 535
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horná Poruba}} || 1 111 || 1 061 || 1 084
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mikušovce i Ilava|Mikušovce}} || 1 026 || 1 010 || 1 050
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Košecké Podhradie}} || 1 073 || 1 045 || 1 047
|-
! Ilava okres
!style=text-align:right; | 62 042
!style=text-align:right; | 60 578
!style=text-align:right; | 58 058
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Ilava]]
[[Kategori:Trenčín kraj|Ilava]]
fqqe4mylum04jiah7ls2q7t1gaoqsgh
Bánovce nad Bebravou okres
0
432234
3667711
3666754
2026-08-20T20:11:05Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667711
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Bánovce nad Bebravou okres
| andre namn = okres Bánovce nad Bebravou
| bilete = Hrad hrad.jpg
| bilettekst = Borgruinar nær landsbyen {{ikkjeraud|Uhrovec}}
| kart = Okres banovce.png
| karttekst = Distriktet Bánovce nad Bebravou okres innanfor regionen Trenčín kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trenčín kraj
| hovudstad = [[Bánovce nad Bebravou]]
| areal = 461,94<ref name="Areal"/>
| folketal = 35 967
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Bánovce nad Bebravou okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Bánovce nad Bebravou''}} er eit av ni administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trenčín kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentralt i regionen og grenser i sør mot [[Nitra kraj]]. Hovudsete er byen [[Bánovce nad Bebravou]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 43 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*'''[[Bánovce nad Bebravou]]'''
*[[Borčany]]
*[[Brezolupy]]
*[[Chudá Lehota]]
*[[Čierna Lehota i Bánovce nad Bebravou|Čierna Lehota]]
*[[Cimenná]]
*[[Dežerice]]
*[[Dolné Naštice]]
*[[Dubnička]]
*[[Dvorec]]
*[[Haláčovce]]
*[[Horné Naštice]]
*[[Krásna Ves]]
*[[Kšinná]]
*[[Libichava]]
*[[Ľutov]]
*[[Malá Hradná]]
*[[Malé Hoste]]
*[[Miezgovce]]
*[[Nedašovce]]
*[[Omastiná]]
*[[Otrhánky]]
*[[Pečeňany]]
*[[Pochabany]]
*[[Podlužany i Bánovce nad Bebravou|Podlužany]]
*[[Pravotice]]
*[[Prusy]]
*[[Ruskovce i Bánovce nad Bebravou|Ruskovce]]
*[[Rybany]]
*[[Šípkov]]
*[[Šišov]]
*[[Slatina nad Bebravou]]
*[[Slatinka nad Bebravou]]
*[[Timoradza]]
*[[Trebichava]]
*[[Uhrovec]]
*[[Uhrovské Podhradie]]
*[[Veľké Chlievany]]
*[[Veľké Držkovce]]
*[[Veľké Hoste]]
*[[Vysočany]]
*[[Žitná-Radiša]]
*[[Zlatníky]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Bánovce nad Bebravou]]''' || 20 901 || 19 564 || 17 311
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Uhrovec}} || 1 523 || 1 528 || 1 529
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rybany}} || 1 479 || 1 455 || 1 517
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dežerice}} || 584 || 646 || 1 019
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Podlužany i Bánovce nad Bebravou|Podlužany}} || 796 || 849 || 934
|-
! Bánovce nad Bebravou okres
!style=text-align:right; | 38 640
!style=text-align:right; | 37 128
!style=text-align:right; | 35 967
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Banovce nad Bebravou]]
[[Kategori:Trenčín kraj|Banovce nad Bebravou]]
b2jpnzpeo2nx27t7n8zr1fabwqt6fcx
Myjava okres
0
432237
3667739
3667438
2026-08-20T20:12:22Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667739
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Myjava okres
| andre namn = okres Myjava
| bilete = Mohyla Milana Rastislava Stefanika.jpg
| bilettekst = Gravmonument for den slovakiske astronomen, politikaren, diplomaten og generalen [[Milan Rastislav Štefánik]] (1880–1919)
| kart = Okres myjava.png
| karttekst = Distriktet Myjava okres innanfor regionen Trenčín kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trenčín kraj
| hovudstad = [[Myjava]]
| areal = 327,42<ref name="Areal"/>
| folketal = 25678
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Myjava okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Myjava''}} er eit av ni administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trenčín kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt vest i regionen og grenser i sør og vest mot [[Trnava kraj]], i nord mot [[Tsjekkia]]. Hovudsete er byen [[Myjava]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 17 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Brestovec i Myjava|Brestovec]]
*'''[[Brezová pod Bradlom]]'''
*[[Bukovec i Myjava|Bukovec]]
*[[Chvojnica i Myjava|Chvojnica]]
*[[Hrašné]]
*[[Jablonka]]
*[[Košariská]]
*[[Kostolné]]
*[[Krajné]]
*'''[[Myjava]]'''
*[[Podkylava]]
*[[Polianka]]
*[[Poriadie]]
*[[Priepasné]]
*[[Rudník i Myjava|Rudník]]
*[[Stará Myjava]]
*'''[[Vrbovce]]'''
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Myjava]]''' || 13 142 || 12 330 || 10 985
|-
| style=text-align:left; | '''[[Brezová pod Bradlom]]''' || 5 567 || 5 110 || 4 848
|-
| style=text-align:left; | '''[[Vrbovce]]''' || 1 608 || 1 549 || 1 450
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krajné}} || 1 709 || 1 570 || 1 434
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brestovec i Myjava|Brestovec}} || 982 || 943 || 979
|-
! Myjava okres
!style=text-align:right; | 29 243
!style=text-align:right; | 27 531
!style=text-align:right; | 25 678
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
{{Use dmy dates}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Myjava]]
[[Kategori:Trenčín kraj|Myjava]]
9pvyjgn4os26qdtemwuqyl7apl4p8av
Nové Mesto nad Váhom okres
0
432252
3667742
3666825
2026-08-20T20:12:25Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667742
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Nové Mesto nad Váhom okres
| andre namn = okres Nové Mesto nad Váhom
| bilete = Beckov Castle Sunny Day.jpg
| bilettekst = Borgruinar nær landsbyen {{ikkjeraud|Beckov}}
| kart = Okres nove.png
| karttekst = Distriktet Nové Mesto nad Váhom okres innanfor regionen Trenčín kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trenčín kraj
| hovudstad = [[Nové Mesto nad Váhom]]
| areal = 579,98<ref name="Areal"/>
| folketal = 61840
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Nové Mesto nad Váhom okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Nové Mesto nad Váhom''}} er eit av ni administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trenčín kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den vestlege delen av regionen og grenser mot [[Trnava kraj]] i sørvest, [[Nitra kraj]] i søraust og [[Tsjekkia]] i nord. Hovudsete er byen [[Nové Mesto nad Váhom]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 34 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Beckov]]
*[[Bošáca]]
*[[Brunovce]]
*[[Bzince pod Javorinou]]
*[[Čachtice]]
*[[Častkovce]]
*[[Dolné Srnie]]
*[[Haluzice]]
*[[Hôrka nad Váhom]]
*[[Horná Streda]]
*[[Hrachovište]]
*[[Hrádok]]
*[[Kálnica]]
*[[Kočovce]]
*[[Lubina]]
*[[Lúka]]
*[[Modrová]]
*[[Modrovka]]
*[[Moravské Lieskové]]
*[[Nová Bošáca]]
*[[Nová Lehota]]
*[[Nová Ves nad Váhom]]
*'''[[Nové Mesto nad Váhom]]'''
*[[Očkov]]
*[[Pobedim]]
*[[Podolie]]
*[[Potvorice]]
*[[Považany]]
*[[Stará Lehota]]
*'''[[Stará Turá]]'''
*[[Trenčianske Bohuslavice]]
*[[Vaďovce]]
*[[Višňové i Nové Mesto nad Váhom|Višňové]]
*[[Zemianske Podhradie]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Nové Mesto nad Váhom]]''' || 21 327 || 20 415 || 19 644
|-
| style=text-align:left; | '''[[Stará Turá]]''' || 10 291 || 9 404 || 8 724
|-
| style=text-align:left; | [[Čachtice]] || 3 565 || 3 986 || 3 703
|-
| style=text-align:left; | [[Moravské Lieskové]] || 2 440 || 2 521 || 2 539
|-
| style=text-align:left; | [[Bzince pod Javorinou]] || 2 042 || 2 067 || 2 051
|-
| style=text-align:left; | [[Podolie]] || 2 049 || 1 952 || 1 914
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Častkovce}} || 1 019 || 1 107 || 1 639
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kočovce}} || 1 388 || 1 467 || 1 631
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lubina}} || 1 457 || 1 425 || 1 444
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Beckov}} || 1 367 || 1 343 || 1 436
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horná Streda}} || 1 266 || 1 288 || 1 384
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bošáca}} || 1 345 || 1 393 || 1 360
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Považany}} || 1 214 || 1 295 || 1 236
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pobedim}} || 1 221 || 1 189 || 1 158
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nová Bošáca}} || 1 220 || 1 141 || 1 027
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kálnica}} || 1 003 || 1 031 || 1 024
|-
! Nové Mesto nad Váhom okres
!style=text-align:right; | 63 530
!style=text-align:right; | 62 707
!style=text-align:right; | 61 840
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Nove Mesto nad Vahom]]
[[Kategori:Trenčín kraj|Nove Mesto nad Vahom]]
7udopadqpl1uon49epxlv114k8r8qwb
Partizánske okres
0
432260
3667744
3666838
2026-08-20T20:12:26Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667744
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Partizánske okres
| andre namn = okres Partizánske
| bilete = Veľké Uherce (Nagyugróc) - Thonetovský kaštieľ.JPG
| bilettekst = Herskapshus i landsbyen [[Veľké Uherce]]
| kart = Okres partizanske.png
| karttekst = Distriktet Partizánske okres innanfor regionen Trenčín kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trenčín kraj
| hovudstad = [[Partizánske]]
| areal = 301,01<ref name="Areal"/>
| folketal = 44515
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Partizánske okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Partizánske''}} er eit av ni administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trenčín kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt sør i regionen og grenser i sør og vest mot [[Nitra kraj]], med ei kort grense mot [[Banská Bystrica kraj]] i søraust. Hovudsete er byen [[Partizánske]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 23 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bošany]]
*[[Brodzany]]
*[[Chynorany]]
*[[Hradište i Partizánske|Hradište]]
*[[Ješkova Ves]]
*[[Klátova Nová Ves]]
*[[Kolačno]]
*[[Krásno]]
*[[Livina]]
*[[Livinské Opatovce]]
*[[Malé Kršteňany]]
*[[Malé Uherce]]
*[[Nadlice]]
*[[Nedanovce]]
*[[Ostratice]]
*'''[[Partizánske]]'''
*[[Pažiť]]
*[[Skačany]]
*[[Turčianky]]
*[[Veľké Kršteňany]]
*[[Veľké Uherce]]
*[[Veľký Klíž]]
*[[Žabokreky nad Nitrou]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Partizánske]]''' || 24 907 || 24 115 || 21 439
|-
| style=text-align:left; | [[Bošany]] || 4 308 || 4 172 || 4 063
|-
| style=text-align:left; | [[Chynorany]] || 2 720 || 2 754 || 2 725
|-
| style=text-align:left; | [[Veľké Uherce]] || 1 964 || 2 007 || 1 990
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žabokreky nad Nitrou}} || 1 628 || 1 664 || 1 738
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Klátova Nová Ves}} || 1 581 || 1 610 || 1 611
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Skačany}} || 1 293 || 1 301 || 1 337
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hradište i Partizánske|Hradište}} || 1 070 || 1 032 || 1 003
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brestovec i Myjava|Brestovec}} || 982 || 943 || 979
|-
! Partizánske okres
!style=text-align:right; | 48 005
!style=text-align:right; | 47 166
!style=text-align:right; | 44 515
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Partizánske]]
[[Kategori:Trenčín kraj|Partizánske]]
hqul6o10l2oslsdxenoh6dgzsyzsihv
Považská Bystrica okres
0
432267
3667749
3666848
2026-08-20T20:12:31Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667749
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Považská Bystrica okres
| andre namn = okres Považská Bystrica
| bilete = Považský hrad in 2021.jpg
| bilettekst = Borgruinar ved elva [[Váh]]
| kart = Okres povazska.png
| karttekst = Distriktet Považská Bystrica okres innanfor regionen Trenčín kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trenčín kraj
| hovudstad = [[Považská Bystrica]]
| areal = 463,15<ref name="Areal"/>
| folketal = 61617
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Považská Bystrica okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Považská Bystrica''}} er eit av ni administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trenčín kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt nord i regionen og grenser i aust mot [[Žilina kraj]], i nord mot [[Tsjekkia]]. Hovudsete er byen [[Považská Bystrica]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 28 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bodiná]]
*[[Brvnište]]
*[[Čelkova Lehota]]
*[[Dolná Mariková]]
*[[Dolný Lieskov]]
*[[Domaniža]]
*[[Ďurďové]]
*[[Hatné]]
*[[Horná Mariková]]
*[[Horný Lieskov]]
*[[Jasenica i Považská Bystrica|Jasenica]]
*[[Klieština]]
*[[Kostolec]]
*[[Malé Lednice]]
*[[Papradno]]
*[[Plevník-Drienové]]
*[[Počarová]]
*[[Podskalie]]
*'''[[Považská Bystrica]]'''
*[[Prečín]]
*[[Pružina]]
*[[Sádočné]]
*[[Slopná]]
*[[Stupné]]
*[[Sverepec]]
*[[Udiča]]
*[[Vrchteplá]]
*[[Záskalie]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Považská Bystrica]]''' || 42 773 || 41 241 || 38 641
|-
| style=text-align:left; | [[Papradno]] || 2 618 || 2 507 || 2 407
|-
| style=text-align:left; | [[Udiča]] || 2 189 || 2 178 || 2 247
|-
| style=text-align:left; | [[Pružina]] || 1 907 || 1 988 || 2 037
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Plevník-Drienové}} || 1 599 || 1 588 || 1 639
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Domaniža}} || 1 492 || 1 476 || 1 601
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Prečín}} || 1 340 || 1 401 || 1 510
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolná Mariková}} || 1 490 || 1 433 || 1 412
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sverepec}} || 1 055 || 1 130 || 1 356
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brvnište}} || 1 155 || 1 182 || 1 214
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jasenica i Považská Bystrica|Jasenica}} || 948 || 1 051 || 1 191
|-
! Považská Bystrica okres
!style=text-align:right; | 65 150
!style=text-align:right; | 63 550
!style=text-align:right; | 61 617
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Povazska Bystrica]]
[[Kategori:Trenčín kraj|Povazska Bystrica]]
eb0vzo2e2hbcnvrtknksbj93pn96y5v
Prievidza okres
0
432273
3667751
3666856
2026-08-20T20:12:32Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667751
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Prievidza okres
| andre namn = okres Prievidza
| bilete = Slovakia Bojnice Castle 2004 hires.jpg
| bilettekst = Middelalderslott i byen [[Bojnice]]
| kart = Okres prievidza.png
| karttekst = Distriktet Prievidza okres innanfor regionen Trenčín kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trenčín kraj
| hovudstad = [[Prievidza]]
| areal = 959,86<ref name="Areal"/>
| folketal = 44515
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Prievidza okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Prievidza''}} er eit av ni administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trenčín kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt aust i regionen og grenser i nordaust mot [[Žilina kraj]], i søraust mot [[Banská Bystrica kraj]]. Hovudsete er byen [[Prievidza]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 52 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*'''[[Bojnice]]'''
*[[Bystričany]]
*[[Čavoj]]
*[[Čereňany]]
*[[Chrenovec-Brusno]]
*[[Chvojnica i Prievidza|Chvojnica]]
*[[Cigeľ]]
*[[Diviacka Nová Ves]]
*[[Diviaky nad Nitricou]]
*[[Dlžín]]
*[[Dolné Vestenice]]
*'''[[Handlová]]'''
*[[Horná Ves i Prievidza|Horná Ves]]
*[[Horné Vestenice]]
*[[Jalovec i Prievidza|Jalovec]]
*[[Kamenec pod Vtáčnikom]]
*[[Kanianka]]
*[[Kľačno]]
*[[Kocurany]]
*[[Koš]]
*[[Kostolná Ves]]
*[[Lazany]]
*[[Lehota pod Vtáčnikom]]
*[[Liešťany]]
*[[Lipník]]
*[[Malá Čausa]]
*[[Malinová]]
*[[Nedožery-Brezany]]
*[[Nevidzany i Prievidza|Nevidzany]]
*[[Nitrianske Pravno]]
*[[Nitrianske Rudno]]
*[[Nitrianske Sučany]]
*[[Nitrica]]
*'''[[Nováky]]'''
*[[Opatovce nad Nitrou]]
*[[Oslany]]
*[[Podhradie i Prievidza|Podhradie]]
*[[Poluvsie]]
*[[Poruba]]
*[[Pravenec]]
*'''[[Prievidza]]'''
*[[Radobica]]
*[[Ráztočno]]
*[[Rudnianska Lehota]]
*[[Sebedražie]]
*[[Seč]]
*[[Šútovce]]
*[[Temeš]]
*[[Tužina]]
*[[Valaská Belá]]
*[[Veľká Čausa]]
*[[Zemianske Kostoľany]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Prievidza]]''' || 53 097 || 48 978 || 45 017
|-
| style=text-align:left; | '''[[Handlová]]''' || 18 018 || 17 766 || 16 199
|-
| style=text-align:left; | '''[[Bojnice]]''' || 5 006 || 4 923 || 4 978
|-
| style=text-align:left; | '''[[Nováky]]''' || 4 402 || 4 269 || 4 197
|-
| style=text-align:left; | [[Kanianka]] || 3 823 || 4 112 || 3 974
|-
| style=text-align:left; | [[Lehota pod Vtáčnikom]] || 3 722 || 3 872 || 3 815
|-
| style=text-align:left; | [[Nitrianske Pravno]] || 3 134 || 3 197 || 3 163
|-
| style=text-align:left; | [[Dolné Vestenice]] || 2 699 || 2 611 || 2 495
|-
| style=text-align:left; | [[Oslany]] || 2 154 || 2 380 || 2 372
|-
| style=text-align:left; | [[Nedožery-Brezany]] || 1 857 || 2 113 || 2 105
|-
| style=text-align:left; | [[Valaská Belá]] || 2 427 || 2 225 || 1 994
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nitrianske Rudno}} || 1 900 || 1 952 || 1 925
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Diviacka Nová Ves}} || 1 794 || 1 754 || 1 790
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bystričany}} || 1 808 || 1 831 || 1 785
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Diviaky nad Nitricou}} || 1 811 || 1 761 || 1 761
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čereňany}} || 1 702 || 1 717 || 1 754
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenec pod Vtáčnikom}} || 1 868 || 1 844 || 1 744
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lazany}} || 1 438 || 1 616 || 1 735
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zemianske Kostoľany}} || 1 633 || 1 679 || 1 733
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sebedražie}} || 1 675 || 1 720 || 1 715
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Opatovce nad Nitrou}} || 1 471 || 1 472 || 1 552
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Chrenovec-Brusno}} || 1 281 || 1 383 || 1 391
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Poruba}} || 1 291 || 1 274 || 1 376
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pravenec}} || 1 172 || 1 241 || 1 305
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Cigeľ}} || 1 003 || 1 190 || 1 271
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ráztočno}} || 1 246 || 1 247 || 1 235
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tužina}} || 1 214 || 1 219 || 1 208
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liešťany}} || 1 216 || 1 253 || 1 204
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nitrianske Sučany}} || 1 224 || 1 221 || 1 188
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nitrica}} || 1 244 || 1 242 || 1 182
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horná Ves i Prievidza|Horná Ves}} || 1 086 || 1 454 || 1 072
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kľačno}} || 1 094 || 1 103 || 1 069
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Koš}} || 881 || 1 162 || 1 041
|-
! Prievidza okres
!style=text-align:right; | 48 005
!style=text-align:right; | 47 166
!style=text-align:right; | 44 515
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Prievidza]]
[[Kategori:Trenčín kraj|Prievidza]]
orh3vzrd2dftn3e50ocm1q4f2c68jj2
Púchov okres
0
432286
3667752
3666882
2026-08-20T20:12:33Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667752
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Púchov okres
| andre namn = okres Púchov
| bilete = Lednický hrad nad obcou Lednica.jpg
| bilettekst = Borgruinar over landsbyen {{ikkjeraud|Lednica}}
| kart = Okres puchov.png
| karttekst = Distriktet Púchov okres innanfor regionen Trenčín kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trenčín kraj
| hovudstad = [[Púchov]]
| areal = 375,10<ref name="Areal"/>
| folketal = 44319
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Púchov okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Púchov''}} er eit av ni administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trenčín kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nord i regionen og grenser i nord mot [[Tsjekkia]]. Hovudsete er byen [[Púchov]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 21 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Beluša]]
*[[Dohňany]]
*[[Dolná Breznica]]
*[[Dolné Kočkovce]]
*[[Horná Breznica]]
*[[Horovce i Púchov|Horovce]]
*[[Kvašov]]
*[[Lazy pod Makytou]]
*[[Lednica i Púchov|Lednica]]
*[[Lednické Rovne]]
*[[Lúky]]
*[[Lysá pod Makytou]]
*[[Mestečko]]
*[[Mojtín]]
*[[Nimnica]]
*'''[[Púchov]]'''
*[[Streženice]]
*[[Visolaje]]
*[[Vydrná]]
*[[Záriečie]]
*[[Zubák]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Púchov]]''' || 18 833 || 18 168 || 17 472
|-
| style=text-align:left; | [[Beluša]] || 6 052 || 5 874 || 6 162
|-
| style=text-align:left; | [[Lysá pod Makytou]] || 2 145 || 2 117 || 2 065
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dohňany}} || 1 730 || 1 736 || 1 859
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lazy pod Makytou}} || 1 462 || 1 292 || 1 209
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolné Kočkovce}} || 1 169 || 1 221 || 1 205
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Streženice}} || 803 || 912 || 1 046
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolná Breznica}} || 831 || 857 || 1 004
|-
! Púchov okres
!style=text-align:right; | 45 761
!style=text-align:right; | 44 659
!style=text-align:right; | 44 319
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Puchov]]
[[Kategori:Trenčín kraj|Puchov]]
o5t57586yent2pmhxedzz1x785nhxkw
Trenčín okres
0
432293
3667770
3666899
2026-08-20T20:12:49Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667770
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Trenčín okres
| andre namn = okres Trenčín
| bilete = Trenčiansky hrad.jpg
| bilettekst = [[Trenčínborga]] over byen [[Trenčín]]
| kart = Okres trencin.png
| karttekst = Distriktet Trenčín okres innanfor regionen Trenčín kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trenčín kraj
| hovudstad = [[Trenčín]]
| areal = 674,81<ref name="Areal"/>
| folketal = 44319
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Trenčín okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Trenčín''}} er eit av ni administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trenčín kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentalt i regionen og grenser i nord mot [[Tsjekkia]]. Hovudsete er byen [[Trenčín]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 37 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Adamovské Kochanovce]]
*[[Bobot]]
*[[Chocholná-Velčice]]
*[[Dolná Poruba]]
*[[Dolná Súča]]
*[[Drietoma]]
*[[Dubodiel]]
*[[Horná Súča]]
*[[Horňany]]
*[[Horné Srnie]]
*[[Hrabovka]]
*[[Ivanovce]]
*[[Kostolná-Záriečie]]
*[[Krivosúd-Bodovka]]
*[[Melčice-Lieskové]]
*[[Mníchova Lehota]]
*[[Motešice]]
*'''[[Nemšová]]'''
*[[Neporadza i Trenčín|Neporadza]]
*[[Omšenie]]
*[[Opatovce]]
*[[Petrova Lehota]]
*[[Selec]]
*[[Skalka nad Váhom]]
*[[Soblahov]]
*[[Štvrtok]]
*[[Svinná]]
*[[Trenčianska Teplá]]
*[[Trenčianska Turná]]
*[[Trenčianske Jastrabie]]
*[[Trenčianske Mitice]]
*[[Trenčianske Stankovce]]
*'''[[Trenčianske Teplice]]'''
*'''[[Trenčín]]'''
*[[Veľká Hradná]]
*[[Veľké Bierovce]]
*[[Zamarovce]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Trenčín]]''' || 57 854 || 55 877 || 54 740
|-
| style=text-align:left; | '''[[Nemšová]]''' || 6 136 || 6 274 || 6 335
|-
| style=text-align:left; | [[Trenčianska Teplá]] || 3 780 || 4 109 || 4 222
|-
| style=text-align:left; | '''[[Trenčianske Teplice]]''' || 4 438 || 4 197 || 3 980
|-
| style=text-align:left; | [[Trenčianska Turná]] || 2 566 || 3 120 || 3 563
|-
| style=text-align:left; | [[Trenčianske Stankovce]] || 2 800 || 3 074 || 3 403
|-
| style=text-align:left; | [[Horná Súča]] || 3 549 || 3 394 || 3 301
|-
| style=text-align:left; | [[Dolná Súča]] || 2 877 || 2 967 || 3 059
|-
| style=text-align:left; | [[Horné Srnie]] || 2 876 || 2 847 || 2 707
|-
| style=text-align:left; | [[Soblahov]] || 1 933 || 2 154 || 2 408
|-
| style=text-align:left; | [[Drietoma]] || 2 036 || 2 221 || 2 233
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Omšenie}} || 1 958 || 1 969 || 1 885
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Chocholná-Velčice}} || 1 639 || 1 693 || 1 695
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Melčice-Lieskové}} || 1 517 || 1 574 || 1 651
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Svinná}} || 1 515 || 1 585 || 1 591
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Trenčianske Jastrabie}} || 1 209 || 1 191 || 1 252
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mníchova Lehota}} || 1 079 || 1 212 || 1 221
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Skalka nad Váhom}} || 996 || 1 150 || 1 166
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zamarovce}} || 695 || 849 || 1 163
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ivanovce}} || 800 || 915 || 1 032
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Selec}} || 949 || 1 002 || 1 007
|-
! Trenčín okres
!style=text-align:right; | 112 767
!style=text-align:right; | 113 115
!style=text-align:right; | 113 777
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Trencín]]
[[Kategori:Trenčín kraj|Trenčcín]]
2xzuqt8615gf7a0y5n5ohc9vzxecyzn
Trnava kraj
0
432306
3667783
3667476
2026-08-20T21:04:01Z
TU-nor
12071
/* Byar i regionen */
3667783
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|region
| namn = Trnava kraj
| andre namn = Trnavský kraj kraj
| bilete = Smolenice zámok.jpg
| bilettekst = Slottet i byen [[Smolenice]]
| kart = Trnavsky kraj in Slovakia.svg
| karttekst = Trnava kraj innanfor Slovakia
| flagg = Trnavsky vlajka.svg
| symbol = Coat of Arms of Trnava Region.svg
| land = Slovakia
| regiontype =
| region =
| hovudstad = [[Trnava]]
| areal = 4146,28<ref name="Areal"/>
| folketal = 566008
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Trnava kraj'''{{mrk|[[slovakisk]] ''Trnavský kraj''}} er ein av åtte administrative [[Regionar i Slovakia|regionar]] i [[Slovakia]].<ref name ="Regionar"/> Han ligg vest i landet og grenser i sør mot [[Ungarn]], i nord mot [[Tsjekkia]] med ei kort grense mot [[Austerrike]] i nordvest. Hovudsete er byen [[Trnava]].
== Administrativ inndeling ==
{{stack|[[Fil:Trnava okresy.png|mini|Distrikta i Trnava kraj]]}}
Trnava kraj omfattar sju [[Distrikt i Slovakia|distrikt]].<ref name ="Distrikt"/>
*[[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]]
*[[Galanta okres|Galanta]]
*[[Hlohovec okres|Hlohovec]]
*[[Piešťany okres|Piešťany]]
*[[Senica okres|Senica]]
*[[Skalica okres|Skalica]]
*[[Trnava okres|Trnava]]
==Folketal i distrikta==
Folketalet i distrikta i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || 112 384 || 116 492 || 124 669
|-
| style=text-align:left; | [[Galanta okres|Galanta]] || 94 533 || 93 594 || 95 124
|-
| style=text-align:left; | [[Hlohovec okres|Hlohovec]] || 45 351 || 45 761 || 44 015
|-
| style=text-align:left; | [[Piešťany okres|Piešťany]] || 63 928 || 63 152 || 63 032
|-
| style=text-align:left; | [[Senica okres|Senica]] || 60 891 || 60 504 || 59 749
|-
| style=text-align:left; | [[Skalica okres|Skalica]] || 46 791 || 46 671 || 47 525
|-
| style=text-align:left; | [[Trnava okres|Trnava]] || 127 125 || 128 567 || 131 894
|-
! Trnava kraj
!style=text-align:right; | 551 003
!style=text-align:right; | 554 741
!style=text-align:right; | 566 008
|-
|}
==Byar i regionen==
Det er 16 kommunar med bystatus i regionen.<ref name ="Bykommunar"/>
Folketalet i byane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Distrikt !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Trnava]] || style=text-align:left; | [[Trnava okres|Trnava]] || 70 286 || 66 358 || 63 803
|-
| style=text-align:left; | [[Piešťany]] || style=text-align:left; | [[Piešťany okres|Piešťany]] || 30 606 || 28 268 || 27 681
|-
| style=text-align:left; | [[Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || 23 519 || 22 477 || 23 044
|-
| style=text-align:left; | [[Hlohovec]] || style=text-align:left; | [[Hlohovec okres|Hlohovec]] || 23 729 || 22 701 || 20 556
|-
| style=text-align:left; | [[Senica]] || style=text-align:left; | [[Senica okres|Senica]] || 21 253 || 20 255 || 19 875
|-
| style=text-align:left; | [[Sereď]] || style=text-align:left; | [[Galanta okres|Galanta]] || 17 406 || 16 235 || 15 737
|-
| style=text-align:left; | [[Skalica]] || style=text-align:left; | [[Skalica okres|Skalica]] || 15 013 || 14 441 || 15 573
|-
| style=text-align:left; | [[Galanta]] || style=text-align:left; | [[Galanta okres|Galanta]] || 16 365 || 15 138 || 15 052
|-
| style=text-align:left; | [[Šamorín]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || 12 143 || 12 726 || 13 628
|-
| style=text-align:left; | [[Holíč]] || style=text-align:left; | [[Skalica okres|Skalica]] || 11 416 || 11 255 || 11 214
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Meder]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || 9 113 || 8 859 || 8 446
|-
| style=text-align:left; | [[Sládkovičovo]] || style=text-align:left; | [[Galanta okres|Galanta]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Malá Mača}}, som vart skild ut frå Sládkovičovo med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}6 078 || 5 479 || 5 415
|-
| style=text-align:left; | [[Gabčíkovo]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || 5 084 || 5 361 || 5 232
|-
| style=text-align:left; | [[Šaštín-Stráže]] || style=text-align:left; | [[Senica okres|Senica]] || 5 005 || 5 107 || 4 979
|-
| style=text-align:left; | [[Gbely]] || style=text-align:left; | [[Skalica okres|Skalica]] || 5 223 || 5 205 || 4 921
|-
| style=text-align:left; | [[Leopoldov]] || style=text-align:left; | [[Hlohovec okres|Hlohovec]] || 3 999 || 4 162 || 3 973
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="583/2001">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.)
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-13
}}</ref>
</references>
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Regionar i Slovakia]]
[[Kategori:Trnava kraj| ]]
7l7ui32ypy03cml0i21iobbvc5zy7gn
Galanta okres
0
432311
3667721
3666929
2026-08-20T20:11:57Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667721
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Galanta okres
| andre namn = okres Galanta
| bilete = Galanta renesancny kastiel.jpg
| bilettekst = [[Esterházy]]-palasset i [[Galanta]]
| kart = Okres galanta.png
| karttekst = Distriktet Galanta okres innanfor regionen Trnava kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trnava kraj
| hovudstad = [[Galanta]]
| areal = 641,70<ref name="Areal"/>
| folketal = 95124
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Galanta okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Galanta''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trnava kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den sørlege delen av regionen og grenser i vest mot [[Bratislava kraj]], i aust mot [[Nitra kraj]]. Hovudsete er byen [[Galanta]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 36 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Abrahám i Galanta|Abrahám]]
*[[Čierna Voda i Galanta|Čierna Voda]]
*[[Čierny Brod]]
*[[Dolná Streda]]
*[[Dolné Saliby]]
*[[Dolný Chotár]]
*'''[[Galanta]]'''
*[[Gáň]]
*[[Horné Saliby]]
*[[Hoste i Galanta|Hoste]]
*[[Jánovce i Galanta|Jánovce]]
*[[Jelka]]
*[[Kajal]]
*[[Košúty]]
*[[Kráľov Brod]]
*[[Malá Mača]]{{efn|Skild ut frå [[Sládkovičovo]] med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}
*[[Matúškovo]]
*[[Mostová]]
*[[Pata]]
*[[Pusté Sady]]
*[[Pusté Úľany]]
*[[Šalgočka]]
*'''[[Sereď]]'''
*[[Šintava]]
*'''[[Sládkovičovo]]'''{{efn|{{ikkjeraud|Malá Mača}} blei skild ut med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}
*[[Šoporňa]]
*[[Tomášikovo]]
*[[Topoľnica]]
*[[Trstice]]
*[[Váhovce]]
*[[Veľká Mača]]
*[[Veľké Úľany]]
*[[Veľký Grob]]
*[[Vinohrady nad Váhom]]
*[[Vozokany i Galanta|Vozokany]]
*[[Zemianske Sady]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Sereď]]''' || 17 406 || 16 235 || 15 737
|-
| style=text-align:left; | '''[[Galanta]]''' || 16 365 || 15 138 || 15 052
|-
| style=text-align:left; | '''[[Sládkovičovo]]''' || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Malá Mača}}, som vart skild ut frå Sládkovičovo med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}6 078 || 5 479 || 5 415
|-
| style=text-align:left; | [[Veľké Úľany]] || 4 180 || 4 330 || 4 665
|-
| style=text-align:left; | [[Šoporňa]] || 4 122 || 4 135 || 4 081
|-
| style=text-align:left; | [[Jelka]] || 3 864 || 3 906 || 4 042
|-
| style=text-align:left; | [[Trstice]] || 3 795 || 3 805 || 3 864
|-
| style=text-align:left; | [[Pata]] || 3 041 || 3 016 || 3 253
|-
| style=text-align:left; | [[Horné Saliby]] || 3 134 || 3 220 || 3 198
|-
| style=text-align:left; | [[Veľká Mača]] || 2 566 || 2 603 || 2 614
|-
| style=text-align:left; | [[Matúškovo]] || 1 880 || 2 031 || 2 262
|-
| style=text-align:left; | [[Váhovce]] || 2 021 || 2 083 || 2 097
|-
| style=text-align:left; | [[Dolné Saliby]] || 1 922 || 1 933 || 2 020
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pusté Úľany}} || 1 544 || 1 685 || 1 824
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Košúty}} || 1 447 || 1 556 || 1 793
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šintava}} || 1 687 || 1 778 || 1 754
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Tomášikovo}} || 1 569 || 1 601 || 1 736
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vinohrady nad Váhom}} || 1 466 || 1 569 || 1 657
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolná Streda}} || 1 304 || 1 424 || 1 654
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čierny Brod}} || 1 524 || 1 592 || 1 645
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mostová}} || 1 600 || 1 595 || 1 578
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kajal}} || 1 417 || 1 499 || 1 554
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľký Grob}} || 1 256 || 1 253 || 1 425
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čierna Voda i Galanta|Čierna Voda}} || 1 375 || 1 397 || 1 424
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vozokany i Galanta|Vozokany}} || 1 114 || 1 164 || 1 121
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Abrahám i Galanta|Abrahám}} || 1 136 || 1 065 || 1 120
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kráľov Brod}} || 1 187 || 1 156 || 1 058
|-
! Galanta okres
!style=text-align:right; | 94 533
!style=text-align:right; | 93 594
!style=text-align:right; | 95 124
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="583/2001">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.)
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-13
}}</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Galanta]]
[[Kategori:Trnava kraj|Galanta]]
fd2j9hfx87yau6cs7k4dm0oq1g0slnq
Dunajská Streda okres
0
432328
3667720
3666952
2026-08-20T20:11:56Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667720
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Dunajská Streda okres
| andre namn = okres Dunajská Streda
| bilete = Dunajská Streda kaštieľ 02.jpg
| bilettekst = Herskapshus i [[Dunajská Streda]]
| kart = Okres dunajska.png
| karttekst = Distriktet Dunajská Streda okres innanfor regionen Trnava kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trnava kraj
| hovudstad = [[Dunajská Streda]]
| areal = 1074,58<ref name="Areal"/>
| folketal = 124669
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Dunajská Streda okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Dunajská Streda''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trnava kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt sør i regionen og grenser i vest mot [[Bratislava kraj]], i søraust mot [[Nitra kraj]] og i sørvest [[Ungarn]]. Hovudsete er byen [[Dunajská Streda]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 67 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Báč]]
*[[Baka]]
*[[Baloň]]
*[[Bellova Ves]]
*[[Blahová]]
*[[Blatná na Ostrove]]
*[[Bodíky]]
*[[Boheľov]]
*[[Čakany]]
*[[Čenkovce]]
*[[Čiližská Radvaň]]
*[[Dobrohošť]]
*[[Dolný Bar]]
*[[Dolný Štál]]
*'''[[Dunajská Streda]]'''
*[[Dunajský Klátov]]
*'''[[Gabčíkovo]]'''
*[[Holice]]
*[[Horná Potôň]]{{efn|{{ikkjeraud|Potônske Lúky}} blei skild ut med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}
*[[Horné Mýto]]
*[[Horný Bar]]
*[[Hubice]]
*[[Hviezdoslavov]]
*[[Jahodná]]
*[[Janíky]]
*[[Jurová]]
*[[Kľúčovec]]
*[[Kostolné Kračany]]
*[[Kráľovičove Kračany]]
*[[Kútniky]]
*[[Kvetoslavov]]
*[[Kyselica]]
*[[Lehnice]]
*[[Lúč na Ostrove]]
*[[Macov]]
*[[Mad i Dunajská Streda|Mad]]
*[[Malé Dvorníky]]
*[[Medveďov]]
*[[Michal na Ostrove]]
*[[Mierovo]]
*[[Ňárad]]
*[[Nový Život]]
*[[Ohrady]]
*[[Okoč]]
*[[Oľdza]]
*[[Orechová Potôň]]
*[[Padáň]]
*[[Pataš]]
*[[Potônske Lúky]]{{efn|Skild ut frå [[Horná Potôň]] med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}
*[[Povoda]]
*[[Rohovce]]
*'''[[Šamorín]]'''
*[[Sap]]
*[[Štvrtok na Ostrove]]
*[[Topoľníky]]
*[[Trhová Hradská]]
*[[Trnávka i Dunajská Streda|Trnávka]]
*[[Trstená na Ostrove]]
*[[Veľká Paka]]
*[[Veľké Blahovo]]
*[[Veľké Dvorníky]]
*'''[[Veľký Meder]]'''
*[[Vieska i Dunajská Streda|Vieska]]
*[[Vojka nad Dunajom]]
*[[Vrakúň]]
*[[Vydrany]]
*[[Zlaté Klasy]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Dunajská Streda]]''' || 23 519 || 22 477 || 23 044
|-
| style=text-align:left; | '''[[Šamorín]]''' || 12 143 || 12 726 || 13 628
|-
| style=text-align:left; | '''[[Veľký Meder]]''' || 9 113 || 8 859 || 8 446
|-
| style=text-align:left; | '''[[Gabčíkovo]]''' || 5 084 || 5 361 || 5 232
|-
| style=text-align:left; | [[Okoč]] || 3 804 || 3 677 || 3 704
|-
| style=text-align:left; | [[Zlaté Klasy]] || 3 475 || 3 571 || 3 611
|-
| style=text-align:left; | [[Topoľníky]] || 3 015 || 3 045 || 3 116
|-
| style=text-align:left; | [[Lehnice]] || 2 409 || 2 527 || 2 965
|-
| style=text-align:left; | [[Vrakúň]] || 2 537 || 2 578 || 2 794
|-
| style=text-align:left; | [[Hviezdoslavov]] || 337 || 612 || 2 472
|-
| style=text-align:left; | [[Nový Život]] || 2 048 || 2 203 || 2 306
|-
| style=text-align:left; | [[Trhová Hradská]] || 2 125 || 2 160 || 2 211
|-
| style=text-align:left; | [[Holice]] || 1 824 || 1 897 || 2 144
|-
| style=text-align:left; | [[Horná Potôň]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Potônske Lúky}}, som vart skild ut frå Horná Potôň med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}1 872 || 1 961 || 2 114
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolný Štál}} || 1 962 || 1 894 || 1 908
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vydrany}} || 1 390 || 1 456 || 1 783
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kvetoslavov}} || 822 || 949 || 1 744
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Štvrtok na Ostrove}} || 1 679 || 1 770 || 1 714
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Orechová Potôň}} || 1 671 || 1 678 || 1 705
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Jahodná}} || 1 374 || 1 477 || 1 654
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľké Blahovo}} || 1 242 || 1 448 || 1 589
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kútniky}} || 932 || 1 259 || 1 466
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kostolné Kračany}} || 1 162 || 1 254 || 1 419
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľké Dvorníky}} || 795 || 1 028 || 1 374
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ohrady}} || 1 141 || 1 168 || 1 359
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horný Bar}} || 1 075 || 1 236 || 1 244
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malé Dvorníky}} || 894 || 1 038 || 1 182
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čiližská Radvaň}} || 1 218 || 1 205 || 1 175
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Baka}} || 1 093 || 1 114 || 1 136
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rohovce}} || 1 037 || 1 192 || 1 108
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kráľovičove Kračany}} || 967 || 1 039 || 1 093
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čenkovce}} || 814 || 1 091 || 1 092
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Michal na Ostrove}} || 711 || 915 || 1 031
|-
! Dunajská Streda okres
!style=text-align:right; | 112 384
!style=text-align:right; | 116 492
!style=text-align:right; | 124 669
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="583/2001">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.)
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-13
}}</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Dunajska Streda]]
[[Kategori:Trnava kraj|Dunajska Streda]]
cnpdb558rdi2ho0xkpuizr76tirar1p
Hlohovec okres
0
432344
3667723
3666979
2026-08-20T20:11:58Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667723
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Hlohovec okres
| andre namn = okres Hlohovec
| bilete = Hlohovec Castle.jpg
| bilettekst = Palasset i [[Hlohovec]]
| kart = Okres hlohovec.png
| karttekst = Distriktet Hlohovec okres innanfor regionen Trnava kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trnava kraj
| hovudstad = [[Hlohovec]]
| areal = 267,22<ref name="Areal"/>
| folketal = 44015
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Hlohovec okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Hlohovec''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trnava kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt aust i regionen og grenser i aust mot [[Nitra kraj]]. Hovudsete er byen [[Hlohovec]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 24 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bojničky]]
*[[Červeník]]
*[[Dolné Otrokovce]]
*[[Dolné Trhovište]]
*[[Dolné Zelenice]]
*[[Dvorníky]]
*'''[[Hlohovec]]'''
*[[Horné Otrokovce]]
*[[Horné Trhovište]]
*[[Horné Zelenice]]
*[[Jalšové]]
*[[Kľačany]]
*[[Koplotovce]]
*'''[[Leopoldov]]'''
*[[Madunice]]
*[[Merašice]]
*[[Pastuchov]]
*[[Ratkovce]]
*[[Sasinkovo]]
*[[Siladice]]
*[[Tekolďany]]
*[[Tepličky]]
*[[Trakovice]]
*[[Žlkovce]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Hlohovec]]''' || 23 729 || 22 701 || 20 556
|-
| style=text-align:left; | '''[[Leopoldov]]''' || 3 999 || 4 162 || 3 973
|-
| style=text-align:left; | [[Madunice]] || 1 932 || 2 160 || 2 274
|-
| style=text-align:left; | [[Dvorníky]] || 1 973 || 2 090 || 2 026
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Červeník}} || 1 477 || 1 596 || 1 685
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Trakovice}} || 1 296 || 1 467 || 1 581
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bojničky}} || 1 184 || 1 341 || 1 421
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kľačany}} || 977 || 1 007 || 1 127
|-
! Hlohovec okres
!style=text-align:right; | 45 351
!style=text-align:right; | 45 761
!style=text-align:right; | 44 015
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Hlohovec]]
[[Kategori:Trnava kraj|Hlohovec]]
83sojn2o5jjry1925e2w3fygecs2i0q
Piešťany okres
0
432352
3667746
3666990
2026-08-20T20:12:28Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667746
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Piešťany okres
| andre namn = okres Piešťany
| bilete = Hotel Thermia Palace - Piestany.jpg
| bilettekst = Hotel Thermia Palace i [[Piešťany]] i jugendstil frå 1912
| kart = Okres piestany.png
| karttekst = Distriktet Piešťany okres innanfor regionen Trnava kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trnava kraj
| hovudstad = [[Piešťany]]
| areal = 381,12<ref name="Areal"/>
| folketal = 63032
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Piešťany okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Piešťany''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trnava kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nordvest i regionen og grenser i nord mot [[Trenčín kraj]], i aust mot [[Nitra kraj]]. Hovudsete er byen [[Piešťany]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 27 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Banka i Piešťany|Banka]]
*[[Bašovce]]
*[[Borovce]]
*[[Chtelnica]]
*[[Dolný Lopašov]]
*[[Drahovce]]
*[[Dubovany]]
*[[Ducové]]
*[[Hubina]]
*[[Kočín-Lančár]]
*[[Krakovany]]
*[[Moravany nad Váhom]]
*[[Nižná i Piešťany|Nižná]]
*[[Ostrov i Piešťany|Ostrov]]
*[[Pečeňady]]
*'''[[Piešťany]]'''
*[[Prašník]]
*[[Rakovice]]
*[[Ratnovce]]
*[[Šípkové]]
*[[Sokolovce]]
*[[Šterusy]]
*[[Trebatice]]
*[[Veľké Kostoľany]]
*[[Veľké Orvište]]
*[[Veselé]]
*[[Vrbové]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Piešťany]]''' || 30 606 || 28 268 || 27 681
|-
| style=text-align:left; | [[Vrbové]] || 6 249 || 6 263 || 5 739
|-
| style=text-align:left; | [[Veľké Kostoľany]] || 2 580 || 2 698 || 2 798
|-
| style=text-align:left; | [[Drahovce]] || 2 530 || 2 583 || 2 592
|-
| style=text-align:left; | [[Chtelnica]] || 2 537 || 2 589 || 2 572
|-
| style=text-align:left; | [[Moravany nad Váhom]] || 1 864 || 2 259 || 2 440
|-
| style=text-align:left; | [[Banka i Piešťany|Banka]] || 2 087 || 2 131 || 2 158
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krakovany}} || 1 311 || 1 403 || 1 467
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sokolovce}} || 1 117 || 1 265 || 1 368
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Trebatice}} || 1 234 || 1 260 || 1 340
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veselé}} || 1 121 || 1 210 || 1 224
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ostrov i Piešťany|Ostrov}} || 1 134 || 1 176 || 1 204
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Borovce}} || 849 || 991 || 1 080
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ratnovce}} || 915 || 1 019 || 1 079
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dubovany}} || 939 || 979 || 1 066
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veľké Orvište}} || 963 || 1 084 || 1 060
|-
! Piešťany okres
!style=text-align:right; | 63 928
!style=text-align:right; | 63 152
!style=text-align:right; | 63 032
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Piestny]]
[[Kategori:Trnava kraj|Piestany]]
4awmr8scrixur8y91mdwmxbofmhw47h
Senica okres
0
432361
3667760
3667061
2026-08-20T20:12:39Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667760
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Senica okres
| andre namn = okres Senica
| bilete = Šaštín bazilika 52.jpg
| bilettekst = Kyrkje og kloster i [[Šaštín-Stráže]]
| kart = Okres senica.png
| karttekst = Distriktet Senica okres innanfor regionen Trnava kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trnava kraj
| hovudstad = [[Senica]]
| areal = 683,26<ref name="Areal"/>
| folketal = 59749
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Senica okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Senica''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trnava kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nord i regionen og grenser i aust mot [[Trenčín kraj]], i sør mot [[Bratislava kraj]] og i vest mot [[Austerrike]] og [[Tsjekkia]]. Hovudsete er byen [[Senica]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 31 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bílkove Humence]]
*[[Borský Mikuláš]]
*[[Borský Svätý Jur]]
*[[Čáry]]
*[[Častkov]]
*[[Cerová]]
*[[Dojč]]
*[[Hlboké]]
*[[Hradište pod Vrátnom]]
*[[Jablonica]]
*[[Koválov]]
*[[Kuklov]]
*[[Kúty]]
*[[Lakšárska Nová Ves]]
*[[Moravský Svätý Ján]]
*[[Osuské]]
*[[Plavecký Peter]]
*[[Podbranč]]
*[[Prietrž]]
*[[Prievaly]]
*[[Rohov]]
*[[Rovensko]]
*[[Rybky]]
*[[Šajdíkove Humence]]
*'''[[Šaštín-Stráže]]'''
*[[Sekule]]
*'''[[Senica]]'''
*[[Smolinské]]
*[[Smrdáky]]
*[[Sobotište]]
*[[Štefanov]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Senica]]''' || 21 253 || 20 255 || 19 875
|-
| style=text-align:left; | '''[[Šaštín-Stráže]]''' || 5 005 || 5 107 || 4 979
|-
| style=text-align:left; | [[Kúty]] || 4 136 || 4 099 || 4 036
|-
| style=text-align:left; | [[Borský Mikuláš]] || 3 803 || 3 933 || 3 953
|-
| style=text-align:left; | [[Jablonica]] || 2 261 || 2 254 || 2 258
|-
| style=text-align:left; | [[Moravský Svätý Ján]] || 2 001 || 2 125 || 2 150
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sekule}} || 1 618 || 1 700 || 1 755
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Štefanov}} || 1 633 || 1 659 || 1 638
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Borský Svätý Jur}} || 1 572 || 1 628 || 1 631
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Sobotište}} || 1 537 || 1 490 || 1 424
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Čáry}} || 1 249 || 1 268 || 1 269
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dojč}} || 1 185 || 1 266 || 1 269
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lakšárska Nová Ves}} || 1 031 || 1 063 || 1 130
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Cerová}} || 1 354 || 1 182 || 1 105
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Šajdíkove Humence}} || 1 131 || 1 082 || 1 089
|-
! Senica okres
!style=text-align:right; | 60 891
!style=text-align:right; | 60 504
!style=text-align:right; | 59 749
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Senica]]
[[Kategori:Trnava kraj|Senica]]
bpqgw458haiyeq5rmcy031z7q1b7v19
Skalica okres
0
432369
3667761
3667093
2026-08-20T20:12:41Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667761
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Skalica okres
| andre namn = okres Skalica
| bilete = Skalica, rotunda.jpg
| bilettekst = Romansk rotunda frå 1200-talet i [[Skalica]]
| kart = Okres skalica.png
| karttekst = Distriktet Skalica okres innanfor regionen Trnava kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trnava kraj
| hovudstad = [[Skalica]]
| areal = 357,07<ref name="Areal"/>
| folketal = 47525
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Skalica okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Skalica''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trnava kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt nord i regionen og grenser i nord mot [[Tsjekkia]] med ei kort grense til [[Trenčín kraj]] i aust. Hovudsete er byen [[Skalica]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 21 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Brodské]]
*[[Chropov]]
*[[Dubovce]]
*'''[[Gbely]]'''
*'''[[Holíč]]'''
*[[Kátov]]
*[[Kopčany]]
*[[Koválovec]]
*[[Letničie]]
*[[Lopašov]]
*[[Mokrý Háj]]
*[[Oreské i Skalica|Oreské]]
*[[Petrova Ves]]
*[[Popudinské Močidľany]]
*[[Prietržka]]
*[[Radimov]]
*[[Radošovce i Skalica|Radošovce]]
*'''[[Skalica]]'''
*[[Trnovec]]
*[[Unín]]
*[[Vrádište]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Skalica]]''' || 15 013 || 14 441 || 15 573
|-
| style=text-align:left; | '''[[Holíč]]''' || 11 416 || 11 255 || 11 214
|-
| style=text-align:left; | '''[[Gbely]]''' || 5 223 || 5 205 || 4 921
|-
| style=text-align:left; | [[Kopčany]] || 2 536 || 2 592 || 2 555
|-
| style=text-align:left; | [[Brodské]] || 2 379 || 2 350 || 2 303
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Radošovce i Skalica|Radošovce}} || 1 800 || 1 817 || 1 778
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Unín}} || 1 164 || 1 214 || 1 206
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Petrova Ves}} || 1 002 || 1 109 || 1 082
|-
! Skalica okres
!style=text-align:right; | 46 791
!style=text-align:right; | 46 671
!style=text-align:right; | 47 525
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Skalica]]
[[Kategori:Trnava kraj|Skalica]]
960duytyh59l9vmt1rq5nshmuccsr0r
Trnava okres
0
432386
3667771
3667059
2026-08-20T20:12:49Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667771
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Trnava okres
| andre namn = okres Trnava
| bilete = Trnava mesto 01.jpg
| bilettekst = Hovudtorget i [[Trnava]]
| kart = Okres trnava.png
| karttekst = Distriktet Trnava okres innanfor regionen Trnava kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Trnava kraj
| hovudstad = [[Trnava]]
| areal = 741,30<ref name="Areal"/>
| folketal = 131 894
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Trnava okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Trnava''}} er eit av sju administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Trnava kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentralt i regionen og grenser i vest mot [[Bratislava kraj]], i nord med i kort grense mot [[Trenčín kraj]]. Hovudsete er byen [[Trnava]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 45 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Biely Kostol]]
*[[Bíňovce]]
*[[Bohdanovce nad Trnavou]]
*[[Boleráz]]
*[[Borová]]
*[[Brestovany]]
*[[Bučany]]
*[[Buková]]
*[[Cífer]]
*[[Dechtice]]
*[[Dlhá]]
*[[Dobrá Voda]]
*[[Dolná Krupá]]
*[[Dolné Dubové]]
*[[Dolné Lovčice]]
*[[Dolné Orešany]]
*[[Horná Krupá]]
*[[Horné Dubové]]
*[[Horné Orešany]]
*[[Hrnčiarovce nad Parnou]]
*[[Jaslovské Bohunice]]
*[[Kátlovce]]
*[[Košolná]]
*[[Križovany nad Dudváhom]]
*[[Lošonec]]
*[[Majcichov]]
*[[Malženice]]
*[[Naháč]]
*[[Opoj]]
*[[Pavlice]]
*[[Radošovce i Trnava|Radošovce]]
*[[Ružindol]]
*[[Šelpice]]
*[[Slovenská Nová Ves]]
*[[Smolenice]]
*[[Špačince]]
*[[Suchá nad Parnou]]
*[[Šúrovce]]
*'''[[Trnava]]'''
*[[Trstín]]
*[[Vlčkovce]]
*[[Voderady]]
*[[Zavar]]
*[[Zeleneč]]
*[[Zvončín]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Trnava]]''' || 70 286 || 66 358 || 63 803
|-
| style=text-align:left; | [[Cífer]] || 3 806 || 4 025 || 4 500
|-
| style=text-align:left; | [[Smolenice]] || 3 234 || 3 379 || 3 248
|-
| style=text-align:left; | [[Špačince]] || 2 026 || 2 295 || 3 110
|-
| style=text-align:left; | [[Zeleneč]] || 2 369 || 2 499 || 2 632
|-
| style=text-align:left; | [[Brestovany]] || 1 961 || 2 333 || 2 622
|-
| style=text-align:left; | [[Dolná Krupá]] || 2 237 || 2 284 || 2 435
|-
| style=text-align:left; | [[Bučany]] || 2 118 || 2 267 || 2 386
|-
| style=text-align:left; | [[Zavar]] || 1 727 || 2 281 || 2 383
|-
| style=text-align:left; | [[Biely Kostol]] || 1 201 || 1 453 || 2 376
|-
| style=text-align:left; | [[Boleráz]] || 1 982 || 2 216 || 2 370
|-
| style=text-align:left; | [[Jaslovské Bohunice]] || 1 690 || 2 011 || 2 337
|-
| style=text-align:left; | [[Šúrovce]] || 2 211 || 2 263 || 2 277
|-
| style=text-align:left; | [[Hrnčiarovce nad Parnou]] || 2 033 || 2 170 || 2 237
|-
| style=text-align:left; | [[Suchá nad Parnou]] || 1 718 || 1 913 || 2 202
|-
| style=text-align:left; | [[Majcichov]] || 1 830 || 1 843 || 2 163
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horné Orešany}} || 1 811 || 1 893 || 1 934
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dechtice}} || 1 771 || 1 865 || 1 790
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Križovany nad Dudváhom}} || 1 747 || 1 836 || 1 745
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ružindol}} || 1 248 || 1 525 || 1 659
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Voderady}} || 1 321 || 1 381 || 1 609
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Malženice}} || 1 146 || 1 377 || 1 560
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bohdanovce nad Trnavou}} || 945 || 1 171 || 1 465
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Trstín}} || 1 270 || 1 373 || 1 405
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolné Orešany}} || 1 179 || 1 275 || 1 359
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vlčkovce}} || 1 149 || 1 269 || 1 338
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Opoj}} || 763 || 947 || 1 269
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kátlovce}} || 1 067 || 1 145 || 1 133
|-
! Trnava okres
!style=text-align:right; | 127 125
!style=text-align:right; | 128 567
!style=text-align:right; | 131 894
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Trnava]]
[[Kategori:Trnava kraj|Trnava]]
hrdy3zaphhvx0b4d0euomrxljjtasnq
Žilina kraj
0
432410
3667710
3667477
2026-08-20T20:02:46Z
TU-nor
12071
3667710
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|region
| namn = Žilina kraj
| andre namn = Žilinský kraj
| bilete = Demenovska jaskyna slobody-smaragdove jazierko.jpg
| bilettekst = Smaragdsjøen i [[Demänovskágrotta]] i Žilina
| kart = Zilinsky kraj in Slovakia.svg
| karttekst = Žilina kraj innanfor Slovakia
| flagg = Zilinsky vlajka.svg
| symbol = Coat of Arms of Žilina Region.svg
| land = Slovakia
| regiontype =
| region =
| hovudstad = [[Žilina]]
| areal = 6808.40<ref name="Areal"/>
| folketal = 691613
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Žilina kraj'''{{mrk|[[slovakisk]] ''Žilinský kraj''}} er ein av åtte administrative [[Regionar i Slovakia|regionar]] i [[Slovakia]].<ref name ="Regionar"/> Han ligg nord i landet og grenser i nord mot [[Tsjekkia]] og [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Žilina]].
== Administrativ inndeling ==
{{stack|[[Fil:Zilina okresy.png|mini|Distrikta i Žilina kraj]]}}
Žilina kraj omfattar elleve [[Distrikt i Slovakia|distrikt]].<ref name ="Distrikt"/>
*[[Bytča okres|Bytča]]
*[[Čadca okres|Čadca]]
*[[Dolný Kubín okres|Dolný Kubín]]
*[[Kysucké Nové Mesto okres|Kysucké Nové Mesto]]
*[[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]]
*[[Martin okres|Martin]]
*[[Námestovo okres|Námestovo]]
*[[Ružomberok okres|Ružomberok]]
*[[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]]
*[[Tvrdošín okres|Tvrdošín]]
*[[Žilina okres|Žilina]]
==Folketal i distrikta==
Folketalet i distrikta i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Bytča okres|Bytča]] || 30 788 || 30 609 || 31 154
|-
| style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || 92 843 || 91 710 || 88 642
|-
| style=text-align:left; | [[Dolný Kubín okres|Dolný Kubín]] || 39 364 || 39 520 || 39 026
|-
| style=text-align:left; | [[Kysucké Nové Mesto okres|Kysucké Nové Mesto]] || 33 778 || 33 308 || 32 699
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]] || 73 984 || 72 627 || 71 935
|-
| style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || 97 813 || 97 110 || 94 376
|-
| style=text-align:left; | [[Námestovo okres|Námestovo]] || 56 053 || 59 540 || 63 200
|-
| style=text-align:left; | [[Ružomberok okres|Ružomberok]] || 59 420 || 58 014 || 57 392
|-
| style=text-align:left; | [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]] || 16 866 || 16 379 || 15 956
|-
| style=text-align:left; | [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] || 35 062 || 35 829 || 35 856
|-
| style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || 156 361 || 154 205 || 161 377
|-
! Trenčín kraj
!style=text-align:right; | 692 332
!style=text-align:right; | 688 851
!style=text-align:right; | 691 613
|-
|}
==Byar i regionen==
Det er 19 kommunar med bystatus i regionen.<ref name ="Bykommunar"/>
Folketalet i byane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Distrikt !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Žilina]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || 85 400 || 81 494 || 82 656
|-
| style=text-align:left; | [[Martin i Slovakia|Martin]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || 60 133 || 57 428 || 52 520
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš]] || style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]] || 33 007 || 31 921 || 30 522
|-
| style=text-align:left; | [[Ružomberok]] || style=text-align:left; | [[Ružomberok okres|Ružomberok]] || 30 417 || 28 400 || 27 407
|-
| style=text-align:left; | [[Čadca]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || 26 699 || 24 959 || 23 328
|-
| style=text-align:left; | [[Dolný Kubín]] || style=text-align:left; | [[Dolný Kubín okres|Dolný Kubín]] || 19 948 || 19 633 || 18 095
|-
| style=text-align:left; | [[Kysucké Nové Mesto]] || style=text-align:left; | [[Kysucké Nové Mesto okres|Kysucké Nové Mesto]] || 16 558 || 15 699 || 14 660
|-
| style=text-align:left; | [[Bytča]] || style=text-align:left; | [[Bytča okres|Bytča]] || 11 550 || 11 318 || 11 414
|-
| style=text-align:left; | [[Tvrdošín]] || style=text-align:left; | [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] || 9 544 || 9 355 || 8 952
|-
| style=text-align:left; | [[Námestovo]] || style=text-align:left; | [[Námestovo okres|Námestovo]] || 8 135 || 7 936 || 7 722
|-
| style=text-align:left; | [[Trstená]] || style=text-align:left; | [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] || 7 461 || 7 482 || 7 213
|-
| style=text-align:left; | [[Vrútky]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || 7 298 || 7 539 || 7 511
|-
| style=text-align:left; | [[Turzovka]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || 7 854 || 7 802 || 7 233
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovský Hrádok]] || style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]] || 8 232 || 7 601 || 7 154
|-
| style=text-align:left; | [[Krásno nad Kysucou]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || 6 939 || 6 920 || 6 676
|-
| style=text-align:left; | [[Turčianske Teplice]] || style=text-align:left; | [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]] || 7 031 || 6 694 || 6 412
|-
| style=text-align:left; | [[Rajec]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || 6 074 || 5 860 || 5 897
|-
| style=text-align:left; | [[Turany]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || 4 444 || 4 395 || 4 193
|-
| style=text-align:left; | [[Rajecké Teplice]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || 2 677 || 2 833 || 2 841
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Regionar i Slovakia]]
[[Kategori:Žilina kraj| ]]
jx2nmyhrds3xq5g8o4e40arsqqfr9sp
3667784
3667710
2026-08-20T21:15:33Z
TU-nor
12071
/* Byar i regionen */
3667784
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|region
| namn = Žilina kraj
| andre namn = Žilinský kraj
| bilete = Demenovska jaskyna slobody-smaragdove jazierko.jpg
| bilettekst = Smaragdsjøen i [[Demänovskágrotta]] i Žilina
| kart = Zilinsky kraj in Slovakia.svg
| karttekst = Žilina kraj innanfor Slovakia
| flagg = Zilinsky vlajka.svg
| symbol = Coat of Arms of Žilina Region.svg
| land = Slovakia
| regiontype =
| region =
| hovudstad = [[Žilina]]
| areal = 6808.40<ref name="Areal"/>
| folketal = 691613
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Žilina kraj'''{{mrk|[[slovakisk]] ''Žilinský kraj''}} er ein av åtte administrative [[Regionar i Slovakia|regionar]] i [[Slovakia]].<ref name ="Regionar"/> Han ligg nord i landet og grenser i nord mot [[Tsjekkia]] og [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Žilina]].
== Administrativ inndeling ==
{{stack|[[Fil:Zilina okresy.png|mini|Distrikta i Žilina kraj]]}}
Žilina kraj omfattar elleve [[Distrikt i Slovakia|distrikt]].<ref name ="Distrikt"/>
*[[Bytča okres|Bytča]]
*[[Čadca okres|Čadca]]
*[[Dolný Kubín okres|Dolný Kubín]]
*[[Kysucké Nové Mesto okres|Kysucké Nové Mesto]]
*[[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]]
*[[Martin okres|Martin]]
*[[Námestovo okres|Námestovo]]
*[[Ružomberok okres|Ružomberok]]
*[[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]]
*[[Tvrdošín okres|Tvrdošín]]
*[[Žilina okres|Žilina]]
==Folketal i distrikta==
Folketalet i distrikta i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Bytča okres|Bytča]] || 30 788 || 30 609 || 31 154
|-
| style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || 92 843 || 91 710 || 88 642
|-
| style=text-align:left; | [[Dolný Kubín okres|Dolný Kubín]] || 39 364 || 39 520 || 39 026
|-
| style=text-align:left; | [[Kysucké Nové Mesto okres|Kysucké Nové Mesto]] || 33 778 || 33 308 || 32 699
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]] || 73 984 || 72 627 || 71 935
|-
| style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || 97 813 || 97 110 || 94 376
|-
| style=text-align:left; | [[Námestovo okres|Námestovo]] || 56 053 || 59 540 || 63 200
|-
| style=text-align:left; | [[Ružomberok okres|Ružomberok]] || 59 420 || 58 014 || 57 392
|-
| style=text-align:left; | [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]] || 16 866 || 16 379 || 15 956
|-
| style=text-align:left; | [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] || 35 062 || 35 829 || 35 856
|-
| style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || 156 361 || 154 205 || 161 377
|-
! Trenčín kraj
!style=text-align:right; | 692 332
!style=text-align:right; | 688 851
!style=text-align:right; | 691 613
|-
|}
==Byar i regionen==
Det er 19 kommunar med bystatus i regionen.<ref name ="Bykommunar"/>
Folketalet i byane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Distrikt !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Žilina]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || 85 400 || 81 494 || 82 656
|-
| style=text-align:left; | [[Martin i Slovakia|Martin]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || 60 133 || 57 428 || 52 520
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš]] || style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]] || 33 007 || 31 921 || 30 522
|-
| style=text-align:left; | [[Ružomberok]] || style=text-align:left; | [[Ružomberok okres|Ružomberok]] || 30 417 || 28 400 || 27 407
|-
| style=text-align:left; | [[Čadca]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || 26 699 || 24 959 || 23 328
|-
| style=text-align:left; | [[Dolný Kubín]] || style=text-align:left; | [[Dolný Kubín okres|Dolný Kubín]] || 19 948 || 19 633 || 18 095
|-
| style=text-align:left; | [[Kysucké Nové Mesto]] || style=text-align:left; | [[Kysucké Nové Mesto okres|Kysucké Nové Mesto]] || 16 558 || 15 699 || 14 660
|-
| style=text-align:left; | [[Bytča]] || style=text-align:left; | [[Bytča okres|Bytča]] || 11 550 || 11 318 || 11 414
|-
| style=text-align:left; | [[Tvrdošín]] || style=text-align:left; | [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] || 9 544 || 9 355 || 8 952
|-
| style=text-align:left; | [[Námestovo]] || style=text-align:left; | [[Námestovo okres|Námestovo]] || 8 135 || 7 936 || 7 722
|-
| style=text-align:left; | [[Vrútky]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || 7 298 || 7 539 || 7 511
|-
| style=text-align:left; | [[Turzovka]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || 7 854 || 7 802 || 7 233
|-
| style=text-align:left; | [[Trstená]] || style=text-align:left; | [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] || 7 461 || 7 482 || 7 213
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovský Hrádok]] || style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]] || 8 232 || 7 601 || 7 154
|-
| style=text-align:left; | [[Krásno nad Kysucou]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || 6 939 || 6 920 || 6 676
|-
| style=text-align:left; | [[Turčianske Teplice]] || style=text-align:left; | [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]] || 7 031 || 6 694 || 6 412
|-
| style=text-align:left; | [[Rajec]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || 6 074 || 5 860 || 5 897
|-
| style=text-align:left; | [[Turany]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || 4 444 || 4 395 || 4 193
|-
| style=text-align:left; | [[Rajecké Teplice]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || 2 677 || 2 833 || 2 841
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Regionar i Slovakia]]
[[Kategori:Žilina kraj| ]]
1gdymuimpapxupi4ashbpf5q9f6tjfc
Bytča okres
0
432412
3667716
3667487
2026-08-20T20:11:50Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667716
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Bytča okres
| andre namn = okres Bytča
| bilete = Najznámejšia vyhľiadka zo Súlovského hradu - panoramio.jpg
| bilettekst = Frå [[Súľovfjella]] i distriktet Bytča
| kart = Okres bytca.png
| karttekst = Distriktet Bytča okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Bytča]]
| areal = 281,51<ref name="Areal"/>
| folketal = 31154
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Bytča okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Bytča''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt vest i regionen og grenser i vest mot [[Trenčín kraj]]. Hovudsete er byen [[Bytča]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 12 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*'''[[Bytča]]'''
*[[Hlboké nad Váhom]]
*[[Hvozdnica]]
*[[Jablonové i Bytča|Jablonové]]
*[[Kolárovice]]
*[[Kotešová]]
*[[Maršová-Rašov]]
*[[Petrovice]]
*[[Predmier]]
*[[Štiavnik]]
*[[Súľov-Hradná]]
*[[Veľké Rovné]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Bytča]]''' || 11 550 || 11 318 || 11 414
|-
| style=text-align:left; | [[Štiavnik]] || 4 083 || 4 066 || 4 014
|-
| style=text-align:left; | [[Veľké Rovné]] || 4 042 || 3 886 || 3 697
|-
| style=text-align:left; | [[Kotešová]] || 1 842 || 1 897 || 2 151
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kolárovice}} || 1 915 || 1 826 || 1 824
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Petrovice}} || 1 443 || 1 518 || 1 614
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Predmier}} || 1 347 || 1 371 || 1 357
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hvozdnica}} || 1 117 || 1 176 || 1 199
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Maršová-Rašov}} || 764 || 814 || 1 022
|-
! Bytča okres
!style=text-align:right; | 30 788
!style=text-align:right; | 30 609
!style=text-align:right; | 31 154
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Bytca]]
[[Kategori:Žilina kraj|Bytca]]
2ubpg66w6gmjsreqoa8v9yplwf1chzz
Čadca okres
0
432452
3667717
3667488
2026-08-20T20:11:53Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667717
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Čadca okres
| andre namn = okres Čadca
| bilete = Javorníky, Vojtov vrch, výhľad na Čadcu.jpg
| bilettekst = Utsikt frå toppen [[Vojtov vrch]] i fjellkjeda [[Javorníky]] mot byen [[Čadca]]
| kart = Okres cadca.png
| karttekst = Distriktet Čadca okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Čadca]]
| areal = 760,61<ref name="Areal"/>
| folketal = 88642
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Čadca okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Čadca''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nordvest i regionen og grenser mot [[Tsjekkia]] og [[Polen]] med ei kort grense i vest mot [[Trenčín kraj]]. Hovudsete er byen [[Čadca]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 23 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*'''[[Čadca]]'''
*[[Čierne]]
*[[Dlhá nad Kysucou]]
*[[Dunajov]]
*[[Klokočov i Čadca|Klokočov]]
*[[Klubina]]
*[[Korňa]]
*'''[[Krásno nad Kysucou]]'''
*[[Makov]]
*[[Nová Bystrica]]
*[[Olešná]]
*[[Oščadnica]]
*[[Podvysoká]]
*[[Radôstka]]
*[[Raková]]
*[[Skalité]]
*[[Stará Bystrica]]
*[[Staškov]]
*[[Svrčinovec]]
*'''[[Turzovka]]'''
*[[Vysoká nad Kysucou]]
*[[Zákopčie]]
*[[Zborov nad Bystricou]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Čadca]]''' || 26 699 || 24 959 || 23 328
|-
| style=text-align:left; | '''[[Turzovka]]''' || 7 854 || 7 802 || 7 233
|-
| style=text-align:left; | '''[[Krásno nad Kysucou]]''' || 6 939 || 6 920 || 6 676
|-
| style=text-align:left; | [[Oščadnica]] || 5 554 || 5 628 || 5 736
|-
| style=text-align:left; | [[Raková]] || 4 939 || 5 293 || 5 630
|-
| style=text-align:left; | [[Skalité]] || 5 063 || 5 241 || 5 247
|-
| style=text-align:left; | [[Čierne]] || 4 254 || 4 390 || 4 419
|-
| style=text-align:left; | [[Svrčinovec]] || 3 382 || 3 583 || 3 370
|-
| style=text-align:left; | [[Staškov]] || 2 601 || 2 776 || 2 764
|-
| style=text-align:left; | [[Stará Bystrica]] || 2 628 || 2 717 || 2 740
|-
| style=text-align:left; | [[Nová Bystrica]] || 2 882 || 2 833 || 2 680
|-
| style=text-align:left; | [[Vysoká nad Kysucou]] || 3 005 || 2 774 || 2 578
|-
| style=text-align:left; | [[Klokočov i Čadca|Klokočov]] || 2 728 || 2 387 || 2 287
|-
| style=text-align:left; | [[Zborov nad Bystricou]] || 2 236 || 2 228 || 2 187
|-
| style=text-align:left; | [[Korňa]] || 2 266 || 2 142 || 1 981
|-
| style=text-align:left; | [[Olešná]] || 2 077 || 1 955 || 1 929
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Makov}} || 1 932 || 1 815 || 1 710
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zákopčie}} || 1 752 || 1 807 || 1 710
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Podvysoká}} || 1 215 || 1 301 || 1 347
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dunajov}} || 903 || 1 149 || 1 136
|-
! Čadca okres
!style=text-align:right; | 92 843
!style=text-align:right; | 91 710
!style=text-align:right; | 88 642
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Cadca]]
[[Kategori:Žilina kraj|Cadca]]
fgupjz6a3b6agi7o8c5206cm10elrku
Dolný Kubín okres
0
432470
3667719
3667489
2026-08-20T20:11:55Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667719
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Dolný Kubín okres
| andre namn = okres Dolný Kubín
| bilete = Oravský hrad (celkový pohled).jpg
| bilettekst = [[Oravaborga]] i distriktet Dolný Kubín
| kart = Okres dolny.png
| karttekst = Distriktet Dolný Kubín okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Dolný Kubín]]
| areal = 491,83<ref name="Areal"/>
| folketal = 39026
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Dolný Kubín okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Dolný Kubín''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sentralt i regionen. Hovudsete er byen [[Dolný Kubín]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 24 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bziny]]
*[[Chlebnice]]
*[[Dlhá nad Oravou]]
*'''[[Dolný Kubín]]'''
*[[Horná Lehota i Dolný Kubín|Horná Lehota]]
*[[Istebné]]
*[[Jasenová]]
*[[Kraľovany]]
*[[Krivá]]
*[[Leštiny]]
*[[Malatiná]]
*[[Medzibrodie nad Oravou]]
*[[Oravská Poruba]]
*[[Oravský Podzámok]]
*[[Osádka]]
*[[Párnica]]
*[[Pokryváč]]
*[[Pribiš]]
*[[Pucov]]
*[[Sedliacka Dubová]]
*[[Veličná]]
*[[Vyšný Kubín]]
*[[Žaškov]]
*[[Zázrivá]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Dolný Kubín]]''' || 19 948 || 19 633 || 18 095
|-
| style=text-align:left; | [[Zázrivá]] || 2 821 || 2 726 || 2 552
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žaškov}} || 1 711 || 1 639 || 1 622
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Chlebnice}} || 1 573 || 1 587 || 1 604
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dlhá nad Oravou}} || 1 364 || 1 379 || 1 433
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Veličn}} || 794 || 1 034 || 1 431
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Istebné}} || 1 454 || 1 361 || 1 359
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Oravský Podzámok}} || 1 332 || 1 309 || 1 353
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Oravská Poruba}} || 911 || 1 025 || 1 079
|-
! Dolný Kubín okres
!style=text-align:right; | 39 364
!style=text-align:right; | 39 520
!style=text-align:right; | 39 026
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Dolny Kubin]]
[[Kategori:Žilina kraj|Dolny Kubin]]
1aj78gxjanyhux5g1u0vd0sj8a7xjoa
Kysucké Nové Mesto okres
0
432474
3667730
3667490
2026-08-20T20:12:14Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667730
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Kysucké Nové Mesto okres
| andre namn = okres Kysucké Nové Mesto
| bilete = Snežnica a Vreteň.jpg
| bilettekst = Utsyn mot landsbyen {{ikkjeraud|Snežnica}}
| kart = Okres kysucke.png
| karttekst = Distriktet Kysucké Nové Mesto okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Kysucké Nové Mesto]]
| areal = 173,68<ref name="Areal"/>
| folketal = 32699
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Kysucké Nové Mesto okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Kysucké Nové Mesto''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg i den nordvestlege delen av regionen. Hovudsete er byen [[Kysucké Nové Mesto]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 14 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Dolný Vadičov]]
*[[Horný Vadičov]]
*'''[[Kysucké Nové Mesto]]'''
*[[Kysucký Lieskovec]]
*[[Lodno]]
*[[Lopušné Pažite]]
*[[Nesluša]]
*[[Ochodnica]]
*[[Povina]]
*[[Radoľa]]
*[[Rudina]]
*[[Rudinka]]
*[[Rudinská]]
*[[Snežnica]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Kysucké Nové Mesto]]''' || 16 558 || 15 699 || 14 660
|-
| style=text-align:left; | [[Nesluša]] || 3 235 || 3 199 || 3 165
|-
| style=text-align:left; | [[Kysucký Lieskovec]] || 2 229 || 2 349 || 2 378
|-
| style=text-align:left; | [[Ochodnica]] || 2 012 || 1 933 || 1 922
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rudina}} || 1 597 || 1 695 || 1 814
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horný Vadičov}} || 1 562 || 1 581 || 1 679
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Radoľa}} || 1 332 || 1 439 || 1 521
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Povina}} || 1 122 || 1 145 || 1 138
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Snežnica}} || 957 || 987 || 1 085
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rudinská}} || 949 || 968 || 1 015
|-
! Kysucké Nové Mesto okres
!style=text-align:right; | 33 778
!style=text-align:right; | 33 308
!style=text-align:right; | 32 699
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Kysucke Nove Mesto]]
[[Kategori:Žilina kraj|Kysucke Nove Mesto]]
qguar3s54eeew706sad2w7zbtk4i588
Liptovský Mikuláš okres
0
432629
3667651
3667491
2026-08-20T15:41:53Z
TU-nor
12071
3667651
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Liptovský Mikuláš okres
| andre namn = okres Liptovský Mikuláš
| bilete = Liptovska Mara.jpg
| bilettekst = [[Liptovská Mara]], ein av dei største oppdemte innsjøane i landet, ligg i distriktet Liptovský Mikuláš
| kart = Okres liptovsky.png
| karttekst = Distriktet Liptovský Mikuláš okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Liptovský Mikuláš]]
| areal = 1340,99<ref name="Areal"/>
| folketal = 71935
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Liptovský Mikuláš okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Liptovský Mikuláš''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt aust i regionen og grenser mot [[Banská Bystrica kraj]] i sør og [[Prešov kraj]] i aust med ei kort grense i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Liptovský Mikuláš]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 56 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Beňadiková]]
*[[Bobrovček]]
*[[Bobrovec]]
*[[Bobrovník]]
*[[Bukovina i Liptovský Mikuláš|Bukovina]]
*[[Demänovská Dolina]]
*[[Dúbrava i Liptovský Mikuláš|Dúbrava]]
*[[Galovany]]
*[[Gôtovany]]
*[[Huty]]
*[[Hybe]]
*[[Ižipovcev]]
*[[Jakubovany i Liptovský Mikuláš|Jakubovany]]
*[[Jalovec i Liptovský Mikuláš|Jalovec]]
*[[Jamník i Liptovský Mikuláš|Jamník]]
*[[Konská i Liptovský Mikuláš|Konská]]
*[[Kráľova Lehota]]
*[[Kvačany i Liptovský Mikuláš|Kvačany]]
*[[Lazisko]]
*[[Liptovská Anna]]
*[[Liptovská Kokava]]
*[[Liptovská Porúbka]]
*[[Liptovská Sielnica]]
*[[Liptovské Beharovce]]
*[[Liptovské Kľačany]]
*[[Liptovské Matiašovce]]
*'''[[Liptovský Hrádok]]'''
*[[Liptovský Ján]]
*'''[[Liptovský Mikuláš]]'''
*[[Liptovský Ondrej]]
*[[Liptovský Peter]]
*[[Liptovský Trnovec]]
*[[Ľubeľa]]
*[[Malatíny]]
*[[Malé Borové]]
*[[Malužiná]]
*[[Nižná Boca]]
*[[Partizánska Ľupča]]
*[[Pavčina Lehota]]
*[[Pavlova Ves]]
*[[Podtureň]]
*[[Pribylina]]
*[[Prosiek]]
*[[Smrečany]]
*[[Svätý Kríž]]
*[[Trstené]]
*[[Uhorská Ves]]
*[[Vavrišovo]]
*[[Važec]]
*[[Veľké Borové]]
*[[Veterná Poruba]]
*[[Vlachy]]
*[[Východná]]
*[[Vyšná Boca]]
*[[Závažná Poruba]]
*[[Žiar i Liptovský Mikuláš|Žiar]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Liptovský Mikuláš]]''' || 33 007 || 31 921 || 30 522
|-
| style=text-align:left; | '''[[Liptovský Hrádok]]''' || 8 232 || 7 601 || 7 154
|-
| style=text-align:left; | [[Važec]] || 2 395 || 2 387 || 2 382
|-
| style=text-align:left; | [[Východná]] || 2 401 || 2 180 || 2 222
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bobrovec}} || 1 805 || 1 781 || 1 984
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hybe}} || 1 617 || 1 522 || 1 480
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pribylina}} || 1 350 || 1 369 || 1 327
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Partizánska Ľupča}} || 1 285 || 1 236 || 1 318
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovský Peter}} || 1 348 || 1 362 || 1 303
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Závažná Poruba}} || 1 250 || 1 236 || 1 248
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Porúbka}} || 1 140 || 1 156 || 1 248
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dúbrava i Liptovský Mikuláš|Dúbrava}} || 1 329 || 1 236 || 1 228
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ľubeľa}} || 1 123 || 1 125 || 1 216
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovský Ján}} || 846 || 953 || 1 099
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Podtureň}} || 479 || 955 || 1 094
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Kokava}} || 1 090 || 974 || 934
|-
! Liptovský Mikuláš okres
!style=text-align:right; | 73 984
!style=text-align:right; | 72 627
!style=text-align:right; | 71 935
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Liptovsky Mikulas]]
[[Kategori:Žilina kraj|Liptovsky Mikulas]]
nte2igu7izeck0rym0dblgtls0anvq7
3667733
3667651
2026-08-20T20:12:16Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667733
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Liptovský Mikuláš okres
| andre namn = okres Liptovský Mikuláš
| bilete = Liptovska Mara.jpg
| bilettekst = [[Liptovská Mara]], ein av dei største oppdemte innsjøane i landet, ligg i distriktet Liptovský Mikuláš
| kart = Okres liptovsky.png
| karttekst = Distriktet Liptovský Mikuláš okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Liptovský Mikuláš]]
| areal = 1340,99<ref name="Areal"/>
| folketal = 71935
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Liptovský Mikuláš okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Liptovský Mikuláš''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt aust i regionen og grenser mot [[Banská Bystrica kraj]] i sør og [[Prešov kraj]] i aust med ei kort grense i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Liptovský Mikuláš]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 56 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Beňadiková]]
*[[Bobrovček]]
*[[Bobrovec]]
*[[Bobrovník]]
*[[Bukovina i Liptovský Mikuláš|Bukovina]]
*[[Demänovská Dolina]]
*[[Dúbrava i Liptovský Mikuláš|Dúbrava]]
*[[Galovany]]
*[[Gôtovany]]
*[[Huty]]
*[[Hybe]]
*[[Ižipovcev]]
*[[Jakubovany i Liptovský Mikuláš|Jakubovany]]
*[[Jalovec i Liptovský Mikuláš|Jalovec]]
*[[Jamník i Liptovský Mikuláš|Jamník]]
*[[Konská i Liptovský Mikuláš|Konská]]
*[[Kráľova Lehota]]
*[[Kvačany i Liptovský Mikuláš|Kvačany]]
*[[Lazisko]]
*[[Liptovská Anna]]
*[[Liptovská Kokava]]
*[[Liptovská Porúbka]]
*[[Liptovská Sielnica]]
*[[Liptovské Beharovce]]
*[[Liptovské Kľačany]]
*[[Liptovské Matiašovce]]
*'''[[Liptovský Hrádok]]'''
*[[Liptovský Ján]]
*'''[[Liptovský Mikuláš]]'''
*[[Liptovský Ondrej]]
*[[Liptovský Peter]]
*[[Liptovský Trnovec]]
*[[Ľubeľa]]
*[[Malatíny]]
*[[Malé Borové]]
*[[Malužiná]]
*[[Nižná Boca]]
*[[Partizánska Ľupča]]
*[[Pavčina Lehota]]
*[[Pavlova Ves]]
*[[Podtureň]]
*[[Pribylina]]
*[[Prosiek]]
*[[Smrečany]]
*[[Svätý Kríž]]
*[[Trstené]]
*[[Uhorská Ves]]
*[[Vavrišovo]]
*[[Važec]]
*[[Veľké Borové]]
*[[Veterná Poruba]]
*[[Vlachy]]
*[[Východná]]
*[[Vyšná Boca]]
*[[Závažná Poruba]]
*[[Žiar i Liptovský Mikuláš|Žiar]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Liptovský Mikuláš]]''' || 33 007 || 31 921 || 30 522
|-
| style=text-align:left; | '''[[Liptovský Hrádok]]''' || 8 232 || 7 601 || 7 154
|-
| style=text-align:left; | [[Važec]] || 2 395 || 2 387 || 2 382
|-
| style=text-align:left; | [[Východná]] || 2 401 || 2 180 || 2 222
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bobrovec}} || 1 805 || 1 781 || 1 984
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hybe}} || 1 617 || 1 522 || 1 480
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Pribylina}} || 1 350 || 1 369 || 1 327
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Partizánska Ľupča}} || 1 285 || 1 236 || 1 318
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovský Peter}} || 1 348 || 1 362 || 1 303
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Závažná Poruba}} || 1 250 || 1 236 || 1 248
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Porúbka}} || 1 140 || 1 156 || 1 248
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dúbrava i Liptovský Mikuláš|Dúbrava}} || 1 329 || 1 236 || 1 228
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ľubeľa}} || 1 123 || 1 125 || 1 216
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovský Ján}} || 846 || 953 || 1 099
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Podtureň}} || 479 || 955 || 1 094
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Kokava}} || 1 090 || 974 || 934
|-
! Liptovský Mikuláš okres
!style=text-align:right; | 73 984
!style=text-align:right; | 72 627
!style=text-align:right; | 71 935
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Liptovsky Mikulas]]
[[Kategori:Žilina kraj|Liptovsky Mikulas]]
lj2l75icwi1x11a2kwadadhbn58e2hz
Martin okres
0
432639
3667736
3667492
2026-08-20T20:12:19Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667736
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Martin okres
| andre namn = okres Martin
| bilete = Druhá budova Matice slovenskej .jpg
| bilettekst = Hovudkontoret til kulturorganisasjonen [[Matica slovenská]] i byen [[Martin i Slovakia|Martin]]
| kart = Okres martin.png
| karttekst = Distriktet Martin okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Martin i Slovakia|Martin]]
| areal = 735,63<ref name="Areal"/>
| folketal = 94376
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Martin okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Martin''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sørvest i regionen og har ei kort grense mot [[Banská Bystrica]] i sør og ei kort grense mot [[Trenčín kraj]] i vest. Hovudsete er byen [[Martin i Slovakia|Martin]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 43 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Belá-Dulice]]
*[[Benice]]
*[[Blatnica]]
*[[Bystrička]]
*[[Ďanová]]
*[[Diaková]]
*[[Dolný Kalník]]
*[[Dražkovce]]
*[[Folkušová]]
*[[Horný Kalník]]
*[[Karlová]]
*[[Kláštor pod Znievom]]
*[[Košťany nad Turcom]]
*[[Krpeľany]]
*[[Laskár]]
*[[Ležiachov]]
*[[Lipovec i Martin|Lipovec]]
*'''[[Martin i Slovakia|Martin]]'''
*[[Necpaly]]
*[[Nolčovo]]
*[[Podhradie i Martin|Podhradie]]
*[[Príbovce]]
*[[Rakovo]]
*[[Ratkovo]]
*[[Sklabiňa]]
*[[Sklabinský Podzámok]]
*[[Slovany]]
*[[Socovce]]
*[[Sučany]]
*[[Šútovo]]
*[[Trebostovo]]
*[[Trnovo i Martin|Trnovo]]
*'''[[Turany]]'''
*[[Turčianska Štiavnička]]
*[[Turčianske Jaseno]]
*[[Turčianske Kľačany]]
*[[Turčiansky Ďur]]
*[[Turčiansky Peter]]
*[[Valča]]
*[[Vrícko]]
*'''[[Vrútky]]'''
*[[Žabokreky]]
*[[Záborie]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Martin i Slovakia|Martin]]''' || 60 133 || 57 428 || 52 520
|-
| style=text-align:left; | '''[[Vrútky]]''' || 7 298 || 7 539 || 7 511
|-
| style=text-align:left; | [[Sučany]] || 4 604 || 4 673 || 4 711
|-
| style=text-align:left; | '''[[Turany]]''' || 4 444 || 4 395 || 4 193
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Valča}} || 1 435 || 1 532 || 1 760
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kláštor pod Znievom}} || 1 457 || 1 510 || 1 757
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bystrička}} || 1 262 || 1 413 || 1 476
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Košťany nad Turcom}} || 1 084 || 1 161 || 1 336
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Belá-Dulice}} || 1 217 || 1 264 || 1 235
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Žabokreky}} || 1 123 || 1 170 || 1 206
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Príbovce}} || 999 || 1 091 || 1 102
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krpeľany}} || 1 068 || 1 079 || 1 087
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Turčianske Kľačany}} || 811 || 888 || 1 024
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Blatnica}} || 861 || 911 || 1 021
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dražkovce}} || 519 || 828 || 1 019
|-
! Martin okres
!style=text-align:right; | 97 813
!style=text-align:right; | 97 110
!style=text-align:right; | 94 376
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Martin]]
[[Kategori:Žilina kraj|Martin]]
pl6n7dg1lv04akvnreq0slxurnz12pl
Námestovo okres
0
432652
3667740
3667516
2026-08-20T20:12:23Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667740
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Námestovo okres
| andre namn = okres Námestovo
| bilete = Namestovo sunset.JPG
| bilettekst = Solnedgang over [[Oravareservoaret]] i distriktet Námestovo
| kart = Okres namestovo.png
| karttekst = Distriktet Námestovo okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Námestovo]]
| areal = 760,61<ref name="Areal"/>
| folketal = 63200
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Námestovo okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Námestovo''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nord i regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Námestovo]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 24 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Babín]]
*[[Beňadovo]]
*[[Bobrov i Námestovo|Bobrov]]
*[[Breza i Námestovo|Breza]]
*[[Hruštín]]
*[[Klin i Námestovo|Klin]]
*[[Krušetnica]]
*[[Lokca]]
*[[Lomná]]
*[[Mútne]]
*'''[[Námestovo]]'''
*[[Novoť]]
*[[Oravská Jasenica]]
*[[Oravská Lesná]]
*[[Oravská Polhora]]
*[[Oravské Veselé]]
*[[Rabča]]
*[[Rabčice]]
*[[Sihelné]]
*[[Ťapešovo]]
*[[Vasiľov]]
*[[Vavrečka]]
*[[Zákamenné]]
*[[Zubrohlava]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Námestovo]]''' || 8 135 || 7 936 || 7 722
|-
| style=text-align:left; | [[Zákamenné]] || 4 812 || 5 214 || 5 542
|-
| style=text-align:left; | [[Rabča]] || 4 189 || 4 622 || 5 139
|-
| style=text-align:left; | [[Oravská Polhora]] || 3 523 || 3 794 || 3 974
|-
| style=text-align:left; | [[Novoť]] || 3 065 || 3 356 || 3 713
|-
| style=text-align:left; | [[Oravská Lesná]] || 3 106 || 3 299 || 3 445
|-
| style=text-align:left; | [[Hruštín]] || 3 188 || 3 178 || 3 177
|-
| style=text-align:left; | [[Mútne]] || 2 717 || 2 878 || 3 072
|-
| style=text-align:left; | [[Oravské Veselé]] || 2 661 || 2 827 || 2 996
|-
| style=text-align:left; | [[Klin i Námestovo|Klin]] || 1 975 || 2 215 || 2 475
|-
| style=text-align:left; | [[Lokca]] || 2 166 || 2 265 || 2 389
|-
| style=text-align:left; | [[Zubrohlava]] || 1 968 || 2 177 || 2 354
|-
| style=text-align:left; | [[Sihelné]] || 1 971 || 2 046 || 2 182
|-
| style=text-align:left; | [[Rabčice]] || 1 812 || 1 961 || 2 024
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Oravská Jasenica}} || 1 499 || 1 727 || 1 922
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Bobrov i Námestovo|Bobrov}} || 1 496 || 1 643 || 1 913
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Breza i Námestovo|Breza}} || 1 468 || 1 572 || 1 627
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vavrečka}} || 1 215 || 1 403 || 1 620
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Babín}} || 1 368 || 1 403 || 1 444
|-
! Námestovo okres
!style=text-align:right; | 56 053
!style=text-align:right; | 59 540
!style=text-align:right; | 63 200
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Namestovo]]
[[Kategori:Žilina kraj|Namestovo]]
sg52n7oc3vcea3o57dmdrtljvwumm4w
Den Frimodige
0
432669
3667622
3667549
2026-08-20T14:52:14Z
Ranveig
39
Ref-flikk
3667622
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks avis}}
'''Den Frimodige''' var ei norsk avis som kom ut frå 1848 til 1853.<ref>{{ Kjelde avis | dato = 1848-01-03 | tittel = Den Frimodige | stad = Trondheim | url = https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digavis_denfrimodige_null_null_18480103_1_1_1 | side = }}</ref>
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{bladlenkjer}}
{{spire|dato=2026}}
{{use dmy dates}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Norske aviser etter namn]]
[[Kategori:Skipingar i 1848]]
[[Kategori:Nedleggingar i 1853]]
[[Kategori:Tidlegare norske aviser]]
pv9k639oyu6k331db3x4tkfmm9vkv9u
Kategori:Trinidadiske deltakarar under sommar-OL 1972
14
432682
3667569
2026-08-20T12:05:53Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1972 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Trinidadiske OL-deltakarar|Sommar-OL 1972]]»
3667569
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1972 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Trinidadiske OL-deltakarar|Sommar-OL 1972]]
nuwtbh54l68qbix1qaro8tr7e7fgps0
Kategori:Trinidadiske deltakarar under sommar-OL 1976
14
432683
3667570
2026-08-20T12:07:27Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1976 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Trinidadiske OL-deltakarar|Sommar-OL 1976]]»
3667570
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1976 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Trinidadiske OL-deltakarar|Sommar-OL 1976]]
c0m2xoj433fm8eota8mkvitib00hswq
Kategori:Trinidadiske deltakarar under sommar-OL 1980
14
432684
3667572
2026-08-20T12:08:44Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1980 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Trinidadiske OL-deltakarar|Sommar-OL 1980]]»
3667572
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1980 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Trinidadiske OL-deltakarar|Sommar-OL 1980]]
3ezv6ins9ptu56qvnguga6iiaf2lvkf
Kategori:Trinidadiske deltakarar under sommar-OL 1984
14
432685
3667574
2026-08-20T12:10:12Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1984 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Trinidadiske OL-deltakarar|Sommar-OL 1984]]»
3667574
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1984 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Trinidadiske OL-deltakarar|Sommar-OL 1984]]
hoc2rtpzikye784pw5g7u17t8gd0i7m
Ružomberok okres
0
432686
3667575
2026-08-20T12:12:55Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | namn = Ružomberok okres | andre namn = okres Ružomberok | bilete = Sútok Váhu a Oravy, Stankovany, okres Ružomberok, Žilinský kraj 03.jpg | bilettekst = Bru over elva [[Váh]] i distriktet Ružomberok | kart = Okres ruzomberok.png | karttekst = Distriktet Ružomberok okres innanfor regionen Žilina kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Žilina kraj | hovudstad = [[Ružomberok]] | areal = 646,75<ref name="Areal"/>…»
3667575
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Ružomberok okres
| andre namn = okres Ružomberok
| bilete = Sútok Váhu a Oravy, Stankovany, okres Ružomberok, Žilinský kraj 03.jpg
| bilettekst = Bru over elva [[Váh]] i distriktet Ružomberok
| kart = Okres ruzomberok.png
| karttekst = Distriktet Ružomberok okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Ružomberok]]
| areal = 646,75<ref name="Areal"/>
| folketal = 57392
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Ružomberok okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Ružomberok''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sør i regionen og grenser i sør mot [[Banská Bystrica kraj]]. Hovudsete er byen [[Ružomberok]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 25 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bešeňová]]
*[[Hubová]]
*[[Ivachnová]]
*[[Kalameny]]
*[[Komjatná]]
*[[Likavka]]
*[[Liptovská Lúžna]]
*[[Liptovská Osada]]
*[[Liptovská Štiavnica]]
*[[Liptovská Teplá]]
*[[Liptovské Revúce]]
*[[Liptovské Sliače]]
*[[Liptovský Michal]]
*[[Lisková]]
*[[Ľubochňa]]
*[[Lúčky i Ružomberok|Lúčky]]
*[[Ludrová]]
*[[Martinček]]
*[[Potok i Ružomberok|Potok]]
*'''[[Ružomberok]]'''
*[[Stankovany]]
*[[Štiavnička]]
*[[Švošov]]
*[[Turík]]
*[[Valaská Dubová]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Ružomberok]]''' || 30 417 || 28 400 || 27 407
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovské Sliače]] || 3 830 || 3 796 || 3 718
|-
| style=text-align:left; | [[Likavka]] || 2 915 || 3 097 || 2 987
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovská Lúžna]] || 3 022 || 2 907 || 2 782
|-
| style=text-align:left; | [[Lisková]] || 2 126 || 2 086 || 2 061
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lúčky, district Ružomberok}} || 1 710 || 1 826 || 1 651
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Osada}} || 1 674 || 1 642 || 1 617
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Komjatná}} || 1 440 || 1 486 || 1 576
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovské Revúce}} || 1 733 || 1 635 || 1 536
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Štiavnica}} || 872 || 1 049 || 1 300
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stankovany}} || 1 234 || 1 212 || 1 149
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hubová}} || 1 067 || 1 067 || 1 079
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ľubochňa}} || 1 081 || 1 063 || 1 074
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Teplá}} || 880 || 966 || 1 031
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ludrová}} || 945 || 979 || 1 000
|-
! Ružomberok okres
!style=text-align:right; | 59 420
!style=text-align:right; | 58 014
!style=text-align:right; | 57 392
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Ruzomberok]]
[[Kategori:Žilina kraj|Ruzomberok]]
dsc7ekrkgnxf1n5nhesx0eofiot8nv7
3667587
3667575
2026-08-20T12:51:55Z
TU-nor
12071
/* Kommunar */
3667587
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Ružomberok okres
| andre namn = okres Ružomberok
| bilete = Sútok Váhu a Oravy, Stankovany, okres Ružomberok, Žilinský kraj 03.jpg
| bilettekst = Bru over elva [[Váh]] i distriktet Ružomberok
| kart = Okres ruzomberok.png
| karttekst = Distriktet Ružomberok okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Ružomberok]]
| areal = 646,75<ref name="Areal"/>
| folketal = 57392
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Ružomberok okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Ružomberok''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sør i regionen og grenser i sør mot [[Banská Bystrica kraj]]. Hovudsete er byen [[Ružomberok]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 25 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bešeňová]]
*[[Hubová]]
*[[Ivachnová]]
*[[Kalameny]]
*[[Komjatná]]
*[[Likavka]]
*[[Liptovská Lúžna]]
*[[Liptovská Osada]]
*[[Liptovská Štiavnica]]
*[[Liptovská Teplá]]
*[[Liptovské Revúce]]
*[[Liptovské Sliače]]
*[[Liptovský Michal]]
*[[Lisková]]
*[[Ľubochňa]]
*[[Lúčky i Ružomberok|Lúčky]]
*[[Ludrová]]
*[[Martinček]]
*[[Potok i Ružomberok|Potok]]
*'''[[Ružomberok]]'''
*[[Stankovany]]
*[[Štiavnička]]
*[[Švošov]]
*[[Turík]]
*[[Valaská Dubová]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Ružomberok]]''' || 30 417 || 28 400 || 27 407
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovské Sliače]] || 3 830 || 3 796 || 3 718
|-
| style=text-align:left; | [[Likavka]] || 2 915 || 3 097 || 2 987
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovská Lúžna]] || 3 022 || 2 907 || 2 782
|-
| style=text-align:left; | [[Lisková]] || 2 126 || 2 086 || 2 061
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lúčky i Ružomberok|Lúčky}} || 1 710 || 1 826 || 1 651
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Osada}} || 1 674 || 1 642 || 1 617
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Komjatná}} || 1 440 || 1 486 || 1 576
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovské Revúce}} || 1 733 || 1 635 || 1 536
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Štiavnica}} || 872 || 1 049 || 1 300
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stankovany}} || 1 234 || 1 212 || 1 149
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hubová}} || 1 067 || 1 067 || 1 079
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ľubochňa}} || 1 081 || 1 063 || 1 074
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Teplá}} || 880 || 966 || 1 031
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ludrová}} || 945 || 979 || 1 000
|-
! Ružomberok okres
!style=text-align:right; | 59 420
!style=text-align:right; | 58 014
!style=text-align:right; | 57 392
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Ruzomberok]]
[[Kategori:Žilina kraj|Ruzomberok]]
bcbxcdn9lgb56qkw8320vki3e1axi82
3667756
3667587
2026-08-20T20:12:36Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667756
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Ružomberok okres
| andre namn = okres Ružomberok
| bilete = Sútok Váhu a Oravy, Stankovany, okres Ružomberok, Žilinský kraj 03.jpg
| bilettekst = Bru over elva [[Váh]] i distriktet Ružomberok
| kart = Okres ruzomberok.png
| karttekst = Distriktet Ružomberok okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Ružomberok]]
| areal = 646,75<ref name="Areal"/>
| folketal = 57392
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Ružomberok okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Ružomberok''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg sør i regionen og grenser i sør mot [[Banská Bystrica kraj]]. Hovudsete er byen [[Ružomberok]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 25 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Bešeňová]]
*[[Hubová]]
*[[Ivachnová]]
*[[Kalameny]]
*[[Komjatná]]
*[[Likavka]]
*[[Liptovská Lúžna]]
*[[Liptovská Osada]]
*[[Liptovská Štiavnica]]
*[[Liptovská Teplá]]
*[[Liptovské Revúce]]
*[[Liptovské Sliače]]
*[[Liptovský Michal]]
*[[Lisková]]
*[[Ľubochňa]]
*[[Lúčky i Ružomberok|Lúčky]]
*[[Ludrová]]
*[[Martinček]]
*[[Potok i Ružomberok|Potok]]
*'''[[Ružomberok]]'''
*[[Stankovany]]
*[[Štiavnička]]
*[[Švošov]]
*[[Turík]]
*[[Valaská Dubová]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Ružomberok]]''' || 30 417 || 28 400 || 27 407
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovské Sliače]] || 3 830 || 3 796 || 3 718
|-
| style=text-align:left; | [[Likavka]] || 2 915 || 3 097 || 2 987
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovská Lúžna]] || 3 022 || 2 907 || 2 782
|-
| style=text-align:left; | [[Lisková]] || 2 126 || 2 086 || 2 061
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lúčky i Ružomberok|Lúčky}} || 1 710 || 1 826 || 1 651
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Osada}} || 1 674 || 1 642 || 1 617
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Komjatná}} || 1 440 || 1 486 || 1 576
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovské Revúce}} || 1 733 || 1 635 || 1 536
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Štiavnica}} || 872 || 1 049 || 1 300
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stankovany}} || 1 234 || 1 212 || 1 149
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hubová}} || 1 067 || 1 067 || 1 079
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ľubochňa}} || 1 081 || 1 063 || 1 074
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Liptovská Teplá}} || 880 || 966 || 1 031
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ludrová}} || 945 || 979 || 1 000
|-
! Ružomberok okres
!style=text-align:right; | 59 420
!style=text-align:right; | 58 014
!style=text-align:right; | 57 392
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Ruzomberok]]
[[Kategori:Žilina kraj|Ruzomberok]]
1qe9d0v3sbdixcunn5el6irhugypidr
Wikipedia:Utvald bokmålsartikkel/Veke 37, 2026
4
432687
3667576
2026-08-20T12:15:31Z
Orland
485
Olav Duun
3667576
wikitext
text/x-wiki
{{forsidebilde|Olav Duun Ettermæle 1932.jpg|Ettermæle utkom i 1932.|:no:Ettermæle}}
'''''[[:no:Ettermæle|Ettermæle]]''''' er en roman fra 1932 av den norske forfatteren Olav Duun.
Boka omtales ofte som en kriminalroman, men professor Hans H. Skei mener at det er en misforståelse. Skei har skrevet at «teksten er opptatt av heilt andre spørsmål om skyld og ansvar og menneskeverd enn dette enkle å finne ut kven som er gjerningsmann.» Sentrum i handlinga er at Arna er død, og at ektemannen Torberg Bjørholt er mistenkt for å ha tatt livet av henne. Den voksne sønnen deres, Brynjar, kommer hjem fra sjøfart, og ønsker å klargjøre at faren er uskyldig. Gjennom den utspørringa som Brynjar gjør rundt i bygda, kartlegger han hvordan moras oppvekst og foreldrenes samliv har vært. ''[[:no:Ettermæle|► Les mer her.]]''
8cqpnsqykywe0pz8gkiwmjf4clx86dx
Wikipedia:Utvald svensk artikkel/Veke 37, 2026
4
432688
3667577
2026-08-20T12:23:41Z
Orland
485
|bildtext=Praktblåsmyg på svensk, Indigoalvesmett på norsk, og Pragtalfesmutte på dansk
3667577
wikitext
text/x-wiki
{{Artikelsammanfattning/{{{1|}}}
|titel=Praktblåsmyg
|bild=Splendid fairywren male cunnamulla.JPG
|bildförhållande=1.199 <!-- bredd/höjd -->
|bildtext=Praktblåsmyg på svensk, Indigoalvesmett på norsk, og Pragtalfesmutte på dansk
|text=
'''[[:sv:Praktblåsmyg|Praktblåsmyg]]''' (''Malurus splendens'') är en liten långstjärtad tätting i familjen blåsmygar (Maluridae). Den förekommer över stora delar av den australiska kontinenten och bebor främst torra eller semitorra regioner. Den uppvisar en hög grad av sexuell dimorfism där hanen i häckningsdräkt är klarblå med svarta detaljer medan ickehäckande hanar, honor och juveniler till största delen är gråbruna. Detta gav upphov till uppfattningen att hanen var polygama då alla gråbruna individer bedömdes som honor.
Som andra blåsmygar uppvisar praktblåsmygen ett antal ekologiska särdrag. Den är socialt monogam och sexuellt promiskuös, vilket innebär att trots att den bildar par med en hane och en hona så parar sig båda parter med andra individer och hjälper även till att föda upp ungar som kan bli resultatet ifrån sådana möten. Hanarna plockar rosa eller lila blomblad och visar upp dem för honan som en del av parningsleken.
}}
stvgtlqpk0epp9n5oq5hh4d53k9afm0
Kategori:Newzealandske deltakarar under sommar-OL 1956
14
432689
3667579
2026-08-20T12:32:50Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1956 etter nasjonalitet|New Zealand]] [[Kategori:Newzealandske OL-deltakarar|Sommar-OL 1956]] [[Kategori:1956 på New Zealand]]»
3667579
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1956 etter nasjonalitet|New Zealand]]
[[Kategori:Newzealandske OL-deltakarar|Sommar-OL 1956]]
[[Kategori:1956 på New Zealand]]
bss7v713ilu5ac6szjet50znu0pof41
Kategori:1956 på New Zealand
14
432690
3667580
2026-08-20T12:34:56Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal-kategoriar2|1956|på New Zealand}} [[Kategori:1950-åra på New Zealand]] [[Kategori:1956 etter land|New Zealand]] [[Kategori:1956 i Oseania|New Zealand]]»
3667580
wikitext
text/x-wiki
{{årstal-kategoriar2|1956|på New Zealand}}
[[Kategori:1950-åra på New Zealand]]
[[Kategori:1956 etter land|New Zealand]]
[[Kategori:1956 i Oseania|New Zealand]]
7dl5xtdrc65x1z5hj6filj3dte037zr
Kategori:Newzealandske deltakarar under sommar-OL 1976
14
432691
3667582
2026-08-20T12:45:34Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1976 etter nasjonalitet|New Zealand]] [[Kategori:Newzealandske OL-deltakarar|Sommar-OL 1976]] [[Kategori:1976 på New Zealand]]»
3667582
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1976 etter nasjonalitet|New Zealand]]
[[Kategori:Newzealandske OL-deltakarar|Sommar-OL 1976]]
[[Kategori:1976 på New Zealand]]
cdevrq6xb30hodody24z5seaa5lirww
Kategori:Newzealandske deltakarar under sommar-OL 1984
14
432692
3667583
2026-08-20T12:46:59Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1984 etter nasjonalitet|New Zealand]] [[Kategori:Newzealandske OL-deltakarar|Sommar-OL 1984]] [[Kategori:1984 på New Zealand]]»
3667583
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under sommar-OL 1984 etter nasjonalitet|New Zealand]]
[[Kategori:Newzealandske OL-deltakarar|Sommar-OL 1984]]
[[Kategori:1984 på New Zealand]]
5a64lruyrulpmyare2669vlsip83ysv
Kategori:1984 på New Zealand
14
432693
3667584
2026-08-20T12:48:37Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal-kategoriar2|1984|på New Zealand}} [[Kategori:1980-åra på New Zealand]] [[Kategori:1984 etter land|New Zealand]] [[Kategori:1984 i Oseania|New Zealand]]»
3667584
wikitext
text/x-wiki
{{årstal-kategoriar2|1984|på New Zealand}}
[[Kategori:1980-åra på New Zealand]]
[[Kategori:1984 etter land|New Zealand]]
[[Kategori:1984 i Oseania|New Zealand]]
hiqho23pjdyal5luqby0m2f4m1c090d
Ružomberok
0
432694
3667585
2026-08-20T12:50:11Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Ruzomberok town hall.jpg |bilettekst= Rådhuset i Ružomberok |flagg = Ruzomberok-ruzomberok-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Ružomberok.svg |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Ružomberok okres|Ružomberok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1233 | folketal = 27407 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 535 |postnummer = 340 1 |retningsnummer =…»
3667585
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Ruzomberok town hall.jpg
|bilettekst= Rådhuset i Ružomberok
|flagg = Ruzomberok-ruzomberok-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Ružomberok.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Ružomberok okres|Ružomberok]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1233
| folketal = 27407
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 535
|postnummer = 340 1
|retningsnummer = +421-44
|bilnummer = RK
}}
'''Ružomberok'''{{mrk|[[tysk]] ''Rosenberg'', [[ungarsk]] ''Rózsahegy'', [[polsk]] ''Rużomberk''}} er ein by og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Ružomberok okres]] og hovudsete i distriktet.
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Ružomberok''' || 30 417 || 28 400 || 27 407
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Ružomberok|Ružomberok]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Žilina kraj|Ruzomberok]]
[[Kategori:Kommunar i Ružomberok okres|Ruzomberok]]
6g6ntlil76d67xaw7dneorvsvtkp00b
Kategori:1976 på New Zealand
14
432695
3667586
2026-08-20T12:51:43Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal-kategoriar2|1976|på New Zealand}} [[Kategori:1970-åra på New Zealand]] [[Kategori:1976 etter land|New Zealand]] [[Kategori:1976 i Oseania|New Zealand]]»
3667586
wikitext
text/x-wiki
{{årstal-kategoriar2|1976|på New Zealand}}
[[Kategori:1970-åra på New Zealand]]
[[Kategori:1976 etter land|New Zealand]]
[[Kategori:1976 i Oseania|New Zealand]]
dar4tq9alhqhr7kv4t8njhsuv9np3cf
Kategori:1984 i Oseania
14
432696
3667588
2026-08-20T12:53:40Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i verdsdel|1984|Oseania}}»
3667588
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i verdsdel|1984|Oseania}}
25lkq68f7t9i64pq35wic9x79vb0op8
Kategori:Kommunar i Ružomberok okres
14
432697
3667589
2026-08-20T12:54:18Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Žilina kraj|Ružomberok]]»
3667589
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Kommunar i Žilina kraj|Ružomberok]]
p4j63yamnpkz2he308ub0h3fpf1e6gw
Kategori:1980-åra i Oseania
14
432698
3667590
2026-08-20T12:57:20Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:1980-åra etter verdsdel|Oseania]] [[Kategori:1900-talet i Oseania]]»
3667590
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:1980-åra etter verdsdel|Oseania]]
[[Kategori:1900-talet i Oseania]]
fns5st5hsfgs08652xu1qd3o3n7pdee
Kategori:1980-åra på New Zealand
14
432699
3667591
2026-08-20T13:00:18Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:1980-åra i Oseania|New Zealand]] [[Kategori:1980-åra etter land|New Zealand]] [[Kategori:1900-talet på New Zealand]]»
3667591
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:1980-åra i Oseania|New Zealand]]
[[Kategori:1980-åra etter land|New Zealand]]
[[Kategori:1900-talet på New Zealand]]
g9gtm8lq7fm4t5rl4gzjw26qj10al9l
Liptovské Sliače
0
432700
3667592
2026-08-20T13:00:45Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Kostel sv. Šimona a Judy v Liptovském Sliači.jpg |bilettekst= Kyrkje i Liptovské Sliače |flagg = Liptovske sliace-ruzomberok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Ružomberok okres|Ružomberok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1263 | folketal = 3718 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 537 |postnummer = 343 4 |retnin…»
3667592
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Kostel sv. Šimona a Judy v Liptovském Sliači.jpg
|bilettekst= Kyrkje i Liptovské Sliače
|flagg = Liptovske sliace-ruzomberok-flag.svg
|symbol =
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Ružomberok okres|Ružomberok]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1263
| folketal = 3718
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 537
|postnummer = 343 4
|retningsnummer = +421-44
|bilnummer = RK
}}
'''Liptovské Sliače'''{{mrk|tidlegare ''Tri Sliače'', ''Sliače'', [[ungarsk]] ''Háromszlécs''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Ružomberok okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Liptovské Sliače || 3 830 || 3 796 || 3 718
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Liptovské Sliače|Liptovské Sliače]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Ružomberok okres|Liptovske Sliace]]
kgdhjbveasag7w8ydttzttxd3zd0q2t
Unglyden
0
432701
3667593
2026-08-20T13:00:55Z
Johshh
122989
Oppretta sida med «{{Infoboks avis}} '''Unglyden''' var ei avis/tidsskrift som kom ut frå 1893 til 1967.<ref>{{Cite journal|last=Amoriza|first=Silje Een de|last2=Allkunne|date=2026-05-29|title=Unge Skud|url=https://snl.no/Unge_Skud|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref> == Kjelder == {{fotnoteliste}} == Bakgrunnsstoff == {{bladlenkjer}} {{spire|dato=2026}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Norske aviser etter namn]] [[Kategori:Skipingar i 1893]] [[Kategori:Nedleggingar i 1967]]…»
3667593
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks avis}}
'''Unglyden''' var ei avis/tidsskrift som kom ut frå 1893 til 1967.<ref>{{Cite journal|last=Amoriza|first=Silje Een de|last2=Allkunne|date=2026-05-29|title=Unge Skud|url=https://snl.no/Unge_Skud|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref>
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{bladlenkjer}}
{{spire|dato=2026}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Norske aviser etter namn]]
[[Kategori:Skipingar i 1893]]
[[Kategori:Nedleggingar i 1967]]
[[Kategori:Tidlegare norske aviser]]
mnwu7rl044h63iw3x3mdjl003591zpd
3667621
3667593
2026-08-20T14:51:09Z
Ranveig
39
Flikk
3667621
wikitext
text/x-wiki
{{Infoboks avis}}
'''Unglyden''' var ei norsk avis/tidsskrift som kom ut frå 1893 til 1967.<ref>{{Cite journal|last=Amoriza|first=Silje Een de|date=2026-05-29|title=Unge Skud|url=https://snl.no/Unge_Skud|journal=Store norske leksikon|language=no}}</ref>
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{bladlenkjer}}
{{spire|dato=2026}}
{{use dmy dates}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Norske aviser etter namn]]
[[Kategori:Skipingar i 1893]]
[[Kategori:Nedleggingar i 1967]]
[[Kategori:Tidlegare norske aviser]]
pgxnwpoaprkbu5g42rxw5t54vbz6086
Kategori:1970-åra på New Zealand
14
432702
3667594
2026-08-20T13:01:35Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:1970-åra i Oseania|New Zealand]] [[Kategori:1970-åra etter land|New Zealand]] [[Kategori:1900-talet på New Zealand]]»
3667594
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:1970-åra i Oseania|New Zealand]]
[[Kategori:1970-åra etter land|New Zealand]]
[[Kategori:1900-talet på New Zealand]]
18gihi0iyc92s8dp90gebre3o71vdci
Kategori:1970-åra i Oseania
14
432703
3667595
2026-08-20T13:02:38Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:1970-åra etter verdsdel|Oseania]] [[Kategori:1900-talet i Oseania]]»
3667595
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:1970-åra etter verdsdel|Oseania]]
[[Kategori:1900-talet i Oseania]]
ch76wn6m43ffvl0dt48kbl6saujvyc0
Likavka
0
432704
3667596
2026-08-20T13:05:51Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Likavka RS.jpg |bilettekst= Utsyn mot Likavka |flagg = Likavka-ruzomberok-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Likavka.svg |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Ružomberok okres|Ružomberok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1315 | folketal = 2987 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 494 |postnummer = 349 5 |retningsnummer = +421-44 |bilnummer…»
3667596
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Likavka RS.jpg
|bilettekst= Utsyn mot Likavka
|flagg = Likavka-ruzomberok-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Likavka.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Ružomberok okres|Ružomberok]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1315
| folketal = 2987
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 494
|postnummer = 349 5
|retningsnummer = +421-44
|bilnummer = RK
}}
'''Likavka''' er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Ružomberok okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Likavka || 2 915 || 3 097 || 2 987
|-
|}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Likavka|Likavka]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Ružomberok okres|Likavka]]
l5widysy918iemyjpga4z7156q068ju
Lisková
0
432705
3667597
2026-08-20T13:10:00Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Piesočná, Liskovská jaskyňa - 2.jpg |bilettekst= Utsyn over Lisková |flagg = Liskova-ruzomberok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Ružomberok okres|Ružomberok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1252 | folketal = 2061 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 484 |postnummer = 348 1 |retningsnummer = +421-44 |bilnummer…»
3667597
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Piesočná, Liskovská jaskyňa - 2.jpg
|bilettekst= Utsyn over Lisková
|flagg = Liskova-ruzomberok-flag.svg
|symbol =
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Ružomberok okres|Ružomberok]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1252
| folketal = 2061
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 484
|postnummer = 348 1
|retningsnummer = +421-44
|bilnummer = RK
}}
'''Lisková'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Liszkófalu''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Ružomberok okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Lisková || 2 126 || 2 086 || 2 061
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Lisková|Lisková]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Ružomberok okres|Liskova]]
bgcdvhvbx028w3v1hd2pgpkqt6jfiub
Liptovská Lúžna
0
432706
3667598
2026-08-20T13:13:31Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Liptovská Lúžna (Tlstá) - panoramio.jpg |bilettekst= Utsyn mot Liptovská Lúžna |flagg = Liptovska luzna-ruzomberok-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Ružomberok okres|Ružomberok]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1669 | folketal = 2061 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 738 |postnummer = 347 2 |retningsnummer…»
3667598
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Liptovská Lúžna (Tlstá) - panoramio.jpg
|bilettekst= Utsyn mot Liptovská Lúžna
|flagg = Liptovska luzna-ruzomberok-flag.svg
|symbol =
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Ružomberok okres|Ružomberok]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1669
| folketal = 2061
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 738
|postnummer = 347 2
|retningsnummer = +421-44
|bilnummer = RK
}}
'''Liptovská Lúžna'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Lúzsna''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Ružomberok okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Liptovská Lúžna || 2 126 || 2 086 || 2 061
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Liptovská Lúžna|Liptovská Lúžna]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Ružomberok okres|Liptovska Luzna]]
tdg73uera6ykuwonovrifzjqr3ejxme
Turčianske Teplice okres
0
432707
3667602
2026-08-20T14:06:24Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | namn = Turčianske Teplice okres | andre namn = okres Turčianske Teplice | bilete = Turiec Basin from Drieňok.jpg | bilettekst = Utsyn over [[Turiecbekkenet]] i distriktet Turčianske Teplice | kart = Okres turcianske.png | karttekst = Distriktet Turčianske Teplice okres innanfor regionen Žilina kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Žilina kraj | hovudstad = [[Turčianske Teplice]] | areal = 392,86<ref name="Areal"/>…»
3667602
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Turčianske Teplice okres
| andre namn = okres Turčianske Teplice
| bilete = Turiec Basin from Drieňok.jpg
| bilettekst = Utsyn over [[Turiecbekkenet]] i distriktet Turčianske Teplice
| kart = Okres turcianske.png
| karttekst = Distriktet Turčianske Teplice okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Turčianske Teplice]]
| areal = 392,86<ref name="Areal"/>
| folketal = 15956
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Turčianske Teplice okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Turčianske Teplice''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt sørvest i regionen og grenser i vest mot [[Trenčín kraj]], i sør mot [[Banská Bystrica kraj]]. Hovudsete er byen [[Turčianske Teplice]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 26 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Abramová]]
*[[Blažovce]]
*[[Bodorová]]
*[[Borcová]]
*[[Brieštie]]
*[[Budiš]]
*[[Čremošné]]
*[[Dubové i Turčianske Teplice|Dubové]]
*[[Háj i Turčianske Teplice|Háj]]
*[[Horná Štubňa]]
*[[Ivančiná]]
*[[Jasenovo]]
*[[Jazernica]]
*[[Kaľamenová]]
*[[Liešno]]
*[[Malý Čepčín]]
*[[Moškovec]]
*[[Mošovce]]
*[[Ondrašová]]
*[[Rakša]]
*[[Rudno]]
*[[Sklené]]
*[[Slovenské Pravno]]
*[[Turček]]
*'''[[Turčianske Teplice]]'''
*[[Veľký Čepčín]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Turčianske Teplice]]''' || 7 031 || 6 694 || 6 412
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horná Štubňa}} || 1 606 || 1 603 || 1 618
|-
| style=text-align:left; | [[Mošovce]] || 1 380 || 1 311 || 1 357
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Slovenské Pravno}} || 938 || 964 || 891
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dubové i Turčianske Teplice|Dubové}} || 762 || 707 || 698
|-
! Turčianske Teplice okres
!style=text-align:right; | 16 866
!style=text-align:right; | 16 379
!style=text-align:right; | 15 956
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Turcianske Teplice]]
[[Kategori:Žilina kraj|Turcianske Teplice]]
gowrqagmqshpuyqd4m6a5s30842rygx
3667772
3667602
2026-08-20T20:12:50Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667772
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Turčianske Teplice okres
| andre namn = okres Turčianske Teplice
| bilete = Turiec Basin from Drieňok.jpg
| bilettekst = Utsyn over [[Turiecbekkenet]] i distriktet Turčianske Teplice
| kart = Okres turcianske.png
| karttekst = Distriktet Turčianske Teplice okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Turčianske Teplice]]
| areal = 392,86<ref name="Areal"/>
| folketal = 15956
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Turčianske Teplice okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Turčianske Teplice''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg heilt sørvest i regionen og grenser i vest mot [[Trenčín kraj]], i sør mot [[Banská Bystrica kraj]]. Hovudsete er byen [[Turčianske Teplice]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 26 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Abramová]]
*[[Blažovce]]
*[[Bodorová]]
*[[Borcová]]
*[[Brieštie]]
*[[Budiš]]
*[[Čremošné]]
*[[Dubové i Turčianske Teplice|Dubové]]
*[[Háj i Turčianske Teplice|Háj]]
*[[Horná Štubňa]]
*[[Ivančiná]]
*[[Jasenovo]]
*[[Jazernica]]
*[[Kaľamenová]]
*[[Liešno]]
*[[Malý Čepčín]]
*[[Moškovec]]
*[[Mošovce]]
*[[Ondrašová]]
*[[Rakša]]
*[[Rudno]]
*[[Sklené]]
*[[Slovenské Pravno]]
*[[Turček]]
*'''[[Turčianske Teplice]]'''
*[[Veľký Čepčín]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Turčianske Teplice]]''' || 7 031 || 6 694 || 6 412
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Horná Štubňa}} || 1 606 || 1 603 || 1 618
|-
| style=text-align:left; | [[Mošovce]] || 1 380 || 1 311 || 1 357
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Slovenské Pravno}} || 938 || 964 || 891
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dubové i Turčianske Teplice|Dubové}} || 762 || 707 || 698
|-
! Turčianske Teplice okres
!style=text-align:right; | 16 866
!style=text-align:right; | 16 379
!style=text-align:right; | 15 956
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Turcianske Teplice]]
[[Kategori:Žilina kraj|Turcianske Teplice]]
d80p1vzfm0jxocrpd9bkqn7gvawwd1b
Turčianske Teplice
0
432708
3667603
2026-08-20T14:17:11Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Turčinske Teplice, Blue Spa building.jpg |bilettekst= Inngangsparti til spaanlegget i Turčianske Teplice |flagg = Turcianske teplice-turcianske teplice-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Turčianske Teplice.svg |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1281 | folketal = 6412 | folketal_i_år…»
3667603
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Turčinske Teplice, Blue Spa building.jpg
|bilettekst= Inngangsparti til spaanlegget i Turčianske Teplice
|flagg = Turcianske teplice-turcianske teplice-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Turčianske Teplice.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1281
| folketal = 6412
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 620
|postnummer = 390 1
|retningsnummer = +421-43
|bilnummer = TR
}}
'''Turčianske Teplice'''{{mrk|[[tysk]] ''Bad Stuben'', [[ungarsk]] ''Stubnyafürdő''}} er ein by og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Turčianske Teplice okres]] og hovudsete i distriktet.
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Turčianske Teplice''' || 7 031 || 6 694 || 6 412
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Turčianske Teplice|Turčianske Teplice]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Žilina kraj|Turcianske Teplice]]
[[Kategori:Kommunar i Námestovo okres|Turcianske Teplice]]
72ped8fgytivsbkgx8nu78x2e78j4vk
3667605
3667603
2026-08-20T14:24:28Z
TU-nor
12071
3667605
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Turčinske Teplice, Blue Spa building.jpg
|bilettekst= Inngangsparti til spaanlegget i Turčianske Teplice
|flagg = Turcianske teplice-turcianske teplice-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Turčianske Teplice.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1281
| folketal = 6412
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 620
|postnummer = 390 1
|retningsnummer = +421-43
|bilnummer = TR
}}
'''Turčianske Teplice'''{{mrk|[[tysk]] ''Bad Stuben'', [[ungarsk]] ''Stubnyafürdő''}} er ein by og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Turčianske Teplice okres]] og hovudsete i distriktet.
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Turčianske Teplice''' || 7 031 || 6 694 || 6 412
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Turčianske Teplice|Turčianske Teplice]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Žilina kraj|Turcianske Teplice]]
[[Kategori:Kommunar i Turčianske Teplice okres|Turcianske Teplice]]
podmpl2i8zna7ixj82j9b6kv3ll0atr
Kategori:Kommunar i Turčianske Teplice okres
14
432709
3667606
2026-08-20T14:25:34Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Žilina kraj|Turčianske Teplice]]»
3667606
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Kommunar i Žilina kraj|Turčianske Teplice]]
kd399ekihxnlcw2to92jc7eahx42r8t
3667609
3667606
2026-08-20T14:32:32Z
TU-nor
12071
3667609
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Kommunar i Žilina kraj|Turcianske Teplice]]
b62bn2konihvh8m8rr69ltf8l22nnad
Multirateprosessering
0
432710
3667607
2026-08-20T14:30:20Z
Sigmundg
835
Oppretta sida med «'''Multirateprosessering''' er [[digital signalhandsaming]] som nyttar fleire [[Sampling|sampelratar]]. Typiske døme er [[desimering]], [[interpolasjon]], [[sampelrateomforming]], osb. [[Filterbank]] kan òg plasserast i denne kategorien. {{Digital signalhandsaming}} {{Autoritetsdata}} [[Kategori:Signalhandsaming]]»
3667607
wikitext
text/x-wiki
'''Multirateprosessering''' er [[digital signalhandsaming]] som nyttar fleire [[Sampling|sampelratar]]. Typiske døme er [[desimering]], [[interpolasjon]], [[sampelrateomforming]], osb. [[Filterbank]] kan òg plasserast i denne kategorien.
{{Digital signalhandsaming}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Signalhandsaming]]
7xc346nz350afjw8mdoait2dd741xgs
3667789
3667607
2026-08-21T05:27:57Z
Sigmundg
835
3667789
wikitext
text/x-wiki
'''Multirateprosessering''' er [[digital signalhandsaming]] som nyttar fleire [[Sampling|sampelratar]]. Typiske døme er [[desimering]], [[interpolasjon]], [[sampelrateomforming]], osb.<ref name="Flige"/>. [[Filterbank]] kan òg plasserast i denne kategorien.
Multirateprisessering vert utført av [[Lineært system|lineære system]], men etter som det er meir enn ein sampelfrekvens er ikkje systema [[Lineært tidsinvariant system|tidsinvariante]], men «syklisk tidsinvariante»<ref name="Flige"/>. Multirateprosessering kan utførast på ein- eller fleirdimensjonale signal (diskrete sekvensar). Innan [[biletehandsaming]] til dømes arbeider ein med todimensjonale signal.
== Referansar ==
<references>
<ref name="Flige">N. Flige, ''Multirate digital signal processing'', John Wiley & Sons, 1994.</ref>
</references>
{{Digital signalhandsaming}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Signalhandsaming]]
9l4v04psmq5s7n44ls85ut8e7ltured
3667795
3667789
2026-08-21T07:33:00Z
Sigmundg
835
3667795
wikitext
text/x-wiki
'''Multirateprosessering''' er [[digital signalhandsaming]] som nyttar fleire [[Sampling|sampelratar]]. Typiske døme er [[desimering]], [[interpolasjon]], [[sampelrateomforming]], osb.<ref name="Flige"/>. [[Filterbank]]ar kan òg plasserast i denne kategorien.
Multirateprisessering vert utført av [[Lineært system|lineære system]], men etter som det er meir enn ein sampelfrekvens er ikkje systema [[Lineært tidsinvariant system|tidsinvariante]], men «syklisk tidsinvariante»<ref name="Flige"/>. Multirateprosessering kan utførast på ein- eller fleirdimensjonale signal (diskrete sekvensar). Innan [[biletehandsaming]] til dømes arbeider ein med todimensjonale signal.
== Referansar ==
<references>
<ref name="Flige">N. Flige, ''Multirate digital signal processing'', John Wiley & Sons, 1994.</ref>
</references>
{{Digital signalhandsaming}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Signalhandsaming]]
hcj667l8uuychclggzpqcgpamwn3kv5
Kategori:Landsbyar i Turčianske Teplice okres
14
432711
3667610
2026-08-20T14:32:54Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «[[Kategori:Landsbyar i Žilina kraj|Turcianske Teplice]]»
3667610
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Landsbyar i Žilina kraj|Turcianske Teplice]]
nsvl1zhmvvqdpq0nqp3rrgm6upg5jqu
Kategori:Landsbyar i Žilina kraj
14
432712
3667611
2026-08-20T14:33:33Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «[[Kategori:Landsbyar i Slovakia|Zilina]]»
3667611
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Landsbyar i Slovakia|Zilina]]
rr1vn4k8h8zamddjnovm0ga5bgdyvu0
Kategori:Skeiseløparar under vinter-OL 1924
14
432713
3667619
2026-08-20T14:43:45Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 1924 etter øving]] [[Kategori:OL-skeiseløparar etter år]]»
3667619
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 1924 etter øving]]
[[Kategori:OL-skeiseløparar etter år]]
jcrobl4j87z0hxygxskjjpmwp08kb0d
Andy Burnham
0
432714
3667620
2026-08-20T14:50:59Z
HerVal7752
105842
Laga gjennom omsetjing av sida «[[:no:Special:Redirect/revision/25888969|Andy Burnham]]»
3667620
wikitext
text/x-wiki
'''Andrew Murray Burnham''' ({{Datoar}}) er ein [[Storbritannia|britisk]] politikar som sidan juli 2026 har vore statsminister i Storbritannia.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.tv2.no/direkte/jpybz/siste-nytt/6a5e052f2e0ad87f70d256d9/andy-burnham-utnevnt-til-ny-statsminister-i-storbritannia|tittel=Andy Burnham utnevnt til ny statsminister i Storbritannia|etternamn=NTB|dato=2026-07-20|språk=no|verk=TV 2|vitja=2026-07-20}}</ref>
Den 17. juli 2026 vart Burnham vald som leiar av [[Det britiske arbeidarpartiet|Labour Party]].<ref>{{Kjelde www|url=https://www.aftenposten.no/verden/i/n10odd/burnham-valgt-til-ny-labour-leder-vil-gi-haapet-tilbake|tittel=Burnham valgt til ny Labour-leder: – Vil gi håpet tilbake|etternamn=NTB|førenamn=Foto: Jon Super / AP /|dato=2026-07-17|språk=nb|verk=www.aftenposten.no|vitja=2026-07-17}}</ref> Han vart vald som parlamentsmedlem for Labour frå valkrinsen Makerfield i juni same året. Burnham var [[borgarmeister]] i den britiske byen [[Stor-Manchester]] frå mai 2017 til juni 2026.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/news/articles/cp8pml5z8p6o|tittel=Who is Andy Burnham? Ex-Manchester mayor who wants to lead the country|dato=2026-06-22|språk=en-GB|verk=www.bbc.com|vitja=2026-06-23}}</ref>
Han vert rekna som ein del av den «mjuke venstresida» som gjerne nøyter statlege midlar. Hans politiske base er i Nord-England som au er vesentleg for at Labour skal vinna nasjonale val.<ref name=":2">{{Kjelde www|url=https://www.nrk.no/urix/andy-burnham-kan-bli-storbritannias-nye-statsminister-1.17930820|tittel=Andy Burnham kan bli Storbritannias nye statsminister|etternamn=Hågensen|førenamn=Ingeborg|dato=2026-06-22|språk=nb-NO|verk=NRK|vitja=2026-06-25}}</ref>
== Bakgrunn ==
Burnham vart fødd den 7. januar 1970 i [[Aintree]]. Faren hans var telefonteknikar, medan mora var resepsjonist hjå ein lækjar.<ref>{{Cite news|last=Castle|first=Stephen|date=2026-06-19|title=Who Is Andy Burnham, the Man Who Could Be Britain’s Next Prime Minister?|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2026/06/18/world/europe/who-is-andy-burnham-britain-next-possible-prime-minister.html|issn=0362-4331}}</ref> Burnham vaks opp i [[Leigh i Stor-Manchester|Leigh]].<ref name=":3">{{Kjelde www|url=https://www.forskning.no/partner-politikk-storbritannia/storbritannia-andy-burnham-vinner-makerfield-og-kan-bli-statsminister/2680833|tittel=Storbritannia: Andy Burnham vinner Makerfield og kan bli statsminister|etternamn=Christiansen|førenamn=Atle|dato=2026-06-19|språk=nb-NO|verk=Forskning.no|vitja=2026-06-25}}</ref> Han studerte [[Engelsk]] ved [[Universitetet i Cambridge]].<ref name=":0">{{Cite news|date=2015-07-28|title=Who is Andy Burnham? Labour leadership contender guide|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/uk-politics-33520320|quote=}}</ref>
== Politisk karriere ==
Burnham vart med i partiet [[Det britiske arbeidarpartiet|Labour]] då han var 14 år gamal.<ref name=":0" />
I regjeringa til [[Gordon Brown]] hadde han fleire verv. Frå juni 2007 til januar 2008 var han visefinansminister (''Chief Secretary to the Treasury'').<ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://members.parliament.uk/member/1427/career|tittel=Parliamentary career for Andy Burnham - MPs and Lords - UK Parliament|språk=en|verk=members.parliament.uk|vitja=2026-06-24}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/news/articles/clywzj2vk3zo|tittel=What are Andy Burnham's potential policies?|dato=2026-06-19|språk=en-GB|verk=www.bbc.com|vitja=2026-06-21}}</ref> Frå januar 2008 til juni 2009 var han minister for kultur, media og sport.<ref name=":1" /><ref>{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/news/articles/cp8pml5z8p6o|tittel=Who is Andy Burnham? Returning MP who wants to be prime minister|dato=2026-06-19|språk=en-GB|verk=www.bbc.com|vitja=2026-06-21|sitat=He first served as a junior minister under Blair, but joined the cabinet as chief secretary to the Treasury, and later culture secretary and health secretary, under Brown.}}</ref> Dinest, frå juni 2009 til mai 2010 var han helseminister.<ref name=":1" /><ref>{{Kjelde www|url=https://www.reuters.com/world/uk/what-is-andy-burnhams-manchesterism-vision-uk-2026-06-19/|tittel=What is Andy Burnham's 'Manchesterism' vision for the UK?|dato=19. juni 2026|vitja=2026-06-21|sitat=Burnham, who was health minister from 2009-2010 during Gordon Brown's premiership}}</ref> Han var skuggeminister for helse i skuggeregjeringa til [[Ed Miliband]].
Tidlegare har Burnham vore parlamentsmedlem for Labour. Han representerte valkrinsen Leigh i [[Stor-Manchester]] i [[Det britiske Underhuset|Underhuset]] i [[Det britiske parlamentet]] frå 7. juni 2001 til mai 2017.<ref name=":3" />
I 2010 stilte Burnham mot Ed Miliband ved leiarvalet i Labour, og seinare mot [[Jeremy Corbyn]] i 2015.<ref name=":2" />
I juni 2026 vann Burnham mellomvalet i Makerfield med 54,8 % av røystene.<ref>{{Kjelde www|url=https://labourlist.org/2026/06/andy-burnham-makerfield-by-election-victory/|tittel=Andy Burnham elected MP for Makerfield with over 54 per cent of the vote|etternamn=Green|førenamn=Daniel|dato=2026-06-19|språk=en-GB|verk=LabourList|vitja=2026-06-21}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://www.aftenposten.no/meninger/debatt/i/5pRJRz/andy-burnham-fra-labour-vant-suppleringsvalget-i-makerfield-i-gaar-det-kan-bety-at-han-blir-statsminister-i-storbritannia-i-loepet-av-aaret|tittel=Kan Andy Burnham samle et splittet Labour og et splittet Storbritannia?|dato=2026-06-19|språk=nb|verk=www.aftenposten.no|vitja=2026-06-21|sitat=Valget i går var ikke bare en overlegen seier for det britiske arbeiderpartiet Labour og Andy Burnham (56), som fikk over 50 prosent av stemmene}}</ref> Burnham vart peikt på som ein kandidat til å taka over leiarvervet i partiet Labour. For å utfordra dåverande statsminister, [[Keir Starmer]], om leiarvervet måtte han sitja i [[Det britiske parlamentet|parlamentet]]. Johs Simons gjekk såleis ut av parlamentet for å gjeva Burnham eit høve til å verta vald inn i parlamentet.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.forskersonen.no/kronikk-meninger-politikk/kan-andy-burnham-redde-labour/2679200|tittel=Kan Andy Burnham redde Labour?|etternamn=Mustad|førenamn=Erik|dato=2026-06-17|språk=nb-NO|verk=Forskersonen|vitja=2026-06-25}}</ref><ref name=":3" /> Den 22. juni 2026 kunngjorde [[Keir Starmer]] at han ville gå av.<ref>{{Cite news|last=Quinn|first=Ben|date=2026-06-22|title=Keir Starmer has quit as prime minister – what will happen next in UK politics?|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/politics/2026/jun/22/keir-starmer-quits-prime-minister-what-will-happen-next-uk-politics-explained|url-status=live|issn=0261-3077}}</ref> Andy Burnham var den einaste erklærte kandidaten til å etterfylgja Starmer.<ref>{{Kjelde www|url=https://theweek.com/world-news/burnham-next-uk-leader-starmer|tittel=Burnham likely next UK leader after Starmer exit|etternamn=Weber|førenamn=Peter|dato=2026-06-23|språk=en|verk=The Week|vitja=2026-06-24}}</ref> Den 20. juli 2026 vart Burnham utnemnd til statsminister.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.nrk.no/nyheter/andy-burnham-utnevnt-til-ny-statsminister-i-storbritannia-1.17963638|tittel=Andy Burnham utnevnt til ny statsminister i Storbritannia|etternamn=NRK|dato=2026-07-20|språk=nb-NO|verk=NRK|vitja=2026-07-20}}</ref>
== Kjelder ==
== Bakgrunnsstoff ==
[[Kategori:Britiske parlamentsmedlemmer]]
[[Kategori:Britiske ministrar]]
3f7hkvfk8u6k3lrdmpep0p94aat0pia
3667623
3667620
2026-08-20T14:52:32Z
HerVal7752
105842
Malar
3667623
wikitext
text/x-wiki
{{infoboks politikar}}
'''Andrew Murray Burnham''' ({{Datoar}}) er ein [[Storbritannia|britisk]] politikar som sidan juli 2026 har vore statsminister i Storbritannia.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.tv2.no/direkte/jpybz/siste-nytt/6a5e052f2e0ad87f70d256d9/andy-burnham-utnevnt-til-ny-statsminister-i-storbritannia|tittel=Andy Burnham utnevnt til ny statsminister i Storbritannia|etternamn=NTB|dato=2026-07-20|språk=no|verk=TV 2|vitja=2026-07-20}}</ref>
Den 17. juli 2026 vart Burnham vald som leiar av [[Det britiske arbeidarpartiet|Labour Party]].<ref>{{Kjelde www|url=https://www.aftenposten.no/verden/i/n10odd/burnham-valgt-til-ny-labour-leder-vil-gi-haapet-tilbake|tittel=Burnham valgt til ny Labour-leder: – Vil gi håpet tilbake|etternamn=NTB|førenamn=Foto: Jon Super / AP /|dato=2026-07-17|språk=nb|verk=www.aftenposten.no|vitja=2026-07-17}}</ref> Han vart vald som parlamentsmedlem for Labour frå valkrinsen Makerfield i juni same året. Burnham var [[borgarmeister]] i den britiske byen [[Stor-Manchester]] frå mai 2017 til juni 2026.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/news/articles/cp8pml5z8p6o|tittel=Who is Andy Burnham? Ex-Manchester mayor who wants to lead the country|dato=2026-06-22|språk=en-GB|verk=www.bbc.com|vitja=2026-06-23}}</ref>
Han vert rekna som ein del av den «mjuke venstresida» som gjerne nøyter statlege midlar. Hans politiske base er i Nord-England som au er vesentleg for at Labour skal vinna nasjonale val.<ref name=":2">{{Kjelde www|url=https://www.nrk.no/urix/andy-burnham-kan-bli-storbritannias-nye-statsminister-1.17930820|tittel=Andy Burnham kan bli Storbritannias nye statsminister|etternamn=Hågensen|førenamn=Ingeborg|dato=2026-06-22|språk=nb-NO|verk=NRK|vitja=2026-06-25}}</ref>
== Bakgrunn ==
Burnham vart fødd den 7. januar 1970 i [[Aintree]]. Faren hans var telefonteknikar, medan mora var resepsjonist hjå ein lækjar.<ref>{{Cite news|last=Castle|first=Stephen|date=2026-06-19|title=Who Is Andy Burnham, the Man Who Could Be Britain’s Next Prime Minister?|language=en-US|work=The New York Times|url=https://www.nytimes.com/2026/06/18/world/europe/who-is-andy-burnham-britain-next-possible-prime-minister.html|issn=0362-4331}}</ref> Burnham vaks opp i [[Leigh i Stor-Manchester|Leigh]].<ref name=":3">{{Kjelde www|url=https://www.forskning.no/partner-politikk-storbritannia/storbritannia-andy-burnham-vinner-makerfield-og-kan-bli-statsminister/2680833|tittel=Storbritannia: Andy Burnham vinner Makerfield og kan bli statsminister|etternamn=Christiansen|førenamn=Atle|dato=2026-06-19|språk=nb-NO|verk=Forskning.no|vitja=2026-06-25}}</ref> Han studerte [[Engelsk]] ved [[Universitetet i Cambridge]].<ref name=":0">{{Cite news|date=2015-07-28|title=Who is Andy Burnham? Labour leadership contender guide|language=en-GB|work=BBC News|url=https://www.bbc.com/news/uk-politics-33520320|quote=}}</ref>
== Politisk karriere ==
Burnham vart med i partiet [[Det britiske arbeidarpartiet|Labour]] då han var 14 år gamal.<ref name=":0" />
I regjeringa til [[Gordon Brown]] hadde han fleire verv. Frå juni 2007 til januar 2008 var han visefinansminister (''Chief Secretary to the Treasury'').<ref name=":1">{{Kjelde www|url=https://members.parliament.uk/member/1427/career|tittel=Parliamentary career for Andy Burnham - MPs and Lords - UK Parliament|språk=en|verk=members.parliament.uk|vitja=2026-06-24}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/news/articles/clywzj2vk3zo|tittel=What are Andy Burnham's potential policies?|dato=2026-06-19|språk=en-GB|verk=www.bbc.com|vitja=2026-06-21}}</ref> Frå januar 2008 til juni 2009 var han minister for kultur, media og sport.<ref name=":1" /><ref>{{Kjelde www|url=https://www.bbc.com/news/articles/cp8pml5z8p6o|tittel=Who is Andy Burnham? Returning MP who wants to be prime minister|dato=2026-06-19|språk=en-GB|verk=www.bbc.com|vitja=2026-06-21|sitat=He first served as a junior minister under Blair, but joined the cabinet as chief secretary to the Treasury, and later culture secretary and health secretary, under Brown.}}</ref> Dinest, frå juni 2009 til mai 2010 var han helseminister.<ref name=":1" /><ref>{{Kjelde www|url=https://www.reuters.com/world/uk/what-is-andy-burnhams-manchesterism-vision-uk-2026-06-19/|tittel=What is Andy Burnham's 'Manchesterism' vision for the UK?|dato=19. juni 2026|vitja=2026-06-21|sitat=Burnham, who was health minister from 2009-2010 during Gordon Brown's premiership}}</ref> Han var skuggeminister for helse i skuggeregjeringa til [[Ed Miliband]].
Tidlegare har Burnham vore parlamentsmedlem for Labour. Han representerte valkrinsen Leigh i [[Stor-Manchester]] i [[Det britiske Underhuset|Underhuset]] i [[Det britiske parlamentet]] frå 7. juni 2001 til mai 2017.<ref name=":3" />
I 2010 stilte Burnham mot Ed Miliband ved leiarvalet i Labour, og seinare mot [[Jeremy Corbyn]] i 2015.<ref name=":2" />
I juni 2026 vann Burnham mellomvalet i Makerfield med 54,8 % av røystene.<ref>{{Kjelde www|url=https://labourlist.org/2026/06/andy-burnham-makerfield-by-election-victory/|tittel=Andy Burnham elected MP for Makerfield with over 54 per cent of the vote|etternamn=Green|førenamn=Daniel|dato=2026-06-19|språk=en-GB|verk=LabourList|vitja=2026-06-21}}</ref><ref>{{Kjelde www|url=https://www.aftenposten.no/meninger/debatt/i/5pRJRz/andy-burnham-fra-labour-vant-suppleringsvalget-i-makerfield-i-gaar-det-kan-bety-at-han-blir-statsminister-i-storbritannia-i-loepet-av-aaret|tittel=Kan Andy Burnham samle et splittet Labour og et splittet Storbritannia?|dato=2026-06-19|språk=nb|verk=www.aftenposten.no|vitja=2026-06-21|sitat=Valget i går var ikke bare en overlegen seier for det britiske arbeiderpartiet Labour og Andy Burnham (56), som fikk over 50 prosent av stemmene}}</ref> Burnham vart peikt på som ein kandidat til å taka over leiarvervet i partiet Labour. For å utfordra dåverande statsminister, [[Keir Starmer]], om leiarvervet måtte han sitja i [[Det britiske parlamentet|parlamentet]]. Johs Simons gjekk såleis ut av parlamentet for å gjeva Burnham eit høve til å verta vald inn i parlamentet.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.forskersonen.no/kronikk-meninger-politikk/kan-andy-burnham-redde-labour/2679200|tittel=Kan Andy Burnham redde Labour?|etternamn=Mustad|førenamn=Erik|dato=2026-06-17|språk=nb-NO|verk=Forskersonen|vitja=2026-06-25}}</ref><ref name=":3" /> Den 22. juni 2026 kunngjorde [[Keir Starmer]] at han ville gå av.<ref>{{Cite news|last=Quinn|first=Ben|date=2026-06-22|title=Keir Starmer has quit as prime minister – what will happen next in UK politics?|language=en-GB|work=The Guardian|url=https://www.theguardian.com/politics/2026/jun/22/keir-starmer-quits-prime-minister-what-will-happen-next-uk-politics-explained|url-status=live|issn=0261-3077}}</ref> Andy Burnham var den einaste erklærte kandidaten til å etterfylgja Starmer.<ref>{{Kjelde www|url=https://theweek.com/world-news/burnham-next-uk-leader-starmer|tittel=Burnham likely next UK leader after Starmer exit|etternamn=Weber|førenamn=Peter|dato=2026-06-23|språk=en|verk=The Week|vitja=2026-06-24}}</ref> Den 20. juli 2026 vart Burnham utnemnd til statsminister.<ref>{{Kjelde www|url=https://www.nrk.no/nyheter/andy-burnham-utnevnt-til-ny-statsminister-i-storbritannia-1.17963638|tittel=Andy Burnham utnevnt til ny statsminister i Storbritannia|etternamn=NRK|dato=2026-07-20|språk=nb-NO|verk=NRK|vitja=2026-07-20}}</ref>
== Kjelder ==
{{fotnoteliste}}
{{refopning}}
*''Denne artikkelen bygger på «[[:nb:Andy Burnham|Andy Burnham]]» frå {{Wikipedia-utgåve|nb}}, den 20. august 2026.''
{{refslutt}}
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Britiske parlamentsmedlemmer]]
[[Kategori:Britiske ministrar]]
pwcxxcl9eh18drbumw2fjuv71lapweg
Tvrdošín okres
0
432715
3667633
2026-08-20T15:04:03Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | namn = Tvrdošín okres | andre namn = okres Tvrdošín | bilete = National natural monument Brestovska jaskyna (15).jpg | bilettekst = Frå [[Brestovskagrotta]] i distriktet Tvrdošín | kart = Okres tvrdosin.png | karttekst = Distriktet Tvrdošín okres innanfor regionen Žilina kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Žilina kraj | hovudstad = [[Tvrdošín]] | areal = 478,92<ref name="Areal"/> | folketal = 35856 | folk…»
3667633
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Tvrdošín okres
| andre namn = okres Tvrdošín
| bilete = National natural monument Brestovska jaskyna (15).jpg
| bilettekst = Frå [[Brestovskagrotta]] i distriktet Tvrdošín
| kart = Okres tvrdosin.png
| karttekst = Distriktet Tvrdošín okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Tvrdošín]]
| areal = 478,92<ref name="Areal"/>
| folketal = 35856
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Tvrdošín okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Tvrdošín''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nordaust i regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Tvrdošín]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 15 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Brezovica i Tvrdošín|Brezovica]]
*[[Čimhová]]
*[[Habovka]]
*[[Hladovka]]
*[[Liesek]]
*[[Nižná i Tvrdošín|Nižná]]
*[[Oravský Biely Potok]]
*[[Podbiel]]
*[[Štefanov nad Oravou]]
*[[Suchá Hora]]
*'''[[Trstená]]'''
*'''[[Tvrdošín]]'''
*[[Vitanová]]
*[[Zábiedovo]]
*[[Zuberec]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Tvrdošín]]''' || 9 544 || 9 355 || 8 952
|-
| style=text-align:left; | '''[[Trstená]]''' || 7 461 || 7 482 || 7 213
|-
| style=text-align:left; | [[Nižná i Tvrdošín|Nižná]] || 4 073 || 4 017 || 3 936
|-
| style=text-align:left; | [[Liesek]] || 2 461 || 2 748 || 2 962
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zuberec}} || 1 750 || 1 806 || 1 913
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Suchá Hora}} || 1 256 || 1 386 || 1 455
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Habovka}} || 1 299 || 1 352 || 1 374
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brezovica i Tvrdošín|Brezovica}} || 1 289 || 1 304 || 1 367
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vitanová}} || 1 225 || 1 299 || 1 321
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Podbiel}} || 1 218 || 1 268 || 1 304
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hladovka}} || 924 || 994 || 1 047
|-
! Tvrdošín okres
!style=text-align:right; | 35 062
!style=text-align:right; | 35 829
!style=text-align:right; | 35 856
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Tvrdosin]]
[[Kategori:Žilina kraj|Tvrdosin]]
lzeqx7jooi2cikdogdn6bk12thplg73
3667773
3667633
2026-08-20T20:12:51Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667773
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Tvrdošín okres
| andre namn = okres Tvrdošín
| bilete = National natural monument Brestovska jaskyna (15).jpg
| bilettekst = Frå [[Brestovskagrotta]] i distriktet Tvrdošín
| kart = Okres tvrdosin.png
| karttekst = Distriktet Tvrdošín okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Tvrdošín]]
| areal = 478,92<ref name="Areal"/>
| folketal = 35856
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Tvrdošín okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Tvrdošín''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg nordaust i regionen og grenser i nord mot [[Polen]]. Hovudsete er byen [[Tvrdošín]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 15 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Brezovica i Tvrdošín|Brezovica]]
*[[Čimhová]]
*[[Habovka]]
*[[Hladovka]]
*[[Liesek]]
*[[Nižná i Tvrdošín|Nižná]]
*[[Oravský Biely Potok]]
*[[Podbiel]]
*[[Štefanov nad Oravou]]
*[[Suchá Hora]]
*'''[[Trstená]]'''
*'''[[Tvrdošín]]'''
*[[Vitanová]]
*[[Zábiedovo]]
*[[Zuberec]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Tvrdošín]]''' || 9 544 || 9 355 || 8 952
|-
| style=text-align:left; | '''[[Trstená]]''' || 7 461 || 7 482 || 7 213
|-
| style=text-align:left; | [[Nižná i Tvrdošín|Nižná]] || 4 073 || 4 017 || 3 936
|-
| style=text-align:left; | [[Liesek]] || 2 461 || 2 748 || 2 962
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Zuberec}} || 1 750 || 1 806 || 1 913
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Suchá Hora}} || 1 256 || 1 386 || 1 455
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Habovka}} || 1 299 || 1 352 || 1 374
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Brezovica i Tvrdošín|Brezovica}} || 1 289 || 1 304 || 1 367
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Vitanová}} || 1 225 || 1 299 || 1 321
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Podbiel}} || 1 218 || 1 268 || 1 304
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Hladovka}} || 924 || 994 || 1 047
|-
! Tvrdošín okres
!style=text-align:right; | 35 062
!style=text-align:right; | 35 829
!style=text-align:right; | 35 856
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Tvrdosin]]
[[Kategori:Žilina kraj|Tvrdosin]]
bdrvo3qodjr04wmxbuk1weav6rk9kbe
Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2006
14
432716
3667635
2026-08-20T15:06:54Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2006 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2006]] [[Kategori:2006 i Kina]]»
3667635
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2006 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2006]]
[[Kategori:2006 i Kina]]
669kdzego10qi5o96tcubw4e3q18ems
Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2010
14
432717
3667637
2026-08-20T15:08:34Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2010 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2010]] [[Kategori:2010 i Kina]]»
3667637
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2010 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2010]]
[[Kategori:2010 i Kina]]
qroa8ij3vhbejx2z3jzk9tjjs1ml8pc
Tvrdošín
0
432718
3667638
2026-08-20T15:13:04Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Mestský dom.jpg |bilettekst= Rådhuset i Tvrdošín |flagg = Tvrdosin-tvrdosin-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Tvrdošín.svg |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1265 | folketal = 8952 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 592 |postnummer = 274 4 |retningsnummer = +421-43 |bilnumm…»
3667638
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Mestský dom.jpg
|bilettekst= Rådhuset i Tvrdošín
|flagg = Tvrdosin-tvrdosin-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Tvrdošín.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1265
| folketal = 8952
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 592
|postnummer = 274 4
|retningsnummer = +421-43
|bilnummer = TS
}}
'''Tvrdošín'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Turdossin'', [[polsk]] ''Twardoszyn''}} er ein by og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Tvrdošín okres]] og hovudsete i distriktet.
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Tvrdošín'''|| 9 544 || 9 355 || 8 952
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Tvrdošín|Tvrdošín]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Žilina kraj|Tvrdosin]]
[[Kategori:Kommunar i Tvrdošín okres|Tvrdosin]]
rvdyhykw2zrxngb59urqs0n71xumws0
Kategori:Kommunar i Tvrdošín okres
14
432719
3667639
2026-08-20T15:13:47Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Žilina kraj|Tvrdošín]]»
3667639
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Kommunar i Žilina kraj|Tvrdošín]]
36zlue3jz4jyaubs513qag1lsu1lli1
Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2014
14
432720
3667640
2026-08-20T15:18:36Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2014 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2014]] [[Kategori:2014 i Kina]]»
3667640
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2014 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2014]]
[[Kategori:2014 i Kina]]
bx7fakgq0imhokgmzl51oltzg8ukv97
Trstená
0
432721
3667641
2026-08-20T15:19:51Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Trstená, main square.jpg |bilettekst= Hovudtorget i Trstená |flagg = Trstena-tvrdosin-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Trstená.svg |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1371 | folketal = 8952 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 617 |postnummer = 280 1 |retningsnummer = +421-43 |b…»
3667641
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Trstená, main square.jpg
|bilettekst= Hovudtorget i Trstená
|flagg = Trstena-tvrdosin-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Trstená.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1371
| folketal = 8952
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 617
|postnummer = 280 1
|retningsnummer = +421-43
|bilnummer = TS
}}
'''Trstená'''{{mrk|[[tysk]] ''Bingenstadt'', [[ungarsk]] ''Trsztena'', ''Árvanádasd'', [[polsk]] ''Trzciana''}} er ein by og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Tvrdošín okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Trstená'''|| 9 544 || 9 355 || 8 952
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Trstená|Trstená]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Žilina kraj|Trstena]]
[[Kategori:Kommunar i Tvrdošín okres|Trstena]]
t500hmk9gsqtgwhyldm2vljjg2mmear
3667659
3667641
2026-08-20T15:59:51Z
TU-nor
12071
3667659
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Trstená, main square.jpg
|bilettekst= Hovudtorget i Trstená
|flagg = Trstena-tvrdosin-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Trstená.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1371
| folketal = 7213
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 617
|postnummer = 280 1
|retningsnummer = +421-43
|bilnummer = TS
}}
'''Trstená'''{{mrk|[[tysk]] ''Bingenstadt'', [[ungarsk]] ''Trsztena'', ''Árvanádasd'', [[polsk]] ''Trzciana''}} er ein by og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Tvrdošín okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Trstená''' || 7 461 || 7 482 || 7 213
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Trstená|Trstená]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Žilina kraj|Trstena]]
[[Kategori:Kommunar i Tvrdošín okres|Trstena]]
ifc9xhyfvwt87ksyffu40kz0cwzbjf0
Kategori:2006 i Kina
14
432722
3667642
2026-08-20T15:21:11Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i land|2006|Kina|Asia}}»
3667642
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i land|2006|Kina|Asia}}
6c6e60u6vz8fbe8ix951nu4vyebc1vv
Kategori:2010 i Kina
14
432723
3667643
2026-08-20T15:22:00Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i land|2010|Kina|Asia}}»
3667643
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i land|2010|Kina|Asia}}
7ym3barbrh5dn61tory204wbmcoblz3
Kategori:2014 i Kina
14
432724
3667644
2026-08-20T15:23:11Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i land|2014|Kina|Asia}}»
3667644
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i land|2014|Kina|Asia}}
3lop9vl4ks9dxzcy6ogm2dn7qegyq1c
Kategori:2010-åra i Kina
14
432725
3667645
2026-08-20T15:25:22Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:2000-talet i Kina]] [[Kategori:2010-åra etter land|Kina]] [[Kategori:2010-åra i Asia|Kina]]»
3667645
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:2000-talet i Kina]]
[[Kategori:2010-åra etter land|Kina]]
[[Kategori:2010-åra i Asia|Kina]]
pybsks5cifylovbn08dgxavp0x9bbgr
Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2018
14
432726
3667647
2026-08-20T15:36:41Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2018 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2018]] [[Kategori:2018 i Kina]]»
3667647
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2018 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2018]]
[[Kategori:2018 i Kina]]
0rokd4vopf3nvipnoxq7yingq3dusih
Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2022
14
432727
3667648
2026-08-20T15:38:46Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2022 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2022]] [[Kategori:2022 i Kina]]»
3667648
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2022 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2022]]
[[Kategori:2022 i Kina]]
2qcmvb2omno4opij3h1kgke9kabz0r8
Kategori:Kinesiske deltakarar under vinter-OL 2026
14
432728
3667649
2026-08-20T15:40:41Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2026 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2026]] [[Kategori:2026 i Kina]]»
3667649
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2026 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Kinesiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2026]]
[[Kategori:2026 i Kina]]
miab8fgk4idn3ufkqpaopumt6emrbdy
Kategori:2018 i Kina
14
432729
3667650
2026-08-20T15:41:47Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i land|2018|Kina|Asia}}»
3667650
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i land|2018|Kina|Asia}}
7xdlmcfu5ycgsj7qyzeveenwxc6hs6s
Kategori:2026 i Kina
14
432730
3667652
2026-08-20T15:42:45Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i land|2026|Kina|Asia}}»
3667652
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i land|2026|Kina|Asia}}
bjqmpygvvy8bkdtkkkrk4w8h7foofbo
Wikipedia:Utvald dansk artikkel/Veke 37, 2026
4
432731
3667655
2026-08-20T15:50:56Z
Orland
485
Terrorangrebet
3667655
wikitext
text/x-wiki
{{Forside billede|September 11 Photo Montage.jpg|Montage af fotos fra terrorangrebet 11. september 2001.|:da:Terrorangrebet den 11. september 2001}}
'''[[:da:Terrorangrebet den 11. september 2001|Terrorangrebet den 11. september 2001]]''' var en koordineret række af selvmordsangreb udført af den islamistiske terrororganisation al-Qaeda mod USA den 11. september 2001. Nitten terrorister kaprede fire passagerfly og fløj derefter to af flyene ind i hvert af de to tårne i World Trade Center i New York City. Det tredje fly styrtede ned i Pentagon. Det fjerde fly styrtede ned på en mark i det landlige Pennsylvania, efter at passagererne havde gjort modstand mod flykaprerne.
USA reagerede ved at indlede krigen mod terror og invadere Afghanistan. NATOs påberåbelse af artikel 5 i Den Nordatlantiske Traktat forpligtede medlemslandene til også at bekæmpe al-Qaeda.
Angrebene kostede 2.977 mennesker livet, sårede tusindvis flere, samtidig med at de forårsagede skader for mindst 10 milliarder amerikanske dollar. Det er fortsat det dødeligste terrorangreb i historien samt den dødeligste enkeltstående hændelse for brandfolk og politifolk i USA's historie, idet henholdsvis 343 og 72 mistede livet. {{mere|Terrorangrebet den 11. september 2001}}
7xy8q1ctmoe3euhzafyn473quisgmqz
Nižná (fleirtyding)
0
432732
3667656
2026-08-20T15:52:28Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «'''Nižná''' kan vise til: *[[Nižná i Tvrdošín]], kommune i distriktet Tvrdošín okres i regionen Žilina kraj i Slovakia *[[Nižná i Piešťany]], kommune i distriktet [[Piešťany okres]] i regionen Nitra kraj i Slovakia {{fleirtyding}}»
3667656
wikitext
text/x-wiki
'''Nižná''' kan vise til:
*[[Nižná i Tvrdošín]], kommune i distriktet Tvrdošín okres i regionen Žilina kraj i Slovakia
*[[Nižná i Piešťany]], kommune i distriktet [[Piešťany okres]] i regionen Nitra kraj i Slovakia
{{fleirtyding}}
s6ouqknxn5f8420sogsl1gdjdwbpbbf
3667657
3667656
2026-08-20T15:53:06Z
TU-nor
12071
3667657
wikitext
text/x-wiki
'''Nižná''' kan vise til:
*[[Nižná i Piešťany]], kommune i distriktet [[Piešťany okres]] i regionen Nitra kraj i Slovakia
*[[Nižná i Tvrdošín]], kommune i distriktet Tvrdošín okres i regionen Žilina kraj i Slovakia
{{fleirtyding}}
n3vqdhljwgi390ojbnumlblksw9ypst
Nižná i Tvrdošín
0
432733
3667658
2026-08-20T15:58:31Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Nižná, Slovakia - panoramio (2).jpg |bilettekst= Utsyn over Nižná |flagg = Nizna-tvrdosin-flag.svg |symbol = Coat of Arms of Nižná.svg |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1420 | folketal = 3936 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 584 |postnummer = 274 3 |retningsnummer =…»
3667658
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Nižná, Slovakia - panoramio (2).jpg
|bilettekst= Utsyn over Nižná
|flagg = Nizna-tvrdosin-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Nižná.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1420
| folketal = 3936
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 584
|postnummer = 274 3
|retningsnummer = +421-43
|bilnummer = TS
}}
'''Nižná'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nizsna''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Tvrdošín okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Nižná || 4 073 || 4 017 || 3 936
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Nižná, Tvrdošín District|Nižná, Tvrdošín District]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Tvrdošín okres|Nizna]]
3kj6uyedpzsdf2l47li7tq5npfnvaai
3667660
3667658
2026-08-20T16:00:46Z
TU-nor
12071
3667660
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|namn = Nižná
|bilete = Nižná, Slovakia - panoramio (2).jpg
|bilettekst= Utsyn over Nižná
|flagg = Nizna-tvrdosin-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Nižná.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1420
| folketal = 3936
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 584
|postnummer = 274 3
|retningsnummer = +421-43
|bilnummer = TS
}}
'''Nižná'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nizsna''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Tvrdošín okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Nižná || 4 073 || 4 017 || 3 936
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Nižná, Tvrdošín District|Nižná, Tvrdošín District]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Tvrdošín okres|Nizna]]
mm8fxut1fn1vdvawbgtwa1wi1cjh32m
Liesek
0
432734
3667661
2026-08-20T16:04:42Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Liesek BŻ4.jpg |bilettekst= Kyrkje i Liesek |flagg = Liesek-tvrdosin-flag.svg |symbol = Liesek.Wappen.png |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1558 | folketal = 2962 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 651 |postnummer = 271 2 |retningsnummer = +421-43 |bilnummer = TS }} '''Li…»
3667661
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Liesek BŻ4.jpg
|bilettekst= Kyrkje i Liesek
|flagg = Liesek-tvrdosin-flag.svg
|symbol = Liesek.Wappen.png
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1558
| folketal = 2962
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 651
|postnummer = 271 2
|retningsnummer = +421-43
|bilnummer = TS
}}
'''Liesek'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Ljeszek''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Tvrdošín okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Liesek || 2 461 || 2 748 || 2 962
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Liesek|Liesek]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Tvrdošín okres|Liesek]]
64vqh4z3rlusuc9im7t79ctpotorzd4
Lysica (fleirtyding)
0
432735
3667663
2026-08-20T16:36:52Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «'''Lysica''' kan vise til: *[[Łysica]], eit fjell i Polen *[[Lysica i Žilina]], ein kommune i distriktet [[Žilina okres]] i regionen Žilina kraj i Slovakia {{fleirtyding}}»
3667663
wikitext
text/x-wiki
'''Lysica''' kan vise til:
*[[Łysica]], eit fjell i Polen
*[[Lysica i Žilina]], ein kommune i distriktet [[Žilina okres]] i regionen Žilina kraj i Slovakia
{{fleirtyding}}
4mepiyvu0kp32b9dkkl8fwdcgzmkdkh
Lietava (fleirtyding)
0
432736
3667665
2026-08-20T16:40:52Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «'''Lietava''' kan vise til: *[[Lietava]], ei elv i Litauen *[[Lietava i Žilina]], ein kommune i distriktet [[Žilina okres]] i regionen Žilina kraj i Slovakia {{fleirtyding}}»
3667665
wikitext
text/x-wiki
'''Lietava''' kan vise til:
*[[Lietava]], ei elv i Litauen
*[[Lietava i Žilina]], ein kommune i distriktet [[Žilina okres]] i regionen Žilina kraj i Slovakia
{{fleirtyding}}
s9vgwuu0vwnjcyeo664s2rjymwr7ofz
Žilina okres
0
432737
3667666
2026-08-20T16:42:43Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|distrikt | namn = Žilina okres | andre namn = okres Žilina | bilete = Hrad Lietava - střední palác.jpg | bilettekst = Ruinar av Žilina-borga | kart = Okres zilina.png | karttekst = Distriktet Žilina okres innanfor regionen Žilina kraj | land = Slovakia | regiontype = Kraj | region = Žilina kraj | hovudstad = [[Žilina]] | areal = 815,08<ref name="Areal"/> | folketal = 161377 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> }} '''Žilina ok…»
3667666
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Žilina okres
| andre namn = okres Žilina
| bilete = Hrad Lietava - střední palác.jpg
| bilettekst = Ruinar av Žilina-borga
| kart = Okres zilina.png
| karttekst = Distriktet Žilina okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Žilina]]
| areal = 815,08<ref name="Areal"/>
| folketal = 161377
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Žilina okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Žilina''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg vest i regionen og grenser i vest mot [[Trenčín kraj]]. Hovudsete er byen [[Žilina]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 53 kommunar. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Belá i Žilina|Belá]]
*[[Bitarová]]
*[[Brezany]]
*[[Čičmany]]
*[[Divina]]
*[[Divinka]]
*[[Dlhé Pole]]
*[[Dolná Tižina]]
*[[Dolný Hričov]]
*[[Ďurčiná]]
*[[Fačkov]]
*[[Gbeľany]]
*[[Hôrky]]
*[[Horný Hričov]]
*[[Hričovské Podhradie]]
*[[Jasenové]]
*[[Kamenná Poruba i Žilina|Kamenná Poruba]]
*[[Kľače]]
*[[Konská i Žilina|Konská]]
*[[Kotrčiná Lúčka]]
*[[Krasňany]]
*[[Kunerad]]
*[[Lietava i Žilina|Lietava]]
*[[Lietavská Lúčka]]
*[[Lietavská Svinná-Babkov]]
*[[Lutiše]]
*[[Lysica i Žilina|Lysica]]
*[[Malá Čierna]]
*[[Mojš]]
*[[Nededza]]
*[[Nezbudská Lúčka]]
*[[Ovčiarsko]]
*[[Paština Závada]]
*[[Podhorie i Žilina|Podhorie]]
*[[Porúbka i Žilina|Porúbka]]
*'''[[Rajec]]'''
*[[Rajecká Lesná]]
*'''[[Rajecké Teplice]]'''
*[[Rosina i Žilina|Rosina]]
*[[Stráňavy]]
*[[Stránske]]
*[[Stráža]]
*[[Strečno]]
*[[Šuja]]
*[[Svederník]]
*[[Teplička nad Váhom]]
*[[Terchová]]
*[[Turie]]
*[[Varín]]
*[[Veľká Čierna]]
*[[Višňové i Žilina|Višňové]]
*[[Zbyňovv]]
*'''[[Žilina]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Žilina]]''' || 85 400 || 81 494 || 82 656
|-
| style=text-align:left; | '''[[Rajec]]''' || 6 074 || 5 860 || 5 897
|-
| style=text-align:left; | [[Teplička nad Váhom]] || 3 371 || 3 754 || 4 379
|-
| style=text-align:left; | [[Terchová]] || 4 099 || 4 021 || 4 009
|-
| style=text-align:left; | [[Varín]] || 3 387 || 3 661 || 3 896
|-
| style=text-align:left; | [[Belá i Žilina|Belá]] || 3 303 || 3 342 || 3 338
|-
| style=text-align:left; | [[Rosina i Žilina|Rosina]] || 2 794 || 2 973 || 3 329
|-
| style=text-align:left; | [[Višňové i Žilina|Višňové]] || 2 477 || 2 620 || 3 004
|-
| style=text-align:left; | '''[[Rajecké Teplice]]''' || 2 677 || 2 833 || 2 841
|-
| style=text-align:left; | [[Strečno]] || 2 607 || 2 562 || 2 613
|-
| style=text-align:left; | [[Divina]] || 2 528 || 2 408 || 2 441
|-
| style=text-align:left; | [[Turie]] || 1 939 || 1 977 || 2 050
|-
| style=text-align:left; | [[Dlhé Pole]] || 2 096 || 1 961 || 1 938
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stráňavy}} || 1 838 || 1 803 || 1 916
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lietavská Lúčka}} || 1 801 || 1 735 || 1 878
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenná Poruba i Žilina|Kamenná Poruba}} || 1 780 || 1 823 || 1 856
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lietavská Svinná-Babkov}} || 1 534 || 1 633 || 1 702
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolný Hričov}} || 1 454 || 1 516 || 1 651
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Konská i Žilina|Konská}} || 1 300 || 1 458 || 1 650
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krasňany}} || 1 202 || 1 430 || 1 614
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Svederník}} || 955 || 1 010 || 1 614
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lietava i Žilina|Lietava}} || 1 418 || 1 410 || 1 601
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolná Tižina}} || 1 194 || 1 290 || 1 456
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gbeľany}} || 1 233 || 1 210 || 1 449
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mojš}} || 474 || 662 || 1 311
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rajecká Lesná}} || 1 294 || 1 214 || 1 234
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ďurčiná}} || 1 046 || 1 068 || 1 096
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nededza}} || 905 || 978 || 1 070
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kunerad}} || 908 || 967 || 1 050
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Divinka}} || 827 || 991 || 1 022
|-
! Žilina okres
!style=text-align:right; | 156 361
!style=text-align:right; | 154 205
!style=text-align:right; | 161 377
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Zilina]]
[[Kategori:Žilina kraj|Zilina]]
0nvcrbnbtdlvk2yekwaafawrxfm4moy
3667778
3667666
2026-08-20T20:12:57Z
TU-nor
12071
(via JWB)
3667778
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|distrikt
| namn = Žilina okres
| andre namn = okres Žilina
| bilete = Hrad Lietava - střední palác.jpg
| bilettekst = Ruinar av Žilina-borga
| kart = Okres zilina.png
| karttekst = Distriktet Žilina okres innanfor regionen Žilina kraj
| land = Slovakia
| regiontype = Kraj
| region = Žilina kraj
| hovudstad = [[Žilina]]
| areal = 815,08<ref name="Areal"/>
| folketal = 161377
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
}}
'''Žilina okres'''{{mrk|[[slovakisk]] ''okres Žilina''}} er eit av elleve administrative [[Distrikt i Slovakia|distrikt]] i [[Regionar i Slovakia|regionen]] [[Žilina kraj]] i [[Slovakia]].<ref name ="Distrikt"/><ref name ="Regionar"/> Distriktet ligg vest i regionen og grenser i vest mot [[Trenčín kraj]]. Hovudsete er byen [[Žilina]].
== Kommunar ==
Distriktet omfattar 53 [[Kommunar i Slovakia|kommunar]]. Bykommunar er utheva.<ref name ="Bykommunar"/>
{{Columns-list|colwidth=20em|
*[[Belá i Žilina|Belá]]
*[[Bitarová]]
*[[Brezany]]
*[[Čičmany]]
*[[Divina]]
*[[Divinka]]
*[[Dlhé Pole]]
*[[Dolná Tižina]]
*[[Dolný Hričov]]
*[[Ďurčiná]]
*[[Fačkov]]
*[[Gbeľany]]
*[[Hôrky]]
*[[Horný Hričov]]
*[[Hričovské Podhradie]]
*[[Jasenové]]
*[[Kamenná Poruba i Žilina|Kamenná Poruba]]
*[[Kľače]]
*[[Konská i Žilina|Konská]]
*[[Kotrčiná Lúčka]]
*[[Krasňany]]
*[[Kunerad]]
*[[Lietava i Žilina|Lietava]]
*[[Lietavská Lúčka]]
*[[Lietavská Svinná-Babkov]]
*[[Lutiše]]
*[[Lysica i Žilina|Lysica]]
*[[Malá Čierna]]
*[[Mojš]]
*[[Nededza]]
*[[Nezbudská Lúčka]]
*[[Ovčiarsko]]
*[[Paština Závada]]
*[[Podhorie i Žilina|Podhorie]]
*[[Porúbka i Žilina|Porúbka]]
*'''[[Rajec]]'''
*[[Rajecká Lesná]]
*'''[[Rajecké Teplice]]'''
*[[Rosina i Žilina|Rosina]]
*[[Stráňavy]]
*[[Stránske]]
*[[Stráža]]
*[[Strečno]]
*[[Šuja]]
*[[Svederník]]
*[[Teplička nad Váhom]]
*[[Terchová]]
*[[Turie]]
*[[Varín]]
*[[Veľká Čierna]]
*[[Višňové i Žilina|Višňové]]
*[[Zbyňovv]]
*'''[[Žilina]]
}}
Dei største kommunane i dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''[[Žilina]]''' || 85 400 || 81 494 || 82 656
|-
| style=text-align:left; | '''[[Rajec]]''' || 6 074 || 5 860 || 5 897
|-
| style=text-align:left; | [[Teplička nad Váhom]] || 3 371 || 3 754 || 4 379
|-
| style=text-align:left; | [[Terchová]] || 4 099 || 4 021 || 4 009
|-
| style=text-align:left; | [[Varín]] || 3 387 || 3 661 || 3 896
|-
| style=text-align:left; | [[Belá i Žilina|Belá]] || 3 303 || 3 342 || 3 338
|-
| style=text-align:left; | [[Rosina i Žilina|Rosina]] || 2 794 || 2 973 || 3 329
|-
| style=text-align:left; | [[Višňové i Žilina|Višňové]] || 2 477 || 2 620 || 3 004
|-
| style=text-align:left; | '''[[Rajecké Teplice]]''' || 2 677 || 2 833 || 2 841
|-
| style=text-align:left; | [[Strečno]] || 2 607 || 2 562 || 2 613
|-
| style=text-align:left; | [[Divina]] || 2 528 || 2 408 || 2 441
|-
| style=text-align:left; | [[Turie]] || 1 939 || 1 977 || 2 050
|-
| style=text-align:left; | [[Dlhé Pole]] || 2 096 || 1 961 || 1 938
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Stráňavy}} || 1 838 || 1 803 || 1 916
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lietavská Lúčka}} || 1 801 || 1 735 || 1 878
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kamenná Poruba i Žilina|Kamenná Poruba}} || 1 780 || 1 823 || 1 856
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lietavská Svinná-Babkov}} || 1 534 || 1 633 || 1 702
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolný Hričov}} || 1 454 || 1 516 || 1 651
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Konská i Žilina|Konská}} || 1 300 || 1 458 || 1 650
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Krasňany}} || 1 202 || 1 430 || 1 614
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Svederník}} || 955 || 1 010 || 1 614
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Lietava i Žilina|Lietava}} || 1 418 || 1 410 || 1 601
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Dolná Tižina}} || 1 194 || 1 290 || 1 456
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Gbeľany}} || 1 233 || 1 210 || 1 449
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Mojš}} || 474 || 662 || 1 311
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Rajecká Lesná}} || 1 294 || 1 214 || 1 234
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Ďurčiná}} || 1 046 || 1 068 || 1 096
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Nededza}} || 905 || 978 || 1 070
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Kunerad}} || 908 || 967 || 1 050
|-
| style=text-align:left; | {{ikkjeraud|Divinka}} || 827 || 991 || 1 022
|-
! Žilina okres
!style=text-align:right; | 156 361
!style=text-align:right; | 154 205
!style=text-align:right; | 161 377
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Kjelder ==
<references>
<ref name ="Regionar">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Regions of Slovakia
|vitja=2026-08-06
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Distrikt">{{Kjelde www
|url=http://statoids.com/usk.html
|tittel=Districts of Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=statoids.com}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Areal">{{Kjelde www
|url=https://datacube.statistics.sk/#!/view/en/vbd_dem/om7015rr/v_om7015rr_00_00_00_en
|tittel=Population Density - SR-Area-Reg-District, U-R [om7015rr]
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
==Bakgrunnsstoff==
{{commonskat}}
*{{offisiell nettstad}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Distrikt i Slovakia|Zilina]]
[[Kategori:Žilina kraj|Zilina]]
ba1imavbwew5gr1ddhcd3obvokqacq8
Kategori:Kommunar i Žilina okres
14
432738
3667669
2026-08-20T16:54:30Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «[[Kategori:Kommunar i Žilina kraj|Zilina]]»
3667669
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Kommunar i Žilina kraj|Zilina]]
6auy36nkcb2q05rw38i7n5wxdl5qf1j
Rajec
0
432739
3667671
2026-08-20T17:01:56Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Rajec-namestie SNP.jpg |bilettekst= Hovudtorget i Rajec |flagg = Rajec-zilina-flag.svg |symbol = Rajec-zilina-flag.svg |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1193 | folketal = 5897 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 448 |postnummer = 150 1 |retningsnummer = +421-41 |bilnummer = ZA }} '''R…»
3667671
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Rajec-namestie SNP.jpg
|bilettekst= Hovudtorget i Rajec
|flagg = Rajec-zilina-flag.svg
|symbol = Rajec-zilina-flag.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1193
| folketal = 5897
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 448
|postnummer = 150 1
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Rajec'''{{mrk|[[tysk]] ''Rajetz'', [[ungarsk]] ''Rajec''}} er ein by og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Rajec''' || 6 074 || 5 860 || 5 897
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en: Rajec|Rajec]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Žilina kraj|Rajec]]
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Rajec]]
kaatr73l0ibyvoq3fv1ep6a18rv5kjt
3667673
3667671
2026-08-20T17:03:45Z
TU-nor
12071
3667673
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Rajec-namestie SNP.jpg
|bilettekst= Hovudtorget i Rajec
|flagg = Rajec-zilina-flag.svg
|symbol = Coat of Arms of Rajec.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1193
| folketal = 5897
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 448
|postnummer = 150 1
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Rajec'''{{mrk|[[tysk]] ''Rajetz'', [[ungarsk]] ''Rajec''}} er ein by og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Rajec''' || 6 074 || 5 860 || 5 897
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en: Rajec|Rajec]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Žilina kraj|Rajec]]
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Rajec]]
b9lr9sgzay3bkzhmhwn81sok0oq33ol
Rajecké Teplice
0
432740
3667674
2026-08-20T17:07:01Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|by |bilete = Aphrodite Spa Hotel.jpg |bilettekst= Spahotell i Rajecké Teplice |flagg = Rajecke teplice-zilina-flag.svg |symbol = Rajecke Teplice Erb.svg |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1376 | folketal = 2841 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 411 |postnummer = 131 3 |retningsnummer = +421-41 |bi…»
3667674
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|by
|bilete = Aphrodite Spa Hotel.jpg
|bilettekst= Spahotell i Rajecké Teplice
|flagg = Rajecke teplice-zilina-flag.svg
|symbol = Rajecke Teplice Erb.svg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1376
| folketal = 2841
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 411
|postnummer = 131 3
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Rajecké Teplice'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Rajecfürdő''}} er ein by og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | '''Rajecké Teplice''' || 2 677 || 2 833 || 2 841
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Rajecké Teplice|Rajecké Teplice]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Byar i Žilina kraj|Rajecke Teplice]]
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Rajecke Teplice]]
gg939f1ls594vx8s3s8og978njwptnd
Terchová
0
432741
3667675
2026-08-20T17:12:11Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Slovakia Terchova 18.jpg |bilettekst= Utsyn mot Terchová |flagg = Terchova-zilina-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1598 | folketal = 4009 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 560 |postnummer = 130 6 |retningsnummer = +421-41 |bilnummer = ZA }} '''Terchová'''…»
3667675
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Slovakia Terchova 18.jpg
|bilettekst= Utsyn mot Terchová
|flagg = Terchova-zilina-flag.svg
|symbol =
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1598
| folketal = 4009
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 560
|postnummer = 130 6
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Terchová'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Terhely''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Terchová || 4 099 || 4 021 || 4 009
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Terchová|Terchová]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Terchova]]
tl2o3wmj3qtl2viyzwy5qnoga87cqp1
Kategori:Sørkoreanske deltakarar under vinter-OL 1992
14
432742
3667680
2026-08-20T17:26:18Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 1992 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Sørkoreanske OL-deltakarar|Vinter-OL 1992]] [[Kategori:1992 i Sør-Korea]]»
3667680
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 1992 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Sørkoreanske OL-deltakarar|Vinter-OL 1992]]
[[Kategori:1992 i Sør-Korea]]
sgxfaqb12y9vjsx0rttes46be4i0xuz
Kategori:1992 i Sør-Korea
14
432743
3667682
2026-08-20T17:28:31Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i land|1992|Sør-Korea|Asia}}»
3667682
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i land|1992|Sør-Korea|Asia}}
p9fgbo7w4pm7ggbaa5eat1tns8et66e
Kategori:Sørkoreanske deltakarar under vinter-OL 2018
14
432744
3667689
2026-08-20T17:53:17Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2018 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Sørkoreanske OL-deltakarar|Vinter-OL 2018]] [[Kategori:2018 i Sør-Korea]]»
3667689
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2018 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Sørkoreanske OL-deltakarar|Vinter-OL 2018]]
[[Kategori:2018 i Sør-Korea]]
00oo1x3kzexggzh7zfr3rzkrqq1j26c
Kategori:Japanske deltakarar under vinter-OL 2026
14
432745
3667691
2026-08-20T18:03:08Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2026 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Japanske OL-deltakarar|Vinter-OL 2026]] [[Kategori:2026 i Japan]]»
3667691
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2026 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Japanske OL-deltakarar|Vinter-OL 2026]]
[[Kategori:2026 i Japan]]
hi2kbmj6oor1pp0o8a0t7weoo586nk8
Kategori:2026 i Japan
14
432746
3667692
2026-08-20T18:04:23Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i land|2026|Japan|Asia}}»
3667692
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i land|2026|Japan|Asia}}
rxwmdldbw1d00ggmf2l3n7yf1vc0748
Kategori:2026 i Asia
14
432747
3667693
2026-08-20T18:05:22Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i verdsdel|2026|Asia}}»
3667693
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i verdsdel|2026|Asia}}
hrm71cqh7i3ncyzyg8glth9vsw4hsgm
Kategori:Tsjekkiske deltakarar under vinter-OL 2026
14
432748
3667698
2026-08-20T18:39:11Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2026 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Tsjekkiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2026]] [[Kategori:2026 i Tsjekkia]]»
3667698
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2026 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Tsjekkiske OL-deltakarar|Vinter-OL 2026]]
[[Kategori:2026 i Tsjekkia]]
3lhan3z0xwenzeq9oh7bj2lokml8txa
Kategori:2026 i Tsjekkia
14
432749
3667699
2026-08-20T18:40:32Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i land|2026|Tsjekkia|Europa}}»
3667699
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i land|2026|Tsjekkia|Europa}}
44ufvepul77gfg7sn1atcd0bzk2lvki
Teplička nad Váhom
0
432750
3667700
2026-08-20T19:02:03Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Teplicka nad vahom kostol sv Martina.jpg |bilettekst= Kyrkje i Teplička nad Váhom |flagg = Teplicka nad vahom-zilina-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1267 | folketal = 4379 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 340 |postnummer = 130 1 |retningsnummer = +421-41…»
3667700
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Teplicka nad vahom kostol sv Martina.jpg
|bilettekst= Kyrkje i Teplička nad Váhom
|flagg = Teplicka nad vahom-zilina-flag.svg
|symbol =
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1267
| folketal = 4379
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 340
|postnummer = 130 1
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Teplička nad Váhom'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Vágtapolca''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Teplička nad Váhom || 3 371 || 3 754 || 4 379
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Teplička nad Váhom|Teplička nad Váhom]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Teplicka nad Vahom]]
9dp219tekf0xiregccm1tniiw80x2n5
Varín
0
432751
3667701
2026-08-20T19:06:35Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Varín - obecný úrad.jpg |bilettekst= Rådhuset i Varín |flagg = Varin-zilina-flag.svg |symbol = Varin erb.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1235 | folketal = 3896 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 358 |postnummer = 130 3 |retningsnummer = +421-41 |bilnummer = ZA }} '''V…»
3667701
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Varín - obecný úrad.jpg
|bilettekst= Rådhuset i Varín
|flagg = Varin-zilina-flag.svg
|symbol = Varin erb.jpg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1235
| folketal = 3896
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 358
|postnummer = 130 3
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Varín'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Várna''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Varín || 3 387 || 3 661 || 3 896
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Varín|Varín]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Varin]]
3qa71vprgwdi48yjb64g4tt4vhqrgim
Belá i Žilina
0
432752
3667702
2026-08-20T19:11:04Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |namn = Belá |bilete = Belá village from Belianske skaly.jpg |bilettekst= Utsyn mot Belá |flagg = Bela-zilina-flag.svg |symbol = Bela Zilina COA.JPG |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1378 | folketal = 3338 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 494 |postnummer = 130 5 |retningsnummer = +421-…»
3667702
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|namn = Belá
|bilete = Belá village from Belianske skaly.jpg
|bilettekst= Utsyn mot Belá
|flagg = Bela-zilina-flag.svg
|symbol = Bela Zilina COA.JPG
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1378
| folketal = 3338
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 494
|postnummer = 130 5
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Belá'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Bella''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Belá || 3 303 || 3 342 || 3 338
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Belá, Žilina District|Belá, Žilina District]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Bela]]
qh95gr52xwtd8jdijd04dzgr8wpti56
Rosina i Žilina
0
432753
3667703
2026-08-20T19:16:13Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |namn = Rosina |bilete = Rosina v zime 2010-2011 - panoramio.jpg |bilettekst= Vinterleg utsyn mot Rosina |flagg = Rosina-zilina-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1341 | folketal = 3329 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 401 |postnummer = 132 2 |retningsnummer = +421-41 |…»
3667703
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|namn = Rosina
|bilete = Rosina v zime 2010-2011 - panoramio.jpg
|bilettekst= Vinterleg utsyn mot Rosina
|flagg = Rosina-zilina-flag.svg
|symbol =
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1341
| folketal = 3329
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 401
|postnummer = 132 2
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Rosina'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Harmatos''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Rosina || 2 794 || 2 973 || 3 329
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Rosina, Slovakia|Rosina, Slovakia]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Rosina]]
c69cmt7rsd2rlwoeoghh44f8r0oeno5
Višňové i Žilina
0
432754
3667704
2026-08-20T19:21:27Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |namn = Višňové |bilete = Visnove2.jpg |bilettekst= Utsyn over Višňové |flagg = Visnove-zilina-flag.svg |symbol = Erb Visnove.gif |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1393 | folketal = 3004 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 448 |postnummer = 132 3 |retningsnummer = +421-41 |bilnummer =…»
3667704
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|namn = Višňové
|bilete = Visnove2.jpg
|bilettekst= Utsyn over Višňové
|flagg = Visnove-zilina-flag.svg
|symbol = Erb Visnove.gif
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1393
| folketal = 3004
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 448
|postnummer = 132 3
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Višňové'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Felsővisnyó''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Višňové || 2 477 || 2 620 || 3 004
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Višňové, Žilina District|Višňové, Žilina District]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Visnove]]
rzrcykyte7jli7arm2mvvem3ba8cgxv
Strečno
0
432755
3667705
2026-08-20T19:28:03Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Strečno, výhled z věže.jpg |bilettekst= Utsyn frå borga mot Strečno |flagg = Strecno-zilina-flag.svg |symbol = |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1300 | folketal = 2613 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 358 |postnummer = 132 4 |retningsnummer = +421-41 |bilnummer = ZA }}…»
3667705
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Strečno, výhled z věže.jpg
|bilettekst= Utsyn frå borga mot Strečno
|flagg = Strecno-zilina-flag.svg
|symbol =
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1300
| folketal = 2613
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 358
|postnummer = 132 4
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Strečno'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Sztrecsény''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Strečno || 2 607 || 2 562 || 2 613
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Strečno|Strečno]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Strecno]]
0sjkrgdjpte1heeemp54b1dczq1p8qj
Divina
0
432756
3667706
2026-08-20T19:32:39Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Divina obec centrum 2004.jpg |bilettekst= Utsyn over Divina |flagg = Divina-zilina-flag.svg |symbol = Erb obce Divina.gif |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1325 | folketal = 2441 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 410 |postnummer = 133 1 |retningsnummer = +421-41 |bilnummer = ZA }…»
3667706
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Divina obec centrum 2004.jpg
|bilettekst= Utsyn over Divina
|flagg = Divina-zilina-flag.svg
|symbol = Erb obce Divina.gif
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1325
| folketal = 2441
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 410
|postnummer = 133 1
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Divina'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Nagydivény''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Divina || 2 528 || 2 408 || 2 441
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Divina, Žilina District|Divina, Žilina District]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Divina]]
5htg6k7lnvc8ovgd896b646fgqbtr5e
Turie
0
432757
3667707
2026-08-20T19:38:24Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Turie GS2 (3).jpg |bilettekst= Rådhuset i Turie |flagg = Turie-zilina-flag.svg |symbol = Turie erb resize.gif |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1386 | folketal = 2050 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 441 |postnummer = 131 2 |retningsnummer = +421-41 |bilnummer = ZA }} '''Turi…»
3667707
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Turie GS2 (3).jpg
|bilettekst= Rådhuset i Turie
|flagg = Turie-zilina-flag.svg
|symbol = Turie erb resize.gif
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1386
| folketal = 2050
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 441
|postnummer = 131 2
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Turie'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Háromudvar''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Turie || 1 939 || 1 977 || 2 050
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Turie|Turie]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Turie]]
l0n9h2n3wqdkzyqcr4xwv5xzdflsayt
Dlhé Pole
0
432758
3667708
2026-08-20T19:45:09Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «{{geoboks|landsby |bilete = Osada Skalka - panoramio.jpg |bilettekst= Overgrodd busetnad nær Dlhé Pole |flagg = Dlhe pole-zilina-flag.svg |symbol = SVK Dlhé Pole COA.jpg |regiontype = Kraj |region = [[Žilina kraj|Žilina]] |fylketype = Okres |fylke = [[Žilina okres|Žilina]] |grunnlagdtype = Først nemnd i |grunnlagd = 1320 | folketal = 1938 | folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/> |høgd = 536 |postnummer = 133 2 |retningsnummer = +4…»
3667708
wikitext
text/x-wiki
{{geoboks|landsby
|bilete = Osada Skalka - panoramio.jpg
|bilettekst= Overgrodd busetnad nær Dlhé Pole
|flagg = Dlhe pole-zilina-flag.svg
|symbol = SVK Dlhé Pole COA.jpg
|regiontype = Kraj
|region = [[Žilina kraj|Žilina]]
|fylketype = Okres
|fylke = [[Žilina okres|Žilina]]
|grunnlagdtype = Først nemnd i
|grunnlagd = 1320
| folketal = 1938
| folketal_i_år = 2021<ref name="Folketal"/>
|høgd = 536
|postnummer = 133 2
|retningsnummer = +421-41
|bilnummer = ZA
}}
'''Dlhé Pole'''{{mrk|[[ungarsk]] ''Trencsénhosszúmező''}} er ein landsby og ein kommune nord i [[Slovakia]] i regionen [[Žilina kraj]] og distriktet [[Žilina okres]].
== Innbyggjarar ==
Folketalet ved dei siste folketeljingane:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | Dlhé Pole || 2 096 || 1 961 || 1 938
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
==Kjelder==
{{refopning}}
* ''Denne artikkelen bygger dels på «[[:en:Dlhé Pole|Dlhé Pole]]» frå {{Wikipedia-utgåve|en}} 20. august 2026.''
{{refslutt}}
<references>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
</references>
{{fotnoteliste}}
{{autoritetsdata}}
[[Kategori:Kommunar i Žilina okres|Dlhe Pole]]
4owg2oj6b7hjnlh7jje0x8v45t61cze
Bykommunar i Slovakia
0
432759
3667786
2026-08-20T21:23:43Z
TU-nor
12071
Oppretta sida med «'''Bykommunar''' ([[slovakisk]] ''obec'', fleirtal ''obcí'') i Slovakia er [[Kommunar i Slovakia|kommunar]] som har fått ein særleg bystatus i samsvar med ''Lov av 06.09.1990 nr. 369/1999 om organisering av kommunar''.<ref name ="369/1990"/> Av 2890 kommunar i Slovakia<ref name ="Kommunar"/> (i 2026) er det 141 slike bykommunar i landet.<ref name ="Bykommunar"/> ==Folketal== Folketalet i byane i dei siste folketeljingane, ordnna etter storleik:<ref name ="Folketal…»
3667786
wikitext
text/x-wiki
'''Bykommunar''' ([[slovakisk]] ''obec'', fleirtal ''obcí'') i Slovakia er [[Kommunar i Slovakia|kommunar]] som har fått ein særleg bystatus i samsvar med ''Lov av 06.09.1990 nr. 369/1999 om organisering av kommunar''.<ref name ="369/1990"/>
Av 2890 kommunar i Slovakia<ref name ="Kommunar"/> (i 2026) er det 141 slike bykommunar i landet.<ref name ="Bykommunar"/>
==Folketal==
Folketalet i byane i dei siste folketeljingane, ordnna etter storleik:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Distrikt !! Regiom !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Bratislava]] || style=text-align:left; | Bratislava I–V || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 428 672 || 411 228 || 475 503
|-
| style=text-align:left; | [[Košice]] || style=text-align:left; | Košice I–IV || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 236 093 || 240 433 || 229 040
|-
| style=text-align:left; | [[Prešov]] || style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 92 786 || 91 782 || 84 824
|-
| style=text-align:left; | [[Žilina]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 85 400 || 81 494 || 82 656
|-
| style=text-align:left; | [[Nitra]] || style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Štitáre}}, som vart skild ut frå Nitra med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}87 285 || 78 916 || 78 489
|-
| style=text-align:left; | [[Banská Bystrica]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica okres|Banská Bystrica]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 83 056 || 80 003 || 76 018
|-
| style=text-align:left; | [[Trnava]] || style=text-align:left; | [[Trnava okres|Trnava]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 70 286 || 66 358 || 63 803
|-
| style=text-align:left; | [[Trenčín]] || style=text-align:left; | [[Trenčín okres|Trenčín]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 57 854 || 55 877 || 54 740
|-
| style=text-align:left; | [[Martin i Slovakia|Martin]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 60 133 || 57 428 || 52 520
|-
| style=text-align:left; | [[Poprad]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 56 157 || 52 862 || 49 855
|-
| style=text-align:left; | [[Prievidza]] || style=text-align:left; | [[Prievidza okres|Prievidza]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 53 097 || 48 978 || 45 017
|-
| style=text-align:left; | [[Zvolen]] || style=text-align:left; | [[Zvolen okres|Zvolen]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 43 789 || 43 318 || 40 637
|-
| style=text-align:left; | [[Považská Bystrica]] || style=text-align:left; | [[Považská Bystrica okres|Považská Bystrica]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 42 773 || 41 241 || 38 641
|-
| style=text-align:left; | [[Nové Zámky]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 42 262 || 39 646 || 37 791
|-
| style=text-align:left; | [[Michalovce]] || style=text-align:left; | [[Michalovce okres|Michalovce]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 39 948 || 40 027 || 36 704
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Nová Ves]] || style=text-align:left; | [[Spišská Nová Ves okres|Spišská Nová Ves]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 39 193 || 38 045 || 35 431
|-
| style=text-align:left; | [[Komárno]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 37 366 || 34 349 || 32 967
|-
| style=text-align:left; | [[Levice]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 36 538 || 34 844 || 31 974
|-
| style=text-align:left; | [[Humenné]] || style=text-align:left; | [[Humenné okres|Humenné]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 35 157 || 35 053 || 31 359
|-
| style=text-align:left; | [[Bardejov]] || style=text-align:left; | [[Bardejov okres|Bardejov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 33 247 || 33 696 || 30 840
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš]] || style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 33 007 || 31 921 || 30 522
|-
| style=text-align:left; | [[Piešťany]] || style=text-align:left; | [[Piešťany okres|Piešťany]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 30 606 || 28 268 || 27 681
|-
| style=text-align:left; | [[Ružomberok]] || style=text-align:left; | [[Ružomberok okres|Ružomberok]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 30 417 || 28 400 || 27 407
|-
| style=text-align:left; | [[Lučenec]] || style=text-align:left; | [[Lučenec okres|Lučenec]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 28 332 || 28 475 || 25 902
|-
| style=text-align:left; | [[Topoľčany]] || style=text-align:left; | [[Topoľčany okres|Topoľčany]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 28 968 || 27 177 || 25 249
|-
| style=text-align:left; | [[Pezinok]] || style=text-align:left; | [[Pezinok okres|Pezinok]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 21 082 || 21 179 || 24 900
|-
| style=text-align:left; | [[Čadca]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 26 699 || 24 959 || 23 328
|-
| style=text-align:left; | [[Trebišov]] || style=text-align:left; | [[Trebišov okres|Trebišov]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 22 342 || 24 401 || 23 213
|-
| style=text-align:left; | [[Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 23 519 || 22 477 || 23 044
|-
| style=text-align:left; | [[Dubnica nad Váhom]] || style=text-align:left; | [[Ilava okres|Ilava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 25 995 || 25 305 || 22 595
|-
| style=text-align:left; | [[Rimavská Sobota]] || style=text-align:left; | [[Rimavská Sobota okres|Rimavská Sobota]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 25 088 || 24 640 || 22 048
|-
| style=text-align:left; | [[Partizánske]] || style=text-align:left; | [[Partizánske okres|Partizánske]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 24 907 || 24 115 || 21 439
|-
| style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 22 985 || 23 250 || 21 248
|-
| style=text-align:left; | [[Šaľa]] || style=text-align:left; | [[Šaľa okres|Šaľa]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 24 564 || 23 554 || 21 183
|-
| style=text-align:left; | [[Hlohovec]] || style=text-align:left; | [[Hlohovec okres|Hlohovec]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 23 729 || 22 701 || 20 556
|-
| style=text-align:left; | [[Senec]] || style=text-align:left; | [[Senec okres|Senec]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 14 673 || 17 050 || 20 116
|-
| style=text-align:left; | [[Brezno]] || style=text-align:left; | [[Brezno okres|Brezno]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 22 875 || 21 894 || 20 061
|-
| style=text-align:left; | [[Senica]] || style=text-align:left; | [[Senica okres|Senica]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 21 253 || 20 255 || 19 875
|-
| style=text-align:left; | [[Nové Mesto nad Váhom]] || style=text-align:left; | [[Nové Mesto nad Váhom okres|Nové Mesto nad Váhom]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 21 327 || 20 415 || 19 644
|-
| style=text-align:left; | [[Malacky]] || style=text-align:left; | [[Malacky okres|Malacky]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 17 773 || 17 051 || 18 935
|-
| style=text-align:left; | [[Snina]] || style=text-align:left; | [[Snina okres|Snina]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 21 325 || 20 723 || 18 712
|-
| style=text-align:left; | [[Dolný Kubín]] || style=text-align:left; | [[Dolný Kubín okres|Dolný Kubín]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 19 948 || 19 633 || 18 095
|-
| style=text-align:left; | [[Žiar nad Hronom]] || style=text-align:left; | [[Žiar nad Hronom okres|Žiar nad Hronom]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 19 945 || 19 883 || 17 578
|-
| style=text-align:left; | [[Rožňava]] || style=text-align:left; | [[Rožňava okres|Rožňava]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 19 261 || 19 706 || 17 569
|-
| style=text-align:left; | [[Púchov]] || style=text-align:left; | [[Púchov okres|Púchov]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 18 833 || 18 168 || 17 472
|-
| style=text-align:left; | [[Bánovce nad Bebravou]] || style=text-align:left; | [[Bánovce nad Bebravou okres|Bánovce nad Bebravou]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 20 901 || 19 564 || 17 311
|-
| style=text-align:left; | [[Handlová]] || style=text-align:left; | [[Prievidza okres|Prievidza]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 18 018 || 17 766 || 16 199
|-
| style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa]] || style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 16 227 || 16 341 || 15 938
|-
| style=text-align:left; | [[Sereď]] || style=text-align:left; | [[Galanta okres|Galanta]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 17 406 || 16 235 || 15 737
|-
| style=text-align:left; | [[Skalica]] || style=text-align:left; | [[Skalica okres|Skalica]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 15 013 || 14 441 || 15 573
|-
| style=text-align:left; | [[Kežmarok]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 17 383 || 16 832 || 15 552
|-
| style=text-align:left; | [[Galanta]] || style=text-align:left; | [[Galanta okres|Galanta]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 16 365 || 15 138 || 15 052
|-
| style=text-align:left; | [[Kysucké Nové Mesto]] || style=text-align:left; | [[Kysucké Nové Mesto okres|Kysucké Nové Mesto]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 16 558 || 15 699 || 14 660
|-
| style=text-align:left; | [[Levoča]] || style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 14 366 || 14 830 || 14 256
|-
| style=text-align:left; | [[Detva]] || style=text-align:left; | [[Detva okres|Detva]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 15 122 || 15 046 || 13 955
|-
| style=text-align:left; | [[Šamorín]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 12 143 || 12 726 || 13 628
|-
| style=text-align:left; | [[Stupava]] || style=text-align:left; | [[Malacky okres|Malacky]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 8 063 || 9 282 || 12 595
|-
| style=text-align:left; | [[Sabinov]] || style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 12 290 || 12 710 || 12 349
|-
| style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce]] || style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Žitavany}}, som vart skild ut som eigen kommune med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}}15 618 || 12 337 || 11 946
|-
| style=text-align:left; | [[Revúca]] || style=text-align:left; | [[Revúca okres|Revúca]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 13 466 || 12 828 || 11 484
|-
| style=text-align:left; | [[Bytča]] || style=text-align:left; | [[Bytča okres|Bytča]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 11 550 || 11 318 || 11 414
|-
| style=text-align:left; | [[Holíč]] || style=text-align:left; | [[Skalica okres|Skalica]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 11 416 || 11 255 || 11 214
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Krtíš]] || style=text-align:left; | [[Veľký Krtíš okres|Veľký Krtíš]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 14 013 || 12 999 || 11 028
|-
| style=text-align:left; | [[Myjava]] || style=text-align:left; | [[Myjava okres|Myjava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 13 142 || 12 330 || 10 985
|-
| style=text-align:left; | [[Nová Dubnica]] || style=text-align:left; | [[Ilava okres|Ilava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 12 358 || 11 466 || 10 884
|-
| style=text-align:left; | [[Kolárovo]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 10 823 || 10 696 || 10 572
|-
| style=text-align:left; | [[Moldava nad Bodvou]] || style=text-align:left; | [[Košice-okolie okres|Košice-okolie]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 9 525 || 11 068 || 10 305
|-
| style=text-align:left; | [[Svidník]] || style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 12 428 || 11 721 || 10 168
|-
| style=text-align:left; | [[Stropkov]] || style=text-align:left; | [[Stropkov okres|Stropkov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 10 874 || 10 940 || 10 067
|-
| style=text-align:left; | [[Fiľakovo]] || style=text-align:left; | [[Lučenec okres|Lučenec]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 10 198 || 10 817 || 9 949
|-
| style=text-align:left; | [[Štúrovo]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 11 708 || 10 919 || 9 777
|-
| style=text-align:left; | [[Banská Štiavnica]] || style=text-align:left; | [[Banská Štiavnica okres|Banská Štiavnica]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 10 874 || 10 409 || 9 628
|-
| style=text-align:left; | [[Šurany]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 10 491 || 10 177 || 9 562
|-
| style=text-align:left; | [[Modra]] || style=text-align:left; | [[Pezinok okres|Pezinok]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 8 536 || 8 751 || 9 346
|-
| style=text-align:left; | [[Tvrdošín]] || style=text-align:left; | [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 9 544 || 9 355 || 8 952
|-
| style=text-align:left; | [[Veľké Kapušany]] || style=text-align:left; | [[Michalovce okres|Michalovce]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 9 760 || 9 406 || 8 799
|-
| style=text-align:left; | [[Krompachy]] || style=text-align:left; | [[Spišská Nová Ves okres|Spišská Nová Ves]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 8 812 || 8 758 || 8 739
|-
| style=text-align:left; | [[Stará Turá]] || style=text-align:left; | [[Nové Mesto nad Váhom okres|Nové Mesto nad Váhom]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 10 291 || 9 404 || 8 724
|-
| style=text-align:left; | [[Vráble]] ||style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 9 493 || 8 970 || 8 593
|-
| style=text-align:left; | [[Sečovce]] || style=text-align:left; | [[Trebišov okres|Trebišov]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 7 819 || 8 236 || 8 526
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Meder]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 9 113 || 8 859 || 8 446
|-
| style=text-align:left; | [[Svit]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 7 445 || 7 608 || 7 743
|-
| style=text-align:left; | [[Námestovo]] || style=text-align:left; | [[Námestovo okres|Námestovo]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 8 135 || 7 936 || 7 722
|-
| style=text-align:left; | [[Krupina]] || style=text-align:left; | [[Krupina okres|Krupina]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 7 991 || 8 046 || 7 576
|-
| style=text-align:left; | [[Vrútky]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 7 298 || 7 539 || 7 511
|-
| style=text-align:left; | [[Kráľovský Chlmec]] || style=text-align:left; | [[Trebišov okres|Trebišov]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 8 031 || 7 698 || 7 489
|-
| style=text-align:left; | [[Hurbanovo]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 8 153 || 7 751 || 7 467
|-
| style=text-align:left; | [[Šahy]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 8 061 || 7 624 || 7 267
|-
| style=text-align:left; | [[Turzovka]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 7 854 || 7 802 || 7 233
|-
| style=text-align:left; | [[Trstená]] || style=text-align:left; | [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 7 461 || 7 482 || 7 213
|-
| style=text-align:left; | [[Hriňová]] || style=text-align:left; | [[Detva okres|Detva]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 8 289 || 7 814 || 7 182
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovský Hrádok]] || style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 8 232 || 7 601 || 7 154
|-
| style=text-align:left; | [[Nová Baňa]] || style=text-align:left; | [[Žarnovica okres|Žarnovica]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 7 505 || 7 551 || 7 007
|-
| style=text-align:left; | [[Tornaľa]] || style=text-align:left; | [[Revúca okres|Revúca]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 8 169 || 7 509 || 6 971
|-
| style=text-align:left; | [[Hnúšťa]] || style=text-align:left; | [[Rimavská Sobota okres|Rimavská Sobota]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 7 557 || 7 781 || 6 762
|-
| style=text-align:left; | [[Želiezovce]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 7 522 || 7 186 || 6 756
|-
| style=text-align:left; | [[Krásno nad Kysucou]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 6 939 || 6 920 || 6 676
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Belá]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 6 136 || 6 387 || 6 646
|-
| style=text-align:left; | [[Lipany]] || style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 6 130 || 6 427 || 6 480
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Šariš]] || style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 4 018 || 5 292 || 6 471
|-
| style=text-align:left; | [[Turčianske Teplice]] || style=text-align:left; | [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 7 031 || 6 694 || 6 412
|-
| style=text-align:left; | [[Nemšová]] || style=text-align:left; | [[Trenčín okres|Trenčín]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 6 136 || 6 274 || 6 335
|-
| style=text-align:left; | [[Medzilaborce]] || style=text-align:left; | [[Medzilaborce okres|Medzilaborce]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 6 741 || 6 809 || 5 965
|-
| style=text-align:left; | [[Gelnica]] || style=text-align:left; | [[Gelnica okres|Gelnica]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 6 404 || 6 202 || 5 951
|-
| style=text-align:left; | [[Svätý Jur]] || style=text-align:left; | [[Pezinok okres|Pezinok]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 4 614 || 5 141 || 5 941
|-
| style=text-align:left; | [[Rajec]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 6 074 || 5 860 || 5 897
|-
| style=text-align:left; | [[Sobrance]] || style=text-align:left; | [[Sobrance okres|Sobrance]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 6 262 || 5 981 || 5 875
|-
| style=text-align:left; | [[Žarnovica]] || style=text-align:left; | [[Žarnovica okres|Žarnovica]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 6 596 || 6 490 || 5 830
|-
| style=text-align:left; | [[Ilava]] || style=text-align:left; | [[Ilava okres|Ilava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 5 411 || 5 391 || 5 572
|-
| style=text-align:left; | [[Sládkovičovo]] || style=text-align:left; | [[Galanta okres|Galanta]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Malá Mača}}, som vart skild ut frå Sládkovičovo med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}6 078 || 5 479 || 5 415
|-
| style=text-align:left; | [[Poltár]] || style=text-align:left; | [[Poltár okres|Poltár]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 6 099 || 5 826 || 5 333
|-
| style=text-align:left; | [[Gabčíkovo]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 5 084 || 5 361 || 5 232
|-
| style=text-align:left; | [[Dobšiná]] || style=text-align:left; | [[Rožňava okres|Rožňava]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 4 896 || 5 702 || 5 102
|-
| style=text-align:left; | [[Nesvady]] ||style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 5 014 || 5 068 || 5 014
|-
| style=text-align:left; | [[Šaštín-Stráže]] || style=text-align:left; | [[Senica okres|Senica]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 5 005 || 5 107 || 4 979
|-
| style=text-align:left; | [[Bojnice]] || style=text-align:left; | [[Prievidza okres|Prievidza]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 5 006 || 4 923 || 4 978
|-
| style=text-align:left; | [[Kremnica]] || style=text-align:left; | [[Žiar nad Hronom okres|Žiar nad Hronom]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 5 822 || 5 601 || 4 934
|-
| style=text-align:left; | [[Gbely]] || style=text-align:left; | [[Skalica okres|Skalica]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 5 223 || 5 205 || 4 921
|-
| style=text-align:left; | [[Sliač]] || style=text-align:left; | [[Zvolen okres|Zvolen]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 4 667 || 5 117 || 4 894
|-
| style=text-align:left; | [[Brezová pod Bradlom]] || style=text-align:left; | [[Myjava okres|Myjava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 5 567 || 5 110 || 4 848
|-
| style=text-align:left; | [[Strážske]] || style=text-align:left; | [[Michalovce okres|Michalovce]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 4 474 || 4 416 || 4 277
|-
| style=text-align:left; | [[Nováky]] || style=text-align:left; | [[Prievidza okres|Prievidza]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 4 402 || 4 269 || 4 197
|-
| style=text-align:left; | [[Turany]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 4 444 || 4 395 || 4 193
|-
| style=text-align:left; | [[Medzev]] || style=text-align:left; | [[Košice-okolie okres|Košice-okolie]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 3 667 || 4 261 || 4 107
|-
| style=text-align:left; | [[Giraltovce]] || style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 4 189 || 4 188 || 4 001
|-
| style=text-align:left; | [[Trenčianske Teplice]] || style=text-align:left; | [[Trenčín okres|Trenčín]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 4 438 || 4 197 || 3 980
|-
| style=text-align:left; | [[Leopoldov]] || style=text-align:left; | [[Hlohovec okres|Hlohovec]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 3 999 || 4 162 || 3 973
|-
| style=text-align:left; | [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || {{mrk|Innrekna landsbyen [[Štrbské Pleso]], som vart overført til kommunen [[Štrba]] i 2007.<ref name="Štrbské"/>}}5 407 || 4 250 || 3 901
|-
| style=text-align:left; | [[Spišské Podhradie]] || style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 3 780 || 4 078 || 3 791
|-
| style=text-align:left; | [[Hanušovce nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 3 582 || 3 741 || 3 777
|-
| style=text-align:left; | [[Tisovec]] || style=text-align:left; | [[Rimavská Sobota okres|Rimavská Sobota]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 4 215 || 4 306 || 3 720
|-
| style=text-align:left; | [[Tlmače]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 4 305 || 3 823 || 3 637
|-
| style=text-align:left; | [[Čierna nad Tisou]] || style=text-align:left; | [[Trebišov okres|Trebišov]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 4 645 || 3 885 || 3 586
|-
| style=text-align:left; | [[Spišské Vlachy]] || style=text-align:left; | [[Spišská Nová Ves okres|Spišská Nová Ves]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 3 518 || 3 610 || 3 387
|-
| style=text-align:left; | [[Jelšava]] || style=text-align:left; | [[Revúca okres|Revúca]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 3 287 || 3 229 || 3 209
|-
| style=text-align:left; | [[Podolínec]] || style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 3 173 || 3 257 || 3 108
|-
| style=text-align:left; | [[Rajecké Teplice]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 2 677 || 2 833 || 2 841
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Stará Ves]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 2 355 || 2 264 || 2 202
|-
| style=text-align:left; | [[Modrý Kameň]] || style=text-align:left; | [[Veľký Krtíš okres|Veľký Krtíš]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 1 434 || 1 555 || 1 620
|-
| style=text-align:left; | [[Vrbovce]] || style=text-align:left; | [[Myjava okres|Myjava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 1 608 || 1 549 || 1 450
|-
| style=text-align:left; | [[Dudince]] || style=text-align:left; | [[Krupina okres|Krupina]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 1 500 || 1 475 || 1 380
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Referanser ==
<references>
<ref name ="Kommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-and-municipalities/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities and municipalities
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="369/1990">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/1990-369/casove-verzie
|tittel = ''Zákon č. 369/1990 Z. z.''
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-07
}}</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="583/2001">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.)
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-13
}}</ref>
<ref name="Štrbské">{{Kjelde www
|url=https://www.ustavnysud.sk/docDownload/ba588097-1b1d-4eb7-99c7-49c08c3a9139/
|forfattar=Oliver Ondráš
|tittel=Štrbské Pleso po rokoch opäť patrí Štrbe
|dato=4. mai 2007
|vitja=2026-08-15
|utgjevar=SME}}
</ref>
</references>
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Administrative inndelingar i Slovakia]]
[[Kategori:Kommunar i Slovakia| ]]
[[Kategori:Byar etter land]]
57awiona1tg5urp4514i71tz0jftn4b
3667787
3667786
2026-08-20T21:28:37Z
TU-nor
12071
/* Bakgrunnsstoff */
3667787
wikitext
text/x-wiki
'''Bykommunar''' ([[slovakisk]] ''obec'', fleirtal ''obcí'') i Slovakia er [[Kommunar i Slovakia|kommunar]] som har fått ein særleg bystatus i samsvar med ''Lov av 06.09.1990 nr. 369/1999 om organisering av kommunar''.<ref name ="369/1990"/>
Av 2890 kommunar i Slovakia<ref name ="Kommunar"/> (i 2026) er det 141 slike bykommunar i landet.<ref name ="Bykommunar"/>
==Folketal==
Folketalet i byane i dei siste folketeljingane, ordnna etter storleik:<ref name ="Folketal"/>
{| class="wikitable"; style=text-align:right;
|-
! !! Distrikt !! Regiom !! Folketal 2001 !! Folketal 2011 !! Folketal 2021
|-
| style=text-align:left; | [[Bratislava]] || style=text-align:left; | Bratislava I–V || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 428 672 || 411 228 || 475 503
|-
| style=text-align:left; | [[Košice]] || style=text-align:left; | Košice I–IV || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 236 093 || 240 433 || 229 040
|-
| style=text-align:left; | [[Prešov]] || style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 92 786 || 91 782 || 84 824
|-
| style=text-align:left; | [[Žilina]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 85 400 || 81 494 || 82 656
|-
| style=text-align:left; | [[Nitra]] || style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Štitáre}}, som vart skild ut frå Nitra med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}87 285 || 78 916 || 78 489
|-
| style=text-align:left; | [[Banská Bystrica]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica okres|Banská Bystrica]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 83 056 || 80 003 || 76 018
|-
| style=text-align:left; | [[Trnava]] || style=text-align:left; | [[Trnava okres|Trnava]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 70 286 || 66 358 || 63 803
|-
| style=text-align:left; | [[Trenčín]] || style=text-align:left; | [[Trenčín okres|Trenčín]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 57 854 || 55 877 || 54 740
|-
| style=text-align:left; | [[Martin i Slovakia|Martin]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 60 133 || 57 428 || 52 520
|-
| style=text-align:left; | [[Poprad]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 56 157 || 52 862 || 49 855
|-
| style=text-align:left; | [[Prievidza]] || style=text-align:left; | [[Prievidza okres|Prievidza]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 53 097 || 48 978 || 45 017
|-
| style=text-align:left; | [[Zvolen]] || style=text-align:left; | [[Zvolen okres|Zvolen]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 43 789 || 43 318 || 40 637
|-
| style=text-align:left; | [[Považská Bystrica]] || style=text-align:left; | [[Považská Bystrica okres|Považská Bystrica]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 42 773 || 41 241 || 38 641
|-
| style=text-align:left; | [[Nové Zámky]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 42 262 || 39 646 || 37 791
|-
| style=text-align:left; | [[Michalovce]] || style=text-align:left; | [[Michalovce okres|Michalovce]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 39 948 || 40 027 || 36 704
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Nová Ves]] || style=text-align:left; | [[Spišská Nová Ves okres|Spišská Nová Ves]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 39 193 || 38 045 || 35 431
|-
| style=text-align:left; | [[Komárno]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 37 366 || 34 349 || 32 967
|-
| style=text-align:left; | [[Levice]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 36 538 || 34 844 || 31 974
|-
| style=text-align:left; | [[Humenné]] || style=text-align:left; | [[Humenné okres|Humenné]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 35 157 || 35 053 || 31 359
|-
| style=text-align:left; | [[Bardejov]] || style=text-align:left; | [[Bardejov okres|Bardejov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 33 247 || 33 696 || 30 840
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš]] || style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 33 007 || 31 921 || 30 522
|-
| style=text-align:left; | [[Piešťany]] || style=text-align:left; | [[Piešťany okres|Piešťany]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 30 606 || 28 268 || 27 681
|-
| style=text-align:left; | [[Ružomberok]] || style=text-align:left; | [[Ružomberok okres|Ružomberok]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 30 417 || 28 400 || 27 407
|-
| style=text-align:left; | [[Lučenec]] || style=text-align:left; | [[Lučenec okres|Lučenec]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 28 332 || 28 475 || 25 902
|-
| style=text-align:left; | [[Topoľčany]] || style=text-align:left; | [[Topoľčany okres|Topoľčany]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 28 968 || 27 177 || 25 249
|-
| style=text-align:left; | [[Pezinok]] || style=text-align:left; | [[Pezinok okres|Pezinok]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 21 082 || 21 179 || 24 900
|-
| style=text-align:left; | [[Čadca]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 26 699 || 24 959 || 23 328
|-
| style=text-align:left; | [[Trebišov]] || style=text-align:left; | [[Trebišov okres|Trebišov]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 22 342 || 24 401 || 23 213
|-
| style=text-align:left; | [[Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 23 519 || 22 477 || 23 044
|-
| style=text-align:left; | [[Dubnica nad Váhom]] || style=text-align:left; | [[Ilava okres|Ilava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 25 995 || 25 305 || 22 595
|-
| style=text-align:left; | [[Rimavská Sobota]] || style=text-align:left; | [[Rimavská Sobota okres|Rimavská Sobota]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 25 088 || 24 640 || 22 048
|-
| style=text-align:left; | [[Partizánske]] || style=text-align:left; | [[Partizánske okres|Partizánske]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 24 907 || 24 115 || 21 439
|-
| style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 22 985 || 23 250 || 21 248
|-
| style=text-align:left; | [[Šaľa]] || style=text-align:left; | [[Šaľa okres|Šaľa]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 24 564 || 23 554 || 21 183
|-
| style=text-align:left; | [[Hlohovec]] || style=text-align:left; | [[Hlohovec okres|Hlohovec]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 23 729 || 22 701 || 20 556
|-
| style=text-align:left; | [[Senec]] || style=text-align:left; | [[Senec okres|Senec]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 14 673 || 17 050 || 20 116
|-
| style=text-align:left; | [[Brezno]] || style=text-align:left; | [[Brezno okres|Brezno]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 22 875 || 21 894 || 20 061
|-
| style=text-align:left; | [[Senica]] || style=text-align:left; | [[Senica okres|Senica]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 21 253 || 20 255 || 19 875
|-
| style=text-align:left; | [[Nové Mesto nad Váhom]] || style=text-align:left; | [[Nové Mesto nad Váhom okres|Nové Mesto nad Váhom]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 21 327 || 20 415 || 19 644
|-
| style=text-align:left; | [[Malacky]] || style=text-align:left; | [[Malacky okres|Malacky]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 17 773 || 17 051 || 18 935
|-
| style=text-align:left; | [[Snina]] || style=text-align:left; | [[Snina okres|Snina]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 21 325 || 20 723 || 18 712
|-
| style=text-align:left; | [[Dolný Kubín]] || style=text-align:left; | [[Dolný Kubín okres|Dolný Kubín]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 19 948 || 19 633 || 18 095
|-
| style=text-align:left; | [[Žiar nad Hronom]] || style=text-align:left; | [[Žiar nad Hronom okres|Žiar nad Hronom]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 19 945 || 19 883 || 17 578
|-
| style=text-align:left; | [[Rožňava]] || style=text-align:left; | [[Rožňava okres|Rožňava]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 19 261 || 19 706 || 17 569
|-
| style=text-align:left; | [[Púchov]] || style=text-align:left; | [[Púchov okres|Púchov]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 18 833 || 18 168 || 17 472
|-
| style=text-align:left; | [[Bánovce nad Bebravou]] || style=text-align:left; | [[Bánovce nad Bebravou okres|Bánovce nad Bebravou]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 20 901 || 19 564 || 17 311
|-
| style=text-align:left; | [[Handlová]] || style=text-align:left; | [[Prievidza okres|Prievidza]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 18 018 || 17 766 || 16 199
|-
| style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa]] || style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 16 227 || 16 341 || 15 938
|-
| style=text-align:left; | [[Sereď]] || style=text-align:left; | [[Galanta okres|Galanta]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 17 406 || 16 235 || 15 737
|-
| style=text-align:left; | [[Skalica]] || style=text-align:left; | [[Skalica okres|Skalica]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 15 013 || 14 441 || 15 573
|-
| style=text-align:left; | [[Kežmarok]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 17 383 || 16 832 || 15 552
|-
| style=text-align:left; | [[Galanta]] || style=text-align:left; | [[Galanta okres|Galanta]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 16 365 || 15 138 || 15 052
|-
| style=text-align:left; | [[Kysucké Nové Mesto]] || style=text-align:left; | [[Kysucké Nové Mesto okres|Kysucké Nové Mesto]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 16 558 || 15 699 || 14 660
|-
| style=text-align:left; | [[Levoča]] || style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 14 366 || 14 830 || 14 256
|-
| style=text-align:left; | [[Detva]] || style=text-align:left; | [[Detva okres|Detva]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 15 122 || 15 046 || 13 955
|-
| style=text-align:left; | [[Šamorín]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 12 143 || 12 726 || 13 628
|-
| style=text-align:left; | [[Stupava]] || style=text-align:left; | [[Malacky okres|Malacky]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 8 063 || 9 282 || 12 595
|-
| style=text-align:left; | [[Sabinov]] || style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 12 290 || 12 710 || 12 349
|-
| style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce]] || style=text-align:left; | [[Zlaté Moravce okres|Zlaté Moravce]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Žitavany}}, som vart skild ut som eigen kommune med verknad frå 07.12.2002<ref name ="583/2001"/>}}15 618 || 12 337 || 11 946
|-
| style=text-align:left; | [[Revúca]] || style=text-align:left; | [[Revúca okres|Revúca]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 13 466 || 12 828 || 11 484
|-
| style=text-align:left; | [[Bytča]] || style=text-align:left; | [[Bytča okres|Bytča]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 11 550 || 11 318 || 11 414
|-
| style=text-align:left; | [[Holíč]] || style=text-align:left; | [[Skalica okres|Skalica]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 11 416 || 11 255 || 11 214
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Krtíš]] || style=text-align:left; | [[Veľký Krtíš okres|Veľký Krtíš]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 14 013 || 12 999 || 11 028
|-
| style=text-align:left; | [[Myjava]] || style=text-align:left; | [[Myjava okres|Myjava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 13 142 || 12 330 || 10 985
|-
| style=text-align:left; | [[Nová Dubnica]] || style=text-align:left; | [[Ilava okres|Ilava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 12 358 || 11 466 || 10 884
|-
| style=text-align:left; | [[Kolárovo]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 10 823 || 10 696 || 10 572
|-
| style=text-align:left; | [[Moldava nad Bodvou]] || style=text-align:left; | [[Košice-okolie okres|Košice-okolie]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 9 525 || 11 068 || 10 305
|-
| style=text-align:left; | [[Svidník]] || style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 12 428 || 11 721 || 10 168
|-
| style=text-align:left; | [[Stropkov]] || style=text-align:left; | [[Stropkov okres|Stropkov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 10 874 || 10 940 || 10 067
|-
| style=text-align:left; | [[Fiľakovo]] || style=text-align:left; | [[Lučenec okres|Lučenec]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 10 198 || 10 817 || 9 949
|-
| style=text-align:left; | [[Štúrovo]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 11 708 || 10 919 || 9 777
|-
| style=text-align:left; | [[Banská Štiavnica]] || style=text-align:left; | [[Banská Štiavnica okres|Banská Štiavnica]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 10 874 || 10 409 || 9 628
|-
| style=text-align:left; | [[Šurany]] || style=text-align:left; | [[Nové Zámky okres|Nové Zámky]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 10 491 || 10 177 || 9 562
|-
| style=text-align:left; | [[Modra]] || style=text-align:left; | [[Pezinok okres|Pezinok]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 8 536 || 8 751 || 9 346
|-
| style=text-align:left; | [[Tvrdošín]] || style=text-align:left; | [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 9 544 || 9 355 || 8 952
|-
| style=text-align:left; | [[Veľké Kapušany]] || style=text-align:left; | [[Michalovce okres|Michalovce]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 9 760 || 9 406 || 8 799
|-
| style=text-align:left; | [[Krompachy]] || style=text-align:left; | [[Spišská Nová Ves okres|Spišská Nová Ves]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 8 812 || 8 758 || 8 739
|-
| style=text-align:left; | [[Stará Turá]] || style=text-align:left; | [[Nové Mesto nad Váhom okres|Nové Mesto nad Váhom]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 10 291 || 9 404 || 8 724
|-
| style=text-align:left; | [[Vráble]] ||style=text-align:left; | [[Nitra okres|Nitra]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 9 493 || 8 970 || 8 593
|-
| style=text-align:left; | [[Sečovce]] || style=text-align:left; | [[Trebišov okres|Trebišov]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 7 819 || 8 236 || 8 526
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Meder]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 9 113 || 8 859 || 8 446
|-
| style=text-align:left; | [[Svit]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 7 445 || 7 608 || 7 743
|-
| style=text-align:left; | [[Námestovo]] || style=text-align:left; | [[Námestovo okres|Námestovo]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 8 135 || 7 936 || 7 722
|-
| style=text-align:left; | [[Krupina]] || style=text-align:left; | [[Krupina okres|Krupina]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 7 991 || 8 046 || 7 576
|-
| style=text-align:left; | [[Vrútky]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 7 298 || 7 539 || 7 511
|-
| style=text-align:left; | [[Kráľovský Chlmec]] || style=text-align:left; | [[Trebišov okres|Trebišov]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 8 031 || 7 698 || 7 489
|-
| style=text-align:left; | [[Hurbanovo]] || style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 8 153 || 7 751 || 7 467
|-
| style=text-align:left; | [[Šahy]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 8 061 || 7 624 || 7 267
|-
| style=text-align:left; | [[Turzovka]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 7 854 || 7 802 || 7 233
|-
| style=text-align:left; | [[Trstená]] || style=text-align:left; | [[Tvrdošín okres|Tvrdošín]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 7 461 || 7 482 || 7 213
|-
| style=text-align:left; | [[Hriňová]] || style=text-align:left; | [[Detva okres|Detva]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 8 289 || 7 814 || 7 182
|-
| style=text-align:left; | [[Liptovský Hrádok]] || style=text-align:left; | [[Liptovský Mikuláš okres|Liptovský Mikuláš]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 8 232 || 7 601 || 7 154
|-
| style=text-align:left; | [[Nová Baňa]] || style=text-align:left; | [[Žarnovica okres|Žarnovica]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 7 505 || 7 551 || 7 007
|-
| style=text-align:left; | [[Tornaľa]] || style=text-align:left; | [[Revúca okres|Revúca]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 8 169 || 7 509 || 6 971
|-
| style=text-align:left; | [[Hnúšťa]] || style=text-align:left; | [[Rimavská Sobota okres|Rimavská Sobota]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 7 557 || 7 781 || 6 762
|-
| style=text-align:left; | [[Želiezovce]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 7 522 || 7 186 || 6 756
|-
| style=text-align:left; | [[Krásno nad Kysucou]] || style=text-align:left; | [[Čadca okres|Čadca]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 6 939 || 6 920 || 6 676
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Belá]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 6 136 || 6 387 || 6 646
|-
| style=text-align:left; | [[Lipany]] || style=text-align:left; | [[Sabinov okres|Sabinov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 6 130 || 6 427 || 6 480
|-
| style=text-align:left; | [[Veľký Šariš]] || style=text-align:left; | [[Prešov okres|Prešov]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 4 018 || 5 292 || 6 471
|-
| style=text-align:left; | [[Turčianske Teplice]] || style=text-align:left; | [[Turčianske Teplice okres|Turčianske Teplice]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 7 031 || 6 694 || 6 412
|-
| style=text-align:left; | [[Nemšová]] || style=text-align:left; | [[Trenčín okres|Trenčín]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 6 136 || 6 274 || 6 335
|-
| style=text-align:left; | [[Medzilaborce]] || style=text-align:left; | [[Medzilaborce okres|Medzilaborce]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 6 741 || 6 809 || 5 965
|-
| style=text-align:left; | [[Gelnica]] || style=text-align:left; | [[Gelnica okres|Gelnica]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 6 404 || 6 202 || 5 951
|-
| style=text-align:left; | [[Svätý Jur]] || style=text-align:left; | [[Pezinok okres|Pezinok]] || style=text-align:left; | [[Bratislava kraj|Bratislava]] || 4 614 || 5 141 || 5 941
|-
| style=text-align:left; | [[Rajec]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 6 074 || 5 860 || 5 897
|-
| style=text-align:left; | [[Sobrance]] || style=text-align:left; | [[Sobrance okres|Sobrance]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 6 262 || 5 981 || 5 875
|-
| style=text-align:left; | [[Žarnovica]] || style=text-align:left; | [[Žarnovica okres|Žarnovica]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 6 596 || 6 490 || 5 830
|-
| style=text-align:left; | [[Ilava]] || style=text-align:left; | [[Ilava okres|Ilava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 5 411 || 5 391 || 5 572
|-
| style=text-align:left; | [[Sládkovičovo]] || style=text-align:left; | [[Galanta okres|Galanta]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || {{efn|Innrekna den noverande kommunen {{ikkjeraud|Malá Mača}}, som vart skild ut frå Sládkovičovo med verknad frå 01.01.2003<ref name ="583/2001"/>}}6 078 || 5 479 || 5 415
|-
| style=text-align:left; | [[Poltár]] || style=text-align:left; | [[Poltár okres|Poltár]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 6 099 || 5 826 || 5 333
|-
| style=text-align:left; | [[Gabčíkovo]] || style=text-align:left; | [[Dunajská Streda okres|Dunajská Streda]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 5 084 || 5 361 || 5 232
|-
| style=text-align:left; | [[Dobšiná]] || style=text-align:left; | [[Rožňava okres|Rožňava]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 4 896 || 5 702 || 5 102
|-
| style=text-align:left; | [[Nesvady]] ||style=text-align:left; | [[Komárno okres|Komárno]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 5 014 || 5 068 || 5 014
|-
| style=text-align:left; | [[Šaštín-Stráže]] || style=text-align:left; | [[Senica okres|Senica]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 5 005 || 5 107 || 4 979
|-
| style=text-align:left; | [[Bojnice]] || style=text-align:left; | [[Prievidza okres|Prievidza]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 5 006 || 4 923 || 4 978
|-
| style=text-align:left; | [[Kremnica]] || style=text-align:left; | [[Žiar nad Hronom okres|Žiar nad Hronom]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 5 822 || 5 601 || 4 934
|-
| style=text-align:left; | [[Gbely]] || style=text-align:left; | [[Skalica okres|Skalica]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 5 223 || 5 205 || 4 921
|-
| style=text-align:left; | [[Sliač]] || style=text-align:left; | [[Zvolen okres|Zvolen]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 4 667 || 5 117 || 4 894
|-
| style=text-align:left; | [[Brezová pod Bradlom]] || style=text-align:left; | [[Myjava okres|Myjava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 5 567 || 5 110 || 4 848
|-
| style=text-align:left; | [[Strážske]] || style=text-align:left; | [[Michalovce okres|Michalovce]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 4 474 || 4 416 || 4 277
|-
| style=text-align:left; | [[Nováky]] || style=text-align:left; | [[Prievidza okres|Prievidza]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 4 402 || 4 269 || 4 197
|-
| style=text-align:left; | [[Turany]] || style=text-align:left; | [[Martin okres|Martin]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 4 444 || 4 395 || 4 193
|-
| style=text-align:left; | [[Medzev]] || style=text-align:left; | [[Košice-okolie okres|Košice-okolie]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 3 667 || 4 261 || 4 107
|-
| style=text-align:left; | [[Giraltovce]] || style=text-align:left; | [[Svidník okres|Svidník]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 4 189 || 4 188 || 4 001
|-
| style=text-align:left; | [[Trenčianske Teplice]] || style=text-align:left; | [[Trenčín okres|Trenčín]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 4 438 || 4 197 || 3 980
|-
| style=text-align:left; | [[Leopoldov]] || style=text-align:left; | [[Hlohovec okres|Hlohovec]] || style=text-align:left; | [[Trnava kraj|Trnava]] || 3 999 || 4 162 || 3 973
|-
| style=text-align:left; | [[Vysoké Tatry i Poprad|Vysoké Tatry]] || style=text-align:left; | [[Poprad okres|Poprad]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || {{mrk|Innrekna landsbyen [[Štrbské Pleso]], som vart overført til kommunen [[Štrba]] i 2007.<ref name="Štrbské"/>}}5 407 || 4 250 || 3 901
|-
| style=text-align:left; | [[Spišské Podhradie]] || style=text-align:left; | [[Levoča okres|Levoča]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 3 780 || 4 078 || 3 791
|-
| style=text-align:left; | [[Hanušovce nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Vranov nad Topľou okres|Vranov nad Topľou]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 3 582 || 3 741 || 3 777
|-
| style=text-align:left; | [[Tisovec]] || style=text-align:left; | [[Rimavská Sobota okres|Rimavská Sobota]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 4 215 || 4 306 || 3 720
|-
| style=text-align:left; | [[Tlmače]] || style=text-align:left; | [[Levice okres|Levice]] || style=text-align:left; | [[Nitra kraj|Nitra]] || 4 305 || 3 823 || 3 637
|-
| style=text-align:left; | [[Čierna nad Tisou]] || style=text-align:left; | [[Trebišov okres|Trebišov]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 4 645 || 3 885 || 3 586
|-
| style=text-align:left; | [[Spišské Vlachy]] || style=text-align:left; | [[Spišská Nová Ves okres|Spišská Nová Ves]] || style=text-align:left; | [[Košice kraj|Košice]] || 3 518 || 3 610 || 3 387
|-
| style=text-align:left; | [[Jelšava]] || style=text-align:left; | [[Revúca okres|Revúca]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 3 287 || 3 229 || 3 209
|-
| style=text-align:left; | [[Podolínec]] || style=text-align:left; | [[Stará Ľubovňa okres|Stará Ľubovňa]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 3 173 || 3 257 || 3 108
|-
| style=text-align:left; | [[Rajecké Teplice]] || style=text-align:left; | [[Žilina okres|Žilina]] || style=text-align:left; | [[Žilina kraj|Žilina]] || 2 677 || 2 833 || 2 841
|-
| style=text-align:left; | [[Spišská Stará Ves]] || style=text-align:left; | [[Kežmarok okres|Kežmarok]] || style=text-align:left; | [[Prešov kraj|Prešov]] || 2 355 || 2 264 || 2 202
|-
| style=text-align:left; | [[Modrý Kameň]] || style=text-align:left; | [[Veľký Krtíš okres|Veľký Krtíš]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 1 434 || 1 555 || 1 620
|-
| style=text-align:left; | [[Vrbovce]] || style=text-align:left; | [[Myjava okres|Myjava]] || style=text-align:left; | [[Trenčín kraj|Trenčín]] || 1 608 || 1 549 || 1 450
|-
| style=text-align:left; | [[Dudince]] || style=text-align:left; | [[Krupina okres|Krupina]] || style=text-align:left; | [[Banská Bystrica kraj|Banská Bystrica]] || 1 500 || 1 475 || 1 380
|-
|}
==Merknader==
{{merknadar}}
== Referanser ==
<references>
<ref name ="Kommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-and-municipalities/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities and municipalities
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="Bykommunar">{{Kjelde www
|url=https://www.guidetoslovakia.com/slovakia/regional-division-in-slovakia/list-of-cities-in-slovakia/
|tittel=Guide To Slovakia: List of cities in Slovakia
|vitja=2026-08-07
|verk=Guide To Slovakia}}
</ref>
<ref name ="369/1990">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/1990-369/casove-verzie
|tittel = ''Zákon č. 369/1990 Z. z.''
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-07
}}</ref>
<ref name ="Folketal">{{Kjelde www
|url=https://statdata.statistics.sk/public/ui/dc/domov/data-view/753eba74-7637-40f7-ac89-b7717973f2f0
|tittel=STATdata: Population: Population, Housing, and Dwelling Census
|vitja=2026-08-07
|verk=Štatistický úrad Slovenskej republiky}}
</ref>
<ref name ="583/2001">{{Kjelde www
|url = https://www.zakonypreludi.sk/zz/2001-583/casove-verzie
|tittel = ''Nariadenie vlády č. 583/2001 Z. z.'' (Forskrift 583/2001 av 29.12.2001 om oppdeling av visse kommunar etc.)
|utgjevar = Zákony pre ľudí
|vitja =2026-08-13
}}</ref>
<ref name="Štrbské">{{Kjelde www
|url=https://www.ustavnysud.sk/docDownload/ba588097-1b1d-4eb7-99c7-49c08c3a9139/
|forfattar=Oliver Ondráš
|tittel=Štrbské Pleso po rokoch opäť patrí Štrbe
|dato=4. mai 2007
|vitja=2026-08-15
|utgjevar=SME}}
</ref>
</references>
== Bakgrunnsstoff ==
{{commonskat}}
{{Autoritetsdata}}
[[Kategori:Administrative inndelingar i Slovakia]]
[[Kategori:Kommunar i Slovakia| ]]
[[Kategori:Byar i Slovakia| ]]
24fhmntuiohpefr0m7omcaadue19mwj
Kategori:Nederlandske deltakarar under vinter-OL 2026
14
432761
3667816
2026-08-21T10:39:56Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2026 etter nasjonalitet]] [[Kategori:Nederlandske OL-deltakarar|Vinter-OL 2026]] [[Kategori:2026 i Nederland]]»
3667816
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Deltakarar under vinter-OL 2026 etter nasjonalitet]]
[[Kategori:Nederlandske OL-deltakarar|Vinter-OL 2026]]
[[Kategori:2026 i Nederland]]
rgkowgft7h0tn58p8f80fsj3anyopbw
Kategori:2026 i Nederland
14
432762
3667817
2026-08-21T10:41:10Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «{{årstal i land|2026|Nederland|Europa}}»
3667817
wikitext
text/x-wiki
{{årstal i land|2026|Nederland|Europa}}
ne3g5quy52zs1ctfxd7hw7e46mo863h
Kategori:Folk frå Karlsøy
14
432763
3667818
2026-08-21T10:50:52Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Folk frå Troms|Karlsøy]] [[Kategori:Karlsøy kommune]]»
3667818
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Folk frå Troms|Karlsøy]]
[[Kategori:Karlsøy kommune]]
rvw55jn9i0i05j6qa9pau3kx5upnz3m
Kategori:Tsjekkiske skeiseløparar
14
432764
3667823
2026-08-21T11:31:47Z
Anne-Sophie Ofrim
7229
Oppretta sida med «[[Kategori:Skeiseløparar]] [[Kategori:Tsjekkiske idrettsutøvarar]]»
3667823
wikitext
text/x-wiki
[[Kategori:Skeiseløparar]]
[[Kategori:Tsjekkiske idrettsutøvarar]]
ervgltxs3dr2mq5i3g255s3bvvlrh2y