Wikipedia
nywiki
https://ny.wikipedia.org/wiki/Tsamba_Lalikulu
MediaWiki 1.47.0-wmf.13
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Malo Opangira Mphamvu ya Dzuwa a Chisamba
0
9256
71839
2026-07-31T13:49:32Z
THE ONE PEOPLE
5273
Created page with "Malo Opangira Mphamvu ya Dzuwa a ''Chisamba''' ndi malo opangira magetsi a dzuwa a 100 megawatt (MW) olumikizidwa ndi gridi [[Photovoltaic system|photovoltaic (PV)]] ku [[Chisamba District]], [[Central Province, Zambia|Central Province]], Zambia. Idayambitsidwa mu June 2025.<ref name=":0">{{Cite news |url=https://www.dw.com/en/zambia-turns-to-solar-to-solve-energy-crisis/video-72175021 |title=Momwe Zambia imagwiritsa ntchito mphamvu ya dzuwa kuti ithetse vuto la mphamvu..."
71839
wikitext
text/x-wiki
Malo Opangira Mphamvu ya Dzuwa a ''Chisamba''' ndi malo opangira magetsi a dzuwa a 100 megawatt (MW) olumikizidwa ndi gridi [[Photovoltaic system|photovoltaic (PV)]] ku [[Chisamba District]], [[Central Province, Zambia|Central Province]], Zambia. Idayambitsidwa mu June 2025.<ref name=":0">{{Cite news |url=https://www.dw.com/en/zambia-turns-to-solar-to-solve-energy-crisis/video-72175021 |title=Momwe Zambia imagwiritsa ntchito mphamvu ya dzuwa kuti ithetse vuto la mphamvu – DW – 04/11/2025 |language=en |access-date=2025-07-03 |work=Deutsche Welle}}</ref>
== Chidule ndi Mphamvu ==
Chomerachi chinapangidwa ndi Kariba North Bank Extension Power Corporation,<ref>{{Cite news |date=2025-07-01 |title=Zambia yalumikiza mphamvu ya dzuwa ya 100MW mu gridi ya dziko lonse. |url=https://www.theeastafrican.co.ke/tea/business-tech/zambia-plugs-100mw-of-solar-power-into-national-grid-5102666 |access-date=2025-07-03 |work=The EastAfrican |language=en}}</ref> kampani yomwe ili pansi pa [[ZESCO]], ndipo yomangidwa ndi Power China International Group. Ndalama zinachokera ku ngongole ndi equity: [[Stanbic Bank Zambia]] inapereka ngongole ya US$71.5 miliyoni, pomwe ZESCO ndi KNBEPC iliyonse inapereka US$30 miliyoni mu equity.<ref>{{Cite news |date=2025-05-19 |title=Zambia: Chomera cha dzuwa cha Chisamba (100 MW) chikufulumizitsa kusintha kwa mphamvu zachinsinsi |url=https://energynews.pro/en/zambia-chisamba-solar-plant-100-mw-accelerates-private-energy-transition/ |access-date=2025-07-03 |work=EnergyNews |language=en}}</ref> Ndalama zonse zomwe zinayikidwa mu gawo loyamba zinali pafupifupi US$100 miliyoni.<ref>{{Cite news |date=2025-05-26 |title=Zambia yamaliza famu ya dzuwa ya 100 MW |url=https://www.pv-magazine.com/2025/05/26/zambia-completes-100-mw-solar-farm/ |access-date=2025-07-03 |work=PV Magazine International |language=en}}</ref> Chomerachi chili ndi mphamvu yokhazikika ya 100 MW ndipo chikuyembekezeka kupereka magetsi okwanira nyumba 30,000 mpaka 50,000.<ref>{{Cite web |date=2025-04-25 |title=Zambia : ZESCO iwonjezera 500 Megawatts of Solar Power ku National Grid |url=https://www.lusakatimes.com/2025/04/25/zesco-to-add-500-megawatts-of-solar-power-to-national-grid/ |access-date=2025-07-03 |language=en-GB}}</ref>
== Mphamvu kugula ndi kugwiritsa ntchito ==
Magetsi ochokera ku fakitaleyi akugulitsidwa pansi pa mgwirizano wa zaka 13 wogula magetsi (PPA) ndi GreenCo Power Services, ndipo magetsiwo amaperekedwa makamaka ku [[First Quantum Minerals]] (FQM), kampani yamigodi yamkuwa yomwe ikugwira ntchito ku Zambia.<ref>{{Cite news |date=2025-06-30 |title=Zambia yatsegula fakitale yamagetsi yamphamvu ya megawatt 100 yomwe imapereka First Quantum Minerals |url=https://www.reuters.com/sustainability/climate-energy/zambia-launches-100-megawatt-solar-plant-supplying-first-quantum-minerals-2025-06-30/ |access-date=2025-07-03 |work=Reuters |language=en}}</ref> Pansi pa dongosololi, ZESCO itumiza magetsi ofanana kwa ogula am'nyumba.<ref>{{Cite news |date=2025-06-30 |title=Zambia Yatsegula Chomera cha Dzuwa cha 100MW cha Mineral Yoyamba ya Quantum mu 2025 |url=https://discoveryyalert.com.au/news/zambias-largest-solar-project-renewable-energy-2025/ |access-date=2025-07-03 |work=Discovery Alert |language=en}}</ref>
== Zotsatira zachuma ndi chikhalidwe cha anthu ==
Ntchito yomanga nyumba yapanga ntchito zoposa 1,200, zomwe pafupifupi 98% mwa izo zinachokera m'deralo. Chomerachi chikuyembekezeka kulemba anthu pafupifupi 100 ntchito ikachitika. Ndi gawo la dongosolo la Zambia lokhazikitsa mphamvu ya dzuwa ya 1,000 MW pofika chaka cha 2025.<ref>{{Cite web |date=2025-03-08 |title=Zambia : Boma Likufuna Magetsi a Dzuwa a 1000 MW mu 2025 |url=https://www.lusakatimes.com/2025/03/08/government-targets-1000-mw-electricity-from-solar-for-2025/ |access-date=2025-07-03 |language=en-GB}}</ref> Gawo lachiwiri la 100 MW pamalopo likukonzekera.<ref name=":0" />
== Zolemba ==
{{Reflist}}
[[Category:Nyumba ndi nyumba ku Central Province, Zambia]]
[[Category:Malo opangira magetsi a dzuwa ku Zambia]]
g96xh3naajjdfdaxyulil6larm2ciod
Category:Articles with infoboxes completely from Wikidata
14
9257
71840
2026-07-31T13:57:16Z
THE ONE PEOPLE
5273
Created page with "{{hidden category}}"
71840
wikitext
text/x-wiki
{{hidden category}}
jcsw6cp0uirpdmo26ufvhpdp2opj2n6
ZESCO
0
9258
71841
2026-07-31T14:04:01Z
THE ONE PEOPLE
5273
Created page with "'''ZESCO''' (chidule cha ''Zambia Electricity Supply Corporation Limited''') ndi kampani yamagetsi [[ya boma]] ku [[Zambia]]. Ndi kampani yayikulu kwambiri yamagetsi ku Zambia, yomwe imapanga pafupifupi 80% ya magetsi omwe dzikolo limagwiritsa ntchito, ndipo ikuyimira Zambia mu [[Southern African Power Pool]]. == Mbiri == ZESCO idakhazikitsidwa ngati Zambia Electricity Supply Corporation Limited ndi [[Nyumba Yamalamulo ya Zambia]] mu Disembala 1969, kutenga maudindo kuc..."
71841
wikitext
text/x-wiki
'''ZESCO''' (chidule cha ''Zambia Electricity Supply Corporation Limited''') ndi kampani yamagetsi [[ya boma]] ku [[Zambia]]. Ndi kampani yayikulu kwambiri yamagetsi ku Zambia, yomwe imapanga pafupifupi 80% ya magetsi omwe dzikolo limagwiritsa ntchito, ndipo ikuyimira Zambia mu [[Southern African Power Pool]].
== Mbiri ==
ZESCO idakhazikitsidwa ngati Zambia Electricity Supply Corporation Limited ndi [[Nyumba Yamalamulo ya Zambia]] mu Disembala 1969, kutenga maudindo kuchokera ku maboma angapo ndi mautumiki atatu omwe alipo: Victoria Falls Power Board, Central Electricity Corporation, ndi Northern Electricity Supply Corporation.<ref>{{Tchulani webusaiti |last=Makai |first=Eugene |date=2024-08-26 |title=CHITHUNZI CHA M'MBUYO YOTSATIRA – ZESCO, MBIRI YAKE NDI MPHAMVU YAPANSI |url=https://zambianobserver.com/snapshot-in-history-zesco-its-history-and-the-current-power-situation/ |access-date=2025-03-10 |website=The Zambian Observer |language=en-US}}</ref>
==Operations==
Kampaniyi imagwira ntchito ndi [[hydropower|hydropower stations]] zisanu ndi zinayi zokhala ndi mphamvu zokwana 2,217.5 [[Megawatt|MW]] ndi magetsi ang'onoang'ono asanu ndi atatu [[magetsi otenthetsera|malo opangira magetsi otenthetsera]] okhala ndi mphamvu zokwana 11.3 MW, zomwe ndi 2,228.8 MW. Chifukwa cha kusakonza bwino komanso machitidwe osakwanira, mphamvuzi sizikupezeka.<ref>{{cite report |title=Energy Sector Report 2014 |publisher=Energy Regulation Board, Zambia |date=2015 |url=http://www.erb.org.zm/reports/EnergySectorReport2014.pdf}}</ref> Kampaniyo ilinso ndi kuyendetsa ndikugwiritsa ntchito ma 9,975km a mizere yogawa ndi kutumiza magetsi.
ZESCO yapanga mapangano ogulira magetsi ndi makampani achinsinsi omwe ali ndi malo opangira magetsi ku Zambia. Imagula magetsi opangidwa ndikupereka gawo lake mu gridi ya dziko, ndikugulitsanso gawo lalikulu kumayiko oyandikana nawo. GL Africa Energy ikupereka magetsi opitilira 105 MW pa gridi ya dziko lonse motsatira mgwirizano umodzi wotere.<ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201604291134.html|title=Zambia: Ndola Energy Project ikukula|last=Kangali|first=Chatula|date=2016-04-29|work=The Times of Zambia (Ndola)|access-date=2017-07-07}}</ref>
ZESCO ili ndi magawo 40% mu El Sewedy Electric Zambia Limited.<ref>{{Cite web |date=27 Epulo 2022 |title=zesco-receives-2m-dividend-from-el-sewedy-electric |url=https://zambiadispatch.com/economy/zesco-receives-2m-dividend-from-el-sewedy-electric/ |access-date=28 Epulo 2022 |website=zambiadispatch.com }}{{Dead link|date=Ogasiti 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
Mu Juni 2022, ZESCO idasaina Pangano la Kupereka Mphamvu Zambiri (BSA) la zaka 13 ndi [[Copperbelt Energy Corporation]] (CEC) Plc, ndi malire a magetsi pansi pa mgwirizano womwe wakhazikitsidwa pa 380 MW. ZESCO inaganiza kuti ipeza ndalama zokwana US$150.0 miliyoni pachaka kuchokera ku mgwirizanowu, zomwe zikutanthauza kuti ndalama zokwana US$2.0 biliyoni pa nthawi yonse ya BSA.<ref>{{Cite web |date=11 Julayi 2022 |title=zesco-to-earn-2bn-from-cec-deal |url=http://www.daily-mail.co.zm/zesco-to-earn-2bn-from-cec-deal/ |url-status=dead |access-date=13 Julayi 2022 |website=daily-mail.co.zm |archive-date=13 Julayi 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220713143715/http://www.daily-mail.co.zm/zesco-to-earn-2bn-from-cec-deal/ }}</ref>
Mu Julayi 2022, pa Pa chiwonetsero cha 94th [https://acsz.co.zm/ Agricultural and Commercial] ku [[Lusaka]], mkulu wa ZESCO Victor Mapani adalengeza mapulani okhazikitsa malo ochitira [[Electric vehicle|electric vehicle]] [[EV charging|(EV) charging]] m'dziko lonselo kuti athandizire kusintha kwa ma EV.<ref>{{Cite web |last=Kalonda |first=Fanny |date=30 Julayi 2022 |title=zesco-to-deploy-ev-charging-stations-in-many-towns-mapani |url=https://zambianobserver.com/zesco-to-deploy-ev-charging-stations-in-many-towns-mapani/ |access-date=31 Julayi 2022 |website=zambianobserver.com}}</ref>
Mu Novembala 2024, Zambia idakumana ndi [[magetsi|kuzima kwa magetsi] m'dziko lonselo].<ref>{{Cite web |last=Mwarumbwa |first=Danai |date=2024-11-28 |title=Kuchepa kwa magetsi ku Zambia, Zimbabwe |url=https://www.cajnewsafrica.com/2024/11/28/more-power-setbacks-for-zambia-zimbabwe/ |access-date=2025-01-09 |website=CAJ News Africa |language=en-US}}</ref> Mu 2024, ZESCO inanena kuti yataya K5.1 miliyoni chifukwa cha kuwononga zomangamanga, kuphatikizapo K7.46 miliyoni chifukwa cha kuwonongeka kwa katundu mu Disembala yokha.<ref>{{Cite web |title=ZESCO Inanena Kuti Yataya K5.1 Miliyoni Chifukwa cha Kuwononga Zomangamanga |url=https://www.zambiamonitor.com/zesco-reports-k5-1-million-loss-due-to-infrastructure-vandalism/ |access-date=2025-08-11}}</ref> Dzikoli linakumananso ndi kutsika kwa magetsi kwa nthawi yayitali: lonjezo loyamba la Maola asanu ndi awiri a magetsi tsiku lililonse adachepetsedwa kufika pa maola asanu pofika pakati pa chaka cha 2025 pambuyo pa kuzimitsidwa kwa jenereta ya Maamba.<ref>{{Cite news |title=ZESCO yawonjezera kuchepetsedwa kwa magetsi pambuyo pa kuzimitsidwa kwa jenereta ya Maamba |url=https://diggers.news/local/2025/06/25/zesco-increases-load-shedding-by-2-hours-after-shut-down-of-maamba-generator/ |access-date=2025-08-11}}</ref> Pofuna kuthana ndi kusowa kwa magetsi, ZESCO idalamula 100 MW [[Malo Opangira Mphamvu ya Dzuwa a Chisamba|Chisamba Solar Power Chomera]] mu June 2025 ndipo adasaina ma PPA okwana 332 MWp ndi opanga odziyimira pawokha kuti amalizidwe pofika chaka cha 2026.<ref>{{Cite web |title=ZESCO yasayina ma PPA a solar a MWp 332 |url=https://zesco.co.zm/zesco_signs_ppas.php |access-date=2025-08-11}}</ref>
==Masiteshoni amagetsi==
{{Zowonjezera|Mndandanda wa malo opangira magetsi ku Zambia}}
*[[Kafue Gorge Lower Power Station|Kafue Gorge Lower]], 750 MW
*[[Kafue Gorge Upper Power Station|Kafue Gorge Upper]], 990 MW
*[[Kariba Power Station|Kariba North Bank]], 720 MW
*[[Kariba Power Station|Kariba North Bank Extension]], 360 MW
*[[Victoria Falls Power Station|Victoria Falls]], 108 MW
*[[Damu la Itezhi-Tezhi]], 120 MW
*[[Maamba|Maamba Collieries Thermal Power Station]], 300 MW
==Zolepheretsa==
Gridi ya dziko lonse ku Zambia imafikira madera ena okha mdzikolo. Mwachitsanzo, imathera {{convert|380|km|mi}} kuchokera kudera la Ikelenge lozungulira [[Kalene Hill]] kumpoto chakumadzulo. Pofika mu 2008, ZESCO inalibe mapulani opereka magetsi kudera lakutali chifukwa cha kuchuluka kwa magawo a eni ake. Poyankha, ntchito zina zazing'ono zachinsinsi zakhazikitsidwa, monga jenereta yamagetsi yamadzi ya [[Zengamina]] 700 kW.<ref name=NWZDT>{{cite web
|url=http://www.nwzdt.org/?page_id=22
|title=Zengamina Hydro Project
|publisher=North West Zambia Development Trust
|access-date=2011-12-16
|archive-date=23 Epulo 2022
|archive-url=https://web.archive.org/web/20220423080555/http://www.nwzdt.org/?page_id=22
|url-status=dead
}}</ref> Bungwe Lolamulira Mphamvu lalimbikitsa ndalama zachinsinsi popanga magetsi amadzi chifukwa cha kusowa kwa magetsi.<ref>{{cite journal
|url=http://www.erb.org.zm/press/publications/newsletters/NL-2rd-2008.pdf
|journal=The Energy Regulator
|year=2008|edition=SECOND
|title=ERB Yavomereza Misonkho ya Zengamina
|access-date=2011-12-16}}</ref> ZESCO yagwirizananso ndi [[Sinohydro|SinoHydro]], kampani yamagetsi yamadzi yoyendetsedwa ndi boma ku China, kuti iwonjezere gridi yamagetsi ya Zambia.<ref name=":43">{{Cite web |last1=Mafa |first1=Charles |last2=Mathiason |first2=Nick |date=26 June 2022 |title=Vuto la Ngongole la Zambia: Momwe Obwereketsa Akunja Alili ndi Mphamvu Zonse Pakubwezeretsa Chuma cha Dziko |url=https://www.financeuncovered.org/stories/zambia-sovereign-debt-crisis-zesco-economic-recovery |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230922185913/https://www.financeuncovered.org/stories/zambia-sovereign-debt-crisis-zesco-economic-recovery |archive-date=22 Seputembala 2023 |access-date=13 Meyi 2024 |website=Finance Uncovered}}</ref>
Gawo limodzi mwa magawo atatu a ngongole za US$9.7 biliyoni ku Zambia ndi ngongole ku China, zomwe zikubweretsa nkhawa kuti dzikolo lidzayenera kupereka ulamuliro wa ZESCO ku China.<ref name=":72">{{Cite web |date=15 Disembala 2018 |title=Zambia Yakana White House Kuti China Ikutenga Mphamvu |url=https://www.reuters.com/article/us-zambia-economy-idUSKBN1OE0LD |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231108005844/https://www.reuters.com/article/us-zambia-economy-idUSKBN1OE0LD |archive-date=8 Novembala 2023 |access-date=13 Meyi 2024 |agency=Reuters}}</ref> Amos Chanda, wolankhulira Purezidenti wa Zambia, adatsutsa zomwe ananena [[John Bolton|Mlangizi wa Chitetezo cha Dziko la US John Bolton]] mu 2018, ponena kuti ZESCO si chikole cha ngongole ya Zambia ku China.<ref name=":72" /> Komabe, ambiri akutsutsabe machitidwe a ZESCO obwereketsa, ponena kuti ngongole zomwe zikugwirizana nazo ndi chiopsezo chomwe chingachitike ku ulamuliro wa Zambia.<ref name=":43"/>
i9e47egk7070kla581fskebs0fhfpyy
71842
71841
2026-07-31T14:05:23Z
THE ONE PEOPLE
5273
71842
wikitext
text/x-wiki
'''ZESCO''' (chidule cha ''Zambia Electricity Supply Corporation Limited''') ndi kampani yamagetsi [[ya boma]] ku [[Zambia]]. Ndi kampani yayikulu kwambiri yamagetsi ku Zambia, yomwe imapanga pafupifupi 80% ya magetsi omwe dzikolo limagwiritsa ntchito, ndipo ikuyimira Zambia mu [[Southern African Power Pool]].
== Mbiri ==
ZESCO idakhazikitsidwa ngati Zambia Electricity Supply Corporation Limited ndi [[Nyumba Yamalamulo ya Zambia]] mu Disembala 1969, kutenga maudindo kuchokera ku maboma angapo ndi mautumiki atatu omwe alipo: Victoria Falls Power Board, Central Electricity Corporation, ndi Northern Electricity Supply Corporation.<ref>{{Tchulani webusaiti |last=Makai |first=Eugene |date=2024-08-26 |title=CHITHUNZI CHA M'MBUYO YOTSATIRA – ZESCO, MBIRI YAKE NDI MPHAMVU YAPANSI |url=https://zambianobserver.com/snapshot-in-history-zesco-its-history-and-the-current-power-situation/ |access-date=2025-03-10 |website=The Zambian Observer |language=en-US}}</ref>
==Operations==
Kampaniyi imagwira ntchito ndi [[hydropower|hydropower stations]] zisanu ndi zinayi zokhala ndi mphamvu zokwana 2,217.5 [[Megawatt|MW]] ndi magetsi ang'onoang'ono asanu ndi atatu [[magetsi otenthetsera|malo opangira magetsi otenthetsera]] okhala ndi mphamvu zokwana 11.3 MW, zomwe ndi 2,228.8 MW. Chifukwa cha kusakonza bwino komanso machitidwe osakwanira, mphamvuzi sizikupezeka.<ref>{{cite report |title=Energy Sector Report 2014 |publisher=Energy Regulation Board, Zambia |date=2015 |url=http://www.erb.org.zm/reports/EnergySectorReport2014.pdf}}</ref> Kampaniyo ilinso ndi kuyendetsa ndikugwiritsa ntchito ma 9,975km a mizere yogawa ndi kutumiza magetsi.
ZESCO yapanga mapangano ogulira magetsi ndi makampani achinsinsi omwe ali ndi malo opangira magetsi ku Zambia. Imagula magetsi opangidwa ndikupereka gawo lake mu gridi ya dziko, ndikugulitsanso gawo lalikulu kumayiko oyandikana nawo. GL Africa Energy ikupereka magetsi opitilira 105 MW pa gridi ya dziko lonse motsatira mgwirizano umodzi wotere.<ref>{{Cite news|url=http://allafrica.com/stories/201604291134.html|title=Zambia: Ndola Energy Project ikukula|last=Kangali|first=Chatula|date=2016-04-29|work=The Times of Zambia (Ndola)|access-date=2017-07-07}}</ref>
ZESCO ili ndi magawo 40% mu El Sewedy Electric Zambia Limited.<ref>{{Cite web |date=27 Epulo 2022 |title=zesco-receives-2m-dividend-from-el-sewedy-electric |url=https://zambiadispatch.com/economy/zesco-receives-2m-dividend-from-el-sewedy-electric/ |access-date=28 Epulo 2022 |website=zambiadispatch.com }}{{Dead link|date=Ogasiti 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref>
Mu Juni 2022, ZESCO idasaina Pangano la Kupereka Mphamvu Zambiri (BSA) la zaka 13 ndi [[Copperbelt Energy Corporation]] (CEC) Plc, ndi malire a magetsi pansi pa mgwirizano womwe wakhazikitsidwa pa 380 MW. ZESCO inaganiza kuti ipeza ndalama zokwana US$150.0 miliyoni pachaka kuchokera ku mgwirizanowu, zomwe zikutanthauza kuti ndalama zokwana US$2.0 biliyoni pa nthawi yonse ya BSA.<ref>{{Cite web |date=11 Julayi 2022 |title=zesco-to-earn-2bn-from-cec-deal |url=http://www.daily-mail.co.zm/zesco-to-earn-2bn-from-cec-deal/ |url-status=dead |access-date=13 Julayi 2022 |website=daily-mail.co.zm |archive-date=13 Julayi 2022 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220713143715/http://www.daily-mail.co.zm/zesco-to-earn-2bn-from-cec-deal/ }}</ref>
Mu Julayi 2022, pa Pa chiwonetsero cha 94th [https://acsz.co.zm/ Agricultural and Commercial] ku [[Lusaka]], mkulu wa ZESCO Victor Mapani adalengeza mapulani okhazikitsa malo ochitira [[Electric vehicle|electric vehicle]] [[EV charging|(EV) charging]] m'dziko lonselo kuti athandizire kusintha kwa ma EV.<ref>{{Cite web |last=Kalonda |first=Fanny |date=30 Julayi 2022 |title=zesco-to-deploy-ev-charging-stations-in-many-towns-mapani |url=https://zambianobserver.com/zesco-to-deploy-ev-charging-stations-in-many-towns-mapani/ |access-date=31 Julayi 2022 |website=zambianobserver.com}}</ref>
Mu Novembala 2024, Zambia idakumana ndi [[magetsi|kuzima kwa magetsi] m'dziko lonselo].<ref>{{Cite web |last=Mwarumbwa |first=Danai |date=2024-11-28 |title=Kuchepa kwa magetsi ku Zambia, Zimbabwe |url=https://www.cajnewsafrica.com/2024/11/28/more-power-setbacks-for-zambia-zimbabwe/ |access-date=2025-01-09 |website=CAJ News Africa |language=en-US}}</ref> Mu 2024, ZESCO inanena kuti yataya K5.1 miliyoni chifukwa cha kuwononga zomangamanga, kuphatikizapo K7.46 miliyoni chifukwa cha kuwonongeka kwa katundu mu Disembala yokha.<ref>{{Cite web |title=ZESCO Inanena Kuti Yataya K5.1 Miliyoni Chifukwa cha Kuwononga Zomangamanga |url=https://www.zambiamonitor.com/zesco-reports-k5-1-million-loss-due-to-infrastructure-vandalism/ |access-date=2025-08-11}}</ref> Dzikoli linakumananso ndi kutsika kwa magetsi kwa nthawi yayitali: lonjezo loyamba la Maola asanu ndi awiri a magetsi tsiku lililonse adachepetsedwa kufika pa maola asanu pofika pakati pa chaka cha 2025 pambuyo pa kuzimitsidwa kwa jenereta ya Maamba.<ref>{{Cite news |title=ZESCO yawonjezera kuchepetsedwa kwa magetsi pambuyo pa kuzimitsidwa kwa jenereta ya Maamba |url=https://diggers.news/local/2025/06/25/zesco-increases-load-shedding-by-2-hours-after-shut-down-of-maamba-generator/ |access-date=2025-08-11}}</ref> Pofuna kuthana ndi kusowa kwa magetsi, ZESCO idalamula 100 MW [[Malo Opangira Mphamvu ya Dzuwa a Chisamba|Chisamba Solar Power Chomera]] mu June 2025 ndipo adasaina ma PPA okwana 332 MWp ndi opanga odziyimira pawokha kuti amalizidwe pofika chaka cha 2026.<ref>{{Cite web |title=ZESCO yasayina ma PPA a solar a MWp 332 |url=https://zesco.co.zm/zesco_signs_ppas.php |access-date=2025-08-11}}</ref>
==Masiteshoni amagetsi==
{{Zowonjezera|Mndandanda wa malo opangira magetsi ku Zambia}}
*[[Kafue Gorge Lower Power Station|Kafue Gorge Lower]], 750 MW
*[[Kafue Gorge Upper Power Station|Kafue Gorge Upper]], 990 MW
*[[Kariba Power Station|Kariba North Bank]], 720 MW
*[[Kariba Power Station|Kariba North Bank Extension]], 360 MW
*[[Victoria Falls Power Station|Victoria Falls]], 108 MW
*[[Damu la Itezhi-Tezhi]], 120 MW
*[[Maamba|Maamba Collieries Thermal Power Station]], 300 MW
==Zolepheretsa==
Gridi ya dziko lonse ku Zambia imafikira madera ena okha mdzikolo. Mwachitsanzo, imathera {{convert|380|km|mi}} kuchokera kudera la Ikelenge lozungulira [[Kalene Hill]] kumpoto chakumadzulo. Pofika mu 2008, ZESCO inalibe mapulani opereka magetsi kudera lakutali chifukwa cha kuchuluka kwa magawo a eni ake. Poyankha, ntchito zina zazing'ono zachinsinsi zakhazikitsidwa, monga jenereta yamagetsi yamadzi ya [[Zengamina]] 700 kW.<ref name=NWZDT>{{cite web
|url=http://www.nwzdt.org/?page_id=22
|title=Zengamina Hydro Project
|publisher=North West Zambia Development Trust
|access-date=2011-12-16
|archive-date=23 Epulo 2022
|archive-url=https://web.archive.org/web/20220423080555/http://www.nwzdt.org/?page_id=22
|url-status=dead
}}</ref> Bungwe Lolamulira Mphamvu lalimbikitsa ndalama zachinsinsi popanga magetsi amadzi chifukwa cha kusowa kwa magetsi.<ref>{{cite journal
|url=http://www.erb.org.zm/press/publications/newsletters/NL-2rd-2008.pdf
|journal=The Energy Regulator
|year=2008|edition=SECOND
|title=ERB Yavomereza Misonkho ya Zengamina
|access-date=2011-12-16}}</ref> ZESCO yagwirizananso ndi [[Sinohydro|SinoHydro]], kampani yamagetsi yamadzi yoyendetsedwa ndi boma ku China, kuti iwonjezere gridi yamagetsi ya Zambia.<ref name=":43">{{Cite web |last1=Mafa |first1=Charles |last2=Mathiason |first2=Nick |date=26 June 2022 |title=Vuto la Ngongole la Zambia: Momwe Obwereketsa Akunja Alili ndi Mphamvu Zonse Pakubwezeretsa Chuma cha Dziko |url=https://www.financeuncovered.org/stories/zambia-sovereign-debt-crisis-zesco-economic-recovery |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20230922185913/https://www.financeuncovered.org/stories/zambia-sovereign-debt-crisis-zesco-economic-recovery |archive-date=22 Seputembala 2023 |access-date=13 Meyi 2024 |website=Finance Uncovered}}</ref>
Gawo limodzi mwa magawo atatu a ngongole za US$9.7 biliyoni ku Zambia ndi ngongole ku China, zomwe zikubweretsa nkhawa kuti dzikolo lidzayenera kupereka ulamuliro wa ZESCO ku China.<ref name=":72">{{Cite web |date=15 Disembala 2018 |title=Zambia Yakana White House Kuti China Ikutenga Mphamvu |url=https://www.reuters.com/article/us-zambia-economy-idUSKBN1OE0LD |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20231108005844/https://www.reuters.com/article/us-zambia-economy-idUSKBN1OE0LD |archive-date=8 Novembala 2023 |access-date=13 Meyi 2024 |agency=Reuters}}</ref> Amos Chanda, wolankhulira Purezidenti wa Zambia, adatsutsa zomwe ananena [[John Bolton|Mlangizi wa Chitetezo cha Dziko la US John Bolton]] mu 2018, ponena kuti ZESCO si chikole cha ngongole ya Zambia ku China.<ref name=":72" /> Komabe, ambiri akutsutsabe machitidwe a ZESCO obwereketsa, ponena kuti ngongole zomwe zikugwirizana nazo ndi chiopsezo chomwe chingachitike ku ulamuliro wa Zambia.<ref name=":43"/>
==Zolemba==
[[Category: Makampani osasinthika omwe adakhazikitsidwa mu 1970]]
hbv7sdwsq471f2csdnzuqszo56ij94w
Template:Tchulani webusaiti
10
9259
71843
2026-07-31T14:06:42Z
THE ONE PEOPLE
5273
Redirected page to [[Template:Cite web]]
71843
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Template:Cite web]]
et16bsmeox39ljqljfvw67nlcfw5m3p
Template:Cite report
10
9260
71844
2026-07-31T14:08:18Z
THE ONE PEOPLE
5273
Created page with "<includeonly>{{#invoke:citation/CS1|citation |CitationClass=report }}</includeonly><noinclude> {{documentation}} </noinclude>"
71844
wikitext
text/x-wiki
<includeonly>{{#invoke:citation/CS1|citation
|CitationClass=report
}}</includeonly><noinclude>
{{documentation}}
</noinclude>
fs19owa9dz9vn4e3ic0cogi85vev72c
First Quantum Minerals
0
9261
71845
2026-07-31T14:24:20Z
THE ONE PEOPLE
5273
Created page with "'''First Quantum Minerals''' ndi kampani ya [[migodi]] yokhala ku [[Canada|Canada]] komanso [[metal]] <ref>{{Cite web |title=About us |url=https://www.first-quantum.com/about-us/ |access-date=2026-06-24 |publisher=First Quantum Minerals Ltd.}}</ref> yomwe ntchito zake zazikulu zikuphatikizapo kufufuza, kukonza, ndi migodi. Chogulitsa chake chachikulu ndi [[mkuwa]], chomwe chimawerengera 82% ya ndalama zomwe zapezeka kuyambira mu 2025.<ref name=":0">{{Cite web |title=Firs..."
71845
wikitext
text/x-wiki
'''First Quantum Minerals''' ndi kampani ya [[migodi]] yokhala ku [[Canada|Canada]] komanso [[metal]] <ref>{{Cite web |title=About us |url=https://www.first-quantum.com/about-us/ |access-date=2026-06-24 |publisher=First Quantum Minerals Ltd.}}</ref> yomwe ntchito zake zazikulu zikuphatikizapo kufufuza, kukonza, ndi migodi. Chogulitsa chake chachikulu ndi [[mkuwa]], chomwe chimawerengera 82% ya ndalama zomwe zapezeka kuyambira mu 2025.<ref name=":0">{{Cite web |title=First Quantum 2025 Financial Statements |url=https://www.first-quantum.com/wp-content/uploads/2026/02/Q4-2025-FQM-Financial-Statements-FINAL.pdf}}</ref>
Masheya wamba a First Quantum alembedwa kuti agulitsidwe pa [[Toronto Stock Exchange]] ku [[Canada]] (chizindikiro "FM"). Mpaka chaka cha 2016, First Quantum idasunganso mndandanda wachiwiri pa [[London Stock Exchange]] (chizindikiro "FQM"), ku [[United Kingdom]].<ref>[http://www.londonstockexchange.com/exchange/news/market-news/market-news-detail/other/12834565.html Chidziwitso Choletsa Mndandanda wa First Quantum Minerals Ltd.] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20171222053205/http://www.londonstockexchange.com/exchange/news/market-news/market-news-detail/other/12834565.html |date=2017-12-22 }} ''[[Financial Conduct Authority]]'', yofalitsidwa: 31 Meyi 2016, yopezeka: 19 Disembala 2017</ref>
==Zolemba==
[[Category:Makampani opanga migodi ya mkuwa ku Canada]]
dvlca7zbdxe8i9ijco4wv06xyk29511
Msewu wa T3 (Zambia)
0
9262
71846
2026-07-31T14:46:02Z
THE ONE PEOPLE
5273
Created page with "'''T3''' ndi [[msewu waukulu]] ku [[Zambia]]. Msewuwu umayambira ku [[Kapiri Mposhi]] kudzera ku [[Ndola]], [[Kitwe]] ndi [[Chingola]] kupita ku [[Kasumbalesa, Zambia|Kasumbalesa]] pamalire ndi [[DR Congo]].<ref name=":3">{{Cite web |title=Roads and Road Traffic Act {{!}} National Assembly of Zambia |url=https://www.parliament.gov.zm/node/1492 |access-date=2022-06-27 |website=www.parliament.gov.zm}}</ref> Njira yonseyi ndi [[toll road]].<ref name=":1">{{Cite web|title=NR..."
71846
wikitext
text/x-wiki
'''T3''' ndi [[msewu waukulu]] ku [[Zambia]]. Msewuwu umayambira ku [[Kapiri Mposhi]] kudzera ku [[Ndola]], [[Kitwe]] ndi [[Chingola]] kupita ku [[Kasumbalesa, Zambia|Kasumbalesa]] pamalire ndi [[DR Congo]].<ref name=":3">{{Cite web |title=Roads and Road Traffic Act {{!}} National Assembly of Zambia |url=https://www.parliament.gov.zm/node/1492 |access-date=2022-06-27 |website=www.parliament.gov.zm}}</ref> Njira yonseyi ndi [[toll road]].<ref name=":1">{{Cite web|title=NRFA|url=http://nrfa.org.zm/nrtp-phase-ii/|access-date=2021-12-01|language=en}}</ref>
Mu Kapiri Mposhi, T3 imalumikizana ndi [[T2 Road (Zambia)|T2]] kupita ku [[Lusaka]], zomwe zimapangitsa kuti ikhale gawo la njira yolumikizirana pakati pa likulu la Zambia ndi DR Congo.<ref name=":3" />
T3 ndiye njira yayikulu yodutsa ku [[Copperbelt Province]], yodutsa 4 ndikudutsa tawuni imodzi mwa 10 zazikulu m'chigawochi. Ndi mgwirizano waukulu pakati pa Kapiri Mposhi ndi matauni a [[North-Western Province, Zambia|North-Western Province]] ku Zambia.<ref name=":3" />
T3 ndi gawo lonse la [[Trans-African Highway network]] 9 kapena [[Beira-Lobito Highway]], yomwe imalumikiza [[Beira, Mozambique|Beira]] ku [[Mozambique]] ndi [[Lobito]] ku [[Angola]].<ref name=":16">{{Cite web |date=February 1988 |title=Publication: Beira-Lobito Trans -Southern African highway ( TSAH) |url=https://repository.uneca.org/entities/publication/71f0e3d4-d17e-540d-a075-3494dc7bbf90 |access-date=2025-07-09 |website=repository.uneca.org}}</ref> T3 ndi gawo la [[Walvis Bay-Ndola-Lubumbashi Development Road]].<ref name=":17">{{Cite web |date=2024-01-24 |title=Zambia yavomereza mgwirizano wa tripartite corridor - New Era |url=https://neweralive.na/zambia-ratifies-tripartite-corridor-agreement-2/ |access-date=2024-08-24 |language=en-US}}</ref><ref name=":18">{{Cite web |date=2022-03-26 |title=Walvis Bay-Ndola-Lubumbashi Development Corridor ikulimbana ndi mavuto |url=https://www.namibian.com.na/walvis-bay-ndola-lubumbashi-development-corridor-tackles-challenges-2/ |access-date=2024-08-24 |website=The Namibian |language=en-GB}}</ref><ref name=":19">{{Cite web |last=Heita |first=Julia |date=2022-03-28 |title=Kukonza Walvis Bay-Ndola-Lubumbashi Corridor Ndikofunikira |url=https://www.thevillager.com.na/news/2022/fixing-walvis-bay-ndola-lubumbashi-corridor-is-a-must/ |access-date=2024-08-24 |website=The Villager Newspaper |language=en-ZA}}</ref> T3 ndi gawo la mgwirizano waukulu pakati pa DR Congo ndi mayiko akum'mwera ndi kum'mwera chakum'mawa, monga [[Malawi]], [[Namibia]], [[Botswana]], [[Mozambique]], [[Zimbabwe]] ndi [[South Africa]]. Zotsatira zake, misewu yomwe imapanga T3 nthawi zambiri imakhala yotanganidwa kwambiri mbali zonse ziwiri (makamaka ndi magalimoto akuluakulu).<ref name=":15">{{Cite news |date=12 Julayi 2022 |title=Congo ikukonzekera kukulitsa malo oimikapo magalimoto a m'malire pamene magalimoto a migodi akupitilira mizere ya makilomita 60 |url=https://www.reuters.com/world/africa/congo-plans-border-post-expansion-mining-trucks-endure-up-60-km-queues-2022-07-12/ |access-date=24 Ogasiti 2024 |work=Reuters}}</ref>
==Zolemba==
[[Category:Misewu ku Zambia]]
g6q6bym6xuzft38s1wi0e8n0hfsywxy