Wikipedia
pagwiki
https://pag.wikipedia.org/wiki/Arapan_ya_Bolong
MediaWiki 1.47.0-wmf.3
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Dagupan
0
7550
79785
79667
2026-05-25T23:52:55Z
DWCR News
9938
/* Saray radio */
79785
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox location}}
Say '''{{PH wikidata|name}}''' et {{PH wikidata|income_class}} ed luyag na {{PH wikidata|province}}, [[Filipinas]]. Unong ed {{wikidata|qualifier|single|P1082|P585}} census, say populasyon to et {{PH wikidata|population_total}} totoo tan {{PH wikidata|household}} abong. Walay kabaleg tan sukat to ya {{PH wikidata|area}} sq. km. Say zip code to et {{PH wikidata|postal_code}}.
[[File:Dagupan Pangasinan 2.JPG|thumb|288px|right|Perez Boulevard]]
==So awaran==
diad Seytembre 16, 2024. Audiovisual Communicators, Inc. saray estasiyon diad FM DZKJ 99.1 Radyo Sincero Dagupan ed DWDC-AM ya Meganorth Pharma Distributon Inc. ya Cedemed Pharma Distributor
==Saray barangay==
{{columns-list|colwidth=15em|
* Bacayao Norte
* Bacayao Sur
* Barangay II (Nueva)
* Barangay IV (Zamora)
* Bolosan
* Bonuan Binloc
* Bonuan Boquig
* Bonuan Gueset
* Calmay
* Carael
* Caranglaan
* Herrero
* Lasip Chico
* Lasip Grande
* Lomboy
* Lucao
* Malued
* Mamalingling
* Mangin
* Mayombo
* Pantal
* Poblacion Oeste
* Barangay I (T. Bugallon)
* Pogo Chico
* Pogo Grande
* Pugaro Suit
* Salapingao
* Salisay
* Tambac
* Tapuac
* Tebeng
}}
== Demograpiko ==
{{Populasyon}}
== Saray Medya ==
=== Saray radio ===
*DZJT 621 kHz ME Radio (Audiovisual Communicators, Inc. at Capitol Broadcasting Center) relay
*DZOP (Dating DZRD) 981 kHz (Kapartner Broadcasting Production Corporation)
*DWMF 1017 kHz (Audiovisual Communicators, Inc.)
*DWOJ 1377 kHz Radyo Patrol Dagupan (Philippine Collective Media Corporation)
*107.1 XFM (DWGK; Audiovisual Communicators, Inc. Yes2Health Broadcasting Network)
== Saray reperensiya ==
{{Reflist}}
==Saray gawing ed labas==
* [https://www.philatlas.com/ PhilAtlas.com]
* [https://web.archive.org/web/20120413163013/http://www.nscb.gov.ph/activestats/psgc/default.asp Philippine Standard Geographic Code]
* [https://web.archive.org/web/20161010201809/http://www.blgs.gov.ph/lgpmsv2/cmshome/index.php?pageID=23 Local Governance Performance Management System]
* {{PH wikidata|website}}
{{Pangasinan}}
[[Category:Saray siyudad na Filipinas]]
t7ocvkcrewa48qg88zacaykcpd0k3nk
Nicolas II
0
13606
79786
77768
2026-05-26T03:31:19Z
Well very well
10009
most probably fake -- see [[ru:ВП:Форум/Общий#Голос царя Николая II]] for more details
79786
wikitext
text/x-wiki
Si '''Nicolas II''' (Nikolai Alexandrovich Romanov; 18 Mayo [O.S. 6 Mayo] 1868 – 17 Hulyo 1918) so unor ya Emperador na [[Russia]] manlapu nen 1894 ya anggad impan-abdikasyon to nen Marso 1917.
{{Infobox person
|name=Nicolas II|image=Nicholas II by Boissonnas & Eggler c1909.jpg|caption=Nicholas II nen 1909
|father=[[Alexander III of Russia]]|mother=[[Maria Feodorovna (Dagmar of Denmark)|Maria Feodorovna]]|birth_date={{OldStyleDateNY|18 May|6 May}} 1868|birth_place=[[Alexander Palace]], [[Tsarskoye Selo]], [[Russian Empire]]|death_date={{Death date and age|1918|7|17|1868|5|18|df=y}}|death_place=[[Ipatiev House]], [[Yekaterinburg]], [[Russian Soviet Federative Socialist Republic|Russian SFSR]]
|signature=Nicholas II Signature.svg}}
Nen 1914, sikatoy angidaulo ed Russia pian onloob ed [[Guerra Mundial I]], balet ta ag-agawa na Russia so guerra tan baleg so kairapan a resulta na satan. Satan so angitonton ed inkaderal na monarkiya diad [[Russian Revolution]] nen 1917.<ref>{{Cite web|url=http://www.eyewitnesstohistory.com/nicholas.htm|title=The Execution of Tsar Nicholas II, 1918|website=www.eyewitnesstohistory.com|access-date=2018-08-17}}</ref> Sikatoy nan-abdicate (tinmunda a Tsar) nen Marso ed saman a taon. Sikato tan say pamilya to so apriso ed abung da. Nen Hulyo 17, 1918, si Nicholas, say asawa to, tan saray anak da so pinatey na sakey a firing squad, unong ed ganggan na balon gobierno na saray [[Bolshevik]]. Nen 1981, say Tsar tan say pamilya to so ginawan Santo na Russian Orthodox Church. Nen 1990, saray pukel na Tsar tan say pamilya to so aromog ed katakelan tan niponpon ed St. Petersburg nen 1998.<ref>{{cite web|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/133725.stm|accessdate=2015-12-22|title=Romanovs laid to rest|publisher=[[BBC News]]}}</ref>
==Saray reperensiya==
{{reflist}}
05fdybw5owqhjt2kgslnuv2wpahuhjd
Pangasinan Polytechnic College
0
13889
79787
79766
2026-05-26T06:53:36Z
Lunaticks
9928
/* */
79787
wikitext
text/x-wiki
Say Pangasinan Polytechnic College et niletneg nen Pebrero 2023 diad panangidaulo nen Gobernador Ramon Guico III. Say getma to et pian makapawala na saray estudyante ya akasentro ed sarayan lawak: Public Policy and Governance, Agri-business, Human Development, Creativity and Design.
https://www.pangasinan.gov.ph/ppc-admission-test-2026-now-open/
Opisyal ya nanlukas ya oportyunidad so PPC nen bulan ya Hulyo taon 2024, ya anggad natan et nepeg iran untatanggap na estudyante, natan say bilang na estudyante ya pormal san opisyal ya akaloob ay wadyad bilang ya aga unlalampas ed limanlasos kada departamento, natan ya taon 2026, walay apatiran batsileyer ya programa.
Say Bisyon san Misyon na PPC
Say BISYON na '''Pangasinan Polytechnic College''' et no kasabi na taon 2031, saray manag aral san buon eskwelaan et maging “''NEXUS''” parad pagbabago, komunidad, san kayarian ed panaglikha makasengeg ed sining.
Say MISYON na '''Pangasinan Polytechnic College''' et Manlikha na Pandaigdig ya Talento tan Lider ed saray lawak na siyensiya, teknolohiya, kultura, tan sining.
Mangaway epekto ed baley panamegley na makapanguman tan makapangilaktip ya edukasyon.
'''Say Core Values na PPC (C.A.R.E.S)'''
'''C'''ollaboration, '''A'''gility, '''R'''esilience, '''E'''xcellence, '''S'''ervice
'''Say Goals na PPC (S.P.A.C.E.E.E)'''
•'''S'''trengthen ecosystem of training and life-long learning in Pangasinan S.P.A.C.E.E.E.
•'''P'''rovide enabling learning environment.
•'''A'''dvance applied research on innovative and industry-appropriate technology.
•'''C'''reate innovative and industry-relevant programs.
•'''E'''nrich holistic student and learner's life.
•'''E'''nsure effective, efficient, and responsive governance.
sb05ayou0gphpp21r993j75lmtjm895
Lingayen Airport
0
13890
79778
79670
2026-05-25T14:11:40Z
Rodirick 28
9951
/* Translated english to pangasina*/
79778
wikitext
text/x-wiki
Saya so niklasipika bilang sakey ya airport na komunidad na Civil Aviation Authority of the Philippines . Say airport et impaalagey na saray Amerikano nen 1945.
Agawa itan a mahalaga a pasen para ed panaayag tan panagserbi na saray eroplano, lalo la nen panahon ya gera. Anggad natan, say airport et manlingkor bilang sakey ya komunidad a paliparan ya makatulong ed san saray aktibidad na gobyerno.
53xljcaaf8dp9fz63c1pfpy3dw81sx3
Milkfish
0
13906
79777
79693
2026-05-25T14:03:09Z
Pressciouss
9925
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1354921185|Milkfish]]"
79777
wikitext
text/x-wiki
{{Speciesbox|name=Milkfish|fossil_range={{Fossil range|63|0|refs=<ref name=GC25>{{Cite journal|last1=Guadarrama |first1=A. |last2=Cantalice |first2=K. M. |title=Two contemporaneous morphs of fossil ''Chanos'' Lacepède, 1803 (Gonorynchiformes, Chanidae) from Paleocene (Danian) outcrops near Palenque (Mexico) revealed by geometric morphometrics indicate conservatism in milkfishes after the K/Pg boundary |year=2025 |journal=PLOS ONE |volume=20 |issue=3 |at=e0313912 |doi=10.1371/journal.pone.0313912 |pmid=40043070 |pmc=11882075 |doi-access=free }}</ref>}}[[Early Paleocene]]–present|status=LC|status_system=IUCN3.1|status_ref=<ref name=iucnredlist>{{cite iucn |author=Freyhof, J. |author2=Sparks, J.S. |author3=Kaymaram, F. |author4=Feary, D. |author5=Bishop, J. |author6=Al-Husaini, M. |author7=Almukhtar, M. |author8=Hartmann, S. |author9=Alam, S. |author10=Al-Khalaf, K. |date=2019 |title=''Chanos chanos'' |volume=2019 |article-number=e.T60324A151598011 |doi=10.2305/IUCN.UK.2019-2.RLTS.T60324A151598011.en |access-date=7 January 2025}}</ref>|image=Chanidae - Chanos chanos.JPG|image_caption=[[French Polynesia]]|image2=Milkfish (Chanos chanos) locally called 'bangus' in a Philippine market.jpg|image2_caption=Milkfish (locally ''bangús'') in a [[Philippine]] [[fish market]]|genus=Chanos|parent_authority=[[Bernard Germain Étienne de la Ville, Comte de Lacépède|Lacépède]], 1803|display_parents=2|species=chanos|authority=([[Peter Forsskål|Forsskål]], 1775)|synonyms=*''Butirinus argenteus'' <small>[[Thomas C. Jerdon|Jerdon]], 1849</small>
*''Butirinus maderaspatensis'' <small>Jerdon, 1849</small>
*''Chanos arabicus'' <small>[[Bernard Germain de Lacépède|Lacepède]], 1803</small>
*''Chanos chloropterus'' <small>[[Achille Valenciennes|Valenciennes]], 1847</small>
*''Chanos cyprinella'' <small>Valenciennes, 1847</small>
*''Chanos gardineri'' <small>[[Charles Tate Regan|Regan]], 1902</small>
*''Chanos indicus'' <small>([[Johan Coenraad van Hasselt|van Hasselt]], 1823)</small>
*''Chanos lubina'' <small>Valenciennes, 1847</small>
*''Chanos mento'' <small>Valenciennes, 1847</small>
*''Chanos mossambicus'' <small>([[Wilhelm Peters|Peters]], 1852)</small>
*''Chanos nuchalis'' <small>Valenciennes, 1847</small>
*''Chanos orientalis'' <small>Valenciennes, 1847</small>
*''Chanos salmoneus'' <small>([[Johann Reinhold Forster|Forster]], 1801)</small>
*''Chanos salmonoides'' <small>Günther, 1879</small>
*''Cyprinus pala'' <small>[[Georges Cuvier|Cuvier]], 1829</small>
*''Cyprinus palah'' <small>(Cuvier, 1829)</small>
*''Cyprinus tolo'' <small>Cuvier, 1829</small>
*''Leuciscus palah'' <small>Cuvier, 1829</small>
*''Leuciscus salmoneus'' <small>(Forster, 1801)</small>
*''Leuciscus zeylonicus'' <small>[[Edward Turner Bennett|Bennett]], 1833</small>
*''Lutodeira chanos'' <small>([[Peter Forsskål|Forsskål]], 1775)</small>
*''Lutodeira chloropterus'' <small>(Valenciennes, 1847)</small>
*''Lutodeira indica'' <small>van Hasselt, 1823</small>
*''Lutodeira mossambica'' <small>Peters, 1852</small>
*''Lutodeira mossambicus'' <small>Peters, 1852</small>
*''Lutodeira salmonea'' <small>(Forster, 1801)</small>
*''Mugil chanos'' <small>Forsskål, 1775</small>
*''Mugil salmoneus'' <small>Forster, 1801</small>}}
Say '''bangus''' ( '''''Chanos chanos''''' ) et sakey a klase na ray-finned ya sira ya naalmo ed interon Indo-Pacific . Saya so saksakey ya mabilay a klase ed pamilya na Chanidae, tan saksakey a mabilay a membro na genus a '''''Chanos''''' . <ref name="CoF">{{Cite web|url=http://researcharchive.calacademy.org/research/Ichthyology/catalog/SpeciesByFamily.asp|title=Catalog of Fishes|editor=Eschmeyer, W. N.|date=4 January 2016|publisher=California Academy of Sciences|access-date=25 January 2016}}</ref> Say apasakey ya ngaran na siensia ( tautonym ) et nanlapud Griegon khanos ( χάνος 'sangi'). Sikaray akagrupo ed order naGonorhynchiformes tan pinakaasingger iran kanayon na Osariophysi — sira ed malinis a danum ya singa carps, catfish, tan loaches .
mfr55h4lnk6997ik55juzr57f4bo569
Sapin-sapin
0
13950
79779
2026-05-25T14:17:41Z
Pressciouss
9925
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1322542958|Sapin-sapin]]"
79779
wikitext
text/x-wiki
Say sapin-sapin et sakey a nanpatong-patong a panamis ya gawa ed malagkit tan tabol ya luton Pilipino. Nagagawa itan nanlapo ed belas ya arina, gata, masamit, danum, pampalasa tan pampakulay. Kasanayan a nayayapwan itan na latik odino kinudkod a niyog tan arum nin toppings. Kilala so panamis gapo ed saray patong-patong to, ya balang sakey et nanduruma so kolor to.
j20scel0m9ncw5pewi750pjs0aaj9uz
Estatua nen St. Vincent Ferrer
0
13951
79780
2026-05-25T14:22:54Z
Aynatm16
9993
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1350127576|St. Vincent Ferrer Statue]]"
79780
wikitext
text/x-wiki
Say baley na [[Bayambang]] nen 2014 so nagmaliw ya kabkabat ed pangiletneg na sankatageyan ya eskultura ed mundo. Binirbir na Guinness World Records so agawaan kayari na indaulo na lokal a gobierno ed panagparaan na 8 kilometers (5.0 mi) barbeque bilang kabiangan na selebrasyon na koma-400 ya anibersaryo na inkiletneg na baley. Say munisipyo na Bayambang et nanplanon mangiletneg na komaduan world record tan inmuna et inkonsidera dan luksuan so world record parad sankarakelan ya bilang na sky lanterns ya inpatikyab na [[Siyudad na Iloilo|Iloilo City]] ya akanengneng na 18,000 ya parol. Implano na gobierno na Bayambang ya mangipalupad na 40,000 ya sky lanterns nen 2016 balet ta inekal iratan ya plano kayari ya insebel na Department of Environment and Natural Resources so ontan ya aktibidad diad Pilipinas lapud kapagaan ed kaliberliber.
Say baley na [[Bayambang]] nen 2014 so nagmaliw ya kabkabat ed pangiletneg na sankatageyan ya eskultura ed mundo. Binirbir na Guinness World Records so agawaan kayari na indaulo na lokal a gobierno ed panagparaan na 8 kilometers (5.0 mi) barbeque bilang kabiangan na selebrasyon na koma-400 ya anibersaryo na inkiletneg na baley. Say munisipyo na Bayambang et nanplanon mangiletneg na komaduan world record tan inmuna et inkonsidera dan luksuan so world record parad sankarakelan ya bilang na sky lanterns ya inpatikyab na [[Siyudad na Iloilo|Iloilo City]] ya akanengneng na 18,000 ya parol. Implano na gobierno na Bayambang ya mangipalupad na 40,000 ya sky lanterns nen 2016 balet ta inekal iratan ya plano kayari ya insebel na Department of Environment and Natural Resources so ontan ya aktibidad diad Pilipinas lapud kapagaan ed kaliberliber. <ref name="pna">{{Cite news|last=Yparraguirre|first=Liwayway|title=Pangasinan's statue is world’s tallest bamboo sculpture|url=https://www.pna.gov.ph/articles/1066754}}</ref>
4jk1nnnm80sa5yc2xx93xlff6oepo8c
79781
79780
2026-05-25T14:23:11Z
Quinlan83
7111
Fix
79781
wikitext
text/x-wiki
Say baley na [[Bayambang]] nen 2014 so nagmaliw ya kabkabat ed pangiletneg na sankatageyan ya eskultura ed mundo. Binirbir na Guinness World Records so agawaan kayari na indaulo na lokal a gobierno ed panagparaan na 8 kilometers (5.0 mi) barbeque bilang kabiangan na selebrasyon na koma-400 ya anibersaryo na inkiletneg na baley. Say munisipyo na Bayambang et nanplanon mangiletneg na komaduan world record tan inmuna et inkonsidera dan luksuan so world record parad sankarakelan ya bilang na sky lanterns ya inpatikyab na [[Siyudad na Iloilo|Iloilo City]] ya akanengneng na 18,000 ya parol. Implano na gobierno na Bayambang ya mangipalupad na 40,000 ya sky lanterns nen 2016 balet ta inekal iratan ya plano kayari ya insebel na Department of Environment and Natural Resources so ontan ya aktibidad diad Pilipinas lapud kapagaan ed kaliberliber.
Say baley na [[Bayambang]] nen 2014 so nagmaliw ya kabkabat ed pangiletneg na sankatageyan ya eskultura ed mundo. Binirbir na Guinness World Records so agawaan kayari na indaulo na lokal a gobierno ed panagparaan na 8 kilometers (5.0 mi) barbeque bilang kabiangan na selebrasyon na koma-400 ya anibersaryo na inkiletneg na baley. Say munisipyo na Bayambang et nanplanon mangiletneg na komaduan world record tan inmuna et inkonsidera dan luksuan so world record parad sankarakelan ya bilang na sky lanterns ya inpatikyab na [[Siyudad na Iloilo|Iloilo City]] ya akanengneng na 18,000 ya parol. Implano na gobierno na Bayambang ya mangipalupad na 40,000 ya sky lanterns nen 2016 balet ta inekal iratan ya plano kayari ya insebel na Department of Environment and Natural Resources so ontan ya aktibidad diad Pilipinas lapud kapagaan ed kaliberliber. <ref name="pna">{{Cite news|last=Yparraguirre|first=Liwayway|title=Pangasinan's statue is world’s tallest bamboo sculpture|url=https://www.pna.gov.ph/articles/1066754}}</ref>
rvx27vvtoshrlsgchbcrcwobb5uh0zv
Sual Power Station
0
13952
79782
2026-05-25T15:05:28Z
Aynatm16
9993
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1319535224|Sual Power Station]]"
79782
wikitext
text/x-wiki
'''Say Sual Power Station''' et 1,200-MW ya coal-fired power station ya akaletneg
asingger na [[Lingayen Gulf]] diad [[Sual|Sual, Pangasinan]], [[Filipinas]] .
Say coal-fired power station et kayarian na Team Energy, sakey a kompanya ya inletneg bilang pankakasakey na Marubeni Corporation tan Tokyo Electric Power Corporation . Say San Miguel Energy Corporation so independentin power producer administrator (IPPA) na pasilidad manlapu nen 2009.
j5loopooojdw929jc0dttphzk3ngu4c
79783
79782
2026-05-25T15:05:55Z
Quinlan83
7111
Fix
79783
wikitext
text/x-wiki
'''Say Sual Power Station''' et 1,200-MW ya coal-fired power station ya akaletneg
asingger na [[Lingayen Gulf]] diad [[Sual|Sual, Pangasinan]], [[Filipinas]] .
Say coal-fired power station et kayarian na Team Energy, sakey a kompanya ya inletneg bilang pankakasakey na Marubeni Corporation tan Tokyo Electric Power Corporation . Say San Miguel Energy Corporation so independentin power producer administrator (IPPA) na pasilidad manlapu nen 2009.
6p6coev89i51dem5dd5f28i9ofvvv86
Say Saint Raymond of Peñafort Parish Church (Mangatarem)
0
13953
79784
2026-05-25T15:58:59Z
Colleenii
10005
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1354505892|Saint Raymond of Peñafort Parish Church (Mangatarem)]]"
79784
wikitext
text/x-wiki
'''Say Saint Raymond of Peñafort Parish Church''', ya kabkabat bilang '''Mangatarem Church''', et sakey a simbaan na Romano Katoliko ya walad baley na Mangatarem ed Pangasinan, Pilipinas. Saya so walad silong na hurisdiksyon na Diocese of Alaminos. Inmunan inletneg iya bilang sakey a bisita na San Carlos tan nagmaliw ya independentin parokya nen 1835. Inawat na saray Dominican so administrasyon na Mangatarem nen 1837.
Si Father Joaquin Perez so angipaalagey na simbaan a gawad kiew tan kombento a gawad laryo manlapud 1835 anggad 1844 (182 taon lay apalabas) balet parehon apoolan nen 1862. Say pundasyon na kaplesan ya simbaan et inletneg nen Padre Manuel Alvarez del Manzano. Intuloy nen Padre Suarez anggad 1875. Asumpal nen Padre Vicente Iztequi so simbaan tan impaalagey to so kaplesan ya kombento manlapud 1875 anggad 1886 (140 taon lay apalabas).
[[File:MangataremChurchjf7698_13.JPG|left|thumb|Diad loob na simbaan nen 2013]]
Say simbaan et mangipapatnag na estilo na arkitektura nen Early Renaissance. Simpli so arap to tan abeba so pediment to. Say tagey tan leksab a lebel et naapag na singa dentil iran elemento. Saray niches, bintana, tan puerta so mamaekal ed inka-pankakasakey na simplin arap.<gallery>
File:MangataremChurchjf7620_15.JPG|alt=Church outer walls, dome, and clerestories| Saray padir ed paway na simbaan, simboryo, tan clerestories
File:MangataremChurchjf7594_13.JPG|alt=Facade detail| Detalye na arap
File:MangataremChurchjf7724_01.JPG|alt=Church interior from the chancel| Say loob na simbaan manlapud chancel
File:MangataremChurchjf7724_16.JPG|alt=Niche in one of the transepts| Niche ed sakey ed saray pakpak na simbahan
File:MangataremChurchjf7646_14.JPG|alt=Church lectern and sanctuary| Patungan ng basa tan santuaryo na simbaan
</gallery>{{Reflist}}
#
t0x2bvpwtuvzsie9wp1kcs9fpgplbp9