Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.39.0-wmf.26
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Kòrsou
0
5
90977
90367
2022-08-28T20:15:53Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante}}
{{Infopais
|nomber_nativo = ''Kòrsou''
|nomber_propio = Kòrsou
|nomber_komun = Kòrsou
|imagen_bandera = Flag of Curaçao.svg
|imagen_mapa = Curacao in its region.svg
|imagen_wapen = Curacao wapen.svg
|himno_nashonal = [[Himno di Kòrsou]]
|kapital = [[Willemstad]]
|stat_mas_grandi = [[Willemstad]]
|idiomanan_ofisial = [[Papiamentu]] desde 2007, [[Hulandes]], [[Ingles]]
|forma_di_gobernashon = [[Democracia parlamentario|Demokrasia parlamentario]]<br />[[Monarkia constitucional|Monarkia konstitushonal]]
|titulonan_kabesantenan = <br />- [[Monarkia hulandes|Rei]]<br />- [[Gobernador]]<br />- [[Lista di prome ministro di Kòrsou|Promé minister]]
|nombernan_kabesantenan = [[Rey Willem-Alexander|Willem-Alexander]]<br />[[Lucille George-Wout]]<br />[[Gilmar Pisas]]
|tipo_di_soberania = Pais den [[Reino Hulandes]]
|eventonan_di_fundashon = [[Statuut pa e Reino Hulandes|Statuut]]
|fechanan_di_fundashon = <br />10 òktober 2010
|area = 444
|rango_area = n/a
|persentahe_awa = n/a
| pop_aproksima = 160,337 (CBSC 2017)
| ana_kalkulashon_di_pop = 2017
| rango_populashon = di 179
| densidat_pop = 361
| rango_densidat_pop = di 38
|pop_segun_senso =
|ana_di_senso =
|moneda = [[Florin Antiano]]
|kodigo_moneda = ANG
|zona_di_tempu =
|utc_offset = -4
|kodigo_tld = .cw
|kodigo_pa_yama = 5999
|nota =
}}
'''Kòrsou''' (òf '''Curaçao''') ta un [[isla]] i un pais den [[Reino Hulandes]] den parti zùit di [[Laman Karibe|Karibe]] for di e kosta di [[Venezuela]]. E isla ta esun mas grandi i mas populá di e tres [[islanan ABC]] (ta para pa [[Aruba]], [[Boneiru]]). Kòrsou su kapital ta [[Willemstad]]. Kòrsou a haña su Status Aparte huntu ku Sint Maarten, riba 10 di òktober 2010. E sobrá di e islanan, ku ta Boneiru, Saba i St Eustatius ta munisipio di Hulanda, asina yamá islanan-BES.
Kòrsou tin un area di 444 km2 (171 mia²). Den e senso di Antias Hulandes di 2001, e poblashon tabata 130.627 habitante, lokual ta nifiká un densidat di poblashon di 294 habitante pa kilometer kuadrá. Den 2017 e poblashon tabata aproksimadamente 160.337 habitante.
== Geografía ==
Kòrsou ta konosí pa su [[ref di koral]] ku ta hasi'é un lugá ekselente pa '[[Sambuyamentu|sambuyá]]'. E lamannan na parti zùit tin hopi lugá popular pa sambuyá. Un karakterístika eksepshonal di Kòrsou ta ku e fondo di laman ta kai hundu den algun shen pia (menos ku shen meter) for di kosta, anto por yega e ref fasilmente sin boto. Nan sa yama e kaminda unda e fondo di laman ta bira hundu e "blue edge" na ingles. Laman fuerte y falta di laman santu ta hasi e kosta nort di Kòrsou peligroso pa landa i sambuyá, pero sambuyádónan avansá sa bai ku boto si kondishonnan permití. E kosta zùit ta hopi diferente y ta ofresé awa remarkabelmente trankil. E kosta di Kòrsou tin yen bahia y boka, hopi di nan bon pa ankramentu. Orkan no sa pasa riba Kòrsou y e tin un klima semi-árido, manera savana. Kòrsou su flora ta otro for di vegetashon típiko di isla tropikal y e ta mas manera esei di parti zùit-ost di Merka. Varios forma di [[datu]], mata ku sumpiña y mata ku ta keda bèrdè henter aña ta prevalente. E punto mas haltu di Kòrsou ta e [[Seru Kristòfel]] na 375 meter, na parti nort-wèst di e isla. Esaki ta den e parke reservá, [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]], ku por eksplora ku outo, baiskel, kabai òf na pia. Tin diferente ruta ku por sigui. Kòrsou tin hopi kaminda ku bo por marcha òf kana. Tin e [[saliña]]nan, unda [[flamingo]] ta bai pa sosegá y kome y 25 kilometer zùit-ost di Kòrsou tin e isla chikitu [[Klein Curacao]].
[[File:Curacao.jpg|thumb|Kòrsou]]
== Historia ==
[[File:curacao_rooi_katootje.jpg|thumb|Groot Davelaar]]
E habitantenan original di Kòrsou tabata e indígenanan [[Aruaka]].
E promé [[Oropa|europeonan]] ku a mira e isla tabata miembronan di un ekspedishon spañó, bou di [[Alonso de Ojeda]] den aña [[1499]].
E [[Spaña|spañónan]] a desimá e Aruakanan. E h[[Hulanda|ulandesnan]] a okupá e isla na aña [[1634]]. [[West-Indische Compagnie]] (WIC) a establesé Willemstad riba kantu di Schottegat. E promé, kolonista a ignorá Kòrsou pasombra e tabata falta hopi kos ku tabata interesá nan, manera depósitonan di [[oro]]. Sinembargo, e [[haf natural]] di Willemstad a proba di ta un lugá ideal pa hasi negoshi. [[Komersio]] i [[transportashon di karga riba barcu|transportashon di karga riba barku]] a bira e aktividadnan ekonómiko mas importante di Kòrsou, asina Kòrsou a bin hunga un ròl importante den un di e retnan internashonal di negoshi mas kompliká den historia: e [[negoshi di katibu atlántiko]]. [[West-Indische Compagnie|WIC]] a hasi Kòrsou un sentro pa negoshi di katibu na aña [[1662]]. <ref>"Historia di Kòrsou" - Sitio ofishal di Gobiernu di Kòrsou. </ref> Komersiantenan hulandes a trese [[katibu]] for di [[Afrika]] na un lugá yamá [[Asiento]] (den área di Refineria Isla). Dj'ei nan a bende e katibunan i a hiba nan via barku na varios destinashon den Sur-Amerika i den karibe. Gran kantidat di katibu tabata wòrdu bendé akinan durante e periodo mas prosperoso di e negoshi. Mas despues e inglesnan i e fransesnan a okupá e isla pa un periodo kòrtiku. Kontribuyendo na e meskla di idiomanan riba e isla. E hulandesnan a [[Emansipashon|abolí]] e sistema di [[sklabitut]] na aña [[1863]]. Kòrsou su arkitektura ta un meskla di varios estilo kolonial hulandes i spañó. E varios otro edifisionan históriko den i rònt di Willemstad a logra buta e siudat riba [[UNESCO]] su lista di [[herensia mundial]]. E isla ta yen di landhùis i kas di palu di maishi. Hopi di nan tabata restorá i hende por bishitá nan. Despues di abolishón di [[sklabitut]] a bin un temporada di difikultat ekonómiko, ku a pone hopi hende di Kòrsou bai biba afó, manera [[Cuba]] unda nan a traha riba plantashi di súku.
Ora a deskubrí zeta na Venezuela na aña [[1914]], e suerte di Kòrsou a kambia drástikamente. [[Royal Dutch Shell]] (promé ku esei: Koninklijke Shell Groep) i e gobièrnu hulandes a traha un refineria ekstensivo riba e sitio bieu di Asiento, unda a bende katibu antes, ku a trese hopi trabou pa un gran parti di e poblashon di e isla, i a pone ku hopi hende djafó a bin biba akinan pa haña trabou tambe. Kòrsou tabata e lugá ideal pa e refineria pasombra e tabata leu for di e desorden sosial i sivil di gran parti di Sur Amérika, pero basta serka di e depositonan di zeta di e [[Lago di Maracaibo]]. Tambe e tin un ekselente haf natural ku por akomodá [[tanker]] grandi. E kompania a trese un pida rikesa na e isla. Hopi kas tabata trahá i Willemstad a haña un infrastruktura ekstensivo. Sinembargo, despues di tempu a bin differensianan grandi entre gruponan soshal di Kòrsou. Disatisfakshon y tension entre gruponan soshal a resultá na protestanan grandi riba [[Trinta di Mei|30 di mei]], [[1969]]. E desorden sivil a kousa un [[movementu sosial]] ku a pone ku e poblashon lokal a haña mas influenza den e proseso polítiko. Turismo tambe a desaroyá i ku ''winst belasting'' abou, hopi kompania por a establesé nan mes akinan pa evitá reglanan rigoroso di otro pais. Den añanan 1980 Royal Shell a bende e refineria i aworaki [[PDVSA]] ta hür e serka gobièrnu di Kòrsou. E ultimo añanan aki Kòrsou ta purbando di kapitalisá riba su historia i herensia úniko pa turismo sigui ekspandé.
[[File:Punda_otrabanda.jpg|thumb|Willemstad|center|700px]]
== Poblashon ==
Debi na su historia, e isla awor ta yen di varios grupo étnico. Kòrsou awor ta parse di ta e ehèmpel ideal di [[multikulturalidat]]. Habitantenan di Kòrsou ta diverso i hopi biaha di varios orígen. Gran parti di e poblashon ta afro-karibense. Esaki ta inkluí hende multi-rasial ku ta identifiká nan mes como afro-caribeño. Tambe tin menoridatnan di [[hende hulandes]], [[ost asiatiko]], [[Hende portugues|portugues]] i di [[Levant]]. Ainda mas, tin tambe varios imigrantenan resien di paisnan serka di Kòrsou, notablemente di [[Suriname]], [[Haiti]], [[Karibe anglofóniko]], Republika Dominikano, [[Venezuela]] y [[Colombia]]. Den último añanan e kantidad di penshonado hulandes a subi drástikamente.
== Polítika ==
Kòrsou a haña un gobièrnu limità di su mes riba [[1 di yanüari]] [[1954]]. Apesar di esaki, hopi hende no a partisipá den e proseso polítiko te ku despues di e movementunan sosial den e último añanan '60. Den e añanan [[2000]] e estado polítiko di e isla tabata bou di diskushon atrobe, lokual ta trata e otro islanan di Antias Hulandes, tratando e relashon ku Hulanda i entre e islanan di Antias. Den un [[referèndum]] tené riba [[8 di aprel]] [[2005]], huntu ku [[Sint Maarten]], residentenan a vota pa status aparte pafo di Antias Hulandes, manera [[Aruba]], ningando e opshonnan pa independensia kompletu, birando parti di Hulanda, òf keda manera e ta. Dia [[10 di òktober]] [[2010]] Kòrsou ta bira pais outónomo den [[Reino Hulandes]]. E [[ministerionan di pais Kòrsou]] ta nuebe na tur.
== Ekonomia ==
[[File:The_colorful_buildings_of_the_Handelskade_in_Willemstad,_Curaçao.jpg|thumb|Handelskade in Willemstad, Curaçao]]
E industrianan mas importante di e isla ta inklui [[Refineria di zeta|refinashon di zeta]], [[turismo]] i "[[offshore banking]]" esta servisio finansiero internashonal. Transportashon di karga riba barku i otro aktividad konektá ku e [[Haf di Kòrsou|haf di Willemstad]] tambe ta hasi un kontribushon grandi na e ekonomia.
== Idioma ==
Te ku awe hende sa debatí e orígen di e nòmber Curaçao, pero un splikashon ta ku e ta derivá di e palabra [[Idioma portugues|portugues]] pa 'kurason', lokual ta "coração". Segun Joubert i van Buurt<ref>Buurt, G. van., & Joubert, S. M. (1997). ''Stemmen uit het verleden: Indiaanse woorden in het Papiamentu''. Van Buurt Boek Producties.</ref>, e nòmber Kòrsou ta originá serka e [[Caquetio|kaiketionan]], kende tabata ser referí den relatonan [[spaño|spañó]] manera "Indios Curaçaos". Esei ta signifiká ku kisas e poblashon aki tabata yama su mes asina. Awendia hende di otro pais sa asosiá e nòmber Curaçao ku un tipo di blou, i sa huza e como un athetivo, pasó di e [[likùr]] blou skur yamá "[[Curacao likeur|Blue Curaçao]]".
E idiomanan mas papiá na Kòrsou ta [[papiamentu]], [[hulandes]], [[spaño]] i [[ingles]]. [[Papiamentu na Kórsou|Papiamentu]] ta e idioma nativo di mayoria habitante, ku hulandes, hulandes como e [[idioma ofisial]]. Hopi papiá ta e idioma hulandes, ingles i spañó i ta e idiomanan nativo di basta minoridat grandi. Hulandes tabata e idioma di instrukshon na skolnan for di tempu kolonial. Sinembargo, tabata tin hopi debate resien tratando e asuntu di usa papiamentu na skol, pero tin un skol básiko i un skol di enseñansa avansa ku si ta usa papiamentu komo idioma di instrukshon kual ta kolegio Erasmo na [[Suffisant]] i SKAI Erasmo (SKol Avansa Integra)
== Kultura ==
=== Atrakshonnan ===
* Sentro historiko di Willemstad
* [[Koningin Emmabrug]]
* [[Koningin Julianabrug]]
* [[Curaçao Sea Aquarium]]
* Bario di [[Pietermaai]]
* [[Katedral di sumpiña]]
* Fabrika di [[Curacao likeur|Curaçao likor]]
=== Museo ===
{{See also|Mira artíkulo prinsipal: [[Lista di museo na Kòrsou]]}}
Kòrsou tin mas ku 25 museo, kubriendo un gran skala di tema relashona ku arte, historia i herensia kultural.
== Religion ==
Segun e senso di 2001, mayoria habitante di Kòrsou ta [[Misa Katóliko|katóliko]] (85%). Otro denominashon ta [[protestant]], [[adventista]] i [[metodista]]. Banda di e denominashonnan ofisial [[Kristianismo|kristian]], tin habitante ku sa partisipá den religion di [[Montamentu]], brua i religionnan afrikano similar na [[:en:Haitian_Vodou|Voodoo]] haitiano, [[:en:Dominican_Vudú|21 divisiones]] di Repúblika Dominikano i [[:es:Santería|Santeria]]. Manera otro lugá den Latino Amerika, e misa [[Pentekostal]] ta birando mas popular. Tin hende [[Islam|Mòslem]] i [[Hinduismo|hindú]] ta praktiká na Kòrsou tambe. Maské ta poko hende, kurasoleñonan [[hudaismo|hudiu]] tabatin un impakto signifikante riba historia. Kòrsou tin e kongregashon hudiu mas bieu ku ahinda ta aktivo den henter Amérika - for di [[1651]] - i e [[snoa]] mas bieu di henter Amérika ku ainda ta usá for di [[1730]].
== Edukashon ==
Edukashon na Kòrsou, komo otro lugá den Antias, ta bon segun norma regional.
E universidatnan prinsipal ta:
* [[UNA|UoC]] (University of Curacao )
* [[St. Martinus University]]
* [[UDC]] (The University of the Dutch Caribbean)
'''Sentro Pre Eskolar 0 pa 4 aña'''
Guia pa siña i tarea dirigi despues di skol 4 te ku 13 aña
Formashon di Hoben te ku 17 aña
== Bandera ==
[[File:Flag of Curaçao.svg|thumb|right|200px|Bandera di Kòrsou]]
{{See also|Mira artíkulo prinsipal: [[Bandera di Kòrsou]]}}
E [[bandera di Kòrsou]] ta blou ku un strepi hel parti abou i dos strea blanku ku sinku punta na e parti ariba. E blou ta simbolisá laman i shelu (parti abou i ariba, respektivamente), partí pa un strepi hel ku ta representá e solo. E dos estreanan ta representá Kòrsou i Klein Kòrsou, pero tambe 'amor i felisidad'. E sinku puntanan riba kada strea ta simbolisá e sinku kontinentenan for di kual Kòrsou su hendenan a bin.
E strepinan horizontal tin un proporshon di 5:1:2. E streanan tin diameter di 1/6 i 2/9 di e haltura di e bandera. E sentro di e strea mas chikitu ta 1/6 di e haltura, for di e rant ariba i di man robes, i e sentro di esun mas grandi ta 1/3 for di e rant ariba i di man robes. E azul ta [[Pantone]] 280, i e hel ta Pantone 102.
== Transporte ==
Kòrsou tin un aeropuerto nashonal esei ta [[Aeropuerto Hato]].
== Kurasoleño konosí ==
* [[Jandino Asporaat]]
* [[Herman van Bergen]]
* [[Izaline Calister]]
* [[Izzy Gerstenbluth]]
* [[Andruw Jones]]
* [[Emily de Jongh-Elhage]]
* [[Churandy Martina]]
* [[Eugene Rhuggenaath]]
* [[Jonathan Schoop]]
* [[Gerrit F. Schotte]]
== Link eksterno ==
* [http://www.curacao.com/ Sitio ofisial di Kòrsou]
* [https://web.archive.org/web/20060710085525/http://www.ctb.an/ Curacao Tourism Board] Sentro di turismo di Kòrsou
* [http://www.chata.org/ Curaçao Hospitality And Tourism Association] - Informashon riba Kòrsou su hospitalidat i industria di turismo
* [https://web.archive.org/web/20060515033454/http://www.experiencecuracao.com/ Experience Curacao] Sitio ofisial di e Curaçao Hotel Association
{{Appendix}}
{{Antias Hulandes}}
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Reino Hulandes]]
[[Category:Laman Karibe]]
[[Category:Isla]]
3ycbbvd0wq9k77w9eywi19kxj1mohna
Aruba
0
1408
90992
90943
2022-08-29T03:05:28Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 3 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infopais Papiamento
|nomber_nativo = Aruba
|nomber_comun = Aruba
|imagen_bandera = Flag of Aruba.svg
|imagen_mapa = Aruba w1 locator.svg
|imagen_escudo = Coat of arms of Aruba.svg
|himno_nacional = [[Aruba Dushi Tera]]
|capital = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|ciudad_di_mas_grandi = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|idiomanan_oficial = [[Papiamentu|Papiamento]]<br />[[Hulandes]]
|forma_di_gobernacion = [[Monarkia constitucional]] <br />[[Democracia parlamentario]]
|forma_di_estado = Estado singular centralisa den [[Reino Hulandes]]
|cabesante_di_estado1 = [[Rei Willem-Alexander|Rey Willem Alexander]]
|cabesante_di_estado2 = <br/ >[[Alfonso Boekhoudt|Juan Alfonso Boekhoudt]]
|cabesante_di_estado3 = [[Promé minister|Prome Ministro]]<br />[[Evelyn Wever-Croes]]
|eventonan_di_fundacion = [[Status Aparte]]
|area = 193 km²
|rango_area = 190
|persentahe_awa = < 1%
|pop_aproxima = 111.837 (CBS,2019)
|pop_segun_censo = 108.166
|rango_populacion = 177
|aña_calculacion_di_pop = 2016
|aña_di_censo = 2020
|densidad_pop = 572.52/km²
|rango_densidad_pop = 19
|moneda = [[Florin Arubiano|Florin]] (533)
|codigo_moneda = AWG
|zona_di_tempo =Atlantic Standard Time (GMT-4)
|utc_offset = -4
|produccion_nacional = ƒ 5,732,000,000 (CBS, 2018)
|produccion_nacional_capita = ƒ 51,423 (CBS, 2018)
|nota =
|gentilicia=Arubano, Arubiano, Rubiano|codico_telefonico=+297|codico_tld=.aw|Iso=AW|pais_natal_di_habitantenan=66% Aruba<br/>9.1% Colombia<br/>4.3% Hulanda<br/>4.1% Rep. Domin.<br/>3.2% Venezuela<br/>2.2% Corsou<br/>1.2% Haiti<br/>1.1% Peru<br/>1.1% China<br/>6.2% Otro}}
<p>'''Aruba,''' un [[isla]] situa den e parti zuid di e [[Laman Karibe|Lama Caribe]] 27 km noord di e [[peninsula di Paraguaná]] na [[Venezuela]], ta un pais autonomo cu ta forma parti di e [[Reino Hulandes]]. E isla ta cubri un area di 193 km<sup>2</sup> y desde 2020 ta conoce un poblacion di 108,166 hende.<ref>"[https://storymaps.arcgis.com/stories/619cf3feb1c14a72bc3443e6c9784dcc Mapping Census 2020]". ''CBS Aruba''. Consulta 28 di augustus 2022</ref></p>
<p>[[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] ta e capital di Aruba y na mes momento e ciudad mas habita cu un poblacion estima na 35,000 hende. Aruba ta rondona pa lama y mester comparti frontera di su awanan teritorial cu tres pais. E frontera den direccion oost ta wordo comparti cu [[Kòrsou|Corsou]], e fronteranan den direccion zuid y west ta ser comparti cu Venezuela y den direccion noord ta comparti e frontera cu [[Republika Dominikano|Republica Dominicana]].<ref>"[https://web.archive.org/web/20210831053120/https://www.tweedekamer.nl/downloads/document?id=fefcc19b-485a-45e9-aec3-f26f55751ee5&title=Maritieme%20grenzen%20voor%20de%20Benedenwindse%20Nederlandse%20Antillen.pdf Maritiem Grenzen voor de Benedenwindse Nederlandse Antillen]" (PDF). ''Tweede Kamer''. Un mapa cu ta visualisa e awa teritorial y zone economico exclusivo di Aruba, Corsou, Boneiru. Recupera 16 october 2017</ref><ref>“[https://www.un.org/Depts/los/LEGISLATIONANDTREATIES/PDFFILES/NLD_EEZ_decree2010.pdf Bulletin of Act and Decrees 2010, 277]” (PDF). ''United Nations''. Na momento di publicacion di e boletin, Venezuela so a conclui e tratado di contorno di awa teritorial Caribeño di Reino Hulandes. Pagina 6 Alinea 3. Recupera 7 maart 2021</ref> E punto mas halto di Aruba ta e sero [[Jamanota]] (188m) cu ta situa den [[Parke Nacional Arikok]] na e parti noord oost di e isla, pero e sero mas central y visibel ta [[Hooiberg]] (165m).</p>
<p>Aruba su posicion central entre [[Estadonan Uni di Merka|Estadonan Uni di Merca]] y continente di [[Sur Amérika|Sur America]], democracia stabil, clima leve y sistema di impuesto cu reglanan suave pa compania stranhero a atrae varios negoshi internacional pa establece nan mes riba e isla. Desde 1926 cu e construccion di e refineria pa refina azeta na [[San Nicolas]] di [[Lago Oil & Transport Company]] y atrobe na 1986 cu inversion di gobierno pa desaroya sector turistico, caminda varios cadenanan hotelero Mericano a establece nan mes na Palm Beach, e economia y poblacion di Aruba a conoce un crecemento rapido cu a pone cu pa casi un siglo Aruba a disfruta di un calidad di bida halto den region Caribe.</p>
== Historia ==
{{See also|Articulo principal: [[Historia di Aruba]]}}
=== Epoca Preceramico ===
Segun Museo Arqueologico[''[[sic]]''] Nacional Aruba, e sitio arkeologico mas bieu na Aruba ta [[Sero Muskita]]. Na e sitio aki nan a haña solamente un herment di piedra. Na un otro sitio na [[Arikok]] a haña un herment similar. Basa riba e tecnica uza pa completa e hermentnan y nan forma, e arkeologonan ta pensa cu tawatin hende sa bishita Aruba incidentalmente desde 4000 aña pasa caba.<ref>Ruud R.W.M Derix, PhD.(2016) "[http://cbs.aw/wp/index.php/2016/12/21/landscape-series-no-2-the-history-of-resource-exploitation-in-aruba/?download=5953 History of Resource Exploitation in Aruba"](PDF). ''CBS Aruba''. Pagina 3, alinea 4 Pre-ceramic period 2500BC-ca.1000. Recupera 26 october 2017
</ref> E prome evidencia cu tawatin hende bibando riba e isla ta indica cu hendenan a hasi Aruba nan patria desde por lo menos aña 500BC.<ref name=":2">“First Inhabitants of Aruba”. ''Museo Arqueologico Nacional Aruba''. (1)Pagina 1 Alinea 2; (2)Pagina 3 Alinea 2; (3)Pagina 5 Alinea 1; (4)Pagina 7 Alinea 2. Recupera 9 maart 2021</ref> Nan tawata considera hendenan semi nomadico y tawata jaag, pisca y coleciona nan cuminda y no tawata hasi uzo di agricultura, ni traha ceramica.<ref name=":2" />
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen RV-1403-50 Kruik Aruba.jpg|thumb|255px|Un butushi di klei perteneciendo na e habitantenan di Aruba durante e epoca Ceramico di e isla.|alt=|right]]
=== Epoca Ceramico ===
Arkeologonan ta sintetisa cu entre añanan 900 y 1000, un grupo nobo di hende a yega Aruba for di area di Falcon. E grupo aki tawata forma parti di e [[Caquetio]]nan cu en turno tawata forma parti di un cultura politico den e region, yama e Falcon Costal.<ref name=":2" /> Nan tawata uza e lenga tambe yama Caquetio cu ta forma parti di e famia di idioma Arawak. Nan yegada ta marca e inicio di e epoca Ceramico di Aruba. E comunidadnan mas importante di e Caquetionan tawata [[Tanki Flip]], [[Santa Cruz]], [[Savaneta]] y tambe [[Tanki Leendert]] y [[Parkietenbos]] y rond di e comunidadnan tawatin un red di sitionan uza pa pesca, colecion di cocolishi y agricultura.<ref name=":2" /> Ta parse cu e Caiquetionan a habita e isla te algun aña despues di yegada di e Spañonan. Awendia ainda tin cuebanan y baranca rond e isla caminda tin pinturanan haci pa e habitantenan di e isla, pensa di ta mil aña bieu. Investigacionan arkeologico aindo no por detemina si e pinturanan ta pinta pa e [[Caquetio|Caquetionan]] of pa e prome habitantenan di Aruba.
=== Periodo Spaño ===
Durante un campaña di exploracion na aña 1499, e explorador spaño [[Alonso de Ojeda]] a descubri Aruba. E prome indicacion di e isla ta riba un mapa publica na aña 1500 di e continente Sur Americano recien descubri, pinta pa e cartografo [[Juan de la Cosa]]. Durante e decada aki, cu autorisacion di Reina [[Isabel di Castilla]] y Rey [[Fernando II di Aragon]] sin conocemento di [[Cristóbal Colón|Cristobal Colon]], e isla a bira un posesion capital di monarkia catolico di [[Spaña]] pa e siguiente 135 aña. Prome bou di ''Gobernacion de Coquivacao'', un entidad teritorial administrativo sin poder ehecutivo. Despues di esaki na 1508 Aruba a forma parti di ''Nueva Andalucia.'' Desde 1526 e isla a bira parti di recien crea ''Provencia de Venezuela'' cu su prome capital sinta na ''Santa Ana de Coro'' caminda awe e ciudad [[Coro]] den estado di Falcon na Venezuela ta situa. Durante e temporada Spaño, Aruba a wordo despobla y repobla algun biaha cu habitantenan nativo di e otro islanan di e region Caribense cu tawata traha riba plantacion of den mina riba isla di [[Hispañola]], cu tambe tawata bou dominio Spaño.
=== Periodo West-Indische Compagnie ===
Durante culminacion di [[Guera di Ochenta Aña]] na aña 1636, e Shete Provincianan di Hulanda a logra nan independencia di Spaña. Siguendo e logro aki, un compania funda na [[Amsterdam]] yama ''Geoctroyeerde West Indische Compagnie'' ''(WIC)'' bou mando di [[Johannes van Walbeeck]], a conkista Aruba for di e Spañonan. Na 1674 despues di varios aña cu problema financiero WIC a desolve. Pero debi na demanda grandi pa negoshi den e region Caribense un ''Tweede Geoctroyeerde West-Indische Compagnie'' a wordo funda na 1675. E di dos version di WIC a tuma over e teritorionan, flota y establecimentonan di e prome version di WIC. E di dos version di WIC a desolve den aña 1792.
[[File:BNA-DIG-KOSTBARE-0152-tabXIII Tab. XIII. Blick auf das Fort und die Rhede von Oranjestadt auf Aruba (1885) - Neervoort van de Poll.jpg|thumb|Bista riba Paardenbaai cu su waf y su defensa Fort Zoutman, construi na 1798]]
=== Periodo Colonial ===
Despues di 1795 Aruba a sigui como colonia di e ''Bataafse Republiek'' y despues ''Koninkrijk Holland''. Durante e [[Gueranan Napoleano]] y [[Guera Revolucionario]] na [[Oropa|Europa]] e Hulandesnan no tawatin e recursonan necesario pa proteha nan colonianan. Esaki a hasi'e posibel pa e marina real Britanico conkista casi tur e colonianan Hulandes rond di mundo. E Britaniconan a ocupa Aruba di 1802 te cu 1816, cu excepcion di un periodo di dos aña entre 1804 y 1806.
=== Reino Hulandes ===
Desde 1830 Aruba ta parti di ''Koninkrijk der Nederlanden (Reino Hulandes)'' den un of otro forma. Te cu 1935 Aruba, hunto cu e islanan [[Kòrsou|Corsou]], [[Boneiru|Boneiro]], [[Sint Eustatius]], [[Sint Maarten]] y [[Saba]], tabata forma parti di e teritorio yama "''Curaçao en Onderhorigheden''". Di 1936 pa 1948 a cambia e nomber pa "''Gebiedsdeel Curaçao''" y di 1948 pa 1986 pa [[Antias Hulandes]]. Riba 1 januari 1986 dia cu e [[Status aparte di Aruba|Status Aparte]] a drenta na vigor, Aruba a bira un pais autonomo den [[Reino Hulandes]].
Desde 2 mei 2015 Aruba ta bou di supervision financiero di organo independiente den Reino Hulandes, [[Kolegio di supervishon finansiero Aruba|College Aruba financieel
toezicht]] (CAft).<ref>“[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/commentaar-ad/11039-caft-zure-appel-voor-aruba CAft zure appel voor Aruba]” ''Antilliaans Dagblad''. Publica 6 mei 2015. Recupera 22 februari 2021</ref> E organo ta duna conseho na Gobierno di Aruba y tambe percura pa ehecutacion di e presupuesto di Aruba keda den balansa y ta dentro di limitenan stipula entre Hulanda y Aruba.
== Geografia y medio ambiente ==
=== Caracteristica general ===
Aruba ta un isla rondona pa e lama Caribe. E isla ta cubri un area terestre di 193 km<sup>2</sup>. Aruba tin alrededor di 75 km di costa, sin conta e rifnan pazuid di e isla.
[[File:Rocky cliffs Aruba.jpg|left|thumb|Klip di piedra na e costa norte]]
E costa west y zuid di Aruba ta rondona pa laman relativamente seco y trankil cu playanan di santo blanco. E topografia di e tereno na e costa west y zuid di e isla ta plat. Casi henter e costa zuid di e isla, cuminsando for di [[Paardenbaai]] na Oranjestad te cu [[Indiaanskop]] na San Nicolas, ta separa di lama grandi pa un cadena los di [[Ref di koral|rif]] cu ta forma un lagun cu ta corre paralel cu e costa. Den direccion noord di e area mas central di e lagun tin un baia ta habri den e zona humeda [[Spaans Lagoen]]. Den direccion zuid oost di Spaans Lagoen tin e mondi di manglo yama [[Mangel Halto]]. Den cercania di Hudishibana, e punta mas noord west di e isla, tin un duna di santo blanco. E costa norte di Aruba ta consisti di klipnan di piedra y lama bruto. E topografia di e costa norte y e interior di e parti aki di e isla ta varia den elevacion y ta arido. Na varios parti di e costa norte e forsa persistente di e olanan a causa bocanan pa forma den e piedra. Otro formacion natural cu por observa na parti ki Aruba ta cuebanan manera [[Quadirikiri]] y [[Fontein (Aruba)|Fontein]], brug natural manera antes [[Natural Bridge]] y tambe formacion di baranca [[Ayo]] y [[Casibari]].
[[File:Bista di Hooiberg.jpg|thumb|Bista di Sero Biento (links), Hooiberg (memey) saca for di Sero Canashito]]
E seronan ubica na e parti mas west di e isla bayendo direccion oost ta e plataforma di [[Hudishibana]], [[Sero Muskita]] (50m), [[Sero Grandi]] (50m) y [[Sero Tres Cabes]] (20m), [[Turibana]], [[Sero Boegoeroei]], [[Alto Vista]] (72m), [[Sero Pos di Noord]], [[Sero Sumpiña]] (48m), [[Sero Gerard]] (18m), [[Jaburibari]], [[Sero Koeriboeri]] y [[Sero Crystal]] (89m). Un di e seronan mas visibel y central riba e isla ta [[Hooiberg]] (165m). Pazuid di Hooiberg tin [[Sero Biento]], [[Sero Canashito]] (75m) y [[Sero Tijshi]]. Mas oost den Santa Cruz tin [[Urataka]] y e dos [[Seronan Warawara]]. Den [[Parke Nacional Arikok]], na e costa noord oost, e seronan di [[Daimari]], [[Sero Cabai]] (165m), [[Jamanota]] (188m)y [[Arikok]] (185m) ta situa. Nan ta forma parti di un cadena di sero cu ta extende den direccion noord west y ta core hunto cu e costa. [[Sero Alejandro]] panort di Savaneta, [[Sero Blanco]] (34m) panort di San Nicolas, [[Sero Colebra]] y [[Sero Colorado]] ta e seronan ubica na e parti mas oost di e isla.
[[File:Bubali Bird Sanctuary, Palm Beach, Aruba, Sep 2018.jpg|left|thumb|Parti nort di Bubaliplas bandi Palm Beach]]
Na e parti central di e costa west di e isla tin e moeras [[Bubaliplas]], cu antes a wordo usa como saliña.<ref>R. van Halewijn, L.W.G. Higler & A.L. Spaans(1992) [http://edepot.wur.nl/384655 Ecologisch onderzoek Bubaliplas](PDF). ''DLO-instituut voor Bos- en Natuuronderzoek''. Pagina 7, alinea 1. Recupera 1 november 2017</ref> Bubaliplas ta cubri un area di 43 hectar. E moeras ta contene un curpa di awa permanente den parti interior di e isla. Bubaliplas ta forma parti di un cadena di [[saliña]] cu ta core paralel cu costa west di Aruba entre [[Bushiri]] y Hudishibana. E parti mas pazuid di e saliña, den pasado a wordo reclama pa facilita construccion di edificio y tereno pa practica golf. Cu excepcion di Bubaliplas, cu su fuente primario di awa ta bin di e planta pa limpia awa di riool, e resto di e cadena di saliña y e interior di e isla ta normalmente seco. Si e tereno interior di Aruba ta cubri cu un variedad di sistema separa di riu seco, tambe yama [[rooi]]. Acumulacion di awa den e seronan durante temporada di yobida cu no wordo absorbi den tera, ta dren via rooinan bek den lama of den dam. Tin biaha despues di yobida fuerte, e rooinan cu forma na e banda mas west di e isla ta dren via e cadena di saliña bek pa lama, caminda por observa e resto di e saliñanan temporariamente inhunda.
== Economia ==
{{See also|Mira tambe: [[Economia di Aruba]]}}
[[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera''|right]]
Aruba tin un economia chikito compara cu otro pais den region Caribe, cu desde 2004 tin un averahe di produccion nacional bruto di 4.2 mil miyon [[Florin Arubiano|florin]] pa aña. Aruba su economia ta uno specialisa den [[turismo]], caminda mitar di PNB ta wordo genera den e sector aki. Na aña 2016 e mercadonan turistico mas importante pa Aruba tabata [[Estadonan Uni di Merka|Merca]], [[Venezuela]], [[Canada]], [[Hulanda]] y [[Colombia]]. Merca ta Aruba su pareha di comercio mas grandi y mas importante.
[[File:Chicago Bridge and Iron Co. at Lago Petroleum plant, Aruba (8371574504).jpg|left|thumb|Tereno di Lago Oil and Transport Co. na San Nicolas (1939)]]
Den aña 1840 e mata soculento ''[[aloe vera]]'' a wordo introduci riba e isla. Funda na 1890 pa Cornelius Eman, Aruba Aloe Balm a cuminsa cultiva aloe na scala grandi. Na un momento gran parti di e isla tawata cubri cu mata di aloe. Durante e tempo aki Aruba a bira e exportado mas grandi di ''aloe vera'' na mundo.
Na cuminsamento di siglo 20 un otro industria a yega na domina e economia Arubano, e industria petrolero. [[Arend Petroleum Maatschappij]] a establece su mes den area di Eagle Beach y [[Lago Oil & Transport Company]] a establece su mes den centro di San Nicolas caminda tin un bahia natural relativamente hundo. E facilidadnan di [[Arend Petroleum Maatschappij]] a wordo desmantela ora cu e compania aki a move di Aruba. Lago a keda opera e facilidadnan na San Nicolas te cu 1985 ora nan a dicidi di termina produccion na Aruba. Durante tempo di Lago Aruba a conoce crecemento economico rapido y tambe infrastructura moderno a wordo introduci rond di e isla.
Prome cu 1985 tabata tin un sector turistico presente riba e isla, pero esaki tabata uno chikito. Despues cu Lago a sera y Aruba a logra su autonomia, e Gobierno di Aruba nobo a dedica placa y atencion pa atrae cadena di hotel mericano pa establece nan mes riba e isla y laga e sector crece. E resultado ta cu awendia tin hopi hotel internacional presente practicamente riba full e costa west di Aruba y tambe tin hopi compania crusero cu ta uza Oranjestad como stop den itinerario Caribense. Aruba ta wordo bishita pa mas cu 1 miyon turista "stayover" tur aña.
Na 2017 Aruba tabatin e concentracion di mas halto di cafenan [[Starbucks Coffee]] pa capita den region [[Laman Karibe|Caribe]] y di cuater mas halto na mundo despues di [[Monaco]], [[Estadonan Uni di Merka|Merca]] y [[Canada]] cu 2.7 cafe pa cada 100,000 habitante.<ref>Smith, Oliver (1 october 2017) [http://www.telegraph.co.uk/travel/maps-and-graphics/countries-that-drink-the-most-coffee/ Mapped: The countries that drink the most coffee]. ''The Telegraph UK''. Lista #3: "The most branches of Starbucks per capita" Recupera 6 december 2017</ref>
Aruba ta dispone ademas di dos zona di comercio liber, unda bou di cierto condicionnan importacion y exportacion di mercancia i servicionan por tuma lugar liber di impuesto.<ref>{{en}} Free Zone Aruba, [https://www.freezonearuba.com/aruba-free-zone/barcadera-free-zone/ Barcadera Free Zone]</ref>
=== Infrastructura ===
[[File:Windpark Vaderpiet.jpg|thumb|180px|Parke di biento Vaderpiet]]
[[Utilities Aruba NV]] ta encarga cu e produccion y distribuimento di energia riba e isla. E unico doño di e compania aki ta Gobierno di Aruba. Tin dos compania ta cay bou di Utilities Aruba NV; [[Water- en Energiebedrijf NV]] (WEB) y [[NV Elmar]]. WEB ta responsabel pa e produccion di electricidad y tambe esun di awa na su planta di [[desalinacion]] situa na [[Balashi]]. Desde fin di aña 2009 WEB ta cumpra y bende energia produci pa varios fuente di energia sostenibel rond di e isla. Elmar ta suministra e isla cu electricidad produci pa WEB via un red di distribuimento consistiendo di 7 substacion, 34 stacion di cambio y casi 900 transformator.
Na aña 2009 a completa construccion di e prome [[parke di biento]] na Vaderpiet. E facilidadnan ta consisti di 10 molina y por produci un maximo di 30MW . E compania Windpark Vader Piet NV ta exploita e facilidadnan y ta bende e coriente produci den e parke na WEB. Durante aña 2015 a construi a prome [[parke solar]] riba e isla. E structura ta cubri e parkeerplaats publico principal di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y ta consisti di 14,400 modula fotovoltaico solar. E parke por produci un total di 3.3MW.<ref>[https://www.crooncaribe.com/solar-power-park-reina-beatrix-airport-aruba Solar Power Park Reina Beatrix Airport Aruba]. ''Croon Caribe''. Recupera 5 december 2017</ref> Entre 2017 y 2019 e di dos parke solar riba e isla a wordo construi riba tereno di Refineria di Aruba na [[San Nicolas]]. E parke por produci 5.9MW y ta cubri un area di casi 91,000m<sup>2</sup>.<ref>[https://web.archive.org/web/20210916104526/http://www.utilitiesarubanv.com/main/sunrise-solar-park-one-of-the-biggest-solar-parks-in-the-caribbean-region/ Sunrise Solar Park one of the biggest in the Caribbean region]. ''Utilities N.V.'' Recupera 5 december 2017</ref>
Pa e periodo desde comienso di aña 2021, 18% di e energia produci pa WEB, tin un fuente sostenibel.
=== Moneda ===
E [[moneda]] oficial di Aruba ta e [[florin Arubiano|florin]]. Placa efectivo den circulacion riba e isla ta consisti di moneda rondo den varios tamaño di 0.05, 0.10, 0.25, 1.00 florin; un moneda cuadra cu rand rondo di 0.50 y briyechi di 10, 25, 50, 100 y 200 florin. Aruba ta actualmente e unico pais na mundo cu tin un moneda cuadra den circulacion, pero esaki por causa inconveniencia ora haci uzo di mashin cu ta acepta placa efectivo pasobra nan ta traha pa acepta moneda rondo so.
Na Aruba e [[dollar Mericano]] ta acepta casi tur caminda. E florin cu e dollar ta mara na otro abase di un tarifa oficial fiho di AWG 1,79 pa cada US$ 1,00.<ref>[http://www.cbaruba.org/cba/getPage.do?page=ABOUT_US_HISTORY A Brief History of Central Bank Aruba] ''Centrale Bank van Aruba'' Recupera 31 October 2017</ref> Cu e resto di monedanan stranhero, incluyendo e [[euro]], e florin tin un tarifa dinamico riba marshe di divisa stranhero. E balor interno y externo di florin ta maneha pa e [[Banco Central di Aruba]] (CBA). Tambe e banco ta dirigi e polisa monetario, supervisa e sistema financiero nacional y tin derecho pa traha moneda y imprimi nota di florin. E maneho di e reservanan di oro y divisa ta ser ehecuta pa CBA.<ref>[http://www.cbaruba.org/cba/getPage.do?page=ABOUT_US_MAIN_FUNCTIONS Main Functions and Activities] ''Centrale Bank van Aruba'' Recupera 31 October 2017</ref>
Na aña 2019 CBA a emiti un serie nobo di briyechi pa e florin asina reemplasando e serie bieu cu tawata den circulacion. Apesar di ricibi un rediseño completo cu ta inclui varios caracteristica estetico representando Aruba su cultura, flora y fauna, tambe a introduci caracteristicanan pa seguridad di nivel superior incluyendo printmento cu relief halto, ink cu ta cambia di color y un strepi movibel micro optico di miniatura cu ta hasi uzo di tecnologia patenta. E diseño nobo di e briyechi di 100 florin a gana International Bank Note Society su premio di “Banknote of the Year Award” pa aña 2019.
== Gobierno y Politica ==
{{See also|Mira articulo principal: [[Politica di Aruba]], [[Status aparte di Aruba]]}}
[[File:Parlamento di Aruba.jpg|thumb|Oficina di Gobierno, bieuw (dilanti) y nobo <nowiki/>'<nowiki/>''Cocolishi''' (patras)|left]]
[[File:Goveurner van Aruba.jpg|thumb|Oficina di Gobernador|left]]
Aruba ta un pais singular centralisa cu ta un [[entidad autonomo]] den e [[monarkia constitucional]] di [[Reino Hulandes]]. Su teritorio ta constitui e isla di [[Aruba]]. Aruba su gobernacion ta tuma forma di un [[democracia parlamentario]], cu e monarca [[Rei Willem-Alexander|Rey Willem-Alexander]] como hefe di estado y e [[Gobernador di Aruba|Gobernador]] [[Alfonso Boekhoudt]] y [[Promé minister|Prome Ministro]] [[Evelyn Wever-Croes]] como hefe di e gobierno. E constitucion di Aruba yama e [[Staatsregeling van Aruba]]. Simbolonan nacional di e identidad di pais Aruba ta su [[escudo di Aruba|escudo]], [[Aruba Dushi Tera|himno]], [[Bandera di Aruba|bandera]], [[Papiamento na Aruba|idioma Papiamento]], [[Moneda di Aruba|moneda]] y e [[Shoco|shoco]].
Na Aruba eleccion pa [[parlamento]] (''Staten'') ta tuma lugar cada cuater aña. E siguiente eleccion ta na juni 2021. E parlamento tin bintiun miembro cu ta ser eligi directamente door di e pueblo di Aruba. En consulta cu parlamento ta nombra y retira un ministro. E ministronan conhunto ta forma e conseho di ministro (''Ministerraad''), cu ta consisti te maximo nuebe miembro. E Gabinete di Ministro ta presidia pa e [[Promé minister|Prome Ministro]]. E monarca y e ministronan hunto ta forma e Gobierno di Aruba (''regering''). Hunto cu e resto di e organonan gubernamental (e.o.: ministerionan; KPA; DOW; Impuesto) nan ta forma e aparato gubernamental di Aruba (''overheid''). E monarca no ta miembro di e gabinete. Na Aruba e monarca ta wordo representa door di e [[Gobernador di Aruba|gobernador]]. E gobernador ta wordo nombra pa un termino di seis aña cu e posibilidad di extende e termino cu seis aña mas.
E poder ehecutivo ta wordo eherce pa e Gobierno di Aruba. E poder legislativo ta sinta den e gobierno y e parlamento. E poder hudicial ta independiente di e poder ehecutivo y e poder legislativo y ta sinta den e Corte. Actualmente e gabinete cu ta administra gobierno di Aruba ta [[gabinete Wever-Croes I]]. Den parlamento di Aruba e siguente fraccion nan ta wordo representa: MEP (9), AVP (7), RAIZ (2), MAS (2) y Accion21 (1). E [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento]] ta Edgard Vrolijk.
Aruba tin un autonomia den mayoria asunto nacional cu excepcion di defensa, relacion stranhero, y Corte Supremo.
=== Reino Hulandes===
Despues di [[Status aparte di Aruba|Status Aparte]] na comienso di añanan 1990, e movemento pa completa e proceso di independencia a wordo laga pa otro ocasion riba peticion di Aruba su [[Promé minister|prome minister]] na e momento, [[Nel Oduber|Nelson Oduber]].<ref>“[https://web.archive.org/web/20200314171728/http://www.diario.aw/2020/03/12-di-maart-1983-a-entrega-aruba-un-herencia-sagrado/ A entrega Aruba un herencia sagrado]”. ''Diario.'' Publica 12 maart 2020. Recupera 20 februari 2021</ref><ref>“[https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1991-08-04-mn-198-story.html Prosperous Isle of Aruba Puts Independence on Hold,...]” ''Los Angeles Times.'' Publica 4 augustus 1991. Recupera 21 februari 2021</ref> E ultimo parti di e proceso pa Aruba logra su independencia for di [[Reino Hulandes]] riba 1 di januari 1996, cu un base den e [[Referendum di 1977]] y e [[Acuerdo di 1983]], a wordo rescindi den aña 1991. Sí, e proceso tabata un condicion di un mandato oficial pa e pueblo entre 1947 y 1977.
*Cuminsando 1 januari 1986, e Reino Hulandes tabata consisti di tres pais: [[Hulanda]], [[Antias Hulandes]] y Aruba.
*Desde 10 october 2010, Reino Hulandes ta contene cuatro pais: Hulanda (incl. [[Boneiru|Boneiro]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]]), Aruba, [[Kòrsou|Corsou]] y [[Sint Maarten]].
[[File:Netherlands Den Haag Binnenhof 03.jpg|alt=Entre otro oficina di Prome Minister di Hulanda ta situa na ‘t Binnenhof|thumb|Compleho di gobierno Hulandes ''‘t Binnenhof'' den cuidad di Den Haag na Hulanda.]]
E ley fundamental cu ta dicta e interaccionnan entre Hulanda, Corsou, Sint Maarten y Aruba den Reino Hulandes ta e [[Statuut pa e Reino Hulandes]] (''Statuut voor het Koninkrijk der Nederlanden''). E hefe di estado di [[Reino Hulandes]] ta e monarca Rey Willem-Alexander. E monarca ta residencia na [[Hulanda]]. E hefe di estado di Hulanda tambe ta [[Rei Willem-Alexander|Rey Willem-Alexander]]. Hunto cu e prome minister di Hulanda y su gabinete nan ta forma e [[Gobierno di Hulanda]] (''regering''). E poder personal di e Rey den Hulanda y Reino ta limita. E [[constitucion]] di Hulanda ta e [[Grondwet]]. E Rey hunto cu [[Conseho di Minister di Reino]] (''rijksministerraad''), cu ta e gabinete di ministro di Hulanda cu e prome ministro di Hulanda como hefe, ta forma e [[Gobierno di Reino Hulandes]] (''koninkrijksregering).'' E [[minister plenipotenciario]] di Corsou, Sint Maarten y Aruba ta miembro di y por atende reunion di Conseho di Ministro di Reino, pero no ta forma parti di Gobierno di Reino Hulandes. E conseho di minister di Reino ta dicidi tocante casonan caminda di antemano a logra consensus entre gobierno (''regering'') di Hulanda y gobierno (''regering'') di Corsou, Sint Maarten y Aruba. Actualmente no tin un organo ekivalente cu un parlamento na nivel di Reino.
===Relacion internacional===
Aruba ta participa den varios organisacion internacional, esta [[Caricom]] (observado), [[ECLAC]] (asocia), [[Interpol]], [[IOC]], [[UNESCO]] (asocia), [[Parlatino]], [[WCL]](World Confederation of Labour), [[WTO]] (asocia) y [[Caribbean Tourism Organisation]].
==Demografia==
=== Poblacion ===
Desde siglo 20 Aruba ta ricibi emigracion di varios otro pais di [[Laman Karibe|Caribe]] y [[Sur Amérika|Sur America]] cu ta bin labora riba e isla. Na aña 2010 tabatin 92 diferente nacionalidad bibando riba e isla. E poblacion di Aruba na 2010 tabata 101,484 habitante. E idioma mas uza na cas despues di [[Papiamento na Aruba|Papiamento]], tabata [[Spaño]], [[Ingles]], [[Hulandes]] y [[Chines mandarin|Chines]] respectivamente.<ref name=":1">[http://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Censo 2010](PDF) ''CBS Aruba''. Pagina 20, e prome grafiek. Recupera 2 november 2017 </ref> CBS ta estima un poblacion di Aruba na fin di aña 2019 cu 112,190 habitante. Pa añanan 2018 y 2017 e estimacion ta 111,849 y 111,083 respectivamente. Durante aña 2019 tabatin un cantidad di 1092 nacemento y 665 fayecimento. E cantidad di emigrante den aña 2019 tabata 2793 persona aterisando y 2896 persona departiendo for di Aruba.
=== Districto ===
E isla no tin ciudad grandi. Pa amplia administracion y facilita e proceso di censo, e isla ta parti den ocho districto sin poder ehecutivo: [[Noord]]/ [[Tanki Leendert]], [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] (West y Oost), [[Paradera]], [[Santa Cruz]] y [[San Nicolas]] (Noord y Zuid). E districto nan mas pobla ta Oranjestad y San Nicolas.
== Enseñansa ==
{{See also|Mira articulo principal: [[Enseñansa na Aruba]]}}
E sistema escolar di Aruba ta deriva di esun di [[Hulanda]] y ta financia en gran parti pa gobierno di Aruba.<ref name="nuffic">[https://web.archive.org/web/20210831053019/https://prd-nieuw.nuffic.nl/sites/default/files/2020-08/education-system-aruba.pdf Education system Aruba], Nuffic (januari 2015)</ref>
Pa ley enseñansa ta obligatorio pa muchanan entre 4 pa 17 aña.<ref>AB 2011 no.82 “Leerplichtverordening”. ''Centraal Wettenregister''. Articulo 1; Articulo 2. Recupera 7 maart 2021</ref> Enseñansa ta wordo duna na scolnan publico i scolnan seculario (predominantemente catolico). E idioma di instruccion ta [[Hulandes]] y desde 2009 tin un proyecto piloto di [[Scol Arubano Multilingual]] (SAM). E meta di SAM ta pa den e prome seis klasnan di enseñansa primario [[Papiamento]] sirbi como idioma di instruccion y despues den enseñansa secundario esaki ta bira un di e idiomanan cu ta materia obligatorio.<ref name="nuffic"/> Aruba tambe conoce scolnan priva no-subsidia, manera [[International School of Aruba]] (enseñansa na Ingles) y [[Stichting Onderwijs Combina]] (enseñansa na Hulandes). E aña escolar ta core di augustus te cu juni.
== Cultura ==
=== Idioma ===
Papiamento ta e idioma local di Aruba. Un mayoria di e poblacion ta papia Papiamento.<ref name=":1" /> Ta wordo specula hopi tocante e origin di e idioma. Riba islanan di Corsou y Boneiro, Papiamentu ta wordo uza. Riba 22 mei 2003 Papiamento a keda aproba pa Parlamento di Aruba como [[idioma ofisial|idioma oficial]] di e pais, hunto cu e idioma Hulandes.<ref>“[https://web.archive.org/web/20200224134318/http://www.diario.aw/2020/02/cuida-papiamento-como-idioma-nacional-y-awor-tambe-como-idioma-oficial-desde-2003/ Cuida Papiamento como idioma nacional y tambe como idioma oficial desde 2003]”. ''Diario''. Publica 22 februari 2020. Recupera 2 maart 2021</ref> Esaki a drenta na vigor riba 1 augustus 2003.<ref>“[http://www.ea.aw/pages/wp-content/uploads/pdf/doc-pub/p/papiamento_LV_2003.pdf Landverordening Officiële talen]”(PDF). ''Afkondigingsblad van Aruba''. Riba pagina 4 ''Artikel 10, lid. 1''. Publica 6 juni 2003. Recupera 2 maart 2021.</ref>
E [[ortografia di Papiamento]] na Aruba tin diferencia cu e [[ortografia di papiamentu|ortografia di Papiamentu]] uza na Corsou y Boneiro. Na aña 1976 Gobierno di Aruba a aproba e ortografia di Papiamento na Aruba, cu a drenta na vigor na aña 1977. Na aña 1992 Ministro di Bienestar General a nombra un comision cu e meta pa reformula, elabora y amplia e ortografia oficial. Na final di aña 2006 y durante 2007 [[Departamento di Enseñansa]] a bolbe inventarisa tur comentario y recomendacion di diferente instancia den comunidad. Despues cu a analisa y adapta e ortografia amplia a presenta na [[Minister di Enseñansa]] "Ortografia di Papiamento- version juni 2007" cu e peticion pa inicia e proceso di legislacion. Na juli 2007 Parlamento di Aruba a expresa su sentimento positivo pa cuminsa uza e ortografia aki en espera di su legislacion. Na april 2009 Minister di Enseñansa, Asunto Social y Infratructura a duna aprobacion pa manda un version di “Ortografia di Papiamento - version april 2009”, despues di ricibi coreccion y y ampliacion chikito di e reglanan den aña 2009, pa Departamento di Legislacion y Asunto Huridico.<ref>“[http://www.ea.aw/pages/wp-content/uploads/pdf/doc-pub/p/papiamento_ortografia-april-2009-v-150520.pdf Ortografia di Papiamento - version 2009]” (PDF). ''Departamento di Enseñansa.'' Den e introduccion di e texto ta duna un update riba e proceso pa oficialisa e ortografia di e idioma. Recupera 2 maart 2021</ref>
=== Arkitectura ===
[[File:Decorated Aruban cunucuhouse (Sabana Basora 7) 3.jpg|thumb|Cas di cunucu floria na Sabana Basora]]
Desde colonisacion door di Hulanda te comienso di siglo 20 e arkitectura den e areanan mas habita na Aruba a tuma influencia di e estilo colonial Hulandes y estilo Spaño, pero no via colonisacion Spaño, sino atrabes di emigracion y lasonan familiar cu terrafirme.<ref>Alofs, Luc(2008) “The Aruba Heritage Report”. ''Aruba National Commission for UNESCO''. Pagina 14 Alinea 2. Recupera 9 maart 2021</ref> Despues di yegada di industria petrolero y sector turistico den siglo 20, e estilo arkitectonico di e isla a tuma influencia mas mericano y internacional. Awendia ainda por observa elementonan di e estilo [[Art Deco]] den varios edificio den e centro di [[San Nicolas]].
[[File:Calabas 75 Aruba pattern detail.jpg|thumb|Detaye di “cortina” riba un cas di cunucu na Calabas]]
Rond di e isla tin edificio cu ta presenta un ehempel di un estilo local den e arkitectura. E [[Cas di Torto|cas di torto]] ta un residencia basico traha di material natural y organico haña den vecindario di e construccion. Un [[cas di cunucu]] ta mustra similar cu un cas di torto, pero e material uza ta piedra y e murayanan di exterior ta gepleister. Un [[cas di comerciante]] ta un edificio di minimo dos piso cu e piso abou siendo un espacio pa hasi negoshi y e piso ariba ta un espacio residencial, caminda e exterior di e parti residencial sa tin elementonan di un cas di cunucu.
Un cas di cunucu cu ornamentacion riba e exterior ta wordo yama [[cas floria]] of cas decora.<ref>R. Van Voren(2017) “De herkomst en betekenis van de kunukuhuizen in Aruba”. ''Monumentenbureau''. Pagina 3, inleiding. Recupera 23 februari 2021</ref> Den e sistema tradicional, un mazon tawata adheri decoracion riba e muraya externo rond di e cas of solamente riba e fachada, por medio di un molda.<ref name=":0">Tromp, Ito (1976) “The Decorated House in Aruba”. ''Departamento di Cultura y Enseñansa Aruba''. Pagina 1. Recupera 5 maart 2021</ref> Door di uza e molda, e material cu nan tawata uza ta crea un relief cu ta contrasta e decoracion, contra e muraya. E tipo di diseñonan tawata depende di e mazon su imaginacion y su abilidad pa pinta.<ref name=":0" /> Ornamentonan comun tawata inclui entre otro simbolonan di cortina, strea, flor, mita [[luna]], bik di parha.<ref name=":0" /> Awendia e decoracion di cas normalmente ta ser logra pa un pintor cu ta aplica, por medio di verf, e simbolonan riba e exterior di e cas.
=== Deporte y recreacion ===
Na Aruba e deportenan mas conoci y practica ta [[Beisbòl|beisbol]] y [[futbol]]. Otro deportenan popular ta arte marcial, [[landamento]], [[tennis]], [[volleyball]], [[atletiek|atletismo]], [[windsurf|windsurfing]], [[kitesurf|kitesurfing]], [[beach tennis]], [[basketbol|basketball]] y [[sofbol|softball]]. E stadion mas grandi di Aruba ta [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]. Asina tin hopi mas veld di beisbol y futbol rond di henter e isla. Na [[Savaneta]] tin e unico piscina olympico di e isla, [[Piscina olympico Roly Bisslick]]. Durante henter e aña tambe tin varios caminata organisa ta tuma lugar. Un otro deporte cu ta ser practica riba e isla ta [[ciclismo]]. E wega di [[domino]] tambe ta un pasa tempo na Aruba.
=== Carnaval ===
[[File:Arubaans carnavalgroep 2019.jpg|thumb|260x260px|right|Parada di San Nicolas 2019 celebrando 65 aña di Carnaval]]
Celebracion di Carnaval ta uno importante den e cultura Arubiano. E celebracion aki a cuminsa rond di aña 1950 influencia pa e habitantenan nobo procedente di [[Venezuela]], [[Saint Vincent]], [[Trinidad i Tobago|Trinidad]], [[Barbados]], [[Sint Maarten]] y [[Anguilla]] cu a bin traha pa e refineria di [[Lago Oil & Transport Company|Lago]]. Oficialmente e temporada di carnaval ta cuminsa den [[luna (tempo)|luna]] di november caba, pero e actividadnan carnavalesco mes ta cuminsa algun siman despues di Aña Nobo te cu un dia prome cu [[Diaranson Shinishi]]. Durante e temporada tin varios actividad manera [[eleccion di Reina]] y di [[Prins y Pancho]], festivalnan di [[calypso]], [[tumba]] y [[roadmarch]]. Tin paradanan ta tuma lugar den e districtonan di [[Noord]], Oranjestad y San Nicolas. E temporada ta culmina cu e [[Parada Grandi]] riba e ultimo diadomingo y [[kimamento di Momo]] riba e bisbo di Diaranson Shinishi.
=== Media ===
Aruba tin varios corant, di papel y digital cu ta publica principalmente na Papiamento, e.o.: [[Awe Mainta]], [[Bon Dia]], [[Diario]], [[Solo di Pueblo]], [[24ora]], [[NoticiaCla]]. Tambe tin dos corant cu ta publica na [[Ingles]]. [[Amigoe]] ta un corant na [[Hulandes]]. Aruba tin tambe diesocho emisora di radio (2 AM y 16 FM) y tin tres stacion di television local: [[Telearuba|Tele Aruba]], [[Aruba Broadcasting Company]] y [[Canal Bintidos]].
== Arubiano conoci ==
* [[Henny "Shon A" Eman]], politico di AVP (a entrega na 1948 mocion pa Aruba haya separacion for di Antias Hulandes)
* [[Jan Hendrik "Henny" Eman]], e prome Prome Ministro di Aruba y politico di AVP
* [[Dave Benton]], musico y e ganador di [[2001 Eurovision Song Contest|Eurovision Song Contest]] na 2<nowiki/>001 representando [[Estonia]]
* [[Padu Lampe|Juan Chabaya "Padu" Lampe]], musico y compositor di Aruba su himno nacional
* [[Rufo Wever]], musico y compositor di Aruba su himno nacional
* [[Edward Cheung]], ingeniero principal pa proyecto Telescoop Espacial Hubble di NASA
* [[Betico Croes]], politico (Libertador di Aruba)
* [[Boy Ecury]], luchador pa resistencia Hulandes durante Guerra Mundial II
* [[Edjean Semeleer]], cantante
* [[Taryn Mansell]], prome finalista Miss Universo 1996 y Miss Aruba 1996
* [[Jonathan "Jeon" Thiel]], musico
* [[Vale Croes]], comediante
* [[Roger Peterson]], musico
* [[Bobby Farrell]], musico pa grupo [[Boney M]]
* [[Percy Irausquin]], diseñado di moda
* [[Zizi Lee]], prome finalista Miss Mundo 2001 y Miss Aruba 2001
* [[Eugene Kingsale]], beisbolista di MLB
* [[Calvin Maduro]], pelotero di MLB
* [[Pete Philly]], artista Hulandes di hip-hop
* [[Sidney Ponson]], pelotero di MLB
* [[Sarah-Quita Offringa]], windsurfer profesional
* [[Xander Bogaerts]], pelotero di MLB, shortstop pa Boston Red Sox
* [[Bernadina Growell]] (1939-2009), artista folklorico
== Link externo ==
* [https://www.gobierno.aw/ Gobierno di Aruba], website oficial
*[https://arubachamber.com/pages/ Camara di Comercio] , website oficial
*[http://www.ea.aw/pages/ Departamento di Enseñansa], website oficial
*[https://cbs.aw/wp/ Centraal Bureau voor de Statistiek Aruba], website oficial
*[https://archive.org/details/bibliotecanacionalaruba/?sort=date Coleccion Digital Departamento Arubiana-Caribiana (BNA)], website Internet Archive
*[https://www.aruba.com/us/organization/aruba-tourism-authority Autoridad di Turismo Aruba], website oficial
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
[[Category:Aruba|!]]
[[Category:Reino Hulandes]]
__FORCETOC__
__NOEDITSECTION__
__INDEX__
__NONEWSECTIONLINK__
[[Category:Laman Karibe]]
kjr0m2nky899rqr4fdmsukq41n3ejq4
Wikipedia:Portal di komunidat
4
1742
90993
90881
2022-08-29T11:32:12Z
MediaWiki message delivery
4978
/* Invitation to join the Movement Strategy Forum */ new section
wikitext
text/x-wiki
[[Category:Wikipedia]]
{{/kabes}}
== Feminism and Folklore 2022 ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
{{int:please-translate}}
Greetings! You are invited to participate in '''[[:m:Feminism and Folklore 2022|Feminism and Folklore 2022]]''' writing competion. This year Feminism and Folklore will focus on feminism, women biographies and gender-focused topics for the project in league with Wiki Loves Folklore gender gap focus with folk culture theme on Wikipedia.
You can help us in enriching the folklore documentation on Wikipedia from your region by creating or improving articles focused on folklore around the world, including, but not limited to folk festivals, folk dances, folk music, women and queer personalities in folklore, folk culture (folk artists, folk dancers, folk singers, folk musicians, folk game athletes, women in mythology, women warriors in folklore, witches and witch hunting, fairy tales and more. You can contribute to new articles or translate from the list of suggested articles [[:m:Feminism and Folklore 2022/List of Articles|here]].
You can also support us in organizing the contest on your local Wikipedia by signing up your community to participate in this project and also translating the [[m:Feminism and Folklore 2022|project page]] and help us spread the word in your native language.
Learn more about the contest and prizes from our project page. Feel free to contact us on our [[:m:Talk:Feminism and Folklore 2022|talk page]] or via Email if you need any assistance...
Thank you.
'''Feminism and Folklore Team''',
[[User:Tiven2240|Tiven2240]]
--05:49, 11 yanüari 2022 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Tiven2240@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Tiven2240/wlf&oldid=22574381 -->
== Call for Feedback about the Board of Trustees elections is now open ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="announcement-content" />:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees/Call for feedback: Board of Trustees elections/Call for Feedback about the Board of Trustees elections is now open/Short|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees/Call for feedback: Board of Trustees elections/Call for Feedback about the Board of Trustees elections is now open/Short|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation Board of Trustees/Call for feedback: Board of Trustees elections/Call for Feedback about the Board of Trustees elections is now open/Short}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
The Call for Feedback: Board of Trustees elections is now open and will close on 7 February 2022.
With this Call for Feedback, the Movement Strategy and Governance team is taking a different approach. This approach incorporates community feedback from 2021. Instead of leading with proposals, the Call is framed around key questions from the Board of Trustees. The key questions came from the feedback about the 2021 Board of Trustees election. The intention is to inspire collective conversation and collaborative proposal development about these key questions.
[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board of Trustees/Call for feedback: Board of Trustees elections|Join the conversation.]]
Best,
Movement Strategy and Governance<section end="announcement-content" />
</div>
[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 01:04, 15 yanüari 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery/Wikipedia&oldid=22610145 -->
== Movement Strategy and Governance News – Issue 5 ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="ucoc-newsletter"/>
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5/Global message|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Movement Strategy and Governance/Newsletter/5/Global message}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
<span style="font-size:200%;">'''Movement Strategy and Governance News'''</span><br>
<span style="font-size:120%; color:#404040;">'''Issue 5, January 2022'''</span><span style="font-size:120%; float:right;">[[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5|'''Read the full newsletter''']]</span>
----
Welcome to the fifth issue of Movement Strategy and Governance News (formerly known as Universal Code of Conduct News)! This revamped newsletter distributes relevant news and events about the Movement Charter, Universal Code of Conduct, Movement Strategy Implementation grants, Board elections and other relevant MSG topics.
This Newsletter will be distributed quarterly, while more frequent Updates will also be delivered weekly or bi-weekly to subscribers. Please remember to subscribe [[:m:Special:MyLanguage/Global message delivery/Targets/MSG Newsletter Subscription|here]] if you would like to receive these updates.
<div style="margin-top:3px; padding:10px 10px 10px 20px; background:#fffff; border:2px solid #808080; border-radius:4px; font-size:100%;">
*'''Call for Feedback about the Board elections''' - We invite you to give your feedback on the upcoming WMF Board of Trustees election. This call for feedback went live on 10th January 2022 and will be concluded on 16th February 2022. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5#Call for Feedback about the Board elections|continue reading]])
*'''Universal Code of Conduct Ratification''' - In 2021, the WMF asked communities about how to enforce the Universal Code of Conduct policy text. The revised draft of the enforcement guidelines should be ready for community vote in March. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5#Universal Code of Conduct Ratification|continue reading]])
*'''Movement Strategy Implementation Grants''' - As we continue to review several interesting proposals, we encourage and welcome more proposals and ideas that target a specific initiative from the Movement Strategy recommendations. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5#Movement Strategy Implementation Grants|continue reading]])
*'''The New Direction for the Newsletter''' - As the UCoC Newsletter transitions into MSG Newsletter, join the facilitation team in envisioning and deciding on the new directions for this newsletter. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5#The New Direction for the Newsletter|continue reading]])
*'''Diff Blogs''' - Check out the most recent publications about MSG on Wikimedia Diff. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/5#Diff Blogs|continue reading]])</div><section end="ucoc-newsletter"/>
</div>
[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 03:28, 29 yanüari 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery/Wikipedia&oldid=22704115 -->
== Updates on the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines Review ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/2022-02-02 Announcement|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/2022-02-02 Announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/2022-02-02 Announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
Hello everyone,
The Wikimedia Foundation Board of Trustees released a [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Board noticeboard/January 2022 - Board of Trustees on Community ratification of enforcement guidelines of UCoC|statement on the ratification process]] for the '''[[m:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|Universal Code of Conduct (UCoC) Enforcement Guidelines]]'''.
The [[m:Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] (UCoC) provides a baseline of acceptable behavior for the entire movement. The UCoC and the Enforcement Guidelines were written by [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Drafting committee|volunteer-staff drafting committees]] following community consultations.
The revised guidelines were published 24 January 2022 as a proposed way to apply the policy across the movement. There is a [[m:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Changes|list of changes made]] to the guidelines after the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement draft guidelines review|enforcement draft guidelines review]]. '''Comments about the guidelines can be shared [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|on the Enforcement Guidelines talk page on Meta-wiki]].'''
To help to understand the guidelines and process, the [[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance|Movement Strategy and Governance]] (MSG) team will be hosting Conversation Hours on 4 February 2022 at 15:00 UTC, 25 February 2022 at 12:00 UTC, and 4 March 2022 at 15:00 UTC. '''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Conversations|Join the conversation hours to speak with the UCoC project team and drafting committee members about the updated guidelines and voting process]].'''
The [[m:Universal Code of Conduct/Project#Timeline|timeline is available on Meta-wiki]]. The voting period is March 7 to 21. All eligible voters will have an opportunity to support or oppose the adoption of the Enforcement guidelines, and share why. '''[[m:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting|See the voting information page for more details]].'''
Many participants from across the movement have provided valuable input in these ongoing conversations. The UCoC and MSG teams want to thank the Drafting Committee and the community members for their contributions to this process.
Sincerely,
Movement Strategy and Governance<br/>
Wikimedia Foundation<section end="announcement-content" />
</div>
[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 03:55, 4 febrüari 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery/Wikipedia&oldid=22704115 -->
== <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Leadership Development Task Force: Your feedback is appreciated</span> ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="announcement-content" />:''[[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Task Force/Call for Feedback Announcement|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Task Force/Call for Feedback Announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Leadership Development Task Force/Call for Feedback Announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
The Community Development team at the Wikimedia Foundation is supporting the creation of a global, community-driven Leadership Development Task Force. The purpose of the task force is to advise leadership development work.
The team is looking for feedback about the responsibilities of the Leadership Development Task Force. This Meta page shares the proposal for a [[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Task Force|Leadership Development Task Force]] and how [[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Task Force/Participate|you can help.]] Feedback on the proposal will be collected from 7 to 25 February 2022.<section end="announcement-content" />
</div>
[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 02:35, 9 febrüari 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery/Wikipedia&oldid=22796821 -->
== Wiki Loves Folklore is extended till 15th March ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">{{int:please-translate}}
[[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|frameless|180px]]
Greetings from Wiki Loves Folklore International Team,
We are pleased to inform you that [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore|Wiki Loves Folklore]] an international photographic contest on Wikimedia Commons has been extended till the '''15th of March 2022'''. The scope of the contest is focused on folk culture of different regions on categories, such as, but not limited to, folk festivals, folk dances, folk music, folk activities, etc.
We would like to have your immense participation in the photographic contest to document your local Folk culture on Wikipedia. You can also help with the [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2022/Translations|translation]] of project pages and share a word in your local language.
Best wishes,
'''International Team'''<br />
'''Wiki Loves Folklore'''
[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[User talk:MediaWiki message delivery|diskushon]]) 04:50, 22 febrüari 2022 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Rockpeterson@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=22754428 -->
== Coming soon ==
<div class="plainlinks mw-content-ltr" lang="en" dir="ltr">
=== Several improvements around templates ===
Hello, from March 9, several improvements around templates will become available on your wiki:
* Fundamental improvements of the [[Mw:Special:MyLanguage/Help:VisualEditor/User guide#Editing templates|VisualEditor template dialog]] ([[m:WMDE Technical Wishes/VisualEditor template dialog improvements|1]], [[m:WMDE Technical Wishes/Removing a template from a page using the VisualEditor|2]]),
* Improvements to make it easier to put a template on a page ([[m:WMDE Technical Wishes/Finding and inserting templates|3]]) (for the template dialogs in [[Mw:Special:MyLanguage/Help:VisualEditor/User guide#Editing templates|VisualEditor]], [[Mw:Special:MyLanguage/Extension:WikiEditor#/media/File:VectorEditorBasic-en.png|2010 Wikitext]] and [[Mw:Special:MyLanguage/2017 wikitext editor|New Wikitext Mode]]),
* and improvements in the syntax highlighting extension [[Mw:Special:MyLanguage/Extension:CodeMirror|CodeMirror]] ([[m:WMDE Technical Wishes/Improved Color Scheme of Syntax Highlighting|4]], [[m:WMDE Technical Wishes/Bracket Matching|5]]) (which is available on wikis with writing direction left-to-right).
All these changes are part of the “[[m:WMDE Technical Wishes/Templates|Templates]]” project by [[m:WMDE Technical Wishes|WMDE Technical Wishes]]. We hope they will help you in your work, and we would love to hear your feedback on the talk pages of these projects. </div> - [[m:User:Johanna Strodt (WMDE)|Johanna Strodt (WMDE)]] 12:38, 28 febrüari 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Johanna Strodt (WMDE)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&oldid=22907463 -->
== <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Remember to Participate in the UCoC Conversations and Ratification Vote!</span> ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting/Announcement|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting/Announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting/Announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
Hello everyone,
A [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines/Voting|'''vote in SecurePoll from 7 to 21 March 2022''']] is scheduled as part of the ratification process for the Universal Code of Conduct (UCoC) Enforcement guidelines. Eligible voters are invited to answer a poll question and share comments. [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines/Voter_information|Read voter information and eligibility details.]] During the poll, voters will be asked if they support the enforcement of the Universal Code of Conduct based on the proposed guidelines.
The [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] (UCoC) provides a baseline of acceptable behavior for the entire movement. The [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines|revised enforcement guidelines]] were published 24 January 2022 as a proposed way to apply the policy across the movement. A [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_Board_noticeboard/January_2022_-_Board_of_Trustees_on_Community_ratification_of_enforcement_guidelines_of_UCoC|Wikimedia Foundation Board statement]] calls for a [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines/Voting|ratification process]] where eligible voters will have an opportunity to support or oppose the adoption of the UCoC Enforcement guidelines in a vote. Wikimedians are invited to [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines/Voter_information/Volunteer|translate and share important information]]. For more information about the UCoC, please see the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Project|project page]] and [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/FAQ|frequently asked questions]] on Meta-wiki.
There are events scheduled to learn more and discuss:
* A [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Conversations/Panel_Q&A|community panel]] recorded on 18 February 2022 shares perspectives from small- and medium-sized community participants.
* The [[m:Movement Strategy and Governance|Movement Strategy and Governance]] (MSG) team is hosting Conversation Hours on 4 March 2022 at 15:00 UTC. Please [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Conversations|'''sign-up''']] to interact with the project team and the drafting committee about the updated enforcement guidelines and the ratification process. See the [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/2022_conversation_hour_summaries|Conversation Hour summaries]] for notes from 4 February 2022 and 25 February 2022.
You can comment on Meta-wiki talk pages in any language. You may also contact either team by email: msg[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org or ucocproject[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org
Sincerely,
Movement Strategy and Governance <br />
Wikimedia Foundation <br /><section end="announcement-content" />
</div>
[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 02:17, 2 mart 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=22916674 -->
== <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Universal Code of Conduct Enforcement guidelines ratification voting open from 7 to 21 March 2022</span> ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
Hello everyone,
The ratification voting process for the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|revised enforcement guidelines]] of the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] (UCoC) is now open! '''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting|Voting commenced on SecurePoll]]''' on 7 March 2022 and will conclude on 21 March 2022. Please [[m:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voter information|read more on the voter information and eligibility details]].
The Universal Code of Conduct (UCoC) provides a baseline of acceptable behavior for the entire movement. The revised enforcement guidelines were published 24 January 2022 as a proposed way to apply the policy across the movement. You can [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Project|read more about the UCoC project]].
You can also comment on Meta-wiki talk pages in any language. You may also contact the team by email: ucocproject[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org
Sincerely,
Movement Strategy and Governance
Wikimedia Foundation<section end="announcement-content" />
</div>
[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 00:52, 8 mart 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=22962850 -->
== <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Invitation to Hubs event: Global Conversation on 2022-03-12 at 13:00 UTC</span> ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="announcement-content" />Hello!
The Movement Strategy and Governance team of the Wikimedia Foundation would like to invite you to the next event about "Regional and Thematic Hubs". The Wikimedia Movement is in the process of understanding what Regional and Thematic Hubs should be. Our workshop in November was a good start ([[m:Special:MyLanguage/Hubs/Documentation/27 November Workshop|read the report]]), but we're not finished yet.
Over the last weeks we conducted about 16 interviews with groups working on establishing a Hub in their context ([[m:Special:MyLanguage/Hubs/Dialogue|see Hubs Dialogue]]). These interviews informed a report that will serve as a foundation for discussion on March 12. The report is planned to be published on March 9.
The event will take place on March 12, 13:00 to 16:00 UTC on Zoom. Interpretation will be provided in French, Spanish, Arabic, Russian, and Portuguese. Registration is open, and will close on March 10. Anyone interested in the topic is invited to join us. '''[[m:Special:MyLanguage/Hubs/Global Conversations March 12, 2022|More information on the event on Meta-wiki]]'''.
Best regards,
[[m:User:KVaidla (WMF)|Kaarel Vaidla]]<br />Movement Strategy
<section end="announcement-content" />
</div>
01:31, 10 mart 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=22974079 -->
== Wiki Loves Folklore 2022 ends tomorrow ==
[[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|frameless|180px]]
International photographic contest [[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2022| Wiki Loves Folklore 2022]] ends on 15th March 2022 23:59:59 UTC. This is the last chance of the year to upload images about local folk culture, festival, cuisine, costume, folklore etc on Wikimedia Commons. Watch out our social media handles for regular updates and declaration of Winners.
([https://www.facebook.com/WikiLovesFolklore/ Facebook] , [https://twitter.com/WikiFolklore Twitter ] , [https://www.instagram.com/wikilovesfolklore/ Instagram])
The writing competition Feminism and Folklore will run till 31st of March 2022 23:59:59 UTC. Write about your local folk tradition, women, folk festivals, folk dances, folk music, folk activities, folk games, folk cuisine, folk wear, folklore, and tradition, including ballads, folktales, fairy tales, legends, traditional song and dance, folk plays, games, seasonal events, calendar customs, folk arts, folk religion, mythology etc. on your local Wikipedia. Check if your [[:m:Feminism and Folklore 2022/Project Page|local Wikipedia is participating]]
A special competition called '''Wiki Loves Falles''' is organised in Spain and the world during 15th March 2022 till 15th April 2022 to document local folk culture and [[:en:Falles|Falles]] in Valencia, Spain. Learn more about it on [[:ca:Viquiprojecte:Falles 2022|Catalan Wikipedia project page]].
We look forward for your immense co-operation.
Thanks
Wiki Loves Folklore international Team
[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[User talk:MediaWiki message delivery|diskushon]]) 14:40, 14 mart 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Rockpeterson@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Global_message_delivery&oldid=22754428 -->
== <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Leadership Development Working Group: Apply to join! (14 March to 10 April 2022)</span> ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Working Group/Participate/Announcement|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Working Group/Participate/Announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Leadership Development Working Group/Participate/Announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
Hello everyone,
Thank you to everyone who participated in the feedback period for the [[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Working Group|Leadership Development Working Group]] initiative. A [[m:Special:MyLanguage/Leadership Development Working Group/Participate#5. Summary of Call for Feedback|summary of the feedback]] can be found on Meta-wiki. This feedback will be shared with the working group to inform their work. The application period to join the Working Group is now open and will close on April 10, 2022. Please [[m:Special:MyLanguage/Leadership_Development_Working_Group/Purpose_and_Structure#3._How_is_the_working_group_formed_and_structured?|review the information about the working group]], share with community members who might be interested, and '''[[m:Special:MyLanguage/Leadership_Development_Working_Group/Participate#1._How_to_participate|apply if you are interested]]'''.
Thank you,
From the Community Development team<br /><section end="announcement-content" />
</div>
[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 02:20, 18 mart 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=22974079 -->
== Feminism and Folklore 2022 ends soon ==
[[File:Feminism and Folklore 2022 logo.svg|right|frameless|250px]]
[[:m:Feminism and Folklore 2022|Feminism and Folklore 2022]] which is an international writing contest organized at Wikipedia ends soon that is on <b>31 March 2022 11:59 UTC</b>. This is the last chance of the year to write about feminism, women biographies and gender-focused topics such as <i>folk festivals, folk dances, folk music, folk activities, folk games, folk cuisine, folk wear, fairy tales, folk plays, folk arts, folk religion, mythology, folk artists, folk dancers, folk singers, folk musicians, folk game athletes, women in mythology, women warriors in folklore, witches and witch hunting, fairy tales and more</i>
Keep an eye on the project page for declaration of Winners.
We look forward for your immense co-operation.
Thanks
Wiki Loves Folklore international Team
[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[User talk:MediaWiki message delivery|diskushon]]) 14:29, 26 mart 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Rockpeterson@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=User:Rockpeterson/fnf&oldid=23060054 -->
== <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Universal Code of Conduct Enforcement guidelines ratification voting is now closed</span> ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote/Closing message|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote/Closing message|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Vote/Closing message}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
Greetings,
The ratification voting process for the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|revised enforcement guidelines]] of the [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct|Universal Code of Conduct]] (UCoC) came to a close on 21 March 2022. Over {{#expr:2300}} Wikimedians voted across different regions of our movement. Thank you to everyone who participated in this process! The scrutinizing group is now reviewing the vote for accuracy, so please allow up to two weeks for them to finish their work.
The final results from the voting process will be announced [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voting/Results|here]], along with the relevant statistics and a summary of comments as soon as they are available. Please check out [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Voter information|the voter information page]] to learn about the next steps. You can comment on the project talk page [[m:Talk:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines|on Meta-wiki]] in any language. You may also contact the UCoC project team by email: ucocproject[[File:At sign.svg|16x16px|link=|(_AT_)]]wikimedia.org
Best regards,
Movement Strategy and Governance<br /><section end="announcement-content" />
</div>
[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 01:53, 30 mart 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=23079949 -->
== <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Movement Strategy and Governance News – Issue 6</span> ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="msg-newsletter"/>
<div style = "line-height: 1.2">
<span style="font-size:200%;">'''Movement Strategy and Governance News'''</span><br>
<span style="font-size:120%; color:#404040;">'''Issue 6, April 2022'''</span><span style="font-size:120%; float:right;">[[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6|'''Read the full newsletter''']]</span>
----
Welcome to the sixth issue of Movement Strategy and Governance News! This revamped newsletter distributes relevant news and events about the Movement Charter, Universal Code of Conduct, Movement Strategy Implementation grants, Board of trustees elections and other relevant MSG topics.
This Newsletter will be distributed quarterly, while the more frequent Updates will also be delivered weekly. Please remember to subscribe [[m:Special:MyLanguage/Global message delivery/Targets/MSG Newsletter Subscription|here]] if you would like to receive future issues of this newsletter.
</div><div style="margin-top:3px; padding:10px 10px 10px 20px; background:#fffff; border:2px solid #808080; border-radius:4px; font-size:100%;">
*'''Leadership Development -''' A Working Group is Forming! - The application to join the Leadership Development Working Group closed on April 10th, 2022, and up to 12 community members will be selected to participate in the working group. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A1|continue reading]])
*'''Universal Code of Conduct Ratification Results are out! -''' The global decision process on the enforcement of the UCoC via SecurePoll was held from 7 to 21 March. Over 2,300 eligible voters from at least 128 different home projects submitted their opinions and comments. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A2|continue reading]])
*'''Movement Discussions on Hubs -''' The Global Conversation event on Regional and Thematic Hubs was held on Saturday, March 12, and was attended by 84 diverse Wikimedians from across the movement. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A3|continue reading]])
*'''Movement Strategy Grants Remain Open! -''' Since the start of the year, six proposals with a total value of about $80,000 USD have been approved. Do you have a movement strategy project idea? Reach out to us! ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A4|continue reading]])
*'''The Movement Charter Drafting Committee is All Set! -''' The Committee of fifteen members which was elected in October 2021, has agreed on the essential values and methods for its work, and has started to create the outline of the Movement Charter draft. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A5|continue reading]])
*'''Introducing Movement Strategy Weekly -''' Contribute and Subscribe! - The MSG team have just launched the updates portal, which is connected to the various Movement Strategy pages on Meta-wiki. Subscriber to get up-to-date news about the various ongoing projects. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A6|continue reading]])
*'''Diff Blogs -''' Check out the most recent publications about Movement Strategy on Wikimedia Diff. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/6#A7|continue reading]])
</div><section end="msg-newsletter"/>
</div>
Also, a draft of the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Annual Plan/2022-2023/draft|'''2022-23 Wikimedia Foundation Annual Plan''']] has been published. Input is being sought on-wiki and during [[:m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Annual Plan/2022-2023/Conversations|'''several conversations''' with Wikimedia Foundation CEO Maryana Iskander]].
[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Annual Plan/2022-2023/Conversations/Announcement|See full announcement on Meta-wiki]]. [[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 01:45, 22 aprel 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=23184989 -->
== New Wikipedia Library Collections Available Now - April 2022 ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
Hello Wikimedians!
[[File:Wikipedia_Library_owl.svg|thumb|upright|The TWL owl says sign up today!]]
[[m:The Wikipedia Library|The Wikipedia Library]] has free access to new paywalled reliable sources. You can these and dozens more collections at https://wikipedialibrary.wmflabs.org/:
* '''[https://wikipedialibrary.wmflabs.org/partners/128/ Wiley]''' – journals, books, and research resources, covering life, health, social, and physical sciences
* '''[https://wikipedialibrary.wmflabs.org/partners/125/ OECD]''' – OECD iLibrary, Data, and Multimedia published by the Organisation for Economic Cooperation and Development
* '''[https://wikipedialibrary.wmflabs.org/partners/129/ SPIE Digital Library]''' – journals and eBooks on optics and photonics applied research
Many other sources are freely available for experienced editors, including collections which recently became accessible to all eligible editors: Cambridge University Press, BMJ, AAAS, Érudit and more.
Do better research and help expand the use of high quality references across Wikipedia projects: log in today!
<br>--The Wikipedia Library Team 13:17, 26 aprel 2022 (UTC)
:<small>This message was delivered via the [https://meta.wikimedia.org/wiki/MassMessage#Global_message_delivery Global Mass Message] tool to [https://meta.wikimedia.org/wiki/Global_message_delivery/Targets/Wikipedia_Library The Wikipedia Library Global Delivery List].</small>
</div>
<!-- Message sent by User:Samwalton9@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/Wikipedia_Library&oldid=23036656 -->
== Coming soon: Improvements for templates ==
<div class="plainlinks mw-content-ltr" lang="en" dir="ltr">
<!--T:11-->
[[File:Overview of changes in the VisualEditor template dialog by WMDE Technical Wishes.webm|thumb|Fundamental changes in the template dialog.]]
Hello, more changes around templates are coming to your wiki soon:
The [[mw:Special:MyLanguage/Help:VisualEditor/User guide#Editing templates|'''template dialog''' in VisualEditor]] and in the [[mw:Special:MyLanguage/2017 wikitext editor|2017 Wikitext Editor]] (beta) will be '''improved fundamentally''':
This should help users understand better what the template expects, how to navigate the template, and how to add parameters.
* [[metawiki:WMDE Technical Wishes/VisualEditor template dialog improvements|project page]], [[metawiki:Talk:WMDE Technical Wishes/VisualEditor template dialog improvements|talk page]]
In '''syntax highlighting''' ([[mw:Special:MyLanguage/Extension:CodeMirror|CodeMirror]] extension), you can activate a '''colorblind-friendly''' color scheme with a user setting.
* [[metawiki:WMDE Technical Wishes/Improved Color Scheme of Syntax Highlighting#Color-blind_mode|project page]], [[metawiki:Talk:WMDE Technical Wishes/Improved Color Scheme of Syntax Highlighting|talk page]]
Deployment is planned for May 10. This is the last set of improvements from [[m:WMDE Technical Wishes|WMDE Technical Wishes']] focus area “[[m:WMDE Technical Wishes/Templates|Templates]]”.
We would love to hear your feedback on our talk pages!
</div> -- [[m:User:Johanna Strodt (WMDE)|Johanna Strodt (WMDE)]] 11:14, 29 aprel 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Johanna Strodt (WMDE)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=WMDE_Technical_Wishes/Technical_Wishes_News_list_all_village_pumps&oldid=23222263 -->
== <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Editing news 2022 #1</span> ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="message"/><i>[[metawiki:VisualEditor/Newsletter/2022/April|Read this in another language]] • [[m:VisualEditor/Newsletter|Subscription list for this multilingual newsletter]]</i>
[[File:Junior Contributor New Topic Tool Completion Rate.png|thumb|New editors were more successful with this new tool.]]
The [[mw:Special:MyLanguage/Help:DiscussionTools#New discussion tool|New topic tool]] helps editors create new ==Sections== on discussion pages. New editors are more successful with this new tool. You can [[mw:Talk pages project/New topic#21 April 2022|read the report]]. Soon, the Editing team will offer this to all editors at the 20 Wikipedias that participated in the test. You will be able to turn it off at [[Special:Preferences#mw-prefsection-editing-discussion]].<section end="message"/>
</div>
[[User:Whatamidoing (WMF)|Whatamidoing (WMF)]] 18:55, 2 mei 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Quiddity (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Global_message_delivery/Targets/VisualEditor/Newsletter/Wikis_with_VE&oldid=22019984 -->
== 2022 Board of Trustees Call for Candidates ==
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Call for Candidates/Short|You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Call for Candidates/Short|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Call for Candidates/Short}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
The Board of Trustees seeks candidates for the 2022 Board of Trustees election. [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Announcement/Call_for_Candidates|'''Read more on Meta-wiki.''']]
The [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022|2022 Board of Trustees election]] is here! Please consider submitting your candidacy to serve on the Board of Trustees.
The Wikimedia Foundation Board of Trustees oversees the Wikimedia Foundation's operations. Community-and-affiliate selected trustees and Board-appointed trustees make up the Board of Trustees. Each trustee serves a three year term. The Wikimedia community has the opportunity to vote for community-and-affiliate selected trustees.
The Wikimedia community will vote to fill two seats on the Board in 2022. This is an opportunity to improve the representation, diversity, and expertise of the Board as a team.
;Who are potential candidates? Are you a potential candidate? Find out more on the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Apply to be a Candidate|Apply to be a Candidate page]].
Thank you for your support,
Movement Strategy and Governance on behalf of the Elections Committee and the Board of Trustees<br /><section end="announcement-content" />
10:39, 10 mei 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=23215441 -->
== <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Revisions to the Universal Code of Conduct (UCoC) Enforcement Guidelines</span> ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="announcement-content" />
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Revision discussions/Announcement|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Universal Code of Conduct/Enforcement guidelines/Revision discussions/Announcement}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
Hello all,
We'd like to provide an update on the work on the Enforcement Guidelines for the Universal Code of Conduct. After the conclusion of the community vote on the guidelines in March, the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation Community Affairs Committee|Community Affairs committee (CAC)]] of the Board [https://lists.wikimedia.org/hyperkitty/list/wikimedia-l@lists.wikimedia.org/thread/JAYQN3NYKCHQHONMUONYTI6WRKZFQNSC/ asked that several areas of the guidelines be reviewed for improvements] before the Board does its final review. These areas were identified based on community discussions and comments provided during the vote. The CAC also requested review of the controversial Note in 3.1 of the UCoC itself.
Once more, a big thank you to all who voted, especially to all who left constructive feedback and comments! The project team is working with the Board to establish a timeline for this work, and will communicate this next month.
Members of the two prior [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Drafting committee|UCoC Drafting Committees]] have generously offered their time to help shape improvements to the Guidelines. You can read more about them and their work [[m:Special:MyLanguage/Universal Code of Conduct/Drafting committee#Revisions_Committee|here]], as well as read [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Drafting_committee/Phase_2_meeting_summaries#2022|summaries of their weekly meetings in 2022]].
Wikimedians have provided many valuable comments together with the vote and in other conversations. Given the size and diversity of the Wikimedia community, there are even more voices out there who can give ideas on how to improve the enforcement guidelines and add even more valuable ideas to the process. To help the Revisions committee identify improvements, input on several questions for the committee’s review is requested. Visit the Meta-wiki pages ([[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Enforcement_guidelines/Revision_discussions|Enforcement Guidelines revision discussions]], [[m:Special:MyLanguage/Universal_Code_of_Conduct/Policy text/Revision_discussions|Policy text revision discussions]]) to get your ideas to the Committee - it is very important that viewpoints are heard from different communities before the Committee begins drafting revision proposals.
On behalf of the UCoC project team <br /><section end="announcement-content" />
</div>
[[User:Xeno (WMF)|Xeno (WMF)]] 22:56, 3 yüni 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:Xeno (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=23215441 -->
== Databox, a universal Wikidata infobox now installed on pap.wikipedia.org ==
Hello everyone. My apologies for writing in English, I don't speak Papiamentu unfortunately. Yesterday, in a Wiki goes Caribbean meeting, I heard @[[User:Caribiana|Caribiana]] ask if it would be possible to have more Wikidata-driven infoboxes here on the Papiamentu/o Wikipedia. I have asked around a bit. Someone told me about [[wikidata:Module:Databox|Module:Databox]], and that is a universal infobox driven by Wikidata. I have installed it here - it was really simple! See [[Module:Databox]]. It should work with any type of article that is connected to a Wikidata item (people, places, nature, art...) To include it on any page, you just need to add <code><nowiki>{{Databox}}</nowiki></code> to the article and it should work. It is possible that you will still need to translate Wikidata labels of items and properties to Papiamentu of course. I made a small example in the article of [[Rincon]]. I hope this is useful! All the best, [[User:Spinster|Spinster]] ([[User talk:Spinster|diskushon]]) 09:46, 19 yüni 2022 (UTC)
: Hi @[[User:Spinster|Spinster]], I just tried it out and it works perfectly well with multiple topics. Important data which have been missing up to now (such as coordinates, maps, images) are added automatically. The time gained can now be invested in translating the corresponding texts in Wikidata to Papiamento. Thank you so much and all the other wikipedians who have helped to create this tool. Very easy to use, even for newcomers. [[User:Caribiana|Caribiana]] ([[User talk:Caribiana|diskushon]]) 10:38, 19 yüni 2022 (UTC)
== Results of Wiki Loves Folklore 2022 is out! ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
{{int:please-translate}}
[[File:Wiki Loves Folklore Logo.svg|right|150px|frameless]]
Hi, Greetings
The winners for '''[[c:Commons:Wiki Loves Folklore 2022|Wiki Loves Folklore 2022]]''' is announced!
We are happy to share with you winning images for this year's edition. This year saw over 8,584 images represented on commons in over 92 countries. Kindly see images '''[[:c:Commons:Wiki Loves Folklore 2022/Winners|here]]'''
Our profound gratitude to all the people who participated and organized local contests and photo walks for this project.
We hope to have you contribute to the campaign next year.
'''Thank you,'''
'''Wiki Loves Folklore International Team'''
--[[User:MediaWiki message delivery|MediaWiki message delivery]] ([[User talk:MediaWiki message delivery|diskushon]]) 16:12, 4 yüli 2022 (UTC)
</div>
<!-- Message sent by User:Tiven2240@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Distribution_list/Non-Technical_Village_Pumps_distribution_list&oldid=23454230 -->
== Propose statements for the 2022 Election Compass ==
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Propose statements for the 2022 Election Compass| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Propose statements for the 2022 Election Compass|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Propose statements for the 2022 Election Compass}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
Hi all,
Community members in the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022|2022 Board of Trustees election]] are invited to [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Community_Voting/Election_Compass|propose statements to use in the Election Compass.]]
An Election Compass is a tool to help voters select the candidates that best align with their beliefs and views. The community members will propose statements for the candidates to answer using a Lickert scale (agree/neutral/disagree). The candidates’ answers to the statements will be loaded into the Election Compass tool. Voters will use the tool by entering in their answer to the statements (agree/disagree/neutral). The results will show the candidates that best align with the voter’s beliefs and views.
;Here is the timeline for the Election Compass:
* July 8 - 20: Community members propose statements for the Election Compass
* July 21 - 22: Elections Committee reviews statements for clarity and removes off-topic statements
* July 23 - August 1: Volunteers vote on the statements
* August 2 - 4: Elections Committee selects the top 15 statements
* August 5 - 12: candidates align themselves with the statements
* August 15: The Election Compass opens for voters to use to help guide their voting decision
The Elections Committee will select the top 15 statements at the beginning of August. The Elections Committee will oversee the process, supported by the Movement Strategy and Governance team. MSG will check that the questions are clear, there are no duplicates, no typos, and so on.
Best,
Movement Strategy and Governance
''This message was sent on behalf of the Board Selection Task Force and the Elections Committee''<br /><section end="announcement-content" />
[[User:MNadzikiewicz (WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]] ([[User talk:MNadzikiewicz (WMF)|talk]]) 11:34, 14 yüli 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=23215441 -->
== <span lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">Movement Strategy and Governance News – Issue 7</span> ==
<div lang="en" dir="ltr" class="mw-content-ltr">
<section begin="msg-newsletter"/>
<div style = "line-height: 1.2">
<span style="font-size:200%;">'''Movement Strategy and Governance News'''</span><br>
<span style="font-size:120%; color:#404040;">'''Issue 7, July-September 2022'''</span><span style="font-size:120%; float:right;">[[m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7|'''Read the full newsletter''']]</span>
----
Welcome to the 7th issue of Movement Strategy and Governance News! The newsletter distributes relevant news and events about the implementation of Wikimedia's [[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy/Initiatives|Movement Strategy recommendations]], other relevant topics regarding Movement governance, as well as different projects and activities supported by the Movement Strategy and Governance (MSG) team of the Wikimedia Foundation.
The MSG Newsletter is delivered quarterly, while the more frequent [[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy/Updates|Movement Strategy Weekly]] will be delivered weekly. Please remember to subscribe [[m:Special:MyLanguage/Global message delivery/Targets/MSG Newsletter Subscription|here]] if you would like to receive future issues of this newsletter.
</div><div style="margin-top:3px; padding:10px 10px 10px 20px; background:#fffff; border:2px solid #808080; border-radius:4px; font-size:100%;">
* '''Movement sustainability''': Wikimedia Foundation's annual sustainability report has been published. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A1|continue reading]])
* '''Improving user experience''': recent improvements on the desktop interface for Wikimedia projects. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A2|continue reading]])
* '''Safety and inclusion''': updates on the revision process of the Universal Code of Conduct Enforcement Guidelines. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A3|continue reading]])
* '''Equity in decisionmaking''': reports from Hubs pilots conversations, recent progress from the Movement Charter Drafting Committee, and a new white paper for futures of participation in the Wikimedia movement. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A4|continue reading]])
* '''Stakeholders coordination''': launch of a helpdesk for Affiliates and volunteer communities working on content partnership. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A5|continue reading]])
* '''Leadership development''': updates on leadership projects by Wikimedia movement organizers in Brazil and Cape Verde. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A6|continue reading]])
* '''Internal knowledge management''': launch of a new portal for technical documentation and community resources. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A7|continue reading]])
* '''Innovate in free knowledge''': high-quality audiovisual resources for scientific experiments and a new toolkit to record oral transcripts. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A8|continue reading]])
* '''Evaluate, iterate, and adapt''': results from the Equity Landscape project pilot ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A9|continue reading]])
* '''Other news and updates''': a new forum to discuss Movement Strategy implementation, upcoming Wikimedia Foundation Board of Trustees election, a new podcast to discuss Movement Strategy, and change of personnel for the Foundation's Movement Strategy and Governance team. ([[:m:Special:MyLanguage/Movement Strategy and Governance/Newsletter/7#A10|continue reading]])
</div><section end="msg-newsletter"/>
</div>
Thank you for reading! [[User:RamzyM (WMF)|RamzyM (WMF)]] 01:37, 18 yüli 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:RamzyM (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=23529147 -->
== Announcing the six candidates for the 2022 Board of Trustees election ==
<section begin="announcement-content"/>
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Announcing the six candidates for the 2022 Board of Trustees election| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Announcing the six candidates for the 2022 Board of Trustees election|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Announcing the six candidates for the 2022 Board of Trustees election}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
Hi everyone,
'''The Affiliate voting process has concluded.''' Representatives from each Affiliate organization learned about the candidates by reading candidates’ statements, reviewing candidates’ answers to questions, and considering the candidates’ ratings provided by the Analysis Committee. The selected 2022 Board of Trustees candidates are:
* Tobechukwu Precious Friday ([[:m:User:Tochiprecious|Tochiprecious]])
* Farah Jack Mustaklem ([[:m:User:Fjmustak|Fjmustak]])
* Shani Evenstein Sigalov ([[:m:User:Esh77|Esh77]])
* Kunal Mehta ([[:m:User:Legoktm|Legoktm]])
* Michał Buczyński ([[:m:User:Aegis Maelstrom|Aegis Maelstrom]])
* Mike Peel ([[:m:User:Mike Peel|Mike Peel]])
You may see more information about the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Results|Results]] and [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Stats|Statistics]] of this Board election.
Please take a moment to appreciate the Affiliate Representatives and Analysis Committee members for taking part in this process and helping to grow the Board of Trustees in capacity and diversity. These hours of volunteer work connect us across understanding and perspective. Thank you for your participation.
Thank you to the community members who put themselves forward as candidates for the Board of Trustees. Considering joining the Board of Trustees is no small decision. The time and dedication candidates have shown to this point speaks to their commitment to this movement. Congratulations to those candidates who have been selected. A great amount of appreciation and gratitude for those candidates not selected. Please continue to share your leadership with Wikimedia.
Thank you to those who followed the Affiliate process for this Board election. You may review the results of the Affiliate selection process.
'''The next part of the Board election process is the community voting period.''' [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022#Timeline|You may view the Board election timeline here]]. To prepare for the community voting period, there are several things community members can engage with in the following ways:
* [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Candidates|Read candidates’ statements]] and read the candidates’ answers to the questions posed by the Affiliate Representatives.
* [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Community_Voting/Questions_for_Candidates|Propose and select the 6 questions for candidates to answer during their video Q&A]].
* See the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Candidates|Analysis Committee’s ratings of candidates on each candidate’s statement]].
* [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Community Voting/Election Compass|Propose statements for the Election Compass]] voters can use to find which candidates best fit their principles.
* Encourage others in your community to take part in the election.
Best,
Movement Strategy and Governance
''This message was sent on behalf of the Board Selection Task Force and the Elections Committee''
</div><section end="announcement-content"/>
[[User:MNadzikiewicz (WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]] 14:03, 27 yüli 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=23530132 -->
== Vote for Election Compass Statements ==
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Vote for Election Compass Statements| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Vote for Election Compass Statements|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/Vote for Election Compass Statements}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
Hi all,
Volunteers in the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022|2022 Board of Trustees election]] are invited to [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Community_Voting/Election_Compass/Statements|vote for statements to use in the Election Compass]]. You can vote for the statements you would like to see included in the Election Compass on Meta-wiki.
An Election Compass is a tool to help voters select the candidates that best align with their beliefs and views. The community members will propose statements for the candidates to answer using a Lickert scale (agree/neutral/disagree). The candidates’ answers to the statements will be loaded into the Election Compass tool. Voters will use the tool by entering in their answer to the statements (agree/disagree/neutral). The results will show the candidates that best align with the voter’s beliefs and views.
Here is the timeline for the Election Compass:
*<s>July 8 - 20: Volunteers propose statements for the Election Compass</s>
*<s>July 21 - 22: Elections Committee reviews statements for clarity and removes off-topic statements</s>
*July 23 - August 1: Volunteers vote on the statements
*August 2 - 4: Elections Committee selects the top 15 statements
*August 5 - 12: candidates align themselves with the statements
*August 15: The Election Compass opens for voters to use to help guide their voting decision
The Elections Committee will select the top 15 statements at the beginning of August
Best,
Movement Strategy and Governance
''This message was sent on behalf of the Board Selection Task Force and the Elections Committee''
</div><section end="announcement-content" />
[[User:MNadzikiewicz (WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]] 21:01, 27 yüli 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=23530132 -->
== The 2022 Board of Trustees election Community Voting period is now open ==
<section begin="announcement-content" />
:''[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/The 2022 Board of Trustees election Community Voting period is now open| You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.]]''
:''<div class="plainlinks">[[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/The 2022 Board of Trustees election Community Voting period is now open|{{int:interlanguage-link-mul}}]] • [https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Translate&group=page-{{urlencode:Wikimedia Foundation elections/2022/Announcement/The 2022 Board of Trustees election Community Voting period is now open}}&language=&action=page&filter= {{int:please-translate}}]</div>''
Hi everyone,
The Community Voting period for the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022|2022 Board of Trustees election]] is now open. Here are some helpful links to get you the information you need to vote:
* Try the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Community_Voting/Election_Compass|Election Compass]], showing how candidates stand on 15 different topics.
* Read the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Candidates|candidate statements]] and [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Affiliate_Organization_Participation/Candidate_Questions|answers to Affiliate questions]]
* [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Apply to be a Candidate|Learn more about the skills the Board seeks]] and how the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia Foundation elections/2022/Candidates|Analysis Committee found candidates align with those skills]]
If you are ready to vote, you may go to [[Special:SecurePoll/vote/Wikimedia_Foundation_Board_Elections_2022|SecurePoll voting page]] to vote now. '''You may vote from August 23 at 00:00 UTC to September 6 at 23:59 UTC.''' To see about your voter eligibility, please visit the [[m:Special:MyLanguage/Wikimedia_Foundation_elections/2022/Voter_eligibility_guidelines|voter eligibility page]].
Best,
Movement Strategy and Governance
''This message was sent on behalf of the Board Selection Task Force and the Elections Committee''<br /><section end="announcement-content" />
[[User:MNadzikiewicz_(WMF)|MNadzikiewicz (WMF)]]
<!-- Message sent by User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=23708360 -->
== Invitation to join the Movement Strategy Forum ==
:''{{More languages}}''
<section begin="announcement-content" />
Hello everyone,
The [https://forum.movement-strategy.org/ Movement Strategy Forum] (MS Forum) is a multilingual collaborative space for all conversations about Movement Strategy implementation.
We are inviting all Movement participants to collaborate on the MS Forum. The goal of the forum is to build community collaboration, using an inclusive multilingual platform.
The [[m:Movement Strategy|Movement Strategy]] is a collaborative effort to imagine and build the future of the Wikimedia Movement. Anyone can contribute to the Movement Strategy, from a comment to a full-time project.
;Join this forum with your Wikimedia account, engage in conversations, and ask questions in your language.
The Movement Strategy and Governance team (MSG) launched the proposal for the MS Forum in May 2022. There was a 2-month community review period, which ended on 24 July 2022. The community review process included several questions that resulted in interesting conversations. You can read the [https://forum.movement-strategy.org/t/ms-forum-community-review-report/1436 Community Review Report].
We look forward to seeing you at the MS Forum!
Best regards,
the Movement Strategy and Governance Team
[[User:MNadzikiewicz (WMF)]] 11:32, 29 ougùstùs 2022 (UTC)
<!-- Message sent by User:MNadzikiewicz (WMF)@metawiki using the list at https://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Movement_Strategy_and_Governance/Delivery&oldid=23720620 -->
2dko6f7vsy2816cg57kj4fs53wwtgp2
Pierre Lauffer
0
2688
90984
88557
2022-08-28T22:33:40Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Pierre Lauffer''' (n. [[22 di ougùstùs]] [[1920]] na [[Kòrsou]] - f. [[14 di yüni]] [[1981]] na [[Kòrsou]]) tabata eskritor, poeta i aktivista kultural di [[Kòrsou]]. E ta un pionero di [[literatura]] kurasoleño i ta wòrdu konsidera komo [[poesia|poeta]] nashonal di Kòrsou.
Konstantemente Lauffer a insistí ku [[papiamentu]] ta un idioma di balor grandi. Promé buki di poesia original na papiamentu tabata su ''Patria'' (1944). El a redaktá e buki importante, ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971). Un di su kuentanan kòrtiku hopi bon ta "Yu pretu"
Na 1969 Lauffer a risibí e [[Premio Cola Debrot|premio Colá Debrot]].
== Obra ==
* ''Carmen Molina'' (1942, prosa bao pseudónimo José Antonio Martis)
* ''Cancionero Papiamento: melodia i palabra pa Julio Perrenal'' (1943, kolekshon di kantika, Julio Perrenal ta pseudónimo di Jules de Palm, Pierre Lauffer i René de Rooy)
* ''Martirio di Amor'' (1943, novela kòrtiko bao pseudónimo Carlos M. Fernandes)
* ''Philomena'' (1952, novela kòrtiko)
* ''Kumbu'' (1955, 1996, [[poesia]]
* ''Njapa'' (1961, 2006, prosa i poesia)
* ''Raspá'' (1962, 2006, prosa i poesia)
* ''Kantika pa bjentu'' (1964, poesia)
* ''Ora solo baha'' (1968, kuenta di mucha)
* ''Seis anja kaska berde'' (1968, kuentanan)
* ''Kuenta pa kaminda'' (1969, kolekshon di kuenta)
* ''Wir-iwiri'' (1969, 2006, prosa i poesia)
* ''Un pulchi pa dia'' (1970, 2006, kolekshon di kuenta)
* ''Di nos: antologia di nos literatura'' (1971, historia di literatura)
* ''Djogodó, kwenta pa konta mucha'' (1972, kuenta di mucha)
* ''Arte di Palabra'' (1973, kolekshon di kuenta)
* ''Mangasina'' (1974, kuenta di mucha)
* ''Sukuchi'' (1974, kuentanan di mucha)
* ''Un dia tabatin'' (1975 i 2006, buki di mucha)
* ''Zumbi Spiritu i Almasola'' (1975, kuenta di mucha)
* ''Mi buki di bestia'' (1981, buki di mucha)
* ''Un skèr ta bai keiru'' (1983, buki di mucha)
* ''Un wea chiki'' (1984, buki di mucha)
* ''Toni su trein'' (1989, buki di mucha)
* ''Awe ta sopi'' (1989, buki di mucha)
* ''Na final di kaminda: último ocho poema di Pierre Lauffer'' (2011, poesia)
==Link eksterno==
* [https://web.archive.org/web/20010423133209/http://www.geocities.com/TheTropics/1891/poem.html#pierre Korsou (poema)]
* [http://kompader.blogspot.com/2006/08/balada-di-buchi-fil.html Balada di buchi Fil (poema)]
* [https://web.archive.org/web/20120306134521/http://www.pierrelauffer.com/ Wepsite ofisial Fundashon Pierre Lauffer]
{{DEFAULTSORT:Lauffer, Pierre}}
[[Category:Ganador premio Cola Debrot]]
[[Category:Hende|Kòrsou]]
[[Category:Eskritor]]
[[Category:Poeta]]
[[Category:Papiamento]]
[[Category:Kòrsou]]
k5dn4x3rn5p8ekcddpu6b8scrm9s29y
Rina Penso
0
2775
90986
85927
2022-08-28T23:02:20Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
'''Rina M.E. Penso''' (n. 26 di òktober [[1927]] na [[Kòrsou]]) ta eks-aktris i kantante [[Kòrsou|kurasoleño]]. E ta un di e aktrisnan mas renombrá di Kòrsou.<ref>[https://theaterencyclopedie.nl/wiki/Rina_Penso Rina Penso], Theaterencyclopedie.</ref>
== Bida ==
Rina Penso ta yu di Maria Leocadia Maduro de Penso. E tabata ámtenar trahando na Kranshi. Aktua i kanta tabata su pashon. E tabata pasa su tempo liber aktuando den komedia i tabata miembro di e kor miksto [[Orfeon Crescendo]].<ref name="gai">[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643910:mpeg21:a0064 Gai bieu ta traha soppi sterki], Amigoe (26 mart 1968). Rekuperá 01-11-2021.</ref> Despues ela pasa pa e kor Vivienne Frans i Kompania. Su trayektorio artistiko den teatro i den sine ta inisiá na aña 1960 i ta kubri mas di sinku dékada. E ta kosechá su prome éksitonan ku su aktuashon den e obranan ''Loiza Porko Sushi'' (1960), ''Bai bini bon mi amor (Boeing Boeing)'' (1964) i ''Maribel'' (1966). Tur tres tabata obranan di repertorio mundial tradusí na [[papiamentu]] pa [[May Henriquez]]. Tambe na radio Curom e tabata gosa di popularidat pa su papel den e radionovela ''Mujeres de la Historia'' i e kuentanan di [[Luis Daal]].<ref name="gai"/> Na 1973 e tabata aktris invitá na [[Venezuela]] pa e obra ''El delito en la isla de las Cabras'' di Compañia Profesional de Teatro de Venezuela. E mesun aña e obra a ser presentá tambe na Kòrsou.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461371:mpeg21:a0122 Er is genoeg talent voor nationaal theater], Amigoe (10-08-1973). Rekuperá 02-12-2021.</ref>
Na 1967 e ta kofundadó di [[Thalia]], un grupo di teatro amatùr den kual e tabata aktivo komo aktris. Komo aktris ela aparese tambe riba senario na [[Hulanda]]. Ela skirbi tradukshon di literatura teatral na papiamentu. Ela aktua den diferente pelíkula, entre otro ''Almacita di Desolato'' (1986) i ''Ava i Gabriel'' (1990) i ''La Dama Blanca'' (2021), kua pelíkula ta gana premio internashonal di filmashon karibense durante Festival ‘Tales’. Pa televishon el a aktua den ''Mi Yu ta Inosente'' (1972), ''Despensa, number robes'' (1981), ''Famia Kibrá'' (1981, seri den tres edishon), Hartelijke Groeten (1983, seri na Hulanda) i ''Boka Sanantonio'' (1989). Aktualmente Rina Penso ta forma parti di e grupo di teater: 'Ankrá na Otro'.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/een-kijke-bij-performance-groep-ankra-na-otro-aan-elkaar-gehecht/|auteur=Diana Lebacs|titel=Een kijkje bij performance-groep Ankrá na otro (Aan elkaar gehecht)|werk=Caraibisch uitzicht|datum=2021-07-18|bezochtdatum=2022-04-23}}</ref>
== Homenahe ==
Rina Penso a risibí vários kondekorashon den Karibe i Latino Amerika, inkluyendo e medaya di oro di [[Orden di Oranje-Nassau]] (1972), [[Premio Cola Debrot|premio Colá Debrot]] (1982), e [[Tapushi Literario|Tapushi di oro]] (2008) i e [[Krus di Mérito Kòrsou]] (2021). Ela yega di wordu premiá komo mihor aktris na varios festival teatral, entre otro na [[Caracas]] (1971, pa su papel den ''Sorry, wrong number'') i Aruba (1976, pa su papel den ''The Typist''). Na 2017 ela risibí un rekonosimiento na Hulanda di Vereniging Antilliaans Netwerk.<ref>''Gibbs, Natasha'' & ''Leidel-Schenk, Leonie'', [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2017/10/17/beroemdste-curacaose-actrice-ziet-theaterkunst-uitsterven-als-er-niet-snel-een-schouwburg-komt/ Beroemdste Curacaose actrice ziet theaterkunst uitsterven als er niet snel een schouwburg komt], Ret Karibense (17 oktober 2017).</ref> Durante e Curaçao International Film Festival Rotterdam di 2016 a strena un dokumental di su bida, titulá ''Mi ta hasi mi kos'' i produsí pa Wilma Ligthart.<ref>[https://web.archive.org/web/20211101202035/https://www.filmhuisdenhaag.nl/agenda/event/mi-ta-hasi-mi-kos?fbclid=IwAR2gFXQ5WIM40iIRBRbccvzg10FYsZTwbElLYqJ24JSRhsezDf5W_7I6Or0 Mi ta hasi mi kos], Filmhuis Den Haag.</ref>
== Aktuashon ==
{| class="vatop"
| width=50% |
=== Obra teatral ===
* ''Laiza Porco Sushi'' (1960)
* ''Bai bini bon, mi amor (Boeing Boeing)'' (1964)
* ''Maribel'' (1966)
* ''Sorry, wrong number'' (1967, na [[ingles]])
* ''Gai bieuw ta traha soppi sterki'' (1968)
* ''Kani mi pa mi kani bo'' (1969)
* ''El Delito en la isla de las Cabras'' (1973, na [[spaño]])
* ''Porta Será'' (1973)
* ''Barku riba anker'' (1974)
* ''Kelki na Boka'' (1975)
* ''De Meiden'' (1975)
* ''The Typist'' (1976, na [[ingles]])
* ''Nos dianan perdi'' (1977)
* ''Kaster Pushi'' (1979)
* ''Seis den Un'' (1990)
* ''Hot Flashes'' (1993)
* ''Un Anochi Largu'' (2012)
| width=25 |
| width=50% |
=== Pelikula ===
* ''Almacita di Desolato'' (1986)
* ''Ava i Gabriel'' (1990)
* ''La Dama Blanca'' (2021)
| width=25 |
| width=20% |
|}
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
*[http://www.fandango.com/rinapenso/filmography/p149110 informashon tokante dos pelíkula]
*[http://www.youtube.com/watch?v=ilvOUwPVA08 vidio di Sra. Penso na Grotini]
}}
{{DEFAULTSORT:Penso, Rina}}
[[Category:Ganador premio Cola Debrot]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Aktor]]
621rxdh9ebt51yrryo48i3q1n17k8ml
Chavo del Ocho (TV serie)
0
2867
90970
80786
2022-08-28T16:51:22Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
[[File:El Chavo (simple logo).svg|thumbnail]]
[[File:El chavo.jpg|thumbnail]]
Programa a cuminsa den 1971, despues cu e protagonista di e programa "El Chavo" (nomber cortico pa "chaval", cu ta termino Mexicano pa "chamo", "chico" of jovencito") cu a aparce hunto cu otro personahe, "La Chilindrina" di un cortometahe durante otro programa di television popular den Mexico. E programa aki tabata produci y dirigi door [[Enrique Segoviano]].
Na 1973 e programa a bira un serie semanal lo cua a cancela na 1980. For di e aña ey te cu 1992 tabatin segmento di programa di e serie [[Chespirito]] y for di [[2006]] ta pasando un serie anima.
Den cuminsamento, e programa tabata dirigi pa hende grandi, pero a resulta exitosamente cu e muchanan Mexicano tabata wak tambe; anto a dicidi pa redirigi e programa pa e muchanan. ''"El Chavo del Ocho"'' ta yama asina pasobra e programa a transmiti na e [[Canal Ocho di Mexico]] (XHTIM Canal 8, propiedad di Television Independiente di Mexico, di e grupo ALFA di Monterrey, Nuevo Leon, Mexico) cu antes lo a funciona cu [[Telesistema Mexicano]] (Televisa)pa transmiti pa e [[Canal de las Estrellas]]; tempo despues, e canal 8 a muda pa canal 9 (Galavisión) di Mexico pa e cambiamento den e asignacion di e spectro radioelectrico. Finalmente, pa evita e mal comprondemento di e nomber "del ocho", y pa referencia pa e antiguo compania di television (canal 8), a dicidi pa ''el chavo'' lo transimiti pa e departamento number 8*. Hopi hende ta kere cu e personahe Chavo ta biba den un ton, sin embargo ta existi un par di capitulo unda Chavo a menciona cu e ta biba den un apartament number ocho (e luga aki nunca a mustra den e programa).
Tin un buki cu yama "El Diario del Chavo del Ocho" skirbi pa [[Roberto Gomez Bolaño]] na unda e ta aclara e hecho di su personahe cu ta biba den un apartament. Sin embargo seguramente Bolaños kier a crea cierto diferencia tocante e punto aki pa mustra cu Chavo den e ton.
== Argumento ==
''El Chavo del Ocho'' ta un storia di un mucha werfano y hopi humilde, cu hopi hende conoce simplemente mane ''El Chavo'', cu ta biba den e bario di e [[Ciudad di Mexico]], den e apartament number 8, y cu tin su "secreto scondi" den e ton situa na e patio principal di e bicindad. Eynan, e meste biba cu su bisiñanan ,unda semper tin situacion dushi pa pasa. Den dje ta mustra e balo mane e honra, humildad y e solidaridad di su prohimo.
== Popularidad ==
E programa tawata masha conoci pa Latino America y p'e comunidad cu ta papia [[Spaño]] na Estados Unidos, Spaña, specialmente Andalucia for 1995 hopi hende tawata mira e programa.
Na Argentina, Chile y Peru, Ruben Aguirre hunto cu Carlos Villagran a haci un circo pa pasa pret den hacimento di nan personahe.
Ramon Valdes a haci hopi bishita na Peru, pa haci su show p'e muchanan.
Den Brasil, nan a traha un wega di hunga di e ''El Chavo'' y di e ''El Chapulín Colorado''. E programa ta televisa pa [[SBT]] den cuminsamento di aña 80. Esaki tawata masha popular, apesar di e idioma cu nan no tawata compronde, nan a traducie algun pa Portugues.
Na Venzuela nan a transmitie door [[Radio Caracas Televisión]] den e añanan 70, cuminsamento di aña 90.
El a wordo transmiti door [[Venevisión]] y cu te dia di djawe e ta sigui pasa cu un sintonia masha halto mes.
==Escenario==
===Principal===
* '''El patio principal de la vecindad''': aki ta tuma tur e actonan importante, aki bo ta haya e baki (ton) di Chavo. Un gang cu ta entre e cas di Don Ramón y doña Cleotilde ta e otro cura. Tambe nan yeg'i di pasa e "di tres cura" cu bo por a wak via e hekinan, pero nunca mas a pasa nan.
* '''La escuela''': Aki ta duna les door El Profesor Jirafales. Tur e muchanan ta den un klas. Den algun ocasion bo por a wak e cura di scol y tambe park.
* '''El restaurante de Doña Florinda o La Fonda''': Doña Florinda a cumpra un tereno, unda el a bira un restaurant luhuso (segun e). Doña Florinda semper tawata cambia e plachi di baño di homber y muhe, e unico baño den e restaurant. Den un par di episodio, a pasa e cushina di Doña Florinda.
===Secundario===
* '''La calle''': Eacera ta mustra den e show, eynan El Chavo ta bende juice (aguas frescas ) y corant. Den e temporada di 1979 ta parece den e caya un feria. Algun episodio ta pasa den e kapsalon unda Don Ramón ta traha y otro na un park. Tawatin capitulo unda tur e personahenan a bay cinema (bioscop).
* '''El departamento de la escalera''': E apartament subiendo e trapi (cu hopi number di apartament), a biba varios personahe: Doña Eduviges Fajardo (la loca de la escalera), Gloria y Paty (den varios capitulo) y Jaimito el Cartero (Haimito Hibado di Carta). Bandi di e hogar no tin nada mas cu un tanki di awa.
* '''La casa de don Ramón''': Hopi capitulo a wordo graba paden di e cas di Don Ramón. E camber di La Chilindrina tambe a parece den varios episodio, manera ora e Chilindrina tawata malo, cu ta unico camber di e cas, tambe e bentana di dicho camber tawata ubica na e cura grandi unda habitualmente ta e "El Otro Patio". Eynan tawata drumi La Chilindrina mientras cu Don Ramón tawata drumi riba e sofa. Tambe tin un baño cu nunca a yega di wak, solamente ora e ta wordo menciona. E cushina di Don Ramón a yega di parece den e episodio di ''Los Espíritus Chocarreros'', ora Quico a sconde di Doña Cleotilde mientras cu e, Doña Florinda y Don Ramón tawata haci un ritual di spirito den e sala.
* '''La casa de doña Florinda''': Aki a realisa hopi capitulo entre otro e special di Pasco. E camber di Quico ta parece den e capitulo un ta recorda momento mientras el Profesor Jirafales, Quico y Doña Florinda ta wak album di potret di Quico ora e tawatin 3 aña. Doña Florinda ta drispidi di su casa Don Federico dilanti di su yiu, no ta conoce si camber menciona ta di cas di bario, ya cu den e prome capitulo, unda Don Ramón tawata biba den e apartament number 14.
* '''La casa de doña Cleotilde''': E cas aki nunca a wordo mira durante e serie, cu excepcion di e muchanan ora nan a imagina cu nan a drenta. Pero durante e serie Chespirito (1980-1995) si a yega di wak paden dos biaha: den e ''Espíritus Chocarreros'' (1982) y den ''Todo Queda en Familia'' (1982).
* '''La casa del Señor Barriga''': E cas aki no tawata ubica denter di e bario, tur a muda den e cas aki a causa di reparacion cu nan meste a haci den bario. E luga habri di e camber denter di e cas tawata mes cos di mudamento di apartament den e bario.
* [[Acapulco]]: Aki nan a graba dos capitulo special, e personahenan ta bay di vacansi pa Acapulco.<ref>[http://www.youtube.com/watch?v=hta1mfWAsMM Youtube - La casa del Sr. Barriga]</ref>
==Cita y frase famoso==
''Chespirito'' a crea palabra y frase cu awendia ta wordo uza den e idioma [[Spaño]], den Ciudad di Mexico y otro ciudad di [[Latino America]], specialmente [[Brazil]]:
*'''¡Tenía que ser el Chavo del Ocho! (Meste ta El Chavo Del Ocho trobe!)''': regularmente uza pa tur e victimanan di Chavo su jokenan, eror of malcomprondemento, specialmente Señor Barriga.
(Portugues: ''Tinha que ser o Chaves de novo!'')
*'''Fue sin querer queriendo... (No ta pa malo m'a hacie/mi no a hacie cu intencion...)''': usualmente uza pa Chavo ora e haci algo robes.
(Portugues: ''Foi sem querer querendo''...)
*'''¡Vengo a cobrar la renta! (M'a bin cobra e huur!)''': generalmente bisa pa Señor Barriga na su residentenan (frecuentemente cu Don Ramón, cu debe diescuater luna sin paga e huur) como su obhetivo principal na su binimento na ''vecindad''.(Portugues: ''Vim cobrar o aluguel''!)
*'''¡Fíjate, fíjate, fíjate, fíjate! (Cos serio 4x)''': un frase cu Chilindrina ta uza tur biaha ora e ta haci joke of pa tapa su gañamento.
(Portugues:''Pois é, pois é, pois é, pois é''!)
*'''¡Ay, Chavo/Quico, lo que tienes de bruto, lo tienes de bruto! (Ay, Chavo/Quico, loke bo tin di domheid, bo tinie di dom!)''': La Chilindrina ta bisa e cita aki (cu tono di iritacion) na El Chavo of Quico ora e fada of ora e mira nan haci co'i idioot cu ta masha simpel mes of ora nan ta interpreta eroneamente. E mucha muhe aki, tin biaha den momento straño, ta uza e cita aki pa compara mucha homber di nan 'falta di inteligencia pa iguala algo di nan burlamento , manera "vies", "dom", "mongol", "suf" etc.
(Portugues: ''Ai, Chaves/Quico, o que você tem de burro, você tem de burro!'')
*'''Es que no me tienen paciencia... ("Cos ta cu bosonan no tin pasenshi pa mi..." )''': uza pa El Chavo ora e tin cu splica di malcomportacion.
(Portugues: ''Ninguém tem paciência comigo!'')
*'''¡No me simpatizas! (No fada mi!/mi n' gusta bo! [literalmente: no simpastisa mi!])''': uza pa Quico ora nan a dal e if ora e rabia cu un hende.(Portugues: ''Você não vai com a minha cara?'')
*'''¡Ah bién, entonces así! (Bon, asina si!)''': Quico ta bisa esaki (normally in a concordance tone) despues cu nan splic'e algo cu e no a compronde prome of algo cu el a bruha of (mas tanto) ora e piadosamente kere algo malo of algo cu nan a gañ'e, generalmente bisa pa El Chavo of La Chilindrina, pa ta completamente corecto sin niun chens di haci fout.
(Portugues: ''Ah bom, então assim sim!'')
*'''¡Que cosas, nó! (ki cos no!)''': bisa pa Quico generalmente despues ora e haci algodom y sinti su mes malo/berguensa ora e 'victima' keda wak e pa su eror kens cu el a haci. E cita aki ta bisa hopi bes directamente na su victima su cara di nors.
(Portugues: ''Que coisa, não?'')
*'''¡Eso, eso, eso! (3x lit. asina mes, asina mes, asina mes!)''': hopi bes bisa pa El Chavo ora un hende tuma su palabra over, e ta move su dede di mustra ariba y abou.
(Portugues: ''Isso, isso, isso, isso!'')
*'''¡Bueno, pero no se enoje! (Ok, pero bo n' tin cu rabia! [literalmente: bon, no rabia!])''': El Chavo ta bisa esaki den un tono suplicante ora nan rabia cu ne.
(Portugues: ''Tá bom, mas não se irrite!'')
*'''Se me chispoteó... (Sorry, m'a faya [literlmente. m'a lag'e slip...])''': El Chavo ta bisa esaki den un tono repenti ora nan a haya sa cu el a papia algo malo di un hende. (mas tanto Professor Jirafales).
(Portugues: ''É que me escapuliu!'')
*'''¡Mírelo, eh! ¡Mírelo, eh! ¡Mírelo, eh! (Ta kico!, an? [literalmente: wak e, wak e, wak e!])''': Ñoño ta bisa esaki (mas tanto den klas) ora nan ta haci un chansa cu ne; mas tanto esun cu a bisa tawatin e culpa.
(Portugues: ''Olha ele, hein! Olha ele, hein! Olha ele, hein!'')
*'''¡Ay, cállate, cállate, cállate, que me desesperas! (Ay om, sera bo bo boca, bo traha riba mi nervio!)''': uza pa Quico ora Chavo of otro hende ta papia cu ne of strob'e ora e ta hunga/haci algo. Hopi bes e ta grita ora den e discucion entre otro hende na mes momento. (Portugues: ''Ai, cale-se, cale-se, cale-se, você me deixa louco!'')
*'''¿Qué pasó? ¿Qué pasó? ¡Vamos ahi! (K'a pasa? papia!''': e frase aki uza pa Don Ramón ora e ta sinti cu nan a insult'e.
{Portugues: ''Que que foi? Que que foi? Que que há!'')
*'''¡Toma! (Tuma!)''': uza pa Don Ramon cada momento cu e rabia e ta dal Chavo su cabes consecuentemente hayando un cant'i man pa Doña Florinda ora e ofendele of haci algo contra su yiu, Quico.
(Portugues: ''Toma!'')
*'''Y no te doy otra nomás porque... (Mi no t'ey duna bo otro mas paso...)''': uza pa Don Ramon despues di a dal Chavo su cabes, normalmente e no ta caba e frase, pero e ta cab'e cu algo pret di su wela.
(Portugues: ''Só não te dou outra porque''...)
*'''Yo le voy al [[Necaxa]]... (Mi ta pa Necaxa...)''': uza pa Don Ramon ora e no ta compronde e hende su idea.
(Portugues: ''Meu negócio é futebol''...)
*'''Me doy... (M'a fada...)''': uza pa Quico despues di tende co'i pret of algo ridiculo cu tin haber cu un tema. Quico ta wak directamente publico ora e bisa esaki.
(Portugues: ''Não deu''.../''Licença''...}})
*'''¡Ta, ta, ta, ta... TA!''': experesion rabia pa Professor Jirafales ora e ta perde pasenshi.
(Portugues: '''Tá, tá, tá, tááá, TÁ!''')
*'''¡No soy Maestro, ni me apellido Longaniza! ¡Soy Longaniza y me apellido Maestro... Digo, ¡Soy Maestro y me apellido Jirafales! (Mi no ta Profesor, ni fam Worst! Mi ta Worst y mi fam ta Profesor... Mi kiermen, Mi ta Profesor y mi nomber Jirafales!)''': Professor Jirafales ta bisa bisa esaki ora nan yam'e "Maestro Longaniza", y e tambe ta bruha y haci fout tambe, djey e ta bis'e corectamente,.
(Portugues: ''Não sou Professor, nem meu nome é Lingüiça! Sou Lingüiça e meu nome é Professor... digo, eu sou Professor e meu nome é Girafales!'')
*'''Ahora sí te descalabro los cachetes! (Awo si, faya bo haya!. [literalmente: awo mi ta bay letterlijk kibra bo couchinan pa bo!])''': El Chavo ta bis'e cu hopi rabia ora e ta bay dal Quico.
(Portugues: ''Agora sim eu vou te partir essas bochechas de buldogue velho!'')
*'''¡Vámonos, Quico/Tesoro! ¡No te juntes con esa chusma! (Ban, Quico/Mi yiu! No cana cu e spuisnan!)''': Doña Florinda generalmente ta bisa esaki na Don Ramón despues di a pas'e un cant'i wanta, intentando pa dal Quico (cu despues ta completa e sitacion cu un frase, mira abou).
(Portugues: ''Vamos, Quico/Tesouro! Não se junte/misture a essa gentalha!'')
*'''¡Sí, mami! ¡Chusma, chusma! (Si, ma! Spuis, spuis!)''': general,emte complimentando Doña Florinda su frase na Don Ramón, Quico ta stoot Don Ramón dilant na style di boxing, lagando e rabia.
(Portugues: ''Sim, mamãe! Gentalha, gentalha!'')
*'''¡Y la proxima vez, vá... con su abuela! (Otro biaha, bay... cu bo wela!)''': uza pa Doña Florinda na Don Ramón despues di a pas'e un wanta, bisando e pa "haci mescos" cu su wela enbes di "haciele" contra Quico.
(Portugues: ''E da próxima vez, vá... com a sua avó!'')
==Critica==
* Actualmente, un cantidad di mayor di famia y pedagogo den Latino America, unda ta transmiti e programa aki mas ta protestando pa su contenido di violencia y insulto entre e personahenan. E cant'i wantanan di Doña Florinda na Don Ramón y otra persona y e gedal na Chavo y na su yiu "La Chilindrina" (sotament'i chanchan, halament'i cabey, etc.) y e kinipimento na Quico tambe pa e rason ey cu Doña Florinda ta dal e.<ref>http://www.orizabaenred.com.mx/cgi-bin/web?b=VERNOTICIA&%7Bnum%7D=36440</ref>
* Tambe el a wordo censura pa motibo di desintegracion den e famia, ya cu El Chavo del 8 ta bisa cu e ta yiu sin mama y tata, Quico cu no tin tata, La Chilindrina cu no tin mama, Ñoño cu nunca mas ta wak su mama, tampoco e mayornan di Popis y Doña Cleotilde cu no ta casa y mucho menos cu no tin yiu.
* Casi tur e miembronan di e cast tawatin desacuerdo, cu a caba den un separacion di otro, y probablemente tambe enemistad. Manera e caso di Chespirito cu Carlos Villagrán, María Antonieta de las Nieves, y, probablemente, Ramón Valdés, cu a bay na 1979, probablemente pa motibo di salario of paso no kier tawata parti di e cast cu tawatin malcontento entre e actornan y na 1978 pa rason hopi sensibel.
* Durante e ultima bishita di Chespirito na Perú den juli 2008, Carlos Villagrán a comenta masha ofensivo, na unda cu Roberto Gómez Bolaños a yega di traha cu narcotraficado<ref>https://web.archive.org/web/20090610035624/http://www.lasnoticiasmexico.com/118603.html</ref>, e noticia aki a wordo ignora y rechasa pa Chespirito<ref>http://www.eluniversal.com.mx/notas/520641.html</ref>, poco dia despues Carlos Villagrán cu a bisa esaki no ta berdad.<ref>http://www.elsiglodetorreon.com.mx/noticia/363396.html</ref>
==Problemanan entre e actornan==
* Carlos Villagrán tawata t'esun prome cu a bandona e cast debi na e problemanan di indool personal<ref>[https://web.archive.org/web/20160405214522/http://www.terra.com/ocio/articulo/html/oci349929.htm Carlos villagrán habla de envidias y celos en El Chavo del 8 - terra.com]</ref> , na final di e temporada di 1978. Solamente Doña Florinda ta haci referencia di su ausencia, den e prome capitulo di 1979 (El cine). Segun su palabra, el a bay for di bario pa bay biba cu "su tía la rica" (tanta e rico), pa no ta mas entre "la chusma" (spuis). Niun hende mas ta papia over di Quico. Otro rason segun redashi di hende cu e tawatin un relacion di amor cu e actiz Florinda Meza, aunke no proba si ta berdad y parce Roberto Gómez Bolaños a rabia di esey. Ta bisa mescos tambe cu e actriz María Antonieta de las Nieves y Roberto Gómez Bolaños, ya cu e actriz ta interpreta La Chilindrina a nenga e redashinan aki den un entrevista.
* Ramón Valdés a retira na 1979, despues di Villagrán, cu a tuma e luga "Doña Nieves", parte di su rol humoristico ta tuma luga di cierto forma cu e yegada di Raúl "Chato" Padilla (kende el a yega di traha cu Chespirito y El Chanfle), den su personahe di "Jaimito el cartero" (Haimito Hibado di Carta), cu na cuminsamente tawata un personahe hopi mas secundario. Padilla y Valdés hamas a parece den mes escena di programa, aunke nan a ofrece caracterisacion diferentes den su personahe. Valdés bin bek n'e programa na 1981, hayando bek su personahe di Don Ramón den El Chavo. Ora el a bolbe, e personahe di Jaimito el Cartero y Doña Nieves a disparce, mescos cu nan a restora di Doña Florinda. Nan a bolbe graba scirpt bieu de e serie di añanan 70. Sinembargo, e mes aña ey Don Ramón a retira di e programa atroba na cabamento di 1981. Pa hustifica su salida, La Chilindrina a comenta na Doña Florinda cu "el a biaha afo... y el a bisa cu e no ta bin bek te ora e haya un bon trabou"..<ref>[http://www.youtube.com/watch?v=YTNx5Sf6OpE Youtube - Justificación de la partida de Don Ramon en 1981]</ref> Den 1982, Jaimito y Doña Nieves a bin bek y a tuma e luga di Don Ramón.
Entre 2002 y 2005 a sisti un proceso legal haci pa Chespirito pa preveni cu María Antonieta de las Nieves uza e nomber di "La Chilindrina". E proceso a caba den bon termino<ref>[https://web.archive.org/web/20110805155350/http://www.esmas.com/espectaculos/farandula/419838.html La Chilindrina y Chespirito amigos como siempre]</ref>, pero na 2006 e personhe, "La Chilindrina" a wordo saca for di e serie anima. Na 2010 Chespirito a bolbe demanda María Antonieta de las Nieves pa supuesto uzo indebi di e personahe di "La Chilindrina".<ref>[http://entretenimiento.latam.msn.com/xl/latinoamerica/articulo_upi.aspx?cp-documentid=24469891 Chespirito recurre a tribunales para detener a 'La Chilindrina']</ref>
==Finalmente frusta==
Roberto Gómez Bolaños a bisa den bishita na [[Peru]] na 2008, cu final di espisodio di "El Chavo del Ocho" lo tawata un serie hopi tragico, unda Chavo ta wordo mata door di un tren salbando un mucha.<ref>http://enlinea.pe/1554/chavo-8-iba-morir-atropellado-ultimo-capitulo</ref>Esey tawata e decision final, pero yiu di Gomez cu ta un psicologo a adverti pa no hacie ya cu e show t'asina conoci bou di e muchanan por tuma un actitud asina grave te hasta por comete suicidio.<ref>https://web.archive.org/web/20120322053533/http://www.terra.cl/entretencion/index.cfm?id_cat=2471&id_reg=995922</ref>
==Otro idioma==
* [[Estados Unidos]], [[Reino Uni]], [[Australia]], [[Irlanda]] y [[Canada]]
**[[idioma Ingles]]: The Kid From 8
* [[Brazil]]
**[[idioma Portugues]]: Chaves
* [[Alemania]] y [[Austria]]
**[[idioma Aleman]]: Der Junge aus der 8
* [[Hulanda]]
**[[idioma Hulandes]]: De Jongen van Nummer 8
* Aruba, Corsou, Sint-Maarten y isla-BES
**[[idioma Papiamento]] / [[idioma papiamentu]]: E Mucha di Number 8<sup>1</sup>
* [[Italia]]
**[[idioma Italiano]]: Cecco Della Botte
* [[Quebec]] y [[Francia]]
**[[idioma Frances]]: (le grosse huit)
# Aunke nunca bin un traduccion na Papiamento/papiamentu, toch nos ta expres'e asina.
==Wak tambe==
* [[El Chapulín Colorado]] (''Papiamento/papiamentu: Tiracochi Cora'')
* [[Chespirito]]
* [[El Chavo (serie anima)]]
==Otro link==
* [http://www.youtube.com/watch?v=6cqBXHPxXK4 Prome capitulo di e serie]
* [http://www.youtube.com/watch?v=u0G1xeBYtUA&feature=related Ultimo capitulo di e serie]
==Lista di fuente==
{{Reflist|2}}
[[Category:Kultura]]
5vjbkrsjv13vl3nckkcwgj6xc20lj5j
Oprah Radio
0
2968
90981
82658
2022-08-28T22:08:48Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
'''Oprah Radio''' ta un kanal di radio dediká na diskushonnan di varios tópiko. E ta wòrdu programá dor di [[Harpo Productions]]' su divishon di radio emisora i ta wòrdu pasá eksklusivamente na [[XM Satellite Radio]]. Oprah Radio ta inklui programanan regula riba tópikonan manera susesonan aktual, mehorashon propio, salú, nutrishon, fitness i mehorashon di kas. Amigunan i otronan ku ta kontribui na esaki ta inkluí: [[Gayle King]], [[Dr. Robin Smith]], [[Dr. Mehmet Oz]], [[Marianne Williamson]], [[Bob Greene (fitness)|Bob Greene]], i [[Nate Berkus]]. riba dia 17 di yüli [[2006]], a kuminsá pasa un demostrashon di e kanal a kuminsá wòrdu pasá.
Na yüni 2006 a wòrdu anunsiá ku John Gehron lo ta e manager di Harpo Radio, Inc. Riba 20 di yüli, Laurie Cantillo a wòrdu nombrá komo direktor di programashon na Harpo Radio. Laurie a tabatin eksperensia den e kampo aki na diferente emisora di radio manera KFYI, KTAR, i KGME. Un siman despues nan a tuma mas hende pa e emisora. Entre otro Corny Koehl (direktor di desaroyo), John St. Augustine, [[Katherine Kelly]] i Rita Coburn Whack (produktornan).
Na september 2007, Oprah and Friends a wòrdu agregá na [[DirecTV]] su kanalnan na kanal 807. Despues ku Sirius i XM a bira un kompania, Oprah & Friends a wòrdu agregá na e kanalnan di Sirius komo parti di e pakete "Best of XM" i a aparesé riba kanal 195. Riba 12 di november 2008 Oprah and Friends a wòrdu kitá for di DirecTV.
Na novèmber 2008, John Gehron i Laurie Cantillo a bai for di kompania. Corny Koehl a bira Produktor Ehekutivo di e kanal i responsabel pa e parti kreativo i Katherine Kelly a wòrdu nombrá Operations Manager na enkargo di tur loke ta pasa tur dia den e proseso di trabou.
== Lenk Eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20070225014800/http://www.xmradio.com/onxm/channelpage.xmc?ch=156 XM Oprah Radio]
* [http://www.sirius.com/oprahradio Sirius Oprah Radio]
* [http://www.oprah.com/oradio Oprah Radio on Oprah.com]
* [http://www.oprah.com/oradiosched Oprah Radio Programming Schedule]
[[Category:Kultura]]
ou8sxwke2yq8ek5ujk84gt14ottw9hh
Doctorandus
0
3982
90948
75266
2022-08-28T12:14:28Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Doctorandus'''(abreviashon: ''drs.'') ta un término [[latin]] ku ta nifiká literalmente ''esun ku ainda tin ku bira [[doctor]]''. Na [[Hulanda]] esaki ta un titulo akadémiko ku un persona ta haña despues di a pasa ku éksito su eksamen doktoral na un [[universidat]] hulandes. Esaki mayoria bia despues di 5 òf 6 aña di estudio. E titulo aki ta unu protehé dor di lei i no ta ken ku ta por karga e titulo aki dilanti di su nòmber.
[[category:titulo akademiko]]
6niw02lso38d3rvxzz6w8d5j332txmn
90949
90948
2022-08-28T12:15:24Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Doctorandus''' (abreviashon: ''drs.'') ta un término [[latin]] ku ta nifiká literalmente ''esun ku ainda tin ku bira [[doctor]]''. Na [[Hulanda]] esaki ta un titulo akadémiko ku un persona ta haña despues di a pasa ku éksito su eksamen doktoral na un [[universidat]] hulandes. Esaki mayoria bia despues di 5 òf 6 aña di estudio. E titulo aki ta unu protehé dor di lei i no ta ken ku ta por karga e titulo aki dilanti di su nòmber.
[[category:titulo akademiko]]
ez59l78va6yqbvnhroi97g6glljfhiz
Hunta di Maneho
0
4078
90974
88279
2022-08-28T19:13:52Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:SalaConsiglioInarcassa.jpg|thumb|Sala di reunion di Hunta di Maneho]]
E '''Hunta di Maneho''' òf '''Gerensia''' ([[Hulandes]]: ''Raad van Bestuur'' [[Ingles]]: ''Board òf Directors'') ta e órgano ku ta manehá un kompania òf un instituto. E gerensia ta enkargá ku e maneho diario di e kompania i tin ku duna kuenta i rason na e [[Hunta di Komisario]] òf na e [[Akshonistanan]] direktamente. E Hunta di Maneho por ta konsistí di un òf mas persona ku ta wòrdu skohé pa e Akshonistanan huntu ku e komisarionan.
E responsabilidat final di lokual ta sosodé den e kompania ta kai riba e gerensia. E gerente ta esun ku tin ku sali pa e kompania; tin ku duna kara. Normalmente ora ta trata di un sosiedat anónimo e gerente no por wòrdu pone personalmente responsabel; esaki ta bira e kaso ora ta trata di mal maneho i no kumplimentu ku [[normanan di bon gobernashon]].
===== Tarea =====
E tarea típiko di un gerensia ta entre otro:
* Manehá e kompania dor di tomo di desishon;
* Kumpli ku e vishon i e metanan di e kompania;
* Selektá, apuntá, duna soporte i revisá e trabou di e [[supalternonan]];
* Aprobá i kumpli ku e presupuesto anual.
===== Funshon =====
E funshon nan den un Hunta di Maneho por ta entre otro:
* Presidente di e Hunta
* Direktor Ehekutivo
* Direktor Finansiero
* Direktor Operashonal
* Direktor Tékniko
* Direktor Komersial
* Direktor General
* Sekretario Ehekutivo
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20101201125415/http://www.ncr.com/about_ncr/corporate_governance/guidelines.jsp Sitio ku ta trata normanan di bon gobernashon pa Hunta di Maneho]
* [http://www.boardmember.com/ Portal di mangasina speshal pa Gerensia]
* [https://web.archive.org/web/20101213140429/http://www.iod.com/Home/ Wèpsait di Instituto pa Hunta di Maneho]
* [http://www.nacdonline.org/ Asosashon nashonal di Direktornan]
[[Category:Maneho di Kompania]]
8jtrysl627z22hhhqpajkeidpfiqgdh
Nekropolis di Giza
0
4153
90950
79961
2022-08-28T12:16:43Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
E '''Nekropolis di Giza''' ta un sitio arkeológiko para riba e [[Plano di Giza]], na e kabamentu di e siudat di [[Kairo]]. E kompleho aki di monumentonan bieu ta inklui e [[Piramitnan Grandi]], e skulptura masivo konosí komo e Sphinkso, un par di semeterio, un siudad di trahadonan i un kompleho industrial. E ta situa 9 km for di e siudad bieu di Giza. E piramitnan tabata popularisa den tempunan Helenistiko ora e Piramit Grandi a wordu listá dor di [[Antipater di Sidon]] komo un di e [[Siete Milager di Mundu]]. Awendia e ta e uniko milager antiguo ku te ainda ta eksistí.
[[Category:Egipto]]
[[Category:Arkitektura]]
[[Category:Historia]]
ptpxe5vobgpiym22frl3qptudtgc0d4
Persona hurídiko
0
4488
90947
75503
2022-08-28T12:11:58Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
Un '''persona hurídiko''' ta un término hurídiko pa un entidat òf organisashon ku ta tuma parti den komersio di un òf otro forma. E persona hurídiko tin derecho i obligashonnan mesun kos ku un [[persona natural]]. Kual ta nifiká ku un persona hurídiko por tin propiedat i debe, por sera un kontrakt, por inisiá un demanda den korte òf ser demandá.
==Tipo==
Ta eksistí dos tipo di persona hurídiko:
*Entidat públiko: ta keda instituí pa medio di un akto ofisial di gobièrnu
*Entidat privá: ta keda instituí dor di un òf mas persona natural of persona hurídiko pa medio di un [[akto notarial]]
==Aspektonan==
Ora ta trata di un persona hurídiko, tin kuater aspekto ku ta importante:
*Ophetivo
*Representashon
*Poder di desishon
*Responsabilidat
===Ophetivo===
Un persona hurídiko mester tin semper un ophetivo pa su eksistensha. Esaki ta enserá e motibu dikon a lanta e entidat. Esaki por ta entre otro: hasi ganashi a traves di komersio, representá òf atendé e interesnan di un grupo di persona natural òf hurídiko, òf realisá un tarea públiko.
===Representashon===
Ta solamente un persona natural por kue un pèn den su man i pone su firma bou di un kontrakt. Ta pa e motibu ei un persona hurídiko ta wòrdu lógikamente representá pa un òf mas persona natural. E persona òf personanan natural aki ta forma parti di e [[hunta di maneho]] di e entidat. E firma di e hunta di maneho òf e direktor ta konta tambe pa e firma di e persona hurídiko. Na [[Kámara di komersio]] por haña sa ken ta outorisá pa firma na nòmber di e entidat.
===Poder di desishon===
Esaki ta ‘’''zeggenschap''’’ na hulandes. E poder di desishon òf poder di voto mester wòrdu reglá di un òf otro manera den e kompania. Esaki ta wòrdu reglá den e [[statuto]] di e kompania òf pa lei. Tin un diferensha entre e persona natural ku por representá e entidat eifó i e persona òf órgano ku tin e poder di desishon di mas haltu.
{| border="1"
!Persona hurídiko !! Representá pa !! Poder di desishon
|-
|Munisipio || Alkalde || Konseho munisipal
|-
|Kompania ||E direktor di e kompania || Akshonistanan
|-
|Asosiashon ||E presidente i e sekretaria ||Miembronan
|}
===Responsabilidat===
Un persona hurídiko ta karga su mes responsabilidat pa aktonan di esnan ku ta dirigí. Un persona natural ku ta dirigí e entidat no ta responsabel pa e obligashonnan i e debenan di e entidat. Esaki por bira personalmente responsabel solamente na momentu ku un hues disidí den su veredikto ku tabatin mal maneho.
==Formanan==
Aki ta sigui un lista e tipo di entidatnan ku ta ser konsiderá un persona hurídiko:
{| border="1"
!Papiamentu !! Ulandes !! Ingles !! Spañó
|-
|[[Sosiedat kolektivo limitá]] ||Vennootschap onder firma || General partnership || Sociedad colectiva
|-
|[[Sosiedat komanditario]] ||Commanditaire vennootschap || Limited Partnership || Sociedad en comandita
|-
|[[Sosiedat privá]]||Besloten vennootschap || Limited company || Sociedad privado
|-
|[[Sosiedat anónimo]]||Naamloze vennootschap || Joint-stock company || Sociedad anónima
|-
|[[Fundashon]]||Stichting || Foundation || Fundación
|-
|[[Asosiashon]]||Coöperatie || Cooperative || Cooperativa
|}
[[category: Atministrashon di empresa]]
de800jkhcmtiju1zqo1cqc79qlath72
Corinthians
0
4782
90966
89866
2022-08-28T14:29:26Z
Caribiana
8320
/* Campeon */
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sport Club Corinthians Paulista''' ta un klup di [[futbòl]] di [[São Paulo]], Corinthians. Nan a fund'e dia [[1 di sèptèmber]] [[1910]].
== Campeon ==
* [[FIFA]] copa mundial di club (1) : 2000.
* Liga profesional di Brazil (5) : 1990, 1998, 1999, 2005 e 2011.
* Liga profesional di São Paulo (26) : 1914, 1916, 1922, 1923, 1924, 1928, 1929, 1930, 1937, 1938, 1939, 1941, 1951, 1952, 1954, 1977, 1979, 1982, 1983, 1988, 1995, 1997, 1999, 2001, 2003 y 2009.
== Algun futbolista ku tabata hunga pa Corinthians ==
* Gilmar
* Baltazar
* Ronaldo
* Rivellino
* Socrates
* Biro-biro
* Adriano Imperador
* Casagrande
* Liedson
* Romarinho
* Cassio
== Extra link ==
* [http://www.corinthians.com.br Pagina oficial]
[[File:Roberto Rivelino 1974.jpg|thumb|left|Roberto Rivellino, un di e idolenan mas grandi di e club (1974)]]
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Brazil]]
rrwnqrdzplp9mchppn6d7smvp1okqc4
90967
90966
2022-08-28T14:31:50Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Sport Club Corinthians Paulista''' ta un klup di [[futbol|futbòl]] di [[São Paulo]], Corinthians. Nan a fund'e dia [[1 di sèptèmber]] [[1910]].
== Campeon ==
* [[FIFA]] copa mundial di club (1) : 2000.
* Liga profesional di [[Brazil]] (5) : 1990, 1998, 1999, 2005 e 2011.
* Liga profesional di São Paulo (26) : 1914, 1916, 1922, 1923, 1924, 1928, 1929, 1930, 1937, 1938, 1939, 1941, 1951, 1952, 1954, 1977, 1979, 1982, 1983, 1988, 1995, 1997, 1999, 2001, 2003 y 2009.
== Algun (ex)-futbolista conoci di Corinthians ==
* Gilmar
* Baltazar
* Ronaldo
* Rivellino
* Socrates
* Biro-biro
* Adriano Imperador
* Casagrande
* Liedson
* Romarinho
* Cassio
== Extra link ==
* [http://www.corinthians.com.br Pagina oficial]
[[File:Roberto Rivelino 1974.jpg|thumb|left|Roberto Rivellino, un di e idolenan mas grandi di e club (1974)]]
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Brazil]]
3suszrjy0ns4xlhfwjappfo2onvvl1w
Curitiba Foot Ball Club
0
4977
90969
87511
2022-08-28T14:35:32Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Imperio alviverde.JPG|300px|thumb|right|Estadio Couto Pereira, [[Curitiba]].]]
'''Curitiba Foot Ball Club''' ta un klup di [[futbol|futbòl]] di [[Curitiba]] den e estado [[Paraná]], [[Brazil]]. E klup a wordu fundá dia 12 di october [[1909]] pa migrantenan [[Alemania|aleman]] i nan desendientenan. Aktualmente e klup ta hunga den e liga profesional mas altu di [[Brazil]] i ta wordu konsidera komo e klup mas eksitoso di Paraná.
== Lista di Honor ==
* '''Campeonato Brasileiro''':
:: 1985
* '''[[FIFA]] World Records of Consecutive Victories''':
:: 2011
* '''Campeonato Paranaense''':
:: 1916, 1927, 1931, 1933, 1935, 1939, 1941, 1942, 1946, 1947, 1951, 1952, 1954, 1956, 1957, 1959, 1960, 1968, 1969, 1971, 1972, 1973, 1974, 1975, 1976, 1978, 1979, 1986, 1989, 1999, 2003, 2004, 2008, 2010, 2011, 2012
* '''Torneio Início''':
::1920, 1921, 1930, 1932, 1939, 1941, 1942, 1951, 1952 e 1957
* '''Pierre Colón''' (Vichy, [[Fransia]])
::1969
== Staf Tecnico ==
* '''Presidente''': Samir Namur
* '''Entrenador''': Eduardo de Souza Barroca
== Link eksterno ==
* [http://www.coritiba.com.br/ Pagina oficial]
[[Category:Brazil]]
[[Category:Futbòl]]
t2icbjon66arnqoqc8xxxigozixozws
Dia di Mama
0
4999
90971
90743
2022-08-28T17:27:34Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:Mother's Day cake.jpg|thumb|300px|Bolo pa dia di mama]]
'''Dia di mama''' ta un dia festivo ku ta selebrá anualmente na honor di mamanan na hopi pais. Na e okashon akí yunan ta duna atenshon na nan mama; muchanan ta ofresé mama bolo, flor òf ophetonan ku nan a traha.
==Kalendario segun pais==
{| class="wikitable"
! scope="col" style="width: 250px;" | Fecha
! scope="col" | Pais
|-
| Di dos djadumingu di febrüari
| {{NOR}}<br/ > (9 di febrüari na [[Bergen]])
|-
| Entre 30 di yanüari i promé di mart
| {{ISR}}
|-
| [[3 di mart]]
| {{GEO}}
|-
| [[8 di mart]] <br/> (tambe [[Dia Internacional di Hende Muhe|Dia Internashonal di hende muhé]])
| {{ALB}} <br/ > {{BIH}}<br/ > {{BGR}} <br/ > [[Moldova]] <br/ > {{ROU}}<br/ > {{SRB}}
|-
| Di kuater djadumingu di Kuaresma<br/>Di tres djadumingu promé ku Pasku grandi
| {{IRL}} <br/ >{{NGA}}<br/ >{{GBR}} (Mothering Sunday)
|-
| [[21 di mart]]
| {{SAU}}<br/ > {{BHR}}<br/ > {{COM}}<br/ > {{DJI}}<br/ > {{EGY}}<br/ > {{ARE}}<br/ > {{ERI}}<br/ > {{IRQ}}<br/ > {{JOR}} <br/ > {{KWT}}<br/ > {{LBN}} <br/ > [[Mauritania]]<br/ > [[Palestina]]<br/ > {{QAT}} <br/ > {{SDN}} <br/ > {{SYR}}<br/ > {{YEM}}
|-
| [[25 di mart]]
| {{SVN}}
|-
| [[7 di aprel]]
| {{ARM}}
|-
| promé djadumingu di mei
| {{AGO}}<br/ >{{CPV}}<br/ > {{HUN}}<br/ >{{LTU}} <br/ >{{MOZ}}<br/ > {{PRT}} <br/ >[[Template: STP]] [[Sao Tomé e Príncipe]]<br/ >{{ESP}}
|-
| [[8 di mei]]
| {{KOR}} (''dia di mayornan'' : ta selebra tur dos mayor e mesun dia)
|-
| [[10 di mei]]
| [[Guatemala]]<br/ > {{MEX}} <br/ >{{Template:SLV}} (''{{lang|es|Día de la Madre}}'' of ''{{lang|es|Día de las Madres}}'')
|-
| Di dos djadumingu di mei
| {{Div col|colwidth=12em}} {{ZAF}} <br/ > {{DEU}} (''Muttertag'')<br/ > {{ABW}} <br/ > {{AUS}}<br/ >{{AUT}} <br/ >{{Template:BHS}}<br/ > {{Template:BRB}}<br/ > {{Template:BGD}}<br/ > {{BEL}} (eksepto [[Antwerpen]])<br/ >{{Template:BLZ}}<br/ > {{BMU}}<br/ > [[Birma]]<br/ >{{BON}}<br/ >{{BRA}}<br/ >{{BRN}}<br/ > {{BFA}}<ref>[http://www.lepays.bf/evasion/spip.php?article52 Éditions Le Pays].</ref> <br/>{{BDI}}<br/ >{{CAN}}<ref>[http://www.btb.termiumplus.gc.ca/tpv2alpha/alpha-fra.html?lang=fra&i=&index=alt&__index=alt&srchtxt=fete+des+meres&comencsrch.x=-425&comencsrch.y=-288&comencsrch=Lancer fête des mères = mother's day], Bureau de la traduction, Gouvernement du Canada.</ref>, <br/ >{{CHL}}<ref>[http://www.feriadoschilenos.cl/DiasNacionales.html#DiaNacionalDeLaMadre Días Nacionales en Chile].</ref><br/ >{{Template:CHN}}<br/ >{{Template:CYP}}<br/ >{{Template:COL}}<br/ >{{HRV}}<br/ >{{CUB}}<br/ >{{CUW}}<br/ >{{DNK}} <br/ >[[Dominique (pays)|Dominique]]<br/ >{{ECU}}<br/ >{{USA}}<br/ >{{EST}}<br/ > {{FIN}}<br/ >{{GHA}}<br/ > {{GRC}}<br/ > {{GRD}}<br/ > {{HON}} <br/ >{{HKG}}<br/ > {{IND}} <br/> {{LKA}} <br/ > {{ISL}}<br/ >{{ITA}}<br/ >{{JAM}}<br/ >{{JPN}}<br/ > {{KEN}}<br/ > {{LVA}}<br/ > {{MYS}}<br/ >{{MLT}}<br/ >{{NZL}}<br/>{{PAK}}<br/ > [[Papouasie-Nouvelle-Guinée]] (et îles périphériques)<br/ >{{NLD}}<br/ >{{PER}}<br/ >{{PHL}}<br/ > [[Porto Rico]]<br/ > [[Sainte-Lucie]]<br/ >{{SIN}}<br/ > {{SVK}}<br/ >{{CHE}}<br/ >{{SUR}}<br/ >{{TWN}}<br/ > [[République tchèque]]<br/ >{{TTO}}<br/ >{{TUR}}<br/ >{{UKR}}<br/ >{{URY}}<br/ >{{VNM}}<br/ >{{VEN}} <br/ > {{ZMB}}<br/ >{{ZWE}}
{{div col end}}
|-
| [[14 di mei]]
| {{SMA}}[[Samoa]]<br/ >{{BEN}}
|-
| [[15 di mei]]
|{{PAR}} (''{{lang|es|Día de la Madre}}'' ou ''{{lang|es|Día de las Madres}}'')
|-
| [[19 di mei]]
| {{KGZ}}
|-
| [[26 di mei]]
| {{POL}}<ref>{{pl}} [https://web.archive.org/web/20120421165458/http://www.dzien-matki.arnika.waw.pl/ Dzień Matki].</ref>
|-
| [[27 di mei]]
| {{BOL}}<ref>[http://www.bolivianisima.com/dia_deLa_madre.htm Bolivianisima].</ref>
|-
| [[30 di mei (fecha)|30 di mei]]
| {{Template:NGU}}[[Nicaragua]] (''{{lang|es|Día de la Madre}}'')<ref>{{es}} [http://www.elnuevodiario.com.ni/especialmadres/103294 El Nuevo Diario].</ref>
|-
| Último djadumingu di mei
| {{TUN}}<br/ > {{DZA}} <br/ >{{Template:IVO}} [[Côte d'Ivoire]]<br/ > {{DOM}} <br/ >{{HTI}} <br/ > {{LBY}}<br/ > [[Maurice (pays)|Maurice]]<br/ > {{SEN}}<br/ > {{SWE}}<br/ >{{TCD}} <br/ >{{Template:MAR}} [[Maroko]]
|-
| Último djadumingu di mei<br/ ><small>(e dia akí ta koinsidí ku pasku di resurekshon)</small>
|{{TGO}}<br/ > {{BEN}}<br/ > {{FRA}}<br/ >{{Template:COG}}<br/ > {{GAB}}<ref>[https://web.archive.org/web/20111011214336/http://infosplusgabon.com/article.php3?id_article=2187 InfoPlus Gabon].</ref><br/ >{{MDG}}<br/ >{{MCO}}<br/ >{{CMR}}<ref>[https://web.archive.org/web/20120604221009/http://lemag.dromadaire.com/Fetes-populaires/Fete-des-meres.html Le mag'Dromadaire].</ref>
|-
| [[1 di yüni]]
| {{MNG}} (ta selebrá dia di mama e mesun dia ku dia di mucha)<ref>[http://www.lonelyplanet.fr/_htm/destinations/index.php?mode=notice¶m1=mongolia¶m2=quand LonelyPlanet].</ref>
|-
| Di dos djadumingu di yüni
| {{LUX}} (''Mammendag'')
|-
| Último djadumingu di yüni
| {{KEN}}<ref>EzinzMark, [https://web.archive.org/web/20160624032140/http://flower.ezinemark.com/mothers-day-celebrations-in-kenya-and-kenyan-flowers-7d2ddf1ecb7b.html ''Mothers Day Celebrations in Kenya and Kenyan flowers''.]</ref><ref>[http://www.mothersdaycentral.com/when/ ''2012 Celebration Dates Around the World ''], MotherDayCentral</ref>
|-
| Promé djaluna di yüli
| {{SSD}}
|-
| [[12 di ougùstùs]]
| {{THA}} (même jour que l'anniversaire de la Reine [[Sirikit Kitiyakara]] depuis 1950 <ref>[http://www.fr-thai.com/fetes.html Les fêtes thaïes sur le site ''Fr-thai.com''].</ref>)
|-
| [[15 di ougùstùs]], dia di resurekshon
| {{Template:BEL}} (à [[Anvers]])<ref>Correspond à la [[Marie (mère de Jésus)|Sainte Marie]]. La Fête des pères est le 19 mars et correspond à la [[Joseph (Nouveau Testament)|Saint Joseph]].</ref> <br/ > {{CRI}}
|-
| di dos djaluna di òktober
| {{MAW}}
|-
| [[14 di òktober]]
| {{BLR}}
|-
| Di tres djadumingu di òktober
| {{ARG}} (Día de la Madre of Día de las Madres)
|-
| [[16 di novèmber]]
| [[Nort Korea]] desde 2012
|-
| Último djadumingu di novèmber
| {{RUS}}
|-
| [[8 di desèmber]]
| {{PAN}} (Día de las Madres)
|-
| [[22 di desèmber]]
| {{IDN}}
|}
== Mira tambe ==
* [[Dia di Tata]]
{{Appendix}}
[[Category:Dia internashonal]]
kfjd2pcouu2ucw17ajtaycuz8vo3ij4
Antofagasta
0
5401
90991
86313
2022-08-29T02:57:14Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
[[File:Antofagasta bord galleryfull.jpg|thumb|right|320px|Antofagasta.]]
'''Antofagasta''' ta un [[siudat]] portuario [[Chile|chileno]], situá 1.100 km panort di [[Santiago di Chile|Santiago]]. E ta [[kapital]] di e provinsia di Antofagasta i di e region di Antofagasta. E siudat tin 402.669 habitante ([[2015]]) i un area di 30.718,1 [[kilometer kuadrá]].<ref>{{citeer web|url=https://web.archive.org/web/20061120050611/http://www.ine.cl/ine/canales/chile_estadistico/demografia_y_vitales/demografia/pdf/cdpubaldcasjunio2005.zip|titel=Cities, Towns, Villages and Hamlets|werk=National Institute of Statistics of Chile|bezochtdatum=2022-05-10}}</ref>
== Link eksterno ==
* {{es}} [http://www.municipalidadantofagasta.cl/ Siudat di Antofagasta]
*{{es}} [http://www.municipalidadantofagasta.cl/ Munisipio di Antofagasta]
* {{en}} [https://web.archive.org/web/20130330105041/http://www.exponor.cl/ingles/index.html Exponor – The most important trade fair of copper mining in the world.]
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
[[Category:Siudadnan]]
[[Category:Chile]]
3kl6qa6ofzne0ff9uukoqij7i8uoad9
La Spezia
0
6593
90978
80007
2022-08-28T20:17:24Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{infosiudat
|nomber_nativo = A Spèza
|nomber_propio = La Spezia
|imagen_mapa = La Spezia - L'arsenale.JPG
|pais = [[Italia]]
|alkalde = <br/ >[[Pierluigi Peracchini]]
|fecha_di_fundashon =
|area = 51
|aña_kalkulashon_di_pop = 31 desember 2019
|pop_aproksima = 93.288
|densidat_pop =
}}
'''La Spezia''' (''A Spèza'' na Spezzino, e dialekto lokal, ofisialmente ''Comune della Spezia'') ta e [[kapital]] di e provinsia di La Spezia den parti nort di [[Italia]]. Den region di [[Liguria]] e ta e di dos siudat mas grandi despues di [[Genova]]. E tin un poblashon di 93.288 hende.<ref>[https://web.archive.org/web/20190724140744/http://demo.istat.it/bilmens2019gen/index.html Statistiche demografiche ISTAT], Demo</ref>
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
pyjnp6u2lbgwkrwae8tz7fp2hc0d8h8
Edjean Semeleer
0
7203
90972
84378
2022-08-28T17:51:44Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Edjean Semeleer
| image = https://www.google.com/url?sa=i&url=http%3A%2F%2Fwww.diario.aw%2F2020%2F03%2Ffestival-un-canto-pa-aruba-su-himno-y-bandera-dedica-na-edjean-semeleer%2F&psig=AOvVaw18mrPRmajgyF34-23l5_3X&ust=1589043417847000&source=images&cd=vfe&ved=0CAIQjRxqFwoTCNitt97cpOkCFQAAAAAdAAAAABAD
| birth_name = Edjean Azzeddin Semeleer
| birth_date = <!-- {{birth date and age|1983|12|10}} -->
| birthplace = Oranjestad, Aruba
| occupation = Singer, Record producer, Concert producer & promoter, TV host & producer, Creative entrepreneur, Philanthropist
| years_active = 1994 – present
| module = {{Infobox musical artist|embed = yes
| background = solo_singer
| instruments = Vocals
| genre = Traditional pop music, Traditional pop, easy listening, pop rock, show tunes, Folk Music
}}}}
'''Edjean Azzeddin Semeleer''' (n. 10 di december [[1983]] na [[Aruba]]) ta un cantante, productor, promotor di concierto, empresario cultural y creativo, presentador, productor di TV y filántropo [[Aruba]]no. E ta wordo considera como un di e artistanan di mayor renombre cu Aruba a conoce den su historia musical.
== Personalia ==
Edjean ta e prome yiu di Edmundo “Eddy” Semeleer ([[Boneiru|Boneiro]], 16 di november 1953) y Rosaura “Chichi” Semeleer-Quandt (Aruba, 20 di October 1955). Su niñez a transcuri den e bario di Dakota. Cu expansion di e famia na 1993 cu nacemento di Edjean su ruman Jeanedy Semeleer, nan a muda pa e bario Paradijswijk.
E fam Semeleer ta procedente di e bario [https://www.youtube.com/watch?v=BK4E8PgbjCY Nort'i Saliña], "Kunuku Bieu" na Boneiro.
== Infancia ==
Desde un edad hopi hoben, Edjean a wordo educa di e importancia di su raiznan y el a wordo exponi na e beneficionan di ta un ser independiente y creativo.
Su abuela Sophia Quandt (Rancho, Aruba, 9 November 1930 – 23 Juli 1989) tabata un chef y instructor culinario “self-made” creativo, popular y stima cu tabata percura pa Edjean observa su trabaonan constantemente.
Desde chikito Edjean a canta y entretene na celebracionnan familiar. Riba su tercer cumpleaños (December 10, 1986) el a duna un “mini-concierto” espontaneo na su propio fiesta, cantando y tocando riba su mini-cuatro, hunto cu Sr. Donny Boekhoudt riba su guitara.
Cu su 4 aña, Edjean a presenta e cancion [https://en.wikipedia.org/wiki/La_Bamba_(song) “La Bamba”] cu Tipico Boneriano, durante celebracion di 40 aniversario di boda di su abuelo Piet “Siso” Semeleer y su abuela Maria Semeleer-Thomas na Boneiro.
Na 1989 Edjean a presenta na [http://www.telearuba.aw TeleAruba] den un grupo di baile hunto cu cantante Silviene Semerel, durante e popular programa “Showtime” di Don [https://web.archive.org/web/20190603154252/http://www.telearuba.aw/2017/03/29/recordando-don-tico-kuiperi/ Tico Kuiperi].
E mesun aña ey, durante “graduacion” di su kleuterschool Jacintha Kleuterschool, Edjean a presenta contando chasco, bailando y cantando.
Eynan su soño di un dia bira artista ta crese mas aun.
Esnan mas cerca di dje semper tabata convenci cu un dia e lo a bira un artista y cantante excelente.
Na 1993, tempo cu Edjean tabata den 3e klas di Juf. Ethel Marchena, el a dicidi durante un test cu e lo canta “Atardi” di [[Rudy Plaate]] pa asina por a ricibi un punto pa “Muziek”.
Su voz a conmove Juf. Ethel asina tanto cu desde e dia ey Juf. Ethel a keda insisti cu hoofd di scol Sr. Eric Rincones pa permiti Edjean canta como solista durante Prome Santa Comunion di e aña ey den misa Fatima di Dakota. Asina tambe Edjean a ricibi otro plataforma pa demostra su talento y habilidad vocal.
E impresion cu el a laga atras tabata impactante.
== Festival "Voz-I-Landia" ==
Algun luna despues, su skol tabata en busca di un cantante pa representa nan den festival Voz-I-Landia y no a duda ningun momento pa aserca Edjean y su mayornan pa e oportunidad aki.
Edjean su carera musical ta cuminsa oficialmente dia 13 di Maart 1994, na momento cu e ta subi escenario di [https://www.casdicultura.aw/ Cas di Cultura] pa prome bes, representando su skol Pius X di Dakota, den pre-final di [[festival Voz-I-Landia]], cantando un composicion di Roy Olive, titula “Respeta mi”. Un cancion cu a wordo componi specialmente pa conscientisa contra abuso di menor. E cancion aki a wordo entrega oficialmente na Fundacion Respeta Mi.
Remarcabel ta cu desde inicio di su carera musical, semper Edjean a interpreta cancionnan cu tin significado profundo y importante.
E atardi final di e festival, 27 di Maart 1994 den Tropicana Showroom, Edjean a logra keda na di 3 lugar den Voz y di dos lugar den Cancion.<ref>https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=Edjean&coll=ddd&identifier=ddd%3A010644589%3Ampeg21%3Aa0114&resultsidentifier=ddd%3A010644589%3Ampeg21%3Aa0114</ref>
<br>Aruba finalmente a sera conoci cu un di e artistanan cu lo a bira pronto un di esnan mas popular y stima di e isla.
== Carera Musical ==
Menos di dos luna despues, Edjean ta lansa un tema promocional na emisoranan di Aruba, componi door di Roy Olive titula “Mami Pordona mi” pa e celebracion di [[Dia di Mama]]. E cancion aki a resulta den e exito di mas grandi na tur radio emisora local pa e temporada ey. Asina tambe Edjean su nomber a bira conoci den mayoria hogar na Aruba y el a cuminsa cosecha exito tras di exito.
Un personahe masha popular cu a mira potencial artistico den Edjean, e popular y stima Eddie Peterson “Jan Poets’, a cuminsa invit’e pa presenta na su Bingonan Popular den Tropicana Showroom. E mesun personahe aki a bira un di e personanan cu mas a apoya y promove Edjean durante henter su carera.
Na November di e mesun aña (1994) Edjean ta lansa e prome di hopi exito di fin di aña. Un composicion di Junior de Freitas titula “San Nicolaas, please corda riba mi”.
Un musicalisacion mahestuoso di Hildward Croes, cu a conta cu apoyo di Erin Croes como productor ehecutivo. Personahenan cu for di un principio a marca Edjean su carera positivamente pa semper.
Asina a nace e idea pa crea un album musical cu varios composicion na Papiamento. Esaki a bira un realidad y cu apoyo di “Pueblo Food Center”, e joya musical aki a wordo lansa den gran forma riba 3 di juni, 1995.<ref>https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=Edjean&coll=ddd&identifier=ddd%3A010645064%3Ampeg21%3Aa0108&resultsidentifier=ddd%3A010645064%3Ampeg21%3Aa0108</ref>
Varios compositor y musico a bini hunto pa haci e album aki un realidad manera Roy Olive, Natasha Maldonado, Junior de Freitas, Emma Sint Jago, Nico Melaan, Robert Jeand’or, Hubert Thiel, Hildward Croes, Fio Wester, Hubert “Ipi” Martes, Efi Thiel y Gregory Goedgedrag.
Esaki a bay den historia como e prome disco compacto musical di un cantante solista infantil den henter Caribe.
Fuente: Sr. Tony van Veen, [https://www.discmakers.com/ Disc Makers], New Jersey.
E mesun aña ey, Edjean a wordo aserca door di Emily Hudson y Miriam Kock-Salazar pa ta un di e presentadornan di un programa radial masha popular na canal 90 cu a haya e nomber “Nos Muchanan”.
Esaki tabata comienso di otro etapa: “Edjean como presentador”.
Pa e motibo ey y mirando tambe su habilidad y facilidad pa combersa y presenta dilanti di camara, Edjean a keda encarga cu e tarea pa ta un di e presentadornan di varios programa di television di carnaval dirigi na hobennan local.
Talento y habilidad cu Ruben Garcia y Emily Hudson a ripara desde un principio.
Promotornan grandi y importante di decada 90 manera entre otro Ruben Garcia, Erin Croes, Jan Poets, Mavis Albertina, Jachmin Pinedo, Leoncita Arends, Nelson Farah "Joe Black" y Don Tico Kuiperi a mira potencial di Edjean y a brind’e oportunidad pa presenta durante programanan di television popular y den espectaculonan historico manera concierto di Pedro Fernandez (den cual Edjean a canta duo cu e cantante aki; na Aruba y Corsou), tambe cu Mariachi Vargas de Tecalitlán y varios otro evento grandi mas.
Peticionnan y invitacionnan cu tabata drenta constantemente pidiendo pa presentacion di Edjean riba e islanan Aruba, Boneiro<ref>https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=Edjean+Semeleer&coll=ddd&identifier=ddd%3A010644794%3Ampeg21%3Aa0090&resultsidentifier=ddd%3A010644794%3Ampeg21%3Aa0090</ref> y Corsou, y tambe premionan prestigioso cu a wordo entrega na Edjean na varios ocasion, manera entre otro “Premio Motito y Rufo Wever” y “Den Ambiente Awards”, a sigui marca Edjean su carera den un direccion di exito.
Na 1997 Edjean a cuminsa traha seriamente riba su habilidadnan vocal durante su pubertad, door di tuma terapia y lesnan vocal intensivo serca profesora di canto Sra. Mayra Kock Garrido pa varios aña y despues a sigui cu lesnan intensivo serca coach vocal Sra. Tica Giel.
== Un etapa nobo ==
Riba 28 di November 2003, 8 aña despues di e lansamento di su prome album, Edjean ta tuma rienda di su propio carera musical y e ta lansa su di dos album, pero cu ta bira e prome volumen di un tradicion musical di 8 album di fin di aña cu a marca su trayectoria di artista pa hopi aña.
E tradicional y popular “Hey… ta Pasco!”
Cu esaki Edjean a cuminsa e tradicion tambe di scohe madrina y padrinonan pa su albumnan, cu ta personanan cu a significa hopi pa Edjean su carera musical.
Madrinanan di e prome “Hey… ta Pasco!”: Sra. Maybelline Arends-Croes y Sra. Edwina Werleman.
Padrinonan: Sr. [[Hubert “Lio” Booi]] y Edjean su abuelo, Sr. Rosendo Aparicio.
Desde 2003, Edjean a sigui cu e tradicion di lansa un album musical tur fin di aña y na 2006, el a forma su propio orkesta bao direccion di [https://en.wikipedia.org/wiki/Hildward_Croes Hildward Croes] y asina cuminsa organisa y presenta un concierto pa compaña e proyectonan aki di fin di aña<ref>https://web.archive.org/web/20190603154315/https://www.diario.aw/2009/12/edjean-a-bolbe-impacta-cu-su-concierto-%e2%80%9chey-ta-pasco%e2%80%9d/</ref>.
Edjean a bira aun mas conoci y respeta for di momento cu el a anuncia su prome concierto cu a tuma lugar 6 di December den Cas di Cultura. E motibo di esaki ta cu e no ta solamente e protagonista di e conciertonan, pero cu e mes ta organisador y productor di esakinan. Den su prome concierto el a demostra atrobe cu e no ta solamente un cantante excelente pero tambe un entrepreneur creativo cu por dirigi y maneha su propio carera den e direccion cu e ta desea. Asina a sigui masha hopi concierto cu a alegra curazon di miles di hende.
Memorabel ta su conciertonan grandi di fin di aña presenta den Renaissance Convention Center cu continuamente tabata "sold out".
Conciertonan cu el a presenta na beneficio di, y pa recauda fondo pa varios fundacion y causa tambe ta wordo considera como hazañanan hopi positivo.
Banda di cancionnan alegre y popular di fin di aña, e ta popular tambe pa su cancionnan dedica na Aruba, pa stimula e sentido di orguyo y fomenta compromiso pa e bienestar y progreso di Aruba. Pues na Maart 2005, Edjean a lansa un album dedica na e isla, titula “Mi Pais”.
Den e mesun luna ey, Edjean su carera ta conoce otro etapa y dimension nobo.
Cu acercamiento di TeleAruba, Edjean a cuminsa presenta e programa “Simplemente Aruba” hunto cu Silvhyanne Vrolijk.
For di un principio, publico local a encanta su forma formidable di presenta programanan televisivo y transmicionnan en bibo. Esaki a habri caminda pa Edjean por a haci reportahenan special tambe pa “Nos Pais TV” di Corsou y “NOS” di Hulanda.
E ta popular tambe pa varios exito romantico, cual ta refleha su karakter trankilo, gentil y caluroso.
Na 2007 Edjean a wordo invita dos biaha pa presenta na Hulanda.
E prome presentacion tabata durante Aruba Dag organisa pa Arubahuis.
E di dos ocasion tabata riba December 15, 2007 durante “Koninkrijksconcert” na Nijmegen organisa pa Famia Real y Gobierno Hulandes pa conmemora dia di Statuut.
Edjean a wordo invita pa representa Aruba durante e celebracion musical aki.
Desde December 2006 te cu awe Edjean a surpasa 50 concierto presenta. Hopi di nan, conciertonan cu lo keda den historia como hazañanan memorabel<ref>https://web.archive.org/web/20190528201117/https://www.diario.aw/2010/03/edjean-a-sobrepasa-tur-expectativa-un-bes-mas/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190603154336/https://www.diario.aw/2014/11/edjean-semeleer-practicamente-cla-pa-su-tremendo-concierto-%e2%80%9chey-ta-pasco%e2%80%9d/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528201011/https://www.diario.aw/2015/03/diadomingo-awor-edjean-semeleer-den-concierto-cu-varios-artista-mas/</ref>. Aki por menciona su conciertonan di fin di aña of conciertonan na localidadnan historico y poco usual manera [https://nl.wikipedia.org/wiki/Stadhuis_van_Oranjestad Stadhuis] den [[Oranjestad]]<ref>https://web.archive.org/web/20190528200529/https://www.diario.aw/2016/12/un-recital-musical-historico-monumental-y-inolvidable/</ref>, teatro di Ser’i Noka<ref>https://www.bondia.com/edjean-semeleer-ta-trece-200-artista-local-hunto-riba-un-solo-anochi/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528195843/https://www.diario.aw/2017/04/di-nos-foiserinoka-su-gran-premiere-na-television/</ref>, riba awanan di Lagoen den Klip<ref>https://web.archive.org/web/20190528200300/https://www.diario.aw/2018/03/diadomingo-awor-tin-concierto-inusual-den-lagoen-na-klip/</ref>, den e antiguo “Casa Mathias”<ref>https://web.archive.org/web/20190528200856/https://www.diario.aw/2017/12/concierto-di-pasco-lo-bay-ta-den-edificio-bieu-di-la-linda-childrens-department/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528200542/https://www.diario.aw/2017/12/polis-a-atrapa-dos-homber-cu-droga-na-nikky-beach/</ref> y na [https://nl.wikipedia.org/wiki/Nicolaas_Store Nicolaas Store] cu su orkesta bao direccion di Ivan Quandus.<ref>https://web.archive.org/web/20190528201106/http://earubianonews.com/awenochi-pa-9-30pm-gran-premiere-na-telearuba-di-celebracion/</ref>.
Numeroso presentacionnan na Boneiro, Corsou<ref>https://web.archive.org/web/20190528201043/http://earubianonews.com/invitado-di-honor-na-corsou-edjean-semeleer-na-celebracion-di-nos-pais-tv/</ref>, Sint Maarten y Hulanda tambe ta parti importante di su carera impresionante.
Edjean ta conoci pa semper busca horizonte nobo y perspectiva continuamente. E ta desaroya su mes den e industria di entretenimento door di explora oportunidadnan nobo y desafionan aun mas grandi.
Su empeño pa proteha y promove Aruba su herencia ta remarcabel.
El a traha cu musiconan y artistanan riba centenares di proyectonan musical.<br>
Edjean a canta duo y a comparti escenario ambos cu cantantenan local y internacional manera: [[Padu Lampe]], [https://en.wikipedia.org/wiki/Edwin_Abath Edwin Abath], [https://es.wikipedia.org/wiki/Los_Impala Los Impala], Gloria Vega, [https://en.wikipedia.org/wiki/Dave_Benton Dave Benton], Dhaddy Brokke, Lidwina Booi, Leslie Vos, Jossy Brokke, Sharon Rose, [https://nl.wikipedia.org/wiki/Tony_Sherman Tony Sherman], Jeanedy Semeleer, Robert Jean D'or, Teddy Phillips, Jack Tromp, Roderick "Rocco" Franken, [https://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Stephen_(musician) Henry Stephen], Boy Thode, Angela Croes, [https://en.wikipedia.org/wiki/Pedro_Fern%C3%A1ndez_(singer) Pedro Fernandez], Nancy Ramos, [https://es.wikipedia.org/wiki/Mirna_R%C3%ADos Mirna Ríos], [https://en.wikipedia.org/wiki/Stevie_Ann Stevie Ann], [https://en.wikipedia.org/wiki/Mathilde_Santing Mathilde Santing], The Mighty Dow, [https://nl.wikipedia.org/wiki/Tania_Kross Tania Kross], [https://nl.wikipedia.org/wiki/Randal_Corsen Randal Corsen], Melania v/d Veen, Maruja Boogaard, Danny Janga, [https://en.wikipedia.org/wiki/Izaline_Calister Izaline Calister], Debbie Beaujon, Grupo di Betico y [https://es.wikipedia.org/wiki/Mariachi_Vargas_de_Tecalitl%C3%A1n Mariachi Vargas de Tecalitlán].
Den su afan di expande su capacidadnan, el a bisti e petchi di promotor y organisador di evento na 2010, na momento cu e ta organisa un anochi di fiesta cu un leyenda Latino-Americano, e popular Henry Stephen di Venezuela. Asina a sigui un lista largo di artistanan cu Edjean a contrata pa varios espectaculo manera entre otro Nancy Ramos, [https://es.wikipedia.org/wiki/Rudy_M%C3%A1rquez Rudy Márquez], Los Impala, Tony Sherman, Boy Thode, Melania van der Veen y mas.
== 25 aña di carera artistico y "Hey... ta Pasco!" ==
Na aña 2019 Edjean mes a scohe pa celebra e hecho cu el a yega 25 aña den e mundo di entretenimento cu varios concierto na beneficio di numeroso fundacion riba Aruba. Tambe el a intensiva su esfuerzonan pa duna bek na comunidad arubano y pa conscientisa door di promove un sentido di pertenencia entre tur ciudadano di comunidad. Pa e ser humano bira mas consciente di e rol importante y positivo cu e por tin den desaroyo sostenibel di su pais. Un ehempel di esaki ta Edjean su iniciativa y esfuerzo pa delibera cu Parokia di [[Santa Cruz]] pa brinda cooperacion y autoriza Go Cultura Foundation pa cuminsa cu e esfuerzonan di rescate, restauracion y renobacion di e anfiteatro historico di Ser'i Noka. E acuerdo aki a wordo anuncia na principio di e luna di september 2019. E teatro di Ser'i Noka ta un plataforma cu por tin un rol protagonico den pone cultura y creatividad na e desaroyo sostenibel di Aruba.
Na comienso di november 2019, Edjean a anuncia e regreso despues di 5 aña di e popular concierto "Hey... ta Pasco!" cu lo a wordo presenta den e teatro di Ser'i Noka diahuebs 19 di december 2019. Ya despues di dos siman di e fecha di anuncio, tur carchi di entrada pa e concierto aki tabata bendi.
E proyecto "Hey... ta Pasco!" a ensera mas cu un solo concierto. E tabata mas cu un luna di presentacionnan na diferente casnan di nos grandinan, pa varios di e organisacionnan cu ta cay bao di Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba, pa stichting FAVI y mas.
Tambe Edjean a [http://www.diario.aw/2019/12/bunita-concierto-di-hey-ta-pasco-pa-muchanan-di-scol/?fbclid=IwAR2bSXgW1Uv8xKX_0UIx_6FkKjraHniNkpie61MXjJUGMP7w7PC6lJZNC8I regala un concierto] na alumnonan y maestronan di Maria School y Colegio San Hose riba e mainta di 19 di december. Esaki a sosode den e teatro di Ser'i Noka, cu colaboracion di artistanan y musiconan local. Varios empresa local tambe a brinda nan sosten pa henter e proyecto por tabata un realidad.
E anochi di 19 di december, e concierto hopi anticipa "Hey... ta Pasco!" a wordo presenta den e anfiteatro di Ser'i Noka pa un publico entusiasma cu a disfruta di casi 4 ora di concierto. Un orkesta grandi bao direccion di Ivan Quandus a compaña no solamente Edjean, pero tambe invitadonan special manera e hobennan Jaylon Machado, Georvin Angela, Jeanedy Semeleer, Maryann Rodriguez y "Buddy Love" Jeanchris Jair Vesprey.
Durante e concierto aki, Edjean a wordo sorprendi pa Ministro di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura Sra. mr. [[:nl:Xiomara Ruiz-Maduro|Xiomara Maduro]], cu den nomber di Gobierno di Aruba a bin otorga un reconocemento y homenahe special na Edjean pa su 25 aña di excelencia artistico.
Riba 23 di december, den cadena nacional, e grabacion y version edita di e concierto "Hey... ta Pasco!" a wordo estrena na television local. Canalnan DiarioTV, TeleAruba y Canal 22 a uni pa simultaneamente transmiti esaki pa deleite di tur hende.
E proyecto "Hey... ta Pasco!" a sirbi como forma tambe pa recauda fondo pa sigui cu e proceso di rescate, restauracion y renobacion di e teatro historico di Ser'i Noka.
== Trabaonan humanitario y impacto ==
Edjean ta lider fundador di [https://web.archive.org/web/20210721013922/https://gocultura.org/ Go Cultura Foundation]<ref>https://masnoticia.com/fundacion-go-cultura-cu-fundraising-concert-dia-27-proximo/</ref><ref>https://masnoticia.com/fundacion-go-cultura-ta-bisa-danki/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528200312/https://www.diario.aw/2018/09/aruba-bank-ta-sostene-go-cultura-foundation/</ref>, un organisacion non-profit cu tin como mision pa stimula y engrandece e sector artistico y cultural di Aruba<ref>https://www.bondia.com/nos-tin-e-potencial-pa-ta-un-isla-innovativo-artistico-y-creativo/</ref>. Pa duna Industrianan Cultural y Creativo e lugar y prominencia cu nan merece y asina pone Cultura y Creatividad na e curazon di e desaroyo sostenibel Arubano<ref>https://web.archive.org/web/20190528200623/https://www.diario.aw/2018/09/fundacion-go-cultura-a-anuncia-nan-prome-conferencia-linking-orange/</ref><ref>https://www.bondia.com/nos-ta-sostene-creatividad-y-artistanan-suficientemente/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528201039/http://earubianonews.com/e-arubiano-video-pakico-acudi-na-linking-orange/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528201040/http://earubianonews.com/e-arubiano-audio-go-cultura-foundation-ta-sostene-tur-loke-ta-cultura-di-aruba/</ref>.
Banda di esaki, Edjean ta conoci pa haci hopi trabao voluntario durante aña, tur aña. Contribuyendo na un lista largo di fundacion y organisacion Arubano. Door di “Haci donacion cu su talento”, pero tambe promoviendo importancia di y aprecio pa arte y creatividad. Fomentando aprecio pa Aruba su herencia cultural.
Pa Edjean semper e tabata importante pa duna bek na comunidad, pa inspira y pa compromete su mes na continuamente construi un nacion poderoso.
Desde 1994 e ta activo como voluntario y asina aporta y canta pa varios actividad cultural, celebracion- y eventonan special; canta pa instancianan caritativo<ref>https://web.archive.org/web/20190528200646/https://www.diario.aw/2017/06/e-musical-high-tea-di-womens-club-of-aruba-tabata-uno-fabuloso/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528201210/http://earubianonews.com/fundacionpa-nos-comunidad-tene-su-celebracion-di-pasco-pa-su-clientenan/</ref>, skolnan, organisacion cultural, social y deportivo riba nos isla.
E lista ta mucho largo pa menciona.
Desde aña 2014 Edjean ta activo cu su propio conciertonan riba e barco [https://en.wikipedia.org/wiki/Freewinds Freewinds], pa yuda recauda fondo pa numeroso fundacion riba nos isla.
For di augustus 2014 te cu februari 2020, el a yuda recauda mas cu Afl. 450.000,- <ref>https://web.archive.org/web/20190603154014/http://earubianonews.com/25-anaimpresionantedi-excelencia-como-cantante-y-embahador-cultural-edjean-semeleer-a-ricibihomenahe-y-reconocemento-bon-mereci/?utm_source=dlvr.it&utm_medium=facebook</ref> cu su conciertonan y presentacionnan pa causanan y fundacionnan importante riba nos isla manera [https://www.animalrightsaruba.org/ Animal Rights Foundation], Scol Cacique Macuarima, [http://fhmd.org.aw/en Fundacion pa hende muher den dificultad], [http://fada.org.aw/en FADA]<ref>https://24ora.com/fada-cu-christmas-charity-concert-dia-28-di-november/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528200010/https://www.diario.aw/2018/10/dia-28-di-november-tin-christmas-charity-concert-riba-freewinds-pa-recauda-fondo-pa-fada/</ref>, [http://svga.aw/pasadia-briyo-di-solo/ Pasadia Briyo di Solo], [https://www.newlifeforpaws.org/ New Life for Paws Foundation]<ref>https://www.facebook.com/VibrationPR/photos/a.210204279028064/1144977798884036/?type=1&theater</ref>, damnificadonan di Horcan Irma na St. Maarten<ref>https://web.archive.org/web/20190528195457/https://www.awemainta.com/%3Fp%3D31759/</ref>, Go Cultura Foundation<ref>https://web.archive.org/web/20190528195644/http://earubianonews.com/e-arubiano-video-recaudacion-di-fondo-pa-go-cultura-riba-freewinds-un-exito-total/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528201039/http://earubianonews.com/hobennan-local-sumamente-talentoso-buscando-apoyo/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528201204/http://earubianonews.com/mas-talento-hoben-ta-uni-nan-mes-na-e-causa/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528201110/http://earubianonews.com/magnifico-concierto-riba-e-barco-freewinds/</ref>, Fundacion Zinnia, Women's Club of Aruba, Fundacion Frank Polanco<ref>https://masnoticia.com/gobernador-di-aruba-pa-2019-ta-un-ana-di-respet-integridad-y-di-proteccion/</ref>, damnificadonan di horcan Dorian na Bahamas, recauda fondo pa hobennan musico manera Chris Kross y Jonathan Croes<ref>https://web.archive.org/web/20190528201207/http://earubianonews.com/fundacion-go-cultura-apoyando-otro-hoben-ehemplar-jonathan-croes-cu-concierto-riba-freewinds/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528200916/https://www.diario.aw/2018/07/jonathan-croes-y-amigonan-cu-concierto-riba-barco-freewinds/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528195847/https://www.diario.aw/2018/08/tremendo-concierto-wardami-riba-freewinds-di-jonathan-croes-friends/</ref> por sigui cu nan estudio den exterior y hopi hopi mas.
Desde Januari 2019, e ta colabora y ta miembro voluntario y activo di e comision consultativo di "Oranjestad Aruba Sister Cities Association" (OASCA) pa asina asisti den crea mas oportunidad pa Aruba su ciudadanonan via e plataforma mundial di [https://en.wikipedia.org/wiki/Sister_Cities_International Sister Cities International]<ref>https://web.archive.org/web/20190528201109/http://earubianonews.com/e-arubiano-video-edjean-semeleer-a-keda-nombra-como-miembro-nobo-di-oranjestad-aruba-sister-cities-association-aoc/</ref>.
'''SER'I NOKA'''
Na comienso di September 2019, Edjean a anuncia un proyecto historico cu ta inicio di e esfuersonan pa e hazaña di rescate, restauracion y renobacion di e monumental teatro di [https://facebook.com/serodinoka Ser’i Noka]. Un noticia cu a wordo ricibi cu un recepcion hopi positivo door di henter comunidad Arubano.
Via Edjean, fundacion Go Cultura a ricibi autorisacion for di Parokia di Santa Cruz encabeza pa Pastoor Jairo Maduro, pa cuminsa cu e trabaonan urgente y necesario di rescate di e amfitheater encantador aki cu a wordo inaugura riba 8 di December na aña 1963.
E ta bisto cu Edjean como idealista y visionario ta purba continuamente na conscientisa cu mester traha na e pilarnan di un comunidad nobo pa medio di arte, cultura y creatividad. Cu su expresionnan varios bes e ta purba pone un spiel dilanti di nos comunidad y pa cada ken puntra nan mes, ken nos ta, di unda nos a bin, unda nos ta para den actualidad y ki rumbo nos kier scohe pa cana ariba.
== Legado ==
Edjean ta wordo considera como un artista, embahador cultural y ser humano sumamente talentoso, inspirativo, influyente, independiente, determina, comprometi, creativo y optimista cu a haci un diferencia den bida di miles di persona.<ref>https://masnoticia.com/edjean-semeleer-celebrando-25-ana-den-e-industria-di-entretenimento/</ref>
Semper dunando otro artistanan, specialmente hobennan, e oportunidad pa ta hunto cune riba escenario den su conciertonan.
Conoci pa su numeroso proyectonan y conciertonan “sold out”.
Respeta pa su voz y un sin fin di logronan.
Admira pa su determinacion, compromiso di inspira, brinda otronan oportunidad y pa ta un diferencia positivo.
Stima pa su personalidad carismatico y simpatico.
<br />
== Reconocemento, Premio y Logronan ==
* 1994: Cantante Infantil y Hubenil mas popular – “Den Ambiente Awards"
*1994: Cantante Infantil di aña - "Den Ambiente Awards"
*1994: 3 september ganador absoluto Festival Nacional Infantil y Hubenil di Mariachi & Cantante mas popular
* 1994: 29 di december, plakaat di reconocemento como "Cantante Hubenil di Aña" – Matutino DIARIO
*1994: 31 december, reconocemento di "Cantante infantil di Aña" - Canal 90 fm
* 1995 & 1996: Cantante Hubenil di Aña – “Premio Mo Tito y Rufo Wever”
* 1995: Album Musical mas popular di Aña "Cantando pa su Pueblo" – "Den Ambiente Awards"
*1995: Cantante Hubenil di aña - “Den Ambiente Awards”
* 1997: Cantante Hubenil mas Popular - “Den Ambiente Awards”
* 1997: Cantante Hubenil di Aña - "Premio Mo Tito y Rufo Wever"
* 2001: Ganador Absoluto Festival “Un Canto na nos Himno y Bandera"
* 2004: Ganador Absoluto Festival “Un Canto na nos Himno y Bandera"
* 2004: Rey di Dande
* 2005: Album Musical di Aña “Mi Pais” – Prensa Local
* 2003 – 2008 : Cantante Solista di Aña (Varios medio local)
* 2007: Cantante di Aña – Revista Focus
* 2007: Personalidad Xclusivo di Aña – Revista Xclusivo
* 2007: Artista Local di Aña – Top 95 FM/Canal 90 FM
* 2008: Premio Cultural/Personahe di Aña, Centro di Bario Playa Pabao
* 2009: Focus Magazine Ruby Award for the achievement of 15 years in the Entertainment Business
* 2011: Rey di Dande<ref>https://web.archive.org/web/20190528195831/https://www.diario.aw/2011/12/marelene-van-der-linde-ta-e-reina-y-edjean-semeleer-ta-e-rey-di-dande-2011/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528201909/https://www.diario.aw/2011/12/resultado-di-festival-di-dande-2011/</ref>
* 2013: Rey di Reynan di Dande<ref>https://www.visitaruba.com/news/events/arubas-dande-king-queen-and-king-of-kings-2013-crowned/</ref>
* 2018: Rey di Dande<ref>https://www.noticiacla.com/news/14688</ref><ref>https://masnoticia.com/rey-y-reina-nobo-di-dande-pa-ana-2018/</ref>
* 2019: 20 di mei Edjean ta wordo reconoci y homenahea door di Biblioteca Nacional di Aruba, Departamento di Cultura y Gestor Cultural Sr. Mirto lacle, pa su 25 añanan den e industria di entretenimento<ref>https://web.archive.org/web/20190528195435/http://earubianonews.com/25-anaimpresionantedi-excelencia-como-cantante-y-embahador-cultural-edjean-semeleer-a-ricibihomenahe-y-reconocemento-bon-mereci/</ref><ref>https://web.archive.org/web/20190528201055/http://earubianonews.com/e-arubiano-video-edjean-semeler-a-ricibi-reconocemento-pa-su-25-ana-den-mundo-di-farandula/</ref>
*2019: 13 di juli Edjean ta wordo reconoci un bes mas. E biaha aki door di maestronan local cu "Premio di Cultura" como "Mihor artista y personahe cultural" den Renaissance Convention Center. Esaki pa conmemora su celebracion di 25 aña como cantante y promotor cultural.
*2019: 12 di november, durante e programa "E Strea di Fin di Aña", Edjean ta wordo sorprendi cu un "Strea Musical" door di presentadora Sandra Croes como homenahe y reconocemento pa su 25 añanan como cantante y baluarte cultural.
*2019: 19 di december, durante Edjean su concierto "Hey... ta Pasco!" e ta wordo sorprendi door di Gobierno di Aruba representa door di Ministro di Finansa, Asuntonan Economico y Cultura Sra. Xiomara Maduro cu un homenahe y reconocemento pa su 25 aña di excelencia artistico den e industria di entretenimento.
*2019: 31 di december Edjean ta haya otro reconocemento pa su 25 aña di carera artistico y tambe su esfuerzo y dedicacion na ehecuta proyectonan cu tin impacto positivo riba muchanan y hobennan di Aruba. E reconocemento aki a wordo duna door di Stichting Stylo Aruba cu ta haci numeroso proyectonan na beneficio di hubentud di e isla.
== Discografia ==
* Cantando pa su pueblo (1995)
* Alma y Curason di nos Himno y Bandera” – coleccion composicionnan di Casin Giel (2002)
* Hey… ta Pasco! Vol 1 (2003)
* Hey… ta Pasco! Vol 2 (2004)
* Pordona mi (2004)
* Hey… ta Pasco! Vol 3 (2005)
* Mi Pais (2005)
* Hey… ta Pasco! Vol 4 (2006)
* Hey… ta Pasco! Vol 5 (2007)
* Hey... ta Pasco! Vol 6 (2008)
* Mi Pais+ (2013)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Semeleer, Edjean}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Arubano konosí]]
smlb33r7dqi84e60i3yuipzg7yrfygs
Energia sostenibel na Aruba
0
7814
90973
88980
2022-08-28T18:07:30Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
[[File:Windpark Vaderpiet.jpg|thumb|Parke di turbina di biento na Vader Piet]]
'''Energia sostenibel na Aruba''' ta data di inicio di [[siglo 21]]. Desde e transicion 20% di e consumo total di energia di [[Aruba]] ta wordo suministra door di energia sostenibel.<ref name=Travel>[https://web.archive.org/web/20210420195620/https://travelution.expert/nl/nieuws/aruba-introduceert-limited-edition-aruba-rum Aruba introduceert limited edition Aruba rum], Travelution (6 april 2021)</ref>
E transicion di energia fossiel pa energia sostenibel a wordo poni en marcha door di e continuo aumento di e prijs di zeta pa operacion di e planta di energia y awa, [[Water- en Energiebedrijf Aruba NV]] (WEB). WEB a cuminsa busca tecnologianan alternativa cu ta viabel y cu ta hisa eficiencia den produccion di awa di bebe y generacion di electricidad. Ademas e clima [[Aruba]]no, cu ta registra riba un base anual 5000 ora di [[biento]] y 2500 ora di [[solo]], ta ideal pa aplicacionnan di energia sostenibel.<ref name=Travel/> Esaki a resulta den proyectonan den area di [[energia di biento]] y [[energia solar]].
== Energia di biento ==
=== Proyecto Vader Piet ===
E desaroyo di un parke di turbina di biento ta cuminsa na 2004. Na aña 2009 a completa construccion di e prome parke di biento na Vaderpiet, na costa nort di Aruba. E facilidadnan ta consisti di 10 molina y por produci un maximo di 30MW. E compania Windpark Vader Piet N.V. ta exploita e facilidadnan y ta bende e coriente produci den e parke na WEB.
=== Proyecto Urirama ===
Den september 2011 WEB y Windpark Vader Piet N.V. a firma un carta di intento cu proposito pa investiga e desaroyo di un parke di biento na Urirama den bario di [[Alto Vista]]<nowiki/> na Noord. Na juli 2012 e instituto di investigacion [[Hulanda|Hulandes]], ''Keuring van Electrotechnische Materialen Arnhem (KEMA),'' a publica un investigacion tocante e impacto social y ambiental cu e molinanan den un parke di biento lo tin riba e bario. Den luna di november 2012 Parlamento di Aruba a ricibi conseho adicional limita for di ''Commissie voor mileueffectrapportage'' riba e posibel efectonan negativo cu zonido, refleccion di luz y sombra di e instalacion por tin den vecindario.<ref>[http://www.commissiemer.nl/actueel/2012november/gezondheidseffectenwindparkuriramagoedbeschreven Gezondheidseffecten Windpark Urirama goed beschreven] ''Commissie Mileueffectrapportage''. 8 november 2012. Recupera 21 november 2017</ref><ref>Ir. P. van der Boom, Drs. S.J. Harkema, Drs. J.G.M. van Rhijn, Dr. F. Woudenberg (8 november 2012). [http://www.commissiemer.nl/docs/mer/diversen/windpark_urirama_definitief.pdf Advies Windpark Urirama Aruba] (PDF). ''Commissie voor Mileueffectrapportage''. Recupera 21 november 2017</ref> Riba 6 di november 2013 Parlamento di Aruba a aproba e proposito pa e construccion di un parke di biento di 24 MW consistiendo di 8 molina di e tipo ''Vestas V90'' cada un cu un capacidad di 3 MW y un haltura 84m sin conta e molina. Riba 29 di april 2014 Gobierno di Aruba a entrega e permiso di ley pa causa molester ''(hinderwetvergunning)'' na Windpark Urirama N.V., locual ta necesario pa por opera e facilidadnan legalmente. E siguente dia WEB y Windpark Urirama N.V. a firma un acuerdo pa e compra y benta di e coriente cu wordo produci den e parke. E proyecto a ricibi hopi protesta y atencion di media debi na e area cu construccion mester a tuma lugar. Algun habitante di Alto Vista a bay corte pa purba stop e construccion. Organisacionan pa proteccion di naturalesa manera [[Aruba Birdlife Conservation]], [[Rainbow Warriors]] y [[Stimaruba]] a declara nan oposicion pa e proyecto.<ref>[https://www.wind-watch.org/news/2012/05/18/protest-windmills-at-urirama-increases/ Protest Windmills Urirama increases], ''Amigoe'' (12 mei 2012) via ''National Wind Watch''. Recupera 5 december 2017</ref> Desde luna di mei 2015 e proyecto a haña contratiempo debi na e molinanan. E suministrador di e molina a stop produccion di e molina di 3MW y lo mester pidi di un tipo di molina nobo, ''Vestas V112'', cu un capacidad di 3.3MW. Tempo cu esaki a bin na cla e permiso pa e ocho molinn di 3MW a ser pidi caba y huez a dicta cu pa uza molina di 3.3MW mester cuminsa cu proceso pa permiso di nobo.<ref>Rasmijn, Ariën (25 mei 2015). [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2015/05/26/proces-hindervergunning-windmolenpark-urirama-moet-overnieuw/ Proces hindervergunning Windmolenpark Urirama moet opnieuw.] ''NTR Caribisch Netwerk''. Recupera 28 november 2017</ref> Riba 1 di juni 2018 Conseho di Minister a dicidi pa no otorga e permiso di ley pa causa molester (''hinderwetvergunning)'' na Windpark Urirama N.V. asina poniendo un stop definitivo riba e proyecto aki. E posibilidad ta existi cu e molinanan cu tawata destina pa e tereno na Urirama lo wordo uza na e tereno na Vader Piet.<ref>Rasmijn, Ariën (1 juni 2018). [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2018/06/06/nieuwe-windturbines-van-urirama-naar-vader-piet/ Nieuwe windturbines van Urirama naar Vader Piet] ''NTR Caribisch Netwerk.'' Recupera 20 september 2018</ref>
== Energia solar ==
=== Proyecto Aeropuerto Internacional Reina Beatrix ===
Durante aña 2015, na Aeropuerto Internacional Reina Beatrix, e prome parke solar riba e isla a wordo construi. E structura cu ta cubri henter e parking lot principal di e aeropuerto, ta consisti di 14,400 modula fotovoltaico solar. E parke por produci un total di 3.3MW, suficiente energia pa suministra mas o menos 1500 cas cu coriente for di un fuente sostenibel.<ref>[https://www.crooncaribe.com/solar-power-park-reina-beatrix-airport-aruba Solar Power Park Reina Beatrix Airport Aruba]. ''Croon Caribe''. Recupera 5 december 2017</ref>
=== Proyecto Refineria di Aruba ===
Na 2017 e construccion di un di dos parke solar riba e isla a cuminsa den districto di San Nicolas, riba un tereno cu antes tabata propiedad di Refineria di Aruba. Un parke cu lo por produci 5.9MW, e lo cubri un area di mas o menos 91,000 meter cuadra. E proyecto a wordo finalisa na maart 2018.
{{Appendix}}
[[Category:Teknologia]]
[[Category:Aruba]]
i839jwb38o3fqmnsczhd9t4bfoisxmc
Percy Irausquin
0
7853
90983
90781
2022-08-28T22:30:10Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Joseph Gregory Percy Irausquin''' (n. [[25 di yüni|25 di juni]] [[1969]] na [[Aruba]] - f. [[14 di ougùstùs|14 di augustus]] [[2008]] na [[Amsterdam]]) tabata un [[diseñador di moda]] y modista [[Aruba|Arubiano]] basa na Amsterdam.<ref>[https://web.archive.org/web/20080922030401/http://www.fashionunited.co.uk/News/Columns/Dutch_designer_Percy_Irausquin_in_accidental_death_200808146006/ Dutch designer in accidental death], Fashion United (14 augustus 2008)</ref> Media Hulandes tabata describie como un di e diseñadornan hoben mas talentoso na Hulanda.<ref>[http://www.expatica.com/nl/articles/news/Dutch-news-in-brief_-Friday-15-August-2008.html Fashion designer Percy Irausquin], Expatica.com (15 augustus 2008)</ref> E corant nacional Hulandes [[De Volkskrant]] a describi su diseñonan como “sexy y extravagante” y “na moda pero no exigente”.<ref>[https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/percy-irausquin-dood-gevonden~b7d3614f/ Percy Irausquin dood gevonden], De Volkskrant (15 augustus 2008)</ref>
Na e edad di 39 aña Irausquin ta sufri un derame cerebral na su cas na Amsterdam y ta fayece. Su restonan ta dera na Sabana Basora riba su isla natal.<ref>[https://www.volkskrant.nl/cultuur-media/veel-belangstelling-voor-uitvaart-percy-irausquin~b1fb1a22/ Veel belangstelling voor uitvaart Percy Irausquin], De Volkskrant (25 augustus 2008)</ref>
== Coleccion y Premio ==
* 2001-''Inspiration Amoureuse''. Su prome coleccion pa cual su rumannan muhe tabata su fuente di inspiracion. E ta gana e premio Frans Molenaar y ta sali un di e cuater finalistanan di e premio cu jury profesional pa e Robijn Fashion Award<ref>[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/archief/article/detail/2485779/2001/10/20/Percy-Irausquin-een-jurk-voor-elke-zus.dhtml Trouw, 20-10-2001]</ref>.
* 2002-''Bacchanal Chique''. Su proyecto final durante su estudio na Fashion Institute Arnhem (ArtEZ).
* 2003-''Edmee Enbias'', un coleccion ta carga nomber di su wela. 'En bias', corta scuins riba e hilo di e tela, ta e nomber di e tecnica cu a bira su marca comercial den transcurso di aña.
* 2004-''Hiver Palm Beach'', su prome coleccion [[prêt-à-porter]].
* 2005-''All dressed up and nowhere to go'' y ''Belle du Jour''. Na 2005 e ta duna su prome solo-show durante e Amsterdam International Fashion Week.
* 2006-''Supernova'' y ''Tapis Rouge''.
* 2007-''Suzy Parker'' y ''Raison d'être'', cu e coleccionnan aki ta ta lansa e nomber ''Atelier PRC''<ref>[http://www.fashionscene.nl/p/119828/percy_lanceert_atelier_prc Fashionscene, 18-9-2007]</ref>, durante e show na e misa De Duif na Amsterdam<ref>[https://web.archive.org/web/20160306004159/http://www.fashionmission.nl/haute-couturelabel-atelier-prc-door-designer-percy-irausquin-0020871909.dfs Fashionmission 17-9-2007]</ref>.
* 2008-''Il etait une fois'', exhibi na [[Teatro Tuschinski]] na Amsterdam, y na juli e coleccion di prêt-à-porter ''Full Bloom'', inspira riba flor, ta wordo exhibi durante e Amsterdam International Fashion Week.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =994514902|titulo=Percy Irausquin}}
{{References}}
;Literatura
* Verbruggen, Carin, & Ferry Drenthem Soesman (red.) (2013). ''Percy Irausquin : “with love, for love”'' / contr.: texto Fiona Hering … e.a.; imagen: Percy Irausquin. Lecturis, Amsterdam. 101 p. ISBN 978-94-6226-015-3.
}}
{{DEFAULTSORT:Irausquin, Percy}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Arubano konosí]]
8rdgp8ghhbmkxm7mvzrhm81tr1fuy6b
Leendert Rojer
0
7898
90979
85558
2022-08-28T20:24:37Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox person
| name = Leendert Rojer
| image =
| caption =
| term = 13 aprèl 2017 - 1 yüni 2017
| monarch = [[Rei Willem-Alexander]]
| predecessor = [[Hensley Koeiman]]
| successor = [[Anthony Begina]]
| birth_date = {{Birth date and age|1970|02|04}}
| occupation = [[Minister plenipotenciario|Minister plenipotensiario]] di [[Kòrsou]]
| party =
}}
'''Leendert A.B. Rojer''' tabata [[minister plenipotenciario|minister plenipotensiario]] di [[Kòrsou]] na [[Hulanda]] entre 13 di aprèl 2017 i prome di yüni 2017. E tabata e di sinku minister plenipotensiario desde ku Kòrsou tin e status di pais den [[Reino Hulandes]]. Su nombrashon tabata riba petishon di e partidonan di koalishon di e gabinete interino bou di [[promé minister]] [[Gilmar Pisas]] y a kubri e periodo te ku e gobiernu nobo keda formá despues di e elekshon di dia 28 di aprèl 2017.
<ref>[http://curacaochronicle.com/politics/l-a-b-rojer-appointed-minister-plenipotentiary-in-the-hague/ L.A.B. Rojer appointed Minister Plenipotentiary in The Hague], Curaçao Chronicle (18 aprel 2017)</ref> Despues di su retiro dia prome di yüni 2017 [[Anthony Begina]] a asumi e puesto.<ref>[https://web.archive.org/web/20201216204429/https://www.kgmc.nl/nl/duplicaat-van-aantreden-gevolmachtigde-minister-leendert-rojer Aantreden Gevolmachtigde Minister Anthony Begina], Gabinete di Minister van Curaçao (1 yüni 2017)</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =804371908|titulo=Leendert Rojer}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Rojer, Leendert}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Polítiko di Kòrsou]]
d2mc1v6urwkct5ml5416bxq92tdkzrc
Aloe vera
0
7907
90990
89387
2022-08-29T02:47:57Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Aloe vera''' (nomber scientifico: ''Aloë vera'') of '''Sentebibu''' na [[Kòrsou]], ta un mata tipo suculento di e genero Aloe. E ta un mata perenial semper berde, cu ta origina di e Peninsula Arabico, pero cu ta crece den mondi den climanan tropical, semi tropical y arido rond di mundo. E ta ser cultiva pa uzonan agricultural y medicinal. E especie tambe ta wordo uza como mata decorativo y por crece paden di cas como un mata den pochi.
Aloe Vera por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
== Descripcion ==
Aloe vera ta un mata sin troncon of cu troncon chikito cu ta alcanza un largura di 60-100 cm y ta propaga su mes na un manera natural y asexual via ''yiu''. E blachinan di e mata ta diki cu hopi carni y ta color berde te cu berde shinishi, y algun variacion tin pikpik blanco riba e superficie di e parti ariba of abou di e blachi. E blachinan tin rand corta cu puntanan blanco chikito den forma di djente. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo, caminda e flornan ta colga di un taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2-3 cm color geel. Manera otro especie di Aloe, Aloe vera ta forma e ''Arbuscular mycorrhizas'', un relacion simbiotico cu un fungi cu ta duna e mata mihor acceso na e mineralnan nutriente den tera.
E blachi di Aloe vera ta contene fitokimico cu ta wordo studia encaunto su posibilad pa bioactividad manera manano, poli manano, antra kinona glucocisio-C, antrona, y otro antra kinona manera emodin y varios otro lectin.
== Taxonomia y etimologia ==
Aloe vera tin un cantidad di sinonimo: ''A. barbadensis'' (Mills), ''Aloe indica'' (Royle), ''Aloe perfoliata'' L. var. ''vera'' y ''A. vulgaris'' (Lam). Nomber nan comun ta inclui ''Chinese Aloe'', ''Indian Aloe'', ''True Aloe'', ''Barbados Aloe'', ''Burn Aloe'', ''First Aid Plant''. E epitet ''vera'' ta nifica “berdadero”. Algun literatura ta identifica e especie di ''Aloe vera'' cu e pikpik blanco como ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' y tambe a wordo sugeri cu e especie ta conspecifico cu ''A. masswana''. [[File:National Park Arikok (Aruba) 12 39 27 860000.jpeg|thumb|250px|left|Aloe (''A. barbadensis'') creciendo den mondi di [[Parke Nacional Arikok|Parke Nacional Aruba]]]]
E especie a wordo describi pa prome biaha door di [[Carl Linnaeus]] na 1753 como ''Aloe perfoliata'' var. ''vera'' y atrobe riba 6 april 1768 pa Nicolaas Laurens Burman como ''Aloe vera'' den e publicacion ''Flora Indica'' y Phillip Miller como ''Aloe barbadensis'' dies dia despues di Burman den ''Gardener’s Dictionary.''
Tecnica basa riba comparacion di [[ADN]] ta sugeri cu Aloe vera ta relativamente relata cu ''[[Aloe perryi]]'', un especie endemico na [[Yemen]]. E tecnica similar di comparacion di secuencia ADN chloroplast y prefil di ISSR tambe ta sugeri cu e ta relata cu ''Aloe forbessi, Aloe inermis, Aloe scobirifolia, Aloe sinkatana'' y ''Aloe striata.'' Cu excepcion di e especie Sur Africano ''A.striata'' e especienan aki di Aloe ta indigeno di Socotra na [[Yemen]], [[Sudan]] y [[Somalia]]. E ausencia di un poblacion natural di e especie, a pone cu algun autor a sugeri cu Aloe vera tin un origin hibrido.
== Habitat y distribuimento ==
[[File:Aloe vera in Aruba.jpg|thumb|Un troshi di Aloe vera (''A. barbadensis'') cu su flornan geel]]
Ta considera aloe vera un mata nativo solamente den parti zuid oost di [[Peninsula Arabico]] den [[sero Al-Hajar]] na parti noord oost di [[Oman]]. Sinembargo, e mata ta wordo cultiva rond di mundo caminda awe e ta naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]] y su bisiñanan, y tambe [[Islanan Canarias]], [[Islanan Madeira]] y [[Capo Verde]]. Tambe e ta naturalisa den region di [[Algarve]] na [[Portugal]] y ta crece den mondi den parti zuid di [[Spaña]], specialmente den region di [[Murcia]].
E especie a wordo introduci na [[China]] y varios parti di zuid [[Oropa|Europa]] den siglo 17. E la naturalisa na hopi otro lugar y por wordo haña den region cu clima arido, tempera y tropical den continentenan cu clima tempera. E distribuimento actual di e mata por ta un resultado di cultivacion.
== Cultivacion ==
Aloe vera ta wordo creci en gran parti como un mata ornamental. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E especie ta resistente den zona 8-11 y no por tolera ni vries, ni sneeuw. E ta un especie relativamente resistente pa varios insecto, pero algun insecto manera cierto especie di [[afido]], [[insectonan scama]] y ''[[tetranychidae]]'', por causa e salud di e mata pa deteriora. E mata a gana ''Royal Horticulture Society'' su “''Award of Garden Merit''”.
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|left|Veld pa cultivacion di aloe na Kòrsou (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|left|Forno na Kòrsou unda ta evapora e liquido di e aloe vera]]
Den pochi, e especie ta rekeri un bon drenahe, tera cu hopi santo den e pochi y solo. Ora haña solo di mas e mata por kima of por krimp si e pochi no por dren e awa. Uzando un gordura comercial di bon calidad “mescla pa cadushi y suculento” ta recomenda siendo cu esaki ta permiti un bon drenahe. Un pochi di [[teracota]] ta preferibel den e caso aki, paso e material ta poroso. E matanan den pochi mester seca completo, prome cu duna esakinan awa di nobo. Ora e mata ta den pochi, e propogacion di e matanan menor ("yiu") por yena e espacio den e pochi rond di e mata mayor. Ora esaki pasa mester dividi e matanan y hincanan den pochi nobo pa asina tin espacio pa crecemento sigui tuma lugar y tambe preveni infestacion di [[parasiet]]. Durante winter aloe vera por drumi, caminda e mester menos hidracion ainda. Den areanan cu ta vries of sneeuw ta bon pa tene e especie paden of den un cas di glas cayente.
Tin cultivacion agricultural di aloe vera ta tuma lugar riba scala grandi na [[Australia]], [[Cuba]], [[Republica Dominicana]], [[China]], [[Mexico]], [[India]], [[Spaña]], [[Kenia]], [[Tanzania]], [[Sur Afrika|Sur Africa]] y tambe [[Estadonan Uni di Merka|Merca]], caminda locual wordo produci ta ser uza pa suminstra e industria cosmetico.
=== [[Islanan ABC]] ===
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (usa pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' na Hato, [[Aruba]]]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma lugar riba scala chikito na [[Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Aruba Aloe Factory|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e aloe vera. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref>.<ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
== Uzo ==
Dos substancia di e aloe vera, esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si aloe vera ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di aloe vera ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di aloe vera topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
Aloe vera por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplimento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescirbi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
Aloe vera ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di aloe vera ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
Aloe vera ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di aloe vera den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di aloe vera no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di Aloe vera topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di Aloe vera ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescirbi ===
Ingestacion di Aloe vera por tin interaccion peligroso cu medicacion prescirbi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Mira tambe ==
* [[Aruba Aloe Factory]]
== Galeria ==
<gallery>
File:Aloe vera leaf showing the gel (1).JPG|Blachi y gel interno
File:Aloe plant bud.jpg|Un mata di Aloe vera cu su ”yiu” den un pochi
File:Aloe vera leaf.jpg|Blachi di Aloe vera, por observa e rand serrata cu djentenan blanco
File:Aloe vera.jpg|E flornan di e mata di Aloe vera
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
[[Category:Flora]]
jchutet6bdstksztudj7z4kyo6v2ezg
Palu di Lele
0
7929
90982
88160
2022-08-28T22:20:34Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Palu di lele''' (''Randia aculeata''), konosi na [[ingles]] komo '''white indigoberry''', ta un tipo di palu chikitu ku ta pertenese na e famia ''Rubiaceae''. E espesie a wordu deskribi na 1753 dor di Carl Linnaeus den "Species plantarum" 2, p. 1192.<ref>[http://legacy.tropicos.org/Name/27903050 ''Randia aculeata''], Trópicos. Rekuperá 29 di mart 2021</ref>
E mata ta endémiko na [[Florida]], [[Bermuda]], [[Bahamas]] i sobra islanan den Karibe, zonanan kostal di [[Mexico]] y den direkshon suit pa [[Sentro Amérika]] te e kosta norte di [[Sur Amérika]].<ref>Govaerts, R., [https://wcsp.science.kew.org/namedetail.do?name_id=176132 Randia aculeata (L.), World Checklist of Selected Plant Families], Royal Botanic Gardens, Kew. Rekuperá 29 di mart 2021</ref> E espesie ta un mata di mondi ku por alkansa un haltura di 2 pa 6 meter i ta haya flor blanku i fruta den forma di shimaruku.<ref name="Lele"/>
== Karibe hulandes ==
Palu di lele, ku tambe ta wordu yama "rabu di kabai" of "wakuri" (Boneiru) ta aparesé den naturalesa na [[Kòrsou]] i [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] y [[Saba]]. Na e tres ultimo islanan e ta konosí na [[Ingles]] komo "black cherry". <ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177229&cat=CTAB_NAMES# Black Cherry Randia aculeata], Dutch Caribbean Species Register</ref>
Palu di lele o lèlè alaves ta referi na e artefakto di kushina, trahá di e palu di lele. Den kushina [[Antias Hulandes|antiano]] e lèlè ta wordu uza pa drei.<ref name="Lele">[https://web.archive.org/web/20210419115459/https://www.dinahveeris.com/kruid/161/lele.html Lele], Dinahveeris.com. Rekuperá 29 di mart 2021</ref>
== Galeria ==
<gallery widths="185" heights="200">
File:Randia aculeata 1.jpg|Taki di ''Randia aculeata''
File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-3008-4 Roerstok voor Giambo-soep Bonaire.jpg|Lèlè trahá di ''Randia aculeata''
File:Randia aculeata (White Indigo Berry) (14295934876).jpg|Flor blanku di ''Randia aculeata''
File:Randia aculeata - Marie Selby Botanical Gardens - Sarasota, Florida - DSC01360.jpg|Mata di mondi
File:Randia aculeata (8600327391).gif|Blachinan di ''Randia aculeata''
File:Randia aculeata (1).jpg|''Randia aculeata'' na flor
</gallery>
{{Appendix}}
[[Category:Flora]]
qfiqcyrknk6ln9vxdpzsfydmlet9bg5
Kabes di indjan
0
8304
90976
88159
2022-08-28T19:50:30Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Kabes di indjan''', tambe '''kabes di seru''' of '''milon di seru''' i na [[Aruba]] i [[Boneiru]] konosi komo '''bushi''' (''Melocactus macracanthos'') ta un espesie di [[datu]] di e género ''Melocactus'' ku ta konstitui pa mas òf menos 30 pa 40 espesie.
== Distribushon i taksonomia ==
Ta haña e espesie aki na parti wèst di [[Mexico]], [[Amérika Sentral]], algun pais di [[Sur Amérika]] i den [[Laman Karibe|Karibe]]. E espesie a keda deskribi pa prome biaha pa (Salm-Dyck) [[Heinrich Friedrich Link|Link]] & [[Christoph Friedrich Otto|Otto]] i publiká den ''Verhandlungen des Vereins zur Beförderung des Gartenbaues in den Königlich Preussischen Staaten'' 3: 418–419. 1827.<ref>[https://web.archive.org/web/20220119232909/http://legacy.tropicos.org/Name/5107997 ''Melocactus macracanthos''], Tropicos.org. Missouri Botanical Garden. Konsultá 19 yanüari 2022</ref>
E ta un datu endémiko na [[Kòrsou]], [[Boneiru]] i [[Aruba]]. Na e dos ultimo isla e ta konosi bou di nomber ''kabes di seru''; ''milon di seru'' òf ''bushi''.<ref>Fr. M. Arnoldo, ''Zakflora: wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Curaçao en Bonaire'', Natuurwetenschappelijke Werkgroep Nederlandse Antillen (1954), p. 101.</ref>
== Deskripshon ==
[[File:Bushi (Aruba).jpeg|left|thumb|180px|''Melocactus macracanthus'' den area di Wariruri na [[Aruba]]]]
''Melocactus macracanthus'' tin e forma di un milon bèrdè grandi di 20 cm of mas di altura, ku hopi sumpiña grandi, un kusinchi blanku na parti ariba di su kabes, den kua tin sumpiña fini chikitu i fruta oval, poko zut, koló ros te kòrá.
{{Appendix}}
{{Commonscat|Kabes di indjan}}
[[Category:Flora]]
[[Category:Kòrsou]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Aruba]]
pt5rz0gbsvpm0rycmnruayl7u43udar
User:Caribiana/Sandbox/Deporte
2
8305
90951
90922
2022-08-28T12:23:47Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''FIFA''', ofisialmente ''Fédération Internationale de Football Association'' (na [[ingles]]: "International Federation of Association Football") ta un organisashon internashonal riba tereno di deporte di futbol.
The Fédération Internationale de Football Association (FIFA /ˈfiːfə/; French for "International Federation of Association Football") is the organization that controls international football (also called association football). The organization’s main buildings are in Zürich, Switzerland. FIFA organizes major international football tournaments, and the most famous one is the FIFA World Cup, which has been held since 1930. FIFA was established on May 21, 1905 in Paris and has 209 national associations as its members. The organization’s official languages are English, French, German and Spanish.
The president of FIFA is currently Gianni Infantino, serving since 26 February 2016.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
-------------
'''NAVU''', ofisialmente '''Nederlands-Antilliaans Voetbal Unie''', tabata e órgano reguladó di futbòl na [[Antias Hulandes]] entre 1958 i 2011. Bou di su hurisdikshon tabata resortá e [[isla]]nan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], i [[Aruba]] (te 1986).
== Historia ==
Na aña 1941, promé ku NAVU, [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB) i [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) a funda ''Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond'' (NAVB) ku e meta pa organisa weganan entre e kampeonnan di Aruba i Kòrsou pa determina e kampeon di Antias Hulandes. Tabatin torneo na 1942 i 1944, sinembargo komo e traspaso di miembresia di FIFA di CVB pa NAVB no ta haya aprobashon di FIFA, NAVB a wòrdu disolbé na 1946. E miembresia di FIFA ta bai bek pa CVB.
Finalmente despues di a hiba diskushon tokante un federashon nashonal antiano desde 1954, e dos federashon di futbol di Aruba i Kòrsou a funda NAVU dia [[5 di septèmber]] [[1958]], ku sede na Kòrsou.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref> E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinuá komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU.
NAVU tabata ko-fundadó i miembro di [[CONCACAF]] desde [[18 sèptèmber]] [[1961]]. E tabata responsabel pa e selekshon nashonal antiano; su kolónan tabata kòrá-blanku-blou ku karson blou. Desde 1960 NAVU tabata organisadó di e kompetensia anual interinsular, konosí komo [[Kopa antiano]]. <ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405887:mpeg21:a0106 NAVU vergaderde met 4-3], [[Amigoe]] (14 di sèptèmber 1959)</ref> Na 1969 e tabatin 86 asosiashon afiliá, representando 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 árbitro, dividí entre e distriktonan Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
Ku e [[Status aparte di Aruba|status di pais di Aruba]] AVB ta separá di NAVU na 1986 i ta bira miembro di CONCACAF i dos aña despues di FIFA. Despues ku a desmantelá Antias Hulandes ta disolbé NAVU dia 9 di febrüari 2011, rekonosiendo [[Federashon Futbòl Kòrsou]] komo su susesor legal pa pais Kòrsou.
== Mira tambe ==
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
* [[Federashon Futbòl Boneriano]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
AVU opgericht in 1921 en gevestig te Willemstad. Cura. Doel bevordering van de deporte di futbol na Antias Hulandes pa medio di desaroyo fisiki. Na 1969 NAVU tabatin 86 asosiashon afiliá ku un total di 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 arbitro, dividi entre e distriktonan Aruba, CUR i Boneiru. Anualmente NAVU tabata organisa un kompetensia interinsular, konosi komo [[Kopa antiano]].<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
pt.wiki:De Nederlandse Antillen Football Union (NAVU) was tussen september 1958 en februari 2011 het bestuursorgaan van het voetbal op de voormalige Nederlandse Antillen . Haar jurisdictie bestond uit de eilanden Curaçao , Bonaire en (tot 1986) Aruba .
NAVU is ontstaan op 5 september 1958, na een fusie tussen de Arubaanse voetbalbond (AVB) en de Curaçaose voetbalbond (CVB). De Bonaire Voetbalbond (BVB) trad later toe op 4 augustus 1963. De aansluiting van de FIFA bij het CVB werd in 1958 overgedragen aan de NAFU.
NAVU was een van de oprichters van de CONCACAF in september 1961.
De Arubaanse voetbalfederatie splitste zich in 1986 van NAFU en werd een volwaardig lid van de CONCACAF en twee jaar later een volwaardig lid van de FIFA.
In februari 2011 is NAFU na de ontbinding van de Nederlandse Antillen opgevolgd door de Voetbalbond van Curaçao (FFK) . De nieuwe entiteit heeft een onafhankelijke vlag en volkslied in FIFA- en CONCACAF-toernooien, evenals een eigen website. [ 1 ]
Anteriormente On 20 December 1941, the federations of Aruba and Curaçao formed the Nederlands Antilliaans Voetbal Bond N.A.V.B. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond) which made two attempts to organise a match between the champions of both islands to determine the champions of the Dutch Antilles: on 24 May 1942 between S.U.B.T. and R.C.A. and on 29 July 1944 between Jong Holland and Hollandia. The N.A.V.B. also organised a 4-nations tournament in Willemstad in April 1944 involving both Aruba and Curaçao as well as Haiti and Venezuela.
At its foundation, the F.I.F.A. membership of the C.V.B. (dating back to 1932) was transferred to the N.A.V.B. However, after the end of World War II this transfer was rejected by the F.I.F.A., upon which the N.A.V.B. was dissolved in 1946 and F.I.F.A. membership returned to the C.V.B. In the same year, the A.V.B. unsuccessfully applied for F.I.F.A. membership.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref>
Eventually, after discussions dating back to 1954, the N.A.V.U. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie) was founded on 5 September 1958 by the A.V.B. and C.V.B. In 1960, it organised a playoff for the championship of the Dutch Antilles between the top-2 clubs of Curaçao and Aruba playing a double round robin in three weeks. The first ten editions of the N.A.V.U. championship (the Kopa Antiano, also occurring in many alternative spellings with Kopa spelled Copa and Antiano as Antijano, Antillano, Antilliano or Antiyano, with occasional appearances of the feminine form of the adjective, in contemporary newspapers), from 1960 up to and including 1970 were all held in the same format.
NAVU a inisia dia [[5 di septèmber]] [[1958]] despues ku a modifiká e konstitushon di [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) pa krea un federashon nashonal antiano ku partisipashon di e [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB). E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinua komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU. Su sede tabata na Kòrsou.
-----------
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di bario di [[Nikiboko]] na [[Kralendijk]], [[Boneiru]].
== Historia ==
E klup a ser funda dia [[24 di febrüari]] [[2008]].
Histórikamente Atletiko Flamingo tabatin un predesesor den ''Flamingo'', un klup di Nikiboko ku tabata aktivo den ananan 60 pa 80 hungando primordialmente den ''hoofdklase'' i ku tabata cofundado di [[Federashon Futbòl Boneriano]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463307:mpeg21:a0149 Flamingo van Bonaire terug in de hoofdklasse], [[Amigoe]] (1969-04-29)</ref>
Atlétiko Flamingo ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta oraño i pretu. Presidente aktual ta ..... i entrenador ta Emmanuel Cristorí.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 1'''
* kampeon na 2015/16?
* supkampeon na ??
== (Eks-)hungado destaká ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rowendy Sumter
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[https://www.ffboneiru.com/ Wepsait ofisial di FFB]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/bonaire/ Boneiru] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Futbòl]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
keae8jck6ke2wok86ccr97ri4ry2ff8
90952
90951
2022-08-28T12:33:00Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''FIFA''', ofisialmente ''Fédération Internationale de Football Association'' (na [[ingles]]: "International Federation of Association Football") ta un organisashon internashonal reguladó riba tereno di deporte di futbol. Mundialmente e ta kontrola futbol (tambe konosi komo "futbol di asosiashon"). Su sede prinsipal ta na [[Zurich]], [[Suisa]]. FIFA ta organisa torneonan importante di futbol internashonal, di kual esun mas famoso ta e "Kopa Mundial" organisa desde 1930.
The Fédération Internationale de Football Association (FIFA /ˈfiːfə/; French for "International Federation of Association Football") is the organization that controls international football (also called association football). The organization’s main buildings are in Zürich, Switzerland. FIFA organizes major international football tournaments, and the most famous one is the FIFA World Cup, which has been held since 1930. FIFA was established on May 21, 1905 in Paris and has 209 national associations as its members. The organization’s official languages are English, French, German and Spanish.
It was founded in 1904[3] to oversee international competition among the national associations of Belgium, Denmark, France, Germany, the Netherlands, Spain, Sweden and Switzerland.
The president of FIFA is currently Gianni Infantino, serving since 26 February 2016.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
-------------
'''NAVU''', ofisialmente '''Nederlands-Antilliaans Voetbal Unie''', tabata e órgano reguladó di futbòl na [[Antias Hulandes]] entre 1958 i 2011. Bou di su hurisdikshon tabata resortá e [[isla]]nan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], i [[Aruba]] (te 1986).
== Historia ==
Na aña 1941, promé ku NAVU, [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB) i [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) a funda ''Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond'' (NAVB) ku e meta pa organisa weganan entre e kampeonnan di Aruba i Kòrsou pa determina e kampeon di Antias Hulandes. Tabatin torneo na 1942 i 1944, sinembargo komo e traspaso di miembresia di FIFA di CVB pa NAVB no ta haya aprobashon di FIFA, NAVB a wòrdu disolbé na 1946. E miembresia di FIFA ta bai bek pa CVB.
Finalmente despues di a hiba diskushon tokante un federashon nashonal antiano desde 1954, e dos federashon di futbol di Aruba i Kòrsou a funda NAVU dia [[5 di septèmber]] [[1958]], ku sede na Kòrsou.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref> E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinuá komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU.
NAVU tabata ko-fundadó i miembro di [[CONCACAF]] desde [[18 sèptèmber]] [[1961]]. E tabata responsabel pa e selekshon nashonal antiano; su kolónan tabata kòrá-blanku-blou ku karson blou. Desde 1960 NAVU tabata organisadó di e kompetensia anual interinsular, konosí komo [[Kopa antiano]]. <ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405887:mpeg21:a0106 NAVU vergaderde met 4-3], [[Amigoe]] (14 di sèptèmber 1959)</ref> Na 1969 e tabatin 86 asosiashon afiliá, representando 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 árbitro, dividí entre e distriktonan Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
Ku e [[Status aparte di Aruba|status di pais di Aruba]] AVB ta separá di NAVU na 1986 i ta bira miembro di CONCACAF i dos aña despues di FIFA. Despues ku a desmantelá Antias Hulandes ta disolbé NAVU dia 9 di febrüari 2011, rekonosiendo [[Federashon Futbòl Kòrsou]] komo su susesor legal pa pais Kòrsou.
== Mira tambe ==
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
* [[Federashon Futbòl Boneriano]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
AVU opgericht in 1921 en gevestig te Willemstad. Cura. Doel bevordering van de deporte di futbol na Antias Hulandes pa medio di desaroyo fisiki. Na 1969 NAVU tabatin 86 asosiashon afiliá ku un total di 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 arbitro, dividi entre e distriktonan Aruba, CUR i Boneiru. Anualmente NAVU tabata organisa un kompetensia interinsular, konosi komo [[Kopa antiano]].<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
pt.wiki:De Nederlandse Antillen Football Union (NAVU) was tussen september 1958 en februari 2011 het bestuursorgaan van het voetbal op de voormalige Nederlandse Antillen . Haar jurisdictie bestond uit de eilanden Curaçao , Bonaire en (tot 1986) Aruba .
NAVU is ontstaan op 5 september 1958, na een fusie tussen de Arubaanse voetbalbond (AVB) en de Curaçaose voetbalbond (CVB). De Bonaire Voetbalbond (BVB) trad later toe op 4 augustus 1963. De aansluiting van de FIFA bij het CVB werd in 1958 overgedragen aan de NAFU.
NAVU was een van de oprichters van de CONCACAF in september 1961.
De Arubaanse voetbalfederatie splitste zich in 1986 van NAFU en werd een volwaardig lid van de CONCACAF en twee jaar later een volwaardig lid van de FIFA.
In februari 2011 is NAFU na de ontbinding van de Nederlandse Antillen opgevolgd door de Voetbalbond van Curaçao (FFK) . De nieuwe entiteit heeft een onafhankelijke vlag en volkslied in FIFA- en CONCACAF-toernooien, evenals een eigen website. [ 1 ]
Anteriormente On 20 December 1941, the federations of Aruba and Curaçao formed the Nederlands Antilliaans Voetbal Bond N.A.V.B. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond) which made two attempts to organise a match between the champions of both islands to determine the champions of the Dutch Antilles: on 24 May 1942 between S.U.B.T. and R.C.A. and on 29 July 1944 between Jong Holland and Hollandia. The N.A.V.B. also organised a 4-nations tournament in Willemstad in April 1944 involving both Aruba and Curaçao as well as Haiti and Venezuela.
At its foundation, the F.I.F.A. membership of the C.V.B. (dating back to 1932) was transferred to the N.A.V.B. However, after the end of World War II this transfer was rejected by the F.I.F.A., upon which the N.A.V.B. was dissolved in 1946 and F.I.F.A. membership returned to the C.V.B. In the same year, the A.V.B. unsuccessfully applied for F.I.F.A. membership.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref>
Eventually, after discussions dating back to 1954, the N.A.V.U. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie) was founded on 5 September 1958 by the A.V.B. and C.V.B. In 1960, it organised a playoff for the championship of the Dutch Antilles between the top-2 clubs of Curaçao and Aruba playing a double round robin in three weeks. The first ten editions of the N.A.V.U. championship (the Kopa Antiano, also occurring in many alternative spellings with Kopa spelled Copa and Antiano as Antijano, Antillano, Antilliano or Antiyano, with occasional appearances of the feminine form of the adjective, in contemporary newspapers), from 1960 up to and including 1970 were all held in the same format.
NAVU a inisia dia [[5 di septèmber]] [[1958]] despues ku a modifiká e konstitushon di [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) pa krea un federashon nashonal antiano ku partisipashon di e [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB). E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinua komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU. Su sede tabata na Kòrsou.
-----------
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di bario di [[Nikiboko]] na [[Kralendijk]], [[Boneiru]].
== Historia ==
E klup a ser funda dia [[24 di febrüari]] [[2008]].
Histórikamente Atletiko Flamingo tabatin un predesesor den ''Flamingo'', un klup di Nikiboko ku tabata aktivo den ananan 60 pa 80 hungando primordialmente den ''hoofdklase'' i ku tabata cofundado di [[Federashon Futbòl Boneriano]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463307:mpeg21:a0149 Flamingo van Bonaire terug in de hoofdklasse], [[Amigoe]] (1969-04-29)</ref>
Atlétiko Flamingo ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta oraño i pretu. Presidente aktual ta ..... i entrenador ta Emmanuel Cristorí.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 1'''
* kampeon na 2015/16?
* supkampeon na ??
== (Eks-)hungado destaká ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rowendy Sumter
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[https://www.ffboneiru.com/ Wepsait ofisial di FFB]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/bonaire/ Boneiru] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Futbòl]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
65p2rm7r53zky50aew2pnshytjte63k
90953
90952
2022-08-28T13:18:32Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''FIFA''', un abreviashon di e nòmber ofisial na franses '''Fédération Internationale de Football Association''' (na [[ingles]]: "International Federation of Association Football"), ta un federashon internashonal pa deporte di futbòl, inkluyendo tambe e variantenan di futbol di sala i futbol riba playa. Mundialmente e ta regulá i kontrolá futbòl (tambe konosi komo "futbòl di asosiashon") i ta organisá torneonan grandi di futbòl internashonal, di kual "Kopa Mundial" ta esun mas famoso ku ta wòrdu organisá desde 1930.
Na 1905, FIFA a wòrdu funda na Paris pa supervisa e kompetensia internashonal entre e federashonnan nashonal di [[Bélgika]], [[Dinamarka]],[[Fransia]], [[Alemania]], [[Hulanda]], [[Spaña]], [[Suesia]] i [[Suisa]]. Aktualmente e tin un miembresia di 206 federashon nashonal, inkluyendo [[Arubaanse Voetbalbond]] i [[Federashon Futbòl Kòrsou]]. E [[Idioma ofisial|idiomanan ofisial]] usá pa FIFA ta ingles, [[franses]], [[aleman]] i [[spaño]]. Su sede prinsipal ta na [[Zurich]], [[Suisa]].
Gianni Infantino ta e aktual presidente, okupando e funshon desde 26 di febrüari 2016.
[[Category:Futbòl]]
The Fédération Internationale de Football Association (FIFA /ˈfiːfə/; French for "International Federation of Association Football") is the organization that controls international football (also called association football). The organization’s main buildings are in Zürich, Switzerland. FIFA organizes major international football tournaments, and the most famous one is the FIFA World Cup, which has been held since 1930. FIFA was established on May 21, 1905 in Paris and has 209 national associations as its members. The organization’s official languages are English, French, German and Spanish.
It was founded in 1904[3] to oversee international competition among the national associations of Belgium, Denmark, France, Germany, the Netherlands, Spain, Sweden and Switzerland.
The president of FIFA is currently Gianni Infantino, serving since 26 February 2016.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
-------------
'''NAVU''', ofisialmente '''Nederlands-Antilliaans Voetbal Unie''', tabata e órgano reguladó di futbòl na [[Antias Hulandes]] entre 1958 i 2011. Bou di su hurisdikshon tabata resortá e [[isla]]nan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], i [[Aruba]] (te 1986).
== Historia ==
Na aña 1941, promé ku NAVU, [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB) i [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) a funda ''Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond'' (NAVB) ku e meta pa organisa weganan entre e kampeonnan di Aruba i Kòrsou pa determina e kampeon di Antias Hulandes. Tabatin torneo na 1942 i 1944, sinembargo komo e traspaso di miembresia di FIFA di CVB pa NAVB no ta haya aprobashon di FIFA, NAVB a wòrdu disolbé na 1946. E miembresia di FIFA ta bai bek pa CVB.
Finalmente despues di a hiba diskushon tokante un federashon nashonal antiano desde 1954, e dos federashon di futbol di Aruba i Kòrsou a funda NAVU dia [[5 di septèmber]] [[1958]], ku sede na Kòrsou.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref> E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinuá komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU.
NAVU tabata ko-fundadó i miembro di [[CONCACAF]] desde [[18 sèptèmber]] [[1961]]. E tabata responsabel pa e selekshon nashonal antiano; su kolónan tabata kòrá-blanku-blou ku karson blou. Desde 1960 NAVU tabata organisadó di e kompetensia anual interinsular, konosí komo [[Kopa antiano]]. <ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405887:mpeg21:a0106 NAVU vergaderde met 4-3], [[Amigoe]] (14 di sèptèmber 1959)</ref> Na 1969 e tabatin 86 asosiashon afiliá, representando 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 árbitro, dividí entre e distriktonan Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
Ku e [[Status aparte di Aruba|status di pais di Aruba]] AVB ta separá di NAVU na 1986 i ta bira miembro di CONCACAF i dos aña despues di FIFA. Despues ku a desmantelá Antias Hulandes ta disolbé NAVU dia 9 di febrüari 2011, rekonosiendo [[Federashon Futbòl Kòrsou]] komo su susesor legal pa pais Kòrsou.
== Mira tambe ==
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
* [[Federashon Futbòl Boneriano]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
AVU opgericht in 1921 en gevestig te Willemstad. Cura. Doel bevordering van de deporte di futbol na Antias Hulandes pa medio di desaroyo fisiki. Na 1969 NAVU tabatin 86 asosiashon afiliá ku un total di 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 arbitro, dividi entre e distriktonan Aruba, CUR i Boneiru. Anualmente NAVU tabata organisa un kompetensia interinsular, konosi komo [[Kopa antiano]].<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
pt.wiki:De Nederlandse Antillen Football Union (NAVU) was tussen september 1958 en februari 2011 het bestuursorgaan van het voetbal op de voormalige Nederlandse Antillen . Haar jurisdictie bestond uit de eilanden Curaçao , Bonaire en (tot 1986) Aruba .
NAVU is ontstaan op 5 september 1958, na een fusie tussen de Arubaanse voetbalbond (AVB) en de Curaçaose voetbalbond (CVB). De Bonaire Voetbalbond (BVB) trad later toe op 4 augustus 1963. De aansluiting van de FIFA bij het CVB werd in 1958 overgedragen aan de NAFU.
NAVU was een van de oprichters van de CONCACAF in september 1961.
De Arubaanse voetbalfederatie splitste zich in 1986 van NAFU en werd een volwaardig lid van de CONCACAF en twee jaar later een volwaardig lid van de FIFA.
In februari 2011 is NAFU na de ontbinding van de Nederlandse Antillen opgevolgd door de Voetbalbond van Curaçao (FFK) . De nieuwe entiteit heeft een onafhankelijke vlag en volkslied in FIFA- en CONCACAF-toernooien, evenals een eigen website. [ 1 ]
Anteriormente On 20 December 1941, the federations of Aruba and Curaçao formed the Nederlands Antilliaans Voetbal Bond N.A.V.B. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond) which made two attempts to organise a match between the champions of both islands to determine the champions of the Dutch Antilles: on 24 May 1942 between S.U.B.T. and R.C.A. and on 29 July 1944 between Jong Holland and Hollandia. The N.A.V.B. also organised a 4-nations tournament in Willemstad in April 1944 involving both Aruba and Curaçao as well as Haiti and Venezuela.
At its foundation, the F.I.F.A. membership of the C.V.B. (dating back to 1932) was transferred to the N.A.V.B. However, after the end of World War II this transfer was rejected by the F.I.F.A., upon which the N.A.V.B. was dissolved in 1946 and F.I.F.A. membership returned to the C.V.B. In the same year, the A.V.B. unsuccessfully applied for F.I.F.A. membership.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref>
Eventually, after discussions dating back to 1954, the N.A.V.U. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie) was founded on 5 September 1958 by the A.V.B. and C.V.B. In 1960, it organised a playoff for the championship of the Dutch Antilles between the top-2 clubs of Curaçao and Aruba playing a double round robin in three weeks. The first ten editions of the N.A.V.U. championship (the Kopa Antiano, also occurring in many alternative spellings with Kopa spelled Copa and Antiano as Antijano, Antillano, Antilliano or Antiyano, with occasional appearances of the feminine form of the adjective, in contemporary newspapers), from 1960 up to and including 1970 were all held in the same format.
NAVU a inisia dia [[5 di septèmber]] [[1958]] despues ku a modifiká e konstitushon di [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) pa krea un federashon nashonal antiano ku partisipashon di e [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB). E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinua komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU. Su sede tabata na Kòrsou.
-----------
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di bario di [[Nikiboko]] na [[Kralendijk]], [[Boneiru]].
== Historia ==
E klup a ser funda dia [[24 di febrüari]] [[2008]].
Histórikamente Atletiko Flamingo tabatin un predesesor den ''Flamingo'', un klup di Nikiboko ku tabata aktivo den ananan 60 pa 80 hungando primordialmente den ''hoofdklase'' i ku tabata cofundado di [[Federashon Futbòl Boneriano]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463307:mpeg21:a0149 Flamingo van Bonaire terug in de hoofdklasse], [[Amigoe]] (1969-04-29)</ref>
Atlétiko Flamingo ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta oraño i pretu. Presidente aktual ta ..... i entrenador ta Emmanuel Cristorí.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 1'''
* kampeon na 2015/16?
* supkampeon na ??
== (Eks-)hungado destaká ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rowendy Sumter
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[https://www.ffboneiru.com/ Wepsait ofisial di FFB]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/bonaire/ Boneiru] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Futbòl]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
ezxfm9gwomwi401ve0nu7vu7rwjji24
90954
90953
2022-08-28T13:31:18Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''FIFA''', abreviashon di e nòmber ofisial na [[frances|franses]] '''Fédération Internationale de Football Association''' (na [[ingles]]: "''International Federation of Association Football''"), ta un federashon internashonal di deporte di futbòl, inkluso su variantenan di futbòl di sala i futbòl riba playa. Mundialmente e ta regulá i kontrolá futbòl (tambe konosí komo "''futbòl di federashon''") i ta organisá torneonan grandi di futbòl internashonal, di kual "''Kopa Mundial''" ta esun mas famoso i ta wòrdu organisá desde 1930.
Na 1905, FIFA a wòrdu funda na Paris pa supervisa e kompetensia internashonal entre e federashonnan nashonal di [[Bélgika]], [[Dinamarka]], [[Fransia]], [[Alemania]], [[Hulanda]], [[Spaña]], [[Suesia]] i [[Suisa]]. Aktualmente e tin un miembresia di 206 federashon nashonal, inkluyendo [[Arubaanse Voetbalbond]] i [[Federashon Futbòl Kòrsou]]. E [[Idioma ofisial|idiomanan ofisial]] usá pa FIFA ta ingles, franses, [[alemán]] i [[spaño]]. Su sede prinsipal ta na [[Zurich]], [[Suisa]].
Gianni Infantino ta e aktual presidente, okupando e funshon desde 26 di febrüari 2016.
[[Category:Futbòl]]
The Fédération Internationale de Football Association (FIFA /ˈfiːfə/; French for "International Federation of Association Football") is the organization that controls international football (also called association football). The organization’s main buildings are in Zürich, Switzerland. FIFA organizes major international football tournaments, and the most famous one is the FIFA World Cup, which has been held since 1930. FIFA was established on May 21, 1905 in Paris and has 209 national associations as its members. The organization’s official languages are English, French, German and Spanish.
It was founded in 1904[3] to oversee international competition among the national associations of Belgium, Denmark, France, Germany, the Netherlands, Spain, Sweden and Switzerland.
The president of FIFA is currently Gianni Infantino, serving since 26 February 2016.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
-------------
'''NAVU''', ofisialmente '''Nederlands-Antilliaans Voetbal Unie''', tabata e órgano reguladó di futbòl na [[Antias Hulandes]] entre 1958 i 2011. Bou di su hurisdikshon tabata resortá e [[isla]]nan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], i [[Aruba]] (te 1986).
== Historia ==
Na aña 1941, promé ku NAVU, [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB) i [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) a funda ''Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond'' (NAVB) ku e meta pa organisa weganan entre e kampeonnan di Aruba i Kòrsou pa determina e kampeon di Antias Hulandes. Tabatin torneo na 1942 i 1944, sinembargo komo e traspaso di miembresia di FIFA di CVB pa NAVB no ta haya aprobashon di FIFA, NAVB a wòrdu disolbé na 1946. E miembresia di FIFA ta bai bek pa CVB.
Finalmente despues di a hiba diskushon tokante un federashon nashonal antiano desde 1954, e dos federashon di futbol di Aruba i Kòrsou a funda NAVU dia [[5 di septèmber]] [[1958]], ku sede na Kòrsou.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref> E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinuá komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU.
NAVU tabata ko-fundadó i miembro di [[CONCACAF]] desde [[18 sèptèmber]] [[1961]]. E tabata responsabel pa e selekshon nashonal antiano; su kolónan tabata kòrá-blanku-blou ku karson blou. Desde 1960 NAVU tabata organisadó di e kompetensia anual interinsular, konosí komo [[Kopa antiano]]. <ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405887:mpeg21:a0106 NAVU vergaderde met 4-3], [[Amigoe]] (14 di sèptèmber 1959)</ref> Na 1969 e tabatin 86 asosiashon afiliá, representando 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 árbitro, dividí entre e distriktonan Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
Ku e [[Status aparte di Aruba|status di pais di Aruba]] AVB ta separá di NAVU na 1986 i ta bira miembro di CONCACAF i dos aña despues di FIFA. Despues ku a desmantelá Antias Hulandes ta disolbé NAVU dia 9 di febrüari 2011, rekonosiendo [[Federashon Futbòl Kòrsou]] komo su susesor legal pa pais Kòrsou.
== Mira tambe ==
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
* [[Federashon Futbòl Boneriano]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
AVU opgericht in 1921 en gevestig te Willemstad. Cura. Doel bevordering van de deporte di futbol na Antias Hulandes pa medio di desaroyo fisiki. Na 1969 NAVU tabatin 86 asosiashon afiliá ku un total di 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 arbitro, dividi entre e distriktonan Aruba, CUR i Boneiru. Anualmente NAVU tabata organisa un kompetensia interinsular, konosi komo [[Kopa antiano]].<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
pt.wiki:De Nederlandse Antillen Football Union (NAVU) was tussen september 1958 en februari 2011 het bestuursorgaan van het voetbal op de voormalige Nederlandse Antillen . Haar jurisdictie bestond uit de eilanden Curaçao , Bonaire en (tot 1986) Aruba .
NAVU is ontstaan op 5 september 1958, na een fusie tussen de Arubaanse voetbalbond (AVB) en de Curaçaose voetbalbond (CVB). De Bonaire Voetbalbond (BVB) trad later toe op 4 augustus 1963. De aansluiting van de FIFA bij het CVB werd in 1958 overgedragen aan de NAFU.
NAVU was een van de oprichters van de CONCACAF in september 1961.
De Arubaanse voetbalfederatie splitste zich in 1986 van NAFU en werd een volwaardig lid van de CONCACAF en twee jaar later een volwaardig lid van de FIFA.
In februari 2011 is NAFU na de ontbinding van de Nederlandse Antillen opgevolgd door de Voetbalbond van Curaçao (FFK) . De nieuwe entiteit heeft een onafhankelijke vlag en volkslied in FIFA- en CONCACAF-toernooien, evenals een eigen website. [ 1 ]
Anteriormente On 20 December 1941, the federations of Aruba and Curaçao formed the Nederlands Antilliaans Voetbal Bond N.A.V.B. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond) which made two attempts to organise a match between the champions of both islands to determine the champions of the Dutch Antilles: on 24 May 1942 between S.U.B.T. and R.C.A. and on 29 July 1944 between Jong Holland and Hollandia. The N.A.V.B. also organised a 4-nations tournament in Willemstad in April 1944 involving both Aruba and Curaçao as well as Haiti and Venezuela.
At its foundation, the F.I.F.A. membership of the C.V.B. (dating back to 1932) was transferred to the N.A.V.B. However, after the end of World War II this transfer was rejected by the F.I.F.A., upon which the N.A.V.B. was dissolved in 1946 and F.I.F.A. membership returned to the C.V.B. In the same year, the A.V.B. unsuccessfully applied for F.I.F.A. membership.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref>
Eventually, after discussions dating back to 1954, the N.A.V.U. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie) was founded on 5 September 1958 by the A.V.B. and C.V.B. In 1960, it organised a playoff for the championship of the Dutch Antilles between the top-2 clubs of Curaçao and Aruba playing a double round robin in three weeks. The first ten editions of the N.A.V.U. championship (the Kopa Antiano, also occurring in many alternative spellings with Kopa spelled Copa and Antiano as Antijano, Antillano, Antilliano or Antiyano, with occasional appearances of the feminine form of the adjective, in contemporary newspapers), from 1960 up to and including 1970 were all held in the same format.
NAVU a inisia dia [[5 di septèmber]] [[1958]] despues ku a modifiká e konstitushon di [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) pa krea un federashon nashonal antiano ku partisipashon di e [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB). E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinua komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU. Su sede tabata na Kòrsou.
-----------
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di bario di [[Nikiboko]] na [[Kralendijk]], [[Boneiru]].
== Historia ==
E klup a ser funda dia [[24 di febrüari]] [[2008]].
Histórikamente Atletiko Flamingo tabatin un predesesor den ''Flamingo'', un klup di Nikiboko ku tabata aktivo den ananan 60 pa 80 hungando primordialmente den ''hoofdklase'' i ku tabata cofundado di [[Federashon Futbòl Boneriano]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463307:mpeg21:a0149 Flamingo van Bonaire terug in de hoofdklasse], [[Amigoe]] (1969-04-29)</ref>
Atlétiko Flamingo ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta oraño i pretu. Presidente aktual ta ..... i entrenador ta Emmanuel Cristorí.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 1'''
* kampeon na 2015/16?
* supkampeon na ??
== (Eks-)hungado destaká ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rowendy Sumter
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[https://www.ffboneiru.com/ Wepsait ofisial di FFB]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/bonaire/ Boneiru] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Futbòl]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
8i3mcrsbum16d3q71gpuhg5r3vzsymy
90955
90954
2022-08-28T13:52:52Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''FIFA''', abreviashon di e nòmber ofisial na [[frances|franses]] '''Fédération Internationale de Football Association''' (na [[ingles]]: "''International Federation of Association Football''"), ta un federashon internashonal di deporte di futbòl, inkluso su variantenan di futbòl di sala i futbòl riba playa. Mundialmente e ta regulá i kontrolá futbòl (tambe konosí komo "''futbòl di federashon''") i ta organisá torneonan grandi di futbòl internashonal, entre kual e "''Kopa Mundial''" tení desde 1930 ta esun mas famoso.
Na 1905, FIFA a wòrdu fundá na [[Paris]] pa supervisá e kompetensia internashonal entre e federashonnan nashonal di [[Bélgika]], [[Dinamarka]], [[Fransia]], [[Alemania]], [[Hulanda]], [[Spaña]], [[Suesia]] i [[Suisa]]. Aktualmente e tin un miembresia di 206 federashon nashonal, inkluyendo [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]] i [[Federashon Futbòl Kòrsou]]. E [[Idioma ofisial|idiomanan ofisial]] usá pa FIFA ta ingles, franses, [[alemán]] i [[spaño]]. Su sede prinsipal ta na [[Zurich]], [[Suisa]].
Gianni Infantino ta e aktual presidente, okupando e funshon desde 26 di febrüari 2016.
== Mira tambe ==
* [[CONCACAF]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
* [[Lista di klub di futbal na Aruba]]
;Link eksterno
* [https://www.fifa.com/ Wepsait ofisial di FIFA]
* [https://web.archive.org/web/20070901044035/http://fifa.com/worldfootball/lawsofthegame.html FIFA Laws of the Game], 1 di september 2007
}}
[[Category:Futbòl]]
The Fédération Internationale de Football Association (FIFA /ˈfiːfə/; French for "International Federation of Association Football") is the organization that controls international football (also called association football). The organization’s main buildings are in Zürich, Switzerland. FIFA organizes major international football tournaments, and the most famous one is the FIFA World Cup, which has been held since 1930. FIFA was established on May 21, 1905 in Paris and has 209 national associations as its members. The organization’s official languages are English, French, German and Spanish.
It was founded in 1904[3] to oversee international competition among the national associations of Belgium, Denmark, France, Germany, the Netherlands, Spain, Sweden and Switzerland.
The president of FIFA is currently Gianni Infantino, serving since 26 February 2016.
-------------
'''NAVU''', ofisialmente '''Nederlands-Antilliaans Voetbal Unie''', tabata e órgano reguladó di futbòl na [[Antias Hulandes]] entre 1958 i 2011. Bou di su hurisdikshon tabata resortá e [[isla]]nan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], i [[Aruba]] (te 1986).
== Historia ==
Na aña 1941, promé ku NAVU, [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB) i [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) a funda ''Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond'' (NAVB) ku e meta pa organisa weganan entre e kampeonnan di Aruba i Kòrsou pa determina e kampeon di Antias Hulandes. Tabatin torneo na 1942 i 1944, sinembargo komo e traspaso di miembresia di FIFA di CVB pa NAVB no ta haya aprobashon di FIFA, NAVB a wòrdu disolbé na 1946. E miembresia di FIFA ta bai bek pa CVB.
Finalmente despues di a hiba diskushon tokante un federashon nashonal antiano desde 1954, e dos federashon di futbol di Aruba i Kòrsou a funda NAVU dia [[5 di septèmber]] [[1958]], ku sede na Kòrsou.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref> E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinuá komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU.
NAVU tabata ko-fundadó i miembro di [[CONCACAF]] desde [[18 sèptèmber]] [[1961]]. E tabata responsabel pa e selekshon nashonal antiano; su kolónan tabata kòrá-blanku-blou ku karson blou. Desde 1960 NAVU tabata organisadó di e kompetensia anual interinsular, konosí komo [[Kopa antiano]]. <ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405887:mpeg21:a0106 NAVU vergaderde met 4-3], [[Amigoe]] (14 di sèptèmber 1959)</ref> Na 1969 e tabatin 86 asosiashon afiliá, representando 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 árbitro, dividí entre e distriktonan Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
Ku e [[Status aparte di Aruba|status di pais di Aruba]] AVB ta separá di NAVU na 1986 i ta bira miembro di CONCACAF i dos aña despues di FIFA. Despues ku a desmantelá Antias Hulandes ta disolbé NAVU dia 9 di febrüari 2011, rekonosiendo [[Federashon Futbòl Kòrsou]] komo su susesor legal pa pais Kòrsou.
== Mira tambe ==
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
* [[Federashon Futbòl Boneriano]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
AVU opgericht in 1921 en gevestig te Willemstad. Cura. Doel bevordering van de deporte di futbol na Antias Hulandes pa medio di desaroyo fisiki. Na 1969 NAVU tabatin 86 asosiashon afiliá ku un total di 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 arbitro, dividi entre e distriktonan Aruba, CUR i Boneiru. Anualmente NAVU tabata organisa un kompetensia interinsular, konosi komo [[Kopa antiano]].<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
pt.wiki:De Nederlandse Antillen Football Union (NAVU) was tussen september 1958 en februari 2011 het bestuursorgaan van het voetbal op de voormalige Nederlandse Antillen . Haar jurisdictie bestond uit de eilanden Curaçao , Bonaire en (tot 1986) Aruba .
NAVU is ontstaan op 5 september 1958, na een fusie tussen de Arubaanse voetbalbond (AVB) en de Curaçaose voetbalbond (CVB). De Bonaire Voetbalbond (BVB) trad later toe op 4 augustus 1963. De aansluiting van de FIFA bij het CVB werd in 1958 overgedragen aan de NAFU.
NAVU was een van de oprichters van de CONCACAF in september 1961.
De Arubaanse voetbalfederatie splitste zich in 1986 van NAFU en werd een volwaardig lid van de CONCACAF en twee jaar later een volwaardig lid van de FIFA.
In februari 2011 is NAFU na de ontbinding van de Nederlandse Antillen opgevolgd door de Voetbalbond van Curaçao (FFK) . De nieuwe entiteit heeft een onafhankelijke vlag en volkslied in FIFA- en CONCACAF-toernooien, evenals een eigen website. [ 1 ]
Anteriormente On 20 December 1941, the federations of Aruba and Curaçao formed the Nederlands Antilliaans Voetbal Bond N.A.V.B. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond) which made two attempts to organise a match between the champions of both islands to determine the champions of the Dutch Antilles: on 24 May 1942 between S.U.B.T. and R.C.A. and on 29 July 1944 between Jong Holland and Hollandia. The N.A.V.B. also organised a 4-nations tournament in Willemstad in April 1944 involving both Aruba and Curaçao as well as Haiti and Venezuela.
At its foundation, the F.I.F.A. membership of the C.V.B. (dating back to 1932) was transferred to the N.A.V.B. However, after the end of World War II this transfer was rejected by the F.I.F.A., upon which the N.A.V.B. was dissolved in 1946 and F.I.F.A. membership returned to the C.V.B. In the same year, the A.V.B. unsuccessfully applied for F.I.F.A. membership.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref>
Eventually, after discussions dating back to 1954, the N.A.V.U. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie) was founded on 5 September 1958 by the A.V.B. and C.V.B. In 1960, it organised a playoff for the championship of the Dutch Antilles between the top-2 clubs of Curaçao and Aruba playing a double round robin in three weeks. The first ten editions of the N.A.V.U. championship (the Kopa Antiano, also occurring in many alternative spellings with Kopa spelled Copa and Antiano as Antijano, Antillano, Antilliano or Antiyano, with occasional appearances of the feminine form of the adjective, in contemporary newspapers), from 1960 up to and including 1970 were all held in the same format.
NAVU a inisia dia [[5 di septèmber]] [[1958]] despues ku a modifiká e konstitushon di [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) pa krea un federashon nashonal antiano ku partisipashon di e [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB). E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinua komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU. Su sede tabata na Kòrsou.
-----------
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di bario di [[Nikiboko]] na [[Kralendijk]], [[Boneiru]].
== Historia ==
E klup a ser funda dia [[24 di febrüari]] [[2008]].
Histórikamente Atletiko Flamingo tabatin un predesesor den ''Flamingo'', un klup di Nikiboko ku tabata aktivo den ananan 60 pa 80 hungando primordialmente den ''hoofdklase'' i ku tabata cofundado di [[Federashon Futbòl Boneriano]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463307:mpeg21:a0149 Flamingo van Bonaire terug in de hoofdklasse], [[Amigoe]] (1969-04-29)</ref>
Atlétiko Flamingo ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta oraño i pretu. Presidente aktual ta ..... i entrenador ta Emmanuel Cristorí.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 1'''
* kampeon na 2015/16?
* supkampeon na ??
== (Eks-)hungado destaká ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rowendy Sumter
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[https://www.ffboneiru.com/ Wepsait ofisial di FFB]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/bonaire/ Boneiru] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Futbòl]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
fh0a21e3ing1s54oojujm1rsw6pvyr3
90956
90955
2022-08-28T14:08:21Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''FIFA''', abreviashon di e nòmber ofisial na [[frances|franses]] '''Fédération Internationale de Football Association''' (na [[ingles]]: "''International Federation of Association Football''"), ta un federashon internashonal di deporte di futbòl, inkluso su variantenan di futbòl di sala i futbòl riba playa. Mundialmente e ta regulá i kontrolá futbòl (tambe konosí komo "''futbòl di federashon''") i ta organisá torneonan grandi di futbòl internashonal, entre kual "''Kopa Mundial''" ta esun mas famoso.
Na 1905, FIFA a wòrdu fundá na [[Paris]] pa supervisá e kompetensia internashonal entre e federashonnan nashonal di [[Bélgika]], [[Dinamarka]], [[Fransia]], [[Alemania]], [[Hulanda]], [[Spaña]], [[Suesia]] i [[Suisa]]. Aktualmente e tin un miembresia di 206 federashon nashonal, inkluyendo [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]] i [[Federashon Futbòl Kòrsou]]. E [[Idioma ofisial|idiomanan ofisial]] usá pa FIFA ta ingles, franses, [[alemán]] i [[spaño]]. Su sede prinsipal ta na [[Zurich]], [[Suisa]].
Gianni Infantino ta e aktual presidente, okupando e funshon desde 26 di febrüari 2016.
== Konfederashonnan ==
[[File:World Map FIFA2.svg|thumb|390px|E federashonnan kontinental di FIFA]]
FIFA tin seis federashon kontinental komo miembro:
* [[Asia]] - Asian Football Confederation]] (AFC)
* [[Afrika]] - Confédération Africaine de Football (CAF)
* [[Sur Amérika]] - Confederación Sudamericana de Fútbol (CONMEBOL)
* [[Nort Amérika]] - [[CONCACAF|Confederation of North and Central American and Caribbean Association Football]] (CONCACAF)
* [[Oseania]] - Oceania Football Confederation (OFC)
* [[Oropa]]: Union of European Football Associations (UEFA)
== Mira tambe ==
* [[CONCACAF]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]]
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|lista di klup di futbòl di Aruba]]
== Link eksterno ==
* [https://www.fifa.com/ Wepsait ofisial di FIFA]
* [https://web.archive.org/web/20070901044035/http://fifa.com/worldfootball/lawsofthegame.html FIFA Laws of the Game], 1 di september 2007
[[Category:Futbòl]]
The Fédération Internationale de Football Association (FIFA /ˈfiːfə/; French for "International Federation of Association Football") is the organization that controls international football (also called association football). The organization’s main buildings are in Zürich, Switzerland. FIFA organizes major international football tournaments, and the most famous one is the FIFA World Cup, which has been held since 1930. FIFA was established on May 21, 1905 in Paris and has 209 national associations as its members. The organization’s official languages are English, French, German and Spanish.
It was founded in 1904[3] to oversee international competition among the national associations of Belgium, Denmark, France, Germany, the Netherlands, Spain, Sweden and Switzerland.
The president of FIFA is currently Gianni Infantino, serving since 26 February 2016.
-------------
'''NAVU''', ofisialmente '''Nederlands-Antilliaans Voetbal Unie''', tabata e órgano reguladó di futbòl na [[Antias Hulandes]] entre 1958 i 2011. Bou di su hurisdikshon tabata resortá e [[isla]]nan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], i [[Aruba]] (te 1986).
== Historia ==
Na aña 1941, promé ku NAVU, [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB) i [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) a funda ''Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond'' (NAVB) ku e meta pa organisa weganan entre e kampeonnan di Aruba i Kòrsou pa determina e kampeon di Antias Hulandes. Tabatin torneo na 1942 i 1944, sinembargo komo e traspaso di miembresia di FIFA di CVB pa NAVB no ta haya aprobashon di FIFA, NAVB a wòrdu disolbé na 1946. E miembresia di FIFA ta bai bek pa CVB.
Finalmente despues di a hiba diskushon tokante un federashon nashonal antiano desde 1954, e dos federashon di futbol di Aruba i Kòrsou a funda NAVU dia [[5 di septèmber]] [[1958]], ku sede na Kòrsou.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref> E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinuá komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU.
NAVU tabata ko-fundadó i miembro di [[CONCACAF]] desde [[18 sèptèmber]] [[1961]]. E tabata responsabel pa e selekshon nashonal antiano; su kolónan tabata kòrá-blanku-blou ku karson blou. Desde 1960 NAVU tabata organisadó di e kompetensia anual interinsular, konosí komo [[Kopa antiano]]. <ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405887:mpeg21:a0106 NAVU vergaderde met 4-3], [[Amigoe]] (14 di sèptèmber 1959)</ref> Na 1969 e tabatin 86 asosiashon afiliá, representando 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 árbitro, dividí entre e distriktonan Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
Ku e [[Status aparte di Aruba|status di pais di Aruba]] AVB ta separá di NAVU na 1986 i ta bira miembro di CONCACAF i dos aña despues di FIFA. Despues ku a desmantelá Antias Hulandes ta disolbé NAVU dia 9 di febrüari 2011, rekonosiendo [[Federashon Futbòl Kòrsou]] komo su susesor legal pa pais Kòrsou.
== Mira tambe ==
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
* [[Federashon Futbòl Boneriano]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
AVU opgericht in 1921 en gevestig te Willemstad. Cura. Doel bevordering van de deporte di futbol na Antias Hulandes pa medio di desaroyo fisiki. Na 1969 NAVU tabatin 86 asosiashon afiliá ku un total di 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 arbitro, dividi entre e distriktonan Aruba, CUR i Boneiru. Anualmente NAVU tabata organisa un kompetensia interinsular, konosi komo [[Kopa antiano]].<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
pt.wiki:De Nederlandse Antillen Football Union (NAVU) was tussen september 1958 en februari 2011 het bestuursorgaan van het voetbal op de voormalige Nederlandse Antillen . Haar jurisdictie bestond uit de eilanden Curaçao , Bonaire en (tot 1986) Aruba .
NAVU is ontstaan op 5 september 1958, na een fusie tussen de Arubaanse voetbalbond (AVB) en de Curaçaose voetbalbond (CVB). De Bonaire Voetbalbond (BVB) trad later toe op 4 augustus 1963. De aansluiting van de FIFA bij het CVB werd in 1958 overgedragen aan de NAFU.
NAVU was een van de oprichters van de CONCACAF in september 1961.
De Arubaanse voetbalfederatie splitste zich in 1986 van NAFU en werd een volwaardig lid van de CONCACAF en twee jaar later een volwaardig lid van de FIFA.
In februari 2011 is NAFU na de ontbinding van de Nederlandse Antillen opgevolgd door de Voetbalbond van Curaçao (FFK) . De nieuwe entiteit heeft een onafhankelijke vlag en volkslied in FIFA- en CONCACAF-toernooien, evenals een eigen website. [ 1 ]
Anteriormente On 20 December 1941, the federations of Aruba and Curaçao formed the Nederlands Antilliaans Voetbal Bond N.A.V.B. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond) which made two attempts to organise a match between the champions of both islands to determine the champions of the Dutch Antilles: on 24 May 1942 between S.U.B.T. and R.C.A. and on 29 July 1944 between Jong Holland and Hollandia. The N.A.V.B. also organised a 4-nations tournament in Willemstad in April 1944 involving both Aruba and Curaçao as well as Haiti and Venezuela.
At its foundation, the F.I.F.A. membership of the C.V.B. (dating back to 1932) was transferred to the N.A.V.B. However, after the end of World War II this transfer was rejected by the F.I.F.A., upon which the N.A.V.B. was dissolved in 1946 and F.I.F.A. membership returned to the C.V.B. In the same year, the A.V.B. unsuccessfully applied for F.I.F.A. membership.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref>
Eventually, after discussions dating back to 1954, the N.A.V.U. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie) was founded on 5 September 1958 by the A.V.B. and C.V.B. In 1960, it organised a playoff for the championship of the Dutch Antilles between the top-2 clubs of Curaçao and Aruba playing a double round robin in three weeks. The first ten editions of the N.A.V.U. championship (the Kopa Antiano, also occurring in many alternative spellings with Kopa spelled Copa and Antiano as Antijano, Antillano, Antilliano or Antiyano, with occasional appearances of the feminine form of the adjective, in contemporary newspapers), from 1960 up to and including 1970 were all held in the same format.
NAVU a inisia dia [[5 di septèmber]] [[1958]] despues ku a modifiká e konstitushon di [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) pa krea un federashon nashonal antiano ku partisipashon di e [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB). E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinua komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU. Su sede tabata na Kòrsou.
-----------
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di bario di [[Nikiboko]] na [[Kralendijk]], [[Boneiru]].
== Historia ==
E klup a ser funda dia [[24 di febrüari]] [[2008]].
Histórikamente Atletiko Flamingo tabatin un predesesor den ''Flamingo'', un klup di Nikiboko ku tabata aktivo den ananan 60 pa 80 hungando primordialmente den ''hoofdklase'' i ku tabata cofundado di [[Federashon Futbòl Boneriano]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463307:mpeg21:a0149 Flamingo van Bonaire terug in de hoofdklasse], [[Amigoe]] (1969-04-29)</ref>
Atlétiko Flamingo ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta oraño i pretu. Presidente aktual ta ..... i entrenador ta Emmanuel Cristorí.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 1'''
* kampeon na 2015/16?
* supkampeon na ??
== (Eks-)hungado destaká ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rowendy Sumter
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[https://www.ffboneiru.com/ Wepsait ofisial di FFB]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/bonaire/ Boneiru] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Futbòl]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
g1qqr03m7lcxc4ddm7o0y6tosi5zz8l
90957
90956
2022-08-28T14:11:42Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''FIFA''', abreviashon di e nòmber ofisial na [[frances|franses]] '''Fédération Internationale de Football Association''' (na [[ingles]]: "''International Federation of Association Football''"), ta un federashon internashonal di deporte di futbòl, inkluso su variantenan di futbòl di sala i futbòl riba playa. Mundialmente e ta regulá i kontrolá futbòl (tambe konosí komo "''futbòl di federashon''") i ta organisá torneonan grandi di futbòl internashonal, entre kual "''Kopa Mundial''" ta esun mas famoso.
Na 1905, FIFA a wòrdu fundá na [[Paris]] pa supervisá e kompetensia internashonal entre e federashonnan nashonal di [[Bélgika]], [[Dinamarka]], [[Fransia]], [[Alemania]], [[Hulanda]], [[Spaña]], [[Suesia]] i [[Suisa]]. Aktualmente e tin un miembresia di 206 federashon nashonal, inkluyendo [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]] i [[Federashon Futbòl Kòrsou]]. E [[Idioma ofisial|idiomanan ofisial]] usá pa FIFA ta ingles, franses, [[alemán]] i [[spaño]]. Su sede prinsipal ta na [[Zurich]], [[Suisa]].
Gianni Infantino ta e aktual presidente, okupando e funshon desde 26 di febrüari 2016.
== Konfederashonnan ==
[[File:World Map FIFA2.svg|thumb|330px|E federashonnan [[kontinente|kontinental]] di FIFA]]
Riba nivel di [[kontinente]] FIFA tin seis federashon komo miembro:
* [[Asia]] - Asian Football Confederation]] (AFC)
* [[Afrika]] - Confédération Africaine de Football (CAF)
* [[Sur Amérika]] - Confederación Sudamericana de Fútbol (CONMEBOL)
* [[Nort Amérika]] - [[CONCACAF|Confederation of North and Central American and Caribbean Association Football]] (CONCACAF)
* [[Oseania]] - Oceania Football Confederation (OFC)
* [[Oropa]]: Union of European Football Associations (UEFA)
== Mira tambe ==
* [[CONCACAF]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]]
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|lista di klup di futbòl di Aruba]]
== Link eksterno ==
* [https://www.fifa.com/ Wepsait ofisial di FIFA]
* [https://web.archive.org/web/20070901044035/http://fifa.com/worldfootball/lawsofthegame.html FIFA Laws of the Game], 1 di september 2007
[[Category:Futbòl]]
The Fédération Internationale de Football Association (FIFA /ˈfiːfə/; French for "International Federation of Association Football") is the organization that controls international football (also called association football). The organization’s main buildings are in Zürich, Switzerland. FIFA organizes major international football tournaments, and the most famous one is the FIFA World Cup, which has been held since 1930. FIFA was established on May 21, 1905 in Paris and has 209 national associations as its members. The organization’s official languages are English, French, German and Spanish.
It was founded in 1904[3] to oversee international competition among the national associations of Belgium, Denmark, France, Germany, the Netherlands, Spain, Sweden and Switzerland.
The president of FIFA is currently Gianni Infantino, serving since 26 February 2016.
-------------
'''NAVU''', ofisialmente '''Nederlands-Antilliaans Voetbal Unie''', tabata e órgano reguladó di futbòl na [[Antias Hulandes]] entre 1958 i 2011. Bou di su hurisdikshon tabata resortá e [[isla]]nan [[Boneiru]], [[Kòrsou]], i [[Aruba]] (te 1986).
== Historia ==
Na aña 1941, promé ku NAVU, [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB) i [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) a funda ''Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond'' (NAVB) ku e meta pa organisa weganan entre e kampeonnan di Aruba i Kòrsou pa determina e kampeon di Antias Hulandes. Tabatin torneo na 1942 i 1944, sinembargo komo e traspaso di miembresia di FIFA di CVB pa NAVB no ta haya aprobashon di FIFA, NAVB a wòrdu disolbé na 1946. E miembresia di FIFA ta bai bek pa CVB.
Finalmente despues di a hiba diskushon tokante un federashon nashonal antiano desde 1954, e dos federashon di futbol di Aruba i Kòrsou a funda NAVU dia [[5 di septèmber]] [[1958]], ku sede na Kòrsou.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref> E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinuá komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU.
NAVU tabata ko-fundadó i miembro di [[CONCACAF]] desde [[18 sèptèmber]] [[1961]]. E tabata responsabel pa e selekshon nashonal antiano; su kolónan tabata kòrá-blanku-blou ku karson blou. Desde 1960 NAVU tabata organisadó di e kompetensia anual interinsular, konosí komo [[Kopa antiano]]. <ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405887:mpeg21:a0106 NAVU vergaderde met 4-3], [[Amigoe]] (14 di sèptèmber 1959)</ref> Na 1969 e tabatin 86 asosiashon afiliá, representando 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 árbitro, dividí entre e distriktonan Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
Ku e [[Status aparte di Aruba|status di pais di Aruba]] AVB ta separá di NAVU na 1986 i ta bira miembro di CONCACAF i dos aña despues di FIFA. Despues ku a desmantelá Antias Hulandes ta disolbé NAVU dia 9 di febrüari 2011, rekonosiendo [[Federashon Futbòl Kòrsou]] komo su susesor legal pa pais Kòrsou.
== Mira tambe ==
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
* [[Federashon Futbòl Boneriano]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link eksterno
* [http://www.fifa.com/associations/association=ant/index.html Asosiashonnan miembro di FIFA]
* [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou den CONCACAF.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
AVU opgericht in 1921 en gevestig te Willemstad. Cura. Doel bevordering van de deporte di futbol na Antias Hulandes pa medio di desaroyo fisiki. Na 1969 NAVU tabatin 86 asosiashon afiliá ku un total di 3360 miembro adulto, 1045 miembro hubenil i 122 arbitro, dividi entre e distriktonan Aruba, CUR i Boneiru. Anualmente NAVU tabata organisa un kompetensia interinsular, konosi komo [[Kopa antiano]].<ref>Hoetink, H., & Anink, G. B., Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, 1969, Amsterdam, pag. 579</ref>
pt.wiki:De Nederlandse Antillen Football Union (NAVU) was tussen september 1958 en februari 2011 het bestuursorgaan van het voetbal op de voormalige Nederlandse Antillen . Haar jurisdictie bestond uit de eilanden Curaçao , Bonaire en (tot 1986) Aruba .
NAVU is ontstaan op 5 september 1958, na een fusie tussen de Arubaanse voetbalbond (AVB) en de Curaçaose voetbalbond (CVB). De Bonaire Voetbalbond (BVB) trad later toe op 4 augustus 1963. De aansluiting van de FIFA bij het CVB werd in 1958 overgedragen aan de NAFU.
NAVU was een van de oprichters van de CONCACAF in september 1961.
De Arubaanse voetbalfederatie splitste zich in 1986 van NAFU en werd een volwaardig lid van de CONCACAF en twee jaar later een volwaardig lid van de FIFA.
In februari 2011 is NAFU na de ontbinding van de Nederlandse Antillen opgevolgd door de Voetbalbond van Curaçao (FFK) . De nieuwe entiteit heeft een onafhankelijke vlag en volkslied in FIFA- en CONCACAF-toernooien, evenals een eigen website. [ 1 ]
Anteriormente On 20 December 1941, the federations of Aruba and Curaçao formed the Nederlands Antilliaans Voetbal Bond N.A.V.B. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Bond) which made two attempts to organise a match between the champions of both islands to determine the champions of the Dutch Antilles: on 24 May 1942 between S.U.B.T. and R.C.A. and on 29 July 1944 between Jong Holland and Hollandia. The N.A.V.B. also organised a 4-nations tournament in Willemstad in April 1944 involving both Aruba and Curaçao as well as Haiti and Venezuela.
At its foundation, the F.I.F.A. membership of the C.V.B. (dating back to 1932) was transferred to the N.A.V.B. However, after the end of World War II this transfer was rejected by the F.I.F.A., upon which the N.A.V.B. was dissolved in 1946 and F.I.F.A. membership returned to the C.V.B. In the same year, the A.V.B. unsuccessfully applied for F.I.F.A. membership.<ref>[https://www.rsssf.org/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of Champions], RSSSF</ref>
Eventually, after discussions dating back to 1954, the N.A.V.U. (Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie) was founded on 5 September 1958 by the A.V.B. and C.V.B. In 1960, it organised a playoff for the championship of the Dutch Antilles between the top-2 clubs of Curaçao and Aruba playing a double round robin in three weeks. The first ten editions of the N.A.V.U. championship (the Kopa Antiano, also occurring in many alternative spellings with Kopa spelled Copa and Antiano as Antijano, Antillano, Antilliano or Antiyano, with occasional appearances of the feminine form of the adjective, in contemporary newspapers), from 1960 up to and including 1970 were all held in the same format.
NAVU a inisia dia [[5 di septèmber]] [[1958]] despues ku a modifiká e konstitushon di [[Federashon Futbòl Kòrsou|Curacao Voetbal Bond]] (CVB) pa krea un federashon nashonal antiano ku partisipashon di e [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon di Futbol Arubano]] (AVB). E mesun aña CVB a traspasá su miembresia di [[FIFA]] pa NAVU i a kontinua komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Dia [[4 di ougùstùs]] [[1963]] [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB) tambe a uni na NAVU. Su sede tabata na Kòrsou.
-----------
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di bario di [[Nikiboko]] na [[Kralendijk]], [[Boneiru]].
== Historia ==
E klup a ser funda dia [[24 di febrüari]] [[2008]].
Histórikamente Atletiko Flamingo tabatin un predesesor den ''Flamingo'', un klup di Nikiboko ku tabata aktivo den ananan 60 pa 80 hungando primordialmente den ''hoofdklase'' i ku tabata cofundado di [[Federashon Futbòl Boneriano]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463307:mpeg21:a0149 Flamingo van Bonaire terug in de hoofdklasse], [[Amigoe]] (1969-04-29)</ref>
Atlétiko Flamingo ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta oraño i pretu. Presidente aktual ta ..... i entrenador ta Emmanuel Cristorí.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 1'''
* kampeon na 2015/16?
* supkampeon na ??
== (Eks-)hungado destaká ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rowendy Sumter
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[https://www.ffboneiru.com/ Wepsait ofisial di FFB]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/bonaire/ Boneiru] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Futbòl]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
swnbihodc33zdfft2b4wtoqn2gmgt7c
90962
90957
2022-08-28T14:23:18Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di bario di [[Nikiboko]] na [[Kralendijk]], [[Boneiru]].
== Historia ==
E klup a ser funda dia [[24 di febrüari]] [[2008]].
Histórikamente Atletiko Flamingo tabatin un predesesor den ''Flamingo'', un klup di Nikiboko ku tabata aktivo den ananan 60 pa 80 hungando primordialmente den ''hoofdklase'' i ku tabata cofundado di [[Federashon Futbòl Boneriano]].<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463307:mpeg21:a0149 Flamingo van Bonaire terug in de hoofdklasse], [[Amigoe]] (1969-04-29)</ref>
Atlétiko Flamingo ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta oraño i pretu. Presidente aktual ta ..... i entrenador ta Emmanuel Cristorí.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 1'''
* kampeon na 2015/16?
* supkampeon na ??
== (Eks-)hungado destaká ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rowendy Sumter
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[https://www.ffboneiru.com/ Wepsait ofisial di FFB]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/bonaire/ Boneiru] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Futbòl]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
9t6ppva4ay1xdqcvhqh6bie1ub05phd
Ir-Sais
0
8372
90975
84828
2022-08-28T19:30:54Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|b}}
{{Infobox Artista
| birthname = Irgwin Placido Sluis
| image =
| birthdate = [[29 di september]] [[1988]]
| lugar_nanse = [[Boneiru]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Dream Girl''"
| field = kanto
| movement = rèp, urban, latin
| awards =
| website =
}}
'''Ir-Sais''', nomber artistiko di '''Irgwin Placido Sluis''' (n. [[29 di sèptèmber]] [[1988]] na [[Nort'i Saliña]]), ta un kantante di [[Boneiru]].
== Biografia ==
Irgwin Sluis a nase i lanta na Boneiru, den bario di [[Tera Korá]]. Su tata tabata boneriano i su mama di [[Republika Dominikano]].<ref name="mapa">''Boneiru riba mapa mundial'', Extra Boneriano, 1 ougustus 2020. Konsultá 16 mart 2022.</ref> E ta wordo kriá pa su mama despues ku su tata a muri dia e tabatin apenas un aña. Ku apenas 7 aña Ir-Sais su interes pa musika ta kuminsá. Ku 11 aña e ta kuminsá toka drùm riba un drùmsèt ku el a traha di bleki. Na 2001 e ta kuminsa praktika e deporte di windsurf, sinembargo dos aña despues ta stop kune pa konsentra atrobe riba musika. Ir-sais nunka a bai skol di musika, durante tempu el a logra siña toka diferente instrumento riba su mes. E ta desaroya mas aleu den mundu musikal komo skirbidó di teksto i produktor musikal.<ref>{{citeer web|titel=Succes voor Ir-Sais|uitgever=Bonaire.nu|datum=25 augustus 2020|url=https://bonaire.nu/2020/08/25/succes-voor-ir-sais/#|bezochtdatum=2022-03-14}}</ref>
Su karera musikal ta inisia na Boneiru na momentu ku e ta forma parti di e agrupashon 'Ice Band' (2003) i 'Happy Band' (2004-2007). Despues el a lanta su propio grupo di kanta/rap bou nòmber "Insoportabel". Huntu ku Remyman e tabata figurá komo artista prinsipal i huntu nan ta saka dos cd's. Na 2009 Ir-Sais ta muda pa [[Hulanda]]. Aki e tabata promové su propio produkshonnan via e plataforma di [[Youtube]] i tabata traha huntu ku varios artista hulandes konosí, manera rèper Keizer i Hef, Freddy Moreira i e kantante Gio i artistanan internashonal manera [[Sean Paul]], e artista afropop [[Davido]] i e artista di reggaeton, [[Rauw Alejandro]].<ref>"Ir Sais, Sean Paul, Davido - Dream Girl (Official Video - Global Remix)", ([https://www.youtube.com/watch?v=I_tctxT8b6g YouTube])</ref> Na 2010 e ta lansa su prome single-solo ''Schatje, zeg maar'', ku a resulta un éksito.<ref>Ir-Sais, ([https://www.mamboeproductions.nl/nl/artiesten/nationaal/live-artiesten-nationaal/ir-sais Mamboe Productions])</ref> Na aña 2018, su kansion ''Dream Girl'', a hala atenshon di un DJ [[Fransia|franses]] ku a usa esaki den un video. Na e instante ei a nase e ‘Dream Girl Challenge’ i esaki a yuda hasi e kantika un hit internashonal.<ref name="pap">[https://web.archive.org/web/20210913200827/https://www.awemainta.com/newspapers/AM210913/offline/download.pdf PDF-file di publikashon: "AWE Mainta" di 13 di september 2021 - pag. 11 - ''"Ir-Sais siudadano di honor"''] ''Boneriano'' 11-09-2021; Konsultá 16-03-2022.</ref>
Na 2021 ela risibi e distinkshon di "siudadano di honor di Bonaire".<ref name="pap"/>
== Diskografia ==
=== Single ===
* ''Schatje, zeg maar'' (2010)
* ''Dream Girl'' (2018)
=== Album<ref name="pap"/> ===
* ''Heat''
* ''Next Round''
* ''Deeper''
* ''Deeper 2.0''
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59914442|titulo=Ir-Sais}}
{{References}}
}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Pseudónimo]]
f6a160n5osoydnfyewo49eqctjr5q6f
User:Caribiana/Sandbox/Artista
2
8422
90985
90380
2022-08-28T22:35:11Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
'''Etty Toppenberg''' (n. .. na [[Aruba]]) ta un cantante y compositor [[Aruba]]no. E ta considera emblematico y legendario den historia di musica di e isla.
== Bida ==
Etty Toppenberg ta e di shete di e famia di dies yiu di Gilberto (Shon Betto) Toppenberg y Petra Soliana. Su tata tabata represente di landsloterij na Aruba, cu ela tuma over poco prome di su morto na 1990.
considera como un di e cantante y compositornan Arubano di mas importante, emblematico y legendario di henter nos historia como isla y como pais. Su carera musical a cuminsa na aña 1957 tocando cu su amigonan pa un señora masha popular e tempo ey den Companashi: Shi Clotilda.
Diabierna anochi Ministerio di Cultura a rindi homenaje
Den decada 60 e ta forma e grupo Trio huasteca.
------------------
== Karera ==
'''Diana Lebacs''' a kuminsa su karera den teater na 1966 ku ''Ondine'', obra di Jean Giraudoux. (aktrix of traduktor??) El a sigui pa aktua den un kantidat di obra di [[Pacheco Domacassé]], manera ''Opus 1'' (1970) i ''Tula'' (1971), dirigí pa e belgo Tone Brulin. Mas despues el a interpreta rolnan prinsipal den komedia, manera den ''E Mama Kalakuna'' (1973) i ''Een dag uit de dood van verdomde Lowietje'' (1980).<ref name=":7">{{Ouvrage|langue=nl|titre=Uit volle borst!, Festival feminino 7 t/m 10 juni 2012 ,door vrouwen, over vrouwen, voor vrouwen|passage=7|date=2012|pages totales=9|lire en ligne=https://www.jstor.org/stable/community.28155989#metadata_info_tab_contents}}</ref>
{{Appendix}}
DL comenzó su carrera en el teatro con Ondine, de Jean Giraudoux, en 1966. A continuación, actuó en numerosas obras de teatro, como Opus 1 y Tula, de Pacheso Domacassé, dirigidas por el belga Tone Brulin. Más tarde interpretó papeles principales en obras como Een dag uit de dood van verdomde Lowietje y E Mama Lalakuna6.
En agosto de 1968, poco después de la muerte de su madre, Diana Lebacs y su marido emprendieron una gira de seis meses por Europa Occidental. Durante este viaje comenzó a escribir una novela, Sherry-het begin van een begin (Sherry-el comienzo de un comienzo), la historia de la llegada a la edad adulta de una niña caribeña, con el trasfondo del desarrollo socioeconómico de las islas y las huelgas que acompañaron a los levantamientos anticoloniales en Curaçao en 1969. El libro fue publicado en 1970 por la editorial Leopold (nl) de La Haya. Fue el primer libro para jóvenes de Curazao, escrito por un autor local sobre temas locales. Según su amigo Jeroen Heuvel, es en gran parte autobiográfica2.
Se matriculó en un curso de papiamento para conocer mejor la lengua franca de su país natal y poder publicar cuentos en la lengua que hablan los niños de las Antillas Neerlandesas3. Según Jeroen Heuvel, escribe para dos públicos. En neerlandés, para "lavar las orejas a los holandeses" y servirles de espejo, y en papiamento, para que los habitantes se sientan orgullosos de su isla y su lengua2,7.
En 1971, se creó el Sherry en el teatro. También en 1973, Diana Lebacs escribió una obra para jóvenes, la primera escrita en papiamento en más de veinticinco años, Buchi Wan pia fini (La pierna flaca de Buchi Wan). La obra, dirigida por Pacheco Domacassé, es una crítica a los sistemas educativos europeos y permite el intercambio en directo entre los actores y el público. La obra se representó varias veces en Aruba, Bonaire y Curazao y se publicó en 1974.
Nancho van Bonaire, publicada en 1975, es la primera de una serie de cuatro novelas muy conocidas8 . Ganó el premio Zilveren Griffel (nl) en 1976, la primera vez que este premio se concedió a un autor no europeo9,2.
Diana Lebacs continuó trabajando en varios frentes simultáneamente durante las décadas de 1980 y 1990. Publicó obras de ficción para niños en neerlandés y papiamento, manuales educativos para alumnos de primaria, desarrolló programas de televisión sobre la historia de la colonización española y neerlandesa de Curaçao, y actuó en dos películas, Famia kibrá y Boka Sarantonio (Bahía de Sarantonio). También participa en proyectos comunitarios como ferias del libro, talleres para acabar con la violencia contra las mujeres y programas para proteger el medio ambiente, y es miembro del jurado del festival Tumba, el mayor evento cultural de la isla2. También traduce libros y teatro5.
En 1983, Suikerriet Rosy es la historia de una sirvienta que llega a Curazao como trabajadora inmigrante y contiene un análisis profundo de la relación entre las islas del Caribe inglés y la relativamente próspera Curazao8.
En 1994, Diana Lebacs publicó su primera novela para adultos, De langste maand (El mes más largo), que analiza las disparidades entre los valores locales tradicionales y las expectativas occidentalizadas, y muestra la jungla de la drogadicción y el desempleo en Curaçao9.
En 2003 ganó el premio Prins Bernhard Cultuurfonds Caribisch Gebied por su libro Caimin's geheim (El secreto de Caimin)10 y en 2007 fue nombrada Caballero de la Orden de Orange-Nassau3.
En 2007, obtuvo una licenciatura en papiamento por la Universidad de Curazao (en) y un máster en 20119. Posteriormente, enseñó papiamento en la universidad para principiantes.
En 2007, interpretó un papel en la obra de teatro Los monólogos de la vagina6.
En 2014, Diana Lebacs publicó su primer libro de poesía, Belumbe/De Waterlijn (La línea del agua).
Fin de la vida
Diana Lebacs murió de cáncer de páncreas el 11 de julio de 2022, el día en que su última novela fue a la imprenta, a la edad de 742,11 años.
-----------------------
'''Oswin (Chin) Behilia''' (n. 15 di desember [[1938]]) ta un kantante i kantoutor di [[Kòrsou]].
Born on 15 December 1938, Oswin ‘Chin’ Behilia is one of the most recognized singers/songwriters of Curaçao. This recognition was won by his impeccable musical talent in combining memorable tunes with lyrics that reflect social and personal concerns. He is most famous for his songs Plegaria which is considered as the folk alternative to the national anthem; and Sunú which is universally regarded as one of the classic love songs in Papiamentu. Over the years his songs have been covered by many of Curaçao’s finest musicians; which comes to no surprise for he has become a musical paragon.
1963 - 1968
Oswin Chin Behilia (15 december 1938) begint zijn eerste groep Los Tiarucos geïnspireerd door Cubaanse muziek en nadat hij op achttienjarige leeftijd gitaar heeft leren spelen. De groep treedt in de jaren zestig regelmatig op in hotels en op festivals, en niet alleen op de eilanden, maar ook in Miami, New York (bij de opening van de Time-Life Building), de Dominicaanse Republiek, Puerto Rico and Brazilië.<ref>https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Oswin+Chin+Behilia</ref>
1969 - 1976
Behilia trouwt en stopt met optreden, maar hij blijft wel componeren. Hij belandt als jurylid op allerlei festivals, in Polen, Ierland, Spanje en België (Knokke), hetgeen hem uiteindelijk (in 1985) doet besluiten zijn eigen jaarlijkse festival te organiseren op Curaçao: het Troubadour Festival.
-------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox Artista
| birthname = Janiro Eisden
| image =
| birthdate = [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]]
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Suave''"
| field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser
| movement = [[Rap]], [[hip hop]]
| awards =
| website =
}}
'''Ataniro''', nomber artistico di '''Janiro Eisden''', (n. [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, cantante, compositor y producer [[Aruba]]no. Den añanan 90 ela bira conoci como cantante di e grupo [[Basic One]] y como artista di musica [[rap]] y [[hip hop]]. Na Aruba, Ataniro tabata e prome rapper na [[Papiamentu|Papiamento]].
== Bida ==
Janiro Eisden a lanta na [[San Nicolas]] cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy, y su ruman muhe Deyanira. El a bishita John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Na Hulanda el a gradua na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda como trahado social y ‘Basis Onderwijs Assistent’. Bek na Aruba e ta traha den verslavingzorg como trahado social pa casi 10 aña. Despues di e sigui capacita su mes e ta switch pa e funccion di "traject arbeidsbemiddelaar" na Departamento pa Personal y Labor (DPL), seccion di Job center.<ref>{{citeer web|url=https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/|titel=Janiro Eisden|auteur=Maduro, Kimberly|werk=Xclusivomagazine.com|datum=2020-02-14|bezochtdatum=2022-05-29}}</ref>
== Carera musical ==
For di chikito Ataniro tabata sa cu e por a canta, sinembargo te aña 1991 su trayectoria musical a cuminsa ora ela partisipa na un ‘show di talento’ cantando rap na Ingles. E mesun ana e ta lanta, hunto cu Dino Dirks, e grupo musikal ‘[[Basic One]]’. Na 1995 e grupo ta saca su prome album, conteniendo e cantica “Suave” cu ta bira hit. Ataniro a sigui produci cancion, di cual algun hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como number dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015.
pa motibo c’un maestra di scol tabata kier pa e canta den su koor, pero e mes tabata sinti cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles.
Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991 durante un ‘school talentenjacht’. Hunto hunto cu Dino Dirks, nan a lanta e grupo musikal ‘[[Basic One]]’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’. Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper
ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con
Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
{{Appendix}}
Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como numbero dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015. -wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd.
The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets.
In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers.
In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks.
Janiro Eisden ta biba na San Nicolas hunto cu su casa y yiunan.
* ta participa na Festival di Tumba - 2014 "Respet pa e Dede". Ataniro has participated in multiple Calypso contests and finished as the most popular singer. He was also on stage for the Tumba Festival Aruba and in Curacao. In Aruba, he finished in second place, and in Curacao, he made it to the finals but made history when his song became the most popular road hit in 2015.
Di chikito Janiro tabata sa cu e por a canta pa motibo c’un maestra di scol, juffrouw Lila, semper tabata bisa su mayornan cu e gusta su voz y e kier pa e canta den su koor.
‘Mi no tabata gusta canta paso mi tabatin e pensamento cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles.
Y ta asina nos a scirbi nos mesun cancion y traha nos mesun beat serca un DJ y bai presenta. Asina ey cos a cuminsa den Bonaire Club na San Nicolas.’M’a studia na Hulanda pa motibo cu eynan tin mas oportunidad pa bo escohencia den estudio. Mi a traha casi 10 aña den verslavingzorg na Aruba y mi a sinti cu mi mester a sigui crece den educacion. Y mi a dicidi di haci esaki. Mi a bai studia bek cu 27 aña. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL(Departamento pa Progreso Laboral) den e departamento di Job center.<ref>https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/</ref>
Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia.
Pa Janiro, combina su trabou artistico no tur ora tabata facil, pero cu añanan el a siña con pa haci esaki. ‘Na prome instante e tabata poco dificil pero despues di añanan haciendo esaki bo ta custumbra. Mi tin añanan sin bay un vakantie pa motibo cu tur mi dianan di vakantie mi ta uzanan pa viaha y haci presentacionnan internacional.’ Asina ‘ki Janiro ta demostra tambe cu no solamente e ta un artista local, pero semper a sa di representa Aruba intenacionalmente tambe.
Pa Janiro, crea cancionnan cu ta pega na tur radio, ta un arte.
E ta un don cu Dios a dunami cu mi ta agradecido na dje. E ta un talento cu poco di nos ta nace cune. E bendicion aki ta uno cu tin biaha mi mes ta sorprende mi mes, Paso awendia pa bo sobresali, bo mester ta mas c’un musico.
{{Appendix}}
Nos a sera 2020 cu broche de oro. Janiro Eisden den cas. Hopi great di tende con e pionero aki a cuminsa. Di cassete pa cd pa usb pa cloud. Di tempo di underground "Zip Zap Zip Zap" te cu awor. Con nan a crese na ABC, Hulanda y mucho mas. Mas di 29 aña den mundo artistico...
{{DEFAULTSORT:Eisden, Janiro}}
E artista conoci di musica Rap y Hip Hop Janiro Eisden, miho conoci como “Ataniro”, a nace na Aruba dia prome di april 1975.
Janiro a lanta na San Nicolas hunto cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy y su ruman muhe Deyanira Eisden. El a bishita Tarcisius Kleuterschool, scol basico Sint Michael, John
Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Despues cu Janiro a caba su estudio na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda, como trahado Social y ‘Basis Onderwijs Assistent’, el a
regresa Aruba pa eherce su trabou como trahado Social. Semper Janiro a biba y a crea mayoria di su videoclipnan den su districto San Nicolas. Actualmente ainda e ta biba na San Nicolas hunto cu su
casa y yiunan.
Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991, hunto cu Dino Dirks durante un ‘school talentenjacht’. Hunto nan a lanta e grupo ‘Basic One’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui
cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’.
Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper
ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con
Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
De regering van Aruba heeft onlangs hulde gebracht aan “Ataniro” Janiro Eisden voor zijn 30 jaar in de wereld van entertainment op Aruba. Dit eerbetoon vond plaats in een volledig uitverkocht Cas di Cultura.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2022/02/ataniro-ontvangt-eerbetoon-voor-30-jaar-entertainment/|titel=“Ataniro” ontvangt eerbetoon voor 30 jaar entertainment|datum=2022-02-22|bezochtdatum=2022}}</ref>
Hij krijgt die erkenning voor zijn grote bijdrage aan de cultuur van Aruba en zijn waardering voor het Papiamento. De start van de muzikale carrière van Janiro Eisden begon met de oprichting van Basic One en het op Aruba bekende nummer Suave. Na deze hit produceerde Niro drie tot vijf hits per jaar. Die bereikten allemaal de Top 100 bij de meeste lokale radio’s en bij radiostations op de naburige eilanden.Janiro was de allereerste rapper op Aruba die in het Papiaments rapte. Veel zinnen van zijn teksten zijn spreuken in het Papiamento geworden. Janiro is erg trots op zijn geboorteplaats San Nicolas, waar hij opgroeide en dit is duidelijk te zien in al zijn videoclips die in San Nicolas worden opgenomen en waarbij ook de mensen van zijn geboorteplaats betrokken zijn. Het is bewonderenswaardig hoe Niro de buurt promoot die hem zag starten en groeien in zijn muzikale carrière.
Ataniro heeft deelgenomen aan meerdere Calypso-wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd.
{{Appendix}}
Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL (
-----------------------
'''Basic One''' ta un grupo musical di Aruba.
E grupo a wordo forma na 1991, ora e rapper Arubano [[Ataniro|Janiro Eisden]] y e rapper-productor Dino Dirks a participa den un show di talento na Aruba.
The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets.
In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers.
In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks.
== Diskografia ==
=== Single ===
* ''Dios para den''
* ''Suave'' (2018)
=== Album/CD ===
* ''Suave'' (1995?)
* ''Mundo Cruel'' (1997?)
* ''Crijojo Funk'' (cu Vale Croes)
* ''Danki Senjor''
Het duo Basic One uit Aruba scoort op de Antillen hits met hun combinatie van r&b, rap en dancehall gezongen en gerapt in het Nederlands, Engels, Papiamento en Spaans.<ref>{{citeer web|url=https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Basic+One|titel=Basic One|werk=Muziekencycloedie.nl|datum= |bezochtdatum=2022-03-20}}</ref> De Arubaanse rapper Janiro Eisden (1 april 1975) en de Nederlandse rapper/producer Dino Dirks treden voor het eerst onder de naam Basic One op tijdens een talentjacht op een school op Aruba. De eerste nummers die ze opnemen, worden opgepikt door diverse Arubaanse radiostations. Dino Dirks verlaat de groep (1993-1994). Hij wordt vervangen door producer Kurt Labadie (DJ Kindamage). De cassettebandjes van Basic One vinden gretig aftrek op de schoolpleinen van Aruba. Het titelnummer van het debuutalbum Suave wordt een grote hit op de Antillen. Van de single worden rond de 20.000 exemplaren verkocht. Dankzij het hitsucces kan Basic One veel concerten geven op Aruba, Bonaire en Curaçao. 1997
Ook de singles Ladiesnight en Marlene van het tweede album Mundo Cruel worden hits. 1999
De derde cd Crijojo Funk is een samenwerking tussen Basic One en de populaire stand-up comedian Vale Croes. Op de plaat wordt muziek afgewisseld met humoristische verhalen van Croes. 2001 - 2002
Het album Danki Senjor en de single Destino zijn religieus getinte platen. Aan de daaropvolgende cd Destino Di Ghetto zit een theaterstuk verboden waarmee jongeren bewust worden gemaakt over de 'gevaren van de straat' zoals drugs. 2004: Met nieuwe producer Michael Lampe alias Kultivator (2 november 1977) verovert Janiro Eisden ook Nederland dankzij de aandacht die Basic One krijgt op het onder met name allochtone jongeren zeer populaire radiostation FunX. Het nummer Idioma Di Bu Cuerpa (Lichaamstaal) van het zesde album Bo Sa Caba wordt een radiohit. 2005
Nami Loke Bo Tin (Geef Me Alles Wat Je Hebt) belandt in de XChart van FunX. Het levert het duo een optreden op tijdens de FunX Showcase tijdens Dunya 2005. 2006
De single Dos Amor (Twee Liefdes) gaat over het zoontje van Janiro Eisden op Aruba. Basic One tekent bij platenmaatschappij Walboomers en werkt aan een volgend album.2007
In de zomer verschijnt het album Masterlijk, opgenomen in de C-Level Studio. De plaat bevat gastbijdragen van o.a. Pugistix (K-liber 4 Life), Hunneley (Cats'Tribe, Q-Sign), Randy Cordelia en Chris Stick uit Willemstad.
Janiro werkt nogsteeds met producer Cultivator die de beats van de verschillende hits heeft gemaakt. Verder werkt hij met dj KD en Jeon. De laatst genoemde artiest heeft het complete nieuwe album van Basic One gemaakt. Volgens Eisden heeft de 17-jarige ontzettend veel talent.<ref>https://www.funx.nl/news/music/35f37a25-94dd-4787-aa20-791c48dbe9cb/janiro-eisden-mist-ex-leden-basic-one-niet</ref>
https://www.last.fm/music/Basic+One/+wiki: Basic One is a group from the Island Aruba.
Their music is a combination of reggae, dancehall, hiphop, r&b and caribbean music styles.
Similar their songs are in english, spanish, dutch and papiamento.
They were founded in 1991 by Janiro Eisden (a.k.a. Patin Pret)and Dino Dirks. In 1994 Dino Dirks is replaced by Kurt Labadie (Dj K.D.).
In 1995 their score a big hit with "Suave". They became very popular on the islands of Aruba, Curacao and Bonaire and in the Netherlands.
In the summer 2007 they brought out a new cd with the title "Masterlijk."
http://www.basic-one.com/
-------------------------
'''Gustave Nouel''' {n. 14 di januari [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba]]no-Hulandes.
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
--------------
{{Infobox Artista
| birthname = Claudius Philips
| image =
| birthdate =
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Saca e Boem''"
| field = músiko, kantante, compositor i produser
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Claudius Alvin Philips''' (n. [[18 di april]] [[1964]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, kantante, compositor, areglista y producer [[Aruba]]no. Bou di e nomber artistico '''Mighty Talent''' e tabata un artista legendario di musica di Carnaval. For di dekada 1980 ela titula na Aruba "Road March King" na 12 ocacion y "Calypso King" na 13 ocacion.
== Bida ==
Claudius Philip a nace na San Nicolas den un famia di seis yiu, cinco homber y un muhe. E tabata un famia musical, cada uno tabata toka un instrumento of tabata canta den un coro.
Hij is een musicus en hij is een heel bekende figuur voor de Carnavalsmuziek van Aruba. Hij heeft onder de naam ‘Mighty Talent’12 keer de titel veroverd van Road March King en dertien keer de titel van Calypso King.
Phillips is een pianist, arrangeur en hij schrijft zijn eigen muziekstukken.
Toen Claudius 16 jaar was deed hij mee aan een songfestival op St. Maarten. Toen hij 17 was deed hij nogmaals mee aan een songfestival op St. Maarten en toen won hij de eerste prijs. Hij won de derde prijs op het OTTI festival in 1983 gehouden in Washington D.C. In 1983 won hij de titel ‘Voz Hubenil’, dit was een festival gehouden op Aruba. In 1984 won hij de eerste prijs tijdens het Caribbean Song Festival. Verder heeft hij veel meer prijzen gewonnen. (Zie bijlage ‘Claudius Phillips achievements 1983-1998’).
Op 10 oktober 1998 vierde Phillips het feit dat hij al 15 jaar in de muziek zat. Hoe lang zit hij nu dan in de muziekwereld?
MET WELKE BANDS HEEFT CLAUDIUS MEEGESPEELD?
Musical Time, Pride, Aruban band, Sound & Harmony en, Sensacion del Caribe.
BAND
Zijn band heet O.R.E.O en deze band heeft Phillips in 1992 opgericht. Dit betekent voluit: One Real Electronic Organization.
== Honor ==
Na 2020 Philips ta wordo reconoci dor di minister di cultura.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/20955-erkenning-voor-claudius-philips|titel=Erkenning voor Claudius Philips|werk=Antilliaans Dagblad|datum=2020-02-11|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
== Discografia ==
===Albums===
* ''Come to the Island'' (1993)
* ''Saca e Boem'' (1994)
* ''Roadmarch 95 y Saca e Bum Bum'' (1995)
* ''Sigi sigi'' (1996)
* ''Hisa mi Salario'' (1997)
* ''Call me'' (1998)
* ''Mighty Talent'' (1999)
* ''We're Back at Last'' (2002)
* ''We're No Different''
* ''Present 2 Past''
== Link externo ==
{{Appendix}}
NOTES
skempi.com/artist/claudius-philips-oreo: For the past three decades, Aruban legend Claudius Philips has cemented his place among the elite of Dutch Caribbean music with a string of hits and other musical milestones. Coming from a musical family in San Nicolas, his career started in 1981 when at the age of 16 he participated in the “Mr Valentine Song Festival” in St. Maarten. He won the festival and received the title ‘Mr. Valentine’. In that same year he participated in another festival in Aruba, namely ‘Talented Teens’, which he also won and after which he started using the stage name ‘Mighty Talent’. In the ensuing two years he had many more successes and won many other prizes in recognition of his talent but the event that he credits with really changing his life in the blink of an eye was his participation in the ‘Organización de la Televisión Ibero-Americano’ festival in 1983. The Netherlands Antilles as a country at the time belonged to this organization that organized this festival for singers from across Latin America who had won song festivals in their respective countries and so Philips was eligible to compete. Representing the islands, he, at the age of 18, competed against 20 other world renowned singers and impressively came in third. This and the fact that he won the ‘Calypso and Roadmarch contest’ that year, earning him the title ‘Calypso King’, garnered him massive exposure. From then on he was frequently booked for shows and was the member of many bands up until the year 1990, when he departed to Boston after he received a scholarship from the Aruban government to follow a one year module at the ‘Berkley College of Music’. There he reassessed his genuine passion for music and upon his return to Aruba he formed his own band named ‘O.R.E.O.’ which stands for ‘One Real Electronic Organization’, officially ‘Claudius i su grupo OREO’. With them he went on to launch himself to unprecedented heights in the music scene of the ABC islands in the 1990s and 2000s with their album sales setting records that still stand to this day. Their album ‘Saka E Boem’ in particular was their crown jewel, garnering Philips a ‘Golden Award’ and a ‘Platinum Award’ from the ‘Disc Maker’ organization in Philadelphia, USA. He is the only artist of Dutch Caribbean descent to have achieved this feat. He has also captured the ‘Calypso King’ and ‘Roachmarch King’ crown on thirteen occasions, another impressive feat. He and his band continue to be successful on the ABC islands, delighting locals and tourists alike with spectacular shows. They have played in venues on all the islands of the Dutch Antilles, along with venues in Suriname, Holland and New York. Many couples in Aruba say they met at the parties where they have played. Philips hopes to one day open up a night club where he can continue to delight crowds with his musical stylings.
------------
{{Infobox Artista
| birthname = Jonathan Thiel
| image =
| birthdate = [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]]
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Machika''"
| field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Jeon''' o Jeon Arvani, nomber artistico di Jonathan Thiel, (n. [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] na Santa Cruz), ta un musico, kantante, compositor y producer [[Aruba]]no.
Jeon is the stage name of Jonathan Thiel, who was born on the island of Aruba on January 27, 1991. He is the son of musician Robert Thiel and Francia "Anchi" Thiel. Born into a family of musicians, Jeon began taking piano lessons from his father at age 8. Over the years, he has learned to play different instruments including bass, cuatro, wiri, conga and piano. Today, Jeon is a musician, composer, and producer. Jeon's hit singles are well renowned in Aruba, Curacao, Bonaire, Saba, Colombia, Venezuela, and The Netherlands. He was named Aruba's "Artist of the Year" on several occasions, and his songs have earned similar yearly awards. In 2016, his song "Dushi Bida" was named "Song of the Year" by numerous Aruban radio stations, and its music video has over 2 million views on Youtube. Due to his success, he has had the opportunity to perform in several countries, opening for major international acts such as Chris Brown, Don Omar, J. Balvin, Romeo Santos, Juan Luis Guerra, Gente de Zona, and Zion y Lennox. In the winter of 2018, J Balvin released a new single "Machika" featuring Jeon and Brazilian singer Anitta. The song saw immediate radio success in the US, Latin America, and Europe. The single put Jeon at the forefront of the new Urban scene. "Machika" also skyrocketed to #1 on the Global YouTube chart.<ref>[https://partyflock.nl/artist/93223/biography Jeon], partyflock.nl. Recupera september 2021.</ref>
Jeon sings with Ritmo Real, his talented sidekick, in his new single, a love song to the island, its Indian ancestors, and its abundantly beautiful nature.
Aruban born producer, performer and songwriter who collaborated with [[J. Balvin]] on the mega track Machika. In 2018 his songs was streamed over 100 million times in over 60 countries on Spotify. He earned a 2018 Latin Grammy nomination for Record of the Year for "X." His father's name is Robert Thiel. When he was 14, he joined a bagpipes ensemble and played numerous instruments.
Jonathan Thiel, 27, now known as Jeon Arvani, became famous on the island as Biggie Boy. He later dropped the “Boy,” when at the age of 14, he broke into the local music scene with his first hit. He was immediately noticed by Janiro Eisden from [[Basic One]], who had already heard him as early as 2004 on TV. Janiro started opening doors for the budding star, talking about future plans, and collaborating on local music projects.
The way Jeon tells it, he was born in Santa Cruz, Aruba, to a musical family. His father, Robert Thiel, is a pianist and music producer, and his grandfather was a musician. Music became his calling, his world—there was no room for school or a formal education.
Jeon’s music has a soft, romantic aspect, and the artist indeed delivers popular love ballads for his female fans. The bad boy in him shakes, pops, and shifts his booty, promoting a mix of reggaetón, rap and Latin pop known as [[Ritmo Combina]].
Jeon broke into international stardom in early 2018 when he released “Machika,” a reggaetón sensation, one of the most-viewed music videos ever, in an artistic collaboration with the king of reggaetón, J Balvin from Colombia, who extended his fan reach by also including Anitta, a Latin pop diva from Brazil. Their incredible, costly, Mad Max-inspired music video conquered the world, catapulting Jeon onto the international stage.<ref>Rona Coster, [ttps://wheninaruba.com/blog/aruba-new-single-by-jeon/ Aruba”—New Single by Jeon], wheninaruba.com (18 november 2018). Recupera september 2021</ref>
Jeon’s new single, “Aruba,” was shot on “Little Aruba” on the north coast of the island in collaboration with some of Aruba’s best musicians.
== Discografia ==
Singles
* ''Dushi Bida'' (2016)
* ''Bon Vibe''
* ''It is what it is''
* ''Chiki Cha'' (cu Ritmo Real)
* ''Amanecer'' ( cu Leo Herrera)
* ''Machika'' (2018, cu Balvin y Anitta)
* ''Aruba'' (2018)
== Link externo ==
* http:jeonarvani.com
{{Appendix}}
----------------
en.wiki
"Machika" (presumed to mean "smash" in the Papiamento language[2]) is a song recorded by Colombian singer J Balvin, Aruban singer Jeon and Brazilian singer Anitta. It was released as a single on 19 January 2018 through Capitol Records and Universal Music Latin from Balvin's studio album Vibras.[1] The song was written by Balvin, Jeon and Anitta together with producer Sky Rompiendo. The song is produced by Clyde Narain and CHILDSPLAY.
----------
en.wiki Johnny Ventura
{{Infobox Artista
| birthname = Johnny Ventura
| image =
| birthdate = [[5 febrüari]] [[1937]]
| lugar_nanse = Kòrsou
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Atardi''"
| field = músiko, kantante, kanta-outor
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Juan de Dios Ventura Soriano''' (8 March 1940 – 28 July 2021), better known as '''Johnny Ventura''' nicknamed {{lang|es|El Caballo Mayor}},<ref name="TM recovered" /> was a Dominican singer and band leader of [[merengue music|merengue]] and [[Salsa music|salsa]]. He also served as vicemayor of [[Santo Domingo]] from 1994 to 1998, and as mayor of Santo Domingo from 1998 to 2002.<ref>{{cite web|url={{Allmusic|class=artist|id=p29585/biography|pure_url=yes}}|title=Biography: Johnny Ventura|last=Bush|first=John|publisher=[[AllMusic]]|access-date=20 May 2010}}</ref>
es.wiki: Juan de Dios Ventura Soriano (Santo Domingo, 8 de marzo de 1940-Santiago de los Caballeros, 28 de julio de 2021),1 mejor conocido como Johnny Ventura o Caballo Mayor, fue un cantante dominicano de merengue. Fue muy popular en las décadas de 60, 70, y 80 en la República Dominicana y en los países del área del Caribe.
SANTO DOMINGO – E legendario merenguero Dominicano uan de Dios Ventura Soriano, miho conoci como Johnny Ventura of El Caballo Negro a fayece diaranson na edad di 81 aña, di un atake di curason. Su famianan a confirma e noticia. Ventura fuera di tabata cantante, a sirbi como vice alcaklde y alcalde di Santo Domingo entre 1994 y 2002. Conocido cantante di Aruba Robert J’eandor a toca y canta cu ne den su tempo cu el a biba na Republica Dominicana.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/23002 E legendario merenguero Johnny Ventura a muri a consecuencia di atake di curason], NoticiaCla, 28 yüli 2021. Rekuperá 30 yüli 2021.</ref>
== Discografia ==
* ''La Agarradera Vol. 4'' (1962)
* ''Cuidado con el Cuabero'' (1963)
* ''El Llorón (El Florón)'' (1964)
* ''1920 y Otros Éxitos'' (1964)
* ''El Turun Tun Tun'' (1965)
* ''El Boogaloo Está en Algo'' (1965)
* ''La Resbalosa'' (1965)
* ''Siempre Pa' Lante'' (1966)
* ''Figurando'' (1966)
* ''El Papelito Blanco'' (1967)
* ''Noches en Quisqueya'' (1968)
* ''El Mamito'' (1968)
* ''Siempre en Órbita'' (1969)
* ''El Guataco'' (1970)
* ''Más Éxitos'' (1970)
* ''Ah..! Yo No Se... No'' (1971)
* ''Salsa y Algo Más...'' (1971)
* ''¿Tú Sabes a Qué Yo Vine? Te Digo Ahorita'' (1972)
* ''Bambaraquiti'' (with Joseito Mateo) (1972)
* ''Traigo Mi Salsa... Pa' Tu Lechón'' (1972)
* ''Navidades En Merengues y Salves'' (with Rafael Colón) (1972)
* ''El Pingüino'' (1973)
* ''Acompaña a Sus Creaciones'' (1973)
* ''...De Nuevo Presente'' (1973)
* ''Salsa!'' (1973)
* ''La Protesta de los Feos'' (1974)
* ''Un Poquito Para Atrás: Mamá Tingó'' (1974)
* ''El Hijo del Pueblo'' (1975)
* ''En Acción'' (1975)
* ''12 Aniversario'' (1976)
* ''¡El Que Venga Atrás Que Arree!'' (1976)
* ''Solo Para Bailadores'' (1976)
* ''Excitante'' (1977)
* ''El Disco Rayao'' (1977)
* ''2 Aces al Tiro'' (with Rolando Laserie) (1977)
* ''Navidades Dominicanas'' (with Luis Alberti) (1977)
* ''Amar Es Vivir'' (with Rafael Colón) (1978)
* ''Presentando a Mi Nueva Cosecha'' (1978)
* ''En Su 15 Aniversario'' (1979)
* ''Yo Soy el Merengue'' (1980)
* ''Johnny Mucho... Mucho Johnny!'' (1981)
* ''Lo Que Te Gusta'' (1981)
* ''El Sueño'' (1982)
* ''Flying High (Volando Alto)'' (1983)
* ''Concierto de Amor'' (with Rafael Colón) (1983)
* ''Y Buena Que Está... María'' (1984)
* ''El Hombre y Su Música'' (1985)
* ''Navidad Sin Ti'' (1985)
* ''Capullo y Sorullo'' (1986)
* ''El Señor del Merengue'' (1986)
* ''Si Vuelvo a Nacer'' (1987)
* ''El Caballo... Una Leyenda'' (1988)
* ''Ayer y Hoy'' (1989)
* ''Quisqueya y Borinquen'' (1990)
* ''Éxtasis'' (1990)
* ''35 Aniversario Con Sus Invitados'' (1992)
* ''Siempre'' (1993)
* ''Retoñando'' (1994)
* ''El Gran Encuentro del Combo Show'' (1995)
* ''Como el Café'' (1996)
* ''Sin Desperdicio'' (2003)
* ''103 Boulevard'' (2006)
* ''Volvió la Navidad'' (2009)
* ''El Viejo Ta' en la Calle'' (2013)
* ''Tronco Viejo'' (2016)
== Compilations ==
* ''12 Grandes Éxitos'' (1960)
* ''Vamos a Bailar Merembé'' (1968)
* ''Super Hits'' (1973)
* ''En Alas de Quisqueyana'' (1976)
* ''Super Hits Vol. 3'' (1977)
* ''Salsa y Más Salsa'' (1977)
* ''Por el Campeonato Mundial!'' (with [[Wilfrido Vargas]]) (1977)
* ''Sonido Negro'' (1979)
* ''14 Éxitos de Johnny Ventura'' (1981)
* ''Las Tapas'' (1981)
* ''Un Saludo al Diputado: 14 Éxitos Vol. 2'' (1982)
* ''Classic: Con Su Sabor Original'' (1985)
* ''16 Éxitos'' (1987)
* ''20 Éxitos en Salsa'' (1991)
* ''Los Reyes del Merengue'' (con [[Wilfrido Vargas]]) (1991)
* ''12 Golden Hits'' (1993)
* ''Grandes Éxitos'' (1993)
* ''The Best'' (1994)
* ''Brillantes'' (with [[Sergio Vargas]]) (1994)
* ''El Rey y la Reina del Merengue'' (con [[Milly Quezada]]) (1996)
* ''Cara a Cara'' (with [[Sergio Vargas]]) (1997)
* ''El Disco de Oro'' (1997)
* ''40 Aniversario: En Vivo'' (1998)
* ''Palo Bonito'' (1999)
* ''20th Anniversary'' (1999)
* ''Merenguero Hasta la Tambora'' (2000)
* ''Oro Merenguero'' (2000)
* ''El Oro del Caballo Negro'' (2001)
* ''22 Ultimate Hits Series'' (2002)
* ''Serie Azul Tropical'' (2003)
* ''Soy'' (2004)
* ''10 de Colección'' (2005)
* ''¡Oye Que Rico Mami... Salsa!'' (2006)
* ''20 Éxitos Originales'' (2006)
* ''El Rey del Merengue'' (2007)
* ''Mis Favoritas'' (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Ventura, Johnny}}
[[Category:Hendenan]]
[[Category:Kantantenan]]
[[Category:Republika Dominikana]]
---------------------
ovnb4yv11fm6ddx1so9uzjvvxsx7osp
90987
90985
2022-08-28T23:09:17Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
'''Alex Edward (Etty) Toppenberg''' (n. [[19 di ougùstùs|19 di augustus [[1943]] na [[Oranjestad (Aruba}|Oranjestad]]) ta un cantante y compositor [[Aruba]]no. E ta considera emblematico y legendario den historia di musica di e isla.
== Bida ==
Etty Toppenberg a nace y lanta den Companashi, un bario di Oranjestad. E ta e di shete yiu den e famia di dies yiu di Gilberto (Shon Betto) Toppenberg y Petra Soliana. Su tata tabata representante di landsloterij na Aruba, cu Etty a tuma over poco prome di su morto na 1990. El a lanta den musica i entre e rumannan varios tabata sa toca piano, guitara of canta.
E1 a traha na oficina di impuesto pa diez aña, despues el a bira maestro di scol y nunca el a laga musica.<ref name="BNA">[https://archive.org/details/BNA-DIG-DCA-BIO-2019-13-TOPPENBERG/mode/1up Biografia Depto di Cultura], november 2019</ref> Etty a uz’e hopi, pasobra ta dos podium bo tin, esun den klas y esun riba cua bo ta para canta. Semper el a laga nan traha hunto, p’esey Etty ta un di e hendenan mas afortuna na Aruba. E ta kere cu ta Birgen di Alto Vista den e kapel cu e ta bay tur mainta, ta yud’e cu e ta conforme cu su bida y satisfaccion cu el a haya cu musica.
considera como un di e cantante y compositornan Arubano di mas importante, emblematico y legendario di henter nos historia como isla y como pais. Su carera musical a cuminsa na aña 1957 tocando cu su amigonan pa un señora masha popular e tempo ey den Companashi: Shi Clotilda.
Diabierna anochi Ministerio di Cultura a rindi homenaje
Den decada 60 e ta forma e grupo Trio huasteca. E shownan ta consisti di presentacion di un goochelaar, Rolarola Kids, un contado di storia, Trio Huasteca y podise tin ora un mariachi. Nan tabata actua na Trappers Club, Goldenhard Club na San Nicolas, Club Boneriano, tambe na Savaneta y na Lagoheights.
NOTES
Alex Edward Toppenberg a nace na Aruba dia 19 di augustus 1943. Su nomber di cariño semper tabata Etty. Nomber di su tata ta Gilberto de los Santos Toppenberg y su mama ta Petra Soliana Toppenberg. Etty a nace y lanta den Companashi. E ta number shete di e total di diesun ruman, di cua uno a fayece. E no ta casa y tampoco tin yiu.<ref name="BNA"/> E tin un ruman cu ta toca piano na Hulanda y su otro ruman Ady tambe ta toca un poco piano. Nan tur tin cu toca un poco guitara y canta, pasobra esey tabata ordo di
------------------
== Karera ==
'''Diana Lebacs''' a kuminsa su karera den teater na 1966 ku ''Ondine'', obra di Jean Giraudoux. (aktrix of traduktor??) El a sigui pa aktua den un kantidat di obra di [[Pacheco Domacassé]], manera ''Opus 1'' (1970) i ''Tula'' (1971), dirigí pa e belgo Tone Brulin. Mas despues el a interpreta rolnan prinsipal den komedia, manera den ''E Mama Kalakuna'' (1973) i ''Een dag uit de dood van verdomde Lowietje'' (1980).<ref name=":7">{{Ouvrage|langue=nl|titre=Uit volle borst!, Festival feminino 7 t/m 10 juni 2012 ,door vrouwen, over vrouwen, voor vrouwen|passage=7|date=2012|pages totales=9|lire en ligne=https://www.jstor.org/stable/community.28155989#metadata_info_tab_contents}}</ref>
{{Appendix}}
DL comenzó su carrera en el teatro con Ondine, de Jean Giraudoux, en 1966. A continuación, actuó en numerosas obras de teatro, como Opus 1 y Tula, de Pacheso Domacassé, dirigidas por el belga Tone Brulin. Más tarde interpretó papeles principales en obras como Een dag uit de dood van verdomde Lowietje y E Mama Lalakuna6.
En agosto de 1968, poco después de la muerte de su madre, Diana Lebacs y su marido emprendieron una gira de seis meses por Europa Occidental. Durante este viaje comenzó a escribir una novela, Sherry-het begin van een begin (Sherry-el comienzo de un comienzo), la historia de la llegada a la edad adulta de una niña caribeña, con el trasfondo del desarrollo socioeconómico de las islas y las huelgas que acompañaron a los levantamientos anticoloniales en Curaçao en 1969. El libro fue publicado en 1970 por la editorial Leopold (nl) de La Haya. Fue el primer libro para jóvenes de Curazao, escrito por un autor local sobre temas locales. Según su amigo Jeroen Heuvel, es en gran parte autobiográfica2.
Se matriculó en un curso de papiamento para conocer mejor la lengua franca de su país natal y poder publicar cuentos en la lengua que hablan los niños de las Antillas Neerlandesas3. Según Jeroen Heuvel, escribe para dos públicos. En neerlandés, para "lavar las orejas a los holandeses" y servirles de espejo, y en papiamento, para que los habitantes se sientan orgullosos de su isla y su lengua2,7.
En 1971, se creó el Sherry en el teatro. También en 1973, Diana Lebacs escribió una obra para jóvenes, la primera escrita en papiamento en más de veinticinco años, Buchi Wan pia fini (La pierna flaca de Buchi Wan). La obra, dirigida por Pacheco Domacassé, es una crítica a los sistemas educativos europeos y permite el intercambio en directo entre los actores y el público. La obra se representó varias veces en Aruba, Bonaire y Curazao y se publicó en 1974.
Nancho van Bonaire, publicada en 1975, es la primera de una serie de cuatro novelas muy conocidas8 . Ganó el premio Zilveren Griffel (nl) en 1976, la primera vez que este premio se concedió a un autor no europeo9,2.
Diana Lebacs continuó trabajando en varios frentes simultáneamente durante las décadas de 1980 y 1990. Publicó obras de ficción para niños en neerlandés y papiamento, manuales educativos para alumnos de primaria, desarrolló programas de televisión sobre la historia de la colonización española y neerlandesa de Curaçao, y actuó en dos películas, Famia kibrá y Boka Sarantonio (Bahía de Sarantonio). También participa en proyectos comunitarios como ferias del libro, talleres para acabar con la violencia contra las mujeres y programas para proteger el medio ambiente, y es miembro del jurado del festival Tumba, el mayor evento cultural de la isla2. También traduce libros y teatro5.
En 1983, Suikerriet Rosy es la historia de una sirvienta que llega a Curazao como trabajadora inmigrante y contiene un análisis profundo de la relación entre las islas del Caribe inglés y la relativamente próspera Curazao8.
En 1994, Diana Lebacs publicó su primera novela para adultos, De langste maand (El mes más largo), que analiza las disparidades entre los valores locales tradicionales y las expectativas occidentalizadas, y muestra la jungla de la drogadicción y el desempleo en Curaçao9.
En 2003 ganó el premio Prins Bernhard Cultuurfonds Caribisch Gebied por su libro Caimin's geheim (El secreto de Caimin)10 y en 2007 fue nombrada Caballero de la Orden de Orange-Nassau3.
En 2007, obtuvo una licenciatura en papiamento por la Universidad de Curazao (en) y un máster en 20119. Posteriormente, enseñó papiamento en la universidad para principiantes.
En 2007, interpretó un papel en la obra de teatro Los monólogos de la vagina6.
En 2014, Diana Lebacs publicó su primer libro de poesía, Belumbe/De Waterlijn (La línea del agua).
Fin de la vida
Diana Lebacs murió de cáncer de páncreas el 11 de julio de 2022, el día en que su última novela fue a la imprenta, a la edad de 742,11 años.
-----------------------
'''Oswin (Chin) Behilia''' (n. 15 di desember [[1938]]) ta un kantante i kantoutor di [[Kòrsou]].
Born on 15 December 1938, Oswin ‘Chin’ Behilia is one of the most recognized singers/songwriters of Curaçao. This recognition was won by his impeccable musical talent in combining memorable tunes with lyrics that reflect social and personal concerns. He is most famous for his songs Plegaria which is considered as the folk alternative to the national anthem; and Sunú which is universally regarded as one of the classic love songs in Papiamentu. Over the years his songs have been covered by many of Curaçao’s finest musicians; which comes to no surprise for he has become a musical paragon.
1963 - 1968
Oswin Chin Behilia (15 december 1938) begint zijn eerste groep Los Tiarucos geïnspireerd door Cubaanse muziek en nadat hij op achttienjarige leeftijd gitaar heeft leren spelen. De groep treedt in de jaren zestig regelmatig op in hotels en op festivals, en niet alleen op de eilanden, maar ook in Miami, New York (bij de opening van de Time-Life Building), de Dominicaanse Republiek, Puerto Rico and Brazilië.<ref>https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Oswin+Chin+Behilia</ref>
1969 - 1976
Behilia trouwt en stopt met optreden, maar hij blijft wel componeren. Hij belandt als jurylid op allerlei festivals, in Polen, Ierland, Spanje en België (Knokke), hetgeen hem uiteindelijk (in 1985) doet besluiten zijn eigen jaarlijkse festival te organiseren op Curaçao: het Troubadour Festival.
-------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox Artista
| birthname = Janiro Eisden
| image =
| birthdate = [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]]
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Suave''"
| field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser
| movement = [[Rap]], [[hip hop]]
| awards =
| website =
}}
'''Ataniro''', nomber artistico di '''Janiro Eisden''', (n. [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, cantante, compositor y producer [[Aruba]]no. Den añanan 90 ela bira conoci como cantante di e grupo [[Basic One]] y como artista di musica [[rap]] y [[hip hop]]. Na Aruba, Ataniro tabata e prome rapper na [[Papiamentu|Papiamento]].
== Bida ==
Janiro Eisden a lanta na [[San Nicolas]] cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy, y su ruman muhe Deyanira. El a bishita John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Na Hulanda el a gradua na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda como trahado social y ‘Basis Onderwijs Assistent’. Bek na Aruba e ta traha den verslavingzorg como trahado social pa casi 10 aña. Despues di e sigui capacita su mes e ta switch pa e funccion di "traject arbeidsbemiddelaar" na Departamento pa Personal y Labor (DPL), seccion di Job center.<ref>{{citeer web|url=https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/|titel=Janiro Eisden|auteur=Maduro, Kimberly|werk=Xclusivomagazine.com|datum=2020-02-14|bezochtdatum=2022-05-29}}</ref>
== Carera musical ==
For di chikito Ataniro tabata sa cu e por a canta, sinembargo te aña 1991 su trayectoria musical a cuminsa ora ela partisipa na un ‘show di talento’ cantando rap na Ingles. E mesun ana e ta lanta, hunto cu Dino Dirks, e grupo musikal ‘[[Basic One]]’. Na 1995 e grupo ta saca su prome album, conteniendo e cantica “Suave” cu ta bira hit. Ataniro a sigui produci cancion, di cual algun hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como number dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015.
pa motibo c’un maestra di scol tabata kier pa e canta den su koor, pero e mes tabata sinti cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles.
Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991 durante un ‘school talentenjacht’. Hunto hunto cu Dino Dirks, nan a lanta e grupo musikal ‘[[Basic One]]’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’. Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper
ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con
Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
{{Appendix}}
Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como numbero dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015. -wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd.
The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets.
In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers.
In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks.
Janiro Eisden ta biba na San Nicolas hunto cu su casa y yiunan.
* ta participa na Festival di Tumba - 2014 "Respet pa e Dede". Ataniro has participated in multiple Calypso contests and finished as the most popular singer. He was also on stage for the Tumba Festival Aruba and in Curacao. In Aruba, he finished in second place, and in Curacao, he made it to the finals but made history when his song became the most popular road hit in 2015.
Di chikito Janiro tabata sa cu e por a canta pa motibo c’un maestra di scol, juffrouw Lila, semper tabata bisa su mayornan cu e gusta su voz y e kier pa e canta den su koor.
‘Mi no tabata gusta canta paso mi tabatin e pensamento cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles.
Y ta asina nos a scirbi nos mesun cancion y traha nos mesun beat serca un DJ y bai presenta. Asina ey cos a cuminsa den Bonaire Club na San Nicolas.’M’a studia na Hulanda pa motibo cu eynan tin mas oportunidad pa bo escohencia den estudio. Mi a traha casi 10 aña den verslavingzorg na Aruba y mi a sinti cu mi mester a sigui crece den educacion. Y mi a dicidi di haci esaki. Mi a bai studia bek cu 27 aña. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL(Departamento pa Progreso Laboral) den e departamento di Job center.<ref>https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/</ref>
Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia.
Pa Janiro, combina su trabou artistico no tur ora tabata facil, pero cu añanan el a siña con pa haci esaki. ‘Na prome instante e tabata poco dificil pero despues di añanan haciendo esaki bo ta custumbra. Mi tin añanan sin bay un vakantie pa motibo cu tur mi dianan di vakantie mi ta uzanan pa viaha y haci presentacionnan internacional.’ Asina ‘ki Janiro ta demostra tambe cu no solamente e ta un artista local, pero semper a sa di representa Aruba intenacionalmente tambe.
Pa Janiro, crea cancionnan cu ta pega na tur radio, ta un arte.
E ta un don cu Dios a dunami cu mi ta agradecido na dje. E ta un talento cu poco di nos ta nace cune. E bendicion aki ta uno cu tin biaha mi mes ta sorprende mi mes, Paso awendia pa bo sobresali, bo mester ta mas c’un musico.
{{Appendix}}
Nos a sera 2020 cu broche de oro. Janiro Eisden den cas. Hopi great di tende con e pionero aki a cuminsa. Di cassete pa cd pa usb pa cloud. Di tempo di underground "Zip Zap Zip Zap" te cu awor. Con nan a crese na ABC, Hulanda y mucho mas. Mas di 29 aña den mundo artistico...
{{DEFAULTSORT:Eisden, Janiro}}
E artista conoci di musica Rap y Hip Hop Janiro Eisden, miho conoci como “Ataniro”, a nace na Aruba dia prome di april 1975.
Janiro a lanta na San Nicolas hunto cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy y su ruman muhe Deyanira Eisden. El a bishita Tarcisius Kleuterschool, scol basico Sint Michael, John
Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Despues cu Janiro a caba su estudio na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda, como trahado Social y ‘Basis Onderwijs Assistent’, el a
regresa Aruba pa eherce su trabou como trahado Social. Semper Janiro a biba y a crea mayoria di su videoclipnan den su districto San Nicolas. Actualmente ainda e ta biba na San Nicolas hunto cu su
casa y yiunan.
Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991, hunto cu Dino Dirks durante un ‘school talentenjacht’. Hunto nan a lanta e grupo ‘Basic One’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui
cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’.
Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper
ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con
Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
De regering van Aruba heeft onlangs hulde gebracht aan “Ataniro” Janiro Eisden voor zijn 30 jaar in de wereld van entertainment op Aruba. Dit eerbetoon vond plaats in een volledig uitverkocht Cas di Cultura.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2022/02/ataniro-ontvangt-eerbetoon-voor-30-jaar-entertainment/|titel=“Ataniro” ontvangt eerbetoon voor 30 jaar entertainment|datum=2022-02-22|bezochtdatum=2022}}</ref>
Hij krijgt die erkenning voor zijn grote bijdrage aan de cultuur van Aruba en zijn waardering voor het Papiamento. De start van de muzikale carrière van Janiro Eisden begon met de oprichting van Basic One en het op Aruba bekende nummer Suave. Na deze hit produceerde Niro drie tot vijf hits per jaar. Die bereikten allemaal de Top 100 bij de meeste lokale radio’s en bij radiostations op de naburige eilanden.Janiro was de allereerste rapper op Aruba die in het Papiaments rapte. Veel zinnen van zijn teksten zijn spreuken in het Papiamento geworden. Janiro is erg trots op zijn geboorteplaats San Nicolas, waar hij opgroeide en dit is duidelijk te zien in al zijn videoclips die in San Nicolas worden opgenomen en waarbij ook de mensen van zijn geboorteplaats betrokken zijn. Het is bewonderenswaardig hoe Niro de buurt promoot die hem zag starten en groeien in zijn muzikale carrière.
Ataniro heeft deelgenomen aan meerdere Calypso-wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd.
{{Appendix}}
Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL (
-----------------------
'''Basic One''' ta un grupo musical di Aruba.
E grupo a wordo forma na 1991, ora e rapper Arubano [[Ataniro|Janiro Eisden]] y e rapper-productor Dino Dirks a participa den un show di talento na Aruba.
The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets.
In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers.
In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks.
== Diskografia ==
=== Single ===
* ''Dios para den''
* ''Suave'' (2018)
=== Album/CD ===
* ''Suave'' (1995?)
* ''Mundo Cruel'' (1997?)
* ''Crijojo Funk'' (cu Vale Croes)
* ''Danki Senjor''
Het duo Basic One uit Aruba scoort op de Antillen hits met hun combinatie van r&b, rap en dancehall gezongen en gerapt in het Nederlands, Engels, Papiamento en Spaans.<ref>{{citeer web|url=https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Basic+One|titel=Basic One|werk=Muziekencycloedie.nl|datum= |bezochtdatum=2022-03-20}}</ref> De Arubaanse rapper Janiro Eisden (1 april 1975) en de Nederlandse rapper/producer Dino Dirks treden voor het eerst onder de naam Basic One op tijdens een talentjacht op een school op Aruba. De eerste nummers die ze opnemen, worden opgepikt door diverse Arubaanse radiostations. Dino Dirks verlaat de groep (1993-1994). Hij wordt vervangen door producer Kurt Labadie (DJ Kindamage). De cassettebandjes van Basic One vinden gretig aftrek op de schoolpleinen van Aruba. Het titelnummer van het debuutalbum Suave wordt een grote hit op de Antillen. Van de single worden rond de 20.000 exemplaren verkocht. Dankzij het hitsucces kan Basic One veel concerten geven op Aruba, Bonaire en Curaçao. 1997
Ook de singles Ladiesnight en Marlene van het tweede album Mundo Cruel worden hits. 1999
De derde cd Crijojo Funk is een samenwerking tussen Basic One en de populaire stand-up comedian Vale Croes. Op de plaat wordt muziek afgewisseld met humoristische verhalen van Croes. 2001 - 2002
Het album Danki Senjor en de single Destino zijn religieus getinte platen. Aan de daaropvolgende cd Destino Di Ghetto zit een theaterstuk verboden waarmee jongeren bewust worden gemaakt over de 'gevaren van de straat' zoals drugs. 2004: Met nieuwe producer Michael Lampe alias Kultivator (2 november 1977) verovert Janiro Eisden ook Nederland dankzij de aandacht die Basic One krijgt op het onder met name allochtone jongeren zeer populaire radiostation FunX. Het nummer Idioma Di Bu Cuerpa (Lichaamstaal) van het zesde album Bo Sa Caba wordt een radiohit. 2005
Nami Loke Bo Tin (Geef Me Alles Wat Je Hebt) belandt in de XChart van FunX. Het levert het duo een optreden op tijdens de FunX Showcase tijdens Dunya 2005. 2006
De single Dos Amor (Twee Liefdes) gaat over het zoontje van Janiro Eisden op Aruba. Basic One tekent bij platenmaatschappij Walboomers en werkt aan een volgend album.2007
In de zomer verschijnt het album Masterlijk, opgenomen in de C-Level Studio. De plaat bevat gastbijdragen van o.a. Pugistix (K-liber 4 Life), Hunneley (Cats'Tribe, Q-Sign), Randy Cordelia en Chris Stick uit Willemstad.
Janiro werkt nogsteeds met producer Cultivator die de beats van de verschillende hits heeft gemaakt. Verder werkt hij met dj KD en Jeon. De laatst genoemde artiest heeft het complete nieuwe album van Basic One gemaakt. Volgens Eisden heeft de 17-jarige ontzettend veel talent.<ref>https://www.funx.nl/news/music/35f37a25-94dd-4787-aa20-791c48dbe9cb/janiro-eisden-mist-ex-leden-basic-one-niet</ref>
https://www.last.fm/music/Basic+One/+wiki: Basic One is a group from the Island Aruba.
Their music is a combination of reggae, dancehall, hiphop, r&b and caribbean music styles.
Similar their songs are in english, spanish, dutch and papiamento.
They were founded in 1991 by Janiro Eisden (a.k.a. Patin Pret)and Dino Dirks. In 1994 Dino Dirks is replaced by Kurt Labadie (Dj K.D.).
In 1995 their score a big hit with "Suave". They became very popular on the islands of Aruba, Curacao and Bonaire and in the Netherlands.
In the summer 2007 they brought out a new cd with the title "Masterlijk."
http://www.basic-one.com/
-------------------------
'''Gustave Nouel''' {n. 14 di januari [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba]]no-Hulandes.
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
--------------
{{Infobox Artista
| birthname = Claudius Philips
| image =
| birthdate =
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Saca e Boem''"
| field = músiko, kantante, compositor i produser
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Claudius Alvin Philips''' (n. [[18 di april]] [[1964]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, kantante, compositor, areglista y producer [[Aruba]]no. Bou di e nomber artistico '''Mighty Talent''' e tabata un artista legendario di musica di Carnaval. For di dekada 1980 ela titula na Aruba "Road March King" na 12 ocacion y "Calypso King" na 13 ocacion.
== Bida ==
Claudius Philip a nace na San Nicolas den un famia di seis yiu, cinco homber y un muhe. E tabata un famia musical, cada uno tabata toka un instrumento of tabata canta den un coro.
Hij is een musicus en hij is een heel bekende figuur voor de Carnavalsmuziek van Aruba. Hij heeft onder de naam ‘Mighty Talent’12 keer de titel veroverd van Road March King en dertien keer de titel van Calypso King.
Phillips is een pianist, arrangeur en hij schrijft zijn eigen muziekstukken.
Toen Claudius 16 jaar was deed hij mee aan een songfestival op St. Maarten. Toen hij 17 was deed hij nogmaals mee aan een songfestival op St. Maarten en toen won hij de eerste prijs. Hij won de derde prijs op het OTTI festival in 1983 gehouden in Washington D.C. In 1983 won hij de titel ‘Voz Hubenil’, dit was een festival gehouden op Aruba. In 1984 won hij de eerste prijs tijdens het Caribbean Song Festival. Verder heeft hij veel meer prijzen gewonnen. (Zie bijlage ‘Claudius Phillips achievements 1983-1998’).
Op 10 oktober 1998 vierde Phillips het feit dat hij al 15 jaar in de muziek zat. Hoe lang zit hij nu dan in de muziekwereld?
MET WELKE BANDS HEEFT CLAUDIUS MEEGESPEELD?
Musical Time, Pride, Aruban band, Sound & Harmony en, Sensacion del Caribe.
BAND
Zijn band heet O.R.E.O en deze band heeft Phillips in 1992 opgericht. Dit betekent voluit: One Real Electronic Organization.
== Honor ==
Na 2020 Philips ta wordo reconoci dor di minister di cultura.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/20955-erkenning-voor-claudius-philips|titel=Erkenning voor Claudius Philips|werk=Antilliaans Dagblad|datum=2020-02-11|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
== Discografia ==
===Albums===
* ''Come to the Island'' (1993)
* ''Saca e Boem'' (1994)
* ''Roadmarch 95 y Saca e Bum Bum'' (1995)
* ''Sigi sigi'' (1996)
* ''Hisa mi Salario'' (1997)
* ''Call me'' (1998)
* ''Mighty Talent'' (1999)
* ''We're Back at Last'' (2002)
* ''We're No Different''
* ''Present 2 Past''
== Link externo ==
{{Appendix}}
NOTES
skempi.com/artist/claudius-philips-oreo: For the past three decades, Aruban legend Claudius Philips has cemented his place among the elite of Dutch Caribbean music with a string of hits and other musical milestones. Coming from a musical family in San Nicolas, his career started in 1981 when at the age of 16 he participated in the “Mr Valentine Song Festival” in St. Maarten. He won the festival and received the title ‘Mr. Valentine’. In that same year he participated in another festival in Aruba, namely ‘Talented Teens’, which he also won and after which he started using the stage name ‘Mighty Talent’. In the ensuing two years he had many more successes and won many other prizes in recognition of his talent but the event that he credits with really changing his life in the blink of an eye was his participation in the ‘Organización de la Televisión Ibero-Americano’ festival in 1983. The Netherlands Antilles as a country at the time belonged to this organization that organized this festival for singers from across Latin America who had won song festivals in their respective countries and so Philips was eligible to compete. Representing the islands, he, at the age of 18, competed against 20 other world renowned singers and impressively came in third. This and the fact that he won the ‘Calypso and Roadmarch contest’ that year, earning him the title ‘Calypso King’, garnered him massive exposure. From then on he was frequently booked for shows and was the member of many bands up until the year 1990, when he departed to Boston after he received a scholarship from the Aruban government to follow a one year module at the ‘Berkley College of Music’. There he reassessed his genuine passion for music and upon his return to Aruba he formed his own band named ‘O.R.E.O.’ which stands for ‘One Real Electronic Organization’, officially ‘Claudius i su grupo OREO’. With them he went on to launch himself to unprecedented heights in the music scene of the ABC islands in the 1990s and 2000s with their album sales setting records that still stand to this day. Their album ‘Saka E Boem’ in particular was their crown jewel, garnering Philips a ‘Golden Award’ and a ‘Platinum Award’ from the ‘Disc Maker’ organization in Philadelphia, USA. He is the only artist of Dutch Caribbean descent to have achieved this feat. He has also captured the ‘Calypso King’ and ‘Roachmarch King’ crown on thirteen occasions, another impressive feat. He and his band continue to be successful on the ABC islands, delighting locals and tourists alike with spectacular shows. They have played in venues on all the islands of the Dutch Antilles, along with venues in Suriname, Holland and New York. Many couples in Aruba say they met at the parties where they have played. Philips hopes to one day open up a night club where he can continue to delight crowds with his musical stylings.
------------
{{Infobox Artista
| birthname = Jonathan Thiel
| image =
| birthdate = [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]]
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Machika''"
| field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Jeon''' o Jeon Arvani, nomber artistico di Jonathan Thiel, (n. [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] na Santa Cruz), ta un musico, kantante, compositor y producer [[Aruba]]no.
Jeon is the stage name of Jonathan Thiel, who was born on the island of Aruba on January 27, 1991. He is the son of musician Robert Thiel and Francia "Anchi" Thiel. Born into a family of musicians, Jeon began taking piano lessons from his father at age 8. Over the years, he has learned to play different instruments including bass, cuatro, wiri, conga and piano. Today, Jeon is a musician, composer, and producer. Jeon's hit singles are well renowned in Aruba, Curacao, Bonaire, Saba, Colombia, Venezuela, and The Netherlands. He was named Aruba's "Artist of the Year" on several occasions, and his songs have earned similar yearly awards. In 2016, his song "Dushi Bida" was named "Song of the Year" by numerous Aruban radio stations, and its music video has over 2 million views on Youtube. Due to his success, he has had the opportunity to perform in several countries, opening for major international acts such as Chris Brown, Don Omar, J. Balvin, Romeo Santos, Juan Luis Guerra, Gente de Zona, and Zion y Lennox. In the winter of 2018, J Balvin released a new single "Machika" featuring Jeon and Brazilian singer Anitta. The song saw immediate radio success in the US, Latin America, and Europe. The single put Jeon at the forefront of the new Urban scene. "Machika" also skyrocketed to #1 on the Global YouTube chart.<ref>[https://partyflock.nl/artist/93223/biography Jeon], partyflock.nl. Recupera september 2021.</ref>
Jeon sings with Ritmo Real, his talented sidekick, in his new single, a love song to the island, its Indian ancestors, and its abundantly beautiful nature.
Aruban born producer, performer and songwriter who collaborated with [[J. Balvin]] on the mega track Machika. In 2018 his songs was streamed over 100 million times in over 60 countries on Spotify. He earned a 2018 Latin Grammy nomination for Record of the Year for "X." His father's name is Robert Thiel. When he was 14, he joined a bagpipes ensemble and played numerous instruments.
Jonathan Thiel, 27, now known as Jeon Arvani, became famous on the island as Biggie Boy. He later dropped the “Boy,” when at the age of 14, he broke into the local music scene with his first hit. He was immediately noticed by Janiro Eisden from [[Basic One]], who had already heard him as early as 2004 on TV. Janiro started opening doors for the budding star, talking about future plans, and collaborating on local music projects.
The way Jeon tells it, he was born in Santa Cruz, Aruba, to a musical family. His father, Robert Thiel, is a pianist and music producer, and his grandfather was a musician. Music became his calling, his world—there was no room for school or a formal education.
Jeon’s music has a soft, romantic aspect, and the artist indeed delivers popular love ballads for his female fans. The bad boy in him shakes, pops, and shifts his booty, promoting a mix of reggaetón, rap and Latin pop known as [[Ritmo Combina]].
Jeon broke into international stardom in early 2018 when he released “Machika,” a reggaetón sensation, one of the most-viewed music videos ever, in an artistic collaboration with the king of reggaetón, J Balvin from Colombia, who extended his fan reach by also including Anitta, a Latin pop diva from Brazil. Their incredible, costly, Mad Max-inspired music video conquered the world, catapulting Jeon onto the international stage.<ref>Rona Coster, [ttps://wheninaruba.com/blog/aruba-new-single-by-jeon/ Aruba”—New Single by Jeon], wheninaruba.com (18 november 2018). Recupera september 2021</ref>
Jeon’s new single, “Aruba,” was shot on “Little Aruba” on the north coast of the island in collaboration with some of Aruba’s best musicians.
== Discografia ==
Singles
* ''Dushi Bida'' (2016)
* ''Bon Vibe''
* ''It is what it is''
* ''Chiki Cha'' (cu Ritmo Real)
* ''Amanecer'' ( cu Leo Herrera)
* ''Machika'' (2018, cu Balvin y Anitta)
* ''Aruba'' (2018)
== Link externo ==
* http:jeonarvani.com
{{Appendix}}
----------------
en.wiki
"Machika" (presumed to mean "smash" in the Papiamento language[2]) is a song recorded by Colombian singer J Balvin, Aruban singer Jeon and Brazilian singer Anitta. It was released as a single on 19 January 2018 through Capitol Records and Universal Music Latin from Balvin's studio album Vibras.[1] The song was written by Balvin, Jeon and Anitta together with producer Sky Rompiendo. The song is produced by Clyde Narain and CHILDSPLAY.
----------
en.wiki Johnny Ventura
{{Infobox Artista
| birthname = Johnny Ventura
| image =
| birthdate = [[5 febrüari]] [[1937]]
| lugar_nanse = Kòrsou
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Atardi''"
| field = músiko, kantante, kanta-outor
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Juan de Dios Ventura Soriano''' (8 March 1940 – 28 July 2021), better known as '''Johnny Ventura''' nicknamed {{lang|es|El Caballo Mayor}},<ref name="TM recovered" /> was a Dominican singer and band leader of [[merengue music|merengue]] and [[Salsa music|salsa]]. He also served as vicemayor of [[Santo Domingo]] from 1994 to 1998, and as mayor of Santo Domingo from 1998 to 2002.<ref>{{cite web|url={{Allmusic|class=artist|id=p29585/biography|pure_url=yes}}|title=Biography: Johnny Ventura|last=Bush|first=John|publisher=[[AllMusic]]|access-date=20 May 2010}}</ref>
es.wiki: Juan de Dios Ventura Soriano (Santo Domingo, 8 de marzo de 1940-Santiago de los Caballeros, 28 de julio de 2021),1 mejor conocido como Johnny Ventura o Caballo Mayor, fue un cantante dominicano de merengue. Fue muy popular en las décadas de 60, 70, y 80 en la República Dominicana y en los países del área del Caribe.
SANTO DOMINGO – E legendario merenguero Dominicano uan de Dios Ventura Soriano, miho conoci como Johnny Ventura of El Caballo Negro a fayece diaranson na edad di 81 aña, di un atake di curason. Su famianan a confirma e noticia. Ventura fuera di tabata cantante, a sirbi como vice alcaklde y alcalde di Santo Domingo entre 1994 y 2002. Conocido cantante di Aruba Robert J’eandor a toca y canta cu ne den su tempo cu el a biba na Republica Dominicana.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/23002 E legendario merenguero Johnny Ventura a muri a consecuencia di atake di curason], NoticiaCla, 28 yüli 2021. Rekuperá 30 yüli 2021.</ref>
== Discografia ==
* ''La Agarradera Vol. 4'' (1962)
* ''Cuidado con el Cuabero'' (1963)
* ''El Llorón (El Florón)'' (1964)
* ''1920 y Otros Éxitos'' (1964)
* ''El Turun Tun Tun'' (1965)
* ''El Boogaloo Está en Algo'' (1965)
* ''La Resbalosa'' (1965)
* ''Siempre Pa' Lante'' (1966)
* ''Figurando'' (1966)
* ''El Papelito Blanco'' (1967)
* ''Noches en Quisqueya'' (1968)
* ''El Mamito'' (1968)
* ''Siempre en Órbita'' (1969)
* ''El Guataco'' (1970)
* ''Más Éxitos'' (1970)
* ''Ah..! Yo No Se... No'' (1971)
* ''Salsa y Algo Más...'' (1971)
* ''¿Tú Sabes a Qué Yo Vine? Te Digo Ahorita'' (1972)
* ''Bambaraquiti'' (with Joseito Mateo) (1972)
* ''Traigo Mi Salsa... Pa' Tu Lechón'' (1972)
* ''Navidades En Merengues y Salves'' (with Rafael Colón) (1972)
* ''El Pingüino'' (1973)
* ''Acompaña a Sus Creaciones'' (1973)
* ''...De Nuevo Presente'' (1973)
* ''Salsa!'' (1973)
* ''La Protesta de los Feos'' (1974)
* ''Un Poquito Para Atrás: Mamá Tingó'' (1974)
* ''El Hijo del Pueblo'' (1975)
* ''En Acción'' (1975)
* ''12 Aniversario'' (1976)
* ''¡El Que Venga Atrás Que Arree!'' (1976)
* ''Solo Para Bailadores'' (1976)
* ''Excitante'' (1977)
* ''El Disco Rayao'' (1977)
* ''2 Aces al Tiro'' (with Rolando Laserie) (1977)
* ''Navidades Dominicanas'' (with Luis Alberti) (1977)
* ''Amar Es Vivir'' (with Rafael Colón) (1978)
* ''Presentando a Mi Nueva Cosecha'' (1978)
* ''En Su 15 Aniversario'' (1979)
* ''Yo Soy el Merengue'' (1980)
* ''Johnny Mucho... Mucho Johnny!'' (1981)
* ''Lo Que Te Gusta'' (1981)
* ''El Sueño'' (1982)
* ''Flying High (Volando Alto)'' (1983)
* ''Concierto de Amor'' (with Rafael Colón) (1983)
* ''Y Buena Que Está... María'' (1984)
* ''El Hombre y Su Música'' (1985)
* ''Navidad Sin Ti'' (1985)
* ''Capullo y Sorullo'' (1986)
* ''El Señor del Merengue'' (1986)
* ''Si Vuelvo a Nacer'' (1987)
* ''El Caballo... Una Leyenda'' (1988)
* ''Ayer y Hoy'' (1989)
* ''Quisqueya y Borinquen'' (1990)
* ''Éxtasis'' (1990)
* ''35 Aniversario Con Sus Invitados'' (1992)
* ''Siempre'' (1993)
* ''Retoñando'' (1994)
* ''El Gran Encuentro del Combo Show'' (1995)
* ''Como el Café'' (1996)
* ''Sin Desperdicio'' (2003)
* ''103 Boulevard'' (2006)
* ''Volvió la Navidad'' (2009)
* ''El Viejo Ta' en la Calle'' (2013)
* ''Tronco Viejo'' (2016)
== Compilations ==
* ''12 Grandes Éxitos'' (1960)
* ''Vamos a Bailar Merembé'' (1968)
* ''Super Hits'' (1973)
* ''En Alas de Quisqueyana'' (1976)
* ''Super Hits Vol. 3'' (1977)
* ''Salsa y Más Salsa'' (1977)
* ''Por el Campeonato Mundial!'' (with [[Wilfrido Vargas]]) (1977)
* ''Sonido Negro'' (1979)
* ''14 Éxitos de Johnny Ventura'' (1981)
* ''Las Tapas'' (1981)
* ''Un Saludo al Diputado: 14 Éxitos Vol. 2'' (1982)
* ''Classic: Con Su Sabor Original'' (1985)
* ''16 Éxitos'' (1987)
* ''20 Éxitos en Salsa'' (1991)
* ''Los Reyes del Merengue'' (con [[Wilfrido Vargas]]) (1991)
* ''12 Golden Hits'' (1993)
* ''Grandes Éxitos'' (1993)
* ''The Best'' (1994)
* ''Brillantes'' (with [[Sergio Vargas]]) (1994)
* ''El Rey y la Reina del Merengue'' (con [[Milly Quezada]]) (1996)
* ''Cara a Cara'' (with [[Sergio Vargas]]) (1997)
* ''El Disco de Oro'' (1997)
* ''40 Aniversario: En Vivo'' (1998)
* ''Palo Bonito'' (1999)
* ''20th Anniversary'' (1999)
* ''Merenguero Hasta la Tambora'' (2000)
* ''Oro Merenguero'' (2000)
* ''El Oro del Caballo Negro'' (2001)
* ''22 Ultimate Hits Series'' (2002)
* ''Serie Azul Tropical'' (2003)
* ''Soy'' (2004)
* ''10 de Colección'' (2005)
* ''¡Oye Que Rico Mami... Salsa!'' (2006)
* ''20 Éxitos Originales'' (2006)
* ''El Rey del Merengue'' (2007)
* ''Mis Favoritas'' (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Ventura, Johnny}}
[[Category:Hendenan]]
[[Category:Kantantenan]]
[[Category:Republika Dominikana]]
---------------------
p5dz0w7l7lilc6mfqv7p3d3w7lycwfu
90988
90987
2022-08-28T23:10:09Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
'''Alex Edward (Etty) Toppenberg''' (n. [[19 di ougùstùs|19 di augustus]] [[1943]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un cantante y compositor [[Aruba]]no. E ta considera emblematico y legendario den historia di musica di e isla.
== Bida ==
Etty Toppenberg a nace y lanta den Companashi, un bario di Oranjestad. E ta e di shete yiu den e famia di dies yiu di Gilberto (Shon Betto) Toppenberg y Petra Soliana. Su tata tabata representante di landsloterij na Aruba, cu Etty a tuma over poco prome di su morto na 1990. El a lanta den musica i entre e rumannan varios tabata sa toca piano, guitara of canta.
E1 a traha na oficina di impuesto pa diez aña, despues el a bira maestro di scol y nunca el a laga musica.<ref name="BNA">[https://archive.org/details/BNA-DIG-DCA-BIO-2019-13-TOPPENBERG/mode/1up Biografia Depto di Cultura], november 2019</ref> Etty a uz’e hopi, pasobra ta dos podium bo tin, esun den klas y esun riba cua bo ta para canta. Semper el a laga nan traha hunto, p’esey Etty ta un di e hendenan mas afortuna na Aruba. E ta kere cu ta Birgen di Alto Vista den e kapel cu e ta bay tur mainta, ta yud’e cu e ta conforme cu su bida y satisfaccion cu el a haya cu musica.
considera como un di e cantante y compositornan Arubano di mas importante, emblematico y legendario di henter nos historia como isla y como pais. Su carera musical a cuminsa na aña 1957 tocando cu su amigonan pa un señora masha popular e tempo ey den Companashi: Shi Clotilda.
Diabierna anochi Ministerio di Cultura a rindi homenaje
Den decada 60 e ta forma e grupo Trio huasteca. E shownan ta consisti di presentacion di un goochelaar, Rolarola Kids, un contado di storia, Trio Huasteca y podise tin ora un mariachi. Nan tabata actua na Trappers Club, Goldenhard Club na San Nicolas, Club Boneriano, tambe na Savaneta y na Lagoheights.
NOTES
Alex Edward Toppenberg a nace na Aruba dia 19 di augustus 1943. Su nomber di cariño semper tabata Etty. Nomber di su tata ta Gilberto de los Santos Toppenberg y su mama ta Petra Soliana Toppenberg. Etty a nace y lanta den Companashi. E ta number shete di e total di diesun ruman, di cua uno a fayece. E no ta casa y tampoco tin yiu.<ref name="BNA"/> E tin un ruman cu ta toca piano na Hulanda y su otro ruman Ady tambe ta toca un poco piano. Nan tur tin cu toca un poco guitara y canta, pasobra esey tabata ordo di
------------------
== Karera ==
'''Diana Lebacs''' a kuminsa su karera den teater na 1966 ku ''Ondine'', obra di Jean Giraudoux. (aktrix of traduktor??) El a sigui pa aktua den un kantidat di obra di [[Pacheco Domacassé]], manera ''Opus 1'' (1970) i ''Tula'' (1971), dirigí pa e belgo Tone Brulin. Mas despues el a interpreta rolnan prinsipal den komedia, manera den ''E Mama Kalakuna'' (1973) i ''Een dag uit de dood van verdomde Lowietje'' (1980).<ref name=":7">{{Ouvrage|langue=nl|titre=Uit volle borst!, Festival feminino 7 t/m 10 juni 2012 ,door vrouwen, over vrouwen, voor vrouwen|passage=7|date=2012|pages totales=9|lire en ligne=https://www.jstor.org/stable/community.28155989#metadata_info_tab_contents}}</ref>
{{Appendix}}
DL comenzó su carrera en el teatro con Ondine, de Jean Giraudoux, en 1966. A continuación, actuó en numerosas obras de teatro, como Opus 1 y Tula, de Pacheso Domacassé, dirigidas por el belga Tone Brulin. Más tarde interpretó papeles principales en obras como Een dag uit de dood van verdomde Lowietje y E Mama Lalakuna6.
En agosto de 1968, poco después de la muerte de su madre, Diana Lebacs y su marido emprendieron una gira de seis meses por Europa Occidental. Durante este viaje comenzó a escribir una novela, Sherry-het begin van een begin (Sherry-el comienzo de un comienzo), la historia de la llegada a la edad adulta de una niña caribeña, con el trasfondo del desarrollo socioeconómico de las islas y las huelgas que acompañaron a los levantamientos anticoloniales en Curaçao en 1969. El libro fue publicado en 1970 por la editorial Leopold (nl) de La Haya. Fue el primer libro para jóvenes de Curazao, escrito por un autor local sobre temas locales. Según su amigo Jeroen Heuvel, es en gran parte autobiográfica2.
Se matriculó en un curso de papiamento para conocer mejor la lengua franca de su país natal y poder publicar cuentos en la lengua que hablan los niños de las Antillas Neerlandesas3. Según Jeroen Heuvel, escribe para dos públicos. En neerlandés, para "lavar las orejas a los holandeses" y servirles de espejo, y en papiamento, para que los habitantes se sientan orgullosos de su isla y su lengua2,7.
En 1971, se creó el Sherry en el teatro. También en 1973, Diana Lebacs escribió una obra para jóvenes, la primera escrita en papiamento en más de veinticinco años, Buchi Wan pia fini (La pierna flaca de Buchi Wan). La obra, dirigida por Pacheco Domacassé, es una crítica a los sistemas educativos europeos y permite el intercambio en directo entre los actores y el público. La obra se representó varias veces en Aruba, Bonaire y Curazao y se publicó en 1974.
Nancho van Bonaire, publicada en 1975, es la primera de una serie de cuatro novelas muy conocidas8 . Ganó el premio Zilveren Griffel (nl) en 1976, la primera vez que este premio se concedió a un autor no europeo9,2.
Diana Lebacs continuó trabajando en varios frentes simultáneamente durante las décadas de 1980 y 1990. Publicó obras de ficción para niños en neerlandés y papiamento, manuales educativos para alumnos de primaria, desarrolló programas de televisión sobre la historia de la colonización española y neerlandesa de Curaçao, y actuó en dos películas, Famia kibrá y Boka Sarantonio (Bahía de Sarantonio). También participa en proyectos comunitarios como ferias del libro, talleres para acabar con la violencia contra las mujeres y programas para proteger el medio ambiente, y es miembro del jurado del festival Tumba, el mayor evento cultural de la isla2. También traduce libros y teatro5.
En 1983, Suikerriet Rosy es la historia de una sirvienta que llega a Curazao como trabajadora inmigrante y contiene un análisis profundo de la relación entre las islas del Caribe inglés y la relativamente próspera Curazao8.
En 1994, Diana Lebacs publicó su primera novela para adultos, De langste maand (El mes más largo), que analiza las disparidades entre los valores locales tradicionales y las expectativas occidentalizadas, y muestra la jungla de la drogadicción y el desempleo en Curaçao9.
En 2003 ganó el premio Prins Bernhard Cultuurfonds Caribisch Gebied por su libro Caimin's geheim (El secreto de Caimin)10 y en 2007 fue nombrada Caballero de la Orden de Orange-Nassau3.
En 2007, obtuvo una licenciatura en papiamento por la Universidad de Curazao (en) y un máster en 20119. Posteriormente, enseñó papiamento en la universidad para principiantes.
En 2007, interpretó un papel en la obra de teatro Los monólogos de la vagina6.
En 2014, Diana Lebacs publicó su primer libro de poesía, Belumbe/De Waterlijn (La línea del agua).
Fin de la vida
Diana Lebacs murió de cáncer de páncreas el 11 de julio de 2022, el día en que su última novela fue a la imprenta, a la edad de 742,11 años.
-----------------------
'''Oswin (Chin) Behilia''' (n. 15 di desember [[1938]]) ta un kantante i kantoutor di [[Kòrsou]].
Born on 15 December 1938, Oswin ‘Chin’ Behilia is one of the most recognized singers/songwriters of Curaçao. This recognition was won by his impeccable musical talent in combining memorable tunes with lyrics that reflect social and personal concerns. He is most famous for his songs Plegaria which is considered as the folk alternative to the national anthem; and Sunú which is universally regarded as one of the classic love songs in Papiamentu. Over the years his songs have been covered by many of Curaçao’s finest musicians; which comes to no surprise for he has become a musical paragon.
1963 - 1968
Oswin Chin Behilia (15 december 1938) begint zijn eerste groep Los Tiarucos geïnspireerd door Cubaanse muziek en nadat hij op achttienjarige leeftijd gitaar heeft leren spelen. De groep treedt in de jaren zestig regelmatig op in hotels en op festivals, en niet alleen op de eilanden, maar ook in Miami, New York (bij de opening van de Time-Life Building), de Dominicaanse Republiek, Puerto Rico and Brazilië.<ref>https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Oswin+Chin+Behilia</ref>
1969 - 1976
Behilia trouwt en stopt met optreden, maar hij blijft wel componeren. Hij belandt als jurylid op allerlei festivals, in Polen, Ierland, Spanje en België (Knokke), hetgeen hem uiteindelijk (in 1985) doet besluiten zijn eigen jaarlijkse festival te organiseren op Curaçao: het Troubadour Festival.
-------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox Artista
| birthname = Janiro Eisden
| image =
| birthdate = [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]]
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Suave''"
| field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser
| movement = [[Rap]], [[hip hop]]
| awards =
| website =
}}
'''Ataniro''', nomber artistico di '''Janiro Eisden''', (n. [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, cantante, compositor y producer [[Aruba]]no. Den añanan 90 ela bira conoci como cantante di e grupo [[Basic One]] y como artista di musica [[rap]] y [[hip hop]]. Na Aruba, Ataniro tabata e prome rapper na [[Papiamentu|Papiamento]].
== Bida ==
Janiro Eisden a lanta na [[San Nicolas]] cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy, y su ruman muhe Deyanira. El a bishita John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Na Hulanda el a gradua na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda como trahado social y ‘Basis Onderwijs Assistent’. Bek na Aruba e ta traha den verslavingzorg como trahado social pa casi 10 aña. Despues di e sigui capacita su mes e ta switch pa e funccion di "traject arbeidsbemiddelaar" na Departamento pa Personal y Labor (DPL), seccion di Job center.<ref>{{citeer web|url=https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/|titel=Janiro Eisden|auteur=Maduro, Kimberly|werk=Xclusivomagazine.com|datum=2020-02-14|bezochtdatum=2022-05-29}}</ref>
== Carera musical ==
For di chikito Ataniro tabata sa cu e por a canta, sinembargo te aña 1991 su trayectoria musical a cuminsa ora ela partisipa na un ‘show di talento’ cantando rap na Ingles. E mesun ana e ta lanta, hunto cu Dino Dirks, e grupo musikal ‘[[Basic One]]’. Na 1995 e grupo ta saca su prome album, conteniendo e cantica “Suave” cu ta bira hit. Ataniro a sigui produci cancion, di cual algun hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como number dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015.
pa motibo c’un maestra di scol tabata kier pa e canta den su koor, pero e mes tabata sinti cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles.
Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991 durante un ‘school talentenjacht’. Hunto hunto cu Dino Dirks, nan a lanta e grupo musikal ‘[[Basic One]]’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’. Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper
ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con
Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
{{Appendix}}
Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como numbero dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015. -wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd.
The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets.
In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers.
In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks.
Janiro Eisden ta biba na San Nicolas hunto cu su casa y yiunan.
* ta participa na Festival di Tumba - 2014 "Respet pa e Dede". Ataniro has participated in multiple Calypso contests and finished as the most popular singer. He was also on stage for the Tumba Festival Aruba and in Curacao. In Aruba, he finished in second place, and in Curacao, he made it to the finals but made history when his song became the most popular road hit in 2015.
Di chikito Janiro tabata sa cu e por a canta pa motibo c’un maestra di scol, juffrouw Lila, semper tabata bisa su mayornan cu e gusta su voz y e kier pa e canta den su koor.
‘Mi no tabata gusta canta paso mi tabatin e pensamento cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles.
Y ta asina nos a scirbi nos mesun cancion y traha nos mesun beat serca un DJ y bai presenta. Asina ey cos a cuminsa den Bonaire Club na San Nicolas.’M’a studia na Hulanda pa motibo cu eynan tin mas oportunidad pa bo escohencia den estudio. Mi a traha casi 10 aña den verslavingzorg na Aruba y mi a sinti cu mi mester a sigui crece den educacion. Y mi a dicidi di haci esaki. Mi a bai studia bek cu 27 aña. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL(Departamento pa Progreso Laboral) den e departamento di Job center.<ref>https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/</ref>
Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia.
Pa Janiro, combina su trabou artistico no tur ora tabata facil, pero cu añanan el a siña con pa haci esaki. ‘Na prome instante e tabata poco dificil pero despues di añanan haciendo esaki bo ta custumbra. Mi tin añanan sin bay un vakantie pa motibo cu tur mi dianan di vakantie mi ta uzanan pa viaha y haci presentacionnan internacional.’ Asina ‘ki Janiro ta demostra tambe cu no solamente e ta un artista local, pero semper a sa di representa Aruba intenacionalmente tambe.
Pa Janiro, crea cancionnan cu ta pega na tur radio, ta un arte.
E ta un don cu Dios a dunami cu mi ta agradecido na dje. E ta un talento cu poco di nos ta nace cune. E bendicion aki ta uno cu tin biaha mi mes ta sorprende mi mes, Paso awendia pa bo sobresali, bo mester ta mas c’un musico.
{{Appendix}}
Nos a sera 2020 cu broche de oro. Janiro Eisden den cas. Hopi great di tende con e pionero aki a cuminsa. Di cassete pa cd pa usb pa cloud. Di tempo di underground "Zip Zap Zip Zap" te cu awor. Con nan a crese na ABC, Hulanda y mucho mas. Mas di 29 aña den mundo artistico...
{{DEFAULTSORT:Eisden, Janiro}}
E artista conoci di musica Rap y Hip Hop Janiro Eisden, miho conoci como “Ataniro”, a nace na Aruba dia prome di april 1975.
Janiro a lanta na San Nicolas hunto cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy y su ruman muhe Deyanira Eisden. El a bishita Tarcisius Kleuterschool, scol basico Sint Michael, John
Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Despues cu Janiro a caba su estudio na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda, como trahado Social y ‘Basis Onderwijs Assistent’, el a
regresa Aruba pa eherce su trabou como trahado Social. Semper Janiro a biba y a crea mayoria di su videoclipnan den su districto San Nicolas. Actualmente ainda e ta biba na San Nicolas hunto cu su
casa y yiunan.
Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991, hunto cu Dino Dirks durante un ‘school talentenjacht’. Hunto nan a lanta e grupo ‘Basic One’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui
cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’.
Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper
ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con
Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
De regering van Aruba heeft onlangs hulde gebracht aan “Ataniro” Janiro Eisden voor zijn 30 jaar in de wereld van entertainment op Aruba. Dit eerbetoon vond plaats in een volledig uitverkocht Cas di Cultura.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2022/02/ataniro-ontvangt-eerbetoon-voor-30-jaar-entertainment/|titel=“Ataniro” ontvangt eerbetoon voor 30 jaar entertainment|datum=2022-02-22|bezochtdatum=2022}}</ref>
Hij krijgt die erkenning voor zijn grote bijdrage aan de cultuur van Aruba en zijn waardering voor het Papiamento. De start van de muzikale carrière van Janiro Eisden begon met de oprichting van Basic One en het op Aruba bekende nummer Suave. Na deze hit produceerde Niro drie tot vijf hits per jaar. Die bereikten allemaal de Top 100 bij de meeste lokale radio’s en bij radiostations op de naburige eilanden.Janiro was de allereerste rapper op Aruba die in het Papiaments rapte. Veel zinnen van zijn teksten zijn spreuken in het Papiamento geworden. Janiro is erg trots op zijn geboorteplaats San Nicolas, waar hij opgroeide en dit is duidelijk te zien in al zijn videoclips die in San Nicolas worden opgenomen en waarbij ook de mensen van zijn geboorteplaats betrokken zijn. Het is bewonderenswaardig hoe Niro de buurt promoot die hem zag starten en groeien in zijn muzikale carrière.
Ataniro heeft deelgenomen aan meerdere Calypso-wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd.
{{Appendix}}
Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL (
-----------------------
'''Basic One''' ta un grupo musical di Aruba.
E grupo a wordo forma na 1991, ora e rapper Arubano [[Ataniro|Janiro Eisden]] y e rapper-productor Dino Dirks a participa den un show di talento na Aruba.
The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets.
In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers.
In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks.
== Diskografia ==
=== Single ===
* ''Dios para den''
* ''Suave'' (2018)
=== Album/CD ===
* ''Suave'' (1995?)
* ''Mundo Cruel'' (1997?)
* ''Crijojo Funk'' (cu Vale Croes)
* ''Danki Senjor''
Het duo Basic One uit Aruba scoort op de Antillen hits met hun combinatie van r&b, rap en dancehall gezongen en gerapt in het Nederlands, Engels, Papiamento en Spaans.<ref>{{citeer web|url=https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Basic+One|titel=Basic One|werk=Muziekencycloedie.nl|datum= |bezochtdatum=2022-03-20}}</ref> De Arubaanse rapper Janiro Eisden (1 april 1975) en de Nederlandse rapper/producer Dino Dirks treden voor het eerst onder de naam Basic One op tijdens een talentjacht op een school op Aruba. De eerste nummers die ze opnemen, worden opgepikt door diverse Arubaanse radiostations. Dino Dirks verlaat de groep (1993-1994). Hij wordt vervangen door producer Kurt Labadie (DJ Kindamage). De cassettebandjes van Basic One vinden gretig aftrek op de schoolpleinen van Aruba. Het titelnummer van het debuutalbum Suave wordt een grote hit op de Antillen. Van de single worden rond de 20.000 exemplaren verkocht. Dankzij het hitsucces kan Basic One veel concerten geven op Aruba, Bonaire en Curaçao. 1997
Ook de singles Ladiesnight en Marlene van het tweede album Mundo Cruel worden hits. 1999
De derde cd Crijojo Funk is een samenwerking tussen Basic One en de populaire stand-up comedian Vale Croes. Op de plaat wordt muziek afgewisseld met humoristische verhalen van Croes. 2001 - 2002
Het album Danki Senjor en de single Destino zijn religieus getinte platen. Aan de daaropvolgende cd Destino Di Ghetto zit een theaterstuk verboden waarmee jongeren bewust worden gemaakt over de 'gevaren van de straat' zoals drugs. 2004: Met nieuwe producer Michael Lampe alias Kultivator (2 november 1977) verovert Janiro Eisden ook Nederland dankzij de aandacht die Basic One krijgt op het onder met name allochtone jongeren zeer populaire radiostation FunX. Het nummer Idioma Di Bu Cuerpa (Lichaamstaal) van het zesde album Bo Sa Caba wordt een radiohit. 2005
Nami Loke Bo Tin (Geef Me Alles Wat Je Hebt) belandt in de XChart van FunX. Het levert het duo een optreden op tijdens de FunX Showcase tijdens Dunya 2005. 2006
De single Dos Amor (Twee Liefdes) gaat over het zoontje van Janiro Eisden op Aruba. Basic One tekent bij platenmaatschappij Walboomers en werkt aan een volgend album.2007
In de zomer verschijnt het album Masterlijk, opgenomen in de C-Level Studio. De plaat bevat gastbijdragen van o.a. Pugistix (K-liber 4 Life), Hunneley (Cats'Tribe, Q-Sign), Randy Cordelia en Chris Stick uit Willemstad.
Janiro werkt nogsteeds met producer Cultivator die de beats van de verschillende hits heeft gemaakt. Verder werkt hij met dj KD en Jeon. De laatst genoemde artiest heeft het complete nieuwe album van Basic One gemaakt. Volgens Eisden heeft de 17-jarige ontzettend veel talent.<ref>https://www.funx.nl/news/music/35f37a25-94dd-4787-aa20-791c48dbe9cb/janiro-eisden-mist-ex-leden-basic-one-niet</ref>
https://www.last.fm/music/Basic+One/+wiki: Basic One is a group from the Island Aruba.
Their music is a combination of reggae, dancehall, hiphop, r&b and caribbean music styles.
Similar their songs are in english, spanish, dutch and papiamento.
They were founded in 1991 by Janiro Eisden (a.k.a. Patin Pret)and Dino Dirks. In 1994 Dino Dirks is replaced by Kurt Labadie (Dj K.D.).
In 1995 their score a big hit with "Suave". They became very popular on the islands of Aruba, Curacao and Bonaire and in the Netherlands.
In the summer 2007 they brought out a new cd with the title "Masterlijk."
http://www.basic-one.com/
-------------------------
'''Gustave Nouel''' {n. 14 di januari [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba]]no-Hulandes.
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
--------------
{{Infobox Artista
| birthname = Claudius Philips
| image =
| birthdate =
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Saca e Boem''"
| field = músiko, kantante, compositor i produser
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Claudius Alvin Philips''' (n. [[18 di april]] [[1964]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, kantante, compositor, areglista y producer [[Aruba]]no. Bou di e nomber artistico '''Mighty Talent''' e tabata un artista legendario di musica di Carnaval. For di dekada 1980 ela titula na Aruba "Road March King" na 12 ocacion y "Calypso King" na 13 ocacion.
== Bida ==
Claudius Philip a nace na San Nicolas den un famia di seis yiu, cinco homber y un muhe. E tabata un famia musical, cada uno tabata toka un instrumento of tabata canta den un coro.
Hij is een musicus en hij is een heel bekende figuur voor de Carnavalsmuziek van Aruba. Hij heeft onder de naam ‘Mighty Talent’12 keer de titel veroverd van Road March King en dertien keer de titel van Calypso King.
Phillips is een pianist, arrangeur en hij schrijft zijn eigen muziekstukken.
Toen Claudius 16 jaar was deed hij mee aan een songfestival op St. Maarten. Toen hij 17 was deed hij nogmaals mee aan een songfestival op St. Maarten en toen won hij de eerste prijs. Hij won de derde prijs op het OTTI festival in 1983 gehouden in Washington D.C. In 1983 won hij de titel ‘Voz Hubenil’, dit was een festival gehouden op Aruba. In 1984 won hij de eerste prijs tijdens het Caribbean Song Festival. Verder heeft hij veel meer prijzen gewonnen. (Zie bijlage ‘Claudius Phillips achievements 1983-1998’).
Op 10 oktober 1998 vierde Phillips het feit dat hij al 15 jaar in de muziek zat. Hoe lang zit hij nu dan in de muziekwereld?
MET WELKE BANDS HEEFT CLAUDIUS MEEGESPEELD?
Musical Time, Pride, Aruban band, Sound & Harmony en, Sensacion del Caribe.
BAND
Zijn band heet O.R.E.O en deze band heeft Phillips in 1992 opgericht. Dit betekent voluit: One Real Electronic Organization.
== Honor ==
Na 2020 Philips ta wordo reconoci dor di minister di cultura.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/20955-erkenning-voor-claudius-philips|titel=Erkenning voor Claudius Philips|werk=Antilliaans Dagblad|datum=2020-02-11|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
== Discografia ==
===Albums===
* ''Come to the Island'' (1993)
* ''Saca e Boem'' (1994)
* ''Roadmarch 95 y Saca e Bum Bum'' (1995)
* ''Sigi sigi'' (1996)
* ''Hisa mi Salario'' (1997)
* ''Call me'' (1998)
* ''Mighty Talent'' (1999)
* ''We're Back at Last'' (2002)
* ''We're No Different''
* ''Present 2 Past''
== Link externo ==
{{Appendix}}
NOTES
skempi.com/artist/claudius-philips-oreo: For the past three decades, Aruban legend Claudius Philips has cemented his place among the elite of Dutch Caribbean music with a string of hits and other musical milestones. Coming from a musical family in San Nicolas, his career started in 1981 when at the age of 16 he participated in the “Mr Valentine Song Festival” in St. Maarten. He won the festival and received the title ‘Mr. Valentine’. In that same year he participated in another festival in Aruba, namely ‘Talented Teens’, which he also won and after which he started using the stage name ‘Mighty Talent’. In the ensuing two years he had many more successes and won many other prizes in recognition of his talent but the event that he credits with really changing his life in the blink of an eye was his participation in the ‘Organización de la Televisión Ibero-Americano’ festival in 1983. The Netherlands Antilles as a country at the time belonged to this organization that organized this festival for singers from across Latin America who had won song festivals in their respective countries and so Philips was eligible to compete. Representing the islands, he, at the age of 18, competed against 20 other world renowned singers and impressively came in third. This and the fact that he won the ‘Calypso and Roadmarch contest’ that year, earning him the title ‘Calypso King’, garnered him massive exposure. From then on he was frequently booked for shows and was the member of many bands up until the year 1990, when he departed to Boston after he received a scholarship from the Aruban government to follow a one year module at the ‘Berkley College of Music’. There he reassessed his genuine passion for music and upon his return to Aruba he formed his own band named ‘O.R.E.O.’ which stands for ‘One Real Electronic Organization’, officially ‘Claudius i su grupo OREO’. With them he went on to launch himself to unprecedented heights in the music scene of the ABC islands in the 1990s and 2000s with their album sales setting records that still stand to this day. Their album ‘Saka E Boem’ in particular was their crown jewel, garnering Philips a ‘Golden Award’ and a ‘Platinum Award’ from the ‘Disc Maker’ organization in Philadelphia, USA. He is the only artist of Dutch Caribbean descent to have achieved this feat. He has also captured the ‘Calypso King’ and ‘Roachmarch King’ crown on thirteen occasions, another impressive feat. He and his band continue to be successful on the ABC islands, delighting locals and tourists alike with spectacular shows. They have played in venues on all the islands of the Dutch Antilles, along with venues in Suriname, Holland and New York. Many couples in Aruba say they met at the parties where they have played. Philips hopes to one day open up a night club where he can continue to delight crowds with his musical stylings.
------------
{{Infobox Artista
| birthname = Jonathan Thiel
| image =
| birthdate = [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]]
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Machika''"
| field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Jeon''' o Jeon Arvani, nomber artistico di Jonathan Thiel, (n. [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] na Santa Cruz), ta un musico, kantante, compositor y producer [[Aruba]]no.
Jeon is the stage name of Jonathan Thiel, who was born on the island of Aruba on January 27, 1991. He is the son of musician Robert Thiel and Francia "Anchi" Thiel. Born into a family of musicians, Jeon began taking piano lessons from his father at age 8. Over the years, he has learned to play different instruments including bass, cuatro, wiri, conga and piano. Today, Jeon is a musician, composer, and producer. Jeon's hit singles are well renowned in Aruba, Curacao, Bonaire, Saba, Colombia, Venezuela, and The Netherlands. He was named Aruba's "Artist of the Year" on several occasions, and his songs have earned similar yearly awards. In 2016, his song "Dushi Bida" was named "Song of the Year" by numerous Aruban radio stations, and its music video has over 2 million views on Youtube. Due to his success, he has had the opportunity to perform in several countries, opening for major international acts such as Chris Brown, Don Omar, J. Balvin, Romeo Santos, Juan Luis Guerra, Gente de Zona, and Zion y Lennox. In the winter of 2018, J Balvin released a new single "Machika" featuring Jeon and Brazilian singer Anitta. The song saw immediate radio success in the US, Latin America, and Europe. The single put Jeon at the forefront of the new Urban scene. "Machika" also skyrocketed to #1 on the Global YouTube chart.<ref>[https://partyflock.nl/artist/93223/biography Jeon], partyflock.nl. Recupera september 2021.</ref>
Jeon sings with Ritmo Real, his talented sidekick, in his new single, a love song to the island, its Indian ancestors, and its abundantly beautiful nature.
Aruban born producer, performer and songwriter who collaborated with [[J. Balvin]] on the mega track Machika. In 2018 his songs was streamed over 100 million times in over 60 countries on Spotify. He earned a 2018 Latin Grammy nomination for Record of the Year for "X." His father's name is Robert Thiel. When he was 14, he joined a bagpipes ensemble and played numerous instruments.
Jonathan Thiel, 27, now known as Jeon Arvani, became famous on the island as Biggie Boy. He later dropped the “Boy,” when at the age of 14, he broke into the local music scene with his first hit. He was immediately noticed by Janiro Eisden from [[Basic One]], who had already heard him as early as 2004 on TV. Janiro started opening doors for the budding star, talking about future plans, and collaborating on local music projects.
The way Jeon tells it, he was born in Santa Cruz, Aruba, to a musical family. His father, Robert Thiel, is a pianist and music producer, and his grandfather was a musician. Music became his calling, his world—there was no room for school or a formal education.
Jeon’s music has a soft, romantic aspect, and the artist indeed delivers popular love ballads for his female fans. The bad boy in him shakes, pops, and shifts his booty, promoting a mix of reggaetón, rap and Latin pop known as [[Ritmo Combina]].
Jeon broke into international stardom in early 2018 when he released “Machika,” a reggaetón sensation, one of the most-viewed music videos ever, in an artistic collaboration with the king of reggaetón, J Balvin from Colombia, who extended his fan reach by also including Anitta, a Latin pop diva from Brazil. Their incredible, costly, Mad Max-inspired music video conquered the world, catapulting Jeon onto the international stage.<ref>Rona Coster, [ttps://wheninaruba.com/blog/aruba-new-single-by-jeon/ Aruba”—New Single by Jeon], wheninaruba.com (18 november 2018). Recupera september 2021</ref>
Jeon’s new single, “Aruba,” was shot on “Little Aruba” on the north coast of the island in collaboration with some of Aruba’s best musicians.
== Discografia ==
Singles
* ''Dushi Bida'' (2016)
* ''Bon Vibe''
* ''It is what it is''
* ''Chiki Cha'' (cu Ritmo Real)
* ''Amanecer'' ( cu Leo Herrera)
* ''Machika'' (2018, cu Balvin y Anitta)
* ''Aruba'' (2018)
== Link externo ==
* http:jeonarvani.com
{{Appendix}}
----------------
en.wiki
"Machika" (presumed to mean "smash" in the Papiamento language[2]) is a song recorded by Colombian singer J Balvin, Aruban singer Jeon and Brazilian singer Anitta. It was released as a single on 19 January 2018 through Capitol Records and Universal Music Latin from Balvin's studio album Vibras.[1] The song was written by Balvin, Jeon and Anitta together with producer Sky Rompiendo. The song is produced by Clyde Narain and CHILDSPLAY.
----------
en.wiki Johnny Ventura
{{Infobox Artista
| birthname = Johnny Ventura
| image =
| birthdate = [[5 febrüari]] [[1937]]
| lugar_nanse = Kòrsou
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Atardi''"
| field = músiko, kantante, kanta-outor
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Juan de Dios Ventura Soriano''' (8 March 1940 – 28 July 2021), better known as '''Johnny Ventura''' nicknamed {{lang|es|El Caballo Mayor}},<ref name="TM recovered" /> was a Dominican singer and band leader of [[merengue music|merengue]] and [[Salsa music|salsa]]. He also served as vicemayor of [[Santo Domingo]] from 1994 to 1998, and as mayor of Santo Domingo from 1998 to 2002.<ref>{{cite web|url={{Allmusic|class=artist|id=p29585/biography|pure_url=yes}}|title=Biography: Johnny Ventura|last=Bush|first=John|publisher=[[AllMusic]]|access-date=20 May 2010}}</ref>
es.wiki: Juan de Dios Ventura Soriano (Santo Domingo, 8 de marzo de 1940-Santiago de los Caballeros, 28 de julio de 2021),1 mejor conocido como Johnny Ventura o Caballo Mayor, fue un cantante dominicano de merengue. Fue muy popular en las décadas de 60, 70, y 80 en la República Dominicana y en los países del área del Caribe.
SANTO DOMINGO – E legendario merenguero Dominicano uan de Dios Ventura Soriano, miho conoci como Johnny Ventura of El Caballo Negro a fayece diaranson na edad di 81 aña, di un atake di curason. Su famianan a confirma e noticia. Ventura fuera di tabata cantante, a sirbi como vice alcaklde y alcalde di Santo Domingo entre 1994 y 2002. Conocido cantante di Aruba Robert J’eandor a toca y canta cu ne den su tempo cu el a biba na Republica Dominicana.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/23002 E legendario merenguero Johnny Ventura a muri a consecuencia di atake di curason], NoticiaCla, 28 yüli 2021. Rekuperá 30 yüli 2021.</ref>
== Discografia ==
* ''La Agarradera Vol. 4'' (1962)
* ''Cuidado con el Cuabero'' (1963)
* ''El Llorón (El Florón)'' (1964)
* ''1920 y Otros Éxitos'' (1964)
* ''El Turun Tun Tun'' (1965)
* ''El Boogaloo Está en Algo'' (1965)
* ''La Resbalosa'' (1965)
* ''Siempre Pa' Lante'' (1966)
* ''Figurando'' (1966)
* ''El Papelito Blanco'' (1967)
* ''Noches en Quisqueya'' (1968)
* ''El Mamito'' (1968)
* ''Siempre en Órbita'' (1969)
* ''El Guataco'' (1970)
* ''Más Éxitos'' (1970)
* ''Ah..! Yo No Se... No'' (1971)
* ''Salsa y Algo Más...'' (1971)
* ''¿Tú Sabes a Qué Yo Vine? Te Digo Ahorita'' (1972)
* ''Bambaraquiti'' (with Joseito Mateo) (1972)
* ''Traigo Mi Salsa... Pa' Tu Lechón'' (1972)
* ''Navidades En Merengues y Salves'' (with Rafael Colón) (1972)
* ''El Pingüino'' (1973)
* ''Acompaña a Sus Creaciones'' (1973)
* ''...De Nuevo Presente'' (1973)
* ''Salsa!'' (1973)
* ''La Protesta de los Feos'' (1974)
* ''Un Poquito Para Atrás: Mamá Tingó'' (1974)
* ''El Hijo del Pueblo'' (1975)
* ''En Acción'' (1975)
* ''12 Aniversario'' (1976)
* ''¡El Que Venga Atrás Que Arree!'' (1976)
* ''Solo Para Bailadores'' (1976)
* ''Excitante'' (1977)
* ''El Disco Rayao'' (1977)
* ''2 Aces al Tiro'' (with Rolando Laserie) (1977)
* ''Navidades Dominicanas'' (with Luis Alberti) (1977)
* ''Amar Es Vivir'' (with Rafael Colón) (1978)
* ''Presentando a Mi Nueva Cosecha'' (1978)
* ''En Su 15 Aniversario'' (1979)
* ''Yo Soy el Merengue'' (1980)
* ''Johnny Mucho... Mucho Johnny!'' (1981)
* ''Lo Que Te Gusta'' (1981)
* ''El Sueño'' (1982)
* ''Flying High (Volando Alto)'' (1983)
* ''Concierto de Amor'' (with Rafael Colón) (1983)
* ''Y Buena Que Está... María'' (1984)
* ''El Hombre y Su Música'' (1985)
* ''Navidad Sin Ti'' (1985)
* ''Capullo y Sorullo'' (1986)
* ''El Señor del Merengue'' (1986)
* ''Si Vuelvo a Nacer'' (1987)
* ''El Caballo... Una Leyenda'' (1988)
* ''Ayer y Hoy'' (1989)
* ''Quisqueya y Borinquen'' (1990)
* ''Éxtasis'' (1990)
* ''35 Aniversario Con Sus Invitados'' (1992)
* ''Siempre'' (1993)
* ''Retoñando'' (1994)
* ''El Gran Encuentro del Combo Show'' (1995)
* ''Como el Café'' (1996)
* ''Sin Desperdicio'' (2003)
* ''103 Boulevard'' (2006)
* ''Volvió la Navidad'' (2009)
* ''El Viejo Ta' en la Calle'' (2013)
* ''Tronco Viejo'' (2016)
== Compilations ==
* ''12 Grandes Éxitos'' (1960)
* ''Vamos a Bailar Merembé'' (1968)
* ''Super Hits'' (1973)
* ''En Alas de Quisqueyana'' (1976)
* ''Super Hits Vol. 3'' (1977)
* ''Salsa y Más Salsa'' (1977)
* ''Por el Campeonato Mundial!'' (with [[Wilfrido Vargas]]) (1977)
* ''Sonido Negro'' (1979)
* ''14 Éxitos de Johnny Ventura'' (1981)
* ''Las Tapas'' (1981)
* ''Un Saludo al Diputado: 14 Éxitos Vol. 2'' (1982)
* ''Classic: Con Su Sabor Original'' (1985)
* ''16 Éxitos'' (1987)
* ''20 Éxitos en Salsa'' (1991)
* ''Los Reyes del Merengue'' (con [[Wilfrido Vargas]]) (1991)
* ''12 Golden Hits'' (1993)
* ''Grandes Éxitos'' (1993)
* ''The Best'' (1994)
* ''Brillantes'' (with [[Sergio Vargas]]) (1994)
* ''El Rey y la Reina del Merengue'' (con [[Milly Quezada]]) (1996)
* ''Cara a Cara'' (with [[Sergio Vargas]]) (1997)
* ''El Disco de Oro'' (1997)
* ''40 Aniversario: En Vivo'' (1998)
* ''Palo Bonito'' (1999)
* ''20th Anniversary'' (1999)
* ''Merenguero Hasta la Tambora'' (2000)
* ''Oro Merenguero'' (2000)
* ''El Oro del Caballo Negro'' (2001)
* ''22 Ultimate Hits Series'' (2002)
* ''Serie Azul Tropical'' (2003)
* ''Soy'' (2004)
* ''10 de Colección'' (2005)
* ''¡Oye Que Rico Mami... Salsa!'' (2006)
* ''20 Éxitos Originales'' (2006)
* ''El Rey del Merengue'' (2007)
* ''Mis Favoritas'' (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Ventura, Johnny}}
[[Category:Hendenan]]
[[Category:Kantantenan]]
[[Category:Republika Dominikana]]
---------------------
fgpnq83cgd9cg6v6kvjc3wkr40u34i2
90989
90988
2022-08-28T23:11:54Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
'''Alex Edward (Etty) Toppenberg''' (n. [[19 di ougùstùs|19 di augustus]] [[1943]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) ta un cantante y compositor [[Aruba]]no. E ta considera emblematico y legendario den historia di musica di e isla.
== Bida ==
Etty Toppenberg a nace y lanta den Companashi, un bario di Oranjestad. E ta e di shete yiu den e famia di dies yiu di Gilberto (Shon Betto) Toppenberg y Petra Soliana. Su tata tabata representante di landsloterij na Aruba, cu Etty a tuma over poco prome di su morto na 1990. El a lanta den musica i entre e rumannan varios tabata sa toca piano, guitara of canta.
E1 a traha na oficina di impuesto pa diez aña, despues el a bira maestro di scol y nunca el a laga musica.<ref name="BNA">[https://archive.org/details/BNA-DIG-DCA-BIO-2019-13-TOPPENBERG/mode/1up Biografia Depto di Cultura], november 2019</ref> Etty a uz’e hopi, pasobra ta dos podium bo tin, esun den klas y esun riba cua bo ta para canta. Semper el a laga nan traha hunto, p’esey Etty ta un di e hendenan mas afortuna na Aruba. E ta kere cu ta Birgen di Alto Vista den e kapel cu e ta bay tur mainta, ta yud’e cu e ta conforme cu su bida y satisfaccion cu el a haya cu musica.
considera como un di e cantante y compositornan Arubano di mas importante, emblematico y legendario di henter nos historia como isla y como pais. Su carera musical a cuminsa na aña 1957 tocando cu su amigonan pa un señora masha popular e tempo ey den Companashi: Shi Clotilda.
Diabierna anochi Ministerio di Cultura a rindi homenaje
Den decada 60 e ta forma e grupo Trio huasteca. E shownan ta consisti di presentacion di un goochelaar, Rolarola Kids, un contado di storia, Trio Huasteca y podise tin ora un mariachi. Nan tabata actua na Trappers Club, Goldenhard Club na San Nicolas, Club Boneriano, tambe na Savaneta y na Lagoheights.
NOTES
Alex Edward Toppenberg a nace na Aruba dia 19 di augustus 1943. Su nomber di cariño semper tabata Etty. Nomber di su tata ta Gilberto de los Santos Toppenberg y su mama ta Petra Soliana Toppenberg. Etty a nace y lanta den Companashi. E ta number shete di e total di diesun ruman, di cua uno a fayece. E no ta casa y tampoco tin yiu.<ref name="BNA"/> E tin un ruman cu ta toca piano na Hulanda y su otro ruman Ady tambe ta toca un poco piano. Nan tur tin cu toca un poco guitara y canta, pasobra esey tabata ordo di
------------------
== Karera ==
'''Diana Lebacs''' a kuminsa su karera den teater na 1966 ku ''Ondine'', obra di Jean Giraudoux. (aktrix of traduktor??) El a sigui pa aktua den un kantidat di obra di [[Pacheco Domacassé]], manera ''Opus 1'' (1970) i ''Tula'' (1971), dirigí pa e belgo Tone Brulin. Mas despues el a interpreta rolnan prinsipal den komedia, manera den ''E Mama Kalakuna'' (1973) i ''Een dag uit de dood van verdomde Lowietje'' (1980).<ref name=":7">{{Ouvrage|langue=nl|titre=Uit volle borst!, Festival feminino 7 t/m 10 juni 2012 ,door vrouwen, over vrouwen, voor vrouwen|passage=7|date=2012|pages totales=9|lire en ligne=https://www.jstor.org/stable/community.28155989#metadata_info_tab_contents}}</ref>
{{Appendix}}
DL comenzó su carrera en el teatro con Ondine, de Jean Giraudoux, en 1966. A continuación, actuó en numerosas obras de teatro, como Opus 1 y Tula, de Pacheso Domacassé, dirigidas por el belga Tone Brulin. Más tarde interpretó papeles principales en obras como Een dag uit de dood van verdomde Lowietje y E Mama Lalakuna6.
En agosto de 1968, poco después de la muerte de su madre, Diana Lebacs y su marido emprendieron una gira de seis meses por Europa Occidental. Durante este viaje comenzó a escribir una novela, Sherry-het begin van een begin (Sherry-el comienzo de un comienzo), la historia de la llegada a la edad adulta de una niña caribeña, con el trasfondo del desarrollo socioeconómico de las islas y las huelgas que acompañaron a los levantamientos anticoloniales en Curaçao en 1969. El libro fue publicado en 1970 por la editorial Leopold (nl) de La Haya. Fue el primer libro para jóvenes de Curazao, escrito por un autor local sobre temas locales. Según su amigo Jeroen Heuvel, es en gran parte autobiográfica2.
Se matriculó en un curso de papiamento para conocer mejor la lengua franca de su país natal y poder publicar cuentos en la lengua que hablan los niños de las Antillas Neerlandesas3. Según Jeroen Heuvel, escribe para dos públicos. En neerlandés, para "lavar las orejas a los holandeses" y servirles de espejo, y en papiamento, para que los habitantes se sientan orgullosos de su isla y su lengua2,7.
En 1971, se creó el Sherry en el teatro. También en 1973, Diana Lebacs escribió una obra para jóvenes, la primera escrita en papiamento en más de veinticinco años, Buchi Wan pia fini (La pierna flaca de Buchi Wan). La obra, dirigida por Pacheco Domacassé, es una crítica a los sistemas educativos europeos y permite el intercambio en directo entre los actores y el público. La obra se representó varias veces en Aruba, Bonaire y Curazao y se publicó en 1974.
Nancho van Bonaire, publicada en 1975, es la primera de una serie de cuatro novelas muy conocidas8 . Ganó el premio Zilveren Griffel (nl) en 1976, la primera vez que este premio se concedió a un autor no europeo9,2.
Diana Lebacs continuó trabajando en varios frentes simultáneamente durante las décadas de 1980 y 1990. Publicó obras de ficción para niños en neerlandés y papiamento, manuales educativos para alumnos de primaria, desarrolló programas de televisión sobre la historia de la colonización española y neerlandesa de Curaçao, y actuó en dos películas, Famia kibrá y Boka Sarantonio (Bahía de Sarantonio). También participa en proyectos comunitarios como ferias del libro, talleres para acabar con la violencia contra las mujeres y programas para proteger el medio ambiente, y es miembro del jurado del festival Tumba, el mayor evento cultural de la isla2. También traduce libros y teatro5.
En 1983, Suikerriet Rosy es la historia de una sirvienta que llega a Curazao como trabajadora inmigrante y contiene un análisis profundo de la relación entre las islas del Caribe inglés y la relativamente próspera Curazao8.
En 1994, Diana Lebacs publicó su primera novela para adultos, De langste maand (El mes más largo), que analiza las disparidades entre los valores locales tradicionales y las expectativas occidentalizadas, y muestra la jungla de la drogadicción y el desempleo en Curaçao9.
En 2003 ganó el premio Prins Bernhard Cultuurfonds Caribisch Gebied por su libro Caimin's geheim (El secreto de Caimin)10 y en 2007 fue nombrada Caballero de la Orden de Orange-Nassau3.
En 2007, obtuvo una licenciatura en papiamento por la Universidad de Curazao (en) y un máster en 20119. Posteriormente, enseñó papiamento en la universidad para principiantes.
En 2007, interpretó un papel en la obra de teatro Los monólogos de la vagina6.
En 2014, Diana Lebacs publicó su primer libro de poesía, Belumbe/De Waterlijn (La línea del agua).
Fin de la vida
Diana Lebacs murió de cáncer de páncreas el 11 de julio de 2022, el día en que su última novela fue a la imprenta, a la edad de 742,11 años.
-----------------------
'''Oswin (Chin) Behilia''' (n. 15 di desember [[1938]]) ta un kantante, kompositor i musiko di [[Kòrsou]].
Born on 15 December 1938, Oswin ‘Chin’ Behilia is one of the most recognized singers/songwriters of Curaçao. This recognition was won by his impeccable musical talent in combining memorable tunes with lyrics that reflect social and personal concerns. He is most famous for his songs Plegaria which is considered as the folk alternative to the national anthem; and Sunú which is universally regarded as one of the classic love songs in Papiamentu. Over the years his songs have been covered by many of Curaçao’s finest musicians; which comes to no surprise for he has become a musical paragon.
1963 - 1968
Oswin Chin Behilia (15 december 1938) begint zijn eerste groep Los Tiarucos geïnspireerd door Cubaanse muziek en nadat hij op achttienjarige leeftijd gitaar heeft leren spelen. De groep treedt in de jaren zestig regelmatig op in hotels en op festivals, en niet alleen op de eilanden, maar ook in Miami, New York (bij de opening van de Time-Life Building), de Dominicaanse Republiek, Puerto Rico and Brazilië.<ref>https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Oswin+Chin+Behilia</ref>
1969 - 1976
Behilia trouwt en stopt met optreden, maar hij blijft wel componeren. Hij belandt als jurylid op allerlei festivals, in Polen, Ierland, Spanje en België (Knokke), hetgeen hem uiteindelijk (in 1985) doet besluiten zijn eigen jaarlijkse festival te organiseren op Curaçao: het Troubadour Festival.
-------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox Artista
| birthname = Janiro Eisden
| image =
| birthdate = [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]]
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Suave''"
| field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser
| movement = [[Rap]], [[hip hop]]
| awards =
| website =
}}
'''Ataniro''', nomber artistico di '''Janiro Eisden''', (n. [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, cantante, compositor y producer [[Aruba]]no. Den añanan 90 ela bira conoci como cantante di e grupo [[Basic One]] y como artista di musica [[rap]] y [[hip hop]]. Na Aruba, Ataniro tabata e prome rapper na [[Papiamentu|Papiamento]].
== Bida ==
Janiro Eisden a lanta na [[San Nicolas]] cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy, y su ruman muhe Deyanira. El a bishita John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Na Hulanda el a gradua na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda como trahado social y ‘Basis Onderwijs Assistent’. Bek na Aruba e ta traha den verslavingzorg como trahado social pa casi 10 aña. Despues di e sigui capacita su mes e ta switch pa e funccion di "traject arbeidsbemiddelaar" na Departamento pa Personal y Labor (DPL), seccion di Job center.<ref>{{citeer web|url=https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/|titel=Janiro Eisden|auteur=Maduro, Kimberly|werk=Xclusivomagazine.com|datum=2020-02-14|bezochtdatum=2022-05-29}}</ref>
== Carera musical ==
For di chikito Ataniro tabata sa cu e por a canta, sinembargo te aña 1991 su trayectoria musical a cuminsa ora ela partisipa na un ‘show di talento’ cantando rap na Ingles. E mesun ana e ta lanta, hunto cu Dino Dirks, e grupo musikal ‘[[Basic One]]’. Na 1995 e grupo ta saca su prome album, conteniendo e cantica “Suave” cu ta bira hit. Ataniro a sigui produci cancion, di cual algun hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como number dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015.
pa motibo c’un maestra di scol tabata kier pa e canta den su koor, pero e mes tabata sinti cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles.
Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991 durante un ‘school talentenjacht’. Hunto hunto cu Dino Dirks, nan a lanta e grupo musikal ‘[[Basic One]]’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’. Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper
ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con
Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
{{Appendix}}
Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como numbero dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015. -wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd.
The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets.
In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers.
In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks.
Janiro Eisden ta biba na San Nicolas hunto cu su casa y yiunan.
* ta participa na Festival di Tumba - 2014 "Respet pa e Dede". Ataniro has participated in multiple Calypso contests and finished as the most popular singer. He was also on stage for the Tumba Festival Aruba and in Curacao. In Aruba, he finished in second place, and in Curacao, he made it to the finals but made history when his song became the most popular road hit in 2015.
Di chikito Janiro tabata sa cu e por a canta pa motibo c’un maestra di scol, juffrouw Lila, semper tabata bisa su mayornan cu e gusta su voz y e kier pa e canta den su koor.
‘Mi no tabata gusta canta paso mi tabatin e pensamento cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles.
Y ta asina nos a scirbi nos mesun cancion y traha nos mesun beat serca un DJ y bai presenta. Asina ey cos a cuminsa den Bonaire Club na San Nicolas.’M’a studia na Hulanda pa motibo cu eynan tin mas oportunidad pa bo escohencia den estudio. Mi a traha casi 10 aña den verslavingzorg na Aruba y mi a sinti cu mi mester a sigui crece den educacion. Y mi a dicidi di haci esaki. Mi a bai studia bek cu 27 aña. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL(Departamento pa Progreso Laboral) den e departamento di Job center.<ref>https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/</ref>
Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia.
Pa Janiro, combina su trabou artistico no tur ora tabata facil, pero cu añanan el a siña con pa haci esaki. ‘Na prome instante e tabata poco dificil pero despues di añanan haciendo esaki bo ta custumbra. Mi tin añanan sin bay un vakantie pa motibo cu tur mi dianan di vakantie mi ta uzanan pa viaha y haci presentacionnan internacional.’ Asina ‘ki Janiro ta demostra tambe cu no solamente e ta un artista local, pero semper a sa di representa Aruba intenacionalmente tambe.
Pa Janiro, crea cancionnan cu ta pega na tur radio, ta un arte.
E ta un don cu Dios a dunami cu mi ta agradecido na dje. E ta un talento cu poco di nos ta nace cune. E bendicion aki ta uno cu tin biaha mi mes ta sorprende mi mes, Paso awendia pa bo sobresali, bo mester ta mas c’un musico.
{{Appendix}}
Nos a sera 2020 cu broche de oro. Janiro Eisden den cas. Hopi great di tende con e pionero aki a cuminsa. Di cassete pa cd pa usb pa cloud. Di tempo di underground "Zip Zap Zip Zap" te cu awor. Con nan a crese na ABC, Hulanda y mucho mas. Mas di 29 aña den mundo artistico...
{{DEFAULTSORT:Eisden, Janiro}}
E artista conoci di musica Rap y Hip Hop Janiro Eisden, miho conoci como “Ataniro”, a nace na Aruba dia prome di april 1975.
Janiro a lanta na San Nicolas hunto cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy y su ruman muhe Deyanira Eisden. El a bishita Tarcisius Kleuterschool, scol basico Sint Michael, John
Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Despues cu Janiro a caba su estudio na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda, como trahado Social y ‘Basis Onderwijs Assistent’, el a
regresa Aruba pa eherce su trabou como trahado Social. Semper Janiro a biba y a crea mayoria di su videoclipnan den su districto San Nicolas. Actualmente ainda e ta biba na San Nicolas hunto cu su
casa y yiunan.
Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991, hunto cu Dino Dirks durante un ‘school talentenjacht’. Hunto nan a lanta e grupo ‘Basic One’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui
cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’.
Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper
ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con
Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref>
De regering van Aruba heeft onlangs hulde gebracht aan “Ataniro” Janiro Eisden voor zijn 30 jaar in de wereld van entertainment op Aruba. Dit eerbetoon vond plaats in een volledig uitverkocht Cas di Cultura.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2022/02/ataniro-ontvangt-eerbetoon-voor-30-jaar-entertainment/|titel=“Ataniro” ontvangt eerbetoon voor 30 jaar entertainment|datum=2022-02-22|bezochtdatum=2022}}</ref>
Hij krijgt die erkenning voor zijn grote bijdrage aan de cultuur van Aruba en zijn waardering voor het Papiamento. De start van de muzikale carrière van Janiro Eisden begon met de oprichting van Basic One en het op Aruba bekende nummer Suave. Na deze hit produceerde Niro drie tot vijf hits per jaar. Die bereikten allemaal de Top 100 bij de meeste lokale radio’s en bij radiostations op de naburige eilanden.Janiro was de allereerste rapper op Aruba die in het Papiaments rapte. Veel zinnen van zijn teksten zijn spreuken in het Papiamento geworden. Janiro is erg trots op zijn geboorteplaats San Nicolas, waar hij opgroeide en dit is duidelijk te zien in al zijn videoclips die in San Nicolas worden opgenomen en waarbij ook de mensen van zijn geboorteplaats betrokken zijn. Het is bewonderenswaardig hoe Niro de buurt promoot die hem zag starten en groeien in zijn muzikale carrière.
Ataniro heeft deelgenomen aan meerdere Calypso-wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd.
{{Appendix}}
Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL (
-----------------------
'''Basic One''' ta un grupo musical di Aruba.
E grupo a wordo forma na 1991, ora e rapper Arubano [[Ataniro|Janiro Eisden]] y e rapper-productor Dino Dirks a participa den un show di talento na Aruba.
The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets.
In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers.
In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks.
== Diskografia ==
=== Single ===
* ''Dios para den''
* ''Suave'' (2018)
=== Album/CD ===
* ''Suave'' (1995?)
* ''Mundo Cruel'' (1997?)
* ''Crijojo Funk'' (cu Vale Croes)
* ''Danki Senjor''
Het duo Basic One uit Aruba scoort op de Antillen hits met hun combinatie van r&b, rap en dancehall gezongen en gerapt in het Nederlands, Engels, Papiamento en Spaans.<ref>{{citeer web|url=https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Basic+One|titel=Basic One|werk=Muziekencycloedie.nl|datum= |bezochtdatum=2022-03-20}}</ref> De Arubaanse rapper Janiro Eisden (1 april 1975) en de Nederlandse rapper/producer Dino Dirks treden voor het eerst onder de naam Basic One op tijdens een talentjacht op een school op Aruba. De eerste nummers die ze opnemen, worden opgepikt door diverse Arubaanse radiostations. Dino Dirks verlaat de groep (1993-1994). Hij wordt vervangen door producer Kurt Labadie (DJ Kindamage). De cassettebandjes van Basic One vinden gretig aftrek op de schoolpleinen van Aruba. Het titelnummer van het debuutalbum Suave wordt een grote hit op de Antillen. Van de single worden rond de 20.000 exemplaren verkocht. Dankzij het hitsucces kan Basic One veel concerten geven op Aruba, Bonaire en Curaçao. 1997
Ook de singles Ladiesnight en Marlene van het tweede album Mundo Cruel worden hits. 1999
De derde cd Crijojo Funk is een samenwerking tussen Basic One en de populaire stand-up comedian Vale Croes. Op de plaat wordt muziek afgewisseld met humoristische verhalen van Croes. 2001 - 2002
Het album Danki Senjor en de single Destino zijn religieus getinte platen. Aan de daaropvolgende cd Destino Di Ghetto zit een theaterstuk verboden waarmee jongeren bewust worden gemaakt over de 'gevaren van de straat' zoals drugs. 2004: Met nieuwe producer Michael Lampe alias Kultivator (2 november 1977) verovert Janiro Eisden ook Nederland dankzij de aandacht die Basic One krijgt op het onder met name allochtone jongeren zeer populaire radiostation FunX. Het nummer Idioma Di Bu Cuerpa (Lichaamstaal) van het zesde album Bo Sa Caba wordt een radiohit. 2005
Nami Loke Bo Tin (Geef Me Alles Wat Je Hebt) belandt in de XChart van FunX. Het levert het duo een optreden op tijdens de FunX Showcase tijdens Dunya 2005. 2006
De single Dos Amor (Twee Liefdes) gaat over het zoontje van Janiro Eisden op Aruba. Basic One tekent bij platenmaatschappij Walboomers en werkt aan een volgend album.2007
In de zomer verschijnt het album Masterlijk, opgenomen in de C-Level Studio. De plaat bevat gastbijdragen van o.a. Pugistix (K-liber 4 Life), Hunneley (Cats'Tribe, Q-Sign), Randy Cordelia en Chris Stick uit Willemstad.
Janiro werkt nogsteeds met producer Cultivator die de beats van de verschillende hits heeft gemaakt. Verder werkt hij met dj KD en Jeon. De laatst genoemde artiest heeft het complete nieuwe album van Basic One gemaakt. Volgens Eisden heeft de 17-jarige ontzettend veel talent.<ref>https://www.funx.nl/news/music/35f37a25-94dd-4787-aa20-791c48dbe9cb/janiro-eisden-mist-ex-leden-basic-one-niet</ref>
https://www.last.fm/music/Basic+One/+wiki: Basic One is a group from the Island Aruba.
Their music is a combination of reggae, dancehall, hiphop, r&b and caribbean music styles.
Similar their songs are in english, spanish, dutch and papiamento.
They were founded in 1991 by Janiro Eisden (a.k.a. Patin Pret)and Dino Dirks. In 1994 Dino Dirks is replaced by Kurt Labadie (Dj K.D.).
In 1995 their score a big hit with "Suave". They became very popular on the islands of Aruba, Curacao and Bonaire and in the Netherlands.
In the summer 2007 they brought out a new cd with the title "Masterlijk."
http://www.basic-one.com/
-------------------------
'''Gustave Nouel''' {n. 14 di januari [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba]]no-Hulandes.
== Bida ==
Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante
* studie in NL
* hij vestigde zich in Deventer
Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984)
Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref>
Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref>
Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”.
Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd.
Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba.
Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen.
In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken...
{{Appendix}}
--------------
{{Infobox Artista
| birthname = Claudius Philips
| image =
| birthdate =
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Saca e Boem''"
| field = músiko, kantante, compositor i produser
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Claudius Alvin Philips''' (n. [[18 di april]] [[1964]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, kantante, compositor, areglista y producer [[Aruba]]no. Bou di e nomber artistico '''Mighty Talent''' e tabata un artista legendario di musica di Carnaval. For di dekada 1980 ela titula na Aruba "Road March King" na 12 ocacion y "Calypso King" na 13 ocacion.
== Bida ==
Claudius Philip a nace na San Nicolas den un famia di seis yiu, cinco homber y un muhe. E tabata un famia musical, cada uno tabata toka un instrumento of tabata canta den un coro.
Hij is een musicus en hij is een heel bekende figuur voor de Carnavalsmuziek van Aruba. Hij heeft onder de naam ‘Mighty Talent’12 keer de titel veroverd van Road March King en dertien keer de titel van Calypso King.
Phillips is een pianist, arrangeur en hij schrijft zijn eigen muziekstukken.
Toen Claudius 16 jaar was deed hij mee aan een songfestival op St. Maarten. Toen hij 17 was deed hij nogmaals mee aan een songfestival op St. Maarten en toen won hij de eerste prijs. Hij won de derde prijs op het OTTI festival in 1983 gehouden in Washington D.C. In 1983 won hij de titel ‘Voz Hubenil’, dit was een festival gehouden op Aruba. In 1984 won hij de eerste prijs tijdens het Caribbean Song Festival. Verder heeft hij veel meer prijzen gewonnen. (Zie bijlage ‘Claudius Phillips achievements 1983-1998’).
Op 10 oktober 1998 vierde Phillips het feit dat hij al 15 jaar in de muziek zat. Hoe lang zit hij nu dan in de muziekwereld?
MET WELKE BANDS HEEFT CLAUDIUS MEEGESPEELD?
Musical Time, Pride, Aruban band, Sound & Harmony en, Sensacion del Caribe.
BAND
Zijn band heet O.R.E.O en deze band heeft Phillips in 1992 opgericht. Dit betekent voluit: One Real Electronic Organization.
== Honor ==
Na 2020 Philips ta wordo reconoci dor di minister di cultura.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/20955-erkenning-voor-claudius-philips|titel=Erkenning voor Claudius Philips|werk=Antilliaans Dagblad|datum=2020-02-11|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
== Discografia ==
===Albums===
* ''Come to the Island'' (1993)
* ''Saca e Boem'' (1994)
* ''Roadmarch 95 y Saca e Bum Bum'' (1995)
* ''Sigi sigi'' (1996)
* ''Hisa mi Salario'' (1997)
* ''Call me'' (1998)
* ''Mighty Talent'' (1999)
* ''We're Back at Last'' (2002)
* ''We're No Different''
* ''Present 2 Past''
== Link externo ==
{{Appendix}}
NOTES
skempi.com/artist/claudius-philips-oreo: For the past three decades, Aruban legend Claudius Philips has cemented his place among the elite of Dutch Caribbean music with a string of hits and other musical milestones. Coming from a musical family in San Nicolas, his career started in 1981 when at the age of 16 he participated in the “Mr Valentine Song Festival” in St. Maarten. He won the festival and received the title ‘Mr. Valentine’. In that same year he participated in another festival in Aruba, namely ‘Talented Teens’, which he also won and after which he started using the stage name ‘Mighty Talent’. In the ensuing two years he had many more successes and won many other prizes in recognition of his talent but the event that he credits with really changing his life in the blink of an eye was his participation in the ‘Organización de la Televisión Ibero-Americano’ festival in 1983. The Netherlands Antilles as a country at the time belonged to this organization that organized this festival for singers from across Latin America who had won song festivals in their respective countries and so Philips was eligible to compete. Representing the islands, he, at the age of 18, competed against 20 other world renowned singers and impressively came in third. This and the fact that he won the ‘Calypso and Roadmarch contest’ that year, earning him the title ‘Calypso King’, garnered him massive exposure. From then on he was frequently booked for shows and was the member of many bands up until the year 1990, when he departed to Boston after he received a scholarship from the Aruban government to follow a one year module at the ‘Berkley College of Music’. There he reassessed his genuine passion for music and upon his return to Aruba he formed his own band named ‘O.R.E.O.’ which stands for ‘One Real Electronic Organization’, officially ‘Claudius i su grupo OREO’. With them he went on to launch himself to unprecedented heights in the music scene of the ABC islands in the 1990s and 2000s with their album sales setting records that still stand to this day. Their album ‘Saka E Boem’ in particular was their crown jewel, garnering Philips a ‘Golden Award’ and a ‘Platinum Award’ from the ‘Disc Maker’ organization in Philadelphia, USA. He is the only artist of Dutch Caribbean descent to have achieved this feat. He has also captured the ‘Calypso King’ and ‘Roachmarch King’ crown on thirteen occasions, another impressive feat. He and his band continue to be successful on the ABC islands, delighting locals and tourists alike with spectacular shows. They have played in venues on all the islands of the Dutch Antilles, along with venues in Suriname, Holland and New York. Many couples in Aruba say they met at the parties where they have played. Philips hopes to one day open up a night club where he can continue to delight crowds with his musical stylings.
------------
{{Infobox Artista
| birthname = Jonathan Thiel
| image =
| birthdate = [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]]
| lugar_nanse = [[Aruba]]
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Machika''"
| field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Jeon''' o Jeon Arvani, nomber artistico di Jonathan Thiel, (n. [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] na Santa Cruz), ta un musico, kantante, compositor y producer [[Aruba]]no.
Jeon is the stage name of Jonathan Thiel, who was born on the island of Aruba on January 27, 1991. He is the son of musician Robert Thiel and Francia "Anchi" Thiel. Born into a family of musicians, Jeon began taking piano lessons from his father at age 8. Over the years, he has learned to play different instruments including bass, cuatro, wiri, conga and piano. Today, Jeon is a musician, composer, and producer. Jeon's hit singles are well renowned in Aruba, Curacao, Bonaire, Saba, Colombia, Venezuela, and The Netherlands. He was named Aruba's "Artist of the Year" on several occasions, and his songs have earned similar yearly awards. In 2016, his song "Dushi Bida" was named "Song of the Year" by numerous Aruban radio stations, and its music video has over 2 million views on Youtube. Due to his success, he has had the opportunity to perform in several countries, opening for major international acts such as Chris Brown, Don Omar, J. Balvin, Romeo Santos, Juan Luis Guerra, Gente de Zona, and Zion y Lennox. In the winter of 2018, J Balvin released a new single "Machika" featuring Jeon and Brazilian singer Anitta. The song saw immediate radio success in the US, Latin America, and Europe. The single put Jeon at the forefront of the new Urban scene. "Machika" also skyrocketed to #1 on the Global YouTube chart.<ref>[https://partyflock.nl/artist/93223/biography Jeon], partyflock.nl. Recupera september 2021.</ref>
Jeon sings with Ritmo Real, his talented sidekick, in his new single, a love song to the island, its Indian ancestors, and its abundantly beautiful nature.
Aruban born producer, performer and songwriter who collaborated with [[J. Balvin]] on the mega track Machika. In 2018 his songs was streamed over 100 million times in over 60 countries on Spotify. He earned a 2018 Latin Grammy nomination for Record of the Year for "X." His father's name is Robert Thiel. When he was 14, he joined a bagpipes ensemble and played numerous instruments.
Jonathan Thiel, 27, now known as Jeon Arvani, became famous on the island as Biggie Boy. He later dropped the “Boy,” when at the age of 14, he broke into the local music scene with his first hit. He was immediately noticed by Janiro Eisden from [[Basic One]], who had already heard him as early as 2004 on TV. Janiro started opening doors for the budding star, talking about future plans, and collaborating on local music projects.
The way Jeon tells it, he was born in Santa Cruz, Aruba, to a musical family. His father, Robert Thiel, is a pianist and music producer, and his grandfather was a musician. Music became his calling, his world—there was no room for school or a formal education.
Jeon’s music has a soft, romantic aspect, and the artist indeed delivers popular love ballads for his female fans. The bad boy in him shakes, pops, and shifts his booty, promoting a mix of reggaetón, rap and Latin pop known as [[Ritmo Combina]].
Jeon broke into international stardom in early 2018 when he released “Machika,” a reggaetón sensation, one of the most-viewed music videos ever, in an artistic collaboration with the king of reggaetón, J Balvin from Colombia, who extended his fan reach by also including Anitta, a Latin pop diva from Brazil. Their incredible, costly, Mad Max-inspired music video conquered the world, catapulting Jeon onto the international stage.<ref>Rona Coster, [ttps://wheninaruba.com/blog/aruba-new-single-by-jeon/ Aruba”—New Single by Jeon], wheninaruba.com (18 november 2018). Recupera september 2021</ref>
Jeon’s new single, “Aruba,” was shot on “Little Aruba” on the north coast of the island in collaboration with some of Aruba’s best musicians.
== Discografia ==
Singles
* ''Dushi Bida'' (2016)
* ''Bon Vibe''
* ''It is what it is''
* ''Chiki Cha'' (cu Ritmo Real)
* ''Amanecer'' ( cu Leo Herrera)
* ''Machika'' (2018, cu Balvin y Anitta)
* ''Aruba'' (2018)
== Link externo ==
* http:jeonarvani.com
{{Appendix}}
----------------
en.wiki
"Machika" (presumed to mean "smash" in the Papiamento language[2]) is a song recorded by Colombian singer J Balvin, Aruban singer Jeon and Brazilian singer Anitta. It was released as a single on 19 January 2018 through Capitol Records and Universal Music Latin from Balvin's studio album Vibras.[1] The song was written by Balvin, Jeon and Anitta together with producer Sky Rompiendo. The song is produced by Clyde Narain and CHILDSPLAY.
----------
en.wiki Johnny Ventura
{{Infobox Artista
| birthname = Johnny Ventura
| image =
| birthdate = [[5 febrüari]] [[1937]]
| lugar_nanse = Kòrsou
| nationality = Hulandes
| training =
| known_for = "''Atardi''"
| field = músiko, kantante, kanta-outor
| movement =
| awards =
| website =
}}
'''Juan de Dios Ventura Soriano''' (8 March 1940 – 28 July 2021), better known as '''Johnny Ventura''' nicknamed {{lang|es|El Caballo Mayor}},<ref name="TM recovered" /> was a Dominican singer and band leader of [[merengue music|merengue]] and [[Salsa music|salsa]]. He also served as vicemayor of [[Santo Domingo]] from 1994 to 1998, and as mayor of Santo Domingo from 1998 to 2002.<ref>{{cite web|url={{Allmusic|class=artist|id=p29585/biography|pure_url=yes}}|title=Biography: Johnny Ventura|last=Bush|first=John|publisher=[[AllMusic]]|access-date=20 May 2010}}</ref>
es.wiki: Juan de Dios Ventura Soriano (Santo Domingo, 8 de marzo de 1940-Santiago de los Caballeros, 28 de julio de 2021),1 mejor conocido como Johnny Ventura o Caballo Mayor, fue un cantante dominicano de merengue. Fue muy popular en las décadas de 60, 70, y 80 en la República Dominicana y en los países del área del Caribe.
SANTO DOMINGO – E legendario merenguero Dominicano uan de Dios Ventura Soriano, miho conoci como Johnny Ventura of El Caballo Negro a fayece diaranson na edad di 81 aña, di un atake di curason. Su famianan a confirma e noticia. Ventura fuera di tabata cantante, a sirbi como vice alcaklde y alcalde di Santo Domingo entre 1994 y 2002. Conocido cantante di Aruba Robert J’eandor a toca y canta cu ne den su tempo cu el a biba na Republica Dominicana.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/23002 E legendario merenguero Johnny Ventura a muri a consecuencia di atake di curason], NoticiaCla, 28 yüli 2021. Rekuperá 30 yüli 2021.</ref>
== Discografia ==
* ''La Agarradera Vol. 4'' (1962)
* ''Cuidado con el Cuabero'' (1963)
* ''El Llorón (El Florón)'' (1964)
* ''1920 y Otros Éxitos'' (1964)
* ''El Turun Tun Tun'' (1965)
* ''El Boogaloo Está en Algo'' (1965)
* ''La Resbalosa'' (1965)
* ''Siempre Pa' Lante'' (1966)
* ''Figurando'' (1966)
* ''El Papelito Blanco'' (1967)
* ''Noches en Quisqueya'' (1968)
* ''El Mamito'' (1968)
* ''Siempre en Órbita'' (1969)
* ''El Guataco'' (1970)
* ''Más Éxitos'' (1970)
* ''Ah..! Yo No Se... No'' (1971)
* ''Salsa y Algo Más...'' (1971)
* ''¿Tú Sabes a Qué Yo Vine? Te Digo Ahorita'' (1972)
* ''Bambaraquiti'' (with Joseito Mateo) (1972)
* ''Traigo Mi Salsa... Pa' Tu Lechón'' (1972)
* ''Navidades En Merengues y Salves'' (with Rafael Colón) (1972)
* ''El Pingüino'' (1973)
* ''Acompaña a Sus Creaciones'' (1973)
* ''...De Nuevo Presente'' (1973)
* ''Salsa!'' (1973)
* ''La Protesta de los Feos'' (1974)
* ''Un Poquito Para Atrás: Mamá Tingó'' (1974)
* ''El Hijo del Pueblo'' (1975)
* ''En Acción'' (1975)
* ''12 Aniversario'' (1976)
* ''¡El Que Venga Atrás Que Arree!'' (1976)
* ''Solo Para Bailadores'' (1976)
* ''Excitante'' (1977)
* ''El Disco Rayao'' (1977)
* ''2 Aces al Tiro'' (with Rolando Laserie) (1977)
* ''Navidades Dominicanas'' (with Luis Alberti) (1977)
* ''Amar Es Vivir'' (with Rafael Colón) (1978)
* ''Presentando a Mi Nueva Cosecha'' (1978)
* ''En Su 15 Aniversario'' (1979)
* ''Yo Soy el Merengue'' (1980)
* ''Johnny Mucho... Mucho Johnny!'' (1981)
* ''Lo Que Te Gusta'' (1981)
* ''El Sueño'' (1982)
* ''Flying High (Volando Alto)'' (1983)
* ''Concierto de Amor'' (with Rafael Colón) (1983)
* ''Y Buena Que Está... María'' (1984)
* ''El Hombre y Su Música'' (1985)
* ''Navidad Sin Ti'' (1985)
* ''Capullo y Sorullo'' (1986)
* ''El Señor del Merengue'' (1986)
* ''Si Vuelvo a Nacer'' (1987)
* ''El Caballo... Una Leyenda'' (1988)
* ''Ayer y Hoy'' (1989)
* ''Quisqueya y Borinquen'' (1990)
* ''Éxtasis'' (1990)
* ''35 Aniversario Con Sus Invitados'' (1992)
* ''Siempre'' (1993)
* ''Retoñando'' (1994)
* ''El Gran Encuentro del Combo Show'' (1995)
* ''Como el Café'' (1996)
* ''Sin Desperdicio'' (2003)
* ''103 Boulevard'' (2006)
* ''Volvió la Navidad'' (2009)
* ''El Viejo Ta' en la Calle'' (2013)
* ''Tronco Viejo'' (2016)
== Compilations ==
* ''12 Grandes Éxitos'' (1960)
* ''Vamos a Bailar Merembé'' (1968)
* ''Super Hits'' (1973)
* ''En Alas de Quisqueyana'' (1976)
* ''Super Hits Vol. 3'' (1977)
* ''Salsa y Más Salsa'' (1977)
* ''Por el Campeonato Mundial!'' (with [[Wilfrido Vargas]]) (1977)
* ''Sonido Negro'' (1979)
* ''14 Éxitos de Johnny Ventura'' (1981)
* ''Las Tapas'' (1981)
* ''Un Saludo al Diputado: 14 Éxitos Vol. 2'' (1982)
* ''Classic: Con Su Sabor Original'' (1985)
* ''16 Éxitos'' (1987)
* ''20 Éxitos en Salsa'' (1991)
* ''Los Reyes del Merengue'' (con [[Wilfrido Vargas]]) (1991)
* ''12 Golden Hits'' (1993)
* ''Grandes Éxitos'' (1993)
* ''The Best'' (1994)
* ''Brillantes'' (with [[Sergio Vargas]]) (1994)
* ''El Rey y la Reina del Merengue'' (con [[Milly Quezada]]) (1996)
* ''Cara a Cara'' (with [[Sergio Vargas]]) (1997)
* ''El Disco de Oro'' (1997)
* ''40 Aniversario: En Vivo'' (1998)
* ''Palo Bonito'' (1999)
* ''20th Anniversary'' (1999)
* ''Merenguero Hasta la Tambora'' (2000)
* ''Oro Merenguero'' (2000)
* ''El Oro del Caballo Negro'' (2001)
* ''22 Ultimate Hits Series'' (2002)
* ''Serie Azul Tropical'' (2003)
* ''Soy'' (2004)
* ''10 de Colección'' (2005)
* ''¡Oye Que Rico Mami... Salsa!'' (2006)
* ''20 Éxitos Originales'' (2006)
* ''El Rey del Merengue'' (2007)
* ''Mis Favoritas'' (2011)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Ventura, Johnny}}
[[Category:Hendenan]]
[[Category:Kantantenan]]
[[Category:Republika Dominikana]]
---------------------
l96bihudqt1j4lxnwo478dijs5ek8s1
21 di mei
0
8501
90963
86638
2022-08-28T14:26:30Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
'''21 di mei''' ta e di 141 [[dia]] di aña (142 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 224 dia pa finalisa e aña.
[[File:FIFA centenario.jpg|thumb|150px|Logo konmemorativo di FIFA]]
== A sosodé ==
* [[1904]] - Ta funda [[FIFA|Federashon Internashonal di Federashonnan di Futbol]] na [[Paris]]. Fundadó ta e [[Hulanda|hulandes]] Carl Hirschman i e [[Fransia|franses]] Robert Guérin.
* [[1973]] - Na [[Kòrsou]], [[Banco di Caribe]] ta kuminsa operá na Handelskade 4, [[Willemstad]]
* [[2003]] - [[Parlamento di Aruba]] a aproba [[Papiamentu]] komo [[idioma ofisial]]. Di e tres islanan Aruba, Boneiru i Kòrsou e tabata esun promé pa rekonose e idioma Papiamentu.
== A nase ==
* [[1960]] - [[Jeffrey Dahmer]] (f. 1994), asesino di serie i delinkuente seksual [[Estadonan Uni di Merka|merikano]]
== A fayesé ==
* [[2022]] - [[Hubert Fermina]] (74), dirigente i polítiko [[Hulanda|hulandes]]
== A selebrá/konmemorá ==
* Dia Mundial di Diversidat Kultural, di Dialogo i Desaroyo
== Mira tambe ==
* [[20 di mei]]
* [[22 di mei]]
* [[21 di aprel]]
* [[21 di yüni]]
[[Category:Fecha]]
[[Category:Mei]]
f51epn6hg44urokm5q44ukr03sfj581
Lista di museo na Hulanda Karibense
0
8505
90980
86556
2022-08-28T20:37:46Z
InternetArchiveBot
12063
Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
Esaki ta un '''lista of museo na Hulanda Karibense''', ku ta konstituí pa e islanan [[Boneiru]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]].
== Boneiru ==
{|class="wikitable sortable" style="text-align:left" width="80%"
! Imagen
! style="width: 12em" |Nomber
! style="width: 6em" |Luga
! Remarke
|-
| [[File:RINCON OPEN AIR MUSEUM, BONAIRE.jpg|100px]]|| [[Mangasina di Rei]]|| [[Rincon]] ||
|-
| [[File:Bonaire Museum.jpg|100px]] || [[Museo Boneiru]] || [[Kralendijk]] || museo históriko-kultural di Boneiru
|-
| || Museo Chich'i Tan || ||
|-
| [[File:Fort-Oranje.jpg|100px]] || [[Museo Fort Oranje]]|| Kralendijk ||
|-
| [[File:Fuhikubo-2.jpg|100px]] || Museo FUHIKUBO || Kralendijk || archivo históriko-kultural
|-
| || [[Museo Kas Krioyo]] || Rincon ||
|-
| || Museo Mi Cuna || Kralendijk ||
|-
| || Museo Parke Washington || [[Parke Nashonal Washington-Slagbaai]] ||
|-
| || Museo Rooi Lamunchi || Kralendijk ||
|-
| || Museo Terramar|| Kralendijk || museo históriko-arkeológiko di Boneiru
|-
| || Parke di Herensia Tanki Maraka || Kaminda pa Rincon|| museo den aire liber di e kampamentu militar [[Estadonan Uni di Merka|merikano]] durante e [[Di Dos Guera Mundial]]
|-
|}
== Sint Eustatius ==
{|class="wikitable sortable" style="text-align:left" width="80%"
! style="width: 6em" |Imagen
! style="width: 12em" |Nomber
! style="width: 6em" |Lugá
! Remarke
|-
| [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029490 Het voormalige gouvernementsgasthuis aan de Fort Oranjestraat Sint Eustatius Boy Lawson (Fotograaf).jpg|100px]]|| Museo Simon Doncker || [[Oranjestad (Sint Eustatius)|Oranjestad]] ||
|-
|}
== Saba ==
{|class="wikitable sortable" style="text-align:left" width="80%"
! style="width: 6em" |Imagen
! style="width: 12em" |Nomber
! style="width: 6em" |Lugá
! Remarke
|-
| [[File:Sabaisland.jpg|100px]] || Museo Harry L. Johnson || [[Windwardside]] ||
|-
| || Museo Major Osmar R. Simmons || [[The Bottom]] ||
|-
|}
== Mira tambe ==
* [[Lista di museo na Aruba]]
* [[Lista di museo na Kòrsou]]
== Link eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20220331044429/http://www.museumbonaire.com/ Museo Boneiru (Boneiru)]
* [https://terramarmuseum.com/ Museo Terramar (Boneiru)]
* [http://www.museum-saba.com/HLJohnson/index.html Museo Harry L. Johnson (Saba)]
* [http://www.museum-saba.com/Simmons/index.html Museo Major Osmar R. Simmons (Saba)]
[[Category:Kultura]]
[[Category:Boneiru]]
[[Category:Sint Eustatius]]
[[Category:Saba]]
6f7wn7su64x6crgpsr4bala3nz8p39q
Vurnon Anita
0
8692
90968
89596
2022-08-28T14:33:06Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Vurnon San Benito Anita''' (n. [[4 di aprel]] [[1989]] na [[Willemstad]]) ta un futbolista profeshonal [[Kòrsou|kurasoleño]]-[[Hulanda|hulandes]] ku usualmente ta hunga mediokampo. Na 2010 Anita a partisipa den e selekshon nashonal di [[Hulanda]] hungando tres wega. Anita ta hunga desde 2020 pa RKC Waalwijk, un klup hulandes di divishon di honor unda ela prolongá su kontrakt te mei-mei 2023.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.voetbalprimeur.nl/nieuws/994678/anita-32-tekent-voor-n-seizoen-een-echte-meerwaarde-allemaal-gezien.html|titel=Anita (32) tekent voor één seizoen: 'Een echte meerwaarde, allemaal gezien'|werk=Voetbalprimeur|datum= |bezochtdatum=2022-07-28}}</ref><ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://curacao.nu/vurnon-anita-verder-met-rkc-waalwijk/|titel=Vurnon Anita verder met RKC Wallwijk|werk=Curacao.nu|datum=2022-07-28|bezochtdatum=2022-07-28}}</ref>
Danki na e reglanan suavisá desde 2020 di [[FIFA]] Anita por a kambia di pais, ounke el a hunga kaba den e ekipo nashonal di Hulanda, logrando asina forma parti di e selekshon di [[Kòrsou]]. El a debutá dia 25 di mart 2021 den e wega di kualifikashon di [[CONCACAF]] pa kopa mundial, unda Kòrsou a derotá e tim maskulino di [[Saint Vincent i Grenadines]] (5-0).
{| class="wikitable" style=" text-align:center; width:90%;"
! style="text-align:left;" colspan = 6 | Weganan di Vurnon Anita pa {{CUW}}
|-
! №
! Fecha
! Wega
! Resultado
! Torneo
! Gols
|-
| '''1''' || 25 di mart 2021 || {{CUW}} − {{VIN}} || '''5 − 0''' || kualifikashon 2022 ||
|-
| '''2''' || 28 di mart 2021 || {{CUB}} − {{CUW}} || '''1 − 2''' || kualifikashon 2022 ||
|-
| '''3''' || 5 di yüni 2021 || {{BVI}} − {{CUW}} || '''0 − 8''' || kualifikashon 2022 ||
|-
| '''4''' || 9 di yüni 2021 || {{CUW}} − {{GTM}} || '''0 − 0''' || kualifikashon 2022 ||
|-
| '''5''' || 13 di yüni 2021 || {{PAN}} − {{CUW}} || '''2 − 1''' || kualifikashon 2022 ||
|-
| '''6''' || 16 di yüni 2021 || {{CUW}} − {{PAN}} || '''0 − 0''' || kualifikashon 2022 ||
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =61740873|titulo=Vurnon Anita}}
{{References}}
;Link eksterno
* [http://nl.soccerway.com/players/vurnon-anita/24607/ Vurnon Anita riba Soccerway.com]
* [https://web.archive.org/web/20140817220957/http://www.nufc.co.uk/page/Teams/PlayerProfile/0,,10278~39124,00.html Vurnon Anita riba Nufc.co.uk]
* [https://www.transfermarkt.com/vurnon-anita/profil/spieler/30670 Vurnon Anita riba Transfermarkt.com]
}}
{{DEFAULTSORT:Anita, Vurnon}}
[[Category:Futbolista]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Kòrsou]]
cgzmpo74t20zfdtlp3jgkt2fggk46jy
Federashon Futbòl Kòrsou
0
8761
90958
90894
2022-08-28T14:12:30Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Federashon Futbòl Kòrsou''' (FFK) ta e bònt di [[futbol|futbòl]] di [[Kòrsou]] i ta afiliá na [[FIFA]] i [[CONCACAF]]. E federashon ta e organisadó ofisial di torneonan nashonal komo weganan internashonal pa e selekshon di [[Kòrsou]]. Klupnan di futbòl di [[Kòrsou]] por afiliá na FFK.
== Historia ==
Riba inisiativa di e klup di futbòl ''Les Etrangers'' a funda ''Curaçaose Voetbal Bond'' (CVB) na 1921; el a afiliá na FIFA na 1932.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280594|titel=Curacaose Voetbal Bond|werk=[[Amigoe]]|datum=1921-11-05|bezochtdatum=2022-08-14}}</ref> CVB, [[Federashon Futbòl Boneriano|FFB]] i [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], siguiendo e rekomendashon di [[FIFA]], ta uni fin di añanan 50 di [[siglo 20]] den [[NAVU]] (''Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie''). NAVU tabata fungi komo federashon nashonal, na kual tur klup di futbòl [[Antias Hulandes|antiano]] por afiliá. CVB na su turno, a pasa su afiliashon na FIFA over pa NAVU i a kontinua komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Na fin di 1986 ta disolbe CVB, lantando ''Federashon Futbòl Kòrsou'' komo su susesor na inisio di 1987. Despues ku a [[Disolucion di Antia Hulandes|desmantelá Antias]] na 2010 i a disolbé NAVU na 2011, e afiliashon di FIFA ta keda traspasá bek pa FFK. FIFA a rekonosé FFK komo susesor di NAVU. Durante torneonan di FIFA i di CONCACAF FFK ta dispone di un propio bandera i himno nashonal.
=== Staf ===
Na 2022 Ramon Griffith a asumí [[presidente|presidensia]] di FFK como susesor di Shaheen Elhage.<ref>[http://www.dolfijnfm.com/elhage-nieuwe-voorzitter-ffk/ Elhage nieuwe voorzitter FFK], DolfijnFM (27 di septèmber 2019)</ref><ref>{{citeer web|url=https://curacao.nu/ramon-griffith-nieuwe-voorzitter-voetbalbond-ffk/|titel=Ramon Griffith nieuwe voorzitter voetbalbond FFK|werk=Curacao.nu|datum=2022-05-06|bezochtdatum=2022-08-14}}</ref>
{| class="wikitable"
!Nòmber
!Posishon
!Fuente
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Ramiro Griffith
|Presidente
|<ref name="CURAÇAO">{{Citeer web|datum=2021-03-07|title=CURAÇAO|url=https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/|bezochtdatum=2022-08-14|werk=[[CONCACAF]]}}</ref>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Fabi Constansia
|Visepresidente / tesorero
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Margareth Cranevelt
|Sekretario General
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Stanley Coffy
|Di dos Sekretario General
|<ref name="CURAÇAO"/>
|-
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Gersley Gijsbertha
|Direktor Tekniko
|<ref name="FIFA.com">[https://www.fifa.com/about-fifa/associations/CUW FIFA.com]</ref>
|-
|[[File:Flag of Netherlands.svg|20px|border|Netherlands]] [[Remko Bicentini]]
|Bondscoach (tim maskulino)
|<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26150-bicentini-per-direct-bondscoach Bicentini per direct bondscoach], Antilliaans Dagblad (12 di ougùstus 2022)</ref>
|-
|Ana Vargas
|Coach (tim femenino)
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Liviena Rijschot
|Mèneger Media/Komunikashon
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Hubert Isenia
|Referee Koordinadó
|<ref name="FIFA.com"/>
|}
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[http://www.ffk.cw/ Wepsait ofisial di FFK]
*{{en}}[https://web.archive.org/web/20110312091042/http://www.fifa.com/associations/association=cuw/index.html Kòrsou] na [https://www.fifa.com FIFA]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
smajqm5qjdzs92ej78i17pb441pz8na
90959
90958
2022-08-28T14:13:01Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Federashon Futbòl Kòrsou''' (FFK) ta e bònt di [[futbol|futbòl]] di [[Kòrsou]] i ta afiliá na [[FIFA]] i [[CONCACAF]]. E federashon ta e organisadó ofisial di torneonan nashonal komo weganan internashonal pa e selekshon di [[Kòrsou]]. Klupnan di futbòl di [[Kòrsou]] por afiliá na FFK.
== Historia ==
Riba inisiativa di e klup di futbòl ''Les Etrangers'' a funda ''Curaçaose Voetbal Bond'' (CVB) na 1921; el a afiliá na [[FIFA]] na 1932.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280594|titel=Curacaose Voetbal Bond|werk=[[Amigoe]]|datum=1921-11-05|bezochtdatum=2022-08-14}}</ref> CVB, [[Federashon Futbòl Boneriano|FFB]] i [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], siguiendo e rekomendashon di FIFA, ta uni fin di añanan 50 di [[siglo 20]] den [[NAVU]] (''Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie''). NAVU tabata fungi komo federashon nashonal, na kual tur klup di futbòl [[Antias Hulandes|antiano]] por afiliá. CVB na su turno, a pasa su afiliashon na FIFA over pa NAVU i a kontinua komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Na fin di 1986 ta disolbe CVB, lantando ''Federashon Futbòl Kòrsou'' komo su susesor na inisio di 1987. Despues ku a [[Disolucion di Antia Hulandes|desmantelá Antias]] na 2010 i a disolbé NAVU na 2011, e afiliashon di FIFA ta keda traspasá bek pa FFK. FIFA a rekonosé FFK komo susesor di NAVU. Durante torneonan di FIFA i di CONCACAF FFK ta dispone di un propio bandera i himno nashonal.
=== Staf ===
Na 2022 Ramon Griffith a asumí [[presidente|presidensia]] di FFK como susesor di Shaheen Elhage.<ref>[http://www.dolfijnfm.com/elhage-nieuwe-voorzitter-ffk/ Elhage nieuwe voorzitter FFK], DolfijnFM (27 di septèmber 2019)</ref><ref>{{citeer web|url=https://curacao.nu/ramon-griffith-nieuwe-voorzitter-voetbalbond-ffk/|titel=Ramon Griffith nieuwe voorzitter voetbalbond FFK|werk=Curacao.nu|datum=2022-05-06|bezochtdatum=2022-08-14}}</ref>
{| class="wikitable"
!Nòmber
!Posishon
!Fuente
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Ramiro Griffith
|Presidente
|<ref name="CURAÇAO">{{Citeer web|datum=2021-03-07|title=CURAÇAO|url=https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/|bezochtdatum=2022-08-14|werk=[[CONCACAF]]}}</ref>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Fabi Constansia
|Visepresidente / tesorero
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Margareth Cranevelt
|Sekretario General
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Stanley Coffy
|Di dos Sekretario General
|<ref name="CURAÇAO"/>
|-
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Gersley Gijsbertha
|Direktor Tekniko
|<ref name="FIFA.com">[https://www.fifa.com/about-fifa/associations/CUW FIFA.com]</ref>
|-
|[[File:Flag of Netherlands.svg|20px|border|Netherlands]] [[Remko Bicentini]]
|Bondscoach (tim maskulino)
|<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26150-bicentini-per-direct-bondscoach Bicentini per direct bondscoach], Antilliaans Dagblad (12 di ougùstus 2022)</ref>
|-
|Ana Vargas
|Coach (tim femenino)
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Liviena Rijschot
|Mèneger Media/Komunikashon
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Hubert Isenia
|Referee Koordinadó
|<ref name="FIFA.com"/>
|}
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[http://www.ffk.cw/ Wepsait ofisial di FFK]
*{{en}}[https://web.archive.org/web/20110312091042/http://www.fifa.com/associations/association=cuw/index.html Kòrsou] na [https://www.fifa.com FIFA]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
hmcx1cey1hzzp63eji773gvqfk63hud
Futbol
0
8790
90965
90818
2022-08-28T14:28:29Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Futbol''' (na [[Ortografia di papiamentu|Corsou/Boneiro]]: '''futbòl''', [[ingles]]: '''football''') ta un wega di bala entre dos ekipo di diesun hungado, unda cada ekipo ta trata di hinca e bala den e arco di su contrincante. Ta hunga cu e bala usando diferente parti di e curpa excluyendo brasa i man. Ta considera futbol e deporte mas popular mundialmente. E ta wordo practica pa alrededor di 270 miyon persona.<ref>[https://web.archive.org/web/20130717111113/https://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/bcoffsurv/bigcount.statspackage_7024.pdf FIFA Big Count 2006: 270 million people active in football], FIFA</ref>
En general ta asumi cu futbol den su forma moderno a origina na [[Reino Uni]], probablemente na Inglatera unda ''Nott County FC'', e club di futbol profesional di mas bieu di mundo, a wordo funda. Na 1904 a lanta riba nivel internacional e [[FIFA|Federacion Internacional di Federacionnan di Futbol]] (FIFA).
== Mira tambe ==
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]]
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl]]
pvofax4sselb8awvwfz4vrnogcv6vnf
Steven Martina
0
8800
90946
90945
2022-08-28T12:04:39Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ivan Steve (Steven) Martina''' (n. [[13 di novèmber]] [[1961]]) ta un negosiante [[Kòrsou|kurasoleño]] i polítiko di partido [[Movementu Alsa Nashon|MAN]].<ref name="kkc">{{nl}}{{Citeer web|url=http://www.kkc-curacao.com/wie-is-steven-martina/|titel=Wie is Steven Martina?|bezochtdatum=2022-08-28|auteur=|datum=|uitgever=|archiefurl=https://web.archive.org/web/20161113044104/http://www.kkc-curacao.com/wie-is-steven-martina/|archiefdatum=2016-11-13|dodeurl=ja}}</ref> Desde 2020 e ta lider di partido i desde 21 di mei 2021 parlamentario i lider di frakshon den [[Parlamento di Kòrsou]]. El a okupá e puesto di [[Lista di minister di Desaroyo Ekonómiko di Kòrsou|minister di Desaroyo Ekonómiko di Kòrsou]] den gabinete di Daniel Hodge di 31 di desèmber 2012 te 7 di yüni 2012 i den gabinete di [[Eugene Rhuggenaath]] di 2 di yüni 2017 te 21 di febrüari 2019 i di 22 di mei 2020 te 14 yüni 2021.
Steven Martina ta yu di [[Don Martina]], un di e fundadónan di partido MAN i [[Lista di promé minister di Antias Hulandes|promé minister di Antias Hulandes]] na dos okashon. E ta kasá i ta tata di dos yu.
Fin di ougùstùs 2022 partido MAN a anunsia e retiro di Steven Martina fo'i polítika.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://curacao.nu/curacaose-politicus-steven-martina-vertrekt/|titel=Curaçaose politicus Steven Martina vertrekt|werk=Curacao.nu|datum=2022-08-26|bezochtdatum=2022-08-28}}</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Martina, Steven}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Polítiko di Kòrsou]]
781jomxa2ixm50n26psr2uh3y1xgs4v
FIFA
0
8801
90960
2022-08-28T14:13:48Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''FIFA''', abreviashon di e nòmber ofisial na [[frances|franses]] '''Fédération Internationale de Football Association''' (na [[ingles]]: "''International Federation of Association Football''"), ta un federashon internashonal di deporte di futbòl, inkluso su variantenan di futbòl di sala i futbòl riba playa. Mundialmente e ta regulá i kontrolá futbòl (tambe konosí komo "''futbòl di federashon''") i ta organisá torneonan grandi di f..."
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''FIFA''', abreviashon di e nòmber ofisial na [[frances|franses]] '''Fédération Internationale de Football Association''' (na [[ingles]]: "''International Federation of Association Football''"), ta un federashon internashonal di deporte di futbòl, inkluso su variantenan di futbòl di sala i futbòl riba playa. Mundialmente e ta regulá i kontrolá futbòl (tambe konosí komo "''futbòl di federashon''") i ta organisá torneonan grandi di futbòl internashonal, entre kual "''Kopa Mundial''" ta esun mas famoso.
Na 1905, FIFA a wòrdu fundá na [[Paris]] pa supervisá e kompetensia internashonal entre e federashonnan nashonal di [[Bélgika]], [[Dinamarka]], [[Fransia]], [[Alemania]], [[Hulanda]], [[Spaña]], [[Suesia]] i [[Suisa]]. Aktualmente e tin un miembresia di 206 federashon nashonal, inkluyendo [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]] i [[Federashon Futbòl Kòrsou]]. E [[Idioma ofisial|idiomanan ofisial]] usá pa FIFA ta ingles, franses, [[alemán]] i [[spaño]]. Su sede prinsipal ta na [[Zurich]], [[Suisa]].
Gianni Infantino ta e aktual presidente, okupando e funshon desde 26 di febrüari 2016.
== Konfederashonnan ==
[[File:World Map FIFA2.svg|thumb|330px|E federashonnan [[kontinente|kontinental]] di FIFA]]
Riba nivel di [[kontinente]] FIFA tin seis federashon komo miembro:
* [[Asia]] - Asian Football Confederation]] (AFC)
* [[Afrika]] - Confédération Africaine de Football (CAF)
* [[Sur Amérika]] - Confederación Sudamericana de Fútbol (CONMEBOL)
* [[Nort Amérika]] - [[CONCACAF|Confederation of North and Central American and Caribbean Association Football]] (CONCACAF)
* [[Oseania]] - Oceania Football Confederation (OFC)
* [[Oropa]]: Union of European Football Associations (UEFA)
== Mira tambe ==
* [[CONCACAF]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]]
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|lista di klup di futbòl di Aruba]]
== Link eksterno ==
* [https://www.fifa.com/ Wepsait ofisial di FIFA]
* [https://web.archive.org/web/20070901044035/http://fifa.com/worldfootball/lawsofthegame.html FIFA Laws of the Game], 1 di september 2007
[[Category:Futbòl]]
n1k7kn1cmmn3h5gbboyh65dv9uwmzr9
90961
90960
2022-08-28T14:21:38Z
Caribiana
8320
imagen añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''FIFA''', abreviashon di e nòmber ofisial na [[frances|franses]] '''Fédération Internationale de Football Association''' (na [[ingles]]: "''International Federation of Association Football''"), ta un federashon internashonal di deporte di futbòl, inkluso su variantenan di futbòl di sala i futbòl riba playa. Mundialmente e ta regulá i kontrolá futbòl (tambe konosí komo "''futbòl di federashon''") i ta organisá torneonan grandi di futbòl internashonal, entre kual "''Kopa Mundial''" ta esun mas famoso.
Na 1905, FIFA a wòrdu fundá na [[Paris]] pa supervisá e kompetensia internashonal entre e federashonnan nashonal di [[Bélgika]], [[Dinamarka]], [[Fransia]], [[Alemania]], [[Hulanda]], [[Spaña]], [[Suesia]] i [[Suisa]]. Aktualmente e tin un miembresia di 206 federashon nashonal, inkluyendo [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]] i [[Federashon Futbòl Kòrsou]]. E [[Idioma ofisial|idiomanan ofisial]] usá pa FIFA ta ingles, franses, [[alemán]] i [[spaño]]. Su sede prinsipal ta na [[Zurich]], [[Suisa]].
Gianni Infantino ta e aktual presidente, okupando e funshon desde 26 di febrüari 2016.
== Konfederashonnan ==
[[File:World Map FIFA2.svg|thumb|380px|left|E federashonnan [[kontinente|kontinental]] di FIFA]]
Riba nivel di [[kontinente]] FIFA tin seis federashon komo miembro:
* [[Asia]] - Asian Football Confederation (AFC)
* [[Afrika]] - Confédération Africaine de Football (CAF)
* [[Sur Amérika]] - Confederación Sudamericana de Fútbol (CONMEBOL)
* [[Nort Amérika]] - [[CONCACAF|Confederation of North and Central American and Caribbean Association Football]] (CONCACAF)
* [[Oseania]] - Oceania Football Confederation (OFC)
* [[Oropa]]: Union of European Football Associations (UEFA)
[[File:FIFA-Headquarter.jpg|thumb|300px|Sede prinsipal di FIFA na Zurich]]
== Mira tambe ==
* [[CONCACAF]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]]
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|lista di klup di futbòl di Aruba]]
== Link eksterno ==
* [https://www.fifa.com/ Wepsait ofisial di FIFA]
* [https://web.archive.org/web/20070901044035/http://fifa.com/worldfootball/lawsofthegame.html FIFA Laws of the Game], 1 di september 2007
[[Category:Futbòl]]
8g59t1rv5dnk0c1l7xgoim74q7cr3ny
90964
90961
2022-08-28T14:27:01Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''FIFA''', abreviashon di e nòmber ofisial na [[frances|franses]] '''Fédération Internationale de Football Association''' (na [[ingles]]: "''International Federation of Association Football''"), ta un federashon internashonal di deporte di futbòl, inkluso su variantenan di futbòl di sala i futbòl riba playa. Mundialmente e ta regulá i kontrolá futbòl (tambe konosí komo "''futbòl di federashon''") i ta organisá torneonan grandi di futbòl internashonal, entre kual "''Kopa Mundial''" ta esun mas famoso.
Na [[1904]], FIFA a wòrdu fundá na [[Paris]] pa supervisá e kompetensia internashonal entre e federashonnan nashonal di [[Bélgika]], [[Dinamarka]], [[Fransia]], [[Alemania]], [[Hulanda]], [[Spaña]], [[Suesia]] i [[Suisa]]. Aktualmente e tin un miembresia di 206 federashon nashonal, inkluyendo [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]] i [[Federashon Futbòl Kòrsou]]. E [[Idioma ofisial|idiomanan ofisial]] usá pa FIFA ta ingles, franses, [[alemán]] i [[spaño]]. Su sede prinsipal ta na [[Zurich]], [[Suisa]].
Gianni Infantino ta e aktual presidente, okupando e funshon desde 26 di febrüari 2016.
== Konfederashonnan ==
[[File:World Map FIFA2.svg|thumb|380px|left|E federashonnan [[kontinente|kontinental]] di FIFA]]
Riba nivel di [[kontinente]] FIFA tin seis federashon komo miembro:
* [[Asia]] - Asian Football Confederation (AFC)
* [[Afrika]] - Confédération Africaine de Football (CAF)
* [[Sur Amérika]] - Confederación Sudamericana de Fútbol (CONMEBOL)
* [[Nort Amérika]] - [[CONCACAF|Confederation of North and Central American and Caribbean Association Football]] (CONCACAF)
* [[Oseania]] - Oceania Football Confederation (OFC)
* [[Oropa]]: Union of European Football Associations (UEFA)
[[File:FIFA-Headquarter.jpg|thumb|300px|Sede prinsipal di FIFA na Zurich]]
== Mira tambe ==
* [[CONCACAF]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]]
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|lista di klup di futbòl di Aruba]]
== Link eksterno ==
* [https://www.fifa.com/ Wepsait ofisial di FIFA]
* [https://web.archive.org/web/20070901044035/http://fifa.com/worldfootball/lawsofthegame.html FIFA Laws of the Game], 1 di september 2007
[[Category:Futbòl]]
sgehovto1s3ovmk0zfpev0ymyvczd3g