Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.47.0-wmf.7
first-letter
Medio
Spesial
Diskushon
Usuario
Diskushon usuario
Wikipedia
Diskushon Wikipedia
Fail
Diskushon fail
MediaWiki
Diskushon MediaWiki
Malchi
Diskushon malchi
Yuda
Diskushon yuda
Kategoria
Diskushon kategoria
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Wikipedia:Petishon pa eliminashon
4
1391
194637
189322
2026-06-23T11:44:38Z
Kallmemel
14000
/* Marian Abath */ sekshon nobo
194637
wikitext
text/x-wiki
__NEWSECTIONLINK__
{{deleteme/intro}}
== [[Omaira silva]] ==
* articulo no ta enciclopedico ni neutral. Su contenido ta falta criterio relevante (p.e. exhibicion, reconocemento, premio, publicacion den revista profesional, estilo, tecnica) pa demostra su merito. E hecho di ser artista no ta suficiente.
[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 10:20, 21 aprel 2026 (UTC)
:Mi ta di acuerdo pa kita e articulo aki. Como su presentacion ta leu di e normanan cu tin pa e plataforma aki mi lo recomenda pa elimina esaki di inmediato. Autor di e articulo tampoco no a duna reaccion te awor, ni pa drecha e articulo of pa contesta riba e discusion. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 22:21, 29 aprel 2026 (UTC)
[[Kategoria:deleteme| ]]
== [[Tormenta di sùitwèst]] ==
No encyclopedico. E tema ta tocante un aspecto minusculo di horcan cu un trayecto abnormal di zuidwest pa noordoost (den Caribe), pero di relevancia of significancia halto e no ta pa e tin henter un articulo (sin fuente). E articulo ta cubri specificamente e tema di [[horcan na Islanan ABC]]. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 17:25, 29 aprel 2026 (UTC)
:Mi ta di acuerdo pa kita e articulo aki: contenido falta coherencia, relevancia y fuente. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 22:14, 29 aprel 2026 (UTC)
== [[Marian Abath]] ==
'''NE''' - falta relevancia y criterionan como persona creativo pa ta considera significativo suficiente pa tin un articulo encyclopedico. Un simpel google no ta resulta den mucho. E por wordo menshona si den e articulo di [[Ciro Abath]]. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:44, 23 yüni 2026 (UTC)
7i6i9cf0y02u5xy2t2p9oiaf2rhvr5y
194639
194637
2026-06-23T11:47:39Z
Kallmemel
14000
194639
wikitext
text/x-wiki
__NEWSECTIONLINK__
{{deleteme/intro}}
== [[Omaira silva]] ==
* articulo no ta enciclopedico ni neutral. Su contenido ta falta criterio relevante (p.e. exhibicion, reconocemento, premio, publicacion den revista profesional, estilo, tecnica) pa demostra su merito. E hecho di ser artista no ta suficiente.
[[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 10:20, 21 aprel 2026 (UTC)
:Mi ta di acuerdo pa kita e articulo aki. Como su presentacion ta leu di e normanan cu tin pa e plataforma aki mi lo recomenda pa elimina esaki di inmediato. Autor di e articulo tampoco no a duna reaccion te awor, ni pa drecha e articulo of pa contesta riba e discusion. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 22:21, 29 aprel 2026 (UTC)
[[Kategoria:deleteme| ]]
== [[Tormenta di sùitwèst]] ==
No encyclopedico. E tema ta tocante un aspecto minusculo di horcan cu un trayecto abnormal di zuidwest pa noordoost (den Caribe), pero di relevancia of significancia halto e no ta pa e tin henter un articulo (sin fuente). E articulo ta cubri specificamente e tema di [[horcan na Islanan ABC]]. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 17:25, 29 aprel 2026 (UTC)
:Mi ta di acuerdo pa kita e articulo aki: contenido falta coherencia, relevancia y fuente. [[Usuario:Caribiana|Caribiana]] ([[Diskushon usuario:Caribiana|diskushon]]) 22:14, 29 aprel 2026 (UTC)
== [[Marian Abath]] ==
'''NE''' - falta relevancia y criterionan como persona creativo pa ta considera significativo suficiente pa tin un articulo encyclopedico. Un simpel google no ta resulta den mucho. E por wordo menciona si den e articulo di [[Ciro Abath]]. [[Usuario:Kallmemel|Kallmemel]] ([[Diskushon usuario:Kallmemel|diskushon]]) 11:44, 23 yüni 2026 (UTC)
8rvz7y0zaj40xhqn568hrjcyspg7oaf
Malchi:Delete
10
1392
194638
188261
2026-06-23T11:45:20Z
Kallmemel
14000
194638
wikitext
text/x-wiki
{{Ambox
| type = speedy
| style= padding:0.5em
| image = [[Fail:User-trash-full-question.png|45px|link=]]
| text = '''E artíkulo aki ta den konsiderashon pa sea kitá.'''<br>Diskushon tokante esaki lo tuma lugá riba e '''[[Wikipedia:Petishon pa eliminashon#{{PAGENAME}}|página di diskushon]]'''. Sinti bo liber pa <span class="plainlinks">[{{fullurl:{{FULLPAGENAME}}|action=edit}} editá] e artíkulo. Por fabor '''no''' eleminá e mensahe aki promé ku diskushon ta será. {{#if:{{{1|}}}|<br>'''Klarifikashon:''' {{{1}}}}}
----
[[image:Flag of the United Kingdom (3-5).svg|20px]] This page has been nominated for speedy deletion.
}}
<includeonly>[[Kategoria:Deleteme]]</includeonly>
<noinclude>
<templatedata>
{
"params": {
"1": {
"description": "Motibo",
"type": "string",
"required": true
}
},
"format": "inline"
}
</templatedata>
[[Kategoria:Wikipedia:Delete|Deleteme]]
</noinclude>
syh02iucav1cg1jjiv78jnkiwo4qpvw
Gerrit Schotte
0
3938
194628
173250
2026-06-22T21:41:58Z
Caribiana
8320
wikilink
194628
wikitext
text/x-wiki
{{infobox persona|variante= c
| nomber completo = Gerrit Fransisco Schotte
| ofishi = empresario, polítiko
}}
'''Gerrit Fransisco Schotte''' (☆ [[9 di sèptèmber]] [[1974]] na [[Willemstad]]) ta un polítiko [[Kòrsou|kurasoleño]]. Entre 2010 i 2012 e tabata [[Promé minister|minister-presidente]] di [[Kòrsou]]. Schotte ta bai den historia komo e promé minister-presidente di Kòrsou komo pais outónomo i ademas esun mas hoben den [[Reino Hulandes]] te e momento ei.<ref name="Natasja Gibbs & Leoni Leidel-Schenk">[https://caribischnetwerk.ntr.nl/2018/11/27/de-opkomst-en-ondergang-van-golden-boy-gerrit-schotte/ Natasja Gibbs & Leoni Leidel-Schenk, "De opkomst en ondergang van "golden boy" Gerrit Schotte", Caribisch Netwerk, 27 november 2018]</ref> Pa via di su pasado unda el a keda kondená varios biaha pa aktonan froudulento e ta ser konsiderá un persona i polítiko kontroversial.<ref>[http://www.versgeperst.com/nieuws/146913/vonnissen-schotte-op-tafel.html Vonnissen Schotte op tafel, Versgeperst]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20121022142031/http://www.sp.nl/overheid/opinies/1448/De_criminele_carrire_van_Gerrit_Schotte.html De criminele carriere van Gerrit Schotte]</ref><ref>http://www.ftm.nl/exclusive/op-curacao-is-fundament-voor-dictatuur-gelegd/</ref><ref>[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/archief/article/detail/3339436/2012/10/30/Formatie-op-Curacao-loopt-alsnog-spaak.dhtml Formatie op Curacao loopt alsnog spaak, Trouw]</ref>
== Bida ==
Gerrit Schotte ta yu di Hendrik Schotte, dosente, y Maria Ruiz. E no a kompletá su skol sekundario, pero a atkerí en bes di esei algun abilidat empresarial i di maneho.
El a funda “The Shoppers”, un ofisina di kompra i importashon, (1995-2000), “Bad BoyzToyz”, un klup di [[paintball]], i “Food4U Delivery Service” (2000-2002), ku no a logra pa motibu di debe i froude.[15] Despues el a bira gerente general di Lido Hotel Resort & Casino N.V. (2001 pa 2005).
Di 2010 te 2020 Schotte tabata lider di e partido [[Movementu Futuro Kòrsou]] (MFK), kual el a funda apenas shete siman promé ku elekshon na ougùstùs 2010. Dia [[27 di ougùstùs]] [[2010]] partido MFK a bira e di dos partido mas grandi ku 5 [[asiento]] den [[Konseho Insular|konseho insular]]. Partido MFK a forma gobièrnu huntu ku [[Pueblo Soberano]] y [[Partido MAN]] dia 4 di sèptèmber 2010.
E [[coalicion|koalishon]] aki lo bira e promé gabinete di [[Kòrsou]] despues di [[disolucion di Antia Hulandes|desmantelashon di Antias Hulandes]] dia [[10 di òktober]] [[2010]]. Schotte tabata e [[Lista di prome ministro di Kòrsou|promé minister di Kòrsou]] desde e fecha ei te ku 29 di sèptèmber 2012. Fin di 2012 el a keda elegí komo miembro di [[parlamento di Kòrsou]] y a fungi alabes komo lider di frakshon MFK. Schotte a retira for di parlamento riba dia 27 di november 2018 na momentu ku su sentensia den e ''kaso Babel'' a bira definitivo.<ref>[https://curacaonieuws.nu/schotte-is-definitief-statenlid-af-2/ Schotte is definitief statenlid af], CuracaoNieuws (30 di yanüari 2019)</ref>
== Kondenanan ==
Den e kaso Babel, Schotte a keda sentensiá pa [[Corte Comun di Husticia di Aruba, Corsou y Sint Maarten y di Boneiro, Sint Eustatius y Saba|korte]] na Willemstad dia 11 di mart 2016, na tres aña di prizòn pa soborno, labamentu di plaka, i falsifikashon durante su periodo komo promé minister. Tambe el a wòrdu nenga e derechi di postula como kandidato pa elekshon pa sinku aña.<ref>[https://www.volkskrant.nl/buitenland/oud-premier-curacao-gerrit-schotte-schuldig-aan-omkoping-3-jaar-cel~a4261349/ Oud-premier Curaçao Gerrit Schotte schuldig aan omkoping, 3 jaar cel], De Volkskrant, 11 maart 2016</ref><ref>[http://fd.nl/economie-politiek/1143071/veroordeeld-ex-premier-curacao-opende-centrale-bank-voor-casinobaas Veroordeelde ex-premier Curaçao opende centrale bank voor casinobaas], Het Financieele Dagblad, 11 maart 2016</ref> E sentensia aki a keda mantené den apelashon dia 21 di yüli 2017.<ref>https://web.archive.org/web/20250221044952/https://knipselkrant-curacao.com/hof-uitspraak-in-hoger-beroep-in-strafzaak-babel/#more-200824</ref> Dia 27 di novèmber 2018, Korte Supremo a dikta ku e desishonnan di e korte den promé instansia i den apelashon tabata korekto i adekuadamente rasoná.<ref>[https://uitspraken.rechtspraak.nl/inziendocument?id=ECLI:NL:HR:2018:2157 Den: De Rechtspraak, Hoge Raad 27-11-2018, arrest ECLI:NL:HR:2018:2157]</ref> Ku e sentensia aki, e kondenanan a wòrdu afirmá i e kastigunan imponé a bira definitivo. Poko despues, el a presentá un apelashon kontra e revokashon di su miembresia di Parlamento di Kòrsou dor di e Presidente di Parlamento [[William Millerson]].<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/18750-statenplek-mfk-on-hold Antilliaans Dagblad, “Statenplek MFK on hold”, 11 december 2018]. [https://web.archive.org/web/20221204211451/https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/18750-statenplek-mfk-on-hold Archivá] 4 di desèmber 2022.</ref> E apelashon aki a keda rechasá dia 30 di yanüari 2019. Entre 5 di desèmber 2018, i 27 di novèmber 2020, Schotte a sinta su kastigu den prizòn Bon Futuro pa e kaso Babel.<ref>{{citeer web|url=https://curacao.nu/gerrit-schotte-is-vrij/|titel=Gerrit Schotte is vrij|werk=Curacao.nu|datum=27 november 2020|bezochtdatum=|archiefurl=https://web.archive.org/web/20201208212524/https://curacao.nu/gerrit-schotte-is-vrij/|archiefdatum=2020-12-08}}</ref>
Riba 5 di aprel 2017 e kasnan di Schotte, eks-minister [[Charles Cooper]], i un empresario a wòrdu invadí pa outoridatnan di hustisia. E tresnan tabata wòrdu sospechá di e intento di soborno di miembro di parlamento Yaël Plet.
Mas aleu, korte a dikta sentensia na ougùstùs 2018 den un asina yamá kaso di konfiskashon. Konforme e demanda di Ministerio Públiko, Schotte mester paga 1.844.190 florin antiano komo kompensashon pa fondonan optené ilegalmente. E desishon aki a keda mantené na yüli 2020 den e apelashon presentá pa Schotte. Si Schotte no paga, e lo mester sinta un kastigu di tres aña di prizòn.<ref>{{Citeer web|url=https://nieuws.nl/algemeen/20200707/oud-premier-schotte-moet-geld-betalen-of-langer-cel-in/|werk=Nieuws.nl|titel=Oud-premier Schotte moet geld betalen of langer cel in|datum=7 juli 2020|bezochtdatum=|archiefurl=https://web.archive.org/web/20200817054738/https://nieuws.nl/algemeen/20200707/oud-premier-schotte-moet-geld-betalen-of-langer-cel-in/|archiefdatum=2020-08-17}}</ref> El a lansa un kampaña pa rekoudá fondo na kuminsamentu di mei 2022 a traves di videonan riba medionan sosial.<ref>{{citeer web|url=https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/voor-corruptie-veroordeelde-oud-premier-curacao-vraagt-bevolking-geld-om-celstraf-te-ontlopen~bb6105c8/|titel=Voor corruptie veroordeelde oud-premier Curaçao vraagt bevolking geld om celstraf te ontlopen|werk=[[De Volkskrant]]|datum=2022-05-04|bezochtdatum=|archiefurl=https://web.archive.org/web/20220505024856/https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/voor-corruptie-veroordeelde-oud-premier-curacao-vraagt-bevolking-geld-om-celstraf-te-ontlopen~bb6105c8/|archiefdatum=2022-05-05}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di politico condena den Caribe Hulandes|Lista di polítiko kondená den Karibe Hulandes]]
==Link eksterno==
[https://web.archive.org/web/20101024172519/http://www.gerritschotte.com/ Sitio ofisial di Gerrit Schotte]
{{Navegashon Promé minister di Kòrsou}}
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Schotte, Gerrit}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Polítiko di Kòrsou]]
[[Category:Premier di Kòrsou]]
d7cuat5eww17e5pnvibz13okmld0ars
Artista di Karibe Hulandes
0
8420
194622
191840
2026-06-22T21:20:16Z
~2026-36305-61
18424
Mi a añadi un nomber
194622
wikitext
text/x-wiki
E pagina aki ta duna un lista den orden alfabétiko di '''artistanan di Karibe Hulandes'''. E lista ta inkorporá artistanan nasi sea na [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]], of na [[Hulanda]] siendo yu di mayornan prosedente di [[Karibe Hulandes]]. Tambe ta inklui esunnan su un desaroyo artístiko a keda realisá i kompletá den Karibe Hulandes.
{{Inhoud abc}}
==A==
[[File:Hortence Brouwn 1.jpg|thumb|200px|Hortence Brouwn]]
[[File:Randal_corsen-1552580199.jpg|thumb|200px|[[Randal Corsen]]]]
[[File:Avantia damberg-1589925573.jpg|thumb|200px|Avantia Damberg]]
[[File:Sharelly Emanuelson.jpg|thumb|200px|[[Sharelly Emanuelson]]]]
[[File:Johanna_Franco_Zapata_2020.jpg|thumb|200px|[[Johanna Franco Zapata]]]]
[[File:Muurschildering Hidden hero May Henriquez door Avantia Damberg.jpg|thumb|200px|[[May Henriquez]]]]
[[Fail:Elvis Lopez 01.jpg|thumb|200px|[[Elvis López]]]]
[[File:Jacob Ernst Marcus.jpg|thumb|200px|[[Jacob Ernst Marcus]]]]
[[File:Quito Nicolaas.jpg|thumb|200px|[[Quito Nicolaas]]]]
[[File:Jacobo-palm-1335440975.jpg|thumb|200px|[[Jacobo Palm]]]]
[[File:John-palm-profil (cropped).jpg|thumb|200px|[[John Palm]]]]
[[File:Rudolf-palm-1335441851.jpg|thumb|200px|[[Rudolph Palm]]]]
[[Image:Myra Romer.jpg|thumb|200px|[[Myra Römer]]]]
[[File:Francis Sling.jpg|thumb|200px|Francis Sling]]
[[File:Belinda de Veer.jpeg|thumb|200px|Belinda de Veer]]
[[File:Anton Vrede, 2018 (3).jpg|thumb|200px|[[Anton Vrede]]]]
* [[Ciro Abath]]
* [[Giovanni Abath]]
* [[Marian Abath]]
* [[Frère Adrianus]]
* [[Papy Adriana]]
* [[Mac Alberto]] (Kòrsou, 1932-2020)
* [[Rinella Alfonso]]
* [[Vesuhely Americaan]]
* [[William Anthony]]
* [[Ailsa Anastatia]]
* [[Angela Efrem]]
==B==
* [[David Bade]]
* [[Herman van Bergen]]
* [[Sander van Beusekom]]
* [[Hubert Booi]] (Boneiru/Aruba, 1919-2014)
* [[Eugenie Boon]]
* [[Hortence Brouwn]]
* [[Ruby Bute]]
* Lauric Brandt
==C ==
* [[José Capricorne|José Maria Capricorne]] (Kòrsou, 1932)
* [[Nelson Carrilho]]
* [[Roxette Capriles]]
* [[Ced Ride]]
* [[Nochi Coffie]]
* [[Zuleika Coffie]]
* [[Paulita Cornet]]
* [[Joseph Sickman Corsen]]
* [[Charles Corsen]]
* [[Randal Corsen]]
* [[Eric Cremers]] (Boneiru, 1953)
* [[Yolanda Croes]]
* [[Desiree Croes]]
* [[Anthony Croes]] (Aruba, 1961)
* [[Natusha Croes]]
==D==
* [[Avantia Damberg]]
* [[Winfred Dania]] (Aruba/Boneiru, 1950-2012)
* [[W. van Duynkercke]]
* [[Melissa Domacassée]]
==E==
* [[Nydia Ecury]], (Aruba/Kòrsou, 1926-2012)
* [[Ras Elijah]] - pseudonimo di Earl Nicolaas
* [[Sharelly Emanuelson]]
* [[Chris Engels]]
* [[Lucila Engels-Boskaljon]] (Kòrsou, 1920-1993)
* [[Maritza Erasmus]]
==F==
* [[Ariadne Faries]] (Kòrsou, 1968-2020)
* [[Johanna Franco Zapata]]
* [[Andres Figaroa]]
* [[Evelino Fingal]]
* [[André van Frederici]]
==G==
* [[Wilson Garcia]]
* [[Jean Girigori]]
* [[Nelson Gonzalez]]
* [[Cornelis Gorsira]]
* [[Cynrie Griffith]]
* [[Armando Goedgedrag]]
==H==
* [[Gil Hagedoorn]]
* [[May Henriquez]]
* [[Glenda Heyliger]]
* [[Lee Hodge]]
* [[Dick Hoogerwerf]]
* [[Livio Hermans]] (1935-2020)
==I==
* [[Caresse Isings]]
* [[Hermenegildo Anthonio Isena]]
==J==
* [[Ru Jas]]
* [[Patsy Johnson]]
* [[Elis Juliana]]
* [[Wilma Kuiperi-Jansen]]
==K==
* [[Yubi Kirindongo]]
* [[Stan Kuiperi]]
* [[Anan Kock-Herrera]]
* [[Willem Kroon]]
==L==
* [[Padu Lampe]]
* [[Minerva Lauffer]]
* [[Elisa Lejuez]]
* [[Elvis López]]
* [[Rasheed Lowe]]
* [[Elisa Lejuez Peters]]
==M==
* [[Eb Marcano]]
* [[Garrick Marchena]]
* [[Jacob Ernst Marcus]]
* [[Truus Marchant]]
* [[Nildo Marchena]]
* [[Charlton Marcos|Charlton G. Marcos]]
* [[Runny Margarita]]
* [[Salustiano Martha]]
* [[Tirzo Martha]]
* [[Alida Martinez]]
* [[Nigel Matthew]]
* [[E.C. ‘Papa’ Melaan]]
* [[Luciano Milliard]]
* [[Mo Mohamed]]
* [[Tony Monsanto]]
* [[Osaira Muyale]]
==N==
* [[Max Nepomuceno|Maximiliano Nepomuceno]]
* [[Gustave Nouel]]
* [[Quito Nicolaas]]
==O==
* [[Hipolito Ocalia|Hipólito Max Ocalia]]
* [[Julie Quigley de Oduber]]
==P==
* [[Jan Gerard Palm]]
* [[Jacobo Palm]]
* [[John Palm]]
* [[Rudolf Palm]]
* [[Toni Palm]]
* [[Walter Palm]]
* [[Joannes Pandellis]]
* [[Vanessa Paulina]]
* [[Suzanne Perlman]]
* [[Jozef Cornelis "Nechi" Pieters]]
* [[Tharcisio Pieters Kwiers]]
* [[Luigi Pinedo]]
* [[John de Pool]]
* [[Nena Ponson]]
==Q==
* [[Pablo Teófilo Quant]]
==R==
* [[Oscar Ravelo]]
* [[Roland Richardson]]
* [[Ced Ride]]
* [[Myra Römer]]
* [[Wouter van Romondt]]
* [[Felix de Rooy]]
* [[Henk Roozendaal]]
* [[Rebecca Roos]]
* [[Velvet Zoé Ramos]]
==S==
*[[Nena Sanchez]]
* [[Ati Schotborgh]]
* [[Gilbert Senchi]]
* [[Nel Simon]]
* [[Francis Sling]]
* [[Omar Sling]]
* [[Norva Simon-Sling]]
* [[Hellen Sint Jago]]
* [[Ellen Spijkstra]]
* [[Gabrielle de St. Dénis]]
* [[Eefje van der Straten-van Twillert]]
==T==
* [[Elvis Tromp]]
==U==
==V==
* [[Anton Vrede]], (Kòrsou, 1953)
* [[Belinda de Veer]], (Aruba, 1960)
* [[Ronald Verhoeven]] (Malang/Bonaire, 1937-2015)
* [[Piet Vervoord]]
* [[Ruthy Vrieswijk]]
==W==
* [[Wim de Waal]]
* [[Brigitte Wawoe]]
* [[Marjon Wegman]]
* [[Michiel Wever]]
* [[Rufo Wever]]
* [[Shahaila Winklaar]]
* [[Paul Wong]]
==X==
==Y==
==Z==
* [[Giovani Zanolino]]
[[Kategoria:Arte]]
qfqpge2je7thpesuutdfz3gegspo8u2
194623
194622
2026-06-22T21:24:51Z
~2026-36305-61
18424
Mi a añadi un nomber
194623
wikitext
text/x-wiki
E pagina aki ta duna un lista den orden alfabétiko di '''artistanan di Karibe Hulandes'''. E lista ta inkorporá artistanan nasi sea na [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]], of na [[Hulanda]] siendo yu di mayornan prosedente di [[Karibe Hulandes]]. Tambe ta inklui esunnan su un desaroyo artístiko a keda realisá i kompletá den Karibe Hulandes.
{{Inhoud abc}}
==A==
[[File:Hortence Brouwn 1.jpg|thumb|200px|Hortence Brouwn]]
[[File:Randal_corsen-1552580199.jpg|thumb|200px|[[Randal Corsen]]]]
[[File:Avantia damberg-1589925573.jpg|thumb|200px|Avantia Damberg]]
[[File:Sharelly Emanuelson.jpg|thumb|200px|[[Sharelly Emanuelson]]]]
[[File:Johanna_Franco_Zapata_2020.jpg|thumb|200px|[[Johanna Franco Zapata]]]]
[[File:Muurschildering Hidden hero May Henriquez door Avantia Damberg.jpg|thumb|200px|[[May Henriquez]]]]
[[Fail:Elvis Lopez 01.jpg|thumb|200px|[[Elvis López]]]]
[[File:Jacob Ernst Marcus.jpg|thumb|200px|[[Jacob Ernst Marcus]]]]
[[File:Quito Nicolaas.jpg|thumb|200px|[[Quito Nicolaas]]]]
[[File:Jacobo-palm-1335440975.jpg|thumb|200px|[[Jacobo Palm]]]]
[[File:John-palm-profil (cropped).jpg|thumb|200px|[[John Palm]]]]
[[File:Rudolf-palm-1335441851.jpg|thumb|200px|[[Rudolph Palm]]]]
[[Image:Myra Romer.jpg|thumb|200px|[[Myra Römer]]]]
[[File:Francis Sling.jpg|thumb|200px|Francis Sling]]
[[File:Belinda de Veer.jpeg|thumb|200px|Belinda de Veer]]
[[File:Anton Vrede, 2018 (3).jpg|thumb|200px|[[Anton Vrede]]]]
* [[Ciro Abath]]
* [[Giovanni Abath]]
* [[Marian Abath]]
* [[Frère Adrianus]]
* [[Papy Adriana]]
* [[Mac Alberto]] (Kòrsou, 1932-2020)
* [[Rinella Alfonso]]
* [[Vesuhely Americaan]]
* [[William Anthony]]
* [[Ailsa Anastatia]]
* [[Angela Efrem]]
* [[Angela Raymond]]
==B==
* [[David Bade]]
* [[Herman van Bergen]]
* [[Sander van Beusekom]]
* [[Hubert Booi]] (Boneiru/Aruba, 1919-2014)
* [[Eugenie Boon]]
* [[Hortence Brouwn]]
* [[Ruby Bute]]
* Lauric Brandt
==C ==
* [[José Capricorne|José Maria Capricorne]] (Kòrsou, 1932)
* [[Nelson Carrilho]]
* [[Roxette Capriles]]
* [[Ced Ride]]
* [[Nochi Coffie]]
* [[Zuleika Coffie]]
* [[Paulita Cornet]]
* [[Joseph Sickman Corsen]]
* [[Charles Corsen]]
* [[Randal Corsen]]
* [[Eric Cremers]] (Boneiru, 1953)
* [[Yolanda Croes]]
* [[Desiree Croes]]
* [[Anthony Croes]] (Aruba, 1961)
* [[Natusha Croes]]
==D==
* [[Avantia Damberg]]
* [[Winfred Dania]] (Aruba/Boneiru, 1950-2012)
* [[W. van Duynkercke]]
* [[Melissa Domacassée]]
==E==
* [[Nydia Ecury]], (Aruba/Kòrsou, 1926-2012)
* [[Ras Elijah]] - pseudonimo di Earl Nicolaas
* [[Sharelly Emanuelson]]
* [[Chris Engels]]
* [[Lucila Engels-Boskaljon]] (Kòrsou, 1920-1993)
* [[Maritza Erasmus]]
==F==
* [[Ariadne Faries]] (Kòrsou, 1968-2020)
* [[Johanna Franco Zapata]]
* [[Andres Figaroa]]
* [[Evelino Fingal]]
* [[André van Frederici]]
==G==
* [[Wilson Garcia]]
* [[Jean Girigori]]
* [[Nelson Gonzalez]]
* [[Cornelis Gorsira]]
* [[Cynrie Griffith]]
* [[Armando Goedgedrag]]
==H==
* [[Gil Hagedoorn]]
* [[May Henriquez]]
* [[Glenda Heyliger]]
* [[Lee Hodge]]
* [[Dick Hoogerwerf]]
* [[Livio Hermans]] (1935-2020)
==I==
* [[Caresse Isings]]
* [[Hermenegildo Anthonio Isena]]
==J==
* [[Ru Jas]]
* [[Patsy Johnson]]
* [[Elis Juliana]]
* [[Wilma Kuiperi-Jansen]]
==K==
* [[Yubi Kirindongo]]
* [[Stan Kuiperi]]
* [[Anan Kock-Herrera]]
* [[Willem Kroon]]
==L==
* [[Padu Lampe]]
* [[Minerva Lauffer]]
* [[Elisa Lejuez]]
* [[Elvis López]]
* [[Rasheed Lowe]]
* [[Elisa Lejuez Peters]]
==M==
* [[Eb Marcano]]
* [[Garrick Marchena]]
* [[Jacob Ernst Marcus]]
* [[Truus Marchant]]
* [[Nildo Marchena]]
* [[Charlton Marcos|Charlton G. Marcos]]
* [[Runny Margarita]]
* [[Salustiano Martha]]
* [[Tirzo Martha]]
* [[Alida Martinez]]
* [[Nigel Matthew]]
* [[E.C. ‘Papa’ Melaan]]
* [[Luciano Milliard]]
* [[Mo Mohamed]]
* [[Tony Monsanto]]
* [[Osaira Muyale]]
==N==
* [[Max Nepomuceno|Maximiliano Nepomuceno]]
* [[Gustave Nouel]]
* [[Quito Nicolaas]]
==O==
* [[Hipolito Ocalia|Hipólito Max Ocalia]]
* [[Julie Quigley de Oduber]]
==P==
* [[Jan Gerard Palm]]
* [[Jacobo Palm]]
* [[John Palm]]
* [[Rudolf Palm]]
* [[Toni Palm]]
* [[Walter Palm]]
* [[Joannes Pandellis]]
* [[Vanessa Paulina]]
* [[Suzanne Perlman]]
* [[Jozef Cornelis "Nechi" Pieters]]
* [[Tharcisio Pieters Kwiers]]
* [[Luigi Pinedo]]
* [[John de Pool]]
* [[Nena Ponson]]
==Q==
* [[Pablo Teófilo Quant]]
==R==
* [[Oscar Ravelo]]
* [[Roland Richardson]]
* [[Ced Ride]]
* [[Myra Römer]]
* [[Wouter van Romondt]]
* [[Felix de Rooy]]
* [[Henk Roozendaal]]
* [[Rebecca Roos]]
* [[Velvet Zoé Ramos]]
==S==
*[[Nena Sanchez]]
* [[Ati Schotborgh]]
* [[Gilbert Senchi]]
* [[Nel Simon]]
* [[Francis Sling]]
* [[Omar Sling]]
* [[Norva Simon-Sling]]
* [[Hellen Sint Jago]]
* [[Ellen Spijkstra]]
* [[Gabrielle de St. Dénis]]
* [[Eefje van der Straten-van Twillert]]
==T==
* [[Elvis Tromp]]
==U==
==V==
* [[Anton Vrede]], (Kòrsou, 1953)
* [[Belinda de Veer]], (Aruba, 1960)
* [[Ronald Verhoeven]] (Malang/Bonaire, 1937-2015)
* [[Piet Vervoord]]
* [[Ruthy Vrieswijk]]
==W==
* [[Wim de Waal]]
* [[Brigitte Wawoe]]
* [[Marjon Wegman]]
* [[Michiel Wever]]
* [[Rufo Wever]]
* [[Shahaila Winklaar]]
* [[Paul Wong]]
==X==
==Y==
==Z==
* [[Giovani Zanolino]]
[[Kategoria:Arte]]
ea6sxqzphplkgm0icjw42ax3sycilhw
194626
194623
2026-06-22T21:39:07Z
UARC
16787
/* R */ add Geneitha Russell
194626
wikitext
text/x-wiki
E pagina aki ta duna un lista den orden alfabétiko di '''artistanan di Karibe Hulandes'''. E lista ta inkorporá artistanan nasi sea na [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]], of na [[Hulanda]] siendo yu di mayornan prosedente di [[Karibe Hulandes]]. Tambe ta inklui esunnan su un desaroyo artístiko a keda realisá i kompletá den Karibe Hulandes.
{{Inhoud abc}}
==A==
[[File:Hortence Brouwn 1.jpg|thumb|200px|Hortence Brouwn]]
[[File:Randal_corsen-1552580199.jpg|thumb|200px|[[Randal Corsen]]]]
[[File:Avantia damberg-1589925573.jpg|thumb|200px|Avantia Damberg]]
[[File:Sharelly Emanuelson.jpg|thumb|200px|[[Sharelly Emanuelson]]]]
[[File:Johanna_Franco_Zapata_2020.jpg|thumb|200px|[[Johanna Franco Zapata]]]]
[[File:Muurschildering Hidden hero May Henriquez door Avantia Damberg.jpg|thumb|200px|[[May Henriquez]]]]
[[Fail:Elvis Lopez 01.jpg|thumb|200px|[[Elvis López]]]]
[[File:Jacob Ernst Marcus.jpg|thumb|200px|[[Jacob Ernst Marcus]]]]
[[File:Quito Nicolaas.jpg|thumb|200px|[[Quito Nicolaas]]]]
[[File:Jacobo-palm-1335440975.jpg|thumb|200px|[[Jacobo Palm]]]]
[[File:John-palm-profil (cropped).jpg|thumb|200px|[[John Palm]]]]
[[File:Rudolf-palm-1335441851.jpg|thumb|200px|[[Rudolph Palm]]]]
[[Image:Myra Romer.jpg|thumb|200px|[[Myra Römer]]]]
[[File:Francis Sling.jpg|thumb|200px|Francis Sling]]
[[File:Belinda de Veer.jpeg|thumb|200px|Belinda de Veer]]
[[File:Anton Vrede, 2018 (3).jpg|thumb|200px|[[Anton Vrede]]]]
* [[Ciro Abath]]
* [[Giovanni Abath]]
* [[Marian Abath]]
* [[Frère Adrianus]]
* [[Papy Adriana]]
* [[Mac Alberto]] (Kòrsou, 1932-2020)
* [[Rinella Alfonso]]
* [[Vesuhely Americaan]]
* [[William Anthony]]
* [[Ailsa Anastatia]]
* [[Angela Efrem]]
* [[Angela Raymond]]
==B==
* [[David Bade]]
* [[Herman van Bergen]]
* [[Sander van Beusekom]]
* [[Hubert Booi]] (Boneiru/Aruba, 1919-2014)
* [[Eugenie Boon]]
* [[Hortence Brouwn]]
* [[Ruby Bute]]
* Lauric Brandt
==C ==
* [[José Capricorne|José Maria Capricorne]] (Kòrsou, 1932)
* [[Nelson Carrilho]]
* [[Roxette Capriles]]
* [[Ced Ride]]
* [[Nochi Coffie]]
* [[Zuleika Coffie]]
* [[Paulita Cornet]]
* [[Joseph Sickman Corsen]]
* [[Charles Corsen]]
* [[Randal Corsen]]
* [[Eric Cremers]] (Boneiru, 1953)
* [[Yolanda Croes]]
* [[Desiree Croes]]
* [[Anthony Croes]] (Aruba, 1961)
* [[Natusha Croes]]
==D==
* [[Avantia Damberg]]
* [[Winfred Dania]] (Aruba/Boneiru, 1950-2012)
* [[W. van Duynkercke]]
* [[Melissa Domacassée]]
==E==
* [[Nydia Ecury]], (Aruba/Kòrsou, 1926-2012)
* [[Ras Elijah]] - pseudonimo di Earl Nicolaas
* [[Sharelly Emanuelson]]
* [[Chris Engels]]
* [[Lucila Engels-Boskaljon]] (Kòrsou, 1920-1993)
* [[Maritza Erasmus]]
==F==
* [[Ariadne Faries]] (Kòrsou, 1968-2020)
* [[Johanna Franco Zapata]]
* [[Andres Figaroa]]
* [[Evelino Fingal]]
* [[André van Frederici]]
==G==
* [[Wilson Garcia]]
* [[Jean Girigori]]
* [[Nelson Gonzalez]]
* [[Cornelis Gorsira]]
* [[Cynrie Griffith]]
* [[Armando Goedgedrag]]
==H==
* [[Gil Hagedoorn]]
* [[May Henriquez]]
* [[Glenda Heyliger]]
* [[Lee Hodge]]
* [[Dick Hoogerwerf]]
* [[Livio Hermans]] (1935-2020)
==I==
* [[Caresse Isings]]
* [[Hermenegildo Anthonio Isena]]
==J==
* [[Ru Jas]]
* [[Patsy Johnson]]
* [[Elis Juliana]]
* [[Wilma Kuiperi-Jansen]]
==K==
* [[Yubi Kirindongo]]
* [[Stan Kuiperi]]
* [[Anan Kock-Herrera]]
* [[Willem Kroon]]
==L==
* [[Padu Lampe]]
* [[Minerva Lauffer]]
* [[Elisa Lejuez]]
* [[Elvis López]]
* [[Rasheed Lowe]]
* [[Elisa Lejuez Peters]]
==M==
* [[Eb Marcano]]
* [[Garrick Marchena]]
* [[Jacob Ernst Marcus]]
* [[Truus Marchant]]
* [[Nildo Marchena]]
* [[Charlton Marcos|Charlton G. Marcos]]
* [[Runny Margarita]]
* [[Salustiano Martha]]
* [[Tirzo Martha]]
* [[Alida Martinez]]
* [[Nigel Matthew]]
* [[E.C. ‘Papa’ Melaan]]
* [[Luciano Milliard]]
* [[Mo Mohamed]]
* [[Tony Monsanto]]
* [[Osaira Muyale]]
==N==
* [[Max Nepomuceno|Maximiliano Nepomuceno]]
* [[Gustave Nouel]]
* [[Quito Nicolaas]]
==O==
* [[Hipolito Ocalia|Hipólito Max Ocalia]]
* [[Julie Quigley de Oduber]]
==P==
* [[Jan Gerard Palm]]
* [[Jacobo Palm]]
* [[John Palm]]
* [[Rudolf Palm]]
* [[Toni Palm]]
* [[Walter Palm]]
* [[Joannes Pandellis]]
* [[Vanessa Paulina]]
* [[Suzanne Perlman]]
* [[Jozef Cornelis "Nechi" Pieters]]
* [[Tharcisio Pieters Kwiers]]
* [[Luigi Pinedo]]
* [[John de Pool]]
* [[Nena Ponson]]
==Q==
* [[Pablo Teófilo Quant]]
==R==
* [[Oscar Ravelo]]
* [[Roland Richardson]]
* [[Ced Ride]]
* [[Myra Römer]]
* [[Wouter van Romondt]]
* [[Felix de Rooy]]
* [[Henk Roozendaal]]
* [[Rebecca Roos]]
* [[Velvet Zoé Ramos]]
* Geneitha J. Russell
==S==
*[[Nena Sanchez]]
* [[Ati Schotborgh]]
* [[Gilbert Senchi]]
* [[Nel Simon]]
* [[Francis Sling]]
* [[Omar Sling]]
* [[Norva Simon-Sling]]
* [[Hellen Sint Jago]]
* [[Ellen Spijkstra]]
* [[Gabrielle de St. Dénis]]
* [[Eefje van der Straten-van Twillert]]
==T==
* [[Elvis Tromp]]
==U==
==V==
* [[Anton Vrede]], (Kòrsou, 1953)
* [[Belinda de Veer]], (Aruba, 1960)
* [[Ronald Verhoeven]] (Malang/Bonaire, 1937-2015)
* [[Piet Vervoord]]
* [[Ruthy Vrieswijk]]
==W==
* [[Wim de Waal]]
* [[Brigitte Wawoe]]
* [[Marjon Wegman]]
* [[Michiel Wever]]
* [[Rufo Wever]]
* [[Shahaila Winklaar]]
* [[Paul Wong]]
==X==
==Y==
==Z==
* [[Giovani Zanolino]]
[[Kategoria:Arte]]
ku1zw2umyq8ztn4heiwwy9bnehkhy8k
194629
194626
2026-06-22T21:43:19Z
UARC
16787
/* O */ add Ryan Oduber to list
194629
wikitext
text/x-wiki
E pagina aki ta duna un lista den orden alfabétiko di '''artistanan di Karibe Hulandes'''. E lista ta inkorporá artistanan nasi sea na [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]], of na [[Hulanda]] siendo yu di mayornan prosedente di [[Karibe Hulandes]]. Tambe ta inklui esunnan su un desaroyo artístiko a keda realisá i kompletá den Karibe Hulandes.
{{Inhoud abc}}
==A==
[[File:Hortence Brouwn 1.jpg|thumb|200px|Hortence Brouwn]]
[[File:Randal_corsen-1552580199.jpg|thumb|200px|[[Randal Corsen]]]]
[[File:Avantia damberg-1589925573.jpg|thumb|200px|Avantia Damberg]]
[[File:Sharelly Emanuelson.jpg|thumb|200px|[[Sharelly Emanuelson]]]]
[[File:Johanna_Franco_Zapata_2020.jpg|thumb|200px|[[Johanna Franco Zapata]]]]
[[File:Muurschildering Hidden hero May Henriquez door Avantia Damberg.jpg|thumb|200px|[[May Henriquez]]]]
[[Fail:Elvis Lopez 01.jpg|thumb|200px|[[Elvis López]]]]
[[File:Jacob Ernst Marcus.jpg|thumb|200px|[[Jacob Ernst Marcus]]]]
[[File:Quito Nicolaas.jpg|thumb|200px|[[Quito Nicolaas]]]]
[[File:Jacobo-palm-1335440975.jpg|thumb|200px|[[Jacobo Palm]]]]
[[File:John-palm-profil (cropped).jpg|thumb|200px|[[John Palm]]]]
[[File:Rudolf-palm-1335441851.jpg|thumb|200px|[[Rudolph Palm]]]]
[[Image:Myra Romer.jpg|thumb|200px|[[Myra Römer]]]]
[[File:Francis Sling.jpg|thumb|200px|Francis Sling]]
[[File:Belinda de Veer.jpeg|thumb|200px|Belinda de Veer]]
[[File:Anton Vrede, 2018 (3).jpg|thumb|200px|[[Anton Vrede]]]]
* [[Ciro Abath]]
* [[Giovanni Abath]]
* [[Marian Abath]]
* [[Frère Adrianus]]
* [[Papy Adriana]]
* [[Mac Alberto]] (Kòrsou, 1932-2020)
* [[Rinella Alfonso]]
* [[Vesuhely Americaan]]
* [[William Anthony]]
* [[Ailsa Anastatia]]
* [[Angela Efrem]]
* [[Angela Raymond]]
==B==
* [[David Bade]]
* [[Herman van Bergen]]
* [[Sander van Beusekom]]
* [[Hubert Booi]] (Boneiru/Aruba, 1919-2014)
* [[Eugenie Boon]]
* [[Hortence Brouwn]]
* [[Ruby Bute]]
* Lauric Brandt
==C ==
* [[José Capricorne|José Maria Capricorne]] (Kòrsou, 1932)
* [[Nelson Carrilho]]
* [[Roxette Capriles]]
* [[Ced Ride]]
* [[Nochi Coffie]]
* [[Zuleika Coffie]]
* [[Paulita Cornet]]
* [[Joseph Sickman Corsen]]
* [[Charles Corsen]]
* [[Randal Corsen]]
* [[Eric Cremers]] (Boneiru, 1953)
* [[Yolanda Croes]]
* [[Desiree Croes]]
* [[Anthony Croes]] (Aruba, 1961)
* [[Natusha Croes]]
==D==
* [[Avantia Damberg]]
* [[Winfred Dania]] (Aruba/Boneiru, 1950-2012)
* [[W. van Duynkercke]]
* [[Melissa Domacassée]]
==E==
* [[Nydia Ecury]], (Aruba/Kòrsou, 1926-2012)
* [[Ras Elijah]] - pseudonimo di Earl Nicolaas
* [[Sharelly Emanuelson]]
* [[Chris Engels]]
* [[Lucila Engels-Boskaljon]] (Kòrsou, 1920-1993)
* [[Maritza Erasmus]]
==F==
* [[Ariadne Faries]] (Kòrsou, 1968-2020)
* [[Johanna Franco Zapata]]
* [[Andres Figaroa]]
* [[Evelino Fingal]]
* [[André van Frederici]]
==G==
* [[Wilson Garcia]]
* [[Jean Girigori]]
* [[Nelson Gonzalez]]
* [[Cornelis Gorsira]]
* [[Cynrie Griffith]]
* [[Armando Goedgedrag]]
==H==
* [[Gil Hagedoorn]]
* [[May Henriquez]]
* [[Glenda Heyliger]]
* [[Lee Hodge]]
* [[Dick Hoogerwerf]]
* [[Livio Hermans]] (1935-2020)
==I==
* [[Caresse Isings]]
* [[Hermenegildo Anthonio Isena]]
==J==
* [[Ru Jas]]
* [[Patsy Johnson]]
* [[Elis Juliana]]
* [[Wilma Kuiperi-Jansen]]
==K==
* [[Yubi Kirindongo]]
* [[Stan Kuiperi]]
* [[Anan Kock-Herrera]]
* [[Willem Kroon]]
==L==
* [[Padu Lampe]]
* [[Minerva Lauffer]]
* [[Elisa Lejuez]]
* [[Elvis López]]
* [[Rasheed Lowe]]
* [[Elisa Lejuez Peters]]
==M==
* [[Eb Marcano]]
* [[Garrick Marchena]]
* [[Jacob Ernst Marcus]]
* [[Truus Marchant]]
* [[Nildo Marchena]]
* [[Charlton Marcos|Charlton G. Marcos]]
* [[Runny Margarita]]
* [[Salustiano Martha]]
* [[Tirzo Martha]]
* [[Alida Martinez]]
* [[Nigel Matthew]]
* [[E.C. ‘Papa’ Melaan]]
* [[Luciano Milliard]]
* [[Mo Mohamed]]
* [[Tony Monsanto]]
* [[Osaira Muyale]]
==N==
* [[Max Nepomuceno|Maximiliano Nepomuceno]]
* [[Gustave Nouel]]
* [[Quito Nicolaas]]
==O==
* [[Hipolito Ocalia|Hipólito Max Ocalia]]
* [[Julie Quigley de Oduber]]
* Ryan Oduber
==P==
* [[Jan Gerard Palm]]
* [[Jacobo Palm]]
* [[John Palm]]
* [[Rudolf Palm]]
* [[Toni Palm]]
* [[Walter Palm]]
* [[Joannes Pandellis]]
* [[Vanessa Paulina]]
* [[Suzanne Perlman]]
* [[Jozef Cornelis "Nechi" Pieters]]
* [[Tharcisio Pieters Kwiers]]
* [[Luigi Pinedo]]
* [[John de Pool]]
* [[Nena Ponson]]
==Q==
* [[Pablo Teófilo Quant]]
==R==
* [[Oscar Ravelo]]
* [[Roland Richardson]]
* [[Ced Ride]]
* [[Myra Römer]]
* [[Wouter van Romondt]]
* [[Felix de Rooy]]
* [[Henk Roozendaal]]
* [[Rebecca Roos]]
* [[Velvet Zoé Ramos]]
* Geneitha J. Russell
==S==
*[[Nena Sanchez]]
* [[Ati Schotborgh]]
* [[Gilbert Senchi]]
* [[Nel Simon]]
* [[Francis Sling]]
* [[Omar Sling]]
* [[Norva Simon-Sling]]
* [[Hellen Sint Jago]]
* [[Ellen Spijkstra]]
* [[Gabrielle de St. Dénis]]
* [[Eefje van der Straten-van Twillert]]
==T==
* [[Elvis Tromp]]
==U==
==V==
* [[Anton Vrede]], (Kòrsou, 1953)
* [[Belinda de Veer]], (Aruba, 1960)
* [[Ronald Verhoeven]] (Malang/Bonaire, 1937-2015)
* [[Piet Vervoord]]
* [[Ruthy Vrieswijk]]
==W==
* [[Wim de Waal]]
* [[Brigitte Wawoe]]
* [[Marjon Wegman]]
* [[Michiel Wever]]
* [[Rufo Wever]]
* [[Shahaila Winklaar]]
* [[Paul Wong]]
==X==
==Y==
==Z==
* [[Giovani Zanolino]]
[[Kategoria:Arte]]
lamwsqsgp3agb2bizxfrqjm5amealyj
194631
194629
2026-06-22T21:44:49Z
UARC
16787
/* X */
194631
wikitext
text/x-wiki
E pagina aki ta duna un lista den orden alfabétiko di '''artistanan di Karibe Hulandes'''. E lista ta inkorporá artistanan nasi sea na [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]], of na [[Hulanda]] siendo yu di mayornan prosedente di [[Karibe Hulandes]]. Tambe ta inklui esunnan su un desaroyo artístiko a keda realisá i kompletá den Karibe Hulandes.
{{Inhoud abc}}
==A==
[[File:Hortence Brouwn 1.jpg|thumb|200px|Hortence Brouwn]]
[[File:Randal_corsen-1552580199.jpg|thumb|200px|[[Randal Corsen]]]]
[[File:Avantia damberg-1589925573.jpg|thumb|200px|Avantia Damberg]]
[[File:Sharelly Emanuelson.jpg|thumb|200px|[[Sharelly Emanuelson]]]]
[[File:Johanna_Franco_Zapata_2020.jpg|thumb|200px|[[Johanna Franco Zapata]]]]
[[File:Muurschildering Hidden hero May Henriquez door Avantia Damberg.jpg|thumb|200px|[[May Henriquez]]]]
[[Fail:Elvis Lopez 01.jpg|thumb|200px|[[Elvis López]]]]
[[File:Jacob Ernst Marcus.jpg|thumb|200px|[[Jacob Ernst Marcus]]]]
[[File:Quito Nicolaas.jpg|thumb|200px|[[Quito Nicolaas]]]]
[[File:Jacobo-palm-1335440975.jpg|thumb|200px|[[Jacobo Palm]]]]
[[File:John-palm-profil (cropped).jpg|thumb|200px|[[John Palm]]]]
[[File:Rudolf-palm-1335441851.jpg|thumb|200px|[[Rudolph Palm]]]]
[[Image:Myra Romer.jpg|thumb|200px|[[Myra Römer]]]]
[[File:Francis Sling.jpg|thumb|200px|Francis Sling]]
[[File:Belinda de Veer.jpeg|thumb|200px|Belinda de Veer]]
[[File:Anton Vrede, 2018 (3).jpg|thumb|200px|[[Anton Vrede]]]]
* [[Ciro Abath]]
* [[Giovanni Abath]]
* [[Marian Abath]]
* [[Frère Adrianus]]
* [[Papy Adriana]]
* [[Mac Alberto]] (Kòrsou, 1932-2020)
* [[Rinella Alfonso]]
* [[Vesuhely Americaan]]
* [[William Anthony]]
* [[Ailsa Anastatia]]
* [[Angela Efrem]]
* [[Angela Raymond]]
==B==
* [[David Bade]]
* [[Herman van Bergen]]
* [[Sander van Beusekom]]
* [[Hubert Booi]] (Boneiru/Aruba, 1919-2014)
* [[Eugenie Boon]]
* [[Hortence Brouwn]]
* [[Ruby Bute]]
* Lauric Brandt
==C ==
* [[José Capricorne|José Maria Capricorne]] (Kòrsou, 1932)
* [[Nelson Carrilho]]
* [[Roxette Capriles]]
* [[Ced Ride]]
* [[Nochi Coffie]]
* [[Zuleika Coffie]]
* [[Paulita Cornet]]
* [[Joseph Sickman Corsen]]
* [[Charles Corsen]]
* [[Randal Corsen]]
* [[Eric Cremers]] (Boneiru, 1953)
* [[Yolanda Croes]]
* [[Desiree Croes]]
* [[Anthony Croes]] (Aruba, 1961)
* [[Natusha Croes]]
==D==
* [[Avantia Damberg]]
* [[Winfred Dania]] (Aruba/Boneiru, 1950-2012)
* [[W. van Duynkercke]]
* [[Melissa Domacassée]]
==E==
* [[Nydia Ecury]], (Aruba/Kòrsou, 1926-2012)
* [[Ras Elijah]] - pseudonimo di Earl Nicolaas
* [[Sharelly Emanuelson]]
* [[Chris Engels]]
* [[Lucila Engels-Boskaljon]] (Kòrsou, 1920-1993)
* [[Maritza Erasmus]]
==F==
* [[Ariadne Faries]] (Kòrsou, 1968-2020)
* [[Johanna Franco Zapata]]
* [[Andres Figaroa]]
* [[Evelino Fingal]]
* [[André van Frederici]]
==G==
* [[Wilson Garcia]]
* [[Jean Girigori]]
* [[Nelson Gonzalez]]
* [[Cornelis Gorsira]]
* [[Cynrie Griffith]]
* [[Armando Goedgedrag]]
==H==
* [[Gil Hagedoorn]]
* [[May Henriquez]]
* [[Glenda Heyliger]]
* [[Lee Hodge]]
* [[Dick Hoogerwerf]]
* [[Livio Hermans]] (1935-2020)
==I==
* [[Caresse Isings]]
* [[Hermenegildo Anthonio Isena]]
==J==
* [[Ru Jas]]
* [[Patsy Johnson]]
* [[Elis Juliana]]
* [[Wilma Kuiperi-Jansen]]
==K==
* [[Yubi Kirindongo]]
* [[Stan Kuiperi]]
* [[Anan Kock-Herrera]]
* [[Willem Kroon]]
==L==
* [[Padu Lampe]]
* [[Minerva Lauffer]]
* [[Elisa Lejuez]]
* [[Elvis López]]
* [[Rasheed Lowe]]
* [[Elisa Lejuez Peters]]
==M==
* [[Eb Marcano]]
* [[Garrick Marchena]]
* [[Jacob Ernst Marcus]]
* [[Truus Marchant]]
* [[Nildo Marchena]]
* [[Charlton Marcos|Charlton G. Marcos]]
* [[Runny Margarita]]
* [[Salustiano Martha]]
* [[Tirzo Martha]]
* [[Alida Martinez]]
* [[Nigel Matthew]]
* [[E.C. ‘Papa’ Melaan]]
* [[Luciano Milliard]]
* [[Mo Mohamed]]
* [[Tony Monsanto]]
* [[Osaira Muyale]]
==N==
* [[Max Nepomuceno|Maximiliano Nepomuceno]]
* [[Gustave Nouel]]
* [[Quito Nicolaas]]
==O==
* [[Hipolito Ocalia|Hipólito Max Ocalia]]
* [[Julie Quigley de Oduber]]
* Ryan Oduber
==P==
* [[Jan Gerard Palm]]
* [[Jacobo Palm]]
* [[John Palm]]
* [[Rudolf Palm]]
* [[Toni Palm]]
* [[Walter Palm]]
* [[Joannes Pandellis]]
* [[Vanessa Paulina]]
* [[Suzanne Perlman]]
* [[Jozef Cornelis "Nechi" Pieters]]
* [[Tharcisio Pieters Kwiers]]
* [[Luigi Pinedo]]
* [[John de Pool]]
* [[Nena Ponson]]
==Q==
* [[Pablo Teófilo Quant]]
==R==
* [[Oscar Ravelo]]
* [[Roland Richardson]]
* [[Ced Ride]]
* [[Myra Römer]]
* [[Wouter van Romondt]]
* [[Felix de Rooy]]
* [[Henk Roozendaal]]
* [[Rebecca Roos]]
* [[Velvet Zoé Ramos]]
* Geneitha J. Russell (Aruba, 1990)
==S==
*[[Nena Sanchez]]
* [[Ati Schotborgh]]
* [[Gilbert Senchi]]
* [[Nel Simon]]
* [[Francis Sling]]
* [[Omar Sling]]
* [[Norva Simon-Sling]]
* [[Hellen Sint Jago]]
* [[Ellen Spijkstra]]
* [[Gabrielle de St. Dénis]]
* [[Eefje van der Straten-van Twillert]]
==T==
* [[Elvis Tromp]]
==U==
==V==
* [[Anton Vrede]], (Kòrsou, 1953)
* [[Belinda de Veer]], (Aruba, 1960)
* [[Ronald Verhoeven]] (Malang/Bonaire, 1937-2015)
* [[Piet Vervoord]]
* [[Ruthy Vrieswijk]]
==W==
* [[Wim de Waal]]
* [[Brigitte Wawoe]]
* [[Marjon Wegman]]
* [[Michiel Wever]]
* [[Rufo Wever]]
* [[Shahaila Winklaar]]
* [[Paul Wong]]
* Ken Wolff
==X==
==Y==
==Z==
* [[Giovani Zanolino]]
[[Kategoria:Arte]]
gh4z59z3ct721x0wksl5xmaa6j8j7sg
194632
194631
2026-06-22T21:48:45Z
UARC
16787
/* B */ add Grace van Balkom - de Cuba
194632
wikitext
text/x-wiki
E pagina aki ta duna un lista den orden alfabétiko di '''artistanan di Karibe Hulandes'''. E lista ta inkorporá artistanan nasi sea na [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]], of na [[Hulanda]] siendo yu di mayornan prosedente di [[Karibe Hulandes]]. Tambe ta inklui esunnan su un desaroyo artístiko a keda realisá i kompletá den Karibe Hulandes.
{{Inhoud abc}}
==A==
[[File:Hortence Brouwn 1.jpg|thumb|200px|Hortence Brouwn]]
[[File:Randal_corsen-1552580199.jpg|thumb|200px|[[Randal Corsen]]]]
[[File:Avantia damberg-1589925573.jpg|thumb|200px|Avantia Damberg]]
[[File:Sharelly Emanuelson.jpg|thumb|200px|[[Sharelly Emanuelson]]]]
[[File:Johanna_Franco_Zapata_2020.jpg|thumb|200px|[[Johanna Franco Zapata]]]]
[[File:Muurschildering Hidden hero May Henriquez door Avantia Damberg.jpg|thumb|200px|[[May Henriquez]]]]
[[Fail:Elvis Lopez 01.jpg|thumb|200px|[[Elvis López]]]]
[[File:Jacob Ernst Marcus.jpg|thumb|200px|[[Jacob Ernst Marcus]]]]
[[File:Quito Nicolaas.jpg|thumb|200px|[[Quito Nicolaas]]]]
[[File:Jacobo-palm-1335440975.jpg|thumb|200px|[[Jacobo Palm]]]]
[[File:John-palm-profil (cropped).jpg|thumb|200px|[[John Palm]]]]
[[File:Rudolf-palm-1335441851.jpg|thumb|200px|[[Rudolph Palm]]]]
[[Image:Myra Romer.jpg|thumb|200px|[[Myra Römer]]]]
[[File:Francis Sling.jpg|thumb|200px|Francis Sling]]
[[File:Belinda de Veer.jpeg|thumb|200px|Belinda de Veer]]
[[File:Anton Vrede, 2018 (3).jpg|thumb|200px|[[Anton Vrede]]]]
* [[Ciro Abath]]
* [[Giovanni Abath]]
* [[Marian Abath]]
* [[Frère Adrianus]]
* [[Papy Adriana]]
* [[Mac Alberto]] (Kòrsou, 1932-2020)
* [[Rinella Alfonso]]
* [[Vesuhely Americaan]]
* [[William Anthony]]
* [[Ailsa Anastatia]]
* [[Angela Efrem]]
* [[Angela Raymond]]
==B==
* [[David Bade]]
* [[Herman van Bergen]]
* [[Sander van Beusekom]]
* [[Hubert Booi]] (Boneiru/Aruba, 1919-2014)
* [[Eugenie Boon]]
* [[Hortence Brouwn]]
* [[Ruby Bute]]
* Lauric Brandt
* Grace van Balkom - de Cuba (Aruba, 1937)
==C ==
* [[José Capricorne|José Maria Capricorne]] (Kòrsou, 1932)
* [[Nelson Carrilho]]
* [[Roxette Capriles]]
* [[Ced Ride]]
* [[Nochi Coffie]]
* [[Zuleika Coffie]]
* [[Paulita Cornet]]
* [[Joseph Sickman Corsen]]
* [[Charles Corsen]]
* [[Randal Corsen]]
* [[Eric Cremers]] (Boneiru, 1953)
* [[Yolanda Croes]]
* [[Desiree Croes]]
* [[Anthony Croes]] (Aruba, 1961)
* [[Natusha Croes]]
==D==
* [[Avantia Damberg]]
* [[Winfred Dania]] (Aruba/Boneiru, 1950-2012)
* [[W. van Duynkercke]]
* [[Melissa Domacassée]]
==E==
* [[Nydia Ecury]], (Aruba/Kòrsou, 1926-2012)
* [[Ras Elijah]] - pseudonimo di Earl Nicolaas
* [[Sharelly Emanuelson]]
* [[Chris Engels]]
* [[Lucila Engels-Boskaljon]] (Kòrsou, 1920-1993)
* [[Maritza Erasmus]]
==F==
* [[Ariadne Faries]] (Kòrsou, 1968-2020)
* [[Johanna Franco Zapata]]
* [[Andres Figaroa]]
* [[Evelino Fingal]]
* [[André van Frederici]]
==G==
* [[Wilson Garcia]]
* [[Jean Girigori]]
* [[Nelson Gonzalez]]
* [[Cornelis Gorsira]]
* [[Cynrie Griffith]]
* [[Armando Goedgedrag]]
==H==
* [[Gil Hagedoorn]]
* [[May Henriquez]]
* [[Glenda Heyliger]]
* [[Lee Hodge]]
* [[Dick Hoogerwerf]]
* [[Livio Hermans]] (1935-2020)
==I==
* [[Caresse Isings]]
* [[Hermenegildo Anthonio Isena]]
==J==
* [[Ru Jas]]
* [[Patsy Johnson]]
* [[Elis Juliana]]
* [[Wilma Kuiperi-Jansen]]
==K==
* [[Yubi Kirindongo]]
* [[Stan Kuiperi]]
* [[Anan Kock-Herrera]]
* [[Willem Kroon]]
==L==
* [[Padu Lampe]]
* [[Minerva Lauffer]]
* [[Elisa Lejuez]]
* [[Elvis López]]
* [[Rasheed Lowe]]
* [[Elisa Lejuez Peters]]
==M==
* [[Eb Marcano]]
* [[Garrick Marchena]]
* [[Jacob Ernst Marcus]]
* [[Truus Marchant]]
* [[Nildo Marchena]]
* [[Charlton Marcos|Charlton G. Marcos]]
* [[Runny Margarita]]
* [[Salustiano Martha]]
* [[Tirzo Martha]]
* [[Alida Martinez]]
* [[Nigel Matthew]]
* [[E.C. ‘Papa’ Melaan]]
* [[Luciano Milliard]]
* [[Mo Mohamed]]
* [[Tony Monsanto]]
* [[Osaira Muyale]]
==N==
* [[Max Nepomuceno|Maximiliano Nepomuceno]]
* [[Gustave Nouel]]
* [[Quito Nicolaas]]
==O==
* [[Hipolito Ocalia|Hipólito Max Ocalia]]
* [[Julie Quigley de Oduber]]
* Ryan Oduber
==P==
* [[Jan Gerard Palm]]
* [[Jacobo Palm]]
* [[John Palm]]
* [[Rudolf Palm]]
* [[Toni Palm]]
* [[Walter Palm]]
* [[Joannes Pandellis]]
* [[Vanessa Paulina]]
* [[Suzanne Perlman]]
* [[Jozef Cornelis "Nechi" Pieters]]
* [[Tharcisio Pieters Kwiers]]
* [[Luigi Pinedo]]
* [[John de Pool]]
* [[Nena Ponson]]
==Q==
* [[Pablo Teófilo Quant]]
==R==
* [[Oscar Ravelo]]
* [[Roland Richardson]]
* [[Ced Ride]]
* [[Myra Römer]]
* [[Wouter van Romondt]]
* [[Felix de Rooy]]
* [[Henk Roozendaal]]
* [[Rebecca Roos]]
* [[Velvet Zoé Ramos]]
* Geneitha J. Russell (Aruba, 1990)
==S==
*[[Nena Sanchez]]
* [[Ati Schotborgh]]
* [[Gilbert Senchi]]
* [[Nel Simon]]
* [[Francis Sling]]
* [[Omar Sling]]
* [[Norva Simon-Sling]]
* [[Hellen Sint Jago]]
* [[Ellen Spijkstra]]
* [[Gabrielle de St. Dénis]]
* [[Eefje van der Straten-van Twillert]]
==T==
* [[Elvis Tromp]]
==U==
==V==
* [[Anton Vrede]], (Kòrsou, 1953)
* [[Belinda de Veer]], (Aruba, 1960)
* [[Ronald Verhoeven]] (Malang/Bonaire, 1937-2015)
* [[Piet Vervoord]]
* [[Ruthy Vrieswijk]]
==W==
* [[Wim de Waal]]
* [[Brigitte Wawoe]]
* [[Marjon Wegman]]
* [[Michiel Wever]]
* [[Rufo Wever]]
* [[Shahaila Winklaar]]
* [[Paul Wong]]
* Ken Wolff
==X==
==Y==
==Z==
* [[Giovani Zanolino]]
[[Kategoria:Arte]]
8obg7g0a89zo060w6r46iey8lta6tfc
194633
194632
2026-06-22T21:58:55Z
UARC
16787
/* B */ add names
194633
wikitext
text/x-wiki
E pagina aki ta duna un lista den orden alfabétiko di '''artistanan di Karibe Hulandes'''. E lista ta inkorporá artistanan nasi sea na [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]], of na [[Hulanda]] siendo yu di mayornan prosedente di [[Karibe Hulandes]]. Tambe ta inklui esunnan su un desaroyo artístiko a keda realisá i kompletá den Karibe Hulandes.
{{Inhoud abc}}
==A==
[[File:Hortence Brouwn 1.jpg|thumb|200px|Hortence Brouwn]]
[[File:Randal_corsen-1552580199.jpg|thumb|200px|[[Randal Corsen]]]]
[[File:Avantia damberg-1589925573.jpg|thumb|200px|Avantia Damberg]]
[[File:Sharelly Emanuelson.jpg|thumb|200px|[[Sharelly Emanuelson]]]]
[[File:Johanna_Franco_Zapata_2020.jpg|thumb|200px|[[Johanna Franco Zapata]]]]
[[File:Muurschildering Hidden hero May Henriquez door Avantia Damberg.jpg|thumb|200px|[[May Henriquez]]]]
[[Fail:Elvis Lopez 01.jpg|thumb|200px|[[Elvis López]]]]
[[File:Jacob Ernst Marcus.jpg|thumb|200px|[[Jacob Ernst Marcus]]]]
[[File:Quito Nicolaas.jpg|thumb|200px|[[Quito Nicolaas]]]]
[[File:Jacobo-palm-1335440975.jpg|thumb|200px|[[Jacobo Palm]]]]
[[File:John-palm-profil (cropped).jpg|thumb|200px|[[John Palm]]]]
[[File:Rudolf-palm-1335441851.jpg|thumb|200px|[[Rudolph Palm]]]]
[[Image:Myra Romer.jpg|thumb|200px|[[Myra Römer]]]]
[[File:Francis Sling.jpg|thumb|200px|Francis Sling]]
[[File:Belinda de Veer.jpeg|thumb|200px|Belinda de Veer]]
[[File:Anton Vrede, 2018 (3).jpg|thumb|200px|[[Anton Vrede]]]]
* [[Ciro Abath]]
* [[Giovanni Abath]]
* [[Marian Abath]]
* [[Frère Adrianus]]
* [[Papy Adriana]]
* [[Mac Alberto]] (Kòrsou, 1932-2020)
* [[Rinella Alfonso]]
* [[Vesuhely Americaan]]
* [[William Anthony]]
* [[Ailsa Anastatia]]
* [[Angela Efrem]]
* [[Angela Raymond]]
==B==
* [[David Bade]]
* [[Herman van Bergen]]
* [[Sander van Beusekom]]
* [[Hubert Booi]] (Boneiru/Aruba, 1919-2014)
* [[Eugenie Boon]]
* [[Hortence Brouwn]]
* [[Ruby Bute]]
* Lauric Brandt
* Grace van Balkom - de Cuba (Aruba, 1937)
* Marlene van Blarcum
==C ==
* [[José Capricorne|José Maria Capricorne]] (Kòrsou, 1932)
* [[Nelson Carrilho]]
* [[Roxette Capriles]]
* [[Ced Ride]]
* [[Nochi Coffie]]
* [[Zuleika Coffie]]
* [[Paulita Cornet]]
* [[Joseph Sickman Corsen]]
* [[Charles Corsen]]
* [[Randal Corsen]]
* [[Eric Cremers]] (Boneiru, 1953)
* [[Yolanda Croes]]
* [[Desiree Croes]]
* [[Anthony Croes]] (Aruba, 1961)
* [[Natusha Croes]]
* Jani Croes
==D==
* [[Avantia Damberg]]
* [[Winfred Dania]] (Aruba/Boneiru, 1950-2012)
* [[W. van Duynkercke]]
* [[Melissa Domacassée]]
==E==
* [[Nydia Ecury]], (Aruba/Kòrsou, 1926-2012)
* [[Ras Elijah]] - pseudonimo di Earl Nicolaas
* [[Sharelly Emanuelson]]
* [[Chris Engels]]
* [[Lucila Engels-Boskaljon]] (Kòrsou, 1920-1993)
* [[Maritza Erasmus]]
==F==
* [[Ariadne Faries]] (Kòrsou, 1968-2020)
* [[Johanna Franco Zapata]]
* [[Andres Figaroa]]
* [[Evelino Fingal]]
* [[André van Frederici]]
==G==
* [[Wilson Garcia]]
* [[Jean Girigori]]
* [[Nelson Gonzalez]]
* [[Cornelis Gorsira]]
* [[Cynrie Griffith]]
* [[Armando Goedgedrag]]
==H==
* [[Gil Hagedoorn]]
* [[May Henriquez]]
* [[Glenda Heyliger]]
* [[Lee Hodge]]
* [[Dick Hoogerwerf]]
* [[Livio Hermans]] (1935-2020)
==I==
* [[Caresse Isings]]
* [[Hermenegildo Anthonio Isena]]
==J==
* [[Ru Jas]]
* [[Patsy Johnson]]
* [[Elis Juliana]]
* [[Wilma Kuiperi-Jansen]]
==K==
* [[Yubi Kirindongo]]
* [[Stan Kuiperi]]
* [[Anan Kock-Herrera]]
* [[Willem Kroon]]
==L==
* [[Padu Lampe]]
* [[Minerva Lauffer]]
* [[Elisa Lejuez]]
* [[Elvis López]]
* [[Rasheed Lowe]]
* [[Elisa Lejuez Peters]]
==M==
* [[Eb Marcano]]
* [[Garrick Marchena]]
* [[Jacob Ernst Marcus]]
* [[Truus Marchant]]
* [[Nildo Marchena]]
* [[Charlton Marcos|Charlton G. Marcos]]
* [[Runny Margarita]]
* [[Salustiano Martha]]
* [[Tirzo Martha]]
* [[Alida Martinez]]
* [[Nigel Matthew]]
* [[E.C. ‘Papa’ Melaan]]
* [[Luciano Milliard]]
* [[Mo Mohamed]]
* [[Tony Monsanto]]
* [[Osaira Muyale]]
==N==
* [[Max Nepomuceno|Maximiliano Nepomuceno]]
* [[Gustave Nouel]]
* [[Quito Nicolaas]]
==O==
* [[Hipolito Ocalia|Hipólito Max Ocalia]]
* [[Julie Quigley de Oduber]]
* Ryan Oduber
==P==
* [[Jan Gerard Palm]]
* [[Jacobo Palm]]
* [[John Palm]]
* [[Rudolf Palm]]
* [[Toni Palm]]
* [[Walter Palm]]
* [[Joannes Pandellis]]
* [[Vanessa Paulina]]
* [[Suzanne Perlman]]
* [[Jozef Cornelis "Nechi" Pieters]]
* [[Tharcisio Pieters Kwiers]]
* [[Luigi Pinedo]]
* [[John de Pool]]
* [[Nena Ponson]]
==Q==
* [[Pablo Teófilo Quant]]
==R==
* [[Oscar Ravelo]]
* [[Roland Richardson]]
* [[Ced Ride]]
* [[Myra Römer]]
* [[Wouter van Romondt]]
* [[Felix de Rooy]]
* [[Henk Roozendaal]]
* [[Rebecca Roos]]
* [[Velvet Zoé Ramos]]
* Geneitha J. Russell (Aruba, 1990)
==S==
*[[Nena Sanchez]]
* [[Ati Schotborgh]]
* [[Gilbert Senchi]]
* [[Nel Simon]]
* [[Francis Sling]]
* [[Omar Sling]]
* [[Norva Simon-Sling]]
* [[Hellen Sint Jago]]
* [[Ellen Spijkstra]]
* [[Gabrielle de St. Dénis]]
* [[Eefje van der Straten-van Twillert]]
==T==
* [[Elvis Tromp]]
==U==
==V==
* [[Anton Vrede]], (Kòrsou, 1953)
* [[Belinda de Veer]], (Aruba, 1960)
* [[Ronald Verhoeven]] (Malang/Bonaire, 1937-2015)
* [[Piet Vervoord]]
* [[Ruthy Vrieswijk]]
==W==
* [[Wim de Waal]]
* [[Brigitte Wawoe]]
* [[Marjon Wegman]]
* [[Michiel Wever]]
* [[Rufo Wever]]
* [[Shahaila Winklaar]]
* [[Paul Wong]]
* Ken Wolff
==X==
==Y==
==Z==
* [[Giovani Zanolino]]
[[Kategoria:Arte]]
nhslhm0kasm30mn04re25hwbd7x33aw
194634
194633
2026-06-22T22:12:33Z
UARC
16787
/* O */ anandi e links non existi
194634
wikitext
text/x-wiki
E pagina aki ta duna un lista den orden alfabétiko di '''artistanan di Karibe Hulandes'''. E lista ta inkorporá artistanan nasi sea na [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]], of na [[Hulanda]] siendo yu di mayornan prosedente di [[Karibe Hulandes]]. Tambe ta inklui esunnan su un desaroyo artístiko a keda realisá i kompletá den Karibe Hulandes.
{{Inhoud abc}}
==A==
[[File:Hortence Brouwn 1.jpg|thumb|200px|Hortence Brouwn]]
[[File:Randal_corsen-1552580199.jpg|thumb|200px|[[Randal Corsen]]]]
[[File:Avantia damberg-1589925573.jpg|thumb|200px|Avantia Damberg]]
[[File:Sharelly Emanuelson.jpg|thumb|200px|[[Sharelly Emanuelson]]]]
[[File:Johanna_Franco_Zapata_2020.jpg|thumb|200px|[[Johanna Franco Zapata]]]]
[[File:Muurschildering Hidden hero May Henriquez door Avantia Damberg.jpg|thumb|200px|[[May Henriquez]]]]
[[Fail:Elvis Lopez 01.jpg|thumb|200px|[[Elvis López]]]]
[[File:Jacob Ernst Marcus.jpg|thumb|200px|[[Jacob Ernst Marcus]]]]
[[File:Quito Nicolaas.jpg|thumb|200px|[[Quito Nicolaas]]]]
[[File:Jacobo-palm-1335440975.jpg|thumb|200px|[[Jacobo Palm]]]]
[[File:John-palm-profil (cropped).jpg|thumb|200px|[[John Palm]]]]
[[File:Rudolf-palm-1335441851.jpg|thumb|200px|[[Rudolph Palm]]]]
[[Image:Myra Romer.jpg|thumb|200px|[[Myra Römer]]]]
[[File:Francis Sling.jpg|thumb|200px|Francis Sling]]
[[File:Belinda de Veer.jpeg|thumb|200px|Belinda de Veer]]
[[File:Anton Vrede, 2018 (3).jpg|thumb|200px|[[Anton Vrede]]]]
* [[Ciro Abath]]
* [[Giovanni Abath]]
* [[Marian Abath]]
* [[Frère Adrianus]]
* [[Papy Adriana]]
* [[Mac Alberto]] (Kòrsou, 1932-2020)
* [[Rinella Alfonso]]
* [[Vesuhely Americaan]]
* [[William Anthony]]
* [[Ailsa Anastatia]]
* [[Angela Efrem]]
* [[Angela Raymond]]
==B==
* [[David Bade]]
* [[Herman van Bergen]]
* [[Sander van Beusekom]]
* [[Hubert Booi]] (Boneiru/Aruba, 1919-2014)
* [[Eugenie Boon]]
* [[Hortence Brouwn]]
* [[Ruby Bute]]
* [[Lauric Brandt]]
* [[Grace van Balkom - de Cuba]] (Aruba, 1937)
* [[Marlene van Blarcum]]
==C ==
* [[José Capricorne|José Maria Capricorne]] (Kòrsou, 1932)
* [[Nelson Carrilho]]
* [[Roxette Capriles]]
* [[Ced Ride]]
* [[Nochi Coffie]]
* [[Zuleika Coffie]]
* [[Paulita Cornet]]
* [[Joseph Sickman Corsen]]
* [[Charles Corsen]]
* [[Randal Corsen]]
* [[Eric Cremers]] (Boneiru, 1953)
* [[Yolanda Croes]]
* [[Desiree Croes]]
* [[Anthony Croes]] (Aruba, 1961)
* [[Natusha Croes]]
* [[Jani Croes]]
==D==
* [[Avantia Damberg]]
* [[Winfred Dania]] (Aruba/Boneiru, 1950-2012)
* [[W. van Duynkercke]]
* [[Melissa Domacassée]]
==E==
* [[Nydia Ecury]], (Aruba/Kòrsou, 1926-2012)
* [[Ras Elijah]] - pseudonimo di Earl Nicolaas
* [[Sharelly Emanuelson]]
* [[Chris Engels]]
* [[Lucila Engels-Boskaljon]] (Kòrsou, 1920-1993)
* [[Maritza Erasmus]]
==F==
* [[Ariadne Faries]] (Kòrsou, 1968-2020)
* [[Johanna Franco Zapata]]
* [[Andres Figaroa]]
* [[Evelino Fingal]]
* [[André van Frederici]]
==G==
* [[Wilson Garcia]]
* [[Jean Girigori]]
* [[Nelson Gonzalez]]
* [[Cornelis Gorsira]]
* [[Cynrie Griffith]]
* [[Armando Goedgedrag]]
==H==
* [[Gil Hagedoorn]]
* [[May Henriquez]]
* [[Glenda Heyliger]]
* [[Lee Hodge]]
* [[Dick Hoogerwerf]]
* [[Livio Hermans]] (1935-2020)
==I==
* [[Caresse Isings]]
* [[Hermenegildo Anthonio Isena]]
==J==
* [[Ru Jas]]
* [[Patsy Johnson]]
* [[Elis Juliana]]
* [[Wilma Kuiperi-Jansen]]
==K==
* [[Yubi Kirindongo]]
* [[Stan Kuiperi]]
* [[Anan Kock-Herrera]]
* [[Willem Kroon]]
==L==
* [[Padu Lampe]]
* [[Minerva Lauffer]]
* [[Elisa Lejuez]]
* [[Elvis López]]
* [[Rasheed Lowe]]
* [[Elisa Lejuez Peters]]
==M==
* [[Eb Marcano]]
* [[Garrick Marchena]]
* [[Jacob Ernst Marcus]]
* [[Truus Marchant]]
* [[Nildo Marchena]]
* [[Charlton Marcos|Charlton G. Marcos]]
* [[Runny Margarita]]
* [[Salustiano Martha]]
* [[Tirzo Martha]]
* [[Alida Martinez]]
* [[Nigel Matthew]]
* [[E.C. ‘Papa’ Melaan]]
* [[Luciano Milliard]]
* [[Mo Mohamed]]
* [[Tony Monsanto]]
* [[Osaira Muyale]]
==N==
* [[Max Nepomuceno|Maximiliano Nepomuceno]]
* [[Gustave Nouel]]
* [[Quito Nicolaas]]
==O==
* [[Hipolito Ocalia|Hipólito Max Ocalia]]
* [[Julie Quigley de Oduber]]
* Ryan Oduber
==P==
* [[Jan Gerard Palm]]
* [[Jacobo Palm]]
* [[John Palm]]
* [[Rudolf Palm]]
* [[Toni Palm]]
* [[Walter Palm]]
* [[Joannes Pandellis]]
* [[Vanessa Paulina]]
* [[Suzanne Perlman]]
* [[Jozef Cornelis "Nechi" Pieters]]
* [[Tharcisio Pieters Kwiers]]
* [[Luigi Pinedo]]
* [[John de Pool]]
* [[Nena Ponson]]
==Q==
* [[Pablo Teófilo Quant]]
==R==
* [[Oscar Ravelo]]
* [[Roland Richardson]]
* [[Ced Ride]]
* [[Myra Römer]]
* [[Wouter van Romondt]]
* [[Felix de Rooy]]
* [[Henk Roozendaal]]
* [[Rebecca Roos]]
* [[Velvet Zoé Ramos]]
* [[Geneitha J. Russell]] (Aruba, 1990)
==S==
*[[Nena Sanchez]]
* [[Ati Schotborgh]]
* [[Gilbert Senchi]]
* [[Nel Simon]]
* [[Francis Sling]]
* [[Omar Sling]]
* [[Norva Simon-Sling]]
* [[Hellen Sint Jago]]
* [[Ellen Spijkstra]]
* [[Gabrielle de St. Dénis]]
* [[Eefje van der Straten-van Twillert]]
==T==
* [[Elvis Tromp]]
==U==
==V==
* [[Anton Vrede]], (Kòrsou, 1953)
* [[Belinda de Veer]], (Aruba, 1960)
* [[Ronald Verhoeven]] (Malang/Bonaire, 1937-2015)
* [[Piet Vervoord]]
* [[Ruthy Vrieswijk]]
==W==
* [[Wim de Waal]]
* [[Brigitte Wawoe]]
* [[Marjon Wegman]]
* [[Michiel Wever]]
* [[Rufo Wever]]
* [[Shahaila Winklaar]]
* [[Paul Wong]]
* [[Ken Wolff]]
==X==
==Y==
==Z==
* [[Giovani Zanolino]]
[[Kategoria:Arte]]
rf0m0fwl6y0gnbr8nigyx8d5i508dub
194635
194634
2026-06-23T09:12:47Z
Caribiana
8320
194635
wikitext
text/x-wiki
E pagina aki ta duna un lista den orden alfabétiko di '''artistanan di Karibe Hulandes'''. E lista ta inkorporá artistanan nasi sea na [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]], of na [[Hulanda]] siendo yu di mayornan prosedente di [[Karibe Hulandes]]. Tambe ta inklui esunnan su un desaroyo artístiko a keda realisá i kompletá den Karibe Hulandes.
{{Inhoud abc}}
==A==
[[File:Hortence Brouwn 1.jpg|thumb|200px|Hortence Brouwn]]
[[File:Randal_corsen-1552580199.jpg|thumb|200px|[[Randal Corsen]]]]
[[File:Avantia damberg-1589925573.jpg|thumb|200px|Avantia Damberg]]
[[File:Sharelly Emanuelson.jpg|thumb|200px|[[Sharelly Emanuelson]]]]
[[File:Johanna_Franco_Zapata_2020.jpg|thumb|200px|[[Johanna Franco Zapata]]]]
[[File:Muurschildering Hidden hero May Henriquez door Avantia Damberg.jpg|thumb|200px|[[May Henriquez]]]]
[[Fail:Elvis Lopez 01.jpg|thumb|200px|[[Elvis López]]]]
[[File:Jacob Ernst Marcus.jpg|thumb|200px|[[Jacob Ernst Marcus]]]]
[[File:Quito Nicolaas.jpg|thumb|200px|[[Quito Nicolaas]]]]
[[File:Jacobo-palm-1335440975.jpg|thumb|200px|[[Jacobo Palm]]]]
[[File:John-palm-profil (cropped).jpg|thumb|200px|[[John Palm]]]]
[[File:Rudolf-palm-1335441851.jpg|thumb|200px|[[Rudolph Palm]]]]
[[Image:Myra Romer.jpg|thumb|200px|[[Myra Römer]]]]
[[File:Francis Sling.jpg|thumb|200px|Francis Sling]]
[[File:Belinda de Veer.jpeg|thumb|200px|Belinda de Veer]]
[[File:Anton Vrede, 2018 (3).jpg|thumb|200px|[[Anton Vrede]]]]
* [[Ciro Abath]]
* [[Giovanni Abath]]
* [[Marian Abath]]
* [[Frère Adrianus]]
* [[Papy Adriana]]
* [[Mac Alberto]] (Kòrsou, 1932-2020)
* [[Rinella Alfonso]]
* [[Vesuhely Americaan]]
* [[Ailsa Anastatia]]
* [[Efrem Angela]]
* [[William Anthony]]
* [[Angela Raymond]]
==B==
* [[David Bade]]
* [[Herman van Bergen]]
* [[Sander van Beusekom]]
* [[Hubert Booi]] (Boneiru/Aruba, 1919-2014)
* [[Eugenie Boon]]
* [[Hortence Brouwn]]
* [[Ruby Bute]]
* [[Lauric Brandt]]
* [[Grace van Balkom - de Cuba]] (Aruba, 1937)
* [[Marlene van Blarcum]]
==C ==
* [[José Capricorne|José Maria Capricorne]] (Kòrsou, 1932)
* [[Nelson Carrilho]]
* [[Roxette Capriles]]
* [[Ced Ride]]
* [[Nochi Coffie]]
* [[Zuleika Coffie]]
* [[Paulita Cornet]]
* [[Joseph Sickman Corsen]]
* [[Charles Corsen]]
* [[Randal Corsen]]
* [[Eric Cremers]] (Boneiru, 1953)
* [[Yolanda Croes]]
* [[Desiree Croes]]
* [[Anthony Croes]] (Aruba, 1961)
* [[Natusha Croes]]
* [[Jani Croes]]
==D==
* [[Avantia Damberg]]
* [[Winfred Dania]] (Aruba/Boneiru, 1950-2012)
* [[W. van Duynkercke]]
* [[Melissa Domacassée]]
==E==
* [[Nydia Ecury]], (Aruba/Kòrsou, 1926-2012)
* [[Ras Elijah]] - pseudonimo di Earl Nicolaas
* [[Sharelly Emanuelson]]
* [[Chris Engels]]
* [[Lucila Engels-Boskaljon]] (Kòrsou, 1920-1993)
* [[Maritza Erasmus]]
==F==
* [[Ariadne Faries]] (Kòrsou, 1968-2020)
* [[Johanna Franco Zapata]]
* [[Andres Figaroa]]
* [[Evelino Fingal]]
* [[André van Frederici]]
==G==
* [[Wilson Garcia]]
* [[Jean Girigori]]
* [[Nelson Gonzalez]]
* [[Cornelis Gorsira]]
* [[Cynrie Griffith]]
* [[Armando Goedgedrag]]
==H==
* [[Gil Hagedoorn]]
* [[May Henriquez]]
* [[Glenda Heyliger]]
* [[Lee Hodge]]
* [[Dick Hoogerwerf]]
* [[Livio Hermans]] (1935-2020)
==I==
* [[Caresse Isings]]
* [[Hermenegildo Anthonio Isena]]
==J==
* [[Ru Jas]]
* [[Patsy Johnson]]
* [[Elis Juliana]]
* [[Wilma Kuiperi-Jansen]]
==K==
* [[Yubi Kirindongo]]
* [[Stan Kuiperi]]
* [[Anan Kock-Herrera]]
* [[Willem Kroon]]
==L==
* [[Padu Lampe]]
* [[Minerva Lauffer]]
* [[Elisa Lejuez]]
* [[Elvis López]]
* [[Rasheed Lowe]]
* [[Elisa Lejuez Peters]]
==M==
* [[Eb Marcano]]
* [[Garrick Marchena]]
* [[Jacob Ernst Marcus]]
* [[Truus Marchant]]
* [[Nildo Marchena]]
* [[Charlton Marcos|Charlton G. Marcos]]
* [[Runny Margarita]]
* [[Salustiano Martha]]
* [[Tirzo Martha]]
* [[Alida Martinez]]
* [[Nigel Matthew]]
* [[E.C. ‘Papa’ Melaan]]
* [[Luciano Milliard]]
* [[Mo Mohamed]]
* [[Tony Monsanto]]
* [[Osaira Muyale]]
==N==
* [[Max Nepomuceno|Maximiliano Nepomuceno]]
* [[Gustave Nouel]]
* [[Quito Nicolaas]]
==O==
* [[Hipolito Ocalia|Hipólito Max Ocalia]]
* [[Julie Quigley de Oduber]]
* Ryan Oduber
==P==
* [[Jan Gerard Palm]]
* [[Jacobo Palm]]
* [[John Palm]]
* [[Rudolf Palm]]
* [[Toni Palm]]
* [[Walter Palm]]
* [[Joannes Pandellis]]
* [[Vanessa Paulina]]
* [[Suzanne Perlman]]
* [[Jozef Cornelis "Nechi" Pieters]]
* [[Tharcisio Pieters Kwiers]]
* [[Luigi Pinedo]]
* [[John de Pool]]
* [[Nena Ponson]]
==Q==
* [[Pablo Teófilo Quant]]
==R==
* [[Oscar Ravelo]]
* [[Roland Richardson]]
* [[Ced Ride]]
* [[Myra Römer]]
* [[Wouter van Romondt]]
* [[Felix de Rooy]]
* [[Henk Roozendaal]]
* [[Rebecca Roos]]
* [[Velvet Zoé Ramos]]
* [[Geneitha J. Russell]] (Aruba, 1990)
==S==
*[[Nena Sanchez]]
* [[Ati Schotborgh]]
* [[Gilbert Senchi]]
* [[Nel Simon]]
* [[Francis Sling]]
* [[Omar Sling]]
* [[Norva Simon-Sling]]
* [[Hellen Sint Jago]]
* [[Ellen Spijkstra]]
* [[Gabrielle de St. Dénis]]
* [[Eefje van der Straten-van Twillert]]
==T==
* [[Elvis Tromp]]
==U==
==V==
* [[Anton Vrede]], (Kòrsou, 1953)
* [[Belinda de Veer]], (Aruba, 1960)
* [[Ronald Verhoeven]] (Malang/Bonaire, 1937-2015)
* [[Piet Vervoord]]
* [[Ruthy Vrieswijk]]
==W==
* [[Wim de Waal]]
* [[Brigitte Wawoe]]
* [[Marjon Wegman]]
* [[Michiel Wever]]
* [[Rufo Wever]]
* [[Shahaila Winklaar]]
* [[Paul Wong]]
* [[Ken Wolff]]
==X==
==Y==
==Z==
* [[Giovani Zanolino]]
[[Kategoria:Arte]]
c2ek9ce26i72f0y2ab4oigzbl3641ti
FIFA
0
8801
194621
159846
2026-06-22T21:18:56Z
Caribiana
8320
wikilink
194621
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox federacion deportivo
| variante = c
| imagen = FIFA-Headquarter.jpg
| descripcion = Sede prinsipal di FIFA na Zurich
}}
'''FIFA''', abreviashon di e nòmber ofisial na [[frances|franses]] '''Fédération Internationale de Football Association''' (na [[ingles]]: "''International Federation of Association Football''"), ta un federashon internashonal di deporte di futbòl, inkluso su variantenan di futbòl di sala i futbòl riba playa. Mundialmente e ta regulá i kontrolá futbòl (tambe konosí komo "''futbòl di federashon''") i ta organisá torneonan grandi di futbòl internashonal, entre kual "[[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]]" ta esun mas famoso.
Na [[1904]], FIFA a wòrdu fundá na [[Paris]] pa supervisá e kompetensia internashonal entre e federashonnan nashonal di [[Bélgika]], [[Dinamarka]], [[Fransia]], [[Alemania]], [[Hulanda]], [[Spaña]], [[Suesia]] i [[Suisa]]. Aktualmente e tin un membresia di 206 federashon nashonal, inkluyendo [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]] i [[Federashon Futbòl Kòrsou]]. E [[Idioma ofisial|idiomanan ofisial]] usá pa FIFA ta ingles, franses, [[alemán]] i [[spaño]]. Su sede prinsipal ta na [[Zurich]], [[Suisa]].
Gianni Infantino ta e aktual presidente, okupando e funshon desde 26 di febrüari 2016.
== Konfederashonnan ==
[[File:World Map FIFA2.svg|thumb|380px|center|E federashonnan [[kontinente|kontinental]] di FIFA]]
Riba nivel di [[kontinente]] FIFA tin seis federashon komo miembro:
* [[Asia]] - [[AFC|Konfederashon di Futbòl di Asia]] (AFC)
* [[Afrika]] - Konfederashon Afrikano di Futbòl (CAF)
* [[Sur Amérika]] - Konfederashon Suramerikano di Futbòl (CONMEBOL)
* [[Nort Amérika]] - [[CONCACAF|Konfederashon di futbòl di Norte i Sentro Amérika i Karibe]] (CONCACAF)
* [[Oseania]] - Konfederashon di Futbòl di Oceania (OFC)
* [[Oropa]]: Union di Asosiashonnan Oropeo di Futbòl (UEFA)
== Mira tambe ==
* [[CONCACAF]]
* [[Federashon Futbòl Kòrsou]]
* [[Arubaanse Voetbalbond|Federashon Futbòl Arubano]]
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|lista di klup di futbòl di Aruba]]
== Link eksterno ==
* [https://www.fifa.com/ Wepsait ofisial di FIFA]
* [https://web.archive.org/web/20070901044035/http://fifa.com/worldfootball/lawsofthegame.html FIFA Laws of the Game], 1 di september 2007
[[Category:Futbòl]]
1cqm3e7nhmr9an7t1t4bi86gnzcoken
Division Uno (Aruba)
0
8813
194547
194129
2026-06-22T12:40:01Z
Caribiana
8320
/* Campeon segun ekipo */
194547
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox liga deportivo
| nomber = Division Uno
| pais = {{ABW}}
| confederacion = [[Arubaanse Voetbalbond|ABV]]
| funda = 1960
| sistema = competencia
| ekipo = 14
| promocion = [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]
| degradacion = [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]]
| campeon_actual = [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]] (3) (2025-26)
| record_campeon = [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]] (5)
| website = https://futbolaruba.com/division-uno/
}}
'''Division Uno di Aruba''' of '''Division Uno''' ta e di dos liga di [[Lista di club di futbol na Aruba|futbol di clubnan na Aruba]]. E liga a wordo crea na 1960 y ta cay bou supervision di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB). E campeon di Division Uno ta promove automaticamente pa [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]] y teamnan number 2 y 3 ta hunga den un playoff cu numbernan 8 y 9 di Division Honor pa dicidi si ta sea "degrada foi of ta promove pa" Division Honor. Di e mesun manera teamnan number 8 y 9 di Division Uno ta hunga den un playoff cu numbernan 2 y 3 di [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]] pa dicidi si ta sea "degrada foi of ta promove pa" Division Uno. Division Dos ta e liga mas abou den futbol di clubnan Arubano.
== Temporada 2023/24 ==
E siguiente 16 club a participa den e torneo 2022/23 den Division Uno.
<div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;">
'''Grupo A:'''
* [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
* [[SV Real Koyari|Real Koyari]]
* [[SV Sporting Aruba|Sporting]]
* [[SV Estudiantes|Estudiantes]]
* [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
* [[Deportivo Independiente Caravel|Caravel]]
* [[SV Arsenal Aruba|Arsenal]]
* [[SV Racing Club Savaneta|RCS]]
'''Grupo B:'''
* [[SV Unistars|Unistars]]
* [[Football Club San Nicolas|FC San Nicolas]]
* [[Sport Club United|United]]
* [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
* [[SV Sport Boys|Sport Boys]]
* [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
* [[SV Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
* [[SV Undesa|Undesa]]
</div>
== Temporada 2022/23==
E clubnan cu ta participa den e torneo 2022/23:
<div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;">
'''Grupo A:'''
* [[SV Arsenal (Aruba)|Arsenal]]
* [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
* [[SV Bubali|Bubali]]
* [[SV Estudiantes|Estudiantes]]
* [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
* [[SV Racing Club Savaneta|RCS]]
* [[SV Real Koyari|Real Koyari]]
* [[SV Sporting|Sporting]]
'''Grupo B:'''
* [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
* [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
* [[Football Club San Nicolas|FC San Nicolas]]
* [[Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
* [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
* [[SV Sport Boys|Sport Boys]]
* [[SV Undesa|Undesa]]
* [[SV Unistars|Unistars]]
</div>
== Campeon ==
{| class="wikitable sortable" style="text-align:left; font-size:100%;"
|- align=left bgcolor=#006699 style="color: white;"
!style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Temporada</span>
!style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Campeon</span>
|-
| 1960 || [[River Plate Aruba|River Plate]]
|-
| 1961 || [[SV San Nicolas Juniors| San Nicolas Juniors]]
|-
| 1962/63 || [[SV Juventud Millonarios|Millionarios]]
|-
| 1963/64 || [[SV Sportboys|Sport Boys]]
|-
| 1964/65 || [[Tropical Sport Club|Tropical]]
|-
| 1965/66 || [[SV Bubali|Bubali]]
|-
| 1966/67 || [[SV Aruba Juniors|Aruba Juniors]]
|-
| 1967/68 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 1968/69 || [[Tropical Sport Club|Tropical]]
|-
| 1969/70 || [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]]
|-
| 1970/71 || [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
|-
| 1971/72 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1973 || [[SV La Fama|La Fama]]
|-
| 1974/80 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1981 || [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
|-
| 1982 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1983 || [[SV Universal|Universal]]
|-
| 1984/88 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1989 || [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]]
|-
| 1990 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 1991/92 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1993 || [[SV Deportivo Nacional|Nacional]]
|-
| 1994/98 || colspan=2 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1999 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2000 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 2001 || [[SV Britannia|Britannia]]
|-
| 2002 || [[SV La Fama|La Fama]]
|-
| 2003/04 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 2004/05 || [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
|-
| 2005/06 || [[SV Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
|-
| 2006/07 || [[River Plate Aruba|River Plate]]
|-
| 2007/08 || [[SV Trupial|Trupial]]
|-
| 2008/09 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2009/10 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2010/11 || [[SV Dakota|Dakota]]
|-
| 2011/12 || [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
|-
| 2012/13 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2013/14 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2014/15 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2015/16 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 2016/17 || [[Real Piedra Plat|Real Piedra Plat]]
|-
| 2017/18 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2018/19 || [[Independiente Porto Caravel]]
|-
| 2019/20 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''bandona pa motivo di [[Crisis di COVID-19 na Aruba|corona]]''</small>
|-
| 2021 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''campeonato inoficial''</small>
|-
| 2021/22 || [[SV Atletico Santa Fe|Santa Fe]]
|-
| 2022/23 || Jong Aruba
|-
| 2023/24 || [[SV Sporting|Sporting]]
|-
| 2024/25 || [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
|-
| 2025/26 || Rooi Afo
|}
== Campeon segun ekipo ==
{| class="wikitable" style="width:70%; font-size:100%"
!width="150px"|Club
!width="60px"| Campeon
!width="440px"| Aña
|-
| [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]] || <center>5 || 1990, 1999, 2009, 2014, 2018
|-
| [[SV Independiente Caravel|Caravel]] || <center>4 || 2010, 2013, 2015, 2019
|-
| [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]] || <center>4 || 1968, 2000, 2016, 2022-23
|-
| [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]] || <center>3 || 1961, 1970, 1989
|-
| [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]] || <center>3 || 1981, 2024-25, 2025-26
|-
| [[Tropical Sport Club|Tropical]] || <center>2 || 1965, 1969
|-
| [[SV La Fama|La Fama]] || <center>2 || 1973, 2002
|-
| [[River Plate Aruba|River Plate]] || <center>2 || 1960, 2007
|-
| [[SV Caiquetio|Caiquetio]] || <center>2 || 2005, 2012
|-
| [[SV Juventud Millonarios|Millionarios]] || <center>1 || 1963
|-
| [[SV Sport Boys|Sport Boys]] || <center>1 || 1964
|-
| [[SV Bubali|Bubali]] || <center>1 || 1966
|-
| [[SV Aruba Juniors|Aruba Juniors]] || <center>1 || 1967
|-
| [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]] || <center>1 || 1970
|-
| [[SV Universal|Universal]] || <center>1 || 1983
|-
| [[SV Deportivo Nacional|Nacional]] || <center>1 || 1993
|-
| [[SV Britannia|Britannia]] || <center>1 || 2001
|-
| [[Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]] || <center>1 || 2006
|-
| [[SV Trupial|Trupial]] || <center>1 || 2008
|-
| [[SV Dakota|Dakota]] || <center>1 || 2011
|-
| [[Real Piedra Plat| Piedra Plat]] || <center>1 || 2017
|-
| [[Independiente Porto Caravel|Caravel]] || <center>1 || 2019
|-
| [[SV Atletico Santa Fe|Santa Fe]] || <center>1 || 2022
|-
| [[SV Sporting Aruba|Sporting]] || <center>1 || 2023-24
|}
== Mira tambe ==
* [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]
* [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]]
== Link externo ==
* [https://avbaruba.com/ Website oficial di AVB]
* [https://web.archive.org/web/20220825191127/https://futbolaruba.com/division-uno/ Division Uno], futbolaruba.com
[[Category:Futbòl na Aruba]]
pkow9lcigelsjgxagg048dn1tx93xyi
194554
194547
2026-06-22T13:05:27Z
Caribiana
8320
194554
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox liga deportivo
| nomber = Division Uno
| pais = {{ABW}}
| confederacion = [[Arubaanse Voetbalbond|ABV]]
| funda = 1960
| sistema = competencia
| ekipo = 14
| promocion = [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]
| degradacion = [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]]
| campeon_actual = [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]] (3) (2025-26)
| record_campeon = [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]] (5)
| website = https://futbolaruba.com/division-uno/
}}
'''Division Uno di Aruba''' of '''Division Uno''' ta e di dos liga di [[Lista di club di futbol na Aruba|futbol di clubnan na Aruba]]. E liga a wordo crea na 1960 y ta cay bou supervision di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB).
E campeon di Division Uno ta promove automaticamente pa [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]] y teamnan number 2 y 3 ta hunga den un playoff cu numbernan 8 y 9 di Division Honor pa dicidi si ta sea "degrada foi of ta promove pa" Division Honor. Di e mesun manera teamnan number 8 y 9 di Division Uno ta hunga den un playoff cu numbernan 2 y 3 di [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]] pa dicidi si ta sea "degrada foi of ta promove pa" Division Uno. Division Dos ta e liga mas abou den futbol di clubnan Arubano.
== Temporada 2023/24 ==
E siguiente 16 club a participa den e torneo 2022/23 den Division Uno.
<div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;">
'''Grupo A:'''
* [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
* [[SV Real Koyari|Real Koyari]]
* [[SV Sporting Aruba|Sporting]]
* [[SV Estudiantes|Estudiantes]]
* [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
* [[Deportivo Independiente Caravel|Caravel]]
* [[SV Arsenal Aruba|Arsenal]]
* [[SV Racing Club Savaneta|RCS]]
'''Grupo B:'''
* [[SV Unistars|Unistars]]
* [[Football Club San Nicolas|FC San Nicolas]]
* [[Sport Club United|United]]
* [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
* [[SV Sport Boys|Sport Boys]]
* [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
* [[SV Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
* [[SV Undesa|Undesa]]
</div>
== Temporada 2022/23==
E clubnan cu ta participa den e torneo 2022/23:
<div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;">
'''Grupo A:'''
* [[SV Arsenal (Aruba)|Arsenal]]
* [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
* [[SV Bubali|Bubali]]
* [[SV Estudiantes|Estudiantes]]
* [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
* [[SV Racing Club Savaneta|RCS]]
* [[SV Real Koyari|Real Koyari]]
* [[SV Sporting|Sporting]]
'''Grupo B:'''
* [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
* [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
* [[Football Club San Nicolas|FC San Nicolas]]
* [[Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
* [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
* [[SV Sport Boys|Sport Boys]]
* [[SV Undesa|Undesa]]
* [[SV Unistars|Unistars]]
</div>
== Campeon ==
{| class="wikitable sortable" style="text-align:left; font-size:100%;"
|- align=left bgcolor=#006699 style="color: white;"
!style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Temporada</span>
!style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Campeon</span>
|-
| 1960 || [[River Plate Aruba|River Plate]]
|-
| 1961 || [[SV San Nicolas Juniors| San Nicolas Juniors]]
|-
| 1962/63 || [[SV Juventud Millonarios|Millionarios]]
|-
| 1963/64 || [[SV Sportboys|Sport Boys]]
|-
| 1964/65 || [[Tropical Sport Club|Tropical]]
|-
| 1965/66 || [[SV Bubali|Bubali]]
|-
| 1966/67 || [[SV Aruba Juniors|Aruba Juniors]]
|-
| 1967/68 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 1968/69 || [[Tropical Sport Club|Tropical]]
|-
| 1969/70 || [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]]
|-
| 1970/71 || [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
|-
| 1971/72 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1973 || [[SV La Fama|La Fama]]
|-
| 1974/80 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1981 || [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
|-
| 1982 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1983 || [[SV Universal|Universal]]
|-
| 1984/88 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1989 || [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]]
|-
| 1990 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 1991/92 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1993 || [[SV Deportivo Nacional|Nacional]]
|-
| 1994/98 || colspan=2 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1999 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2000 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 2001 || [[SV Britannia|Britannia]]
|-
| 2002 || [[SV La Fama|La Fama]]
|-
| 2003/04 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 2004/05 || [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
|-
| 2005/06 || [[SV Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
|-
| 2006/07 || [[River Plate Aruba|River Plate]]
|-
| 2007/08 || [[SV Trupial|Trupial]]
|-
| 2008/09 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2009/10 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2010/11 || [[SV Dakota|Dakota]]
|-
| 2011/12 || [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
|-
| 2012/13 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2013/14 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2014/15 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2015/16 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 2016/17 || [[Real Piedra Plat|Real Piedra Plat]]
|-
| 2017/18 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2018/19 || [[Independiente Porto Caravel]]
|-
| 2019/20 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''bandona pa motivo di [[Crisis di COVID-19 na Aruba|corona]]''</small>
|-
| 2021 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''campeonato inoficial''</small>
|-
| 2021/22 || [[SV Atletico Santa Fe|Santa Fe]]
|-
| 2022/23 || Jong Aruba
|-
| 2023/24 || [[SV Sporting|Sporting]]
|-
| 2024/25 || [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
|-
| 2025/26 || Rooi Afo
|}
== Campeon segun ekipo ==
{| class="wikitable" style="width:70%; font-size:100%"
!width="150px"|Club
!width="60px"| Campeon
!width="440px"| Aña
|-
| [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]] || <center>5 || 1990, 1999, 2009, 2014, 2018
|-
| [[SV Independiente Caravel|Caravel]] || <center>4 || 2010, 2013, 2015, 2019
|-
| [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]] || <center>4 || 1968, 2000, 2016, 2022-23
|-
| [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]] || <center>3 || 1961, 1970, 1989
|-
| [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]] || <center>3 || 1981, 2024-25, 2025-26
|-
| [[Tropical Sport Club|Tropical]] || <center>2 || 1965, 1969
|-
| [[SV La Fama|La Fama]] || <center>2 || 1973, 2002
|-
| [[River Plate Aruba|River Plate]] || <center>2 || 1960, 2007
|-
| [[SV Caiquetio|Caiquetio]] || <center>2 || 2005, 2012
|-
| [[SV Juventud Millonarios|Millionarios]] || <center>1 || 1963
|-
| [[SV Sport Boys|Sport Boys]] || <center>1 || 1964
|-
| [[SV Bubali|Bubali]] || <center>1 || 1966
|-
| [[SV Aruba Juniors|Aruba Juniors]] || <center>1 || 1967
|-
| [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]] || <center>1 || 1970
|-
| [[SV Universal|Universal]] || <center>1 || 1983
|-
| [[SV Deportivo Nacional|Nacional]] || <center>1 || 1993
|-
| [[SV Britannia|Britannia]] || <center>1 || 2001
|-
| [[Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]] || <center>1 || 2006
|-
| [[SV Trupial|Trupial]] || <center>1 || 2008
|-
| [[SV Dakota|Dakota]] || <center>1 || 2011
|-
| [[Real Piedra Plat| Piedra Plat]] || <center>1 || 2017
|-
| [[Independiente Porto Caravel|Caravel]] || <center>1 || 2019
|-
| [[SV Atletico Santa Fe|Santa Fe]] || <center>1 || 2022
|-
| [[SV Sporting Aruba|Sporting]] || <center>1 || 2023-24
|}
== Mira tambe ==
* [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]
* [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]]
== Link externo ==
* [https://avbaruba.com/ Website oficial di AVB]
* [https://web.archive.org/web/20220825191127/https://futbolaruba.com/division-uno/ Division Uno], futbolaruba.com
[[Category:Futbòl na Aruba]]
qjk440p2aa1b1yrh7z42jx3zephb8gt
194555
194554
2026-06-22T13:06:12Z
Caribiana
8320
194555
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox liga deportivo
| nomber = Division Uno
| pais = {{ABW}}
| confederacion = [[Arubaanse Voetbalbond|ABV]]
| funda = 1960
| sistema = competencia
| ekipo = 14
| promocion = [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]
| degradacion = [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]]
| campeon_actual = [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]] (3) (2025-26)
| record_campeon = [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]] (5)
| website = https://futbolaruba.com/division-uno/
}}
'''Division Uno di Aruba''' of '''Division Uno''' ta e di dos liga di [[Lista di club di futbol na Aruba|futbol di clubnan na Aruba]]. E liga a wordo crea na 1960 y ta cay bou supervision di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB).
E campeon di [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]] ta promove automaticamente pa [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]] y teamnan number 2 y 3 ta hunga den un playoff cu numbernan 8 y 9 di Division Honor pa dicidi si ta sea "degrada foi of ta promove pa" Division Honor. Di e mesun manera teamnan number 8 y 9 di Division Uno ta hunga den un playoff cu numbernan 2 y 3 di [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]] pa dicidi si ta sea "degrada foi of ta promove pa" Division Uno. Division Dos ta e liga mas abou den futbol di clubnan Arubano.
== Temporada 2023/24 ==
E siguiente 16 club a participa den e torneo 2022/23 den Division Uno.
<div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;">
'''Grupo A:'''
* [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
* [[SV Real Koyari|Real Koyari]]
* [[SV Sporting Aruba|Sporting]]
* [[SV Estudiantes|Estudiantes]]
* [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
* [[Deportivo Independiente Caravel|Caravel]]
* [[SV Arsenal Aruba|Arsenal]]
* [[SV Racing Club Savaneta|RCS]]
'''Grupo B:'''
* [[SV Unistars|Unistars]]
* [[Football Club San Nicolas|FC San Nicolas]]
* [[Sport Club United|United]]
* [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
* [[SV Sport Boys|Sport Boys]]
* [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
* [[SV Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
* [[SV Undesa|Undesa]]
</div>
== Temporada 2022/23==
E clubnan cu ta participa den e torneo 2022/23:
<div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;">
'''Grupo A:'''
* [[SV Arsenal (Aruba)|Arsenal]]
* [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
* [[SV Bubali|Bubali]]
* [[SV Estudiantes|Estudiantes]]
* [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
* [[SV Racing Club Savaneta|RCS]]
* [[SV Real Koyari|Real Koyari]]
* [[SV Sporting|Sporting]]
'''Grupo B:'''
* [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
* [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
* [[Football Club San Nicolas|FC San Nicolas]]
* [[Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
* [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
* [[SV Sport Boys|Sport Boys]]
* [[SV Undesa|Undesa]]
* [[SV Unistars|Unistars]]
</div>
== Campeon ==
{| class="wikitable sortable" style="text-align:left; font-size:100%;"
|- align=left bgcolor=#006699 style="color: white;"
!style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Temporada</span>
!style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Campeon</span>
|-
| 1960 || [[River Plate Aruba|River Plate]]
|-
| 1961 || [[SV San Nicolas Juniors| San Nicolas Juniors]]
|-
| 1962/63 || [[SV Juventud Millonarios|Millionarios]]
|-
| 1963/64 || [[SV Sportboys|Sport Boys]]
|-
| 1964/65 || [[Tropical Sport Club|Tropical]]
|-
| 1965/66 || [[SV Bubali|Bubali]]
|-
| 1966/67 || [[SV Aruba Juniors|Aruba Juniors]]
|-
| 1967/68 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 1968/69 || [[Tropical Sport Club|Tropical]]
|-
| 1969/70 || [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]]
|-
| 1970/71 || [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
|-
| 1971/72 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1973 || [[SV La Fama|La Fama]]
|-
| 1974/80 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1981 || [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
|-
| 1982 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1983 || [[SV Universal|Universal]]
|-
| 1984/88 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1989 || [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]]
|-
| 1990 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 1991/92 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1993 || [[SV Deportivo Nacional|Nacional]]
|-
| 1994/98 || colspan=2 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1999 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2000 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 2001 || [[SV Britannia|Britannia]]
|-
| 2002 || [[SV La Fama|La Fama]]
|-
| 2003/04 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 2004/05 || [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
|-
| 2005/06 || [[SV Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
|-
| 2006/07 || [[River Plate Aruba|River Plate]]
|-
| 2007/08 || [[SV Trupial|Trupial]]
|-
| 2008/09 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2009/10 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2010/11 || [[SV Dakota|Dakota]]
|-
| 2011/12 || [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
|-
| 2012/13 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2013/14 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2014/15 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2015/16 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 2016/17 || [[Real Piedra Plat|Real Piedra Plat]]
|-
| 2017/18 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2018/19 || [[Independiente Porto Caravel]]
|-
| 2019/20 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''bandona pa motivo di [[Crisis di COVID-19 na Aruba|corona]]''</small>
|-
| 2021 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''campeonato inoficial''</small>
|-
| 2021/22 || [[SV Atletico Santa Fe|Santa Fe]]
|-
| 2022/23 || Jong Aruba
|-
| 2023/24 || [[SV Sporting|Sporting]]
|-
| 2024/25 || [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
|-
| 2025/26 || Rooi Afo
|}
== Campeon segun ekipo ==
{| class="wikitable" style="width:70%; font-size:100%"
!width="150px"|Club
!width="60px"| Campeon
!width="440px"| Aña
|-
| [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]] || <center>5 || 1990, 1999, 2009, 2014, 2018
|-
| [[SV Independiente Caravel|Caravel]] || <center>4 || 2010, 2013, 2015, 2019
|-
| [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]] || <center>4 || 1968, 2000, 2016, 2022-23
|-
| [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]] || <center>3 || 1961, 1970, 1989
|-
| [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]] || <center>3 || 1981, 2024-25, 2025-26
|-
| [[Tropical Sport Club|Tropical]] || <center>2 || 1965, 1969
|-
| [[SV La Fama|La Fama]] || <center>2 || 1973, 2002
|-
| [[River Plate Aruba|River Plate]] || <center>2 || 1960, 2007
|-
| [[SV Caiquetio|Caiquetio]] || <center>2 || 2005, 2012
|-
| [[SV Juventud Millonarios|Millionarios]] || <center>1 || 1963
|-
| [[SV Sport Boys|Sport Boys]] || <center>1 || 1964
|-
| [[SV Bubali|Bubali]] || <center>1 || 1966
|-
| [[SV Aruba Juniors|Aruba Juniors]] || <center>1 || 1967
|-
| [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]] || <center>1 || 1970
|-
| [[SV Universal|Universal]] || <center>1 || 1983
|-
| [[SV Deportivo Nacional|Nacional]] || <center>1 || 1993
|-
| [[SV Britannia|Britannia]] || <center>1 || 2001
|-
| [[Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]] || <center>1 || 2006
|-
| [[SV Trupial|Trupial]] || <center>1 || 2008
|-
| [[SV Dakota|Dakota]] || <center>1 || 2011
|-
| [[Real Piedra Plat| Piedra Plat]] || <center>1 || 2017
|-
| [[Independiente Porto Caravel|Caravel]] || <center>1 || 2019
|-
| [[SV Atletico Santa Fe|Santa Fe]] || <center>1 || 2022
|-
| [[SV Sporting Aruba|Sporting]] || <center>1 || 2023-24
|}
== Mira tambe ==
* [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]
* [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]]
== Link externo ==
* [https://avbaruba.com/ Website oficial di AVB]
* [https://web.archive.org/web/20220825191127/https://futbolaruba.com/division-uno/ Division Uno], futbolaruba.com
[[Category:Futbòl na Aruba]]
dwjkx7zdnvapdfsnc9enxkg657iu9ss
194557
194555
2026-06-22T13:06:36Z
Caribiana
8320
194557
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox liga deportivo
| nomber = Division Uno
| pais = {{ABW}}
| confederacion = [[Arubaanse Voetbalbond|ABV]]
| funda = 1960
| sistema = competencia
| ekipo = 14
| promocion = [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]
| degradacion = [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]]
| campeon_actual = [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]] (3) (2025-26)
| record_campeon = [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]] (5)
| website = https://futbolaruba.com/division-uno/
}}
'''Division Uno di Aruba''' of '''Division Uno''' ta e di dos liga di [[Lista di club di futbol na Aruba|futbol di clubnan na Aruba]]. E liga a wordo crea na 1960 y ta cay bou supervision di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB).
E campeon di Division Uno ta promove automaticamente pa [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]] y teamnan number 2 y 3 ta hunga den un playoff cu numbernan 8 y 9 di Division Honor pa dicidi si ta sea "degrada foi of ta promove pa" Division Honor. Di e mesun manera teamnan number 8 y 9 di Division Uno ta hunga den un playoff cu numbernan 2 y 3 di [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]] pa dicidi si ta sea "degrada foi of ta promove pa" Division Uno. Division Dos ta e liga mas abou den futbol di clubnan Arubano.
== Temporada 2023/24 ==
E siguiente 16 club a participa den e torneo 2022/23 den Division Uno.
<div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;">
'''Grupo A:'''
* [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
* [[SV Real Koyari|Real Koyari]]
* [[SV Sporting Aruba|Sporting]]
* [[SV Estudiantes|Estudiantes]]
* [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
* [[Deportivo Independiente Caravel|Caravel]]
* [[SV Arsenal Aruba|Arsenal]]
* [[SV Racing Club Savaneta|RCS]]
'''Grupo B:'''
* [[SV Unistars|Unistars]]
* [[Football Club San Nicolas|FC San Nicolas]]
* [[Sport Club United|United]]
* [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
* [[SV Sport Boys|Sport Boys]]
* [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
* [[SV Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
* [[SV Undesa|Undesa]]
</div>
== Temporada 2022/23==
E clubnan cu ta participa den e torneo 2022/23:
<div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;">
'''Grupo A:'''
* [[SV Arsenal (Aruba)|Arsenal]]
* [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
* [[SV Bubali|Bubali]]
* [[SV Estudiantes|Estudiantes]]
* [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
* [[SV Racing Club Savaneta|RCS]]
* [[SV Real Koyari|Real Koyari]]
* [[SV Sporting|Sporting]]
'''Grupo B:'''
* [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
* [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
* [[Football Club San Nicolas|FC San Nicolas]]
* [[Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
* [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
* [[SV Sport Boys|Sport Boys]]
* [[SV Undesa|Undesa]]
* [[SV Unistars|Unistars]]
</div>
== Campeon ==
{| class="wikitable sortable" style="text-align:left; font-size:100%;"
|- align=left bgcolor=#006699 style="color: white;"
!style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Temporada</span>
!style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Campeon</span>
|-
| 1960 || [[River Plate Aruba|River Plate]]
|-
| 1961 || [[SV San Nicolas Juniors| San Nicolas Juniors]]
|-
| 1962/63 || [[SV Juventud Millonarios|Millionarios]]
|-
| 1963/64 || [[SV Sportboys|Sport Boys]]
|-
| 1964/65 || [[Tropical Sport Club|Tropical]]
|-
| 1965/66 || [[SV Bubali|Bubali]]
|-
| 1966/67 || [[SV Aruba Juniors|Aruba Juniors]]
|-
| 1967/68 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 1968/69 || [[Tropical Sport Club|Tropical]]
|-
| 1969/70 || [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]]
|-
| 1970/71 || [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]]
|-
| 1971/72 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1973 || [[SV La Fama|La Fama]]
|-
| 1974/80 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1981 || [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
|-
| 1982 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1983 || [[SV Universal|Universal]]
|-
| 1984/88 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1989 || [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]]
|-
| 1990 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 1991/92 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1993 || [[SV Deportivo Nacional|Nacional]]
|-
| 1994/98 || colspan=2 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 1999 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2000 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 2001 || [[SV Britannia|Britannia]]
|-
| 2002 || [[SV La Fama|La Fama]]
|-
| 2003/04 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''desconoci''</small>
|-
| 2004/05 || [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
|-
| 2005/06 || [[SV Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]]
|-
| 2006/07 || [[River Plate Aruba|River Plate]]
|-
| 2007/08 || [[SV Trupial|Trupial]]
|-
| 2008/09 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2009/10 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2010/11 || [[SV Dakota|Dakota]]
|-
| 2011/12 || [[SV Caiquetio|Caiquetio]]
|-
| 2012/13 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2013/14 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2014/15 || [[SV Independiente Caravel|Caravel]]
|-
| 2015/16 || [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]]
|-
| 2016/17 || [[Real Piedra Plat|Real Piedra Plat]]
|-
| 2017/18 || [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]]
|-
| 2018/19 || [[Independiente Porto Caravel]]
|-
| 2019/20 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''bandona pa motivo di [[Crisis di COVID-19 na Aruba|corona]]''</small>
|-
| 2021 || colspan=1 style="background:#efefef;"|<small>''campeonato inoficial''</small>
|-
| 2021/22 || [[SV Atletico Santa Fe|Santa Fe]]
|-
| 2022/23 || Jong Aruba
|-
| 2023/24 || [[SV Sporting|Sporting]]
|-
| 2024/25 || [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]]
|-
| 2025/26 || Rooi Afo
|}
== Campeon segun ekipo ==
{| class="wikitable" style="width:70%; font-size:100%"
!width="150px"|Club
!width="60px"| Campeon
!width="440px"| Aña
|-
| [[SV Brazil Juniors|Brazil Juniors]] || <center>5 || 1990, 1999, 2009, 2014, 2018
|-
| [[SV Independiente Caravel|Caravel]] || <center>4 || 2010, 2013, 2015, 2019
|-
| [[SV Jong Aruba|Jong Aruba]] || <center>4 || 1968, 2000, 2016, 2022-23
|-
| [[SV San Nicolas Juniors|San Nicolas Juniors]] || <center>3 || 1961, 1970, 1989
|-
| [[CD Rooi Afo|Rooi Afo]] || <center>3 || 1981, 2024-25, 2025-26
|-
| [[Tropical Sport Club|Tropical]] || <center>2 || 1965, 1969
|-
| [[SV La Fama|La Fama]] || <center>2 || 1973, 2002
|-
| [[River Plate Aruba|River Plate]] || <center>2 || 1960, 2007
|-
| [[SV Caiquetio|Caiquetio]] || <center>2 || 2005, 2012
|-
| [[SV Juventud Millonarios|Millionarios]] || <center>1 || 1963
|-
| [[SV Sport Boys|Sport Boys]] || <center>1 || 1964
|-
| [[SV Bubali|Bubali]] || <center>1 || 1966
|-
| [[SV Aruba Juniors|Aruba Juniors]] || <center>1 || 1967
|-
| [[SV Atlantico Deportivo|Atlantico]] || <center>1 || 1970
|-
| [[SV Universal|Universal]] || <center>1 || 1983
|-
| [[SV Deportivo Nacional|Nacional]] || <center>1 || 1993
|-
| [[SV Britannia|Britannia]] || <center>1 || 2001
|-
| [[Juventud Tanki Leendert|Juventud TL]] || <center>1 || 2006
|-
| [[SV Trupial|Trupial]] || <center>1 || 2008
|-
| [[SV Dakota|Dakota]] || <center>1 || 2011
|-
| [[Real Piedra Plat| Piedra Plat]] || <center>1 || 2017
|-
| [[Independiente Porto Caravel|Caravel]] || <center>1 || 2019
|-
| [[SV Atletico Santa Fe|Santa Fe]] || <center>1 || 2022
|-
| [[SV Sporting Aruba|Sporting]] || <center>1 || 2023-24
|}
== Mira tambe ==
* [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]
* [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]]
== Link externo ==
* [https://avbaruba.com/ Website oficial di AVB]
* [https://web.archive.org/web/20220825191127/https://futbolaruba.com/division-uno/ Division Uno], futbolaruba.com
[[Category:Futbòl na Aruba]]
qjk440p2aa1b1yrh7z42jx3zephb8gt
Division Dos (Aruba)
0
8814
194566
142316
2026-06-22T13:10:09Z
Caribiana
8320
194566
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox liga deportivo
| nomber = Division Dos
| pais = {{ABW}}
| region = [[CONCACAF]]
| confederacion = [[Arubaanse Voetbalbond|ABV]]
| funda = 1960
| sistema = competencia
| promocion = [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]
| copa_nacional = [[Copa Betico Croes]]
| ekipo = 12
}}
'''Division Dos di Aruba''' of '''Division Dos''' ta e liga mas abou den [[Lista di klub di futbal na Aruba|futbol di clubnan]] na [[Aruba]]. E liga a wordo crea na 1960 y ta cay bou supervision di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB).
E campeon di Division Dos ta promove automaticamente pa e [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]] y e teamnan number 2 y 3 ta hunga den un playoff cu e numbernan 8 y 9 di Division Uno pa dicidi si ta sea "degrada foi of ta promove pa" Division Uno. Division Dos ta e liga mas abou den futbol di clubnan Arubano. E liga ta consisti di diesdos ekipo.
== Mira tambe ==
* [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]
* [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]
== Link externo ==
* [https://avbaruba.com/ Website oficial di AVB]
[[Category:Futbòl na Aruba]]
mfj4q6nundazjuw8meewcmoq5vj0kk2
194567
194566
2026-06-22T15:08:51Z
Caribiana
8320
194567
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox liga deportivo
| nomber = Division Dos
| pais = {{ABW}}
| region = [[CONCACAF]]
| confederacion = [[Arubaanse Voetbalbond|ABV]]
| funda = 1960
| sistema = competencia
| promocion = [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]
| copa_nacional = [[Copa Betico Croes]]
| ekipo = 12
}}
'''Division Dos di Aruba''' of '''Division Dos''' ta e liga mas abou den [[Lista di club di futbol na Aruba|futbol di clubnan]] na [[Aruba]]. E liga a wordo crea na 1960 y ta cay bou supervision di [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB).
E campeon di Division Dos ta promove automaticamente pa [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]] y e teamnan number 2 y 3 ta hunga den un playoff cu teamnan number 8 y 9 di Division Uno pa dicidi si ta sea "degrada for di of ta promove pa" Division Uno. Division Dos ta e liga mas abou den [[futbol]] di clubnan Arubano. E liga ta consisti di diesdos ekipo.
== Mira tambe ==
* [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]
* [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]
== Link externo ==
* [https://avbaruba.com/ Website oficial di AVB]
[[Category:Futbòl na Aruba]]
52e5yw2hewn7bqhgrllwcrkk8kh4i9v
Usuario:Caribiana/Sandbox/Arte - Aruba
2
8959
194573
192198
2026-06-22T15:53:28Z
Caribiana
8320
194573
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Jan Hendrik Beaujon]] -nding: [[Julie Oduber-Quigley]] - [[Street art na Aruba]] - [[Darwin Winklaar]] - [[Mo Mohamed]] - [[Igmar Reyes]] - [[Wim de Waal]]
* [https://www.parool.nl/kunst-media/darwin-winklaar-is-modetalent-van-het-jaar~b05c27b2/?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Darwin Winklaar is modetalent van het jaar], Fiona Hering, Het Parool, 7 juli 2021
* [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2023/01/15/ontwerper-en-muzikant-darwin-winklaar-arubaanse-multi-talent-die-mode-overstijgt/ Ontwerper en muzikant Darwin Winklaar, ‘Arubaanse multi-talent die mode overstijgt’], Ret Karibense, Joan de Windt, 15 januari 2023
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox persona| variante = a
| infobox_tipo =
| nomber =
| alias = ''Jan Cultuur''
| fecha nacemento = [[15 di febrüari|15 di februari]] [[1905]]
| fecha fayecemento= [[21 di mart|21 di maart]] [[1989]]
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Jan Hendrik Beaujon
}}
'''Jan Hendrik Beaujon''' (Oranjestad, [[15 di febrüari|15 di februari]] [[1905]] na - Aruba, [[21 di mart|21 di maart]] [[1989]] na [[Aruba]]) tabata un administrador Antiano. E tabata haya e apodo ''Jan Cultuur''.
== Biografia ==
en.wiki:
Jan Beaujon tabata yiu di Mercedes Roos y e comerciante Frederik Johannes Caspar (Fechi) Beaujon, escritor di e poema ''Atardi'' na Papiamentu.<ref>[https://www.bibliotecanacional.aw/pages/f-j-c-beaujon/ Verhandeling over Atardi] (geraadpleegd 27 oktober 2024)</ref> E mes tabata kasá ku Violet Eunice Thielen.
Su edukashon a konsistí di skol públiko i skol di anochi, suplementá pa kursonan privá. Despues el a studia pa algun tempo na “Asociacion di Maestronan” na Amsterdam. Atrobe na Aruba en realidad el a bira docente (1923-1925), pero despues el a traha na “Fitzsimmons Drilling Company” na Maracaibo (1925-1929). For di 1931 el a traha den e departamento di personal di Lago Oil & Transport Co. Ltd., prome na Maracaibo, algun aña despues na Aruba. Durante cu e tabata traha eynan, el a haci viahenan di estudio pa Merca riba tereno di siguridad. El a pasa door di varios promocion dentro di Lago, na 1955 e tabata Personeel Relatie Assistent.
For di 1933 pa 1953 e tabata envolvi den e administracion di e comunidad protestant na Aruba; tambe el a sirbi den e sinodo di e Komunidat Protestant di Antia Hulandes den su totalidat. E tabata hopi envolvi cu Fundacion Teatro Aruba. Despues di tabata envolvi den e establecimento di Centro Cultural Aruba na 1949, e tabata su secretario y presidente den e siguiente añanan, te cu el a tuma su retiro na 1984. For di 1964 e tabata miembro di Conseho Consultativo pa Samenwerking Cultural (Hulanda – Antiyas) pa algun tempo, cual a culmina den su presidencia. Ora el a renunsiá for di e funshon ei el a keda nombrá Ridder in de Orden van de Leon di Hulanda. Otro funcionnan tabata presidente di e campaña di alivio “Aruba Yuda Aruba” (yudo despues di tormenta Hazel), fundador y presidente di Sportclub Caribe, co-fundador y director te alrededor di aña 1978 di Wilhelmina Stadium Foundation y miembro di directiva di Prince Bernhard Fund, miembro di directiva di Cruz Cora sucursal di Aruba y fundador di Sport Union Aruba. Mas aleu su trabou tabata konsistí di kontribuí na konsientisashon di e antiano riba tereno kultural i sosial.
Su aviso di morto a indiká ku e tabata un portadó di e Klavel di Plata (1958), kabayero (165) i ofisial (despues(den e Orden di Oranje-Nassau (<1974), kabayero den e Orden di e Leon di Hulanda (1974), i Orden di Andrés Bello (di dos klase Hemeter tabatin 84 aña di edat i a wòrdu derá na e Santana di Protestante). riba Boerhaavestraat.
{{Appendix}}
Beaujon a traha pa Lago Oil & Transport Co. den Maracaibo i San Nicolas te su retiro na 1965. Durante i despues di su karrera profesional, e a dediká su energia na desaroyo kultural di Aruba.
werkgroepcaraibischeletteren.nl
Liderato Kultural
For di 1954 te 1983, Beaujon a sirbi komo presidente i direktor di e Centro Cultural Aruba (CCA), e prome centro kultural formal di e isla. E a yuda na e fundashon di e Stichting Schouwburg Aruba (Cas di Cultura) i tabata un miembro aktivo di e Prins Bernhard Cultuurfonds. Entre 1964 i 1975, e a forma parti di e Consejo di Asesor pa Koperashon Kultural den Reino Hulandes.
bibliotecanacional.aw
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
Rekonosementu
Pa su kontribushon kultural, Beaujon a risibí varios honor:
Zilveren Anjer di Prins Bernhard Fonds (1958)
werkgroepcaraibischeletteren.nl
Ofisier den Orde di Oranje-Nassau (1966)
bes-reporter.com
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
Internet Archive
+2
Ridder den Orde di e Leon Hulandes (1975)
Na 1986, e Festival Internacional di Teatro di Aruba (FITA) a dediká su kinto edishon na Beaujon.
Legado
Beaujon a yuda na e fundashon di e grupo di teatro Mascaruba, ku a presenta mas di 80 obra, inkluyendo mas ku 20 di outornan lokal. E a traha pa un teatro Papiamento ku ta reflehá e identidad di e isla. Su trabou a gana e apelativo "Jan Kultuur" den komunidat Arubano.
bes-reporter.com
+9
Coleccion Aruba
+9
Internet Archive
+9
Internet Archive
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+1
bibliotecanacional.aw
+1
Beaujon a dediká su bida na promoshon di kultura i arte na Aruba, lanta un legado ku ta inspirá generashonnan futuro.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Julie Oduber-Quigley
|fecha nacemento =
|luga nacemento = Puerto Rico
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Julie Oduber-Quigley''', simply known as Julie discovered her passion for painting by experimenting at the young age of 16 when she picked up a paintbrush and tainted it with oil paint of her favorite colors; pink, blue, violet, and orange.
To her surprise, she drew a perfect flower bud. Since then she took her brushes and colors to do many images of flowers. It is here that her passion to become an artist emerged.
Julie was born in San Juan Puerto Rico to a very dominant mother who discouraged her from her passion and wanted her to pursue a career instead of painting. Nevertheless, Julie followed her heart and continue her painting abilities from time to time, but in Aruba, she managed to focus on her talent with her continued painting series. She married Dr. Gustavo Oduber, a dentist, and politician, who encouraged her to develop her technique and continue her artwork.
Her two most significant accomplishments aside from being recognized as a primitive artist in Aruba was having Pandellis as her teacher in Aruba and second to be part of the first book ever written about Dutch Caribbean Artists which was commissioned by the Dutch Government and written by Adi Martis & Jennifer Smit. Since the 1990s, the visual arts in the Netherlands Antilles and Aruba have been undergoing an explosive period of unprecedented growth.
Pandellis (1896-1965), a Greek-born in Thessaloniki and raised in Malta ended up in Surinam, Curacao, then in Aruba. Aside from teaching English and mathematics, it was his painting lessons and examples provided by his work that would prove the most influential. Pandellis settled more or less permanently in San Nicolas, Aruba in the late thirties. Julie Oduber-Quigley (1934-2001) was one of his later students there during the first half of the sixties.
Another famous Dutch painter who was an art teacher had a great influence on Julie. His name was Vervoord. Vervoord was also the teacher of Gustavo Oduber Jr in high school in Aruba.
Julie’s artwork has been collected by many distinguished personas in Aruba as well as in other countries as well as having a painting of hers in the museum in Rotterdam. Today the largest private collection including Julie and Pandellis is under the great care of Julie’s sons and daughter.
---------------------
{{Databox}}
[[File:Mosaic bench San Nicolaas.jpg|thumb|325px|Straatmeubilair van mozaik]]
'''[[Street art]] in [[Aruba]]''' behelst een 50-tal kleurrijke werkstukken, muurschilderingen, [[trompe-l'oeil]] en andere 3D-kunstwerken van lokale en internationale muur- en graffitikunstenaars in [[Sint Nicolaas (Aruba)|San Nicolas]].
Naast "art district" van Aruba kreeg San Nicolas, de op een na grootste stad van Aruba, in 2019 het predicaat streetart-hoofdstad van de Cariben.<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/forbestravelguide/2019/08/02/see-the-street-art-capital-of-the-caribbean/|taal=en|auteur=Kester, Jennifer|titel=See the street art capital of the Caribbean|werk=Forbes.com|datum=2 augustus 2019|bezochtdatum=26 juni 2020}}</ref> Aanvankelijk was San Nicolas een typische arbeidersstad vanwege de dominantie van de raffinaderij en het havenverkeer. De [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] was vanaf eind jaren twintig van de twintigste eeuw de motor van de Arubaanse economie en had een grote aanzuigkracht op arbeidsmigranten uit de regio, die een eigen dialect, eetgewoonten, muziek en carnaval naar het eiland meebrachten. Met de stijgende welvaart vanaf de dertiger jaren groeide het dorp snel uit tot een multiculturele meltkroes met een uitgesproken Caribische sfeer. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij buiten bedrijf en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden diverse monumentale panden gerestaureerd en herbestemd, waaronder de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
[[Uncle Louis Store]]: In de periode dat het Monumentenfonds eigenaar was, maar er nog niet gestart kon worden met de restauratie, heeft het Fonds het gebouw in tijdelijk gebruik gegeven aan Ateliers’89. Dit is een organisatie van kunstenaars die het gebouw als tijdelijk atelier hebben gebruikt. San Nicolas wordt de laatste jaren ontwikkeld tot ‘culturele hoofdstad’ van Aruba. Er is een jaarlijkse Art Fair en er zijn veel muurschilderingen en andere ‘streetart’.
migranten die zich hier vestigden voor werk in de olieraffinaderij. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij gesloten en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden monumentale panden gerestaureerd en een nieuwe bestemming gegeven, zoals de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
Sinds 2012 is de olieraffinaderij gesloten. San Nicolas veranderde in een spookstad vol leegstaande gebouwen en een guur sfeertje. Tot halverwege 2016. Graffitartiesten en andere kunstenaars vanuit de hele wereld kwamen naar de stad voor de Aruba Art Fair. Tijdens dit evenement werd San Nicolas omgetoverd tot één groot openluchtmuseum met kleurrijke murals en andere vormen van street art. De Aruba Art Fair wordt doorgaans elk jaar gehouden en komen er telkens weer bijzondere kunstwerken bij.
San Nicolas, de op een na grootste stad van Aruba, wordt het predicaat toegekend van "art district" van Aruba en streetart-hoofdstad van de Caraïben.<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/forbestravelguide/2019/08/02/see-the-street-art-capital-of-the-caribbean/|taal=en|auteur=Kester, Jennifer|titel=See the street art capital of the Caribbean|werk=Forbes.com|datum=2 augustus 2019|bezochtdatum=13 maart 2020}}</ref> Vroeger was [[Sint Nicolaas (Aruba)|San Nicolas]] een echte arbeidersstad vanwege de raffinaderij en haar haven. De [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] was de motor van de Arubaanse economie in de veertiger en vijfiger jaren. De stad is bekend om zijn Caribisch sfeer door de meltkroes van migranten die zich hier vestigden voor werk in de olieraffinaderij. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij gesloten en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden monumentale panden gerestaureerd en een nieuwe bestemming gegeven, zoals de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
Volgens het ROP 2019 wordt er voor San Nicolas wordt aangekoerst op een ontwikkeling tot culturele en creatieve stad. Voor San Nicolas lag het accent meer in het vernieuwen van enkele panden en activiteiten/gebruik van gebouwen in het licht van San Nicolas als Cultural and Heritage City. De openbare ruimte is over het algemeen van een goed kwalitatief niveau.
== Aruba Art Fair ==
Tijdens een kunstbeurs in 2015?? besloten verschillende kunstorganisaties en kunstenaars namelijk delen van de stad te versieren en nieuw leven in te blazen. Met activiteiten als de wekelijkse Carubbian Festival en de jaarlijkse Aruba Art Festival. Initiatiefnemer van het muurschilderingproject was Oscar “Tito” Bolivar, nadat hij door een bezoek aan [[Bogota (stad)|Bogota]] geinspireerd raakte.<ref name="art">[https://www.lolaakinmade.com/latin-americacarribbean/in-photos-spectacular-street-art-in-aruba-san-nicolas/ Spectacular street art in Aruba – San Nicolas], </ref> Tegelijkertijd werd het idee voor een "Aruba Art Fair" in San Nicolas geboren, een jaarlijks terugkerende internationale kunst- en cultuurfestival. In het kader van dit evenement wordt ieder jaar nieuwe street art op gevels van oude huizen en gebouwen toegevoegd. Ook een gedeelte van de hoge muur, die dwars door het stadscentrum loopt ter afscheiding van het terrein van de olieraffinaderij en de haven werd gebruikt voor schilderingen.
Onder de werkstukken, murals en 3D-kunstwerken bevinden zich werken van Bordalo II, Chemis, Fio Silva, Farid Ruedah, Street Art Chilango, Bond Truluv, Amsterdam Street Art, Dopie, Sjembakkus, Ivez One, Mr. Dheo, Pariz en Isidora Paz López.<ref name="art"/>
Ook: Addfuel (Diogo Machado, Portugal), Guache (Oscar Gonzalez, Colombia)
ChemiS, “House of Cards” – San Nicolas, Aruba
Painted as part of the Aruba Art Fair, ChemiS’s House of Cards takes up the whole façade of the Winter Garden bar restaurant and nightclub. Its trompe l’œil effect is really impressive!
Lees over Tito Bolivar<ref>[https://www.travelweekly.com/Cruise-Travel/Picturing-happiness-on-Aruba-mural-tour?fbclid=IwAR0fAN7Prjmzp5Qa_zjYWjMp-F3uCmTciNRP50KLmC-hy5iEFpU8oE6bRa8 :Picturing happiness on an Aruba mural tour]</ref>
== Selectie van murals en 3D-werken in San Nicolas ==
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+
!afbeelding
!naam
!jaar
!kunstenaar
!locatie
|-
| [[File:Yuwana.jpg|125px]]
| Yuwana <br /> (mixed media)
| 2016
| Bordalo II ([[:pt:Artur Bordalo|pt]])<br /><small style="color:blue;">(''Artur Bordalo'', [[Lissabon]], 1987)</small>
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 02 055000.jpeg|125px]]
| Dolfijn Lundfin 1500x1000 cm
| 2016
| Bond Truluv<br /><small style="color:blue;">(''Jonas Ihlenfeldt'', [[Göttingen (stad)|Göttingen]], 1981)</small><br />
| Stuyvesantstraat
|-
| [[File:Mural Black White.jpg|125px]]
| Bertha Isabel Cáceres
| 2016
| Jorit ([[:it:Jorit|it]])<br /><small style="color:blue;">(''Jorit Ciro Cerullo'', [[Napels (stad)|Napels]], 1990)</small>
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 13 603000.jpeg|125px]]
| Mucha Bunita
| 2017
| Ives One <br /><small style="color:blue;">(''Ives Covert'', [[Nederland]], 1982)</small>
| van Renselaerstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba).jpeg|125px]]
| Prikichi
| 2017
| [[Garrick Marchena]] ([[Aruba]], 1966)
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 07 251000.jpeg|125px]]
| Shoco
|
|
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 35 014000.jpeg|125px]]
| Dolfijn
| 2016
| Bond Truluv<br /><small style="color:blue;">(''Jonas Ihlenfeldt'', [[Göttingen (stad)|Göttingen]], 1981)</small><br />
| hoek B. van der Veen Zeppenfeltstraat/Bargestraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 55 950000.jpeg|125px]]
| Now you see me, now you boat
| 2017
| Juandrés Vera ([[:es:Juandrés Vera|es]]) <br /><small style="color:blue;">([[Monterrey]], 1990)</small>
| Bargestraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg|125px]]
| The Boss - Blue Iguana
| 2017
| WD Wild Drawing <br /><small style="color:blue;">([[Bali]])</small>
| hoek Bargestraat/Crijssenstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 22 59 55 079000.jpeg|125px]]
| Bonbini
|
|
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 50 266000.jpeg|125px]]
| Infinity House of Cards
| 2016
| Chemis <br /><small style="color:blue;">(''Dmitrij Proskin'', [[Kazachstan]])</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 28 667000.jpeg|125px]]
| Bao Awa
| 2016
| One Ice <br /><small style="color:blue;">(''Robert Solognier'', [[Aruba]])</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:Mural Lionfish Caya Dick Cooper.jpg|125px]]
| Lionfish
| 2017
| Dopie <br /><small style="color:blue;">([[Amsterdam]], 1983)</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:Aruba mural.jpg|125px]]
| Carnival Nymph (tegelmozaiek)
| 2016
| Isidora Paz López <br /><small style="color:blue;">(([[Santiago (Chili)|Santiago]], 1975)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 22 59 37 969000.jpeg|125px]]
| Flamingos
| 2017
| Richard Santana<br /><small style="color:blue;">([[Las Palmas de Gran Canaria]], 1987)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Aruba mural 2.jpg|125px]]
| Bailarina
| 2014
| King San Lie Kwie
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat 5
|-
| [[File:Mural Harina Pan.jpg|125px]]
| Harina Pan
| 2016
| Leon Keer ([[:en:Leon Keer|en]])<br /><small style="color:blue;">([[Utrecht]], 1980)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Mural San Nicolaas.jpg|125px]]
| Busca bo mes
| 2016
| [[Francis Sling]]<br /><small style="color:blue;">([[Curaçao]], 1979)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Public library San Nicolas Aruba.jpg|125px]]
| naam
| ?
| kunstenaar
| Theaterstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 24 866000.jpeg|125px]]
| Miss Alice
| 2017
| Odeith ([[:fr:Odeith|fr]])<br /><small style="color:blue;">(''Sergio Odeith'', [[Damaia]], 1976)</small>
| hoek Theaterstraat/B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 16 571000.jpeg|125px]]
|
| 2019
| Chemis <br /><small style="color:blue;">(''Dmitrij Proskin'', [[Kazachstan]])</small>
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg|125px]]
| Aruban Sea Turtle
| 201?
| Artmando Multimedia <br /><small style="color:blue;">(''Armando Goedgedrag'', [[Aruba]])</small>
| Lagoweg?
|}
{{noindex}}
== Zie ook ==
* [[Switi Rauw Streetfest]]
* [[:en:Street art in Ponce, Puerto Rico]]
* [[:es:Arte urbano en Valencia (España)]]
* [[:en:Street Art Festival in Belize City]] - Aruba Art Festival
* [[:en:Street art in Sarajevo]] - festivals
* lijst van toeristische attracties in San Nicolas
== Literatuur ==
* [https://streetart.today/2019/04/17/street-art-in-aruba/ Top 5 street art murals in Aruba], Streetart.today, 17 april 2019
* [https://arubaartfair.com/arubamurals/ Aruba Art Fair website]
Van Leon Berenos:
Pure Aruba Foundation is de organisatie, die het project van de muurschilderingen in San Nicolas heeft geïnitieerd in 2015. Dit project is gebaseerd op een jaarlijks terugkerend festival onder de naam Aruba Art Fair, waarvan een van de ingrediënten/ activiteiten is het uitnodigen van internationale artiesten die ieder jaar een aantal muurschilderingen aanbrengen. De kunstuitingen dienen te passen in het cultureel historische beeld van de plaats San Nicolas. De doelstelling was deze 2e stad van Aruba t om te zetten in een kunst district teneinde een stroom verblijfstoeristen aan te trekken die meer zochten dan zon, zee en strand.
Begonnen in 2015 met 12 muurschilderingen zowel in 1-, 2, - en 3-dimensionale vormen, bedraagt het aantal kunstuitingen op dit moment 54 exemplaren (2020). In de kunstuitingen behoren ook de mozaïek kunststukken aan de muren en in de straten, dienende als straatmeubilair. De internationale kunstenaars zijn afkomstig van: Argentinië, Chili, Colombia, Curaçao, Tsjechische Republiek, Mexico, Nederland, Portugal, Roemenië, Bali, Canarische Eilanden, Italië, Spanje, Griekenland, en een aantal lokale artiesten uit Aruba.
-----------
===Wim de Waal ===
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Wim de Waal
|fecha nacemento =
|luga nacemento = [[Kòrsou|Corsou]]
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
Wim de Waal (☆ 4 oktober 1934 na [[Kòrsou|Corsou]]) ta un artista visual [[Aruba]]no. Naturalistisch schilderijen
== Biografie ==
Na de middelbare school op Curacao was de Waal jarenlang werkzaam in het bedrijfsleven.
Na een middelbare schoolopleiding op Curacao is hij jarenlang in het bedrijfsleven werkzaam geweest. Op latere leeftijd 'volgde hij een decoratievakopleiding in Nederland en werkte hij op de jaarbeurs in Utrecht als decorateur. Hij werkte in het bedrijfsleven op Curacao tot 1976, in jaar welk jaar hij fulltime kunstschilder werd.
Wim de Waal nam deel aan verschillende eenmans- en groepsexposities in Aruba, Curaçao, New York en Mexico City. Wim de Waal werkt met acryl op koraalzand.
https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639260:mpeg21:a0100 Amigoe, 1 april 1978|De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal
De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal heeft de laatste dagen de lobby en het terras van de Aruba Beach Club voorzien van enige zeer opvallende muurschilderingen. De heerDe Waal heeft zich hierbij laten inspieren door een typisch Spaans-creools evenement dat ook op Aruba voorkomt, n.l. een hanengevecht in combinatie met de oude Arubaanse huissymbolen z.g. "hex-signs". Win de Daal is sinds zijn jeugd een actief schilder en gebruikte hij al zijn vrije tijd hiervoor. Na een middelbare schoolopleiding op Curacao is hij jarenlang in het bedrijfsleven werkzaam geweest. Op latere leeftijd 'volgde hij een decoratievakopleiding in Nederland en werkte hij op de jaarbeurs in Utrecht als decorateur. Hij werkte in het bedrijfsleven op Curacao tot 1976, in jaar welk jaar hij fulltime kunstschilder werd. Van 1976 tot 1974 heeft Wim de Waal exposities gehouden op Curacao in Mexico, Guyana, New York en Suriname. Door hem ontworpen en uitgevoerde muurtekeningen zijn te bezichten op Curacao bij Antilliaanse Verffabriek, hoofdkantoor Philips Antilliana n. v., hoofdkantoor Loyens en Volkmaars, Shell Curacao nv., kantoor D.Bakhuis Registeraccountant.; 't Schuurtje, Moreno Brandao & Sons Inc. en op Aruba bij de Aruba Beach Clübjen het nieuwe gebouw van de ENNIA n. v. aan de Nassaustraat. Op de foto Wim de Waal naast een van zijn muurschilderingen in de Aruba Beach Club.
• zandschilderijen
Started painting at a young age. At the age of 25, after some personal problems, he intensifies his painting. All his work expresses the same message: the unity of the cosmos.
De Waal is of the opinion that there is life in everything, even in a stone. It's only a matter of development.
De Waal has made several wall paintings on the Netherlands Antillean islands, especially on Aruba. Famous is his painting in an Aruban church: "the creation" where the cell was created in the water. The cell became the fish. The fish produced the amphibian, who in its turn produced the reptile and through the reptile the mammal was created. And ultimately came the human.
This painting, although completely contradictory to the story of the creation as written in the bible, was highly appreciated. < https://art.centralbank.cw/our-collection/wim-de-waal/bio>
------------
a6s5f55n4gz9hv5rh7x10hw1qirdtnk
194574
194573
2026-06-22T15:58:49Z
Caribiana
8320
/* Biografie */
194574
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Jan Hendrik Beaujon]] -nding: [[Julie Oduber-Quigley]] - [[Street art na Aruba]] - [[Darwin Winklaar]] - [[Mo Mohamed]] - [[Igmar Reyes]] - [[Wim de Waal]]
* [https://www.parool.nl/kunst-media/darwin-winklaar-is-modetalent-van-het-jaar~b05c27b2/?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Darwin Winklaar is modetalent van het jaar], Fiona Hering, Het Parool, 7 juli 2021
* [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2023/01/15/ontwerper-en-muzikant-darwin-winklaar-arubaanse-multi-talent-die-mode-overstijgt/ Ontwerper en muzikant Darwin Winklaar, ‘Arubaanse multi-talent die mode overstijgt’], Ret Karibense, Joan de Windt, 15 januari 2023
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox persona| variante = a
| infobox_tipo =
| nomber =
| alias = ''Jan Cultuur''
| fecha nacemento = [[15 di febrüari|15 di februari]] [[1905]]
| fecha fayecemento= [[21 di mart|21 di maart]] [[1989]]
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Jan Hendrik Beaujon
}}
'''Jan Hendrik Beaujon''' (Oranjestad, [[15 di febrüari|15 di februari]] [[1905]] na - Aruba, [[21 di mart|21 di maart]] [[1989]] na [[Aruba]]) tabata un administrador Antiano. E tabata haya e apodo ''Jan Cultuur''.
== Biografia ==
en.wiki:
Jan Beaujon tabata yiu di Mercedes Roos y e comerciante Frederik Johannes Caspar (Fechi) Beaujon, escritor di e poema ''Atardi'' na Papiamentu.<ref>[https://www.bibliotecanacional.aw/pages/f-j-c-beaujon/ Verhandeling over Atardi] (geraadpleegd 27 oktober 2024)</ref> E mes tabata kasá ku Violet Eunice Thielen.
Su edukashon a konsistí di skol públiko i skol di anochi, suplementá pa kursonan privá. Despues el a studia pa algun tempo na “Asociacion di Maestronan” na Amsterdam. Atrobe na Aruba en realidad el a bira docente (1923-1925), pero despues el a traha na “Fitzsimmons Drilling Company” na Maracaibo (1925-1929). For di 1931 el a traha den e departamento di personal di Lago Oil & Transport Co. Ltd., prome na Maracaibo, algun aña despues na Aruba. Durante cu e tabata traha eynan, el a haci viahenan di estudio pa Merca riba tereno di siguridad. El a pasa door di varios promocion dentro di Lago, na 1955 e tabata Personeel Relatie Assistent.
For di 1933 pa 1953 e tabata envolvi den e administracion di e comunidad protestant na Aruba; tambe el a sirbi den e sinodo di e Komunidat Protestant di Antia Hulandes den su totalidat. E tabata hopi envolvi cu Fundacion Teatro Aruba. Despues di tabata envolvi den e establecimento di Centro Cultural Aruba na 1949, e tabata su secretario y presidente den e siguiente añanan, te cu el a tuma su retiro na 1984. For di 1964 e tabata miembro di Conseho Consultativo pa Samenwerking Cultural (Hulanda – Antiyas) pa algun tempo, cual a culmina den su presidencia. Ora el a renunsiá for di e funshon ei el a keda nombrá Ridder in de Orden van de Leon di Hulanda. Otro funcionnan tabata presidente di e campaña di alivio “Aruba Yuda Aruba” (yudo despues di tormenta Hazel), fundador y presidente di Sportclub Caribe, co-fundador y director te alrededor di aña 1978 di Wilhelmina Stadium Foundation y miembro di directiva di Prince Bernhard Fund, miembro di directiva di Cruz Cora sucursal di Aruba y fundador di Sport Union Aruba. Mas aleu su trabou tabata konsistí di kontribuí na konsientisashon di e antiano riba tereno kultural i sosial.
Su aviso di morto a indiká ku e tabata un portadó di e Klavel di Plata (1958), kabayero (165) i ofisial (despues(den e Orden di Oranje-Nassau (<1974), kabayero den e Orden di e Leon di Hulanda (1974), i Orden di Andrés Bello (di dos klase Hemeter tabatin 84 aña di edat i a wòrdu derá na e Santana di Protestante). riba Boerhaavestraat.
{{Appendix}}
Beaujon a traha pa Lago Oil & Transport Co. den Maracaibo i San Nicolas te su retiro na 1965. Durante i despues di su karrera profesional, e a dediká su energia na desaroyo kultural di Aruba.
werkgroepcaraibischeletteren.nl
Liderato Kultural
For di 1954 te 1983, Beaujon a sirbi komo presidente i direktor di e Centro Cultural Aruba (CCA), e prome centro kultural formal di e isla. E a yuda na e fundashon di e Stichting Schouwburg Aruba (Cas di Cultura) i tabata un miembro aktivo di e Prins Bernhard Cultuurfonds. Entre 1964 i 1975, e a forma parti di e Consejo di Asesor pa Koperashon Kultural den Reino Hulandes.
bibliotecanacional.aw
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
Rekonosementu
Pa su kontribushon kultural, Beaujon a risibí varios honor:
Zilveren Anjer di Prins Bernhard Fonds (1958)
werkgroepcaraibischeletteren.nl
Ofisier den Orde di Oranje-Nassau (1966)
bes-reporter.com
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
Internet Archive
+2
Ridder den Orde di e Leon Hulandes (1975)
Na 1986, e Festival Internacional di Teatro di Aruba (FITA) a dediká su kinto edishon na Beaujon.
Legado
Beaujon a yuda na e fundashon di e grupo di teatro Mascaruba, ku a presenta mas di 80 obra, inkluyendo mas ku 20 di outornan lokal. E a traha pa un teatro Papiamento ku ta reflehá e identidad di e isla. Su trabou a gana e apelativo "Jan Kultuur" den komunidat Arubano.
bes-reporter.com
+9
Coleccion Aruba
+9
Internet Archive
+9
Internet Archive
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+1
bibliotecanacional.aw
+1
Beaujon a dediká su bida na promoshon di kultura i arte na Aruba, lanta un legado ku ta inspirá generashonnan futuro.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Julie Oduber-Quigley
|fecha nacemento =
|luga nacemento = Puerto Rico
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Julie Oduber-Quigley''', simply known as Julie discovered her passion for painting by experimenting at the young age of 16 when she picked up a paintbrush and tainted it with oil paint of her favorite colors; pink, blue, violet, and orange.
To her surprise, she drew a perfect flower bud. Since then she took her brushes and colors to do many images of flowers. It is here that her passion to become an artist emerged.
Julie was born in San Juan Puerto Rico to a very dominant mother who discouraged her from her passion and wanted her to pursue a career instead of painting. Nevertheless, Julie followed her heart and continue her painting abilities from time to time, but in Aruba, she managed to focus on her talent with her continued painting series. She married Dr. Gustavo Oduber, a dentist, and politician, who encouraged her to develop her technique and continue her artwork.
Her two most significant accomplishments aside from being recognized as a primitive artist in Aruba was having Pandellis as her teacher in Aruba and second to be part of the first book ever written about Dutch Caribbean Artists which was commissioned by the Dutch Government and written by Adi Martis & Jennifer Smit. Since the 1990s, the visual arts in the Netherlands Antilles and Aruba have been undergoing an explosive period of unprecedented growth.
Pandellis (1896-1965), a Greek-born in Thessaloniki and raised in Malta ended up in Surinam, Curacao, then in Aruba. Aside from teaching English and mathematics, it was his painting lessons and examples provided by his work that would prove the most influential. Pandellis settled more or less permanently in San Nicolas, Aruba in the late thirties. Julie Oduber-Quigley (1934-2001) was one of his later students there during the first half of the sixties.
Another famous Dutch painter who was an art teacher had a great influence on Julie. His name was Vervoord. Vervoord was also the teacher of Gustavo Oduber Jr in high school in Aruba.
Julie’s artwork has been collected by many distinguished personas in Aruba as well as in other countries as well as having a painting of hers in the museum in Rotterdam. Today the largest private collection including Julie and Pandellis is under the great care of Julie’s sons and daughter.
---------------------
{{Databox}}
[[File:Mosaic bench San Nicolaas.jpg|thumb|325px|Straatmeubilair van mozaik]]
'''[[Street art]] in [[Aruba]]''' behelst een 50-tal kleurrijke werkstukken, muurschilderingen, [[trompe-l'oeil]] en andere 3D-kunstwerken van lokale en internationale muur- en graffitikunstenaars in [[Sint Nicolaas (Aruba)|San Nicolas]].
Naast "art district" van Aruba kreeg San Nicolas, de op een na grootste stad van Aruba, in 2019 het predicaat streetart-hoofdstad van de Cariben.<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/forbestravelguide/2019/08/02/see-the-street-art-capital-of-the-caribbean/|taal=en|auteur=Kester, Jennifer|titel=See the street art capital of the Caribbean|werk=Forbes.com|datum=2 augustus 2019|bezochtdatum=26 juni 2020}}</ref> Aanvankelijk was San Nicolas een typische arbeidersstad vanwege de dominantie van de raffinaderij en het havenverkeer. De [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] was vanaf eind jaren twintig van de twintigste eeuw de motor van de Arubaanse economie en had een grote aanzuigkracht op arbeidsmigranten uit de regio, die een eigen dialect, eetgewoonten, muziek en carnaval naar het eiland meebrachten. Met de stijgende welvaart vanaf de dertiger jaren groeide het dorp snel uit tot een multiculturele meltkroes met een uitgesproken Caribische sfeer. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij buiten bedrijf en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden diverse monumentale panden gerestaureerd en herbestemd, waaronder de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
[[Uncle Louis Store]]: In de periode dat het Monumentenfonds eigenaar was, maar er nog niet gestart kon worden met de restauratie, heeft het Fonds het gebouw in tijdelijk gebruik gegeven aan Ateliers’89. Dit is een organisatie van kunstenaars die het gebouw als tijdelijk atelier hebben gebruikt. San Nicolas wordt de laatste jaren ontwikkeld tot ‘culturele hoofdstad’ van Aruba. Er is een jaarlijkse Art Fair en er zijn veel muurschilderingen en andere ‘streetart’.
migranten die zich hier vestigden voor werk in de olieraffinaderij. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij gesloten en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden monumentale panden gerestaureerd en een nieuwe bestemming gegeven, zoals de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
Sinds 2012 is de olieraffinaderij gesloten. San Nicolas veranderde in een spookstad vol leegstaande gebouwen en een guur sfeertje. Tot halverwege 2016. Graffitartiesten en andere kunstenaars vanuit de hele wereld kwamen naar de stad voor de Aruba Art Fair. Tijdens dit evenement werd San Nicolas omgetoverd tot één groot openluchtmuseum met kleurrijke murals en andere vormen van street art. De Aruba Art Fair wordt doorgaans elk jaar gehouden en komen er telkens weer bijzondere kunstwerken bij.
San Nicolas, de op een na grootste stad van Aruba, wordt het predicaat toegekend van "art district" van Aruba en streetart-hoofdstad van de Caraïben.<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/forbestravelguide/2019/08/02/see-the-street-art-capital-of-the-caribbean/|taal=en|auteur=Kester, Jennifer|titel=See the street art capital of the Caribbean|werk=Forbes.com|datum=2 augustus 2019|bezochtdatum=13 maart 2020}}</ref> Vroeger was [[Sint Nicolaas (Aruba)|San Nicolas]] een echte arbeidersstad vanwege de raffinaderij en haar haven. De [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] was de motor van de Arubaanse economie in de veertiger en vijfiger jaren. De stad is bekend om zijn Caribisch sfeer door de meltkroes van migranten die zich hier vestigden voor werk in de olieraffinaderij. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij gesloten en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden monumentale panden gerestaureerd en een nieuwe bestemming gegeven, zoals de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
Volgens het ROP 2019 wordt er voor San Nicolas wordt aangekoerst op een ontwikkeling tot culturele en creatieve stad. Voor San Nicolas lag het accent meer in het vernieuwen van enkele panden en activiteiten/gebruik van gebouwen in het licht van San Nicolas als Cultural and Heritage City. De openbare ruimte is over het algemeen van een goed kwalitatief niveau.
== Aruba Art Fair ==
Tijdens een kunstbeurs in 2015?? besloten verschillende kunstorganisaties en kunstenaars namelijk delen van de stad te versieren en nieuw leven in te blazen. Met activiteiten als de wekelijkse Carubbian Festival en de jaarlijkse Aruba Art Festival. Initiatiefnemer van het muurschilderingproject was Oscar “Tito” Bolivar, nadat hij door een bezoek aan [[Bogota (stad)|Bogota]] geinspireerd raakte.<ref name="art">[https://www.lolaakinmade.com/latin-americacarribbean/in-photos-spectacular-street-art-in-aruba-san-nicolas/ Spectacular street art in Aruba – San Nicolas], </ref> Tegelijkertijd werd het idee voor een "Aruba Art Fair" in San Nicolas geboren, een jaarlijks terugkerende internationale kunst- en cultuurfestival. In het kader van dit evenement wordt ieder jaar nieuwe street art op gevels van oude huizen en gebouwen toegevoegd. Ook een gedeelte van de hoge muur, die dwars door het stadscentrum loopt ter afscheiding van het terrein van de olieraffinaderij en de haven werd gebruikt voor schilderingen.
Onder de werkstukken, murals en 3D-kunstwerken bevinden zich werken van Bordalo II, Chemis, Fio Silva, Farid Ruedah, Street Art Chilango, Bond Truluv, Amsterdam Street Art, Dopie, Sjembakkus, Ivez One, Mr. Dheo, Pariz en Isidora Paz López.<ref name="art"/>
Ook: Addfuel (Diogo Machado, Portugal), Guache (Oscar Gonzalez, Colombia)
ChemiS, “House of Cards” – San Nicolas, Aruba
Painted as part of the Aruba Art Fair, ChemiS’s House of Cards takes up the whole façade of the Winter Garden bar restaurant and nightclub. Its trompe l’œil effect is really impressive!
Lees over Tito Bolivar<ref>[https://www.travelweekly.com/Cruise-Travel/Picturing-happiness-on-Aruba-mural-tour?fbclid=IwAR0fAN7Prjmzp5Qa_zjYWjMp-F3uCmTciNRP50KLmC-hy5iEFpU8oE6bRa8 :Picturing happiness on an Aruba mural tour]</ref>
== Selectie van murals en 3D-werken in San Nicolas ==
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+
!afbeelding
!naam
!jaar
!kunstenaar
!locatie
|-
| [[File:Yuwana.jpg|125px]]
| Yuwana <br /> (mixed media)
| 2016
| Bordalo II ([[:pt:Artur Bordalo|pt]])<br /><small style="color:blue;">(''Artur Bordalo'', [[Lissabon]], 1987)</small>
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 02 055000.jpeg|125px]]
| Dolfijn Lundfin 1500x1000 cm
| 2016
| Bond Truluv<br /><small style="color:blue;">(''Jonas Ihlenfeldt'', [[Göttingen (stad)|Göttingen]], 1981)</small><br />
| Stuyvesantstraat
|-
| [[File:Mural Black White.jpg|125px]]
| Bertha Isabel Cáceres
| 2016
| Jorit ([[:it:Jorit|it]])<br /><small style="color:blue;">(''Jorit Ciro Cerullo'', [[Napels (stad)|Napels]], 1990)</small>
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 13 603000.jpeg|125px]]
| Mucha Bunita
| 2017
| Ives One <br /><small style="color:blue;">(''Ives Covert'', [[Nederland]], 1982)</small>
| van Renselaerstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba).jpeg|125px]]
| Prikichi
| 2017
| [[Garrick Marchena]] ([[Aruba]], 1966)
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 07 251000.jpeg|125px]]
| Shoco
|
|
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 35 014000.jpeg|125px]]
| Dolfijn
| 2016
| Bond Truluv<br /><small style="color:blue;">(''Jonas Ihlenfeldt'', [[Göttingen (stad)|Göttingen]], 1981)</small><br />
| hoek B. van der Veen Zeppenfeltstraat/Bargestraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 55 950000.jpeg|125px]]
| Now you see me, now you boat
| 2017
| Juandrés Vera ([[:es:Juandrés Vera|es]]) <br /><small style="color:blue;">([[Monterrey]], 1990)</small>
| Bargestraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg|125px]]
| The Boss - Blue Iguana
| 2017
| WD Wild Drawing <br /><small style="color:blue;">([[Bali]])</small>
| hoek Bargestraat/Crijssenstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 22 59 55 079000.jpeg|125px]]
| Bonbini
|
|
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 50 266000.jpeg|125px]]
| Infinity House of Cards
| 2016
| Chemis <br /><small style="color:blue;">(''Dmitrij Proskin'', [[Kazachstan]])</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 28 667000.jpeg|125px]]
| Bao Awa
| 2016
| One Ice <br /><small style="color:blue;">(''Robert Solognier'', [[Aruba]])</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:Mural Lionfish Caya Dick Cooper.jpg|125px]]
| Lionfish
| 2017
| Dopie <br /><small style="color:blue;">([[Amsterdam]], 1983)</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:Aruba mural.jpg|125px]]
| Carnival Nymph (tegelmozaiek)
| 2016
| Isidora Paz López <br /><small style="color:blue;">(([[Santiago (Chili)|Santiago]], 1975)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 22 59 37 969000.jpeg|125px]]
| Flamingos
| 2017
| Richard Santana<br /><small style="color:blue;">([[Las Palmas de Gran Canaria]], 1987)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Aruba mural 2.jpg|125px]]
| Bailarina
| 2014
| King San Lie Kwie
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat 5
|-
| [[File:Mural Harina Pan.jpg|125px]]
| Harina Pan
| 2016
| Leon Keer ([[:en:Leon Keer|en]])<br /><small style="color:blue;">([[Utrecht]], 1980)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Mural San Nicolaas.jpg|125px]]
| Busca bo mes
| 2016
| [[Francis Sling]]<br /><small style="color:blue;">([[Curaçao]], 1979)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Public library San Nicolas Aruba.jpg|125px]]
| naam
| ?
| kunstenaar
| Theaterstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 24 866000.jpeg|125px]]
| Miss Alice
| 2017
| Odeith ([[:fr:Odeith|fr]])<br /><small style="color:blue;">(''Sergio Odeith'', [[Damaia]], 1976)</small>
| hoek Theaterstraat/B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 16 571000.jpeg|125px]]
|
| 2019
| Chemis <br /><small style="color:blue;">(''Dmitrij Proskin'', [[Kazachstan]])</small>
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg|125px]]
| Aruban Sea Turtle
| 201?
| Artmando Multimedia <br /><small style="color:blue;">(''Armando Goedgedrag'', [[Aruba]])</small>
| Lagoweg?
|}
{{noindex}}
== Zie ook ==
* [[Switi Rauw Streetfest]]
* [[:en:Street art in Ponce, Puerto Rico]]
* [[:es:Arte urbano en Valencia (España)]]
* [[:en:Street Art Festival in Belize City]] - Aruba Art Festival
* [[:en:Street art in Sarajevo]] - festivals
* lijst van toeristische attracties in San Nicolas
== Literatuur ==
* [https://streetart.today/2019/04/17/street-art-in-aruba/ Top 5 street art murals in Aruba], Streetart.today, 17 april 2019
* [https://arubaartfair.com/arubamurals/ Aruba Art Fair website]
Van Leon Berenos:
Pure Aruba Foundation is de organisatie, die het project van de muurschilderingen in San Nicolas heeft geïnitieerd in 2015. Dit project is gebaseerd op een jaarlijks terugkerend festival onder de naam Aruba Art Fair, waarvan een van de ingrediënten/ activiteiten is het uitnodigen van internationale artiesten die ieder jaar een aantal muurschilderingen aanbrengen. De kunstuitingen dienen te passen in het cultureel historische beeld van de plaats San Nicolas. De doelstelling was deze 2e stad van Aruba t om te zetten in een kunst district teneinde een stroom verblijfstoeristen aan te trekken die meer zochten dan zon, zee en strand.
Begonnen in 2015 met 12 muurschilderingen zowel in 1-, 2, - en 3-dimensionale vormen, bedraagt het aantal kunstuitingen op dit moment 54 exemplaren (2020). In de kunstuitingen behoren ook de mozaïek kunststukken aan de muren en in de straten, dienende als straatmeubilair. De internationale kunstenaars zijn afkomstig van: Argentinië, Chili, Colombia, Curaçao, Tsjechische Republiek, Mexico, Nederland, Portugal, Roemenië, Bali, Canarische Eilanden, Italië, Spanje, Griekenland, en een aantal lokale artiesten uit Aruba.
-----------
===Wim de Waal ===
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Wim de Waal
|fecha nacemento =
|luga nacemento = [[Kòrsou|Corsou]]
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
Wim de Waal (☆ 4 oktober 1934 na [[Kòrsou|Corsou]]) ta un artista visual [[Aruba]]no. Naturalistisch schilderijen
== Biografie ==
Na de middelbare school op Curacao was de Waal jarenlang werkzaam in het bedrijfsleven.
Na een middelbare schoolopleiding op Curacao is hij jarenlang in het bedrijfsleven werkzaam geweest. Op latere leeftijd 'volgde hij een decoratievakopleiding in Nederland en werkte hij op de jaarbeurs in Utrecht als decorateur. Hij werkte in het bedrijfsleven op Curacao tot 1976, in jaar welk jaar hij fulltime kunstschilder werd.
Wim de Waal nam deel aan verschillende eenmans- en groepsexposities in Aruba, Curaçao, New York en Mexico City. Wim de Waal werkt met acryl op koraalzand.<ref>ORANJESTAD _ De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal. "Amigoe". Curaçao, 01-04-1978, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639260:mpeg21:p007</ref>
<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639260:mpeg21:a0100 Amigoe, 1 april 1978|De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal</ref>
De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal heeft de laatste dagen de lobby en het terras van de Aruba Beach Club voorzien van enige zeer opvallende muurschilderingen. De heerDe Waal heeft zich hierbij laten inspieren door een typisch Spaans-creools evenement dat ook op Aruba voorkomt, n.l. een hanengevecht in combinatie met de oude Arubaanse huissymbolen z.g. "hex-signs". Win de Daal is sinds zijn jeugd een actief schilder en gebruikte hij al zijn vrije tijd hiervoor. Na een middelbare schoolopleiding op Curacao is hij jarenlang in het bedrijfsleven werkzaam geweest. Op latere leeftijd 'volgde hij een decoratievakopleiding in Nederland en werkte hij op de jaarbeurs in Utrecht als decorateur. Hij werkte in het bedrijfsleven op Curacao tot 1976, in jaar welk jaar hij fulltime kunstschilder werd. Van 1976 tot 1974 heeft Wim de Waal exposities gehouden op Curacao in Mexico, Guyana, New York en Suriname. Door hem ontworpen en uitgevoerde muurtekeningen zijn te bezichten op Curacao bij Antilliaanse Verffabriek, hoofdkantoor Philips Antilliana n. v., hoofdkantoor Loyens en Volkmaars, Shell Curacao nv., kantoor D.Bakhuis Registeraccountant.; 't Schuurtje, Moreno Brandao & Sons Inc. en op Aruba bij de Aruba Beach Clübjen het nieuwe gebouw van de ENNIA n. v. aan de Nassaustraat. Op de foto Wim de Waal naast een van zijn muurschilderingen in de Aruba Beach Club.
• zandschilderijen
Started painting at a young age. At the age of 25, after some personal problems, he intensifies his painting. All his work expresses the same message: the unity of the cosmos.
De Waal is of the opinion that there is life in everything, even in a stone. It's only a matter of development.
De Waal has made several wall paintings on the Netherlands Antillean islands, especially on Aruba. Famous is his painting in an Aruban church: "the creation" where the cell was created in the water. The cell became the fish. The fish produced the amphibian, who in its turn produced the reptile and through the reptile the mammal was created. And ultimately came the human.
This painting, although completely contradictory to the story of the creation as written in the bible, was highly appreciated. < https://art.centralbank.cw/our-collection/wim-de-waal/bio>
{{Appendix}}
------------
03y5721qwsjnw3csf7shsxbv9ucielt
194576
194574
2026-06-22T16:06:59Z
Caribiana
8320
194576
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Jan Hendrik Beaujon]] - [[Sharina Gumbs]] - [[Julie Oduber-Quigley]] - [[Street art na Aruba]] - [[Darwin Winklaar]] - [[Mo Mohamed]] - [[Igmar Reyes]] - [[Wim de Waal]]
* [https://www.parool.nl/kunst-media/darwin-winklaar-is-modetalent-van-het-jaar~b05c27b2/?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Darwin Winklaar is modetalent van het jaar], Fiona Hering, Het Parool, 7 juli 2021
* [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2023/01/15/ontwerper-en-muzikant-darwin-winklaar-arubaanse-multi-talent-die-mode-overstijgt/ Ontwerper en muzikant Darwin Winklaar, ‘Arubaanse multi-talent die mode overstijgt’], Ret Karibense, Joan de Windt, 15 januari 2023
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox persona| variante = a
| infobox_tipo =
| nomber =
| alias = ''Jan Cultuur''
| fecha nacemento = [[15 di febrüari|15 di februari]] [[1905]]
| fecha fayecemento= [[21 di mart|21 di maart]] [[1989]]
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Jan Hendrik Beaujon
}}
'''Jan Hendrik Beaujon''' (Oranjestad, [[15 di febrüari|15 di februari]] [[1905]] na - Aruba, [[21 di mart|21 di maart]] [[1989]] na [[Aruba]]) tabata un administrador Antiano. E tabata haya e apodo ''Jan Cultuur''.
== Biografia ==
en.wiki:
Jan Beaujon tabata yiu di Mercedes Roos y e comerciante Frederik Johannes Caspar (Fechi) Beaujon, escritor di e poema ''Atardi'' na Papiamentu.<ref>[https://www.bibliotecanacional.aw/pages/f-j-c-beaujon/ Verhandeling over Atardi] (geraadpleegd 27 oktober 2024)</ref> E mes tabata kasá ku Violet Eunice Thielen.
Su edukashon a konsistí di skol públiko i skol di anochi, suplementá pa kursonan privá. Despues el a studia pa algun tempo na “Asociacion di Maestronan” na Amsterdam. Atrobe na Aruba en realidad el a bira docente (1923-1925), pero despues el a traha na “Fitzsimmons Drilling Company” na Maracaibo (1925-1929). For di 1931 el a traha den e departamento di personal di Lago Oil & Transport Co. Ltd., prome na Maracaibo, algun aña despues na Aruba. Durante cu e tabata traha eynan, el a haci viahenan di estudio pa Merca riba tereno di siguridad. El a pasa door di varios promocion dentro di Lago, na 1955 e tabata Personeel Relatie Assistent.
For di 1933 pa 1953 e tabata envolvi den e administracion di e comunidad protestant na Aruba; tambe el a sirbi den e sinodo di e Komunidat Protestant di Antia Hulandes den su totalidat. E tabata hopi envolvi cu Fundacion Teatro Aruba. Despues di tabata envolvi den e establecimento di Centro Cultural Aruba na 1949, e tabata su secretario y presidente den e siguiente añanan, te cu el a tuma su retiro na 1984. For di 1964 e tabata miembro di Conseho Consultativo pa Samenwerking Cultural (Hulanda – Antiyas) pa algun tempo, cual a culmina den su presidencia. Ora el a renunsiá for di e funshon ei el a keda nombrá Ridder in de Orden van de Leon di Hulanda. Otro funcionnan tabata presidente di e campaña di alivio “Aruba Yuda Aruba” (yudo despues di tormenta Hazel), fundador y presidente di Sportclub Caribe, co-fundador y director te alrededor di aña 1978 di Wilhelmina Stadium Foundation y miembro di directiva di Prince Bernhard Fund, miembro di directiva di Cruz Cora sucursal di Aruba y fundador di Sport Union Aruba. Mas aleu su trabou tabata konsistí di kontribuí na konsientisashon di e antiano riba tereno kultural i sosial.
Su aviso di morto a indiká ku e tabata un portadó di e Klavel di Plata (1958), kabayero (165) i ofisial (despues(den e Orden di Oranje-Nassau (<1974), kabayero den e Orden di e Leon di Hulanda (1974), i Orden di Andrés Bello (di dos klase Hemeter tabatin 84 aña di edat i a wòrdu derá na e Santana di Protestante). riba Boerhaavestraat.
{{Appendix}}
Beaujon a traha pa Lago Oil & Transport Co. den Maracaibo i San Nicolas te su retiro na 1965. Durante i despues di su karrera profesional, e a dediká su energia na desaroyo kultural di Aruba.
werkgroepcaraibischeletteren.nl
Liderato Kultural
For di 1954 te 1983, Beaujon a sirbi komo presidente i direktor di e Centro Cultural Aruba (CCA), e prome centro kultural formal di e isla. E a yuda na e fundashon di e Stichting Schouwburg Aruba (Cas di Cultura) i tabata un miembro aktivo di e Prins Bernhard Cultuurfonds. Entre 1964 i 1975, e a forma parti di e Consejo di Asesor pa Koperashon Kultural den Reino Hulandes.
bibliotecanacional.aw
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
Rekonosementu
Pa su kontribushon kultural, Beaujon a risibí varios honor:
Zilveren Anjer di Prins Bernhard Fonds (1958)
werkgroepcaraibischeletteren.nl
Ofisier den Orde di Oranje-Nassau (1966)
bes-reporter.com
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
Internet Archive
+2
Ridder den Orde di e Leon Hulandes (1975)
Na 1986, e Festival Internacional di Teatro di Aruba (FITA) a dediká su kinto edishon na Beaujon.
Legado
Beaujon a yuda na e fundashon di e grupo di teatro Mascaruba, ku a presenta mas di 80 obra, inkluyendo mas ku 20 di outornan lokal. E a traha pa un teatro Papiamento ku ta reflehá e identidad di e isla. Su trabou a gana e apelativo "Jan Kultuur" den komunidat Arubano.
bes-reporter.com
+9
Coleccion Aruba
+9
Internet Archive
+9
Internet Archive
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+1
bibliotecanacional.aw
+1
Beaujon a dediká su bida na promoshon di kultura i arte na Aruba, lanta un legado ku ta inspirá generashonnan futuro.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Sharina Gumbs
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{ABW}}
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Sharina Gumbs''' (Aruba, 19??) is een Arubaans-Nederlands beeldend kunstenaar en sociaal werkster. Zij woont sedert 2014 op Aruba.
Op 7-jarige leeftijd vertrok zij met haar moeder naar Nederland waar zij opgroeide.
“art for development”
Mainly self-taught artist. Did not finish studies only 3 of the 5 years.
She does abstract work. Wth Caribbean flavor, there is movement in the work
She conducts Art workshops for coaching and teambuilding.
Kreeg cultuurprijs voor Fonds voor Cultuurparticipatie. Project ingediend voor subsidie. Thema inclusion.
NOTES
https://antilliaansdagblad.com/aruba/21745-arubaanse-sharina-gumbs-wint-gouden-c-2019
https://cultuurparticipatie.nl/actueel/39/minister-ingrid-van-engelshoven-reikt-gouden-c-uit-aan-sharina-gumbs
http://www.awemainta.com/papers/AM200930/offline/download.pdf |titel=Sera conoci cu Sharina Gumbs|datum=30 september 2020
Sharina Gumbs ta fundadora di Soul2Soul - Mindful Art, Transformational and Creative Coaching for Teams, Management & Profesionals. Entre 2010 pa 2019 Sharina a exhibi su obranan di arte na varios pais na Europa, Aruba y Merca. Na 2020 Sharina a gana e premio Hulandes “De Gouden C” pa su proyecto di ‘Re-fill your cup with authenticity’ (yena bo copi cu autenticidad). Tempo Sharina tabata un mucha, Sharina tabata hopi introverto y verlegen, sinembargo el a haya un forma pa expresa su mes y duna un nificacion n’e mundo rond di dje. Su interes den e caracter humano y desaroyo di identidad a hib’e pa studia trabou social (1993-1998) y despues un educacion den sciencia di comportacion/orthopedagogia (2007-2012). Na 2009 –mientras e tabata traha simultaneamente como un guardian familiar, e tabata studia Orthopedagogia y criando 2 yiu di su mes como un mama soltera- Sharina a dicidi pa bay sigui un educacion part time den arte (2009-2012) na ‘De Nieuwe Akademie’. Na 2014 Sharina a muda bek pa su isla natal Aruba pa sigui su soño di bira un artista profesional y di un manera of otro combina esaki cu su studio di trahadora social. Sharina Gumbs ta un artista visual abstracto y ta haci obranan colorido y dinamico cu ta refleha identidad autentico. Desde 2010 pa awor Sharina a expone su arte na Europa y Merca. Pa medio di su organisacion Soul2Soul Mindful Art - Transformational & Creative Coaching for Teams, Management & Professionals, Sharina ta desaroya workshops pa individual como profesional. Den un workshop, participantenan di e sesionnan creativo di coaching ta siña tecnicanan basico pa crea un obra di arte abstracto, mientras nan ta explora nan vulnerabilidadnan den un manera divertido y nan ta mehora nan comunicacion y abilidadnan di resolve problema, di manera cu nan por expresa nan mes mihor y por enfrenta stress y otro cambionan na trabou. Cuminsando for di dialuna dia 28 di september ultimo cu Soul2Soul-Mindful Art Gallery (Aruba) ta facilita e serie di workshop di 3-dia di “Mindful Art” na Cas di Cultura. Cu e tipo di arte aki, e participante ta laga tur ansiedad cu den ultimo tempo ta afectando nos bay, kita stress y crea su mesun realidad retando nan mes den un forma hopi divertido pa traha riba nan desaroyo propio. E prome workshop dialuna dia 28 di september ta ‘Refill your cup with authenticity’. E di dos workshop ta yama ‘Reality-Check’ cu ta diamars dia 29 di september y e di tres dia e workshop ta yama: ‘Design your personality’ cual t’esun final awe diarazon dia 30 di september 2020. Diahuebs dia 1 di October 2020, e artista Sharina Gumbs lo ta expone su arte den un exposicion ‘The essence of me’.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Julie Oduber-Quigley
|fecha nacemento =
|luga nacemento = Puerto Rico
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Julie Oduber-Quigley''', simply known as Julie discovered her passion for painting by experimenting at the young age of 16 when she picked up a paintbrush and tainted it with oil paint of her favorite colors; pink, blue, violet, and orange.
To her surprise, she drew a perfect flower bud. Since then she took her brushes and colors to do many images of flowers. It is here that her passion to become an artist emerged.
Julie was born in San Juan Puerto Rico to a very dominant mother who discouraged her from her passion and wanted her to pursue a career instead of painting. Nevertheless, Julie followed her heart and continue her painting abilities from time to time, but in Aruba, she managed to focus on her talent with her continued painting series. She married Dr. Gustavo Oduber, a dentist, and politician, who encouraged her to develop her technique and continue her artwork.
Her two most significant accomplishments aside from being recognized as a primitive artist in Aruba was having Pandellis as her teacher in Aruba and second to be part of the first book ever written about Dutch Caribbean Artists which was commissioned by the Dutch Government and written by Adi Martis & Jennifer Smit. Since the 1990s, the visual arts in the Netherlands Antilles and Aruba have been undergoing an explosive period of unprecedented growth.
Pandellis (1896-1965), a Greek-born in Thessaloniki and raised in Malta ended up in Surinam, Curacao, then in Aruba. Aside from teaching English and mathematics, it was his painting lessons and examples provided by his work that would prove the most influential. Pandellis settled more or less permanently in San Nicolas, Aruba in the late thirties. Julie Oduber-Quigley (1934-2001) was one of his later students there during the first half of the sixties.
Another famous Dutch painter who was an art teacher had a great influence on Julie. His name was Vervoord. Vervoord was also the teacher of Gustavo Oduber Jr in high school in Aruba.
Julie’s artwork has been collected by many distinguished personas in Aruba as well as in other countries as well as having a painting of hers in the museum in Rotterdam. Today the largest private collection including Julie and Pandellis is under the great care of Julie’s sons and daughter.
---------------------
{{Databox}}
[[File:Mosaic bench San Nicolaas.jpg|thumb|325px|Straatmeubilair van mozaik]]
'''[[Street art]] in [[Aruba]]''' behelst een 50-tal kleurrijke werkstukken, muurschilderingen, [[trompe-l'oeil]] en andere 3D-kunstwerken van lokale en internationale muur- en graffitikunstenaars in [[Sint Nicolaas (Aruba)|San Nicolas]].
Naast "art district" van Aruba kreeg San Nicolas, de op een na grootste stad van Aruba, in 2019 het predicaat streetart-hoofdstad van de Cariben.<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/forbestravelguide/2019/08/02/see-the-street-art-capital-of-the-caribbean/|taal=en|auteur=Kester, Jennifer|titel=See the street art capital of the Caribbean|werk=Forbes.com|datum=2 augustus 2019|bezochtdatum=26 juni 2020}}</ref> Aanvankelijk was San Nicolas een typische arbeidersstad vanwege de dominantie van de raffinaderij en het havenverkeer. De [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] was vanaf eind jaren twintig van de twintigste eeuw de motor van de Arubaanse economie en had een grote aanzuigkracht op arbeidsmigranten uit de regio, die een eigen dialect, eetgewoonten, muziek en carnaval naar het eiland meebrachten. Met de stijgende welvaart vanaf de dertiger jaren groeide het dorp snel uit tot een multiculturele meltkroes met een uitgesproken Caribische sfeer. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij buiten bedrijf en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden diverse monumentale panden gerestaureerd en herbestemd, waaronder de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
[[Uncle Louis Store]]: In de periode dat het Monumentenfonds eigenaar was, maar er nog niet gestart kon worden met de restauratie, heeft het Fonds het gebouw in tijdelijk gebruik gegeven aan Ateliers’89. Dit is een organisatie van kunstenaars die het gebouw als tijdelijk atelier hebben gebruikt. San Nicolas wordt de laatste jaren ontwikkeld tot ‘culturele hoofdstad’ van Aruba. Er is een jaarlijkse Art Fair en er zijn veel muurschilderingen en andere ‘streetart’.
migranten die zich hier vestigden voor werk in de olieraffinaderij. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij gesloten en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden monumentale panden gerestaureerd en een nieuwe bestemming gegeven, zoals de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
Sinds 2012 is de olieraffinaderij gesloten. San Nicolas veranderde in een spookstad vol leegstaande gebouwen en een guur sfeertje. Tot halverwege 2016. Graffitartiesten en andere kunstenaars vanuit de hele wereld kwamen naar de stad voor de Aruba Art Fair. Tijdens dit evenement werd San Nicolas omgetoverd tot één groot openluchtmuseum met kleurrijke murals en andere vormen van street art. De Aruba Art Fair wordt doorgaans elk jaar gehouden en komen er telkens weer bijzondere kunstwerken bij.
San Nicolas, de op een na grootste stad van Aruba, wordt het predicaat toegekend van "art district" van Aruba en streetart-hoofdstad van de Caraïben.<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/forbestravelguide/2019/08/02/see-the-street-art-capital-of-the-caribbean/|taal=en|auteur=Kester, Jennifer|titel=See the street art capital of the Caribbean|werk=Forbes.com|datum=2 augustus 2019|bezochtdatum=13 maart 2020}}</ref> Vroeger was [[Sint Nicolaas (Aruba)|San Nicolas]] een echte arbeidersstad vanwege de raffinaderij en haar haven. De [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] was de motor van de Arubaanse economie in de veertiger en vijfiger jaren. De stad is bekend om zijn Caribisch sfeer door de meltkroes van migranten die zich hier vestigden voor werk in de olieraffinaderij. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij gesloten en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden monumentale panden gerestaureerd en een nieuwe bestemming gegeven, zoals de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
Volgens het ROP 2019 wordt er voor San Nicolas wordt aangekoerst op een ontwikkeling tot culturele en creatieve stad. Voor San Nicolas lag het accent meer in het vernieuwen van enkele panden en activiteiten/gebruik van gebouwen in het licht van San Nicolas als Cultural and Heritage City. De openbare ruimte is over het algemeen van een goed kwalitatief niveau.
== Aruba Art Fair ==
Tijdens een kunstbeurs in 2015?? besloten verschillende kunstorganisaties en kunstenaars namelijk delen van de stad te versieren en nieuw leven in te blazen. Met activiteiten als de wekelijkse Carubbian Festival en de jaarlijkse Aruba Art Festival. Initiatiefnemer van het muurschilderingproject was Oscar “Tito” Bolivar, nadat hij door een bezoek aan [[Bogota (stad)|Bogota]] geinspireerd raakte.<ref name="art">[https://www.lolaakinmade.com/latin-americacarribbean/in-photos-spectacular-street-art-in-aruba-san-nicolas/ Spectacular street art in Aruba – San Nicolas], </ref> Tegelijkertijd werd het idee voor een "Aruba Art Fair" in San Nicolas geboren, een jaarlijks terugkerende internationale kunst- en cultuurfestival. In het kader van dit evenement wordt ieder jaar nieuwe street art op gevels van oude huizen en gebouwen toegevoegd. Ook een gedeelte van de hoge muur, die dwars door het stadscentrum loopt ter afscheiding van het terrein van de olieraffinaderij en de haven werd gebruikt voor schilderingen.
Onder de werkstukken, murals en 3D-kunstwerken bevinden zich werken van Bordalo II, Chemis, Fio Silva, Farid Ruedah, Street Art Chilango, Bond Truluv, Amsterdam Street Art, Dopie, Sjembakkus, Ivez One, Mr. Dheo, Pariz en Isidora Paz López.<ref name="art"/>
Ook: Addfuel (Diogo Machado, Portugal), Guache (Oscar Gonzalez, Colombia)
ChemiS, “House of Cards” – San Nicolas, Aruba
Painted as part of the Aruba Art Fair, ChemiS’s House of Cards takes up the whole façade of the Winter Garden bar restaurant and nightclub. Its trompe l’œil effect is really impressive!
Lees over Tito Bolivar<ref>[https://www.travelweekly.com/Cruise-Travel/Picturing-happiness-on-Aruba-mural-tour?fbclid=IwAR0fAN7Prjmzp5Qa_zjYWjMp-F3uCmTciNRP50KLmC-hy5iEFpU8oE6bRa8 :Picturing happiness on an Aruba mural tour]</ref>
== Selectie van murals en 3D-werken in San Nicolas ==
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+
!afbeelding
!naam
!jaar
!kunstenaar
!locatie
|-
| [[File:Yuwana.jpg|125px]]
| Yuwana <br /> (mixed media)
| 2016
| Bordalo II ([[:pt:Artur Bordalo|pt]])<br /><small style="color:blue;">(''Artur Bordalo'', [[Lissabon]], 1987)</small>
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 02 055000.jpeg|125px]]
| Dolfijn Lundfin 1500x1000 cm
| 2016
| Bond Truluv<br /><small style="color:blue;">(''Jonas Ihlenfeldt'', [[Göttingen (stad)|Göttingen]], 1981)</small><br />
| Stuyvesantstraat
|-
| [[File:Mural Black White.jpg|125px]]
| Bertha Isabel Cáceres
| 2016
| Jorit ([[:it:Jorit|it]])<br /><small style="color:blue;">(''Jorit Ciro Cerullo'', [[Napels (stad)|Napels]], 1990)</small>
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 13 603000.jpeg|125px]]
| Mucha Bunita
| 2017
| Ives One <br /><small style="color:blue;">(''Ives Covert'', [[Nederland]], 1982)</small>
| van Renselaerstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba).jpeg|125px]]
| Prikichi
| 2017
| [[Garrick Marchena]] ([[Aruba]], 1966)
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 07 251000.jpeg|125px]]
| Shoco
|
|
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 35 014000.jpeg|125px]]
| Dolfijn
| 2016
| Bond Truluv<br /><small style="color:blue;">(''Jonas Ihlenfeldt'', [[Göttingen (stad)|Göttingen]], 1981)</small><br />
| hoek B. van der Veen Zeppenfeltstraat/Bargestraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 55 950000.jpeg|125px]]
| Now you see me, now you boat
| 2017
| Juandrés Vera ([[:es:Juandrés Vera|es]]) <br /><small style="color:blue;">([[Monterrey]], 1990)</small>
| Bargestraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg|125px]]
| The Boss - Blue Iguana
| 2017
| WD Wild Drawing <br /><small style="color:blue;">([[Bali]])</small>
| hoek Bargestraat/Crijssenstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 22 59 55 079000.jpeg|125px]]
| Bonbini
|
|
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 50 266000.jpeg|125px]]
| Infinity House of Cards
| 2016
| Chemis <br /><small style="color:blue;">(''Dmitrij Proskin'', [[Kazachstan]])</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 28 667000.jpeg|125px]]
| Bao Awa
| 2016
| One Ice <br /><small style="color:blue;">(''Robert Solognier'', [[Aruba]])</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:Mural Lionfish Caya Dick Cooper.jpg|125px]]
| Lionfish
| 2017
| Dopie <br /><small style="color:blue;">([[Amsterdam]], 1983)</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:Aruba mural.jpg|125px]]
| Carnival Nymph (tegelmozaiek)
| 2016
| Isidora Paz López <br /><small style="color:blue;">(([[Santiago (Chili)|Santiago]], 1975)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 22 59 37 969000.jpeg|125px]]
| Flamingos
| 2017
| Richard Santana<br /><small style="color:blue;">([[Las Palmas de Gran Canaria]], 1987)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Aruba mural 2.jpg|125px]]
| Bailarina
| 2014
| King San Lie Kwie
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat 5
|-
| [[File:Mural Harina Pan.jpg|125px]]
| Harina Pan
| 2016
| Leon Keer ([[:en:Leon Keer|en]])<br /><small style="color:blue;">([[Utrecht]], 1980)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Mural San Nicolaas.jpg|125px]]
| Busca bo mes
| 2016
| [[Francis Sling]]<br /><small style="color:blue;">([[Curaçao]], 1979)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Public library San Nicolas Aruba.jpg|125px]]
| naam
| ?
| kunstenaar
| Theaterstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 24 866000.jpeg|125px]]
| Miss Alice
| 2017
| Odeith ([[:fr:Odeith|fr]])<br /><small style="color:blue;">(''Sergio Odeith'', [[Damaia]], 1976)</small>
| hoek Theaterstraat/B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 16 571000.jpeg|125px]]
|
| 2019
| Chemis <br /><small style="color:blue;">(''Dmitrij Proskin'', [[Kazachstan]])</small>
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg|125px]]
| Aruban Sea Turtle
| 201?
| Artmando Multimedia <br /><small style="color:blue;">(''Armando Goedgedrag'', [[Aruba]])</small>
| Lagoweg?
|}
{{noindex}}
== Zie ook ==
* [[Switi Rauw Streetfest]]
* [[:en:Street art in Ponce, Puerto Rico]]
* [[:es:Arte urbano en Valencia (España)]]
* [[:en:Street Art Festival in Belize City]] - Aruba Art Festival
* [[:en:Street art in Sarajevo]] - festivals
* lijst van toeristische attracties in San Nicolas
== Literatuur ==
* [https://streetart.today/2019/04/17/street-art-in-aruba/ Top 5 street art murals in Aruba], Streetart.today, 17 april 2019
* [https://arubaartfair.com/arubamurals/ Aruba Art Fair website]
Van Leon Berenos:
Pure Aruba Foundation is de organisatie, die het project van de muurschilderingen in San Nicolas heeft geïnitieerd in 2015. Dit project is gebaseerd op een jaarlijks terugkerend festival onder de naam Aruba Art Fair, waarvan een van de ingrediënten/ activiteiten is het uitnodigen van internationale artiesten die ieder jaar een aantal muurschilderingen aanbrengen. De kunstuitingen dienen te passen in het cultureel historische beeld van de plaats San Nicolas. De doelstelling was deze 2e stad van Aruba t om te zetten in een kunst district teneinde een stroom verblijfstoeristen aan te trekken die meer zochten dan zon, zee en strand.
Begonnen in 2015 met 12 muurschilderingen zowel in 1-, 2, - en 3-dimensionale vormen, bedraagt het aantal kunstuitingen op dit moment 54 exemplaren (2020). In de kunstuitingen behoren ook de mozaïek kunststukken aan de muren en in de straten, dienende als straatmeubilair. De internationale kunstenaars zijn afkomstig van: Argentinië, Chili, Colombia, Curaçao, Tsjechische Republiek, Mexico, Nederland, Portugal, Roemenië, Bali, Canarische Eilanden, Italië, Spanje, Griekenland, en een aantal lokale artiesten uit Aruba.
-----------
===Wim de Waal ===
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Wim de Waal
|fecha nacemento =
|luga nacemento = [[Kòrsou|Corsou]]
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
Wim de Waal (☆ 4 oktober 1934 na [[Kòrsou|Corsou]]) ta un artista visual [[Aruba]]no. Naturalistisch schilderijen
== Biografie ==
Na de middelbare school op Curacao was de Waal jarenlang werkzaam in het bedrijfsleven.
Na een middelbare schoolopleiding op Curacao is hij jarenlang in het bedrijfsleven werkzaam geweest. Op latere leeftijd 'volgde hij een decoratievakopleiding in Nederland en werkte hij op de jaarbeurs in Utrecht als decorateur. Hij werkte in het bedrijfsleven op Curacao tot 1976, in jaar welk jaar hij fulltime kunstschilder werd.
Wim de Waal nam deel aan verschillende eenmans- en groepsexposities in Aruba, Curaçao, New York en Mexico City. Wim de Waal werkt met acryl op koraalzand.<ref>ORANJESTAD _ De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal. "Amigoe". Curaçao, 01-04-1978, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639260:mpeg21:p007</ref>
<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639260:mpeg21:a0100 Amigoe, 1 april 1978|De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal</ref>
De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal heeft de laatste dagen de lobby en het terras van de Aruba Beach Club voorzien van enige zeer opvallende muurschilderingen. De heerDe Waal heeft zich hierbij laten inspieren door een typisch Spaans-creools evenement dat ook op Aruba voorkomt, n.l. een hanengevecht in combinatie met de oude Arubaanse huissymbolen z.g. "hex-signs". Win de Daal is sinds zijn jeugd een actief schilder en gebruikte hij al zijn vrije tijd hiervoor. Na een middelbare schoolopleiding op Curacao is hij jarenlang in het bedrijfsleven werkzaam geweest. Op latere leeftijd 'volgde hij een decoratievakopleiding in Nederland en werkte hij op de jaarbeurs in Utrecht als decorateur. Hij werkte in het bedrijfsleven op Curacao tot 1976, in jaar welk jaar hij fulltime kunstschilder werd. Van 1976 tot 1974 heeft Wim de Waal exposities gehouden op Curacao in Mexico, Guyana, New York en Suriname. Door hem ontworpen en uitgevoerde muurtekeningen zijn te bezichten op Curacao bij Antilliaanse Verffabriek, hoofdkantoor Philips Antilliana n. v., hoofdkantoor Loyens en Volkmaars, Shell Curacao nv., kantoor D.Bakhuis Registeraccountant.; 't Schuurtje, Moreno Brandao & Sons Inc. en op Aruba bij de Aruba Beach Clübjen het nieuwe gebouw van de ENNIA n. v. aan de Nassaustraat. Op de foto Wim de Waal naast een van zijn muurschilderingen in de Aruba Beach Club.
• zandschilderijen
Started painting at a young age. At the age of 25, after some personal problems, he intensifies his painting. All his work expresses the same message: the unity of the cosmos.
De Waal is of the opinion that there is life in everything, even in a stone. It's only a matter of development.
De Waal has made several wall paintings on the Netherlands Antillean islands, especially on Aruba. Famous is his painting in an Aruban church: "the creation" where the cell was created in the water. The cell became the fish. The fish produced the amphibian, who in its turn produced the reptile and through the reptile the mammal was created. And ultimately came the human.
This painting, although completely contradictory to the story of the creation as written in the bible, was highly appreciated. < https://art.centralbank.cw/our-collection/wim-de-waal/bio>
{{Appendix}}
------------
5gtw2we683veu431b7uaxn3lrqc6yyb
SV Atletico Santa Fe
0
9325
194551
131878
2026-06-22T13:03:02Z
Caribiana
8320
194551
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox futbol club
| nomber completo = Sport vereniging Atletico Santa Fe
| luga = Meiveld, Rooi Afo, y Pavia
| funda = 1962
}}
'''SV Atletico Santa Fe''' of simplemente '''Santa Fe''' (oficialmente ''Sportvereniging Atletico Santa Fe'') ta un [[Lista di club di futbol na Aruba|club di futbol Arubano]] di e bario di Meiveld y alrededor, incluyendo Rooi Afo y Pavia.<ref>{{citeer web|url=https://futbolaruba.com/2022/05/15/final-di-division-uno-a-marca-historia-atletico-santa-fe-ta-corona-campeon-pa-prome-biaha-ganando-unistars-4-2/|titel=Final Division Uno a marca historia – Atletico Santa Fe ta campeon pa prome biaha ganando Unistars 4-2|werk=Futbolaruba.com|datum=2022-05-15|bezochtdatum=2023-04-21}}</ref> For di decada sesenta di [[siglo 20]] el a hunga den e liga di [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]. Desde temporada 2022-2023 el a promove pa [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]].
== Historia ==
SV Atletico Santa Fe a wordos funda na 1962 y ta conta cu alrededor di 100 miembro. Desde su fundacion su ekiponan a hunga den [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]. Despues di a inverti pa algun aña den nan ekiponan hubenil, ekipo U-17 y U-20 a titula campeon den e campeonatonan di temporada 2021-2022. <ref>{{citeer web|url=https://solodipueblo.com/minister-endy-croes-a-reuni-cu-directiva-di-sv-atletico-santa-fe-2/|titel=Minister Endy Croes a reuni cu directiva di SV Atletico Santa Fe|werk=Solo di Pueblo|datum=2022-09-22|bezochtdatum=2023-04-21}}</ref> Dia 14 di mei 2022 den final di e playoff di Division Uno e team ta derota [[SV Unistars|Unistars]] 4-2 y a marca historia birando campeon pa prome biaha. Cu esaki el a promove pa Division Honor desde temporada 2022-2023.
Presidente di e club ta Michella Steenvoorde-Laclé y entrenador ta Juan Mavarez. Su veld di bala ta na Meiveld. Su colornan oficial ta blauw y oranje.
== Lista di Honor ==
'''[[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]: 1'''
* campeon na 2022
== Link externo ==
*[https://int.soccerway.com/teams/aruba/aruba-sv-atletico-santa-fe/57728/ Atletico Santa Fe], Soccerway.com
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
38duger7r9c6weh99n096wujtjz8sk8
Usuario:Caribiana/Sandbox/Futbol
2
9326
194549
194546
2026-06-22T12:45:48Z
Caribiana
8320
194549
wikitext
text/x-wiki
³__NOINDEX___
* Clubs {{ABW|bandera}}: [[SV Atlantico Deportivo]] - [[SV Arsenal]] - [[SV Sporting]] - [[FC United]] - [[SV Estudiantes]] - [[SV Juventud TL]] - [[SV San Luis Deportivo]] - [[FC San Nicolas]] - [[SV Undesa]] - [[SV Independiente Hooiberg]] - [[SV Arikok]] - [[SV Aparicio Stars]]
* Clubs {{CUW|bandera}}: [[CVV Willemstad]] - [[CSD Barber]] - [[RKSV Centro Dominguito]] - [[UNDEBA|Union Deportivo Banda Abou]]
-----------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox futbol club| variante=a
| nomber club = SV Juventud Tanki Leendert
| nomber completo =
| alias =
| funda = [[13 di sèptèmber|13 di september]] [[1990]]
| stadion = [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]
| capacidad = 5.500
| Presidente =
| entrenado = {{COL|bandera}} Cesar Arias
| liga = [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]
| resultado actual=
| website = https://www.facebook.com/svJTL/
| pattern_la1 = _lva20h
| pattern_b1 = _lva20h
| pattern_ra1 = _lva20h
| pattern_sh1 = _lva20h
| pattern_so1 = _lva20h
| leftarm1 = 600020
| body1 = 600020
| rightarm1 = 600020
| shorts1 = 600020
| socks1 = 600020
| pattern_la2 = _lva20a
| pattern_b2 = _lva20a
| pattern_ra2 = _lva20a
| pattern_sh2 = _lva20a
| pattern_so2 = _lva20a
| leftarm2 = FFFFFF
| body2 = FFFFFF
| rightarm2 = FFFFFF
| shorts2 = FFFFFF
| socks2 = FFFFFF
| pattern_la3 = _lva20a
| pattern_b3 = _lva20a
| pattern_ra3 = _lva20a
| pattern_sh3 = _lva20h
| pattern_so3 = _lva20h
| leftarm3 = FFFFFF
| body3 = FFFFFF
| rightarm3 = FFFFFF
| shorts3 = 600020
| socks3 = 600020
}}
'''SV Juventud Tanki Leendert''', oficialmente ''Sportvereniging Juventud Tanki Leendert'' y abrevia Juventud TL of JTL, ta un club di [[futbol]] [[Aruba]]no di bario di [[Tanki Leendert]], den region di Noord/Tanki Leendert. Actualmente, e club ta competi den .......[[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]?
== Historia ==
Juventud Tanki Leendert a ser funda na 1962? pa Rosendo “Boes” Petrocchi.
* Notes
na club huis di SV Juventud Tanki Leendert, a tuma luga un anochi special pa duna homenahe na e hungadonan y directiva di e ekipo cu na 1998 a coy campeon di Division Prome. E ekipo aki a logra promove pa Hoofd Klas di AVB pa prome biaha den su historia. Tabata un anochi hopi special y ameno pa tur esnan presente cu tabata tin hopi tempo sin wak otro. JTL a keda varios aña hungando den Hoofdklas despues di e logro grandi aki.
A habri e anochi cu un video, potretnan di e team y e wega unda cu Juventud Tanki Leendert a coy campeon na 1998. Despues di esaki a cuminsa duna reconocimento na cada hungado cu tabata forma di e ekipo aki, den forma di un certificado den un bunita frame. Tambe e miembronan di directiva a
haya nan reconocimento bon mereci.
Esaki Tabata e hungadonan di e ekipo legendario di 1998; Antonio Giel, Frido Giel, Jason Lejuez, Robertico Lejuez, Francis Petrocchi, Patrick Petrocchi, Rogelio Petrocchi, Bryan Leest, Edgar S. Croes, David Brete, Egbert Brete, Marco Berlis, Emilio Berlis, Gregory Milano, Glenn De
Cuba, Andy De Cuba, Johnny Henriquez, Giovanny Webb, Anwar Diaz, Elton Trimon, Randal Trimon, Jeffrey Trimon, Antonio F. Tromp, Johnny Giel, Albert Vrolijk, Ivan Kelly, Randolf Blanco y Mario Lopez.<ref>{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/10/AM221020.pdf|titel=Bunita anochi di homenahe na hungadonan y
directiva di S.V. Juventud Tanki Leendert “Buffalo” 1998|werk=AweMainta|datum=2022-10-20|bezochtdatum=2022-10-31}}</ref>
Reconocimento tambe a bay pa miembro di directiva y fundado di S.V. Juventud Tanki Leendert sr. Rosendo “Boes” Petrocchi. Tambe a duna reconocimento na otro miembro di e directiva sr.Roland “Jachi” de Cuba. Y finalmente un reconocimento special tambe a bay pa e masahista di e ekipo
sr.Hubert Leest.
== Lista di Honor ==
'''[[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]: 1 '''
* campeon na 2006
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado estelar ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Mira tambe ==
* [[Lista di club di futbol na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://futbolaruba.com/fa/division-uno/ Division Uno]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubacuphist.html Aruba - List of Cup Winners]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions]
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
}}
[[:Kategoria:Futbòl na Aruba]]
-------------
== Lista di Honor ==
'''[[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]: 1 '''
* campeon na 1963/64
* subcampeon na 2022/23, 2025/26
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* campeon na 2004/05
'''[[Copa Juliana]]: 1'''
* campeon na 1973
== (Eks)-hungado conoci ==
* {{ABW|bandera}} [[Juju Rasmijn]]
== Mira tamvbe ==
* [[Lista di club di futbol na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
== Link externo ==
* [https://www.sofascore.com/football/team/sv-sportboys-aruba/497289 Profiel SV Sportboys]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://futbolaruba.com/fa/division-uno/ Division Uno]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubacuphist.html Aruba - List of Cup Winners]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions]
}}
[[:Kategoria:Futbòl na Aruba]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox futbol club| variante=a
| nomber club = SV Arsenal
| nomber completo = Sportvereniging Arsenal
| alias =
| logo = SV Arsenal Aruba logo.png
| funda = [[26 di yanüari|26 di januari]] [[1964]]
| stadion = [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]
| capacidad = 5.500
| Presidente = {{ABW|bandera}} Pedro Morillo
| entrenado = {{ABW|bandera}}
| liga = [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]
| resultado actual=
| website =
}}
'''SV Arsenal''', oficialmente ''Sport vereniging Arsenal'', ta un club di [[futbol]] [[Aruba]]no di bario di Angochi?, region di [[Santa Cruz]]. E ta hunga den [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]. E club tin un team masculino y un team di damas.
== Historia ==
E club a wordo funda dia [[26 di yanüari|26 di januari]] [[1964]] na Coba Lodo, region di [[Santa Cruz]].[1]
S.V. Arsenal a wordo funda dia 26 januari 1964 bao Presidencia di Sr. Cipriano Geerman. Tabata un grupo di persona cu a bini hunto y a forma un Bestuur consistiendo di :<ref>[https://arsenal.arubafc.com/?page_id=423 SV Arsenal]]</ref>
President - Cipriano Geerman (D.F.M)
Vice President - Jan Paesch (D.F.M.)
Secretario - Bernardo A. Croes
2do. Secretario - Johannes Geerman (D.F.M.)
Tesorero - Antonio J. Morillo (D.F.M)
2do. Tesorero:
Armando Geerman (D.F.M)
Comisarionan:
Pedro Geerman (D.F.M.)
Ronald J. Tromp
Rafael Koolman
Directiva actual ta consisti di:
President: Pedro E. Morillo
Vice-President: Natalie S. Morillo
Secretario:
Eldred A.J. Morillo
Tesorero:
Enrica E. Morillo
Comisario:
Eugene Filiciana
SV Arsenal su Statuut a wordo aproba bij Landsbesluit d.d. 3 April 1965 No. 11.
E tereno di Futbol ta situa na Coba Lodo y ta pertenece na “ Arsenal”.
Na aña 1964 S.V. Arsenal a cuminsa den B-klasse (awor Division Dos) saliendo subcampeon.
Na 1966 nan a bolbe titula Sub-Campeon.
Na 1967 nan a titula Campeon Invicto di B-Klasse den 12 wega y asina a promove pa A-klasse.
E siguiente aña a bai malo y e team mester a degrada pa B-Klasse.
Den 1969 a cuminsa cu un Reseve Team, cual a titula Campeon di Juliana Beker y subcampeon Reserve.
E Promer Team tambe a titula Campeon Juliana Beker na 1971.
Den añanan 1971-1972 e ekiponan di futbol y domino a bishita Bonaire pa algun partido amistoso.
A wordo funda Aspirant Menor y Juvenil durante e anjanan ey.
For di 1974 te cu 1980 S.V. Arsenal a sigui lucha den B-Klasse enfrentando varios contratiempo.
Den anja 1975 S.V. Arsenal a lanta na promer team di Aspirant,den cual tabata milita e.o. Kees Rasmijn y Denchi Werleman.
E siguiente aña cu ta 1976 tur e hungadornan ey a pasa pa Junioren.
Na 1980 SV Arsenal su lucha a ser corona ora nan a titula Campeon di B-Klasse y a promove pa A-Klasse,pero e tempo ey a bira Division Promer.
Durante 1983 SV Arsenal a bolbe conoce un temporada malo y a degrada pa Division Dos.
Na 1984 Arsenal Damas Domino Team a ser funda y nan a titula Sub-Campeon y a desallora pa 3 anja sigui.
Na 1985 S.V. Arsenal a bolbe titula Campeon Divicion Dos y a promove pa Divicion Promer.
Durante e mes anja 1985 a lanta Seccion Lifida A y B y Aspirant Menor.
Den 1987 e team di Infantil B a titula Campeon den Pre-Campeonato.
Aña 1988 tabata un tremendo aña pa SV Arsenal debi cu tur e Divisionnan a bay play-off e.o. Divicion Promer,Reserve,Lifida A,Aspirant Menor y e team di Damas Futbol.
Den Futbol Damas e team tabata un fuerte Campeon den añanan setenta.
Na 1989 Lifida A a titula Campeon Invicto cu hopi bon record cu te awor ainda no por a wordo kibra.
For di anja 1990 te cu 1998 varios di e seccionnan a viaja pa differente parti di Venezuela pa realiza weganan Internacional.
E team di Futbol Damas a jega di viaja pa Maracaibo,Bonaire y Curacao na unda nan a realiza varios wega.
E team Senior a bishita e.o Bonaire y Venezuela unda nan tabattin intercambio cu Centro Hispano,hunto cu e team Infantil.
Damas Domino a bishita Bonaire y Venezuela.
Alavez na Aruba mes tambe a realiza varios wega Internacional p.e. contra San Thomas de Villanueva den categoria Lifida B.
A enfrenta Deportivo Amistad den Menoy y Major.
Seccion Amateur a enfrenta Hacoay di Argentina;asina tabatin varios intercambio.
S.V. Arsenal a participa den tur su seccion di A.V.B.,na anja 1991 a hunga den Seccion Non Amateur hunto cu e.o Estrella,R.C.A.,Dakota etc.
Durante e añanan S.V. Arsenal a conoce varios President y Miembro di Directiva,pero no ta tur a keda pa largo tempo.
Despues cu Sr. Antonio a fayece, 2 jui a keda forma parti di e Team pa hopi anja mas y nan ta Genaro L. Morillo y Pedro E. Morillo.
Genaro a fungi varios biaha como President,Secretario y Comisario.
Pedro a fungi varios biaha como Secretario,2do. Secretario,Tesorero,Vice President y Comisario.
Despues di tempo Sr. Genaro L. Morillo tambe a retira por completo for di e team.
Durante añanan tabata tin varios Sponser pa e team,pero pa e ultimo anjanan e equipo ta draai riba propio forza.
Un di e fundadornan cu a keda mas anja cu S.V. Arsenal tabata Sr. Antonio J. Morillo(D.F.M) cu tabata for di 1964 te cu 1974 y a retira pa motibo di salud.
Tambe tabata tin un team bow di e nomber East Stars cu a haci uso di e tereno na Coba Lodo.Despues cu e team ey a kibra y a stop di existi, Sportvereniging Arsenal a nace.
* 2009: Despues di a baha di division aña pasa, e muchanan di Angochi, esta SV Arsenal, ta bolbe bek pa Division Uno despues cu diaranzon anochi nan a logra bay cu e titulo di campeon derotando e equipo di Independiente Hooiberg cu e score convincente di 3-0. <ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2009-05-02/page/n22/mode/1up?q=sporting SV Arsenal campeon di futbol Division Dos], BDA (2 di mei 2009)</ref>
-----
Sport Vereniging (SV) Arsenal is an Aruban professional association football club based in the Santa Cruz district. Founded on January 26, 1964, the club is listed on the List of football clubs in Aruba on Wikipedia.SV Arsenal competes in the Aruban football league system, frequently participating in the Division Uno (the second tier of Aruban football). The club's headquarters are located at Coba Lodo 2-A in Santa Cruz.
Den presencia di algun hungador a pasa un rato ameno na nos propio club situa na Coba Lodo, Santa Cruz.
--------
== (Eks)-hungado conoci ==
* {{ABW|bandera}}
== Lista di Honor ==
'''[[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]: 2 '''
* campeon na
* subcampeon na
== Link externo ==
* [https://www.sofascore.com/football/team/sv-arsenal-aruba/497287 Profiel SV Arsenal]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://futbolaruba.com/fa/division-uno/ Division Uno]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubacuphist.html Aruba - List of Cup Winners]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions]
}}
[[:Kategoria:Futbòl na Aruba]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = CVV Willemstad
| nomber completo = Curaçaose Voetbal Vereniging Inter Willemstad
| alias = Groen Wit Bazuin
| funda = [[1939]]
| stadion =
| capacidad =
| Presidente = {{CUW|bandera}} Edgar Lotman
| entrenado =
| liga = [[Liga Kòrsou]]
| resultado historico=
| resultado actual=
| temporada anterior=
| website =
| pattern_la1 =
| pattern_b1 =
| pattern_ra1 =
| leftarm1 = FFFFFF
| body1 = 008000
| rightarm1 = FFFFFF
| shorts1 = 008000
| socks1 = 008000
| pattern_la2 =
| pattern_b2 =
| pattern_ra2 =
| leftarm2 = 008000
| body2 = FFFFFF
| rightarm2 = 008000
| shorts2 = FFFFFF
| socks2 = FFFFFF|
}}
'''CVV Willemstad''', ofisialmente '''Curaçaose Voetbal Vereniging Inter Willemstad''' i konosí komo ''Groen Wit Bazuin'', ta un klup di [[futbol|futbòl]] di [[Willemstad]], na [[Kòrsou]]. E ta hunga aktualmente den e liga di Kòrsou ...?
en.wiki:CVV Inter Willemstad, komunmente konosí komo Willemstad, ta un klub di futbòl semi-profesional di Kòrsou, den e siudat di Willemstad. E ekipo a wòrdu fundá na 1939 i a hunga den Liga di Kòrsou i e kampionato di Antias Hulandes.<ref>{{cite web|url=http://www.weltfussballarchiv.com/club-profile/cura%C3%A7ao/cvv-willemstad/15079/ |title=CVV Willemstad profile |publisher=Weltfussballarchiv.com |accessdate=2017-02-20}}</ref>
Su uniform ta kolónan bèrdè i blanku strepiá.
Presidente di e klup ta Edgard Lotman y entrenador ta ......
== Historia ==
E klup a ser funda [[28 di aprel]] [[1939]] pa empleadonan di e compania di aviacion KLM, ku a wòrdu nenga komo miembro di SOV Asiento, e asociacion deportivo di e refineria Shell. E asosiashon aki tabata habrí solamente pa empleadonan di Shell.<ref>{{citeer web|titel=CVV Willemstad bestaat 75 jaar|url=https://web.archive.org/web/20190527151428/http://www.kitlv.nl/wp-content/uploads/2014/08/Het-democratisch-tekort-in-ons-Koninkrijk-een-oplosbaar-probleem.pdf|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2014-09-24|bezochtdatum=2024-05-21|pp=18}}</ref>
Pronto e nòmber di e Asosiashon di Futbòl di Willemstad Curaçao a keda inventá. Miembronan no tabata solamente empleadonan di KLM.
Dia 28 di aprel 1939 CVV Willemstad a ser fundá oficialmente. E club a uni cu e Football Union of Curaçao den e di dos division. E promé wega tabata kontra FC Sharp i a pèrdè 1 ⁇ 0. Un aña despues, e tim a gana e promé premio.
E rapòrt anual di 1945 ta mustra ku na final di di Dos Guera Mundial, hopi miembro a bai Hulanda pa yuda rekonstruí e pais.
Na 1948 e kantidat di miembronan di Willemstad a yega 100. Na 1950 e klub a muda pa su lugá aktual na Bramendiweg. Na 1951 e klub a yega na e promé divishon. Na e di dos temporada, Willemstad a promové na Liga MCB. Na e di tres temporada, Willemstad a promové na Liga MCB.
Na 2016, CVV Willemstad a gana tur dos wega kontra Jong Colombia, e di 10 di Liga MCB First Division di 2016 ku un skor di 1-0 riba 3 i 7 di novèmber 2016 pa promové na promé divishon. Vailyson Lake a skor e gol di mas importante di e di dos wega den e di 61 minüt.
== (Eks)-hungadó konosi ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Vurnon Anita]]
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Boy Deul]]
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Elson Hooi]]
* [[File:Flag of Suriname.svg|20px|border]] [[Marc van Eijk]]
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Marwin Richard]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://web.archive.org/web/20160305093533/http://www.ffk.cw/season/season-2015/first-division/teams/32/rksv-scherpenheuvel/ Profiel bij de Curaçaose voetbalbond (FFK)]
*[http://nl.soccerway.com/teams/curacao/scherpenheuvel/32985/ Profiel op soccerway.com]
*[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curacao champions], rsssf.org
}}
[[:Category:Futbòl na Kòrsou]]
hubileo 85 ana<ref>[https://curacao.nu/voetbalclub-cvv-inter-willemstad-bestaat-85-jaar/ Voetbalclub CVV Inter Willemstad bestaat 85 jaar], Curacao.nu (18 di mei 2024)</ref>
Het nieuwe bestuur bestaat nu uit: voorzitter Edgard Lotman, secretaris Igor Meijer en penningmeester Hans de Wit, het Dagelijks Bestuur. De overige bestuursleden zijn Armand Dunker, Faisel Osborne, Roberto Salas, Michael de Jongh en Stephan Smeets.
== Lista di Honor ==
'''[[Kopa antiano]]: 1'''
* kampeon na 1986
* supkampeon na 1983, 2004, 2005
'''[[Liga Kòrsou]]: 0'''
* supkampeon na 1983, 1986, 2004, 2005
'''Divishon Dos: 3'''
* kampeon na 1972, 1976, 1985
---------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox futbol club
| nomber club = SV San Luis Deportivo
| nomber completo = Sport Vereniging San Luis Deportivo
| alias =
| funda = [[7 di febrüari|7 di februari]] [[1966]]
| stadion =
| capacidad =
| presidente =
| entrenando =
| liga = [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]
| resultado actual=
| pattern_la1 = _red_stripes
| pattern_b1 = _red_stripes
| pattern_ra1 = _red_stripes
| pattern_sh1 = _whitesides
| pattern_so1 =
| leftarm1 = 006600
| body1 = 006600
| rightarm1 = 006600
| shorts1 = ff0000
| socks1 = ff0000
| pattern_la2 = _redlower
| pattern_b2 = _redwhitestriped_sides
| pattern_ra2 = _redlower
| pattern_sh2 = _redsides
| leftarm2 = ffffff
| body2 = ffffff
| rightarm2 = ffffff
| shorts2 = ffffff
| socks2 = ffffff
}}
'''SV San Luis Deportivo''' ta un club di [[futbol]] na [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. Na aña 1984 y unico bes e club a titula campeon den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]. Esaki tabata tambe e prome biaha cu un ekipo di pariba di brug a logra e titulo maximo.
== Historia ==
San Luis Deportivo a wordo funda dia [[7 di febrüari|7 di februari]] [[1966]]. Despues di un periodo di 8 ana inactivo el a wordo reactiva dia 3 di juli 2022.
E aña aki nan a cumpli 58 aña di existencia.
San Luis Deportivo tabata tin 8 aña inactivo, desde 3 di juli 2022 a reactiva e team y awo tin 2 aña activo. Nos ta participando cu categoria U5 te cu U13 Mix y Damas Youth U17. Nos mission y vission ta enfoca riba desaroyo di nos hungadonan. <ref>[https://24ora.com/oportunidad-pa-inscribi-y-forma-parti-di-sv-san-luis-deportivo/ Oportunidad pa inscribi y forma parti di SV San Luis Deportivo], 24ora.com (19 di augustus 2024)</ref>
Pa hopi aña Buchi (Panama) Wever, fundado di LIFIDA, tabata e motor tras di e ekipo di SV San Luis Deportivo.<ref>https://24ora.com/buchi-panama-wever-gran-baluarte-di-futbol-di-aruba-a-bay-sosega/ Buchi ‘Panama’ Wever: Gran baluarte di futbol di Aruba a bay sosega], 24ora.com (19 di october 2023)</ref>
Presidente di e club ta ....
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Minister di Deporte, mr. Gerlien Croes, ta anuncia cu e instalacion di luznan LED na veld di S.V. San Luis Deportivo a keda culmina exitosamente y cu e veld awe ta completamente ilumina cu luznan LED moderno. E entrega di e proyecto aki ta marca un otro paso importante den e plan structural pa mehora infrastructura deportivo na Aruba.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260213.pdf Veld di S.V. San Luis Deportivo ta ricibi su luznan LED], BDA (13 di februari 2026)</ref>
E instalacion di luznan LED na veld di S.V. San Luis Deportivo ta forma parti di e proyecto di iluminacion financia pa Lotto pa Deporte, cu como meta pa crea espacionan deportivo mas sigur, sostenibel, accesibel y funcional pa entrenamento y competencia. E proyecto ta enfoca riba duna mas oportunidad pa clubnan y comunidad, y specialmente pa nos muchanan, hobennan y adultonan cu ta traha riba nan desaroyo deportivo y di futbol tur dia.
Entrega di e proyecto aki tin un nificacion special, pasobra diasabra ultimo, 7 di februari, S.V. San Luis Deportivo a cumpli 60 aña di existencia.
Minister Gerlien Croes ta felicita e club cu e milestone importante aki y ta expresa su gradicimento na tur directiva y boluntarionan pa mantene e club fuerte y activo den comunidad.
“Pabien na S.V. San Luis Deportivo pa 60 aña di historia y dedicacion. Danki pa e trabou cu boso ta haci pa e desaroyo deportivo di nos mucha-, hoben- y adultonan,”. Minister Gerlien Croes ta reitera cu Gobierno di Aruba ta sigui comprometi pa inverti den infrastructura deportivo na tur districto, cu un vision cla: crea condicionnan miho pa entrenamento, competencia y participacion comunitario.
---------------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''FC San Nicolas''' (oficialmente ........... San Nicolas y conoci como .....) ta un club di [[futbol]] Arubano di bario di ...., den [[San Nicolas]]. E ta hunga actualmente den -------e [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]<ref>{{Internetquelle | url=http://www.avbaruba.aw/index.php?option=com_joomleague&view=teaminfo&p=42:division-di-honor-2014-2015&tid=13:sv-fc-san-nicolas&Itemid=69 | titel=Teaminfo | hrsg=[[Arubaanse Voetbal Bond]] | zugriff=2015-03-16 | archiv-bot=2018-04-09 08:09:29 InternetArchiveBot | offline=ja }}</ref>, e di dos nivel den futbol Arubano. (de.wiki)
Football Club San Nicolas (English: Sports Club) (known as FC San Nicolas ) or simply San Nicolas is an Aruban football club from San Nicolaas the country's second-largest city, which currently play in Aruba's second division, Division Uno. [1]
History
The club was founded in 2006.[1]
Stadium
The club plays its home matches at the Joe Laveist Sport Park.
== Historia ==
San Nicolas a ser funda na ........, den region di ..... Su fundado y prome presidente tabata ...............
FC San Nicolas ta un club di futbol di San Nicolas riba e isla di Aruba. Despues di a promove di Division Uno e club ta hunga desde temporada 2014/15 den Division di Honor, e division mas halto di e federashon di futbòl di Aruba.
Prestacion
Divishon di N.U.
Segundo lugá: 2013/14
== Link externo ==
* avbaruba.aw: [http://www.avbaruba.aw/index.php?option=com_joomleague&view=teaminfo&p=42:division-di-honor-2014-2015&tid=13:sv-fc-san-nicolas&Itemid=69 Arubaanse Voetbal Bond: Teaminfo]
* soccerway.de: [http://de.soccerway.com/teams/aruba/san-nicolas/31863/ Vereinsprofil, aktuelle Ergebnisse und Tabellen]
--------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''FC United''' (oficialmente .............. y conoci como .............) ta un club di [[futbol]] Arubano di bario di ............, den ..... E ta hunga actualmente den e [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]], e di dos nivel den futbol Arubano.
== Historia ==
Sportboys a ser funda .............., den region di ..... Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ... y ....??
Presidente di e club ta ....... y entrenador ta ......
lt.wiki: Sport Club United is een Arubaanse voetbalclub uit Oranjestad . De club staat ook bekend onder de namen SC United , United FC Aruba en SC United Noord .
Geschiedenis
In het seizoen 2023-2024 werden ze kampioen van de Arubaanse Eerste Divisie ( Aruba Division Uno ) en promoveerden ze naar de sterkste competitie van het land.
Van 2024 tot 2025 namen ze deel aan de Arubaanse Divisie di Honor (niveau I).
== Lista di Honor ==
Division di Honor:
campeon na
subcampeon na
Copa Betico Croes:
campeon na
finalista na
Copa Antiano:
campeon na
Participacion den CONCACAF
== Link externo ==
* [//https:sportboys.arubafc.com - Website oficial]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
Grokipedia: Sport Vereniging Estudiantes Maritimo, commonly referred to as SV Estudiantes, was established on 15 December 1958 in the Solito neighborhood of Oranjestad, Aruba.[3]
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[:Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
-----------------------
== Último weganan i próksimo enkuentronan ==
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te e último wega riba 8 di sèptèmber 2024.</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-09-2023
|{{bandera|SKN}} [[Basseterre]]
|align=right|[[Selección de fútbol de San Martín (Francia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (fictional).svg|20px]]
|align=center|'''2:1'''
|{{BON}}
| [[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|12-10-2023
| [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]] [[Rincon]]
|align=right|[[Boneiru]] [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]]
|align=center|'''2:0'''
|{{Selb|AIA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2023
|{{bandera|AIA}} [[The Valley (Anguila)|The Valley]]
|align=right|{{Self-d|AIA}}
|align=center|'''0:3'''
|{{BON}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-11-2023
|[[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]] [[Rincon]]
|align=right|[[Boneiru]]] [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]]
|align=center|'''0:4'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (fictional).svg|20px]] [[Selección de fútbol de San Martín (Francia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-03-2024
|[[File:Flag of the United States of America.svg|20px|border]] [[Washington D.C]]
|align=right|{{Self-d|SLV}}
|align=center|'''1:1'''
|{{BON}}
|Partido amistoso
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|04-06-2024
| [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Arnhem]]
|align=right|{{Self-d|SMA}}
|align=center|'''3:1'''
|{{BON}}
|Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-09-2024
| [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]] [[Rincon]]
|align=right| [[Boneiru]] [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{Selb|VIN|San Vicente y Grnd.}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-09-2024
|[[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]] [[Rincon]]
|align=right|[[El Salvador]] [[File:Flag of El Salvador.svg|20px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{BON}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-10-2024
|{{bandera|MSR}} [[Estadio Blakes Estate|Look Out]]
|align=right|[[Boneiru]] [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{MSR}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|13-10-2024
|{{bandera|MSR}} [[Estadio Blakes Estate|Look Out]]
|align=right|{{Self-d|MSR}}
|align=center|'''-:-'''
|{{BON}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-11-2024
|{{bandera|SLV}} [[San Salvador]]
|align=right|[[Boneiru]] [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{SLV}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-11-2024
|[[File:Flag of El Salvador.svg|20px|border]] (TBD)
|align=right|{{Self-d|VIN|San Vicente y Grnd.}}
|align=center|'''-:-'''
|{{BON}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|}
--------------
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisa te e último wega riba 9 di sèptèmber 2024.</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-10-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:3'''
|{{TTO}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|16-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-03-2024
|[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City
|Partido amistoso híbrido
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-06-2024
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{BRB}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-06-2024
| [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:2'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|09-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (fictional).svg|22px]]
|align=center|'''0:4'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] (TBD)
|align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] (TBD)
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{GRD}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|15-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (fictional).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{LCA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2025
|
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{LCA}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-06-2025
|
|align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
== Tim tékniko ==
{| class="wikitable"
|-
! Posishon
! Nòmber
|-
| Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]]
|-
| Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Giovanni Franken]]
|-
| Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder
|-
| Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje
|-
| Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese
|-
| Médiko || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Casper van Eijck
|-
| Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Kees Jansma
|-
| Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen
|-
| Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani
|}
--------------
'''CONCACAF Copa Caribe ''' of '''CONCACAF Caribbean Cup''', ta un competencia anual di [[futbol]] pa clubnan cu ta miembro di [[Union Caribense di Futbol]] (CFU). Cuminsando cu e torneo inaugural na 2023, e competencia nobo ta sirbi como cualificacion pa e Copa di Campeonnan di CONCACAF (Champions Cup) pa clubnan di e region di Caribe.<ref name="Concacaf launches new Caribbean Cup">{{citeer web |auteur=Ramphal, Vidia |titel=Concacaf launches new Caribbean Cup, three teams for Champions League |url=https://tt.loopnews.com/content/concacaf-launches-new-caribbean-cup-three-teams-champions-league |uitgever=Loop News |bezochtdatum=2024-07-22}}</ref> E torneo ta e sucesor di e Campeonato di Clubnan di Caribe (CFU Club Championship) cu a dura di 1997 pa 2022.<ref>{{citeer web |auteur=Oinam, Jayanta |titel=CONCACAF Caribbean Cup: A brand new tournament to crown the best club |url=https://www.fifa.com/fifaplus/en/articles/concacaf-caribbean-cup-a-brand-new-tournament-to-crown-the-best-club |werk=[[FIFA]]|bezochtdatum=2024-07-22}}</ref>
E tres miho clubnan di CONCACAF Copa Caribe lo clasifica pa e Copa di Campeonnan (Champions Cup), cu e ganador ta drenta na e di 16 buelta, mientras e finalistanan na e di dos i di tres lugá ta drenta den buèlta uno.<ref name="Concacaf launches new Caribbean Cup"/>
== Origen ==
Na september 2021, CONCACAF a anuncia cu entrante 2024, e Liga di Campeonnan di CONCACAF lo wordo expande di 16 pa 27 club. E tempu ey, a anuncia cu clubnan di e subregion di Caribe lo clasifica via e CONCACAF Copa Caribe nobo, pero no a revela detayenan specifico.<ref name="major expansion">{{citeer web |titel=CONCACAF launches major expansion of its Champions League |url=https://guyanachronicle.com/2021/09/22/concacaf-launches-major-expansion-of-its-champions-league/ |uitgever=The Guyana Chronicle |bezochtdatum=2024-07-22}}</ref> Mas detaye a wordo anuncia na juni 2022.<ref name="Expansion of Concacaf club platform">{{citeer web |auteur=Williams, Sean |titel=Expansion of Concacaf club platform launching pad for regional clubs — stakeholders |datum=2022-06-15|url=https://www.jamaicaobserver.com/sports/expansion-of-concacaf-club-platform-launching-pad-for-regional-clubs-stakeholders/ |uitgever=Jamaica Observer |bezochtdatum=2024-07-22}}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Karibe]]
-----------------------------
'''CFU Caribbean Club Shield''' of '''CFU Club Shield''', antes ''CONCACAF Caribbean Club Shield'', ta un competencia anual di [[futbol]] di Caribe pa clubnan cu ta miembro di [[Union Caribense di Futbol]] (CFU). E ta un competencia di segundo nivel pa [[Kopa Karibe|Copa Caribe]] di [[CONCACAF]] (y prome cu esey pa Campeonato di clubnan di Caribe), introduci na 2018 pa clubnan cu ta sigui normanan profesional.<ref>{{Citeer web|url=https://mailchi.mp/9c8b7592667d/dominican-republic-selected-to-host-inaugural-concacaf-caribbean-club-shield|titel=Dominican Republic Selected to Host Inaugural CONCACAF Caribbean Club Shield}}</ref> Desde 2024 e competencia ta wòrdu organisá pa CFU, reemplasando CONCACAF cu a organisá esaki entre 2018 i 2023.
== Origen ==
Na sèptèmber 2021, CONCACAF a anunsiá ku entrante 2024, e Liga di Campeonnan di CONCACAF lo wòrdu ekspandé di 16 pa 27 club. E tempu ey, a anunsiá cu clupnan di e subregion di Karibe lo clasifica via e Copa Caribe nobo di CONCACAF, pero no a revelá detayenan specifico.[3] Mas detaye a wòrdu anunsiá na yüni 2022.[4]
== Ganador ==
{| class="wikitable"
!Anno
! Sede
! Ganador
! Score
! Finalista
! Di tres luga
! Di cuater luga
|-
|style="text-align: center;"|2018
|{{DOM}}
| [[File:Flag-of-Martinique.svg|25px|border]]<br/ > Club Franciscain
|style="text-align: center;"|2-1
| [[File:Flag of Suriname.svg|25px|border]]<br/ > Inter Moengotapoe
| [[File:Flag of Bonaire.svg|25px|border]] <br/ > [[SV Real Rincon|Real Rincon]]
| [[File:Flag of Aruba.svg|25px|border]] <br/ > [[SV Deportivo Nacional|Deportivo Nacional]]
|-
|style="text-align: center;"|2019]]
|{{CUW}}
| [[File:Flag of Suriname.svg|25px|border]]<br/ >Robinhood
|style="text-align: center;"|1-0
| [[File:Flag-of-Martinique.svg|25px|border]]<br/ >Club Franciscain
|[[File:Flag of Barbados.svg|25px|border]]<br/ >Weymouth Wales<ref>E final pa di 3-4 luga no a wordo hunga; nan a perde e semi-final contra e campeonnan.</ref>
|[[File:Flag of Curaçao.svg|25px|border]]<br/ >[[CRKSV Jong Holland|Jong Holland]]<ref>E final pa di 3-4 luga no a wordo hunga; nan a perde e semi-final contra e finalistanan.</ref>
|-
|style="text-align: center;"|2020
|{{CUW}}
| colspan="3" style="text-align: center;" |Cancela a causa di [[Pandemia di COVID-19]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.concacaf.com/en/article/update-on-concacaf-caribbean-club-shield-and-flow-concacaf-caribbean-club-championship|titel=Update on Concacaf Caribbean Club Shield and Flow Concacaf Caribbean Club Championship|uitgever=Concacaf}}</ref>
|-
|style="text-align: center;"|2021
|{{CUW}}
| colspan="3" style="text-align: center;"|Cancela a causa di [[Pandemia di COVID-19]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.concacaf.com/news/update-on-2021-concacaf-caribbean-club-competitions/|titel=Update on 2021 Concacaf Caribbean Club Competitions|publisher=Concacaf}}</ref>
|-
|style="text-align: center;"|2022
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[Puerto Rico]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] <br/ >Bayamon
|style="text-align: center;"|2-1
| [[File:Flag of Suriname.svg|25px|border]]<br/ > Inter Moengotapoe
| [[File:Flag of Guadeloupe (Local).svg|25px|border]]<br/ > Gosier
|[[File:Flag of Curaçao.svg|25px|border]] <br/ >[[CRKSV Jong Holland|Jong Holland]]
|-
|style="text-align: center;"|2023
|{{KNA}}
| [[File:Flag of Suriname.svg|25px|border]]<br/ > Robinhood
|style="text-align: center;"|5-1
| [[File:Flag-of-Martinique.svg|25px|border]]<br/ > Golden Lion
| [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|25px|border]]<br/ > Club Sando
| [[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]]<br/ > Metropolitan FA
|-
|style="text-align: center;"|2024
|{{CUW}}
|
|
|
|
|
|}
{{Appendix}}
-------------------------------------------------------
{| class="wikitable" style=" text-align:center; width:95%;"
! style="text-align:center;" colspan = 6 | Weganan di Rangelo Janga pa {{CUW}}
|-
! No.
! Fecha
! Wega
! Resultado
! Torneo
! Gol
|-
! colspan="6"| Komo hungadó di [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Dordrecht
|-
| '''1.''' || 23 di mart 2016 || [[File:Flag of Barbados.svg|20px|border]] [[Barbados]] – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] || '''1 – 0''' ||Kualifikashon<br/ > Kopa Karibe 2017 ||
|-
! colspan="6"| Komo hungadó di [[File:Flag of Slovakia.svg|20px|border]] AS Trenčín
|-
| '''2.''' || 5 di òktober 2016 || {{CUW}} – [[Antigua y Barbuda|Antigua & Barbuda]] [[File:Flag of Antigua and Barbuda.svg|20px|border]]|| '''3 – 0''' || rowspan=2| Kualifikashon<br/ > Kopa Karibe 2017 || 80'
|-
| '''3.''' || 11 di òktober 2016 ||[[File:Flag of Puerto Rico.svg|20px|border]] [[Puerto Rico]] – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''2 – 4''' || 69'
|- style=color:#ccc
| '''(4.)*''' || 23 di mart 2017 || {{CUW}} – [[El Salvador]] [[File:Flag of El Salvador.svg|20px|border]]|| '''1 – 1''' || Wega amistoso ||
|-
| '''4.''' || 13 di yüni 2017 || {{CAN}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''2 – 1''' || Wega amistoso || 43'
|-
| '''5.''' || 22 di yüni 2017 || {{CUW}} – {{MTQ}} || '''2 – 1''' || rowspan=2| Kopa Karibe 2017 || 76'
|-
| '''6.''' || 25 juni 2017 || {{JAM}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''1 – 2''' ||
|-
| '''7.''' || 9 juli 2017 || {{CUW}} – [[Jamaica]] [[File:Flag of Jamaica.svg|20px|border]] || '''0 – 2''' || rowspan=3|CONCACAF Gold Cup 2017||
|-
| '''8.''' || 13 juli 2017 || {{SLV}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''2 – 0''' ||
|-
| '''9.''' || 16 di yüli 2017 || {{CUW}} – [[Mexico]] [[File:Flag of Mexico.svg|20px|border]] || '''0 – 2''' ||
|-
| '''10.''' || 10 di òktober 2017 || {{QAT}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''1 – 2''' || Wega amistoso ||
|-
! colspan="6"| Komo hungadó di [[File:Flag of Kazakhstan.svg|20px|border]] Astana FK
|-
| '''11.''' || 10 di septèmber 2018 || {{CUW}} – [[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|20px|border]] || '''10 – 0 ||rowspan=4| Kualifikashon<br/ > CONCACAF Nations League 2019/20 || 59', 84', 88'
|-
| '''12.''' || 12 di òktober 2018 || {{UVI}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''0 – 5''' || 29'
|-
| '''13.''' || 19 di novèmber 2018 || {{CUW}} – [[Guadeloupe]] [[File:Flag of Guadeloupe.svg|20px|border]] || '''6 – 0''' || 77', 90'
|-
| '''14.''' || 23 di mart 2019 || {{AAB}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''2 – 1''' ||
|-
| '''15.''' || 7 di septèmber 2019 || {{CUW}} – [[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|20px|border]] || '''1 – 0''' || rowspan=3|CONCACAF Nations League 2019/20 ||
|-
| '''16.''' || 10 di septèmber 2019 || {{HTI}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''1 – 1''' ||
|-
| '''17.''' || 13 di òktober 2019 || {{CRC}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''0 – 0''' ||
|-
|align=left colspan=7|<small>* ''No a wòrdu rekonosé komo wega ofisial''</small>
|}
*<small>segun datos te ku 13 di òktober 2019</small>
-------------------------------
E siguiente hungadónan notable a hunga pa e selekshon nashonal di futbòl di Aruba, sea komo miembro di e eleven di start òf komo un sustituto. E detayenan di kada hungadó ta inkluí su posishon di wega, e kantidat di kareda i gol den tur wega internashonal, i nan debut i aña di wega mas resien. E nòmbernan ta ordená promé segun e kantidat di letra (den ordo descendente), despues segun e ordo alfabétiko.
== Key ==
{{glossary}}
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;margin-left:1em;float:right"
|+ Posicionnan clave
|-
!colspan=2 scope=col|Pre-1960s
!colspan=2 scope=col|1960s–
|-
!GK
|colspan=3|[[portero]]
|-
!FB
|[[Formation (association football)#2–3–5 (Pyramid)|Full back]]
!DF
|[[Defender (association football)|Defensa]]
|-
!HB
|[[Formation (association football)#2–3–5 (Pyramid)|Medio Campo]]
!MF
|[[Midfielder]]
|-
!FW
|colspan=3|[[Forward (association football)|Delantero]]
|}
== Players ==
{| class="wikitable sortable"
|+Notable players by caps, as of 30 August 2021
!Player
!{{abbr|Pos.|Playing position}}
![[Cap (football)|Caps]]
!Goals
!Debut year
!Last played year
!{{abbr|Ref.|Reference}}
|-
|'''[[Eric Abdul]]'''
|GK
|31
|0
|2011
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Eric Abdul|url=http://www.national-football-teams.com/player/44001/Eric_Abdul.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Erik Santos de Gouveia]]'''
|MF
|27
|3
|2011
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |last=Strack-Zimmermann |first=Benjamin |title=Erik Santos de Gouveia |url=http://www.national-football-teams.com/player/44004/Erik_Santos_De_Gouveia.html |access-date=2021-08-31 |website=www.national-football-teams.com |language=en}}</ref>
|-
|[[Theric Ruiz]]
|DF
|24
|1
|2004
|2016
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Theric Ruiz|url=http://www.national-football-teams.com/player/412/Theric_Ruiz.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Francois Croes]]'''
|DF
|23
|0
|2008
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=François Croes|url=http://www.national-football-teams.com/player/32638/Francois_Croes.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Nickenson Paul]]'''
|DF
|21
|0
|2014
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |last=Strack-Zimmermann |first=Benjamin |title=Nickenson Paul |url=http://www.national-football-teams.com/player/60479/Nickenson_Paul.html |access-date=2021-08-31 |website=www.national-football-teams.com |language=en}}</ref>
|-
|[[Raymond Baten]]
|MF
|19
|2
|2011
|2019
|<ref>{{Cite web|title=Aruba - R. Baten - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://us.soccerway.com/players/raymond-baten/194179/|access-date=2021-08-31|website=us.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Leroy Oehlers]]
|DF
|19
|5
|2013
|2019
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Leroy Oehlers|url=http://www.national-football-teams.com/player/54171/Leroy_Oehlers.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Ronald Gómez (Aruban footballer)|'''Ronald Gómez''']]
|DF / FW
|17
|4
|2002
|'''Present'''
|<ref>{{cite web|title=Aruba – F. Gómez – Profile with news, career statistics and history – Soccerway|url=https://int.soccerway.com/players/frederick-gomez/195406/|website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|'''[[Gregor Breinburg]]'''
|MF
|15
|2
|2015
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |last=Strack-Zimmermann |first=Benjamin |title=Gregor Breinburg |url=http://www.national-football-teams.com/player/59535/Gregor_Breinburg.html |access-date=2021-08-31 |website=www.national-football-teams.com |language=en}}</ref>
|-
|[[Annuar Kock]]
|MF
|14
|3
|2011
|2019
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Annuar Kock|url=http://www.national-football-teams.com/player/44050/Annuar_Kock.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Terence Groothusen]]'''
|FW
|11
|4
|2019
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - T. Groothusen |url=https://int.soccerway.com/players/terence-groothusen/402675/ |access-date=2021-08-30 |website=Soccerway}}</ref>
|-
|[[Rensy Barradas]]
|FW
|11
|4
|2011
|2015
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Rensy Barradas|url=http://www.national-football-teams.com/player/44003/Rensy_Barradas.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Marlon Pereira Freire]]'''
|DF
|11
|0
|2018
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|title=Aruba - M. Pereira - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://ca.soccerway.com/players/marlon-pereira/86416/|access-date=2021-08-31|website=ca.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Reinhard Breinburg]]
|DF
|10
|0
|2011
|2014
|<ref>[http://caribbeanfootballdatabase.com/aruba/players/reinhardbreinburg.html Intl career stats] - Caribbean Football Database</ref>
|-
|'''Glenbert Croes'''
|FW
|10
|1
|2018
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - G. Croes - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://www.soccerway.com/players/glenbert-croes/582155/ |access-date=2021-08-31 |website=www.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Maurice Escalona]]
|FW
|10
|4
|2004
|2015
|<ref>{{Cite web|title=Maurice Escalona - Soccer player profile & career statistics - Global Sports Archive|url=https://globalsportsarchive.com/people/soccer/maurice-escalona/52741/|access-date=2021-08-31|website=globalsportsarchive.com}}</ref>
|-
|'''[[Josh Gross]]'''
|MF
|10
|1
|2018
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - J. Santana - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://us.soccerway.com/players/joshua-gross-santana/563228/ |access-date=2021-08-31 |website=us.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Roman Aparicio]]
|DF
|9
|0
|2000
|2016
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Roman Aparicio|url=http://www.national-football-teams.com/player/389/Roman_Aparicio.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Walter Bennett (footballer, born 1997)|'''Walter Bennett''']]
|MF
|9
|0
|2018
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - W. Bennett - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://int.soccerway.com/players/walter-bennett/393571/ |access-date=2021-08-31 |website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|Jelano Cruden
|FW
|9
|1
|2008
|2015
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jelano Cruden|url=http://www.national-football-teams.com/player/25409/Jelano_Cruden.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Noah Harms]]
|DF
|9
|1
|2019
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|title=Aruba - N. Harms - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://int.soccerway.com/players/noah-lucho-harms/602802/|access-date=2021-08-31|website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Javier Jiménez (footballer, born 2000)|'''Javier Jiménez''']]
|MF
|8
|1
|2019
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |last=Strack-Zimmermann |first=Benjamin |title=Javier Jiménez |url=http://www.national-football-teams.com/player/75843/Javier_Jimenez.html |access-date=2021-08-31 |website=www.national-football-teams.com |language=en}}</ref>
|-
|'''[[Joshua John]]'''
|MF
|8
|5
|2018
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|title=Aruba - J. John - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://ca.soccerway.com/players/joshua-john/24673/|access-date=2021-08-31|website=ca.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Jonathan Ruiz (footballer, born 1995)|'''Jonathan Ruiz''']]
|MF
|8
|0
|2015
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - J. Ruiz - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://int.soccerway.com/players/jonathan-ruiz/322397/ |access-date=2021-08-31 |website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Jean-Luc Bergen]]
|MF
|7
|2
|2011
|2018
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jean-Luc Bergen|url=http://www.national-football-teams.com/player/44049/Jean_Luc_Bergen.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Sylvester Schwengle]]
|MF
|6
|0
|2008
|2013
|<ref>{{Citeer web|title=Aruba - S. Schwengle - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://ca.soccerway.com/players/sylvester-schwengle/169429/|access-date=2021-08-31|website=ca.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Erixon Danso]]
|MF
|6
|2
|2015
|2019
|<ref name="NFT">{{citeer web|title=Danso, Erixon|url=http://www.national-football-teams.com/player/59536/Erixon_Danso.html|publisher=National Football Teams|accessdate=2 February 2017}}</ref>
|-
|[[Ikel Lopez]]
|DF
|6
|0
|2000
|2012
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Ikel Lopez|url=http://www.national-football-teams.com/player/393/Ikel_Lopez.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Mark Mackay (footballer)|Mark Mackay]]
|MF
|6
|2
|2000
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Mark Mackay|url=http://www.national-football-teams.com/player/400/Mark_Mackay.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Gino Mulder]]
|MF
|6
|0
|2015
|2018
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Gino Mulder|url=http://www.national-football-teams.com/player/60349/Gino_Mulder.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Ryan Tromp]]
|GK
|6
|0
|1995
|2002
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Ryan Tromp|url=http://www.national-football-teams.com/player/394/Ryan_Tromp.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Wander Gross]]
|MF
|6
|4
|2000
|2001
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Wander Gross|url=http://www.national-football-teams.com/player/398/Wander_Gross.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[David Abdul]]
|FW
|5
|1
|2011
|2015
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=David Abdul|url=http://www.national-football-teams.com/player/44005/David_Abdul.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Kenrick Bradshaw]]
|MF
|5
|0
|1996
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Kenrick Bradshaw|url=http://www.national-football-teams.com/player/402/Kenrick_Bradshaw.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Ricangel de Leça]]
|DF
|5
|0
|2010
|2012
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Ricangel de Leca|url=http://www.national-football-teams.com/player/38244/Ricangel_De_Leca.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Matthew Lentink]]
|GK
|5
|0
|2015
|2019
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Matthew Lentink|url=http://www.national-football-teams.com/player/55014/Matthew_Lentink.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Fernando Lewis]]'''
|DF
|5
|0
|2021
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - F. Lewis - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://int.soccerway.com/players/fernando-lewis/213892/ |access-date=2021-08-31 |website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|'''[[Darryl Bäly]]'''
|DF
|4
|0
|2021
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - D. Bäly - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://int.soccerway.com/players/darryl-baly/552327/ |access-date=2021-08-31 |website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Lesley Felomina]]
|MF
|4
|3
|2000
|2001
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Lesley Felomina|url=http://www.national-football-teams.com/player/399/Lesley_Felomina.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Jackson Gross]]
|DF
|4
|0
|1996
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jackson Gross|url=http://www.national-football-teams.com/player/392/Jackson_Gross.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Rodney Lake]]
|MF
|4
|0
|2002
|2008
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Rodney Lake|url=http://www.national-football-teams.com/player/414/Rodney_Lake.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Diederick Luydens]]'''
|DF
|4
|0
|2021
|'''Present'''
|<ref>{{Soccerway|464544}}</ref>
|-
|[[Dwight Oehlers]]
|DF
|4
|0
|2015
|2016
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Dwight Oehlers|url=http://www.national-football-teams.com/player/60347/Dwight_Oehlers.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Geoland Pantophlet]]
|GK
|4
|0
|1996
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Geoland Pantophlet|url=http://www.national-football-teams.com/player/395/Geoland_Pantophlet.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Raymondt Pimienta]]
|MF
|4
|0
|2002
|2008
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Raymondt Pimienta|url=http://www.national-football-teams.com/player/397/Raymondt_Pimienta.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Juan Rasmijn]]
|FW
|4
|0
|1996
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Juan Rasmijn|url=http://www.national-football-teams.com/player/384/Juan_Rasmijn.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[George da Silva]]
|FW
|4
|0
|2000
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=George da Silva|url=http://www.national-football-teams.com/player/383/George_Da_Silva.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Jeffrey Werleman]]
|GK
|4
|0
|2008
|2010
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jeffrey Werleman|url=http://www.national-football-teams.com/player/25407/Jeffrey_Werleman.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Gerald Zimmermann]]
|MF
|4
|0
|1996
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Kenrick Bradshaw|url=http://www.national-football-teams.com/player/402/Kenrick_Bradshaw.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Randell Harrevelt]]
|FW
|3
|0
|2019
|2019
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Randell Harrevelt|url=http://www.national-football-teams.com/player/75378/Randell_Harrevelt.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Juan Valdez (footballer)|Juan Valdez]]
|DF
|3
|0
|2004
|2011
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Juan Valdez|url=http://www.national-football-teams.com/player/408/Juan_Valdez.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Germain Cabrera
|MF
|2
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Germain Cabrera|url=http://www.national-football-teams.com/player/413/Germain_Cabrera.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Eldrick Celaire
|DF
|2
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Eldrick Celaire|url=http://www.national-football-teams.com/player/409/Eldrick_Celaire.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Germain Dirksz
|FW
|2
|0
|2000
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Germain Dirksz|url=http://www.national-football-teams.com/player/386/Germain_Dirksz.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Denzel Dumfries]]
|DF
|2
|1
|2014
|2014
|<ref>{{cite web|title=Dumfries, Denzel|url=http://www.national-football-teams.com/player/55021/Denzel_Dumfries.html|access-date=18 April 2017|website=National Football Teams}}</ref>
|-
|[[Daniel Escalona]]
|DF
|2
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Daniel Escalona|url=http://www.national-football-teams.com/player/407/Daniel_Escalona.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Andy Figaroa]]
|DF
|2
|0
|2004
|2008
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Andy Figaroa|url=http://www.national-football-teams.com/player/410/Andy_Figaroa.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Juan Geerman
|DF
|2
|0
|1996
|1996
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Juan Geerman|url=http://www.national-football-teams.com/player/388/Juan_Geerman.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Michel Lopez (Aruban footballer)|Michel Lopez]]
|MF
|2
|0
|2000
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Michel Lopez|url=http://www.national-football-teams.com/player/391/Michel_Lopez.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Clayon Maduro]]
|MF
|2
|0
|2008
|2008
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Clayon Maduro|url=http://www.national-football-teams.com/player/32641/Clayon_Maduro.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Jesus Paesch]]
|DF
|2
|0
|2008
|2010
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jesus Paesch|url=http://www.national-football-teams.com/player/24991/Jesus_Paesch.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Jonathan Richard]]'''
|MF
|2
|0
|2021
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jonathan Richard|url=http://www.national-football-teams.com/player/59417/Jonathan_Richard.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Lionel Tromp
|FW
|2
|0
|2008
|2010
|<ref>{{Cite web|title=Aruba - L. Tromp - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://ca.soccerway.com/players/lionel-tromp/169433/|access-date=2021-08-31|website=ca.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Jean-Marc Antersijn]]
|GK
|1
|0
|2014
|2014
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jean Marc Antersijn|url=http://www.national-football-teams.com/player/55023/Jean_Marc_Antersijn.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Derek Brison
|FW
|1
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Derek Brison|url=http://www.national-football-teams.com/player/415/Derek_Brison.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Rubio Connor
|DF
|1
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Rubio Connor|url=http://www.national-football-teams.com/player/416/Rubio_Connor.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Edre Elskamp
|MF
|1
|0
|2002
|2002
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Edre Elskamp|url=http://www.national-football-teams.com/player/411/Edre_Elskamp.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Antonio Giel]]
|GK
|1
|0
|2008
|2008
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Antonio Giel|url=http://www.national-football-teams.com/player/406/Antonio_Giel.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Roderick Lampe
|FW
|1
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Roderick Lampe|url=https://www.national-football-teams.com/player/403/Roderick_Lampe.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Emile Linkers]]
|FW
|1
|1
|2014
|2014
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Emile Linkers|url=http://www.national-football-teams.com/player/55626/Emile_Linkers.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Claudio Poppen
|FW
|1
|0
|2002
|2002
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Claudio Poppen|url=http://www.national-football-teams.com/player/385/Claudio_Poppen.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Enrique Zschuschen]]
|FW
|1
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Enrique Zschuschen|url=http://www.national-football-teams.com/player/405/Enrique_Zschuschen.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
<!--
|-
|[[Eric de Mey]]
|GK
|
|
|
|
|
-->
|}
== References ==
{{reflist}}
{{Aruba national football team}}
{{Football in Aruba}}
{{Association football players}}
[[Category:Futbol na Aruba]]
--------------------------
== RCA ==
Na aña 1934, Racing Club Aruba a keda funda. Na 1933, un grupo di hoben, bou direccion di Sr. Emirto Reinhard, den feliz memoria, a dicidi di lanta un club cu e nomber ‘Aruba's Beste Club’ ABC. Un aña despues na l934, ABC a keda funda y como Presidente a keda nombra Sr. Jose Carmelio Croes, mihor conoci como Meme, tambe den feliz memoria. Na 1937, e nomber di ABC a cambia bira Racing Club Aruba, RCA.<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2011-07-18/page/n24/mode/1up?q=women%5C%27s+club&view=theater bon dia 18 di juli 2011</ref>
RCA semper tabata un equipo grandi den tur sentido di palabra. Durante 78 aña di existencia, e equipo tricolor nunca no a degrada, esaki ta ilustra un dinamismo, corage, profesionalismo, cu tur directiva di antes y di e ultimo decadanan a haci un tremendo labor pa awe den un mundo turbulento, te hasta den deporte, e nomber di RCA keto bay ta den top. No mester lubida cu te ainda RCA ta e campeonnan di Aruba cu tur honor.
RCA tin su historia y momentonan memorable.
- diez aña consecutivo campeon di Aruba su futbol.
- prome campeon di Pais Aruba na 1986 (Status Aparte).
- Record di campeon na 1986 den tur Division (Menor, Mayor, Junior, Hoofdklas y Inter)
- Prome campeon di Aruba den Copa Antiano NAVU na aña 1965.
- Prome campeon den LiProf.
- Prome campeon Copa Amistad.
- 37 biaha a clasifica playoff di futbol.
- 43 biaha campeon di Aruba.
Durante añanan, RCA a bishita diferente pais den exterior, unda a realiza varios wega di fogeo, algun ehempel ta na Guatemala, Costa Rica, Venezuela, Corsow, Surnam (RCA-reforza a representa Aruba), British Guyana, Trinidad and Tobago (Concacaf), Estados Unidos. Hungadornan di RCA tabata asina clave cu hopi di nan semper a wordo selecta pa defende Aruba of Antianan Hulandes den exterior. Asina nos tin por ehempel Sr. Cai Helder, (den feliz memoria) y Sr. Jany Brokke, (den feliz memoria, kende a forma parti di e seleccion di Antianan Hulandes na Helsinki.) Mescos cu awor ta e caso, den pasado RCA semper a contribui na engrandece e futbol di Aruba caminda a trece entre otro, e dos clubnan di mas grandi di futbol na Hulanda cu ta Ajax y Feyenoord, aki RCA a hunga reforza cu algun hungador di otro equiponan di Aruba su futbol.
RCA a yega di gana Deportivo Saprisa na Costa Rica y den e revancha na Aruba a empata. Asina tin mas club grandi di exterior cu kende RCA mester a midi forza.
-----------------------------
== [[River Plate Aruba]] == (pone 2023/24 den tabel 20/21)
=== Seleccion 2020-21 ===
{| border="0"
|-
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Posicion
!width=65%|Hungador
|-
| style="text-align: right;" |0
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Eugene Tromp
|-
| style="text-align: right;" |1
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Whilmerd Croes
|-
| style="text-align: right;" |2
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Aldrick Conor (vice Capitan (2)
|-
| style="text-align: right;" |3
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Luis Enrique Lasten
|-
| style="text-align: right;" |4
| style="text-align: left;" |Defensa
|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Carlos B. Quandt [[File:Captain sports.svg|10px]]
|-
| style="text-align: right;" |5
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jonathan Harrigan
|-
| style="text-align: right;" |6
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Shaun Every
|-
| style="text-align: right;" |7
| style="text-align: left;" |Delantero
|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] C. Batle Quandt
|-
| style="text-align: right;" |8
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Siljean Vrolijk (Capitan)
|-
| style="text-align: right;" |9
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Luis Franken
|-
| style="text-align: right;" |10
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Alberto Grovell
|-
| style="text-align: right;" |11
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Shakame Stamper
|-
| style="text-align: right;" |12
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Keanu Leonora
|}
| width="1%" |
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Posicion
!width=65%|Hungador
|-
| style="text-align: right;" |13
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Leonuar Croes
|-
| style="text-align: right;" |14
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Beatle Nadall
|-
| style="text-align: right;" |15
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Willington Maldonado
|-
| style="text-align: right;" |16
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Jonnier Ramirez
|-
| style="text-align: right;" |17
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jannick Tromp
|-
| style="text-align: right;" |18
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Dwayne Raven
|-
| style="text-align: right;" |19
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Sion Ridderstaat
|-
| style="text-align: right;" |20
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Alex Ramirez
|-
| style="text-align: right;" |21
| style="text-align: left;" |Delantero
||Shelton Charles
|-
| style="text-align: right;" |22
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Mario da Silva
|-
| style="text-align: right;" |23
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Joziro Alexander Boye
|-
| style="text-align: right;" |24
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Eugene Tromp
|-
|}
|}
=== Selectie 2023/2024 ===
{| border="0"
|-
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Positie
!width=65%|Speler
|-
| style="text-align: right;" |0
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/DM}}
|| {{AW-VLAG}} Eugene Tromp
|-
| style="text-align: right;" |1
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/DM}}
|| {{AW-VLAG}} Whilmerd Croes
|-
| style="text-align: right;" |2
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Aldrick Conor {{aanvoerder}} vice (2)
|-
| style="text-align: right;" |3
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Luis Enrique Lasten
|-
| style="text-align: right;" |4
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Carlos B. Quandt {{aanvoerder}}
|-
| style="text-align: right;" |5
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Keanu Leonora
|-
| style="text-align: right;" |6
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Shaun Every
|-
| style="text-align: right;" |7
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Carlos L. Quandt
|-
| style="text-align: right;" |8
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Cee-Cyon Tromp
|-
| style="text-align: right;" |9
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Luis "Chino" Franken
|-
| style="text-align: right;" |10
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Albert Grovell
|-
| style="text-align: right;" |11
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Shakame Stamper
|-
| style="text-align: right;" |12
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Rivaldo Pierre
|-
| style="text-align: right;" |13
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Sixtion Kock
|-
| style="text-align: right;" |14
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Steven Martes
|}
| width="1%" |
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Positie
!width=65%|Speler
|-
| style="text-align: right;" |15
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Jason Carolina
|-
| style="text-align: right;" |16
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Darnell Severino
|-
| style="text-align: right;" |17
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Alberto Grovell {{aanvoerder}} vice (3)
|-
| style="text-align: right;" |18
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Shermie Schotborg
|-
| style="text-align: right;" |19
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Jonathan Alicea
|-
| style="text-align: right;" |20
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{CO-VLAG}} Alex "Pollo" Ramirez
|-
| style="text-align: right;" |21
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Siljean Vrolijk {{aanvoerder}} vice (4)
|-
| style="text-align: right;" |22
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Mario da Silva
|-
| style="text-align: right;" |23
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Bernard Smolders
|-
| style="text-align: right;" |24
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Jonathan Harrigan
|-
| style="text-align: right;" |25
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Vaughn Bergen
|-
| style="text-align: right;" |26
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Beatle Nadall
|-
| style="text-align: right;" |27
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Jonn-Rick Kelly
|-
| style="text-align: right;" |28
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{SR-VLAG}} Julnes Plet
|-
| style="text-align: right;" |29
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/DM}}
|| {{AW-VLAG}} Shermir Schotborg
|}
|}
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Selekshon Antiano di Futbòl''' ([[hulandes]]: "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal") tabata e tim nashonal (maskulino} di eks-[[Antias Hulandes]] di [[1958]] te [[2010]]. E tim tabata representa Antias Hulandes na torneonan internashonal, manera weganan klasifikatorio pa e [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]], Kopa Karibe i Kopa di Oro di [[CONCACAF]]. E selekshon tabata kai bou di kontrol di [[NAVU]], konfederashon lantá desde 1921 i afiliá na [[Caribbean Football Union|CFU]], CONCACAF i [[FIFA]] (desde 1932). NAVU tabata konsisti di [[Federashon Futbòl Kòrsou|Kòrsou]], [[Federashon Futbòl Boneriano|Boneiru]] i [[Arubaanse Voetbalbond|Aruba]] te 1986, ora Aruba a separa di NAVU, lantando su [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|propio selekshon]].
Antias Hulandes nunka a klasifiká pa Kopa Mundial di FIFA. El a logra alkansa e di tres posishon den e kampeonato di [[CONCACAF]] 1963 i 1969; durante e kampeonato di 1963 e selekshon hasta tabata kampeon inofisial durante kuater dia despues di gana di [[Mexico]] i promé di wòrdu derotá pa Costa Rica.<ref>[https://www.ufwc.co.uk/results/ UFWC results]</ref>
Na desèmber 1992 e selekshon antiano di futbòl a logra e posishon mas altu riba e ranking mundial di FIFA ku lugá nr. 98; na desèmber 2005 e ta yega e posishon mas abou ku e di 188 lugá.
==Coachnan==
* [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] [[Henry Caldera]] (2010)
* [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2009-2010)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Leen Looyen]] (2007-2008)
* [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] [[Etienne Siliee]] (2005-2007)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Pim Verbeek (2003-2004)
* [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] Henry Caldera (2000)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Jan Zwartkruis (1992-1994)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wilhelm Canword (1988)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Rob Groener (1983-1985)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wilhelm Canword (1973-1976)
* [[File:Flag of Brazil.svg|20px|border]] Pedro Celestino Da Cunha (1960-1965)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Edmundo Confesor (1958-1959)
* [[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Roberto Abalay (1957-1958)
* [[File:Flag of Brazil.svg|20px|border]] Pedro Celestino Da Cunha (1954-1957)
* [[File:Flag of Austria.svg|20px|border]] Ernst Schlesinger
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603681|titulo=Nederlands-Antilliaans voetbalelftal (mannen)}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
The '''Netherlands Antilles national football team''' ([[Dutch language|Dutch]],; [[Papiamentu language|Papiamentu]], "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former [[Netherlands Antilles]] from 1958 to 2010. It was controlled by the [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie]]. The NAVU consisted of [[Curaçao national football team|Curaçao]] and [[Bonaire national football team|Bonaire]]. [[Aruba]] split in 1986 and has [[Aruba national football team|its own team]].
The Netherlands Antilles team never qualified for the [[FIFA World Cup]]. The country managed to come third in the [[CONCACAF]] championships of [[1963 CONCACAF Championship|1963]] and [[1969 CONCACAF Championship|1969]]; during the 1963 tournament they were [[Unofficial Football World Championships|unofficial football world champions]] for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.<ref>[https://www.ufwc.co.uk/results/ UFWC results]</ref>
nl.wiki} Het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal was een team van voetballers dat de Nederlandse Antillen vertegenwoordigde bij internationale wedstrijden zoals de (kwalificatie)wedstrijden voor het WK, de Caribbean Cup, en de CONCACAF Gold Cup.
De Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie (NAVU) werd in 1921 opgericht en is aangesloten bij de Caraïbische Voetbalunie (CFU), de CONCACAF en de FIFA (sinds 1932). Het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal behaalde in december 1992 met de 98e plaats de hoogste positie op de FIFA-wereldranglijst, in december 2003 werd met de 188e plaats de laagste positie bereikt.
---------------------------
qtzhz26x6bwd9ukp67841wcv3imu06c
194550
194549
2026-06-22T12:51:48Z
Caribiana
8320
194550
wikitext
text/x-wiki
³__NOINDEX___
* Clubs {{ABW|bandera}}: [[SV Atlantico Deportivo]] - [[SV Arsenal]] - [[SV Sporting]] - [[FC United]] - [[SV Estudiantes]] - [[SV Juventud TL]] - [[SV San Luis Deportivo]] - [[FC San Nicolas]] - [[SV Undesa]] - [[SV Independiente Hooiberg]] - [[SV Arikok]] - [[SV Aparicio Stars]]
* Clubs {{CUW|bandera}}: [[CVV Willemstad]] - [[CSD Barber]] - [[RKSV Centro Dominguito]] - [[UNDEBA|Union Deportivo Banda Abou]]
-----------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox futbol club| variante=a
| nomber club = SV Juventud Tanki Leendert
| nomber completo =
| alias =
| funda = [[13 di sèptèmber|13 di september]] [[1990]]
| stadion = [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]
| capacidad = 5.500
| Presidente =
| entrenado = {{COL|bandera}} Cesar Arias
| liga = [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]
| resultado actual=
| website = https://www.facebook.com/svJTL/
| pattern_la1 = _lva20h
| pattern_b1 = _lva20h
| pattern_ra1 = _lva20h
| pattern_sh1 = _lva20h
| pattern_so1 = _lva20h
| leftarm1 = 600020
| body1 = 600020
| rightarm1 = 600020
| shorts1 = 600020
| socks1 = 600020
| pattern_la2 = _lva20a
| pattern_b2 = _lva20a
| pattern_ra2 = _lva20a
| pattern_sh2 = _lva20a
| pattern_so2 = _lva20a
| leftarm2 = FFFFFF
| body2 = FFFFFF
| rightarm2 = FFFFFF
| shorts2 = FFFFFF
| socks2 = FFFFFF
| pattern_la3 = _lva20a
| pattern_b3 = _lva20a
| pattern_ra3 = _lva20a
| pattern_sh3 = _lva20h
| pattern_so3 = _lva20h
| leftarm3 = FFFFFF
| body3 = FFFFFF
| rightarm3 = FFFFFF
| shorts3 = 600020
| socks3 = 600020
}}
'''SV Juventud Tanki Leendert''', oficialmente ''Sportvereniging Juventud Tanki Leendert'' y abrevia Juventud TL of JTL, ta un club di [[futbol]] [[Aruba]]no di bario di [[Tanki Leendert]], den region di Noord/Tanki Leendert. Actualmente, e club ta competi den .......[[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]?
== Historia ==
Juventud Tanki Leendert a ser funda na 1962? pa Rosendo “Boes” Petrocchi.
* Notes
na club huis di SV Juventud Tanki Leendert, a tuma luga un anochi special pa duna homenahe na e hungadonan y directiva di e ekipo cu na 1998 a coy campeon di Division Prome. E ekipo aki a logra promove pa Hoofd Klas di AVB pa prome biaha den su historia. Tabata un anochi hopi special y ameno pa tur esnan presente cu tabata tin hopi tempo sin wak otro. JTL a keda varios aña hungando den Hoofdklas despues di e logro grandi aki.
A habri e anochi cu un video, potretnan di e team y e wega unda cu Juventud Tanki Leendert a coy campeon na 1998. Despues di esaki a cuminsa duna reconocimento na cada hungado cu tabata forma di e ekipo aki, den forma di un certificado den un bunita frame. Tambe e miembronan di directiva a
haya nan reconocimento bon mereci.
Esaki Tabata e hungadonan di e ekipo legendario di 1998; Antonio Giel, Frido Giel, Jason Lejuez, Robertico Lejuez, Francis Petrocchi, Patrick Petrocchi, Rogelio Petrocchi, Bryan Leest, Edgar S. Croes, David Brete, Egbert Brete, Marco Berlis, Emilio Berlis, Gregory Milano, Glenn De
Cuba, Andy De Cuba, Johnny Henriquez, Giovanny Webb, Anwar Diaz, Elton Trimon, Randal Trimon, Jeffrey Trimon, Antonio F. Tromp, Johnny Giel, Albert Vrolijk, Ivan Kelly, Randolf Blanco y Mario Lopez.<ref>{{citeer web|url=https://awemainta.com/wp-content/uploads/2022/10/AM221020.pdf|titel=Bunita anochi di homenahe na hungadonan y
directiva di S.V. Juventud Tanki Leendert “Buffalo” 1998|werk=AweMainta|datum=2022-10-20|bezochtdatum=2022-10-31}}</ref>
Reconocimento tambe a bay pa miembro di directiva y fundado di S.V. Juventud Tanki Leendert sr. Rosendo “Boes” Petrocchi. Tambe a duna reconocimento na otro miembro di e directiva sr.Roland “Jachi” de Cuba. Y finalmente un reconocimento special tambe a bay pa e masahista di e ekipo
sr.Hubert Leest.
== Lista di Honor ==
'''[[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]: 1 '''
* campeon na 2006
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado estelar ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Mira tambe ==
* [[Lista di club di futbol na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://futbolaruba.com/fa/division-uno/ Division Uno]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubacuphist.html Aruba - List of Cup Winners]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions]
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
}}
[[:Kategoria:Futbòl na Aruba]]
-------------
== Lista di Honor ==
'''[[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]: 1 '''
* campeon na 1963/64
* subcampeon na 2022/23, 2025/26
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* campeon na 2004/05
'''[[Copa Juliana]]: 1'''
* campeon na 1973
== (Eks)-hungado conoci ==
* {{ABW|bandera}} [[Juju Rasmijn]]
== Mira tamvbe ==
* [[Lista di club di futbol na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
== Link externo ==
* [https://www.sofascore.com/football/team/sv-sportboys-aruba/497289 Profiel SV Sportboys]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://futbolaruba.com/fa/division-uno/ Division Uno]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubacuphist.html Aruba - List of Cup Winners]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions]
}}
[[:Kategoria:Futbòl na Aruba]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox futbol club| variante=a
| nomber club = SV Arsenal
| nomber completo = Sportvereniging Arsenal
| alias =
| logo = SV Arsenal Aruba logo.png
| funda = [[26 di yanüari|26 di januari]] [[1964]]
| stadion = [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]
| capacidad = 5.500
| Presidente = {{ABW|bandera}} Pedro Morillo
| entrenado = {{ABW|bandera}}
| liga = [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]
| resultado actual=
| website =
}}
'''SV Arsenal''', oficialmente ''Sport vereniging Arsenal'', ta un club di [[futbol]] [[Aruba]]no di bario di Angochi?, region di [[Santa Cruz]]. E ta hunga den [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]. E club tin un team masculino y un team di damas.
== Historia ==
E club a wordo funda dia [[26 di yanüari|26 di januari]] [[1964]] na Coba Lodo, region di [[Santa Cruz]].[1]
S.V. Arsenal a wordo funda dia 26 januari 1964 bao Presidencia di Sr. Cipriano Geerman. Tabata un grupo di persona cu a bini hunto y a forma un Bestuur consistiendo di :<ref>[https://arsenal.arubafc.com/?page_id=423 SV Arsenal]]</ref>
President - Cipriano Geerman (D.F.M)
Vice President - Jan Paesch (D.F.M.)
Secretario - Bernardo A. Croes
2do. Secretario - Johannes Geerman (D.F.M.)
Tesorero - Antonio J. Morillo (D.F.M)
2do. Tesorero:
Armando Geerman (D.F.M)
Comisarionan:
Pedro Geerman (D.F.M.)
Ronald J. Tromp
Rafael Koolman
Directiva actual ta consisti di:
President: Pedro E. Morillo
Vice-President: Natalie S. Morillo
Secretario:
Eldred A.J. Morillo
Tesorero:
Enrica E. Morillo
Comisario:
Eugene Filiciana
SV Arsenal su Statuut a wordo aproba bij Landsbesluit d.d. 3 April 1965 No. 11.
E tereno di Futbol ta situa na Coba Lodo y ta pertenece na “ Arsenal”.
Na aña 1964 S.V. Arsenal a cuminsa den B-klasse (awor Division Dos) saliendo subcampeon.
Na 1966 nan a bolbe titula Sub-Campeon.
Na 1967 nan a titula Campeon Invicto di B-Klasse den 12 wega y asina a promove pa A-klasse.
E siguiente aña a bai malo y e team mester a degrada pa B-Klasse.
Den 1969 a cuminsa cu un Reseve Team, cual a titula Campeon di Juliana Beker y subcampeon Reserve.
E Promer Team tambe a titula Campeon Juliana Beker na 1971.
Den añanan 1971-1972 e ekiponan di futbol y domino a bishita Bonaire pa algun partido amistoso.
A wordo funda Aspirant Menor y Juvenil durante e anjanan ey.
For di 1974 te cu 1980 S.V. Arsenal a sigui lucha den B-Klasse enfrentando varios contratiempo.
Den anja 1975 S.V. Arsenal a lanta na promer team di Aspirant,den cual tabata milita e.o. Kees Rasmijn y Denchi Werleman.
E siguiente aña cu ta 1976 tur e hungadornan ey a pasa pa Junioren.
Na 1980 SV Arsenal su lucha a ser corona ora nan a titula Campeon di B-Klasse y a promove pa A-Klasse,pero e tempo ey a bira Division Promer.
Durante 1983 SV Arsenal a bolbe conoce un temporada malo y a degrada pa Division Dos.
Na 1984 Arsenal Damas Domino Team a ser funda y nan a titula Sub-Campeon y a desallora pa 3 anja sigui.
Na 1985 S.V. Arsenal a bolbe titula Campeon Divicion Dos y a promove pa Divicion Promer.
Durante e mes anja 1985 a lanta Seccion Lifida A y B y Aspirant Menor.
Den 1987 e team di Infantil B a titula Campeon den Pre-Campeonato.
Aña 1988 tabata un tremendo aña pa SV Arsenal debi cu tur e Divisionnan a bay play-off e.o. Divicion Promer,Reserve,Lifida A,Aspirant Menor y e team di Damas Futbol.
Den Futbol Damas e team tabata un fuerte Campeon den añanan setenta.
Na 1989 Lifida A a titula Campeon Invicto cu hopi bon record cu te awor ainda no por a wordo kibra.
For di anja 1990 te cu 1998 varios di e seccionnan a viaja pa differente parti di Venezuela pa realiza weganan Internacional.
E team di Futbol Damas a jega di viaja pa Maracaibo,Bonaire y Curacao na unda nan a realiza varios wega.
E team Senior a bishita e.o Bonaire y Venezuela unda nan tabattin intercambio cu Centro Hispano,hunto cu e team Infantil.
Damas Domino a bishita Bonaire y Venezuela.
Alavez na Aruba mes tambe a realiza varios wega Internacional p.e. contra San Thomas de Villanueva den categoria Lifida B.
A enfrenta Deportivo Amistad den Menoy y Major.
Seccion Amateur a enfrenta Hacoay di Argentina;asina tabatin varios intercambio.
S.V. Arsenal a participa den tur su seccion di A.V.B.,na anja 1991 a hunga den Seccion Non Amateur hunto cu e.o Estrella,R.C.A.,Dakota etc.
Durante e añanan S.V. Arsenal a conoce varios President y Miembro di Directiva,pero no ta tur a keda pa largo tempo.
Despues cu Sr. Antonio a fayece, 2 jui a keda forma parti di e Team pa hopi anja mas y nan ta Genaro L. Morillo y Pedro E. Morillo.
Genaro a fungi varios biaha como President,Secretario y Comisario.
Pedro a fungi varios biaha como Secretario,2do. Secretario,Tesorero,Vice President y Comisario.
Despues di tempo Sr. Genaro L. Morillo tambe a retira por completo for di e team.
Durante añanan tabata tin varios Sponser pa e team,pero pa e ultimo anjanan e equipo ta draai riba propio forza.
Un di e fundadornan cu a keda mas anja cu S.V. Arsenal tabata Sr. Antonio J. Morillo(D.F.M) cu tabata for di 1964 te cu 1974 y a retira pa motibo di salud.
Tambe tabata tin un team bow di e nomber East Stars cu a haci uso di e tereno na Coba Lodo.Despues cu e team ey a kibra y a stop di existi, Sportvereniging Arsenal a nace.
* 2009: Despues di a baha di division aña pasa, e muchanan di Angochi, esta SV Arsenal, ta bolbe bek pa Division Uno despues cu diaranzon anochi nan a logra bay cu e titulo di campeon derotando e equipo di Independiente Hooiberg cu e score convincente di 3-0. <ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2009-05-02/page/n22/mode/1up?q=sporting SV Arsenal campeon di futbol Division Dos], BDA (2 di mei 2009)</ref>
-----
Sport Vereniging (SV) Arsenal is an Aruban professional association football club based in the Santa Cruz district. Founded on January 26, 1964, the club is listed on the List of football clubs in Aruba on Wikipedia.SV Arsenal competes in the Aruban football league system, frequently participating in the Division Uno (the second tier of Aruban football). The club's headquarters are located at Coba Lodo 2-A in Santa Cruz.
Den presencia di algun hungador a pasa un rato ameno na nos propio club situa na Coba Lodo, Santa Cruz.
--------
== (Eks)-hungado conoci ==
* {{ABW|bandera}}
== Lista di Honor ==
'''[[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]: 2 '''
* campeon na
* subcampeon na
== Link externo ==
* [https://www.sofascore.com/football/team/sv-arsenal-aruba/497287 Profiel SV Arsenal]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://futbolaruba.com/fa/division-uno/ Division Uno]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubacuphist.html Aruba - List of Cup Winners]
* [https://www.rsssf.org/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions]
}}
[[:Kategoria:Futbòl na Aruba]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox futbol club| variante = c
| nomber club = CVV Willemstad
| nomber completo = Curaçaose Voetbal Vereniging Inter Willemstad
| alias = Groen Wit Bazuin
| funda = [[1939]]
| stadion =
| capacidad =
| Presidente = {{CUW|bandera}} Edgar Lotman
| entrenado =
| liga = [[Liga Kòrsou]]
| resultado historico=
| resultado actual=
| temporada anterior=
| website =
| pattern_la1 =
| pattern_b1 =
| pattern_ra1 =
| leftarm1 = FFFFFF
| body1 = 008000
| rightarm1 = FFFFFF
| shorts1 = 008000
| socks1 = 008000
| pattern_la2 =
| pattern_b2 =
| pattern_ra2 =
| leftarm2 = 008000
| body2 = FFFFFF
| rightarm2 = 008000
| shorts2 = FFFFFF
| socks2 = FFFFFF|
}}
'''CVV Willemstad''', ofisialmente '''Curaçaose Voetbal Vereniging Inter Willemstad''' i konosí komo ''Groen Wit Bazuin'', ta un klup di [[futbol|futbòl]] di [[Willemstad]], na [[Kòrsou]]. E ta hunga aktualmente den e liga di Kòrsou ...?
en.wiki:CVV Inter Willemstad, komunmente konosí komo Willemstad, ta un klub di futbòl semi-profesional di Kòrsou, den e siudat di Willemstad. E ekipo a wòrdu fundá na 1939 i a hunga den Liga di Kòrsou i e kampionato di Antias Hulandes.<ref>{{cite web|url=http://www.weltfussballarchiv.com/club-profile/cura%C3%A7ao/cvv-willemstad/15079/ |title=CVV Willemstad profile |publisher=Weltfussballarchiv.com |accessdate=2017-02-20}}</ref>
Su uniform ta kolónan bèrdè i blanku strepiá.
Presidente di e klup ta Edgard Lotman y entrenador ta ......
== Historia ==
E klup a ser funda [[28 di aprel]] [[1939]] pa empleadonan di e compania di aviacion KLM, ku a wòrdu nenga komo miembro di SOV Asiento, e asociacion deportivo di e refineria Shell. E asosiashon aki tabata habrí solamente pa empleadonan di Shell.<ref>{{citeer web|titel=CVV Willemstad bestaat 75 jaar|url=https://web.archive.org/web/20190527151428/http://www.kitlv.nl/wp-content/uploads/2014/08/Het-democratisch-tekort-in-ons-Koninkrijk-een-oplosbaar-probleem.pdf|werk=[[Antilliaans Dagblad]]|datum=2014-09-24|bezochtdatum=2024-05-21|pp=18}}</ref>
Pronto e nòmber di e Asosiashon di Futbòl di Willemstad Curaçao a keda inventá. Miembronan no tabata solamente empleadonan di KLM.
Dia 28 di aprel 1939 CVV Willemstad a ser fundá oficialmente. E club a uni cu e Football Union of Curaçao den e di dos division. E promé wega tabata kontra FC Sharp i a pèrdè 1 ⁇ 0. Un aña despues, e tim a gana e promé premio.
E rapòrt anual di 1945 ta mustra ku na final di di Dos Guera Mundial, hopi miembro a bai Hulanda pa yuda rekonstruí e pais.
Na 1948 e kantidat di miembronan di Willemstad a yega 100. Na 1950 e klub a muda pa su lugá aktual na Bramendiweg. Na 1951 e klub a yega na e promé divishon. Na e di dos temporada, Willemstad a promové na Liga MCB. Na e di tres temporada, Willemstad a promové na Liga MCB.
Na 2016, CVV Willemstad a gana tur dos wega kontra Jong Colombia, e di 10 di Liga MCB First Division di 2016 ku un skor di 1-0 riba 3 i 7 di novèmber 2016 pa promové na promé divishon. Vailyson Lake a skor e gol di mas importante di e di dos wega den e di 61 minüt.
== (Eks)-hungadó konosi ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Vurnon Anita]]
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Boy Deul]]
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Elson Hooi]]
* [[File:Flag of Suriname.svg|20px|border]] [[Marc van Eijk]]
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Marwin Richard]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://web.archive.org/web/20160305093533/http://www.ffk.cw/season/season-2015/first-division/teams/32/rksv-scherpenheuvel/ Profiel bij de Curaçaose voetbalbond (FFK)]
*[http://nl.soccerway.com/teams/curacao/scherpenheuvel/32985/ Profiel op soccerway.com]
*[https://www.rsssf.org/tablesc/curacaochamp.html Curacao champions], rsssf.org
}}
[[:Category:Futbòl na Kòrsou]]
hubileo 85 ana<ref>[https://curacao.nu/voetbalclub-cvv-inter-willemstad-bestaat-85-jaar/ Voetbalclub CVV Inter Willemstad bestaat 85 jaar], Curacao.nu (18 di mei 2024)</ref>
Het nieuwe bestuur bestaat nu uit: voorzitter Edgard Lotman, secretaris Igor Meijer en penningmeester Hans de Wit, het Dagelijks Bestuur. De overige bestuursleden zijn Armand Dunker, Faisel Osborne, Roberto Salas, Michael de Jongh en Stephan Smeets.
== Lista di Honor ==
'''[[Kopa antiano]]: 1'''
* kampeon na 1986
* supkampeon na 1983, 2004, 2005
'''[[Liga Kòrsou]]: 0'''
* supkampeon na 1983, 1986, 2004, 2005
'''Divishon Dos: 3'''
* kampeon na 1972, 1976, 1985
---------------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox futbol club
| nomber club = SV San Luis Deportivo
| nomber completo = Sport Vereniging San Luis Deportivo
| alias =
| funda = [[7 di febrüari|7 di februari]] [[1966]]
| stadion =
| capacidad =
| presidente =
| entrenando =
| liga = [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]
| resultado actual=
| pattern_la1 = _red_stripes
| pattern_b1 = _red_stripes
| pattern_ra1 = _red_stripes
| pattern_sh1 = _whitesides
| pattern_so1 =
| leftarm1 = 006600
| body1 = 006600
| rightarm1 = 006600
| shorts1 = ff0000
| socks1 = ff0000
| pattern_la2 = _redlower
| pattern_b2 = _redwhitestriped_sides
| pattern_ra2 = _redlower
| pattern_sh2 = _redsides
| leftarm2 = ffffff
| body2 = ffffff
| rightarm2 = ffffff
| shorts2 = ffffff
| socks2 = ffffff
}}
'''SV San Luis Deportivo''' ta un club di [[futbol]] na [[Aruba]], den region di [[Savaneta]]. Na aña 1984 y unico bes e club a titula campeon den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]. Esaki tabata tambe e prome biaha cu un ekipo di pariba di brug a logra e titulo maximo.
== Historia ==
San Luis Deportivo a wordo funda dia [[7 di febrüari|7 di februari]] [[1966]]. Despues di un periodo di 8 ana inactivo el a wordo reactiva dia 3 di juli 2022.
E aña aki nan a cumpli 58 aña di existencia.
San Luis Deportivo tabata tin 8 aña inactivo, desde 3 di juli 2022 a reactiva e team y awo tin 2 aña activo. Nos ta participando cu categoria U5 te cu U13 Mix y Damas Youth U17. Nos mission y vission ta enfoca riba desaroyo di nos hungadonan. <ref>[https://24ora.com/oportunidad-pa-inscribi-y-forma-parti-di-sv-san-luis-deportivo/ Oportunidad pa inscribi y forma parti di SV San Luis Deportivo], 24ora.com (19 di augustus 2024)</ref>
Pa hopi aña Buchi (Panama) Wever, fundado di LIFIDA, tabata e motor tras di e ekipo di SV San Luis Deportivo.<ref>https://24ora.com/buchi-panama-wever-gran-baluarte-di-futbol-di-aruba-a-bay-sosega/ Buchi ‘Panama’ Wever: Gran baluarte di futbol di Aruba a bay sosega], 24ora.com (19 di october 2023)</ref>
Presidente di e club ta ....
[[:Category:Futbòl]]
[[:Category:Deporte na Aruba]]
Minister di Deporte, mr. Gerlien Croes, ta anuncia cu e instalacion di luznan LED na veld di S.V. San Luis Deportivo a keda culmina exitosamente y cu e veld awe ta completamente ilumina cu luznan LED moderno. E entrega di e proyecto aki ta marca un otro paso importante den e plan structural pa mehora infrastructura deportivo na Aruba.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20260213.pdf Veld di S.V. San Luis Deportivo ta ricibi su luznan LED], BDA (13 di februari 2026)</ref>
E instalacion di luznan LED na veld di S.V. San Luis Deportivo ta forma parti di e proyecto di iluminacion financia pa Lotto pa Deporte, cu como meta pa crea espacionan deportivo mas sigur, sostenibel, accesibel y funcional pa entrenamento y competencia. E proyecto ta enfoca riba duna mas oportunidad pa clubnan y comunidad, y specialmente pa nos muchanan, hobennan y adultonan cu ta traha riba nan desaroyo deportivo y di futbol tur dia.
Entrega di e proyecto aki tin un nificacion special, pasobra diasabra ultimo, 7 di februari, S.V. San Luis Deportivo a cumpli 60 aña di existencia.
Minister Gerlien Croes ta felicita e club cu e milestone importante aki y ta expresa su gradicimento na tur directiva y boluntarionan pa mantene e club fuerte y activo den comunidad.
“Pabien na S.V. San Luis Deportivo pa 60 aña di historia y dedicacion. Danki pa e trabou cu boso ta haci pa e desaroyo deportivo di nos mucha-, hoben- y adultonan,”. Minister Gerlien Croes ta reitera cu Gobierno di Aruba ta sigui comprometi pa inverti den infrastructura deportivo na tur districto, cu un vision cla: crea condicionnan miho pa entrenamento, competencia y participacion comunitario.
---------------------------------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''FC San Nicolas''' (oficialmente ........... San Nicolas y conoci como .....) ta un club di [[futbol]] Arubano di bario di ...., den [[San Nicolas]]. E ta hunga actualmente den -------e [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]<ref>{{Internetquelle | url=http://www.avbaruba.aw/index.php?option=com_joomleague&view=teaminfo&p=42:division-di-honor-2014-2015&tid=13:sv-fc-san-nicolas&Itemid=69 | titel=Teaminfo | hrsg=[[Arubaanse Voetbal Bond]] | zugriff=2015-03-16 | archiv-bot=2018-04-09 08:09:29 InternetArchiveBot | offline=ja }}</ref>, e di dos nivel den futbol Arubano. (de.wiki)
Football Club San Nicolas (English: Sports Club) (known as FC San Nicolas ) or simply San Nicolas is an Aruban football club from San Nicolaas the country's second-largest city, which currently play in Aruba's second division, Division Uno. [1]
History
The club was founded in 2006.[1]
Stadium
The club plays its home matches at the Joe Laveist Sport Park.
== Historia ==
San Nicolas a ser funda na ........, den region di ..... Su fundado y prome presidente tabata ...............
FC San Nicolas ta un club di futbol di San Nicolas riba e isla di Aruba. Despues di a promove di Division Uno e club ta hunga desde temporada 2014/15 den Division di Honor, e division mas halto di e federashon di futbòl di Aruba.
Prestacion
Divishon di N.U.
Segundo lugá: 2013/14
== Link externo ==
* avbaruba.aw: [http://www.avbaruba.aw/index.php?option=com_joomleague&view=teaminfo&p=42:division-di-honor-2014-2015&tid=13:sv-fc-san-nicolas&Itemid=69 Arubaanse Voetbal Bond: Teaminfo]
* soccerway.de: [http://de.soccerway.com/teams/aruba/san-nicolas/31863/ Vereinsprofil, aktuelle Ergebnisse und Tabellen]
--------------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''FC United''' (oficialmente ''Sportvereniging United'' y conoci como .............) ta un club di [[futbol]] [[Aruba]]no di bario di ............, den region di ..... Actualmente, e ta hunga den e [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]], e di dos nivel den futbol Arubano.
== Historia ==
SV United a wordo funda .............., den region di ..... Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ... y ....??
Presidente di e club ta ....... y entrenador ta ......
lt.wiki: Sport Club United is een Arubaanse voetbalclub uit Oranjestad . De club staat ook bekend onder de namen SC United , United FC Aruba en SC United Noord .
Geschiedenis
In het seizoen 2023-2024 werden ze kampioen van de Arubaanse Eerste Divisie ( Aruba Division Uno ) en promoveerden ze naar de sterkste competitie van het land.
Van 2024 tot 2025 namen ze deel aan de Arubaanse Divisie di Honor (niveau I).
== Lista di Honor ==
Division di Honor:
campeon na
subcampeon na
Copa Betico Croes:
campeon na
finalista na
Copa Antiano:
campeon na
Participacion den CONCACAF
== Link externo ==
* [//https:sportboys.arubafc.com - Website oficial]
lt.wiki:Sport Club United ta un club di futbol Arubano di Oranjestad. E ta conoci tambe como SC United, United FC Aruba y SC United Noord.
Historia
Den e temporada 2023–2024, nan a gana e Promé Divishon di Aruba (Divishon di Aruba Uno) i a keda promové pa e divishon mas haltu di e pais.???
For di 2024–2025, nan a kompetí den e Divishon di Honor di Aruba (I nivel).
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
Grokipedia: Sport Vereniging Estudiantes Maritimo, commonly referred to as SV Estudiantes, was established on 15 December 1958 in the Solito neighborhood of Oranjestad, Aruba.[3]
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[:Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
-----------------------
== Último weganan i próksimo enkuentronan ==
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisá te e último wega riba 8 di sèptèmber 2024.</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-09-2023
|{{bandera|SKN}} [[Basseterre]]
|align=right|[[Selección de fútbol de San Martín (Francia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (fictional).svg|20px]]
|align=center|'''2:1'''
|{{BON}}
| [[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|12-10-2023
| [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]] [[Rincon]]
|align=right|[[Boneiru]] [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]]
|align=center|'''2:0'''
|{{Selb|AIA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2023
|{{bandera|AIA}} [[The Valley (Anguila)|The Valley]]
|align=right|{{Self-d|AIA}}
|align=center|'''0:3'''
|{{BON}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-11-2023
|[[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]] [[Rincon]]
|align=right|[[Boneiru]]] [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]]
|align=center|'''0:4'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (fictional).svg|20px]] [[Selección de fútbol de San Martín (Francia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-03-2024
|[[File:Flag of the United States of America.svg|20px|border]] [[Washington D.C]]
|align=right|{{Self-d|SLV}}
|align=center|'''1:1'''
|{{BON}}
|Partido amistoso
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|04-06-2024
| [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Arnhem]]
|align=right|{{Self-d|SMA}}
|align=center|'''3:1'''
|{{BON}}
|Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-09-2024
| [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]] [[Rincon]]
|align=right| [[Boneiru]] [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{Selb|VIN|San Vicente y Grnd.}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-09-2024
|[[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]] [[Rincon]]
|align=right|[[El Salvador]] [[File:Flag of El Salvador.svg|20px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{BON}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-10-2024
|{{bandera|MSR}} [[Estadio Blakes Estate|Look Out]]
|align=right|[[Boneiru]] [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{MSR}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|13-10-2024
|{{bandera|MSR}} [[Estadio Blakes Estate|Look Out]]
|align=right|{{Self-d|MSR}}
|align=center|'''-:-'''
|{{BON}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-11-2024
|{{bandera|SLV}} [[San Salvador]]
|align=right|[[Boneiru]] [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{SLV}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-11-2024
|[[File:Flag of El Salvador.svg|20px|border]] (TBD)
|align=right|{{Self-d|VIN|San Vicente y Grnd.}}
|align=center|'''-:-'''
|{{BON}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|}
--------------
[[File:Soccerball current event.svg|20px]] <small>Aktualisa te e último wega riba 9 di sèptèmber 2024.</small>
<div style="display:flex; gap:0.5em;">{{legend|#CCFFCC|Viktoria|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFFFCC|Empate|border=1px solid #AAAAAA}}
{{legend|#FFCCCC|Derota|border=1px solid #AAAAAA}}</div>
{| align="left" cellpadding="2" cellspacing="0" style="background: #f5faff; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 90%;" width="97%"
|- bgcolor=darkblue style="color:yellow
! width="11%" |Fecha
! width="12%" |Siudat
! width="12%" |Lokal
! width="5%" |Resultado
! width="14%" |Bishitante
! width="20%" |Kompetensia
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|17-10-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''5:3'''
|{{TTO}}
|[[CONCACAF Nations League]] 23/24
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|16-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=FFFCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|20-11-2023
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right| [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:1'''
|{{SLV}}
| Partido amistoso
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|21-03-2024
|[[File:Flag of Turkey.svg|20px|border]] Alanya
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''1:0'''
|[[File:Flag of England.svg|22px|border]] Hull City
|Partido amistoso híbrido
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|05-06-2024
|[[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''4:1'''
|{{BRB}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|08-06-2024
| [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|align=right|[[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|22px|border]]
|align=center|'''0:2'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFCCCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Lucia]] [[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]]
|align=center|'''2:1'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=CCFFCC style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|09-09-2024
|[[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]] [[Saint George’s]]
|align=right|[[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]] [[File:Flag of Saint-Martin (fictional).svg|22px]]
|align=center|'''0:4'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|11-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] (TBD)
|align=right|[[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|22px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{CUW}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|14-10-2024
|[[File:Flag of Saint Lucia.svg|22px|border]] (TBD)
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{GRD}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|15-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|[[File:Flag of Saint-Martin (fictional).svg|22px]] [[Sint Maarten (Fransia)|Saint-Martin]]
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|18-11-2024
| [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]] [[Willemstad]]
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{LCA}}
|[[CONCACAF Nations League]] 24/25
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|06-06-2025
|
|align=right|[[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|22px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{LCA}}
| Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|- bgcolor=FFFFFF style="border-bottom:1px solid #AAA"
|align=center|10-06-2025
|
|align=right|[[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|23px|border]]
|align=center|'''-:-'''
|{{CUW}}
|Klasifikashon [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]] 2026
|}
{{clear}}
== Tim tékniko ==
{| class="wikitable"
|-
! Posishon
! Nòmber
|-
| Entrenadó prinsipal || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Dick Advocaat]]
|-
| Entrenadó athuntu || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Cor Pot<br/ >[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Giovanni Franken]]
|-
| Entrenadó pa kiper || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Raymond Mulder
|-
| Entrenadó fisiko || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Angelo Cijntje
|-
| Video Analista || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Léon Hese
|-
| Médiko || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Casper van Eijck
|-
| Ofisial di prensa || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Kees Jansma
|-
| Manager di tim || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wouter Jansen
|-
| Content Creator || [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Anouar Amrani
|}
--------------
'''CONCACAF Copa Caribe ''' of '''CONCACAF Caribbean Cup''', ta un competencia anual di [[futbol]] pa clubnan cu ta miembro di [[Union Caribense di Futbol]] (CFU). Cuminsando cu e torneo inaugural na 2023, e competencia nobo ta sirbi como cualificacion pa e Copa di Campeonnan di CONCACAF (Champions Cup) pa clubnan di e region di Caribe.<ref name="Concacaf launches new Caribbean Cup">{{citeer web |auteur=Ramphal, Vidia |titel=Concacaf launches new Caribbean Cup, three teams for Champions League |url=https://tt.loopnews.com/content/concacaf-launches-new-caribbean-cup-three-teams-champions-league |uitgever=Loop News |bezochtdatum=2024-07-22}}</ref> E torneo ta e sucesor di e Campeonato di Clubnan di Caribe (CFU Club Championship) cu a dura di 1997 pa 2022.<ref>{{citeer web |auteur=Oinam, Jayanta |titel=CONCACAF Caribbean Cup: A brand new tournament to crown the best club |url=https://www.fifa.com/fifaplus/en/articles/concacaf-caribbean-cup-a-brand-new-tournament-to-crown-the-best-club |werk=[[FIFA]]|bezochtdatum=2024-07-22}}</ref>
E tres miho clubnan di CONCACAF Copa Caribe lo clasifica pa e Copa di Campeonnan (Champions Cup), cu e ganador ta drenta na e di 16 buelta, mientras e finalistanan na e di dos i di tres lugá ta drenta den buèlta uno.<ref name="Concacaf launches new Caribbean Cup"/>
== Origen ==
Na september 2021, CONCACAF a anuncia cu entrante 2024, e Liga di Campeonnan di CONCACAF lo wordo expande di 16 pa 27 club. E tempu ey, a anuncia cu clubnan di e subregion di Caribe lo clasifica via e CONCACAF Copa Caribe nobo, pero no a revela detayenan specifico.<ref name="major expansion">{{citeer web |titel=CONCACAF launches major expansion of its Champions League |url=https://guyanachronicle.com/2021/09/22/concacaf-launches-major-expansion-of-its-champions-league/ |uitgever=The Guyana Chronicle |bezochtdatum=2024-07-22}}</ref> Mas detaye a wordo anuncia na juni 2022.<ref name="Expansion of Concacaf club platform">{{citeer web |auteur=Williams, Sean |titel=Expansion of Concacaf club platform launching pad for regional clubs — stakeholders |datum=2022-06-15|url=https://www.jamaicaobserver.com/sports/expansion-of-concacaf-club-platform-launching-pad-for-regional-clubs-stakeholders/ |uitgever=Jamaica Observer |bezochtdatum=2024-07-22}}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Karibe]]
-----------------------------
'''CFU Caribbean Club Shield''' of '''CFU Club Shield''', antes ''CONCACAF Caribbean Club Shield'', ta un competencia anual di [[futbol]] di Caribe pa clubnan cu ta miembro di [[Union Caribense di Futbol]] (CFU). E ta un competencia di segundo nivel pa [[Kopa Karibe|Copa Caribe]] di [[CONCACAF]] (y prome cu esey pa Campeonato di clubnan di Caribe), introduci na 2018 pa clubnan cu ta sigui normanan profesional.<ref>{{Citeer web|url=https://mailchi.mp/9c8b7592667d/dominican-republic-selected-to-host-inaugural-concacaf-caribbean-club-shield|titel=Dominican Republic Selected to Host Inaugural CONCACAF Caribbean Club Shield}}</ref> Desde 2024 e competencia ta wòrdu organisá pa CFU, reemplasando CONCACAF cu a organisá esaki entre 2018 i 2023.
== Origen ==
Na sèptèmber 2021, CONCACAF a anunsiá ku entrante 2024, e Liga di Campeonnan di CONCACAF lo wòrdu ekspandé di 16 pa 27 club. E tempu ey, a anunsiá cu clupnan di e subregion di Karibe lo clasifica via e Copa Caribe nobo di CONCACAF, pero no a revelá detayenan specifico.[3] Mas detaye a wòrdu anunsiá na yüni 2022.[4]
== Ganador ==
{| class="wikitable"
!Anno
! Sede
! Ganador
! Score
! Finalista
! Di tres luga
! Di cuater luga
|-
|style="text-align: center;"|2018
|{{DOM}}
| [[File:Flag-of-Martinique.svg|25px|border]]<br/ > Club Franciscain
|style="text-align: center;"|2-1
| [[File:Flag of Suriname.svg|25px|border]]<br/ > Inter Moengotapoe
| [[File:Flag of Bonaire.svg|25px|border]] <br/ > [[SV Real Rincon|Real Rincon]]
| [[File:Flag of Aruba.svg|25px|border]] <br/ > [[SV Deportivo Nacional|Deportivo Nacional]]
|-
|style="text-align: center;"|2019]]
|{{CUW}}
| [[File:Flag of Suriname.svg|25px|border]]<br/ >Robinhood
|style="text-align: center;"|1-0
| [[File:Flag-of-Martinique.svg|25px|border]]<br/ >Club Franciscain
|[[File:Flag of Barbados.svg|25px|border]]<br/ >Weymouth Wales<ref>E final pa di 3-4 luga no a wordo hunga; nan a perde e semi-final contra e campeonnan.</ref>
|[[File:Flag of Curaçao.svg|25px|border]]<br/ >[[CRKSV Jong Holland|Jong Holland]]<ref>E final pa di 3-4 luga no a wordo hunga; nan a perde e semi-final contra e finalistanan.</ref>
|-
|style="text-align: center;"|2020
|{{CUW}}
| colspan="3" style="text-align: center;" |Cancela a causa di [[Pandemia di COVID-19]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.concacaf.com/en/article/update-on-concacaf-caribbean-club-shield-and-flow-concacaf-caribbean-club-championship|titel=Update on Concacaf Caribbean Club Shield and Flow Concacaf Caribbean Club Championship|uitgever=Concacaf}}</ref>
|-
|style="text-align: center;"|2021
|{{CUW}}
| colspan="3" style="text-align: center;"|Cancela a causa di [[Pandemia di COVID-19]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.concacaf.com/news/update-on-2021-concacaf-caribbean-club-competitions/|titel=Update on 2021 Concacaf Caribbean Club Competitions|publisher=Concacaf}}</ref>
|-
|style="text-align: center;"|2022
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] [[Puerto Rico]]
|[[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]] <br/ >Bayamon
|style="text-align: center;"|2-1
| [[File:Flag of Suriname.svg|25px|border]]<br/ > Inter Moengotapoe
| [[File:Flag of Guadeloupe (Local).svg|25px|border]]<br/ > Gosier
|[[File:Flag of Curaçao.svg|25px|border]] <br/ >[[CRKSV Jong Holland|Jong Holland]]
|-
|style="text-align: center;"|2023
|{{KNA}}
| [[File:Flag of Suriname.svg|25px|border]]<br/ > Robinhood
|style="text-align: center;"|5-1
| [[File:Flag-of-Martinique.svg|25px|border]]<br/ > Golden Lion
| [[File:Flag of Trinidad and Tobago.svg|25px|border]]<br/ > Club Sando
| [[File:Flag of Puerto Rico.svg|25px|border]]<br/ > Metropolitan FA
|-
|style="text-align: center;"|2024
|{{CUW}}
|
|
|
|
|
|}
{{Appendix}}
-------------------------------------------------------
{| class="wikitable" style=" text-align:center; width:95%;"
! style="text-align:center;" colspan = 6 | Weganan di Rangelo Janga pa {{CUW}}
|-
! No.
! Fecha
! Wega
! Resultado
! Torneo
! Gol
|-
! colspan="6"| Komo hungadó di [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] FC Dordrecht
|-
| '''1.''' || 23 di mart 2016 || [[File:Flag of Barbados.svg|20px|border]] [[Barbados]] – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] || '''1 – 0''' ||Kualifikashon<br/ > Kopa Karibe 2017 ||
|-
! colspan="6"| Komo hungadó di [[File:Flag of Slovakia.svg|20px|border]] AS Trenčín
|-
| '''2.''' || 5 di òktober 2016 || {{CUW}} – [[Antigua y Barbuda|Antigua & Barbuda]] [[File:Flag of Antigua and Barbuda.svg|20px|border]]|| '''3 – 0''' || rowspan=2| Kualifikashon<br/ > Kopa Karibe 2017 || 80'
|-
| '''3.''' || 11 di òktober 2016 ||[[File:Flag of Puerto Rico.svg|20px|border]] [[Puerto Rico]] – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''2 – 4''' || 69'
|- style=color:#ccc
| '''(4.)*''' || 23 di mart 2017 || {{CUW}} – [[El Salvador]] [[File:Flag of El Salvador.svg|20px|border]]|| '''1 – 1''' || Wega amistoso ||
|-
| '''4.''' || 13 di yüni 2017 || {{CAN}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''2 – 1''' || Wega amistoso || 43'
|-
| '''5.''' || 22 di yüni 2017 || {{CUW}} – {{MTQ}} || '''2 – 1''' || rowspan=2| Kopa Karibe 2017 || 76'
|-
| '''6.''' || 25 juni 2017 || {{JAM}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''1 – 2''' ||
|-
| '''7.''' || 9 juli 2017 || {{CUW}} – [[Jamaica]] [[File:Flag of Jamaica.svg|20px|border]] || '''0 – 2''' || rowspan=3|CONCACAF Gold Cup 2017||
|-
| '''8.''' || 13 juli 2017 || {{SLV}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''2 – 0''' ||
|-
| '''9.''' || 16 di yüli 2017 || {{CUW}} – [[Mexico]] [[File:Flag of Mexico.svg|20px|border]] || '''0 – 2''' ||
|-
| '''10.''' || 10 di òktober 2017 || {{QAT}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''1 – 2''' || Wega amistoso ||
|-
! colspan="6"| Komo hungadó di [[File:Flag of Kazakhstan.svg|20px|border]] Astana FK
|-
| '''11.''' || 10 di septèmber 2018 || {{CUW}} – [[Grenada]] [[File:Flag of Grenada.svg|20px|border]] || '''10 – 0 ||rowspan=4| Kualifikashon<br/ > CONCACAF Nations League 2019/20 || 59', 84', 88'
|-
| '''12.''' || 12 di òktober 2018 || {{UVI}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''0 – 5''' || 29'
|-
| '''13.''' || 19 di novèmber 2018 || {{CUW}} – [[Guadeloupe]] [[File:Flag of Guadeloupe.svg|20px|border]] || '''6 – 0''' || 77', 90'
|-
| '''14.''' || 23 di mart 2019 || {{AAB}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''2 – 1''' ||
|-
| '''15.''' || 7 di septèmber 2019 || {{CUW}} – [[Haiti]] [[File:Flag of Haiti.svg|20px|border]] || '''1 – 0''' || rowspan=3|CONCACAF Nations League 2019/20 ||
|-
| '''16.''' || 10 di septèmber 2019 || {{HTI}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''1 – 1''' ||
|-
| '''17.''' || 13 di òktober 2019 || {{CRC}} – [[Kòrsou]] [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]]|| '''0 – 0''' ||
|-
|align=left colspan=7|<small>* ''No a wòrdu rekonosé komo wega ofisial''</small>
|}
*<small>segun datos te ku 13 di òktober 2019</small>
-------------------------------
E siguiente hungadónan notable a hunga pa e selekshon nashonal di futbòl di Aruba, sea komo miembro di e eleven di start òf komo un sustituto. E detayenan di kada hungadó ta inkluí su posishon di wega, e kantidat di kareda i gol den tur wega internashonal, i nan debut i aña di wega mas resien. E nòmbernan ta ordená promé segun e kantidat di letra (den ordo descendente), despues segun e ordo alfabétiko.
== Key ==
{{glossary}}
{| class="wikitable plainrowheaders" style="text-align:center;margin-left:1em;float:right"
|+ Posicionnan clave
|-
!colspan=2 scope=col|Pre-1960s
!colspan=2 scope=col|1960s–
|-
!GK
|colspan=3|[[portero]]
|-
!FB
|[[Formation (association football)#2–3–5 (Pyramid)|Full back]]
!DF
|[[Defender (association football)|Defensa]]
|-
!HB
|[[Formation (association football)#2–3–5 (Pyramid)|Medio Campo]]
!MF
|[[Midfielder]]
|-
!FW
|colspan=3|[[Forward (association football)|Delantero]]
|}
== Players ==
{| class="wikitable sortable"
|+Notable players by caps, as of 30 August 2021
!Player
!{{abbr|Pos.|Playing position}}
![[Cap (football)|Caps]]
!Goals
!Debut year
!Last played year
!{{abbr|Ref.|Reference}}
|-
|'''[[Eric Abdul]]'''
|GK
|31
|0
|2011
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Eric Abdul|url=http://www.national-football-teams.com/player/44001/Eric_Abdul.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Erik Santos de Gouveia]]'''
|MF
|27
|3
|2011
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |last=Strack-Zimmermann |first=Benjamin |title=Erik Santos de Gouveia |url=http://www.national-football-teams.com/player/44004/Erik_Santos_De_Gouveia.html |access-date=2021-08-31 |website=www.national-football-teams.com |language=en}}</ref>
|-
|[[Theric Ruiz]]
|DF
|24
|1
|2004
|2016
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Theric Ruiz|url=http://www.national-football-teams.com/player/412/Theric_Ruiz.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Francois Croes]]'''
|DF
|23
|0
|2008
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=François Croes|url=http://www.national-football-teams.com/player/32638/Francois_Croes.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Nickenson Paul]]'''
|DF
|21
|0
|2014
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |last=Strack-Zimmermann |first=Benjamin |title=Nickenson Paul |url=http://www.national-football-teams.com/player/60479/Nickenson_Paul.html |access-date=2021-08-31 |website=www.national-football-teams.com |language=en}}</ref>
|-
|[[Raymond Baten]]
|MF
|19
|2
|2011
|2019
|<ref>{{Cite web|title=Aruba - R. Baten - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://us.soccerway.com/players/raymond-baten/194179/|access-date=2021-08-31|website=us.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Leroy Oehlers]]
|DF
|19
|5
|2013
|2019
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Leroy Oehlers|url=http://www.national-football-teams.com/player/54171/Leroy_Oehlers.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Ronald Gómez (Aruban footballer)|'''Ronald Gómez''']]
|DF / FW
|17
|4
|2002
|'''Present'''
|<ref>{{cite web|title=Aruba – F. Gómez – Profile with news, career statistics and history – Soccerway|url=https://int.soccerway.com/players/frederick-gomez/195406/|website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|'''[[Gregor Breinburg]]'''
|MF
|15
|2
|2015
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |last=Strack-Zimmermann |first=Benjamin |title=Gregor Breinburg |url=http://www.national-football-teams.com/player/59535/Gregor_Breinburg.html |access-date=2021-08-31 |website=www.national-football-teams.com |language=en}}</ref>
|-
|[[Annuar Kock]]
|MF
|14
|3
|2011
|2019
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Annuar Kock|url=http://www.national-football-teams.com/player/44050/Annuar_Kock.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Terence Groothusen]]'''
|FW
|11
|4
|2019
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - T. Groothusen |url=https://int.soccerway.com/players/terence-groothusen/402675/ |access-date=2021-08-30 |website=Soccerway}}</ref>
|-
|[[Rensy Barradas]]
|FW
|11
|4
|2011
|2015
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Rensy Barradas|url=http://www.national-football-teams.com/player/44003/Rensy_Barradas.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Marlon Pereira Freire]]'''
|DF
|11
|0
|2018
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|title=Aruba - M. Pereira - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://ca.soccerway.com/players/marlon-pereira/86416/|access-date=2021-08-31|website=ca.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Reinhard Breinburg]]
|DF
|10
|0
|2011
|2014
|<ref>[http://caribbeanfootballdatabase.com/aruba/players/reinhardbreinburg.html Intl career stats] - Caribbean Football Database</ref>
|-
|'''Glenbert Croes'''
|FW
|10
|1
|2018
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - G. Croes - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://www.soccerway.com/players/glenbert-croes/582155/ |access-date=2021-08-31 |website=www.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Maurice Escalona]]
|FW
|10
|4
|2004
|2015
|<ref>{{Cite web|title=Maurice Escalona - Soccer player profile & career statistics - Global Sports Archive|url=https://globalsportsarchive.com/people/soccer/maurice-escalona/52741/|access-date=2021-08-31|website=globalsportsarchive.com}}</ref>
|-
|'''[[Josh Gross]]'''
|MF
|10
|1
|2018
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - J. Santana - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://us.soccerway.com/players/joshua-gross-santana/563228/ |access-date=2021-08-31 |website=us.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Roman Aparicio]]
|DF
|9
|0
|2000
|2016
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Roman Aparicio|url=http://www.national-football-teams.com/player/389/Roman_Aparicio.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Walter Bennett (footballer, born 1997)|'''Walter Bennett''']]
|MF
|9
|0
|2018
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - W. Bennett - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://int.soccerway.com/players/walter-bennett/393571/ |access-date=2021-08-31 |website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|Jelano Cruden
|FW
|9
|1
|2008
|2015
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jelano Cruden|url=http://www.national-football-teams.com/player/25409/Jelano_Cruden.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Noah Harms]]
|DF
|9
|1
|2019
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|title=Aruba - N. Harms - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://int.soccerway.com/players/noah-lucho-harms/602802/|access-date=2021-08-31|website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Javier Jiménez (footballer, born 2000)|'''Javier Jiménez''']]
|MF
|8
|1
|2019
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |last=Strack-Zimmermann |first=Benjamin |title=Javier Jiménez |url=http://www.national-football-teams.com/player/75843/Javier_Jimenez.html |access-date=2021-08-31 |website=www.national-football-teams.com |language=en}}</ref>
|-
|'''[[Joshua John]]'''
|MF
|8
|5
|2018
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|title=Aruba - J. John - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://ca.soccerway.com/players/joshua-john/24673/|access-date=2021-08-31|website=ca.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Jonathan Ruiz (footballer, born 1995)|'''Jonathan Ruiz''']]
|MF
|8
|0
|2015
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - J. Ruiz - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://int.soccerway.com/players/jonathan-ruiz/322397/ |access-date=2021-08-31 |website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Jean-Luc Bergen]]
|MF
|7
|2
|2011
|2018
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jean-Luc Bergen|url=http://www.national-football-teams.com/player/44049/Jean_Luc_Bergen.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Sylvester Schwengle]]
|MF
|6
|0
|2008
|2013
|<ref>{{Citeer web|title=Aruba - S. Schwengle - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://ca.soccerway.com/players/sylvester-schwengle/169429/|access-date=2021-08-31|website=ca.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Erixon Danso]]
|MF
|6
|2
|2015
|2019
|<ref name="NFT">{{citeer web|title=Danso, Erixon|url=http://www.national-football-teams.com/player/59536/Erixon_Danso.html|publisher=National Football Teams|accessdate=2 February 2017}}</ref>
|-
|[[Ikel Lopez]]
|DF
|6
|0
|2000
|2012
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Ikel Lopez|url=http://www.national-football-teams.com/player/393/Ikel_Lopez.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Mark Mackay (footballer)|Mark Mackay]]
|MF
|6
|2
|2000
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Mark Mackay|url=http://www.national-football-teams.com/player/400/Mark_Mackay.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Gino Mulder]]
|MF
|6
|0
|2015
|2018
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Gino Mulder|url=http://www.national-football-teams.com/player/60349/Gino_Mulder.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Ryan Tromp]]
|GK
|6
|0
|1995
|2002
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Ryan Tromp|url=http://www.national-football-teams.com/player/394/Ryan_Tromp.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Wander Gross]]
|MF
|6
|4
|2000
|2001
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Wander Gross|url=http://www.national-football-teams.com/player/398/Wander_Gross.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[David Abdul]]
|FW
|5
|1
|2011
|2015
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=David Abdul|url=http://www.national-football-teams.com/player/44005/David_Abdul.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Kenrick Bradshaw]]
|MF
|5
|0
|1996
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Kenrick Bradshaw|url=http://www.national-football-teams.com/player/402/Kenrick_Bradshaw.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Ricangel de Leça]]
|DF
|5
|0
|2010
|2012
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Ricangel de Leca|url=http://www.national-football-teams.com/player/38244/Ricangel_De_Leca.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Matthew Lentink]]
|GK
|5
|0
|2015
|2019
|<ref>{{Citeer web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Matthew Lentink|url=http://www.national-football-teams.com/player/55014/Matthew_Lentink.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Fernando Lewis]]'''
|DF
|5
|0
|2021
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - F. Lewis - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://int.soccerway.com/players/fernando-lewis/213892/ |access-date=2021-08-31 |website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|'''[[Darryl Bäly]]'''
|DF
|4
|0
|2021
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web |title=Aruba - D. Bäly - Profile with news, career statistics and history - Soccerway |url=https://int.soccerway.com/players/darryl-baly/552327/ |access-date=2021-08-31 |website=int.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Lesley Felomina]]
|MF
|4
|3
|2000
|2001
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Lesley Felomina|url=http://www.national-football-teams.com/player/399/Lesley_Felomina.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Jackson Gross]]
|DF
|4
|0
|1996
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jackson Gross|url=http://www.national-football-teams.com/player/392/Jackson_Gross.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Rodney Lake]]
|MF
|4
|0
|2002
|2008
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Rodney Lake|url=http://www.national-football-teams.com/player/414/Rodney_Lake.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Diederick Luydens]]'''
|DF
|4
|0
|2021
|'''Present'''
|<ref>{{Soccerway|464544}}</ref>
|-
|[[Dwight Oehlers]]
|DF
|4
|0
|2015
|2016
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Dwight Oehlers|url=http://www.national-football-teams.com/player/60347/Dwight_Oehlers.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Geoland Pantophlet]]
|GK
|4
|0
|1996
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Geoland Pantophlet|url=http://www.national-football-teams.com/player/395/Geoland_Pantophlet.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Raymondt Pimienta]]
|MF
|4
|0
|2002
|2008
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Raymondt Pimienta|url=http://www.national-football-teams.com/player/397/Raymondt_Pimienta.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Juan Rasmijn]]
|FW
|4
|0
|1996
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Juan Rasmijn|url=http://www.national-football-teams.com/player/384/Juan_Rasmijn.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[George da Silva]]
|FW
|4
|0
|2000
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=George da Silva|url=http://www.national-football-teams.com/player/383/George_Da_Silva.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Jeffrey Werleman]]
|GK
|4
|0
|2008
|2010
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jeffrey Werleman|url=http://www.national-football-teams.com/player/25407/Jeffrey_Werleman.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Gerald Zimmermann]]
|MF
|4
|0
|1996
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Kenrick Bradshaw|url=http://www.national-football-teams.com/player/402/Kenrick_Bradshaw.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Randell Harrevelt]]
|FW
|3
|0
|2019
|2019
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Randell Harrevelt|url=http://www.national-football-teams.com/player/75378/Randell_Harrevelt.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Juan Valdez (footballer)|Juan Valdez]]
|DF
|3
|0
|2004
|2011
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Juan Valdez|url=http://www.national-football-teams.com/player/408/Juan_Valdez.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Germain Cabrera
|MF
|2
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Germain Cabrera|url=http://www.national-football-teams.com/player/413/Germain_Cabrera.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Eldrick Celaire
|DF
|2
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Eldrick Celaire|url=http://www.national-football-teams.com/player/409/Eldrick_Celaire.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Germain Dirksz
|FW
|2
|0
|2000
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Germain Dirksz|url=http://www.national-football-teams.com/player/386/Germain_Dirksz.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Denzel Dumfries]]
|DF
|2
|1
|2014
|2014
|<ref>{{cite web|title=Dumfries, Denzel|url=http://www.national-football-teams.com/player/55021/Denzel_Dumfries.html|access-date=18 April 2017|website=National Football Teams}}</ref>
|-
|[[Daniel Escalona]]
|DF
|2
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Daniel Escalona|url=http://www.national-football-teams.com/player/407/Daniel_Escalona.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Andy Figaroa]]
|DF
|2
|0
|2004
|2008
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Andy Figaroa|url=http://www.national-football-teams.com/player/410/Andy_Figaroa.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Juan Geerman
|DF
|2
|0
|1996
|1996
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Juan Geerman|url=http://www.national-football-teams.com/player/388/Juan_Geerman.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Michel Lopez (Aruban footballer)|Michel Lopez]]
|MF
|2
|0
|2000
|2000
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Michel Lopez|url=http://www.national-football-teams.com/player/391/Michel_Lopez.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Clayon Maduro]]
|MF
|2
|0
|2008
|2008
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Clayon Maduro|url=http://www.national-football-teams.com/player/32641/Clayon_Maduro.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Jesus Paesch]]
|DF
|2
|0
|2008
|2010
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jesus Paesch|url=http://www.national-football-teams.com/player/24991/Jesus_Paesch.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|'''[[Jonathan Richard]]'''
|MF
|2
|0
|2021
|'''Present'''
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jonathan Richard|url=http://www.national-football-teams.com/player/59417/Jonathan_Richard.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Lionel Tromp
|FW
|2
|0
|2008
|2010
|<ref>{{Cite web|title=Aruba - L. Tromp - Profile with news, career statistics and history - Soccerway|url=https://ca.soccerway.com/players/lionel-tromp/169433/|access-date=2021-08-31|website=ca.soccerway.com}}</ref>
|-
|[[Jean-Marc Antersijn]]
|GK
|1
|0
|2014
|2014
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Jean Marc Antersijn|url=http://www.national-football-teams.com/player/55023/Jean_Marc_Antersijn.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Derek Brison
|FW
|1
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Derek Brison|url=http://www.national-football-teams.com/player/415/Derek_Brison.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Rubio Connor
|DF
|1
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Rubio Connor|url=http://www.national-football-teams.com/player/416/Rubio_Connor.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Edre Elskamp
|MF
|1
|0
|2002
|2002
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Edre Elskamp|url=http://www.national-football-teams.com/player/411/Edre_Elskamp.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Antonio Giel]]
|GK
|1
|0
|2008
|2008
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Antonio Giel|url=http://www.national-football-teams.com/player/406/Antonio_Giel.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Roderick Lampe
|FW
|1
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Roderick Lampe|url=https://www.national-football-teams.com/player/403/Roderick_Lampe.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Emile Linkers]]
|FW
|1
|1
|2014
|2014
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Emile Linkers|url=http://www.national-football-teams.com/player/55626/Emile_Linkers.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|Claudio Poppen
|FW
|1
|0
|2002
|2002
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Claudio Poppen|url=http://www.national-football-teams.com/player/385/Claudio_Poppen.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
|-
|[[Enrique Zschuschen]]
|FW
|1
|0
|2004
|2004
|<ref>{{Cite web|last=Strack-Zimmermann|first=Benjamin|title=Enrique Zschuschen|url=http://www.national-football-teams.com/player/405/Enrique_Zschuschen.html|access-date=2021-08-31|website=www.national-football-teams.com|language=en}}</ref>
<!--
|-
|[[Eric de Mey]]
|GK
|
|
|
|
|
-->
|}
== References ==
{{reflist}}
{{Aruba national football team}}
{{Football in Aruba}}
{{Association football players}}
[[Category:Futbol na Aruba]]
--------------------------
== RCA ==
Na aña 1934, Racing Club Aruba a keda funda. Na 1933, un grupo di hoben, bou direccion di Sr. Emirto Reinhard, den feliz memoria, a dicidi di lanta un club cu e nomber ‘Aruba's Beste Club’ ABC. Un aña despues na l934, ABC a keda funda y como Presidente a keda nombra Sr. Jose Carmelio Croes, mihor conoci como Meme, tambe den feliz memoria. Na 1937, e nomber di ABC a cambia bira Racing Club Aruba, RCA.<ref>https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2011-07-18/page/n24/mode/1up?q=women%5C%27s+club&view=theater bon dia 18 di juli 2011</ref>
RCA semper tabata un equipo grandi den tur sentido di palabra. Durante 78 aña di existencia, e equipo tricolor nunca no a degrada, esaki ta ilustra un dinamismo, corage, profesionalismo, cu tur directiva di antes y di e ultimo decadanan a haci un tremendo labor pa awe den un mundo turbulento, te hasta den deporte, e nomber di RCA keto bay ta den top. No mester lubida cu te ainda RCA ta e campeonnan di Aruba cu tur honor.
RCA tin su historia y momentonan memorable.
- diez aña consecutivo campeon di Aruba su futbol.
- prome campeon di Pais Aruba na 1986 (Status Aparte).
- Record di campeon na 1986 den tur Division (Menor, Mayor, Junior, Hoofdklas y Inter)
- Prome campeon di Aruba den Copa Antiano NAVU na aña 1965.
- Prome campeon den LiProf.
- Prome campeon Copa Amistad.
- 37 biaha a clasifica playoff di futbol.
- 43 biaha campeon di Aruba.
Durante añanan, RCA a bishita diferente pais den exterior, unda a realiza varios wega di fogeo, algun ehempel ta na Guatemala, Costa Rica, Venezuela, Corsow, Surnam (RCA-reforza a representa Aruba), British Guyana, Trinidad and Tobago (Concacaf), Estados Unidos. Hungadornan di RCA tabata asina clave cu hopi di nan semper a wordo selecta pa defende Aruba of Antianan Hulandes den exterior. Asina nos tin por ehempel Sr. Cai Helder, (den feliz memoria) y Sr. Jany Brokke, (den feliz memoria, kende a forma parti di e seleccion di Antianan Hulandes na Helsinki.) Mescos cu awor ta e caso, den pasado RCA semper a contribui na engrandece e futbol di Aruba caminda a trece entre otro, e dos clubnan di mas grandi di futbol na Hulanda cu ta Ajax y Feyenoord, aki RCA a hunga reforza cu algun hungador di otro equiponan di Aruba su futbol.
RCA a yega di gana Deportivo Saprisa na Costa Rica y den e revancha na Aruba a empata. Asina tin mas club grandi di exterior cu kende RCA mester a midi forza.
-----------------------------
== [[River Plate Aruba]] == (pone 2023/24 den tabel 20/21)
=== Seleccion 2020-21 ===
{| border="0"
|-
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Posicion
!width=65%|Hungador
|-
| style="text-align: right;" |0
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Eugene Tromp
|-
| style="text-align: right;" |1
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Whilmerd Croes
|-
| style="text-align: right;" |2
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Aldrick Conor (vice Capitan (2)
|-
| style="text-align: right;" |3
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Luis Enrique Lasten
|-
| style="text-align: right;" |4
| style="text-align: left;" |Defensa
|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Carlos B. Quandt [[File:Captain sports.svg|10px]]
|-
| style="text-align: right;" |5
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jonathan Harrigan
|-
| style="text-align: right;" |6
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Shaun Every
|-
| style="text-align: right;" |7
| style="text-align: left;" |Delantero
|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] C. Batle Quandt
|-
| style="text-align: right;" |8
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Siljean Vrolijk (Capitan)
|-
| style="text-align: right;" |9
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Luis Franken
|-
| style="text-align: right;" |10
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Alberto Grovell
|-
| style="text-align: right;" |11
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Shakame Stamper
|-
| style="text-align: right;" |12
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Keanu Leonora
|}
| width="1%" |
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Posicion
!width=65%|Hungador
|-
| style="text-align: right;" |13
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Leonuar Croes
|-
| style="text-align: right;" |14
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Beatle Nadall
|-
| style="text-align: right;" |15
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Willington Maldonado
|-
| style="text-align: right;" |16
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Jonnier Ramirez
|-
| style="text-align: right;" |17
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jannick Tromp
|-
| style="text-align: right;" |18
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Dwayne Raven
|-
| style="text-align: right;" |19
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Sion Ridderstaat
|-
| style="text-align: right;" |20
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Alex Ramirez
|-
| style="text-align: right;" |21
| style="text-align: left;" |Delantero
||Shelton Charles
|-
| style="text-align: right;" |22
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Mario da Silva
|-
| style="text-align: right;" |23
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Joziro Alexander Boye
|-
| style="text-align: right;" |24
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Eugene Tromp
|-
|}
|}
=== Selectie 2023/2024 ===
{| border="0"
|-
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Positie
!width=65%|Speler
|-
| style="text-align: right;" |0
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/DM}}
|| {{AW-VLAG}} Eugene Tromp
|-
| style="text-align: right;" |1
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/DM}}
|| {{AW-VLAG}} Whilmerd Croes
|-
| style="text-align: right;" |2
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Aldrick Conor {{aanvoerder}} vice (2)
|-
| style="text-align: right;" |3
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Luis Enrique Lasten
|-
| style="text-align: right;" |4
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Carlos B. Quandt {{aanvoerder}}
|-
| style="text-align: right;" |5
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Keanu Leonora
|-
| style="text-align: right;" |6
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Shaun Every
|-
| style="text-align: right;" |7
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Carlos L. Quandt
|-
| style="text-align: right;" |8
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Cee-Cyon Tromp
|-
| style="text-align: right;" |9
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Luis "Chino" Franken
|-
| style="text-align: right;" |10
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Albert Grovell
|-
| style="text-align: right;" |11
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Shakame Stamper
|-
| style="text-align: right;" |12
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Rivaldo Pierre
|-
| style="text-align: right;" |13
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Sixtion Kock
|-
| style="text-align: right;" |14
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Steven Martes
|}
| width="1%" |
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Positie
!width=65%|Speler
|-
| style="text-align: right;" |15
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Jason Carolina
|-
| style="text-align: right;" |16
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Darnell Severino
|-
| style="text-align: right;" |17
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Alberto Grovell {{aanvoerder}} vice (3)
|-
| style="text-align: right;" |18
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Shermie Schotborg
|-
| style="text-align: right;" |19
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Jonathan Alicea
|-
| style="text-align: right;" |20
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{CO-VLAG}} Alex "Pollo" Ramirez
|-
| style="text-align: right;" |21
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Siljean Vrolijk {{aanvoerder}} vice (4)
|-
| style="text-align: right;" |22
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Mario da Silva
|-
| style="text-align: right;" |23
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Bernard Smolders
|-
| style="text-align: right;" |24
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Jonathan Harrigan
|-
| style="text-align: right;" |25
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{AW-VLAG}} Vaughn Bergen
|-
| style="text-align: right;" |26
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/V}}
|| {{AW-VLAG}} Beatle Nadall
|-
| style="text-align: right;" |27
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/A}}
|| {{AW-VLAG}} Jonn-Rick Kelly
|-
| style="text-align: right;" |28
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/M}}
|| {{SR-VLAG}} Julnes Plet
|-
| style="text-align: right;" |29
| style="text-align: center;" |{{Voetballer/rol/DM}}
|| {{AW-VLAG}} Shermir Schotborg
|}
|}
------------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Selekshon Antiano di Futbòl''' ([[hulandes]]: "Nederlands-Antilliaans voetbalelftal") tabata e tim nashonal (maskulino} di eks-[[Antias Hulandes]] di [[1958]] te [[2010]]. E tim tabata representa Antias Hulandes na torneonan internashonal, manera weganan klasifikatorio pa e [[Kopa Mundial di Futbòl|Kopa Mundial]], Kopa Karibe i Kopa di Oro di [[CONCACAF]]. E selekshon tabata kai bou di kontrol di [[NAVU]], konfederashon lantá desde 1921 i afiliá na [[Caribbean Football Union|CFU]], CONCACAF i [[FIFA]] (desde 1932). NAVU tabata konsisti di [[Federashon Futbòl Kòrsou|Kòrsou]], [[Federashon Futbòl Boneriano|Boneiru]] i [[Arubaanse Voetbalbond|Aruba]] te 1986, ora Aruba a separa di NAVU, lantando su [[Seleccion nacional di futbol di Aruba (masculino)|propio selekshon]].
Antias Hulandes nunka a klasifiká pa Kopa Mundial di FIFA. El a logra alkansa e di tres posishon den e kampeonato di [[CONCACAF]] 1963 i 1969; durante e kampeonato di 1963 e selekshon hasta tabata kampeon inofisial durante kuater dia despues di gana di [[Mexico]] i promé di wòrdu derotá pa Costa Rica.<ref>[https://www.ufwc.co.uk/results/ UFWC results]</ref>
Na desèmber 1992 e selekshon antiano di futbòl a logra e posishon mas altu riba e ranking mundial di FIFA ku lugá nr. 98; na desèmber 2005 e ta yega e posishon mas abou ku e di 188 lugá.
==Coachnan==
* [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] [[Henry Caldera]] (2010)
* [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] [[Remko Bicentini]] (2009-2010)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] [[Leen Looyen]] (2007-2008)
* [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] [[Etienne Siliee]] (2005-2007)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Pim Verbeek (2003-2004)
* [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] Henry Caldera (2000)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Jan Zwartkruis (1992-1994)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wilhelm Canword (1988)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Rob Groener (1983-1985)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Wilhelm Canword (1973-1976)
* [[File:Flag of Brazil.svg|20px|border]] Pedro Celestino Da Cunha (1960-1965)
* [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Edmundo Confesor (1958-1959)
* [[File:Flag of Argentina.svg|20px|border]] Roberto Abalay (1957-1958)
* [[File:Flag of Brazil.svg|20px|border]] Pedro Celestino Da Cunha (1954-1957)
* [[File:Flag of Austria.svg|20px|border]] Ernst Schlesinger
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603681|titulo=Nederlands-Antilliaans voetbalelftal (mannen)}}
{{References}}
}}
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Antias Hulandes]]
The '''Netherlands Antilles national football team''' ([[Dutch language|Dutch]],; [[Papiamentu language|Papiamentu]], "Selekshon Antiano di futbòl") was the national team of the former [[Netherlands Antilles]] from 1958 to 2010. It was controlled by the [[Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie]]. The NAVU consisted of [[Curaçao national football team|Curaçao]] and [[Bonaire national football team|Bonaire]]. [[Aruba]] split in 1986 and has [[Aruba national football team|its own team]].
The Netherlands Antilles team never qualified for the [[FIFA World Cup]]. The country managed to come third in the [[CONCACAF]] championships of [[1963 CONCACAF Championship|1963]] and [[1969 CONCACAF Championship|1969]]; during the 1963 tournament they were [[Unofficial Football World Championships|unofficial football world champions]] for four days after beating Mexico and before losing to Costa Rica.<ref>[https://www.ufwc.co.uk/results/ UFWC results]</ref>
nl.wiki} Het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal was een team van voetballers dat de Nederlandse Antillen vertegenwoordigde bij internationale wedstrijden zoals de (kwalificatie)wedstrijden voor het WK, de Caribbean Cup, en de CONCACAF Gold Cup.
De Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie (NAVU) werd in 1921 opgericht en is aangesloten bij de Caraïbische Voetbalunie (CFU), de CONCACAF en de FIFA (sinds 1932). Het Nederlands-Antilliaans voetbalelftal behaalde in december 1992 met de 98e plaats de hoogste positie op de FIFA-wereldranglijst, in december 2003 werd met de 188e plaats de laagste positie bereikt.
---------------------------
351ipl6wlbwg5linjdsu8dd6mi9po5j
Literatura Papiamentu
0
9427
194624
153768
2026-06-22T21:30:58Z
Caribiana
8320
/* Bibliografia */ wikilink
194624
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
[[File:Niewindt.jpg|thumb|right|Buki mas bieu na papiamentu ku a keda konservá.]]
'''Literatura Papiamentu''' ([[Aruba]]: Literatura Papiamento) ta [[literatura]] oral i skirbí den [[papiamentu]], un [[idioma krioyo]] papiá na e islanan karibense di [[Aruba]], [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]. E ta okupá su mes ku [[poesia]], prosa i otro tekstonan, inkluyendo tantu [[ortografia]] di [[ortografia di papiamentu|papiamentu]] komo [[ortografia di Papiamento|papiamento]].
== Historia ==
Promé ku papiamentu tabata wòrdu skirbí, e tabata prinsipalmente un idioma oral, pasá pa medio di kontamentu di kuenta, kantikanan folklóriko i [[proverbio]]nan. E poblashon afrikano [[sklabitut|sklabisá]] riba e islanan tabata usa Papiamentu pa komuniká, hopi biaha inkorporando strukturanan lingwístiko di Afrika Oksidental den un meskla di influensianan spañó, portugues i hulandes.
Mito i kuentonan popular a hunga un ròl krusial den konserbá e identidat kultural di e poblashonnan sklabisá i indígena. Kantikanan di [[tambú]], un músika rítmiko i [[tradicion oral|tradishon di kontamentu di kuenta]], tabata wòrdu usá pa ekspresá resistensia, lucha diario i kreensianan spiritual. Hopi [[dicho]] i proverbio di e periodo aki ta eksistí ainda den papiamentu moderno. Ehèmpel: “Bo no por laba cara di suña” (Bo no por laba bo kara ku bo uña), loke ta nifiká ku bo no por drecha un problema ku e hèrmèntnan robes.
=== Eskritura ===
E promé tekstonan skirbí na papiamentu ta data for di fin di [[siglo 18|siglo diesocho]] i kuminsamentu di [[siglo 19|siglo diesnuebe]], prinsipalmente pa medio di korant i tekstonan religioso. E desaroyo di literatura papiamentu den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] tabata tambe notabelmente influensiá dor di mishoneronan katóliko.
E promé teksto dokumentá (1775) tabata un karta skirbí pa pader Schabel na papiamentu, hasiendo esaki un di e promé instansianan konosí di papiamentu skirbí. E buki mas bieu na papiamentu ku a keda konservá ta ''[[Catecismo Corticu]]'', imprimí na 1824 i tradusí pa pader [[Martinus Niewindt]].<ref>[[Ronald Severing|Severing, Ronald]] & Weijer, Christa & Faraclas, Nicholas (2018) [https://www.academia.edu/39722002/PAPIAMENTU_IN_THE_FIRST_HALF_OF_THE_NINETEENTH_CENTURY Papiamentu in the first half of the nineteenth century]</ref> E katekismo aki tabata wòrdu usá pa siña [[kristianismo]] na e poblashon sklabisá. Na 1848, pader [[Jacobus Putman]] a lanta un imprenta na Santa Rosa pa publiká materialnan di skol na idioma papiamentu i a wòrdu asistí pa su ruman muhé, Johanna Adriana Putman, edukando muchanan lokal.<ref>{{citeer web|titel=Een katholieke drukkerij op Santa Rosa|werk=[[Amigoe]]|datum=1944-03-28|bezochtdatum=2025-03-25|via=Delpher.nl|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403065:mpeg21:p004}}</ref> Ya pa fin di siglo diesnuebe, e publikashon di artíkulo, poema i ensayonan na papiamentu den e korantnan "Civilisado" (1883) i "La Cruz" (1893) a proba ku e idioma tabata hopi usá den forma skirbí.
Durante kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]], literatura papiamentu a kambia di prinsipalmente tekstonan religioso i edukativo pa [[poesia]], kontamentu di kuenta i obranan di teatro. Sinembargo, ainda hulandes tabata e idioma literario dominante den [[Karibe Hulandes]], i papiamentu tabata wòrdu konsiderá hopi biaha komo un idioma papiá, informal.
E promé obranan fiktisio den forma di kuenta kòrtiku i poesia a kuminsá aparesé den korant i revista. [[Luis Daal]] i [[Ruben S. Severina]] tabata e promé outornan ku a eksperimentá ku literatura na papiamentu. Ora papiamentu a kuminsá wòrdu mirá komo un hèrmènt pa ekspresá identidat lokal, esaki a kondusí na mas produkshon literario. Inkluso obranan na [[hulandes]] i [[spaño]] tabata wòrdu tradusí na papiamentu, oumentando e kompromiso literario ku e idioma.
Fin di siglo binti i komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]] a mira e ekspanshon di literatura papiamentu den novela, buki pa mucha, teatro i medionan digital.
Algun eskritor prominente di literatura na idioma papiamentu ta [[Pierre Lauffer]], [[Guillermo Rosario]], [[Nydia Ecury]] i [[Frank Martinus Arion]].
== Wak tambe ==
* [[Literatura di Karibe Hulandes]]
* [[Literatura hubenil di Karibe Hulandes]]
* [[Lista di outor di Karibe Hulandes|Outornan di Karibe Hulandes]]
== Bibliografia ==
* (1980) ''Algu tokante literatura na papiamentu'', Hacha, vol. 6, I 2, January-February 1980, p. 6 8
* Broek G. Art (1998) ''Pa saka kara/historia di literatura papiamentu, tomo I'', Willemstad: Fundashon Pierre Lauffer.
* Broek G. Art (1998) ''Pa saka kara/antologia di literatura papiamentu, tomo II, III'', Willemstad: Fundashon Pierre Lauffer.
* VV.AA (1971) ''Di nos: antologia di nos literatura'', Curaçao : [[Boekhandel Salas|Libreria Salas]]
{{Stub}}
{{Appendix}}
[[Category:Papiamento]]
[[Category:Literatura]]
31wjmcuzw4qwy0lvex4ogxnyd7e4uw6
Aristóteles
0
9480
194627
168576
2026-06-22T21:39:28Z
Caribiana
8320
wikilink
194627
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox persona|fecha nacemento=384 a.K.|fecha fayecimento=322 a.K.|variante=c}}
'''Aristóteles''' ([[griego]]: Ριστοτέλης Aristotélēs, pronunsiá [aristotélɛːs]; 384-322 a.K.) tabata un [[Filosofia|filósofo]] i erudito griego antiguo. Su eskrituranan ta enserá un amplio gama di temanan ku ta abarká siensia natural, [[filosofia]], [[Linguistica|lingwístika]], ekonomia, [[polítika]], [[Psicologia|sikologia]] i [[arte]]. Komo fundadó di e skol peripatétiko di filosofia na [[Liseo (klásiko)|liseo]] di [[Atenas]], el a kuminsá e tradishon aristotéliko mas amplio ku el a sigui, ku a pone e fundeshi pa e desaroyo di siensia moderna.
Poko ta konosí tokante bida di Aristóteles. El a nase na e siudat di Stagira, den nort di [[Gresia]], durante e [[Gresia klásiko|periodo klásiko]]. Su tata, Nicómaco, a muri ora Aristóteles tabata mucha, i el a ser lanta dor di un tutor. Na diesseis òf diesocho aña di edat el a drenta e Akademia di Platón na [[Atenas]] i a keda aya te na edat di trinta i shete aña (c. 347 B. c.). Poko despues di morto di [[Platón]], Aristóteles a bandoná Atenas i, riba petishon di Felipe II di Masedonia, el a bira tutor di su yu Alejandro Magno for di 343 a.c. El a traha un biblioteka na Liseo cu a yuda e produci hopi di su sentenares di buki riba rolnan di papiro.
Ounke Aristóteles a skirbi hopi tratado i dialògo elegante pa publikashon, solamente un [[Corpus Aristotelicum|terser parti di su produkshon original a sobrebibí]], niun di nan destiná pa publikashon. Aristóteles a duna un síntesis kompliká di e diferente filosofía ku tabata eksistí promé kune. E tabata prinsipalmente for di su siñansanan ku Oksidente a heredá su leksíkulo intelektual, meskos ku problemanan i métodonan di investigashon. Komo resultado, su filosofia tabatin un influensia úniko riba kasi tur forma di konosementu den Oksidente i a keda un tema di diskushon filosófiko kontemporáneo.
E punto di bista di Aristóteles a moldeá [[Filosofia medieval|erudishon medieval]] profundamente. E influensia di siensia físiko a ekstendé for di Antiguidat Lat i komienso di [[Edad Media|Edat Media]] te ku [[Renasementu]], i no a wòrdu remplasá sistemátikamente te ora Ilustrashon i teorianan manera mekánika klásiko a desaroyá. Algun di e observashonnan zoológiko di Aristóteles ku a ser hañá den su [[biologia]], manera den e brasa hektokótilo (reproduktivo) di e pulpo, no a ser kere te ku [[siglo 19]]. E tabata influensiá tambe e filosofía hudiu-islámiko durante Edat Media, i tambe [[teologia]] [[Kristianismo|kristian]], spesialmente e neoplatonismo di e Iglesia Primitivo i e tradishon skolastiko di e [[Iglesia Catolico Romano|Iglesia Katóliko]]. Aristóteles tabata ser venerá entre erudito musulmannan medieval komo "e Promé Maestro", i entre e kristiannan medieval komo [[Tomas di Aquino]] komo simplemente "e filósofo", miéntras ku e poeta [[Dante]] a yam'é "e maestro di esnan ku sa". Su obranan ta kontené e promé estudio formal konosí di lógica, i a ser studia pa eruditonan medieval manera Peter Abelard i John Buridan. E influensia di Aristóteles riba lógica a kontinuá te na e siglo 19. Ademas, su étika, ounke semper influyente, a gana interes renobá ku e binida moderno di e étika di bèrdat.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1159027914|titulo=Aristotle}}
{{References}}
}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Filósofo]]
[[Kategoria:Gresia]]
rh394cx42w4mo4i3xgbjhj9wxw243s2
Yerba di Caña
0
9588
194607
193683
2026-06-22T18:59:39Z
Kallmemel
14000
/* Ecologia */ parameter
194607
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox
| tipo = mata
| status = LC
| fuente statu = 2007
| reino = [[Matanan|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Spermatopsida]]
| orden = [[Alismatales]]
| famia = [[Hydrocharitaceae]]
| genero = [[Thalassia]]
| c-nomber = ''Thalassia testudinum''
| autor = Banks & Sol. ex K.D.Koenig
}}
'''Yerba di caña''' (''Thalassia testudinum''), comunmente conoci na [[ingles]] como ''turtlegrass'', ta un especie di [[yerba di lama]], tipo marino di e [[Género (biologia)|genero]] Thalassia.<ref>M.D. Guiry et G.M. Guiry, « Thalassia testudinum Banks ex König 1805: 96.</ref> Den [[Laman Karibe|Lama Caribe]] y e Golfo di Mexico e ta forma veld o cunucunan di yerba na luganan cu tin hopi santo, ta lebelebe y no hundo (awa seco). E cunucunan aki ta importante como habitat y luga pa come pa entre otro tortuga y pisca.[[File:Distribucion de Thalassia testudinum derivate 2013 000.jpg|thumb|310px|Distribucion di ''Thalassia testudinum''.]]
== Taxonomia ==
E especie a wordo describi científicamente na 1805 pa e naturalista Britanico Joseph Banks den 'Annals of Botany', volumen 2 y publica pa e naturalista Aleman Karl Dietrich Eberhard König.<ref>Diferente autor, entre cual Joseph Banks, Annals of Botany, vol. 2, London, Karl Dietrich Eberhard König y John Sims, 1805, 600 p.</ref>
== Distribucion ==
E especie tin un area di distribucion amplio den henter Lama Caribe; cubriendo Golfo di Mexico, [[Florida|estado di Florida]] y e islanan di [[Bermuda]], costanan di Centro America, en particular [[Belize]], [[Bahamas]] y otro islanan Caribense te e costanan Caribense di Sur America den [[Colombia]] y [[Venezuela]] y riba e [[Islanan ABC]].
== Descripcion ==
Yerba di caña ta un mata tropical tipo perenial. E ta consisti di un rizoma largo, cu ta saca nudonan na algun punto. For di e nudonan ta sali e blachinan cu punta rondo, cu por alkansa 30 cm di largura y 2 cm di hanchura. E ta saca flor di color blanco-verde, algun biaha cu rasgo di color rosa sigui pa sacamento di semiya.<ref>{{citeer web |url=http://species-identification.org/species.php?species_group=caribbean_diving_guide&id=477 |titel=Turtle-grass (''Thalassia testudinum'') |werk=Interactive Guide to Caribbean Diving |uitgever=Marine Species Identification Portal |bezochtdatum=2023-07-25}}</ref>
== Ecologia ==
''Thalassia testudinum'' y otro yerbanan di lama ta forma un di e ecosistemanan mas importante na mundo. E yerba di lama ta cuminda y luga di sconde pa un cantidad di bestia marino, incluyendo [[Sòldachi|soldachi]], algae y otro insectonan marino.<ref name=Smithsonian>{{citeer web |url=http://www.sms.si.edu/irlspec/Thalas_testud.htm | titel = ''Thalassia testudinum'' (Turtle grass) |auteur=Dineen, J. |datum=2001-07-25|uitgever=Smithsonian Marine Station at Fort Pierce |bezochtdatum=2023-07-25}}</ref> E cunucu berde di yerba di lama ta yuda filtra awa, wanta carbono<ref>[https://web.archive.org/web/20230725083307/https://dnmaruba.org/pa/pradonan-di-yerba-di-lama-manera-e-yerba-di-cana-ta-di-importancia-pa-nos-ecosistema/ Pradonan di yerba di lama manera e yerba di cana ta di importancia pa nos ecosistema], DNM (2023)</ref>, stabilisa e substrato y reduci [[erosion]], por ehempel dor di su efecto controlado riba e olanan na costa, particularmente durante temporada di [[horcan]].<ref>[https://nl.chm-cbd.net/sites/nl/files/2021-06/Student%20essays%20on%20economic%20values%20of%20nature%20of%20Bonaire.pdf Student essays on economic values of nature of Bonaire], Pieter van Beukering &
Esther Wolfs, IMV (11 di december 2012)</ref> Na [[Aruba]] e especie ta clasifica como un di e matanan protehi pa ley.<ref>''Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna op Aruba'', AB 2017 nr. 48 (8 augustus 2017)</ref> Den [[Lac]] na [[Boneiru|Boneiro]] e veld di yerba marino ta wordo protehi como luga unda e tortuga ta bin pa come.<ref>[https://web.archive.org/web/20230812105607/https://antilliaansdagblad.com/bonaire/28107-wees-zuinig-op-het-zeegras Wees zuinig op het zeegras], [[Antilliaans Dagblad]] (11 di augustus 2023)</ref>
<gallery height="150" mode="packed">
Thalassia testudinum (turtle grass) (South Pigeon Creek estuary, San Salvador Island, Bahamas) 1 (15858492830).jpg|Veld di ''Thalassia testudinum'' na Isla di San Salvador, [[Bahamas]].
Pradera de Thalassia testudinum.jpg|Desperdicio di e mata morto na e playa El Manglillo, [[isla di Margarita]], [[Venezuela]].
Lobatus gigas 2.jpg|[[Calco]] den yerba di caña
</gallery>
== Mira tambe ==
* [[Matanan protehi na Aruba]]
== Link externo ==
* [http://www.algaebase.org/search/species/detail/?species_id=21549 Algaebase: ''Thalassia testudinum'' Banks ex König]
* [http://www.biodiversitylibrary.org/name/Thalassia+testudinum Biodiversity Heritage Library (BHL): Bibliography for ''Thalassia testudinum'' by Page]
* [http://www.ncbi.nlm.nih.gov/Taxonomy/Browser/wwwtax.cgi?id=55497&lvl=0 National Center for Biotechnology Information (NCBI): ''Thalassia testudinum'' Taxonomy ID: 55497]
* [http://www.iucnredlist.org/details/173346/0 The IUCN red list of threatened species: ''Thalassia testudinum'']
* [http://species-identification.org/species.php?species_group=caribbean_diving_guide&id=477 Mairne Species Identification Portal: Turtle-grass (''Thalassia testudinum'')]
* [http://www.tropicos.org/Name/16100047 Tropicos: ''Thalassia testudinum'' Banks & Sol. ex K.D. Koenig]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}}
{{References}}
;Video
* [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas]
}}
[[Category:Flora]]
1hugsejdl02pgnllyvadeogkmzqvs4x
194608
194607
2026-06-22T19:01:25Z
Kallmemel
14000
194608
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox
| tipo = mata
| status = LC
| fuente statu = 2007
| reino = [[Matanan|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Spermatopsida]]
| orden = [[Alismatales]]
| famia = [[Hydrocharitaceae]]
| genero = [[Thalassia]]
| c-nomber = ''Thalassia testudinum''
| autor = Banks & Sol. ex K.D.Koenig
}}
'''Yerba di caña''' (''Thalassia testudinum''), comunmente conoci na [[ingles]] como ''turtlegrass'', ta un especie di [[yerba di lama]], tipo marino di e [[Género (biologia)|genero]] Thalassia.<ref>M.D. Guiry et G.M. Guiry, « Thalassia testudinum Banks ex König 1805: 96.</ref> Den [[Laman Karibe|Lama Caribe]] y e Golfo di Mexico e ta forma veld o cunucunan di yerba na luganan cu tin hopi santo, ta lebelebe y no hundo (awa seco). E cunucunan aki ta importante como habitat y luga pa come pa entre otro tortuga y pisca.[[File:Distribucion de Thalassia testudinum derivate 2013 000.jpg|thumb|310px|Distribucion di ''Thalassia testudinum''.]]
== Taxonomia ==
E especie a wordo describi científicamente na 1805 pa e naturalista Britanico Joseph Banks den 'Annals of Botany', volumen 2 y publica pa e naturalista Aleman Karl Dietrich Eberhard König.<ref>Diferente autor, entre cual Joseph Banks, Annals of Botany, vol. 2, London, Karl Dietrich Eberhard König y John Sims, 1805, 600 p.</ref>
== Distribucion ==
E especie tin un area di distribucion amplio den henter Lama Caribe; cubriendo Golfo di Mexico, [[Florida|estado di Florida]] y e islanan di [[Bermuda]], costanan di Centro America, en particular [[Belize]], [[Bahamas]] y otro islanan Caribense te e costanan Caribense di Sur America den [[Colombia]] y [[Venezuela]] y riba e [[Islanan ABC]].
== Descripcion ==
Yerba di caña ta un mata tropical tipo perenial. E ta consisti di un rizoma largo, cu ta saca nudonan na algun punto. For di e nudonan ta sali e blachinan cu punta rondo, cu por alkansa 30 cm di largura y 2 cm di hanchura. E ta saca flor di color blanco-verde, algun biaha cu rasgo di color rosa sigui pa sacamento di semiya.<ref>{{citeer web |url=http://species-identification.org/species.php?species_group=caribbean_diving_guide&id=477 |titel=Turtle-grass (''Thalassia testudinum'') |werk=Interactive Guide to Caribbean Diving |uitgever=Marine Species Identification Portal |bezochtdatum=2023-07-25}}</ref>
== Ecologia ==
''Thalassia testudinum'' y otro yerbanan di lama ta forma un di e ecosistemanan mas importante na mundo. E yerba di lama ta cuminda y luga di sconde pa un cantidad di bestia marino, incluyendo [[Sòldachi|soldachi]], algae y otro insectonan marino.<ref name=Smithsonian>{{citeer web |url=http://www.sms.si.edu/irlspec/Thalas_testud.htm | titel = ''Thalassia testudinum'' (Turtle grass) |auteur=Dineen, J. |datum=2001-07-25|uitgever=Smithsonian Marine Station at Fort Pierce |bezochtdatum=2023-07-25}}</ref> E cunucu berde di yerba di lama ta yuda filtra awa, wanta carbono<ref>[https://web.archive.org/web/20230725083307/https://dnmaruba.org/pa/pradonan-di-yerba-di-lama-manera-e-yerba-di-cana-ta-di-importancia-pa-nos-ecosistema/ Pradonan di yerba di lama manera e yerba di cana ta di importancia pa nos ecosistema], DNM (2023)</ref>, stabilisa e substrato y reduci [[erosion]], por ehempel dor di su efecto controlado riba e olanan na costa, particularmente durante temporada di [[horcan]].<ref>[https://nl.chm-cbd.net/sites/nl/files/2021-06/Student%20essays%20on%20economic%20values%20of%20nature%20of%20Bonaire.pdf Student essays on economic values of nature of Bonaire], Pieter van Beukering &
Esther Wolfs, IMV (11 di december 2012)</ref> Na [[Aruba]] e especie ta clasifica como un di e matanan protehi pa ley.<ref>''Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna op Aruba'', AB 2017 nr. 48 (8 augustus 2017)</ref> Den [[Lac]] na [[Boneiru|Boneiro]] e veld di yerba marino ta wordo protehi como luga unda e tortuga ta bin pa come.<ref>[https://web.archive.org/web/20230812105607/https://antilliaansdagblad.com/bonaire/28107-wees-zuinig-op-het-zeegras Wees zuinig op het zeegras], [[Antilliaans Dagblad]] (11 di augustus 2023)</ref>
<gallery heights="100" mode="packed">
Thalassia testudinum (turtle grass) (South Pigeon Creek estuary, San Salvador Island, Bahamas) 1 (15858492830).jpg|Veld di ''Thalassia testudinum'' na Isla di San Salvador, [[Bahamas]].
Pradera de Thalassia testudinum.jpg|Desperdicio di e mata morto na e playa El Manglillo, [[isla di Margarita]], [[Venezuela]].
Lobatus gigas 2.jpg|[[Calco]] den yerba di caña
</gallery>
== Mira tambe ==
* [[Matanan protehi na Aruba]]
== Link externo ==
* [http://www.algaebase.org/search/species/detail/?species_id=21549 Algaebase: ''Thalassia testudinum'' Banks ex König]
* [http://www.biodiversitylibrary.org/name/Thalassia+testudinum Biodiversity Heritage Library (BHL): Bibliography for ''Thalassia testudinum'' by Page]
* [http://www.ncbi.nlm.nih.gov/Taxonomy/Browser/wwwtax.cgi?id=55497&lvl=0 National Center for Biotechnology Information (NCBI): ''Thalassia testudinum'' Taxonomy ID: 55497]
* [http://www.iucnredlist.org/details/173346/0 The IUCN red list of threatened species: ''Thalassia testudinum'']
* [http://species-identification.org/species.php?species_group=caribbean_diving_guide&id=477 Mairne Species Identification Portal: Turtle-grass (''Thalassia testudinum'')]
* [http://www.tropicos.org/Name/16100047 Tropicos: ''Thalassia testudinum'' Banks & Sol. ex K.D. Koenig]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}}
{{References}}
;Video
* [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas]
}}
[[Category:Flora]]
fejuygx69bogtgoty34lwilregec09z
194609
194608
2026-06-22T19:01:56Z
Kallmemel
14000
194609
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox
| tipo = mata
| status = LC
| fuente statu = 2007
| reino = [[Matanan|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Spermatopsida]]
| orden = [[Alismatales]]
| famia = [[Hydrocharitaceae]]
| genero = [[Thalassia]]
| c-nomber = ''Thalassia testudinum''
| autor = Banks & Sol. ex K.D.Koenig
}}
'''Yerba di caña''' (''Thalassia testudinum''), comunmente conoci na [[ingles]] como ''turtlegrass'', ta un especie di [[yerba di lama]], tipo marino di e [[Género (biologia)|genero]] Thalassia.<ref>M.D. Guiry et G.M. Guiry, « Thalassia testudinum Banks ex König 1805: 96.</ref> Den [[Laman Karibe|Lama Caribe]] y e Golfo di Mexico e ta forma veld o cunucunan di yerba na luganan cu tin hopi santo, ta lebelebe y no hundo (awa seco). E cunucunan aki ta importante como habitat y luga pa come pa entre otro tortuga y pisca.[[File:Distribucion de Thalassia testudinum derivate 2013 000.jpg|thumb|310px|Distribucion di ''Thalassia testudinum''.]]
== Taxonomia ==
E especie a wordo describi científicamente na 1805 pa e naturalista Britanico Joseph Banks den 'Annals of Botany', volumen 2 y publica pa e naturalista Aleman Karl Dietrich Eberhard König.<ref>Diferente autor, entre cual Joseph Banks, Annals of Botany, vol. 2, London, Karl Dietrich Eberhard König y John Sims, 1805, 600 p.</ref>
== Distribucion ==
E especie tin un area di distribucion amplio den henter Lama Caribe; cubriendo Golfo di Mexico, [[Florida|estado di Florida]] y e islanan di [[Bermuda]], costanan di Centro America, en particular [[Belize]], [[Bahamas]] y otro islanan Caribense te e costanan Caribense di Sur America den [[Colombia]] y [[Venezuela]] y riba e [[Islanan ABC]].
== Descripcion ==
Yerba di caña ta un mata tropical tipo perenial. E ta consisti di un rizoma largo, cu ta saca nudonan na algun punto. For di e nudonan ta sali e blachinan cu punta rondo, cu por alkansa 30 cm di largura y 2 cm di hanchura. E ta saca flor di color blanco-verde, algun biaha cu rasgo di color rosa sigui pa sacamento di semiya.<ref>{{citeer web |url=http://species-identification.org/species.php?species_group=caribbean_diving_guide&id=477 |titel=Turtle-grass (''Thalassia testudinum'') |werk=Interactive Guide to Caribbean Diving |uitgever=Marine Species Identification Portal |bezochtdatum=2023-07-25}}</ref>
== Ecologia ==
''Thalassia testudinum'' y otro yerbanan di lama ta forma un di e ecosistemanan mas importante na mundo. E yerba di lama ta cuminda y luga di sconde pa un cantidad di bestia marino, incluyendo [[Sòldachi|soldachi]], algae y otro insectonan marino.<ref name=Smithsonian>{{citeer web |url=http://www.sms.si.edu/irlspec/Thalas_testud.htm | titel = ''Thalassia testudinum'' (Turtle grass) |auteur=Dineen, J. |datum=2001-07-25|uitgever=Smithsonian Marine Station at Fort Pierce |bezochtdatum=2023-07-25}}</ref> E cunucu berde di yerba di lama ta yuda filtra awa, wanta carbono<ref>[https://web.archive.org/web/20230725083307/https://dnmaruba.org/pa/pradonan-di-yerba-di-lama-manera-e-yerba-di-cana-ta-di-importancia-pa-nos-ecosistema/ Pradonan di yerba di lama manera e yerba di cana ta di importancia pa nos ecosistema], DNM (2023)</ref>, stabilisa e substrato y reduci [[erosion]], por ehempel dor di su efecto controlado riba e olanan na costa, particularmente durante temporada di [[horcan]].<ref>[https://nl.chm-cbd.net/sites/nl/files/2021-06/Student%20essays%20on%20economic%20values%20of%20nature%20of%20Bonaire.pdf Student essays on economic values of nature of Bonaire], Pieter van Beukering &
Esther Wolfs, IMV (11 di december 2012)</ref> Na [[Aruba]] e especie ta clasifica como un di e matanan protehi pa ley.<ref>''Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna op Aruba'', AB 2017 nr. 48 (8 augustus 2017)</ref> Den [[Lac]] na [[Boneiru|Boneiro]] e veld di yerba marino ta wordo protehi como luga unda e tortuga ta bin pa come.<ref>[https://web.archive.org/web/20230812105607/https://antilliaansdagblad.com/bonaire/28107-wees-zuinig-op-het-zeegras Wees zuinig op het zeegras], [[Antilliaans Dagblad]] (11 di augustus 2023)</ref>
<gallery heights="110" mode="packed">
Thalassia testudinum (turtle grass) (South Pigeon Creek estuary, San Salvador Island, Bahamas) 1 (15858492830).jpg|Veld di ''Thalassia testudinum'' na Isla di San Salvador, [[Bahamas]].
Pradera de Thalassia testudinum.jpg|Desperdicio di e mata morto na e playa El Manglillo, [[isla di Margarita]], [[Venezuela]].
Lobatus gigas 2.jpg|[[Calco]] den yerba di caña
</gallery>
== Mira tambe ==
* [[Matanan protehi na Aruba]]
== Link externo ==
* [http://www.algaebase.org/search/species/detail/?species_id=21549 Algaebase: ''Thalassia testudinum'' Banks ex König]
* [http://www.biodiversitylibrary.org/name/Thalassia+testudinum Biodiversity Heritage Library (BHL): Bibliography for ''Thalassia testudinum'' by Page]
* [http://www.ncbi.nlm.nih.gov/Taxonomy/Browser/wwwtax.cgi?id=55497&lvl=0 National Center for Biotechnology Information (NCBI): ''Thalassia testudinum'' Taxonomy ID: 55497]
* [http://www.iucnredlist.org/details/173346/0 The IUCN red list of threatened species: ''Thalassia testudinum'']
* [http://species-identification.org/species.php?species_group=caribbean_diving_guide&id=477 Mairne Species Identification Portal: Turtle-grass (''Thalassia testudinum'')]
* [http://www.tropicos.org/Name/16100047 Tropicos: ''Thalassia testudinum'' Banks & Sol. ex K.D. Koenig]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}}
{{References}}
;Video
* [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas]
}}
[[Category:Flora]]
evxbjoe4kw5i2gpeil6gwy3mq6ms7gf
194611
194609
2026-06-22T19:03:34Z
Kallmemel
14000
move imagen >infobox
194611
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox
| tipo = mata
| status = LC
| fuente statu = 2007
| reino = [[Matanan|Plantae]]
| division = [[Tracheophyta]]
| clase = [[Spermatopsida]]
| orden = [[Alismatales]]
| famia = [[Hydrocharitaceae]]
| genero = [[Thalassia]]
| c-nomber = ''Thalassia testudinum''
| autor = Banks & Sol. ex K.D.Koenig
| mapa = Distribucion de Thalassia testudinum derivate 2013 000.jpg
| leyenda = Distribucion di ''Thalassia testudinum''.
}}
'''Yerba di caña''' (''Thalassia testudinum''), comunmente conoci na [[ingles]] como ''turtlegrass'', ta un especie di [[yerba di lama]], tipo marino di e [[Género (biologia)|genero]] Thalassia.<ref>M.D. Guiry et G.M. Guiry, « Thalassia testudinum Banks ex König 1805: 96.</ref> Den [[Laman Karibe|Lama Caribe]] y e Golfo di Mexico e ta forma veld o cunucunan di yerba na luganan cu tin hopi santo, ta lebelebe y no hundo (awa seco). E cunucunan aki ta importante como habitat y luga pa come pa entre otro tortuga y pisca.
== Taxonomia ==
E especie a wordo describi científicamente na 1805 pa e naturalista Britanico Joseph Banks den 'Annals of Botany', volumen 2 y publica pa e naturalista Aleman Karl Dietrich Eberhard König.<ref>Diferente autor, entre cual Joseph Banks, Annals of Botany, vol. 2, London, Karl Dietrich Eberhard König y John Sims, 1805, 600 p.</ref>
== Distribucion ==
E especie tin un area di distribucion amplio den henter Lama Caribe; cubriendo Golfo di Mexico, [[Florida|estado di Florida]] y e islanan di [[Bermuda]], costanan di Centro America, en particular [[Belize]], [[Bahamas]] y otro islanan Caribense te e costanan Caribense di Sur America den [[Colombia]] y [[Venezuela]] y riba e [[Islanan ABC]].
== Descripcion ==
Yerba di caña ta un mata tropical tipo perenial. E ta consisti di un rizoma largo, cu ta saca nudonan na algun punto. For di e nudonan ta sali e blachinan cu punta rondo, cu por alkansa 30 cm di largura y 2 cm di hanchura. E ta saca flor di color blanco-verde, algun biaha cu rasgo di color rosa sigui pa sacamento di semiya.<ref>{{citeer web |url=http://species-identification.org/species.php?species_group=caribbean_diving_guide&id=477 |titel=Turtle-grass (''Thalassia testudinum'') |werk=Interactive Guide to Caribbean Diving |uitgever=Marine Species Identification Portal |bezochtdatum=2023-07-25}}</ref>
== Ecologia ==
''Thalassia testudinum'' y otro yerbanan di lama ta forma un di e ecosistemanan mas importante na mundo. E yerba di lama ta cuminda y luga di sconde pa un cantidad di bestia marino, incluyendo [[Sòldachi|soldachi]], algae y otro insectonan marino.<ref name=Smithsonian>{{citeer web |url=http://www.sms.si.edu/irlspec/Thalas_testud.htm | titel = ''Thalassia testudinum'' (Turtle grass) |auteur=Dineen, J. |datum=2001-07-25|uitgever=Smithsonian Marine Station at Fort Pierce |bezochtdatum=2023-07-25}}</ref> E cunucu berde di yerba di lama ta yuda filtra awa, wanta carbono<ref>[https://web.archive.org/web/20230725083307/https://dnmaruba.org/pa/pradonan-di-yerba-di-lama-manera-e-yerba-di-cana-ta-di-importancia-pa-nos-ecosistema/ Pradonan di yerba di lama manera e yerba di cana ta di importancia pa nos ecosistema], DNM (2023)</ref>, stabilisa e substrato y reduci [[erosion]], por ehempel dor di su efecto controlado riba e olanan na costa, particularmente durante temporada di [[horcan]].<ref>[https://nl.chm-cbd.net/sites/nl/files/2021-06/Student%20essays%20on%20economic%20values%20of%20nature%20of%20Bonaire.pdf Student essays on economic values of nature of Bonaire], Pieter van Beukering &
Esther Wolfs, IMV (11 di december 2012)</ref> Na [[Aruba]] e especie ta clasifica como un di e matanan protehi pa ley.<ref>''Landsbesluit bescherming inheemse flora en fauna op Aruba'', AB 2017 nr. 48 (8 augustus 2017)</ref> Den [[Lac]] na [[Boneiru|Boneiro]] e veld di yerba marino ta wordo protehi como luga unda e tortuga ta bin pa come.<ref>[https://web.archive.org/web/20230812105607/https://antilliaansdagblad.com/bonaire/28107-wees-zuinig-op-het-zeegras Wees zuinig op het zeegras], [[Antilliaans Dagblad]] (11 di augustus 2023)</ref>
<gallery heights="110" mode="packed">
Thalassia testudinum (turtle grass) (South Pigeon Creek estuary, San Salvador Island, Bahamas) 1 (15858492830).jpg|Veld di ''Thalassia testudinum'' na Isla di San Salvador, [[Bahamas]].
Pradera de Thalassia testudinum.jpg|Desperdicio di e mata morto na e playa El Manglillo, [[isla di Margarita]], [[Venezuela]].
Lobatus gigas 2.jpg|[[Calco]] den yerba di caña
</gallery>
== Mira tambe ==
* [[Matanan protehi na Aruba]]
== Link externo ==
* [http://www.algaebase.org/search/species/detail/?species_id=21549 Algaebase: ''Thalassia testudinum'' Banks ex König]
* [http://www.biodiversitylibrary.org/name/Thalassia+testudinum Biodiversity Heritage Library (BHL): Bibliography for ''Thalassia testudinum'' by Page]
* [http://www.ncbi.nlm.nih.gov/Taxonomy/Browser/wwwtax.cgi?id=55497&lvl=0 National Center for Biotechnology Information (NCBI): ''Thalassia testudinum'' Taxonomy ID: 55497]
* [http://www.iucnredlist.org/details/173346/0 The IUCN red list of threatened species: ''Thalassia testudinum'']
* [http://species-identification.org/species.php?species_group=caribbean_diving_guide&id=477 Mairne Species Identification Portal: Turtle-grass (''Thalassia testudinum'')]
* [http://www.tropicos.org/Name/16100047 Tropicos: ''Thalassia testudinum'' Banks & Sol. ex K.D. Koenig]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =150943996|titulo=Thalassia testudinum}}
{{References}}
;Video
* [http://www.youtube.com/watch?v=kzWPEi7QMjI Youtube: Seagrass bed, San Salvador, Bahamas]
}}
[[Category:Flora]]
pvz1m7l5dmaeq7z9n05yigjqbaop2g4
Usuario:Caribiana/Sandbox/Luga - Aruba
2
11115
194568
192833
2026-06-22T15:26:03Z
Caribiana
8320
194568
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
----------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
1lqihccm19z43loyoulxg8on2xgtmcy
194569
194568
2026-06-22T15:29:35Z
Caribiana
8320
194569
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
----------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
8nkgu8wgroqmffalakz2yxnid4yv6an
Gumbs
0
11527
194575
156017
2026-06-22T16:03:35Z
Caribiana
8320
/* Hende */
194575
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Gumbs''' por referi na:
== Hende ==
* [[Aïsse Gumbs]], futbolista profeshonal [[aruba]]no
* [[Elaine Gumbs-Vlaun]], trahado sosial i polítiko di [[Sint Maarten]]
* [[Harvey Gumbs]], pelotero di [[Kòrsou]]
* [[Marcel Gumbs]], polítiko i [[Lista di prome ministro di Sint Maarten|promé minister di Sint Maarten]] (2014-2015); su yu
**[[Melissa Gumbs]], polítiko di [[Sint Maarten]]
* [[Louis Gumbs]], polítiko di [[Sint Maarten]]
* [[Marinka Gumbs]], polítiko di [[Sint Maarten]]
* [[Patrice Gumbs]] jr., polítiko di [[Sint Maarten]]
* [[Rita Bourne-Gumbs]], polítiko di [[Sint Maarten]]
* [[Sharina Gumbs]], artista visual di [[Aruba]]
{{Dp}}
{{Appendix}}
eizfp5kfqpqm2cc8bpoukz2nr74he8q
Kategoria:Wikipedia:Imagen desea
14
11688
194571
188347
2026-06-22T15:49:36Z
Kallmemel
14000
194571
wikitext
text/x-wiki
__HIDDENCAT__
[[Category:Wikipedia|imagen desea]]
7kqzlzgvf5ruly6gfl1pwhmg0logd0k
Animal
0
12417
194630
174348
2026-06-22T21:44:20Z
Caribiana
8320
wikilink
194630
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox
| imagen= Animal diversity composite.png
| descripcion= Espesie di animal for di diferente tronkon
| fossiel=
| dominio= [[Eukaryota]]
| cladestam1=[[Opisthokonta]]
| taxon= [[Reino (biologia)|Reino]]
| c-nomber= Animalia
| autor= [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha=1758
}}
'''Animal''' (òf '''bestia''') ta [[organismo|organismonan]] multiselular y [[Eukaryota|Eukarya]] ku ta pertenesé na e reino biológiko, '''''animalia'''''. Ku algun eksepshon, animal ta konsumí material orgániko, ta hala rosea di [[zürstòf]], ta poseé sèlnan muskular (''miosito'') ku ta permití moveshon, ta reprodusí seksualmente, i ta desaroyá for di un bola hòl di sèlnan yamá ''blastula'' durante e desaroyo di èmbrio. Animalnan ta forma un ''klado'' (rama), loke ta nifiká ku nan ta desendiente di un solo antepasado komun.
Mas ku 1,5 mion [[espesie]] di animal bibu a wòrdu deskribí. Di esakinan, aproksimadamente 1,05 mion ta insekto, 85.000 [[molusko]] i mas o ménos 65.000 ta [[vertebrata]]. Sientífikonan ta kalkulá ku por tin te ku 7,7 mion espesie di animal rònt mundu. Animalnan ta varia den tamañonan mikroskópiko di 8,5 mikrometer pa 33,6 meter. Animalnan ta okupá diverso ''niche'' ekológiko i ta interkambiá ku otro i nan ambiente na maneranan kompleho ([[ekosistema]]), formando siklonan alimentisio. E estudio sientífiko di bestia ta konosí komo ''zoologia'', miéntras ku e estudio di komportashon di bestia ta ''etologia''.
E reino animal ta dividí den sinku klado prinsipal: Porifera, Ctenophora, Placozoa, Cnidaria i Bilateria. Mayoria di espesie di animal moderno ta pertenese na Bilateria, un klado karakterisa pa simetria bilateral i un region di kabes distinto (''sefalisashon''). Animalnan ta apresé pa promé biaha den e registro [[Fossiel|fosil]] durante e periodo lat kriogéniko, ku diversifikashon signifikante den e siguiente periodo Ediakarano durante loke ta konosí komo e ''eksploshon di Avalon''. Mayoria tronkon (of ''filo'') di animal moderno a surgi pa promé biaha komo organismonan marino durante e eksploshon kambriano alrededor di 539 mion aña pasa (Ma). Análisisnan [[Genetica|genétiko]] a identifká 6.331 grupo di [[gen]] komun pa tur animal bibu, loke ta sugerí un antepasado komun ku a biba mas o ménos 650 Ma durante e periodo kriogéniko.
Histórikamente, [[Aristóteles]] a klasifiká animalnan komo esnan "ku [[sanger]]" i "sin sanger". Na 1758, Carl Linnaeus a introdusí e promé [[Taksonomia|klasifikashon biológiko]] formal den ''Systema Naturae''. Jean-Baptiste Lamarck a ekspandé esaki na 14 tronkon (of filo) pa 1809. Na 1874, Ernst Haeckel a dividí e [[Reino (biologia)|reino]] den ''Metazoa'' multiselular (awor sinónimo na Animalia) i e ''Protozoa'' di sèl singular, ku no ta wòrdu konsiderá animal mas. Taksonomia moderno ta dependé di filogenétika molekular pa aklará relashonan evolushona entre ''taxa'' animal.
{{multiple image
| image1 = Carni bovine macellate.JPG
| caption1 = Karni den un karniseria
| image2 = Hebbuz.JPG
| caption2 = Un kachó ta rekuperá un pato durante yagmentu.
| direction = vertical
| align = left
}}
[[Hende]] a dependé riba bestia pa kuminda (karni, webu, lechi), material (kueru, lana), kompañerismo (bestia di kas), i obrero. [[Kacho|Kachó]], e promé especianan domestiká, a sirbi den yagmentu, vigilansia i guera, meskos ku kabai, [[palomba]], i paranan di presa. Ta yag otro bestianan pa deporte òf komersio. Fuera di utilidat, bestianan tin nifikashon kultural, aparesé den [[Pintura di kueba|arte di kuebe]] [[Prehistoria|prehistóriko]] i tótemnan religioso, i ta hunga un ròl den mitologia, [[literatura]], heráldika, [[polítika]], i [[deporte]].
== Nomber ==
E nòmber ''Animalia'', introdusí pa Linnaeus, ta derivá for di e palabra [[latin]] ''animalis'', ku ta nifiká 'rosea' òf 'spiritu'. Den [[biologia]] moderno, e [[Reino (biologia)|reino]] animal tambe ta wòrdu referí na dje ku e nòmber sientífiko: Metazoa. Den idioma diario tin un distinshon entre [[hende]] i bestia. E artíkulo aki ta mantene e nifikashon sientífiko.
== Karakterístika ==
Animalnan ta kompartí vários karakterístika ku otro organismonan bibu. Meskos ku mata i beskein, animal ta eukarya, multiselular i aerobik. Sinembargo, kontrali na mata i alga, ku ta produsí nan propio alimento (''autotrófiko'') door di fotosíntesis, animal ta ''heterotrófiko'', nan no por sintetisá nan propio alimento i mester ingerí material orgániko, ku nan ta digerí internamente. E karakterístika aki tambe ta wòrdu kompartí ku beskein.
=== Karakterístikanan Struktural ===
{{Multiple image
| image1 = Ocypode quadrata (Cahuita).jpg
| caption1 = Animalnan ta move aktivamente, manera e kangrue, ''Ocypode quadrata''.
| align = right
}}
Animalnan ta poseé vários karakterístika struktural ku ta distinguí nan for di otro formanan di bida. (1) Nan sèlnan ta rondoná pa un material di sosten spesial yamá e matris ekstraselular, trahá prinsipalmente di kolagen i glikoproteinanan elástiko. (2) ''Motilidat'', e abilidat pa move spontáneamente den sierto etapa denter e siklo di bida. (3) Un fase distinto durante desaroyo di èmbrio.[[File:Blastulation.png|thumb|Animalnan ta úniko pa ku e desaroyo di un embrio ta desaroyá for di un struktura di un bola hòl yamá ''blastula''.]]
Den mayoria di bestia, e kurpa ta kontené un kamber digestivo interno. E kamber aki tipikamente tin sea un apertura singular den gruponan mas simpel (Ctenophora, Cnidaria, i bichi plat) òf dos apertura (un boka i un ano) den mayoria bilateria.
=== Desaroyo ===
Desaroyo di animal ta wòrdu regulá pa ''gennan Hox'', ku ta kontrolá e tempu i alokashon di formashon di struktura di kurpa, manera segmento i ekstremidatnan.
Durante desaroyo, e matris ekstraselular ta proveé un kuadro fleksibel ku ta permití sèlnan move i organisá den tehido i órganonan spesialisá. E mobilidat aki ta sostené e formashon di strukturanan di kurpa kompleho i ta permití diferensiashon di sèl. Den algun grupo, e matris ta kalsifiká pa forma strukturanan manera eksoskèlet òf wesu.
=== Reprodukshon ===
[[Fail:Odonata copulation.jpg|thumb|Reprodukshon seksual entre spiritu di kabritu.]]
Kasi tur animal ta reprodusí pa medio di reprodukshon seksual. Nan ta traha sèlnan spesialisá ku yamá ''gameet'' pa medio di un proseso ku yamá ''meiosis''. Esakinan ta inkluí e ''spermatozoa'' mas chikitu i mobil, i e ''ova'' mas grandi i inmóbil. Fertilisashon ta resultá den un ''zigota'', ku ta pasa dor di ''mitosis'' pa forma un ''blastula''. Den algun bestia, manera spòns, e blastula ta bira un larva liber ku ta establesé i krese den un organismo.
Kopulashon ripití ku individuo di mesun kabuya di trankera (insesto) ta kondusí na un depreshon di ''endokrusamentu'', ya ku karakterístika resesivo dañino ta bira mas koun denter e poblashon.
Algun bestia tambe ta kapasitá di reprodukshon aseksual, resultando den desendientenan ku ta klonnan genétiko di e mayor.
== Diversidat ==
{| class="wikitable sortable plainrowheaders"style="text-align:center"
|-
! scope="col" | Tronkon
! scope="col" class="unsortable" | Ehėmpel<!--image-->
! scope="col" | Espesie
! scope="col" | Terestre
! scope="col" | Marino
! scope="col" | Awa fresku
! scope="col" | Parasít
|-
! scope="row" | Arthropoda
|[[Fail:European wasp white bg02.jpg|alt=wasp|100px]]
| data-sort-value="1257000"|1.257.000
|1.000.000<br>(Insekto)
|>40.000<br>(Malacostraca)
|94.000
|>45.000
|-
! scope="row" | [[Molusko|Mollusca]]
|[[Fail:Grapevinesnail 01.jpg|alt=snail|100px]]
|data-sort-value="85000" |85.000-107.000
| 35.000
| 60.000
| 5.000-12.000
| >5.600
|-
! scope="row" | [[Chordata]]
|[[Fail:Lithobates pipiens.jpg|alt=green spotted frog facing right|100px]]
| data-sort-value="70000"|>70.000
| 23.000
| 13.000
| 18.000
| 40<br>(Siluriformes)
|-
! scope="row" | Platyhelminthes
|[[Fail:Pseudoceros dimidiatus.jpg|100px]]
| data-sort-value="29500"| 29.500
| Sí
| Sí
| 1.300
| >40.000 òf 4.000–25.000
|-
! scope="row" | Nematoda
|[[Fail:CelegansGoldsteinLabUNC.jpg|100px]]
| data-sort-value="25000"|25.000
| Sí
| 4.000
| 2.000
| 14.000
|-
! scope="row" | Annelida
|[[Fail:Nerr0328.jpg|100px]]
|17.000
| Sí
| Sí
| 1,750
| 400
|-
! scope="row" | Cnidaria
|[[Fail:Cnidaria.png|100px]]
| data-sort-value="16000"|16,000
|{{n/a}}
| Sí
| Sí
| >1.350<br>(Myxozoa)
|-
! scope="row" | Porifera
|[[Fail:A colourful Sponge on the Fathom.jpg|100px]]
|align=right data-sort-value="10800"|10,800
|{{n/a}}
| Sí
| 200–300
| Sí
|-
|}
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia |idioma=en |titel=Animal |oldid=1295662644}}
{{references}}
}}
[[Category:Animalnan| ]]
8r2kz2vwqj715p1gqsattaca8suhshc
Cerodrillia arubensis
0
13200
194558
176143
2026-06-22T13:06:44Z
Kallmemel
14000
wikilink
194558
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| nomber = ''Cerodrillia arubensis''
| exhibi titulo= cursivo
| imagen =
| descripcion =
| status =
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Molusko|Mollusca]]
| clase = [[Sòldachi|Gastropoda]]
| clade1 = Caenogastropoda
| orden = Neogastropoda
| superfamia = Conoidea
| famia = Drilliidae
| genero = ''Drillia''
| c-nomber = ''Cerodrillia arubensis''
| autor = Fallon
| fecha = 2016
| parentesis = si
| original =
| commons =
| species =
| sinonimo =
}}
'''''Cerodrillia arubensis''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino chikito di e [[Famia (biologia)|famia]] Drilliidae.<ref>Bouchet, P. (2016). Cerodrillia arubensis Fallon, 2016. Den: MolluscaBase (2015). Consulta via: World Register of Marine Species riba http://marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=871939</ref><ref>P. Bouchet, Yu. I. Kantor, A. Sysoev & N. Puillandre, [https://academic.oup.com/mollus/article/77/3/273/1211552 A new operational classification of the Conoidea (Gastropoda)], Journal of Molluscan Studies (2011)</ref> E nomber cientifico a wordo publica na 2016 pa Fallon.
== Descripcion ==
E cocolishi tin un largura cu ta varia entre 7 y 8 mm.
== Distribucion y habitat ==
E especie aki ta presente exclusivamente den [[Laman Karibe|lama Caribe]] na costa di Aruba y ta biba bou di santo y lodo den awa no hundo. E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y mas ehemplar na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].<ref>[https://publication.plazi.org/id/039F87C4FA5CFF91CBAFB85AFC71F845 Cerodrillia arubensis, Fallon, Phillip J., 2016]</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Cerodrillia arubensis}}
[[Kategoria:Animal endemico di Aruba]]
[[Kategoria:Sòldachi]]
ria23mxwn1jcorj684vn51utsvrosbq
Centruroides simplex
0
13201
194560
170594
2026-06-22T13:07:31Z
Kallmemel
14000
wikilink
194560
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| nomber = ''Centruroides simplex''
| exhibi titulo = cursivo
| imagen =
| descripcion =
| status =
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = Antropoda
| clase = Arachnida
| clade1 =
| orden = Scorpiones
| superfamia =
| famia = Buthidae
| genero = ''Centruroides''
| c-nomber = ''Centruroides simplex''
| autor = Thorell
| fecha = 1876
| parentesis = si
| original = '' ''
| commons =
| species =
| sinonimo =
* ''Centrurus granosus simplex'' <small>Thorell, 1876</small>
* ''Rhopalurus hasethi arubensis'' <small>Bakker, 1963</small>
}}
'''Centruroides simplex''' ta un [[Espesie|especie]] di scorpion di e [[Famia (biologia)|famia]] di Buthidae. E especie aki ta endemico na Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]].<ref name="Fet, Sissom, Lowe & Braunwalder, 2000">Fet, Sissom, Lowe & Braunwalder, 2000 : ''Catalog of the Scorpions of the World (1758-1998).'' New York Entomological Society, pag. 1-690</ref>.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=186713&cat=163 Centruroides simplex], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref>
== Taxonomia ==
E especie a wordo describi bou di e protonimo'' Centrurus granosus simplex'' na 1876 pa Tord Tamerlan Teodor Thorell. Na 1902, el a wordo poni como sinonimo di ''Centruroides margaritatus'' door di Pocock.<ref name="Pocock, 1902">Pocock, 1902 : « Arachnida. Scorpiones, Pedipalpi, and Solifugae. » ''Biologia Centrali-Americana'', ([https://www.biodiversitylibrary.org/item/14598 texto integral]).</ref> Esaki a wordo kita ora e especie a wordo promove na 2011 pa e status di especie door di Armas, Teruel, y Kovařík<ref name="Armas, Teruel & Kovařík, 2011"/> , kendenan na mes momento a agrega ''Rhopalurus hasethi arubensis'' como su sinonimo.
== Descripcion ==
E [[holotipo]] masculino ta midi 61 mm.<ref name="Thorell, 1876">Thorell, 1876 : « Études Scorpiologiques. » ''Atti della Societa Italiana di Scienze Naturali'',([https://www.biodiversitylibrary.org/item/39486#page/81/mode/1up texto integral]).</ref>. E scorpion macho ta varia di 44 pa 51 mm y e embra di 33 pa 65 mm.<ref name="Armas, Teruel & Kovařík, 2011">Armas, Teruel & Kovařík, 2011 : « Redescription of Centruroides granosus (Thorell, 1876) and Identity of Centrurus granosus simplex Thorell, 1876 (Scorpiones: Buthidae). » ''Euscorpius'', ([https://web.archive.org/web/20230607122121/http://www.science.marshall.edu/fet/euscorpius/p2011_127.pdf texto integral])</ref>.
== Link externo ==
* [https://www.ntnu.no/ub/scorpion-files/buthidae.php The Scorpion Files : Jan Ove Rein, Trondheim, Norwegian University of Science and Technology]
* [https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/5XHB3 ''Centruroides simplex'' (Thorell, 1876)]
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animal endemico di Aruba]]
[[Kategoria:Islanan ABC]]
[[Kategoria:Animalnan]]
5qbnptdgwalbmaxl8fy9icqkjwyugc3
Selenops arikok
0
13202
194556
169696
2026-06-22T13:06:31Z
Kallmemel
14000
wikilink
194556
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox | variante = a
| nomber = ''Selenops arikok''
| exhibi titulo = cursivo
| imagen = Selenops arikok.jpg
| descripcion = ''Selenops arikok'' for di Aruba ta proteha saco di webo cu varios kriatura aden.<ref name=Crews2011>{{citeer journal |url=https://doi.org/10.3897/zookeys.105.724 |titel=A revision of the spider genus Selenops Latreille, 1819 (Arachnida, Araneae, Selenopidae) in North America, Central America and the Caribbean |auteur=Sarah C Crews |journal=Zookeys |volume=105 |pagina's=1-182 |datum=2011-06-14}}</ref>
| status =
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = Antropoda
| clase = Arachnida
| orden = Araneae
| famia = Selenopidae
| genero = ''Selenops''
| c-nomber = ''Selenops arikok''
| autor = Crews
| fecha = 2011
| parentesis = si
| original =
| commons =
| species =
| sinonimo =
}}
'''''Selenops arikok''''' ta un [[Espesie|especie]] di araña di e [[Famia (biologia)|famia]] Selenopidae. E nomber cientifico a keda publica na 2011 pa Sarah C. Crews. E nomber specifico arikok ta referi na e luga di su descubrimento, [[Parke Nacional Arikok]].
== Distribucion ==
E araña a wordo haya na [[Aruba]].
== Descripcion ==
E [[holotipo]] femenino ta midi 7,23 mm.<ref name=Crews2011/> E especie tin hopi semehansa cu ''Selenops curazao'', un especie presente na e otro islanan di [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animal endemico di Aruba]]
342iwaraz446tc4twzqkn8k6xoski9k
Pachychernes corticalis
0
13209
194561
169693
2026-06-22T13:07:50Z
Kallmemel
14000
wikilink
194561
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox | variante = a
| nomber = ''Pachychernes corticalis''
| exhibi titulo = cursivo
| imagen =
| descripcion =
| status =
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = Anthropoda
| clase = Arachnida
| orden = Pseudoscorpiones
| superfamia = Cheliferoidea
| famia = Chernetidae
| genero = ''Pachychernes''
| c-nomber = ''Pachychernes corticalis''
| autor = Tooren
| fecha = 2008
| parentesis = si
| original =
| commons =
| species =
| sinonimo =
}}
'''''Pachychernes corticalis''''' ta un [[Espesie|especie]] di pseudoscorpion di e [[Famia (biologia)|famia]] Chernetidae. El a wordo describi pa prome biaha na 2008 pa Dick van den Tooren.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=186730&cat=CTAB_LITERATURE ''Pachychernes corticalis''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref>
== Descripcion ==
E [[holotipo]] macho ta midi 3.42 mm y e embra 2.93 pa 6.14 mm.<ref name="Tooren, 2008">Tooren, 2008 : ''New Neotropical pseudoscorpions (Pseudoscorpiones) from Aruba, Trinidad and Saba (Lesser Antilles), with some new localities of pseudoscorpions from Aruba and Bonaire.'' Zoologische Mededelingen, ([https://repository.naturalis.nl/pub/273963/ZM82_423-440_vd_Tooren.pdf texto integral]).</ref>.
== Distribucion ==
E especie aki ta endemico na Aruba.<ref name="Pseudoscorpions of the World">[http://museum.wa.gov.au/catalogues-beta/pseudoscorpions/Chernetidae/corticalis Pseudoscorpions of the World]</ref>. El a wordo descubri na 1957 na Hofi San José, den bario di [[Palm Beach]].
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animal endemico di Aruba]]
0fm0h4v1wvsp806i9jxultka9xvjxop
Urgleptes hummelincki
0
13233
194559
178655
2026-06-22T13:07:04Z
Kallmemel
14000
wikilink
194559
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| nomber = ''Urgleptes hummelincki''
| exhibi titulo= cursivo
| imagen =
| descripcion =
| status =
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = Anthropoda
| clase = [[Insekto|Insecta]]
| subclase =
| orden = [[Kalander|Coleoptera]]
| famia = Cerambycidae
| genero = ''Urgleptes''
| c-nomber = ''U. hummelincki''
| autor = Gilmour
| fecha = 1968
| parentesis = si
| original =
| commons =
| species =
| sinonimo =
}}
'''''Urgleptes hummelincki''''' ta un [[espesie|especie]] di [[kalander]] di e [[Famia (biologia)|famia]] Cerambycidae. E especie a wordo describi na 1968 pa Gilmour.<ref>GILMOUR, E. Forrest (1968) The Coleoptera Cerambycidae of Curaçao, Bonaire and Aruba, Studies on the Fauna of Curaçao & other Caribbean Islands, Den Haag 25 (100): pag. 83-178.</ref><ref name="Biolib">{{en}}{{Citeer web | titel = ''Urgleptes hummelincki'' | url = https://www.biolib.cz/en/taxon/id304873/ |werk = Biological Library }}</ref> ''U. hummelincki'' a wordo nombra na honor di su coleccionista, [[Pieter Wagenaar Hummelinck]], un zoologo y botanico Hulandes specialisa den Caribe Hulandes.
== Descripcion ==
E especie ta terestre. E ta midi 4.2 mm di largura<ref name="IRD">{{fr}}{{Citeer web | titel = ''Urgleptes hummelincki'' | url = http://titan.gbif.fr/sel_genann1.php?numero=5433 | werk = Instituto de Investigación para el Desarrollo }}</ref> y tin antena largo na cabes.<ref name="Biolib"/> E especie ta activo durante e luna di november.<ref name="IRD"/>
== Distribucion ==
''U. hummelincki'' ta wordo haya na [[Aruba]], unda e ta [[endemismo|endemico]].<ref name="IRD"/><ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=187422&cat=163 ''Urgleptes hummelincki''], [[Dutch Caribbean Species Register]].</ref> E prome specimen ([[holotipo]]) a wordo colecciona na 1963 na [[Bubali]]. No tin [[Supespesie|subespecie]] registra den "Catalogue of Life".<ref>{{citeer web |url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/urgleptes+hummelincki/match/1|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.|datum= 2011|uitgever=Species 2000: Reading, UK.}}</ref>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Urgleptes hummelincki}}
[[Kategoria:Animal endemico di Aruba]]
b9cqq0ms2ciulgi8lv1u735kokaqdws
Tamoya ohboya
0
13261
194564
171915
2026-06-22T13:08:42Z
Kallmemel
14000
wikilink
194564
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox | variante = c
| nomber = ''Tamoya ohboya''
| exhibi titulo= cursivo
| imagen = Tamoya-ohboya-Smithsonian-DeLoach.jpg
| descripcion =
| status =
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Cnidaria]]
| clase = [[Cubozoa]]
| subclase =
| orden =
| famia = [[Tamoyidae]]
| genero = ''Tamoya''
| c-nomber = ''T. ohboya''
| autor = Collins, Bentlage, Gillan, Lynn, Morandini, Marques
| fecha = 2011
| parentesis = si
}}
'''''Tamoya ohboya''''' ([[ingles]]:''Bonaire boxed jellyfish'') ta un [[espesie]] di pika-pika (kwal) tropikal i luminoso di e [[Famia (biologia)|famia]] Tamoyidae. El a wòrdu deskribí pa promé biaha na 2011 pa Collins, Bentlage, Gillan, Lynn, Morandini, i Marques. E ta e promé espesie den e género di Tamoya, ku a wòrdu deskubrí den mas ku shen aña.<ref name="Guardian"/> E Instituto Internashonal pa Eksplorashon di Espesie (IISE) a inkluí e espesie den su lista "Top 10 Espesie Nobo" na 2011. E nòmber ''ohboya'' a wòrdu elegí pa medio di un kompetensia online, ku a wòrdu ganá pa un dosente di biologia marino.
== Deskripshon ==
E espesie ta karakterisá pa un stoma profundo, cnidocystenan (sèlnan piká) densamente plamá i tentákulonan strepiá i ku koló variá di kòrá-oraño te maron skur. ''T. ohboya'' ta difísil pa kapturá debí na su landamentu rápido i naturalesa solitario.<ref name="Guardian"/> Su ekologia ta relativamente deskonosí ainda, pero ta suponé ku e ta un predadó den lus di dia[1] ku ta kome krustaseo chikitu i piská.<ref name="Smithsonian"/> E paraplü di e pika-pika den forma di kampana ta 61 mm altu i 29 mm di diameter den e [[holotipo]]. Un paratipo tabatin un altura di 67 mm altu i un diameter di 32 mm.
Meskos ku otro espesienan di pika-pika den forma di un kubo (box jellyfish), ''T. ohboya'' ta hopi venenoso.<ref name="Smithsonian"/> Desde 1989, por lo menos tres persona a informá ku nan a wòrdu piká, ku doló severo, leshonnan di kueru, i den un kaso, hospitalisashon komo konsekuensia.<ref name="Guardian"/>
== Distribushon i habitat ==
E distribushon di e espesie no ta konosí ainda ku sertesa. El a wòrdu deskubrí den e awanan di e islanan di [[Karibe Hulandes]].<ref name="Guardian">{{cite news|url=https://www.theguardian.com/science/2011/aug/21/new-to-nature-tamoya-ohboya|title=New to Nature No 51: Tamoya ohboya!|last=Wheeler|first=Quentin|date=21 August 2011|work=The Guardian|accessdate=}}</ref> Tabatin mas o ménos 70 kaso di observashon konfirmá for di 1989,<ref name="Smithsonian">{{cite web|url=http://newsdesk.si.edu/releases/smithsonian-identified-species-makes-top-ten-new-species-list|title=Smithsonian-Identified Species Makes Top Ten New Species List|date=13 June 2012|work=Smithsonian Institution|accessdate=}}</ref> di kua mas o ménos 45 a tuma lugá den e awanan di Boneiru i e restu na e kostanan di [[Kòrsou]], [[Sint Lucia]], [[Sint Vincent (isla)|Sint Vincent]], [[Barbados]], Cozumel ([[México]]) i Utila (Honduras).<ref name="Guardian"/> Den 50 kaso e observashon a wòrdu hasí den awa di poko profundidat (<10 m), di kua mayoria na kosta wèst di Boneiru.<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=182705&cat=163 ''Tamoya ohboya''], [[Dutch Caribbean Species Register]]</ref> Un portrèt saká den e [[archipiélago]] di Fernando de Noronha ta sugerí ku e área di distribushon ta ekstendé te na kosta nortost di [[Brasil]].
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Tamoya ohboya}}
[[Kategoria:Animalnan]]
[[Kategoria:Boneiru]]
8uc0ubz3y9bb348yelrw5mkchd0774n
Calomys hummelincki
0
13440
194565
174462
2026-06-22T13:09:28Z
Kallmemel
14000
wikilink
194565
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| nomber = ''Calomys hummelincki''
| exhibi titulo= cursivo
| imagen2 = Calomys hummelincki type lower molars.png
| descripcion2 = Fila di djente mas abou di e [[holotipo]] di Calomys hummelincki (RMNH 15994).
| imagen = Calomys hummelincki.jpg
| status = LC
| dominio = Eukaryota
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Chordata]]
| clase = Mammalia
| subclase =
| orden = Rodentia
| famia = Cricetidae
| genero = ''Calomys''
| c-nomber = ''C. hummelincki''
| autor = Husson
| fecha = 1960
| parentesis = si
| original =
| commons =
| species =
| sinonimo =
}}
'''''Calomys hummelincki''''' ta un [[espesie|especie]] di raton cu ta pertenece na e [[Famia (biologia)|famia]] Cricetidae. E especie a wordo describi pa prome biaha na 1960 pa Antonius Marie Husson.
== Distribucion y habitat ==
E especie ta habita den regionnan noordoost di [[Colombia]] y den noord y centro di [[Venezuela]], y riba e islanan cercano: [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiru]] y [[Kòrsou|Corsou]].<ref name=":1"/>
El a wordo describi pa prome biaha for di e islanan Corsou y Aruba.<ref>Husson, A.M. (1960), A new species of the rodent ''Baiomys'' from Aruba and Curaçao. Den: ''Studies on the fauna of Curaçao and other Caribbean islands'' 43: 33–40.</ref> No ta cla si e especie a yega e islanan cu yudansa humano of naturalmente.
Su habitat ta consisti principalmente di areanan semi-arido y pradonan di santo.<ref name=":1"/>
== Etimologia ==
E especie originalmente a wordo describi como un especie di ''Baiomys'' na 1960, pero na 1962 el a wordo pasa pa ''Calomys''.<ref>[https://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?id=13000618 ''Calomys hummelincki''], Mammals of the World</ref> E momento ey, sinembargo, e tabata wordo considera un sinonimo di ''C. laucha''; e no a wordo reconoce como un especie separa te na 1976.
Datonan genetico y chromosomico ta sostene e status di ''C. hummelincki'' como un especie riba su mes. Su nomber specifico ''hummelincki'' ta referi na [[Pieter Wagenaar Hummelinck]], botanico y zoologo Hulandes cu a dedica su investigacion na [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]].
== Descripcion ==
E especie ta principalmente activo den anochi y como herbivoro ta alimenta mas cu mata y material vegetal. E embra generalmente ta duna lus na mas o menos 5 yiu pa cada neishi, despues di un periodo di gestacion di rond di 25 dia.<ref name=":1">[https://www.iucnredlist.org/species/3612/115065639#taxonomy ''Calomys hummelincki''], [[International Union for Conservation of Nature|IUCN]]</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Animalnan]]
[[Kategoria:Islanan ABC]]
1659jbballagbcr6z302e7jjezqczxo
Voluta caquetio
0
13687
194563
176531
2026-06-22T13:08:26Z
Kallmemel
14000
wikilink
194563
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| nomber = ''Voluta caquetio''
| exhibi titulo = cursivo
| imagen =
| descripcion =
| status =
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Molusko|Mollusca]]
| clase = [[Sòldachi|Gastropoda]]
| clade1 = Caenogastropoda
| orden = Neogastropoda
| superfamia = Volutoidea
| famia = Volutidae
| genero = ''Voluta''
| c-nomber = ''Voluta caquetio''
| autor = Berschauer y Ros
| fecha = 2025
| parentesis = si
| original =
| commons =
| species =
| sinonimo =
}}
'''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, "caquetio", ta referi na e tribo indigena [[Kaketio|Caquetio]], habitante original di [[Aruba]]. Su nomber cientifico a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1845834 ''Voluta caquetio'' Berschauer & Ros, 2025], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref>
== Distribucion y habitat ==
E especie ta [[endemismo|endemico]] di Aruba, y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e especie Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluyendo ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref>
''V. caquetio'' a wordo haya principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E molusco marino ta biba den awanan costal entre 2 y 9 meter di profundidad, mas tanto riba fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> E por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di veld di [[yerba di lama]] di [[Yerba di Caña|''Thalassia testudinum'']] (yerba di caña).<ref name=":1"/>
E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>
Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref>
== Descripcion ==
E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder.<ref name=":1">{{citeer web|auteur=David P. Berschauer & Leo G. Ros|url=///Users/lorraine/Downloads/Volutacaquetioarticle%20(1).pdf|titel=A new endemic species of Voluta from Aruba|werk=The Festivus|jaargang=57|editie=4|datum=2025}} </ref> E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":1"/>
== Conservacion ==
E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}}
[[Kategoria:Animal endemico di Aruba]]
[[Kategoria:Sòldachi]]
pkhe6vveosb8y29m1x57mghbi2i4t0i
Laevicardium caribbaeum
0
13967
194562
180911
2026-06-22T13:08:11Z
Kallmemel
14000
wikilink
194562
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| nomber = ''Laevicardium caribbaeum''
| exhibi titulo = cursivo
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Molusko|Mollusca]]
| clase = [[Bivalvo|Bivalvia]]
| orden = [[Cardiida]]
| famia = [[Cardiidae]]
| genero = ''[[Laevicardium]]''
| c-nomber = ''Laevicardium caribbaeum''
| autor = ter Poorten
| fecha = 2025
| parentesis = si
}}
'''''Laevicardium caribbaeum''''' ([[Hulandes]]: ''Caribische hartschelp''; [[Ingles]]: ''Caribbean egg cockle'') ta un [[espesie|especie]] di [[bivalvo]] marino di e [[famia (biologia)|famia]] di Cardiidae.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1862156 Laevicardium caribbaeum ter Poorten, 2025], WoRMS</ref> E especie a wordo describi cientificamente pa prome biaha na aña 2025 door di e malacologo Hulandes Jan Johan ter Poorten, como parti di un revision taxonomico di bivalvonan Caribense.<ref>[https://nu.cw/2026/01/23/nederlandse-expert-ontdekt-unieke-caribische-hartschelpen/ Nederlandse expert ontdekt unieke Caribische hartschelpen], nu.cw (23 di januari 2026)</ref>
== Descripcion ==
''L. caribbaeum'' tin un casca chikito, relativamente liso, cu por yega te mas o menos 75 millimeter di largura. Den comparacion cu otro especienan di e mesun genero, e casca ta menos ornamenta y tin un forma mas rondo.<ref>Poorten, J.J. ter (2025), [https://basteria.nl/wp-content/uploads/2025/12/89-2-ter-Poorten-Cardiidae-three-expeditions-and-Laevicardium.pdf The Cardiidae (Bivalvia) of the Karubenthos, Madibenthos, and Guyane expeditions with the description of three new Caribbean Laevicardium species], 2025 Basteria. 89 (2): 336-381.</ref>
== Distribucion y habitat ==
E especie tin presencia den region Caribe, specialmente rond di [[Aruba]] y [[Kòrsou|Corsou]].<ref name=:"1">[https://www.naturetoday.com/nl/nl/nature-reports/message/?msg=34869 Drie Caribische hartschelpen nieuw voor de wetenschap, ook voorkomend op de ABC-eilanden], naturetoday.com (23 di januari 2026)</ref> E [[holotipo]] (e prome exemplar colecta) a wordo haya na costa zuid di Corsou, cerca [[Caracasbaai]], den un ambiente cu mata di mangel, lodo y material organico.
Mescos cu otro especienan di bivalvo, ''L. caribbaeum'' ta biba parcialmente bou tera den sustrato di santo of lodo, den awa poco hundo, unda e ta alimenta pa medio di filtracion.<ref name=:"1"/>
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://www.molluscabase.org/aphia.php?p=sourcedetails&id=556806 Molluscabase]
}}
{{DEFAULTSORT:Laevicardium caribbaeum}}
[[Kategoria:Karibe]]
[[Kategoria:Molusko]]
fq40jqdnpbwwf49lo6szlrvkap5j1qn
Usuario:Caribiana/Sandbox/Religion/Persona
2
14520
194591
191758
2026-06-22T17:32:22Z
Caribiana
8320
194591
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, pastor, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Orden dominikano
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon arkeológiko i historiko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 = {{BON|bandera}} Pastor na Antriol
| temporada1 = 1954–1960
| funcion2 = {{ABW|bandera}} Pastor na Noord
| temporada2 = 1961–1967
| funcion3 = {{CUW|bandera}} Pastor na Brievengat, Sta.Rosa i Janwe
| temporada3 = 1968–1980
| funcion4 = {{BON|bandera}} Pastor na Antriol
| temporada4 = 1981–1989
| disciplina =
| mama = Maria van Scheepstal
| tata = Bernardus Nooijen
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Arnoldo Broeders''' O.P. (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na ..., [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un klero katóliko hulandes, miembro di e Órden Dominikano.? El a bira konosí den Antias Hulandes komo botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name="bio" />
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na ..
Dia 9 di mei 1981, ruman Arnoldo Broeders a fayesé, ainda bastante inesperá. E tabata interná na St. Elisabeth Hospital riba djaluna di Pasku di Resurekshon ku problemanan di kurason. El a selebrá su di 75 kumpleaños einan dia 23 di aprel. E mes a spera di por a regresá kas pronto, ya ku ainda tabatin asina tantu kos pa hasi.
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedica su tempo na estudio y descripcion di e flora y fauna di Antiyas. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama. Na 1935, e konosí Fr. M. Realino a publiká un buki di botánika pa e skolnan di Mulo komo parti di e antianisashon di enseñansa. Ruman Arnoldo a wòrdu pidi pa proveé e potrètnan entre e tekstonan. Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba Hylocereus Undatus, pa Fr. Arnoldo i P. Wagenaar Hummelinck. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs. Na 1954, “Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes”. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece “Loke Crece en Florece in Naturaleza op Curaçao, Aruba, en Bonaire”, e asina yama flora di saco. Kontrali na tur hende su ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edicion di su flora di saco. Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha desconoci, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina. Na 1958, e “Prenda Antiyano” di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destina pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink. Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat. Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di Curaçao Museum i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes. Na 1961, Arnoldo a tene un exposicion di potret bou di e nomber “Buniteza den Secura”. E exposicion aki a hala bastante atencion y tambe a wordo teni, riba peticion di e organisadornan, den e ciudadnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, y na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion. Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Arnoldiana. Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establece un coleccion di conchi di e region di Caribe y a haci preparacion pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kaha yen di dokumentashon pa Universidat di Utrecht.
Na 1977, Fr. Arnold a worde nombra Ridder in de Orde di Oranje-Nassau como reconocemento di gran aprecio pa su trabao sin igual ehecuta na Antiyas.
Dia 9 di mei 1981, ruman Arnoldo Broeders a fayesé, ainda bastante inesperá, na edat di 75 ana. E tabata interná na St. Elisabeth Hospital riba djaluna di Pasku di Resurekshon ku problemanan di kurason.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
'''Reginaldus Henricus (Hein) Nooyen''', mihó konosí komo pastor Nooyen (☆ [[14 di febrüari]] [[1919]] na Bakel, [[Hulanda]] - † [[25 di desèmber]] [[2017]] na [[Nijmegen]]), tabata un klero hulandes di Iglesia Katóliko Romano. E ta mas konosí komo eskritor, arkeologo i historiadó amatür. El a publiká vários buki fundamental i estudionan históriko riba e pasado kolonial, indígena i di sklabitut di e [[islanan ABC]].<ref name=:"1">{{Citeer web|titel=Bekend als archeoloog, historicus en schrijver Pastoor R.H. Nooyen veertig jaar op Antillen|werk=[Amigoe]]|datum=1987-09-23|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-05-23|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642515:mpeg21:p011}}</ref>
== Biografia ==
Nooyen a nase y lanta na Bakel serka di Eindhoven. Su mayornan tabata kunukero i katóliko cu un famia konsistiendo di 8 yu. Pastor Nooyen for di mucha, tempu ku e tabata sirbi misa, huntu ku un amigu, tabatin interes òf vokashon pa bira pastor. Kombersando ku otro nan a bin pensa pa bai un seminario di un otro sosiedat di klero ku esun den kua el a drenta finalmente.<ref name=:"2">Boi Antoin, [https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-009491/mode/1up?q=krus+di+merito Nooyen, Reginaldus H. (Pastoor Nooyen) (2008)], [[Biblioteca Nacional Aruba|BNA]]</ref>
Na Bakel el a lanta komo mucha. For di Bakel el a bai studia na Nijmegen i Zwolle. Tabata na Nijmegen ku finalmente el a keda ordená komo pastor dia 26 di yüli 1944.
Tabata e Sosiedat di Hesus, ku tabatin un seminario na Hellmond. Nan a bai e seminario chikitu aki tambe, kaminda nan a keda dos aña. Nooyen a disidí despues di e dos aña ei pa kambia di kongregashon. Finalmente el a drenta e Órden di Padernan San Dominico, Padernan Dominikano, ku su kolegio na Nijmegen.
Despues ku el a keda ordená komo pastor na 1944, Nooyen a traha solamente dos aña komo pastor na Hulanda. El a haña enkargo e ora pa bini traha na Antia Hulandes. Semper e tabatin den su kabes pa bai traha den mishon. Nèt despues di Segundo Guera Mundial, na 1947, Pastor Nooyen ta yega Kòrsou pa promé bia. Huntu kuné a bini na bordo di e barku “Johan de Wit”, un barku blanku grandi, tambe pastornan Fick, Annink i Lensen.<ref name=:"2"/>
E promé parokia na unda Nooyen a bai tabata Pietermaai, kaminda el a keda dos luna, huntu ku e otro pastornan, pa aklamatisá haña instrukshonnan den kustumber i kultura di Kòrsou, tambe e promé lèsnan den idioma papiamentu. Despues el a bai parokia di Santa Rosa, na unda el a keda dos aña. Seguidamente Pastor Nooyen a bai traha dos aña na parokia di Groot Kwartier, pa bolbe Santa Rosa pa dos aña.
Despues di un fakansi na Hulanda, Pastor Nooyen a keda stashoná na Boneiru, parokia di Coromoto na Antriol, nèt den e tempu ku e parokia aki tabata birando realidat na aña 1955.<ref>BONAIRE Coromotokerk wordt ingezegend. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-11-1955, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988471:mpeg21:p005</ref> For di Boneiru Pastor Nooyen a bai traha na parokia di Noord, Aruba, na unda el a keda te na aña 1966, kaminda el a keda seis aña.<ref name=:"2"/>
Despues di Aruba el a traha kòrtiku den diferente parokia na Kòrsou, manera na entre otro Brievengat, Santa Rosa, Jandoret, Janwe i Steenrijk. For di Steenrijk el a regresá Boneiru na prinsipio di aña 1980.
Pastor Nooyen a hasi un trabou enorme den registrashon di historia di e islanan di Antia Hulandes.
Banda di su trabou religioso, Pastor Nooyen a bira konosí na Aruba, Kòrsou i Boneiru komo investigadó di historia, arkeólogo i eskritor. E promé buki ku Pastor Nooyen a skirbi tabata na aña 1951, no muchu tempu despues ku el a yega Kòrsou. El a skirbi e manuskrito originalmente na hulandes i J. Kroon a tradusí esaki p’e. Título di e buki aki ta: ''Angel Obia — Un Jonge Wachter di Kòrsou''.
Pastor Nooyen tabata trahando komo pastor na parokia di Santa Rosa na momentu ku Angel Obia, un hóben ku tabata den Jonge Wacht, a fayesé. El a eksperensiá e bida ehemplar di e hóben aki hopi djaserka i a keda bou di impreshon di esaki. Despues di e morto di Angel Obia, Pastor Nooyen a papia ku famianan di e hóben i otro personanan ku a konos’é djaserka i ku e informashon aki el a produsí su promé buki, konsistiendo di 60 página, rekonstruyendo e bida di Angel Obia.<ref name=:"2"/>
Despues di Kòrsou, Pastor Nooyen a bai traha na Boneiru, kaminda el a investigá historia di e isla aki, spesialmente pa loke ta trata e Indjannan. El a hasi algun trabou di arkeologia, a papia ku hendenan grandi, a studia dokumento, pa a publiká un otro buki na aña 1959: ''Cornelis Marten i Cien Aña di Boneiru''. Ta trata di un buki den kua ta trata deskubrimentu di Boneiru, e Indjannan ku a biba riba e isla, e sitionan na unda nan a bida, algu di tempu di sklabitut, orígen di famianan boneriano i komo tema sentral un biografia di Cornelis Marten, alias Papa Cornes.
Pastor Nooyen a sigui ku su investigashonnan na Aruba, kaminda el a traha komo pastor na [[Noord]]. Na Aruba el a publiká dos buki: ''Historia di Alto Vista'' na 1962 i ''Millefiori di Aruba'' na 1965. Dos buki importante pa e isla Aruba. Ademas el a skirbi e seri “Aruba Nostra” den e korant Amigoe den e periodo di 1966 pa 1967.<ref name=:"2"/>
Bèk na Kòrsou Pastor Nooyen a publiká diferente otro buki. Por menshoná aki entre otro ''Van Bellefaas Martis tot Angel Obia'', ku ta kontené un historia di Santa Rosa. Tambe tin e buki “Tot Memorie’, ku ta krónika di dos kòster di parokia Santa Ana na Kòrsou, Bartholomeus Senior i su yu Bartholomeus Senior Junior.<ref name=:"2"/>
Mas aleu por menshoná e buki ''Isla de Los Santos'' na 1970, ku ta bai tokante e mishon di Padernan Dominikano riba e islanan antiano. Un otro buki importante ta ''Het Volk van de Grote Manaure'' i tambe ''De Slavenparochie Curacao rond het jaar 1750'', ku ta bai tokante respektivamente e indigeno i katibunan di Kòrsou.
Den e korant La Union Nooyen a skirbi den añanan setenta un seri históriko titulá ''Fransesnan den siglo 18 i 19 na Kòrsou''.<ref>IN 1754 NAAK CURACAO. "Amigoe". Curaçao, 10-08-1978, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639369:mpeg21:p006</ref> Tambe el a skirbi den e periodo ei un seri titulá ''Historia Demográfiko di Algun Plantashi di Kórsou''. E manuskritonan aki Pei i Kas di Kultura ta hasiendo e trámitenan publiká nan.
Ta bon pa bisa ku un parti grandi di e investigashonnan ku Pastor Nooyen a hasi ta basá riba konsulta di bukinan di boutismo, matrimonio i fayesimentu di Iglesia Katóliko ku tabata wardá den archivo di [[Obispado di Willemstad]]. E archivo aki a bai perdí den e disturbionan di 30 di mei 1969 debí na kandela na e kas di Obispu. Esaki ta hasi e investigashonnan ku Nooyen a realisá aun mas importante i balioso pa Kòrsou.
Banda di e archivonan di Iglesia Katóliko, Nooyen a praktiká arkeologia tantu na Kòrsou, komo Aruba i Boneiru. Den e buki “Het Volk van de Grote Manaure” e ta deskribí vários sitio na unda Indjanan a biba, basá riba investigashonnan ku el a hasi. Artefaktonan ku el a deskubrí el a pone na disposishon di AAINA den pasado.
Na luna di ougústús 2008 Pastor Nooyen, debí na su edat ya haltu, a bai Antias Hulandes den forma definitivo. El a fayesé na Hulanda dia [[25 di desèmber]] [[2017]] na edat di 98 aña i a wordo derá den santana dominikano den Willem Schiffstraat na [[Nijmegen]].<ref>[https://www.heemkundekringbakelenmilheeze.nl/tussen-peel-en-aa-even-voorstellen Even voorstellen: Hein Nooyen], heemkundekring Bakel en Milheeze</ref>
== Publikashonnan ==
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962),
* ''Millefiori di Aruba'' (1965, Stichting Aruba Nostra, Oranjestad)
* ''Isla de los Santos'' (1970, over 100 jaar Paters Dominicanen op de Antillen)
* ''Tot Memorie'' (1974)
* ''Het volk van de grote Manaure'' (1979)
* ''Isla di Papa Cornes'' (1984)
* ''De Slavenparochie van Curacao rond het jaar 1750 : een demografie van het katholieke volksdeel'' (1995, AAINA Kòrsou)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Nooyen, Reginaldus}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-------
* Pastoor Henricus Nooyen trad in 1939 toe tot de Orde van de Dominicanen en werd op 26 juli 1944 tot priester gewijd. In 1947 kwam pastoor Nooyen naar de Antillen, waar hij op Curagao, Aruba en de laatste jaren op Bonaire werkzaam is. Opvallend is wel dat pater Nooyen ooit is begonnen als bouwpastoor van de Coromotokerk te Antriol, waar hij dus nu ook weer pastoor is.
Pastoor Nooyen is in de gemeenschap zeer bekend als amateur archeoloog en historicus en heeft ook een groot aantal publicaties op zijn naam staan zoals in 1951 Angel Obia, 1952 Honderd Jaar Bonaire, 1962 Historia di Alto Vista, 1965 Nilleftrori di Aruba, 1970 Isla de los Santos, 1974 Tot Memorie, 1979 Het volk van de grote Manaure en in 1984 Isla di Papa Cornes. Pastoor Nooyen heeft ook zeer groot aantal artikelen geschreven in La Union en de Amigoelezers kennen ongetwijfeld de artikelen van pastoor Nooyen uit de Kerst- en Paasedities. In 1985 werd pastoor Nooyen benoemd tot ridder in de Orde van Oranje Nassau.<ref>Bekend als archeoloog, historicus en schrijver Pastoor R.H. Nooyen veertig jaar op Antillen. "Amigoe". Curaçao, 23-09-1987, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642515:mpeg21:p011</ref>
* pater Reginaldus Nooyen publiceert zijn boeiende stukken over de Fransen thans regelmatig in La Union.<ref>IN 1754 NAAK CURACAO. "Amigoe". Curaçao, 10-08-1978, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639369:mpeg21:p006</ref>
* (AI):Pater Reginaldus Henricus Nooijen (kloosternaam: frater Reginaldus/Vitus) was een Nederlandse missionaris en historicus. Hij werd geboren op 12 maart 1912 en overleed in 1996. Hij was decennialang werkzaam op de Nederlandse Antillen en werd in 1937 tot priester gewijd.
Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW)
Pater Nooijen was actief als pastoor (o.a. op Aruba), maar werd vooral bekend als cultureel antropoloog, archeoloog en auteur. Hij heeft verschillende fundamentele boeken en historische studies geschreven over het koloniale, indiaanse en slavernijverleden van de eilanden. Enkele van zijn bekendste werken zijn:
*De slavenparochie van Curaçao rond het jaar 1750
*Isla de los Santos (over 100 jaar Paters Dominicanen op de Antillen)
*Het volk van de grote Manaure
------------
Nooyen, Reginaldus Henricus (Pastoor Nooyen)
Bibliografia di Nooyen konserniendo Kòrsou
Angel Obia — Un Jongewachter di Kòrsou (1951)
Tot Memorie - Bartolomeus Senior en Bartolomeus Senior Junior
Van Bellefaas Martis tot Angel Obia : Een geschiedenis van Santa Rosa / door R.H. Nooyen. - Curaçao : [s.n.], 1970. - 79 p. : ill. ; 25 cm
Het volk van de grote Manaure : De Indianen op de Gigantes-eilanden / door R.H. Nooyen. - Curaçao : [s.n.], 1979. - 176 p. : ill. ; 21 cm.
De Slavenparochie van Curacao rond het jaar 1750 : een demografie van het katholieke volksdeel / R.H. Nooijen. - Curaçao : AAINA, 1995. - 126 p. ; 26 cm Isla de los Santos : Honderd jaar Paters Dominicanen op de Nederlandse Antillen :
1870 - 11 juli - 1970 / samengest. door R.H. Nooyen en J. van der Lee.
Historia Demográfiko di algun plantashi di Kòrsou (manuskrito) * Fransesnan den siglo 18 i 19 na Kòrsou (manuskrito) **
* E manuskrito aki ta serka Kas di Kultura di Kòrsou relashoná ku plannan pa publikashon.
** E manuskrito aki ta serka Prins Bernhardfonds Kòrsou relashoná ku plannan pa publikashon.
E bukinan publiká ta den kolekshonnan di tantu na Biblioteka di Kòrsou, Biblioteka Mongui Maduro komo Archivo Nashonal komo prueba di e trabou ku Nooyen a hasi.
NOTA ADISHONAL.
Na luna di ougústús 2008 Pastor Nooyen, debí na su edat ya haltu, ta bai bandoná Antia Hulandes den forma definitivo. E lo no regresá mas, di manera ku esaki ta e úniko i último oportunidat ku por dun’é Krus di Mérito. Lo no tin nada mas bunita ku, serando e kapítulo di su bida i trabou riba e islanan aki, presentá Pastor Nooyen e rekonosimentu aki pa e trabou balioso ku el a hasi pa Kòrsou, investigando i registrando tópikonan hopi importante den historia di Kórsou.
Pastor Nooyen, pa trabounan similar, riba base kompletamente boluntario, a keda rekonosé den pasado na Boneiru komo *Siudadano di Honor”. Ademas el a yega di haña un kondekorashon real.
Boi Antoin Mei 2008
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
9r643kzwg66kmnyp3bvo0t3x6fecfik
194592
194591
2026-06-22T17:46:56Z
Caribiana
8320
194592
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, pastor, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Orden dominikano
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon arkeológiko i historiko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 = {{BON|bandera}} Pastor na Antriol
| temporada1 = 1954–1960
| funcion2 = {{ABW|bandera}} Pastor na Noord
| temporada2 = 1961–1967
| funcion3 = {{CUW|bandera}} Pastor na Brievengat, Sta.Rosa i Janwe
| temporada3 = 1968–1980
| funcion4 = {{BON|bandera}} Pastor na Antriol
| temporada4 = 1981–1989
| disciplina =
| mama = Maria van Scheepstal
| tata = Bernardus Nooijen
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Arnoldo Broeders''' O.P. (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na ..., [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un klero katóliko hulandes, miembro di e Órden Dominikano.? El a bira konosí den Antias Hulandes komo botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref>
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na ..
Dia 9 di mei 1981, ruman Arnoldo Broeders a fayesé, ainda bastante inesperá. E tabata interná na St. Elisabeth Hospital riba djaluna di Pasku di Resurekshon ku problemanan di kurason. El a selebrá su di 75 kumpleaños einan dia 23 di aprel. E mes a spera di por a regresá kas pronto, ya ku ainda tabatin asina tantu kos pa hasi.<ref name=:"1"/>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedica su tempo na estudio y descripcion di e flora y fauna di Antiyas. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/>
Na 1935, e konosí Fr. M. Realino a publiká un buki di botánika pa e skolnan di Mulo komo parti di e antianisashon di enseñansa. Ruman Arnoldo a wòrdu pidi pa proveé e potrètnan entre e tekstonan. Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba Hylocereus Undatus, pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende su ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edicion di su flora di saco.<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha desconoci, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destina pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat di Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1">
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
'''Reginaldus Henricus (Hein) Nooyen''', mihó konosí komo pastor Nooyen (☆ [[14 di febrüari]] [[1919]] na Bakel, [[Hulanda]] - † [[25 di desèmber]] [[2017]] na [[Nijmegen]]), tabata un klero hulandes di Iglesia Katóliko Romano. E ta mas konosí komo eskritor, arkeologo i historiadó amatür. El a publiká vários buki fundamental i estudionan históriko riba e pasado kolonial, indígena i di sklabitut di e [[islanan ABC]].<ref name=:"1">{{Citeer web|titel=Bekend als archeoloog, historicus en schrijver Pastoor R.H. Nooyen veertig jaar op Antillen|werk=[Amigoe]]|datum=1987-09-23|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-05-23|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642515:mpeg21:p011}}</ref>
== Biografia ==
Nooyen a nase y lanta na Bakel serka di Eindhoven. Su mayornan tabata kunukero i katóliko cu un famia konsistiendo di 8 yu. Pastor Nooyen for di mucha, tempu ku e tabata sirbi misa, huntu ku un amigu, tabatin interes òf vokashon pa bira pastor. Kombersando ku otro nan a bin pensa pa bai un seminario di un otro sosiedat di klero ku esun den kua el a drenta finalmente.<ref name=:"2">Boi Antoin, [https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-009491/mode/1up?q=krus+di+merito Nooyen, Reginaldus H. (Pastoor Nooyen) (2008)], [[Biblioteca Nacional Aruba|BNA]]</ref>
Na Bakel el a lanta komo mucha. For di Bakel el a bai studia na Nijmegen i Zwolle. Tabata na Nijmegen ku finalmente el a keda ordená komo pastor dia 26 di yüli 1944.
Tabata e Sosiedat di Hesus, ku tabatin un seminario na Hellmond. Nan a bai e seminario chikitu aki tambe, kaminda nan a keda dos aña. Nooyen a disidí despues di e dos aña ei pa kambia di kongregashon. Finalmente el a drenta e Órden di Padernan San Dominico, Padernan Dominikano, ku su kolegio na Nijmegen.
Despues ku el a keda ordená komo pastor na 1944, Nooyen a traha solamente dos aña komo pastor na Hulanda. El a haña enkargo e ora pa bini traha na Antia Hulandes. Semper e tabatin den su kabes pa bai traha den mishon. Nèt despues di Segundo Guera Mundial, na 1947, Pastor Nooyen ta yega Kòrsou pa promé bia. Huntu kuné a bini na bordo di e barku “Johan de Wit”, un barku blanku grandi, tambe pastornan Fick, Annink i Lensen.<ref name=:"2"/>
E promé parokia na unda Nooyen a bai tabata Pietermaai, kaminda el a keda dos luna, huntu ku e otro pastornan, pa aklamatisá haña instrukshonnan den kustumber i kultura di Kòrsou, tambe e promé lèsnan den idioma papiamentu. Despues el a bai parokia di Santa Rosa, na unda el a keda dos aña. Seguidamente Pastor Nooyen a bai traha dos aña na parokia di Groot Kwartier, pa bolbe Santa Rosa pa dos aña.
Despues di un fakansi na Hulanda, Pastor Nooyen a keda stashoná na Boneiru, parokia di Coromoto na Antriol, nèt den e tempu ku e parokia aki tabata birando realidat na aña 1955.<ref>BONAIRE Coromotokerk wordt ingezegend. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-11-1955, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988471:mpeg21:p005</ref> For di Boneiru Pastor Nooyen a bai traha na parokia di Noord, Aruba, na unda el a keda te na aña 1966, kaminda el a keda seis aña.<ref name=:"2"/>
Despues di Aruba el a traha kòrtiku den diferente parokia na Kòrsou, manera na entre otro Brievengat, Santa Rosa, Jandoret, Janwe i Steenrijk. For di Steenrijk el a regresá Boneiru na prinsipio di aña 1980.
Pastor Nooyen a hasi un trabou enorme den registrashon di historia di e islanan di Antia Hulandes.
Banda di su trabou religioso, Pastor Nooyen a bira konosí na Aruba, Kòrsou i Boneiru komo investigadó di historia, arkeólogo i eskritor. E promé buki ku Pastor Nooyen a skirbi tabata na aña 1951, no muchu tempu despues ku el a yega Kòrsou. El a skirbi e manuskrito originalmente na hulandes i J. Kroon a tradusí esaki p’e. Título di e buki aki ta: ''Angel Obia — Un Jonge Wachter di Kòrsou''.
Pastor Nooyen tabata trahando komo pastor na parokia di Santa Rosa na momentu ku Angel Obia, un hóben ku tabata den Jonge Wacht, a fayesé. El a eksperensiá e bida ehemplar di e hóben aki hopi djaserka i a keda bou di impreshon di esaki. Despues di e morto di Angel Obia, Pastor Nooyen a papia ku famianan di e hóben i otro personanan ku a konos’é djaserka i ku e informashon aki el a produsí su promé buki, konsistiendo di 60 página, rekonstruyendo e bida di Angel Obia.<ref name=:"2"/>
Despues di Kòrsou, Pastor Nooyen a bai traha na Boneiru, kaminda el a investigá historia di e isla aki, spesialmente pa loke ta trata e Indjannan. El a hasi algun trabou di arkeologia, a papia ku hendenan grandi, a studia dokumento, pa a publiká un otro buki na aña 1959: ''Cornelis Marten i Cien Aña di Boneiru''. Ta trata di un buki den kua ta trata deskubrimentu di Boneiru, e Indjannan ku a biba riba e isla, e sitionan na unda nan a bida, algu di tempu di sklabitut, orígen di famianan boneriano i komo tema sentral un biografia di Cornelis Marten, alias Papa Cornes.
Pastor Nooyen a sigui ku su investigashonnan na Aruba, kaminda el a traha komo pastor na [[Noord]]. Na Aruba el a publiká dos buki: ''Historia di Alto Vista'' na 1962 i ''Millefiori di Aruba'' na 1965. Dos buki importante pa e isla Aruba. Ademas el a skirbi e seri “Aruba Nostra” den e korant Amigoe den e periodo di 1966 pa 1967.<ref name=:"2"/>
Bèk na Kòrsou Pastor Nooyen a publiká diferente otro buki. Por menshoná aki entre otro ''Van Bellefaas Martis tot Angel Obia'', ku ta kontené un historia di Santa Rosa. Tambe tin e buki “Tot Memorie’, ku ta krónika di dos kòster di parokia Santa Ana na Kòrsou, Bartholomeus Senior i su yu Bartholomeus Senior Junior.<ref name=:"2"/>
Mas aleu por menshoná e buki ''Isla de Los Santos'' na 1970, ku ta bai tokante e mishon di Padernan Dominikano riba e islanan antiano. Un otro buki importante ta ''Het Volk van de Grote Manaure'' i tambe ''De Slavenparochie Curacao rond het jaar 1750'', ku ta bai tokante respektivamente e indigeno i katibunan di Kòrsou.
Den e korant La Union Nooyen a skirbi den añanan setenta un seri históriko titulá ''Fransesnan den siglo 18 i 19 na Kòrsou''.<ref>IN 1754 NAAK CURACAO. "Amigoe". Curaçao, 10-08-1978, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639369:mpeg21:p006</ref> Tambe el a skirbi den e periodo ei un seri titulá ''Historia Demográfiko di Algun Plantashi di Kórsou''. E manuskritonan aki Pei i Kas di Kultura ta hasiendo e trámitenan publiká nan.
Ta bon pa bisa ku un parti grandi di e investigashonnan ku Pastor Nooyen a hasi ta basá riba konsulta di bukinan di boutismo, matrimonio i fayesimentu di Iglesia Katóliko ku tabata wardá den archivo di [[Obispado di Willemstad]]. E archivo aki a bai perdí den e disturbionan di 30 di mei 1969 debí na kandela na e kas di Obispu. Esaki ta hasi e investigashonnan ku Nooyen a realisá aun mas importante i balioso pa Kòrsou.
Banda di e archivonan di Iglesia Katóliko, Nooyen a praktiká arkeologia tantu na Kòrsou, komo Aruba i Boneiru. Den e buki “Het Volk van de Grote Manaure” e ta deskribí vários sitio na unda Indjanan a biba, basá riba investigashonnan ku el a hasi. Artefaktonan ku el a deskubrí el a pone na disposishon di AAINA den pasado.
Na luna di ougústús 2008 Pastor Nooyen, debí na su edat ya haltu, a bai Antias Hulandes den forma definitivo. El a fayesé na Hulanda dia [[25 di desèmber]] [[2017]] na edat di 98 aña i a wordo derá den santana dominikano den Willem Schiffstraat na [[Nijmegen]].<ref>[https://www.heemkundekringbakelenmilheeze.nl/tussen-peel-en-aa-even-voorstellen Even voorstellen: Hein Nooyen], heemkundekring Bakel en Milheeze</ref>
== Publikashonnan ==
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962),
* ''Millefiori di Aruba'' (1965, Stichting Aruba Nostra, Oranjestad)
* ''Isla de los Santos'' (1970, over 100 jaar Paters Dominicanen op de Antillen)
* ''Tot Memorie'' (1974)
* ''Het volk van de grote Manaure'' (1979)
* ''Isla di Papa Cornes'' (1984)
* ''De Slavenparochie van Curacao rond het jaar 1750 : een demografie van het katholieke volksdeel'' (1995, AAINA Kòrsou)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Nooyen, Reginaldus}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-------
* Pastoor Henricus Nooyen trad in 1939 toe tot de Orde van de Dominicanen en werd op 26 juli 1944 tot priester gewijd. In 1947 kwam pastoor Nooyen naar de Antillen, waar hij op Curagao, Aruba en de laatste jaren op Bonaire werkzaam is. Opvallend is wel dat pater Nooyen ooit is begonnen als bouwpastoor van de Coromotokerk te Antriol, waar hij dus nu ook weer pastoor is.
Pastoor Nooyen is in de gemeenschap zeer bekend als amateur archeoloog en historicus en heeft ook een groot aantal publicaties op zijn naam staan zoals in 1951 Angel Obia, 1952 Honderd Jaar Bonaire, 1962 Historia di Alto Vista, 1965 Nilleftrori di Aruba, 1970 Isla de los Santos, 1974 Tot Memorie, 1979 Het volk van de grote Manaure en in 1984 Isla di Papa Cornes. Pastoor Nooyen heeft ook zeer groot aantal artikelen geschreven in La Union en de Amigoelezers kennen ongetwijfeld de artikelen van pastoor Nooyen uit de Kerst- en Paasedities. In 1985 werd pastoor Nooyen benoemd tot ridder in de Orde van Oranje Nassau.<ref>Bekend als archeoloog, historicus en schrijver Pastoor R.H. Nooyen veertig jaar op Antillen. "Amigoe". Curaçao, 23-09-1987, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642515:mpeg21:p011</ref>
* pater Reginaldus Nooyen publiceert zijn boeiende stukken over de Fransen thans regelmatig in La Union.<ref>IN 1754 NAAK CURACAO. "Amigoe". Curaçao, 10-08-1978, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639369:mpeg21:p006</ref>
* (AI):Pater Reginaldus Henricus Nooijen (kloosternaam: frater Reginaldus/Vitus) was een Nederlandse missionaris en historicus. Hij werd geboren op 12 maart 1912 en overleed in 1996. Hij was decennialang werkzaam op de Nederlandse Antillen en werd in 1937 tot priester gewijd.
Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW)
Pater Nooijen was actief als pastoor (o.a. op Aruba), maar werd vooral bekend als cultureel antropoloog, archeoloog en auteur. Hij heeft verschillende fundamentele boeken en historische studies geschreven over het koloniale, indiaanse en slavernijverleden van de eilanden. Enkele van zijn bekendste werken zijn:
*De slavenparochie van Curaçao rond het jaar 1750
*Isla de los Santos (over 100 jaar Paters Dominicanen op de Antillen)
*Het volk van de grote Manaure
------------
Nooyen, Reginaldus Henricus (Pastoor Nooyen)
Bibliografia di Nooyen konserniendo Kòrsou
Angel Obia — Un Jongewachter di Kòrsou (1951)
Tot Memorie - Bartolomeus Senior en Bartolomeus Senior Junior
Van Bellefaas Martis tot Angel Obia : Een geschiedenis van Santa Rosa / door R.H. Nooyen. - Curaçao : [s.n.], 1970. - 79 p. : ill. ; 25 cm
Het volk van de grote Manaure : De Indianen op de Gigantes-eilanden / door R.H. Nooyen. - Curaçao : [s.n.], 1979. - 176 p. : ill. ; 21 cm.
De Slavenparochie van Curacao rond het jaar 1750 : een demografie van het katholieke volksdeel / R.H. Nooijen. - Curaçao : AAINA, 1995. - 126 p. ; 26 cm Isla de los Santos : Honderd jaar Paters Dominicanen op de Nederlandse Antillen :
1870 - 11 juli - 1970 / samengest. door R.H. Nooyen en J. van der Lee.
Historia Demográfiko di algun plantashi di Kòrsou (manuskrito) * Fransesnan den siglo 18 i 19 na Kòrsou (manuskrito) **
* E manuskrito aki ta serka Kas di Kultura di Kòrsou relashoná ku plannan pa publikashon.
** E manuskrito aki ta serka Prins Bernhardfonds Kòrsou relashoná ku plannan pa publikashon.
E bukinan publiká ta den kolekshonnan di tantu na Biblioteka di Kòrsou, Biblioteka Mongui Maduro komo Archivo Nashonal komo prueba di e trabou ku Nooyen a hasi.
NOTA ADISHONAL.
Na luna di ougústús 2008 Pastor Nooyen, debí na su edat ya haltu, ta bai bandoná Antia Hulandes den forma definitivo. E lo no regresá mas, di manera ku esaki ta e úniko i último oportunidat ku por dun’é Krus di Mérito. Lo no tin nada mas bunita ku, serando e kapítulo di su bida i trabou riba e islanan aki, presentá Pastor Nooyen e rekonosimentu aki pa e trabou balioso ku el a hasi pa Kòrsou, investigando i registrando tópikonan hopi importante den historia di Kórsou.
Pastor Nooyen, pa trabounan similar, riba base kompletamente boluntario, a keda rekonosé den pasado na Boneiru komo *Siudadano di Honor”. Ademas el a yega di haña un kondekorashon real.
Boi Antoin Mei 2008
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
g9vgyfja83d2y1r8vihm46l3vkceol9
194593
194592
2026-06-22T17:52:07Z
Caribiana
8320
194593
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, pastor, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Orden dominikano
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon arkeológiko i historiko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 = {{BON|bandera}} Pastor na Antriol
| temporada1 = 1954–1960
| funcion2 = {{ABW|bandera}} Pastor na Noord
| temporada2 = 1961–1967
| funcion3 = {{CUW|bandera}} Pastor na Brievengat, Sta.Rosa i Janwe
| temporada3 = 1968–1980
| funcion4 = {{BON|bandera}} Pastor na Antriol
| temporada4 = 1981–1989
| disciplina =
| mama = Maria van Scheepstal
| tata = Bernardus Nooijen
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Arnoldo Broeders''' O.P. (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na ..., [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un klero katóliko hulandes, miembro di e Órden Dominikano.? El a bira konosí den Antias Hulandes komo botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref>
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na ..[[Hulanda]]. E tabata un misionero katóliko hulandés i miembro di e congregashon di Fraternan di Tilburg.
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedica su tempo na estudio y descripcion di e flora y fauna di Antiyas. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/>
Na 1935, e konosí Fr. M. Realino a publiká un buki di botánika pa e skolnan di Mulo komo parti di e antianisashon di enseñansa. Ruman Arnoldo a wòrdu pidi pa proveé e potrètnan entre e tekstonan. Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba Hylocereus Undatus, pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat di Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1">
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
'''Reginaldus Henricus (Hein) Nooyen''', mihó konosí komo pastor Nooyen (☆ [[14 di febrüari]] [[1919]] na Bakel, [[Hulanda]] - † [[25 di desèmber]] [[2017]] na [[Nijmegen]]), tabata un klero hulandes di Iglesia Katóliko Romano. E ta mas konosí komo eskritor, arkeologo i historiadó amatür. El a publiká vários buki fundamental i estudionan históriko riba e pasado kolonial, indígena i di sklabitut di e [[islanan ABC]].<ref name=:"1">{{Citeer web|titel=Bekend als archeoloog, historicus en schrijver Pastoor R.H. Nooyen veertig jaar op Antillen|werk=[Amigoe]]|datum=1987-09-23|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-05-23|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642515:mpeg21:p011}}</ref>
== Biografia ==
Nooyen a nase y lanta na Bakel serka di Eindhoven. Su mayornan tabata kunukero i katóliko cu un famia konsistiendo di 8 yu. Pastor Nooyen for di mucha, tempu ku e tabata sirbi misa, huntu ku un amigu, tabatin interes òf vokashon pa bira pastor. Kombersando ku otro nan a bin pensa pa bai un seminario di un otro sosiedat di klero ku esun den kua el a drenta finalmente.<ref name=:"2">Boi Antoin, [https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-009491/mode/1up?q=krus+di+merito Nooyen, Reginaldus H. (Pastoor Nooyen) (2008)], [[Biblioteca Nacional Aruba|BNA]]</ref>
Na Bakel el a lanta komo mucha. For di Bakel el a bai studia na Nijmegen i Zwolle. Tabata na Nijmegen ku finalmente el a keda ordená komo pastor dia 26 di yüli 1944.
Tabata e Sosiedat di Hesus, ku tabatin un seminario na Hellmond. Nan a bai e seminario chikitu aki tambe, kaminda nan a keda dos aña. Nooyen a disidí despues di e dos aña ei pa kambia di kongregashon. Finalmente el a drenta e Órden di Padernan San Dominico, Padernan Dominikano, ku su kolegio na Nijmegen.
Despues ku el a keda ordená komo pastor na 1944, Nooyen a traha solamente dos aña komo pastor na Hulanda. El a haña enkargo e ora pa bini traha na Antia Hulandes. Semper e tabatin den su kabes pa bai traha den mishon. Nèt despues di Segundo Guera Mundial, na 1947, Pastor Nooyen ta yega Kòrsou pa promé bia. Huntu kuné a bini na bordo di e barku “Johan de Wit”, un barku blanku grandi, tambe pastornan Fick, Annink i Lensen.<ref name=:"2"/>
E promé parokia na unda Nooyen a bai tabata Pietermaai, kaminda el a keda dos luna, huntu ku e otro pastornan, pa aklamatisá haña instrukshonnan den kustumber i kultura di Kòrsou, tambe e promé lèsnan den idioma papiamentu. Despues el a bai parokia di Santa Rosa, na unda el a keda dos aña. Seguidamente Pastor Nooyen a bai traha dos aña na parokia di Groot Kwartier, pa bolbe Santa Rosa pa dos aña.
Despues di un fakansi na Hulanda, Pastor Nooyen a keda stashoná na Boneiru, parokia di Coromoto na Antriol, nèt den e tempu ku e parokia aki tabata birando realidat na aña 1955.<ref>BONAIRE Coromotokerk wordt ingezegend. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-11-1955, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988471:mpeg21:p005</ref> For di Boneiru Pastor Nooyen a bai traha na parokia di Noord, Aruba, na unda el a keda te na aña 1966, kaminda el a keda seis aña.<ref name=:"2"/>
Despues di Aruba el a traha kòrtiku den diferente parokia na Kòrsou, manera na entre otro Brievengat, Santa Rosa, Jandoret, Janwe i Steenrijk. For di Steenrijk el a regresá Boneiru na prinsipio di aña 1980.
Pastor Nooyen a hasi un trabou enorme den registrashon di historia di e islanan di Antia Hulandes.
Banda di su trabou religioso, Pastor Nooyen a bira konosí na Aruba, Kòrsou i Boneiru komo investigadó di historia, arkeólogo i eskritor. E promé buki ku Pastor Nooyen a skirbi tabata na aña 1951, no muchu tempu despues ku el a yega Kòrsou. El a skirbi e manuskrito originalmente na hulandes i J. Kroon a tradusí esaki p’e. Título di e buki aki ta: ''Angel Obia — Un Jonge Wachter di Kòrsou''.
Pastor Nooyen tabata trahando komo pastor na parokia di Santa Rosa na momentu ku Angel Obia, un hóben ku tabata den Jonge Wacht, a fayesé. El a eksperensiá e bida ehemplar di e hóben aki hopi djaserka i a keda bou di impreshon di esaki. Despues di e morto di Angel Obia, Pastor Nooyen a papia ku famianan di e hóben i otro personanan ku a konos’é djaserka i ku e informashon aki el a produsí su promé buki, konsistiendo di 60 página, rekonstruyendo e bida di Angel Obia.<ref name=:"2"/>
Despues di Kòrsou, Pastor Nooyen a bai traha na Boneiru, kaminda el a investigá historia di e isla aki, spesialmente pa loke ta trata e Indjannan. El a hasi algun trabou di arkeologia, a papia ku hendenan grandi, a studia dokumento, pa a publiká un otro buki na aña 1959: ''Cornelis Marten i Cien Aña di Boneiru''. Ta trata di un buki den kua ta trata deskubrimentu di Boneiru, e Indjannan ku a biba riba e isla, e sitionan na unda nan a bida, algu di tempu di sklabitut, orígen di famianan boneriano i komo tema sentral un biografia di Cornelis Marten, alias Papa Cornes.
Pastor Nooyen a sigui ku su investigashonnan na Aruba, kaminda el a traha komo pastor na [[Noord]]. Na Aruba el a publiká dos buki: ''Historia di Alto Vista'' na 1962 i ''Millefiori di Aruba'' na 1965. Dos buki importante pa e isla Aruba. Ademas el a skirbi e seri “Aruba Nostra” den e korant Amigoe den e periodo di 1966 pa 1967.<ref name=:"2"/>
Bèk na Kòrsou Pastor Nooyen a publiká diferente otro buki. Por menshoná aki entre otro ''Van Bellefaas Martis tot Angel Obia'', ku ta kontené un historia di Santa Rosa. Tambe tin e buki “Tot Memorie’, ku ta krónika di dos kòster di parokia Santa Ana na Kòrsou, Bartholomeus Senior i su yu Bartholomeus Senior Junior.<ref name=:"2"/>
Mas aleu por menshoná e buki ''Isla de Los Santos'' na 1970, ku ta bai tokante e mishon di Padernan Dominikano riba e islanan antiano. Un otro buki importante ta ''Het Volk van de Grote Manaure'' i tambe ''De Slavenparochie Curacao rond het jaar 1750'', ku ta bai tokante respektivamente e indigeno i katibunan di Kòrsou.
Den e korant La Union Nooyen a skirbi den añanan setenta un seri históriko titulá ''Fransesnan den siglo 18 i 19 na Kòrsou''.<ref>IN 1754 NAAK CURACAO. "Amigoe". Curaçao, 10-08-1978, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639369:mpeg21:p006</ref> Tambe el a skirbi den e periodo ei un seri titulá ''Historia Demográfiko di Algun Plantashi di Kórsou''. E manuskritonan aki Pei i Kas di Kultura ta hasiendo e trámitenan publiká nan.
Ta bon pa bisa ku un parti grandi di e investigashonnan ku Pastor Nooyen a hasi ta basá riba konsulta di bukinan di boutismo, matrimonio i fayesimentu di Iglesia Katóliko ku tabata wardá den archivo di [[Obispado di Willemstad]]. E archivo aki a bai perdí den e disturbionan di 30 di mei 1969 debí na kandela na e kas di Obispu. Esaki ta hasi e investigashonnan ku Nooyen a realisá aun mas importante i balioso pa Kòrsou.
Banda di e archivonan di Iglesia Katóliko, Nooyen a praktiká arkeologia tantu na Kòrsou, komo Aruba i Boneiru. Den e buki “Het Volk van de Grote Manaure” e ta deskribí vários sitio na unda Indjanan a biba, basá riba investigashonnan ku el a hasi. Artefaktonan ku el a deskubrí el a pone na disposishon di AAINA den pasado.
Na luna di ougústús 2008 Pastor Nooyen, debí na su edat ya haltu, a bai Antias Hulandes den forma definitivo. El a fayesé na Hulanda dia [[25 di desèmber]] [[2017]] na edat di 98 aña i a wordo derá den santana dominikano den Willem Schiffstraat na [[Nijmegen]].<ref>[https://www.heemkundekringbakelenmilheeze.nl/tussen-peel-en-aa-even-voorstellen Even voorstellen: Hein Nooyen], heemkundekring Bakel en Milheeze</ref>
== Publikashonnan ==
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962),
* ''Millefiori di Aruba'' (1965, Stichting Aruba Nostra, Oranjestad)
* ''Isla de los Santos'' (1970, over 100 jaar Paters Dominicanen op de Antillen)
* ''Tot Memorie'' (1974)
* ''Het volk van de grote Manaure'' (1979)
* ''Isla di Papa Cornes'' (1984)
* ''De Slavenparochie van Curacao rond het jaar 1750 : een demografie van het katholieke volksdeel'' (1995, AAINA Kòrsou)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Nooyen, Reginaldus}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-------
* Pastoor Henricus Nooyen trad in 1939 toe tot de Orde van de Dominicanen en werd op 26 juli 1944 tot priester gewijd. In 1947 kwam pastoor Nooyen naar de Antillen, waar hij op Curagao, Aruba en de laatste jaren op Bonaire werkzaam is. Opvallend is wel dat pater Nooyen ooit is begonnen als bouwpastoor van de Coromotokerk te Antriol, waar hij dus nu ook weer pastoor is.
Pastoor Nooyen is in de gemeenschap zeer bekend als amateur archeoloog en historicus en heeft ook een groot aantal publicaties op zijn naam staan zoals in 1951 Angel Obia, 1952 Honderd Jaar Bonaire, 1962 Historia di Alto Vista, 1965 Nilleftrori di Aruba, 1970 Isla de los Santos, 1974 Tot Memorie, 1979 Het volk van de grote Manaure en in 1984 Isla di Papa Cornes. Pastoor Nooyen heeft ook zeer groot aantal artikelen geschreven in La Union en de Amigoelezers kennen ongetwijfeld de artikelen van pastoor Nooyen uit de Kerst- en Paasedities. In 1985 werd pastoor Nooyen benoemd tot ridder in de Orde van Oranje Nassau.<ref>Bekend als archeoloog, historicus en schrijver Pastoor R.H. Nooyen veertig jaar op Antillen. "Amigoe". Curaçao, 23-09-1987, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642515:mpeg21:p011</ref>
* pater Reginaldus Nooyen publiceert zijn boeiende stukken over de Fransen thans regelmatig in La Union.<ref>IN 1754 NAAK CURACAO. "Amigoe". Curaçao, 10-08-1978, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639369:mpeg21:p006</ref>
* (AI):Pater Reginaldus Henricus Nooijen (kloosternaam: frater Reginaldus/Vitus) was een Nederlandse missionaris en historicus. Hij werd geboren op 12 maart 1912 en overleed in 1996. Hij was decennialang werkzaam op de Nederlandse Antillen en werd in 1937 tot priester gewijd.
Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW)
Pater Nooijen was actief als pastoor (o.a. op Aruba), maar werd vooral bekend als cultureel antropoloog, archeoloog en auteur. Hij heeft verschillende fundamentele boeken en historische studies geschreven over het koloniale, indiaanse en slavernijverleden van de eilanden. Enkele van zijn bekendste werken zijn:
*De slavenparochie van Curaçao rond het jaar 1750
*Isla de los Santos (over 100 jaar Paters Dominicanen op de Antillen)
*Het volk van de grote Manaure
------------
Nooyen, Reginaldus Henricus (Pastoor Nooyen)
Bibliografia di Nooyen konserniendo Kòrsou
Angel Obia — Un Jongewachter di Kòrsou (1951)
Tot Memorie - Bartolomeus Senior en Bartolomeus Senior Junior
Van Bellefaas Martis tot Angel Obia : Een geschiedenis van Santa Rosa / door R.H. Nooyen. - Curaçao : [s.n.], 1970. - 79 p. : ill. ; 25 cm
Het volk van de grote Manaure : De Indianen op de Gigantes-eilanden / door R.H. Nooyen. - Curaçao : [s.n.], 1979. - 176 p. : ill. ; 21 cm.
De Slavenparochie van Curacao rond het jaar 1750 : een demografie van het katholieke volksdeel / R.H. Nooijen. - Curaçao : AAINA, 1995. - 126 p. ; 26 cm Isla de los Santos : Honderd jaar Paters Dominicanen op de Nederlandse Antillen :
1870 - 11 juli - 1970 / samengest. door R.H. Nooyen en J. van der Lee.
Historia Demográfiko di algun plantashi di Kòrsou (manuskrito) * Fransesnan den siglo 18 i 19 na Kòrsou (manuskrito) **
* E manuskrito aki ta serka Kas di Kultura di Kòrsou relashoná ku plannan pa publikashon.
** E manuskrito aki ta serka Prins Bernhardfonds Kòrsou relashoná ku plannan pa publikashon.
E bukinan publiká ta den kolekshonnan di tantu na Biblioteka di Kòrsou, Biblioteka Mongui Maduro komo Archivo Nashonal komo prueba di e trabou ku Nooyen a hasi.
NOTA ADISHONAL.
Na luna di ougústús 2008 Pastor Nooyen, debí na su edat ya haltu, ta bai bandoná Antia Hulandes den forma definitivo. E lo no regresá mas, di manera ku esaki ta e úniko i último oportunidat ku por dun’é Krus di Mérito. Lo no tin nada mas bunita ku, serando e kapítulo di su bida i trabou riba e islanan aki, presentá Pastor Nooyen e rekonosimentu aki pa e trabou balioso ku el a hasi pa Kòrsou, investigando i registrando tópikonan hopi importante den historia di Kórsou.
Pastor Nooyen, pa trabounan similar, riba base kompletamente boluntario, a keda rekonosé den pasado na Boneiru komo *Siudadano di Honor”. Ademas el a yega di haña un kondekorashon real.
Boi Antoin Mei 2008
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
nqqg4iesvo73mp5i7c2d2f9nupfgadm
194594
194593
2026-06-22T17:53:33Z
Caribiana
8320
194594
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Arnoldo Broeders''' O.P. (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na ..., [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un klero katóliko hulandes, miembro di e Órden Dominikano.? El a bira konosí den Antias Hulandes komo botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref>
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na ..[[Hulanda]]. E tabata un misionero katóliko hulandés i miembro di e congregashon di Fraternan di Tilburg.
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedica su tempo na estudio y descripcion di e flora y fauna di Antiyas. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/>
Na 1935, e konosí Fr. M. Realino a publiká un buki di botánika pa e skolnan di Mulo komo parti di e antianisashon di enseñansa. Ruman Arnoldo a wòrdu pidi pa proveé e potrètnan entre e tekstonan. Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba Hylocereus Undatus, pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat di Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1">
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
'''Reginaldus Henricus (Hein) Nooyen''', mihó konosí komo pastor Nooyen (☆ [[14 di febrüari]] [[1919]] na Bakel, [[Hulanda]] - † [[25 di desèmber]] [[2017]] na [[Nijmegen]]), tabata un klero hulandes di Iglesia Katóliko Romano. E ta mas konosí komo eskritor, arkeologo i historiadó amatür. El a publiká vários buki fundamental i estudionan históriko riba e pasado kolonial, indígena i di sklabitut di e [[islanan ABC]].<ref name=:"1">{{Citeer web|titel=Bekend als archeoloog, historicus en schrijver Pastoor R.H. Nooyen veertig jaar op Antillen|werk=[Amigoe]]|datum=1987-09-23|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-05-23|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642515:mpeg21:p011}}</ref>
== Biografia ==
Nooyen a nase y lanta na Bakel serka di Eindhoven. Su mayornan tabata kunukero i katóliko cu un famia konsistiendo di 8 yu. Pastor Nooyen for di mucha, tempu ku e tabata sirbi misa, huntu ku un amigu, tabatin interes òf vokashon pa bira pastor. Kombersando ku otro nan a bin pensa pa bai un seminario di un otro sosiedat di klero ku esun den kua el a drenta finalmente.<ref name=:"2">Boi Antoin, [https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-009491/mode/1up?q=krus+di+merito Nooyen, Reginaldus H. (Pastoor Nooyen) (2008)], [[Biblioteca Nacional Aruba|BNA]]</ref>
Na Bakel el a lanta komo mucha. For di Bakel el a bai studia na Nijmegen i Zwolle. Tabata na Nijmegen ku finalmente el a keda ordená komo pastor dia 26 di yüli 1944.
Tabata e Sosiedat di Hesus, ku tabatin un seminario na Hellmond. Nan a bai e seminario chikitu aki tambe, kaminda nan a keda dos aña. Nooyen a disidí despues di e dos aña ei pa kambia di kongregashon. Finalmente el a drenta e Órden di Padernan San Dominico, Padernan Dominikano, ku su kolegio na Nijmegen.
Despues ku el a keda ordená komo pastor na 1944, Nooyen a traha solamente dos aña komo pastor na Hulanda. El a haña enkargo e ora pa bini traha na Antia Hulandes. Semper e tabatin den su kabes pa bai traha den mishon. Nèt despues di Segundo Guera Mundial, na 1947, Pastor Nooyen ta yega Kòrsou pa promé bia. Huntu kuné a bini na bordo di e barku “Johan de Wit”, un barku blanku grandi, tambe pastornan Fick, Annink i Lensen.<ref name=:"2"/>
E promé parokia na unda Nooyen a bai tabata Pietermaai, kaminda el a keda dos luna, huntu ku e otro pastornan, pa aklamatisá haña instrukshonnan den kustumber i kultura di Kòrsou, tambe e promé lèsnan den idioma papiamentu. Despues el a bai parokia di Santa Rosa, na unda el a keda dos aña. Seguidamente Pastor Nooyen a bai traha dos aña na parokia di Groot Kwartier, pa bolbe Santa Rosa pa dos aña.
Despues di un fakansi na Hulanda, Pastor Nooyen a keda stashoná na Boneiru, parokia di Coromoto na Antriol, nèt den e tempu ku e parokia aki tabata birando realidat na aña 1955.<ref>BONAIRE Coromotokerk wordt ingezegend. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-11-1955, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988471:mpeg21:p005</ref> For di Boneiru Pastor Nooyen a bai traha na parokia di Noord, Aruba, na unda el a keda te na aña 1966, kaminda el a keda seis aña.<ref name=:"2"/>
Despues di Aruba el a traha kòrtiku den diferente parokia na Kòrsou, manera na entre otro Brievengat, Santa Rosa, Jandoret, Janwe i Steenrijk. For di Steenrijk el a regresá Boneiru na prinsipio di aña 1980.
Pastor Nooyen a hasi un trabou enorme den registrashon di historia di e islanan di Antia Hulandes.
Banda di su trabou religioso, Pastor Nooyen a bira konosí na Aruba, Kòrsou i Boneiru komo investigadó di historia, arkeólogo i eskritor. E promé buki ku Pastor Nooyen a skirbi tabata na aña 1951, no muchu tempu despues ku el a yega Kòrsou. El a skirbi e manuskrito originalmente na hulandes i J. Kroon a tradusí esaki p’e. Título di e buki aki ta: ''Angel Obia — Un Jonge Wachter di Kòrsou''.
Pastor Nooyen tabata trahando komo pastor na parokia di Santa Rosa na momentu ku Angel Obia, un hóben ku tabata den Jonge Wacht, a fayesé. El a eksperensiá e bida ehemplar di e hóben aki hopi djaserka i a keda bou di impreshon di esaki. Despues di e morto di Angel Obia, Pastor Nooyen a papia ku famianan di e hóben i otro personanan ku a konos’é djaserka i ku e informashon aki el a produsí su promé buki, konsistiendo di 60 página, rekonstruyendo e bida di Angel Obia.<ref name=:"2"/>
Despues di Kòrsou, Pastor Nooyen a bai traha na Boneiru, kaminda el a investigá historia di e isla aki, spesialmente pa loke ta trata e Indjannan. El a hasi algun trabou di arkeologia, a papia ku hendenan grandi, a studia dokumento, pa a publiká un otro buki na aña 1959: ''Cornelis Marten i Cien Aña di Boneiru''. Ta trata di un buki den kua ta trata deskubrimentu di Boneiru, e Indjannan ku a biba riba e isla, e sitionan na unda nan a bida, algu di tempu di sklabitut, orígen di famianan boneriano i komo tema sentral un biografia di Cornelis Marten, alias Papa Cornes.
Pastor Nooyen a sigui ku su investigashonnan na Aruba, kaminda el a traha komo pastor na [[Noord]]. Na Aruba el a publiká dos buki: ''Historia di Alto Vista'' na 1962 i ''Millefiori di Aruba'' na 1965. Dos buki importante pa e isla Aruba. Ademas el a skirbi e seri “Aruba Nostra” den e korant Amigoe den e periodo di 1966 pa 1967.<ref name=:"2"/>
Bèk na Kòrsou Pastor Nooyen a publiká diferente otro buki. Por menshoná aki entre otro ''Van Bellefaas Martis tot Angel Obia'', ku ta kontené un historia di Santa Rosa. Tambe tin e buki “Tot Memorie’, ku ta krónika di dos kòster di parokia Santa Ana na Kòrsou, Bartholomeus Senior i su yu Bartholomeus Senior Junior.<ref name=:"2"/>
Mas aleu por menshoná e buki ''Isla de Los Santos'' na 1970, ku ta bai tokante e mishon di Padernan Dominikano riba e islanan antiano. Un otro buki importante ta ''Het Volk van de Grote Manaure'' i tambe ''De Slavenparochie Curacao rond het jaar 1750'', ku ta bai tokante respektivamente e indigeno i katibunan di Kòrsou.
Den e korant La Union Nooyen a skirbi den añanan setenta un seri históriko titulá ''Fransesnan den siglo 18 i 19 na Kòrsou''.<ref>IN 1754 NAAK CURACAO. "Amigoe". Curaçao, 10-08-1978, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639369:mpeg21:p006</ref> Tambe el a skirbi den e periodo ei un seri titulá ''Historia Demográfiko di Algun Plantashi di Kórsou''. E manuskritonan aki Pei i Kas di Kultura ta hasiendo e trámitenan publiká nan.
Ta bon pa bisa ku un parti grandi di e investigashonnan ku Pastor Nooyen a hasi ta basá riba konsulta di bukinan di boutismo, matrimonio i fayesimentu di Iglesia Katóliko ku tabata wardá den archivo di [[Obispado di Willemstad]]. E archivo aki a bai perdí den e disturbionan di 30 di mei 1969 debí na kandela na e kas di Obispu. Esaki ta hasi e investigashonnan ku Nooyen a realisá aun mas importante i balioso pa Kòrsou.
Banda di e archivonan di Iglesia Katóliko, Nooyen a praktiká arkeologia tantu na Kòrsou, komo Aruba i Boneiru. Den e buki “Het Volk van de Grote Manaure” e ta deskribí vários sitio na unda Indjanan a biba, basá riba investigashonnan ku el a hasi. Artefaktonan ku el a deskubrí el a pone na disposishon di AAINA den pasado.
Na luna di ougústús 2008 Pastor Nooyen, debí na su edat ya haltu, a bai Antias Hulandes den forma definitivo. El a fayesé na Hulanda dia [[25 di desèmber]] [[2017]] na edat di 98 aña i a wordo derá den santana dominikano den Willem Schiffstraat na [[Nijmegen]].<ref>[https://www.heemkundekringbakelenmilheeze.nl/tussen-peel-en-aa-even-voorstellen Even voorstellen: Hein Nooyen], heemkundekring Bakel en Milheeze</ref>
== Publikashonnan ==
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962),
* ''Millefiori di Aruba'' (1965, Stichting Aruba Nostra, Oranjestad)
* ''Isla de los Santos'' (1970, over 100 jaar Paters Dominicanen op de Antillen)
* ''Tot Memorie'' (1974)
* ''Het volk van de grote Manaure'' (1979)
* ''Isla di Papa Cornes'' (1984)
* ''De Slavenparochie van Curacao rond het jaar 1750 : een demografie van het katholieke volksdeel'' (1995, AAINA Kòrsou)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Nooyen, Reginaldus}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-------
* Pastoor Henricus Nooyen trad in 1939 toe tot de Orde van de Dominicanen en werd op 26 juli 1944 tot priester gewijd. In 1947 kwam pastoor Nooyen naar de Antillen, waar hij op Curagao, Aruba en de laatste jaren op Bonaire werkzaam is. Opvallend is wel dat pater Nooyen ooit is begonnen als bouwpastoor van de Coromotokerk te Antriol, waar hij dus nu ook weer pastoor is.
Pastoor Nooyen is in de gemeenschap zeer bekend als amateur archeoloog en historicus en heeft ook een groot aantal publicaties op zijn naam staan zoals in 1951 Angel Obia, 1952 Honderd Jaar Bonaire, 1962 Historia di Alto Vista, 1965 Nilleftrori di Aruba, 1970 Isla de los Santos, 1974 Tot Memorie, 1979 Het volk van de grote Manaure en in 1984 Isla di Papa Cornes. Pastoor Nooyen heeft ook zeer groot aantal artikelen geschreven in La Union en de Amigoelezers kennen ongetwijfeld de artikelen van pastoor Nooyen uit de Kerst- en Paasedities. In 1985 werd pastoor Nooyen benoemd tot ridder in de Orde van Oranje Nassau.<ref>Bekend als archeoloog, historicus en schrijver Pastoor R.H. Nooyen veertig jaar op Antillen. "Amigoe". Curaçao, 23-09-1987, p. 11. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642515:mpeg21:p011</ref>
* pater Reginaldus Nooyen publiceert zijn boeiende stukken over de Fransen thans regelmatig in La Union.<ref>IN 1754 NAAK CURACAO. "Amigoe". Curaçao, 10-08-1978, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 23-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639369:mpeg21:p006</ref>
* (AI):Pater Reginaldus Henricus Nooijen (kloosternaam: frater Reginaldus/Vitus) was een Nederlandse missionaris en historicus. Hij werd geboren op 12 maart 1912 en overleed in 1996. Hij was decennialang werkzaam op de Nederlandse Antillen en werd in 1937 tot priester gewijd.
Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW)
Pater Nooijen was actief als pastoor (o.a. op Aruba), maar werd vooral bekend als cultureel antropoloog, archeoloog en auteur. Hij heeft verschillende fundamentele boeken en historische studies geschreven over het koloniale, indiaanse en slavernijverleden van de eilanden. Enkele van zijn bekendste werken zijn:
*De slavenparochie van Curaçao rond het jaar 1750
*Isla de los Santos (over 100 jaar Paters Dominicanen op de Antillen)
*Het volk van de grote Manaure
------------
Nooyen, Reginaldus Henricus (Pastoor Nooyen)
Bibliografia di Nooyen konserniendo Kòrsou
Angel Obia — Un Jongewachter di Kòrsou (1951)
Tot Memorie - Bartolomeus Senior en Bartolomeus Senior Junior
Van Bellefaas Martis tot Angel Obia : Een geschiedenis van Santa Rosa / door R.H. Nooyen. - Curaçao : [s.n.], 1970. - 79 p. : ill. ; 25 cm
Het volk van de grote Manaure : De Indianen op de Gigantes-eilanden / door R.H. Nooyen. - Curaçao : [s.n.], 1979. - 176 p. : ill. ; 21 cm.
De Slavenparochie van Curacao rond het jaar 1750 : een demografie van het katholieke volksdeel / R.H. Nooijen. - Curaçao : AAINA, 1995. - 126 p. ; 26 cm Isla de los Santos : Honderd jaar Paters Dominicanen op de Nederlandse Antillen :
1870 - 11 juli - 1970 / samengest. door R.H. Nooyen en J. van der Lee.
Historia Demográfiko di algun plantashi di Kòrsou (manuskrito) * Fransesnan den siglo 18 i 19 na Kòrsou (manuskrito) **
* E manuskrito aki ta serka Kas di Kultura di Kòrsou relashoná ku plannan pa publikashon.
** E manuskrito aki ta serka Prins Bernhardfonds Kòrsou relashoná ku plannan pa publikashon.
E bukinan publiká ta den kolekshonnan di tantu na Biblioteka di Kòrsou, Biblioteka Mongui Maduro komo Archivo Nashonal komo prueba di e trabou ku Nooyen a hasi.
NOTA ADISHONAL.
Na luna di ougústús 2008 Pastor Nooyen, debí na su edat ya haltu, ta bai bandoná Antia Hulandes den forma definitivo. E lo no regresá mas, di manera ku esaki ta e úniko i último oportunidat ku por dun’é Krus di Mérito. Lo no tin nada mas bunita ku, serando e kapítulo di su bida i trabou riba e islanan aki, presentá Pastor Nooyen e rekonosimentu aki pa e trabou balioso ku el a hasi pa Kòrsou, investigando i registrando tópikonan hopi importante den historia di Kórsou.
Pastor Nooyen, pa trabounan similar, riba base kompletamente boluntario, a keda rekonosé den pasado na Boneiru komo *Siudadano di Honor”. Ademas el a yega di haña un kondekorashon real.
Boi Antoin Mei 2008
{{Appendix}}
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
dz85npvlvidc1xjohaf31bqfym4c3km
194595
194594
2026-06-22T17:58:42Z
Caribiana
8320
194595
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Arnoldo Broeders''' O.P. (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na ..., [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un klero katóliko hulandes, miembro di e Órden Dominikano.? El a bira konosí den Antias Hulandes komo botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref>
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na ..[[Hulanda]]. E tabata un misionero katóliko hulandés i miembro di e congregashon di Fraternan di Tilburg.
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedica su tempo na estudio y descripcion di e flora y fauna di Antiyas. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/>
Na 1935, e konosí Fr. M. Realino a publiká un buki di botánika pa e skolnan di Mulo komo parti di e antianisashon di enseñansa. Ruman Arnoldo a wòrdu pidi pa proveé e potrètnan entre e tekstonan. Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba Hylocereus Undatus, pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
e93bqaglzlgj0fyk7nm5qvvz1kjjrxr
194596
194595
2026-06-22T18:10:31Z
Caribiana
8320
194596
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e congregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo investigado botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]].
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedica su tempo na estudio y descripcion di e flora y fauna di Antiyas. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/>
Na 1935, e konosí Fr. M. Realino a publiká un buki di botánika pa e skolnan di Mulo komo parti di e antianisashon di enseñansa. Ruman Arnoldo a wòrdu pidi pa proveé e potrètnan entre e tekstonan. Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba Hylocereus Undatus, pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
q8a0oqt0ojzq7az9zpkqau8tb40a4o3
194597
194596
2026-06-22T18:18:29Z
Caribiana
8320
194597
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e congregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo investigado botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]].
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedica su tempo na estudio y descripcion di e flora y fauna di Antiyas. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/>
Adrianus Nicolaas Broederseer M. Arnoldo a nace <ref></ref>na Hulanda den e municipio di Stratum dia 23 di april 1906. Dia 8 di september 1924, el a cuminsa su periodo di prueba cerca e Rumannan di Tilburg, y a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929 El a pasa e examennan di e maestronan na Status. Kolegio di Formashon di Maestro na Tilburg dia 11 di yüni 1927. Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
Na 1935, e konosí Fr. M. Realino a publiká un buki di botánika pa e skolnan di Mulo komo parti di e antianisashon di enseñansa. Ruman Arnoldo a wòrdu pidi pa proveé e potrètnan entre e tekstonan. Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba Hylocereus Undatus, pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
nz0bhyb539iozyzx043ftdry9yuoycu
194598
194597
2026-06-22T18:25:04Z
Caribiana
8320
194598
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e congregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo investigado botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba cerca e Fraternan di Tilburg, y a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedica su tempo na estudio y descripcion di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Na 1935, e konosí Fr. M. Realino a publiká un buki di botánika pa e skolnan di Mulo komo parti di e antianisashon di enseñansa. Ruman Arnoldo a wòrdu pidi pa proveé e potrètnan entre e tekstonan. Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba Hylocereus Undatus, pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
88r6bg3a5cuuquv25rptrfjk9uzm43e
194599
194598
2026-06-22T18:44:57Z
Caribiana
8320
194599
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e congregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo investigado botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba cerca e Fraternan di Tilburg, y a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedica su tempo na estudio y descripcion di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí Ruman Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi Ruman Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.Ora e konosí Ruman Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi Ruman Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
2q02vc61p00kqf62qzbbs5pow5j4bg0
194604
194599
2026-06-22T18:56:42Z
Caribiana
8320
194604
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e congregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotografo, investigado botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba cerca e Fraternan di Tilburg, y a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedica su tempo na estudio y descripcion di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí Ruman Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi Ruman Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.Ora e konosí Ruman Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi Ruman Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
jdgpwz78nz8id8icdz2y0rdkptzewj7
194606
194604
2026-06-22T18:58:58Z
Caribiana
8320
194606
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e congregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotografo, investigado botaniko i e estudio di flora di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba cerca e Fraternan di Tilburg, y a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te cu 1966, el a traha como docente na varios scol, y ademas, el a dedika su tempu na estudio y descripcion di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí Ruman Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi Ruman Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.Ora e konosí Ruman Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi Ruman Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
4bc5iaqco06avgzs6vauaytg42kvwpq
194610
194606
2026-06-22T19:03:03Z
Caribiana
8320
194610
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i e estudio di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te ku 1966, el a traha como dosente na varios scol, y ademas, el a dediká su tempu na estudio y deskripshon di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí frater Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi frater Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* Aulomyrcia Curassavica,
* Xylosma Arnoldii,
* Sorocea Arnoldoi i
* Alternanthera Arnoldiana.
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
nkluxqne5fxqshosjt6bv7eel2ugyr6
194612
194610
2026-06-22T19:10:32Z
Caribiana
8320
194612
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i e estudio di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te ku 1966, el a traha como dosente na varios scol, y ademas, el a dediká su tempu na estudio y deskripshon di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí frater Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi frater Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* ''Aulomyrcia curassavica''
* ''Xylosma arnoldii''
* ''Sorocea arnoldoi''
* ''Alternanthera arnoldiana''
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
0jwy55t8hjtqcdj4wmdjfh65bvkzmuo
194613
194612
2026-06-22T19:14:22Z
Caribiana
8320
194613
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i e estudio di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te ku 1966, el a traha como dosente na varios scol, y ademas, el a dediká su tempu na estudio y deskripshon di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí frater Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi frater Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosi, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* ''Aulomyrcia curassavica''
* ''Xylosma arnoldii''
* ''Sorocea arnoldoi''
* ''Alternanthera arnoldiana''<ref>Stoffers, A.L. (1963)[https://natuurtijdschriften.nl/pub/539289 A New Species of Alternanthera from Curaçao, Neth. Ant.] en Natuurtijdschriften</ref>
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnold a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
* ''Angel Obia'' (1951)
* ''Honderd Jaar Bonaire'' (1952)
* ''Historia di Alto Vista'' (1962)
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1985)<ref name=:"1"/>
* {{CUW}} - [[Krus di Mérito Kòrsou|Krus di Mérito]] (2008)
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
2585mq81k1g8hgqew9nv03wev8o8vat
194614
194613
2026-06-22T19:16:55Z
Caribiana
8320
194614
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i e estudio di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te ku 1966, el a traha como dosente na varios scol, y ademas, el a dediká su tempu na estudio y deskripshon di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí frater Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi frater Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosíí, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* ''Aulomyrcia curassavica''
* ''Xylosma arnoldii''
* ''Sorocea arnoldoi''
* ''Alternanthera arnoldiana''<ref>Stoffers, A.L. (1963)[https://natuurtijdschriften.nl/pub/539289 A New Species of Alternanthera from Curaçao, Neth. Ant.] en Natuurtijdschriften</ref>
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnoldo a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1977)<ref name=:"1"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
0rxzwa2qripd0wd40myezx1wxh0bssq
194615
194614
2026-06-22T19:22:22Z
Caribiana
8320
194615
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i e estudio di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te ku 1966, el a traha como dosente na varios scol, y ademas, el a dediká su tempu na estudio y deskripshon di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí frater Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi frater Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosíí, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* ''Aulomyrcia curassavica''
* ''Xylosma arnoldii''
* ''Sorocea arnoldoi'' (awor konosi komo ''S. sprucei'')<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189818&cat=CTAB_NAMES ''Sorocea sprucei''], [[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]</ref>
* ''Alternanthera arnoldiana''<ref>Stoffers, A.L. (1963)[https://natuurtijdschriften.nl/pub/539289 A New Species of Alternanthera from Curaçao, Neth. Ant.] en Natuurtijdschriften</ref>
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnoldo a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1977)<ref name=:"1"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
rk6sa811ml1211o73i63twzpkeu3ur6
194616
194615
2026-06-22T19:26:28Z
Caribiana
8320
194616
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i e estudio di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te ku 1966, el a traha como dosente na varios scol, y ademas, el a dediká su tempu na estudio y deskripshon di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí frater Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi frater Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosíí, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* ''Aulomyrcia curassavica''
* ''Xylosma arnoldii'' (sin. ''X. flexuosa'')<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=190024&cat=163</ref>
* ''Sorocea arnoldoi'' (sin. ''S. sprucei'')<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189818&cat=CTAB_NAMES ''Sorocea sprucei''], [[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]</ref>
* ''Alternanthera arnoldiana''<ref>Stoffers, A.L. (1963)[https://natuurtijdschriften.nl/pub/539289 A New Species of Alternanthera from Curaçao, Neth. Ant.] en Natuurtijdschriften</ref>
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnoldo a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1977)<ref name=:"1"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
edvq126kq92yd31uq7dop9lfbv8f4wf
194617
194616
2026-06-22T19:29:09Z
Caribiana
8320
194617
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i e estudio di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te ku 1966, el a traha como dosente na varios scol, y ademas, el a dediká su tempu na estudio y deskripshon di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí frater Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi frater Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosíí, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* ''Aulomyrcia curassavica'' (sin. ''Myrcia curassavica'')
* ''Xylosma arnoldii'' (sin. ''X. flexuosa'')<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=190024&cat=163</ref>
* ''Sorocea arnoldoi'' (sin. ''S. sprucei'')<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189818&cat=CTAB_NAMES ''Sorocea sprucei''], [[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]</ref>
* ''Alternanthera arnoldiana''<ref>Stoffers, A.L. (1963)[https://natuurtijdschriften.nl/pub/539289 A New Species of Alternanthera from Curaçao, Neth. Ant.] en Natuurtijdschriften</ref>
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnoldo a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1977)<ref name=:"1"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
sac5x3j9oc71bev0m3kd82056joh99h
194618
194617
2026-06-22T19:33:06Z
Caribiana
8320
194618
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1937
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i e estudio di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te ku 1966, el a traha como dosente na varios scol, y ademas, el a dediká su tempu na estudio y deskripshon di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí frater Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi frater Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosíí, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* ''Aulomyrcia curassavica'' (sin. ''Myrcia curassavica'')
* ''Xylosma arnoldii'' (sin. ''X. flexuosa'')<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=190024&cat=163</ref>
* ''Sorocea arnoldoi'' (sin. ''S. sprucei'')<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189818&cat=CTAB_NAMES ''Sorocea sprucei''], [[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]</ref>
* ''Alternanthera arnoldiana'' (sin. ''A. olivae'')<ref>Stoffers, A.L. (1963)[https://natuurtijdschriften.nl/pub/539289 A New Species of Alternanthera from Curaçao, Neth. Ant.] en Natuurtijdschriften</ref>
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnoldo a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1977)<ref name=:"1"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
45ij2cb4s6xb8z3pj4qs2oq270016op
194619
194618
2026-06-22T19:44:36Z
Caribiana
8320
194619
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1929
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i e estudio di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te ku 1966, el a traha como dosente na varios scol, y ademas, el a dediká su tempu na estudio y deskripshon di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí frater Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi frater Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosíí, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* ''Aulomyrcia curassavica'' (sin. ''Myrcia curassavica'')
* ''Xylosma arnoldii'' (sin. ''X. flexuosa'')<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=190024&cat=163</ref>
* ''Sorocea arnoldoi'' (sin. ''S. sprucei'')<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189818&cat=CTAB_NAMES ''Sorocea sprucei''], [[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]</ref>
* ''Alternanthera arnoldiana'' (sin. ''A. olivae'')<ref>Stoffers, A.L. (1963)[https://natuurtijdschriften.nl/pub/539289 A New Species of Alternanthera from Curaçao, Neth. Ant.] en Natuurtijdschriften</ref>
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnoldo a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1977)<ref name=:"1"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
Realino, Frater María
Nòmber sekular Frederikus Johannes Antonius Janssen (Zwolle, 18 di novèmber 1889 – Tilburg, 18 di febrüari 1977) un di e promé, komo maestro na St. Thomas College for di añanan 1930, pa rekonosé e nesesidat di e ‘Antilleanisashon’ di edukashon. Outor di buki di lès di geografia i botánika.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Frater Maria Realino], Encyclopedie van Curacao</ref>
Obranan: Botanica di Curaçao (1935, 1947); Antia Hulandes i e otro islanan di Laman Karibe, Venezuela i Colombia (1938).
Realino, frater María
Wereldlijke naam Frederikus Johannes Antonius Janssen (Zwolle, 18 november 1889 -Tilburg, 18 februari 1977) één van de eersten, die als onderwijzer aan het St. Thomas College reeds in de jaren dertig van de 20ste eeuw, de noodzaak inzag van de ‘Antillianisering’ van het onderwijs. Auteur leerboekjes aardrijkskunde en plantkunde.
Wrk.: Plantkunde van Curaçao (1935, 1947); De Nederlandse Antillen en de overige eilanden van de Caraïbische Zee, Venezuela en Colombia (1938).
c1prt796d1t2nia8janxj3kdwe9i5kw
194620
194619
2026-06-22T19:48:21Z
Caribiana
8320
194620
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Arnoldo Broeders]] - [[Jacobus van Baars]] -
---------------
{{Variante|c}}
{{Infobox persona| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
|nomber completo = Arnoldo Broeders
|fecha nacemento = [[23 di aprel]] [[1906]]
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[9 di mei]] [[1981]]
|luga fayecimento = [[Otrobanda]]
| alma mater =
| ofishi = religioso, misionero, outor
| religion = [[Iglesia Catolico Romano|Katóliko]]
| orden = Fraternan di Tilburg
| consagrado = 1929
| conoci pa = Investigashon botaniko na Aruba, Kòrsou i Boneiru
| funcion1 =
| temporada1 =
| disciplina =
| mama =
| tata =
| distincion = Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]]<small>(1985)</small>,
}}
'''Adrianus Nicolaas Broeders''' (☆ [[23 di aprel]] [[1906]] na Stratum, [[Hulanda]] – † 9 di mei [[1981]] na [[Otrobanda]]), mihó konosí komo frater Arnoldo, tabata un misionero katóliko hulandes i miembro di e kongregashon di Fraternan di Tilburg. El a bira konosí den Antias Hulandes komo fotógrafo, investigadó botániko i e estudio di flora i fauna di Aruba, Kòrsou i Boneiru.<ref name=:"1">Personalia. "Amigoe". Curaçao, 11-05-1981, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640652:mpeg21:p004</ref> Wat opviel was zijn wetenschappelijk pionierswerk in het onderwijs.
== Biografia ==
Broeders a nase i lanta na [[Hulanda]]. Dia 8 di september 1924, el a kuminsa su periodo di prueba serka e Fraternan di Tilburg, i a tuma su votonan den e Congregacion aki na augustus 1929. El a gradua komo maestro di skol dia 11 di yüni 1927.<ref name=:'2">Fr. Arnoldo: wetenschappelijk pionier Antilliaans onderwijs. "Amigoe". Curaçao, 12-05-1977, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639147:mpeg21:p009</ref>
For di 1930 en adelante, Arnoldo a biba i traha na Kòrsou i Boneiru. Te ku 1966, el a traha como dosente na varios scol, y ademas, el a dediká su tempu na estudio y deskripshon di e flora y fauna di [[Antias Hulandes]]. Apénas sinku aña despues di a yega Kòrsou, su konosementu di naturalesa di nos islanan ya tabata gosa di un sierto fama.<ref name=:"1"/> Esaki tabata wòrdu sigui regularmente pa otro publikashonnan ku tabata hala atenshon den e mundu sientífiko. Na 1936, riba ''Hylocereus Undatus'', pa Fr. Arnoldo i [[Pieter Wagenaar Hummelinck]]. Na 1945, “Nos Kaktus”, di 3 tomo di Lux, den e edishon di ougùstùs.<ref name=:"1"/>
Dia 19 di novèmber 1930, Fr. Arnoldo a yega Curaçao y a wordo asigna pa traha na St. Thomas College. Den e periodo di 19 di novèmber 1930, te ku 3 di yanüari 1966, ademas di St. Thomas College, el a traha tambe na Albertus College i na un skol na Boneiru.<ref name=:'2"/>
Ora e konosí frater Realino Jansen mester a publiká un buki di botánika na 1935 na benefisio di e skolnan di MULO, nan a pidi frater Arnoldo pa proveé e material di ilustrashon. El a resultá di ta un fotografo eksepshonalmente bon di mata i bestia, i esaki despues a resultá di ta di importansia enorme den su publikashonnan di bukinan di botánika i zoologia.<ref name=:'2"/>
Di importansia sientífiko tabata e bishita na 1930 di Prof. L.M. R. Rutten, kompañá pa vários studiante, pa studia e geologia i flora di e Islanan di Sotavento. Varios di e studiantenan aki despues a regresá vários biaha pa hasi investigashon. Hopi bes Ruman Arnoldo tabata bai den ekspedishonnan ku e hendenan aki i tabata duna tur yudansa posibel pa rekohé i identifiká e material di estudio.<ref name=:'2"/>
Na 1954, ''Matanan Cultivado y Util di Antillas Hulandes''. Na 1976, e buki aki a wòrdu revisá i aktualisá kompletamente. Tambe na 1954 a aparece e publikashon ''Zakflora. Wat in het wild groeit en bloeit op Curacao, Aruba en Bonaire''. Kontrali na tur hende nan ekspektativa, e buki aki a kaba di bende den e tempu di mas kòrtiku i mester a wòrdu imprimí di nobo den un edishon mas grandi. Den su kamber na Scherpenheuvel tin, ainda sin habri, un map diki di manuskritonan koregí pa Prof. Stoffers. Ultimamente, Arnoldo tabata bezig ta preparando e di tres edishon di su "zakflora".<ref name=:"1"/> Den su trabou sientífiko, gustosamente el a buska konseho serka otro ekspertonan. E ta ilustrá e modestia di e hòmber ku tabata konosé e flora i fauna di Antia manera ningun otro. Di fecha deskonosíí, den “Met de jaargetijden mee” tin un articulo tocante vitamina.<ref name=:"1"/>
Na 1958, ''Prenda Antiyano'' di Fr. Arnoldo y R.G. Romer a keda publiká. Na 1961, destiná pa uso di scol, “Buniteza den Secura” a wordo publica pa Arnoldo y F.B.M. Staarink.<ref name=:"1"/>
Tabata intenshon ku e buki di lès aki lo tin un siguiente. Pa vários motibu, esaki nunka no a bini na realidat.
Djis despues di e aparishon di su promé kontribushonnan sientífiko, Arnoldo a wòrdu aserka pa bira miembro di e Sirkulo di Estudio di Siensia Natural pa Sürnam i Antia Hulandes. El a bira miembro di direktiva di [[Museo di Kòrsou]] i a kuida e hardin di museo pa hopi aña. E tabata miembro di e komishon pa reforestashon di Antia Hulandes i miembro di e grupo di trabou di siensia natural na Antia Hulandes.<ref name=:"1"/>
Na 1961, Arnoldo a tene un eksposishon di potret bou di e nomber ''Buniteza den Secura''. E eksposishon aki a hala bastante atenshon i tambe a wòrdu teni, riba peticion di e organisadornan, den e siudatnan universitario di Amsterdam, Nijmegen, Utrecht, Leiden, i na Tilburg, e luga di nacemento di su Congregacion.
* De eerste (1961) was de expositie Bunitesa den Secura, foto’s over natuurhistorische onderwerpen van Frater Arnoldo.
Un kantidat di mata ku nunka no a wòrdu identifiká pa otronan a wòrdu deskubrí i deskribí dor di dje, i despues a dun’é su nòmber òf e nòmber di e tera ku e tabata stima asina tantu. Susesivamente, lo siguiente a wòrdu deskubrí:
* ''Aulomyrcia curassavica'' (sin. ''Myrcia curassavica'')
* ''Xylosma arnoldii'' (sin. ''X. flexuosa'')<ref>https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=190024&cat=163</ref>
* ''Sorocea arnoldoi'' (sin. ''S. sprucei'')<ref>[https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=189818&cat=CTAB_NAMES ''Sorocea sprucei''], [[Dutch Caribbean Species Register|DCSR]]</ref>
* ''Alternanthera arnoldiana'' (sin. ''A. olivae'')<ref>Stoffers, A.L. (1963)[https://natuurtijdschriften.nl/pub/539289 A New Species of Alternanthera from Curaçao, Neth. Ant.] en Natuurtijdschriften</ref>
Na kuminsamentu di añanan sesenta, Arnoldo a sintié obligá pa kultivá un tereno di estudio ku te e tempu ei tabata práktikamente bashí. El a establesé un kolekshon di konchi di region di Caribe i a haci preparashon pa un buki nobo. Sinembargo, su salú no a permitié kompletá e trabou ku el a kuminsá. El a manda kahanan yen di dokumentashon pa [[Universidat Utrecht]].
Frater Arnoldo Broeders a fayesé bastante inesperá dia 9 di mei 1981 na edat di 75 aña, despues di a wòrdu interná na [[Sint-Elisabeth Hospital]] ku problemanan di kurason.<ref name=:"1"/>
Na 1977, Fr. Arnoldo a wòrdu kondekorá komo Kabayero (''ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] komo rekonosementu pa su trabao sin igual ehekuta na Antias.
== Publikashonnan ==
* ''Hylocereus Undatus'' (1936, ku [[Pieter Wagenaar Hummelinck]])
* ''Nos Kaktus'' (1945, 3 tomo)
* ''Zakflora - wat in het wild groeit en bloeit op Curaçao, Aruba en Bonaire'' (1954, 1964)
* ''Gekweekte en nuttige planten van de Nederlandse Antillen'' (1954, 1971)
* ''Prenda Antiyano'' (1958, ku R.G. Römer)
* ''Buniteza den secura'' (1961, ku F.B.M. Staarink)
* ''Handleiding tot het gebruik van inheemse en ingevoerde planten op Aruba, Bonaire en Curaçao'' (1967).
== Honor ==
* {{NLD}} - Kabayero den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1977)<ref name=:"1"/>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Broeders, Arnoldo}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
-----------
------------------
{{Infobox dignatario| variante = c
|imagen =
|tamaño imagen = 270
|descripcion =
| sucesion = di 6° obispu di Willemstad
|escudo = External Ornaments of a Bishop.svg
<!-- Seccion di informacion personal-->
|nomber completo = Jacobus van Baars
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{NLD}}
|fecha fayecimento = [[1910]]
|luga fayecimento = {{NLD}}
|region =
|pais =
<!-- Seccion di sucesion -->
| sucesion = [[Obispado di Willemstad|Obispu di Willemstad]]
| periodo start = [[10 di yüni]] [[1910]]
| periodo fin = [[4 di ougùstùs]] [[1930]]
| antecesor = [[Jacobus van Baars]]
| sucesor = [[Michael Vuylsteke]]
| distincion = Kabayero (''Ridder'') den [[Orden di Leon Hulandes]] (1949)
}}
'''Jacobus van Baars''' O.P. (☆ [[]] [[18??]] na Delftshaven, [[Hulanda]] - † [[mart]] [[1910]] na [) tabata un religioso i saserdote [[Antias Hulandes|antiano]] di [[Iglesia Catolico Romano|iglesia katóliko romano]].<ref>[http://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bvuyl.html Michael Antonius Maria Vuylsteke] riba www.catholic-hierarchy.org</ref> El a sirbi komo Vikario Apostóliko di [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]] for di ... te su morto.
== Biografia ==
Despues di un kaida ku a resultá den un fraktura serio i un operashon grandi, Vuylsteke a fayesé dia 4 di ougùstùs 1930 den [[Sint-Elisabeth Hospital]] na edat di 61 aña.<ref name=:"1"/> Desde 1931, su restunan ta reposa den e mousoleo pa religioso na Rode Weg, [[Otrobanda]].
* pastoor di misa di Noord Aruba : 1884-1888:
== Honor ==
Desde añanan 1950 Aruba tin un kaya den [[San Nicolas]] ku ta hiba su nòmber: ''Vuylstekestraat''.
== Mira tambe ==
* [[Lista di obispu di Willemstad]]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Baars, Jacobus van}}
[[:Kategoria:Iglesia Katóliko]]
[[:Kategoria:Antias Hulandes]]
[[:Kategoria:Hende]]
--------------
Realino, Frater María
Nòmber sekular Frederikus Johannes Antonius Janssen (Zwolle, 18 di novèmber 1889 – Tilburg, 18 di febrüari 1977) un di e promé, komo maestro na St. Thomas College for di añanan 1930, pa rekonosé e nesesidat di e ‘Antilleanisashon’ di edukashon. Outor di buki di lès di geografia i botánika.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Frater Maria Realino], Encyclopedie van Curacao</ref>
Obranan: Botanica di Curaçao (1935, 1947); Antia Hulandes i e otro islanan di Laman Karibe, Venezuela i Colombia (1938).
Realino, frater María
Wereldlijke naam Frederikus Johannes Antonius Janssen (Zwolle, 18 november 1889 -Tilburg, 18 februari 1977) één van de eersten, die als onderwijzer aan het St. Thomas College reeds in de jaren dertig van de 20ste eeuw, de noodzaak inzag van de ‘Antillianisering’ van het onderwijs. Auteur leerboekjes aardrijkskunde en plantkunde.
Wrk.: Plantkunde van Curaçao (1935, 1947); De Nederlandse Antillen en de overige eilanden van de Caraïbische Zee, Venezuela en Colombia (1938).
Willemstad. Morgen, zaterdag 31 mei, zal het een halve eeuw ge-
'eckn zijn. dat Frater M. Realinu vnssen lid werd van de congregatie
van Tilburg. Krater Realino zal dit gouden klooster-jubiin iiitiew? kring vieren, doch morgenavond van 17 lot tot 18.30
uur tiet st. Thomascollege gelegenheid zijn de jubilaris te feliciteren, waarvan zeker zeer vel»n gebruik zullen maken.
Frater M. Realino Janssen werd 13
:i te Zwolle geboren.
rad hij in als lid
der Fraters van
februari 19 •■ Tot maart van
h;j verbonden aan de
St. Vincentiusschooi, maar werd
datum als Hoo.'d van
St. Thomascollege aangesteld bij
de zogenaamde „hollandse afdeling."
aren ..em
functie waar. Frater Reaiwel buiten schol nog
■Hing voor de natuur der Nederlandse Antillen. Als
volg van ernstig-?
henen van zijn hand
iLiitgediepte werkjes, een over
aardrijkskunde en een over plantkunde van de Ned. Antillen. De
boekjes waren zo samengesteld dat '(•halve nuttige werkjes bleken
de Muloklassen, tevens alle bevatten die ze wevolledig maakten.
dr- Ned. Antillen. Ten oindo een
juister beeld van de .Bovenwindse eilanden te kunnen geven, maakte
Fr. Realino in 1932 een studiereis
naar doze eilanden.
De Redactie der Kath. Encyclopedie kon dan hier ook moeilijk een
competente:- medewerker vinden voor het samensteliert van nauwk uen verantwoorde artikelen over .'
Vanaf het begin had ook hel ver
zamelen van historische mei', waardigheden, zoals dat geschiedde in
het Curacaos museum van het St.
Thomascollege, zijn warme bel stelling.
Toen Curacao zelf zijn openbaar
museum kreeg, en vele museumartikelen werden overgedragen, kwan
Frater Realino enige jaren in de
Raad van dit Museum. Daar si ia! hij ook met de andere bestuursleden vereeuwigt op een schilderstuk, dal zeer wel met de opvattingen strookt van de eminenten promotor van dit museum, Dr. Ch. Engels.
De vooruitgang op onderwijsgebied concretiseerde in de
richting van een katholieke H.B
voe/r jongens tot wier begin in 1947
werd besloten. Als eerste leraar
voor deze geselecteerde klas weid
Frater Realino aangewezen. Toen
vond deze klas nog onderdak op de
Mulo aan de Hoogstraat, 'lot 195<
bleef de jubilaris met deze If>ak
belast. Op januari van dit |<ref>Frater Realino viert morgen zijn gouden kloosterfeest Verzamelaar van historische merkwaardigheden en bewonderaar van de natuur. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-05-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988193:mpeg21:p002</ref>
9lgxczd5zbkiwd5l6x6y00c30zt9s9p
Biodiversidat di Karibe Hulandes
0
14559
194580
193590
2026-06-22T16:37:25Z
Kallmemel
14000
amplaicion, ref
194580
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref> For di siglo 18, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan.<ref>{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
e6r0zyokndyggv0yk47znydysbflwag
194581
194580
2026-06-22T16:42:05Z
Kallmemel
14000
ampliacion
194581
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref>
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
For di siglo diesocho, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan. Konosementu di naturalesa riba e islanan a oumentá rápidamente den siglo binti dor di investigadónan [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] i frater Arnoldo.<ref>{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
jt984s1f2urr5k4cg1in23me4ddkhuc
194582
194581
2026-06-22T16:46:29Z
Kallmemel
14000
ampliacion
194582
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref>
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
For di siglo diesocho, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan. Konosementu di naturalesa riba e islanan a oumentá rápidamente den siglo binti dor di investigadónan [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] i frater Arnoldo. Nan publikashonnan ta alohá den biblioteka di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]].<ref>{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
0xg5lyivtghw8xzh3fbcc3krf3vtegj
194583
194582
2026-06-22T16:47:51Z
Kallmemel
14000
194583
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref>
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
For di siglo diesocho, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan. Konosementu di naturalesa riba e islanan a oumentá rápidamente den siglo binti dor di investigadónan [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] i frater Arnoldo. Nan publikashonnan sientífiko ta alohá den biblioteka di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]].<ref>{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
o0r15e6pq1ycdoojpi1xfgl1nu11enz
194584
194583
2026-06-22T16:51:24Z
Kallmemel
14000
194584
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref>
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
For di siglo diesocho, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan. Konosementu di naturalesa riba e islanan a oumentá rápidamente den siglo binti dor di investigadónan [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] i frater Arnoldo. Nan publikashonnan sientífiko ta alohá den biblioteka di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]. Tambe e investigadónan tabata kolektá animal i mata, i manda nan pa museonan hulandes.<ref>{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
8fpjls60ud6iik9nv0hirvkm83ovvzf
194585
194584
2026-06-22T17:02:41Z
Kallmemel
14000
194585
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref> Investigadónan di Naturalis ta regularmente hasi ekspedishon den region di Karibe pa dokumentá i determina organismo.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
For di siglo diesocho, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan. Konosementu di naturalesa riba e islanan a oumentá rápidamente den siglo binti dor di investigadónan [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] i frater Arnoldo. Nan publikashonnan sientífiko ta alohá den biblioteka di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]. Tambe e investigadónan tabata kolektá animal i mata, i manda nan pa museonan hulandes.<ref name=":0" />
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
epgubs3zixhf1kb8534cw8e1vc3hfto
194586
194585
2026-06-22T17:05:55Z
Kallmemel
14000
194586
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref> Investigadónan di Naturalis ta regularmente hasi ekspedishon den region di Karibe pa dokumentá, kolektá, i determina organismo.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
For di siglo diesocho, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan. Konosementu di naturalesa riba e islanan a oumentá rápidamente den siglo binti dor di investigadónan [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] i frater Arnoldo. Nan publikashonnan sientífiko ta alohá den biblioteka di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]. Tambe e investigadónan tabata kolektá animal i mata, i manda nan pa museonan hulandes.<ref name=":0" />
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
hkws7ofjlsovfexlb5d0o9qsjt7knyw
194587
194586
2026-06-22T17:08:03Z
Kallmemel
14000
194587
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref> Investigadónan di Naturalis ta regularmente hasi ekspedishon den region di Karibe pa dokumentá, kolektá, i determina organismo.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
For di siglo diesocho, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan. Konosementu di naturalesa riba e islanan a oumentá rápidamente den siglo binti dor di investigadónan [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] i frater Arnoldo. Nan publikashonnan sientífiko ta alohá den biblioteka di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]. Tambe e investigadónan tabata kolektá animal i mata, i manda nan pa museonan hulandes.<ref name=":0" />
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
mrr6kq5ol5iby2ad9kclxzsrc5leb61
194588
194587
2026-06-22T17:11:57Z
Kallmemel
14000
amplaicion, wikilink
194588
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref> Investigadónan di Naturalis ta regularmente hasi ekspedishon den region di Karibe pa dokumentá, kolektá, i determina organismo. E [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta duna un resumen di konosementu aktual ofer di e biodiversidat di e islanan.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
For di siglo diesocho, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan. Konosementu di naturalesa riba e islanan a oumentá rápidamente den siglo binti dor di investigadónan [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] i frater Arnoldo. Nan publikashonnan sientífiko ta alohá den biblioteka di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]. Tambe e investigadónan tabata kolektá animal i mata, i manda nan pa museonan hulandes.<ref name=":0" />
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
s13uixd24slff8ab864pgwx7f8p5f7s
194589
194588
2026-06-22T17:12:45Z
Kallmemel
14000
194589
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref> Investigadónan di Naturalis ta regularmente hasi ekspedishon den region di Karibe pa dokumentá, kolektá, i determina organismo. E Registro di Espesie di Karibe Hulandes ta duna un resumen di konosementu aktual ofer di e biodiversidat di e islanan.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
For di siglo diesocho, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan. Konosementu di naturalesa riba e islanan a oumentá rápidamente den siglo binti dor di investigadónan [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] i frater Arnoldo. Nan publikashonnan sientífiko ta alohá den biblioteka di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]. Tambe e investigadónan tabata kolektá animal i mata, i manda nan pa museonan hulandes.<ref name=":0" />
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
lyk8hj1dkld631zt13ccdi2fwjqmj1n
194590
194589
2026-06-22T17:15:20Z
Kallmemel
14000
194590
wikitext
text/x-wiki
{{multiple image
| header = {{PAGENAME}}
| image1 = Amazona barbadensis rothschildi - Bonaire.jpg
| caption1 = Dies porshento di populashon global di [[lora]] (''Amazona baradebsis'') ta habitá Boneiru.
| total_width = {{infobox/afbeeldingbreedte}}
}}
E '''biodiversidat di Karibe Hulandes''' ta varia skèrpi den komposishon di [[espesie]] entre [[islanan ABC]] i [[islariba|islanan SSS]]. [[Dutch Caribbean Species Register|Registro di Espesie di Karibe Hulandes]] ta listá 9.939 (2025) espesie establesí.<ref>{{Citeer web |url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |titel=News {{!}} Dutch Caribbean Species Register: State of affairs |bezochtdatum=2026-06-05 |werk=www.dutchcaribbeanspecies.org |taal=en |archiefurl=http://web.archive.org/web/20260524005702/https://www.dutchcaribbeanspecies.org/ |archiefdatum=2026-05-24}}</ref> Investigadónan di Naturalis ta regularmente hasi ekspedishon den region di Karibe pa dokumentá, kolektá, i determina organismo.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/caribische-soortenrijkdom-in-kaart-brengen-hoe-doe-je-dat |titel=Caribische soortenrijkdom in kaart brengen: hoe doe je dat? |achternaam=Pieterse |voornaam=Sander |datum=2017-11-14 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/128 |taal=nl}}</ref>
For di siglo diesocho, investigashon a wòrdu kondusí riba biodiversidat di e seis islanan. Konosementu di naturalesa riba e islanan a oumentá rápidamente den siglo binti dor di investigadónan [[Pieter Wagenaar Hummelinck]] i frater Arnoldo. Nan publikashonnan sientífiko ta alohá den biblioteka di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]. Tambe e investigadónan tabata kolektá animal i mata, i manda nan pa museonan hulandes.<ref name=":0" />
Islanan ABC ku un klima seku (árido), lokalisá for di kosta di Sur Amérika, ta mashá influensiá pa tera firme (spesífikamente manera kadushi i reptil). Islanan SSS ku klima tropikal ta forma parti di e arko di [[Antia Menor]]. Saba i [[Sababank|Saba Bank]], en partikular, ta konosí pa konsentrashon altu di espesie úniko ([[Endemismo|endémiko]]).
== Ekoregion ==
[[Fail:Biodiversity Hotspots.svg|thumb|Islanan karibense ('''3''') ta anfitrion di un hotspòt di biodiversidat.]]
[[Karibe Hulandes]] ta forma parti di e islanan karibense ku ta wòrdu rekonosí internashonalmente komo un di 36 di e asina yamá "''hotspòt'' di biodiversidat" na mundu. Esaki ta un área geográfiko ku un diversidat altu di espesienan di mata i bestia ku no ta aparesé ningun otro kaminda na mundu, pero ku simultáneamente ta krítikamente menasá. Un di e kriterionan pa wòrdu designá komo un hotspòt ta ku por lo ménos 70% di e vegetashon original a bai pèrdí.
E biodiversidat terestre di e seis isla ta limitá, pero e diversidat di mas grandi ta hañá den osean ku un supestimashon di 5.300 espesie marino registrá. En komparashon, a lo ménos 12.000 espesie marino ta konosí pa eksistí den region Karibe. E islanan ta kubri en total 7% di superfisie di Tera, tòg nan ta habitá mas ku 20% di biodiversidat mundial.
== Konservashon ==
Tratadonan internashonal di konservashon di naturalesa (manera CBD, [[CITES]], CMS, RAMSAR, i [[Protocol SPAW|protokol-SPAW]]) ta rekerí pa mónitòr i raportá tokante espesie i habitatnan. For di 2010, Boneiru, Saba, i Sint Eustatius ta direktamente kai bou di legislashon hulandes. E implementashon di obligashon internashonal i konservashon di naturalesa ta wòrdu koordiná dor di gobièrnunan insular den kooperashon ku ministerio di ''Landbouw, Visserij, Voedselzekerheid en Natuur'' (LVVN), ''Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties'' (BZK), i ''Infrastructuur en Waterbeheer'' (I&W).
Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten ta apliká nan propio lei i maneho nashonal. Adishonalmente, un akuerdo di Reino kompleto ta sigura kooperashon riba tereno di biodiversidat marino i peska entre e kuater pais: [[Hulanda]], Aruba, Kòrsou, i Sint Maarten.
{{Appendix|fuente|2=
* {{citeer web|url=https://www.naturalis.nl/system/files/inline/en-state-of-dutch-biodiversity-by-naturalis.pdf|formaat=pdf|titel=Status Report Dutch Biodiversity 2026|werk=[[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis]]|pagina's=28-51}}
;Referensia
{{references}}
}}
[[Kategoria:Naturalesa]] [[Kategoria:Karibe Hulandes]]
mrr6kq5ol5iby2ad9kclxzsrc5leb61
Diáspora
0
14619
194603
193934
2026-06-22T18:54:18Z
Kallmemel
14000
194603
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Diáspora''' ta referí na un [[poblashon]] plamá den vários region pafó di nan lugá geográfiko di orígen, i ku tipikamente ta konsistí di hende ku ainda ta identifiká, den sentido kultural, polítiko, religioso òf emoshonal, ku un patria spesífiko miéntras nan ta biba otro lugá.<ref>{{Cite web |url= http://migrationdataportal.org/themes/diasporas|title=Diasporas |website=Migration Data Portal |access-date=}}</ref><ref>{{Cite web |url= https://keywords.nyupress.org/american-cultural-studies/essay/diaspora/|title=Diaspora |work=Keywords for American Cultural Studies, Second Edition |last=Edwards |first=Brent Hayes |date=8 October 2014 |access-date=}}</ref><ref>{{Cite web |url= https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/diaspora|title=Diaspora definition and meaning |publisher=CollinsDictionary.com |access-date=}}</ref><ref name="webster">{{cite web |url= http://www.merriam-webster.com/dictionary/diaspora |title=Diaspora |access-date= |work=Merriam Webster}}</ref><ref>{{cite book |author=Melvin Ember, Carol R. Ember & Ian Skoggard |title=Encyclopedia of Diasporas: Immigrant and Refugee Cultures Around the World. Volume I: Overviews and Topics; Volume II: Diaspora Communities |date=2004|url=|page=xxvi|publisher=Springer |isbn=9780306483219}}</ref>
E término ta originá for di griego antiguo διασπορά (diáspora, literalmente "plamamentu"). Den un konteksto históriko, e palabra a wòrdu usá pa promé biaha komo referensia na e eksilio hudiu despues di e koutiverio babilóniko. Awor, e término ta abarká ampliamente komunidatnan formá pa medio di migrashon boluntario (manera komersio, moveshon laboral òf enseñansa) i tambe migrashon forsá kousá pa konkista, persekushon, [[sklabitut]], hamber òf guera.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Diaspora|oldid=1348201612}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Sociedad]]
pqnhhmzgvcgljnionnoi45lmh40a3qp
Playa Kalki
0
14650
194600
194500
2026-06-22T18:48:17Z
Kallmemel
14000
nvt
194600
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kalki
| imagen = Playa Kalki, Curaçao.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kalki''' ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na punta nortost di e isla.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://books.google.co.ve/books?id=N9hI9lguybQC&pg=PA82&dq=Playa+Kalki&hl=es&sa=X&ved=0CCUQ6AEwAWoVChMIz_zjxoaXxwIVBiweCh3pcQK8#v=onepage&q=Playa%20Kalki&f=false |auteur=George Lewbel|titel= Playing at Playa Kalki|werk=Sport Diver|datum=september/oktober 1996}}</ref> E playa chikí su formashonnan di [[piedra di kalki|kalki]] i [[koral]] a duna e lugá su nòmber.
E playa tambe ta konosí komo ''Alice in Wonderland'', un nòmber mas konosí entre buseadónan, probabelmente inspirá pa formashonnan di koral ku tin formanan no komun. E origen eksakto di e nòmber aki no ta kompletamente dokumentá.<ref name=:"2">{{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches], tourism-curacao.com</ref>
== Naturalesa i rekreashon ==
Playa Kalki i su entorno ta konosí pa kondishonnan adekuá pa snorkel i buseo.<ref name=:"1"/><ref>{{Cite book|title = Diving and Snorkeling Guide to Curaçao|url = https://books.google.co.ve/books?id=1GgQAQAAIAAJ&q=Playa+Kalki&dq=Playa+Kalki&hl=es&sa=X&ved=0CDEQ6AEwA2oVChMIz_zjxoaXxwIVBiweCh3pcQK8|editorial = Pisces Books|date =1996-12-01|isbn = 9781559920957|language = en|author = George S. Lewbel}}</ref> E [[ref]]nan serka di kosta ta hasi e sitio aksesibel pa tantu prinsipiante komo buseadónan eksperensiá.
Un sentro di buseo ta operá riba e playa. Tambe tin un snèkbar.<ref name=:"2"/>
Na 2023, un mapa tridimensional (3D) di e ref di Playa Kalki a wòrdu publiká den un guia di buseo i snorkel di "Reef Smart Guides Curaçao".<ref>[https://www.divecuracao.info/curacao-diving-news/reef-smart-guide-curacao/ Reef Smart Guides Curaçao: Detailing Curacao's Diving Sites], DiveCuraçao</ref><!-- E publicacion di e guia aki ta relevante pa cu e playa mes? E enfoke ta mucho riba e guia y no riba e playa. --> E mapa ta mustra e struktura general di e ref i lokalidat di varios eskultura supmarino den e área.{{Bròn?|2=2026|3=6|4=21}}
== Desaroyo turístiko ==
Debí na su aksesibilidat i kalidat di ref, Playa Kalki ta konsiderá un di e destinashonnan mas konosí pa buseo na Kòrsou. E playa ta karakterisá pa baranka di kalki, awa kla i un variashon di espesie marino.
Desde añanan 1980, Playa Kalki a desaroyá den un área di kasnan di wikent i otro akomodashon, inkluso strukturanan riba barankanan altu ku bista riba laman.<ref>{{citeer web|titel=George Curiel ”trekt” project op Westpunt|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-09-23|bezochtdatum=2026-06-20|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642765:mpeg21:p015}}</ref>
{{Multiple image
| border =
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[Kategoria:Kòrsou]]
3b4fc6ud5zv3erzj99pvrl97hyiqq86
Kansas City (Missouri)
0
14651
194601
194462
2026-06-22T18:51:05Z
Kallmemel
14000
parameter
194601
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Siudat
| nomber =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| perrow = 2
|direction =
|border = infobox
|image1 = Kansas City Collage 2016.jpg
|caption1 =
|image2 =
|caption2 =
}}
| pais = {{USA}}
| poblacion =
| tipo_division_adm =
| division_adm =
| zoom = 14
}}
'''Kansas City''' ta un siudat den e estado [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] di [[Missouri]]. E [[poblashon]] ta kalkulá na 491.918 habitante (2018). Ku esaki, Kansas City ta e di 36 siudat mas grandi na Merka (2010). E área di e siudat ta 811.6 km², loke ta hasié e di 13 siudat mas grandi den superfisie.
Enfrente di e siudat aki, den e estado [[Kansas]], ta situá su siudat ruman di mesun nòmber, [[Kansas City (Kansas)]]. Tur dos siudat, situá kant'i Riu Kansas i Riu Missouri, ta parti di e área metropolitano di Kansas City.
<gallery heights="120" mode="packed" style="font-size:85%">
KCMOSkyline.jpg|Kansas City
Kansas-City-Missouri-Downtown at Twighlight.jpg|Kansas City anochi
</gallery>
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [http://www.census.gov/ Volkstelling 2000, www.census.gov]
* {{en}} [https://www.kcmo.gov/ Website Kansas City]
* {{en}} [https://web.archive.org/web/20070927230016/http://www.kcmo.org/timeline.nsf/web/index/ ''Kansas City's 150th anniversary timeline''] (archivo)
* {{en}}[https://www.kclibrary.org/ ''Kansas City Library'']
* {{en}} [https://www.downtownkc.org/ ''Downtown Kansas City'']
}}
[[Kategoria:Siudat den Merka]]
ln66m0hxz05q8pdlmzqttykw5oezu8z
194602
194601
2026-06-22T18:51:21Z
Kallmemel
14000
194602
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Siudat
| nomber =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| perrow = 2
|direction =
|border = infobox
|image1 = Kansas City Collage 2016.jpg
|caption1 =
|image2 =
|caption2 =
}}
| pais = {{USA}}
| poblacion =
| tipo_division_adm =
| division_adm =
| zoom = 14
}}
'''Kansas City''' ta un siudat den e estado [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] di [[Missouri]]. E [[poblashon]] ta kalkulá na 491.918 habitante (2018). Ku esaki, Kansas City ta e di 36 siudat mas grandi na Merka (2010). E área di e siudat ta 811.6 km², loke ta hasié e di 13 siudat mas grandi den superfisie.
Enfrente di e siudat aki, den e estado [[Kansas]], ta situá su siudat ruman di mesun nòmber, [[Kansas City (Kansas)]]. Tur dos siudat, situá kant'i Riu Kansas i Riu Missouri, ta parti di e área metropolitano di Kansas City.
<gallery heights="150" mode="packed" style="font-size:85%">
KCMOSkyline.jpg|Kansas City
Kansas-City-Missouri-Downtown at Twighlight.jpg|Kansas City anochi
</gallery>
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [http://www.census.gov/ Volkstelling 2000, www.census.gov]
* {{en}} [https://www.kcmo.gov/ Website Kansas City]
* {{en}} [https://web.archive.org/web/20070927230016/http://www.kcmo.org/timeline.nsf/web/index/ ''Kansas City's 150th anniversary timeline''] (archivo)
* {{en}}[https://www.kclibrary.org/ ''Kansas City Library'']
* {{en}} [https://www.downtownkc.org/ ''Downtown Kansas City'']
}}
[[Kategoria:Siudat den Merka]]
063nonqb9vkv4o7mjqe3yx2j99m9tct
194605
194602
2026-06-22T18:58:20Z
Kallmemel
14000
accesibilidad
194605
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Siudat
| nomber =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| perrow = 2
|direction =
|border = infobox
|image1 = Kansas City Collage 2016.jpg
|caption1 =
|image2 =
|caption2 =
}}
| pais = {{USA}}
| poblacion =
| tipo_division_adm =
| division_adm =
| zoom = 14
}}
'''Kansas City''' ta un siudat den e estado [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] di [[Missouri]]. E [[poblashon]] ta kalkulá na 491.918 habitante (2018). Ku esaki, Kansas City ta e di 36 siudat mas grandi na Merka (2010). E área di e siudat ta 811.6 km², loke ta hasié e di 13 siudat mas grandi den superfisie.
Enfrente di e siudat aki, den e estado [[Kansas]], ta situá su siudat ruman di mesun nòmber, [[Kansas City (Kansas)]]. Tur dos siudat, situá kant'i Riu Kansas i Riu Missouri, ta parti di e área metropolitano di Kansas City.
<gallery heights="150" mode="packed">
KCMOSkyline.jpg|Kansas City
Kansas-City-Missouri-Downtown at Twighlight.jpg|Kansas City anochi
</gallery>
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [http://www.census.gov/ Volkstelling 2000, www.census.gov]
* {{en}} [https://www.kcmo.gov/ Website Kansas City]
* {{en}} [https://web.archive.org/web/20070927230016/http://www.kcmo.org/timeline.nsf/web/index/ ''Kansas City's 150th anniversary timeline''] (archivo)
* {{en}}[https://www.kclibrary.org/ ''Kansas City Library'']
* {{en}} [https://www.downtownkc.org/ ''Downtown Kansas City'']
}}
[[Kategoria:Siudat den Merka]]
nh6jbvzdtn20qxnf5sr43ks2npy4x2q
SV Sporting
0
14653
194548
194540
2026-06-22T12:43:54Z
Caribiana
8320
/* Lista di Honor */
194548
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox futbol club| variante=a
| nomber club = SV Sporting
| nomber completo = Sportvereniging Sporting Aruba
| alias =
| funda = [[19 di yüni|19 di juni]] [[2001]]
| stadion = [[Stadion Guillermo Prospero Trinidad]]
| capacidad = 5.500
| Presidente =
| entrenado = {{ABW|bandera}} Maurice Escalona
| liga = [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]
| resultado actual=
| website = https://www.facebook.com/SportingAruba/about
|pattern_la1 = _pumagoal23w
|pattern_b1 = _pumagoal24w
|pattern_ra1 = _pumagoal23w
|pattern_sh1 =
|pattern_so1 =
|leftarm1 = FFFFFF
|body1 = FFFFFF
|rightarm1 = FFFFFF
|shorts1 = FFFFFF
|socks1 = FFFFFF
|pattern_la2 = _pumagoal24p
|pattern_b2 = _pumagoal24p
|pattern_ra2 = _pumagoal24p
|pattern_sh2 =
|pattern_so2 =
|leftarm2 = FFFFFF
|body2 = FFFFFF
|rightarm2 = FFFFFF
|shorts2 = 5F04B4
|socks2 = 5F04B4
}}
'''SV Sporting''', oficialmente ''Sportvereniging Sporting Aruba'', ta un club di [[futbol]] [[Aruba]]no di bario di [[Ayo]], den region di [[Paradera]]. Actualmente, e club ta hunga den [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto bou di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]].<ref>[https://avbaruba.com/division-honor-2025-2026/ League Honor 2025/26], avbaruba.com</ref>
== Historia ==
SV Sporting a wordo fundá dia [[19 di yüni|19 di juni]] [[2001]] bou di presidencia di Jacinto C. Croes.<ref name=:"1">[https://archive.org/details/DWJZ-LC2002No.08/page/9/mode/1up?q=sporting Statuten van de Sportvereniging Sporting Aruba], Landscourant van Aruba (12 april 2002)</ref>
Den su prome añanan, e club a competi principalmente den liganan inferior, unda el a experiencia un serie di promocion y degradacion entre [[Division Dos (Aruba)|Division Dos]] y [[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]. Den temporada 2023/24 el a titula campeon di Division Uno, loke a resulta den promocion pa Division Honor.
Ademas di futbol, e club ta activo den deporte di [[domino]], pa cual e ta organisa anualmente e torneo lokal Copa Ayo Domino.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2012-03-30/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2012-03-30/page/n18/mode/1up?q=sporting Copa Ayo Domino dedica na sr. Damiano Kelly], Solo di Pueblo (30 di maart 2012)</ref>
== Lista di Honor ==
'''[[Division Uno (Aruba)|Division Uno]]: 1'''
* campeon na 2023/24
'''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
* finalista na 2005
== (Ex)-hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] [[Jean-Marc Antersijn]]
== Mira tambe ==
* [[Lista di club di futbol na Aruba]]
* [[Arubaanse Voetbalbond]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://www.transfermarkt.com/sv-sporting-aruba/startseite/verein/137011 SV Sporting Aruba], transfermarkt.com
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba- List of Cup Winners]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions]
}}
{{DEFAULTSORT:Sporting, SV}}
[[:Kategoria:Futbòl na Aruba]]
gm1rvi34y0vx7e62qxpz3dffsij97lx
Holotipo
0
14654
194552
2026-06-22T13:04:03Z
Kallmemel
14000
Created page with "{{Multiple image |image1=Zacria vojtechi Holotype female upperside (Australia, Lake Berlee) (ANIC).jpg |caption1=Holotipo ta wòrdu rekonosé pa un etikèt kòrá denter un kolekshon di espesie.<ref>{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/er-kan-er-maar-een-het-holotype-zijn |titel=Er kan er maar één het holotype zijn |achternaam=Tatipata |voornaam=Nilda |datum=2021-11-23 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/539..."
194552
wikitext
text/x-wiki
{{Multiple image
|image1=Zacria vojtechi Holotype female upperside (Australia, Lake Berlee) (ANIC).jpg
|caption1=Holotipo ta wòrdu rekonosé pa un etikèt kòrá denter un kolekshon di espesie.<ref>{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/er-kan-er-maar-een-het-holotype-zijn |titel=Er kan er maar één het holotype zijn |achternaam=Tatipata |voornaam=Nilda |datum=2021-11-23 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/539 |taal=nl}}</ref>
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|footer={{Commonscat inline}}
|footer_align=center
}}
'''Holotipo''' ta un solo ehemplar (òf ilustrashon) di un [[organismo]] ku a wòrdu usá pa formalmente deskribí un tipo, manera un [[espesie]]. Segun Kódigo Internashonal di Nomencluatura Zoológiko (ICZN) tin diferente tipo pa formalmente ankra un nòmber zoológiko na un takson, holotipo ta entre nan.
Un holotipo a unikamente wòrdu rekerí pa publikashon bálido di nòmbernan di espesie i takson infraspesífiko for di 1 di yanüari 1990. Pa nòmbernan publiká promé ku e fecha aki, mayoria be ta insigur si un holotipo ta eksistí òf unda e ta wòrdu alohá.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=McNeill |voornaam=John |titel=Holotype specimens and type citations: General issues |url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.12705/635.7 |jaargang=63 |tijdschrift=TAXON |datum=2014 |taal=en |nummer=5 |doi=10.12705/635.7 |issn=1996-8175 |pagina's=1112–1113}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Holotype|oldid=1351523482}}
{{Appendix}}
}}
[[Kategoria:Biologia]]
ix95jp1ph0hw9tan2e5qjxkb97t77a4
194553
194552
2026-06-22T13:04:37Z
Kallmemel
14000
194553
wikitext
text/x-wiki
{{Multiple image
|image1=Zacria vojtechi Holotype female upperside (Australia, Lake Berlee) (ANIC).jpg
|caption1=Holotipo ta wòrdu rekonosé pa un etikèt kòrá denter un kolekshon di espesie.<ref>{{Citeer web |url=https://natuurwijzer.naturalis.nl/leerobjecten/er-kan-er-maar-een-het-holotype-zijn |titel=Er kan er maar één het holotype zijn |achternaam=Tatipata |voornaam=Nilda |datum=2021-11-23 |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=https://natuurwijzer.naturalis.nl/node/539 |taal=nl}}</ref>
|total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}}
|footer={{Commonscat inline}}
|footer_align=center
}}
'''Holotipo''' ta un solo ehemplar (òf ilustrashon) di un [[organismo]] ku a wòrdu usá pa formalmente deskribí un tipo, manera un [[espesie]]. Segun Kódigo Internashonal di Nomencluatura Zoológiko (ICZN) tin diferente tipo pa formalmente ankra un nòmber zoológiko na un takson, holotipo ta entre nan.
Un holotipo a unikamente wòrdu rekerí pa publikashon bálido di nòmbernan di espesie i takson infraspesífiko for di 1 di yanüari 1990. Pa nòmbernan publiká promé ku e fecha aki, mayoria be ta insigur si un holotipo ta eksistí òf unda e ta wòrdu alohá.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=McNeill |voornaam=John |titel=Holotype specimens and type citations: General issues |url=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.12705/635.7 |jaargang=63 |tijdschrift=TAXON |datum=2014 |taal=en |nummer=5 |doi=10.12705/635.7 |issn=1996-8175 |pagina's=1112–1113}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|titel=Holotype|oldid=1351523482}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Biologia]]
qiyxx03yqvjuztoc0wr39amgavo71iz
Papiamenta bonay
0
14655
194570
2026-06-22T15:46:15Z
Kallmemel
14000
Created page with "{{taxobox|c |exhibi titulo = cursivo |nomber= ''Papiamenta bonay'' |reino= [[Animal|Animalia]] |troncon= [[Arthropoda]] |subtroncon= [[Chelicerata]] |clase=[[Arachnida]] |orden= [[Araneae]] |famia= [[Pholcidae]] | genero= ''Papiamenta'' |autor= [[Bernhard A. Huber|Huber]] |fecha= 2024 }} '''''Papiamenta bonay''''' ta un [[espesie]] di araña (Araneae) for di famia Pholcidae. E espesie a wòrdu deskribí dor di Bernhard A. Huber na 2024.<ref>{{Citeer tijdschrift |achte..."
194570
wikitext
text/x-wiki
{{taxobox|c
|exhibi titulo = cursivo
|nomber= ''Papiamenta bonay''
|reino= [[Animal|Animalia]]
|troncon= [[Arthropoda]]
|subtroncon= [[Chelicerata]]
|clase=[[Arachnida]]
|orden= [[Araneae]]
|famia= [[Pholcidae]]
| genero= ''Papiamenta''
|autor= [[Bernhard A. Huber|Huber]]
|fecha= 2024
}}
'''''Papiamenta bonay''''' ta un [[espesie]] di araña (Araneae) for di famia Pholcidae. E espesie a wòrdu deskribí dor di Bernhard A. Huber na 2024.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Huber |voornaam=Bernhard A. |titel=Castaways: the Leeward Antilles endemic spider genus Papiamenta (Araneae: Pholcidae) |url=https://connectsci.au/is/article/38/2/IS23052/81938/Castaways-the-Leeward-Antilles-endemic-spider |jaargang=38 |tijdschrift=Invertebrate Systematics |datum=2024-02-29 |taal=en |nummer=2 |doi=10.1071/IS23052 |issn=1445-5226 |last2=Meng |first2=Guanliang |last3=Dederichs |first3=Tim M. |last4=Michalik |first4=Peter |last5=Forman |first5=Martin}}</ref>
''P. bonay'' ta [[endemismo|endemiko]] na [[Boneiru]].<ref>{{Citeer web |url=https://wsc.nmbe.ch/spec-data/69265/species |titel=World Spider Catalog |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=wsc.nmbe.ch |taal=en}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
kxgsau6v3ws4n5sugx57ayz3yelkjw8
194572
194570
2026-06-22T15:50:11Z
Kallmemel
14000
194572
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibi titulo = cursivo
|nomber= ''Papiamenta bonay''
|reino= [[Animal|Animalia]]
|troncon= [[Arthropoda]]
|subtroncon= [[Chelicerata]]
|clase=[[Arachnida]]
|orden= [[Araneae]]
|famia= [[Pholcidae]]
| genero= ''Papiamenta''
|autor= [[Bernhard A. Huber|Huber]]
|fecha= 2024
}}
'''''Papiamenta bonay''''' ta un [[espesie]] di araña (Araneae) for di famia Pholcidae. E espesie a wòrdu deskribí dor di Bernhard A. Huber na 2024.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Huber |voornaam=Bernhard A. |titel=Castaways: the Leeward Antilles endemic spider genus Papiamenta (Araneae: Pholcidae) |url=https://connectsci.au/is/article/38/2/IS23052/81938/Castaways-the-Leeward-Antilles-endemic-spider |jaargang=38 |tijdschrift=Invertebrate Systematics |datum=2024-02-29 |taal=en |nummer=2 |doi=10.1071/IS23052 |issn=1445-5226 |last2=Meng |first2=Guanliang |last3=Dederichs |first3=Tim M. |last4=Michalik |first4=Peter |last5=Forman |first5=Martin}}</ref>
''P. bonay'' ta [[endemismo|endemiko]] na [[Boneiru]].<ref>{{Citeer web |url=https://wsc.nmbe.ch/spec-data/69265/species |titel=World Spider Catalog |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=wsc.nmbe.ch |taal=en}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
inujaw8qk0mtdzguhix45j2tv0a6itm
194577
194572
2026-06-22T16:08:45Z
Kallmemel
14000
194577
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibi titulo = cursivo
|nomber= ''Papiamenta bonay''
|reino= [[Animal|Animalia]]
|troncon= [[Arthropoda]]
|subtroncon= [[Chelicerata]]
|clase=[[Arachnida]]
|orden= [[Araneae]]
|famia= [[Pholcidae]]
| genero= ''Papiamenta''
|autor= [[Bernhard A. Huber|Huber]]
|fecha= 2024
}}
'''''Papiamenta bonay''''' ta un [[espesie]] di araña (Araneae) for di famia Pholcidae. E espesie a wòrdu deskribí dor di Bernhard A. Huber na 2024.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Huber |voornaam=Bernhard A. |titel=Castaways: the Leeward Antilles endemic spider genus Papiamenta (Araneae: Pholcidae) |url=https://connectsci.au/is/article/38/2/IS23052/81938/Castaways-the-Leeward-Antilles-endemic-spider |jaargang=38 |tijdschrift=Invertebrate Systematics |datum=2024-02-29 |taal=en |nummer=2 |doi=10.1071/IS23052 |issn=1445-5226 |last2=Meng |first2=Guanliang |last3=Dederichs |first3=Tim M. |last4=Michalik |first4=Peter |last5=Forman |first5=Martin}}</ref>
''P. bonay'' ta [[endemismo|endemiko]] na [[Boneiru]].<ref>{{Citeer web |url=https://wsc.nmbe.ch/spec-data/69265/species |titel=World Spider Catalog |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=wsc.nmbe.ch |taal=en}}</ref> E [[holotipo]] ta depositá den kolekshon di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis Biodiversity]] (''rmnh.ara.19904'').<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=IJland |voornaam=S. |titel=New records and an updated checklist of the spiders of Bonaire (Araneae) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026884 |jaargang=64 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |datum=2025-01-01 |taal=en |issn=0169-2453 |pagina's=333–342 |last2=Verhoogt |first2=K.}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
1pyy7eaks038klw32741u2xd1upbmo8
194578
194577
2026-06-22T16:12:52Z
Kallmemel
14000
194578
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibi titulo = cursivo
|nomber= ''Papiamenta bonay''
|reino= [[Animal|Animalia]]
|troncon= [[Arthropoda]]
|subtroncon= [[Chelicerata]]
|clase=[[Arachnida]]
|orden= [[Araneae]]
|famia= [[Pholcidae]]
| genero= ''Papiamenta''
|autor= [[Bernhard A. Huber|Huber]]
|fecha= 2024
}}
'''''Papiamenta bonay''''' ta un [[espesie]] di araña (Araneae) for di famia Pholcidae. E espesie a wòrdu deskribí dor di Bernhard A. Huber na 2024.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Huber |voornaam=Bernhard A. |titel=Castaways: the Leeward Antilles endemic spider genus Papiamenta (Araneae: Pholcidae) |url=https://connectsci.au/is/article/38/2/IS23052/81938/Castaways-the-Leeward-Antilles-endemic-spider |jaargang=38 |tijdschrift=Invertebrate Systematics |datum=2024-02-29 |taal=en |nummer=2 |doi=10.1071/IS23052 |issn=1445-5226 |last2=Meng |first2=Guanliang |last3=Dederichs |first3=Tim M. |last4=Michalik |first4=Peter |last5=Forman |first5=Martin}}</ref>
''P. bonay'' ta [[endemismo|endemiko]] na [[Boneiru]].<ref>{{Citeer web |url=https://wsc.nmbe.ch/spec-data/69265/species |titel=World Spider Catalog |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=wsc.nmbe.ch |taal=en}}</ref> E [[holotipo]] ta depositá den kolekshon di [[Naturalis Biodiversity Center|Naturalis Biodiversity]] (<span style="font-variant-caps: all-small-caps;">rmnh.ara.19904</span>).<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=IJland |voornaam=S. |titel=New records and an updated checklist of the spiders of Bonaire (Araneae) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026884 |jaargang=64 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |datum=2025-01-01 |taal=en |issn=0169-2453 |pagina's=333–342 |last2=Verhoogt |first2=K.}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
eynkrpz73t9lqw5wxwkasdocq92zquu
194579
194578
2026-06-22T16:19:14Z
Kallmemel
14000
194579
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
|exhibi titulo = cursivo
|nomber= ''Papiamenta bonay''
|reino= [[Animal|Animalia]]
|troncon= [[Arthropoda]]
|subtroncon= [[Chelicerata]]
|clase=[[Arachnida]]
|orden= [[Araneae]]
|famia= [[Pholcidae]]
| genero= ''Papiamenta''
|autor= [[Bernhard A. Huber|Huber]]
|fecha= 2024
}}
'''''Papiamenta bonay''''' ta un [[espesie]] di araña (Araneae) for di famia Pholcidae. E espesie a wòrdu deskribí dor di Bernhard A. Huber na 2024.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Huber |voornaam=Bernhard A. |titel=Castaways: the Leeward Antilles endemic spider genus Papiamenta (Araneae: Pholcidae) |url=https://connectsci.au/is/article/38/2/IS23052/81938/Castaways-the-Leeward-Antilles-endemic-spider |jaargang=38 |tijdschrift=Invertebrate Systematics |datum=2024-02-29 |taal=en |nummer=2 |doi=10.1071/IS23052 |issn=1445-5226 |last2=Meng |first2=Guanliang |last3=Dederichs |first3=Tim M. |last4=Michalik |first4=Peter |last5=Forman |first5=Martin}}</ref>
''P. bonay'' ta [[endemismo|endemiko]] na [[Boneiru]].<ref>{{Citeer web |url=https://wsc.nmbe.ch/spec-data/69265/species |titel=World Spider Catalog |bezochtdatum=2026-06-22 |werk=wsc.nmbe.ch |taal=en}}</ref> E [[holotipo]] ta depositá den kolekshon di [[Naturalis Biodiversity Center]] (<span style="font-variant-caps: all-small-caps;">rmnh.ara.19904</span>).<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=IJland |voornaam=S. |titel=New records and an updated checklist of the spiders of Bonaire (Araneae) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026884 |jaargang=64 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |datum=2025-01-01 |taal=en |issn=0169-2453 |pagina's=333–342 |last2=Verhoogt |first2=K.}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
pfuqgnl3fqda1wsi6t6erczh7qdas5h
Marian Abath
0
14656
194625
2026-06-22T21:33:55Z
UARC
16787
Mi a cuminsa un pagina cu un tiki di informacion di Marian Abath. No tin hopi informacion publico di Marian.
194625
wikitext
text/x-wiki
Marian Abath, casa di Ciro Abath<ref>[https://pap.wikipedia.org/wiki/Ciro_Abath][[Ciro Abath]]</ref>, tabata un scientifico educational y a cuminsa traha cu glas pa motibo di curiosidad<ref>https://www.terrafusearuba.com/artists
</ref>. Marian y Ciro Abath a cuminsa e prome tayer di glas riba Aruba<ref>Destination Aruba 2012, p81.</ref>. Danki na su esfuersonan Aruba tin un comunidad grandi di trahadonan di kralchi di glas<ref>Destination Aruba 2012, p81.</ref>.
mth9puufu57f154gs464koj529sppc8
194636
194625
2026-06-23T11:36:11Z
Kallmemel
14000
194636
wikitext
text/x-wiki
{{delete}}
Marian Abath, casa di Ciro Abath<ref>[https://pap.wikipedia.org/wiki/Ciro_Abath][[Ciro Abath]]</ref>, tabata un scientifico educational y a cuminsa traha cu glas pa motibo di curiosidad<ref>https://www.terrafusearuba.com/artists
</ref>. Marian y Ciro Abath a cuminsa e prome tayer di glas riba Aruba<ref>Destination Aruba 2012, p81.</ref>. Danki na su esfuersonan Aruba tin un comunidad grandi di trahadonan di kralchi di glas<ref>Destination Aruba 2012, p81.</ref>.
lb83t6z15fxqf9r4wb30h8exefdenf8