Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.47.0-wmf.13
first-letter
Medio
Spesial
Diskushon
Usuario
Diskushon usuario
Wikipedia
Diskushon Wikipedia
Fail
Diskushon fail
MediaWiki
Diskushon MediaWiki
Malchi
Diskushon malchi
Yuda
Diskushon yuda
Kategoria
Diskushon kategoria
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Aloe vera
0
7907
198836
174542
2026-07-30T05:14:47Z
Caribiana
8320
198836
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi e especie pa prome biaha na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Mas despues na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref> Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como ‘Isla di Aloe’.
== Distribucion y habitat ==
E especie ta nativo di e region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den e seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. Sinembargo, e mata a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y e parti zuid di [[Spaña]]. Tambe e ta crece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
== Descripcion ==
''Aloe vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia y etimologia ==
E especie tin hopi sinonimo, incluuendo ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. E [[palabra]] vera ta nifica “berdadero”. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' na [[Hato (Aruba)|Hato]], [[Aruba]]]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbiendo aloe na Boneiro]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref>.<ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
97zjziq5pm0ywz69zaajfbot43rslhx
198856
198836
2026-07-30T10:04:14Z
Kallmemel
14000
-gerundio
198856
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi e especie pa prome biaha na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Mas despues na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref> Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como ‘Isla di Aloe’.
== Distribucion y habitat ==
E especie ta nativo di e region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den e seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. Sinembargo, e mata a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y e parti zuid di [[Spaña]]. Tambe e ta crece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
== Descripcion ==
''Aloe vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia y etimologia ==
E especie tin hopi sinonimo, incluuendo ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. E [[palabra]] vera ta nifica “berdadero”. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' na [[Hato (Aruba)|Hato]], [[Aruba]]]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe na Boneiro]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref>.<ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
7alesyb8mhyb1ie6f2uf65iw6rml4cq
198857
198856
2026-07-30T10:06:38Z
Kallmemel
14000
simplifica descripcion
198857
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi e especie pa prome biaha na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Mas despues na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref> Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como ‘Isla di Aloe’.
== Distribucion y habitat ==
E especie ta nativo di e region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den e seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. Sinembargo, e mata a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y e parti zuid di [[Spaña]]. Tambe e ta crece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
== Descripcion ==
''Aloe vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia y etimologia ==
E especie tin hopi sinonimo, incluuendo ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. E [[palabra]] vera ta nifica “berdadero”. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref>.<ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
j9dz7nvbt8su0rjhmucmraudswe35pj
198858
198857
2026-07-30T10:08:56Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia y etimologia */ organisa titulo
198858
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi e especie pa prome biaha na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Mas despues na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref> Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como ‘Isla di Aloe’.
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
E especie ta nativo di e region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den e seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. Sinembargo, e mata a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y e parti zuid di [[Spaña]]. Tambe e ta crece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
== Descripcion ==
''Aloe vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie tin hopi sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref>.<ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
f0sfdxrozob2a80tc8iyy2eutxzyac6
198859
198858
2026-07-30T10:13:46Z
Kallmemel
14000
reformulacion
198859
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Mas despues na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref> Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como ‘Isla di Aloe’.
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
E especie ta nativo di e region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den e seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. Sinembargo, e mata a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y e parti zuid di [[Spaña]]. Tambe e ta crece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
== Descripcion ==
''Aloe vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie tin hopi sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref>.<ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
jn436vrh0l7b6u6z9b9j4arm60mkqd0
198860
198859
2026-07-30T10:14:02Z
Kallmemel
14000
reformulacion
198860
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref> Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como ‘Isla di Aloe’.
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
E especie ta nativo di e region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den e seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. Sinembargo, e mata a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y e parti zuid di [[Spaña]]. Tambe e ta crece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
== Descripcion ==
''Aloe vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie tin hopi sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref>.<ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
g6z3pmh2xm9blnwsg3et29n0z6mg3c5
198861
198860
2026-07-30T10:15:17Z
Kallmemel
14000
organisa texto
198861
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
E especie ta nativo di e region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den e seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. Sinembargo, e mata a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y e parti zuid di [[Spaña]]. Tambe e ta crece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
== Descripcion ==
''Aloe vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie tin hopi sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
arjidowqfpwi8312lxn8achix9qrxqe
198862
198861
2026-07-30T10:15:38Z
Kallmemel
14000
/* Distribucion y habitat */ clarifica
198862
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' nativo di e region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den e seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. Sinembargo, e mata a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y e parti zuid di [[Spaña]]. Tambe e ta crece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
== Descripcion ==
''Aloe vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie tin hopi sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
ev9ifccbau0dwc0azv65inp4l7byw1t
198863
198862
2026-07-30T10:18:47Z
Kallmemel
14000
/* Distribucion y habitat */ mas obehtivo, reformulacion, organisa texto
198863
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparese den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''Aloe vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie tin hopi sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
kfnkzkd3z78eagsxymbywnem0gfoxgc
198864
198863
2026-07-30T10:19:05Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */ abrevia
198864
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparese den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
E especie tin hopi sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
rfa1628jsqr9pexjg51791n4rk1z69i
198865
198864
2026-07-30T10:19:34Z
Kallmemel
14000
/* Taxonomia */
198865
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparese den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
E especie por propaga sexual via su flor o asexual via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
87an47ujo06w086m8sjnn0f01i6ps9h
198866
198865
2026-07-30T10:25:29Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */ reformulacion
198866
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparese den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://sciencing.com/fastest-growing-plants-science-project-7859692.html|titel=How Do Aloe Plants Reproduce?|bezochtdatum=2024-02-25|werk=sciencing.com}}</ref><ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
8kaa6u41a893upikjk59wxse24g3k2d
198867
198866
2026-07-30T10:26:53Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */ -ref invalido
198867
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparese den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como “mata medicinal” y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
36sjzkd9769igufs31c5zn7pec1nft2
198868
198867
2026-07-30T10:28:09Z
Kallmemel
14000
/* Cultivacion */ stop using stylized quotes
198868
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparese den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e “aloehars” (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
lt26cukew3ixi9de8gj2yaiv4godeun
198869
198868
2026-07-30T10:29:02Z
Kallmemel
14000
/* Islanan ABC */ stop using stylized quotes
198869
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparese den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di e ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
7d5mi0fzdiwbf171s1idszcu789wwz9
198870
198869
2026-07-30T10:31:31Z
Kallmemel
14000
/* Uzo */ -articulo deifni
198870
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparese den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''.
=== Investigacion ===
[[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
lakkoh9vyaw04ll3s862buzaptd0w95
198871
198870
2026-07-30T10:51:20Z
Kallmemel
14000
/* Uzo */ -titulo nvt
198871
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparese den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y [[Suráfrica|Sur Africa]]. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na [[Hato (Aruba)|Hato]], un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro [[shampoo]], crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera [[kemadura]], [[herida]], grawatashi, [[psoriasis]] of [[cuero seco]]. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia [[constipacion]]. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''. [[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera [[psoriasis]], [[acne]] of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den [[yoghurt]], bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan [[toxico]] por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di [[cara]], [[lip]], [[lenga]] of [[garganta]].
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den [[Dioscorides]] su ''De Materia Medica'' y [[Pliny e Bieu]] su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
sm5vzrgz2hitxip9m2xva0ai3nnwpvx
198872
198871
2026-07-30T10:52:29Z
Kallmemel
14000
-wikilink no existente
198872
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparese den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y Sur Africa. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na Hato, un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro shampoo, crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera kemadura, herida, grawatashi, psoriasis of cuero seco. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia constipacion. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''. [[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera psoriasis, acne of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den yoghurt, bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan toxico por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di cara, lip, lenga of garganta.
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den Dioscorides su ''De Materia Medica'' y Pliny e Bieu su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
ja0p3fqkf44u4a8o94kod7s5b6yh93u
198873
198872
2026-07-30T11:20:36Z
Kallmemel
14000
/* Distribucion y habitat */ orto
198873
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci y cultiva rond di mundo, caminda el a naturalisa den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y Sur Africa. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na Hato, un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro shampoo, crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera kemadura, herida, grawatashi, psoriasis of cuero seco. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia constipacion. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''. [[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera psoriasis, acne of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den yoghurt, bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan toxico por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di cara, lip, lenga of garganta.
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den Dioscorides su ''De Materia Medica'' y Pliny e Bieu su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
mwa8oqc6cr8bdprqh6a3u82a0xxsmhn
198874
198873
2026-07-30T11:21:31Z
Kallmemel
14000
/* Distribucion y habitat */ conciso
198874
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura "pa cadushi of suculento". Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y Sur Africa. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na Hato, un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro shampoo, crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera kemadura, herida, grawatashi, psoriasis of cuero seco. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia constipacion. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''. [[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera psoriasis, acne of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den yoghurt, bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan toxico por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di cara, lip, lenga of garganta.
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den Dioscorides su ''De Materia Medica'' y Pliny e Bieu su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
2qqyxpqbd6bzm1297zp33uf5zf9l89x
198875
198874
2026-07-30T11:23:14Z
Kallmemel
14000
/* Cultivacion */ nvt
198875
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura pa cadushi of suculento. Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y Sur Africa. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 e especie a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na Hato, un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro shampoo, crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera kemadura, herida, grawatashi, psoriasis of cuero seco. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia constipacion. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''. [[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera psoriasis, acne of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den yoghurt, bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan toxico por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di cara, lip, lenga of garganta.
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den Dioscorides su ''De Materia Medica'' y Pliny e Bieu su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
idqxq4waqsmqj01gdvygd4qnyyce2ae
198876
198875
2026-07-30T11:23:32Z
Kallmemel
14000
/* Islanan ABC */ clarifica
198876
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura pa cadushi of suculento. Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y Sur Africa. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 ''A. vera'' a wordo introduci na e Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na Hato, un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro shampoo, crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera kemadura, herida, grawatashi, psoriasis of cuero seco. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia constipacion. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''. [[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera psoriasis, acne of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den yoghurt, bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan toxico por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di cara, lip, lenga of garganta.
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den Dioscorides su ''De Materia Medica'' y Pliny e Bieu su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
6lx5b57wnh8twmqak8dm8l5xt5bye49
198877
198876
2026-07-30T11:23:49Z
Kallmemel
14000
/* Islanan ABC */ -articulo deifni
198877
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura pa cadushi of suculento. Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y Sur Africa. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840 ''A. vera'' a wordo introduci na Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na Hato, un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro shampoo, crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera kemadura, herida, grawatashi, psoriasis of cuero seco. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia constipacion. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''. [[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera psoriasis, acne of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den yoghurt, bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan toxico por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di cara, lip, lenga of garganta.
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den Dioscorides su ''De Materia Medica'' y Pliny e Bieu su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
odgax8cay9pyyeqvmpi0r7iq38xb8c6
198878
198877
2026-07-30T11:26:01Z
Kallmemel
14000
/* Islanan ABC */
198878
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura pa cadushi of suculento. Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y Sur Africa. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840, ''A. vera'' a wordo introduci na Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na Hato, un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro shampoo, crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera kemadura, herida, grawatashi, psoriasis of cuero seco. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia constipacion. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''. [[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera psoriasis, acne of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den yoghurt, bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan toxico por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di cara, lip, lenga of garganta.
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den Dioscorides su ''De Materia Medica'' y Pliny e Bieu su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
0sg4j0jxxvqaeppx8wwru63pgfujihy
198879
198878
2026-07-30T11:40:47Z
Kallmemel
14000
/* Descripcion */ +titulo
198879
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Taxobox | variante = a
| tipo = mata
| imagen = Aloe vera flower inset.png
| descripcion = Un aloe creci cu flor.
| reino = ''[[Mata|Plantae]]''
| division = ''[[Embryophyta]]''
| clase = ''[[Spermatopsida]]''
| orden = ''[[Asparagales]]''
| famia = ''[[Asphodelaceae]]''
| genero = ''[[Aloe]]''
| c-nomber = ''Aloe vera''
| autor = ([[Carl Linnaeus|L.]]) [[Nicolaas Laurens Burman|Burm.f.]]
| fecha = 1768
| sinonimo =
{{Lista expande
| alinia =
| titulo = ''Aloe barbadensis'' <small>Mill.</small>
|1 = ''Aloe barbadensis'' var. ''chinensis'' <small>Haw.</small>
|2 = ''Aloe chinensis'' <small>(Haw.) Baker</small>
|3 = ''Aloe elongata'' <small>Murray</small>
|4 = ''Aloe flava'' <small>Pers.</small>
|5 = ''Aloe indica''<small> Royle</small>
|6 = ''Aloe lanzae'' <small>Tod.</small>
|7 = ''Aloe maculata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|8 = ''Aloe perfoliata'' var. ''vera''<small> L. </small>
|9 = ''Aloe rubescens'' <small>DC.</small>
|10 = ''Aloe variegata'' <small>Forssk.</small> (illegitimate)
|11 = ''Aloe vera'' <small>Mill. (illegitimate)</small>
|12 = ''Aloe vera'' var. ''chinensis'' <small>(Haw.) A. Berger</small>
|13 = ''Aloe vera'' var. ''lanzae''<small> Baker</small>
|14 = ''Aloe vera'' var. ''littoralis'' <small>J.Koenig ex Baker</small>
|15 = ''Aloe vulgaris'' <small>Lam.</small>
}}
}}
'''Aloe''' (''Aloë vera''), conoci como '''sentebibu''' na [[Kòrsou|Corsou]] y [[Boneiru|Boneiro]]<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=177457&cat=CTAB_NAMES|titel=Aloe Aloe vera|bezochtdatum=2024-02-25|werk=dutchcaribbeanspecies.org}}</ref>, ta un mata [[suculento]] semper berde di [[Famia (biologia)|famia]] Asphodelaceae. Carl Linnaeus a describi ''A. vera'' originalmente na 1753.<ref>Linnaeus, C. (1753). ''Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.'' Vol. 2 pp. [i], 561–1200, [1–30, index], [i, err.]. Holmiae [Stockholm]: Impensis Laurentii Salvii.</ref> Na 1768, Nicolaas Laurens Burman y Philip Miller a registrá e mesun mata bou di nombernan diferente.<ref>{{cite journal |authors = Newton LE |year = 1979 |title = In defense of te name ''Aloe vera'' |journal = The Cactus and Succulent Journal of Great Britain |volume = 41 |pages = 29–30 }}</ref>
== Nomber ==
E [[palabra]] vera ta nifica "berdadero".
== Distribucion y habitat ==
''A. vera'' ta aparece den areanan tropical, semi-tropical y arido riba [[kontinente]]nan manera [[Asia]], [[Amérika|America]] y [[Afrika|Africa]].
''A. vera'' ta nativo na region zuidoost di [[Península Árabe|Peninsula Arabe]], den seronan di Al-Hajar na [[Oman]]. ''A. vera'' a wordo introduci den region di Noord Africa, [[Sudan]], [[Islanan Kanaria|Islanan Canaria]], [[Madeira]], [[Kabo Verde|Cabo Verde]], region di Algarve na [[Portugal]] y parti zuid di [[Spaña]].
== Descripcion ==
''A. vera'' ta un mata sin of cu troncon chikito cu ta alcansa un largura di 60–150 cm.<ref>{{Citeer web|url=https://www.arubanationalpark.org/main/wp-content/files/pdf/flora/aloe.pdf|titel=Aloë|bezochtdatum=2024-02-24|werk=arubanationalpark.org}}</ref> E tin blachinan berde, cuero diki, cu rand cu ta parce djentenan chikito. E mata ta produci flor durante zomer riba un taki cu por crece te cu 90 cm largo. E flornan ta colga di e taki y cada flor tin un petalo tubolar di 2–3 cm color geel.
=== Reproducion ===
''A. vera'' por propaga (a)sexual via su flor via rizoma (yiu cu ta nace na base di e mata).<ref>{{Citeer web|url=https://cales.arizona.edu/yavapai/anr/hort/byg/archive/aloevera2015.html|titel=Growing Aloe Vera|bezochtdatum=2024-02-25|datum=2015-03-18|werk=cales.arizona.edu}}</ref>
== Taxonomia ==
''A. vera'' tin diferente sinonimo, inclui ''A. barbadensis'', ''A. vulgaris'' y ''A. perfoliata'' var. ''vera''. Estudio di DNA ta indica cu aloe tin relacion cu especie manera ''A. perryi'' ([[endemismo|especie endemico]] na Yemen), ''A. forbesii'' y ''A. inermis''. E ausencia di populacion natural a haci algun autor sugeri cu ''A. vera'' por tin un origen hibrido.[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019492 Aloeveld met de houten bakken waarin men de aloebladeren laat uitlekken Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270x300px|right|Veld pa cultivacion di aloe na [[Kòrsou|Corsou]] (potret saca entre 1890 y 1920)]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-60019493 Oven waarin het aloesap wordt verdampt, waarna het produkt wordt verpakt in de kisten Curacao Soublette et Fils (Fotostudio).jpg|thumb|270px|right|Forno na [[Kòrsou|Corsou]] unda ta evapora e likido di e aloe.]]
== Cultivacion ==
''A. vera'' ta popular como mata ornamental, specialmente den hardin cu mester poco awa. E mata ta popular bou di e hardinero moderno debi na su reputacion como "mata medicinal" y pa su flornan interesante, su forma y su suculencia. E suculencia ta hasi e posibel cu e especie por sobrevivi den areanan cu ta ricibi tiki yobida, hasiendo e ideal pa un hardin di baranca of hardin cu mester poco awa. E mata ta resisti secura, pero no por tolera ni vries ni sneeuw.
Den hardin of pochi, e mester tera cu bon drenahe. Cultivacion den pochi ta pidi pa un mescla di gordura pa cadushi of suculento. Aloe vera ta sensibel pa awa di mas y por dañá si tera no drena bon.
Agricultura di aloe ta tuma lugar riba gran scala den paisnan manera Aruba, Mèxico, [[India]], [[China]], Spaña, [[Kenia]], [[Tanzania]] y Sur Africa. E Royal Horticultural Society a otorga e mata su Award of Garden Merit.
=== [[Islanan ABC]] ===
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029114 Aloe-snijders Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Cortado di aloe para banda di un cabishi (1964)]]
Rond 1840, ''A. vera'' a wordo introduci na Aruba, [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Aruba ta bira, entre e tres isla, e productor y exportador di mas grandi na mundo di e "aloehars" (uza pa traha laxante) den e añanan despues di 1906, y pa 1920, mas di 2/3 parti di e isla tabata cubri cu mata di aloe, ganando Aruba e nomber di “Isla di Aloe.” [[File:Plantage Aruba Aloe.jpg|thumb|Veld pa cultivacion di ''aloe vera'' (Hato, [[Aruba]])]] [[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029740 Indampende aloe in een pan Bonaire Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Herbe aloe (Boneiro)]]
Awendia e cultivacion di e especie ta tuma luga riba scala chikito na Hato, un bario net pafo di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Akinan e compania [[Royal Aruba Aloe|Aruba Aloe Balm NV]], funda na 1890 pa Cornelis Eman, tin 63 hectar di plantashi di aloe. E ta un di e prome companianan na mundo cu ta traha productonan cosmetico basa ariba e gel curativo di e ''A. vera''. Su prome liña di producto, entre otro shampoo, crema solar y otro cremanan, a keda lansa na 1966.<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645301:mpeg21:a0222 Zelfs Cleopatra was dol op aloe], Amigoe (6 november 1993). Recupera 2021-12-25.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211224114352/https://www.awemainta.com/newspapers/AM211224/offline/download.pdf Aruba Aloe: Patrocinador Orguyoso di Miss Universe Aruba 2021, Thessaly Zimmerman], awemainta (24 december 2021). Recupera 2021-12-25.</ref>
Aloe a bira un simbolo pa [[Aruba]], inclui den su [[Escudo di Aruba|escudo]]. E ta representa e prome industria di e isla, cu tabata conoci tambe como "Isla di Aloe".
== Uzo ==
Aloe por wordo haña den varios producto pa consumidor manera bebida, crema pa cuero, cosmetica, pomada of den forma di gel pa trata kemadura chikito y kima door di [[solo]]. Tin tiki evidencia clinico tocante e efectividad y siguridad di e uzo di su extracto como cosmetica y medicina.
Dos substancia di ''A. vera'', esta e gel transparente y e latex geel, ta wordo uza pa productonan comercial. Gel di aloe tipicamente ta wordo uza den cremanan topical pa condicionnan di cuero manera kemadura, herida, grawatashi, psoriasis of cuero seco. Latex di aloe ta wordo uza riba su mes of en combinacion cu otro ingrediente via ingestacion pa alivia constipacion. Por obtene e latex den un forma seco tambe yama ''resin''. [[File:Aloe vera gel.jpg|thumb|Gel procesa di Aloe vera uza den dessert]]
E evidencia ta den conflicto pa cu si e especie ta efectivo pa trata herida of kemadura. Tin algun evidencia cu uzo topical di productonan traha di aloe por alivia sintoma di cierto problema di cuero manera psoriasis, acne of grawatashi.
Gel di ''Aloe vera'' ta wordo uza comercialmente como ingrediente den yoghurt, bebida y algun dessert, pero na cierto dosis halto su propiedadnan toxico por ta severo ora esaki wordo consumi oralmente. Uzo di ''A. vera'' topical den cantidad chikito tin hopi chens pa no ta peligroso.
=== Uzo como medicina topical y posibel efectonan secundario ===
''Aloe vera'' por wordo prepara den forma di gel, crema, habon of cosmetica pa uza riba cuero como medicina topical. Pa hende cu alergia di aloe vera por haya un reaccion riba cuero cu por ta dermatitis di contacto, cu e cuero birando cora y ta grawata, dificultad pa hala rosea of hinchamento di cara, lip, lenga of garganta.
=== Suplemento pa dieta ===
Aloin, un compuesto haña den e latex semi-likido di algun especie di Aloe tawata un producto comon den productonan laxativo no prescribi na Merca te cu aña 2002 , ora cu e ''Food and Drug Administration'' a prohibi e ingrediente paso e productornan a faya den provee e data di siguridad necesario. Aloe vera ta potencialmente toxico, cu efectonan secundario tumando luga na sierto dosis sea consumi oralmente of topicalmente. Asina mes cu e toxicidad por ta menos ora kita aloin durante procesamento, ingestacion di Aloe vera den dosis nan halto por induci efectonan secundario manera, dolor abdominal, diarea y hepatitis. Ingestacion cronico di Aloe vera (dosis 1 gram pa dia) por causa efectonan peligroso manera, hematoria, perdemento di peso, desorden cardiaco of di riñon.
Juice di Aloe vera ta ser adverti como un producto cu por soporta e salud di e sistema digestativo, pero no tin ni evidencia sientifico, ni aprobacion regulatorio cu ta afirma esaki. E extractonan y cantidadnan tipicamente uza pa e objectivonan aki ta parse di ta depende di e dosis pa efectonan toxico.
=== Medicina tradicional ===
''Aloe vera'' ta wordo uza den medicina tradicional pa tratamento di cuero. E prome indicacion di uzo di ''Aloe vera'' ta den ''Ebers Papyrus'' di siglo 16 BC y den Dioscorides su ''De Materia Medica'' y Pliny e Bieu su ''Naturalis Historia'', tur dos skirbi medio prome siglo BC. Tambe tin algo skirbi den ''Juliana Anicia Codex'' na aña 592 AD.
=== Mercancia ===
''Aloe vera'' ta wordo uza pa kleenex caminda e ta ser promovi como hidratante y anti iritante pa reduci scafmento di nanishi ora uza kleenex. Ta comun pa companianan di cosmetica pone sap of otro derivacion di ''Aloe vera'' den productonan manera makiyahe, kleenex, habon, crema pa hidrata, crema pa proteccion contra solo, sensia, crema pa feita of shampoo. Un recensia di literatura academico ta nota cu e inclusion di aloe den varios producto higienico ta debi na su “efecto pa hidrata”.
== Toxicidad ==
Ingestacion oral di extracto di un blachi di ''Aloe vera'' no descoloriza ta riba un lista di ''California Office of Environmental Health Hazard Assessment'' hunto cu “kimiconan cu ta conoci pa e estado [di California] pa causa cancer of toxicidad reproductivo”.
Uzo di ''Aloe vera'' topicalmente no ta wordo asocia cu efectonan secundario significativo. Ingestacion oral di ''Aloe vera'' ta potencialmente toxico y por causa dolor abdominal of diarea cu en turno ta baha e absorbacion di otro medicacion.
=== Interaccion cu medicacion prescribi ===
Ingestacion di ''Aloe vera'' por tin interaccion peligroso cu medicacion prescribi manera esnan pa trata ''bloodclot'', diabetis, malesa di curason, medicamento pa baha nivel di potasio y diureticonan pa menciona algun.
== Galeria ==
<gallery widths="140">
Aloe vera leaf.jpg|Blachi di ''Aloe vera'', por observa e rand serrata cu djentenan blanco
Aloe Vera gel.jpeg|Gel corta di blachi di ''Aloe vera''
Aloe plant bud.jpg|Un mata di ''Aloe vera'' cu su ”yiu” den un pochi
Aloe vera.jpg|Flor di e mata di ''Aloe vera''
</gallery>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1012980187|titulo=Aloe vera}}
{{References}}
}}
{{Cursivo}}
[[Category:Flora]]
snkg6n91y6hm4d9ja0oo9fdt6s6yxo7
Usuario:Caribiana/Sandbox/Templates
2
8004
198830
198733
2026-07-29T19:04:14Z
Caribiana
8320
198830
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =56674219|titulo=Herman van Bergen (beeldend kunstenaar)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* Jan Gulmans, Beeldende kunst van Curaçao, Aruba, Bonaire, Saba, Sint Eustatius en Sint Maarten. LM Publishers (2019). ISBN 978-94-6022-473-7
* [https://www.volkskrant.nl/kijkverder/v/2019/op-curacao-staat-een-kathedraal-van-zon-25-miljoen-doornen~p19346 Op Curaçao staat een kathedraal van zo’n 25 miljoen doornen], Kees Broere, De Volkskrant, 25 desember 2019
}}
------------
{{Nabegacion
| naam = Nabegashon Playanan di Aruba
| titel = [[File:Flag of Aruba.svg|20px]] [[Playanan di Aruba]] [[File:Flag of Aruba.svg|20px]]
| afb_links =
| afb_rechts =
| inhoud =
[[Andicuri]] · [[Arashi]] · [[Baby Beach]] · [[Blackstone Beach]] · [[Boca Catalina]] · [[Boca Grandi]] · [[Blackstone Beach|Boca Injeco]] · [[Boca Keto]] · [[Boca Mahos]] · [[Boca Prins]] · [[Boca Tabla]] · [[Bushiri Beach]] · [[Cura Cabai]] · [[Daimari]] · [[De Palm Island]] · [[Divi Beach]] · [[Dos Playa]] · [[Druifbaai]] · [[Eagle Beach]] · [[Governor's Bay Beach]] · [[Grapefield]] · [[Malmok]] · [[Manchebo Beach]] · [[Mangel Halto]] · [[Palm Beach]] · [[Renaissance Island]] · [[Rincon]] · [[Rodgers Beach]] · [[Santo Largo]] · [[Sarah-Quita Beach]] · [[Surfside]] · [[Tres Trapi]] · [[Wariruri]] · [[Westpunt]]
}}<noinclude>[[:Kategoria:Wikipedia templates navegacion]]</noinclude>
------------------
Template:Página Prinsipal Actual
------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
-----------
{{Nabegacion
| naam = Navegashon Selekshon antiano di futbòl WO 1952
| titel = [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|25px]] Selekshon di [[Antias Hulandes]] - Weganan Olimpiko di Zomer 1952 [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|25px]]
| afb_links =
| afb_rechts =
| inhoud =
| [[Ergilio Hato|1. Hato]]
| [[Lucas Hernández|2. Hernández]]
| pos3 = DF | p3 = [[Wilhelm Canword|Canword]]
| pos4 = DF | p4 = [[Wilfred de Lanoi|de Lanoi]]
| pos5 = DF | p5 = [[Pedro Matrona|Matrona]]
| pos6 = DF | p6 = [[Raymundo Kemp|Kemp]]
| pos7 = MF | p7 = [[Guillermo Giribaldi|Giribaldi]]
| pos8 = MF | p8 = [[Eddy Vlinder|Vlinder]]
| pos9 = MF | p9 = [[Ludgero Adoptie|Adoptie]]
| pos10 = MF | p10 = [[Cai Helder|Helder]]
| pos11 = MF | p11 = [[Jozef Merced|Merced]]
| pos12 = FW | p12 = [[Juan Briezen|Briezen]]
| pos13 = FW | p13 = [[Jorge Brion|Brion]]
| pos14 = FW | p14 = [[Adriaan Brokke|Brokke]]
| pos15 = FW | p15 = [[Willys Heyliger|Heyliger]]
| pos16 = FW | p16 = [[Guillermo Krips|Krips]]
| pos17 = FW | p17 = [[Pedro Coffie|Coffie]]
| pos18 = FW | p18 = [[Petrus Conquet|Conquet]]
| pos19 = FW | p19 = [[Francisco Gómez (Netherlands Antilles footballer)|Gómez]]
| pos20 = FW | p20 = [[Leo Rodriguez (Netherlands Antilles footballer)|Rodriguez]]
| coach = [[Antoine Maduro|Maduro]]
}}<noinclude>
[[:Category:Wikipedia templates navegacion]]
</noinclude>
{{National squad no numbers
| name = Netherlands Antilles football squad 1952 Summer Olympics
| bg = #E00000
| fg = white
| bordercolor = #1C65CC
| country = Netherlands
| team link = Netherlands Antilles national football team
| flagvar = 1952
| title = Netherlands Antilles football squad
| comp link = Football at the 1952 Summer Olympics
| comp = 1952 Summer Olympics
| pos1 = GK | p1 = [[Ergilio Hato|Hato]]
| pos2 = GK | p2 = [[Lucas Hernández (Netherlands Antilles footballer)|Hernández]]
| pos3 = DF | p3 = [[Wilhelm Canword|Canword]]
| pos4 = DF | p4 = [[Wilfred de Lanoi|de Lanoi]]
| pos5 = DF | p5 = [[Pedro Matrona|Matrona]]
| pos6 = DF | p6 = [[Raymundo Kemp|Kemp]]
| pos7 = MF | p7 = [[Guillermo Giribaldi|Giribaldi]]
| pos8 = MF | p8 = [[Eddy Vlinder|Vlinder]]
| pos9 = MF | p9 = [[Ludgero Adoptie|Adoptie]]
| pos10 = MF | p10 = [[Cai Helder|Helder]]
| pos11 = MF | p11 = [[Jozef Merced|Merced]]
| pos12 = FW | p12 = [[Juan Briezen|Briezen]]
| pos13 = FW | p13 = [[Jorge Brion|Brion]]
| pos14 = FW | p14 = [[Adriaan Brokke|Brokke]]
| pos15 = FW | p15 = [[Willys Heyliger|Heyliger]]
| pos16 = FW | p16 = [[Guillermo Krips|Krips]]
| pos17 = FW | p17 = [[Pedro Coffie|Coffie]]
| pos18 = FW | p18 = [[Petrus Conquet|Conquet]]
| pos19 = FW | p19 = [[Francisco Gómez (Netherlands Antilles footballer)|Gómez]]
| pos20 = FW | p20 = [[Leo Rodriguez (Netherlands Antilles footballer)|Rodriguez]]
| coach = [[Antoine Maduro|Maduro]]
}}
<noinclude>
[[Category:1952 Summer Olympics football squad navigational boxes|Netherlands Antilles]]
[[Category:Netherlands Antilles national football team squad templates|1952]]
</noinclude>
----------------
{{Nabegacion
| naam = Navigatie selectie voetbalelftal Curaçao WK 2026
| titel = [[Curaçaos voetbalelftal (mannen)|Curaçaos voetbalelftal]] – [[Curaçao op het wereldkampioenschap voetbal 2026|WK 2026]]
| afb_links = {{CW-VLAG|28|Vlag van Curaçao}}
| afb_rechts = {{CW-VLAG|28|Vlag van Curaçao}}
| inhoud =
{{Voetbalelftal speler|nummer=1|naam=[[Eloy Room|Room]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=2|naam=[[Shurandy Sambo|Sambo]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=3|naam=[[Juriën Gaari|Gaari]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=4|naam=[[Roshon van Eijma|Van Eijma]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=5|naam=[[Sherel Floranus|Floranus]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=6|naam=[[Godfried Roemeratoe|Roemeratoe]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=7|naam=[[Juninho Bacuna|J. Bacuna]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=8|naam=[[Livano Comenencia|Comenencia]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=9|naam=[[Jürgen Locadia|Locadia]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=10|naam=[[Leandro Bacuna|L. Bacuna]] {{aanvoerder}}}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=11|naam=[[Jeremy Antonisse|Antonisse]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=12|naam=[[Sontje Hansen|Hansen]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=13|naam=[[Tyrese Noslin|Noslin]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=14|naam=[[Kenji Gorré|Gorré]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=15|naam=[[Ar'Jany Martha|Martha]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=16|naam=[[Jearl Margaritha|Margaritha]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=17|naam=[[Brandley Kuwas|Kuwas]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=18|naam=[[Armando Obispo|Obispo]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=19|naam=[[Gervane Kastaneer|Kastaneer]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=20|naam=[[Joshua Brenet|Brenet]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=21|naam=[[Tahith Chong|Chong]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=22|naam=[[Kevin Felida|Felida]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=23|naam=[[Riechedly Bazoer|Bazoer]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=24|naam=[[Deveron Fonville|Fonville]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=25|naam=[[Trevor Doornbusch|Doornbusch]]}}
{{Voetbalelftal speler|nummer=26|naam=[[Tyrick Bodak|Bodak]]}}
{{Voetbalelftal coach|naam=[[Dick Advocaat|Advocaat]]}}
}}<noinclude>{{Sjablooninfo|1=[https://tools.wmflabs.org/templatetransclusioncheck/?lang=nl&name=Sjabloon:Navigatie_selectie_voetbalelftal_Curaçao_WK_2026 Gebruik van sjabloon in artikelen controleren]}}
[[Categorie:Wikipedia:Sjablonen voetbalelftal Curaçao|WK 2026]]
</noinclude>
---------------------
{{Broodkruimel}}
[[Category:Categories]]
{{Commonscat|World War II}}
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Hosé''' por referi na:
== Hende ==
* [[Brutil Hosé]], futbolista di [[Kòrsou]].
* [[Humphrey Hosé]], tenista di [[Aruba]].
* [[Robert Hosé]],
== Otro ==
* Colegio San Hose
{{Dp}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Disambiguation pages]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Martha''' por referi na:
== Hende ==
* [[Ar'jany Martha]], futbolista di hulandes-[[Kòrsou|kurasoleño]].
* [[Angelo Martha]], futbolista di [[Kòrsou]], su ruman
** [[Ben Martha]], futbolista di [[Kòrsou]].
* [[Eugene Martha]], futbolista di [[Kòrsou]].
* [[Rutsel Martha]], huista internashonal i politiko di [[Kòrsou]].
* [[Tirzo Martha]], artista visual di [[Kòrsou]].
== Otro ==
* Santa Martha
{{Dp}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Disambiguation pages]]
---------------
* [[Humphrey Hosé]], tenista di [[Aruba]].
* [[Robert Hosé]],
== Otro ==
* Colegio San Hose
{{Dp}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Disambiguation pages]]
---------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Coffie''' por referi na:
== Hende ==
* [[Daisy Coffie]], polítiko di [[Boneiru]].
* [[Mayra Coffie]], polítiko di [[Kòrsou]].
* [[Ivanon Coffie]], pelotero di Kòrsou.
* [[Nochi Coffie]], artista visual di Boneiru.
{{Dp}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Disambiguation pages]]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Newton''' por referi na:
== Hende ==
* [[Eric Newton]], biologo marino i politiko di Boneiru ?
* [[Isaac Newton]],
* [[Micheal Newton]],
{{Dp}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Disambiguation pages]]
-------------
'''Ignacio''' por referi na:
== Hende ==
=== Fam ===
* [[Julien Ignacio]],
* [[Jurino Ignacio]],
* [[Raily Ignacio]], Nederlands-Curaçaos voetballer die als aanvaller speelt.
== Otro ==
*[[Don Elias Mansur Ballpark]], stadion multifunshonal na [[Camacuri]], Oranjestad, Aruba.
{{Dp}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Disambiguation pages]]
---------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''.....''' por referi na:
* [[Amado Rojer|Amado (Broertje) Rojer]], polítiko di [[Kòrsou]]
* [[Eldridge Rojer]] (1984), futbolista di [[Kòrsou]]
* [[Hubert Rojer|Hubert (Bèbè) Rojer]] (1934-2022), sindikalista di [[Kòrsou]]
* [[Jean-Julien Rojer]] (1981), tenista di [[Kòrsou]]
* [[Leendert Rojer]], polítiko di [[Kòrsou]]
* Meindert (Menki) Rojer (1957), polítiko di [[Kòrsou]]
* Nicolaas Rojer (1808-1888), médiko yu di Kòrsou i miembro di Konseho Kolonial
* [[Robert Rojer]] (1939), kompositor i pianista klásiko di [[Kòrsou]]; su yu:
** [[Jean-Jacques Rojer]], kitarista i kompositor di [[Kòrsou]]
------------------
{{Navegacion
| naam = Navegashon Promé minister di Antia Hulandes
| titel = [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1959–1986).svg|30px]] Promé minister di [[Antias Hulandes|Antia Hulandes]] [[File:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|30px]]
| afb_links =
| afb_rechts =
| inhoud =
[[Moises Frumencio da Costa Gomez]] ·
[[Efraïn Jonckheer]] ·
[[Ciro Kroon]] ·
[[Gerald Sprockel]] ·
[[Ernesto Petronia]] ·
[[Ronchi Isa]] ·
[[Otto Beaujon]] ·
[[Juancho Evertsz]] ·
[[Lucina da Costa Gomez-Matheeuws]] ·
[[Boy Rozendal]] ·
[[Miguel Pourier]] ·
[[Don Martina]] ·
[[Maria Liberia-Peters]] ·
[[Suzanne Römer|Suzy Camelia-Römer]] ·
[[Jandi Paula|Alejandro Felippe Paula]] ·
[[Etienne Ys]] ·
[[Ben Komproe]] ·
[[Mirna Louisa-Godett]] ·
[[Emily de Jongh-Elhage]]
}}<noinclude>
[[:Category:Wikipedia templates navegacion]]
</noinclude>
----------------
{{Navegacion
| naam = Navegacion .......
| afb_rechts = [[File:Flag of Aruba.svg|40px]]
| titel = [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|Presidente di Parlamento di Aruba]]
| inhoud =
}}
<noinclude>
[[:Category:Wikipedia templates navegacion]]
</noinclude>
-----------------------
{{Databox}}
Avia Air tabata un aerolinea ku sede na Aruba. Avia Air a keda rekonosé pa e gobièrnu komo e aerolínea nashonal.<ref name="Avia"/>
== Datonan di kodigo ==
* [[International Air Transport Associationgadgadgadgad IATA]] Código: "3R"
* [[Organizacion Internacional di Aviacion Civil (ICAO) ]] Código: " 'ARB " '
*Signal di yamada: Aviair
== Historia ==
Na 1986 Avia Air a kuminsá komo un kompania di charter pa buelonan den region. Na aprel 1995 Avia Air a risibí un pèrmit pa ehekutá buelonan regular. E aerolinea tin cinco avion: dos Embriers 110, cada un cu 16 asiento y espacio extra pa e maletanan y dos Cessna, cada un cu 7 asiento. E Cessna por ser usa tur ora ku e kapasidat máksimo di e<ref name="Avia">Plannen Avia Air om vleugels uit te slaan. "Amigoe". Curaçao, 28-11-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-01-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644874:mpeg21:p007</ref>
Avia Air a suspendé su servisio na novèmber 2003 i tabata trahando pa reestructurá su operashonnan bou di protekshon di bankrut.
Avia Air a kuminsá bula na 1986. Tin vuelo charter pa hopi punto i dos vuelo regular diario - 7'or di mainta i 4'or di atardi - pa Punto Fijo na Venezuela. For di 2 di òktober Boneiru tambe ta forma parti di e buelonan regular. E flota di Avia Air ta konsistí di 2 avion Embrier 110 ku 19 asiento i 3 avion Cessna ku 7 asiento. E ta di Efi Tromp.<ref>Vanaf 2 oktober Avia Air vliegt naar Antillen. "Amigoe". Curaçao, 27-09-1995, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 12-01-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644954:mpeg21:p007</ref>
== Flota ==
*[[Short 360gadgadShort 360-200]]
Embraer EMB 110 Bandeirante
'''Avia Air''' was an [[airline]] based in [[Aruba]].
==Code data==
*[[International Air Transport Association|IATA]] Code: '''3R'''
*[[International Civil Aviation Organization|ICAO]] Code: '''ARB'''
*Callsign: Aviair
==History==
Avia Air suspended service in November 2003 and was working to restructure its operations under bankruptcy protection.<ref>[http://www.rati.com/ALLANDING_10738.htm Air Transport Intelligence] 7 November 2003</ref>
==Flota==
*[[Short 360|Short 360-200]]
*[[Embraer EMB 110 Bandeirante]]
{{Appendix}}
----------
{{Databox}}
'''KLM West-Indisch Bedrijf''' tabata un divishon di [[KLM]]
West-Indische Bedrijf tabata un parti di KLM ku for di 1934 te ku 1964 tabata atendé buelonan den e Antilanan Hulandes, Suriname (kuns West-Indianan Hulandes) i e paisnan bisiña.
E fundacion a wordo haci posibel pa medio di e compromiso di PTT cu a ofrece un contract lucrativo pa transporta e carta pa e colonianan. E promé buelo di post for di Hulanda pa Kòrsou ku e "Snip" riba 22 di desèmber 1934 a marka e punto di kuminsamentu di e empresa aki.
Na promé instansia e West-Indische Bedrijf a bula prinsipalmente for di Willemstad pa Aruba (e promé buelo 19 di yanüari 1935) i Venezuela i Jamaica den koperashon ku e Royal Dutch Steamboat Company (KNSM). Ta te despues di Segundo Guera Mundial ku a tuma lugá un buelo regular Amsterdam-Curaçao. E Segunda Guera Mundial mes tabata di gran importancia pa WIB, cu a bira un transportista importante pa e refinerianan di petroleo na Aruba y tabata un di e aerolíneanan di mas bon funcion di e tempo ey.
Na 1964 e kompania West-Indische a bira [[Antilliaanse Luchtvaart Maatschappij]] (ALM), ku tambe e Antias Hulandes a bira ko-propietario.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=West-Indisch Bedrijf}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Category:Karibe Hulandes]]
[[:Category:Aviashon]]
--------------------------------------
'''Aruba Airlines''' (oficialmente '''Arubaanse Luchtvaart Maatschappij N.V.''') ta e aerolinea nacional y e unico aerolinea di [[Aruba]]. Fundá na 2006, e compania ta proveé transporte aéreo regular i charter pa pasaheronan pa 13 destinacion. Aruba Airlines su sede corporativo ta na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Aruba ta opera su base principal di mantencion na [[Miami]]. El a ricibi un AOC {air operator's certificate) for di [[Estadonan Uni di Merka|Merca]] na 2015.
== Historia ==
Aruba Airlines a ser estableci pa Onno J. de Swart na 2006.<ref>{{Cite web|url=http://curacaochronicle.com/aviation/press-release-settlement-between-aruba-airlines-and-de-swart/|title=Press release: Settlement between Aruba Airlines and de Swart|date=16 June 2017}}</ref> Na 2010 e aerolinea a inicia cu operacion di charter cu un Piper PA-31 Navajo di shete asiento. E sede principal di Aruba Airlines ta na Oranjestad (Aruba), cu ta e centro di operacion principal, y tin tambe un oficina na [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]]. Oficinanan mas chikitu ta estableci na Miami, Corsou, Boneiro y na [[Venezuela]] den e ciudadnan di [[Maracaibo]], [[Valencia]] y Maracay.[1] 3]
Na kuminsamentu di 2012 e kompania a atrae invershonista nobo, ku a kondusí na e upgrade di su operacionnan pa avionnan jet.[1] E kompania a wordo otorga un AOC (certificado di operador aereo) ekonómiko na ougùstùs 2012. 4] E aerolinea despues a regla pa haya dos Airbus A320 twin-engined 150-seat jet airliners; e prome a yega na Aruba na november 2012.[ 2] E avion a kuminsá ku vuelo charter for di Aruba na fin di aña 2012 i e operacionnan programá a kuminsá riba 31 di mart 2013, ku Maracaibo komo su destinacion inicial. E buelonan pa [[Siudad di Panama|Panama City]] a cuminsa diaa 5 di juli di e aña ey.[1] 5]
Aruba Airlines tambe a cuminsa bula entre Aruba, Corsou y [[Republika Dominikano|Santo Domingo]] na december 2015, operando ku e Airbus A320.[ 6] Na mei 2016, a anunsiá ku e buelo Curaçao-Santo Domingo i e buelo di Panama lo ta temporalmente suspendé i ku e operashonnan lo reanuda pronto ora ta posibel, maske no a duna niun motibu pa esaki.[ Na juli 2016, e aerolinea a celebra e firma di nan di cuater avion, cu su prome Airbus A319. E avion a ser entregá na Aruba Airlines na desèmber 2016. 8]
Aruba Airlines a anunsiá riba 2 di òktober 2017 ku lo reintrodusí servisio pa Kòrsou i introdusí servisio nobo pa Boneiru. E buelonan lo ta operá ku un Dash 8-300, ku a firma na sèptèmber di 2017 i ku e servisio pa Kòrsou lo kuminsá riba 23 di òktober di 2017, ku e fecha di Bonaire pa ser anunsiá.[1] 9] Lamentablemente e prome buelo a keda cancela pa motibo cu e avion Dash 8 no a wordo entrega na tempo y e aerolinea a cuminsa oficialmente cu servicio na Curaçao riba 25 di october 2017, usando un Bombardier CRJ200, cu a wordo haya for di Voyageur Airways, cu anteriormente a wordo uza pa bula entre Curaçao y Sint Maarten despues di e consecuencia di Hurricane Irma.[ 10]
[[:Category:Aviashon]]
[[:Categpru:Aruba]]
------------------------
{{Variante|c}}
'''Kabana''' por referi na:
* [[Kabana (Boneiru)]]
* [[Kabana (Korsou)]]
== Otro ==
* Adriaan Lacle Boulevard
[[Category:Disambiguation pages]]
-----------
{{Variante|c}}
'''....''' ta un fam di origen ...... ku desde komienso di [[siglo 19]] tin presensia den [[Karibe Hulandes]] e isla di [[Kòrsou]].<ref>Kraftt, A.J.C. [https://jvbq.nl/wp-content/uploads/2020/08/AJC-Krafft-historie-en-oude-families-van-de-nederlandse-antillen-het-antilliaanse-patriciaat.pdf Historie en oude families van de Nederlandse Antillen] (1951), Martinus Nijhoff, Den Haag</ref> E por referi na:
== Hende ==
*
=== Luga ===
=== Otro ===
-----------
Beschermd monument in Aruba
{{Broodkruimel}}
{{Commonscat|Beschermde monumenten}}
[[Categorie:Bouwwerk in Aruba|Monument]]
[[Categorie:Beschermd monument|Aruba]]
Bouwwerk in Aruba
{{Broodkruimel}}
{{Hoofding categorie
| onderwerp = bouwwerken in Aruba
| detailomschrijving =
| plaatje =
| overig =
}}
{{Commonscat|Buildings in Aruba}}
* Category:Monumento protehi
{{Broodkruimel}}
Overzicht van [[beschermde monumenten]]
[[:Categorie:Cultureel erfgoed]]
[[:Categorie:Architectuur]]
-------------
{{Navigatie
| naam = Navigatie hoofdsteden Afrika
| titel = Hoofdsteden in [[Afrika (hoofdbetekenis)|Afrika]]
| inhoud =
{{Navigatie/Tabel
| R1C1 = '''Onafhankelijke staten:'''
| R1C2 = [[Abuja]] · [[Accra]] · [[Addis Abeba]] · [[Algiers (hoofdbetekenis)|Algiers]] · [[Antananarivo (stad)|Antananarivo]] · [[Asmara]] · [[Bamako]] · [[Bangui (Centraal-Afrikaanse Republiek)|Bangui]] · [[Banjul]] · [[Bissau (Guinee-Bissau)|Bissau]] · [[Bloemfontein]] · [[Brazzaville]] · [[Caïro (stad)|Caïro]] · [[Conakry]] · [[Dakar]] · [[Djibouti (stad)|Djibouti]] · [[Dodoma (stad)|Dodoma]] · [[Freetown (hoofdbetekenis)|Freetown]] · [[Gaborone]] · [[Gitega (stad)|Gitega]] · [[Harare]] · [[Juba (Zuid-Soedan)|Juba]] · [[Kaapstad]] · [[Kampala]] · [[Khartoem]] · [[Kigali (stad)|Kigali]] · [[Kinshasa]] · [[Libreville]] · [[Lilongwe (stad)|Lilongwe]] · [[Lobamba]] · [[Lomé]] · [[Luanda (stad)|Luanda]] · [[Lusaka (stad)|Lusaka]] · [[Malabo]] · [[Maputo (stad)|Maputo]] · [[Maseru (stad)|Maseru]] · [[Mbabane]] · [[Mogadishu]] · [[Monrovia (Liberia)|Monrovia]] · [[Moroni (Comoren)|Moroni]] · [[Nairobi]] · [[Ndjamena]] · [[Niamey]] · [[Nouakchott (stad)|Nouakchott]] · [[Ouagadougou]] · [[Port Louis (stad)|Port Louis]] · [[Porto-Novo]] · [[Praia]] · [[Pretoria]] · [[Rabat (Marokko)|Rabat]] · [[Sao Tomé (stad)|Sao Tomé]] · [[Tripoli (Libië)|Tripoli]] · [[Tunis]] · [[Victoria (Seychellen)|Victoria]] · [[Windhoek]] · [[Yaoundé]] · [[Yamoussoukro]]
| R2C1 = {{Nowrap|'''Afhankelijke gebieden:'''}}
| R2C2 = [[Jamestown (Sint-Helena, Ascension en Tristan da Cunha)|Jamestown]] · [[Port-aux-Français]]
}}
}}<noinclude>
[[:Categorie:Wikipedia:Sjablonen Afrika|Hoofdsteden]]
</noinclude>
--------------
<br clear=all />
{| class="toccolours"
|-
| [[File:Flag of Bonaire.svg|30px]]
! width="100%" bgcolor=#FFFF85 style="text-align: center;" | <center>Klup di futbòl na [[Boneiru]]</center>
|-
| colspan="2" align="center" style="font-size: 90%;"|[[SV Arriba Peru|Arriba Peru]] · [[SV Atlétiko Flamingo|Atlétiko Flamingo]] · [[SV Atlétiko Tera Corá|Atlétiko Tera Corá]] · [[SV Real Rincon|Real Rincon]] · [[SV Estrellas|Estrellas]] · [[SV Juventus|Juventus]] · [[SV Vespo|Vespo]] · [[SV Vitesse|Vitesse]]
|}
<noinclude>
[[:Category:Wikipedia templates]]
</noinclude>
---------
{{Navigatie
| titel = [[Lijst van premiers van de Nederlandse Antillen|Minister-presidenten]] van de Nederlandse Antillen
| afb_links = [[Bestand:Flag of the Netherlands Antilles (1959–1986).svg|30px|Vlag van de Nederlandse Antillen van zes]]
| afb_rechts = [[Bestand:Flag of the Netherlands Antilles (1986–2010).svg|30px|Vlag van de Nederlandse Antillen van vijf]]
| inhoud =
[[Moises Frumencio da Costa Gomez]] ·
[[Efraïn Jonckheer]] ·
[[Ciro Kroon]] ·
[[Gerald Sprockel]] ·
[[Ernesto Petronia]] ·
[[Ronchi Isa]] ·
[[Otto Beaujon]] ·
[[Juancho Evertsz]] ·
[[Lucina da Costa Gomez-Matheeuws]] ·
[[Boy Rozendal]] ·
[[Miguel Pourier]] ·
[[Don Martina]] ·
[[Maria Liberia-Peters]] ·
[[Suzanne Römer|Suzy Camelia-Römer]] ·
[[Alejandro Felippe Paula]] ·
[[Etienne Ys]] ·
[[Ben Komproe]] ·
[[Mirna Louisa-Godett]] ·
[[Emily de Jongh-Elhage]]
}}<noinclude>
[[:Categorie:Wikipedia:Sjablonen politiek|Nederlandse Antillen, Minister-presidenten]]
[[:Categorie:Wikipedia:Sjablonen Nederlandse Antillen|Minister-presidenten]]
</noinclude>
-----------
<br clear=all />
{| class="toccolours"
|-
| [[File:LocationSouthAmerica.png|55px]]
! width="100%" bgcolor=#FFEFD5 style="text-align: center;" | [[Kapital]]nan den [[Sur Amérika]]
| [[File:LocationSouthAmerica.png|55px]]
|-
| colspan="2" align="center" style="font-size: 95%;"|[[Asunción]] · [[Bogota]] · [[Brasília]] · [[Buenos Aires]] · [[Caracas]] · [[Cayenne]] · [[Georgetown]] · [[King Edward Point]] · [[La Paz]] · [[Lima]] · [[Montevidéu|Montevideo]] · [[Paramaribo]] · [[Quito]] · [[Santiago di Chile|Santiago]] · [[Stanley (Islanan Falkland)|Stanley]] · [[Sucre (Bolivia)|Sucre]]
|}
<noinclude>[[Category:Wikipedia templates]]</noinclude>
---------------------
{{Navigatie uitklapbaar
| naam = Navigatie hoofdsteden Zuid-Amerika
| titel = Hoofdsteden in [[Zuid-Amerika]]
| inhoud =
{{Navigatie/Tabel
| R1C1 = '''Onafhankelijke staten:'''
| R1C2 = [[Asuncion (stad)|Asuncion]] · [[Bogota (stad)|Bogota]] · [[Brasilia]] · [[Buenos Aires (stad)|Buenos Aires]] · [[Caracas]] · [[Georgetown (Guyana)|Georgetown]] · [[La Paz (stad in Bolivia)|La Paz]] · [[Lima (stad)|Lima]] · [[Montevideo (stad)|Montevideo]] · [[Paramaribo]] · [[Quito]] · [[Santiago (Chili)|Santiago]] · [[Sucre (Bolivia)|Sucre]]
| R2C1 = {{Nowrap|'''Afhankelijke gebieden:'''}}
| R2C2 = [[Cayenne (stad)|Cayenne]] · [[King Edward Point]] · [[Stanley (Falklandeilanden)|Stanley]]
}}
}}<noinclude>
</noinclude>
---------
To do
* drecha pa uzo Template:Infobox stadion
* traha/drecha template "cite web" or cite news" or cite book" (tradusi "retrieved" den template)
* traha template infobox atleta / deportista
* traha template pa {{noindex}}
Artikulo nobo
* Ping pong (ht.wiki verkort)
* K-pop (nl.wiki verkort)
* Lenga krioyo
* Alfabet
* Alfabet latino
* German Gruber jr., filmmaker
* Selwyn de Wind, filmmaker
* Awry, rapper
* Isla Bouvet I
* Voetballers: Jason Wall, Riesmarly Tokaay en Elson Hooi
* Kolonia (zie ht.wiki)
* toevoegen premiers/president: Epsy Campbell Barr; Claude Joseph; Jamaica, Trinidad; China
------------------
<br clear=all />
{| class="toccolours"
|-
| [[File:Flag of Aruba.svg|35px]]
! width="100%" bgcolor=#FFFF65 style="text-align: center;" | <center>Luga i bario di [[Kòrsou]]</center>
|-
| colspan="2" align="center" style="font-size: 90%;"| #'''[[Bandabou]]:''' [[Barber]] · [[Boca Samí]] · [[Grote Berg (Curaçao)|Grote Berg]] · [[Hato (Curaçao)|Hato]] · [[Lagún]] · [[Sint Willibrordus (Curaçao)|Sint Willibrordus]] · [[Soto (Curaçao)|Soto]] · [[Tera Corá (Curaçao)|Tera Corá]] · [[Westpunt (Curaçao)|Westpunt]]<br/ >
| colspan="2" align="center" style="font-size: 90%;"| #'''[[Bandariba]]:''' [[Oostpunt]] · [[Sint Joris (Curaçao)|Sint Joris]] · [[Spaanse Water]]
| colspan="2" align="center" style="font-size: 90%;"| #'''[[Willemstad]]:''' [[Brievengat]] · [[Buena Vista (Curaçao)|Buena Vista]] · [[Emmastad]] · [[Fleur de Marie (Curaçao)|Fleur de Marie]] · [[Julianadorp (Curaçao)|Julianadorp]] · [[Muizenberg (Willemstad)|Muizenberg]] · [[Otrobanda ]] · [[Pietermaai]] · [[Punda]] · [[Saliña (Curaçao)|Saliña]] · [[Santa Maria (Curaçao)|Santa Maria]] · [[Scharloo]] · [[Sint Jago]] · [[Steenrijk (Curaçao)|Steenrijk]]
|}
-----------------------------------------------
{{Navbox generic
| titel = Beschermde gebieden in [[Curaçao]]
| afb_rechts = {{CW-VLAG|30}}
| inhoud= {{Navigatie/Tabel
| R1C1 = '''Nationale parken:'''
| R1C2 = [[Christoffelpark]] · [[Curaçao Marine Park|Marine Park]] · [[Nationaal park Shete Boka|Shete Boka]]
| R2C1 = '''Natuurreservaten:'''
| R2C2 = [[Jan Thiel (Curaçao)#Zoutmeer|Jan Thiel Zoutmeer]] · [[Muizenberg (natuurgebied)|Muizenberg]]
}}
}}<noinclude>
--------------
<br clear=all />
{| class="toccolours"
|-
| [[File:Flag of Italy.svg|35px]]
! width="100%" bgcolor=#FFEFD5 style="text-align: center;" | <center>Luga na [[Sardegna]]</center>
|-
| colspan="2" align="center" style="font-size: 90%;"| [[Aggius]] | [[Aglientu]] | [[Alghero]] | [[Alà dei Sardi]] | [[Anela]] | [[Ardara]] | [[Arzachena]] | [[Badesi]] | [[Banari]] | [[Benetutti]] | [[Berchidda]]| [[Bessude]] | [[Bonnanaro]] | [[Bono]] | [[Bonorva]] | [[Bortigiadas]] | [[Borutta]] | [[Bottidda]] | [[Buddusò]] | [[Budoni]] | [[Bultei]] | [[Bulzi]] | [[Burgos]] |[[Cagliari]] | [[Calangianus]] | [[Cargeghe]] | [[Castelsardo]] | [[Cheremule]] |[[Chiaramonti]] | [[Codrongianos]] | [[Cossoine]] | [[Erula]] | [[Esporlatu]] | [[Florinas]] |[[Giave]] |[[Golfo Aranci]] |[[Illorai]] | [[Ittireddu]] | [[Ittiri]] | [[La Maddalena]] | [[Laerru]] |
[[Kenia]] | [[Lesotho]] | [[Liberia]] | [[Libia]] | [[Madagascar]] | [[Malawi]] | [[Mali]] | [[Mauritania]] | [[Morocco]] | [[Mozambique]] | [[Namibia]] | [[Niger]] | [[Nigeria]] | [[Republika demokratika di Kongo]] | [[Republika Sentral Afrikano]] | [[Rwanda]] | [[Senegal]] | [[Serra Leoa]] | [[Somalia]] | [[Sudan]] | [[Sur Afrika]] | [[Swaziland]] | [[Tanzania]] | [[Togo]] | [[Tunesia]] | [[Uganda]] | [[West Sahara]] | [[Zambia]] | [[Zimbabwe]]
|}
<noinclude>[[Category:Wikipedia templates]]</noinclude>
---------
{{Navbox generic
| name = Luga i bario na Kòrsou
| afb_rechts = [[File:Flag of Curaçao.svg|30px|Bandera di Kòrsou]]
| inhoud =
{{Navigation/Table
| R1C1 = '''[[Bandabou]]:'''
| R1C2 = [[Barber]] · [[Boca Samí]] · [[Grote Berg (Curaçao)|Grote Berg]] · [[Hato (Curaçao)|Hato]] · [[Lagún]] · [[Sint Willibrordus (Curaçao)|Sint Willibrordus]] · [[Soto (Curaçao)|Soto]] · [[Tera Corá (Curaçao)|Tera Corá]] · [[Westpunt (Curaçao)|Westpunt]]
| R2C1 = '''[[Bandariba]]:'''
| R2C2 = [[Oostpunt]] · [[Sint Joris (Curaçao)|Sint Joris]] · [[Spaanse Water]]
| R3C1 = '''[[Willemstad]]:'''
| R3C2 = [[Brievengat]] · [[Buena Vista (Curaçao)|Buena Vista]] · [[Emmastad]] · [[Fleur de Marie (Curaçao)|Fleur de Marie]] · [[Julianadorp (Curaçao)|Julianadorp]] · [[Muizenberg (Willemstad)|Muizenberg]] · [[Otrobanda ]] · [[Pietermaai]] · [[Punda]] · [[Saliña (Curaçao)|Saliña]] · [[Santa Maria (Curaçao)|Santa Maria]] · [[Scharloo]] · [[Sint Jago]] · [[Steenrijk (Curaçao)|Steenrijk]]
}}
}}<noinclude>[[Category:Wikipedia templates]]</noinclude>
47k92y3m95rx3g8jstsdjuj1nhvq5z2
Usuario:Caribiana/Sandbox/Aña-Luna-Fecha
2
8400
198812
196407
2026-07-29T17:59:41Z
Caribiana
8320
198812
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Aña}}
'''1874''' tabata un aña komun ku a kuminsá riba un djaweps riba [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1874 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 874 aña di e di dos [[milenio]]; e di 74 aña di [[siglo 19]] i e di 5 aña di dékada 1870.
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aña]]
-----
{{Appendix}}
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Siglo 12''' ((tambe '''siglo diesdos''' òf '''siglo XII''') ta e periodo ku ta kuminsá dia [[1 di yanüari|promé di yanüari]] [[1101]] i ta kaba dia [[31 di desèmber]] [[1200]]. Den historia di kultura Oropeo, e periodo aki ta wòrdu konsiderá parti di e Edat Medio Haltu i ta overlap ku loke hopi bia ta wòrdu yamá e “‘Edat di Oro’ di e Sistersianonan”. E Era di Oro di Islam a eksperensiá desaroyo signifikante, partikularmente na Spaña Islamiko.
Den China di dinastia Song un invashon di Jurchens a kousa un skisma polítiko di nort i sùit. E Imperio Khmer di Camboya a floresé durante e siglo aki, miéntras ku e Fatimidnan di Egipto a wòrdu dominá pa e dinastia Ayyubid. Despues di e ekspanshonnan di e Ghaznavids i Imperio Ghurid, e konkistanan musulman den e subkontinente indio a tuma lugá na fin di siglo.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=13th century}}
{{References}}
}}
es.wiki:Siglo 12 despues di Kristu. C. (siglo diesdos despues di Kristu) òf siglo 12 despues di Kristu. c. (siglo 12 E.C.) a cuminsá dia 1 di januari 1101 i a terminá dia 31 di december 1200. E ta ser yamá e “Siglo di Feudalismo.”
Mapa di mundu (ku eksepshon di Merka) rònt di aña 1100.
Mapa di mundu (ku eksepshon di Merka) rònt di aña 1200.
Den siglo 12, sosiedat religioso tabata e as rònt di kua e susesonan mas importante na Europa tabata drai. E Segundo Cruzada y e Tercer Cruzada a tuma luga. E di dos krusada tabata un frakaso i e di tres tabata relativamente eksitoso ora e krusadonan a tuma e statnan di San Juan di Acre, Jaffa i e isla di Chipre. E di tres tambe ta destaká pa ta e konfrontashon di tres di e genionan militar mas grandi di Edat Medio, Richard I, konosí komo Richard e Kurason di Leon, Frederick Barbarossa, fundadó di e Sagrado Imperio Romano i Saladin, gran lider Saraceno. Pas a bini na 1192, ora Richard i Saladin a bai di akuerdo ku Herusalèm lo keda bou di kontrol musulman ounke akseso liber lo wòrdu permití na peregrinonan kristian.
Na China, bou di e Dinastia Song, un invashon dor di e Jurchennan a kousa un skisma polítiko entre nort i sùit. E Imperio Khmer di Camboya a floresé durante e siglo aki, miéntras ku e Kalifato Fatimida di Egipto tabata dominá pa e dinastia Ayyubid. Despues di e ekspanshonnan di e Ghaznavids i e Imperio Ghurid, konkistanan musulman den e subkontinente indio a tuma lugá pa fin di siglo.
[[:Category:Siglo]]
-----------------
{{Databox}}
'''2030''' lo ta un aña komun kuminsando riba un djaluna riba e [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di ....2029 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 29 aña di e di tres [[milenio]] i di [[siglo 21]] i e di 10 i último aña di dékada 2020. [[Carnaval|Karnaval]] ta kai riba [[11 di febrüari]], [[Bièrnèsantu]] riba [[30 di mart]] i [[Pasku di Resurekshon|Pasku Grandi]] riba [[1 di aprel]] i [[2 di aprel]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[:Category:Aña]]
-----------------------
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64457003|titulo=Independence Day (Verenigde Staten)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{citeer web |auteur=Heintze, James R. |url=http://gurukul.american.edu/heintze/fourth.htm |titel=Fourth of July Celebrations Database |editorial=American University of [[Washington, D.C.|Washington, D.C]] |fechaacceso=2015-02-10 |urlarchivo=https://web.archive.org/web/20150221104637/http://gurukul.american.edu/heintze/fourth.htm |fechaarchivo=2015-02-21}}
}}
[[:Category:Historia]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
--------
[[:Category:Historia]]
[[:Category:Kòrsou]]
-----------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
<noinclude>
[[:Category:Fecha]]
[[:Category:Febrüari]]
</noinclude>
----------------
1871 - 1882 -
== Ana ==
-----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''1834''' tabata un aña komun ku a kuminsá riba un djarason riba e [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1834 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 834 aña di e di dos [[milenio]]; e di 34 aña di [[siglo 19]] i e di 5 aña di dékada 1830.
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[:Category:Aña]]
-------------
e3pvzgjo6vdluagq8enr0r3c9eptdyb
198814
198812
2026-07-29T18:05:18Z
Caribiana
8320
198814
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Aña}}
'''1875''' tabata un aña komun ku a kuminsá riba un djabièrnè riba [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1875 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 875 aña di e di dos [[milenio]]; e di 75 aña di [[siglo 19]] i e di 6 aña di dékada 1870.
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aña]]
-----
{{Appendix}}
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Siglo 12''' ((tambe '''siglo diesdos''' òf '''siglo XII''') ta e periodo ku ta kuminsá dia [[1 di yanüari|promé di yanüari]] [[1101]] i ta kaba dia [[31 di desèmber]] [[1200]]. Den historia di kultura Oropeo, e periodo aki ta wòrdu konsiderá parti di e Edat Medio Haltu i ta overlap ku loke hopi bia ta wòrdu yamá e “‘Edat di Oro’ di e Sistersianonan”. E Era di Oro di Islam a eksperensiá desaroyo signifikante, partikularmente na Spaña Islamiko.
Den China di dinastia Song un invashon di Jurchens a kousa un skisma polítiko di nort i sùit. E Imperio Khmer di Camboya a floresé durante e siglo aki, miéntras ku e Fatimidnan di Egipto a wòrdu dominá pa e dinastia Ayyubid. Despues di e ekspanshonnan di e Ghaznavids i Imperio Ghurid, e konkistanan musulman den e subkontinente indio a tuma lugá na fin di siglo.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=13th century}}
{{References}}
}}
es.wiki:Siglo 12 despues di Kristu. C. (siglo diesdos despues di Kristu) òf siglo 12 despues di Kristu. c. (siglo 12 E.C.) a cuminsá dia 1 di januari 1101 i a terminá dia 31 di december 1200. E ta ser yamá e “Siglo di Feudalismo.”
Mapa di mundu (ku eksepshon di Merka) rònt di aña 1100.
Mapa di mundu (ku eksepshon di Merka) rònt di aña 1200.
Den siglo 12, sosiedat religioso tabata e as rònt di kua e susesonan mas importante na Europa tabata drai. E Segundo Cruzada y e Tercer Cruzada a tuma luga. E di dos krusada tabata un frakaso i e di tres tabata relativamente eksitoso ora e krusadonan a tuma e statnan di San Juan di Acre, Jaffa i e isla di Chipre. E di tres tambe ta destaká pa ta e konfrontashon di tres di e genionan militar mas grandi di Edat Medio, Richard I, konosí komo Richard e Kurason di Leon, Frederick Barbarossa, fundadó di e Sagrado Imperio Romano i Saladin, gran lider Saraceno. Pas a bini na 1192, ora Richard i Saladin a bai di akuerdo ku Herusalèm lo keda bou di kontrol musulman ounke akseso liber lo wòrdu permití na peregrinonan kristian.
Na China, bou di e Dinastia Song, un invashon dor di e Jurchennan a kousa un skisma polítiko entre nort i sùit. E Imperio Khmer di Camboya a floresé durante e siglo aki, miéntras ku e Kalifato Fatimida di Egipto tabata dominá pa e dinastia Ayyubid. Despues di e ekspanshonnan di e Ghaznavids i e Imperio Ghurid, konkistanan musulman den e subkontinente indio a tuma lugá pa fin di siglo.
[[:Category:Siglo]]
-----------------
{{Databox}}
'''2030''' lo ta un aña komun kuminsando riba un djaluna riba e [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di ....2029 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 29 aña di e di tres [[milenio]] i di [[siglo 21]] i e di 10 i último aña di dékada 2020. [[Carnaval|Karnaval]] ta kai riba [[11 di febrüari]], [[Bièrnèsantu]] riba [[30 di mart]] i [[Pasku di Resurekshon|Pasku Grandi]] riba [[1 di aprel]] i [[2 di aprel]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[:Category:Aña]]
-----------------------
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64457003|titulo=Independence Day (Verenigde Staten)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{citeer web |auteur=Heintze, James R. |url=http://gurukul.american.edu/heintze/fourth.htm |titel=Fourth of July Celebrations Database |editorial=American University of [[Washington, D.C.|Washington, D.C]] |fechaacceso=2015-02-10 |urlarchivo=https://web.archive.org/web/20150221104637/http://gurukul.american.edu/heintze/fourth.htm |fechaarchivo=2015-02-21}}
}}
[[:Category:Historia]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
--------
[[:Category:Historia]]
[[:Category:Kòrsou]]
-----------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
<noinclude>
[[:Category:Fecha]]
[[:Category:Febrüari]]
</noinclude>
----------------
1871 - 1882 -
== Ana ==
-----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''1834''' tabata un aña komun ku a kuminsá riba un djarason riba e [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1834 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 834 aña di e di dos [[milenio]]; e di 34 aña di [[siglo 19]] i e di 5 aña di dékada 1830.
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[:Category:Aña]]
-------------
635slammwq6obgn9ja4g4dig1hegnbt
198816
198814
2026-07-29T18:08:40Z
Caribiana
8320
198816
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{Variante|c}}
{{Aña}}
'''1872''' tabata un [[schrikkeljaar]] ku a kuminsá riba un djaluna riba [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1872 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 872 aña di e di dos [[milenio]]; e di 72 aña di [[siglo 19]] i e di 3 aña di dékada 1870.
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aña]]
-----
{{Appendix}}
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Siglo 12''' ((tambe '''siglo diesdos''' òf '''siglo XII''') ta e periodo ku ta kuminsá dia [[1 di yanüari|promé di yanüari]] [[1101]] i ta kaba dia [[31 di desèmber]] [[1200]]. Den historia di kultura Oropeo, e periodo aki ta wòrdu konsiderá parti di e Edat Medio Haltu i ta overlap ku loke hopi bia ta wòrdu yamá e “‘Edat di Oro’ di e Sistersianonan”. E Era di Oro di Islam a eksperensiá desaroyo signifikante, partikularmente na Spaña Islamiko.
Den China di dinastia Song un invashon di Jurchens a kousa un skisma polítiko di nort i sùit. E Imperio Khmer di Camboya a floresé durante e siglo aki, miéntras ku e Fatimidnan di Egipto a wòrdu dominá pa e dinastia Ayyubid. Despues di e ekspanshonnan di e Ghaznavids i Imperio Ghurid, e konkistanan musulman den e subkontinente indio a tuma lugá na fin di siglo.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=13th century}}
{{References}}
}}
es.wiki:Siglo 12 despues di Kristu. C. (siglo diesdos despues di Kristu) òf siglo 12 despues di Kristu. c. (siglo 12 E.C.) a cuminsá dia 1 di januari 1101 i a terminá dia 31 di december 1200. E ta ser yamá e “Siglo di Feudalismo.”
Mapa di mundu (ku eksepshon di Merka) rònt di aña 1100.
Mapa di mundu (ku eksepshon di Merka) rònt di aña 1200.
Den siglo 12, sosiedat religioso tabata e as rònt di kua e susesonan mas importante na Europa tabata drai. E Segundo Cruzada y e Tercer Cruzada a tuma luga. E di dos krusada tabata un frakaso i e di tres tabata relativamente eksitoso ora e krusadonan a tuma e statnan di San Juan di Acre, Jaffa i e isla di Chipre. E di tres tambe ta destaká pa ta e konfrontashon di tres di e genionan militar mas grandi di Edat Medio, Richard I, konosí komo Richard e Kurason di Leon, Frederick Barbarossa, fundadó di e Sagrado Imperio Romano i Saladin, gran lider Saraceno. Pas a bini na 1192, ora Richard i Saladin a bai di akuerdo ku Herusalèm lo keda bou di kontrol musulman ounke akseso liber lo wòrdu permití na peregrinonan kristian.
Na China, bou di e Dinastia Song, un invashon dor di e Jurchennan a kousa un skisma polítiko entre nort i sùit. E Imperio Khmer di Camboya a floresé durante e siglo aki, miéntras ku e Kalifato Fatimida di Egipto tabata dominá pa e dinastia Ayyubid. Despues di e ekspanshonnan di e Ghaznavids i e Imperio Ghurid, konkistanan musulman den e subkontinente indio a tuma lugá pa fin di siglo.
[[:Category:Siglo]]
-----------------
{{Databox}}
'''2030''' lo ta un aña komun kuminsando riba un djaluna riba e [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di ....2029 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 29 aña di e di tres [[milenio]] i di [[siglo 21]] i e di 10 i último aña di dékada 2020. [[Carnaval|Karnaval]] ta kai riba [[11 di febrüari]], [[Bièrnèsantu]] riba [[30 di mart]] i [[Pasku di Resurekshon|Pasku Grandi]] riba [[1 di aprel]] i [[2 di aprel]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[:Category:Aña]]
-----------------------
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =64457003|titulo=Independence Day (Verenigde Staten)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{citeer web |auteur=Heintze, James R. |url=http://gurukul.american.edu/heintze/fourth.htm |titel=Fourth of July Celebrations Database |editorial=American University of [[Washington, D.C.|Washington, D.C]] |fechaacceso=2015-02-10 |urlarchivo=https://web.archive.org/web/20150221104637/http://gurukul.american.edu/heintze/fourth.htm |fechaarchivo=2015-02-21}}
}}
[[:Category:Historia]]
[[:Category:Karibe Hulandes]]
--------
[[:Category:Historia]]
[[:Category:Kòrsou]]
-----------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =|titulo=}}
{{References}}
}}
<noinclude>
[[:Category:Fecha]]
[[:Category:Febrüari]]
</noinclude>
----------------
1871 - 1882 -
== Ana ==
-----------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''1834''' tabata un aña komun ku a kuminsá riba un djarason riba e [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1834 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 834 aña di e di dos [[milenio]]; e di 34 aña di [[siglo 19]] i e di 5 aña di dékada 1830.
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[:Category:Aña]]
-------------
j8iytunecz6gv19hkqe1l89exu3jnrc
Usuario:Caribiana/Sandbox/Kladblok Curacao
2
8649
198820
198458
2026-07-29T18:26:11Z
Caribiana
8320
198820
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
'''Bandariba''' ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”. E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
0ikzowwwend0552kpupeay2ebwimnny
198821
198820
2026-07-29T18:27:19Z
Caribiana
8320
198821
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
'''Bandariba''' ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”. E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
tr5e66ym20vz5aeujdmrjqmoklyk7d5
198822
198821
2026-07-29T18:28:51Z
Caribiana
8320
198822
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”. E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
lhd7mlo4xlsceln8j5xi7vz6nfo8dav
198823
198822
2026-07-29T18:30:41Z
Caribiana
8320
198823
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”. E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
== Pueblo i bario==
* Montaña Abou<ref name="montana"/>
* Montaña Rey<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort, Curaçao|Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara, Curaçao|Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa, Curaçao|Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
jju8oqsy3paen7jdrblb60w4xjtoptt
198824
198823
2026-07-29T18:34:44Z
Caribiana
8320
198824
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “riba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]]. E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
== Pueblo i bario==
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
n11lxvyx5fwiw9rxt97baflw1yzrd0b
198825
198824
2026-07-29T18:37:35Z
Caribiana
8320
198825
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “riba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta ekstendé di ..... te Oostpunt i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko.
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
== Pueblo i bario==
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
795tktxeoimi2qfq6ytj3tbpn0e7cu5
198826
198825
2026-07-29T18:41:23Z
Caribiana
8320
198826
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “riba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta ekstendé di ..... te Oostpunt i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko.
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
== Pueblo i bario==
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
jxcgwii883uby40az7vl7udfiia7jy3
198827
198826
2026-07-29T18:53:51Z
Caribiana
8320
198827
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “riba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
e nòmber pa indiká e parti west di e isla di Kòrsou ku ta situá pabou di bientu.
E region aki ta ekstendé di ..... te Oostpunt i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
== Pueblo i bario==
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
eenwsron4x5ld7sne4mzoavbih7w193
198828
198827
2026-07-29T18:55:45Z
Caribiana
8320
198828
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta ekstendé di ..... te Oostpunt i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
== Pueblo i bario==
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
ixql01mljxwu1e6g0oxho5er7dn8bz2
198829
198828
2026-07-29T18:59:16Z
Caribiana
8320
198829
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta ekstendé di ..... te Oostpunt i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
9d1ws0igsc3ql8gv0wbyg5k331vdkf3
198831
198829
2026-07-29T19:05:16Z
Caribiana
8320
198831
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta ekstendé di ..... te Oostpunt i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
kvegez6kpkjhzqunqubzhz0xzdjbuaj
198837
198831
2026-07-30T05:22:52Z
Caribiana
8320
198837
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Marshe Nobo]] - [[Tragalus]] - [[Salario minimo]] - [[Florin karibense]] (aanvulling) - [[Yudansa pa desaroyo]] - [[Michelangelo Winklaar]] - [[PDVSA]] (aanvulling) - [[Antilliaanse Verffabriek]] - [[Francio Guadeloupe]] - [[Tula]] (aanvulling) - [[Medardo de Marchena]] (aanvulling) - [[Damen Shiprepair Curacao]]
----------------
== Playanan di Kòrsou==
{{Databox}}
Esaki ta un lista di '''playa di Kòrsou''', un [[isla]] rondoná pa [[Laman Karibe]] y ku tin alrededor di 364 km di kosta.<ref>[https://geofactbook.com/countries/curaao/coastline Coastline Length (km) in Curaçao (2010 - 2025)], geofactbook.com</ref>
Kòrsou tin 37 playa<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart], Algemeen Dagblad (25 novèmber 2014).</ref>, di kual mayoria ta situá na e parti sùit di e isla. Su playanan ta karakterisá pa un variedat grandi den tipo, entre otro [[bahia]], [[boka (di laman)|boka]], [[laguna]], [[saliña]] te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
== Lista di playa ==
{| class="wikitable sortable" width=90%
! № !! Imagen !! width=20% |Nòmber !! Region !! Koordinato !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[File:Baya Beach Curacao (213574239).jpeg|110px]]|| [[Baya Beach]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.070611| -68.861389|format=dms|name=Baya Beach}}<ref>[https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Baya_Beach¶ms=12_4_14.2_N_68_51_41.0_W_ Baya Beach], geohack.toolforge.org</ref>||
|-
! style="text-align:center"| 2
| [[File:Blue Bay - Curacao.jpg|110px]] ||[[Blauwbaai]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.13333|-68.98333|format=dms|name=Blauwbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513891/blauwbaai.html|title=Blauwbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago">[https://www.opnaarcuracao.nl/stranden/?gad_source=1&gad_campaignid=7402047007&gbraid=0AAAAACoq06Z7IyFzjTQYX2BfgFrkxQg6W&gclid=Cj0KCQjw94bTBhDQARIsAN3vv0zb8EVo2lXtD6e1dumhHk03oYMCN7KTOHfseQOzAeXQ1rX8eikoNkAaAmLtEALw_wcB Stranden Curaçao], opnaarcuracao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 3
| [[110px]] ||[[Boka Hulu]] || [[]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| [[File:Sint Michielsbaai en Boka Sint Michiel, Curaçao.jpg|110px]] ||[[Boka Samí]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[110px]] ||[[Boka Santu Pretu]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.144167| -68.998056||format=dms|name=Boka Samí}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Boka_Sam%C3%AD¶ms=12_8_39_N_68_59_53_W_|title=Boka Samí|website=Geohack}}</ref> || pasùit di playa Santa Cruz
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Cabana Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0878| -68.90042||format=dms|name=Cabana Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/N9046330150|title=Cabana Beach|website=mapcarta.com}}</ref> || banda di Mambo Beach; entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[File:Beach of Daaibooi, Curacao.jpeg|110px]]|| [[Daaibooi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.212222| -69.084444||format=dms|name=Daaibooi}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=Daaibooi¶ms=12_12_44_N_69_05_04_W_region:AN_source:kolossus-nlwiki_type:city|title=Daaibooi|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[File:Director's Bay Direkteursbaai Curacao (35890041353).jpg|110px]] || [[Director's Bay]] || [[Bandariba]] ||{{coord|12.066255| -68.860139||format=dms|name=Director's Bay}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?pagename=File:Director%27s_Bay_Direkteursbaai_Curacao_(35890041353).jpg¶ms=012.066255_N_-068.860139_E_globe:Earth_type:camera_source:Flickr_&language=nl|title=Director's Bay|website=Geohack}}</ref> ||situá riba e peninsula di [[Caracasbaai]]. Apropiá pa landamento, buseo i snorkel.<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/directors-bay.php Director's Bay], beautiful-curacao.nl</ref>
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Curacao beach Jan Thiel (36699644845).jpg|110px]]|| [[Jan Thielbaai]] || [[Bandariba]] || {{coord|12.06667|-68.86667|format=dms|name=Jan Thielbaai}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513637/jan-thielbaai.html|title=Jan Thielbaai|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[File:Kleine Knip Curacao (34800925191).jpg|110px]]|| [[Kenepa Chikí]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}} ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| [[File:Grote Knip Kenepa Grandi Curacao (36561697451).jpg|110px]] ||[[Kenepa Grandi]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[File:Beach Klein Curacao (35864727094).jpg|110px]] ||[[Klein Kòrsou]] || [[Klein Kòrsou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 13
| [[File:Kokomo Beach.jpg|110px]] ||[[Kokoma Beach]] / Vaersenbaai || [[Bandabou]]|| {{coord|12.1606|-69.0108|format=dms|name=Vaersenbaai}} ||
|-
! style="text-align:center"| 14
|[[File:Piscadera Fort and Bay.jpg|110px]]|| [[Piscaderabaai]] || [[Willemstad]] || {{coord|12.1186| -68.9833|format=dms|name=Piscaderabaai}}<ref>{{cite web|url=https://geohack.toolforge.org/geohack.php?language=nl¶ms=12_7_6.96_N_68_58_59.88_W_type:landmark_scale:25000&pagename=Piscaderabaai|title=Piscaderabaai|website=Geohack}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 15
| [[File:Playa Forti jump (30393478833).jpg|110px]] ||[[Playa Fòrti]] /<br>Playa Westpunt || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 16
| [[File:Playa Guepi seen from atop the cliffs.jpeg|110px]] ||[[Playa Guepi]] /<br>Playa Gipy|| [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || playa chikitu<ref>[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-gipy.php Playa Gipy], beautiful-curacao.nl </ref>
|-
! style="text-align:center"| 17
|[[File:Playa Jeremi.jpg|110px]]|| [[Playa Jeremi]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 18
| [[File:Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg|110px]] ||[[Playa Kalki]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 19
| [[110px]] ||[[Playa Kanoa]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W313159341|title=Playa Kanoa|website=mapcarta.com|access-date=2026-07-24}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 20
|[[File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg|110px]]|| [[Playa Kas Abou]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 21
| [[File:Playa Lagun.jpg|110px]] ||[[Playa Lagun]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.3187| -69.15168|format=dms|name=Playa Lagun}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3513547/playa-lagun.html|title=Playa Lagun|website=GeoNames|access-date=}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 22
||| [[Playa Largu]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.23528| -69.10222|format=dms|name=Playa Largu}} || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan"/>; ekselente pa snorkel i buseo ku presensia di hopi koral dilanti kosta.<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>
|-
! style="text-align:center"| 23
| || [[Playa Manzaliña]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.24508| -69.10622|format=dms|name=Playa Manzaliña}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10375763/playa-manzalina.html|title=Playa Manzaliña|website=GeoNames}}</ref> || entrada kontra pago; serka di lanthuislanthùis San Juan <ref name="San Juan">[https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 24
| [[File:Marie Pampoen, Willemstad, Curaçao - panoramio (2).jpg|110px]] ||[[Playa Marie Pampoen]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.0918|-68.9063|format=dms|name=Playa Marie Pampoen}}<ref>{{cite web|url=https://mapcarta.com/W1014199714|title=Marie Pampoen beach phase 3|website=Mapcarta}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 25
| || [[Playa Piskadó]] /<br>Playa Grandi || [[Bandabou]] || {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia, serka di Westpunt<ref name="famia"/>
|-
! style="text-align:center"| 26
| [[File:Playa Porto Mari beach (34089797754).jpg|110px]] ||[[Playa Porto Marie]] || [[Bandabou]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref>|| entrada kontra pago<ref name="pago"/>
|-
! style="text-align:center"| 27
| || [[Playa San Juan]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 28
| || [[Playa Santa Cruz]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || Apropia pa surf. Landamento no ta recomenda pa motibo di olanan grandi y corientenan fuerte.
|-
! style="text-align:center"| 29
| ||[[Playa Santa Martha]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 30
|[[110px]]|| [[Playa Shon Mosa]] || [[Bandabou]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || entrada kontra pago; serka di lanthuis San Juan inkluyendo diferente playa chikitu<ref>https://www.naarcuracao.com/san-juan-stranden/ Stranden: San Juan</ref> Playa Largu (minder aantrekkelijk om te zwemmen, maar uitstekend om te snorkelen)<ref>https://www.middenamerika.nl/curacao/reisgids/toplijsten-curacao/top-5-mooiste-stranden-van-curacao/</ref>, Playa Shon Mosa i Playa Manzanilla
|-
! style="text-align:center"| 31
| [[110px]] ||[[Playa Wachi]] || [[]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 32
| [[File:Santa Barbara Curacaco (213574235).jpeg|110px]] ||[[Santa Barbara Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref><ref name=Aruba>{{cite web|url=https://www.aruba.com/us/things-to-do/beaches-and-coves|title=Aruba's Beaches and Coves|website=Aruba.com|access-date=September 21, 2021}}</ref> ||
|-
! style="text-align:center"| 33
|[[File:Wilhemstad from the coast.JPG|110px]]|| [[Seaquarium Beach]] / Mambo Beach || [[Willemstad]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 34
|[[110px]]|| [[St. Jorisbaai]] || [[]] || {{coord|12.54017|-69.95405|format=dms|name=Andicuri Bay}}<ref name=Aruba /> || situá na kosta nort, popular komo lugá pa práktika [[windsurf]] i kitesurf.<ref>[https://curacao.for91days.com/st-joris-bay/ St. Joris Bay], curacao.for91days.com</ref>
|-
! style="text-align:center"| 35
| [[File:Curacao Tugboat beach (35890036793).jpg|110px]] ||[[Tugboat Beach]] || [[Bandariba]]|| {{coord|12.60955|-70.05398|format=dms|name=Arashi Cove Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/3577283/arashi.html|title=Arashi Cove|website=GeoNames|access-date=September 21, 2021}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia"/>
|-
|}
! style="text-align:center"| 14
| ||[[Mambo Beach]] || [[Willemstad]]|| {{coord|12.08678| -68.89924|format=dms|name=Mambo Beach}}<ref>{{cite web|url=https://www.geonames.org/10236368/mambo-beach.html|title=Mambo Beach|website=GeoNames|access-date=}}</ref> || apropiá pa famia<ref name="famia">[https://www.naarcuracao.com/en/the-5-best-beaches-for-families-on-curacao/ The 5 best beaches on Curacao for families], naarcuracao.com</ref>
|-
-------------------
{{Appendix|2=
{{Columns-list|colwidth=25em|{{references}}}}
}}
nl.wiki:Curaçao heeft 37 stranden.<ref>[https://www.ad.nl/wonen/de-37-stranden-van-curacao-in-kaart~a05dee2c/ De 37 stranden van Curaçao in kaart]. [[Algemeen Dagblad|AD]] (25 november 2014).</ref> De meeste liggen aan de zuidkant van het eiland. De bekendste zijn:
<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/vakantie/42960/de-top-12-mooiste-stranden-van-curacao De top 12 mooiste stranden van Curaçao], curacao.nu (1 di februari 2026)</ref>
en.wiki:Kòrsou ta dispone di un skala grandi di playanan na di su kostanan ku ta varia di bahia, boka, laguna, saliña te na laman brutu na su kosta nort, i awa di fuente.
Baya Beach --> Riba mesun península tin tambe Director’s Bay i Tugboat Beach, dos otro playa popular pa buseo i snorkel.<ref name=:"1"/>
Blauwbaai, Blue Bay
Daaibooi
Grote Knip, Kenepa Grandi
Kleine Knip, Kenepa Chiki
Kokomo Beach, Vaersenbaai
[[Piscaderabaai]]
Playa Cas Abao
Playa Forti
Playa Jeremi
[[Playa Kalki]]
[[Playa Kanoa]]
[[Playa Lagun]]
Playa Porto Marie
Playa Santa Cruz
Playa Santa Martha
Santa Barbara Beach
Seaquarium Beach (of Mambo Beach)
Sint Michielsbaai, Boca Samí
------------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Kaya
| nomber = Scharlooweg
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2/2
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 102 (1).jpg
| caption1 = Scharlooweg 102
| image2 = Scharlooweg 106, balustrade front facade.png
| caption2 = Scharlooweg 106
| image3 = Scharlooweg 29, cornice decorations.png
| caption3 = Scharlooweg 29
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Zona
| division_adm = [[Skalo]]
| tipo_subdivision_adm= Bario
| subdivision_adm = De Zwaan / Sint Jago
| zoom = 13
}}
'''Scharlooweg''' ta un kaya den e zona di [[Skalo]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref> E kaya ta forma e wes'i lomba di e zona i ta kore paralelo na [[Waaigat]], konektando Skalo ku e área históriko di [[Punda]].<ref>https://whc.unesco.org/document/154358 </ref> E ta konosí pa su konsentrashon di mansionnan monumental ku ta data for di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] i kuminsamentu di [[siglo 20|siglo binti]].
==Historia i desaroyo==
Den siglo 18, e área di Skalo tabata skars poblá, ku algun edifisio kant'i Waaigat. Scharlooweg mes tabata un kaminda simpel. E kaya ta ekstendé den dos bario: De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Den e di dos mitar di siglo 19, despues di ±1870, e kaya a desaroyá rapidamente. E mehorashon di e ekonomia di Kòrsou a permití komersiante, partikularmente di komunidat hudiu, pa sali for di Punda i traha kas grandi na Skalo. Durante un periodo relativamente kortiku Scharlooweg a bira un avenida residensial ku mansionnan luhoso na ambos banda.
E parselanan tabata hundu i amplio, ku kasnan ku patio interno, kurá grandi i dependensianan. Na banda sùit di e kaya, e terenonan tabata yega te na Waaigat te meimei di siglo 20, ora ku A.M. Chumaceiro Bulevar a wòrdu konstruí.<ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Den siglo 20 i 21, Scharlooweg a pasa for di un área puramente residensial pa un zona di uso miksto. Awendia, e kaya ta konta ku ofisina, institushon públiko, galeria i negoshinan kreativo.
Scharlooweg ta forma parti di e área históriko di Willemstad, ku ta rekonosí komo Patrimonio Mundial pa [[UNESCO]].
==Arkitektura==
E edifisionan na Scharlooweg ta típiko pa e arkitektura kolonial di Kòrsou, konstruí entre ±1830 i 1900 ku un meskla di:
*estilo hulandes (gablenan, detaye dekorativo)
*estilo neoklásiko (simetria, kolumnanan, fachada monumental ku detaye dekorativo)
Hopi kas ta konstruí rònt di un patio interno i tin galeria. E kolónan kla i vibrante ta karakterístiko pa e kaya i ta kontribuí na e aparensia visual di e zona.
E kaya ta forma un di e kolekshonnan mas representativo di e estilo aki den Willemstad.
Un di e kasnan mas emblemátiko di Scharlooweg ta ''Bolo di Batrei'', situa na Scharlooweg 77.
El a wòrdu konstruí na 1917 dor di Elias Salomon Levy Maduro komo regalo di kasamentu pa su yu muhé.
E edifisio ta sobresalí pa su dekorashon elaborá i forma distintivo. Aktualmente, e ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].
Otro edifisionan notabel ta ''La Maria'', Scharlooweg 72–76 di e famia protestant Winkel i Scharlooweg 100, un kas grandi den forma di kubo di 1875.
{{multiple image
| total_width = 750
| border = infobox
| direction = horizontal
| caption_align = center
| image1 = Scharlooweg 29, fan shaped stairs.png
| caption1 = nr. 29
| image2 = De woonhuizen op nr. 31 en nr. 33 aan de Scharlooweg in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7123.jpg
| caption2 = nr. 31 & 33
| image3 = Scharlooweg 75, seen from hill.png
| caption3 = nr. 75
| image4 = Scharlooweg 79.png
| image5 = Scharlooweg 51, front facade.png
| image6 = Voorgevel woonhuis Scharlooweg 138-140 - 20652472 - RCE.jpg
| header = Mansionnan na Scharlooweg
|header_align= center
}}
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
* {{citeer web|url=https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf|titel= Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven|werk=Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed|plaats=Amersfoort|jaar=2024}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
*Bolo di Batrei (Kas di Bolo di Kasamentu): Situá na Scharlooweg 77, esaki ta e propiedat mas famoso riba kaya. Elias Salomon Levy Maduro a laga basha e edifisio original abou i remplas’é ku e villa neoklásiko elaborá aki, pintá na un manera orná komo un regalo di kasamentu pa su yu muhé na 1917. Aktualmente e ta albergá e Archivo Nashonal di Kòrsou.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorná den e kòrá di sanger di baka di e famia protestant Winkel, e kas neo-klásiko aki a wòrdu restourá ku hopi esfuerso dor di Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: Un ehèmpel impreshonante di un kas grandi den forma di kubo di 1875 ku ta konta ku un fachada dilanti simétriko, un tranké ku pilar, i daknan tradishonal ku stènt.
--------------
i tin e mansionnan mas grandi i luhoso di e zona. E edifisionan a wòrdu konstruí den estilo spañó rònt di un patio ku hopi biaha un fontein meimei.[2]
== Historia i deskripshon ==
Na fin di siglo 19, Scharlooweg a desaroyá for di un simple kaminda te un avenida ku kasnan lujoso na ambos banda. Sin embargo, posterior infrastructura, manera e oprit (kaminda di subida pa) di [[Koningin Julianabrug]], a krea un separashon urbano den e bario.
E kaya ta pertenese parsialmente na e barionan De Zwaan i St. Jago.<ref name="Buurt">{{Citeer web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Scharloo_drukker.pdf |titel=Buurtprofiel Scharloo|datum=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|bezochtdatum=2026-06-30}}</ref>
Scharlooweg is a notable street in Willemstad, the capital of Curaçao, which is part of the Caribbean Netherlands. This street is renowned for its collection of historic buildings, many of which date back to the late 19th and early 20th centuries. The architecture along Scharlooweg reflects the island's colonial past, with colorful facades and intricate detailing that are characteristic of Dutch Caribbean design. Scharlooweg is part of the larger Willemstad historic area, which is recognized as a UNESCO World Heritage Site. Visitors to Scharlooweg can enjoy a walk through history, observing the well-preserved structures that tell the story of Curaçao's cultural and economic development.<ref>https://mindtrip.ai/attraction/willemstad-curacao/scharlooweg/at-TiPIjfPZ Scharlooweg</ref>
--------------
In de 18e eeuw werden er ook villa’s meer richting het oosten aan het Waaigat gebouwd, ten zuiden van de Scharlooweg. Maar pas vanaf de tweede helft van de 19e eeuw ontstond de lintbebouwing met prestigieuze villa’s op riante kavels aan weerszijden van de Scharlooweg.
De kavels aan de zuidzijde grensden nog tot halverwege de 20e eeuw aan het Waaigat, totdat een weg rond Waaigat, de A.M.Chumaceiro Bouvelard, werd aangelegd. <ref name="Kern">[https://www.cultureelerfgoed.nl/site/binaries/site-content/collections/documents/2024/01/01/kernkwaliteiten-historisch-willemstad/Kernkwaliteiten+Historisch+Willemstad.pdf Kernkwaliteiten Historisch Willemstad: binnenstad en haven], Rijksdienst voor het Cultureel Erfgoed, Amersfoort, 2024 riba enkargo di Ministerio VVRP Korsou</ref>
Pas na de verkaveling van grote particuliere terreinen aan de noordzijde van de Scharlooweg in de tweede helft van de 19e-eeuw ontstond een lintbebouwing aanweerszijden van Scharlooweg. Op de zeer diepe kavels werden riante villa’s met patio’s en bijgebouwen gerealiseerd met diepe voor- en achtertuinen.<ref name="Kern"/>
Doordat tegen het einde van de 19e eeuw de economie van Curaçao aantrok hadden Joodse kooplieden de
mogelijkheid om te ontsnappen aan het benauwde Punda. In korte tijd werd Scharloo verdicht en werden
nu ook aan de noordzijde van de Scharlooweg monumentale villa’s gebouwd in de neoclassicistische stijl.<ref name="Kern"/>
In Scharloo zijn veel monumentale villa’s in de neoklassicistische bouwstijl gerealiseerd:
(Scharlooweg 55, 1875).
{{Appendix}}
-----------------
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorant, i monumento restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Skalo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.<ref name=:"2"/>[8]
Den kaya grandi, Scharlooweg, i su ekstenshon, Bitterstraat, un representashon amplio di fasilidatnan di ofisina tambe por wòrdu opservá. Edifisionan di ofisina ku un funshon públiko ta inkluí E edifisio di Miami riba e Bitterstraat, i Unidat di Bario Kòrsou ta situá riba e Van Raderstraat. Riba e Scharlooweg tin e Prinses Wilhelminafonds Foundation, e Konsulado di Repúblika Bolivariano di Venezuela, Fundashon Monumentenzorg, un oficina di General Savings and Credit Cooperative Credit Union (ACU), Banco Central, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Departamento di Cultura & Educacion, i Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Edifisionan notabel den Scharlooweg==
Famous Mansions on Scharlooweg
*Bolo di Batrei (Wedding Cake House): Located at Scharlooweg 77, this is the most famous property on the street. Elias Salomon Levy Maduro had the original building torn down and replaced with this elaborate, ornately painted neoclassical villa as a wedding present for his daughter in 1917. It currently houses the National Archive of Curaçao.
*Scharlooweg 72–76 (La Maria): Adorned in the signature oxblood-red of the Protestant Winkel family, this neo-classical home was painstakingly restored by the Curaçao Monuments Foundation.
*Scharlooweg 100: A stunning example of an 1875 cube-shaped mansion featuring a symmetrical front facade, a pillared fence, and traditional hipped roofs.
== Sitio di interes ==
Algun lugá importante den Scharlooweg ta:
* [[Archivo Nashonal Kòrsou]] (''Bolo di Batrei''), Scharlooweg 77
* Museo Yotin Kortá, Scharlooweg 11
Hendrik Muskus, better known as Shon Còchi, along with his wife Shon Annie and their seven children, moved into their newly built home in 1922. Muskus was very successful as a hardware store owner and actively involved in the Sociedad Bolivariana de Curaçao. He sold the building around 1950. Initially, it was still being used for residential purposes, but a few years later Pension Ida became more of a brothel than a boarding house. In 2002, the Curaçao Heritage Foundation bought and restored the building. It was returned to its original sober, grey color, paying homage to the Scandinavian roots of the Muskus family. In 2009, a branch of the Central Bank opened the coin museum in the building. It is currently in use as the office of the Electoral Council of Curaçao.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/scharlooweg-11/ Scharlooweg 011], curacaomonuments.org</ref>
en.wiki:''Bolo di Batrei'' (Bolo di Kasamentu) na Scharlooweg 77 ta e edifisio mas konosí di e kaya. Elias Salomon Levy Maduro tabata yiu di e fundadó di S.E.L. Maduro. Ora Deborah Rebecca, su yu muhé di 18 aña, a kasa, e edifisio original a wòrdu basha abou i remplasá pa un edifisio nobo ku plafonnan pintá elaborá. Dia 6 di yüni 1917, e dia di kasamentu, Bolo di Batrei a wòrdu duná na e resien kasánan komo regalo. Awendia, e edifisio ta sede di [[Archivo Nashonal Kòrsou]].[2]
{{Appendix}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8]<ref name=:"2">[https://www.curacao.com/en/activity/district-scharloo District Scharloo], curacao.com</ref>[15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalisá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat. Saliendo for di e orígen di e distrito komo un zona di plantashon di siglo 18 ku ta wòrdu usá pa agrikultura i konstrukshon di barku, e kaya a pasa den un transformashon signifikante meimei di siglo 19, evolushonando den un avenida residensial prestigioso despues di 1870 ora ku e komersiantenan elite di Kòrsou a kuminsá enkargá kasnan luhoso einan dor di sigurá e nesesidatnan di hora siguiente orkan devastador di 1877 den Pietermaai den serkania.[8][2][15]
Formá ku mas ku 20 kas grandi i pintá vibrantemente konstruí prinsipalmente entre añanan 1830 i 1900, Scharlooweg ta ehèmpel di e arkitektura kolonial tropikalá di Kòrsou, mesklando elementonan Baroko Hulandes manera gablenan kurvá i kornisanan orná ku karakterístikanan blanku neoklásiko manera kolumnanan blanku i boltu den tur tononan di hel, ros, bèrdè i blou pa reflehá lus di solo i kombatí e kalor tropikal. Notabel entre esakinan ta strukturanan originalmente propiedat di komersiantenan i bankeronan próspero, inkluyendo e impreshonante Kas Geel, un punto di referensia ku fachada geel ku ta simbolisá e herensia komersial di e distrito. E edifisionan aki, hopi bia situá riba plataformanan elevá ku patio i galerianan interno, ta resaltá e rikesa generá pa e ròl di Kòrsou komo un sentro di komersio hulandes den Karibe.[8][15]
Awendia, e kaya di mas o ménos 1 kilometer largu a bira un sentro orientá na peaton, ku ta konta ku tiendanan boutique, galerianan di arte, restorantnan, i monumentonan restourá reusá komo museo i kasnan di huéspet, posishonando esaki komo un trayekto turístiko klave denter di e fronteranan di Herensia Mundial di UNESCO di Scharloo i sostené e áreanan di revisashon kultural inisiativanan kreativo.[2][8]<ref name=:"3"/> Today, Scharloo stands as Willemstad's youngest colonial district, emerging as a vibrant hub for startups, art galleries, street art installations by local artists, and boutique eateries, while preserving its role in Curaçao's cultural and maritime heritage.<ref name=:"2"/><ref name=:"3"/>
Scharlooweg ta forma e lomba di e distrito di Scharloo na Willemstad, Kòrsou, sirbiendo komo su kaminda prinsipal i ta konektá e bario ku e área históriko di Punda otro banda di e entrada di Waaigat.
-------------
Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
{{Appendix|1=|2=
'''Fuente i referensia'''
{{References}}
'''Link eksterno'''
* {{Citeer web |url=https://www.youtube.com/watch?v=GKaNFFPIWfg&ab_channel=SmartCapture|titel=A trip to Scharloo Abou|werk=Smart Capture|auteur=|datum=2021 |bezochtdatum=}}
}}
Aan de noordzijde van het Waaigat, op Scharloo, bestond de bebouwing omstreeks het midden van de vorige eeuw slechts uit enkele verspreid staande achttiende-eeuwse gebouwen, nagenoeg allemaal gelegen aan de zuidzijde van de huidige Scharlooweg, waarbij de percelen grensden aan het Waaigat. Na omstreeks 1870 nam de bouwactiviteit hier in snel tempo toe. In enkele tientallen jaren ontwikkelde Scharloo zich tot een vooraanstaande woonwijk waar vooral joodse kooplieden, die in het oude Punda hun winkels hadden, hun huis lieten bouwen. Aan beide zijden van de tot dan toe slechts als pad bestaande Scharlooweg verrezen de ruim en luxueus opgezette woningen. Evenals aan de Overzijde heeft ook op Scharloo de aanleg van de oprit naar de vaste Julianabrug een stedebouwkundige tweedeling gebracht in de wijk.<ref>Michael A. Newton, [https://www.dbnl.org/tekst/_gid001199001_01/_gid001199001_01_0106.php Architectuur en monumentenzorg], dbnl.org </ref>
=== Status di herensia mundial ===
Wijk van Willemstad riba e otro banda di Waaigat kontra Punda i Pietermaai. E poko kasnan mas bieu, ku tin biaha ta di siglo 18, ta na Van den Brandhofstraat, Werfstraat i Scharlooweg. Banda di nr. 12 E sinku fraccionnan i No. 154 ta atrae atenshon spesífikamente No. 150 / 152, konosí komo Kas di Pachi De Sola. E edifisio, di propiedat di Stichting Monumentenzorg, despues di restorashon (arkitekto G.J. Manders) den uso komo Oficina di Estadístiko Sivil, Registro di Poblashon i Elekshon di e Teritorio Insular di Kòrsou. Den e kas aki ku un piso di aparensia di komienso di siglo XIX, e plan di plato kustumber a wòrdu ampliá ku un prefabrikashon di estilo peristilo riba e banda di kaminda ku ta konektá ku un vestibul sentral; riba e banda di Waaigat un trapi dobel ta hiba na e galeria di arko ku ta habri ku un fachada di palu ku a wòrdu koroná entre tragalusnan (''dakkapel'') ku fachadanan di punta. Riba e kaminda di Scharlooweg tin tambe un kantidat di kas di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]] ku ta situá na un lugá amplio, ku forma di blòk, ku òf sin planta i tin biaha ku ala di tras ku ta forma un hák, ku ta mustra detayenan karakterístiko pa e tempu di nan nasementu. Lamentablemente Scharloo a keda viola dor ku e ta sirbi komo ruta pa subi [[Koningin Julianabrug]].<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Wijk van Willemstad aan de overzijde van het Waaigat tegenover Punda en Pietermaai. De weinige oudere, soms in oorsprong nog 18de-eeuwse huizen liggen aan de Van den Brandhofstraat, de Werfstraat en de Scharlooweg. Naast nr. 12 De vijf zinnen en nr. 154 trekt in het bijzonder de aandacht nr. 150 / 152, bekend als Kas di Pachi De Sola. Het pand, eigendom van de Stichting Monumentenzorg, is na restauratie (architect G.J. Manders) in gebruik genomen als Bureau Burgerlijke Stand, Bevolkingsregister en Verkiezingen van het Eilandgebied Curaçao. Bij dit huis met verdieping van vroeg 19de-eeuws uiterlijk is de gebruikelijke plattegrond uitgebreid met een van een peristyle voorziene voorbouw aan de wegkant aansluitend bij een centrale vestibule; aan de Waaigatzijde leidt een dubbele trap naar de geopende bogengalerij met bekroonde voluutgevel tussen dakkapellen met puntgevels. Aan de Scharlooweg ligt ook een aantal ruim gesitueerde, deftige blokvormige huizen uit het eind van de 19de eeuw, al dan niet met verdieping en soms met haakse achtervleugels, die karakteristieke details tonen voor de tijd van ontstaan. Scharloo is helaas geschonden door de oprit naar de Koningin Julianabrug.<ref>[https://web.archive.org/web/20110708213813/http://www.curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=373&lang= Scharloo], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Na aña 1999 Scharloo a wòrdu poné riba e lista di Patrimonio Mundial komo parti di e sentro históriko di Willemstad.<ref>{{Citeer web|url=https://news.curacao.com/historische-wijken/ |titel=Historische Wijken|website=Curacao.com|bezochtdatum=3 mei 2021}}</ref>
In de hoofdstraat, de Scharlooweg, en in het verlengde ervan de Bitterstraat, is eveneens een
ruime vertegenwoordiging van kantoorvoorzieningen waar te nemen. Kantoorpanden met
een publieke functie betreft The Miami-building aan de Bitterstraat en aan de Van Raderstraat
zetelt Unidat di Bario Kòrsou. Aan de Scharlooweg zit Stichting Prinses Wilhelminafonds,
het consulaat van de Bolivariaanse Republiek van Venezuela, Stichting Mo<ref name="Buurt"/>numentenzorg,
een kantoor van de Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie Credit Union (ACU), de Centrale
Bank, Feffik Interkrevo/skol di moda, Reda Sosial, Sentro Bolivariano, Dienst Cultuur &
Educatie en Stichting Reclassering Curaçao (SRC).<ref name="Buurt"/>
== Literatura ==
* {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Afrohulandes''' òf hendenan hulandes pretu, ta hendenan hulandes di desendensia Afrikano Sub-Sahariano kompleto òf parsial. E mayoria di hendenan Afro-Hulandes na Hulanda ta Afro-Karibense i ta originá for di e anterior i aktual teritorionan Ultramar di Sürnam i e eks Antia Hulandes; awor Curaçao, Aruba, Bonaire, Sint Maarten, Sint Eustatius, y Saba.
Tambe tin un poblashon migrante signifikante for di Cabo Verde, Ghana, Nigeria, Somalia, Angola, Eritrea, i otro komunidatnan afrikano di imigrantenan mas resien.
== Mira tambe ==
* [[Afrokaribense]]
* [[Afrokurasoleño]]
* [[Afroamerikano]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid = |titulo= }}
{{References}}
}}
[[:Kategoria:Hulanda]]
-----------------
'''Francio E. Guadeloupe''' (Aruba, 1971) is een Arubaans-Nederlandse sociaal en cultureel antropoloog en ontwikkelingssocioloog. Zijn onderzoek richt zich op nationale identiteit, culturele diversiteit, religie, koloniale machtsverhoudingen en klimaatvraagstukken in het Caribisch deel van het Koninkrijk der Nederlanden. Hij is verbonden aan het Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV) en de Universiteit van Amsterdam (UvA).
== Leven en werk ==
Guadeloupe werd geboren en groeide op op Aruba. In 1986 nam hij als zanger (“Surprise Kid”) deel aan een jeugdcarnavals- en calypsowedstrijd, waar hij de tweede plaats behaalde. Een jaar later nam hij opnieuw deel aan het calypsofestival voor volwassenen.
Op achttienjarige leeftijd verhuisde hij naar Nederland. Daar werkte hij als opbouwwerker en studeerde hij culturele antropologie en ontwikkelingsstudies aan de Radboud Universiteit Nijmegen. In 1999 behaalde hij een masterdiploma in ontwikkelingssociologie. Zijn scriptieonderzoek richtte zich op Afro-Braziliaanse religies, waaronder candomblé en umbanda, in Rio de Janeiro en Salvador da Bahia (Brazilië). Naar aanleiding van dit onderzoek publiceerde hij twee boeken over Afro-Braziliaanse cultuur en religie.
In 2006 promoveerde Guadeloupe in de sociale en culturele antropologie aan de Universiteit van Amsterdam. In zijn academische loopbaan was hij verbonden aan verschillende Nederlandse universiteiten.
===Academische loopbaan===
Guadeloupe was onder meer werkzaam als senior onderzoeker bij het KITLV. Hij diende gedurende vier jaar als president van de University of St. Martin (USM) op het bi-nationale eiland Sint Maarten/Saint Martin. Na de verwoestingen van orkaan Irma in 2017 werd de universiteit tijdelijk gesloten.
Zijn onderzoek richt zich op de manier waarop populaire opvattingen over nationale verbondenheid, culturele diversiteit, religieuze identiteit en mediavorming worden beïnvloed door koloniale erfenissen en mondiale economische processen. Hij publiceerde over sociale en culturele processen op onder meer Sint Maarten, Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazilië en Nederland.
In 2009 verscheen zijn monografie Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean bij University of California Press.
===Leerstoel Koninkrijksrelaties===
In 2024 werd Guadeloupe benoemd tot hoogleraar Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties, een leerstoel ingesteld door het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK). De leerstoel is ondergebracht bij het KITLV en de Universiteit van Amsterdam.
Zijn benoeming maakt deel uit van de instelling van twee nieuwe leerstoelen gericht op het Koninkrijk der Nederlanden, waarvan de andere leerstoel betrekking heeft op politicologie en bestuurskunde aan de Universiteit Leiden.
In 2026 aanvaardde hij het ambt met een inaugurele rede over Koninkrijksrelaties.
Onderzoek en thematiek
Guadeloupe onderzoekt onder meer:
processen van nationale en culturele identiteitsvorming
religieuze praktijken en popular culture in postkoloniale samenlevingen
koloniale racialisering en sociale ongelijkheid
klimaatverandering en maatschappelijke adaptatie in het Caribisch gebied
Hij is tevens betrokken bij onderzoeksprojecten naar duurzame en inclusieve oplossingen voor sociale adaptatie aan klimaatuitdagingen in het (Nederlandse) Caribisch gebied.
---------
{{Variante|a}}
{{infobox persona | variante = a
| tipo = cientifico
| nomber = Francio Guadeloupe
| ofishi = antropologo social y cultural, sociologo di desaroyo
| imagen =
| descripcion =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento =
| luga fayecimento =
| alma mater = [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] <br>[[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA)
| promotor =
| disciplina = antropologia cultural
| investiga = Caribe Hulandes, [[Latinoamérika|Latino America]]
| conoci pa =
| distincion =
}}
'''Francio E. Guadeloupe''' (☆ [[1971]] na [[Aruba]]), ta un antropologo, sociologo y Antianista Arubano-Hulandes. Su investigacion ta enfoca riba identidad, nacionalidad, religion, medio di comunicacion, racismo colonial y globalisacion, cu un interes special den [[Karibe Hulandes|Caribe Hulandes]] y [[Latinoamérika|Latino America]].
== Bida y carera ==
Francio Guadeloupe a nace y lanta na Aruba. Na 1986 el a participa bou di e nomber artistico "Surprise Kid" como cantante den e concurso hubenil di [[Calypso]] na [[Club Boneriano]], unda el a termina na di dos luga.<ref>{{citeer web|titel=Onder grote publieke belangstelling|werk=[[Amigoe]]|datum=1986-01-22|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641607:mpeg21:p005}}</ref> Un aña despues el a bolbe participa den e concurso, version pa adulto: [[Aruba Caiso & Soca Monarch Festival|Aruba Calypso Contest]].<ref>{{citeer web|titel=Voor de calypso-wedstrijd|werk= [[Amigoe]]|datum=1987-01-26|bezochtdatum=2026-02-23|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641917:mpeg21:p005}}</ref>
Na edad di diesocho aña Guadeloupe a muda pa [[Hulanda]]. El a traha como opbouwwerker (trabou social di comunidad) y a sigui estudio di [[antropologia kultural|antropologia cultural]] y estudio di desaroyo na [[Universidat Radboud|Universidad Radboud]] na [[ Nijmegen]]. Na 1999, el a obtene e grado di [[maestria|master]] den sociologia di desaroyo, cu un tesis riba e cultonan Afrobrasilero ''Candomblé'' y ''Umbanda'' na [[Rio de Janeiro]] y [[Salvador|Salvador da Bahia]] ([[Brasil]]).
Na 2006 Guadeloupe a completa su doctorado (PhD) den antropologia social y cultural na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] (UvA). Su trabou doctoral tabata relaciona cu e proceso di globalisacion y e buskeda pa pertenencia (“belonging”) den comunidadnan Caribense.<ref>https://framerframed.nl/en/mensen/francio-guadeloupe/</ref>
===Carera academico===
Guadeloupe a traha na diferente universidad grandi na Hulanda y ta afilia como investigado senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser nombra tambe profesor y investigado na Universidad di Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproximadamente) el a sirbi como presidente di University of St. Martin (USM) na [[Philipsburg]], [[Sint Maarten]]. Su periodo como presidente a keda termina despues di horcan Irma (2017), cu a forsa e cierre temporario di e institucion.
Den e periodo aki su investigashon tabata concentra riba:
* Nocionnan popular di pertenencia nacional.
* Diversidad cultural y identidad religioso.
* Influencia di capital global y racismo colonial.
* Representacion di berdad den medionan di comunicacion.
El a haci investigacion comparativo na [[Sint Maarten]]/[[Sint Maarten (Fransia)|Saint Martin]], [[Kòrsou|Corsou]], Aruba, [[Saba]], [[Sint Eustatius]], Brasil y Hulanda.
Actualmente, su investigacion ta inclui estudio riba e reto climatico den Caribe Hulandes, cu un enfoke riba cultura popular y herensia cultural.
=== Catedra di Relacionnan di Reino ===
Na mei 2024, Ministerio di Asuntonan Interno y Relacionnan di Reino (BZK) di Hulanda a anuncia e establecemento di dos catedra nobo pa estudio di relacionnan di [[Reino Hulandes|Reino]]. [[Universidat di Leiden|Universidad Leiden]] y KITLV/Universidad di Amsterdam a wordo selecciona como institucionnan anfitrion y Francio Guadeloupe a wordo nombra como titular di e catedra ''Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties'' pa KNAW/KITLV/UvA.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk], Rijksoverheid (23 di mei 2024)</ref> Su discurso inaugural di aceptacion oficial di e catedra lo tuma luga dia 12 di mart 2026.<ref>[https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).</ref>
== Publicacionnan (seleccion) ==
*Francio Guadeloupe (1999). ''A Vida e uma Dança: the Candomblé through the lives of two Cariocas''. Nijmegen: CIDI.
*F. E. Guadeloupe & M. Milder (1999). ''Dansen om te Leven: over Afro-Braziliaanse spiritualiteit en cultuur.'' Heeswijk: Dabar-Luyten.
*F. E. Guadeloupe (2009). ''Chanting down the new Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean'' (The anthropology of Christianity). Berkeley, CA: University of California Press.
*F. E. Guadeloupe (2013). ''Curaçaoans on the question of home: the lure of autochthony and its alternatives''. Den: L. Lewis (Ed.), ''Caribbean sovereignty, development and democracy in an age of globalization'' (pag. 189-207). New York: Routledge.
*F. E. Guadeloupe & V. A. de Rooij (2014). ''Pimping and the deconstruction of the natural: a perspective from Saint Martin and Sint Maarten (SXM)''. Den: ''Women's Studies International Forum, 43'', 5-12
*F. E. Guadeloupe (2015, september 10). ''The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe''.<ref>{{Cite web|title = The New Black Peter is the Refugee washing up on the shores of Fortress Europe|url = http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|website = sxmislandtime.com|access-date = 2015-11-24|archive-date = 2015-11-25|archive-url = https://web.archive.org/web/20151125121956/http://sxmislandtime.com/index.php/front-page-headliners/34071-the-new-black-peter-is-the-refugee-washing-up-on-the-shores-of-fortress-europe.html|url-status = }}</ref> ''Sint Maarten Island Times''
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:Kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Aruba]]
------------
Guadeloupe a traha na diferente universidatnan grandi na Hulanda i ta afiliá komo investigador senior na Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV). El a ser tambe profesor i investigador na Universiteit van Amsterdam.
Entre 2013 i 2017 (aproksimadamente) el a sirbi komo presidente di University of St. Martin (USM) na Philipsburg, Sint Maarten. Su periodo komo presidente a termina despues di hurakan Irma (2017), ku a forsa e sera temporariamente e institushon.
Su investigashon ta konsentrá riba:
Nocionnan popular di pertenensia nashonal
Diversidat kultural i identidat religioso
Influensia di kapital global i rasismo kolonial
Representashon di berdat den medio di komunikashon
El a hasi investigashon den Sint Maarten/Saint Martin, Kòrsou, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brasil i Hulanda.
Un di su obranan mas konosí ta:
Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009)
Aktualmente, su investigashon ta inkluí estudio riba reto klimátiko den e Karibe Hulandes, ku un enfoke riba kultura popular i herensia kultural.
Leerstoel di Reino-relashonnan
Na mei 2024, Ministerio di Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) di Hulanda a anunsia e establishemento di dos nobo leerstoelnan pa estudio di Reino-relashonnan. Universiteit Leiden i KITLV/Universiteit van Amsterdam a wòrdu selekshoná komo institushonnan anfitrion.
Dr. Francio Guadeloupe a wòrdu nombrá komo titular di e leerstoel Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties pa KNAW/KITLV/UvA.[4] E nombramentu aki a wòrdu aprobá pa e Consehonan di Bestur di e universidatnan involukrá.
Na 12 di mart 2026 el a aseptá ofisialmente e leerstoel ku un diskurso inaugural.
------------
* Guadeloupe, former dean of the University of St. Martin (USM),
* Francio Guadeloupe is a senior researcher and staff member of the KITLV. A Social & Cultural Anthropologist by training, Dr. Guadeloupe has worked at all the major universities in the Netherlands. He served for four years as the President of the University of St. Martin (USM), until hurricane Irma led to the temporary closure of the institution on the bi-national island of Sint Maarten and Saint Martin. He is currently the chair of the project ‘Island(er)s at the Helm: Co-creating research on sustainable and inclusive solutions for social adaptation to climate challenges in the (Dutch) Caribbean‘.
Guadeloupe’s principle areas of research have been on the manner in which popular understandings of national belonging, cultural diversity, religious identity, and mass media constructions of truth, continue to be impacted by colonial racisms and global capital. He has pursued these interests in his research and publications on social processes on the bi-national island of Saint Martin & Sint Maarten (St. Martin), Curaçao, Aruba, Saba, Sint Eustatius, Brazil, and the Netherlands. He is the author of the monograph, Chanting Down the New Jerusalem: Calypso, Christianity, and Capitalism in the Caribbean (University of California Press, 2009). Dr. Guadeloupe is currently embarking on a study of climate challenges in the (Dutch)Caribbean from a popular culture and cultural heritage perspective.
Francio Guadeloupe (Aruba, 1971) kwam op zijn achttiende van de Antillen naar Nederland. Hij werkte als opbouwwerker en studeerde culturele antropologie en ontwikkelingsstudies in Nijmegen en Amsterdam. Als antropoloog is hij momenteel verbonden aan de Universiteit van Amsterdam.
Ministerie van BZK vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk
Nieuwsbericht | 23-05-2024 | 16:19
Het ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties (BZK) vestigt 2 nieuwe leerstoelen voor het Koninkrijk. Er komt een leerstoel politicologie/bestuurskunde en een leerstoel antropologie/sociologie.
De Universiteit Leiden en de Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen (KNAW), Koninklijk Instituut voor Taal-, Land- en Volkenkunde (KITLV), in samenwerking met de Universiteit van Amsterdam (UvA), zijn geselecteerd als vestigingsplaatsen voor de leerstoelen. De Universiteit Leiden zal de leerstoel politicologie/bestuurskunde bekleden en KITLV/UvA de leerstoel antropologie/sociologie.<ref>https://www.rijksoverheid.nl/actueel/nieuws/2024/05/23/ministerie-van-bzk-vestigt-twee-nieuwe-leerstoelen-voor-het-koninkrijk</ref>
Leerstoelhouders
De Colleges van Bestuur van de UvA en de Universiteit Leiden hebben het voorstel tot de benoeming van hun kandidaat goedgekeurd. Sociaal en cultureel antropoloog, onderzoeker dr. Francio Guadeloupe wordt de leerstoelhouder Publieke Antropologie van Koninkrijksrelaties voor de KNAW/KITLV/UvA. Dr. Wouter Veenendaal, universitair hoofddocent Vergelijkende politicologie bij het Instituut Politieke Wetenschap van de Universiteit Leiden, wordt leerstoelhouder Democratische Vertegenwoordiging in het Koninkrijk voor de Universiteit Leiden. Hij zal bij het KITLV in Leiden worden gedetacheerd.
* [https://www.thepeoplestribunesxm.com/articles/francio-guadeloupe-officially-accepts-chair-of-kingdom-relations-with-inaugural-lecture-on-march-12 Francio Guadeloupe officially accepts chair of Kingdom Relations with inaugural lecture on March 12], The people's Tribune (18 di februari 2026).
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Guadeloupe, Francio}}
[[:kategoria:Hende]]
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
[[File:0100-Hoofdgebouw-Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Edifisio prinsipal di e Eksposishon]]
[[File:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
[[File:0119-Poppen in klederdrachten-Nationale tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898.tif|thumb|Popchinan ekshibí di Surnam i Antias den ekshibishon]]
[[File:Sassa, Mulatsche vrouw-Nationale Tentoonstelling Vrouwenarbeid 1898-4681-cropped.tif|thumb|Muhe mulato di Surnam na ekshibishon]]
'''''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''''' ta un publikashon na [[hulandes]] di 1898, kompilá pa Louis Constant van Panhuys, i publiká na okashon di e ''Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid'' (Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé) di 1898 na [[Den Haag]]. E publikashon tabatin komo meta pa informá e públiko hulandes, i hende muhé en partikular, tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e [[kolonia]]nan karibense, partikularmente [[Sürnam]] i [[Kòrsou i Dependensianan|Kòrsou]].
== Konteksto ==
E tomo a wòrdu publiká pa e komishon di Sekshon Antias, parti di e organisacion di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé. E eksposishon aki tabata tin komo meta pa hasi labor di hende muhé visibel i pone enfasis riba nan kontribushon sosial, tantu na [[Hulanda]] komo den su kolonianan ultramar.
Editor di e buki tabata L.C. van Panhuys (1869-1949), un alkalde hulandes i funshonario na Departamento di Kolonianan, kende a kompilá e diferente kontribushon i sketchnan. E publikashon a sirbi tantu komo un rekurso informativo komo un rekordatorio duradero di e partisipashon di Antias den e eksposishon.
E terminologia i deskripshonnan den ''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie'' ta reflehá e perspektiva kolonial i etnográfiko di fin di [[siglo 19|siglo diesnuebe]]. Konsepto i karakterisashonnan di gruponan di poblashon i ròlnan di género ta wòrdu konsiderá antikuá òf problemátiko den historiografia kontemporáneo. E artíkulo aki ta usa e terminologia aki solamente pa ilustrá e fuente original.
--
'''Muhénan na Antillas Hulandes''' a wòrdu publiká pa e Komité di Sekshon di Indianan Oksidental komo parti di e Eksposishon Nashonal di Trabou di Hende Muhé na Den Haag na 1898. E publikashon su propósito tabata pa informá hende muhé na Hulanda tokante e bida, trabou, i posishon sosial di hende muhé den e kolonianan di India Oksidental Hulandes, partikularmente Surinaçao.
E kompilashon i edishon di e kolekshon tabata kompletamente responsabilidat di Louis Constant van Panhuys, kende a trese huntu vários kontribushon i sketch den un solo obra amplio. Aunke a institui subcomisionnan na Surinam y Curaçao pa sostene e exposicion localmente y colecta materialnan, e contenido y structura di e coleccion ta completamente responsabilidad di Van Panhuys. E subkomishonnan asina a hunga un ròl organisatorio i ta prinsipalmente di importansia kontekstual pa e kuadro institushonal di e publikashon.
---
== Kontenido ==
E buki ta konsistí di vários kapítulo temátiko. E kapítulo di apertura ta duna konseho práktiko pa hende muhé [[Oropa|oropeo]] ku saliendo for di Hulanda kier establesé nan mes den e kolonianan di Karibe. E ta trata kondishonnan di bida, tareanan di kas i etiketa sosial.
E siguiente kapítulonan ta ofresé un deskripshon general di e teritorio, [[poblashon]] i kultura di Sürnam i e islanan di Karibe denter di e imperio kolonial hulandes.
Tambe e buki ta kontené datonan estadístiko riba enseñansa na Sürnam. Por ehèmpel, e ta menshoná ku na 1896 e kolonia tabatin 54 skol ku 7.139 studiante, inkluyendo 3.453 mucha muhé. Tambe ta pone atenshon na introdukshon di enseñansa obligatorio na 1877 i na inisiativanan manera e banko di spar pa skol, ku a keda introdusí na 1882.
=== Hende muhé den e kolonianan ===
Mayoria di e volúmen ta dediká na e posishon i aktividatnan di hende muhé. Lo siguiente ta wòrdu deskribí susesivamente:
* hende muhé di poblashonnan urbano i rural na Sürnam;
* hende muhé referí na nan den e publikashon komo Bush Negresses (awendia referí na nan komo hende muhé Maroon);
* hende muhé di komunidatnan indígena.
E outornan ta deskribí práktikanan di kuido, kriansa di yu, nutrishon i trabou, inkluyendo agrikultura, trabou di kas i komersio. Tambe nan a trata profesionnan di hende muhé manera edukadó, enfermero, labado di paña, komersiante, i portero.
== Resepshon ==
E publikashon a risibí resensianan positivo den prensa hulandes na 1898. Artíkulonan den korant a elogiá e obra komo informativo i aksesibel i a enfatisá ku e tabata kontené detayenan ku tabata poko konosí bou di e públiko hulandes. E revisornan a konsiderá e kolekshon un kontribushon eksitoso na e ophetivonan di e eksposishon, esta oumentá konosementu tokante labor di hende muhé i kompromiso sosial, inkluso pafor di Hulanda.
== Signifikado ==
E publikashon ta wòrdu konsiderá un dokumento kultural i sosial oportuno. E ta ofresé bista riba puntonan di bista kolonial riba hende muhé, trabou i kuido, i ta konstituí un fuente balioso pa investigashon riba relashonnan di género kolonial, práktikanan di kriansa i formanan di organisashon sosial di antaño na Sürnam i Kòrsou.
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
[[:Kategoria:Historia]]
-----
'''De Vrouw in Nederlandsch West-Indie''' was een boekuitgave bestemd voor [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]] in 1898, en welk inhoud bijeenverzameld werd door [[Louis Constant van Panhuys]].
== Achtergrond ==
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. van Panhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curacao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgave is de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
== Inhoud ==
In het eerste hoofdstuk wordt aan Europese dames die uit het moederland naar de West vertrekken, adviezen verstrekt, terwijl het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende Caribische eilanden. In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over de aard, de positie en de werkzaamheden van vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de bosnegerin en de Indiaanse vrouw.
{{Appendix}}
''De Vrouw in Nederlandsch West‑Indië'' is een bundel uitgegeven ter gelegenheid van de [[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], welke in 1898 in [[Den Haag]] plaatsvond. De bundel werd samengesteld door jhr. L. C. van Panhuys namens de West‑Indische Rubriekcommissie. De publicatie had een tweeledige doel: enerzijds de belangstelling van vrouwen in Nederland te wekken en te stimuleren voor de koloniën Suriname en Curaçao, en anderzijds als een blijvende herinnering aan de expositie zelf.
==Achtergrond==
Samenkomst en doel
De bundel is uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie, onderdeel van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. De redactie vond plaats onder auspiciën van jhr. L. C. van Panhuys.
Doelstelling:
*Vrouwen uit Nederland kennis laten maken met het leven en werk van vrouwen in de West-Indische koloniën.
*Een blijvende aandenken bieden aan het thema-onderdeel van de tentoonstelling.
📝 Inhoud
Hoofddeel I
Adviezen voor Europese vrouwen die overwegen naar de koloniën te verhuizen.
Hoofddeel II & III
Algemeen beeld van land, cultuur en bevolking in Suriname en diverse Caribische eilanden.
Specifieke portretten van vrouwen uit de koloniën
De Surinaamse ‘bosnegerin’ met details als borstvoeding en traditionele voedingspraktijken.
„…zij zoogt haar kind, maar geeft het ook bananenmeelpap (‘gongote’) zodat de baby zich niet meer kan bewegen …”
Van Panhuys vergelijkt deze gewoonte met Nederlandse vrouwen die jenever gebruikten om hun baby te kalmeren (p. 32).
De Indiaanse vrouw
Algemene positie en taken van vrouwen uit de volks- en plattelandsgemeenschappen, waaronder onderwijs, zorg en landbouw.
Beroepsleven van vrouwen
Vrouwen als onderwijzeressen, verpleegsters en vooral landbouwers — op plantages én eigen gronden.
Onderwijs in Suriname (1877 leerplicht, 1896: 54 scholen, 7.139 leerlingen, waaronder 3.453 meisjes).
Schoolspaarbank (geïntroduceerd 1882 – populair bij leerlingen).
Overige beroepen: wasvrouw, koopvrouw, lastdraagster.
==Belang van de publicatie==
Cultureel en sociaal document: biedt unieke, tijdgebonden inkijk in de levens- en arbeidsomstandigheden van vrouwen in koloniaal Suriname en Curaçao.
Voorlichting en propaganda: bedoeld om vrouwen uit de metropool te informeren én te werven voor verbinding met de koloniën.
Historische bron: waardevol voor onderzoek naar koloniale genderrollen, dagelijkse zorgpraktijken en vroege sociale interventies zoals onderwijs en spaarbanken.
==Suggesties voor afronding==
Overweeg nog een kort slot waarin je de publicatie plaatst in zijn tijdgeest (burgerlijke moraal rond 1900, koloniale verhoudingen, rol van georganiseerde vrouwenbewegingen).
-----
==Nabeschouwing==
=== Het perspectief van de vrouw in West-Indië ===
Hoewel De vrouw in Nederlandsch West-Indië werd samengesteld door jhr. Louis Constant van Panhuys en gericht was op bezoekers van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid in 1898, biedt het werk ook waardevolle informatie over de beleving van arbeid, zorg en onderwijs vanuit het perspectief van vrouwen in de West-Indische koloniën, met name Suriname en de Nederlandse Antillen.
=== Zelfstandigheid en arbeidsethos ===
Vrouwen in de koloniën waren actief in de landbouw, zowel op plantages als op eigen grond. Ze verrichtten zwaar fysiek werk en droegen aanzienlijk bij aan de lokale economie. Volgens het boek schroomden deze vrouwen niet voor het "zwaarste werk" en was hun arbeid van onmiskenbaar belang voor het gezinsinkomen.[1]
=== Zorg en culturele tradities ===
De publicatie beschrijft ook moeders en zorgverleners, met onder meer aandacht voor het zogen en voeden van kinderen. Een voorbeeld is de bosnegerin, die naast borstvoeding gebruik maakte van traditionele pap zoals "gongote" om baby's te voeden. Dit gebeurde soms zo intensief dat baby's nauwelijks konden bewegen. Hoewel het lokale gebruik door koloniale autoriteiten werd afgeraden, toont het een zelfstandige vorm van zorg en kennis.[1]
=== Onderwijs en emancipatie ===
In Suriname werd al in 1877 leerplicht ingevoerd. Het boek noemt 54 scholen met ruim 7000 leerlingen in 1896, waarvan 3453 meisjes.[1] Vrouwen werkten als onderwijzeres en stimuleerden scholing, waarmee ze een centrale rol speelden in de opvoeding en intellectuele ontwikkeling van de gemeenschap.
=== Economische diversiteit ===
West-Indische vrouwen waren niet enkel werkzaam als landbouwers of onderwijzers, maar ook als wasvrouw, koopvrouw, verpleegkundige of draagster. Deze economische veelzijdigheid weerspiegelt hun belangrijke maatschappelijke rol.[1]
Ondanks de paternalistische toon biedt het boek een uniek inkijkje in het leven van vrouwen in de koloniën. Hun arbeid en maatschappelijke betrokkenheid verdienen erkenning als fundamenteel onderdeel van de koloniale geschiedenis.
== Bronnen ==
[1] L.C. van Panhuys, De vrouw in Nederlandsch West-Indië (1898). Uitgegeven door de West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Digitale versie beschikbaar via Delpher.nl.
----------
==[[Louis Constant van Panhuys]]<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=MMKB19:000903142:mpeg21:a00008|werk=Dagblad van Zuid-Holland en 's Gravenhage|titel=Wetenschap|datum=19 juli 1898</ref>==
[[Bestand:De vrouw in Nederlandsch Westindië (1898) (IA BNADIGKOSTBARE179).pdf|thumb|De Vrouw in Nederlandsch Westindië. Uitgegeven vanwege de Westindische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid. Bijeenverzameld door jhr. L.C. van Panhuijs.]]
De vrouw in Nederlandsch West-Indië, uitgegeven van wege de West-Indische Rubriek-commissie van de
[[Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid 1898|Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid]], bijeenverzameld door jhr. L. C. vanPanhuys.
De West-Indische Rubriekcommissie van de Nationale Tentoonstelling van Vrouwenarbeid heeft een boekje uitgegeven, getiteld „De vrouw in Nederlandsch West-Indië”. Dit werkje, dat een heel aardig denkbeeld geeft van het leven en werken der vrouwen in de beide koloniën Suriname en Curapao, bestaat uit verscheidene schetsen, die bijeenverzameld zijn door jhr. L. C. van Panhuys. Het doel der uitgaveis de belangstelling in onze schoone West-Indische koloniën aan te wakkeren en de vrouwen, speciaal die betrekking hebben met West-Indië, op te wekken tot betere kennismaking met alles wat land en volk der koloniën betreft, terwijl het tevens een blijvende herinnering is aan het doel der tentoonstelling.
Het eerste hoofdstuk bevat eenige raadgevingen aan Europeesche dames die naar de West vertrekken, terwijl in het tweede en derde hoofdstuk een beschrijving wordt gegeven van land en volk van Suriname en de verschillende eilanden.
In het overig gedeelte van het werkje wordt speciaal gehandeld over den aard, de positie en de werkzaamheden der vrouwen. Achtereenvolgens krijgen we een schets van de vrouw uit het volk in Suriname, de boschnegerin en de Indiaansche vrouw.
Deze schetsen bevatten bijzonderheden, die stellig weinig of niet bekend zijn.
Zoo lezen wij op pag. 32, „de boschnegerin zoogt haar kind altjjd zelf, doch houdt er bovendien nog een eigenaardige voedingsmethode op na, die ook onder de beschaafde negerinnen nog wel in zwang is, hoewel bv. de politie te Paramaribo het tegengaat, het zoogenaamde K e m ti-p i k i e n. Het kind wordt dan namelijk zoo volgegoten met bananenmeelpap (gongote)
dat het zich niet meer kan verroeren en het buikje gespannen staat als een trom.” Wat de reden van deze meer dan overdadige spijziging is wordt niet vermeld, we veronderstellen dat het een middel is om de kleinen zoet te houden, zooals in ons vaderland sommige vrouwen uit ’t volk hun zuigelingen wel stil houden met een teugje jenever.
De laatste hoofdstukken zijn gewijd aan de werkzaamheden der West-Indische vrouwen. De vrouwen aldaar zijn hoofdzakelijk onderwijzeressen, pleegzusters of landbouwsters. De laatstgenoemden zijn natuurlijk het talrijkst. Deze landbouwsters werken op plantages of op hun eigen grondjes en zien niet op tegen het zwaarste werk.
Ook aangaande het onderwijs in de WestIndische koloniën bevat het boekje interessante mededeelingen. Reeds in het jaar 1877 is de leerplicht in Suriname ingevoerd. Deze kolonie bezat in December 1896 54 scholen met 7139 leerlingen, waarvan 3453 meisjes.
In 1882 heeft men in Suriname een schoolspaarbank ingevoerd, waarvan een druk gebruik wordt gemaakt.
Behalve door de reeds genoemde beroepen voorzien de vrouwen in haar onderhoud als waschvrouw, koopvrouw, lastdraagster enz.
Wij hopen, dat het boekje in veler handen moge komen en dat het moge bijdragen om de kennis te vermeerderen van onze, bij het publiek nog zoo weinig bekende West-Indische koloniën en vooral dat de vrouwen ook hier haar zegenrijken invloed zullen doen gelden en meewerken tot den bloei van deze schoone gewesten.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Karibe Hulandes]]
------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Ocho dia''' ta un antiguo rito di luto na Aruba, Kòrsou i Boneiru, ku ta sostene famia i amigunan di defuntu den nan proseso di luto.
Tabatin un tempu na Kòrsou i Boneiru ku e defuntunan tabata wòrdu rekordá no solamente ku un Misa, pero ku ocho dia di orashon, kanto, kuenta, i komunion. Pa ocho dia, e komunidat a reuní — no solamente pa yora, pero pa ofresé sosten. Famia i amigunan a wòrdu sostené den nan proseso di luto: ku orashon, kantika, rekuerdo i brasa, e alma di e defuntu tambe a wòrdu eskoltá pa e bida despues di morto. E ritual aki tabata wòrdu yamá Ocho Día.
Despues cu dera e defunto ta cuminsa cu e “ocho dia”. Esaki ta un periodo di luto di ocho dia, durante cua esnan cu a keda den luto ta reuni diariamente. Bou di guia di un intersesor, ta hasi orashon pa e defuntu i su sernan kerí. Un sirbishi di konmemorashon ta wòrdu tené 40 dia despues di e morto, i tambe anualmente riba e aniversario di e morto. Den Iglesia Catolico Romano, ademas di e dia di recuerdo anual aki, e famia por pidi un misa mensual pa e defunto.<ref>[https://www.rememberme.nl/inspiratie/blogs-van-judith-sandriman/rituelen-bij-een-begrafenis-op-curacao Rituelen bij een begrafenis op Curaçao]</ref>
De negendenacht (novena= Ninth Night) ceremonie op Jamaica toont overigens inderdaad overeenkomst met de curacaose "ocho dia".<ref><ref></ref>VOLKSKUNDE. "Amigoe". Curaçao, 05-09-1980, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 19-12-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640155:mpeg21:p017</ref>
---
Er was een tijd op Curaçao en Bonaire waarin de overledene niet alleen werd herdacht met een mis, maar met acht dagen van gebed, zang, verhalen en verbondenheid. Acht dagen lang kwam de gemeenschap bijeen—niet alleen om te rouwen, maar om te begeleiden. De familie en vrienden werden ondersteund in hun rouwproces: met gebed, zang, herinnering, en omarming werd ook de ziel van de overledene begeleid naar het hiernamaals. Dat ritueel heette Ocho Día.
Dit ritueel, ontstaan uit de ontmoeting tussen Afrikaanse spirituele tradities en het katholieke geloof, was veel meer dan folklore. Het was een daad van geestelijke zeggenschap. Wat de kerk niet kon bieden, gaf de gemeenschap zichzelf: troost, structuur, en een plek voor de ziel om haar weg te vinden.
De Ocho Día, met haar gezangen in een vermenging van Papiaments en Latijn, de overdracht van culturele identiteit via verhalen over West-Afrikaanse mythische figuren zoals de spin Nanzi, gezongen litanieën, een eigen vormgegeven liturgie van gebeden, en het kantelen van het altaar op de achtste dag (Ocho di Yukán)—dat was hun manier om trouw te blijven aan hun wortels én aan hun geloof.
Vandaag de dag is dit ritueel vrijwel verdwenen. Al twintig jaar is er geen gedocumenteerde viering meer. Uitvaarten worden nu tot in de puntjes geregisseerd door begrafenisondernemers, naar Europees model. In tegenstelling tot vroeger, waar een uitvaart veel meer was dan een kort moment van condoleren of een drive-thru, of het volgen van de dienst via een YouTube-link, is afscheid nemen verarmd tot een haastig en afstandelijk ritueel. De zinsnede “geen rouwbeklag aan huis” klinkt inmiddels als een mantra in overlijdensberichten.
-------
Bob Harms: De ocho dia, een rouwritueel van acht dagen op Aruba, Bonaire en Curaçao, was veel meer dan alleen een religieuze bijeenkomst. Het was een levendig sociaal evenement, doordrenkt van culturele tradities die hun oorsprong vinden in West-Afrika en de diaspora. Ondanks pogingen van de Rooms-Katholieke Kerk om deze ‘afwijkende’ gebruiken te onderdrukken, hield de gemeenschap stand en gaf het rouwproces zo een unieke, eigen invulling.
Tijdens dit achtdaagse ritueel nam een voorzanger, de resadó, de leiding. Hij zong litanieën, een mix van Papiaments en Latijn. De aanwezigen zongen mee met de kantikanan di Ocho Dia, liederen speciaal voor dit ritueel, en de kantikanan di Dum Ve, verbasterde Gregoriaanse gebedsliederen. Ook op de laatste ochtend, wanneer het altaar werd afgebroken, werden er speciale liederen gezongen, de kantikanan di Jukán.
----
Na de uitvaart is er een rouwperiode die acht dagen duurt. In deze dagen worden er litanieën (gebeden) voorgelezen door een vrouw die ouder is dan 50. Ze vraagt God om de overledene onder zijn hoede te nemen en de nabestaanden te troosten. Tijdens deze ‘ocho dia’ geven naasten en familie alle ruimte aan hun emoties. Vooral op de achtste dag nemen ze de tijd om na te praten over de dingen die de overledene heeft gezegd en hoe hij of zij zich heeft voorbereid op de dood. De ramen worden opengezet zodat de geest kan vertrekken.
----
Het is een perfect voorbeeld van ''syncretisme'': het samenvoegen van verschillende culturele en religieuze elementen. Hoewel de periode van acht dagen ook in het christendom voorkomt (denk aan de besnijdenis van Jezus na 8 dagen), is de uitwerking (de ceremonies, muziek, dans) sterk beïnvloed door de Afrikaanse wortels en de 'survival' van voorouderlijke tradities na de slavernij, steltDBNL - Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren.
{{Appendix}}
---------------
{{Databox}}
[[File:General Official Minimum Wage by Territory as of February 2023 in US Dollars (2).png|thumb|300px|Mapa di salario minimo segun teritorio na februari 2023 den USD]]
E '''salario mínimo''' ta e montante mas abou ku un dunadó di trabou ta legalmente obligá di paga un empleado. Un salario mínimo por wòrdu ekspresá komo un salario pa ora, pa luna òf pa siman. Semper e ta wòrdu ekspresá komo un salario brutu, ekskluyendo belasting i kontribushonnan di seguro sosial.
Dentro di Union Europeo, 22 di e 27 estadonan miembro tin un salario minimo. E sinku paisnan di UE ku no tin un salario mínimo ta Austria, Dinamarka, Finlandia, Suesia i Italia. E paisnan aki, inkluyendo Noruega i Suisa, ta laga e fiho di salario mínimo na organisashonnan di dunadó di trabou i empleado.
es.wiki: Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
E regulashon aki a wòrdu establesé pa promé biaha na Australia i New Zealand den siglo 19.[2] Kada pais tipikamente ta establesé e normanan legal ku ta regulá e salario mínimo i e mekanismonan pa determiná su montante periodikamente, normalmente anualmente.
Regulashonnan di salario mínimo, ku nan diferensianan, ta presente den kasi tur pais rònt mundu, i nan ophetivo, eksplísito òf nò, ta pa redusí desigualdat di salario.
Den añanan resien, vários pais a reformá nan polítika di salario mínimo komo kontesta na e oumento di kosto di bida i preshon sosial pa garantisá un entrada desente. Algun gobièrnu a opta pa konektá e salario mínimo na e konsepto di un “salario di bida,” komprondé komo un salario ku ta kubri e nesesidatnan básiko di un individuo òf famia, inkluyendo kuminda, bibienda, edukashon i kuido di salú. Paisnan manera Alemania,[3] Sur Korea, Chile,[4] i New Zealand a implementá oumentonan signifikante, miéntras ku na Merka tabatin un tendensia pa oumentá e salario mínimo na nivel estatal i munisipal den ousensia di konsenso federal. Ademas, organisashonnan manera Organisashon Internashonal di Trabou (ILO) i Programa di Desaroyo di Nashonnan Uni (UNDP) a promové kuadro pa evaluá e impakto di e salario mínimo riba redukshon di pobresa i desigualdat, resaltando e importansia di ahusta e montantenan aki periodikamente i segun kriterionan ekonómiko i sosial.
Salario mínimo, salario mínimo, òf salario mínimo ta e montante mínimo di remunerashon ku un dunadó di trabou ta obligá pa lei pa paga su empleadonan pa e trabou ku nan a hasi durante un periodo determiná. E suma aki no por wordo baha ni pa acuerdo colectivo ni individual. Un salario mínimo ta eksistí den mas ku 90% di e estadonan miembro di e Organisashon Internashonal di Trabou (ILO).[1]
== Caribe Hulandes ==
* 1947 - invoering Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
* 1972 - Landsverordening minimumlonen (P.B. 1972, no. 110)
1 oktober 1972 e Ordenansa Salario Minimo a drenta na vigor na Antias Hulandes.<ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-09-1972, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-09-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461412:mpeg21:p006</ref>
{{Appendix}}
LANDSVERORDENING van 31 mei 1972 houdende nieuwe regelen inzake minimumlonen
Citeertitel Landsverordening minimumlonen
Vastgesteld door Gouverneur van de Nederlandse Antillen
Onderwerp maatschappelijke zorg en welzijn
Eigen onderwerp arbeidsregelgeving
Opmerkingen met betrekking tot de regeling
Deze verordening vervangt de Loonregeling 1946 (P.B. 1947, no. 2),
--------
The minimum wage history in the Dutch Caribbean is tied to the islands' individual statuses, with a significant shift in the Caribbean Netherlands (Bonaire, Sint Eustatius, Saba) towards higher, federally regulated minimum wages starting in the 2010s, aiming for a dignified existence. Other islands, like Aruba, also adjusted their minimum wages in recent years, while the overall trend shows efforts to raise wages to improve socio-economic conditions, though this can create competitive pressure compared to other Caribbean nations.
The minimum wage in the Dutch Caribbean is set separately for each island, with the highest recent rates being $1,750 per month in the Caribbean Netherlands (Bonaire, St. Eustatius, and Saba) as of July 1, 2024, and AWG 2,007.05 per month in Aruba as of January 1, 2025. The Caribbean Netherlands' minimum wage is adjusted annually based on the consumer price index.
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox persona| variante =c
| nomber = Mary Gertrude Johnson
| ofishi =
| tata = Peter Hassell
| mama = Esther Lovell Johnson
}}
'''Mary Gertrude Johnson''' (☆ [[1854]] na Zions Hill – † [[1939]] na [[Saba]]), tambe konosí komo ''Mary Gertrude Hassell'', tabata un edukadó prominente i un pionero den promoshon di e arte tradishonal di [[kanchi sabano]] riba e isla di [[Saba]]. El a duna les i popularisá e téknika di obra ku hilo habri, ku despues a bira un di e produkto artístiko i ekonómiko mas importante di e isla. Segun folklorista Eric Eliason, “kisas e ta e persona mas honrá den historia di e isla.”<ref>Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: ''Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean'', p. 522-534, citaat op p. 524.</ref>
== Biografia ==
Mary Gertrude Johnson a nase na Zions Hill (den e tempu ei konosí komo Hell’s Gate) komo yu muhé di Esther Lovell Johnson i Peter Hassell. Su famia tabatin un posishon respetá den komunidat i su mayornan tabatin medio finansiero sufisiente pa mand’é pa estudio na [[Caracas]], [[Venezuela]] na komienso di añanan 1870. Pa un periodo Johnson a biba den un internado katóliko, kaminda soeurnan di e konvento tabata duna enseñansa, inkluso na manera tradishonal.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Durante su estadia na Venezuela, el a siña for di e yu muhénan di e elite venezolano kon pa traha obra ku hilo habri den estilo ajour, ku despues a bira konosí na Saba komo kanchi spaño.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
<ref name=":0">Eliason, Eric A. (2024). "[https://www.google.nl/books/edition/Handbook_of_Gender_Studies_in_the_Dutch/aBcEEQAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA524&printsec=frontcover Saba Lace: History, Culture and Art]", in: Handbook of Gender Studies in the Dutch Caribbean, p. 522-534</ref> E téknika aki lo bira e base pa e desaroyo di e arte di kanchi sabano, un forma di arte tekstil úniko pa Saba.<ref name=":1">{{Citeer boek |titel=Caribbean Women and Their Art: An Encyclopedia |achternaam=Snodgrass |voornaam=Mary Ellen |url=https://www.google.nl/books/edition/Caribbean_Women_and_Their_Art/4tCwDwAAQBAJ?hl=nl&gbpv=1&dq=Mary+Gertrude+Hassell+Johnson&pg=PA89&printsec=frontcover |datum=2019 |pagina=89-90}}</ref><ref>{{Citeer web |url=https://caribvibetv.com/learning-about-saba-lace-spiced-rum/ |titel=The Art of Saba Lace & Flavor of Spiced Rum: Saba’s Heritage |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Caribbean Vibrations}}</ref>
Despues di a kompletá su estudio, Johnson a regresá Saba. Einan el a kasa ku James Benjamin Johnson i a kuminsá duna les na e skol katóliko lokal. E pareha a establesé nan mes na Windwardside. Inisialmente, el a sigui ku trahamentu di kanchi komo un hòbi, dunando les na algun amigu i miembro di famia, pero pronto el a kuminsá plama riba henter e isla. Gradualmente ela kuminsá duna lès, i patronchinan spesífiko pa e isla a wòrdu kreá, yamá na nòmber di nan kreadornan, manera Imelda, Sylvia i Laurentina.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Ku e establesementu di un servisio postal konfiabel entre Saba i mundo eksterno na 1884, e posibilidat pa bende kanchi via pòst a habri un fuente nobo di ingreso pa hopi famianan. Pa tempu di Prome Guera Mundial, un di kada dies habitante tabata inbolbí den produkshon òf benta di kanchi sabano. Den e añanan 1920, ta kalkulá ku entre 30% i 40% di PIB di Saba tabata generá for di kanchi, un kontribushon sin igual pa un isla chikí.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
Mary Gertrude Johnson a fayesé na 1939 na edat di 85 aña. Su legado sigui biba den arte, ekonomía i identidat kultural di Saba.
== Homenahe ==
Na 1996, su aporte a wòrdu rekonosé ku un stampia postal di Antias Hulandes, ku ta mustra un imagen di dje ku un obra di kanchi na banda robes. E stampia tabata parti di un seri dediká na figuranan antiano prominente.<ref>{{Citeer web |url=https://touchstamps.com/Stamp/Details/160215/mary-gertrude-johnson-hassel-1853-1939 |titel=Stamp: Mary Gertrude Johnson Hassel (1853-1939) (Netherlands Antilles 1996) |bezochtdatum=2025-07-20 |werk=Touch Stamps}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Kanchi sabano]]
{{Appendix}}
{{Defaultsort:Johnson, Mary Gertrude}}
[[:Kategoria:Saba]]
------------
* na un Skol di Konbento. Einan ela siña kon pa traha e hilo dibuhá for di e yu muhénan di Venezolanonan elite, i a introdusí e arte na Saba kaminda e ta konosí generalmente komo obra spañó.<ref>https://thesabaislander.com/2021/02/06/the-chronological-history-of-saba/ The Chronological History of Saba], Saba Islander (2 di yuni 2021)</ref>
* the past, drawn lace embroidery often produced larger pieces in the form of tablecloths, curtains, drapes, etc. Today, these larger ana more expensive items are no longer in demand and the intricate patterns of drawn lace are being used in a more decorative manner on various items of women’s and household ware such as shawls, skirts, blouses, handbags, hand¬ kerchiefs, napkins and other cloths.
<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-ANTILLENREVIEW-1981-08/page/n33/mode/1up?q=saban+lace&view=theater Handcraft: an industry of growing importance]Antillean Review, vol. 1 nr. 5, augustus/september 1981</ref>
* Perhaps this is the reason the craft is popularly known as "Spanish work" on Saba. In 1884, the wives and daughters of Saba's seafaring men began working in earnest. In that year regular mail service connected the five-squaremile island to the outside world for the first time, thereby establising the possibility of a mailorder cottage industry. By 1898, Saba's lacemakers had become so adept that a Miss Florence Every entered an exhibition of women's handicrafts in The Hague, The Netherlands, where she received an honorable mention. Six years later, a Saban was awarded first prize in a competition in Copenhagen, Denmark, and was invited by the Danish government to spend four months in the Scandinavian country. Little by little, the industrious Saban women began exporting their delicate work, primarly to customers in the United States. The method by which they obtained the names of potential clients illustrates typical Saban ingenuity. Lacemakers would copy the addresses of American companies from the boxes of merchandise that were sent to the island. They would then dispatch a letter explaining their craft and their prices to the firm, hoping to have some sympathetic manager post the missive on the company bulletin board or mention it in the company newsletter. Their efforts were surprisingly successful. By 1928, nearly 25,000 guilders worth of needlework was being exported.<ref>A unique form of needlework: “Saba Lace”— A time honored craft by Will Johnson. "Amigoe". Curaçao, 20-12-1985, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 31-07-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643321:mpeg21:p068</ref>
Naturally, clients' addresses were closely-guarded secrets. Who betide anyone who "stole" an address or who wrote "bad things" about a competing lacemaker. Many families were not on speaking terms for years, owing to some real or imagined breaking of this unwritten law. In turn, many company officials wrote to Saba's Vice-Lieutenant Governor inquiring into the financial status of the women soliciting business from the companies' employees. As tactfully as possible, the administrator would reply that the ladies could stand "some help", even though some of the lacemakers were among the most affluent residents of the tiny island.
When the Great Depression spread economic havoc throughout the United States in the early 19305, demand for "Saba Lace" plunged alarmingly. Committees were formed on the island to promote the "industry". Unfortunately, nothing seemed to help. It was only with the increase of tourism to the island that "Saba Lace" flourished once again. An airfield was finally constructed on the mountainous terrain in 1963 and the island became a favorite with travelers searching for an unusual daytrip from nearby St. Maarten of for longer stays in a serence and unspoiled Caribbean atmosphere. In 1984, 15,000 tourists visited, departing with approximately $100,000 worth of delicate, handmade lacework.
Thus, after more than a century, a handcraft learned by a young Saban girl in the quiet cloisters of a Caracas convent still provides a means of survival for many families on the tiny island of Saba.
-------------
{{Infobox artista|variante|c
| nomber = Sheila Payne
}}
'''Sheila Payne''' (☆ 1961 na [[Kòrsou]]) ta un aktris i kontadó di kuento di [[Kòrsou]] i un defensor di preservashon di Papiamentu.[1]
Sheila Payne a nase i lanta na Kòrsou, den un famia originalmente di [[Sint Kitts (isla)|Saint Kitts]]. Su interes i amor pa kontamentu di kuenta a bini di su tata. Komo un studiante di skol básiko, el a hasi un impreshon sumamente eksitoso di e empresario di músika [[Ángel Job]] (ku e apodo El Gordito de Oro).[2]
For di 1980 pa 2000, Payne a biba na [[Hulanda]]. El’a studia matemátika i ekonomia i a tuma un kurso posgrado den desaroyo di karera. Despues di a traha den e ramo ei pa algun tempu, el a bira un aktris ku Jeugdtheater Citadel Groningen. Na Kòrsou, el a traha komo aktris pa teater hubenil i despues a regresá na kontamentu di kuenta.[2]
Na 2011, Payne a risibí un nominashon di UNESCO pa su esfuersonan den preservashon di Papiamentu.[2]
--------------
{{Variante|c}}
{{Databox}}
Un '''tragalus''' ([[hulandes]]: ''dakvenster'') ta referi na un bentana chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un dak di kas. Literalmente, e palabra cu e ta e luga pa laga lus drenta. "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
un ekstenshon di e superfisie di dak ku ta inkliná, hopi bia ta konsistí di un kuadro di bentana vertikal ku òf sin partinan movibel, dos muraya banda triangular i un tapa, trahá komo un dak plat, siya ?, heup òf pent.
Un tragalus por wòrdu instalá mesora durante konstrukshon nobo, pero hopi bia ta wòrdu trahá despues pa haña espasio èkstra, tin bia na e lugá kaminda un skylight ta presente kaba. E kuadro di bentana ta sirbi pa permití lus i airu drenta den e zolder òf kamber di zolder. Un bentana di dormitorio hopi bia ta proveé e espasio èkstra ku espasio pa kabes (espasio pa kabes), ku ta nesesario pa krea un kamber den zolder.
Bentana di dormer por wòrdu montá na diferente manera. Tradishonalmente riba e lugá, kaminda e bentana di e dormer ta wòrdu bati riba e dak riba e sitio, loke ta tuma un promedio di 3 pa 4 dia. Tin tambe bentananan prefab. E bentananan prefabriká aki ta wòrdu pre-produsí den un fábrika òf tayer di karpinteria i ta wòrdu montá riba e dak denter di un dia.
Bentana di dormer ta traha di vários material. Esaki ta dependé di e estilo arkitektóniko di e kas i e deseonan di e kliente. Bentana prefabriká por lo general ta trahá di palu òf plèstik.
Un ekstenshon riba e dak tambe ta wòrdu yamá kuko òf akkenailtje (prinsipalmente na Groningen).
{{Appendix}}
chatgpt:Den papiamentu, tragalus ta un palabra ku referi na un ventanita chikí ku generalmente ta instalá riba un muraya haltu, tei, òf den un kas di dak. E palabra mes ta bin di Hulandés "tragaluz" via Spaño (traga = bebe, luz = lus) — literalmente, un lugá pa laga lus drenta.
✅ Den konteksto di construccion Hulandés (i Karibe Hulandes), un "tragalus" ta un ventanita, pero den hulandés moderno e palabra ku ta mas relashona ta "dakkapel" òf "dakvenster", ku ta referí mas espesífikamente na un ventan chi subi for di dak, ku ta kreá espasio i lus den un piso haltu.
Diferensha:
Tragalus = ventanita (simpel, generalmente no sobresalí for di tei).
Dakkapel = estruktura di bentana ku sobresalí for di tei pa kreá mas espasio i lus.
🏚️ Tragalus den Karibe Hulandes
Sí, tragalus (of ventanitanan den dak) tabata uza den arquitectura tradicional Karibe Hulandes, inklusí:
Kas di plantashon (Boneiru, Kòrsou, Aruba)
Kas di pueblo (kas di torto, kas di piedra)
Fortifikashon (forte)
E motibu principal pa usa un tragalus tabata:
Laga lus natural drenta (den tempo ku no tabatin mucha bentanan grandi)
Mehorá ventilashon (pa saka kalor fo'i kas)
Duna un poko di brisa sin perde protekshon kontra tormenta.
Ejemplo:
Riba kas di plantashon na Kòrsou manera Landhuis Brievengat òf Landhuis Chobolobo, bo por topa ventanitanan haltu riba e dak ku ta sirbi komo tragalus.
Na Aruba, na kas antique den Noord i Santa Cruz, bo por wak esemey.
📜 Origen historiko
E uso di ventanitanan haltu (tragalus) a bini ku:
Influensia di arquitectura kolonyal Hulandés (especialmente siglo 17-18).
Adaptashon lokal pa klima tropikal — ventilashon tabata esencial.
Manká di material di konstrukshon — un bentana chikí tabata mas fasil pa instala den muraya di torto òf piedra.
✏️ En Resúmen
Aspekto Tragalus Dakkapel
Definishon Ventanita haltu Bentana sobresaliente for di tei
Funshon Lus i ventilashon Lus, ventilashon, espasio
Material Hout, piedra, torto Hout, tei, glas
Uzo den Karibe Sí, den kas antique Raro, mas den Hulanda
[[:Kategoria:Konstrukshon]]
--------------
{{Multiple image
| total_width = 650
| align = center
| caption_align = center
| border =
| image1 = Government building in Camacuri (Aruba) 17 33 16 604000.jpeg
| caption1 = Edificio di Impuesto di [[Aruba]]
| image2 = DRCUR-EXT-Resort-4110-TM.jpg
| caption2 = Dream Curaçao Resort na [[Willemstad]]
| image4 = Emmanuel Catholic Chapel.jpg
| caption4 = Kapel Emanuel na [[San Nicolas]]
| image3 = Maduro & Curiel's Bank, Willemstad, Curaçao.jpg
| caption3 = Edificio di [[Maduro & Curiel's Bank N.V.|MCB]] na Willemstad
}}
---------------
* [[Florin karibense]] (aanvullen)
Siman pasá a tuma lugá e desvelo ofisial di e diseño di e Guilder Karibense, e moneda nobo ku lo ta den sirkulashon na Kòrsou i Sint Maarten entrante 31 di mart 2025. Banko Sentral di Kòrsou i Sint Maarten (CBCS) a presentá e biyetenan i monedanan simultáneamente na ámbos pais.<ref name="deel 1">[https://curacao.nu/de-caribische-gulden-een-stap-richting-economische-stabiliteit-in-2025/ De Caribische Gulden: Een stap richting economische stabiliteit in 2025], curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
--
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
2025 lo ta e aña di plaka nobo ku introdukshon di e Golder Karibense. E seri nobo di biyete ta inspirá pa e ‘Mundu Bou di Laman’. E parti dilanti di e biyetenan ta mustra e fauna bou di awa colorido di Curaçao y Sint Maarten, como simbolo di e laso entre ambos pais. E diversidat úniko di animalnan marino, segun Banko Sentral, ta un rekordatorio di e poder di koperashon i metanan kompartí, apesar di kada pais su propio identidat.<ref name="deel 3">[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-20g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (20g)], curacao.nu (27 di desember 2024)</ref>
E parti patras di e biyetenan ta deskribí bista históriko i kultural importante di Kòrsou i Sint Maarten.
Loke ta spesial di e seri nobo aki ta su diseño: e parti dilanti tin un diseño horizontal tradishonal, miéntras ku e parti patras ta orientá vertikalmente. Ta prome biaha cu biyetenan cu patras vertical ta wordo emiti na Curaçao y Sint Maarten.
E seri di florin Karibense ta inkluí sinku biyete di bankero ku e siguiente denominashonnan: 10 Cg, 20 Cg, 50 Cg, 100 Cg i 200 Cg. Cada biyete tin su propio color.
== denominashon di mas chikitu: 10 florin ==
E biyete di dies florin karibense ta predominantemente hel i tin un imágen di e '''angelfish gris''' na e parti dilanti i e '''faro di Klein Curaçao''' na e parti patras.<ref name="deel 2">[https://curacao.nu/nieuwe-caribischegulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-10g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (10g)\, curacao.nu (26 di desember 2024)</ref>
E angelfish gris por krese te sesenta sentimeter di largura. E espesie aki tin un kurpa den forma di disko ku un kabes relativamente grandi. Angelfish adulto gris ta gris kla ku manchanan pretu tur kaminda, miéntras ku nan kabes ta gris kla ku un boka mas kla ainda. E hóbennan, di otro banda, ta pretu ku sinku strepi hel briante ku ta kore vertikal riba nan kurpa.
Hubenilnan ta wòrdu hañá generalmente riba e rif òf den kama di yerba di laman, kaminda nan ta traha na “stashonnan di limpiesa” meskos ku garnachi mas limpi ta hasi, pa deshací di parasito di piská mas grandi. Adultonan por lo general ta habitá rifnan i por wòrdu hañá na profundidatnan te ku trinta meter.
E konki reina ta un snèk ku ta biba prinsipalmente den kama di yerba di laman i riba banki di santu i por krese basta grandi. Karakolnan adulto por krese te mas o ménos 35 sentimeter di largura. E karakolnan aki ta herbívoro i ta alimentá nan mes ku material di mata ku ta haña entre e yerba di laman. E conchi reina ta birando mas y mas raro den hopi parti di Caribe pasobra su carni ta wordo considera un delicia y hopi biaha ta wordo haya riba platonan. Ta p’esei tin vários inisiativa pa kria nan den koutiverio pa produkshon di kuminda òf laga nan bai bèk den naturalesa. Kasi no tin ehemplar adulto real ku a sobra den e awanan interior di Kòrsou.
Patras
== Di dos denominashon: binti florin Cg 20 ==
E biyete di binti florin Karibense ta predominantemente blou i tin e rayo di águila mancha dilanti i Simpson Bay patras.
Cu un envergadura di casi tres meter, e Spotted Eagle Ray ta un di e especienan di rayo mas grandi den nos awanan. E ta wòrdu rekonosé fásilmente pa su fondo skur ku numeroso mancha blanku i un barika kompletamente blanku. E rayonan aki tin un rabo largu i punta ku vários spina venenoso. E rayonan aki ta kome bivalvo, entre otro, i ta buska nan riba fondo di santu. Nan ta koba den santu i tin bia ta zwaai esaki ku nan “alanan”. Tambe nan ta come cangreu, cangreu ermitaño y caracol manera e queen clam. Rayonan di águila mancha ta hopi sosial i hopi bia ta landa den grupo chikí.<ref name="deel 3"/>
Yellow Cowries ta '''karakol di laman''' ku ta wòrdu hañá den mayoria di laman tropikal. Den pasado, diferente tipo di cowries tabata hunga un ròl importante den komersio i kultura. Kaska di cowrie tabata wòrdu usá histórikamente komo moneda, partikularmente na China, Afrika, New Guinea i Indonesia. E barkunan di e Kompania di India Oriental Hulandes (VOC) tabata komersia ku kaska di kowrie, spesialmente e “kaska di kaska di plaka” ku tabata representá un balor monetario, i tabata usa nan komo un medio di pago, inkluso pa kumpra hende sklabisá.
Awendia nan ta wòrdu apresiá prinsipalmente komo kosnan di kolekshon i ta wòrdu usá den joyas. Karakol tin un dieta hopi spesífiko ku ta varia pa kada espesie. Algun ta karnivoro, algun herbívoro i algun omnívoro. Nan tin un struktura di alimentashon úniko yamá un “radula” den nan boka, ku ta funshoná komo djente, superfisie di yerba i kòrta kuminda.<ref name="deel 3"/>
Patras
== Di tres denominashon: biyete di 50 Cg ==
E biyete ta predominantemente bèrdè i tin e '''turtuga di laman bèrdè''' na e parti dilanti i e playa di '''Grote Knip''' na e parti patras.<ref>[https://curacao.nu/nieuwe-caribische-gulden-een-ode-aan-de-onderwaterwereld-50g/ Nieuwe Caribische Gulden: een ode aan de onderwaterwereld (50g)], curacao.nu (28 di desember 2024)</ref>
E turtuga bèrdè di laman ta wòrdu hañá den tur laman tropikal i subtropikal na mundu, inkluyendo den Karibe. E turtuga bèrdè di laman ta un herbívoro i ta kome prinsipalmente yerba di laman. E turtuganan ta sòru pa e yerba di laman no krese muchu largu i sofoká su mes. Esaki ta permití e ekosistema di yerba di laman pa mantené su funshonnan mas importante, esta komo un krèsh pa hopi bestia marino. E turtuga di laman bèrdè ta pues un espesie klave ku ta hunga un ròl esensial den tene nos oséanonan saludabel. Turtuga machu nunka no ta regresá tera. E hembranan ta bin tera solamente pa pone webu. Turtuga muhé ta traha vários nèshi pa aña. Turtuga ta protehá i den peliger di ekstinshon rònt mundu.
E '''tellin''' faborito. E espesie di karakol bivalvo aki ta wòrdu hañá den henter Karibe, prinsipalmente na profundidatnan di te ku trinta meter. E kaska, ku ta wòrdu trahá dor di e karakolnan mes, por ta basta grandi, algun ta alkansá un diameter di mas o ménos ocho centimeter. E kaska ta di koló krema pa blanku ku randnan un poko haltu i hopi espasiá. E parti paden di e kaska ta hel. E dos mitarnan di e kaska por lo general ta pas bon huntu i hopi bia ta kubri ku alga i otro organismonan, proveyendo un kamuflahe ekselente riba e ref. E espesie aki ta filtrá kuminda for di awa di laman dor di chupa awa aden, filtr’é i despues “spuit afó” awa limpi.
Patras
Grote Knip Beach. Curaçao ta konosí pa su playanan relativamente chikí skondí den bahianan kómodo. Asta Grote Knip Beach ta situá den un bahia asina. E santu riba e playanan ta konsistí di entre otro e fekalnan di piská ku ta kome alga i otro organismonan marino. Segun ku e piskánan aki ta raspa alga for di piedra di koral i piedra di kalki, nan ta kita pida pida kalki tambe. E material aki despues ta wòrdu ekskretá komo granula chikitu di kalki, ku eventualmente ta akumulá riba playa komo santu blanku debí na akshon di ola. Piská papagai ta entre e espesienan responsabel pa e proseso aki.
-------------------
'''Petróleos de Venezuela, SA''' ('''PDVSA''') ta e kompania estatal di [[Venezuela]] riba tereno di petroleo i gas natural. E kompania tin aktividatnan den eksplorashon, produkshon, refinamentu, merkadeo, transporte i eksportashon di petroli, i tambe eksplorashon i produkshon di gas natural. El a kuminsá su operashon na 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di e pais pa dekreto di gobièrnu riba 30 di ougùstùs 1975. Tur akshon di e kompania ta ainda propiedad di gobièrnu di Venezuela, kual pais ta e di sinku eksportadó mas grandi di petroli na mundu.
== Reserva i produkshon ==
Venezuela tin e reservanan di petroleo mas grandi na mundu. Na fin di aña 2020, nan tabata balorá na 304 bion bari, òf 17.5% di e total mundial.<ref name=BPWES21>{{en}} [https://www.bp.com/en/global/corporate/energy-economics/statistical-review-of-world-energy.html BP Statistical Review of World Energy 2021], geraadpleegd op 24 juli 2021</ref> [[Arabia Saudita]] ta na di dos lugá ku un porshon di 17.2%. Un gran parti di e reservanan ta konsistí di zeta viskoso, ku ta wòrdu hañá prinsipalmente kantu di [[Riu Orinoco]]. E zeta aki ta ménos fásil pa saka ku zeta konvenshonal. Ku e reservanan di zeta konosí, e pais por mantené e nivelnan di produkshon aktual pa mas ku 500 aña.<ref name=BPWES21/>
Na 2005, produkshon di zeta tabata 3.3 mion bari pa dia (bpd), pero pa 2015 esaki a baha te na 2.6 mion bpd.[2] Debí na mal maneho ekonómiko, no tin sufisiente sèn disponibel pa invertí, loke ta kousa ku produkshon ta baha. E bahada aki a sigui despues di 2015 i na 2020 e produkshon tabata 540.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Un tendensia similar ta visibel pa refinamentu. Na 2010, kasi 1 mion bpd tabata wòrdu prosesá diariamente ainda, pero na 2019 esaki a baha te na 123.000 bpd.<ref name=BPWES21/> Reservanan di gas ta muchu mas chikitu na 3% di e total mundial, pero tòg signifikante.<ref name=BPWES21/> Produkshon di gas a keda basta stabil entre 2005 i 2017 i a fluktuá alrededor di 30-40 bion m³ pa aña. Tabatin un bahada fuerte na 2018, ku a sigui na 2019 i 2020. Na 2020, mas o ménos 19 bion m³ a wòrdu produsí.<ref name=BPWES21/>
== Historia ==
E kompania a wòrdu fundá dia 1 di yanüari 1976 despues di e nashonalisashon di e industria petrolero di Venezuela.
Na sèptèmber 1986, e kompania merikano Southland a bende mitar di e akshonnan di CITGO na Petróleos de Venezuela. Na 1990, PVDSA a kumpra e sobra akshonnan, birando e úniko doño. Ku e transakshon aki, CITGO a wòrdu sigurá di e suministro di krudo i Venezuela a haña un kanal di benta nobo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Parsialmente debí na e kaida fuerte den prijs di petroleo desde 2015, PVDSA a topa cu problemanan finansiero. E kompania a risibí un fiansa grandi di Rosneft di [[Rusia]] i a kambio a primintí 49.9% di e akshonnan den CITGO komo fiansa.<ref name=CNNROS>CNN [http://money.cnn.com/2017/04/10/news/economy/russia-us-oil-company-citgo/index.html Russia could soon control a U.S. oil company], 10 di aprel 2017, konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> Varios polítiko merikano ta preferá di no mira akshonista ruso den refinerianan merikano.<ref name=CNNROS/>
Na 1985, gobièrnu di [[Teritorio insular (Antias Hulandes)|teritorio insular di Kòrsou]], ku a tuma over e [[refineria Isla]] na Kòrsou for di [[Koninklijke Shell|Shell]], a transferí e operashonnan di e kompania pa Petróleos de Venezuela a base di un kontrato di hür di largu plaso.<ref name="CvC">Canon van Curacao [https://canoncuracao.cw/33-vertrek-shell-komst-en-vertrek-pdvsa/ Vertrek van Shell, komst en vertrek PdVSA], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> Invershonnan den e refineria a keda atras, loke ta nifiká ku produkshon tabata wòrdu hasí prinsipalmente ku instalashonnan bieu. E problemanan ambiental ku esaki a enserá a kondusí na hopi demanda kontra e refineria òf kontra di gobièrnu.<ref name="CvC"/> E kontrato di hür di PDVSA a kaduká dia 31 di desèmber 2019. Despues di e salida di PDVSA, un bataya legal a tuma luga pa añanan largu entre Kòrsou i Venezuela. Nan dos finalmente a yega na un akuerdo na desèmber 2023. Venezuela lo suministrá zeta pa dies aña ku un balor ekivalente total di US$ 450 mion, ku lo wòrdu usá pa paga e debe di PVDSA.<ref>Antilliaans Dagblad [https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28793-olie-voor-schuld-pdvsa Olie voor schuld PDVSA, 21 december 2023], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref>
ï
Na yanüari 2019, Merka a imponé sanshonnan kontra PDVSA.<ref name=NOSUSS>NOS [https://nos.nl/artikel/2269551-vs-legt-sancties-op-aan-venezolaanse-staatsoliebedrijf.html VS legt sancties op aan Venezolaanse staatsoliebedrijf, 29 januari 2019], konsultá 4 di ougùstus 2024</ref> E kuentanan bankario di e kompania na Merka a wòrdu kongelá i merikanonan no ta permiti di hasi negoshi ku e kompania mas.<ref name=NOSUSS/> E sanshonnan ta un medida punitivo kontra e maneho di [[Nicolás Maduro|presidente Maduro]]. Zeta ta un fuente importante di entrada pa Venezuela i mas ku 40% di tur eksportashon di zeta ta bai pa Merka.<ref name=NOSUSS/> Na 2016, US$19 bion di e benta total di US$42 bion e aña ei a wòrdu generá na Merka. Na òktober 2023, e sanshonnan petrolero riba Venezuela a wòrdu aliviá.<ref name="NOSUSVEN">NOS [https://nos.nl/artikel/2494593-vs-schort-deel-sancties-venezuela-op-na-afspraken-over-vrije-verkiezingen VS schort deel sancties Venezuela op na afspraken over vrije verkiezingen, 19 oktober 2023], geraadpleegd op 21 december 2023</ref> A yega na un akuerdo entre e gobièrnu di Maduro i partidonan di oposishon bou di kua nan a bai di akuerdo pa tene elekshon den e di dos mitar di [[2024]], ku opservadónan internashonal pa garantisá ku nan ta hustu.<ref name="NOSUSVEN"/> E relahamentu ta nifiká ku Venezuela por determiná un biaha mas pa su mes kuantu zeta e ta eksportá i na kua partidonan.<ref name="NOSUSVEN"/> E akuerdo ta en prinsipio bálido pa seis luna.
== Laso ku Karibe Hulandes ==
(es.wiki}
=== Aruba ===
Na 1991, PDVSA a atkerí di Chevron e terminalnan di awa hundu den Laman Karibe den serkania di Aruba.<ref name=terminal > {{cite web |url= http://www.petroleumworld.com/es-napa17061901.htm| title= La triste historia de PDVSA, BORCO y San Eustaquio|date=2017-06-13| author=Sergio Sáez | publisher= Petroleumworld.com}}</ref>
Na september 2015, Aruba a firma un memorandum di entendimentu cu Citgo pa sondea e re-apertura di e refineria situá na [[San Nicolas]], Aruba, pará desde 2012 pa e operador Valero Energy ku un kapasidat instalá pa refiná 235.000 bpd. Na septèmber 2016, [[parlamento di Aruba]] a aprobá e outorisashon pa Citgo hür e refineria di San Nicolas pa 25 aña i un inversion aprobá pa PDVSA di 685 miyon dollar. Dia 23 di mei 2018, Korte di Aruba a kita e embargo riba dos kargamento di petroleo for di e tankeronan ''Atlantic Lily'' i ''Grimstad'' ku ConocoPhillips a pidi komo parti di su esfuersonan pa kobra un sentensia di arbitrahe kontra PDVSA.<ref> {{citeer web |url=http://eltiempolatino.com/news/2018/may/23/corte-de-aruba-levanto-embargos-pedidos-por-conoco/| titel=Corte de Aruba levantó embargos pedidos por Conoco contra cargamentos de Citgo
|datum=2018-05-23| uitgever=El Tiempo Latino}}</ref> Na febrüari 2019, Citgo a para e remodelashon i modernisashon di e proyecto pa motibu di sanshonnan ekonómiko.<ref>{{citeer web |url= https://www.elperiodicodemonagas.com.ve/site/internacionales/renovacion-en-refineria-de-aruba-parada-por-sanciones/| titel=Renovación en refinería de Aruba parada por sanciones |datum=2019-02-20| uitgever=El periódico de Monagas}}</ref> Segun Promé Minister [[Evelyn Wever-Croes]] “E ta muy probable ku nos lo no sigui ku Citgo pero nos ta evaluando kon nos por sali for di e kontrato sin ningun problema".<ref> {{cite web |url=https://meridadigital.com.ve/alnavio-petroleos-de-venezuela-se-desmorona-y-las-repercusiones-son-globales/| title=Pdvsa se desmorona y las repercusiones son globales|date=2019-06-19| publisher= Alnavio }}</ref>
Dia 22 di yüni 2021, e kompania Citgo a disidí di likidá 4 kompania supsidiario ku a keda kreá na 2016 ora ku gobièrnu a firma un kontrato di hür a kambio di rehabilitá e refineria di [[San Nicolas]] pa konvertí krudo èkstra-pisá for di e faha di zeta di [[Orinoco]] den krudo lihé. Mirando e problemanan ku a surgi a kousa di retrasonan di e proyecto na 2019 Citgo a termina su negoshi ku Aruba.<ref>«los lazos de la empresa venezolana con la isla empezaron a resquebrajarse al mismo tiempo que las sanciones financieras» {{citeer web |url= https://www.bancaynegocios.com/citgo-liquido-cuatro-filiales-en-aruba-y-cerro-casi-100-de-sus-negocios-en-la-isla/ | titel= Citgo liquidó cuatro filiales en Aruba y cerró casi 100% de sus negocios en la isla|datum=2021-06-22| uitgever=Bancaynegocios}}</ref>
=== Boneiru ===
PDVSA ta doño di e terminal marítimo Bonaire Petroleum Company (Bopec)<ref> {{cite web |url= https://prodavinci.com/que-esta-pasando-con-el-caso-conocophillips-versus-pdvsa/ | title= ¿Qué está pasando con el caso ConocoPhillips versus PDVSA?|date=2018-05-06| publisher= Prodavinci }}</ref> ku e kapasidat pa almasená te ku 12 mion bari di zeta krudo i derivadonan ku ta stratégiko pa eksportashon pa [[China]] i Merka. Na sèptèmber 2010, un kandela den dos di su 23 depósito a obligá gezaghebber di Boneiru pa sera e terminal.<ref>{{cita web | url= https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S20100914 | title= Terminal de PDVSA Bonaire, cerrado hasta nuevo aviso|date=2010-09-14| publisher= REUTERS | fechaacceso= 10 de julio de 2019 | fechaarchivo= 10 de julio de 2019 | urlarchivo= https://web.archive.org/web/20190710151005/https://lta.reuters.com/articulo/latinoamerica-petroleo-venezuela-bonaire-idLTASIE68D11S2010091}}</ref> Na desèmber 2017, gobièrnu hulandes a duna un ultimatum na PDVSA pa motibu di e falta di invershon den mantenshon di e terminal di Bonaire Petroleum Company (Bopec), lagando solamente sinku di e 21 depósitonan pa operá ku e isla tin, PDVSA a primintí un invershon di 25 mion dòler pa mantenshon i restourashon di e depósitonan.<ref> {{cita web |url= https://elcooperante.com/holanda-envia-ultimatum-a-pdvsa-por-falta-de-mantenimiento-en-terminal-de-bonaire/| title=Holanda envía ultimátum a Pdvsa por falta de mantenimiento en terminal de Bonaire|date=2017-12-20 | publisher= El cooperante}}</ref> Na mei 2018, e kompania ConocoPhillips ku sede na Houston a asumí kontrol di e aktivonan petrolero di Venezuela riba e isla kompania karibense di Boneiru<ref>{{cite web |url= https://www.radiotelevisionmarti.com/a/corte-de-bonaire-autoriza-embargo-millonario-a-pdvsa/175740.html | title= Corte de Bonaire autoriza embargo millonario a PDVSA|date=2018-05-12| publisher= Radio Televisión Martí}}</ref>, na ougùstùs 2018 a yega na un akuerdo ku PDVSA pa e pago di 2.040 mion ku un pago inisial di 500 mion dòler denter di un periodo di 90 dia for di momentu di firma e akuerdo, e sobra suma lo wòrdu pagá tur kuartal den un lapso di kuater aña i mei.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-4">{{cite web |url=https://www.voanoticias.com/a/conocophillips-acuerdo-pdvsa-sobre-pago-de-2-000-millones-venezuela/4536051.html| title= ConocoPhillips llega a acuerdo con PDVSA sobre pago de 2.000 millones|date=2018-08-20| publisher= Voa Noticias.com }}</ref> Dia 26 di ougùstùs 2020, gobièrnu di Boneiru a duna òrdu pa hasi bashí e sinku tankinan di almasenahe di zeta ku ta kontené 10 mion bari pa motibu di riesgonan ambiental i falta di mantenshon.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/bonaire-ordena-a-pdvsa-vaciar-tanques-en-terminal-petrolera-por-riesgos-ambientales/| title=Bonaire ordena a Pdvsa vaciar tanques en terminal petrolera por riesgos ambientales|date=2020-08-28| publisher=Bancaynegocios}}</ref> Na mart 2021, e filial di Bopec a deklará bankarota pasobra e no por a paga su debenan.<ref>«El terminal petrolero de Pdvsa en Bonaire tenía capacidad para almacenar unos 10 millones de barriles de petróleo y cargar grandes embarcaciones desde sus muelles de aguas profundas» {{cite web |url=https://talcualdigital.com/filial-en-bonaire-de-pdvsa-se-declara-en-bancarrota-debido-a-sanciones-de-eeuu/| title=Filial en Bonaire de PDVSA se declara en bancarrota debido a sanciones de EEUU|date=2021-03-23| publisher=Tal Cual}}</ref> Na novèmber, un korte di Boneiru a dikta tokante e pago di 41.69 mion dòler pa e debenan atrasá di PDVSA.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-de-bonaire-condeno-a-pdvsa-a-pagar-us4169-millones-por-deuda-en-litigio-con-bopec/|title=Tribunal de Bonaire condenó a Pdvsa a pagar US$41,69 millones por deuda en litigio con Bopec|date=2021-11-08|work=Banca y Negocios}}« » </ref> Na mart 2023, un hues di Boneiru a ordená e destaho forsá di kombustibel for di e depósito di 1933 ku tabata kontené 371.790 bari di kombustibel situá den e zona di Kaminda Turistiko, den nortost di e isla, propiedat di e kompania Commerchamp CA, un filial di PDVSA (na balor di mas o ménos 18 mion dòler) ku no tin un lisensia di OFAC pa negoshá esaki, e destaho a wòrdu realisá pa un debe di 41.7 mion dòler ku e supsidiario debe komo honorario i interes di pago atrasá na Bopec.<ref>{{cite web |url=https://cronicasdelcaribe.com/economia/ordenan-la-subasta-forzosa-de-fuel-oil-de-pdvsa-en-bonaire/|title= Ordenan la subasta forzosa de fuel oil de Pdvsa en Bonaire|date=2023-03-17|work=Crónicas del Caribe}}</ref>
=== Kòrsou ===
Desde 1985, PDVSA i gobièrnu di [[Kòrsou]] tabatin un kontrato di hür pa e [[Refineria Isla]] ku un kapasidat di 335.000 bari di krudo, konstruí pa Royal Dutch Shell na 1919. Pa 2016, Kòrsou a eksigi pa PDVSA aporta un invershon di 15 bion dòler pa modernis’e pa por a prolonga e contract, pero si esaki no sosode, PDVSA lo keda afo. Na mei 2018, Korte Komersial di Curacao a outorisá ConocoPhillips pa pone beslag riba $636 mion na aktivo di Venezolano PDVSA.<ref name="Sin-nombre-p2Jf-5">{{cite web |url= https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT |title= Corte Curazao autoriza a ConocoPhillips embargar 636 mln dlr en activos de venezolana PDVSA |date=2018-05-12 |publisher= Reuters |fechaarchivo= 22 de abril de 2020 |urlarchivo= https://web.archive.org/web/20200422133703/https://lta.reuters.com/articulo/topNews/idLTAKCN1ID0R1-OUSLT}}</ref>
PDVSA ta confrontá un krisis di exportashon pa motibu di e bahada den produkshon di krudo, posiblemente e kompania chines Guangdong Zhenrong lo maneha e refineria aki na fin di 2019<ref> {{cite web |url= https://elcooperante.com/menos-ingreos-pdvsa-pierde-refineria-de-curazao-por-desinversion-para-modernizarla/| title= ¡Menos ingresos! Pdvsa pierde refinería de Curazao por desinversión para modernizarla |fecha= 19 de sep 2016 | publisher= El Coperante }}</ref><ref> {{cita web |url= https://elnuevopais.net/2018/06/22/204038/ | title= Curazao se cansa de PDVSA y busca nuevo operador para refinería Isla|pages= ConocoPhillips en mayo obtuvo órdenes judiciales e incautó algunos inventarios, activos y cargas de PDVSA en el Caribe|fecha=22 de junio de 2018 | publisher= El Nuevo País Zeta }}</ref> tin mas di un aña ta sufriendo severamente di e krisis na Venezuela. Gobièrnu di Kòrsou ta buskando un operadó nobo pa remplasá PDVSA i e sesamentu di e lease ta surgiendo komo esun mas probable. Sinembargo, PDVSA a logra finalisá e kontrato di hür pa un aña mas pa uso di almasenamentu, te ku desèmber 2020.<ref>«Refinería di Korsou extendió por un año el contrato que permite a PDVSA operar ese complejo con capacidad de 335.000 barriles de crudo diario»{{cite web |url=https://www.elnacional.com/economia/refineria-de-curazao-extendio-acuerdo-de-operaciones-con-pdvsa/|title=Refinería de Curazao extendió acuerdo de operaciones con Pdvsa|fecha=2 de diciembre de 2019| publisher=El Nacional}}</ref> Riba 26 di ougùstùs 2020, PDVSA a wòrdu demandá pa $51 mion dor di e kompania petrolero di Kòrsou, doño di e Refineria Isla na Kòrsou pa inkumplimentu ku e kontrato di pago mensual akumulá for di fin di 2018.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/otra-demanda-para-pdvsa-refineria-de-curazao-exige-pago-de-us51-millones/| title= Otra demanda para Pdvsa: Refinería de Curazao exige pago de US$51 millones|fecha= 28 de agosto de 2020| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E refineria di Isla ta inaktivo for di mei 2018 i PDVSA tin un kontrato di hür kaduká pa su kapasidat di almasenamentu di 15 mion bari den su 38 tanki i dos waf di karga, un 25 % di su depósitonan (9 tanki) lo wòrdu hür na e kompania petrolero SPS Drilling E&P, PDVSA a bin ta desokupá parti di su zeta wardá despues di e sanshonnan na 2020, miéntras ku su doño Korsou ta buskando un operadó nobo.<ref> {{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-reemplaza-a-pdvsa-y-adjudica-a-petrolera-sps-oferta-de-arrendamiento-de-tanques/| title=Refinería de Curazao reemplaza a Pdvsa y adjudica a petrolera SPS oferta de arrendamiento de tanques |date=2020-09-03| publisher=Bancaynegocios}}</ref> E kompania Kòrsou tin plania pa destaho e zeta wardá Petroleo di PDVSA pa regla algun debe laboral cu el a laga pendiente.{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/curazao-tendra-que-subastar-petroleo-para-pagar-deudas-dejadas-por-pdvsa/| title=Curazao tendrá que subastar petróleo para pagar deudas dejadas por Pdvsa|date=2021-06-02| publisher=Banca y Negocios}}</ref> Riba 30 di augustus, a determina ku PDVSA ta obligá di paga Kòrsou un debe atrasá pa e hür di e Refineria di Isla, despues di a perde e apelashon den kual a priminti di paga 20 mion dòler pa aña na hür pa daño i perhuisio na momentu di terminashon di e kontrato i lunanan akumulá di hür, parti di e debe ei a wòrdu kobra direktamente dor di RdK, kontra e stòknan di zeta krudo i produktonan akabá, ku a wòrdu wardá na e terminal di Bullenbaai.<ref>« El 30 de diciembre de 2019, Curazao reclamó su derecho a la “rescisión especial” del contrato con Isla, y le exigió a la empresa la cancelación de 100 millones de dólares, el asunto es por la reclamación de indemnización por daños y perjuicios derivados del cese abrupto del arrendamiento» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/pdvsa-perdio-apelacion-y-esta-obligada-a-cancelar-deudas-pendientes-por-operacion-de-refineria-en-curazao/| title= Pdvsa perdió apelación y está obligada a cancelar deudas pendientes por operación de refinería en Curazao|fecha=31 de agosto de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref>
Un korte na Kòrsou a outorisá benta di akshonnan di e filial di Pdvsa: Propernyn ta un filial di PDVSA, ku ta manehá e akshonnan di Nynas pa kubri e debe no pagá na e kompania Korsou di 52 mion dòler, miéntras ku ConocoPhillips tambe ta drenta e espera di e likidashon di akshonnan ku a gana un demanda pa 10.000 mion dòler.<ref>« Al igual que Curazao y Aruba, Bonaire fue en su día una parte clave de la red logística de Pdvsa en el Caribe holandés. En los últimos años, las sanciones de EE.UU., los agresivos embargos de ConocoPhillips y otros demandantes, y la falta de inversiones por parte de la petrolera estatal venezolana, aparte de la caída del suministro de petróleo despojaron a la empresa de sus vínculos comerciales en el Caribe holandés. Se calcula que Venezuela tiene una deuda pendiente de 160.000 millones de dólares, entre bonos, laudos arbitrales y otros pasivos» {{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/tribunal-autoriza-a-petrolera-curazolena-a-liquidar-acciones-de-filial-holandesa-de-pdvsa-para-cobrar-deuda/ | title=Tribunal autoriza a petrolera curazoleña a liquidar acciones de filial holandesa de Pdvsa para cobrar deuda|fecha= 4 de octubre de 2021| publisher=Banca y Negocios}}</ref> E filial di PDVSA tin te ku 31 di desèmber 2022 pa benta privá di su akshonnan.<ref>{{cita web |url= https://talcualdigital.com/tribunal-de-la-haya-da-prorroga-al-embargo-de-acciones-propernyn-bv-filial-de-pdvsa/| título=Tribunal de La Haya da prórroga al embargo de acciones en Propernyn BV, filial de Pdvsa|fecha=4 de septiembre de 2022| sitioweb= Tal Cual|fechaacceso= 20 de abril de 2023|cita= }}</ref>
Na aprel 2023, e refineria di Kòrsou na e isla di Kòrsou ta eksigí di PDVSA e pago di US$62.3 mion ku e debe pa e no-kanselashon di e servisio eléktriko dor di e kompania petrolero venezolano entre e añanan 2018 i 2019 i e demanda a keda gana den un korte di New York.<ref>{{cita web |url=https://www.bancaynegocios.com/refineria-de-curazao-exige-a-pdvsa-que-pague-us623-millones-que-adeuda-por-servicio-electrico/| título= Refinería de Curazao exige a PDVSA que pague US$62,3 millones que adeuda por servicio eléctrico|fecha= 20 de abril de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita=Otro litigio: la empresa petrolera de Curazao inició un litigio contra PDVSA en Suiza, por la falta de mantenimiento de la Refinería Isla, así como también por los daños ocasionados en el ecosistema, por una indemnización de US$1.000 millones }}</ref> Na desèmber PDVSA a kontestá ku e lo regla su debe dor di suministrá kombustibel, Venezuela na òktober a proveé un oportunidat pa un akuerdo, despues ku Kòrsou a apelá na un korte di New York na 2020 pa enforsá un pago di 51 mion dòler di e debe akumulá te na e punto ei.<ref>{{cite web |url= https://www.bancaynegocios.com/reuters-pdvsa-saldara-deuda-con-refineria-de-curazao-suministrando-combustible/| título=Reuters: PDVSA saldará deuda con refinería de Curazao suministrando combustible|fecha=18 de diciembre de 2023| sitioweb=Banca y Negocios|fechaacceso= |cita= El acuerdo podría permitir la reanudación de las relaciones entre Venezuela, Curazao y Bonaire para que PDVSA pueda reactivar las operaciones de almacenamiento de petróleo y combustible en la terminal Bullenbaai en Curazao }}</ref> Na febrüari 2024, Curaçao Refinery Utilities (CRU) a bende kasi 500.000 bari di zeta di kombustibel propiedat di PDVSA ku tabata warda den e tankinan di Bullenbaai, ku tabata na oferta for di novèmber 2023.<ref>{{cite web |url=https://www.bancaynegocios.com/tras-2-subastas-fallidas-refineria-de-curazao-vendio-de-forma-privada-fueloil-que-pertenecia-a-pdvsa/| título= Tras 2 subastas fallidas: Refinería de Curazao vendió de "forma privada" fueloil que pertenecía a PDVSA|fecha=20 de febrero de 2024| sitioweb= Banca y Negocios |fechaacceso= |cita= }}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Venezuela]]
--------------------------
'''Antilliaanse Verffabriek''' of '''AVF Paints''' ta un empresa na Korsou ku ta fabrika verf pa e merkado lokal i e otro islanan di [[Karibe Hulandes]].
== Historia ==
AVF a wordu funda 17 di november 1959 bou di nomber di ... Fundadonan tabata KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. Na 2014?, despues di un traspaso pa dononan nobo, el a kambia nomber ofisial pa Pintuco Curacao BV bij overname ??
Fundá na 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) i su kompania ruman Arvefa (Arubaanse Verffabriek) ta komprometé den entregá produktonan inovativo i di kalidat haltu na e industria di verf i revestimentu. Den un era di konsolidashon, ora mas grandi ta bira mas grandi i nòmbernan di marka ta parse di dominá, AVF Paints ta mantené su parti di merkado i base di kliente leal dor di fabriká e mihó kalidat di verf i revestimentu ku lo surpasá tur otro verf den nos klima tropikal duru i ku moda bieu “pueblo natal” servisio práktiko. AVF Paints ta bo eksperto di verf lokal.<ref>https://www.avfpaint.com/about-us</ref>
Antilliaanse Verffabriek NV a wordu funda na Curaçao dia 30 di october 1959 door di KoninkIijke Lak-; Fabrica di vernis y verf Molijn y Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro y Yiunan y S.E.L. Maduro y Sons N.V. E fabrica cu tin 40 empleado actualmente ta sirbi 80% di e mercado domestico. Na 1972 a lanta un filial na Aruba, Arubaanse Verffabriek N.V.; actualmente 12 empleado y un cuota di mercado di mas o menos 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Is op Curaçao opgericht 30 Oktober 1959 door KoninkIijke Lak-; Vernis- en Verffabriek Molijn en Co. N.V. Fabriek van Compositieverven C.V., B.J. de Castro and Sons en S.E.L. Maduro and Sons N.V. De fabriek met 40 werknemers bedient thans 80% van de binnenlandse markt. In 1972 is op Aruba een dochteronderneming opgericht, de Arubaanse Verffabriek N. V.; thans 12 werknemers en een marktaandeel van ca. 50%.<ref>https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Antilliaanse Verffabriek NV], Encyclopedie van Curacao</ref>
Founded in 1960, AVF Paints (Antilliaanse Verffabriek) and his sister company Arvefa (Arubaanse Verffabriek) are committed in delivering innovative and high-quality products to the paints and coatings industry. In an age of consolidations, when bigger gets bigger and brand names seem to dominate, AVF Paints maintains its market share and loyal customer base by manufacturing the finest quality paints and coatings that will outperform all other paints in our harsh tropical climate and with old fashion “hometown” hands on service. AVF Paints is your local paint expert.
E febrika ta establese na Asteroienweg.
E tin tiendan na Korsou i Aruba. (Arvefa)
----------------------------------
{{Databox}}
'''Damen Shiprepair Curaçao''' (DSCu), antes '''Curaçaosche Dok Maatschappij''' (CDM), ta un empresa di eksplotashon di dòk i reparashon di barku ku ta establesé den [[Schottegat]] na [[Kòrsou]] desde 1958. E fasilidatnan i infrastruktura di e dòknan i waf ta propiedat di CDM Holding NV<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> , un kompania di gobièrnu di Kòrsou fundá na 1958. Desde 2017 DSCu ta hür i opera esakinan.
== Historia ==
Curaçaosche Dok Maatschappij a wòrdu fundá na desèmber 1958 a base di un akuerdo entre [[Refineria Isla|Curaçaosche Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) ku su supsidiario [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) i e companianan N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, Dok- en Werf Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. i Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f.<ref>{{citeer web|titel=N.V. Curacaose Dok Maatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-29|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002|bezochtdatum=2024-04-18}}</ref> Riba 1 di yanüari 1959 CSM a pasa e operashon di e dòknan pa Curaçaosche Dok Maatschappij.
For di inisio CDM tabata e empresa di reparashon di barku mas moderno den Karibe i for di 1972 tambe esun mas grandi. CDM a kontribui grandemente na ekonomia di [[Antias Hulandes]]. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200.?? Den un reorganisashon grandi na 1962 e empresa ta tuma over e Reina Wilhelmina dok di NV Combinatie Pletterij Nederhorst i Beatrix dok di refineria Shell.<ref>DRASTISCHE REORGANISATIE BIJ DE CURACAOSE DOKMY. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 19-12-1962, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461724:mpeg21:p001</ref> E ekspansion di su fasilidatnan i personal a kontinua te aña 1982, ora un reseshon a dal e mundu maritimo. Te fin di e dekada tabatin atrobe un subida den e aktividatnan.<ref>Production manager: 'Sprake van opleving' Curaçaose Dok Maatschappij momenteel enorm veel klanten. "Amigoe". Curaçao, 09-02-1989, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 18-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642553:mpeg21:p003</ref>
Na 2015 e empresa hulandes Damen Shipyard Group a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e toubotnan, fabriká pa Damen, ku ta navega den [[Laman Karibe]]. Riba proposishon di gobièrnu di Kòrsou, e grupo tambe a tuma over dia 1 di febrüari 2017 e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrolá a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref><ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref> Bou di nòmber i maneho nobo e empresa a logra rekobrá un posishon den top na Karibe na 2018, ofresiendo un seri di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
== Dòknan ==
Den kurso di tempu a operá diferente dòk:
* ''Reina Wilhelmina'': dòk flotante, 3000 dwt, 1926 -1980 (antes di NV Combinatie Pletterij Nederhorst)
* ''Juliana'' - dòk flotante, 4000 dwt, 1929-1946 (bendi na Surabaya)
* ''Beatrix''- dòk kobá di 28.000 dwt, 192 meter largu (1943 - presente)
* ''Antilia'': dòk kobá di 120.000 dwt, 280 meter largu (april 1972 - presente)
Banda di esei tin dos dòk flotante desde 2018.<ref>https://knipselkrant-curacao.com/pbc-videoreportage-aankomst-drijvende-droogdokken-damen/ Videoreportage aankomst drijvende droogdokken Damen], 30 aprel 2018</ref> Despues ku nan tabata defekto pa algun tempu a disidi pa saka nan por kompleto for di waf den kurso di 2024.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/29316-damen-verwijdert-2e-drijvende-dok Damen verwijdert 2e drijvende dok], [[Antilliaans Dagblad]] (17 di aprel 2024)</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kòrsou]]
===Damen ====
* Desde 2017 Damen Shiprepair Curacao ta hür i ta eksplota e fasilidatnan i infrastruktura den waf di CDM di un kompania di gobièrnu funda na 1958, CDM Holding NV. <ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/28535-meo-houdt-rekening-met-vertrek-damen MEO houdt rekening met vertrek Damen], [[Antilliaans Dagblad]] (26 di oktober 2023)</ref> Desde 20?? propiedad di Antias Hulandes.
* Na 2016 CDM a wordu deklara fayit ku a wordu lanta na 2021 wegens gebrek aan baten.<ref>https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/24433-faillissement-cdm-opgeheven Faillissement CDM opgeheven], [[Antilliaans Dagblad]] (4 di oktober 2021)</ref>
Na 2015 Damen a traha un waf di reparashon na Kòrsou pa e trailernan ku Damen a traha i ku ta bula den awa karibense. Riba 1 di febrüari 2017, riba proposhon di e Gobièrnu di Kòrsou, e Grupo tambe a tuma over e aktividatnan di CDM, ku den un forma kontrola a bai fayit na ougùstùs 2016.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personal i material a pasa pa e kompania nobo Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). E pianan flosante di e CDM lo ser remplasá durante di aña 2018 ku pianan mas grandi: pianan C lo bira 230 pa 45 meter i pianan D 108 pa 23 meter. E kantidat aki ta úniko den Karibe i Latino-Amerika.<ref>[https://knipselkrant-curacao.com/ad-slotuitdeling-failliet-cdm/ Slotuitdeling failliet CDM], Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
Damen bouwde in 2015 een reparatiewerf op [[Curaçao]] voor de door Damen gebouwde sleepboten die in de Caribische wateren varen. Op voorstel van de Curaçaose regering nam de Groep op 1 februari 2017 ook de activiteiten over van de [[Curaçaose Dokmaatschappij]] (CDM), die in augustus 2016 gecontroleerd failliet was gegaan.<ref>Antilliaans Dagblad 2 februari 2017</ref> Personeel en materieel ging over naar het nieuwe bedrijf Damen Shiprepair Curaçao (DSCu). De oude drijvende dokken van de CDM worden in de loop van 2018 vervangen door grotere: dok C wordt 230 bij 45 meter en dok D 108 x 23 meter. Deze omvang is uniek voor het Caribisch gebied en Latijns-Amerika.<ref>Antilliaans Dagblad 22 maart 2018</ref>
*NOTES
Van ds zijde van de afdeling Public Relations" van de CPIM kregen wij het volgende bericht: De N.V. combinatie Plet terij--Noderhorst tezamen mol de Nederlandsche dok- en scheepsbouw maatschappij V.O.F, on do N.V. dok-on werf maatschappij Wilton-Feyenoord hebben in principe overeenstemming bereikt mei do N.V. Curacaosche Petroleum Industrie maatschappij en de N.V. Curacaosche scheepvaart maatschappij-, op grond waarvan hol thans door laatstgenoemde maatschappij geëxploiteerde Beatrix dok met bijbehorend scheepsreparatiebedrtjf als mode do bedrijven dor N.V. combinatie Pletterij-Nederhorsl binnenkort als oen bedrijf zullen worden geëxploiteerd door oen 'o stichten „N.V. Curacaose dok maatschappij". De nieuwe N.V. zal hierdoor beschikken over do grootste en modernste schoepsreparatie-faciliteiten in hot Caraibisch gebied.<ref>N.V. Curacaose Dok Maatschappij. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 29-10-1958, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405174:mpeg21:p002</ref>
In 2017, DAMEN Shipyards took over the facilities and invested heavily in infrastructure, as well as the upgrading and training of its workforce.
With two large graving docks and two floating docks, cranes with capacities of up to 75 tons and more than 2,000 meters of repair wharves and fully equipped repair shops, DAMEN Shipyards is one of the largest and best-equipped ship repair facilities in the Caribbean.
Er zijn twee gegraven dokken, namelijk het 30.000 dwt Beatrixdok, gebouwd door de Shell in 1942/1943 en het Antiliadok, groot 130.000 ton, in april 1972 officieel in gebruik gesteld door Gouverneur Leito. Het bedrijf heeft in belangrijke mate bijgedragen aan de economie van de Nederlandse Antillen, heeft tot 1982 voortdurend uitgebreid zowel in faciliteiten als in mankracht, maar is in 1982 getroffen door de recessie in de scheepvaart. Het totaal aantal eigen werknemers bedraagt circa 1.200. Door de moderne faciliteiten kunnen alle scheepsreparaties worden verricht. Het heeft technisch gezien in de internationale scheepvaartwereld een zeer goede naam. De Curaçaosche Dok Maatschappij beschikt behalve over de twee gegraven dokken ook over diverse reparatiekaden, dok- en kadekranen en modern ingerichte werkplaatsen.<ref>[https://web.archive.org/web/20161120102825/http://curacao-encyclopedia.com/?node=main&id=369&lang= Curacoasche Dok Maatschappij NV], Encyclopedie van Curaçao</ref>
Ter gelegenheid van de ingebruikneming van het grootste commerciële droogdok van het westelijk halfrond zal de post'administratie van de Nederlandse Antillen op 7 april 1972 een bijzondere frankeerzegel in de waarde van 30 cent uitgeven. Het ontwerp van deze zegel werd verzorgd door de heer Oscar Ravelo op Curacao. Op de eerste dag van uitgifte zullen de enveloppen uitsluitend gefrankeerd met deze zegel voorzien worden van een eerste-dag-stempelafdruk.<ref>Speciale zegel voor Curacaos droogdok. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 02-02-1972, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 14-04-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461089:mpeg21:p003</ref>
Overname per 1 februari 2017 door Damen Shipyard Group<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15195-damen-trots-op-curacaose-werf Damen trots op Curacaose werf], [[Antilliaans Dagblad]] (5 di februari 2017) </ref>
{{Appendix}}
Curaçaosche Dok Maatschappij N.V. is een dok- en scheepsreparatiebedrijf gevestigd in Curacao. Het kwam in december 1958 voort uit de combinatie [[Refineria Isla|Curacaos Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM) en [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM) en de N.V. Combinatie Pletterij Nederhorst, de Dok- en Werf-Maatschappij Wilton¬Feijenoord N.V. en de Nederlandse Dok¬ en Scheepsbouw Maatschappij v.o.f., waarbij op 1 januari 1959 het dokbedrijf van CSM overgedragen werd aan de N.V. Curaçaosche Dok Mij.
Na 1972 e tabata e empresa di reparashon di barku mas grandi den Karibe. El a logra rekobrá un posishon den top na 2018, despues ku e grupo hulandes multinashonal a tuma over e maneho di CDM na 2017 pfresiendo servisio amplio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
despues ku esaki a pasa pa e grupo hulandes Damen Shipyards na 2017. In 2017, global player Damen Shiprepair & Conversion took over the management of the Curaçao Drydock Company, established in 1959. Under the new name it will continue offering a full range of services in maintenance, repair, refit and conversion of vessels and offshore constructions of all sizes.
Na 2017, e hungadó global Damen Shiprepair & Conversion a tuma over e maneho di Curaçao Drydock Company, establesé na 1959. Den e nòmber nobo e lo sigui ofresé un gama kompleto di servisio den mantenshon, reparashon, adaptashon i konvershon di barkunan i konstrukshonnan offshore di tur tamaño.
--------------------
== Tula ==
* nl.wiki vertalen: Vrijheidsstrijder wordt nationale held
Tula werd steeds meer gezien als symbool tegen de slavernij. In 2010 werden hij en andere leiders van de slavenopstand officieel gerehabiliteerd als ‘mannen en vrouwen van eer en goede naam’ en op initiatief van het Fundashon Rehabilitashon Tula werd hij zelfs officieel uitgeroepen tot nationale held van Curaçao.[23] Dit werd nog eens benadrukt in 2013, toen het 150 jaar geleden was dat de slavernij door Nederland werd afgeschaft. Dat jaar werd door de ministerraad namelijk uitgeroepen tot het jaar ter ere van de vrijheidsstrijder Tula.[24] Volgens oud-premier Don Martina kan de nationale held Tula zich nu voegen bij illustere internationale vrijheidsstrijders zoals Nelson Mandela, Martin Luther King en Gandhi.[23] Sinds 2020 is hij opgenomen in het lijstje van vijftig onderwerpen die inkijk geven in de Curaçaose geschiedenis, de zgn. Canon van Curaçao.[25] In Nederland gaat deze erkenning moeizamer. In 2021 werd een motie in de Tweede Kamer om Tula op te nemen in het onderwijs nog afgewezen, maar op 29 oktober 2022 wordt wel een motie aangenomen om meer aandacht geven aan de verhalen van vrijheidsstrijders als Tula en anderen in het onderwijs en tegelijkertijd ook onderzoek naar hen te doen.[26] In de excuses van de Nederlandse regering voor het slavernijverleden wordt Tula door minister-president Mark Rutte met name genoemd.[27]
---------
'''Pedro Pablo Medardo de Marchena''' (☆ 29 di yüni 1899]] na [[Kòrsou]] - †
Kòrsou 29 di yüni 1899 i a muri 15 di mei 1968 na Boneiru, kaminda el a
biba for di aña 1940 te na su morto. Kasi 30 aña el a biba na Boneiru, despues
ku gobièrnu kolonial a pone prezu den kampo di konsentrashon pa motibu di su pensamentu
revolushonario.<ref>https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/03/BONERIANO-27-03-2024.pdf Bula Waya], Boneriano (27 di mart 2024)</ref>
Medardo ta yu di un hudiu ku tabata biba na Kòrsou. Su mama tabata un dama koló skur di Kòrsou ku a
kria Medardo. Su tata
a sostené su edukashon kompletamente i tambe a rekonosé su yu, for di kua Medardo a haña e
fam di su tata, Benjamin Abraham de Marchena.
Medardo den e tempu ei tabata negoshante.
==Guera==
Durante di Di Dos Guera Mundial, den mei 1940, Gobièrnu Kolonial a disidí di kue diferente hende sospechoso i ku fam straño prezu.
Aparentemente nan tabata un peliger pa estado. Entre personanan akí tabatin Fred Fischer fotógrafo,
dòkter J. Benesch, tur dos nasé na Alemania i tambe Pader Paul Brenneker ku nan a kere ku el a nase na Berlin i tambe Medardo de Marchena.
Medardo no pa motibu kaminda el a nase, pero si pa su pensamentunan ku nan a kategorisá komo peligroso i antikolonial.
E tabata un di e promé personanan peligroso ku nan a arestá na Kòrsou., sospecha di ta simpatisá ideanan komunista i pro nazi.
Aparentemente tabatin 2 otro Antiano mas den e kampo di konsentrashon na Boneiru, pero mi no a haña konfirmashon di esaki.
Den dékada 20 Medardo de Marchena ta haña problema ku iglesia katóliko i asta tabata na punto di kuminsá un kaso den korte kontra iglesia katóliko. Medardo a publiká diferente artíkulo kontra mishon katóliko, i tambe kontra dominio hulandes. E tabata kier a habri wowo di nos komunidat kontra di dominio hulandes i tambe kontra katolisismo.
Medardo a batisá i kasa katóliko i su yunan tambe el a batisá katóliko.
Durante e lucha akí e ta laga un domi batisá su di 4 yu.
==Publikashon==
Na 1929 Medardo a publiká e buki “Ignorancia o educando un pueblo”, despues el a manda un karta pastoral i tambe artíkulonan ( entre pueblo i gobièrnu) den “De Onpartijdige” (1932– 1934). Ni e gobièrnu kolonial, ni iglesia katóliko por a imaginá ku Medardo lo a alkansá asina tantu hende.
Den e publikashonnan akí e tabatin algun akusashon hopi serio.
Por ehèmpel el a puntra ken tin falta, ku nos no tin nos mes hendenan den posishonnan haltu den
komunidat, posishon ku ta nesesario pa duna nos hendenan mas rèspèt.
Medardo a splika, ku ta: “hòmbernan blanku ku wowo blou ku ta parse hende muhé dor di nan manera di bisti, ku tin tantu Roma komo Hulanda komo nan patria. Ta nan ta kulpabel ku Kòrsou a keda tras, miéntras ku e poblashon di koló pa mas ku kuater generashon kaba ta gosa di abolishon di sklabitut”.
Pedro Pablo Medardo de Marchena ta derá den e santana di Iglesia Protestant na Playa Boneiru.
Revishon aktual di 15:57, 15 aprel 2026
Pending: Tragalus - Salario minimo - Barttholomeus Wouter Theodorus van Slobbe - Albert Kikkert - Florin karibense (aanvulling) - Yudansa pa desaroyo - Michelangelo Winklaar - PDVSA (aanvulling) - Antilliaanse Verffabriek - Francio Guadeloupe - Tula (aanvulling) - Medardo de Marchena (aanvulling) - Damen Shiprepair Curacao
9wpvwwnfb77u3u8pv1lh7wg2he31nj8
Brasil (Aruba)
0
8704
198838
176360
2026-07-30T05:24:22Z
Caribiana
8320
198838
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| nomber = Brasil
| tipo = Zona
| descripcion = Misa Cristo Rey
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm =Region
| division_adm = [[San Nicolas|San Nicolas-Noord]]
| poblacion = 2210
| censo = 2020
| censo_ref = <ref>{{Citeer web |url=https://arcg.is/1PrfyS0 |titel=Mapping Census 2020: Social-Demographic Diversity in Aruba |datum=2022-02-07 |bezochtdatum=2024-09-04 |werk=cbs.aw}}</ref>
| densidad = 1683
| prop_sexo = {{#expr:83/100}}
| vivienda = 814
| zoom = 14
}}
'''Brasil''' ta un luga na [[Aruba]], situa den [[Regionnan di Aruba|region]] di [[San Nicolas]]. E tin un haltura di 36 meter riba nivel di laman y un poblacion di 2.522 hende.<ref>Centraal Bureau voor de Statistiek, [https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth Population and Housing Census, 2010: Selected Table], 2010, p.75</ref> E nomber Brasil probabelmente ta bin di e palo di brazil (''[[Haematoxylum brasiletto]]'') y den comienso di [[siglo 20]] a aparece pa prome bes riba e mapa di Werbata.<ref>{{nl}}Frank, Vivienno, ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' , V.L. Frank (Aruba, 2019), pag.77, [[International Standard Book Number|isbn]] 978-0-359-65900-5</ref>
Brasil tin un centro di bario, scol basico Sint Michaël School y Colegio Christo Rey, y un scol practico pa ofishi (SPO). Na 1955 e misa catolico Cristo Rey a wordo consagra pa [[Lewis van der Veen Zeppenfeldt|monseñor van der Veen Zeppenfelt]].
== Persona conoci ==
* [[Bernadina Growell]] (1939-2009)
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
edkwwfc2zgod7ctar04b7hov9r8f0ta
Usuario:Caribiana/Sandbox/Arte - Aruba
2
8959
198854
194576
2026-07-30T08:03:46Z
Caribiana
8320
198854
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Jan Hendrik Beaujon]] - [[Sharina Gumbs]] - [[Julie Oduber-Quigley]] - [[Street art na Aruba]] - [[Darwin Winklaar]] - [[Mo Mohamed]] - [[Igmar Reyes]] - [[Wim de Waal]]
* [https://www.parool.nl/kunst-media/darwin-winklaar-is-modetalent-van-het-jaar~b05c27b2/?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Darwin Winklaar is modetalent van het jaar], Fiona Hering, Het Parool, 7 juli 2021
* [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2023/01/15/ontwerper-en-muzikant-darwin-winklaar-arubaanse-multi-talent-die-mode-overstijgt/ Ontwerper en muzikant Darwin Winklaar, ‘Arubaanse multi-talent die mode overstijgt’], Ret Karibense, Joan de Windt, 15 januari 2023
--------------
'''Anselmo (Chemmy) Kock''' (☆ [[1932]] na Aruba - ? [[Aruba]]) tabata un fotografo y cinematografo profesional. E ta considera e pionero di cinematografia riba Aruba.
---
Minister di Asuntunan Sosial & Ekonómiko i Kultura di Aruba, Michelle Hooyboer-Winklaar, a tuma un ratu pa honra e pionero di sinematografia riba Aruba, Anselmo “Chemmy” Kock, durante e seremonia di premiashon di e Aruba International Film Festival Caribbean Spotlight Series ku a tuma lugá na Gold Coast Villas riba djaluna anochi, 13 di yüni.<ref>Rosalie Klein, [https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-008990/mode/1up?q=rosalie+klein AIFF =r Bi Department of Culture honor Aruba’s first cinematographer, Anselmo Kock], The Morning News (15 di juni 2011)</ref>
Chemmy, naci na 1932, a cuminsa su carera laboral na edad di 14 aña, finalmente tumando un trabao na Refineria di Lago na San Nicolas. Su creatividad a wordo nota pa e director di e refineria, kende a sugeri pa e sigui un curso den fotografia; na 1962 nan a transferí Chemmy pa e ofisinanan di Esso News, i a mand’é pa Merka pa train pa bira un “Fotografo Industrial.”
1965, Chemmy a biaha pa Santa Barbara, California pa studia sinematografia i a siña na Hulanda serka Jan Bonker, promé ku habri su propio studio na San Nicolas. El a wòrdu kontratá pa gobièrnu di Aruba na 1967 pa bira nan historiadó ofisial di pelíkula, i un gran parti di su imágennan ta konserbá den Archivo di Biblioteka Nashonal riba
Bachstraat na Oranjestad. Su karera largu ta inkluí di a wòrdu onrá na 1985 pa su kaptura históriko di e Konferensha di Mesa Rondó final na Hulanda
ora cu Aruba su autonomia dentro di Reino Hulandes“Status Aparte” for di e otro islanan di Antiyas Hulandes, a wordo otorga.
Chemmy su contribucionnan pa capta historia di Aruba y inspira cineastanan hoben di awendia a wordo rindi homenahe door di present’e cu un portret di dje pinta pa e artista local renombra Frank Croes.
-----------
{{Variante|a}}
{{Infobox persona| variante = a
| infobox_tipo =
| nomber =
| alias = ''Jan Cultuur''
| fecha nacemento = [[15 di febrüari|15 di februari]] [[1905]]
| fecha fayecemento= [[21 di mart|21 di maart]] [[1989]]
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Jan Hendrik Beaujon
}}
'''Jan Hendrik Beaujon''' (Oranjestad, [[15 di febrüari|15 di februari]] [[1905]] na - Aruba, [[21 di mart|21 di maart]] [[1989]] na [[Aruba]]) tabata un administrador Antiano. E tabata haya e apodo ''Jan Cultuur''.
== Biografia ==
en.wiki:
Jan Beaujon tabata yiu di Mercedes Roos y e comerciante Frederik Johannes Caspar (Fechi) Beaujon, escritor di e poema ''Atardi'' na Papiamentu.<ref>[https://www.bibliotecanacional.aw/pages/f-j-c-beaujon/ Verhandeling over Atardi] (geraadpleegd 27 oktober 2024)</ref> E mes tabata kasá ku Violet Eunice Thielen.
Su edukashon a konsistí di skol públiko i skol di anochi, suplementá pa kursonan privá. Despues el a studia pa algun tempo na “Asociacion di Maestronan” na Amsterdam. Atrobe na Aruba en realidad el a bira docente (1923-1925), pero despues el a traha na “Fitzsimmons Drilling Company” na Maracaibo (1925-1929). For di 1931 el a traha den e departamento di personal di Lago Oil & Transport Co. Ltd., prome na Maracaibo, algun aña despues na Aruba. Durante cu e tabata traha eynan, el a haci viahenan di estudio pa Merca riba tereno di siguridad. El a pasa door di varios promocion dentro di Lago, na 1955 e tabata Personeel Relatie Assistent.
For di 1933 pa 1953 e tabata envolvi den e administracion di e comunidad protestant na Aruba; tambe el a sirbi den e sinodo di e Komunidat Protestant di Antia Hulandes den su totalidat. E tabata hopi envolvi cu Fundacion Teatro Aruba. Despues di tabata envolvi den e establecimento di Centro Cultural Aruba na 1949, e tabata su secretario y presidente den e siguiente añanan, te cu el a tuma su retiro na 1984. For di 1964 e tabata miembro di Conseho Consultativo pa Samenwerking Cultural (Hulanda – Antiyas) pa algun tempo, cual a culmina den su presidencia. Ora el a renunsiá for di e funshon ei el a keda nombrá Ridder in de Orden van de Leon di Hulanda. Otro funcionnan tabata presidente di e campaña di alivio “Aruba Yuda Aruba” (yudo despues di tormenta Hazel), fundador y presidente di Sportclub Caribe, co-fundador y director te alrededor di aña 1978 di Wilhelmina Stadium Foundation y miembro di directiva di Prince Bernhard Fund, miembro di directiva di Cruz Cora sucursal di Aruba y fundador di Sport Union Aruba. Mas aleu su trabou tabata konsistí di kontribuí na konsientisashon di e antiano riba tereno kultural i sosial.
Su aviso di morto a indiká ku e tabata un portadó di e Klavel di Plata (1958), kabayero (165) i ofisial (despues(den e Orden di Oranje-Nassau (<1974), kabayero den e Orden di e Leon di Hulanda (1974), i Orden di Andrés Bello (di dos klase Hemeter tabatin 84 aña di edat i a wòrdu derá na e Santana di Protestante). riba Boerhaavestraat.
{{Appendix}}
Beaujon a traha pa Lago Oil & Transport Co. den Maracaibo i San Nicolas te su retiro na 1965. Durante i despues di su karrera profesional, e a dediká su energia na desaroyo kultural di Aruba.
werkgroepcaraibischeletteren.nl
Liderato Kultural
For di 1954 te 1983, Beaujon a sirbi komo presidente i direktor di e Centro Cultural Aruba (CCA), e prome centro kultural formal di e isla. E a yuda na e fundashon di e Stichting Schouwburg Aruba (Cas di Cultura) i tabata un miembro aktivo di e Prins Bernhard Cultuurfonds. Entre 1964 i 1975, e a forma parti di e Consejo di Asesor pa Koperashon Kultural den Reino Hulandes.
bibliotecanacional.aw
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
Rekonosementu
Pa su kontribushon kultural, Beaujon a risibí varios honor:
Zilveren Anjer di Prins Bernhard Fonds (1958)
werkgroepcaraibischeletteren.nl
Ofisier den Orde di Oranje-Nassau (1966)
bes-reporter.com
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
Internet Archive
+2
Ridder den Orde di e Leon Hulandes (1975)
Na 1986, e Festival Internacional di Teatro di Aruba (FITA) a dediká su kinto edishon na Beaujon.
Legado
Beaujon a yuda na e fundashon di e grupo di teatro Mascaruba, ku a presenta mas di 80 obra, inkluyendo mas ku 20 di outornan lokal. E a traha pa un teatro Papiamento ku ta reflehá e identidad di e isla. Su trabou a gana e apelativo "Jan Kultuur" den komunidat Arubano.
bes-reporter.com
+9
Coleccion Aruba
+9
Internet Archive
+9
Internet Archive
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+1
bibliotecanacional.aw
+1
Beaujon a dediká su bida na promoshon di kultura i arte na Aruba, lanta un legado ku ta inspirá generashonnan futuro.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Sharina Gumbs
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{ABW}}
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Sharina Gumbs''' (Aruba, 19??) is een Arubaans-Nederlands beeldend kunstenaar en sociaal werkster. Zij woont sedert 2014 op Aruba.
Op 7-jarige leeftijd vertrok zij met haar moeder naar Nederland waar zij opgroeide.
“art for development”
Mainly self-taught artist. Did not finish studies only 3 of the 5 years.
She does abstract work. Wth Caribbean flavor, there is movement in the work
She conducts Art workshops for coaching and teambuilding.
Kreeg cultuurprijs voor Fonds voor Cultuurparticipatie. Project ingediend voor subsidie. Thema inclusion.
NOTES
https://antilliaansdagblad.com/aruba/21745-arubaanse-sharina-gumbs-wint-gouden-c-2019
https://cultuurparticipatie.nl/actueel/39/minister-ingrid-van-engelshoven-reikt-gouden-c-uit-aan-sharina-gumbs
http://www.awemainta.com/papers/AM200930/offline/download.pdf |titel=Sera conoci cu Sharina Gumbs|datum=30 september 2020
Sharina Gumbs ta fundadora di Soul2Soul - Mindful Art, Transformational and Creative Coaching for Teams, Management & Profesionals. Entre 2010 pa 2019 Sharina a exhibi su obranan di arte na varios pais na Europa, Aruba y Merca. Na 2020 Sharina a gana e premio Hulandes “De Gouden C” pa su proyecto di ‘Re-fill your cup with authenticity’ (yena bo copi cu autenticidad). Tempo Sharina tabata un mucha, Sharina tabata hopi introverto y verlegen, sinembargo el a haya un forma pa expresa su mes y duna un nificacion n’e mundo rond di dje. Su interes den e caracter humano y desaroyo di identidad a hib’e pa studia trabou social (1993-1998) y despues un educacion den sciencia di comportacion/orthopedagogia (2007-2012). Na 2009 –mientras e tabata traha simultaneamente como un guardian familiar, e tabata studia Orthopedagogia y criando 2 yiu di su mes como un mama soltera- Sharina a dicidi pa bay sigui un educacion part time den arte (2009-2012) na ‘De Nieuwe Akademie’. Na 2014 Sharina a muda bek pa su isla natal Aruba pa sigui su soño di bira un artista profesional y di un manera of otro combina esaki cu su studio di trahadora social. Sharina Gumbs ta un artista visual abstracto y ta haci obranan colorido y dinamico cu ta refleha identidad autentico. Desde 2010 pa awor Sharina a expone su arte na Europa y Merca. Pa medio di su organisacion Soul2Soul Mindful Art - Transformational & Creative Coaching for Teams, Management & Professionals, Sharina ta desaroya workshops pa individual como profesional. Den un workshop, participantenan di e sesionnan creativo di coaching ta siña tecnicanan basico pa crea un obra di arte abstracto, mientras nan ta explora nan vulnerabilidadnan den un manera divertido y nan ta mehora nan comunicacion y abilidadnan di resolve problema, di manera cu nan por expresa nan mes mihor y por enfrenta stress y otro cambionan na trabou. Cuminsando for di dialuna dia 28 di september ultimo cu Soul2Soul-Mindful Art Gallery (Aruba) ta facilita e serie di workshop di 3-dia di “Mindful Art” na Cas di Cultura. Cu e tipo di arte aki, e participante ta laga tur ansiedad cu den ultimo tempo ta afectando nos bay, kita stress y crea su mesun realidad retando nan mes den un forma hopi divertido pa traha riba nan desaroyo propio. E prome workshop dialuna dia 28 di september ta ‘Refill your cup with authenticity’. E di dos workshop ta yama ‘Reality-Check’ cu ta diamars dia 29 di september y e di tres dia e workshop ta yama: ‘Design your personality’ cual t’esun final awe diarazon dia 30 di september 2020. Diahuebs dia 1 di October 2020, e artista Sharina Gumbs lo ta expone su arte den un exposicion ‘The essence of me’.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Julie Oduber-Quigley
|fecha nacemento =
|luga nacemento = Puerto Rico
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Julie Oduber-Quigley''', simply known as Julie discovered her passion for painting by experimenting at the young age of 16 when she picked up a paintbrush and tainted it with oil paint of her favorite colors; pink, blue, violet, and orange.
To her surprise, she drew a perfect flower bud. Since then she took her brushes and colors to do many images of flowers. It is here that her passion to become an artist emerged.
Julie was born in San Juan Puerto Rico to a very dominant mother who discouraged her from her passion and wanted her to pursue a career instead of painting. Nevertheless, Julie followed her heart and continue her painting abilities from time to time, but in Aruba, she managed to focus on her talent with her continued painting series. She married Dr. Gustavo Oduber, a dentist, and politician, who encouraged her to develop her technique and continue her artwork.
Her two most significant accomplishments aside from being recognized as a primitive artist in Aruba was having Pandellis as her teacher in Aruba and second to be part of the first book ever written about Dutch Caribbean Artists which was commissioned by the Dutch Government and written by Adi Martis & Jennifer Smit. Since the 1990s, the visual arts in the Netherlands Antilles and Aruba have been undergoing an explosive period of unprecedented growth.
Pandellis (1896-1965), a Greek-born in Thessaloniki and raised in Malta ended up in Surinam, Curacao, then in Aruba. Aside from teaching English and mathematics, it was his painting lessons and examples provided by his work that would prove the most influential. Pandellis settled more or less permanently in San Nicolas, Aruba in the late thirties. Julie Oduber-Quigley (1934-2001) was one of his later students there during the first half of the sixties.
Another famous Dutch painter who was an art teacher had a great influence on Julie. His name was Vervoord. Vervoord was also the teacher of Gustavo Oduber Jr in high school in Aruba.
Julie’s artwork has been collected by many distinguished personas in Aruba as well as in other countries as well as having a painting of hers in the museum in Rotterdam. Today the largest private collection including Julie and Pandellis is under the great care of Julie’s sons and daughter.
---------------------
{{Databox}}
[[File:Mosaic bench San Nicolaas.jpg|thumb|325px|Straatmeubilair van mozaik]]
'''[[Street art]] in [[Aruba]]''' behelst een 50-tal kleurrijke werkstukken, muurschilderingen, [[trompe-l'oeil]] en andere 3D-kunstwerken van lokale en internationale muur- en graffitikunstenaars in [[Sint Nicolaas (Aruba)|San Nicolas]].
Naast "art district" van Aruba kreeg San Nicolas, de op een na grootste stad van Aruba, in 2019 het predicaat streetart-hoofdstad van de Cariben.<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/forbestravelguide/2019/08/02/see-the-street-art-capital-of-the-caribbean/|taal=en|auteur=Kester, Jennifer|titel=See the street art capital of the Caribbean|werk=Forbes.com|datum=2 augustus 2019|bezochtdatum=26 juni 2020}}</ref> Aanvankelijk was San Nicolas een typische arbeidersstad vanwege de dominantie van de raffinaderij en het havenverkeer. De [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] was vanaf eind jaren twintig van de twintigste eeuw de motor van de Arubaanse economie en had een grote aanzuigkracht op arbeidsmigranten uit de regio, die een eigen dialect, eetgewoonten, muziek en carnaval naar het eiland meebrachten. Met de stijgende welvaart vanaf de dertiger jaren groeide het dorp snel uit tot een multiculturele meltkroes met een uitgesproken Caribische sfeer. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij buiten bedrijf en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden diverse monumentale panden gerestaureerd en herbestemd, waaronder de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
[[Uncle Louis Store]]: In de periode dat het Monumentenfonds eigenaar was, maar er nog niet gestart kon worden met de restauratie, heeft het Fonds het gebouw in tijdelijk gebruik gegeven aan Ateliers’89. Dit is een organisatie van kunstenaars die het gebouw als tijdelijk atelier hebben gebruikt. San Nicolas wordt de laatste jaren ontwikkeld tot ‘culturele hoofdstad’ van Aruba. Er is een jaarlijkse Art Fair en er zijn veel muurschilderingen en andere ‘streetart’.
migranten die zich hier vestigden voor werk in de olieraffinaderij. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij gesloten en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden monumentale panden gerestaureerd en een nieuwe bestemming gegeven, zoals de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
Sinds 2012 is de olieraffinaderij gesloten. San Nicolas veranderde in een spookstad vol leegstaande gebouwen en een guur sfeertje. Tot halverwege 2016. Graffitartiesten en andere kunstenaars vanuit de hele wereld kwamen naar de stad voor de Aruba Art Fair. Tijdens dit evenement werd San Nicolas omgetoverd tot één groot openluchtmuseum met kleurrijke murals en andere vormen van street art. De Aruba Art Fair wordt doorgaans elk jaar gehouden en komen er telkens weer bijzondere kunstwerken bij.
San Nicolas, de op een na grootste stad van Aruba, wordt het predicaat toegekend van "art district" van Aruba en streetart-hoofdstad van de Caraïben.<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/forbestravelguide/2019/08/02/see-the-street-art-capital-of-the-caribbean/|taal=en|auteur=Kester, Jennifer|titel=See the street art capital of the Caribbean|werk=Forbes.com|datum=2 augustus 2019|bezochtdatum=13 maart 2020}}</ref> Vroeger was [[Sint Nicolaas (Aruba)|San Nicolas]] een echte arbeidersstad vanwege de raffinaderij en haar haven. De [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] was de motor van de Arubaanse economie in de veertiger en vijfiger jaren. De stad is bekend om zijn Caribisch sfeer door de meltkroes van migranten die zich hier vestigden voor werk in de olieraffinaderij. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij gesloten en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden monumentale panden gerestaureerd en een nieuwe bestemming gegeven, zoals de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
Volgens het ROP 2019 wordt er voor San Nicolas wordt aangekoerst op een ontwikkeling tot culturele en creatieve stad. Voor San Nicolas lag het accent meer in het vernieuwen van enkele panden en activiteiten/gebruik van gebouwen in het licht van San Nicolas als Cultural and Heritage City. De openbare ruimte is over het algemeen van een goed kwalitatief niveau.
== Aruba Art Fair ==
Tijdens een kunstbeurs in 2015?? besloten verschillende kunstorganisaties en kunstenaars namelijk delen van de stad te versieren en nieuw leven in te blazen. Met activiteiten als de wekelijkse Carubbian Festival en de jaarlijkse Aruba Art Festival. Initiatiefnemer van het muurschilderingproject was Oscar “Tito” Bolivar, nadat hij door een bezoek aan [[Bogota (stad)|Bogota]] geinspireerd raakte.<ref name="art">[https://www.lolaakinmade.com/latin-americacarribbean/in-photos-spectacular-street-art-in-aruba-san-nicolas/ Spectacular street art in Aruba – San Nicolas], </ref> Tegelijkertijd werd het idee voor een "Aruba Art Fair" in San Nicolas geboren, een jaarlijks terugkerende internationale kunst- en cultuurfestival. In het kader van dit evenement wordt ieder jaar nieuwe street art op gevels van oude huizen en gebouwen toegevoegd. Ook een gedeelte van de hoge muur, die dwars door het stadscentrum loopt ter afscheiding van het terrein van de olieraffinaderij en de haven werd gebruikt voor schilderingen.
Onder de werkstukken, murals en 3D-kunstwerken bevinden zich werken van Bordalo II, Chemis, Fio Silva, Farid Ruedah, Street Art Chilango, Bond Truluv, Amsterdam Street Art, Dopie, Sjembakkus, Ivez One, Mr. Dheo, Pariz en Isidora Paz López.<ref name="art"/>
Ook: Addfuel (Diogo Machado, Portugal), Guache (Oscar Gonzalez, Colombia)
ChemiS, “House of Cards” – San Nicolas, Aruba
Painted as part of the Aruba Art Fair, ChemiS’s House of Cards takes up the whole façade of the Winter Garden bar restaurant and nightclub. Its trompe l’œil effect is really impressive!
Lees over Tito Bolivar<ref>[https://www.travelweekly.com/Cruise-Travel/Picturing-happiness-on-Aruba-mural-tour?fbclid=IwAR0fAN7Prjmzp5Qa_zjYWjMp-F3uCmTciNRP50KLmC-hy5iEFpU8oE6bRa8 :Picturing happiness on an Aruba mural tour]</ref>
== Selectie van murals en 3D-werken in San Nicolas ==
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+
!afbeelding
!naam
!jaar
!kunstenaar
!locatie
|-
| [[File:Yuwana.jpg|125px]]
| Yuwana <br /> (mixed media)
| 2016
| Bordalo II ([[:pt:Artur Bordalo|pt]])<br /><small style="color:blue;">(''Artur Bordalo'', [[Lissabon]], 1987)</small>
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 02 055000.jpeg|125px]]
| Dolfijn Lundfin 1500x1000 cm
| 2016
| Bond Truluv<br /><small style="color:blue;">(''Jonas Ihlenfeldt'', [[Göttingen (stad)|Göttingen]], 1981)</small><br />
| Stuyvesantstraat
|-
| [[File:Mural Black White.jpg|125px]]
| Bertha Isabel Cáceres
| 2016
| Jorit ([[:it:Jorit|it]])<br /><small style="color:blue;">(''Jorit Ciro Cerullo'', [[Napels (stad)|Napels]], 1990)</small>
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 13 603000.jpeg|125px]]
| Mucha Bunita
| 2017
| Ives One <br /><small style="color:blue;">(''Ives Covert'', [[Nederland]], 1982)</small>
| van Renselaerstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba).jpeg|125px]]
| Prikichi
| 2017
| [[Garrick Marchena]] ([[Aruba]], 1966)
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 07 251000.jpeg|125px]]
| Shoco
|
|
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 35 014000.jpeg|125px]]
| Dolfijn
| 2016
| Bond Truluv<br /><small style="color:blue;">(''Jonas Ihlenfeldt'', [[Göttingen (stad)|Göttingen]], 1981)</small><br />
| hoek B. van der Veen Zeppenfeltstraat/Bargestraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 55 950000.jpeg|125px]]
| Now you see me, now you boat
| 2017
| Juandrés Vera ([[:es:Juandrés Vera|es]]) <br /><small style="color:blue;">([[Monterrey]], 1990)</small>
| Bargestraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg|125px]]
| The Boss - Blue Iguana
| 2017
| WD Wild Drawing <br /><small style="color:blue;">([[Bali]])</small>
| hoek Bargestraat/Crijssenstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 22 59 55 079000.jpeg|125px]]
| Bonbini
|
|
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 50 266000.jpeg|125px]]
| Infinity House of Cards
| 2016
| Chemis <br /><small style="color:blue;">(''Dmitrij Proskin'', [[Kazachstan]])</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 28 667000.jpeg|125px]]
| Bao Awa
| 2016
| One Ice <br /><small style="color:blue;">(''Robert Solognier'', [[Aruba]])</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:Mural Lionfish Caya Dick Cooper.jpg|125px]]
| Lionfish
| 2017
| Dopie <br /><small style="color:blue;">([[Amsterdam]], 1983)</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:Aruba mural.jpg|125px]]
| Carnival Nymph (tegelmozaiek)
| 2016
| Isidora Paz López <br /><small style="color:blue;">(([[Santiago (Chili)|Santiago]], 1975)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 22 59 37 969000.jpeg|125px]]
| Flamingos
| 2017
| Richard Santana<br /><small style="color:blue;">([[Las Palmas de Gran Canaria]], 1987)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Aruba mural 2.jpg|125px]]
| Bailarina
| 2014
| King San Lie Kwie
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat 5
|-
| [[File:Mural Harina Pan.jpg|125px]]
| Harina Pan
| 2016
| Leon Keer ([[:en:Leon Keer|en]])<br /><small style="color:blue;">([[Utrecht]], 1980)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Mural San Nicolaas.jpg|125px]]
| Busca bo mes
| 2016
| [[Francis Sling]]<br /><small style="color:blue;">([[Curaçao]], 1979)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Public library San Nicolas Aruba.jpg|125px]]
| naam
| ?
| kunstenaar
| Theaterstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 24 866000.jpeg|125px]]
| Miss Alice
| 2017
| Odeith ([[:fr:Odeith|fr]])<br /><small style="color:blue;">(''Sergio Odeith'', [[Damaia]], 1976)</small>
| hoek Theaterstraat/B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 16 571000.jpeg|125px]]
|
| 2019
| Chemis <br /><small style="color:blue;">(''Dmitrij Proskin'', [[Kazachstan]])</small>
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg|125px]]
| Aruban Sea Turtle
| 201?
| Artmando Multimedia <br /><small style="color:blue;">(''Armando Goedgedrag'', [[Aruba]])</small>
| Lagoweg?
|}
{{noindex}}
== Zie ook ==
* [[Switi Rauw Streetfest]]
* [[:en:Street art in Ponce, Puerto Rico]]
* [[:es:Arte urbano en Valencia (España)]]
* [[:en:Street Art Festival in Belize City]] - Aruba Art Festival
* [[:en:Street art in Sarajevo]] - festivals
* lijst van toeristische attracties in San Nicolas
== Literatuur ==
* [https://streetart.today/2019/04/17/street-art-in-aruba/ Top 5 street art murals in Aruba], Streetart.today, 17 april 2019
* [https://arubaartfair.com/arubamurals/ Aruba Art Fair website]
Van Leon Berenos:
Pure Aruba Foundation is de organisatie, die het project van de muurschilderingen in San Nicolas heeft geïnitieerd in 2015. Dit project is gebaseerd op een jaarlijks terugkerend festival onder de naam Aruba Art Fair, waarvan een van de ingrediënten/ activiteiten is het uitnodigen van internationale artiesten die ieder jaar een aantal muurschilderingen aanbrengen. De kunstuitingen dienen te passen in het cultureel historische beeld van de plaats San Nicolas. De doelstelling was deze 2e stad van Aruba t om te zetten in een kunst district teneinde een stroom verblijfstoeristen aan te trekken die meer zochten dan zon, zee en strand.
Begonnen in 2015 met 12 muurschilderingen zowel in 1-, 2, - en 3-dimensionale vormen, bedraagt het aantal kunstuitingen op dit moment 54 exemplaren (2020). In de kunstuitingen behoren ook de mozaïek kunststukken aan de muren en in de straten, dienende als straatmeubilair. De internationale kunstenaars zijn afkomstig van: Argentinië, Chili, Colombia, Curaçao, Tsjechische Republiek, Mexico, Nederland, Portugal, Roemenië, Bali, Canarische Eilanden, Italië, Spanje, Griekenland, en een aantal lokale artiesten uit Aruba.
-----------
===Wim de Waal ===
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Wim de Waal
|fecha nacemento =
|luga nacemento = [[Kòrsou|Corsou]]
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
Wim de Waal (☆ 4 oktober 1934 na [[Kòrsou|Corsou]]) ta un artista visual [[Aruba]]no. Naturalistisch schilderijen
== Biografie ==
Na de middelbare school op Curacao was de Waal jarenlang werkzaam in het bedrijfsleven.
Na een middelbare schoolopleiding op Curacao is hij jarenlang in het bedrijfsleven werkzaam geweest. Op latere leeftijd 'volgde hij een decoratievakopleiding in Nederland en werkte hij op de jaarbeurs in Utrecht als decorateur. Hij werkte in het bedrijfsleven op Curacao tot 1976, in jaar welk jaar hij fulltime kunstschilder werd.
Wim de Waal nam deel aan verschillende eenmans- en groepsexposities in Aruba, Curaçao, New York en Mexico City. Wim de Waal werkt met acryl op koraalzand.<ref>ORANJESTAD _ De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal. "Amigoe". Curaçao, 01-04-1978, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639260:mpeg21:p007</ref>
<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639260:mpeg21:a0100 Amigoe, 1 april 1978|De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal</ref>
De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal heeft de laatste dagen de lobby en het terras van de Aruba Beach Club voorzien van enige zeer opvallende muurschilderingen. De heerDe Waal heeft zich hierbij laten inspieren door een typisch Spaans-creools evenement dat ook op Aruba voorkomt, n.l. een hanengevecht in combinatie met de oude Arubaanse huissymbolen z.g. "hex-signs". Win de Daal is sinds zijn jeugd een actief schilder en gebruikte hij al zijn vrije tijd hiervoor. Na een middelbare schoolopleiding op Curacao is hij jarenlang in het bedrijfsleven werkzaam geweest. Op latere leeftijd 'volgde hij een decoratievakopleiding in Nederland en werkte hij op de jaarbeurs in Utrecht als decorateur. Hij werkte in het bedrijfsleven op Curacao tot 1976, in jaar welk jaar hij fulltime kunstschilder werd. Van 1976 tot 1974 heeft Wim de Waal exposities gehouden op Curacao in Mexico, Guyana, New York en Suriname. Door hem ontworpen en uitgevoerde muurtekeningen zijn te bezichten op Curacao bij Antilliaanse Verffabriek, hoofdkantoor Philips Antilliana n. v., hoofdkantoor Loyens en Volkmaars, Shell Curacao nv., kantoor D.Bakhuis Registeraccountant.; 't Schuurtje, Moreno Brandao & Sons Inc. en op Aruba bij de Aruba Beach Clübjen het nieuwe gebouw van de ENNIA n. v. aan de Nassaustraat. Op de foto Wim de Waal naast een van zijn muurschilderingen in de Aruba Beach Club.
• zandschilderijen
Started painting at a young age. At the age of 25, after some personal problems, he intensifies his painting. All his work expresses the same message: the unity of the cosmos.
De Waal is of the opinion that there is life in everything, even in a stone. It's only a matter of development.
De Waal has made several wall paintings on the Netherlands Antillean islands, especially on Aruba. Famous is his painting in an Aruban church: "the creation" where the cell was created in the water. The cell became the fish. The fish produced the amphibian, who in its turn produced the reptile and through the reptile the mammal was created. And ultimately came the human.
This painting, although completely contradictory to the story of the creation as written in the bible, was highly appreciated. < https://art.centralbank.cw/our-collection/wim-de-waal/bio>
{{Appendix}}
------------
ehbkc4qk261noeoblkij0czbzpbdnn7
198855
198854
2026-07-30T08:20:35Z
Caribiana
8320
198855
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
Pending: [[Jan Hendrik Beaujon]] - [[Sharina Gumbs]] - [[Julie Oduber-Quigley]] - [[Street art na Aruba]] - [[Darwin Winklaar]] - [[Mo Mohamed]] - [[Igmar Reyes]] - [[Wim de Waal]]
* [https://www.parool.nl/kunst-media/darwin-winklaar-is-modetalent-van-het-jaar~b05c27b2/?referrer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F Darwin Winklaar is modetalent van het jaar], Fiona Hering, Het Parool, 7 juli 2021
* [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2023/01/15/ontwerper-en-muzikant-darwin-winklaar-arubaanse-multi-talent-die-mode-overstijgt/ Ontwerper en muzikant Darwin Winklaar, ‘Arubaanse multi-talent die mode overstijgt’], Ret Karibense, Joan de Windt, 15 januari 2023
--------------
'''Anselmo (Chemmy) Kock''' (☆ [[1932]] na Aruba - ? [[Aruba]]) tabata un fotografo y cinematografo profesional. E ta considera e pionero di cinematografia riba Aruba.
---
Minister di Asuntunan Sosial & Ekonómiko i Kultura di Aruba, Michelle Hooyboer-Winklaar, a tuma un ratu pa honra e pionero di sinematografia riba Aruba, Anselmo “Chemmy” Kock, durante e seremonia di premiashon di e Aruba International Film Festival Caribbean Spotlight Series ku a tuma lugá na Gold Coast Villas riba djaluna anochi, 13 di yüni.<ref>Rosalie Klein, [https://archive.org/details/BNA-DIG-DOCUMENTACION-008990/mode/1up?q=rosalie+klein AIFF =r Bi Department of Culture honor Aruba’s first cinematographer, Anselmo Kock], The Morning News (15 di juni 2011)</ref>
Chemmy, naci na 1932, a cuminsa su carera laboral na edad di 14 aña, finalmente tumando un trabao na Refineria di Lago na San Nicolas. Su creatividad a wordo nota pa e director di e refineria, kende a sugeri pa e sigui un curso den fotografia; na 1962 nan a transferí Chemmy pa e ofisinanan di Esso News, i a mand’é pa Merka pa train pa bira un “Fotografo Industrial.”
1965, Chemmy a biaha pa Santa Barbara, California pa studia sinematografia i a siña na Hulanda serka Jan Bonker, promé ku habri su propio studio na San Nicolas. El a wòrdu kontratá pa gobièrnu di Aruba na 1967 pa bira nan historiadó ofisial di pelíkula, i un gran parti di su imágennan ta konserbá den Archivo di Biblioteka Nashonal riba
Bachstraat na Oranjestad. Su karera largu ta inkluí di a wòrdu onrá na 1985 pa su kaptura históriko di e Konferensha di Mesa Rondó final na Hulanda
ora cu Aruba su autonomia dentro di Reino Hulandes“Status Aparte” for di e otro islanan di Antiyas Hulandes, a wordo otorga.
Chemmy su contribucionnan pa capta historia di Aruba y inspira cineastanan hoben di awendia a wordo rindi homenahe door di present’e cu un portret di dje pinta pa e artista local renombra Frank Croes.
* Expositie ''E lens di mi wowo'' patronisa pa RBC.<ref>Sharina Henriquez, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2012-08-31/page/n4/mode/1up?q=chemmy+kock Jubilerend expo persfotografie geopend], [[Amigoe]] (31 di augustus 2012)</ref>
{{Appendix}}
-----------
{{Variante|a}}
{{Infobox persona| variante = a
| infobox_tipo =
| nomber =
| alias = ''Jan Cultuur''
| fecha nacemento = [[15 di febrüari|15 di februari]] [[1905]]
| fecha fayecemento= [[21 di mart|21 di maart]] [[1989]]
| imagen =
| descripcion =
| nomber completo = Jan Hendrik Beaujon
}}
'''Jan Hendrik Beaujon''' (Oranjestad, [[15 di febrüari|15 di februari]] [[1905]] na - Aruba, [[21 di mart|21 di maart]] [[1989]] na [[Aruba]]) tabata un administrador Antiano. E tabata haya e apodo ''Jan Cultuur''.
== Biografia ==
en.wiki:
Jan Beaujon tabata yiu di Mercedes Roos y e comerciante Frederik Johannes Caspar (Fechi) Beaujon, escritor di e poema ''Atardi'' na Papiamentu.<ref>[https://www.bibliotecanacional.aw/pages/f-j-c-beaujon/ Verhandeling over Atardi] (geraadpleegd 27 oktober 2024)</ref> E mes tabata kasá ku Violet Eunice Thielen.
Su edukashon a konsistí di skol públiko i skol di anochi, suplementá pa kursonan privá. Despues el a studia pa algun tempo na “Asociacion di Maestronan” na Amsterdam. Atrobe na Aruba en realidad el a bira docente (1923-1925), pero despues el a traha na “Fitzsimmons Drilling Company” na Maracaibo (1925-1929). For di 1931 el a traha den e departamento di personal di Lago Oil & Transport Co. Ltd., prome na Maracaibo, algun aña despues na Aruba. Durante cu e tabata traha eynan, el a haci viahenan di estudio pa Merca riba tereno di siguridad. El a pasa door di varios promocion dentro di Lago, na 1955 e tabata Personeel Relatie Assistent.
For di 1933 pa 1953 e tabata envolvi den e administracion di e comunidad protestant na Aruba; tambe el a sirbi den e sinodo di e Komunidat Protestant di Antia Hulandes den su totalidat. E tabata hopi envolvi cu Fundacion Teatro Aruba. Despues di tabata envolvi den e establecimento di Centro Cultural Aruba na 1949, e tabata su secretario y presidente den e siguiente añanan, te cu el a tuma su retiro na 1984. For di 1964 e tabata miembro di Conseho Consultativo pa Samenwerking Cultural (Hulanda – Antiyas) pa algun tempo, cual a culmina den su presidencia. Ora el a renunsiá for di e funshon ei el a keda nombrá Ridder in de Orden van de Leon di Hulanda. Otro funcionnan tabata presidente di e campaña di alivio “Aruba Yuda Aruba” (yudo despues di tormenta Hazel), fundador y presidente di Sportclub Caribe, co-fundador y director te alrededor di aña 1978 di Wilhelmina Stadium Foundation y miembro di directiva di Prince Bernhard Fund, miembro di directiva di Cruz Cora sucursal di Aruba y fundador di Sport Union Aruba. Mas aleu su trabou tabata konsistí di kontribuí na konsientisashon di e antiano riba tereno kultural i sosial.
Su aviso di morto a indiká ku e tabata un portadó di e Klavel di Plata (1958), kabayero (165) i ofisial (despues(den e Orden di Oranje-Nassau (<1974), kabayero den e Orden di e Leon di Hulanda (1974), i Orden di Andrés Bello (di dos klase Hemeter tabatin 84 aña di edat i a wòrdu derá na e Santana di Protestante). riba Boerhaavestraat.
{{Appendix}}
Beaujon a traha pa Lago Oil & Transport Co. den Maracaibo i San Nicolas te su retiro na 1965. Durante i despues di su karrera profesional, e a dediká su energia na desaroyo kultural di Aruba.
werkgroepcaraibischeletteren.nl
Liderato Kultural
For di 1954 te 1983, Beaujon a sirbi komo presidente i direktor di e Centro Cultural Aruba (CCA), e prome centro kultural formal di e isla. E a yuda na e fundashon di e Stichting Schouwburg Aruba (Cas di Cultura) i tabata un miembro aktivo di e Prins Bernhard Cultuurfonds. Entre 1964 i 1975, e a forma parti di e Consejo di Asesor pa Koperashon Kultural den Reino Hulandes.
bibliotecanacional.aw
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
Rekonosementu
Pa su kontribushon kultural, Beaujon a risibí varios honor:
Zilveren Anjer di Prins Bernhard Fonds (1958)
werkgroepcaraibischeletteren.nl
Ofisier den Orde di Oranje-Nassau (1966)
bes-reporter.com
+2
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+2
Internet Archive
+2
Ridder den Orde di e Leon Hulandes (1975)
Na 1986, e Festival Internacional di Teatro di Aruba (FITA) a dediká su kinto edishon na Beaujon.
Legado
Beaujon a yuda na e fundashon di e grupo di teatro Mascaruba, ku a presenta mas di 80 obra, inkluyendo mas ku 20 di outornan lokal. E a traha pa un teatro Papiamento ku ta reflehá e identidad di e isla. Su trabou a gana e apelativo "Jan Kultuur" den komunidat Arubano.
bes-reporter.com
+9
Coleccion Aruba
+9
Internet Archive
+9
Internet Archive
werkgroepcaraibischeletteren.nl
+1
bibliotecanacional.aw
+1
Beaujon a dediká su bida na promoshon di kultura i arte na Aruba, lanta un legado ku ta inspirá generashonnan futuro.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Sharina Gumbs
|fecha nacemento =
|luga nacemento = {{ABW}}
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Sharina Gumbs''' (Aruba, 19??) is een Arubaans-Nederlands beeldend kunstenaar en sociaal werkster. Zij woont sedert 2014 op Aruba.
Op 7-jarige leeftijd vertrok zij met haar moeder naar Nederland waar zij opgroeide.
“art for development”
Mainly self-taught artist. Did not finish studies only 3 of the 5 years.
She does abstract work. Wth Caribbean flavor, there is movement in the work
She conducts Art workshops for coaching and teambuilding.
Kreeg cultuurprijs voor Fonds voor Cultuurparticipatie. Project ingediend voor subsidie. Thema inclusion.
NOTES
https://antilliaansdagblad.com/aruba/21745-arubaanse-sharina-gumbs-wint-gouden-c-2019
https://cultuurparticipatie.nl/actueel/39/minister-ingrid-van-engelshoven-reikt-gouden-c-uit-aan-sharina-gumbs
http://www.awemainta.com/papers/AM200930/offline/download.pdf |titel=Sera conoci cu Sharina Gumbs|datum=30 september 2020
Sharina Gumbs ta fundadora di Soul2Soul - Mindful Art, Transformational and Creative Coaching for Teams, Management & Profesionals. Entre 2010 pa 2019 Sharina a exhibi su obranan di arte na varios pais na Europa, Aruba y Merca. Na 2020 Sharina a gana e premio Hulandes “De Gouden C” pa su proyecto di ‘Re-fill your cup with authenticity’ (yena bo copi cu autenticidad). Tempo Sharina tabata un mucha, Sharina tabata hopi introverto y verlegen, sinembargo el a haya un forma pa expresa su mes y duna un nificacion n’e mundo rond di dje. Su interes den e caracter humano y desaroyo di identidad a hib’e pa studia trabou social (1993-1998) y despues un educacion den sciencia di comportacion/orthopedagogia (2007-2012). Na 2009 –mientras e tabata traha simultaneamente como un guardian familiar, e tabata studia Orthopedagogia y criando 2 yiu di su mes como un mama soltera- Sharina a dicidi pa bay sigui un educacion part time den arte (2009-2012) na ‘De Nieuwe Akademie’. Na 2014 Sharina a muda bek pa su isla natal Aruba pa sigui su soño di bira un artista profesional y di un manera of otro combina esaki cu su studio di trahadora social. Sharina Gumbs ta un artista visual abstracto y ta haci obranan colorido y dinamico cu ta refleha identidad autentico. Desde 2010 pa awor Sharina a expone su arte na Europa y Merca. Pa medio di su organisacion Soul2Soul Mindful Art - Transformational & Creative Coaching for Teams, Management & Professionals, Sharina ta desaroya workshops pa individual como profesional. Den un workshop, participantenan di e sesionnan creativo di coaching ta siña tecnicanan basico pa crea un obra di arte abstracto, mientras nan ta explora nan vulnerabilidadnan den un manera divertido y nan ta mehora nan comunicacion y abilidadnan di resolve problema, di manera cu nan por expresa nan mes mihor y por enfrenta stress y otro cambionan na trabou. Cuminsando for di dialuna dia 28 di september ultimo cu Soul2Soul-Mindful Art Gallery (Aruba) ta facilita e serie di workshop di 3-dia di “Mindful Art” na Cas di Cultura. Cu e tipo di arte aki, e participante ta laga tur ansiedad cu den ultimo tempo ta afectando nos bay, kita stress y crea su mesun realidad retando nan mes den un forma hopi divertido pa traha riba nan desaroyo propio. E prome workshop dialuna dia 28 di september ta ‘Refill your cup with authenticity’. E di dos workshop ta yama ‘Reality-Check’ cu ta diamars dia 29 di september y e di tres dia e workshop ta yama: ‘Design your personality’ cual t’esun final awe diarazon dia 30 di september 2020. Diahuebs dia 1 di October 2020, e artista Sharina Gumbs lo ta expone su arte den un exposicion ‘The essence of me’.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Julie Oduber-Quigley
|fecha nacemento =
|luga nacemento = Puerto Rico
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
'''Julie Oduber-Quigley''', simply known as Julie discovered her passion for painting by experimenting at the young age of 16 when she picked up a paintbrush and tainted it with oil paint of her favorite colors; pink, blue, violet, and orange.
To her surprise, she drew a perfect flower bud. Since then she took her brushes and colors to do many images of flowers. It is here that her passion to become an artist emerged.
Julie was born in San Juan Puerto Rico to a very dominant mother who discouraged her from her passion and wanted her to pursue a career instead of painting. Nevertheless, Julie followed her heart and continue her painting abilities from time to time, but in Aruba, she managed to focus on her talent with her continued painting series. She married Dr. Gustavo Oduber, a dentist, and politician, who encouraged her to develop her technique and continue her artwork.
Her two most significant accomplishments aside from being recognized as a primitive artist in Aruba was having Pandellis as her teacher in Aruba and second to be part of the first book ever written about Dutch Caribbean Artists which was commissioned by the Dutch Government and written by Adi Martis & Jennifer Smit. Since the 1990s, the visual arts in the Netherlands Antilles and Aruba have been undergoing an explosive period of unprecedented growth.
Pandellis (1896-1965), a Greek-born in Thessaloniki and raised in Malta ended up in Surinam, Curacao, then in Aruba. Aside from teaching English and mathematics, it was his painting lessons and examples provided by his work that would prove the most influential. Pandellis settled more or less permanently in San Nicolas, Aruba in the late thirties. Julie Oduber-Quigley (1934-2001) was one of his later students there during the first half of the sixties.
Another famous Dutch painter who was an art teacher had a great influence on Julie. His name was Vervoord. Vervoord was also the teacher of Gustavo Oduber Jr in high school in Aruba.
Julie’s artwork has been collected by many distinguished personas in Aruba as well as in other countries as well as having a painting of hers in the museum in Rotterdam. Today the largest private collection including Julie and Pandellis is under the great care of Julie’s sons and daughter.
---------------------
{{Databox}}
[[File:Mosaic bench San Nicolaas.jpg|thumb|325px|Straatmeubilair van mozaik]]
'''[[Street art]] in [[Aruba]]''' behelst een 50-tal kleurrijke werkstukken, muurschilderingen, [[trompe-l'oeil]] en andere 3D-kunstwerken van lokale en internationale muur- en graffitikunstenaars in [[Sint Nicolaas (Aruba)|San Nicolas]].
Naast "art district" van Aruba kreeg San Nicolas, de op een na grootste stad van Aruba, in 2019 het predicaat streetart-hoofdstad van de Cariben.<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/forbestravelguide/2019/08/02/see-the-street-art-capital-of-the-caribbean/|taal=en|auteur=Kester, Jennifer|titel=See the street art capital of the Caribbean|werk=Forbes.com|datum=2 augustus 2019|bezochtdatum=26 juni 2020}}</ref> Aanvankelijk was San Nicolas een typische arbeidersstad vanwege de dominantie van de raffinaderij en het havenverkeer. De [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] was vanaf eind jaren twintig van de twintigste eeuw de motor van de Arubaanse economie en had een grote aanzuigkracht op arbeidsmigranten uit de regio, die een eigen dialect, eetgewoonten, muziek en carnaval naar het eiland meebrachten. Met de stijgende welvaart vanaf de dertiger jaren groeide het dorp snel uit tot een multiculturele meltkroes met een uitgesproken Caribische sfeer. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij buiten bedrijf en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden diverse monumentale panden gerestaureerd en herbestemd, waaronder de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
[[Uncle Louis Store]]: In de periode dat het Monumentenfonds eigenaar was, maar er nog niet gestart kon worden met de restauratie, heeft het Fonds het gebouw in tijdelijk gebruik gegeven aan Ateliers’89. Dit is een organisatie van kunstenaars die het gebouw als tijdelijk atelier hebben gebruikt. San Nicolas wordt de laatste jaren ontwikkeld tot ‘culturele hoofdstad’ van Aruba. Er is een jaarlijkse Art Fair en er zijn veel muurschilderingen en andere ‘streetart’.
migranten die zich hier vestigden voor werk in de olieraffinaderij. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij gesloten en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden monumentale panden gerestaureerd en een nieuwe bestemming gegeven, zoals de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
Sinds 2012 is de olieraffinaderij gesloten. San Nicolas veranderde in een spookstad vol leegstaande gebouwen en een guur sfeertje. Tot halverwege 2016. Graffitartiesten en andere kunstenaars vanuit de hele wereld kwamen naar de stad voor de Aruba Art Fair. Tijdens dit evenement werd San Nicolas omgetoverd tot één groot openluchtmuseum met kleurrijke murals en andere vormen van street art. De Aruba Art Fair wordt doorgaans elk jaar gehouden en komen er telkens weer bijzondere kunstwerken bij.
San Nicolas, de op een na grootste stad van Aruba, wordt het predicaat toegekend van "art district" van Aruba en streetart-hoofdstad van de Caraïben.<ref>{{Citeer web|url=https://www.forbes.com/sites/forbestravelguide/2019/08/02/see-the-street-art-capital-of-the-caribbean/|taal=en|auteur=Kester, Jennifer|titel=See the street art capital of the Caribbean|werk=Forbes.com|datum=2 augustus 2019|bezochtdatum=13 maart 2020}}</ref> Vroeger was [[Sint Nicolaas (Aruba)|San Nicolas]] een echte arbeidersstad vanwege de raffinaderij en haar haven. De [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] was de motor van de Arubaanse economie in de veertiger en vijfiger jaren. De stad is bekend om zijn Caribisch sfeer door de meltkroes van migranten die zich hier vestigden voor werk in de olieraffinaderij. Naast de vele voorzieningen voor de inwoners, had de stad ook tal van uitgaansgelegenheden voor scheepslui die met tankers de haven van San Nicolas binnenliepen. Sinds 2012 is de raffinaderij gesloten en zijn in het stadscentrum de straten steeds leger geworden en de gebouwen verlaten en vervallen geraakt. In samenwerking met de overheid werd de binnenstad van San Nicolas gerehabiliteerd en werden monumentale panden gerestaureerd en een nieuwe bestemming gegeven, zoals de [[Nicolaas Store]], [[Uncle Louis Store]] en het [[Watertoren San Nicolas]].
Volgens het ROP 2019 wordt er voor San Nicolas wordt aangekoerst op een ontwikkeling tot culturele en creatieve stad. Voor San Nicolas lag het accent meer in het vernieuwen van enkele panden en activiteiten/gebruik van gebouwen in het licht van San Nicolas als Cultural and Heritage City. De openbare ruimte is over het algemeen van een goed kwalitatief niveau.
== Aruba Art Fair ==
Tijdens een kunstbeurs in 2015?? besloten verschillende kunstorganisaties en kunstenaars namelijk delen van de stad te versieren en nieuw leven in te blazen. Met activiteiten als de wekelijkse Carubbian Festival en de jaarlijkse Aruba Art Festival. Initiatiefnemer van het muurschilderingproject was Oscar “Tito” Bolivar, nadat hij door een bezoek aan [[Bogota (stad)|Bogota]] geinspireerd raakte.<ref name="art">[https://www.lolaakinmade.com/latin-americacarribbean/in-photos-spectacular-street-art-in-aruba-san-nicolas/ Spectacular street art in Aruba – San Nicolas], </ref> Tegelijkertijd werd het idee voor een "Aruba Art Fair" in San Nicolas geboren, een jaarlijks terugkerende internationale kunst- en cultuurfestival. In het kader van dit evenement wordt ieder jaar nieuwe street art op gevels van oude huizen en gebouwen toegevoegd. Ook een gedeelte van de hoge muur, die dwars door het stadscentrum loopt ter afscheiding van het terrein van de olieraffinaderij en de haven werd gebruikt voor schilderingen.
Onder de werkstukken, murals en 3D-kunstwerken bevinden zich werken van Bordalo II, Chemis, Fio Silva, Farid Ruedah, Street Art Chilango, Bond Truluv, Amsterdam Street Art, Dopie, Sjembakkus, Ivez One, Mr. Dheo, Pariz en Isidora Paz López.<ref name="art"/>
Ook: Addfuel (Diogo Machado, Portugal), Guache (Oscar Gonzalez, Colombia)
ChemiS, “House of Cards” – San Nicolas, Aruba
Painted as part of the Aruba Art Fair, ChemiS’s House of Cards takes up the whole façade of the Winter Garden bar restaurant and nightclub. Its trompe l’œil effect is really impressive!
Lees over Tito Bolivar<ref>[https://www.travelweekly.com/Cruise-Travel/Picturing-happiness-on-Aruba-mural-tour?fbclid=IwAR0fAN7Prjmzp5Qa_zjYWjMp-F3uCmTciNRP50KLmC-hy5iEFpU8oE6bRa8 :Picturing happiness on an Aruba mural tour]</ref>
== Selectie van murals en 3D-werken in San Nicolas ==
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+
!afbeelding
!naam
!jaar
!kunstenaar
!locatie
|-
| [[File:Yuwana.jpg|125px]]
| Yuwana <br /> (mixed media)
| 2016
| Bordalo II ([[:pt:Artur Bordalo|pt]])<br /><small style="color:blue;">(''Artur Bordalo'', [[Lissabon]], 1987)</small>
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 02 055000.jpeg|125px]]
| Dolfijn Lundfin 1500x1000 cm
| 2016
| Bond Truluv<br /><small style="color:blue;">(''Jonas Ihlenfeldt'', [[Göttingen (stad)|Göttingen]], 1981)</small><br />
| Stuyvesantstraat
|-
| [[File:Mural Black White.jpg|125px]]
| Bertha Isabel Cáceres
| 2016
| Jorit ([[:it:Jorit|it]])<br /><small style="color:blue;">(''Jorit Ciro Cerullo'', [[Napels (stad)|Napels]], 1990)</small>
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 13 603000.jpeg|125px]]
| Mucha Bunita
| 2017
| Ives One <br /><small style="color:blue;">(''Ives Covert'', [[Nederland]], 1982)</small>
| van Renselaerstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba).jpeg|125px]]
| Prikichi
| 2017
| [[Garrick Marchena]] ([[Aruba]], 1966)
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 07 251000.jpeg|125px]]
| Shoco
|
|
| ?
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 35 014000.jpeg|125px]]
| Dolfijn
| 2016
| Bond Truluv<br /><small style="color:blue;">(''Jonas Ihlenfeldt'', [[Göttingen (stad)|Göttingen]], 1981)</small><br />
| hoek B. van der Veen Zeppenfeltstraat/Bargestraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 55 950000.jpeg|125px]]
| Now you see me, now you boat
| 2017
| Juandrés Vera ([[:es:Juandrés Vera|es]]) <br /><small style="color:blue;">([[Monterrey]], 1990)</small>
| Bargestraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 45 246000.jpeg|125px]]
| The Boss - Blue Iguana
| 2017
| WD Wild Drawing <br /><small style="color:blue;">([[Bali]])</small>
| hoek Bargestraat/Crijssenstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 22 59 55 079000.jpeg|125px]]
| Bonbini
|
|
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 50 266000.jpeg|125px]]
| Infinity House of Cards
| 2016
| Chemis <br /><small style="color:blue;">(''Dmitrij Proskin'', [[Kazachstan]])</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 28 667000.jpeg|125px]]
| Bao Awa
| 2016
| One Ice <br /><small style="color:blue;">(''Robert Solognier'', [[Aruba]])</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:Mural Lionfish Caya Dick Cooper.jpg|125px]]
| Lionfish
| 2017
| Dopie <br /><small style="color:blue;">([[Amsterdam]], 1983)</small>
| Caya Dick Cooper
|-
| [[File:Aruba mural.jpg|125px]]
| Carnival Nymph (tegelmozaiek)
| 2016
| Isidora Paz López <br /><small style="color:blue;">(([[Santiago (Chili)|Santiago]], 1975)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 22 59 37 969000.jpeg|125px]]
| Flamingos
| 2017
| Richard Santana<br /><small style="color:blue;">([[Las Palmas de Gran Canaria]], 1987)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Aruba mural 2.jpg|125px]]
| Bailarina
| 2014
| King San Lie Kwie
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat 5
|-
| [[File:Mural Harina Pan.jpg|125px]]
| Harina Pan
| 2016
| Leon Keer ([[:en:Leon Keer|en]])<br /><small style="color:blue;">([[Utrecht]], 1980)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Mural San Nicolaas.jpg|125px]]
| Busca bo mes
| 2016
| [[Francis Sling]]<br /><small style="color:blue;">([[Curaçao]], 1979)</small>
| B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:Public library San Nicolas Aruba.jpg|125px]]
| naam
| ?
| kunstenaar
| Theaterstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 01 24 866000.jpeg|125px]]
| Miss Alice
| 2017
| Odeith ([[:fr:Odeith|fr]])<br /><small style="color:blue;">(''Sergio Odeith'', [[Damaia]], 1976)</small>
| hoek Theaterstraat/B. van der Veen Zeppenfeltstraat
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 16 571000.jpeg|125px]]
|
| 2019
| Chemis <br /><small style="color:blue;">(''Dmitrij Proskin'', [[Kazachstan]])</small>
|
|-
| [[File:San Nicolas murals (Aruba) 23 00 09 183000.jpeg|125px]]
| Aruban Sea Turtle
| 201?
| Artmando Multimedia <br /><small style="color:blue;">(''Armando Goedgedrag'', [[Aruba]])</small>
| Lagoweg?
|}
{{noindex}}
== Zie ook ==
* [[Switi Rauw Streetfest]]
* [[:en:Street art in Ponce, Puerto Rico]]
* [[:es:Arte urbano en Valencia (España)]]
* [[:en:Street Art Festival in Belize City]] - Aruba Art Festival
* [[:en:Street art in Sarajevo]] - festivals
* lijst van toeristische attracties in San Nicolas
== Literatuur ==
* [https://streetart.today/2019/04/17/street-art-in-aruba/ Top 5 street art murals in Aruba], Streetart.today, 17 april 2019
* [https://arubaartfair.com/arubamurals/ Aruba Art Fair website]
Van Leon Berenos:
Pure Aruba Foundation is de organisatie, die het project van de muurschilderingen in San Nicolas heeft geïnitieerd in 2015. Dit project is gebaseerd op een jaarlijks terugkerend festival onder de naam Aruba Art Fair, waarvan een van de ingrediënten/ activiteiten is het uitnodigen van internationale artiesten die ieder jaar een aantal muurschilderingen aanbrengen. De kunstuitingen dienen te passen in het cultureel historische beeld van de plaats San Nicolas. De doelstelling was deze 2e stad van Aruba t om te zetten in een kunst district teneinde een stroom verblijfstoeristen aan te trekken die meer zochten dan zon, zee en strand.
Begonnen in 2015 met 12 muurschilderingen zowel in 1-, 2, - en 3-dimensionale vormen, bedraagt het aantal kunstuitingen op dit moment 54 exemplaren (2020). In de kunstuitingen behoren ook de mozaïek kunststukken aan de muren en in de straten, dienende als straatmeubilair. De internationale kunstenaars zijn afkomstig van: Argentinië, Chili, Colombia, Curaçao, Tsjechische Republiek, Mexico, Nederland, Portugal, Roemenië, Bali, Canarische Eilanden, Italië, Spanje, Griekenland, en een aantal lokale artiesten uit Aruba.
-----------
===Wim de Waal ===
{{Variante|a}}
{{Infobox artista|variante = a
| nomber completo = Wim de Waal
|fecha nacemento =
|luga nacemento = [[Kòrsou|Corsou]]
|fecha fayecimento =
|luga fayecimento =
|alias =
|ofishi = pintor
|mayornan =
|casa =
|estilo =
|distincion =
|obra =
}}
Wim de Waal (☆ 4 oktober 1934 na [[Kòrsou|Corsou]]) ta un artista visual [[Aruba]]no. Naturalistisch schilderijen
== Biografie ==
Na de middelbare school op Curacao was de Waal jarenlang werkzaam in het bedrijfsleven.
Na een middelbare schoolopleiding op Curacao is hij jarenlang in het bedrijfsleven werkzaam geweest. Op latere leeftijd 'volgde hij een decoratievakopleiding in Nederland en werkte hij op de jaarbeurs in Utrecht als decorateur. Hij werkte in het bedrijfsleven op Curacao tot 1976, in jaar welk jaar hij fulltime kunstschilder werd.
Wim de Waal nam deel aan verschillende eenmans- en groepsexposities in Aruba, Curaçao, New York en Mexico City. Wim de Waal werkt met acryl op koraalzand.<ref>ORANJESTAD _ De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal. "Amigoe". Curaçao, 01-04-1978, p. 7. Geraadpleegd op Delpher op 22-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639260:mpeg21:p007</ref>
<ref>https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639260:mpeg21:a0100 Amigoe, 1 april 1978|De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal</ref>
De Antilliaanse kunstschilder Wim de Waal heeft de laatste dagen de lobby en het terras van de Aruba Beach Club voorzien van enige zeer opvallende muurschilderingen. De heerDe Waal heeft zich hierbij laten inspieren door een typisch Spaans-creools evenement dat ook op Aruba voorkomt, n.l. een hanengevecht in combinatie met de oude Arubaanse huissymbolen z.g. "hex-signs". Win de Daal is sinds zijn jeugd een actief schilder en gebruikte hij al zijn vrije tijd hiervoor. Na een middelbare schoolopleiding op Curacao is hij jarenlang in het bedrijfsleven werkzaam geweest. Op latere leeftijd 'volgde hij een decoratievakopleiding in Nederland en werkte hij op de jaarbeurs in Utrecht als decorateur. Hij werkte in het bedrijfsleven op Curacao tot 1976, in jaar welk jaar hij fulltime kunstschilder werd. Van 1976 tot 1974 heeft Wim de Waal exposities gehouden op Curacao in Mexico, Guyana, New York en Suriname. Door hem ontworpen en uitgevoerde muurtekeningen zijn te bezichten op Curacao bij Antilliaanse Verffabriek, hoofdkantoor Philips Antilliana n. v., hoofdkantoor Loyens en Volkmaars, Shell Curacao nv., kantoor D.Bakhuis Registeraccountant.; 't Schuurtje, Moreno Brandao & Sons Inc. en op Aruba bij de Aruba Beach Clübjen het nieuwe gebouw van de ENNIA n. v. aan de Nassaustraat. Op de foto Wim de Waal naast een van zijn muurschilderingen in de Aruba Beach Club.
• zandschilderijen
Started painting at a young age. At the age of 25, after some personal problems, he intensifies his painting. All his work expresses the same message: the unity of the cosmos.
De Waal is of the opinion that there is life in everything, even in a stone. It's only a matter of development.
De Waal has made several wall paintings on the Netherlands Antillean islands, especially on Aruba. Famous is his painting in an Aruban church: "the creation" where the cell was created in the water. The cell became the fish. The fish produced the amphibian, who in its turn produced the reptile and through the reptile the mammal was created. And ultimately came the human.
This painting, although completely contradictory to the story of the creation as written in the bible, was highly appreciated. < https://art.centralbank.cw/our-collection/wim-de-waal/bio>
{{Appendix}}
------------
t8zfq72ypvm8wc98pxefijz0tea5j20
No Limit Soldiers
0
9322
198834
197212
2026-07-30T04:29:03Z
Caribiana
8320
/* Origen */ ampliashon
198834
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''No Limit Soldiers''' (NLS) ta un grupo kriminal organisá i banda di kaya di [[Kòrsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://eenvandaag.avrotros.nl/item/wie-zijn-de-no-limit-soldiers/|titel=Wie zijn de No Limit Soldiers|werk=Eenvandaag|datum=2016-05-14|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> E ta impliká den aktividatnan manera trafikashon di droga, likidashon di persona i otro delitonan serio, tantu na Kòrsou, [[Sint Maarten]] komo na [[Hulanda]].
== Origen ==
No Limit Soldiers a lanta den [[Koraal Specht]], un bario pober na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref>{{cite web|url=http://www.camilleri.nl/2013/07/moord-wiels-justitie-beschuldigt-gang-no-limit-soldiers-nls/|title=Moord Wiels: justitie beschuldigt gang ‘No Limit Soldiers’ (NLS)|work=Crimesite Camilleri|access-date=16 December 2014}}</ref> Lider di e organisashon tabata Shurandy (Tyson) Quant ku su man drechi i asesor finansiero, Charlton Lake. Na novèmber 2020, Quant a wòrdu arestá na [[Dubai]] i na 2026 ekstraditá pa Hulanda.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://nu.cw/2020/11/26/curacaos-nls-lid-opgepakt-in-dubai-om-liquidaties/|titel=Curaçaos NLS lid opgepakt in Dubai om liquidaties|werk=nu.cw|datum=2020-11-26|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/politie-justitie/93055/eerste-rechtszitting-tegen-vermeend-nls-kopstuk-tyson-quant-op-10-augustus Eerste rechtszitting tegen vermeend NLS-kopstuk ‘Tyson’ Quant op 10 augustus], curacao.nu (29 di yüli 2026)</ref> Na aprel 2023 e lider suplente di NLS, Urvin Laurence (Nuto) Wawoe, a wòrdu arestá na [[Repúblika Dominikano]].<ref>{{citeer web|url=https://nu.cw/2023/04/17/aanhouding-lid-no-limit-soldiers-op-dominicaanse-republiek/|titel=Aanhouding lid No Limit Soldiers op Dominicaanse Republiek|werk-nu.cw|datum-2023-04-18|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Ministerio Públiko di Kòrsou a pidi pa nan ekstradishon.
== Aktividatnan ==
E grupo ta enbolbí den trafikashon di droga riba gran eskala na Hulanda, unda sèlnan di e banda a surgi bou di e komunidat [[afrokurasoleño]]. Miembronan di NLS, den kooperashon ku e sèlnan na Hulanda, a introdusí kokaina obtené via kontakto ku proveedor di droga na [[Colombia]] i [[Jamaica]], den siudatnan grandi manera [[Rotterdam]], [[Den Haag]] i [[Amsterdam]].<ref>{{citeer web|url=http://www.versgeperst.com/nieuws/223528/no-limit-soldiers-leden-opgepakt-na-lang-onderzoek.html|title=Versgeperst.com CuracaoNo Limit Soldiers-leden opgepakt na lang onderzoek - Versgeperst.com Curacao|work=Versgeperst.com Curacao|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Djei nan a distribuí e droga na trafikantenan chikí.<ref>{{citeer web|url=http://qracao.com/index.php/dit-is-een-artikelen/8855-2013-08-03-11-01-46|titel=Drugsbende vliegt Curaçaose huurmoordenaars in|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref>
Otro aktividat importante di e banda ta asesinato pa enkargo. E banda ta konosí pa opera eskuadronnan di sikario, kual tabata wòrdu usa pa eliminá gruponan rival den e trafikashon di droga, tantu na Kòrsou komo na Hulanda.<ref>{{citeer web|url=http://www.camilleri.nl/2013/08/bendeleden-no-limit-soldiers-in-nederland-opgepakt/|title=Bendeleden ‘No Limit Soldiers’ in Nederland opgepakt|work=Crimesite Camilleri|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.versgeperst.com/nieuws/223528/no-limit-soldiers-leden-opgepakt-na-lang-onderzoek.html|title=Versgeperst.com CuracaoNo Limit Soldiers-leden opgepakt na lang onderzoek - Versgeperst.com Curacao|work=Versgeperst.com Curacao|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref>
NLS tambe ta tuma kontratonan pa likidashon di parte di gruponan kriminal for di Colombia i gruponan di baho mundu hulandes.<ref>{{cite web|url=http://www.hln.be/hln/nl/957/Binnenland/article/detail/1409548/2012/03/16/Antilliaanse-knokploeg-haalt-gestolen-cocaine-terug-uit-Borgerhout.dhtml|title=Antilliaanse knokploeg haalt gestolen cocaïne terug uit Borgerhout|author=Dimitri Eeckhaut|work=HLN|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> E banda a wòrdu supuestamente relashoná ku kasonan di asesinato i ligá na e morto di [[Helmin Wiels]], polítiko konosi di Kòrsou.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=http://www.camilleri.nl/2013/07/moord-wiels-justitie-beschuldigt-gang-no-limit-soldiers-nls/|titel=Moord Wiels: justitie beschuldigt gang ‘No Limit Soldiers’ (NLS)|werk=Crimesite Camilleri|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref>
== Kasonan Themis ==
Bou di nòmber "Themis", polis di Sint Maarten, Kòrsou, Aruba i Recherche Samenwerkingsteam (RST) a lansa un investigashon koordiná riba e delitonan kometí último añanan na e islanan i na Hulanda. E investigashon tabata bou direkshon di Ministerio Públiko di Kòrsou i Sint Maarten.
Na ougùstus 2022, den e promé kaso di Themis, kuater sospechoso na Kòrsou a wòrdu sentensiá na kastigunan di prizon ku ta varia entre 14 aña i 21 luna, pa nan enbolbimentu den un organisashon kriminal i labamentu di plaka.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://curacao.nu/hoge-straffen-voor-leden-criminele-organisatie-no-limit-soldiers-op-curacao/|titel=Hoge straffen voor leden criminele organisatie No Limit Soldiers op Curaçao |datum=2022-08-12|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Dos sospechoso a bai den apelashon.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://nu.cw/2023/03/27/lid-no-limit-solders-uitgeleverd-aan-nederland/|titel=Lid No Limit Soldiers uitgeleverd aan Nederland|werk=nu.cw|datum=2023-03-27|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref>
Na 2025, Ministerio Públiko a pidi kastigu di kadena perpetuo kontra Urvin (Nuto) Wawoe, pa su enbolbimentu den dieskuater krimen, inkluyendo multiple asesinato, intento di asesinato, trafikashon di droga i partisipashon den un organisashon kriminal. Wawoe a nenga e akusashonnan i e ròl di lider di NLS.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/politie-justitie/76259/om-eist-levenslang-tegen-nuto-wawoe OM eist levenslang tegen Nuto Wawoe], curacao.nu (26 di yüni 2025)</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1104402063|titulo=No Limit Soldiers (organized crime group)}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Sociedad]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
lmlf4xdj849e6rhzj4aamp0diuugdh3
198835
198834
2026-07-30T04:31:37Z
Caribiana
8320
198835
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''No Limit Soldiers''' (NLS) ta un grupo kriminal organisá i banda di kaya di [[Kòrsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://eenvandaag.avrotros.nl/item/wie-zijn-de-no-limit-soldiers/|titel=Wie zijn de No Limit Soldiers|werk=Eenvandaag|datum=2016-05-14|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> E ta impliká den aktividatnan manera trafikashon di droga, likidashon di persona i otro delitonan serio, tantu na Kòrsou, [[Sint Maarten]] komo na [[Hulanda]].
== Origen ==
No Limit Soldiers a lanta den [[Koraal Specht]], un bario pober na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref>{{cite web|url=http://www.camilleri.nl/2013/07/moord-wiels-justitie-beschuldigt-gang-no-limit-soldiers-nls/|title=Moord Wiels: justitie beschuldigt gang ‘No Limit Soldiers’ (NLS)|work=Crimesite Camilleri|access-date=16 December 2014}}</ref> Lider di e organisashon tabata Shurandy (Tyson) Quant ku su man drechi i asesor finansiero, Charlton Lake. Na novèmber 2020, Quant a wòrdu arestá na [[Dubai]] i ekstaditá pa Hulanda na 2026.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://nu.cw/2020/11/26/curacaos-nls-lid-opgepakt-in-dubai-om-liquidaties/|titel=Curaçaos NLS lid opgepakt in Dubai om liquidaties|werk=nu.cw|datum=2020-11-26|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref><ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/politie-justitie/93055/eerste-rechtszitting-tegen-vermeend-nls-kopstuk-tyson-quant-op-10-augustus Eerste rechtszitting tegen vermeend NLS-kopstuk ‘Tyson’ Quant op 10 augustus], curacao.nu (29 di yüli 2026)</ref> Na aprel 2023 e lider suplente di NLS, Urvin Laurence (Nuto) Wawoe, a wòrdu arestá na [[Repúblika Dominikano]].<ref>{{citeer web|url=https://nu.cw/2023/04/17/aanhouding-lid-no-limit-soldiers-op-dominicaanse-republiek/|titel=Aanhouding lid No Limit Soldiers op Dominicaanse Republiek|werk-nu.cw|datum-2023-04-18|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Ministerio Públiko di Kòrsou a pidi pa nan ekstradishon.
== Aktividat ==
E grupo ta enbolbí den trafikashon di droga riba gran eskala na Hulanda, unda sèlnan di e banda a surgi bou di e komunidat [[afrokurasoleño]]. Miembronan di NLS, den kooperashon ku e sèlnan na Hulanda, a introdusí kokaina obtené via kontakto ku proveedor di droga na [[Colombia]] i [[Jamaica]], den siudatnan grandi manera [[Rotterdam]], [[Den Haag]] i [[Amsterdam]].<ref>{{citeer web|url=http://www.versgeperst.com/nieuws/223528/no-limit-soldiers-leden-opgepakt-na-lang-onderzoek.html|title=Versgeperst.com CuracaoNo Limit Soldiers-leden opgepakt na lang onderzoek - Versgeperst.com Curacao|work=Versgeperst.com Curacao|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Djei nan a distribuí e droga na trafikantenan chikí.<ref>{{citeer web|url=http://qracao.com/index.php/dit-is-een-artikelen/8855-2013-08-03-11-01-46|titel=Drugsbende vliegt Curaçaose huurmoordenaars in|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref>
Otro aktividat importante di e banda ta asesinato pa enkargo. E banda ta konosí pa opera eskuadronnan di sikario, kual tabata wòrdu usa pa eliminá gruponan rival den e trafikashon di droga, tantu na Kòrsou komo na Hulanda.<ref>{{citeer web|url=http://www.camilleri.nl/2013/08/bendeleden-no-limit-soldiers-in-nederland-opgepakt/|title=Bendeleden ‘No Limit Soldiers’ in Nederland opgepakt|work=Crimesite Camilleri|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.versgeperst.com/nieuws/223528/no-limit-soldiers-leden-opgepakt-na-lang-onderzoek.html|title=Versgeperst.com CuracaoNo Limit Soldiers-leden opgepakt na lang onderzoek - Versgeperst.com Curacao|work=Versgeperst.com Curacao|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref>
NLS tambe ta tuma kontratonan pa likidashon di parte di gruponan kriminal for di Colombia i gruponan di baho mundu hulandes.<ref>{{cite web|url=http://www.hln.be/hln/nl/957/Binnenland/article/detail/1409548/2012/03/16/Antilliaanse-knokploeg-haalt-gestolen-cocaine-terug-uit-Borgerhout.dhtml|title=Antilliaanse knokploeg haalt gestolen cocaïne terug uit Borgerhout|author=Dimitri Eeckhaut|work=HLN|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> E banda a wòrdu supuestamente relashoná ku kasonan di asesinato i ligá na e morto di [[Helmin Wiels]], polítiko konosi di Kòrsou.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=http://www.camilleri.nl/2013/07/moord-wiels-justitie-beschuldigt-gang-no-limit-soldiers-nls/|titel=Moord Wiels: justitie beschuldigt gang ‘No Limit Soldiers’ (NLS)|werk=Crimesite Camilleri|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref>
== Kasonan Themis ==
Bou di nòmber "Themis", polis di Sint Maarten, Kòrsou, Aruba i Recherche Samenwerkingsteam (RST) a lansa un investigashon koordiná riba e delitonan kometí último añanan na e islanan i na Hulanda. E investigashon tabata bou direkshon di Ministerio Públiko di Kòrsou i Sint Maarten.
Na ougùstus 2022, den e promé kaso di Themis, kuater sospechoso na Kòrsou a wòrdu sentensiá na kastigunan di prizon ku ta varia entre 14 aña i 21 luna, pa nan enbolbimentu den un organisashon kriminal i labamentu di plaka.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://curacao.nu/hoge-straffen-voor-leden-criminele-organisatie-no-limit-soldiers-op-curacao/|titel=Hoge straffen voor leden criminele organisatie No Limit Soldiers op Curaçao |datum=2022-08-12|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Dos sospechoso a bai den apelashon.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://nu.cw/2023/03/27/lid-no-limit-solders-uitgeleverd-aan-nederland/|titel=Lid No Limit Soldiers uitgeleverd aan Nederland|werk=nu.cw|datum=2023-03-27|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref>
Na 2025, Ministerio Públiko a pidi kastigu di kadena perpetuo kontra Urvin (Nuto) Wawoe, pa su enbolbimentu den dieskuater krimen, inkluyendo multiple asesinato, intento di asesinato, trafikashon di droga i partisipashon den un organisashon kriminal. Wawoe a nenga e akusashonnan i e ròl di lider di NLS.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/politie-justitie/76259/om-eist-levenslang-tegen-nuto-wawoe OM eist levenslang tegen Nuto Wawoe], curacao.nu (26 di yüni 2025)</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1104402063|titulo=No Limit Soldiers (organized crime group)}}
{{References}}
}}
[[Kategoria:Sociedad]]
[[Kategoria:Kòrsou]]
ijonkchtoy7h0yclet9my4v2f8aexnq
Usuario:Caribiana/Sandbox/Luga - Aruba
2
11115
198791
198757
2026-07-29T15:30:26Z
Caribiana
8320
198791
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un area remoto di [[Parke Nacional Arikok]]. E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erocion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
gtzrzcqcuc2jvcuxwbcrd37b22gmlk0
198792
198791
2026-07-29T15:36:07Z
Caribiana
8320
198792
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un area remoto di [[Parke Nacional Arikok]]. E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erocion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
== Ubicacion ==
E piscina natural ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di conservacion di Parke Nacional Arikok. E area ta caracterisa pa un paisahe secura cu barancanan, vegetacion xerofítiko i un costa di piedra.
Acceso na Conchi ta limita debi na e tereno bruto. E sitio por wordo alkansa principalmente na pia via camindanan di cana (trail), riba cabay y cu vehiculo tipo ATV (off-road).
Vehiculo regular no ta permiti den e parti di parke cu ta hiba na e piscina. Tin camindanan señalá cu ta cuminsa for di entrada di e parke.
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
p5lre36kq8mf4751sm51ury88zhoal0
198797
198792
2026-07-29T15:45:05Z
Caribiana
8320
198797
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un area remoto di [[Parke Nacional Arikok]]. E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erocion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
E nomber "Cura di Tortuga" ta referi na e presensia historico di turtuganan di lama den e area. E nomber "Conchi" ta un denominacion local pa e tipo di formacion natural aki.
== Acceso ==
E piscina natural ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di conservacion di Parke Nacional Arikok. E area ta caracterisa pa un paisahe secura cu barancanan, vegetacion xerofítiko i un costa di piedra. Entrada na Parke Nacional Arikok ta suheto na pago di un tarifa pa sostene su conservacion y mantenemento.
Acceso na Conchi ta limita debi na e tereno bruto. E sitio por wordo alkansa principalmente na pia via camindanan di cana (trail), riba cabay y cu vehiculo tipo ATV (off-road).
Vehiculo regular no ta permiti den e parti di parke cu ta hiba na e piscina. Tin camindanan señalá cu ta cuminsa for di entrada di e parke.
==Uzo y actividad==
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baña y snorkel, debi na e protekshon natural contra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na condicionnan di awa trankil.
E uzo di e area ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitante ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku condishonnan di lama, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e barera di baranca y drenta e piscina.
== Fasilidatnan ==
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
je8lc7zlafowqd8rj93uh78fq18z556
198798
198797
2026-07-29T15:46:44Z
Caribiana
8320
198798
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un area aisla di [[Parke Nacional Arikok]]. E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erocion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
E nomber "Cura di Tortuga" ta referi na e presensia historico di turtuganan di lama den e area. E nomber "Conchi" ta un denominacion local pa e tipo di formacion natural aki.
== Acceso ==
E piscina natural ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di conservacion di Parke Nacional Arikok. E area ta caracterisa pa un paisahe secura cu barancanan, vegetacion xerofítiko i un costa di piedra. Entrada na Parke Nacional Arikok ta suheto na pago di un tarifa pa sostene su conservacion y mantenemento.
Acceso na Conchi ta limita debi na e tereno bruto. E sitio por wordo alkansa principalmente na pia via camindanan di cana (trail), riba cabay y cu vehiculo tipo ATV (off-road).
Vehiculo regular no ta permiti den e parti di parke cu ta hiba na e piscina. Tin camindanan señalá cu ta cuminsa for di entrada di e parke.
==Uzo y actividad==
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baña y snorkel, debi na e protekshon natural contra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na condicionnan di awa trankil.
E uzo di e area ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitante ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku condishonnan di lama, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e barera di baranca y drenta e piscina.
== Fasilidatnan ==
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
65azwemz1vbjaypcwamag48a7r7798x
198799
198798
2026-07-29T15:47:18Z
Caribiana
8320
198799
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un zona aisla di [[Parke Nacional Arikok]]. E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erocion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
E nomber "Cura di Tortuga" ta referi na e presensia historico di turtuganan di lama den e area. E nomber "Conchi" ta un denominacion local pa e tipo di formacion natural aki.
== Acceso ==
E piscina natural ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di conservacion di Parke Nacional Arikok. E area ta caracterisa pa un paisahe secura cu barancanan, vegetacion xerofítiko i un costa di piedra. Entrada na Parke Nacional Arikok ta suheto na pago di un tarifa pa sostene su conservacion y mantenemento.
Acceso na Conchi ta limita debi na e tereno bruto. E sitio por wordo alkansa principalmente na pia via camindanan di cana (trail), riba cabay y cu vehiculo tipo ATV (off-road).
Vehiculo regular no ta permiti den e parti di parke cu ta hiba na e piscina. Tin camindanan señalá cu ta cuminsa for di entrada di e parke.
==Uzo y actividad==
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baña y snorkel, debi na e protekshon natural contra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na condicionnan di awa trankil.
E uzo di e area ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitante ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku condishonnan di lama, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e barera di baranca y drenta e piscina.
== Fasilidatnan ==
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
tmk6z7cto394ooole4qot9lut0ney5k
198801
198799
2026-07-29T15:57:34Z
Caribiana
8320
198801
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un zona aisla di [[Parke Nacional Arikok]]. E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erocion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
E nomber "Cura di Tortuga" ta referi na e presencia historico di turtuganan di lama den e zona aki. E nomber "Conchi" ta un denominacion local pa e tipo di formacion natural aki.
== Acceso ==
E piscina natural ta situa den e parti nort di Aruba, den un zona di conservacion di Parke Nacional Arikok. E area ta caracterisa pa un paisahe secura cu barancanan, vegetacion xerofítiko y un costa di baranca.
Acceso na Conchi ta limita debi na e tereno bruto. E sitio por wordo alkansa principalmente na pia via camindanan di cana (trail), riba cabay y cu vehiculo tipo ATV (off-road). Vehiculo regular no ta permiti den e parti di parke cu ta hiba na e piscina. Tin camindanan indica cu ta cuminsa for di entrada di e parke.
Entrada na Parke Nacional Arikok ta suheto na pago di un tarifa pa sostene su conservacion y mantenemento.
==Uzo y actividad==
Conchi ta wordo uza principalmente pa baña y snorkel. Den e piscina por haya diferente tipo di pisca chikito y otro formanan di bida marino adapta na condicionnan di awa trankil.
E uzo di e zona ta regula pa regla di conservacion di e parke. Bishitante ta wordo konsehá pa sigui instrukshonnan di e parkrangernan y tene cuenta cu condicionnan di lama, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e barera di baranca y drenta e piscina.
== Facilidad ==
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
tdhtm2clwr6f2t06zzoigwr38g6ds6s
198802
198801
2026-07-29T15:59:15Z
Caribiana
8320
198802
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un zona aisla di [[Parke Nacional Arikok]]. E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erocion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
E nomber "Cura di Tortuga" ta referi na e presencia historico di turtuganan di lama den e zona aki. E nomber "Conchi" ta un denominacion local pa e tipo di formacion natural aki.
==Uzo y facilidad==
Conchi ta wordo uza principalmente pa baña y snorkel. Den e piscina por haya diferente tipo di pisca chikito y otro formanan di bida marino adapta na condicionnan di awa trankil.
E uzo di e zona ta regula pa regla di conservacion di e parke. Bishitante ta wordo konsehá pa sigui instrukshonnan di e parkrangernan y tene cuenta cu condicionnan di lama, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e barera di baranca y drenta e piscina.
Facilidadnan na Conchi ta limita. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
== Acceso ==
E piscina natural ta situa den e parti nort di Aruba, den un zona di conservacion di Parke Nacional Arikok. E area ta caracterisa pa un paisahe secura cu barancanan, vegetacion xerofítiko y un costa di baranca.
Acceso na Conchi ta limita debi na e tereno bruto. E sitio por wordo alkansa principalmente na pia via camindanan di cana (trail), riba cabay y cu vehiculo tipo ATV (off-road). Vehiculo regular no ta permiti den e parti di parke cu ta hiba na e piscina. Tin camindanan indica cu ta cuminsa for di entrada di e parke.
Entrada na Parke Nacional Arikok ta suheto na pago di un tarifa pa sostene su conservacion y mantenemento.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
qlk5yokv6dxtnmbj85nzchcd9spikpx
198804
198802
2026-07-29T16:02:53Z
Caribiana
8320
198804
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un zona aisla di [[Parke Nacional Arikok]]. E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erosion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
E nomber "Cura di Tortuga" ta referi na e presencia historico di turtuganan di lama den e zona aki. E nomber "Conchi" ta un denominacion local pa e tipo di formacion natural aki.
==Uzo y facilidad==
Conchi ta wordo uza principalmente pa baña y snorkel. Den e piscina por haya diferente tipo di pisca chikito y otro formanan di bida marino adapta na condicionnan di awa trankil.
E uzo di e zona ta regula pa regla di conservacion di e parke. Bishitante ta wordo konsehá pa sigui instrukshonnan di e parkrangernan y tene cuenta cu condicionnan di lama, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e barera di baranca y drenta e piscina.
Facilidadnan na Conchi ta limita. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
== Acceso ==
E piscina natural ta situa den e parti nort di Aruba, den un zona di conservacion di Parke Nacional Arikok. E area ta caracterisa pa un paisahe secura cu barancanan, vegetacion xerofítiko y un costa di baranca.
Acceso na Conchi ta limita debi na e tereno bruto. E sitio por wordo alkansa principalmente na pia via camindanan di cana (trail), riba cabay y cu vehiculo tipo ATV (off-road). Vehiculo regular no ta permiti den e parti di parke cu ta hiba na e piscina. Tin camindanan indica cu ta cuminsa for di entrada di e parke.
Entrada na Parke Nacional Arikok ta suheto na pago di un tarifa pa sostene su conservacion y mantenemento.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
9on5ymo3dvm9n8tomo99cz3pmukk88w
198806
198804
2026-07-29T16:05:50Z
Caribiana
8320
/* Uzo y facilidad */
198806
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un zona aisla di [[Parke Nacional Arikok]]. E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erosion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
E nomber "Cura di Tortuga" ta referi na e presencia historico di turtuganan di lama den e zona aki. E nomber "Conchi" ta un denominacion local pa e tipo di formacion natural aki.
==Uzo y facilidad==
Conchi ta wordo uza principalmente pa baña y snorkel. Den e piscina por haya diferente tipo di pisca chikito y otro formanan di bida marino adapta na condicionnan di awa trankil.
E uzo di e zona ta regula pa regla di conservacion di e parke. Bishitante ta wordo conseha pa sigui instruccionnan di e parkrangernan y tene cuenta cu condicionnan di lama, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e barera di baranca y drenta e piscina.
Facilidadnan na Conchi ta limita. No tin infrastructura turistico grandi na e sitio, pa mantene e caracter natural di e area. Den algun momento por tin un punto chikito pa cuminda y bebida na banda di caminda, pero esaki no ta permanente.
== Acceso ==
E piscina natural ta situa den e parti nort di Aruba, den un zona di conservacion di Parke Nacional Arikok. E area ta caracterisa pa un paisahe secura cu barancanan, vegetacion xerofítiko y un costa di baranca.
Acceso na Conchi ta limita debi na e tereno bruto. E sitio por wordo alkansa principalmente na pia via camindanan di cana (trail), riba cabay y cu vehiculo tipo ATV (off-road). Vehiculo regular no ta permiti den e parti di parke cu ta hiba na e piscina. Tin camindanan indica cu ta cuminsa for di entrada di e parke.
Entrada na Parke Nacional Arikok ta suheto na pago di un tarifa pa sostene su conservacion y mantenemento.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
5vyb8q5ifwg6p2lp0jdqh63l7k5b5m1
198852
198806
2026-07-30T07:41:34Z
Caribiana
8320
198852
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un zona aisla di [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref> E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erosion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
E nomber "Cura di Tortuga" ta referi na e presencia historico di turtuganan di lama den e zona aki. E nomber "Conchi" ta un denominacion local pa e tipo di formacion natural aki.
==Uzo y facilidad==
Conchi ta wordo uza principalmente pa baña y snorkel. Den e piscina por haya diferente tipo di pisca chikito y otro formanan di bida marino adapta na condicionnan di awa trankil.
E uzo di e zona ta regula pa regla di conservacion di e parke. Bishitante ta wordo conseha pa sigui instruccionnan di e parkrangernan y tene cuenta cu condicionnan di lama, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e barera di baranca y drenta e piscina.
Facilidadnan na Conchi ta limita. No tin infrastructura turistico grandi na e sitio, pa mantene e caracter natural di e area. Den algun momento por tin un punto chikito pa cuminda y bebida na banda di caminda, pero esaki no ta permanente.
== Acceso ==
E piscina natural ta situa den e parti nort di Aruba, den un zona di conservacion di Parke Nacional Arikok. E area ta caracterisa pa un paisahe secura cu barancanan, vegetacion xerofítiko y un costa di baranca.
Acceso na Conchi ta limita debi na e tereno bruto. E sitio por wordo alkansa principalmente na pia via camindanan di cana (trail), riba cabay y cu vehiculo tipo 4wheeldrive of ATV (off-road).<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> Vehiculo regular no ta permiti den e parti di parke cu ta hiba na e piscina. Tin camindanan indica cu borchi cu ta cuminsa for di entrada di e parke.
Entrada na Parke Nacional Arikok ta suheto na pago di un tarifa pa sostene su conservacion y mantenemento.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
dgmnsi6kdrpo7rrjtksnu8jwwfr6383
198853
198852
2026-07-30T07:52:01Z
Caribiana
8320
198853
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
{{ABW}} caya nombra pa hende: Caya Dick Cooper - Caya Jose Geerman - Caya Charlie Brouns Sr. - Caya Y.A. (Lord Boxoe) Illidge - Caya Pio Coffie - Caya Enrique Vorst - Sylvia A. Godettstraat - Caya Captain R. Rodger - Caya Lolita E. Euson - Caya Federico Maduro (Balashi) - Caya Juan Werlemen (Cashero) - Caya Juancho Kock (ex-Karawarastraat na Dakota) - Avenida Milio Croes (ex-Fergusonstraat) - Caya Dr. J.R. (Coco) Arends (Sero Blanco) - Bario Dr. Dussenbroek - Caya Ing. Roland H. Lacle - Caya Rufo Wever (Klip/Mon Plaisir)
* pending: [[Parkietenbos]] - [[Cunucu Arikok]] - [[Blackstone Beach]] (full review needed) - [[Bushiribana]] - [[Renaissance Island]] - [[Hadicurari]] - [[Zeewijk]] - [[Sero Plat]] - [[Guadirikiri]] - [[Cueba di Fontein]] - [[Cueba di Huliba]] - [[De Palm Island]] - [[Isla di Oro]] - [[Eagle]] (bario) - [[Arashi]] - [[Plantashi Prins]] - [[Boca Prins]] - [[Dos Playa]]
* bario di San Nicolas: [[Lagoville]] - Kustbatterij - [[Rooi Congo]] - [[Pedro Mosa]] - [[Esso Heights]]
*uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki - zie en.wiki voor [[Mangel Halto]] - [[Ayo]] - [[Catiri]] - [[Alto Vista]]
* Roberto G. Croes, [https://designrr.page/?id=499490&token=3435984651&type=FP&h=5688&fbclid=IwY2xjawSD5lhleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFoNVhmY1g2T1NuSml5cFhWc3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHlKyG1hj55NGijsU4jWBM9buhkFVlBqvV5G5EPkBOXLazF4nFZ-4bTq-kTSR_aem_r4VExioZnv6pqBz0zQl6Eg Origen di nombernan di bario y sitio na Aruba]
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox curpa di awa| variante= a
| tipo = Piscina natural
| nomber = Conchi
| nomber alternativo = Cura di Tortuga
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Natural-Pool-2013.JPG
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Conchi''', tambe conoci como '''Cura di Tortuga''' of '''Natural Pool''', ta un piscina natural di awa salo situa na e costa nort di [[Aruba]], den un zona aisla di [[Parke Nacional Arikok]].<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref> E ta un di e formacionnan natural mas conoci di e isla.
== Descripcion ==
Conchi ta un piscina di marea natural forma door di piedra di origen vulcanico. E piscina ta sera pa un circulo iregular di baranca y piedra cu ta proteha e area contra e olanan fuerte di lama na e costa nort.
E formacion geologico aki ta resultado di erosion marino y accion di ola riba e barancanan durante un periodo largo di tempo. E resultado ta un comchi natural caminda awa di lama ta keda atrapa y ta forma un piscina relativamente trankil.
E nomber "Cura di Tortuga" ta referi na e presencia historico di turtuganan di lama den e zona aki. E nomber "Conchi" ta un denominacion local pa e tipo di formacion natural aki.
==Uzo y facilidad==
Conchi ta wordo uza principalmente pa baña y snorkel. Den e piscina por haya diferente tipo di pisca chikito y otro formanan di bida marino adapta na condicionnan di awa trankil.
E uzo di e zona ta regula pa regla di conservacion di e parke. Bishitante ta wordo conseha pa sigui instruccionnan di e parkrangernan y tene cuenta cu condicionnan di lama, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e barera di baranca y drenta e piscina.
Facilidadnan na Conchi ta limita. No tin infrastructura turistico grandi na e sitio, pa mantene e caracter natural di e area. Den algun momento por tin un punto chikito pa cuminda y bebida na banda di caminda, pero esaki no ta permanente.
== Acceso ==
E piscina natural ta situa den e parti nort di Aruba, den un zona di conservacion di Parke Nacional Arikok. E area ta caracterisa pa un paisahe secura cu barancanan, vegetacion xerofítiko y un costa di baranca.
Acceso na Conchi ta limita debi na e tereno bruto. E sitio por wordo alkansa principalmente na pia via camindanan di cana (trail), riba cabay y cu vehiculo tipo 4wheeldrive of All-Terrain Vehicle (ATV).<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> Vehiculo regular no ta permiti den e parti di parke cu ta hiba na e piscina. Tin camindanan indica cu borchi cu ta cuminsa for di entrada di e parke.
Entrada na Parke Nacional Arikok ta suheto na pago di un tarifa pa sostene su conservacion y mantenemento.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
unda landamento ta posibel den un area remoto di Parke Nacional Arikok riba e isla di Aruba den e parti Caribense di Reino Hulandes. E pisina ta rondoná pa un renchi iregular di formashonnan di baranca volcanico ku ta sali parcialmente riba awa. Debí na e tereno brutu, e pisina ta aksesibel kasi eksklusivamente na pia òf ku vehíkulo off-road. Tin un kaminda di kana ku ta kuminsá for di e entrada di e parke nashonal.
Key Details of the Natural Pool (Conchi)<ref>https://www.aruba.com/us/explore/natural-pool Natural Pool (Conchi)], aruba.com</ref>
*Location:• Located within Arikok National Park on Aruba’s northeast coast.• Surrounded by rugged coastline, desert terrain, and dramatic ocean views.• Also known locally as “Conchi” or “Cura di Tortuga.”
*Access & Transportation:• Accessible only by 4x4 vehicle due to rough, rocky terrain• Popular ways to reach the site include guided 4x4 tours, and horseback riding excursions• Experienced hikers can reach the Natural Pool via a 3 to 4-hour round-trip hike• Standard passenger cars are not permitted beyond park checkpoints leading to Conchi
*Accessibility:• Not wheelchair accessible due to uneven terrain, rocky paths, and steep natural stone steps• Requires moderate physical ability to navigate stairs and natural surfaces• Not recommended for guests with limited mobility
*Activities:• Swim in a protected natural pool formed by volcanic rock formations• Snorkel to observe tropical fish and coral within the calm basin• Photography opportunities with panoramic coastal views
*Safety:• Swimming is only safe when ocean conditions are calm• Follow all park ranger advisories and posted warnings• Waves can occasionally crash over the rocks, and conditions can change quickly• Water shoes are strongly recommended due to rocky surfaces
*Facilities:• Limited facilities on site• A small snack and refreshment stand is often available at the top of the stairs• No large commercial infrastructure, the setting remains natural and undeveloped
*Cost & Entry Requirements:• An entrance pass to Arikok National Park is required• Park fees contribute to conservation and preservation efforts
*Attraction Highlights:• One of Aruba’s most iconic natural sites• A rare example of a naturally formed ocean pool protected by rock formations• Offers a unique contrast to Aruba’s white sand beaches• Immersive experience in Aruba’s desert landscape and protected environment
-----
Conchi, tambe referí komo Pisina Natural òf Cura di Tortuga (“Pèn di Turtuga”), a haña su nòmber for di e presensia históriko di turtuga den e pisina. E pisina di marea di awa salu natural aki ta situá den e zona di konservashon Nort di Parke Nashonal Arikok.<ref>{{Cite web |title=Park Map {{!}} Aruba National Park Foundation |url=https://www.arubanationalpark.org/main/park-map/ |access-date=2023-11-09 |language=en}}</ref>
Conchi ta enserá pa formashonnan di lava di kusinchi geológiko i por wòrdu alkansá dor di kana, kore kabai, òf vehíkulonan di kuater wiel (Menasa pa Parke Nashonal Arikok).
es.wiki:Conchi<ref>{{cite web|url=https://www.10best.com/destinations/aruba/aruba/arikok-national-park-foundation/attractions/conchi-natural-pool/ |title= Información sobre el Lugar| |fechaarchivo= |cita= }}</ref><ref>{{Cite book|title = Aruba Taxation Laws and Regulations Handbook|url = https://books.google.co.ve/books?id=6HRVr-_PykYC&pg=PA29&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Int'l Business Publications|date =2008-03-03|isbn = 9781433079245|language = en|title = International Business Publications|author = USA}}</ref> (también conocida en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Cura di Tortuga''<ref>{{Cite book|title = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=pl-2SOiD1yIC&pg=PA107&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CDQQ6AEwAWoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = John Wiley & Sons|date = 2011-09-02 |isbn = 9781118159378|language = en|author = Christina Paulette Colón}}</ref> (tambe konosí na Papiamentu komo Cura di Tortuga[3] i alternativamente komo Natural Pool) ta un pisina natural di awa situá den un área hopi alehá na nort<ref>{{Cite book|title = Moon Aruba|url = https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = Avalon Travel|date = 3 de diciembre de 2013|isbn = 1612385141|language = en|author = Rosalie Klein|archive_url = https://web.archive.org/web/20160304123043/https://books.google.co.ve/books?id=8EkVBQAAQBAJ&pg=PA62&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CCwQ6AEwAGoVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|fechaarchivo = 4 de marzo de 2016}}</ref> di e isla di Aruba, un teritorio ku e status di un pais outónomo di Reino Hulandes den parti sùit di Laman Karibense Near Venezuela. E área natural tabata formá pa piedranan volkániko i sirkulonan di piedra. E tereno brutu rònt di e pisina ta hasié aksesibel solamente pa vehíkulonan di kuater wil,<ref>{{Cite book|title = Aruba Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|editorial = FB Editions|isbn = 9791021307551|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304115020/https://books.google.co.ve/books?id=Ybv-bQ6ilNIC&pg=PT14&dq=conchi+aruba&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMI6_KQqcKAxwIVw5keCh1voAD4#v=onepage&q=conchi%2520aruba&f=false|archive_date = 4 de marzo de 2016}}</ref> vehíkulonan di tur tereno, riba cabay òf na pia. Tin un caminda rustico cu ta hiba na e sitio for di e entrada di e parke.
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.aruba.com/OurPeoplePlaces/Attractions/Natural_Pool_in_Aruba.aspx Natural Pool] Official Aruba Tourism Portal.
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Aruba}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
Conchi (tambe konosí komo Cura di Tortuga òf Natural Pool) ta un pisina natural di awa salu situá na kosta nort di Aruba, den un área remoto di Parke Nashonal Arikok. E ta un di e formashonnan natural mas konosí di e isla.
Deskripshon i geologia
Conchi ta un pisina di marea formá naturalmenti dor di formashonnan di piedra di orígen vulkániko. E pisina ta enserá pa un renchi iregular di barankanan i rotsnan ku ta protehá e área kontra e olanan fuerte di laman na e kosta nort.
E formashon geológiko aki ta resultado di eroshon marino i aksion di ola riba e rotsnan durante un periodo largu di tempu. E resultado ta un basin natural kaminda awa di laman ta keda atrapá i forma un pisina relativamente trankil.
Lokalisashon i akses
E pisina ta situá den e parti nort di Aruba, den un zona di konservashon di Parke Nashonal Arikok. E área ta karakterisá pa un paisahe sekura ku barankanan, vegetashon xerofítiko i un kosta rotsoso.
Akses na Conchi ta limitá debí na e tereno brutu. E sitio por wòrdu alkansá principalmente:
na pia via kamindanan di kana
riba kabai
ku vehíkulonan di kuater wiel (off-road)
Vehíkulonan regular no ta permití den e parti di parke ku ta hiba na e pisina. Tin kamindanan señalá ku ta kuminsá for di entrada di e parke.
Uso i aktividatnan
Conchi ta wòrdu usá principalmente pa baño i snòrkel, debí na e protekshon natural kontra e olanan fuerte. Den e pisina por haña diferente tipo di piská chikí i otro forma di bida marino adaptá na kondishonnan di awa trankil.
E uso di e área ta regulá pa regla di konservashon di e parke. Bishitantenan ta wòrdu konsehá pa sigui instrukshonnan di guarda-parke i tene kuenta ku kondishonnan di laman, pasobra olanan por ocasionalmente pasa riba e rotsnan i drenta e pisina.
Fasilidatnan
Fasilidatnan na Conchi ta limitá. No tin infraestructura turístiko grandi na e sitio, pa mantené e karakter natural di e área. Den algun momento por tin un punto chikí pa kuminda i bebida na banda di e kaminda, pero esaki no ta permanente.
Akses na e área ta parte di Parke Nashonal Arikok, unda entrada ta sujeto na pago di un tarifa pa sostené konservashon i mantenementu.
Etimologia
E nòmber Cura di Tortuga (“pèn di turtuga”) ta referí na e presensia históriko di turtuganan di laman den e área. E nòmber Conchi ta un denominashon lokal pa e tipo di formashon natural aki.
--------------------
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox area protehi
| iucn = V
| iucn_ref=
| imagen = Luchtopname._Oranjestad,_Aruba.,_Bestanddeelnr_935-1225.jpg
| maneho= [[Aruba Conservation Foundation]]
| area = [[kilometer kuadrá|km²]] (Isla di rif)<br>2,48 km² (KBA)
}}
'''Islanan di rif di Oranjestad''', ta un grupo di cinco isla chikito di rif natural, situa dilanti di costa west di [[Aruba]] den bahia di [[Paardenbaai]] cerca di e capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]].
E islanan ta un [[Important Bird Area]] (IBA), reconoci door di BirdLife International como un sitio di gran importancia pa conservacion di [[para|parha]]nan marino, specialmente pa [[espesie|especie]]nan cu ta uza e area como luga di broei.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
Ademas, e sitio tin status di reserva marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] desde 2018.
== Descripcion ==
E grupo di islanan ta consisti di cinco isla di santo y coral cu ta sinta riba un rif sumergi. E area, cu ta cubri aproximadamente 9 km², ta pega cu haf central di Oranjestad y ta separa for di e liña di costa pa un canal hundo cu ta sirbi pa trafico di barco.
E islanan ta varia den tamaño y forma, generalmente menos cu 0,25 hectar pa isla, cu un elevacion di entre 0 y 1 meter. Nan morfologia ta cambia regularmente bou di influencia di tormenta y [[horcan]].
== Biodiversidad ==
E area ta forma parti di e sistema di proteccion marino di Aruba y ta caracterisa pa un ecosistema marino diversifica. E [[Ref di koral|rif di coral]] ta extende te aproximadamente 10 meter di profundidad cu un bahada suave sin "drop-off" abrupto y ta sostene diferente especie di [[koral|coral]].
Den lagunanan chikito rond di e islanan tin veldnan di [[yerba di lama]], incluyendo ''Thalassia testudinum'' ([[Yerba di Caña|yerba di caña]]), ''Halodule wrightii'' y ''Syringodium filiforme''. E vegetacion aki ta esencial pa proteccion di pisca hubenil, stabilisacion di substrato y alimentacion di fauna marino.
Investigashonnan a mustra mas ku 100 espesie di piska di rif; total estimá pa Aruba: ±360 espesie
== IBA ==
E área total di e IBA ta 309 hectar (3,09 km²), incluyendo zona marino y di mareo cu ta esencial pa su funcion ecologico. E sitio ta designa como IBA AW003 bou di e protocol internacional di "Important Bird Areas – Dutch Caribbean".
{{multiple image
| total_width = 240
|direction = horizontal
| border =
|align = left
| image1 =2021-07-10 Thalasseus sandvicensis, St Marys Island, Northumberland 01.jpg
| caption1=Sternchi grandi
| image2 =Sterna hirundo (adult).jpg
| caption2 =Sternchi comun
| caption_align = center
}}
E islanan di rif di Oranjestad ta un di e sitionan di broei mas importante pa parha marino na Aruba. E área ta specialmente importante pa sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis'') y sternchi comun (''Sterna hirundo'').
E islanan ta un di e dos sitio prinsipal di neishi pa e subespecie “Cayenne” di sternchi grandi (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'') riba Aruba (hunto cu [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]). Pa hopi aña aproksimadamente 30% di e poblacion di crio di Aruba ta neishi aki y
Aruba en total ta sostene un porcentahe signifikativo di e poblacion mundial di e subespesie aki.
Ademas, e parti di lama y costa ta rico den molusco, cu ta forma un fuente di cuminda importante pa parha.
==Maneho y accesibilidad==
Acceso na e islanan ta limitá pa protehá e habitat sensitivo di krio di paranan.
Akseso ta prinsipalmente pa medio di boto for di Oranjestad
Desembarco públiko riba e islanan ta prohibí
Solamente personal autorizá òf aktividat guiá ta permití
Turismo ta enfoká riba:
snorkeling i eksplorashon marino
sin disturbá e áreanan di neishi
Menasa
E área ta enfrentá algun menasa potensial:
disturbio humano (spesialmente na periodo di neishi)
preshon di turismo i aktividat portuario
kambio klimátiko i blanquesimentu di coral
degradashon di rif i redukshon di fauna marino
Importansia
E Oranjestad Reef Islands ta un parti esensial di e red di konservashon di paranan den Karibe Hulandes. Aunke nan tamaño chikí, nan tin un ròl desproporcionámente grandi den:
reprodukshon di paranan marino
mantenementu di biodiversidat
sostenementu di ekosistema marino
Protekshon kontinuo di e área ta krusial pa sigurá e supervivensia di espesienan ku ta dependé di e habitat aki.
== Mira tambe ==
* [[Islanan di rif di bahia di San Nicolas]]
* [[Parke Marino Aruba]]
* [[Important Bird Area den Karibe Hulandes|Important Bird Area den Caribe Hulandes]]
{{Appendix}}
--------------------
'''Islanan di rif di Oranjestad''' ta un [[Importantsituá den bahia di [[Paardenbaai]] djis na costa west di [[Aruba]], cerca di capital [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E islanan di rif ta consisti di santo y islanan di coral riba un base di rif sumergí, ku por varia signifikantemente den tamaño, forma y substrato despues di tormenta y orkan. E area ta cubri un superficie di 9 km² y ta separa for di e liña di costa pa un canal di barco profundo cu ta core pasa e terminal di barco crusero y di carga.
Oranjestad Reef Islands ta un Important Bird Area (IBA) situá na costa suidwest di Aruba, den bahia di Paardenbaai, serka di kapital Oranjestad. E área ta rekonosí dor di BirdLife International komo un sitio di gran importansia pa konservashon di paranan marino, spesialmente pa espesienan ku ta usa e islanan komo tereno di krio.
E sitio ta designá komo IBA AW003 bou di e protokòl internashonal di Important Bird Areas – Dutch Caribbean.
E islanan di rif di Oranjestad ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]] y tin e status di reserva marino.
E área tambe a wordo designa como un [[Important Bird Area]] door di BirdLife International; specificamente como un tereno di crio pa e sternchi grandi y e sternchi komun.<ref>{{Citeer web|url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/oranjestad-reef-islands-iba-aruba-(to-netherlands)|titel= Oranjestad Reef Islands|werk= BirdLife Data Zone|uitgever= BirdLife International|datum=|bezochtdatum=19 oktober 2020}}</ref> Por haya cantidad grandi di molusko na e parti di lama di e islanan di rif.
Access to the Oranjestad Reef Islands is primarily achieved by boat from Oranjestad harbor, owing to their position adjacent to the main port on Aruba's southwestern coast.[2] Public landings on the islets are prohibited to safeguard critical breeding habitats for seabirds, including Sandwich terns (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), with access limited to authorized personnel or guided activities.[1] Guided snorkeling tours operate offshore, allowing visitors to explore surrounding marine environments without impacting the protected land areas.<ref>[https://grokipedia.com/page/oranjestad_reef_islands Oranjestad reef islands], Grokipedia</ref>
---
Oranjestad Reef Islands ta un [[Important Bird Area]] pa Aruba bou di e BirdLife protokòl internashonal "Important Bird Areas - Dutch Caribbean" pa áreanan importante di parha den Karibe. E área ta designá komo IBA AW003.<ref name=:"1">{{citeer web|url=https://www.dcnanature.org/wp-content/uploads/2013/01/Dutch-Caribbean-IBAs-131004-MV-NM.pdf|titel= Important Bird Areas in the Dutch Caribbean|publisher=[[Dutch Caribbean Nature Alliance]]}}</ref>
E IBA ta na costa zuidwest di Aruba, consistiendo di algun santo y islanan di coral pega cu e haf sentral di Oranjestad i e punta ost di Oranjestad.
E área ta signifikante pa krio di sternchi, e parhanan di laman mas numeroso ta e subespesie di Sandwich Tern, e “Cayenne” (''Thalasseus sandvicensis eurygnatha'').
E islanan chikitu ta un di e dos sitionan di neishi di Sandwich Tern cu ta presenta riba Aruba.<ref name=:"1"/>
The islands host substantial colonies of Cayenne Terns, which represent approximately 30% of Aruba's total breeding population of this subspecies in most years as of assessments up to 2009, with the remaining 70% nesting at the San Nicolas Bay Reef Islands. Surveys up to 2009 indicate that hundreds of pairs typically breed here, contributing to Aruba's overall role in supporting about 20% of the global Cayenne Tern population.
--------
The Oranjestad Reef Islands are a small cluster of sand and coral islets located along the southwestern coast of Aruba in the Dutch Caribbean, immediately adjacent to the central harbor of Oranjestad and under the flight path of Queen Beatrix International Airport.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Spanning approximately 309 hectares of marine coastal and supratidal habitat at elevations of 0 to 1 meter, these variably sized islets—typically no larger than 0.25 hectares each—serve as critical breeding grounds for seabirds and are recognized as a Key Biodiversity Area (KBA) and Important Bird Area (IBA) under international protocols.<ref name=:"1"/><ref name=:"2">[https://www.keybiodiversityareas.org/site/factsheet/20857 Oranjestad Reef Islands (20857)], keybiodiversityareas.org</ref>
The islands are among Aruba's two primary nesting sites for the Cayenne tern (Thalasseus sandvicensis eurygnatha), a subspecies of the Sandwich tern, hosting roughly 30% of the island's breeding population in most years, with the remainder at the San Nicolas Bay Reef Islands.<ref name=:"2"/>
Comprising five small sand and coral islets, including Paardenbaai Key, the Oranjestad Reef Islands vary in size and shape, typically no larger than 0.25 hectares each, and are subject to changes due to seasonal storms affecting their sand and boulder substrates.<ref name=:"1"/>[5]<ref name=:"2"/> The total extent of the protected area encompasses 309 hectares (3.09 km²), encompassing the surrounding marine and intertidal zones critical to the islands' ecological integrity.<ref name=:"1"/>
== Marine ecosystem ==
The Oranjestad Reef Islands, part of Aruba's Marine Protected Area system along the leeward coast, feature fringing coral reefs that extend from shallow lagoons to depths of around 10 meters, forming a key component of the island's southern reef system. These reefs, characterized by gently sloping bottoms without steep drop-offs, support a diverse array of coral species.
Shallow lagoons surrounding the islands host extensive seagrass beds, covering an estimated 1,044 hectares across Aruba, with native species such as [[Yerba di Caña]] (''Thalassia testudinum''), ''Halodule wrightii'' (shoal grass), and ''Syringodium filiforme'' (manatee grass) dominating the habitat.
Biodiversity in these ecosystems is notable, with surveys documenting 135 fish species—part of an estimated 360 total for Aruba's reefs—including over 100 reef-associated taxa such as snappers (Lutjanus apodus), grunts (Haemulon flavolineatum), and surgeonfish (Acanthurus coeruleus). Sponges and mobile invertebrates like lobsters and sea urchins (Diadema antillarum) are present but occur at low densities, reflecting overharvesting pressures, while the overall fish biomass averages 139.7 g/m², dominated by herbivores at 63.6 g/m². Nutrient influx from coastal wind-driven upwelling along the southern Caribbean margin enhances productivity by buffering against bleaching events, though Aruba's reefs experience limited direct upwelling compared to neighboring islands, influencing the prevalence of planktivores and overall community structure. Surrounding waters occasionally host marine turtles, though no nesting has been confirmed on the islets, and the seaward reefs support populations of queen conch (Lobatus gigas), a CITES-protected species.<ref>[https://www.scribd.com/document/686216426/Aruba-Report-Final-1-2 Coral reefs baseline study for Aruba 2019], Carmabi, Corsou</ref>[9][2]
{{Appendix}}
-------------
{{Imagen anota
|image=BNADIGWERBATAARUBA 0006.jpg
|image-width=1500
|image-left= -360
|image-top=-575
|width=270
|height=270
|float=left
|annotations=<!-- bashi of no, e parameter aki mester ta inclui-->
|caption=Mapa di Werbata ta menciona Rooi Congo (1912).
}}
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bahia
| nomber = Commandeursbaai
| pais = {{ABW}}
}}
'''Commandeursbaai''' ta un bahia na costa zuidwest di [[Aruba]], den region di [[Savaneta]].
== Historia ==
Na parti zuid di Aruba ta keda Commandeursbaai unda prome cu aña 1800 tabatin e poblacion di mas grandi y importante di nos isla. Te na fin di siglo 18, Savaneta tabata e base of stacion di e commandeurnan. Commandeursbaai tin un largura di mas o menos 4 km y 200 pa 300 meter di hanchura, cera parcialmente pa rifnan. Na Commandeursbaai a tuma luga e historia di mas bieu di nos isla unda a bira e porta pa tur barco embarca y desembarca hende, animal y productonan pa medio di e traficacion entre Aruba y tera firme (Sur America).<ref>{{citeer boek|url=https://archive.org/details/BNADIGARUBIANA3117/page/n19/mode/1up?q=monumentenbureau|titel= Historia di Savaneta|auteur=Dolfi Kock|uitgever=UNOCA|jaar=2009}}</ref>
Un cas riba sero na Sero Alejandro, caminda Sr. Isaias Arends tabata biba, tabata e orientacion pa nabegante y piscado. Aunke tur e prome habitantenan, esta e Indjan- y Spañonan, a uza e bahia aki, ta te na fin di siglo 18 el a haya su nomber. Tabata den tempo di e Hulandesnan cu e nombernan Commandeurshaven y Commandeursbaai a bira conoci. E commandeurnan a biba originalmente por lo menos un siglo largo den e becindario aki.
Commandeursbaai tabata un bahia masha hopi ocupa cu trafico maritimo, pasobra e tabata e centro di piscamento di Aruba unda tur negoshi tabata tuma luga. E barconan tabata hancra pafo di rif y e tripulantenan tabata rema pa tera cu canoa. Durante e periodo Hulandes, su waf tabata esun di mas sigur pa barco. Te hasta e prome bapornan di guera cu tabata bishita Aruba tabata hancra na Commandeursbaai. Nan tabata keda pafo y tabata manda un boto chikito na tera. Despues nan tabata bay Paardenbaai. Na aña 1636, ora e Hulandesnan a conkista nos isla, e commandeur y su hendenan a establece nan mes na Commandeursbaai. Segun mi lista, e prome commandeur cu tabata biba na Commandeursbaai tabata Hendrick Martens cu a goberna na aña 1660.
Na aña 1794, comandante Borchard Specht a observa cu tabatin dos cas di cabayista na Commandeursbaai. Segun Specht: "Tur dos ta ruina y ta ocupa pa Jacobus Croesz y Christoffel Kastro". Na aña 1816, na Commandeursbaai ainda tabatin un cas unda cabayista J. M. Jansen tabata biba. E tabata maneha e cura di bestianan di gobierno.
{{Appendix}}
--------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Bario
| nomber = Kustbatterij
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2
| caption_align = center
| image1 = Welcome to the Coastal Battery!.jpg
| caption1 =
| image2 = Cannon tracks at Coastal Battery, Aruba.jpg
| caption2 =
| footer = Ruinanan di kustbatterij
| footer_align = center
}}
| area =
| poblacion = 1.745
| censo = 2020
| densidad =
| pais = {{ABW}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|Savaneta]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = De Bruynewijk
| zoom = 13
}}
'''Kustbatterij''' ta un zona ku ta forma parti di Juwana Morto na Aruba, den region di San Nicolas Noord. Na 1 di yanüari 2020, e área tabatin un poblashon di 1.188 habitante, di cual 555 muhe i 633 hòmber.
Den e zona ta lokalisa e monumento di guera di Kustbatterij.
Historia
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante World War II, ora a konstrui un bateria kostal riba un elevashon den augustus 1940. E lokashon tabata strategiko, siendo un di e puntonan mas haltu den e parti pariba di e isla, ku bista riba e refineria di Lago Oil and Transport Company i riba kosta.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E instalashon militar tabata tin komo meta pa defendé e refineria, ku tabata di gran importansia pa e Aliadonan pa motibu di produccion di combustibel di aviashon. Pa e motibu ey, Aruba a bira un meta potensial pa atakenan di submarinonan aleman.
E kompleks tabata konsistí di tres posishon di kanon, un puesto di mando i varios edifisionan pa alojamento di soldaatnan. Tambe tabatin fasilidatnan manera un reservorio di awa. Kada posishon di arma tabata monta riba un fundeshi di beton i staal i prepará pa kanonnan ku por a kubri un gran distansia, inkluyendo parti di e isla mes.
E bateria nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba San Nicolas den febrüari 1942.
Na 24 di oktober 1942, Prince Bernhard of the Netherlands a hasi un bishita oficial na e kustbatterij.
Despues di guera, e instalashon militar a wòrdu abandoná i e área a wòrdu limpiá parcialmente. Restonan di bunker i posishonnan di arma a keda presente i posteriormente a wòrdu protehá komo patrimonio historiko. Awe, e lugá ta rekonosí komo un monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu maneha pa Monumentenfonds Aruba.
== Descripcion ==
Kustbatterij ta un zona principalmente residensial, ku desaroyo urbano rond di e sitio historiko. Den e área tin varios caya i bario chikí.
E kaminda prinsipal den e zona ta Diamantbergweg, ku ta konektá Juwana Morto ku Rooi Hundo. Otro cayanan inkluí Weg Kustbatterij, Kleine Bergweg i Grote Bergweg.
Den Weg Kustbatterij ta situa Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta Standardville i Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
-----------
'''Kustbatterij''' ta un zona cu ta forma parti di [[Juwana Morto]] na Aruba, den [[Regionnan di Aruba|region di San Nicolas Noord]]. Dia 1 di januari 2020, e area aki tabatin un poblacion di 1.188 habitante, dividi entre 555 muhe y 633 homber. Den e zona ta localisa un monumento di guera.
== Historia ==
E zona di Kustbatterij a ricibi su nomber durante e [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]] ora a construi un kustbatterij riba un elevacion na augustus 1940. Op Juana Morto, het hoogste punt van het oostelijk deel van het eiland, werd een kustbatterij gebouwd met uitzicht over de raffinaderij en over de Noord- en Westkust.
* De kustbatterij is een erkend oorlogsmonument (ID 04-003).
Cañonnan pisa tabata staciona aki pa defende e refineria di Lago.
Despues di guera, e área a wòrdu limpia, lagando atras e luganan di arma y bunkernan, ku awor a wòrdu deklará un monumento protehá.
* Op 24 october 1942 bracht Prins Bernhard een bezichtigingsbezoek aan de kustbatterij.<ref>Naar Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 22-10-1942, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987278:mpeg21:p002</ref>
* het bouwen van een onderofficiersverblijf bij de kustbatterij op Aruba<ref>Advertentie Aanbesteding. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-03-1944, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010403042:mpeg21:p002</ref>
* Aan de N.V. Bouwmaatschappij Aruba is de gunning verleend van de bouw van een betonnen waterreservoir op St. Nicolaas nabij de kustbatterij.<ref>ARUBA AANBESTEDING.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-11-1948. Geraadpleegd op Delpher op 28-05-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000210652:mpeg21:p002</ref>
* Op 17 mei 1940 werd proefgeschoten, in augustus 1940 kwam de kustbatterij Juwana Morto gereed voor direct vuur, in augustus 1941 ook voor nachtelijke actie. De Kustbatterij van Juwana Morto is nimmer in actie geweest, ook niet bij de directe aanval van de Duitsers op de raffinaderij in de nacht van 15 op 16 februari 1942, toen enige tankschepen verloren gingen.<ref>{{citeer web|auteur= [[Johan Hartog]]| titel=Batterijen beschermden de eilanden gedurende Tweede Wereldoorlog|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-08-25|bezochtdatum=2026-05-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641593:mpeg21:p020}}</ref>
Kada un di e tres posishonnan di arma tabata para riba fundeshi di staal i beton. Kada un tabata montá pa un kañon di kaliber 19.2 ku por a drai 360 grado, ku un alkanse di 18.5 kilometer. Oranjestad y su haf tabata den alcance tambe. E cañonnan a haya e nombernan Betsy, Jopie y Beppie door di e soldaatnan, miembronan di Ehercito Boluntario Aruba.
E bateria kostal di Juwana Morto nunka no a tira un tiru pa defendé e área, ni sikiera ora ku haf di San Nicolas i Refineria di Lago a wòrdu ataká pa un U-boat aleman na febrüari di 1942. Tankeronan di lago a wòrdu sendé na kandela, kousando huma i kandela pa stroba e bista for di e puesto di mando.<ref>[https://monumentenfondsaruba.org/juwana-morto-coastal-battery-1940/ Juwana Morto Coastal Battery * 1940], [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]]</ref>
hartog: Mken koos deze plaats vanwege het uitzicht naar twee zijden. En ook als besefte men dat de munitiemagazijnen e.d. in de rotsgrond uitgehouwen moesten worden, de kustbatterij zelf kon men bovengronds bouwen, want van zee u8it viel de kustbatterij toch in het niet bij de van zee uit royaal zichtbare raffinaderij. De batterij lag hoog zodat men over de schoorstenen van de raffinaderij heen kon schieten.
Het complex op Aruba, gebouwd in 1940, bestond uit 3 geschutsopstellingen, een commandopost en enkele gebouwen voor onderdak van de kleine 100 mensen die er gelegerd waren. Ook waterreservoir.
Een interessant stukje militair erfgoed van Aruba. Aruba speelde een cruciale rol in de Tweede Wereldoorlog vanwege de aanwezigheid van de Lago Raffinaderij, waar de kerosine voor de geallieerden werd geproduceerd.
E kustbatterij a wordo construi na augustus 1940. E instalacion militar su obhetivo strategico tabata pa proteha e refineria di petroleo di Lago na San Nicolas cu tabata existi e tempo ey contra atakenan di Alemania durante Segunda Guera Mundial.
importancia strategico: debi na e produccion halto di combustibel di aviacion pa e Aliadonan, e refineria di Lago tabata di vital importancia durante Segunda Guera Mundial. Komo resultado, e isla a bira un meta prinsipal pa U-boatnan Aleman.
Lugá: E kustbatterij tabata situá riba e punto stratégikamente mas haltu di e parti ost di e isla, den cercania di San Nicolas. Esaki a ofresé un bista perfekto di e refineria i lama.
Diseño: E liña defensivo tabata konsistí di un bunker di puesto di mando (commandopostbunker) i tres lugá di arma posishoná espasiá (geschutsemplacementen) cu un distancia di mas o ménos 50 meter for di otro. Restonan: E ruinanan di e post di comando y e cambernan di arma (geschutskamers) ainda por wordo haya awe rond di Weg Kustbatterij na San Nicolas y ta wordo maneha pa [[Monumentenfonds Aruba]].
== Descripcion ==
Den e zona di Kustbatterij, rond di e ruinanan militar, tin varios caya cu casnan residencial. E area ta wordo cruza pa un caya largo Diamantbergweg, cu ta conecta Juwana Morto cu Rooi Hundo. Otro cayanan conoci ta: Weg Kustbatterij, Kustbatterij, Kleine Bergweg y Grote Bergweg.
Na Weg Kustbatterij ta situa un scol secundario, Colegio Nigel Matthew.
Barionan den cercania ta: [[Standardville]] y Rooi Hundo.
== Literatura ==
* [[Johan Hartog|Hartog, Johan]], [https://archive.org/details/BNA-DIG-HARTOG-KUSTBATTERIJ/page/n4/mode/1up Juwana Morto Kustbatterij Aruba], De Walburg Pers (1987)
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
----------------
Kustbatterij (monumento)
E Kustbatterij di Juwana Morto ta un monumento di guera situá na Aruba, den e área di Juwana Morto, serka San Nicolas. E ta un resto di un instalashon militar ku a wòrdu konstrui durante Segunda Guera Mundial pa defendé e refineria di petroleo di Lago.
E sitio ta oficialmente rekonosí komo monumento di guera (ID 04-003) i ta wòrdu protehá komo parti di patrimonio historiko di Aruba.
== Historia ==
E bateria di artileria a wordo construi na augustus 1940, riba un elevacion strategico den e parti pariba di e isla. E localisacion a wordo skohe pa su bista amplio riba e refineria Lago na [[San Nicolas]] y riba lama, ku tabata di importansia vital pa e Aliadonan durante Segunda Guera Mundial.
E refineria di Lago tabata produci gran kantidat di combustibel di aviashon, loke a haci Aruba un punto strategiko i un posible meta pa atakenan di submarinonan aleman.
Na 17 di mei 1940, a hasi prueba di tiramentu ku e kanonnan. Na augustus 1940, e bateria tabata kla pa uso den operashonnan di dia, i na augustus 1941 tambe pa operashonnan di anochi.
Na 24 di oktober 1942, Prins Bernhard di Hulanda a bishitá e kustbatterij komo parti di un bishita oficial na e isla.
A pesar di su importansia militar, e kustbatterij nunka no a wòrdu usa den combate, ni sikiera durante e atake di submarinonan aleman riba e refineria i haf di San Nicolas den febrüari 1942.
== Descripcion ==
E kompleks militar tabata konsistí di:
Tres posishon di kanon (geschutsopstellingen)
Un bunker di puesto di mando
Edifisionan pa alojamento di aproximadamente 100 soldaat
Un reservorio di awa i otro fasilidatnan di sosten
Kada posishon di arma tabata konstrui riba un fundeshi di beton i staal. E kanonnan tabata di kaliber 19.2 cm, ku por a bira 360 grado i tabatin un alkanse di mas o ménos 18,5 kilometer.
Segun testimonio di soldaatnan, e tres kanon a ricibi nòmber informal: Betsy, Jopie i Beppie.
E diseño di e bateria a tene kuenta ku e topografia di e terreno. E kanonnan tabata situá asina ku nan por tira por encima di e refineria, aprovechando e alturanan natural di e área.
== Despues di guera y estado actual ==
Despues di 1945, e instalashon militar a wòrdu abandoná. Parti di e área a wòrdu limpiá, pero e strukturanan prinsipal, manera bunker i fundashonnan di kanon, a keda presente.
Awendia, e restonan di e kustbatterij ainda por wòrdu mira den e paisahe rond di Weg Kustbatterij. E sitio ta wòrdu maneha i protehá komo patrimonio cultural, i ta forma un testimonio importante di e papel di Aruba durante Segunda Guera Mundial.
E monumento ta un di e pokonan strukturanan militar di e periodo aki cu a sobrebibí na e isla.
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = LugaRegion
| nomber = Grapefield
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
Grapefield is een groot onbebouwd gebied gelegen aan de noordwestelijke kust van Aruba tussen San Nicolas en Seroe Colorado. Dit gebied was in de twintigerjaren overgedragen aan de Lago als industrieterrein.
• Naam officieel “Costa” – zeedruifbomen
• Strand en recreatiegebied zoals veldlopen en kamperen
• Een groot deel van het terrein was in concessie bij de Lago ?? als industrieterrein.
• Terrein werd gebruikt voor het deponeren van “pitch”, afvalstoffen van de raffinaderij welke tot vernietiging van de natuur leidde.
• Afgravingen
• Krabbenpopulatie
• Opruiming petroleumproducten (milieuvervuiling)
== Nationale veldloopkampioenschappen==
In de jaren 80-90 werd hier veldloopwedstrijden voor de kampioenschappen gehouden door de Arubaanse Atletiekbond.
==Strandvervuiling==
Door olielozing van tankers die varen tussen Aruba en Curacao.
---------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Noord
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Noord ta region 7
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Noord''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Zuid]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 9.940 habitante dia prome di januari 2020.
E region tin un poblashon di 9.940 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 9.2% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
4760 5180
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Noord tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Brazil]]
* Rooi Congo
* Watapana Gezaag
* [[Standardville]]/[[Rooi Hundo]]
* Kust
* [[Juwana Morto]]
* San Nicolas-Noord otro
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante= a
| tipo = Region
| nomber = San Nicolas-Zuid
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width
= {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Aruba-Regionen.png
| caption1 = San Nicolas Zuid ta region 8
| image2 =
| caption2 =
| image3 =
| caption3 =
}}
| area =
| poblacion =
| censo = 2020
| densidad =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''San Nicolas-Zuid''', oficialmente Sint Nicolaas Noord, ta un di e ocho [[Regionnan di Aruba|region]] den cua e [[isla]] di [[Aruba]] ta dividi administrativamente.<ref>{{Citeer web|url=https://cbs.aw/wp/index.php/2020/12/03/gac-geographical-address-classification-2019/|titel=GAC (Geographical Address Classification) 2019 and 2020|bezochtdatum=2025-03-03|datum=2019-06-27|werk=cbs.aw}}</ref> Hunto cu [[San Nicolas Noord]] e ta constitui e region di San Nicolas, miho conoci como [[pariba di brug]]. E region tin un area di .... [[kilometer kuadrá|km²]] y un poblacion di 4.235 habitante dia prome di januari 2020.
Sint Nicolaas-Zuid ta un di e ocho regionnan den e parti pariba di e pais autonomo di Aruba, cu ta pertenece na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e region tabatin 4.235 habitante. Pa loke ta trata poblashon, e ta e region di mas chikitu den e pais.
== Geografia ==
E region ta situá den e zona zuidoost di Aruba (region 7 riba mapa), pazuid di ... (region 1), pabou di [[Paradera]] (region 4) y panort di Oranjestad Oost (region 3).
San Nicolas-Zuid tin e siguiente barionan:<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2024/05/GAC_Officiele-publicatie_2024.pdf Strefy]</ref>
* [[Zeewijk]]
* Pastoor Hendriksstraat
* Van de Veen Zeppenfeldstraat
* [[The Village]]
* Essoville
* [[Lago Heights]]/Esso Heights
* [[Seroe Colorado]]
* San Nicolas-Zuid otro
Demografia
E region tin un poblashon di 4.235 (1 di yanüari 2020), loke ta representá 3.9% di e poblashon total di e pais.
Muhé Hòmber
1943 2292
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
==Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.<ref>Evert Bongers, [https://archive.org/details/BNA-DIG-AMIGOE-ARUBA-2021-02-11/page/n3/mode/1up?q=watapana+gezaag Straatnamen op Aruba (2)] Amigoe 11 di februari 2021</ref>==
* De Main Street van Sunrise City, de B. van der Veen Zeppenfeldtstraat, is vernoemd naar een op Aruba geboren, maar op Curaçao wonende hoge ambtenaar van begin vorige eeuw. In die tijd waren er nog geen politieke partijen, laat staan een volksvertegenwoordiging. In 1906 werd hij lid van de Koloniale Raad, een soort adviescollege voor de Gouverneur. In die raad kwam hij regelmatig op voor zijn geboorte-eiland. Direct na de Tweede Wereldoorlog duikt zijn naam weer op als hij zitting neemt in de Commissie Ellis, die kwam met een advies voor een eilandenreglement waarin Aruba streefde naar decentralisatie. Kortom, een belangrijke ‘yui di tera’.
*De Pastoor Hendrikstraat is – volgens het straatnaambordje – genoemd naar pastoor P.J.T. Hendriks, die in 1929 de parochie San Nicolaas stichtte en de eerste pastoor daar werd. Opvallend is dat zijn naam in de straatnaam voortleeft zonder -s op het eind.
*Terug naar het centrum van San Nicolas. Achter de Main Street zijn er smalle straatjes van laag allooi (hanchi’s) die de namen dragen van klassieke schilders als Rembrandt, Vermeer, Frans Hals en Jan Steen.
*In de wijk waar de oliewerkers uit de Caribische eilanden kwamen te wonen, The Village, hebben de straten namen zoals Caya Saint Maarten, Caya Saba en Caya Saint Vincent. Dat zegt de mensen in die wijk wat.
*Maar het zal niet te verwachten zijn dat bewoners van straten als de Nijhoffstraat, de Hildebrandstraat of de Van Lennepstraat op de Esso Heights beseffen dat hun straat is vernoemd naar een 19e-eeuwse schrijver of dichter. Een betere naamgeving is gehanteerd bij het geven van namen als Flagstaffweg, Mount Scenerystraat en Bottom Hillweg, allemaal heuvels/bergen op de Bovenwinds eilanden.
*De Helfrichstraat, die the Village scheidt van de ‘schilderswijk’, is vernoemd naar de gouverneur van de Kolonie Curaçao, precies een eeuw geleden. Deze straat kruist de Nuyensstraat, vernoemd naar Helfrich’s voorganger. De wijk tussen het Joe Laveist Sportpark aan de de Pastoor Hendrikstraat en de Graf von Zinzendorfschool aan de de Bernhardstraat is gevuld met straatnamen van voorvaderen van het geslacht Oranje-Nassau, aangevoerd door stammoeder Juliana van Stolberg, gevolgd door prinsen en stadhouders uit de 16e, 17e en 18e eeuw, zoals Willem de Zwijger, Frederik Hendrik, Maurits, en niet te vergeten Amalia van Solms en Louise de Coligny, om er maar een paar te noemen. De namen van deze straten roepen een heel chique wijk op, maar in werkelijkheid is dat niet het geval.
*San Nicolas heeft in een van de buitenwijken ook z’n P.C. Hooftstraat, zonder enige verdere toelichting. Iets verderop is de Dirkszstraat, met op het naambordje de uitleg: D. Dirksz, stamhouder geboren in 1833. Deze straat kruist de Isaac Wagemakerstraat, genoemd naar de belangrijke gezaghebber die Aruba door de Tweede Wereldoorlog leidde.
*Opvallende straatnaam in die wijk is Watapana Gezaag. Er werden daar misschien vroeger heel wat van dit soort bomen in stukken gezaagd. Of dat gebeurde één enkele keer en dat heeft geleid tot die naam – wie zal het zeggen.
*Net als in ‘Playa’ zien we in San Nicolas veel straten genoemd naar lokale bekend- of beroemdheden. De Main street kruist de Caya Charlie Brouns Sr., naar de stichter van de bar met zijn naam, het bekendste landmark van San Nicolas. Die straat heette oorspronkelijk de Rodgerstraat – naar de Amerikaan die in 1924 de ideale locatie voor de Lago raffinaderij ontdekte. Vervolgens is de Grensweg, grenzend aan het Lago-terrein, omgedoopt tot Caya Captain R. Rodger. De weg die vanaf de kerk van Brazil achter San Nicolas langs loopt, is genoemd naar de lokale ‘Mama di Cultura’ en heet nu Caya Bernadina GrowellKock; zij was schrijfster en muzieklerares en woonde aan deze straat.
*De straat in de wijk Lagoville, waaraan het EPB San Nicolas ligt, de vroegere Congoweg, heet nu Caya Jose Geerman, ter ere van de vakbondsleider die in 1977 overleed. Sommige namen op straatnaambordjes roepen vragen op: wie was Doctor Schaepman? Het blijkt een Nederlandse 19-eeuwse theoloog en politicus te zijn geweest. Enige band met ons eiland is niet duidelijk. Maar toch.
*In Seroe Colorado, de voormalige Lago Colony, is de 1st Avenue hernoemd naar Henry Coffi, in leven general manager van de Lago, voorzitter van het bestuur van kindertehuis Casa Cuna en luchtvaartdeskundige. Hij overleed eind 2015.
Niet elke straat heeft nog een straatnaambord en van sommige is er met moeite eentje te vinden, zoals aan de toch lange en brede Isaac Wagemakerstraat. DOW zou dit eens moeten inventariseren en de lacunes aanvullen.
Voor de Adviescommissie Straatnamen van nu is nog veel werk aan de winkel. Enkele suggesties: straatnamen met Arubaanse schrijvers en kunstenaars, van Denis Henriquez tot Padu Lampe. En een Boulevard of Avenida als postume eer voor toerismepionier en oud-gezaghebber Oscar Henriquez. En dan natuurlijk graag met enige uitleg op de naambordjes…
Straatnamen op Aruba (2) – San Nicolas: van Rodgerstraat tot Caya Charlie Brouns Sr.
Straatnamen in San Nicolas vragen om wat toelichting. Net als in Oranjestad is er een mengelmoes van namen van eeuwenoude schrijvers, schilders, prinsen en stadhouders naast de meer herkenbare namen van Caribische eilanden en plaatselijk bekende Arubanen.
{{Appendix}}
-----------------
{{Databox}}
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura y desaroyo social di e isla. Nan ta deriva for di un amplio scala di fuente, incluyendo historia local, [[geografia]], flora y fauna, [[literatura]], ciencia, [[religion]] y politica. Di e manera aki, nombernan di caya ta forma un parti importante di e herencia inmaterial di [[Aruba]].
Un nomber di caya ta un denominacion oficial pa espacio publico, manera caya, avenida, boulevard of plaza. E estudio di nomber di luga ta parti di e disciplina di toponimia. Den practica, nomber di caya ta sirbi como base pa adres y pa sistema di distribucion di post. Na Aruba, adres formal ta consisti di un nomber di caya hunto cu un number di e kavel, sin uzo di un sistema di codigo postal.
==Historia==
E sistema di nomber di caya na Aruba a desaroyá gradualmente den [[siglo 19|siglo diesnuebe]] y [[siglo 20|binti]], paralelo cu urbanisacion di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] i otro luganan riba e isla. Den e prome fase, hopi caya tabata sin nomber oficial of tabata conoci pa descripcionnan local.
Influencia di gobernacion colonial Hulandes a introduci un sistema mas formal di registracion y nombramento. Un ehempel tempran ta e comision di nomber di caya na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]], estableci na 1866, cu a sirbi como modelo pa Aruba.[1]
Memey di siglo binti, despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], a surgi un consenshi pa uza nombernan cu mas relevancia local, reflehando un fortalecemento di identidad Arubano.<ref>{{citeer web|titel=Aruba Straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-04-29|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref>
== Dunamento di nomber ==
Na Aruba, e dunamento oficial di nomber na caya ta wordo realisa door di e minister responsabel pa Asuntonan General, riba recomendacion di Comision di Nomber di Caya. E comision consultivo aki ta inclui representante di instancianan manera [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster y Departamento di Obra Publico (DOW).[2]
Na final di añanan 1940, a surgi discusion tocante e maneho di dunamento di nomber. A cuminsa duna preferencia na nombernan cu conexion cu e comunidad [[Antias Hulandes|Antiano]], en vez di nombernan internacional poco reconocibel.<ref>{{citeer web|titel=Ingezonden: Straatnamen op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1949-10-10|bezochtdatum=2026-04-28|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Aruba straatnamen|werk=[[Amigoe]]|datum=1950-12-05|bezochtdatum=2026-04-28|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003}}</ref> Un di e prome ehempelnan tabata nomber di figuranan di resistensia, manera [[Boy Ecury]] y [[George Maduro]].[3]
E historiado [[Johan Hartog]], prome director di [[Biblioteca Nacional Aruba]] (BNA), a presidi e comision den siglo binti. Bou di su liderazgo, nombernan a wordo selecta for di historia local y naturalesa, y tambe di personanan.[4]
E maneho di dunamento di nomber ta evoluciona continuamente, tomando na cuenta expansion urbano y construccion di cayanan nobo, impulsa pa e desaroyo di Aruba durante e descubrimento di [[oro]], e mineria di guano, e yegada di e refineria di petroleo (Lago), y [[turismo]]. Algun nomber di caya ta di origen indigena, usualmente deriva di e zona unda nan ta situa.
Den uzo moderno, hopi nomber di caya ta cuminsa cu termino manera ''Caya'' of ''Avenida'' (reemplasando e [[sufiho]] ''straat'' of ''weg''), of ta termina cu ''Boulevard''.
==Nomber tematico==
Den diferente bario na Aruba, nombernan di caya ta sigui un tema specifico, loke ta contribui na identidad di e area:
*Den Klip tin caya nombra pa escritor y compositor internacional.
*Den [[Dakota (Aruba)|Dakota]], nombernan ta deriva di fruta y produkto agricola.
*Den Companashi, nombernan ta basa riba cientifico y investigado.
*Den Ponton, nan ta referi na mata y elemento di naturalesa local.[6]
E sistema tematico ta facilita orientacion y ta duna caracter propio na cada bario.
==Reconocimento social==
Hopi caya na Aruba ta nombra pa personanan cu a contribui na sociedad, manera politico, lider social, deportista, artista y religioso. Generalmente, e honor aki ta wordo otorga di manera postumo.
E camindanan principal di Aruba ta generalmente nombra pa figuranan influyente. Entre nan tin ''Juan E. Irausquin Boulevard'' y ''Henny Eman Boulevard'', ku ta refleha e desaroyo economico y turistico di e isla den siglo binti.[7]
Otro ehempelnan ta ''Avenida Nelson Orlando Oduber''[5], ''Watty Vos Boulevard''<ref>[https://antilliaansdagblad.com/articulo/aruba/20386-watty-vos-blvd-aruba-in-gebruik Watty Vos Boulevard Aruba in gebruik], [[Antilliaans Dagblad]] (6 di november 2019)</ref> y
[[Caya G.F. (Betico) Croes]], nombra pa [[Betico Croes|Gilberto François Betico) Croes]], considerá como un figura clave den historia politico di Aruba.
{{Appendix}}
==Referensia ==
* Frank, Vivienno L. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5
* Hartog, J. Aruba: Past and Present. Oranjestad: De Wit Stores.
* Gobierno di Aruba – reglamentonan di nombramento di caya.
* Croes, F. Historia di resistencia Antiano den Guera Mundial II.
* Hartog, J. Geschiedenis van Aruba.
* Alofs, L. & Merkies, H. Ken ta Arubiano?
* Kadaster Aruba – registro di nomber di caya.
* Ministerie di Infrastructura Aruba – dokumentonan di planifikashon urbano.
[[:Kategoria:Geografia di Aruba]]
<ref>{{Cite web |title=Kadaster Aruba |url=https://www.kadaster.aw |publisher=Kadaster Aruba |access-date=2026-04-27}}</ref>
Example (book):
<ref>{{Cite book |last=Hartog |first=Johan |title=Aruba: Past and Present |publisher
--------------------
'''Nomber di caya na Aruba''' ta refleha e historia, cultura, y desaroyo social di e isla. Nan ta bin di un scala amplio di disciplina, entre otro historia di Aruba, geografia, flora y fauna, literatura, ciencia, religion y politica. Nomber di caya pues ta un parti importante di herencia inmaterial di Aruba.
Un nomber di caya ta referí na un nòmber ku ta wòrdu usá pa designá espasio públiko, manera kaya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nòmber di kaya òf lugá ta un rama di toponimia. Un nòmber di kaya ta sirbi komo un guia i ta forma adrès, i ta wòrdu usá den hopi pais pa dirigí pòst. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencia na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin un sistema di codigo postal.
== Dunamento di nomber ==
E nombramento oficial di cayanan na Aruba ta wordo haci door di Minister di Asuntonan General, riba recomendacion di e Comision di Nomber di Caya.
E comision aki tradicionalmente ta consisti di representantenan di entre otro [[Cuerpo Policial Arubano]] (KPA), Kadaster, y Departamento di Obra Publico (DOW). Un comision similar pa e nomber di caya di [[Willemstad]] tabata existi na [[Kòrsou|Corsou]] caba for di aña 1866.
Na fin di añanan 1940, a surgi un diskushon tocante e maneho cu dunamento di nòmber di caya. Kontrali na e hopi nòmbernan di kaya deskonosí, manera esnan di inventornan mundialmente famoso, a kuminsá duna preferensia na nòmbernan di kaya ku tabata papia ku e poblashon lokal.[1][2] E promé nòmbernan rekonosibel tabata esnan di bringadónan di resistensia Antiano: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) i George Maduro (George Madurostraat).[3]
Historiadó Johan Hartog, e promé direktor di Biblioteka Públiko di Aruba, tabata presidi e Komishon di Nòmber di Kaya di Aruba den siglo binti.[4] Bou di su liderazgo, nòmbernan tabata wòrdu selektá for di historia lokal i naturalesa, pero individuonan tambe tabata wòrdu konsiderá, normalmente póstumo. E decision final a keda na Conseho Ehecutivo di Aruba.
Ekspanshon urbano den futuro i konstrukshon di kayanan nobo tambe ta wòrdu tumá na kuenta ora di skohe nòmber, loke ta nifiká ku e polítika di nòmber di kaya ta evolucionando konstantemente.
Ku tempu, e terminologia tambe a kambia: nòmbernan di kaya nobo awor hopi bia ta kuminsá ku Caya, Boulevard, òf Avenida.
----------
revision
'''Straatnamen van Aruba''' weerspiegelen de geschiedenis, cultuur en maatschappelijke ontwikkeling van het eiland. Zij zijn afkomstig uit uiteenlopende domeinen, waaronder de Arubaanse geschiedenis, aardrijkskunde, flora en fauna, literatuur, wetenschap, religie en politiek. De naamgeving van straten vormt daarmee een belangrijk onderdeel van het immaterieel erfgoed van Aruba.
Un nomber di caya ta referi na un nomber cu ta wordo uza pa designá espacio publico, manera caya, avenida, kaminda, plaza y becindario. E teoria di nomber di caya of di luga ta un rama di toponimia. Un nomber di caya ta sirbi como un guia y ta forma adres, y ta wòrdu uza den hopi pais pa dirigi post. Nombernan di caya na Aruba hopi biaha ta un mescla di referencianan na Papiamento, Hulandes y historia: hunto cu un number e ta forma un adres formal pero sin sistema di codigo postal.
== Naamgeving en beleid ==
De officiële naamgeving van straten op Aruba gebeurt door de minister van Algemene Zaken, op voordracht van de Straatnamencommissie. Deze commissie bestaat traditioneel uit vertegenwoordigers van onder meer de politie, het kadaster en de Directie Openbare Werken (DOW). Een vergelijkbare commissie bestond reeds in 1866 op Curaçao voor de straatnamen van Willemstad.
Eind jaren 1940 ontstond er discussie over het straatnamenbeleid. In afwijking van de vele onbekende straatnamen, zoals bijvoorbeeld namen van wereldberoemde uitvinders, begon men de voorkeur te geven aan straatnamen die tot de bevolking spreken.<ref>ingezonden buiten verantwoordelijkheid der Redactie STRAATNAMEN OP ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 10-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212719:mpeg21:p003</ref><ref>ARUBA STRAATNAMEN.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 05-12-1950, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987772:mpeg21:p003</ref> De eerste herkenbare namen werden die van de Antilliaanse verzetstrijders: Boy Ecury (Boy Ecuryplein) en George Maduro (George Madurostraat).<ref>ARUBA NAAR ARUBA.. "Amigoe di Curacao". Willemstad, 24-10-1949. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212731:mpeg21:p003</ref>
Historicus Johan Hartog, Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, was in de twintigste eeuw voorzitter van de Arubaanse straatnamencommissie.<ref>Dr.Johan Hartog; wat hij begon liet hij niet los. "Amigoe". Curaçao, 29-09-1990, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 10-02-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642192:mpeg21:p020</ref> Onder zijn leiding werden namen geselecteerd uit de lokale geschiedenis en natuur, maar ook personen kwamen in aanmerking, meestal postuum. De uiteindelijke besluitvorming lag bij het Bestuurscollege van Aruba.
Bij de naamgeving wordt tevens rekening gehouden met toekomstige stadsuitbreidingen en de aanleg van nieuwe straten, waardoor het straatnamenbeleid voortdurend in ontwikkeling is.
In de loop van de tijd veranderde ook de terminologie: nieuwe straatnamen beginnen tegenwoordig vaak met Caya, Boulevard of Avenida.
== Straatnamen en maatschappelijke erkenning ==
Veel straatnamen op Aruba zijn gewijd aan verdienstelijke burgers, geestelijken, sporters en politici. Deze eer wordt doorgaans postuum verleend. Een bekend voorbeeld is Gilberto François (Betico) Croes, die als ‘Libertador’ van Aruba wordt beschouwd. De voormalige Nassaustraat, de hoofdstraat van Oranjestad, werd hernoemd tot Caya G. F. (Betico) Croes.
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminasportpark vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze weg draagt tegenwoordig de naam Avenida.[[File:Aad Stolwijk, Hooiberg; Fergusonstraat; Avenida Milio Croes; Dakota, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-563-11, Archivo Nacional Aruba.jpg|thumb|Bista aereo di Avenida Milio Croes (antes Fergusonstraat) rechtsonder (1974).]]
Ook andere prominente figuren zijn in het straatbeeld vereeuwigd, al blijkt deze eer niet altijd permanent. Zo werd in 1950 de weg langs het Wilhelminastadion vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de negentiende eeuw en bekend vanwege zijn rol in de aloëcultuur. Deze straat werd in 2004 hernoemd tot Avenida Milio Croes, naar de Milio Croes (1922-2013), voorzitter van SAC en jarenlang bijgedragen aan Aruba Carnaval.
Een uitzondering op de regel van postume vernoeming is Nelson Orlando Oduber, voormalig minister-president van Aruba, naar wie de Avenida Nelson Orlando Oduber werd genoemd, ter vervanging van de Sasakiweg.
== Thematische straatnaamgeving per wijk ==
In verschillende wijken op Aruba zijn straatnamen thematisch geordend, wat bijdraagt aan het karakter en prestige van deze buurten.
In Oranjestad en omgeving zijn talrijke straten vernoemd naar literaire figuren, zoals Vondel, Herman Gorter, Constantijn Huygens, Jacob Cats en Guido Gezelle, aangevuld met internationale schrijvers als Shakespeare, Victor Hugo, Lord Byron en Alfred de Musset. Nabij Playa komen daarnaast straten voor die zijn vernoemd naar klassieke componisten, waaronder Bach, Schubert en Brahms, evenals leden van het Nederlandse koningshuis.
De volkswijk Dakota kent straatnamen ontleend aan vruchten en landbouwproducten, zoals Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat. De oorspronkelijke Rondweg van Dakota werd in 1991 vernoemd naar oud-minister en voetballer Guillermo Trinidad, en later hernoemd tot Caya Papa Juan Pablo II.
In Companashi, nabij de Kamerlingh Onnesstraat, overheersen namen van natuurwetenschappers zoals Edison, Pascal, Celsius en Fahrenheit. Ook de lokale gemeenschap wordt er weerspiegeld, met onder meer Caya Gilberto Toppenberg.
De wijk Ponton bevat straatnamen ontleend aan inheemse plantensoorten, zoals Scopet, Breba, Katuna en Barba di Yoncuman. Het voormalige Eagle Colony kent straatnamen die verwijzen naar Europese landen.
== Religie, sport en politiek ==
Religieuze orden hebben eveneens hun plaats in de Arubaanse straatnaamgeving. Zo zijn straten genoemd naar leden van de Frères de la Salle en de Dominicanessen, waaronder Caya Frère Alexius in Madiki en Caya Soeur Dorothea in Bushiri.
Sporters en sportpioniers worden eveneens herdacht, zoals George Maduro, Boes Orman en Wichie de Palm. In Rancho is de Avenida Alo Tromp vernoemd naar een jonge AVP-aanhanger die in 1983 tijdens verkiezingsonrust om het leven kwam.
== Hoofdwegen en boulevards ==
De belangrijkste verkeersaders van Aruba, tussen Oranjestad en Arashi, zijn vernoemd naar invloedrijke figuren uit de twintigste eeuw. De Lloyd G. Smith Boulevard herdenkt de directeur van de Lago-raffinaderij tijdens de Tweede Wereldoorlog, terwijl de Juan E. Irausquin Boulevard verwijst naar een pionier van het Arubaanse toerisme. Ook politicus Edgar ‘Watty’ Vos werd op deze wijze geëerd.
---------
'''Straatnamen''' zijn er op Aruba in alle soorten, maar meestal van historische, aardrijkskundige, biologische, literaire of wetenschappelijke oorsprong. De namen worden door de Adviescommissie Straatnamen uitgezocht en aan de overheid voorgesteld. Een zelfde commissie werd op Curaçao al in 1866 benoemd voor straatnamen in Willemstad.
Dr. Johan Hartog, historicus en Aruba’s eerste directeur van de Openbare Bibliotheek, vertelt dat hij vanwege zijn functie het voorzitterschap van de straatnamencommissie mocht vervullen, samen met vertegenwoordigers van de politie, het kadaster en openbare werken (DOW) etc. Er werden namen uit de Arubaanse geschiedenis en uit de natuur gekozen en voorgesteld aan het Bestuurscollege dat verder besliste, maar ook namen van overledenen kwamen in aanmerking.
Tegenwoordig beginnen nieuwe straatnamen met Caya, Boulevard of zelfs Avenida. Verdienstelijke burgers of geestelijken, sporters of politici – al dan niet van onbesproken naam en faam, verbonden aan een regerende politieke partij – mogen zich, meestal postuum, erin verheugen om in een strook asfalt voort te leven. Aruba’s ‘Libertador’ Betico Croes is daar een voorbeeld van: Nassaustraat, de Mainstreet van Oranjestad, werd Caya G. F. (Betico) Croes.
In 1950 werd de weg langs het ‘Wilhelminasportpark’ vernoemd naar J. Helenus Ferguson, gezaghebber in de 19e eeuw, die bekend werd vanwege zijn rol bij van het verbouwen van aloë. Inmiddels is die weg tot Avenida hernoemd. In 1966 merkte gedeputeerde Oscar Henriquez bij de behandeling van de eilandsbegroting op dat het voor de commissie niet makkelijk was om namen te vinden voor de straten in de vele nieuwe woonwijken. “De nieuwe straten moeten namen krijgen die meer tot de bevolking spreken”. Dat blijkt echter niet in alle gevallen nageleefd te zijn. Laten we eerst stellen dat het cachet van bepaalde wijken wordt onderstreept door de namen van de straten.
Als je Oranjestad vanaf de airport binnenrijdt, kan je rechts afslaan naar de Vondellaan, vernoemd naar Neerlands grootste schrijver, onder meer bekend van het toneelstuk ‘Gijsbrecht van Amstel’. Hij leefde in de 17e eeuw. De wijk die grenst aan de Vondellaan, Mon Plaisir, bestaat uit huizen, bewoond door mensen die vertrouwd zijn met hun literaire klassiekers, vandaar dat er nog enkele straten klinkende namen hebben als Herman Gorter, Constantijn Huygen, Jacob Cats en Guido Gezelle. Wie kent hen niet…
Voor de afwisseling worden er nog wat Engelse en Franse literaire reuzen op de naambordjes geplakt, zoals Shakespeare, Victor Hugo, Byron (Lord) en Alfred de Musset, allemaal bekend van de middelbare schooltijd. Trouwens, iets verder naar het Lagoen in Playa raken we in het goede gezelschap van klassieke componisten als Bach, Schubert en Brahms, waarna we tenslotte leden van de koninklijke familie tegenkomen, Juliana, Beatrix, Irene, Margriet en Maria-Christina. Voor een straat vernoemd naar de vader van deze prinsessen, moeten wij naar San Nicolas, daar vinden wij de Bernhardstraat. Plaatselijke helden zoals George Maduro en plantagehouder Bazin leven ook in straatnamen verder. In de aan de voornoemde Fergusonstraat grenzende volkswijk Dakota wordt het vruchten plukken in de Patiastraat, Dadelstraat, Druivenstraat en Pindastraat; die hebben geen nadere uitleg nodig.
Trouwens, rond het oudste deel van Dakota werd een rondweg aangelegd, domweg Rondweg genaamd. In 1991 werd die vernoemd naar oud-minister Guillermo Trinidad, een voetballer afkomstig uit Dakota. Meer recentelijk kwam er een naamswijziging, het heet nu Caya Papa Juan Pablo II. Tja, de kerk wil ook wat. Wat dat betreft: er werden ook namen van bekende frères de la Salle en zusters Dominicanessen uitgezocht voor nieuwe straten in andere delen van de stad. Zo kwam er in Madiki de Caya Frère Alexius en in Bushiri de Caya Soeur Dorothea, beiden omringd door een hele reeks verdienstelijke collega’s. De wijk Companashi, grenzend aan de Kamerling Onnesstraat, vernoemd naar een 19e eeuwse natuurkundige, is gevuld met internationale grote namen op dat gebied zoals Edison, Pascal en natuurlijk Celsius en Fahrenheit. Gilberto Toppenberg, meer dan verdienstelijke inwoner van die wijk, heeft daar nu ook zijn Caya gekregen. Dan komen we in Ponton, via de voormalige Boerhaavestraat, nu Caya Ernesto O. Petronia, en bevinden we ons midden in straten met namen uit de plaatselijke plantenwereld: Scopet, Breba, Katuna en niet te vergeten de Barba di Yoncuman. De wijk die vroeger als Eagle Colony werd aangeduid, heeft de namen van Europese landen in de straatnaam, zoals Frankrijk, Schotland en zo meer. Een deel van de Arendstraat, waar hij aan woont, is vernoemd naar voetbalpionier Boes Orman. De rotonde aan het eind van de Belgiëstraat draagt de naam van Wichie de Palm, oprichter van het bedrijf met touringbussen, niet ver van deze rotonde.
In de wijk Rancho is een straat vernoemd naar een jeugdige aanhanger van de AVP die in 1983 bij een schermutseling in verkiezingstijd het leven verloor: de Avenida Alo Tromp. In deze voormalige visserswijk valt het op dat straatnamen die de bewoners iets zeggen zoals de Ranchostraat en Visstraat, worden onderbroken door straten die namen dragen als Johan de Wittstraat en Oldenbarneveldstraat. Eenzelfde contrast is te vinden in San Nicolas, daarover later meer.
De voornaamste verkeersaders van het eiland, tussen Oranjestad en Arashi zijn vernoemd naar de directeur van de Lago tijdens de oorlog, Lloyd G. Smith en de pionier van ons toerisme, Juan E. Irausquin. Hun namen zijn aan een Boulevard verbonden. Die eer had ook AVP politicus Edgar ‘Watty’ Vos. Volgens de richtlijnen allemaal postuum geëerd. De enige uitzondering daarop is tot nu toe: Nelson Orlando Oduber, voormalig Minister-President, wiens Avenida de naam Sasakiweg heeft vervangen. Het is nog even wennen...<ref>Evert Bongers, [https://www.facebook.com/groups/2690464017950676/posts/3028876380776103/ Straatnamen op Aruba], facebook Historia di Aruba</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Essoville
| imagen = Aad Stolwijk, San Nicolas; San Nicolaas; Graf Von Zinzendorf school; Staringstraat; Kong Ming Supermarktet; Pastoor Hendrikstraat, ANA-DIG-COL-STOLWIJK-LUCHTF-VEL-537-10, Archivo Nacional Aruba.jpg
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
<!-- Historia -->
| funda = <!--Fecha di fundacion -->
| fundado =
<!-- Geografia -->
| area = 0.2861<ref>https://www.citypopulation.de/en/aruba/admin/san_nicolas_zuid/885__essoville/</ref>
| poblacion = 971
| gentilisio =
| censo = 2020
}}
'''Essoville''' ta un bario y zona (zona) den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuid di e pais autonomo di Aruba, perteneciente na Hulanda, na Sur America. Riba promé di yanüari 2020, e tabatin un poblashon di 971. E ta e zona di mas grandi den e region.
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
Essoville is een woonwijk in het oosten van San Nicolas en omvat de woonstraten;
Vuykestekestraat
Coloradostraat
Orinocostraat
Missouristraat
Amazonestraat
Mississippistraat
Deze woonwijk werd gesticht door "Home Building Foundation", een stichting opgericht en gefinancierd door de Lago. De huizen werden aan werknemers van de Lago verkocht.<ref>Vivienno Frank. 2019. Essoville. Den:''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 105.</ref>
Allereerst is gedacht aan de overdracht hiervan aan de Home Building Foundation, Zoals het zich thans laat aanzien, zou een dergelijke overdracht het meest aan de technische en wettelijke vereisten tegemoet komen. De huizen zouden dan door de Foundation aan de tegenwoordige bewoners worden verkocht op dezelfde wijze zoals dit na de oorlog met de Essoville-huizen geschiedde Deze bewoners zouden dan het eerst voor de aankoop dezer woningen, die zij momenteel huren, in aanmerking komen.<ref>Lago overweegt eigendoms overdracht Lago Heights huizen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 01-06-1953, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010988047:mpeg21:p002</ref>
* woonhuizen waren eerst enkel genummerd terwijl beginjaren 60 hieraan namen van rivieren werd toegekend.
* vergeleken met andere barios waren de kavel klein met daarop mini-woninkjes.
Te St. Nicolaas is door de recente bouw van 70 arbeiderswoningen de (z.g. „Essoville") door de Lago Oil 6 Transport Cy Ltd. de volkshuisvesting belangrijk verbeterd.<ref>Woningtoestand op Aruba.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 18-06-1942, p. 4. Geraadpleegd op Delpher op 13-04-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010987172:mpeg21:p004</ref>
* in de wijk is gevestigd een rumshop en een pompstation, dat in 1952 in bedrijf ging.
* wijk grenst aan de Graaf van Zinnendorfschool, gelegen aan de [[Bernhardstraat]].
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
Divishon Atministrativo
E zona ta konsistí di un lokalidat:[2]
Essoville
Demografia
E zona tin un poblashon di 971 (1 di yanüari 2020).
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Esso Heights
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Regionnan di Aruba|San Nicolas Zuid]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm =
}}
'''Esso Heights''' ta un bario den e zona di Lago/Esso Heights, den e region di Sint Nicolaas-Zuid den e parti zuidoost di Aruba.[1]
== Historia ==
Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 [[Essoville]] met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in [[Lagoville]]: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: [[The Village]].<ref>{{citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|titel=De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba|werk=historiadiaruba.aw|datum= |bezochtdatum=2024-09-03|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210812112631/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42|archiefdatum=2021-08-12|dodeurl=nee}}</ref>
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Luga na Aruba]]
------------------
== Lago Colony ==
{{Variante|a}}
{{infobox luga den pais | variante = a
| tipo = Bario
| nomber = Lago Colony
| pais = {{ABW}}
}}
'''Lago Colony''' tabata un comunidad situa na e extremo oost di e isla di Aruba, cerca di e area conoci actualmente como Seroe Colorado.
E stat tabata konsistí di 377 kas,[2] un hospital,[3][4] misa, kas di klup, pista di bowling, i un Skol Merikano, ku promé pa di diesdos klas i aproksimadamente 180 studiante. E poblashon di Lago Colony tabata prinsipalmente di Merka, ounke tabatin un poblashon grandi di Inglatera, Irlanda i Eskosia ku tabata prinsipalmente ofisialnan riba e flota di tankero di lago. Ademas tabatin Hulandes, Danes, Spaño y otro nacionalidadnan representa den e comunidad. E pueblo aki tabata sostené pa un refineria grandi di zeta na mundu, ku e tempu ei tabata propiedat di un supsidiario di Standard Oil di New Jersey, konosí komo Lago Oil and Transport Company. Lago tabatin su komienso na 1924 komo un fasilidat di trans-shipping pa zeta krudo ekstraí pa Lago Petroleum Corporation ku ta operá na Lago Maracaibo. E crudo a wordo transporta pa Aruba den barconan di fondo plat, cu ta poco profundo, barconan tanker, conoci como lake tankers. E trans-envio aki di e zeta krudo a sigui te na 1928 ora ku a konstruí un refineria i e zeta krudo Venezolano a wòrdu refiná riba e isla i enviá tur kaminda na mundu komo produktonan petrolero kaba.
== Baby beach ==
Den añanan 1950, e Aruba Esso Club a wòrdu konstruí na Baby Beach man made lagoon.[5] E klup a inkluí un restorant, pista di baile i un stadion di beisbòl. Den e lagun, tabatin un waf i baranka chikitu (di kua un ta para ainda). E refineria a opera te cu 1985 ora cu el a wordo cera. E refineria, cu awor ta propiedad di Valero Energy Corporation, despues a wordo cumpra, habri bek, despues cera atrobe; na desèmber 2010, Valero a anunsiá ku e refineria ta habri bèk.[6] Te cu 2012, a keda solamente algun cas di ex-Colonia di Lago. Esnan cu a resta a wordo entrega na Gobierno di Aruba of a wordo bendi na personanan individual. Awendia, e Esso Club ta solamente un edifisio grandi i bandoná ku un negoshi, un tienda di buseo, ku ta den operashon ainda.
===NOTES===
Lago Colony
waar de expat werknemers van de Lago Oil and Transport Co. en hun families als huurders gehuisvest waren in de periode van 1930 tot 1985, toen de Lago Oil and Transport Co. haar bedrijfsvoering in Aruba staakte.
Clubhuis, kerk, scholen, sportfaciliteiten
De uitbreiding bleef gestaag doorgaan, zo ook de bouw van woonwijken: het uit Amerika aangetrokken management werd gehuisvest in de zgn. Colony , een van de rest van het eiland afgescheiden woongemeenschap waar alleen bevoegden zoals de bewoners van de bungalows, toegang tot hadden. Ook een eigen ziekenhuis, voorzien van de modernste outillage, maakte daar deel van uit. Het had zijn eigen politiekorps, zijn eigen protestante kerk en een Amerikaanse school. Buiten de Colony verrezen woonwijken voor het lokale personeel, voor elke laag van de hierarchie een aparte wijk. In 1937 werd begonnen met Lago Heights, 150 huizen. In 1939 Essoville met 75 bungalows om te beginnen. In 1947 werd begonnen met sociale woningbouw in Lagoville: de arbeiders werden in de gelegenheid gesteld door een spaarregeling op den duur eigenaar te worden van de huizen. En afgezien van de door Lago neergezette wijken was er in het centrum van wat later San Nicolas zou gaan heten ook een wijk van in de haast opgebouwde huizen in de stijl die ook op de Engelstalige Caribische eilanden te vinden is: The Village.
En/wiki Lago Colony was een gemeenschap gelegen aan de oostkant van het eiland Aruba , in het gebied dat momenteel bekend staat als Seroe Colorado. Deze stad bestond uit ongeveer 700 huizen, een ziekenhuis, een clubhuis, een bowlingbaan en een Amerikaanse school, met eerste tot twaalfde klassen en ongeveer 180 studenten. De bevolking van Lago Colony was voornamelijk afkomstig uit de Verenigde Staten, hoewel er een grote populatie bestond uit Engeland, Ierland en Schotland, die voornamelijk officieren waren van de tankervloot . Daarnaast waren er Nederlandse, Deense, Spaanse en andere nationaliteiten vertegenwoordigd in de gemeenschap. Deze stad werd gesteund door een grote olieraffinaderij in de wereld, die op dat moment eigendom was van een dochteronderneming vanStandaardolie van New Jersey , bekend als Lago Oil and Transport Company . Lago begon in 1924 als een trans-shipping faciliteit voor ruwe olie gewonnen door de Lago Petroleum Corporation die actief is in Lake Maracaibo . De ruwe olie werd vervoerd naar Aruba in vlakke bodem, ondiepe diepgang, tankerschepen, bekend als meertankers. Deze trans-shipping van de ruwe olie ging door tot 1928 toen een raffinaderij werd gebouwd en de Venezolaanse ruwe olie vervolgens op het eiland werd geraffineerd en als afgewerkte aardolieproducten over de hele wereld werd verscheept . In de jaren 1950 werd de Aruba Esso Club gebouwd in de door de mens gemaakte lagune van Baby Beach . [1]De club bestond uit een restaurant, een dansvloer en een honkbalstadion. In de lagune bevonden zich een steiger en kleine hutjes (waarvan er één nog steeds staat). De raffinaderij werkte tot 1985, toen het werd stilgelegd. De raffinaderij, nu eigendom van Valero Energy Corporation , werd later gekocht, heropend en vervolgens weer gesloten; in december 2010 kondigde Valero aan dat de raffinaderij opnieuw werd geopend. [2] Vanaf 2012 zijn er slechts enkele huizen van de voormalige Lago Colony overgebleven. De overgeblevenen zijn overgedragen aan de Arubaanse regering of verkocht aan particulieren. Vandaag is de Esso Club slechts één groot, verlaten gebouw met één bedrijf, een duikwinkel, nog steeds in bedrijf.
Seroe Colorado Lighthouse (de.wiki)
Colorado Point Lighthouse, De eerste toren was van hout en werd gebouwd in 1881. Het licht was 9 zeemijlen zichtbaar. In 1924 werd deze houten toren vervangen door een vierkant stenen gebouw. Het was een toren van 11 meter hoog met een voetafdruk van 4 bij 4 meter. Het licht reikt tot 18 zeemijl en is te zien vanaf het Paraguaná-schiereiland (Venezuela). In 1937 verving elektriciteit aardgas als energiebron voor de vuurtoren. In 1942 werd de vuurtoren verwijderd. Op dat moment, de Amerikaanse mariniers had verschillende kanon batterijen die aan de kust, die een duidelijke schot hoeken om de raffinaderij Aruba verdedigen tegen onderzeeboot aanvallen nodig. Vandaag is er slechts een eenvoudig, klein baken. ( info ) | uitgeven
------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais | variante = a
| tipo= Bario
| name = Zeewijk
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image3 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| image1 = BNA-DIG-MEINERS-0035 - San Nicolas - Zeewijk, Zwemmers aan strand van Zeewijk 591200 c.jpg
| caption1 = Playa di Zeewijk
| footer = Bista pa lama cu [[Lago Oil & Transport Company|refineria Lago]] den fondo
| footer_align = center
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[San Nicolas|San Nicolas-Zuid]]
| poblacion = 527
| censo = 2020
| censo_ref =
| area = 0,4827
| densidad = 1,092
| zona =
| zoom = 14
}}
-------------------
==The Lourdes Grotto==
Named in commemoration of the famous French religious landmark, was created under the guidance of a priest named “Erkamp” and parishioners in the year 1958. The grotto, a shrine built into the rocks is located in Seroe Preto, just off the main road to San Nicolas. A statue of the Virgin Mary, weighing 700 kilos, was hoisted into place in the grotto. Every year, on February 11 (feast of Lady of Lourdes), a procession leaves from the St. Theresita church in San Nicolas to the grotto, where a mass is performed. The grotto is located road-side and can be visited daily. <ref>https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20260227.pdf Explore Aruba! (27 di februari 2026)</ref>
----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| tipo = luga
| nomber = Parkietenbos
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| image3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
'''Parkietenbos''' ta un luga situa na costa west di Aruba, canto di lama y mangelnan directamente pazuid di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e areanan residencial di [[Simeon Antonio]] y [[Cas di Paloma]]. E area aki ta designa como un zona economico den e ''Ruimtelijke Desaroyo Plan'' (ROP) di Aruba di 2009.<ref>[https://web.archive.org/web/20160224005153/http://dip.aw/ROP%20atlas.pdf Atlas Ruimtelijk Ordeningsplan]</ref>
== Zona economico ==
For di añanan 1960, e landfill sentral “Parkietenbos Containerpark & Landfill Facility”, simplemente konosí komo “Parkietenbos”, ta situa na Parkietenbos. E instalashon públiko aki ta wòrdu manehá pa [[Serlimar]] y ta consisti di dos deposito principal: e parke di container i e landfill, caminda e sushi ta wordo compacta, nivela y cubri.<ref>[https://web.archive.org/web/20201031134950/https://serlimar.com/ Officiële website Serlimar]</ref>
Na 2009, e compania Mericano Bouldin & Lawson a entrega e instalacion di “WastAway”. E instalacion aki cu tin un balor di 28 miyon florin, mester a procesa desperdicio den asina yama “fluff” y despues reusa e fluff aki pa compost of fertilisante di tera. Sinembargo, e instalashon nunka no a funshoná korektamente i p’esei a wòrdu será na mitar di 2011.<ref>{{Citeer web |url=http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |titel=Voor u gelezen, GNA, juli 2016 |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225535/http://www.genootschapnederlandaruba.nl/wp-content/uploads/2017/02/Voor-u-gelezen-juli-2016.pdf |dodeurl=ja }}</ref> Riba 8 di febrüari 2018, un “petishon pa informashon” (RFI) a keda publiká en konekshon ku e destaho pa e remediashon di e landfill i e kambio den e método di prosesamentu di desperdisio: di maneho di desperdisio “sólido” pa “sostenibel”.<ref>[https://www.ie-forum.nl/artikelen/rectificatie-afgewezen-wegens-onvoldoende-hinder-voor-aanbestedingen-parkietenbos Rectificatie afgewezen wegens onvoldoende hinder voor aanbestedingen Parkietenbos]</ref> Desde 2007, un planta di tratamentu di awa di riool a wòrdu situá banda di e landfill pa e tratamentu di awa di cesspool suministrá pa tankero.<ref>{{Citeer web |url=http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |titel=Aruba |bezochtdatum=2018-07-20 |archiefdatum=2018-07-20 |archiefurl=https://web.archive.org/web/20180720225707/http://www.witteveenbos.nl/nl/projecten-afvalwater/project/15-rwzis-aruba/pagenr/1 |dodeurl=ja }}</ref>
== Asuntonan ambiental ==
Huma di e landfill di Parkietenbos por wòrdu mira for di Wayaca (yüni 2022)
Pa añanan, e landfill ku awor ta sobrepobla tabata e kousa di kehonan tokante molèster di huma, huma tóksiko i polushon, ku ta un peliger pa medio ambiente i salú públiko. Na 2002, un grupo di residente lokal a funda e Fundashon Parkietenbos pa hala mas atenshon na e problema di desperdisio a traves di akshonnan.<ref>https://www.thedailyherald.sx/islands/66520-aruba-residents-take-action-against-landfill{{Dode link|datum=februari 2020 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> E fundacion aki a tuma accion na comienso di juli 2018 ora cu candela a bolbe cuminsa na landfill.
Despues di akshonnan inútil di Stichting Parkietenbos, un residente lokal a disidí di presentá un demanda kontra gobièrnu na 2020.<ref>{{Citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2020/08/25/overheid-blijft-doorgaan-met-illegale-afvalpraktijken/|titel=Overheid blijft doorgaan met illegale afvalpraktijken|bezochtdatum=|auteur=Sharina Henriquez|datum=2020-08-25|werk=caribischnetwerk.ntr.nl}}</ref>
{{Appendix}}
-------------------
{{Databox}}
'''Cunucu Arikok''' ta un museo habri den [[Parke Nacional Arikok]], cu ta sirbi como mustra di e manera di biba di antaño. E ta un di e atraccionnan principal di Parke Nacional Arikok.
{{Appendix}}
Fondo Prins Bernhard lo financia finalisacion di e proyecto ‘Cunucu Arikok’. Esaki ta encera un suma di mas o menos 60 mil florin. Cu Cunucu Arikok e fundacion FANAPA tin como meta pa crea un obheto cu ta duna e bishitantenan un bon impresion di kico naturalesa na Aruba tin pa ofrece. ‘Na e lugá úniko aki nos ta haña vegetashon eksuberante riba un pida tereno kaminda diferente formashon geológiko ta uni den otro, ku ta visibel den kunuku pa medio di diferensianan den tipo di tera i baranka i kaminda un kantidat grandi di parha i bestia di tera tambe ta biba.<ref> Prins Bernardfonds steunt afbouw project Cunucu Arikok. "Amigoe". Curaçao, 14-09-1989, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642757:mpeg21:p006</ref>
E sub-proyecto “Cunucu Arikok”, di Stinapa Aruba, lo wordo financia door di Fondo Prins Bernhard, a haya sa di Stinapa. E proyecto aki ta data for di aña 1980 ora cu Departamento di Desaroyo Economico (DECO) den colaboracion cu otro instancianan local a desaroya un proyecto grandi pa crea un parke nacional Arikok-Jamanota na Aruba.
Stinapa Aruba tin 785 hectar riba huur di gobierno. Esaki ta Sero di Arikok y e area rond di dje. E sitio ta situá eksaktamente na e frontera di dos formashon di piedra geológiko: e diabase schist-tuff i e tonalite. Hopi impreshonante den e parti abou ta numeroso formashon ku ta konsistí di blòki grandi di tonalita rondoná den kua eroshon a krea e formanan mas straño i imponente.
Komo ku e cunucu ta protehá di e bientunan komersial konstante i salu dor di e seru di Arikok, e tin un vegetashon relativamente eksuberante. Tin un kantidat di palu hopi bieu, grandi i kompletamente krese, ku ta un raridat riba e isla. Konenchi, parakeet ta biba einan i hopi bia por mira otro parhanan manera trupial, chuchubis i perdiz. Kaskabel tambe ta presentá, pero bo mester ta un eksperto pa haña un: nan ta lastra bai ora hende yega serka.<ref>Natuurpark met cultuur-historisch monument Bernhard-fonds neemt Cunucu Arikok voor zijn rekening. "Amigoe". Curaçao, 30-11-1985, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 25-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643304:mpeg21:p011</ref>
{{Stub}}
ChatGPT:
Cunucu Arikok ta un lugá histórico i kultural importante den Parke Nacional Arikok na Aruba. E palabra "cunucu" ta referí na un plantashon chikí òf un kas di campo, i den e kontektu aki, e ta referí na un plantashon ku a pertenesé na Arie Kok, un agricultor Hulandés. E nòmber di e parke mes, Arikok, ta derivá di su nòmber.
Wikipedia – Die freie Enzyklopädie
🏡 Historia i Signifikado
Cunucu Arikok a forma parti di e desaroyo di Parke Nacional Arikok. E área a sirbi komo un plantashon chikí, i su kas di torto (kas di adobe) a keda preservá komo un ejemplo di bida rural tradicional Arubano. E kas a rekonstruí usando método tradicional pa mustra e estilo di bida di e tempu ey.
wheninaruba.com
🌿 Naturalesa i Kultura
E área rondó di Cunucu Arikok ta riku den flora i fauna lokal, inklusí mata di divi-divi, kaktus tropikal, i otro planta medikinal. Tambien, den e área por haña desèño riba piedra di Indjanan nativo, ku ta indiká e presensia di pueblo indígena den e región.
🥾 Rota di Hike
E Cunucu Arikok Trail ta un ruta di hike fasil, ideal pa famia i visitante ku ta buska un introdukshon na e parke. E trail ta kuminsá na e sentro di bishita i ta dura mas o ménos 2 ora. Durante e hike, bo por wak e kas rekonstruí, flora lokal, i arte rupestre.
wheninaruba.com
+2
things-to-do-in-aruba.com
+2
boardwalkaruba.com
+2
🗺️ Lokal i Atraktividatnan Serka
Cunucu Arikok ta lokalisa serka di otro atraktividatnan den e parke, manera Kueba Chiki, un kueba ku desèño riba su muraya, i Dos Playa, un playa doble popular. E ruta ta pasa tambe serka di Sero Arikok, un di e punto mas haltu di Aruba.
AllTrails.com
[[:Kategoria:Seru na Aruba]]
Sinds enkele járen bezit Aruba een national park. Een uitgestrekt terrein in de omgeving van de Arikok en Jamanota tot aan de noordkust toe. Een kleiner deel van dit park is omheind d.m.v. een “slavenmuur”, aangelegd door de Stinapa. Dit park, gelegen in de luwte van de Arikok, is alleszins de moeite waard en bij uitstek geschikt voor een wandeling op een zondagna¬ middag.
De ingang bereikt men door op de zándweg naar de Jamanota de Stinapaborden te volgen.
Een keurig aangelegd pad maakt de wandeling tot een waar genoegen. Op de steile gedeelten zijn stenen trappen aangelegd met zelfs een leuning.
Men bevindt zich werkelijk in een uniek stukje Arubaanse natuur. Enorme rotsblokken, praktisch alle soorten planten die op Aruba in het wild groeien en schitterende vergezichten. Door de beschutte ligging groeien de Watapana’s zoals het hoort: gewoon rechtop. Onder de enorme kruinen zijn banken aangebracht, waarop het koel rusten is. Dát is pas rusten met enkel vogelgeluiden om je heen, alleen het gekrijs van de parkieten zou aangepast moeten worden. Konijntjes schieten heen en weer. Een zijpaadje voert ons naar een overhangende rots, waar zich Aruba’s bekendste indianentekens bevinden.
Bezoekers doen er goed aan een fotocamera mee te nemen, vooral de natuurfotograaf zal behoorlijk aan zijn trekken komen. Het wandelpad mondt uit bij een gerestaureerd lemen huisje. Het is geheel in stijl gehouden. Ook de omgeving van dit huisje wil de Stinapa aanpassen aan het leven van vroeger.
Cunucu Arikok is een waardevol projekt, zowel voor de lokale bevolking als de toerist, die wat meer wil zien dan alleen het strand en het casino. Bekijk op uw gemak de foto’s en trek er op uit. Kan heel gezond zijn. (skol i Komunidat november 1986)
foto’s: Rinus de Graaff
===Stampia di 75 cen===
Cunucu Arikok ta keda na pia di Sero Arikok, na e parti west unda no tin mucho biento. Den pasado nan a practica aki agricultura y cria di bestia, pero no na gran escala. E cunuqueronan tabata biba den cas di torto, esaki ta un cas traha di lodo. E cas di torto cu nos ta mira awendia den Cunucu Arikok a keda construi na 1985, perfectamente imita na e manera tradicional.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2006-11-01/page/n30/mode/1up?q=cunucu+arikok+skol Post Aruba N.V. kier mustra e beyeza di Parke Nacional Arikok], BDA (1 di november 2006)</ref>
Pa e spannan di dak nan a uza flambeu (palo di cadushi) y e murayanan ta traha di un mezcla di lodo y yerba.
===Stampia di 100 cen===
Despues di core riba e caminda cu ta pasa door di e parke, nos ta yega na e punto mas halto, esta Miralamar. For di aki bo tin un bista riba lama na ambos banda di e isla.
Den cielo tin un warawara (ployborus plancus) ta bula y ta busca un coneu of un cabrito morto.
E paisahe ta caracteriza pa duinen aki ta cubri un espacio di mas o menos 2 hectarea. Nan ta consisti di santo blanco di coral cu e biento di Noordoost ta supla riba e isla. Riba e duinen ta crece algun palo di druif y di oleifi cu te hasta den tempo seco ta mustra berde.
Ken lo por haya e shoco dilanti di e monton di piedranan? Shoco bo ta hay’e solamente na Aruba.
------------------
== Manchebo Beach ==
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Manchebo Beach
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Playa
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Oranjestad West]]
| zoom = 14
}}
(Van een onzer verslaggevers) WILLEMSTAD. — Bij PB 1965 no 34 is verschenen het landsbesluit, dat het besluit van het Bestuurscollege van Aruba goedkeurt om een perceel grond van ongeveer 16.225 m 2 voor zestig jaar in erfpacht uit te geven aan Machebo Beach Hotel NV te Manchebo.<ref>Erfpacht Manchebo. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 30-03-1965, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 22-04-2025, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462582:mpeg21:p003</ref>
--------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais| variante = a
| nomber = Cueba Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Bat Cave Formations.jpg
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba
Guadirikiri of Cueba di Guadirikiri ta un espacio natural bou di tera na Aruba, den Parke Nacional Arikok na mas of menos 1,4 km di Fontein.
es.wiki:'''Cueba Huliba'''[1][2] (tambe konosí komo Baranca Sunu ku ta nifiká “Baranka Desnudo”) ta un cueba riba e isla Karibense di Aruba,[3][4] apodá e “tùnel di amor”[5] pa su entrada den forma di kurason. E entrada ta via un trapi skerpi i smal ku ta hinka den e kueba. E tin sinku entrada. Na algun lugá, bo mester bùig pa wak e formashonnan. Flashlights ta nesesario pa eksplorá e koredó di 300 pia (91 m) largu, ya ku ta totalmente skur paden di e kueba. E kueba ta yená ku formashonnan di stalagmita i stalaktita den e piedranan di kalki. Dos espesie di bat ku ta biba den e kueba aki ta e Leptonycteris curasoae i e Macroglossus sobrinus. Ta interesante pa nota cu vleermuis, despues di drumi den cueba durante dia, ta bula sali den horda en busca di cuminda. E salida for di e tùnel ta dor di un seri di trapi ku ta grabá den e baranka i ta basta riesgoso. Den un di e kambernan, e Birgen Maria a wòrdu grabá den un formashon di baranka natural. Leyenda ta menshoná historianan tokante piratanan ku lo a biba den e kueba pa skonde nan tesoronan, ounke no tin evidensia pa konfirmá esaki.
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Aruba]]
-----------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Fontein
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
E '''Cueba di Fontein''' ta un cueba situa na costa nort-oost di [[Aruba]], den e [[Parke Nacional Arikok]].
** Fontein Cave: Longer than the Quadirikiri Cave, the Fontein Cave contains pathways that stretch to the limestone walls further down. Here is also where prehistoric drawings can be seen.
Though this cave does not have its own legend, this was speculated to have been occupied—or at least used by prehistoric Arawak settlers on the island for rituals and other spiritual ceremonies.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
This popular cave is located along the northeast coast in National Park Arikok near Boca Prins. The Fontein Cave is well known for its native Arawak Indian rock paintings which can still be found on the walls and ceilings. The brownish-red paintings were left by Caquetios and graffiti imprinted by European settlers.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
es.wiki:'''Cueba di Fontein''' Cave[1][2] ta un cueba chikito cerka di Boca Prins na e parti nort di e isla di Aruba.[3][4][5] E ta bon konosí pa su dibuhonan di muraya nativo Arawak, ku a wòrdu grabá pa Nativonan Merikano dekorativamente riba e murayanan di piedra i parti di e plafond mas plat di e kueba ku kombinashonnan di koló kòrá òf maron-kòrá-maron òf lila; Esaki ta duna pista tokante e historia di e amerindionan. E kueba ta aksesibel for di un “baranka di terasa di piedra di kalki di koral” i tin un largura di 3 meter (9.8 pia) i un haltura di 2 meter (6 pia 7 inch). E sala di entrada, ku ta habrí pa bishitantenan, ta 4 meter (13 pia) haltu i ta ekstendé te na un profundidat di 50 meter (160 pia). Komo ku e ta un formashon geológiko di piedra di kalki, i debí na filtrashon di awa, formashonnan di stalagmita i stalaktita di koló, tamaño i forma hopi straño a wòrdu produsí. Murciélago ta traha nèshi den kavidatnan di kueba den nan búskeda nokturno pa rekohé kuminda, ku ta konsistí di nèktar i pólen. Tin registronan ku e indjannan Araucano a usa e kueba aki pa hasi nan ritualnan i seremonianan tribal.
---------------------
'''Blackstone Beach''' ta un playa na costa nort den region di .., den PArke Nacional Arikok.
(Oranjestad)—Nomber for di su mas karakterístika rekonosibel, e Piedra Pretu
Playa casi ta representa lo contrario di e beachnan tipico di Aruba.
Pa un, e tin santu pretu i ta cubri cu piedranan liso preto.
Na di dos lugá, e ta keda na e parti nort di e isla, leu for di e blanku playanan di santu di den e region sùit. Pues, si bo ta sinti bo kla pa algu diferente—òf si ta dia kontrali, bishitá
e Playa di Blackstone.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20250305.pdf Blackstone Beach], Aruba Today 95 di maart 2025)</ref>
Blackstone Beach ta mustra e mas banda natural di Aruba: e piedranan cu tapa e playanan i e forma
di dje a wòrdu trahá pa mil añanan via erupshonnan volkániko, koral moveshonnan di ref i aktividat di ola di e parti nort rural di e isla.
Situá mas ost di e Brug Natural i Playa di Andicuri, e Blackstone Beach ta relativamente fásil
pa haña akseso. Unabes bo pasa e Formashon di Baranka Ayo, tuma e
Kaminda di Andicuri ku ta hiba na Andicuri Laman. Einan, bo por stashoná bo outo i hasi un kaminata di 1km pa Blackstone Beach.
E playa aki ta forma parti di e Arikok Parke Nashonal i pues ta un sitio ku ta wòrdu konserbá. Esaki ta e motibu pakiko e ta tambe relativamente intakto pa komersial
influensianan. Apesar di a wòrdu yamá un playa, tene kuenta ku e no ta konsehá
pa landa den awa, manera e koriente ta hopi fuerte i por desviá bo fásilmente
mas leu den oséano salbahe. Pero, ainda bo por disfrutá di un espektakular
bista di e piedranan i e parti nort oséano ku ta ekstendé dilanti di e playa i saka un potrèt ku
bo amigunan òf famia
(Oranjestad)—Named after its most recognizable feature, the Blackstone Beach almost represents the opposite of the typical Aruban beaches.
For one, it has black sand and is covered in black smooth stones.
Secondly, it lies on the northern side of the island, away from the white sandy beaches of in the southern region. So, if you feel up for something different—or if it’s opposite day, visit the Blackstone Beach.
Blackstone Beach shows the more natural side of Aruba: the stones that cover the beaches and the shape of it has been crafted for thousand years via volcanic eruptions, coral reef movements and wave activity of the rural northern part of the island.
Located further east to the Natural Bridge and Andicuri Beach, the Blackstone Beach is relatively easy to access. Once you get passed the Ayo Rock Formation, take the Andicuri road leading up to Andicuri Beach. There, you can park your car and take a 1km hike towards Blackstone Beach.
This beach forms part of the Arikok National Park and is therefore a site that is preserved. This is why it is also relatively untouched by commercial influences. Despite being called a beach, do note that it is not advised to swim in the water, as the current is very strong and can easily stray you further in the wild ocean. However, you can still enjoy a spectacular view of the stones and the northern ocean that stretches out in front of the beach and take a picture with your friends or family
---------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante= a
| tipo = Playa
| nomber = Boca Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 = Plantage in Boca Prins op Aruba, Bestanddeelnr 252-7977.jpg
| caption2 = Plantashi Boca Prins na 1947
| image3 =
| caption3 =
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Santa Cruz]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[Parke Nacional Arikok]]
| tipo_subdivision_adm2 =
| subdivision_adm2 =
| descripcion =
| pais = {{ABW}}
| zoom = 13
}}
'''Boca Prins''' ta un boca na e costa nort-oost di Aruba, situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Kontenido
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
E entrada aki, unda e [[rooi]] di e mesun nomber ta basha den lama, probablemente ta haya su nomber for di Paulus Printz, kende a wordo manda pa e colonia di Curacao door di WIC pa descubri mineralnan. Despues di no a haya oro ni na Curacao ni na Bonaire, el a yega Aruba dia 14 di juni 1725 y a establece banda di e costa noordoost di e isla.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen.'' ISBN:978-0-359-65900-5, pag. 74-75</ref>
'''Boca Prins''' ta un [[bahia]] na e costa nort-oost di [[Aruba]], situa den [[Parke Nacional Arikok]].
Deskripshon
Situá den Parke Nashonal Arikok, e bahia di santu ta un destinashon turístiko popular. E playa di santu blanku sin vigilansia ku duinen ta solamente 55 meter largu i no ta ofresé ningun otro fasilidat. Landamentu por ta peligroso debí na e koriente fuerte i konstante i ta rekomendabel solamente pa landadónan eksperensia, si ta. E bahia ta wòrdu bishitá de bes en kuando pa surfistanan, pero no ta wòrdu konsiderá un di e lugánan di buseo sobresaliente di e isla. [ 1 ] Un kaminda di santu ku baranka di piedra di kalki ta hiba na e bahia via un trapi di palu.
E piedranan di Boca Prins ta e habitat di Cnemidophorus arubensis , un lagadishi di karakol ku ta wòrdu hañá solamente na Aruba.
Banda di Boca Prins tin un di e plantacionnan di cunucu mas bieu na Aruba, cu a wordo cultiva pa colonialnan Hulandes den siglo 16. E nòmber di e bahia ta derivá for di e plantashon di Prins di ántes den serkania.
https://de.wikipedia.org/wiki/Boca_Prins
== Mira tambe ==
* [[Playanan di Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=de|oldid =205170166|titulo=Dos Playa}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[http://nl.aruba.com/activiteiten/dos-playa Dos Playa] riba nl.aruba.com
*[https://www.surfline.com/surf-report/dos-playas/5842041f4e65fad6a7708e27 Dos Playa Surf] riba surfline.com
}}
[[:Category:Luga na Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Cueba di Huliba
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Cueba
| pais = {{ABW}}
| alias = Tunnel of Love
| lema =
| imagen =
| descripcion =
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[San Nicolas]]
| zoom = 14
}}
**The Huliba Cave/ Tunnel of Love
The Huliba Cave, formerly known as the Tunnel of Love, was once open to the public, and was the
biggest and most accessible of all three caves. This cave had five chambers, including one that is heartshaped. This cave had narrow stairs that led to long pathways deep into the
cave, with a staircase leading to the exit on the other side. In one of the chambers, there used to be the carving of the Virgin Mary, put there for the protection of the cave.
However, the Huliba Cave has been permanently closed for a few years now, as a way to preserve the bat population that lives in the cave. These Long Tongue Fruit Bats and Insect Eater Bats are very important to the ecosystem of the island. Though this cave is no longer accessible to
the public, it surely is interesting to learn more about the history of these caves and the Awarak tribes that resided or utilized them.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20240403.pdf Visit the island’s popular cave sites!], Aruba Today (3 di april 2024)</ref>
Do note that these caves are very dark, humid, hot, and are inhabited by bats.
Do wear comfortable clothing and shoes, as the pathways in these caves may be rough and bumpy,
and don’t forget to bring a lashlight!
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
----------------------------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bario
| name = Eagle
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
== Eagle (Aruba) ==
'''Eagle''' ta un bario di [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad, capital di Aruba.
== Historia ==
Den comienso di añanan 20, Aruba a conoce dos refineria. Na aña 1924 a establece Lago Oil & Transport Ltd y despues na aña 1927 De [[Arend Petroleum Maatschappij]]. Dos refineria cu tabatin
un rol masha importante den [[Di Dos Guera Mundial|Segundo Guera Mundial]], ya cu nan tabata suministra petroleo na e aliadonan. Ta di e refineria ‘Arend’ e vecindario aki a haya su nomber ‘Eagle’ y tambe nos ‘Eagle Beach’.
Minister Maduro a comparti un tiki historia: “E refineria Eagle aki a duna trabou na mas cu shete mil trahado di 58 diferente pais.
Den e area aki, e refineria a traha e fabrica pa refina e petroleo, un laboratorio y un brandweerkazerne. Tambe nan a construi nan sede ‘hoofdkantoor’ cu ta exactamente e edificio caminda nos ta para actualmente”. E mandatario tambe a trece dilanti cu e refineria a construi casnan special pa e personal di refineria, algun cas den e bario, e Eagle tennis club y e hospital cu tey ainda.<ref>[https://awemainta.com/wp-content/uploads/2024/02/AM240221.pdf Minister Maduro di Cultura a haci e desvelo di e ‘Ruta Historico di Eagle’], Awemainta (21 di februari 2024) </ref>
E ‘Ruta Historico di Eagle’ ta un ruta pa cera conoci cu e historia di e bario di Eagle, e refineria di Eagle y Aruba su rol importante pa aliadonan den Segunda Guera Mundial.
E storia di e refineria di Eagle, un tempo simbolo di e poder industrial di Aruba hunto cu Lago na San Nicolas, ta conta nos e desaroyo di Aruba den tempo for di su comienso na 1924 te na e desmantelamiento den añanan cincuenta y sesenta caminda cu a traha espacio pa turismo
cual te cu awe en dia ta e pilar economico mas importante di Aruba.
E proyecto di ‘Eagle History Tour’ lo crea un conexion entre e historia, herencia cultural industrial di Aruba y nos turismo, creando un atractivo nobo pa nos bishitantenan pero tambe lo educa localnan y principalmente e generacionnan mas jong tocante Aruba su historia
industrial y e rol importante di e refineria di Eagle den e di Dos Guera Mundial asina e mandatario a trece den su discurso. Ademas den un futuro cercano lo pone borchinan na cinco diferente sitio cu
QR code cu ta contene informacion importante di historia di e sitio den cuatro diferente idioma, mas obhetonan di arte y programanan educativo.
Aruba tabatin un rol importante den Segundo Guera Mundial cu e dos refinerianan aki cu Alemania tabatin wowo riba Aruba y nan a manda un submarino pa bin destrui e dos refinerianan aki pa stroba
e aliadonan haya nan combustibel. Asina e submarino a tira riba e tankero Arkansas y a mata varios hende entre otro Bonerianonan.
Tambe e submarino a manda torpedo pa destrui e dos refinerianan cu danki na nos Señor Dios esakinan a faya nan proposito.
{{Appendix}}
--------------------------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Bahia y haf
| name = Plantashi Prins
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Zeilschip bij de Yachtclub van Aruba. Op de achtergrond de Lago-olieraffinaderij, Bestanddeelnr 252-3982.jpg
| caption1 = Barco di bela cu refineria den fondo
| image2 = De haven van de Lago-olieraffinaderij in San Nicolas op Aruba, Bestanddeelnr 252-8041.jpg
| caption2 =
}}
{{Databox}}
'''Plantashi Prins''' ([[Hulandes]]: Plantage Prins), originalmente un plantacion di coco na Aruba, [1] [2] a mira su cas reconstrui den añanan 1950. E decadensia di palma, atribuí na malesa, a kondusí na e stòp di produkshon di kunuku. 3]
Na 1911, e mapa di Werbata-Jonckheer a identifiká Prins Plantation komo un di e 23 plantashonnan mayoritariamente chikitu karakterisá pa agrikultura kombiná, palu di koko i kas. Ademas, un plantashon mas grandi tabata situá paden, nort di Oranjestad na San Barbola, lugá di nasementu di Virginia Demetricia. E township Savaneta en realidad a surgi for di un plantacion gubernamental cu despues a transforma den un pueblito chikito. 4]
== Etimologia ==
E plantacion ta derivá su nòmber for di un ingeniero di mina suédo Paulus Printz, ku a biba den e área durante di dies-ocho siglo, mientras tabata buska oro den nòmber di e administradornan di e kamber di Amstedam di e kompania Hulandes di West India. Segun e mapa di Van Raders di 1825, e ruina di su kas (No. 37) tabata situá riba e muraya na nortwest di e plantashon, pero for di e tempu ei e ruina a disparsé. E tapa di e seru, ku ta eksponé na bientu, tabata mas faborabel pa biba ku e arroyo ku tabata protehá pa bientu. [5] [6] Printz a traha na Aruba for di 14 di yüni 1725, te ku 3 di yüni 1727, ora ku el a risibí un òrdu di Amsterdam pa stòp e trabou. [ 7]
== Panorama general ==
E kas original di plantacion den e arroyo no ta pará mas, i e struktura ku a sigui, un kas di pais konstruí den añanan 1930, ta awor den un estado di ruin. 6]
Situá 2.5 kilometer for di e sentro di bishitante i aproksimadamente 600 meter for di e plantahe Fontein den Parke Nashonal Arikok, un kaminda ta hiba na e plantahe Prins históriko, ku anteriormente tabata di propiedat di Sr. Mokki Arends,[8] i dos arroyos bisiña, Rooi Prins i Rooi Dwars. E arroyos aki un tempu tabata nutrí palu di koko i palu di fruta. Mientras cu e coconutnan a desaparece, y solamente algun mata di fruta a keda, e vegetacion nativo ta prospera mas densamente cu riba e colinan circundante. 1]
Te ku 2023, apesar di plannan inisial, e renobashon i transformashon di e ruinanan di e plantashon Prins den e Prins Center, ku ta presentá proyektonan di demonstrashon riba aktividat agrikultoral di plantashon tempran, no a tuma lugá ainda. E integrashon di e Prins Center den e diseño nobo di Parke Nashonal Arikok ta keda pendiente. Ta konsehábel pa konsiderá pa destahá e importansia históriko di Prins Center su nòmber den e sentro mes. 9]
{{Appendix}}
------------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Korsou]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}}
{{References}}
}}
----------
{{Variante|a}}
{{Infobox luga den pais
| variante = a
| nomber = Bushiribana
| nomber_oficial =
| nomber_nativo =
| tipo = Bario
| pais = {{ABW}}
| alias =
| lema =
| imagen = Gouddelving bij Bushiribana op Aruba, Bestanddeelnr 252-7961.jpg
| descripcion = Mina di oro na Bushiribana na Aruba (1947). Na 1946, despues di 30 aña, a cuminsa e mina di oro atrobe pero esaki no a resulta lucrativo.
| multi-imagen = <!-- Utilisa plantia {{Multiple image}} -->
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Paradera]]
| zoom = 14
}}
'''Bushiribana''' ta un luga den region di [[Paradera]] na kosta nort di [[Aruba]].[1] E ta mihó konosí pa e ruinanan di stempel di oro.
== Geologia ==
Na final di e periodo di Kretáseo, kambionan geológiko signifikante a tuma lugá riba Tera. Piedranan fluido nobo, conoci como e batholith di Aruba, a pusha ariba door di scheurnan den e volcan antiguo, e Formacion di Lava di Aruba. E piedranan aki a forma koredónan i a solidifiká. Un di e tiponan di piedra cu a sali for di esaki ta gabbro. Gabbro tin un koló di antrasit i ta mustra mineralnan briante ora inspekshoná mas di aserka. E ta wòrdu hañá den e área di Matividiri. E tipo di piedra aki a wòrdu usá den konstrukshon di e planta di stèmpel di oro di Bushiribana.[2]
Rush di oro
Oro laba abou ta konosí komo oro aluvial. E ta laba den forma di stòf di oro, pida di oro, grano di oro i tin bia pida di oro. Despues di e rush di oro Arubano di 1824 pa 1829, den cual a haya oro aluvial, e cantidad eventualmente a baha y e depositonan di oro no a duna mas. Den transkurso di siglo, kompanianan di oro a kuminsá buska e fuente di e oro aki, e venanan di kuarso. Tin bia e adernan aki a surgi i despues a disparsé bou di tera atrobe.[3]
Stempel di Oro
Durante e periodo di 1872 pa 1915, ora ku oro tabata wòrdu mina riba e isla, dos molina di oro tabata operá.[3] Esakinan tabata e planta di stèmpel di oro di Bushiribana i e planta di smelt di oro di Balashi.[4]
Na 1872, Aruba Island Gold Mining Company a construi un smelter y stempel mill di oro na Bushiribana, den curason di e area di mineria di oro cuarzo. Tambe e compania a construi e prome pier den haf di Aruba, yama Waaf di Compania riba Forti Abou, y a traha un caminda di dies kilometer pa transporta e mashinnan. E industria di stèmpel di oro tabata inkluí mashinnan di vapor, mulina di stèmpel, reservorionan di awa dushi i fòrnunan. E fábrika a hasi pèrdida pa binti aña. E oro a wòrdu saka dor di kombin’é ku merkurio, perdiendo mas o ménos mitar di e oro. For di 1897, e montonnan di shushi di Bushiribana a wòrdu retrabá usando e proseso di sianuro ku a wòrdu inventá resientemente, i ta e ora ei so e minamentu di oro a bira algu probechoso. Na 1899 un molina di stèmpel na Balashi a tuma over e trabou.[3]
E oro prinsipalmente tabata bini di un di e dos shen venanan di kuarso ku ta karga oro ku a bini na superfisie for di e profundidatnan di Aruba kantu di kosta nort.[3]
----------
== Sero Colorado ==
On your way to Baby or Roger’s Beach, you’ll pass by the famous Red Anchor at what was once the entrance to the Colony residential community and be greeted with red soiled hills by the coast. This is Sero Colorado. Named after the 30-meter, deep red, limestone hill,
Adriaan Laclé
“Sero Colorado” translates to “Colored Hill”. Sero Colorado has deep historical ties with the once-thriving phosphate industry in the area. Matter of fact, there are still under- ground shafts and passages deep in Sero Colorado from the time of phosphate mining. In 1958, the re- finery at the time, Lago, adopted this name for the residential section of its employees.<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/aruba-today-20241118.pdf Place names in San Nicolas and their origins], Aruba Today (18 di november 2024)</ref>
--------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = Renaissance Island
| alias = Sonesta Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
'''Renaissance Island''' (antes Sonesta Island [1]) ta un isla di rif privá dilanti costa di Aruba na haltura di e pista di aterisahe di [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]].
Bista general
E isla di ref di koral di 16 hektar a wòrdu kumprá pa Sonesta Hotels, i a habri na 1989 komo Isla di Sonesta.[2] Na 1991, Sonesta a wòrdu atkerí pa Ramada Renaissance Hotels, i e isla a wòrdu renobá komo Renaissance Island.[3] E ta un isla priva cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di ref alargá ta ofresé playanan blanku, mondinan di mangel i un variedat grandi di parhanan.[1]
Tin dos playa: Iguana Beach ta pa famianan, i Flamingo Beach ta pa adulto. Iguana Beach ta haña su nòmber for di e iguanan ku ta biba riba e playa. Flamingo Beach ta e unico luga na Aruba cu tin flamingo cu a wordo introduci. Tur dos espesie di animal tin bia ta bishitá e otro playa tambe.[4][5] Entre 7:00 AM y 7:00 PM un boto ta sali for di e hotel Renaissance Aruba pa e isla di rif. Huespetnan ku no ta di hotèl por biaha pa un pago.[6]
Dos avion chikí, un Beechcraft Model 18 i un Convair 400, a wòrdu hundi na kosta pa krea un lugá di buseo. Ta posibel pa pasa anochi den un cabana (hut chikitu) riba e isla.[5]
--
== Historia ==
nl.wiki:E isla di 16 hectar riba rif di Bucuti a ser cumpra pa Sonesta Hotels, y a habri na 1989 como isla Sonesta.<ref>Amigoe, [https://www.delpher.nl/nl/kranten/view?query=sonesta+island&coll=ddd&sortfield=date&page=1&facets%5Bspatial%5D%5B%5D=Nederlandse+Antillen&identifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&resultsidentifier=ddd:010642557:mpeg21:a0071&rowid=2 Sonesta hotel en Sonesta Island: uniek hotelproject], 14 februari 1989</ref> Na 1991, Ramada Renaissance Hotels a kumpra Sonesta, i e nòmber di e isla a kambia pa Renaissance Island.[ 3] Ta un isla privá cu por wordo bishita solamente den dia. E isla di rif ta un isla largu ku ta ofresé playa blanco, palo di mangrove i un variedat grandi di parhanan. 1]
Renaissance-eiland (voorheen Sonesta eiland),[1] is een 16 ha groot koraalrifeiland, officieel bekend als het Bucutirif [2][3] voor de kust bij Oranjestad, Aruba. en grenst aan de Rifeilanden van Oranjestad. Het eiland is particulier bezit en heeft de enige privé-stranden op Aruba.[4] Er zijn twee stranden: Iguana Beach en Flamingo Beach. Een Beechcraft 18 en een Convair 400 zijn allebei bewust ongeveer 50 meter (46 m) uit de kust gezonken om een duikplaats te creëren.[5] Flamingo's zijn te zien op het eiland.[6] Ze zijn echter niet inheems op Aruba.[7]
de.wiki:Renaissance Island is een ongeveer 48 hectare groot, particulier gebruikt, smal en ongeveer 3,8 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland Aruba .
de.wiki:Renaissance Island ta un isla privá di mas o ménos 48 ektar di largura, estrecho i di mas o ménos 3,8 kilometer largu, na kosta di e isla prinsipal Aruba.
{{Appendix}}
Renaissance Island (anteriormente Sonesta Island),<ref>{{citeer web|titel=Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> ta un isla di 16 hectare di coral, ofisialmente konosí komo Bucutirif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref><ref>{{citeer web | titel=Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url=https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ |bezochtdatum=15 november 2020}}</ref> for di Oranjestad, Aruba, i ta limita ku e Rifeilanden di Oranjestad. E isla ta privá i tin e úniko playa privá na Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> Tin dos playa: Iguana Beach i Flamingo Beach. Un Beechcraft 18 i un Convair 400 tur dos a keda sink deliberadamente mas o ménos 50 meter (46 m) for di costa pa crea un lugá di buceo.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> Flamingo ta ser mira riba e isla.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> Sinembargo, nan no ta nativo di Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
== Lokashon y uzo ==
E isla ta situá mesora banda di e ruta di aterisahe RWY 11 na aeropuerto internashonal Reina Beatrix na sur di e islanan di Oranjestad. E ta comprá dor di e doñonan di un hotel di sinku strea. Riba e dos bahia di awa den forma di un U riba e isla a konstruí un restorant, barnan di playa, un sentro di spa, un kancha di voleibol i fasilidatnan pa deporte di awa i baño. E hóbennan di e hotèl ta wòrdu transportá ku e ferry di e hotèl mes. E awa di awa di e hotel ta ser transportá pa barku pa e WEB kanaal purifikashon na e isla prinsipal pa deskontaminashon.
{{Appendix}}
* Eduardo en Gerardo de Veer van Meta Corporation, de ontwikkelaars van het Sonesta Hotelproject (de bouw van een 320-kamer hotel in het hart van Oranjestad - Coral Reef Hotel) presenteerden de plannen in 1986 en op 30 oktober 1987 de eerste steen gelegd.
* Sonesta island gelegen op het rif tegenover de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
* Vanaf de open lobby heeft men niet alleen zicht op dezee, maarook ophetkanaal, van waaruit de gasten met de boot naar het Sonesta Island kunnen vertrekken. Een traject dat slechts tien minuten duurt. Vier boten van 26 voet lang en met een capaciteit voor 29 personen elk, zullen beschikaar zijn voor het transport van de gasten van het hotel, via het kanaal, naar Sonesta Island. Op dit rifeiland, waarop tot een jaar geleden alleen maar mangroveplanten te zien waren, zijn in de afgelopen maanden twee prachtige stranden met hagelwit zand aangelegd. Momenteel worden een restaurant en bar gebouwd, waarna de whirlpools en faciliteiten voor watersporten zullen volgen.<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642557:mpeg21:pdf|titel=Sonesta hotel en Sonesta island: uniek hotelproject|werk=[[Amigoe]]|datum=14 februari 1989|bezochtdatum= }}</ref>
en.wiki:see Oranjestad, Aruba
The touristically named Renaissance Island (formerly Sonesta Island)<ref>{{cite web | title =Sonesta Island | url = https://www.tripadvisor.com/ShowTopic-g147247-i144-k845765-Sonesta_Island-Aruba.html | accessdate = 2020-03-04}}</ref> is a 40 acres [[cay]] (or barrier reef) island, officially known as the Bucuti Rif<ref>{{cite web | title =Harbour Map and Navigational Chart. From Netherlands Government chart, 1977 | url = https://www.arubaports.com/main/oranjestad/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref><ref>{{cite web | title =Navigation Waypoints referencing to “Bucuti Island” | url = https://www.aruba-cruisingguide.com/navigation/ | accessdate = 2020-03-04}}</ref> and it is off the coast near Oranjestad. It is privately owned and has the only private beaches on Aruba.<ref>{{cite web | title =Renaissance Aruba Resort & Casino | url =http://www.fodors.com/world/caribbean/aruba/review-40803.html | accessdate = 2014-08-20}}</ref> There are two beaches: Iguana Beach and Flamingo Beach. A [[Beechcraft Model 18|Beechcraft 18]] and a [[Convair]] 400 were both deliberately sunk about 50 yards offshore to create a diving site.<ref>{{cite book | last =Huber | first =Joyce | title =Best Dives of Aruba, Bonaire & Curaçao | publisher = Hunter Publishing, Inc | date =2011 | isbn = 9781588437495 }}</ref> [[Flamingo]]es can be seen on the island.<ref>{{cite web| last =Suri | first =Charu | title =Where to see Flamingos in Aruba | url =http://www.afar.com/highlights/where-to-see-flamingos-in-aruba | accessdate =2014-08-20}}</ref> However, they are not native to Aruba.<ref>{{cite web|url=https://journalistontherun.com/2017/07/01/everything-you-need-to-know-about-flamingo-island-aruba/|title=Everything You Need To Know About Flamingo Beach Aruba|date=1 July 2017|publisher=}}</ref>
Awemainta 30 december 2020|Isla Priva: Di complemento pa atraccion principal|E creacion di un beach priva riba e rifnan dilanti di aeropuerto tabata otro reto grandi pa MetaCorp. E responsabilidad di esaki
a cay grandamente riba e schoudernan di Rudolph Richardson na cabes di ATCO.
Delft Hydraulic Engineering di Hulanda meticulosamente a
diseña e isla artificial. A pone shen y shen di meternan cubico di santo blanco den bargenan cu despues a basha riba e awanan
poco hunto di e rif pa crea un plataforma for di unda e backhoe y otro ekipo necesario pa traha e isla, por a para firme riba dje.
E isla a habri pareu cu e hotel na 1991. Na 1999, Horcan Lenny,
considera como e di dos mas fuerte pa pasa den November, a dal Aruba duro y Sonesta Island a keda den hopi mal estado. Mester a trah’e full di nobo.
Despues di un candela chikito un par di aña atras, Renaissance Island ta un di e atractivonan turistico mas grandi di e isla. Conoci mundialmente como e luga pa comparti di un dia di solo y lama hunto cu flamingonan cu ta cana casualmente band’i bo. Fuera di e parhanan aki, e isla tambe ta un santuario pa hopi yuwana.
{{Appendix}}
---------------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Playa
| name = Hadicurari
| alias = Fisherman's Hut
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{ABW}}
| region = [[Noord]]
| zona = [[Palm Beach]]
| zoom = 14
}}
'''Hadicurari''' (''Fisherman's Hut'') ta un luga na costa west di Aruba, den e zona di [[Palm Beach]] na haltura di e hotelnan Holiday Inn y Marriott Vacation Club. Aki ta situa un waf di piscado y un parti ta wordo uza como zona pa [[windsurf]].
Hadicurari ta conoci como un sitio pa pisca unda tabatin ranchonan di piscado y un pier chikito. Den ananan 1950 tabata captura aki hopi calco.
De vissershaven heeft een steiger met 92 aanlegplaatsen die in de jaren 90 van de vorige eeuw is aangelegd.
Hier werd in de jaren 1950 veel calco (''strombus gigas'') gevist. Door de roofbouw is de calco in deze buurt zeer zeldzaam geworden en wordt nu beschermd.<ref>Vivienno Frank. 2019. ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'' pag. 111, ISBN:978-0-359-65900-5</ref>
Aki tabata establece Centro di pesca Hadicurari, cu tabata organisa torneonan di pisca pa e piscadonan local.<ref>Vistoernooi Centro Hadicurari. "Amigoe". Curaçao, 09-07-1994, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 15-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644198:mpeg21:p005</ref> Awendia e ta fungi como restaurant.?
* E pier chikito a wordo reemplasa den ananan 19 90 pa un pier grandi cu 92 luga pa boto
* Den e periodo aki a lanta e Centro di pesca Hadicurari y na 2003 a funda Fundacion Centro di Pesca Hadicurari. Fundado tabata Colin Christiaans.
* Anualmente ta celebra Dia di Piscado cu ta riba 29 di juni cu iun torneo di pesca.
* Den e edificio di Centro di Pisca hadicurari tin un restaurant establece.
Centro di Pesca Hadicurari ta percura pa brinda e piscadonan tur ayudo. Considerando cu e centro aki ta practicamente hinca entre e hotelnan grandi y luhoso; Centro di pesca Hadicurari tin cu “negosha” un tiki riba e tradicion di piscado den e centro aki.
NOTES
In tegenwoordigheid van de ministers Elio Nicolaas, ing. Roland Laclé en minister ing. Eddy Briesen, legde minister Charro Kelly vrijdagmiddag de eerste steen voor de vissershaven bij Hadicurari, ten noorden van het Holiday Inn Hotel. De 92 aanlegplaatsen voor de vissersboten vergt een investering van 1,4 miljoen florin. De bouw geschiedt door Camar nv.Eerste steen vissershaven. "Amigoe". Curaçao, 23-11-1992, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 14-09-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643702:mpeg21:p005
{{Appendix}}
[[Category:Luga na Aruba]]
---------------
{{Infobox luga den pais
| tipo= Isla di rif
| variante = a
| name = De Palm Island
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 2/2
| caption_align = center
| image1 = Sign De Palm Island.jpeg
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
| pais = {{ABW}}
| region = [[Santa Cruz]]?
}}
[[File:Sign De Palm Island.jpeg|thumb|Borchi pa yega De Palm Island]]
'''De Palm Island''' ta un isla di mas o ménos 10 ektar grandi, habitá, estrecho i di 1,5 kilometer largu for di costa di e isla principal di Aruba, ost di e stat di Pos Chiquito, serka di e aeropuerto internashonal Reina Beatrix.
E isla ta un rif di koral ku tin un hotel, un bar i un restorant. E biahe via ferry for di e isla prinsipal ta dura mas o ménos 10 minüt. Riba e isla tin un playa ku tin un guardia i un parke di awa.
E isla ta di propiedat di De Palm Tours, e operador di biahe di mas grandi na Aruba, fundá pa Wichie de Palm i kumprá pa Harold Malmberg den añanan 60 di [[siglo 20]].<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230621061434/http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|archiefdatum=2023-06-21}}</ref>
== Detayenan ==
E parke di awa tin un atraccion extraordinario. E bishitantenan, ekipá ku un sistema di buelo di kaska bou di awa, por bishitá e mundu tropikal di piská di e isla di koral na pia i tambe tuma imágen bou di awa di un avion Cessna 414 derotá i bou di awa. E Sea Trek helmet system tambe ta posibel pa no-swimmer i personanan ku no tin eksperensia di buelo.
{{Appendix}}
De Palm island is een ongeveer 10 hectare groot, bewoond, smal en 1,5 kilometer lang eiland voor de kust van het hoofdeiland van [[Aruba]], ten oosten van de stad [[Pos Chiquito]], in de buurt van de [[internationale luchthaven Koningin Beatrix]].
Het eiland is een dood [[koraalrif]] met daarop een hotel, bar en restaurant. De overtocht per ferry vanaf het hoofdeiland duurt ongeveer 10 minuten. Op het eiland is er een bewaakt strand en een [[waterpark]].
Het eiland is eigendom van [[De Palm Tours]], de grootste [[touroperator]] op Aruba, opgericht door [[Witchie de Palm]] en in de jaren zestig van de twintigste eeuw gekocht door [[Harold Malmberg]]<ref>{{Citeer web|url=http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=24&lang=en|titel=Tourism|taal=en|uitgever=Historia di Aruba|bezochtdatum=1 september 2018}}</ref>
== Bijzonderheden ==
Het waterpark heeft een buitengewone attractie. Bezoekers, uitgerust met een onderwaterhelm-duiksysteem, kunnen te voet de tropische vissenwereld van het koraaleiland bezoeken en ook onderwateropnamen maken van een neergehaald en onder water gelegen [[Cessna]] 414-vliegtuig. Het gebruik van het Sea Trek-helmsysteem is ook mogelijk voor niet-zwemmers en personen zonder duikervaring.
{{Appendix|1=alles|2=
'''Voetnoten'''
{{References}}
'''Bronnen'''
* {{citeer web|url=http://www.visitaruba.com/things-to-do/tours-and-activities/depalm-island/|titel=De Palm Island|bezochtdatum=1 september 2018}}
* {{Bronvermelding anderstalige Wikipedia|taal=de|titel=Palm Island (Aruba)|oldid=165611524|datum=20170518}}
--------------
'''Isla di Oro''' ta parti di e rif di Pos Grandi na costa sur di [[Aruba]], entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e [[Parke Marino Aruba]] y ta bou maneho di [[Parke Nacional Arikok| Fundacion Parke Nacional Aruba]] (FPNA).<ref>{{citeer web|url=///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf|titel=FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro|werk=Boneriano|datum=2024-03-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
== Historia ==
Isla di Oro a inicia na aña 1965 ora Adolf (Dochi) Oduber a construi un compleho di recreacion den forma di un barco cu den dje un restaurant, bar y sala di baile, cu el a duna e nomber "Isla di Oro".<ref>{{citeer web|url=citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006|titel=Opening van Isla di Oro|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-03-09|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E compleho ta situa 150 meter for di e costa na un laguna rondona pa mondi di mangel, pa cua mester a traha un brug y kap un caminda dor di e mangelnan.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> E tempo ey e compleho tabata un atraccion turistico popular, unda tabata organisa fiesta, ademas di presentacion y shownan di artistanan conoci. E compleho, cu ta riba tereno erfpacht, a cambia varios biaha di doño-desaroyado y tabata operacional te mas o menos aña 1994 pa despues keda bandona.
== Proteccion di naturalesa ==
Isla di Oro ta ubica den un zona di naturalesa cu un grado halto di balor y di medidanan di proteccion. Banda di ta protegi mediante e decretonan nacional ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282020%29_LandsbesluitNieuweAanwijzingDomeingrondenAlsNatuurreservaat.pdf Landsbesluit ''Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat''] ([[Afkondigingsblad van Aruba|AB]] 2020 no. 67)</ref> y ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''<ref>[https://www.dip.aw/wp-content/uploads/2021/08/AB-2021-no.-123.pdf Landsbesluit ''Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021''] (AB 2021 no. 123) di 28 juli 2021.</ref>, e isla mes y e lama ta clasifica como "Marine Protected Area" (MPA) mediante decreto nacional.<ref>[https://www.dcbd.nl/sites/default/files/documents/MinistryofJustice%282018%29_LandsbesluitParkeMarinoAruba.pdf ''Landsbesluit Parke Marino Aruba''] (AB 2018 no. 77) di 20 di december 2018</ref> Adicionalmente, e area tin reconocemento internacional como un "Key Biodiversity Area" (KBA) door di Union Internacional pa Concervacion di Naturalesa (IUCN) y desde 2023 como un area RAMSAR (RAMSAR Site no. 2526).<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Fuera di esey e mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especienan di mata protegi pa ley.<ref>[https://docplayer.nl/110238034-2017-no-48-afkondigingsblad-van-aruba-landsbesluit-houdende-algemene-maatregelen-van-14-juli-2017-ter-uitvoering.html ''Landsbesluit bescherming in-heemse flora en fauna''] (AB 1995 no. 2) di 14 di juli 2017</ref>
Den curso di tempo a lansa diferente proyecto pa Isla di Oro, entre nan e proyecto di un delfinario, bou e nomber di ''Dolphin Beach'' na comienso di añanan nobenta<ref>{{citeer web|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005|titel=Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach|werk=[[Amigoe]]|datum=1993-05-15|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>, y e proyecto di ecohotel, ''Zoetry Isla di Oro Aruba'', den decada 2010.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2014-10-30/page/n2/mode/1up?q=isla+oro+parke+marino&view=theater|titel=Proyecto Isla di Oro ta bek na su concepto inicial di ecohotel|werk=BonDiaAruba|datum=2014-10-30|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Ambos proyecto a encontra cu resistencia di e activistanan ambiental y finalmente no a continua pa falta di e permisonan rekeri.
{{Appendix}}
[[:Category:Aruba]]
y cu ta cay bou maneho di Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA). Ademas mangelnan, tanto e mangel preto (''Avicennia germinans'') como e mangel blanco (''Laguncularia racemosa'') ta especie di mata protegi pa ley. y e area tambe ta cay den ‘Natuur Gebied’ Nieuwe aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021; mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77)
Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultimamente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda y den e caso aki, segun Silva ta expresa a nenga diferente parti di ley pero asina mes e desaroyado a continua cu e trabounan dañino pa naturalesa sin permiso.
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.<ref>{{citeer web|url=https://www.bondia.com/corte-ta-prohibi-aruba-ocean-villas-pa-cuminsa-of-traha-na-isla-di-oro/|titel=Corte ta prohibi Aruba Ocean Villas pa cuminsa of traha na Isla di Oro|werk=BonDiaAruba|datum=2024-03-18|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Na november di aña pasa 2023 e area aki a cuminsa forma parti di Convenio di Ramsar Area bao e parti di Costa Zuid e cual ta un di e areanan cu mas biodiversidad, status di Ramsar tin como meta pa proteha e areanan aki sin interveni cu actividadnan economico, enfatisando reduccion di daño y restauracion di naturalesa den caso di daño cu ta inevitabel.
Isla di Oro ta un área di mangrove amplio na Aruba, kaminda diferente ekosistema ta reuní. E lugá di buelo ku e mesun nòmber ta konsistí di un banda di playa grandi ku un rif similar na esun di e lugá di buelo Mangel Halto. E tipo di koral mas comun riba e rif aki ta e koral di cerebro, di strea y di placa. Lobster di koral, snapper, piská trompeta i piská angel ta habitantenan regular. Isla di Oro ta nifiká isla di oro.<ref>{{citeer web|url=https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro|titel=Isla di Oro|werk=duikersgids.nl|datum= |bezochtdatum=2024-03-23}}</ref>
Isla di Oro no ta solamente un kolekshon úniko di ekosistema, sino tambe un isla di fiesta ku un restorant abandoná ku a wòrdu traha den forma di un boto. Bo por yega na e lugá despues di un caminata bastante largu dor di e área. Ta rekomendá un buelo di boto.
NOTES
FUNDACION Parke Nacional Aruba ta na altura di actividadnan cu ta tumando luga riba Isla di Oro y ta activamente haciendo tur cos posibel den e organisacion su capacidad legal pa pone un
stop n’e actividadnan cu ta tumando luga. Isla di Oro ta un area cu ta cay bou di maneho di Fundacion
Parke Nacional Aruba.<ref>[file:///C:/Users/l_de_/Downloads/BONERIANO-15-03-2024.pdf FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro], Boneriano (15 di maart 2024)</ref>
E mangelnan ta un especie protegi pa ley y e area tambe ta cay den Natuur Gebied’ Nieuwe FPNA ta activo den defensa di Isla di Oro aanwijzing domeingronden als natuurreservaat (AB 2020 no. 67) y Ruimtelijke Ontwikkelingsplan met Voorschriften 2021 (AB 2021 no. 123) mientras cu e isla mes y e lama ta cay den Marine Protected Area (MPA) esta Landsbesluit Parke Marino (AB 2018 no. 77) – haciendo e area aki un grado di proteccion halto. Adicionalmente, e area aki tin reconocemento internacional como un Key Biodiversity Area (KBA) door di IUCN y ultima[1] mente a wordo clasifica como un RAMSAR gebied (RAMSAR Site no. 2526) – dunando e area akinan mas balor ainda.
Fundacion Parke Nacional Aruba ta comprometi na e proteccion di e area importante aki – e unico
area na Aruba unda ainda nos ta wak e ‘Poder di 3’ conecta na otro sanamente, esta e mangelnan, yerbe di lama y e rifnan di coral – 3 diferente sistema ecologico crucial cu hunto ta prove un variedad di beneficio pa e ser humano y Aruba su medio ambiente.
Dialuna 11 di Maart 2024 bestuur di FPNA a ser alerta di actividadnan cu ta pasando y inmediatamente a bay den accion pa manda un Proforma Bezwaarschrift.
Informacion cu FPNA a ricibi ta cu no tin un aanlegvergunning y cu esey ta evaluando pasonan
legal. Ta di hopi tempo caba FPNA tin wowo extra riba e area di Isla di Oro y den augustus di 2023 a bin haya sa cu Isla di Oro a ser cumpra y asina a manda un carta oficial dia 28 di augustus pa DIP indicando cu no lo duna permiso pa ningun desaroyo riba Isla di Oro.
Den november 2023, FPNA a wordo contacta door di J.O.B. Holding & Management y a ser invita pa bay un meeting pa compronde kico ta e intencion cu Isla di Oro. Dia 4 di januari 2024, FPNA a responde na J.O.B. Holding & Management cu un carta unda cu a indica cu no ta bay di acuerdo cu ningun desaroyo pa Isla di Oro.
Siguientemente dia 18 di januari 2024 J.O.B. Holding & Management a invita FPNA conhuntamente cu otro organisacionnan local pa un stakeholder engagement session unda cu nan a informa cu nan lo ta haciendo diferente trabounan riba Isla di Oro y no a presenta un plan concreto cu por ser revisa.
No obstante e posicion di FPNA no a cambia.
FPNA no lo sostene ningun plan di desaroyo den e area aki
Isla di Oro is a vast wetland mangrove area on Aruba where different ecosystems meet. The dive site of the same name consists of a vast shallow sand strip with a reef similar to that of the Mangel Halto dive site. Common types of coral on this reef are brain, star and plate coral. Coral lobsters, snappers, trumpet fish and angelfish are regular inhabitants. Isla di Oro means island of gold.<ref>https://www.duikersgids.nl/en/isla-di-oro</ref>
Particulars
Isla di Oro is not only a unique collection of ecosystems but also a former party island with an abandoned restaurant built in the shape of a boat. You can reach the location after a fairly long walk through the area. A boat dive is recommendable.
-----
Fundacion Savaneta Aruba a nota di e discucion andando riba red social rond di Isla di Oro. E pregunta esencial den esaki ta cu si por papia di destruccion of limpiesa. Fundacion ta observa y ta na altura cu actualmente ta tumando luga un limpiesa di material di e ruina cu a keda atras eynan esta tubo y frusto den awa y hopi desperdicio di palo, etc. No tin ningun acto di corta mangroves ni otro mata pues aki nos tin cu papia di un clean up y no destruccion.
Si Parke Arikok kier “claim” e luga, anto e pregunta ta dicon Parke nunca a hacie limpi y no a pone borchi cu e ta pertenece na Parke anto.
Antes e doño di Isla di Oro tabata famia Oduber y despues un otro doño a tuma over te cu awe a keda na ruina unda un doño nobo local a cumpr’e via un acto notarial, pues no a hay’e regala. Semper Isla di Oro tabatin su permiso pa Restaurant y NightClub pues esey no ta nada nobo den su desaroyo.<ref>https://24ora.com/fundacion-savaneta-ta-aclaria-a-haci-isla-di-oro-limpi-y-nada-mas/ (17 di maart 2024)</ref>
---
Fundacion Parke Nacional Aruba (FPNA) a cuminsa un caso contra pais Aruba y contra desaroyador di Isla di Oro, Osyth Henriquez, pa stop e di haci cualkier trabou di limpiesa riba su tereno. Hues a prohibi Henriquez pa desaroya of hasta pa haci limpiesa riba su tereno na Isla di Oro.
FPNA a demanda Pais Aruba tambe pa prohibi Gobierno di duna permiso. Abogado mr. Anthony Ruiz a defende Osyth Henriquez, mientras cu abogado mr. Zuhaila Marchena a defende FPNA. Den su veredicto, mesora, hues a indica na FPNA cu como nan tin e maneho di e area, cu FPNA y e doño di Isla di Oro mester sinta na mesa y sali di e problema.
Ta trata aki na un tereno cu e doño tin den erfpacht. E area ta bou maneho di FPNA como un area protehi. Den areanan protehi en general por restablece un edificio na estado original, den consulta cu FPNA.
Osyth Henriquez ta propietario di Ocean Villas na Savaneta. Ey tambe e tin cu atende cu reto di FPNA, Gobierno mes y di bisiña, cu no necesariamente ta di acuerdo cu su vision pa desaroya bungalows eynan. Awo cu e kier desaroya Isla di Oro, atrobe e ta hay’e stroba y mester defende su plan y vision den corte. Ta parce cu e reto lo no ta e isla mes, sino mas bien e vecindario cu si ta protegi como un area di naturalesa.<ref>https://24ora.com/hues-a-ordena-osyth-henriquez-pa-para-trabou-riba-isla-di-oro/ (17 di mart 2024)</ref>
* <ref>https://antilliaansdagblad.com/aruba/29167-blijf-van-isla-di-oro-af 13 maart 2024</ref>
{{Appendix}}
isla di oro is pas ontstaan in begin jaren zeventig van de vorige eeuw. Het is een stukje rif ten zuiswesten van Pos Grandi waarop Adolf R. Oduber een recreatiecomplex had gebouwd in de vorm van een schip met daarin een restaurant, bat en danszaal. Vivienno Frank
isla di oro a surgi te na komienso di añanan setenta di siglo pasá. E ta un parti di e rif na sur-oeste di Pos Grandi na unda Adolf R. Oduber a konstruí un kompleho di rekreacion den forma di un barku ku den dje un restorant, bat i sala di baile.
'''Isla di Oro''' ta un isla di coral na costa sur di Aruba, entre [[Pos Chikito]] y [[Savaneta]]. E area ta cay den e Parke Marino Aruba y ta bou maneho di FPNA.
Het is gelegen 150 meter uit de kust op de rif van Pos Grandi. Er moest een weg door de mangrovenbos worden gehakt om bij het eiland te komen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:p006|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2024-03-23}}</ref> Gelegen aan een lagoen omringd door mangrovebossen. Er voden optredens en shows vor bekende artiesten plaats en werden feesten gehouden. Isla di oro was in de jaren op de startplaats voor natuurwandelingen van Stimaruba.
* Na ana 1965 Adolfo (Dochi) Oduber a habri riba e isla un restaurant ISla di ORo construi den forma di un barco como atraccion turistico y despues amplia cu cocktail lounge y sala di baile. Apertura oficial dia 13 di maart 1965.<ref>Opening van Isla di Oro. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-03-1965, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462564:mpeg21:p006</ref> Despues di un aña a traha un brug pa yega na costa. Na 1975 el a cambia man pa Joe Procter, kende e sigui desaroya e luga.
* in 1989? beheert-eigenaar door Lucy en jose Brazao Mendez. El a opera te 1994.
* verschillende projecten, waaronder het dolfinarium project (1993?)onder de naam Dolphin Beach, voor de doorontwikkeling van Isla di Oro hebben vanaf 1990 gestuit op verzet van milieu-activisten.<ref>Gedegen en objectief onderzoek onontbeerlijk voor Dolphin Beach. "Amigoe". Curaçao, 15-05-1993, p. 5. Geraadpleegd op Delpher op 21-03-2024, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645141:mpeg21:p005</ref> Dolfinarium ging niet door wegens uitblijven van de nodige vergunningen.
krugd5kb6raqa11edhv692zb7epzpnu
Usuario:Caribiana/Sandbox/Luga - Kòrsou
2
11116
198832
198515
2026-07-29T19:08:20Z
Caribiana
8320
198832
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta ekstendé di ..... te Oostpunt i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
qx54abtog5md9j6rn82jjzw1it8son1
198833
198832
2026-07-29T19:13:10Z
Caribiana
8320
198833
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta ekstendé di ..... te Oostpunt i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
b72j5tyonofsof18zjilkf0eu9svefy
198839
198833
2026-07-30T06:28:56Z
Caribiana
8320
198839
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta ekstendé di ..... te Oostpunt i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
007dkl9taktr1k029nt9ccigbsjnxbf
198840
198839
2026-07-30T06:35:41Z
Caribiana
8320
198840
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
Aan de noordkant van Bandariba vind je leuke attracties zoals de Aloe Vera Plantage, Amazonia (amazone tour) en de Ostrichfarm.
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
szbv9jc90h3qi8y7tl0dc2qkqblaf84
198841
198840
2026-07-30T06:42:03Z
Caribiana
8320
198841
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
Aan de noordkant van Bandariba vind je leuke attracties zoals de Aloe Vera Plantage, Amazonia (amazone tour) en de Ostrichfarm.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
bm39o8pr8qaqs4pdbpdre0kii0ehc5u
198842
198841
2026-07-30T06:47:47Z
Caribiana
8320
198842
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
* Aloe Vera Plantage,
* Amazonia (amazone tour)
* Liquor Distillery
* Ostrichfarm.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
nmsxt6060ic1u3oe7gn7lm2qwzk45km
198843
198842
2026-07-30T06:50:51Z
Caribiana
8320
198843
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
* Aloe Vera Plantage,
* Amazonia (amazone tour)
* Liquor Distillery
* Ostrichfarm
* Museo di tambú Shon Cola.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
loy97mjuslhyfeehhtljdosi5ivgqw3
198844
198843
2026-07-30T06:53:10Z
Caribiana
8320
198844
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
* Aloe Vera Plantage,
* Amazonia (amazone tour)
* Liquor Distillery
* Ostrichfarm
* Museo di tambú Shon Cola
* Playanan: [[Spaans Water]], Jan Thiel, Tugboat Beach.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
g3ofgsv2xz30flalxyl3yqks7j8aue3
198845
198844
2026-07-30T06:55:15Z
Caribiana
8320
198845
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
* Aloe Vera Plantage,
* Amazonia (amazone tour)
* Liquor Distillery
* Ostrichfarm
* Museo di tambú Shon Cola
* Playanan: [[Spaanse Water]], [[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], Tugboat Beach.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
pcnsoyn5j0q2e7jswb2ocdm7lcn3jr4
198846
198845
2026-07-30T07:03:19Z
Caribiana
8320
198846
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa (Kòrsou)|Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuikbaai|Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
* Aloe Vera Plantage,
* Amazonia (amazone tour)
* Liquor Distillery
* Ostrichfarm
* Museo di tambú Shon Cola
* Playanan: [[Spaanse Water]], [[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], Tugboat Beach.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
hljmxyhi03wofgjoq4bkk5kafj535fk
198847
198846
2026-07-30T07:04:03Z
Caribiana
8320
198847
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa (Kòrsou)|Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuikbaai|Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
* Aloe Vera Plantage,
* Amazonia (amazone tour)
* Liquor Distillery
* Ostrichfarm
* Museo di tambú Shon Cola
* Playanan: [[Spaanse Water]], [[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], Tugboat Beach.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
coj59u0k918oydxfh3cs8jbcqpvlvlg
198848
198847
2026-07-30T07:08:47Z
Caribiana
8320
198848
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,<ref name="villa"/> i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa (Kòrsou)|Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuikbaai|Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
* Aloe Vera Plantage,
* Amazonia (amazone tour)
* Liquor Distillery
* Ostrichfarm
* Museo di tambú Shon Cola
* Playanan: [[Spaanse Water]], [[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], Tugboat Beach.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
0kw6j9294lriijtkfs4aa6ag7bhomh7
198849
198848
2026-07-30T07:12:13Z
Caribiana
8320
198849
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,<ref name="villa"/> i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá<ref name="oostpunt">]https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Oostpunt_.pdf Buurtprofiel Oostpunt], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.<ref name="oostpunt"/> E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.<ref name="oostpunt"/>
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa (Kòrsou)|Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuikbaai|Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
* Aloe Vera Plantage,
* Amazonia (amazone tour)
* Liquor Distillery
* Ostrichfarm
* Museo di tambú Shon Cola
* Playanan: [[Spaanse Water]], [[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], Tugboat Beach.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
e5jtm5ugi69pxzi9a1z106qv12u6q4n
198850
198849
2026-07-30T07:13:25Z
Caribiana
8320
198850
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,<ref name="villa"/> i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá<ref name="oostpunt">[https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Oostpunt_.pdf Buurtprofiel Oostpunt], Gobièrnu di Kòrsou (2011)</ref> ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.<ref name="oostpunt"/> E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.<ref name="oostpunt"/>
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa (Kòrsou)|Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuikbaai|Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
* Aloe Vera Plantage,
* Amazonia (amazone tour)
* Liquor Distillery
* Ostrichfarm
* Museo di tambú Shon Cola
* Playanan: [[Spaanse Water]], [[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], Tugboat Beach.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
gvwqzkmpjvdmdgq4yerl8grgi89uvba
198851
198850
2026-07-30T07:33:53Z
Caribiana
8320
198851
wikitext
text/x-wiki
__NOINDEX__
To do:
[[Playa Kalki]] - [[Groot Kwartier]] - [[Bandariba]] - [[Caracasbaai]] (no.wiki) - [[Grote Berg]] - [[Westpunt]] (sv.wiki) - [[Steenrijk]] - [[Koraal partir]] (en.wiki) - [[Scharloo]] - [[Veeris]] - [[Lanthùis Veeris]] - [[John Godden]]
* https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Koraal_Specht.pdf
---------------------
{{infobox luga den pais |variante = c
| tipo = Region
| nomber = Bandariba
| pais = {{CUW}}
}}
'''Bandariba''' ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di [[Kòrsou]]. E ta un di e tres distrito i ta abarká e parti sùitost di e isla.<ref name="op">{{cite web|url=https://www.opnaarcuracao.nl/bestemmingen/ |title=Noordwest-Curacao|website=Op Naar Curaçao|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref> Den [[papiamentu]] e palabra “pariba” ta referi, entre otro, na e direkshon [[ost]].
E region aki ta kuminsa net ost di e area urbano di Willemstad i ta ekstendé te e punta suitost na Oostpunt. i ta konosí pa su diferente seru i un paisahe natural i karakterístiko. It starts just east of the capital city area of Willemstad and extends all the way to the southeastern tip of the island at Oostpunt.
== Historia ==
Na 1925 Kòrsou a wòrdu reparti den tres distrito. Inisialmente e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá unikamente na e [[kapital]] [[Willemstad]], pero desde 1930 esaki a expande supstansialmente ku zonanan residensial ront di dje. Banda di Willemstad tin dos distrito, e asina yama "distrito pafó" (''buitendistrict'') di Bandabou i di [[Bandariba]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010528109:mpeg21:a0045|title=Nieuwe indeling van Curaçao|werk=De Tijd|date=1930-10-30|bezochtdatum=2022-08-03}}</ref>
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan ku a kumpra nan libertat òf pa hendenan nasé liber.<ref>SAMBUMBU. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 24-02-1972, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 29-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461108:mpeg21:p002</ref>
E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,<ref name="santa">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Santa_Rosa._.pdf |title=Buurtprofiel Santa Rosa|last1=Buurtprofiel Santa Rosa|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl|page=8}}</ref> Spaanse Water,<ref name="spaans">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Spaanse_Water_.pdf |title=Buurtprofiel Spaanse Water|last1=Buurtprofiel Spaanse Water|year=2011|website=Government of Curaçao|language=nl}}</ref>: 6 Montaña,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> Seru Grandi,<ref name="montana">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Monta__a_Abou_.pdf |title=Buurtprofiel Montaña Abou|website=Government of Curaçao|page=9|language=nl}}</ref> i Oostpunt.<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14] Den e último dékadanan, Bandariba, ta transformá rápidamente den un hotspot nobo pa desaroyo residensial i turístiko ku proyektonan klave manera un proyektonan di bibienda na gran eskala—Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, i Hofi Sint Joris i e resort Sandals Royal Curacao.<ref>[https://www.curacaochronicle.com/post/unknown/bandariba-emerging-as-curacaos-new-hotspot-for-housing-and-tourism-economists-say Bandariba Emerging as Curaçao’s New Hotspot for Housing and Tourism, Economists Say], curacaochronicle (14 di yüli 2025)</ref>
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,<ref name="villa"/> i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá<ref name="oostpunt">[https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Oostpunt_.pdf Buurtprofiel Oostpunt], Gobièrnu di Kòrsou (2011)</ref> ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.<ref name="oostpunt"/> E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.<ref name="oostpunt"/>
== Pueblo i bario==
{| class="wikitable"
! colspan="2" |Bandariba
|-
!Lugá
!Habitante (2011)
|-
|[[Montaña Rey]]
| align="right" |5.307
|-
|[[Santa Rosa (Kòrsou)|Santa Rosa]]
| align="right" |5.198
|-
|[[Montaña Abou]]
| align="right" |4.382
|-
|[[Koraal Partir]] ([[Groot Sint Joris]], [[Popo]], [[Abrahamsz]])
| align="right" |3.958
|-
|[[Spaanse Water]] ([[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], [[Nieuwpoort]], [[Santa Barbara]])
| align="right" |3.119
|-
|[[Seru Grandi]] ([[Fuikbaai|Fuik]])
| align="right" |2.277
|-
|[[Oostpunt]] ([[Sint Joris]])
| align="right" |555
|-
!Total
!24.796
|}
== Atrakshon ==
* Aloe Vera Plantage,
* Amazonia (amazone tour)
* Liquor Distillery
* Ostrichfarm
* Museo di tambú Shon Cola
* Playanan: [[Spaanse Water]], [[Jan Thielbaai|Jan Thiel]], Tugboat Beach.
Explorando e region oriental di Curaçao lo cautiva bo cu su bista natural impresionante y historia rico. E área aki ta yen di plantashonnan eksuberante ku ta revelá e herensia agrikultural di e isla. Deskubrí kamindanan di kana, manera e Sint Joris Trail, ku ta ofresé bista impreshonante i paisahenan diverso. E ambiente trankil ta invitá bo pa kana trankil dor di kunuku pintoresko, brindando un eskapamentu fantástiko for di e lugánan turístiko popular, ku vários aktividat pa famia disponibel na kaminda. Tambe por bishita un Hacienda di Aloe Vera, y e cas di Chichi.<ref>https://www.mycuracaoguide.com/blogs/neighborhoods-of-curacao Explore the Unique Neighborhoods of Curacao!], mycuracaoguide.com</ref>
Un di e puntonan mas importante ku bo no ke pèrdè ta St. Jorisbaai, un paradeis pa entusiastanan di deporte di awa. Aki, bo por disfrutá di e emoshon di kitesurf, sea bo ta un kuminsádó òf un eksperto. Ku bientunan konstante, St. Jorisbaai ta ofresé e ambiente idíliko pa un aventura inolvidabel. Bo por disfrutá tambe di kore kabai kantu di e kosta impreshonante, tumando bista impreshonante segun ku bo ta kore.
No lubidá di wak e área eksklusivo di Awa Spañó. Konosí pa su villanan luhoso i un resort luhoso, e region aki ta proveé bista impreshonante riba laman i ta perfekto pa un biahe relahante den boto. E Tafelberg ta visibel for di kasi tur ángulo, i si bo ta kla p’e, bo por kana bai na e punta pa bista panorámiko impreshonante di e isla. Sinembargo, por fabor tene kuenta ku East Point lamentablemente ta inasesibel pa eksplorashon, konservando su naturalesa krudo i fauna.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Bandariba}}
{{References}}
;Lista di fuente
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
Bandariba ta e nòmber pa indiká e parti ost di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distrito prinsipal i ta abarká e parti sùitost di e isla.[1] Den papiamentu, e palabra “pariba” ta referí, entre otro, na direkshon ost.
E region aki ta kuminsá net ost di e área urbano di Willemstad i ta ekstendé te na e punta sùitost di e isla na Oostpunt. E ta karakterisá pa un paisahe variá ku serunan, kunuku i zonanan kosteronan.
Historia
Na 1925, Kòrsou a wòrdu repartí den tres distrito. Inisialmente, e distrito urbanisá di Willemstad tabata limitá na e kapital, pero for di 1930 esaki a ekspandé ku zonanan residensial rondó di dje. Banda di Willemstad, tin dos distrito rural: Bandabou i Bandariba, tambe konosí komo “distritonan pafó”.[2]
Histórikamente, Bandariba tabata poblá pa katibunan liberá i hendenan nasé liber.[3] Den siglo 19, e Iglesia Katóliko Romano a hunga un ròl importante den e formashon di komunidatnan lokal, fundando pueblonan manera Santa Rosa i Montaña pa eduká i integrá e poblashon liberá.[5]: 6
Desaroyo ekonómiko a sigui den siglo 19 i 20. Na 1875, un mina di fosfato a habrí serka di Tafelberg.[11] Na 1927, Royal Dutch Shell a konstruí un terminal na Spaanse Water, loke a kontribuí na industrialisashon di e área.[12]
Durante fin di siglo 20, turismo a bira mas importante, ku desaroyo di resortnan i infraestructura. Den e último dékadanan, Bandariba ta eksperenshá un kresimentu den desaroyo residensial i turístiko, ku proyektonan manera Bella Vista Estate, Hofi Vida Nova, Hofi Sint Joris i Sandals Royal Curaçao.[8]
E área di Oostpunt, ku ta e punto mas ost di e isla, ta mayormente propiedat privá di e famia Maal i ta kubrí un parti signifikante di e isla.[9] Gran parti di e zona aki a keda relativamente sin desaroyo, preservando su karakter natural.
Pueblo i bario
Bandariba ta kontené varios pueblonan i bario, inkluí:
Montaña Rey
Santa Rosa
Montaña Abou
Koraal Partir (Groot Sint Joris, Popo, Abrahamsz)
Spaanse Water (Jan Thiel, Nieuwpoort, Santa Barbara)
Seru Grandi (Fuik)
Oostpunt (Sint Joris)
Geografia i rekreo
Bandariba ta karakterisá pa un paisahe variá ku serunan, mondi seku, kunuku i lagunan salu. E kosta sùitost ta inkluí bahianan manera Spaanse Water i Sint Jorisbaai, ku ta importante pa ekosistema lokal i aktividatnan rekreativo.
Spaanse Water ta un laguna grandi ku ta sirbi komo un punto importante pa deporte di awa i navegashon. Sint Jorisbaai ta konosí pa su bientunan konstante, loke ta hasi esaki adekuá pa aktividatnan manera kitesurf.
Den e región tin tambe diferente forma di rekreo i patrimonio kultural, manera:
Curaçao Liqueur Distillery na landhuis Chobolobo
Aruba Ostrich Farm (note: remove or replace—wrong island)
plantashonnan di aloe
museo lokal, manera Museo di Tambú Shon Cola
E área ta kontené tambe playanan i sitiónan di kosta manera Jan Thiel i Tugboat Beach, ku ta wòrdu usá pa rekreo i deporte di awa.
Ademas, e paisahe natural ta ofresé posibilidat pa aktividatnan manera kana, kore kabai i eksplorashon di kunuku. Kamindanan di kana, manera Sint Joris Trail, ta pasa dor di paisahenan ku poko desaroyo i ku valor ekológiko.
* [[Montaña Abou]]<ref name="montana"/>
* [[Montaña Rey]]<ref name="montana"/>
* [[Nieuwpoort]]<ref name="nieuwpoort">{{cite web|url=https://www.tui.nl/informatie/curacao/curacao/nieuwpoort/ |title=Nieuwpoort|website=TUI|access-date=24 April 2021|language=nl}}</ref>
* [[Oostpunt]]<ref name="villa">{{cite web|url=https://www.villaseashell.com/post/where-is-curacao-located |title=Where is Curacao Located?|website=Villa Sea Shell}}</ref>
* [[Santa Barbara]]<ref name="spaans"/>
* [[Santa Rosa]]<ref name="santa"/>
* Seru Grandi<ref name="seru"/>
* [[Spaanse Water]]<ref name="spaans"/>{{rp|6}}
-------------
'''Bandariba''' (tambe: Banda'riba) ta un distrito di e isla di Kòrsou. E ta un di e tres distritonan i ta abarká e parti sùitost di e isla.[2] E nòmber ta Papiamentu i ta tradusí na “riba”.[3] E distrito ta kontené e pueblonan i pueblonan di Santa Rosa,[4] Spaanse Water,[5]: 6 Montaña,[6] Seru Grandi,[7] i Oostpunt.[3]
Historia
Na 1634, Curaçao a keda konkistá dor di e Kompania di Antillas Hulandes, i e stat di Punda a keda fundá. Pa por a alimentá e poblashon, a establesé plantashonnan riba e isla.[8] E plantashonnan tabata na eskala chikí debí na e tera infértil i tabata produsí yam, mango, apelsina, òf bestia di krio.[9] Bandariba despues a atraé katibunan liber i liberá ku a establesé nan mes den e tereno bashi.[10]
Den siglo 19, e iglesia Katóliko Romano a funda e pueblonan di Santa Rose i Montaña pa asina eduká i kombertí e poblashon di katibu anterior.[5]: 6 Na 1875, un mina di fosfato na gran eskala a wòrdu habrí serka di Tafelberg,[11] Na 1927, Royal Dutch Dutch a konstruí un terminal di zeta na Spania Awa.[12]
Oostpunt
E divishon aktual di e isla ta data di 1930 ora ku Willemstad a wòrdu ekstendé pa inkluí mayoria di e suburbionan.[13] Durante fin di siglo 20, turismo a bira importante i Bandariba a mira e desaroyo di resortnan turístiko.[14]
E pueblo di Oostpunt, e punto mas ost di e isla, ta propiedat privá di e famia Maal,[3] i mayoria di e área di 54 kilometer kuadrá (21 mi kuadrá)[15] ku ta rondoná e pueblonan di Oostpunt, Sint Joris, i Santa Catharina[16] ta for di límite.[17] E pueblo di Oostpunt ta solamente habitá pa Willy Maal i su mama.[18] Oostpunt ta kubri mas o ménos 10% di e isla.[16]
en.wiki
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kas Abou
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 = Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
| image2 = Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
| image3 = Cas Abao.jpg
| footer = Playa Kas Abou / Bon Bini Beach
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
| website = https://casabaobeach.com/
}}
'''Playa Kas Abou''' (tambe konosí komo ''Bon Bini Beach''<ref name="beautiful">Beautiful Curaçao, [https://www.beautiful-curacao.nl/strand/cas-abou.php Cas Abou]</ref>) ta un playa privá situá den nortwèst di Kòrsou den e zona di Pannekoek.<ref name="pannekoek">{{cite web|url=https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Pannekoek_.pdf |title=Buurtprofiel Pannekoek |year=2011|website=Gobièrnu di Kòrsou|language=nl |page=10|last=Buurtprofiel}}</ref>
Su nòmber ta derivá di e plantashi di 400 hektar, originalmente yamá ''Cas Abou'', ku tabata eksistí for di 1696.<ref name="pannekoek"/> Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644228:mpeg21:pdf Over zijn pensioen hoeft een ambtenaar zich geen zorgen te maken], [[Amigoe]] (13 di ougùstùs 1994)</ref> Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa klá i poko hundu.<ref name="beautiful"/> E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.<ref>Dive Curaçao, [https://web.archive.org/web/20220811075327/https://www.divecuracao.info/nl/curacao-duik-reisgids/curacao-duikgids/duik-en-snorkel-gids/cas-abou/ Cas Abou Strand en Plantage]</ref> E playa ta ménos apropiá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di [[koral]] ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a sirbi komo lokalidat di filmashon pa e telenovela [[Hulanda|hulandes]] ''Bon Bini Beach''.<ref name="beautiful"/>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =68714219|titulo=Playa Cas Abou}}
{{References}}
}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
Su nòmber ta derivá di e plantashi, originalmente yamá Cas Abou, ku tabata eksistí na e área for di 1696. Na 1980, e plantashi a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat, i na 1991 pa Algemeen Pensioenfonds Nederlandse Antillen (APNA).[2][3] Posteriormente, e área a wòrdu desaroyá i kombertí den un resort turístiko.
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa un públiko amplio.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[4]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou tabata e lokalidat di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
Playa Kas Abou (tambe konosí komo Bon Bini Beach[1]) ta un playa privá situá na parti nortwèst di Kòrsou, serka di e pueblo di Pannekoek.[2]
E plantashi Kas Abou a eksistí desde 1696. Den añanan 1980, e a wòrdu kumprá pa un desaroyadó di propiedat i posteriormente kombertí den un resort turístiko.[2]
Playa Kas Abou tin santu blanku i awa kla i poko hundu, loke ta hasi e playa adekuá pa bishitantenan di tur edat.[1] E playa ta konta ku fasilidatnan manera restorant, bar i kamber di kambio. Tambe tin skolnan di buseo situá riba e playa.[3]
E playa ta ménos apropriá pa snòrkel, pasobra e falta di formashon di koral ta resultá den ménos presensia di piska.
Playa Kas Abou a bira mas konosí komo lokashon di filmashon pa e telenovela hulandes Bon Bini Beach.[1]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
<gallery>
File:Cas Abao.jpg|Strandstoelen
File:Playa Cas Abao beach (35864844114).jpg
File:Curacao - Cas Abao Beach (8338677596).jpg
</gallery>
== Link eksterno ==
* [https://casabaobeach.com/ Officiële site]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Vaersenbaai
| imagen =
| descripcion =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Vaersenbaai''', tambe konosí komo ''Kokomo Beach'', ta un playa situá den un bahia entre [[Boka Samí]] i [[Bullenbaai]], wèst di e pueblo di Sint Michiel na [[Kòrsou]]. E bahia ta rondoná pa baranka. Tin un bar di playa (ku yama Kokomo), un tienda di buseo, i un lugá di masashi. E bahia tin un [[ref di koral]] situá no muchu leu for di kosta.
==Historia==
Vaersen Bay tabata parti di e defensanan di Curaçao. E nòmber Vaersen Bay probablemente ta bini di e echo ku e bahia aki tabata wòrdu usá pa trese òf manda merkansia fresku.
E fortifikashon di Fort Vaersenbaai tabata para kaminda e terasa di Kokomo Beach ta awor. For di ariba, e fòrti tabata wòrdu defendé pa un bateria di kañon. Ainda por mira restunan di e fòrti na e punta di e baranka. Na 1713, e armamentu tabata konsistí di diesdos kuater-pounder i dos bas di metal.[1] Na 1800, e armamentu tabata konsistí di kuater kañon di heru di ocho liber i 35 bala di kañon.[2] Aki tambe ta cuminsa cu e ruta di cana pa Boca Sami.
{{Appendix}}
{{Malchi:Nabegashon Playanan di Kòrsou}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------------
== Deskripshon ==
Playa Santa Cruz ta un playa di santu, hanchu, largu i rondoná pa mondi di mangel. E mangel ta influensiá e kalidat di e awa, kual por bira ménos klá, loke ta hasi e playa ménos apropiá pa snòrkel.<ref name="Beautiful"/> Sinembargo, e área ta riku na bida marino i spesialmente [[para]], loke ta ideal pa opservadónan di para.
Riba e playa tin varios palu di palma i struktura di sombra (palapa) pa protehá kontra solo. Tambe tin fasilidatnan manera kasita di playa pa hür, restorant, snèkbar, baño, ducha i mesanan di piknik.<ref>[https://www.curacao.com/en/activity/playa-santa-cruz Playa Santa Cruz], curacao.com</ref><ref name="Beautiful"/>
E awa na Playa Santa Cruz ta generalmente trankil i poko hundu, loke ta hasi e playa partikularmente adekuá pa famianan ku mucha.<ref>[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa públiko ku akseso grátis.<ref name="Beautiful"/> E ta popular bou di lokalnan, spesialmente den fin di siman i dianan di fiesta, ora ku e playa tambe ta wòrdu usá pa kamper.<ref>[https://dolfijngo.com/curacao/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], dolfijngo.com</ref>
Den bisindario di e playa ta situá varios atrakshon natural, manera e parke [[Hòfi Mango]] i e kueba di Boka Fluit ("Blue Room"), kual ta un sitio popular pa snòrkel i buseo.<ref name="Beautiful">[https://www.beautiful-curacao.nl/strand/playa-santa-cruz.php Playa Santa Cruz], beautiful-curacao.nl</ref>
Playa Santa Cruz ta un playa largu di santu ku awanan trankil y bashi, ideal pa famianan.<ref name="gids">[https://www.curacaogids.nl/stranden/playa-santa-cruz/ Playa Santa Cruz], curacaogids.nl</ref>
E playa ta rondoná pa bèrdura eksuberante i ta yen di palu di palma i palapas (parasol di yerba) ku ta duna sombra durante e oranan di mas kayente di dia.<ref name="gids"/>
E awa cla y e rif di coral den cercania ta haci Playa Santa Cruz un lugar excelente pa snorkel. Ademas di snorkel, tin hopi otro deporte di awa disponibel: kayak, paddleboarding, òf hür un boto di pedal, i tambe oportunidatnan pa buseo òf parasailing.<ref name="gids"/>
E playa tin fasilidatnan limitá. Normalmente tin hopi lugá di parker disponibel serka di e playa. Riba e playa na Playa Santa Cruz, bo ta haña vários klup i bar di playa kómodo kaminda bo por disfrutá di un bebida refreskante, un almuerso sabroso, òf asta un sena elaborá.<ref name="gids"/>
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
E ta un playa chikitu i apartá. E ta yen di baranka, i e awa ta difísil pa aksesá. No tin fasilidatnan.
E playa ta wòrdu bishitá pa e turtuga di laman kawama (''Caretta caretta''), tiburon i otro sortonan di piska.<ref name="Gipy"/>
Buseo aki ta posibel solamente ora laman ta hopi trankil.<ref>[https://www.duikersgids.nl/playa-gipy Playa Gipy], duikersgids.nl</ref> Ta rekomendabel pa usa un guia di buseo lokal.
---------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Kanoa''' ta un playa na Kòrsou, situá nort di Willemstad. E ta un di e poko playanan mas konosí na e parti nort di e isla. Surf ta wòrdu praktiká riba playa. Un pueblo chikitu di piskadó ta situá den serkania.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1242441740|titulo=Arashi Beach}}
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://www.aruba.com/us/explore/arashi-beach Arashi Beach - Arashi], website oficial di ATA
*[https://web.archive.org/web/20110723000522/http://www.aruba.com/TraveltoAruba/Blue_Flag_Program.aspx Aruba Beach and Marina Blue Flag Program], aruba.com
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante= c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Kanoa
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| dierectio = horizontal
| caption_align = center
| image1 = 20190428 Arashi beach Aruba - overview.jpg
| image2 = Arashi Beach 2025.jpg
| footer = Arashi
| align_footer = center
}}
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Noord]]
| tipo_subdivision_adm = Zona
| subdivision_adm = [[]]
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi''' ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di e pueblo di Lagun na nortwèst di e isla. E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di baranka volkániko. No tin fasilidatnan.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Playa Jeremi}}
{{References}}
;Lista di fuente
{{Appendix|2=
* {{en}}[https://web.archive.org/web/20110618162644/http://www.tourism-curacao.com/curacao%20info/beaches.htm Curaçao Beaches] riba Tourism Curaçao}}
}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Daniel
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[Bandabou]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
en.wiki:'''Daniel''' ta un pueblo den sentro di Kòrsou, na Bándabou, situá kantu di e kaminda di Weg Naar Westpunt entre Willemstad i Sabana Westpunt na e parti nortwèst di e isla.<ref name=":0">{{cite web |title=Daniel, Curacao |url=https://places-in-the-world.com/curacao/daniel/8629284 |website=Places-in-the-World |access-date=5 June 2026}}</ref>
==Geografia==
Daniel ta situá den e region sentral di Kòrsou i ta konosí pa su ambiente rural. E pueblo ta situá aproksimadamente 17.5 kilometer nortost di e kapital Willemstad.<ref name=":0" />
E área ta duna akseso na vários playa i atrakshonnan natural den wèst di Kòrsou, inkluyendo Parke Nashonal Christoffel.<ref>{{cite web |title=Daniel |url=https://www.holidayrentalscuracao.nl/vakantiehuizen/midden/daniel/ |website=Holiday Rentals Curaçao |access-date=}}</ref>
==Historia==
E pueblo a desaroyá rondó di Plantage Daniel (Plantation Daniel), un di e plantashonnan históriko di Kòrsou. E plantashon a wòrdu establesé rònt di 1650 i e kas di plantashon, konosí komo Landhuis Daniel, ta entre e kasnan di plantashon mas bieu ku ta sobrebibí riba e isla.<ref name=":1">{{cite web |title=Landhuis Daniel |url=https://www.curacao.com/en/activity/landhuis-daniel |website=Curaçao Tourist Board |access-date=}}</ref>
Di akuerdo ku tradishon lokal, e plantashon a haña su nòmber for di un castaway ku a yega Kòrsou riba Dia di San Daniel, ounke un otro splikashon ta atribuí e nòmber na Daniel Ellis, un ingles empleá pa e Kompania Hulandes di India Oksidental.<ref name=":1" />
Agrikultura i krio di bestia tabata wòrdu praktiká histórikamente den e área, ounke e plantashon a eksperensiá difikultatnan ekonómiko i tabata wòrdu ofresé repetidamente pa benta durante [[siglo 19|siglo diesnuebe]].[<ref name=":2">{{cite web |title=Landhuis Daniël |url=https://www.beautiful-curacao.nl/bezienswaardigheden/landhuis-daniel.php |website=Beautiful Curaçao |access-date=5 June 2026}}</ref>
* muralnan di [[Lucila Engels-Boskaljon]] ta den kapel na Daniel.
==Lanthuis Daniel==
Landhuis Daniël ta un lanthuis históriko i monumento designá. Despues di a kai den deterioro durante [[siglo 20|siglo binti]], e propiedat a wòrdu restourá i awor ta operá komo un sitio di hospitalidat i turismo.<ref name=":1" /><ref name=":2" />
[[:Kategoria:Bandabou]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Variante|c}}
{{Infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Playa
| nomber = Playa Jeremi
| imagen =
| tipo_division_adm = Region
| division_adm = [[]]
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Playa Jeremi'''[1] ta un playa na Bandabou, Kòrsou, situá serka di [[Lagun]] i [[Westpunt]] na parti nortwèst di e isla.[1][2] E playa ta un bahia chikí ku un karakter trankil i natural.
E playa ta konsistí parsialmente di santu i parsialmente di material [[volkan|volkániko]], i no tin fasilidatnan na e sitio.[2] Akseso ta via un kaminda i eskaleranan di piedra for di e área di parkeo.
== Naturalesa ==
Playa Jeremi ta konosí pa su awa kla i su entorno natural. Den e ref por haña varios espesie di piská, manera makamba marinir (Chaetodon striatus) i piská tròmpèt (Aulostomus maculatus).[2]
Debí na su lokashon aislá i falta di fasilidatnan, e playa ta konsiderá un di e playanan mas trankil na Kòrsou.
== Historia i propiedat ==
Den añanan 1990, e gobièrnu di Kòrsou a kumpra e playa pa hasi esaki aksesibel pa públiko.[3] Posteriormente, e tereno a keda den man di propiedat privá despues ku gobièrnu no a hasi uso di su derecho di prome opcion pa kumpra.
E situashon di propiedat i akseso a baha debate públiko i protestanan. Grupo ambientalista manera Amigu di Tera a ekspresá preocupashon tokante limitashon di akseso públiko i desaroyo turístiko na e área.[4]
Den algun kaso, e doñonan privá a indiká ku nan tin derecho legal pa limitá akseso, inkluyendo e kaminda ku ta hiba na e playa.[4]
== Desaroyo i akseso públiko ==
Planenan pa desaroyo turístiko i modernisashon di playanan na Bandabou, inkluyendo Playa Jeremi, a kousa oposishon di parti di komunidat lokal, ku a mustra preocupashon pa e impacto riba naturalesa i e karakter públiko di e playa.[5]
Despues di negoshiashonnan entre gobièrnu i doñonan, a logra akuerdon pa rekupéra akseso públiko na e playa. E gobièrnu a kumpra parti di e tereno, ku e intenshon pa pone e área bou di maneho públiko i protekshon natural.[7][8]
Playa Jeremi ta konsiderá un ehèmpel di e diskushon mas amplio riba balans entre desaroyo turístiko, propiedat privá i akseso públiko na playanan na Kòrsou.
-------
'''Playa Jeremi'''<ref>{{cite web |url=http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |title=Información sobre el Lugar |language=en |doi= |archive-url=https://web.archive.org/web/20150908015632/http://www.curacao-travelguide.com/discover/beaches/Playa-Jeremi.html |archive-date=8 de septiembre de 2015 |cite= }}</ref> ta un playa na [[Bandabou]], [[Kòrsou]], situá serka di [[Westpunt]] na e punta nortost di e isla. E playa ta situá serka di [[Lagun]] den nortost di e isla.
E playa ta consistí parsialmente di santu i parsialmente di material volkániko. No tin fasilidatnan na e sitio.<ref>{{Cite book|title= Curaçao Travel Guide - Tiki Travel|url = https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false|editorial = FB Editions|fechaacceso = 7 de agosto de 2015|isbn = 9791021307575|idioma = en|urlarchivo = https://web.archive.org/web/20160304200012/https://books.google.co.ve/books?id=utHnscDsNewC&pg=PT12&dq=Playa+Lagun&hl=es&sa=X&ved=0CCQQ6AEwAGoVChMI9sabwJGXxwIVBNceCh1PhQv3#v=onepage&q=Playa%2520Lagun&f=false}}</ref>
Varios [[espesie]] por wòrdu hañá riba su [[ref]], manera e piskánan: [[makamba marinir]] (''Chaetodon striatus'') i [[tròmpèt]] (''Aulostomus maculatus'').
* Den añanan 1990 [[Konseho Insular]] di Kòrsou a kumpra e playa bèk i a hasie aksesibel atrobe pa públiko.<ref>Pastoor zegent playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 09-01-1995, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644744:mpeg21:p002</ref>
Playa Jeremi a wordo bendi pa famia Maduro na personanan priva, despues cu gobierno no a eherce e prome opcion pa cumpra e beach. Durante un petishon di e grupo aktivista Amigu di Tera, e lidernan i simpatisantenan di e grupo a keda sorprendí pa e anunsio di polis ku e kaminda públiko tambe ta propiedat privá. E petishon kasi a resultá den un manifestashon.<ref name=:"1">Handtekeningenactie wordt bijna demonstratie Gedeelte openbare weg bij Playa Jeremi blijkt in particulier bezit. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p003</ref>
Playa Jeremi no a wordo cumpra pa un persona specifico for di e doñonan original, esta famia Maduro. Pa añanan largo, e famia aki a duna e prome opcion na gobierno di Curaçao, pero door cu nunca gobierno a cumpra e beach, famia Maduro a bende esaki na un sociedad limita. Segun ingeniero Etienne van der Horst di e DROV, e doñonan nobo ta denter di nan derecho pa cera e sitio cu ta brinda acceso na e playa.<ref name=:"1"/>
E grupo di akshon Amigu di Tera a organisá un petishon djadumingu dilanti di e anguila instalá ku ta sera Playa Jeremi pa públiko.<ref>Jeremi voor publiek afgesloten. "Amigoe". Curaçao, 07-06-1993, p. 1. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645159:mpeg21:p001}}</ref>
Het eilandgebied voert momenteel onderhandelingen met de eigenaar van Jeremi, J. de la Fuente, om een stuk grond in eigendom van Curagao te verwerven. Daarmee zou het strandje in de buurt van Westpunt weer toegankelijk gemaakt kunnen worden voor het publiek. De la Fuente kocht het terrein met het doel luxe woningen te laten verrijzen. Hij heeft een bouwvergunning aangevraagd.
De afsluiting van Jeremi, een jaar geleden, leidde tot veel protest. Met name Amigu di Tera ondernam actie tegen het onbereikbaar worden van het strandje. De eigenaar meende in zijn recht te staan, omdat ook de weg naar de playa tot zijn eigendom behoort.<ref>Onderhandelingen Playa Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 18-06-1994, p. 9. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644728:mpeg21:p009}}</ref>
Playa Jeremi lo ta aksesibel atrobe denter di dos siman. E ora ei diputado Pikerie lo invitá spesífikamente e pueblo di Bándabou ku a protestá kontra e seramentu. E beach lo wordo maneha pa Departamento di Agricultura, Cria y Pesca. Jeremi tabata e sitio regular pa vários piskadó. E diputado resientemente a firma e kontrato di kompra ofisialmente. Negociacionnan pa loke ta trata compra di e beach y caminda di acceso a tuma luga pa lunanan largo cu Jimmy de la Fuente.<ref>{{citeer web|titel=Jeremi over twee weken weer open|werk=[[Amigoe]]|datum=1994-12-31|bezochtdatum=2026-06-20|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645434:mpeg21:p002}}</ref>
Playa Jeremi lo wordo habri bek pa publico. E sitio di Jeremi di 182 hectar, cu ta extende for di e beach di e mesun nomber te na Christoffel Park, ta wordo cumpra pa gobierno pa 3.2 miyon florin. E atkisishon ta tumando lugá den dos fase. Por lo pronto e seccion di playa ta cambia di man pa 1.8 miyon. Dentro di tres aña lo busca fondo pa adkiri e ‘seccion di Christoffel’. Despues lo pone esaki bou di maneho di Stinapa. E area tabata pertenece na Jimmy de la Fuente.<ref>Strand spoedig weer open voor publiek Overheid koopt Jeremi. "Amigoe". Curaçao, 24-10-1994, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 20-06-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645379:mpeg21:p003</ref>
{{Multiple image
| border = infobox
| align = center
| image2 = Laika ac Playa Kalki (11879680565).jpg
| image1 = Playa Kalki beach Westpunt Curacao (36304705360).jpg
| image3 = Laika ac Playa Kalki (11880031564).jpg
| image4 = Laika ac Playa Kalki (11880476046).jpg
| total_width = 420
| perrow = 2/2
| footer = Bistanan di kosta i bida supmarino
| footer_align = center
}}
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-----------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Jan Thiel
| alias =
| multi_imagen = {{multiple image
| total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}}
| border = infobox
| perrow = 1/2
| caption_align = center
| image1 =
| caption1 =
| image2 =
| caption2 =
}}
| pais = {{CUW}}
| area =
| poblacion =
| elevacion =
| tipo_division_adm = Distrito
| division_adm = [[Willemstad]]
| tipo_subdivision_adm=
| subdivision_adm =
| zoom = 13
}}
'''Jan Thiel''' ta un lago di salu i un lugá na [[Kòrsou]]. E ta situá aproksimadamente 8 km zuidoost di Willemstad.[2] Jan Thiel originalmente tabata un plantashon di salu. E área rònt di e lago di salu ta un reserva natural, pero e restu, inkluyendo e área rònt di Jan Thiel Bay, a wòrdu parselá i ta konsistí di hotèl i apartamentu.[3][4] Atministrativamente, Jan Thiel ta kai bou di Spaanse Water.[5]
== Historia ==
Alrededor di 1700, e área a wòrdu kumprá komo e plantashon di salu di Damasco. E lagun natural a wòrdu será, permitiendo pa salu wòrdu saka despues di evaporashon.[3] Na 1737, e plantashon a wòrdu kumprá for di Jan Thiel dor di Jozef Penso i a wòrdu yamá na su nòmber.[4] Banda di salu, otro produktonan manera índigo tambe tabata wòrdu kultivá, i durante siglo 20, apelsina.[3] Salu tabata wòrdu ekstraí te na 1975.[6] Na 1978, e plantashon a wòrdu kumprá dor di e Fondo General di Penshun di Antia Hulandes (awor: Stichting Pensioenfonds Caribisch Nederland).[7] Na 1992, e área a wòrdu parselá i bendí,[8] pero e área rònt di e lago di salu a keda sin desaroyá i a bira un reserva natural.[4]
== Salt Lake ==
E lago di salu ta habrí pa públiko i ta atraé hopi espesie di parha, inkluyendo flamingo kòrá. Un trail di dies kilometer a wòrdu konstruí kantu di e lago, i ta posibel pa kana for di Jan Thiel Bay pa e Curaçao Sea Aquarium.[4] Kantu di e lago tin e ruinanan di kasnan di kuidadó, un fòrnu di kalki, i un kunuku di salu ku tanki di shushi.[9][3] Na 2008, e lago di salu i e área rondó di dje a wòrdu designá komo un monumento históriko.[9]
== Jan Thielbaai i Hotèlnan ==
Wak Jan Thiel Bay pa e articulo principal riba e topico aki.
E área rònt di [[Jan Thielbaai]] ta sede di hopi hotèl i apartamentu, i a bira un atrakshon turístiko.[10] Rondó di e bahia tin playanan privá, klupnan, restorantnan i un skol di buseo.[11] E Jan Thiel Landhuis, e kas di plantashi anterior kaminda e doño tabata biba te 1980, a bira un hotèl, i ta rondoná pa un hardin grandi.[6][3]
{{Appendix}}
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
--------------
{{Variante|c}}
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Zona
| nomber = Groot Kwartier
}}
'''Groot Kwartier''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]], un isla di Antia Menor den Karibe Hulandes. E ta mihó konosí komo Emmastad, un warda di villa konstruí pa Royal Dutch Shell pa su empleadonan. Emmastad ta ofisialmente parti di Groot Kwartier.[3]
== Historia ==
Groot Kwartier a kuminsá komo un plantashon na 1694. E plantashon tabata produsí banana, divi-divi i bestia, pero tabata konosí prinsipalmente pa su suministro grandi di awa dushi.[4] Na 1915, e plantashi Asiento den serkania a wòrdu kumprá pa Royal Dutch Shell. Inicialmente e tereno tabata wòrdu usá komo un haf. Na 1923, barionan a wòrdu konstruí riba Groot Kwartier pa akapará empleadonan kontratá for di otro islanan den Karibe. Na 1929, e área propiedat di Shell a wòrdu renobá pa Emmastad.[5]
Entre 1945 i 1955, Emmastad a wòrdu engrandesé ku barionan residensial pa e empleadonan hulandes di Royal Dutch Shell.[6] E kasnan konstruí durante e periodo ei tabata villanan luhoso i independiente.[6] Emmastad tabata un komunidat segregá i será kaminda hende pretu i koló tabata permití entrada solamente ku un pasashi spesial.[7] Den añanan 1960, Shell a kuminsá bende e kasnan.[8] Emmastad no ta segregá mas, i a bira un bario popular pa e klase medio; sinembargo, e partinan mas bieu di Groot Kwartier ta mas pober.[9]
en.wiki
landhuis Groot Kwartier -> foto?
{{Appendix}}
---------------
{{Variante|c}}
{{infobox edificio| variante = c
| infobox_tipo = Lanthùis
| imagen = Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029918 Vooraanzicht van Landhuis Veeris Curacao Boy Lawson (Fotograaf).jpg
| descripcion = Lanthùis Veeris (1964)
| nomber2 = Lanthùis Feeris
| pais = {{CUW}}
| localisa_na = [[Willemstad]]
| luga = [[Veeris]]
| adres =
| cercania =
| funcion_original = kas di plantashi
| funcion_actual =
| fecha_construccion = ront di 1800
| renova =
| restaura =
| status_monumento = [[Monumento]] registrá ??
| propietario =
| zoom = 13
}}
'''Lanthùis Veeris''' ta un [[lanthùis na Kòrsou]], situá den e bario di [[Veeris]], zona nortwest di [[Willemstad]]. E ta un di e lanthùisnan mas bieu na Kòrsou ku ta eksistí ainda.
== Historia ==
Historia di e Plantage Veeris
E landhuis a tuma su nòmber di famia Veeris, ku ta e prome doño konosí di e plantagenan Drie Gebroeders i Westerveld. Den di dos mita di siglo 19, e plantagenan aki a fúsioná ku Eendracht pa formá plantage Union, ku eventualmente a bira konosí komo plantage Veeris. No ta kla si e landhuis actual ta originalmente parte di Union, Drie Gebroeders of otro plantage, pero su lokashon ta indiká ku e landhuis ta situá entre e plantagenan historiko Morgenster i Raphael, na banda west di Weg naar Westpunt.
ta un kas grandi históriko situá den e bario [[Veeris]], banda oeste di Willemstad, Kòrsou. E bario Veeris mes ta centraé bon entre Hato Airport i e sentro di Willemstad, mas o menos 10 minùt di maneho di e kapital. E kas ta riba un kavel di mas o menos 6.000 m2 di tereno propio.
E landhuis mes ta un ejenplo di arkitetura kolonial ku a keda den su estado original. E propiedat ta konsisti di e kas prinsipal, un bijgebouw ku cisterna, un magasina, un edifisio pa bano i ducha, i koralen tradicional.
== Edifisio ==
Kompleho di tereno di kunuku ku edifisio prinsipal i strukturanan adishonal. Edifisio prinsipal: struktura di un piso ku plan di piso rektangular. Dak di gable riba área di núkleo, daknan skerpi riba galerianan. Dos dormitorio na tur dos banda di dak. Gables den forma di embudo ku fronton triangular i gables kurvá paden i pafó na nivel di galeria. Terasa dilanti kompleto i tambe terasa patras kòrtiku. Strukturanan adishonal ta inkluí un tanki di dos piso i un magasina konektá ku tres arko na e edifisio prinsipal.<ref name="Monument">[https://curacaomonuments.org/sites/landhuis-veeris-veeris-z-n-willemstad/ Landhuis Veeris], curacaomonuments.org</ref>
E monumento tin balor históriko kultural pa motibu di e kombinashon di gablenan kurvá paden i pafó ku puntanan di gable den forma di embudo ku fronton ta indiká un fase di transishon rònt di 1800. Balor históriko arkitektóniko komo un tereno di kunuku ku galerianan núkleo i rondó di dje, un lay-out típiko di Curaçao, i un sala típiko ku pasashinan arkuá i arkuá. Konhunto i balor históriko kultural pa motibu di e koherensia di tereno di kunuku, terasanan, tanki, magasina, kas di wc, koralnan i kurá ku porta.<ref name="Monument"/>
*Deskripshon Arkitetural i Interno
Landhuis Veeris ta un edifisio di mas o menos 570 m2.<ref>https://www.huisenaanbod.nl/index.php?p=detail&sLand=Antillen&sProv=&sRegio=&sPlaats=&Koophuur=K&order=&lan=NL&det=i*zo*&loc=ANT::::::;&AdvId=3198157 Lanthuis Veeris], huisenaanbod.nl</ref> Ora bo drenta, bo topa ku un espacio habri ku hopi detallenan autentiko, inkluindo porta i bentana original, yuna zolder amplio dividi na dos kamber grandi, un kuchina, i un bano. E struktura ta ofresé gran potenshal pa restaurashon den su estilo autentiko.
*Desaroyo aktual i potenshal
Veeris ta desaroyando rápidamente komo un zona industrial i komersial moderno, ku e sentro komersial Sambil serka, ku ta atrahé hopi trafiko humano. E lokashon di Landhuis Veeris lo pone’l den un posishon estratégiko pa diferente uzo: residenshal, komersial, turístiko of kulturel.
Según e plan regulativo lokal (Artíkulo 3 di DROV), e terreno tin destino pa: bibuenda, negoshi, detalji, servisio, rekreo, aktividatnan sosial, trafiko, defensa, of preservashon di paisahe i kultura.
*Konklushon
Landhuis Veeris ta un testigu mudo di e historia agrikultural i sosial di Kòrsou. Ku un renovashon ku ta respetá su karákter original, e kas por bira un punto di referensia pa patrimonio, turismo, of desaroyo sosho-kultural moderno.
== Lista di referensia ==
*Huisenaanbod.nl (anunsi original di bentanan)
*Data topografiko lokal i historia di plantage Kòrsou
*Informashon general tokante DROV-regulashon.
{{Appendix}}
--------------
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashi) situá den parti sùitwest di [[Willemstad]], serka e laguna di [[Piscaderabaai]]. E bario a tuma su nòmber for di plantashi Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a kria bestia. E plantashon mes tabata pertenesé na famia Veeris, un fam di orígen [[Hulanda|hulandes]].<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e tereno di Veeris a wòrdu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan manumisio ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Finalmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisá den distrito di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su meskla di kasnan tradishonal i modernu. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área a kontinua desaroyando komo un bario residensial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashi original. Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kultural afrokurasoleño.
{{Appendix}}
== Referensia ==
<references>
<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref>
</references>
'''Veeris''' ta un bario i un èks-[[kunuku]] (plantashon) lokalisa den parti suroeste di [[Kòrsou]], serka di otro barionan históritiko manera [[Mundu Nobo]] i [[Otrobanda]]. E bario a tuma su nomber for di e plantashon Veeris, ku tabata un di hopi plantashonnan agríkola durante e periodo kolonial.<ref name="arkos">[https://www.archiefnaskorsou.cw Archivo Nashonal Kòrsou – Dokumento di plantashon Veeris]</ref>
== Historia ==
Durante e siglo 18 i 19, e área ku awe ta konosí komo Veeris tabata parte di un plantashon chikí ku tabata produsi produktonan agríkola manera maishi, bonchi, i tambe a tene chukaramentu di bestia. E plantashon mes a pertenesé na famia Veeris, un apelido di orígen hulandés.<ref name="arkos"/>
Despues di [[abolishon di sklabitut]] den [[1863]], hopi di e terreno di Veeris a wordu dividí den lotenan mas chikí i a bira un komunidat di famianan libertá ku a krea su propio espasio, agrikultura i bida sosial. Eventualmente, ku e desaroyo urbano di [[Willemstad]], Veeris a kambia di kunuku na bario urbano.
== Geografia i tempu moderno ==
Veeris ta lokalisa den distrit di [[Willemstad]] i ta karakterisá pa su mezcla di kasnan tradicional i moderno. E bario tin kaminda prinsipal ku ta konektá ku otro partinan di e siudat, i e área ta kontinua desaroyando komo un bario residencial trankil.
== Kultura i patrimonio ==
Varios kas di Veeris tin balor patrimonial, i por wak strukturanan di estilo kolonial, kas di kunuku, i algun restonan di e plantashon original.<ref name="monumento">[https://www.monumento.org Fundashon Pro Monumento – Inventario di kas di balor patrimonial]</ref> Tur aña, e komunidat ta selebrá eventonan chikí relashoná ku historia lokal, i Veeris ta konsiderá parte di e herensia kulturnan [[Afro-Korsou|afro-korsou]].
== Mira tambe ==
* [[Lanthùis na Kòrsou]]
[[:Kategoria:Kòrsou]]
-------------------
{{infobox persona| variante = c
| infobox_tipo = empresario
| nomber = John Godden'
| alias =
| fecha nacemento =
| luga nacemento =
| fecha fayecimento=
| luga fayecimento=
| causa morto =
| modo morto =
| fecha entiero =
| luga entiero =
| residencia =
| alma mater =
| ofishi = ingeniero
| aña activo =
| distincion =
| yui = William Godden
}}
'''John Godden''' (* [[1845]] na [[Inglaterra]] - † [[1938]] na ...) tabata un ingeniero minero britaniko, kende tabata e fundadó di e industria di fòsfat na [[Kòrsou]].
John Godden (1845–1938) i Su Importansia den Industria di Fosfato
Kuminsamentu i Bida Tempran
John Godden a nase na 1845 den Inglaterra. E tabata yiu di William Godden, un manejadó di mina na Devon, Inglaterra. Siendo ku e a krese den un famia ku ta ocupa ku mineria, el a sigui mesun direkshon i bira un ingeniero di mineria.
Deskubrimentu i Eksplotashon di Fosfato
Na 1871, John Godden a deskubrí depositonan grandi di fosfato riba Klein Curaçao despues di e barku kaminda el a ta viajando a bai fonu di un tormento i a obliga pa baha na e isla. Fosfato tabata un mineral hopi balioso, derivá di guano di para, i Godden a yega haya derechonan pa mina e material aki. Entre 1871 i 1886, mas ku 90,000 ton di fosfato a wordu eksportá pa Europa pa usa komo fertilisante i suplemento pa bestia.
Minaria na Santa Barbara i Tafelberg
Despues di su exito na Klein Curaçao, na 1875 Godden a kuminsá ekplorashon di fosfato na plantashi Santa Barbara, spesífikamente na Tafelberg. E tabata un di e minas mas importante di e epoka.
Otro Proyektonan di Mineria
Godden no tabata limitá su operashon solamente na fosfato. Na 1880, el a kuminsá mina di manganeso i kobre na Newtown, un área na Kòrsou. Tambien, na 1876, el a invertí den minaria di sulfùr na isla di Saba. Aunke no tur su proyektonan tabata sukses, su inpaktu den desaroyo ekonomiko di e region tabata grandi.
Erensia i Legado
John Godden a fayesé na 1938. Su trahonan a kontribuí pa e industria di fosfato den Karibe, pero tambe a keda detras konsekensianan ambiental di eksplorashon masivo. Awe na dia, su historia ta forma un parti di e herensia industrial di Kòrsou i islanan ront di dje.
John Godden (1845–1938) was de grondlegger van de Curacaose Mijnmaatschappij. was a British mining engineer whose significant contributions to phosphate mining in the Caribbean left a lasting impact on the region's industrial landscape.
Early Life and Background
Born in 1845, John Godden was the son of William Godden, the manager of the North Wheal Robert Mine in Sampford Spiney, Devon, England. Growing up in a mining environment, John followed in his father's footsteps and pursued a career in mining engineering.
MM Trust
+1
Legendary Dartmoor
+1
Discovery and Exploitation of Phosphate Deposits
In 1871, during a voyage in the Caribbean, Godden was compelled to dock at [[Klein Curaçao]] due to a storm. There, he discovered substantial deposits of phosphate rock, primarily derived from accumulated bird guano. Recognizing the commercial potential of these deposits, he secured mining rights and initiated extraction operations. Over approximately 15 years, more than 90,000 tons of phosphate were mined and exported to Europe, where it was in high demand as a fertilizer and animal feed additive.
Klein Curacao trips .com
+11
Pack The Kid
+11
Mindat
+11
miningcompanycuracao.com
+4
Klein Curacao
+4
Dive Curacao
+4
Following his success on Klein Curaçao, Godden expanded his operations to the main island of Curaçao. In 1874, he began mining high-grade phosphate at Tafelberg (Table Mountain) on the Santa Barbara plantation. This venture further solidified his reputation in the mining industry.
Legendary Dartmoor
+4
villaseashell
+4
Klein Curacao trips .com
+4
miningcompanycuracao.com
Challenges and Later Ventures
Despite initial successes, Godden faced challenges, including disputes with landowners, which led to the cessation of some mining activities by 1891. Nevertheless, he continued to seek new opportunities. In 1880, he initiated the Newtown mine on Curaçao, aiming to extract manganese and copper, though this venture was short-lived.
Wikipedia
Pack The Kid
Additionally, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island in 1876, further diversifying his mining interests in the Caribbean.
The Saba Islander
Legacy
John Godden's ventures significantly impacted the Caribbean's mining industry, particularly in the exploitation of phosphate resources. His discoveries and operations contributed to the economic development of the region during that era. Godden passed away in 1938, leaving behind a legacy marked by both entrepreneurial success and the environmental consequences of extensive phosphate mining.
Sources
1/2
Here are the sources that provide information on John Godden's contributions to phosphate mining in the Caribbean:
* Discovery of Phosphate on Klein Curaçao (1871):
In 1871, John Godden, an English mining engineer, discovered significant phosphate deposits on Klein Curaçao.
* Phosphate Mining on Klein Curaçao (1871–1886):
Following his discovery, Godden initiated phosphate mining operations on Klein Curaçao, exporting the mineral to Europe.
* Acquisition of Santa Barbara Plantation and Tafelberg Mining (1875):
In 1875, Godden acquired the Santa Barbara plantation on Curaçao and began large-scale phosphate mining operations at Tafelberg.
* Newtown Manganese and Copper Mine (1880):
In 1880, Godden established the Newtown mine on Curaçao to extract manganese and copper.
* Sulphur Mining on Saba Island (1876):
In 1876, Godden acquired partial rights to sulfur mining operations on Saba Island.
The Saba Islander
These sources provide detailed insights into John Godden's mining ventures and their impact on the Caribbean region.
---
In januari 1875 verkocht de toenmalige eigenaar Jacob Naar Santa Barbara aan Michael Brown Gorsira, maar hij behield wel de rechten op de winning van mineralen voor een periode van 25 jaar. Gorsira verkocht daarop de helft van de plantage aan John Godden. Godden en Gorsira sloten een overeenkomst, waarbij Godden gedurende 99jaar tegen betaling van 2500 gulden per jaar en tegen vergoeding van één pond per ton fosfaat de andere helft van het terrein mocht exploiteren. Daarop deed Jacob Naar volledig afstand van zijn rechten en verkreeg Godden de alleenrechten voor de winning van de rijke fosfaatlagen uit de Tafelberg. De hoeveelheid fosfaat in de grond bleek veel groter te zijn, dan men aanvankelijk had gedacht. In eerste instantie werden de fosfaatbrokken naar het Spaanse Water gebracht en daar op kleine zeilboten geladen en naar Willemstad getransporteerd. Later werd er een doorgang gemaakt in het koraalrif bij Fuikbaai, waardoor schepen met een grote diepgang direct bij Newport geladen konden worden.<ref>{{citeer web|titel=John Godden. Grondlegger Mijnmaatschappij|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-01-21|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2025-04-04|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642044:mpeg21:p009}}</ref>
In 1912 kocht zijn oudste zoon William bij een openbare verkoop al het terrein van Santa Barbara en stichtte wat nu bekend staat als de Mijnmaatschappij Curaçao.
{{Appendix}}
E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Sinembargo, den añanan 1880, konfliktonan a surgi entre Godden i e ko-doñonan, mientras preisnan di merkado mundial a baha. Na 1895 Godden a para e produkshon i eksportashon, ku konsekuensianan fatal pa empleo i entradanan di gobièrnu.
Na 1912, 17 aña despues, su yu mayó William Godden ta kumpra tur e terenonan di Santa Barbara na un findishi públiko i ta funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania Minero di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]].<ref name="buurtprofiel"/> E minamentu di fòsfat ta wòrdu reanudá i eksplotashon a sigui. Sinembargo, e grado di fòsfat a baha i finalmente a stòp e minamentu di fòsfat na 1979. E kompania minero ta aktivo ainda, pero produkshon a keda limitá na piedra di kalki, ku ta prinsipalmente destiná pa e merkado di konstrukshon lokal. Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
E ingles [[John Godden]] (1849-1938) a funda NV Mijnmaatschappij Curaçao (Kompania di Mineria di Kòrsou) dia [[31 di desèmber]] [[1912]] pa eksplotá e área.<ref name="buurtprofiel"/>
Fuikbaai tabata un haf natural pasùit di Seru Mesa. Un kompleho industrial a wòrdu konstruí den Nieuwpoort na Fuikbaai, konsistiendo di tayer, ofisina, depósito i kasnan.[2] E kompleho a wòrdu konstruí den estilo ingles.[8]
Un liña di trein smal a wòrdu konstruí entre Seru Mesa i Nieuwpoort pa transportá e fòsfat for di e seru pa e haf. Te ku 1887, e treinnan tabata wòrdu hala pa buriku.[9] A surgi desakuerdo entre Godden i e ko-doñonan di e mina, i na 1895 e mina a wòrdu será. E mina a wòrdu habrí bèk na 1912 i a operá te ku 1979.[6] Ainda ta saka piedra di kalki pa konstrukshon lokal,[6] i Fuikbaai ta un haf privá di Curaçao Mining Company.[1]
Punto di envio pa fosfato na Fuikbaai. E punto di embarkashon ta konektá na e área di ekstrakshon di fosfato via un ferry di via smal di aproksimadamente 1.500 m di largura. Tambe komun ta e nòmber Newport.
---------------------
{{infobox edificio
<!-- Historia -->
| status =
| funcion_original =
| funcion_actual =
| fecha_construccion =
| fecha_funda =
| inaugura =
| cera =
| renova =
| restaura =
| aña_basha =
<!-- Dimension -->
| haltura =
| area =
| antena =
| omtrek =
<!-- Arkitectura -->
| estilo =
| material =
| cantidad_piso =
| cantidad_lift =
| cantidad_trapi =
| cantidad_camber =
| cantidad_sala =
| capacidad =
<!-- Construccion -->
| architect =
| propietario =
| diseñador =
| encarga =
| gasto =
<!-- Reconocemento -->
| status_monumento =
| fecha_registra =
| id =
| distincion =
<!-- imagen -->
| imagen2 =
| descripcion2 =
| imagen3 =
| descripcion3 =
<!-- Mapa -->
| zoom =
}}
---------------------
{{infobox luga den pais
| variante = c
| tipo = Pueblo
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Koraal Partir''' ta un bario di ........ na [[Kòrsou]]. E ta situá na
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
[[:Kategoria:Lugá na Kòrsou]]
----------------------
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65081475|titulo=Tafelberg}}
{{References}}
}}
[[Category:Seru]]
[[Category:Kòrsou]]
-----------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Bario
| nomber = Steenrijk
| districto = [[Willemstad]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Steenrijk''' ta un bario di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá mas o ménos un kilometer zùitost di sentro di Willemstad, i tin e densidat di poblashon di mas haltu di e isla.[1] 1]]
== Historia ==
Steenrijk tabata un área ku yen mata di palu. Na 1791 a lanta e plantahe Maria Pompoen. Na 1804, e plantashon di Steenrijk a sigui. Ambos plantacion tabata di escala chikito. 3] Te na 1925, e ekonomia tabata basá riba agrikultura di subsistensia i pisca.[ E boom di petroleo i industria di fosfato na komienso di siglo 20, a resultá den un oumento di poblashon, i e transformashon di Steenrijk den un zòn residencial. 3]
E palabra Hulandes "steenrijk" ta traduci na "such rich", sinembargo Steenrijk ta un bario pober cu un entrada promedio di 22% bou di e promedio pa Curaçao. 6]
Steenrijk tin un gran kantidat di tienda, supermerkado, bar, restorant i hotel.[ Durante di Segunda Guera Mundial, a konstruí un bateria di kosta na Steenrijk pa protehá e isla kontra U-boot. E ruinanan di e bateria ainda por ser mira,[3] i a ser deklará un monumento.[ 7]
Personanan prominente
* George Jamaloodin (naci na 1967), Minister di Finansa y criminal convicto.[ 8]
nl.wiki:Steenrijk ta un bario di Willemstad, e kapital di Kòrsou. E ta situá poko ost di Punda, e sentro turístiko di Willemstad. Steenrijk tambe ta frontera ku e distrito di Saliña.[2] Ademas di Steenrijk, e zona di Steenrijk ta inkluí tambe e barionan di Mariepampoen i Kaya Kustbatterij i tabatin un poblashon di 3.752 na 2011.[1]
Kontrali na loke e nòmber ta sugerí, Steenrijk ta un bario di klase trahadó pober,[3] ku prinsipalmente bibienda abou.
Steenrijk Land a wòrdu kumprá dia 20 di mei 1804 i deskribí komo un “pida tereno”, loke ta nifiká ku e tabata un tereno ku mas tantu kas di palu òf sin kas at all. Steenrijk a keda predominantemente boská pa hopi tempu, pero esaki a kambia debí na e subida rápido di e industria di zeta den e promé dékadanan di siglo binti, ku e imigrashon grandi asosiá i e skarsedat di bibienda agudo ku a resultá. Ademas di emití tereno di hür pa konstrukshon di bibienda privá, a lanta proyektonan di bibienda públiko ku sosten di gobièrnu dor di asosiashonnan di bibienda privá, i despues tambe dor di gobièrnu mes.
Polítikonan Helmin Wiels i George Jamaloodin, entre otro, a lanta na Steenrijk.
Fuentenan
{{Appendix}}
[[:Category:Willemstad]]
--------------------------
{{infobox luga den pais| variante = c
| tipo = Lugá
| nomber = Westpunt
| alias = Wespen
| districto = [[Bandabou]]
| imagen =
| descripcion =
| pais = {{CUW}}
| zoom = 13
}}
'''Westpunt''' ta e nòmber di e punto mas oksidental di e isla di [[Kòrsou]], un pais den Reino Hulandes den Karibe. Un bandera ta marca e punto mas west di e isla for di Cliff Villa Peninsula un kilometer nort di e pueblo di Sabana Westpunt.
Westpunt ta un lugá na Curaçao. E ta situá den nortwest di e pais, 40 km nortwest di e kapital Willemstad. Westpunt tambe ta e nòmber di un isla na nort-west di e pueblo. E kapo ta e puntonan di mas west di Kòrsou.
{{Appendix}}
-----------------------------------
{{Databox}}
'''Misa San Willibròrdus''' ta un edifisio religioso /misa [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] na [[San Willibròrdu]], den [[Bandabou]].
E misa a wòrdu diseña pa Evert Margry, arkitekto di [[Rotterdam]], i pa kual e prome piedra pa konstrukshon, cu a tuma luga entre 1884 i 1888, a wordu pone dor di Vincentius Jansen. E konstrukshon a tuma luga entre 1884 i 1888. Mas trempan den [[siglo 19]] padernan misionero a konstruí un kas pa wèrfano (1858) i un skol (1867). onder pastoor Vincent janssen werd het huidige kerkgebouw gbouwd.
Het is honderd jaar geleden dat de huidige kerk er gebouwd werd nadat er voor die tijd al 35 jaar lang in een eenvoudiger onderdak gekerkt werd.<ref>Eeuwfeest kerk San Willibrordo. "Amigoe". Curaçao, 08-11-1984, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643088:mpeg21:p003</ref>
In 1849 richtte pastoor Ledel de parochie SanWilibrodus op, opgezet op initiatief van mgr. niewindt.<ref>San Willibrordo 125 jaar parochie Herdenking staat in teken van getuigen. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 17-12-1974, p. 8. Geraadpleegd op Delpher op 08-12-2023, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461227:mpeg21:p008</ref>
nnl.wiki:Sint Willibrordus[2] ofwel San Willibrordo is een dorp in Bandabou op de westelijke helft van Curaçao, ten noordwesten van de Bullenbaai en ongeveer 25 km van de hoofdstad Willemstad. Het dorp draagt deze naam sinds de inwijding van de kerk in 1888; tot die tijd werd de plaats Buitenbosch of in het Papiaments Mondi Afó genoemd. Het dorp van enkele honderden inwoners heeft een imposante rooms-katholieke kerk in neogotische stijl, ontworpen door de Rotterdamse architect Evert Margry, waarvoor de eerste steen gelegd werd door Vincentius Jansen en die dateert van 1884-88. Eerder in de negentiende eeuw waren er door missiepaters een school en een weeshuis gebouwd.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62581071|titulo=Sint Willibrordus (Curaçao)}}
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://gobiernu.cw/wp-content/uploads/2019/06/Buurtprofiel_Willibrodus_.pdf Buurtprofiel St. Willibrordus], Gobièrnu di Kòrsou (2011)
}}
[[:Category:Lugá na Kòrsou]]
-----------------
mpoveg2pluvsadz9xpc1h2ehllssybj
Insekto
0
13237
198771
198770
2026-07-29T11:59:19Z
Kallmemel
14000
/* Karakterístika */ ampliacion
198771
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" /> Insekto ta aparesé práktikamente den tur habitat, entre otro riba tera i den awa dushi. Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e marisko.
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Algun insekto ta hunga un ròl direkto den bida di hende, por ehèmpel, transmishon di malesa, dor di kome kosecha, pero tambe dor di polinisá kultivo i produsí honen òf seda. Den hopi kultura, insekto ta un fuente importante di kuminda.<ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo.<ref name=":2" />
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
s56wujof6sal6trroklymldhgqw4a8v
198772
198771
2026-07-29T11:59:38Z
Kallmemel
14000
dubbelop
198772
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e marisko.
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Algun insekto ta hunga un ròl direkto den bida di hende, por ehèmpel, transmishon di malesa, dor di kome kosecha, pero tambe dor di polinisá kultivo i produsí honen òf seda. Den hopi kultura, insekto ta un fuente importante di kuminda.<ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo.<ref name=":2" />
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
9jb3btchpkezgiq47sxw0weejtb6rmm
198773
198772
2026-07-29T11:59:50Z
Kallmemel
14000
/* Distribushon i habitat */
198773
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e marisko.
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Algun insekto ta hunga un ròl direkto den bida di hende, por ehèmpel, transmishon di malesa, dor di kome kosecha, pero tambe dor di polinisá kultivo i produsí honen òf seda. Den hopi kultura, insekto ta un fuente importante di kuminda.<ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo.<ref name=":2" />
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
7espdb4mvjcstnj99cez4sllhomrkls
198774
198773
2026-07-29T12:54:08Z
Kallmemel
14000
/* Distribushon i habitat */
198774
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel fruminga ta kultivá nan mesun alimentashon.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e marisko.
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Algun insekto ta hunga un ròl direkto den bida di hende, por ehèmpel, transmishon di malesa, dor di kome kosecha, pero tambe dor di polinisá kultivo i produsí honen òf seda. Den hopi kultura, insekto ta un fuente importante di kuminda.<ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo.<ref name=":2" />
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
sgrpb5hbn41s0sj1kahdhmoeh9ue0j7
198775
198774
2026-07-29T12:57:26Z
Kallmemel
14000
198775
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e marisko.
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Algun insekto ta hunga un ròl direkto den bida di hende, por ehèmpel, transmishon di malesa, dor di kome kosecha, pero tambe dor di polinisá kultivo i produsí honen òf seda. Den hopi kultura, insekto ta un fuente importante di kuminda.<ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo.<ref name=":2" />
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
p9s9p6yrsamen5vfyr61v0zv7sm0q8o
198776
198775
2026-07-29T12:57:40Z
Kallmemel
14000
/* Distribushon i habitat */ wikilink
198776
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Algun insekto ta hunga un ròl direkto den bida di hende, por ehèmpel, transmishon di malesa, dor di kome kosecha, pero tambe dor di polinisá kultivo i produsí honen òf seda. Den hopi kultura, insekto ta un fuente importante di kuminda.<ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo.<ref name=":2" />
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
p7uhxqxqxk5ky15k9ujjl929nykigs3
198777
198776
2026-07-29T13:17:25Z
Kallmemel
14000
/* Karakterístika */
198777
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekta a konkistá tera, aire, i asta awa.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Algun insekto ta hunga un ròl direkto den bida di hende, por ehèmpel, transmishon di malesa, dor di kome kosecha, pero tambe dor di polinisá kultivo i produsí honen òf seda. Den hopi kultura, insekto ta un fuente importante di kuminda.<ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo.<ref name=":2" />
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
3z21srf2ylcyrqtcv7lac1zb7tv64cy
198778
198777
2026-07-29T13:20:57Z
Kallmemel
14000
/* Ekologia */ ampliacion
198778
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekta a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Algun insekto ta hunga un ròl direkto den bida di hende, por ehèmpel, transmishon di malesa, dor di kome kosecha, pero tambe dor di polinisá kultivo i produsí honen òf seda. Den hopi kultura, insekto ta un fuente importante di kuminda.<ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo.<ref name=":2" />
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
itnpps3ie4ocz43xiecsh4l7xm81iqw
198779
198778
2026-07-29T13:22:01Z
Kallmemel
14000
/* Distribushon i habitat */
198779
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Algun insekto ta hunga un ròl direkto den bida di hende, por ehèmpel, transmishon di malesa, dor di kome kosecha, pero tambe dor di polinisá kultivo i produsí honen òf seda. Den hopi kultura, insekto ta un fuente importante di kuminda.<ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo.<ref name=":2" />
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
27p6tcfdmro7twzcc2kwt2po5jaqlhv
198780
198779
2026-07-29T13:27:41Z
Kallmemel
14000
/* Ekologia */ ampliacion
198780
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Algun insekto ta hunga un ròl direkto den bida di hende, por ehèmpel, transmishon di malesa, dor di kome kosecha, pero tambe dor di polinisá kultivo i produsí honen òf seda. Den hopi kultura, insekto ta un fuente importante di kuminda.<ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" />
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
qcbrx19vh936zs08kzeg442ah5pz5mt
198781
198780
2026-07-29T13:29:32Z
Kallmemel
14000
/* Ekologia */ reformulacion
198781
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref>
* E ta hunga un ròl importante den tera i den mata meskos.
* E ta mantene matanan saludable dor di tuma materia deskomponí for di mata i pone esaki bèk den tera, loke ta yuda mantené e tera saludable.
* E ta tresé oksidashon na matanan pa medio di krea burakunan chikitu den tera. Tin insekto tambe ta defende algun mata direktamente. [[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1" />]]
* Sierto insekto tin un relashon spesífiko ku sierto mata, aktuando komo insekto ''spesialista''. Ehèmpel di relashon spesífiko ta puita (''Calotropis procera'') ku ta hospeda e espesie di barbulètè Monarca.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
* E ta un fuente di alimento prinsipal pa sierto para i reptilnan.
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
t2qfemang3j12tur8i2xa9pc9dqnd0y
198782
198781
2026-07-29T13:49:59Z
Kallmemel
14000
/* Ekologia */ ampliacion
198782
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante, nan ròl den deskomposishon, mantená balans ekologiko komo presa i fiera.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
ngb5px2zf74pi88216op5n3yh4vlsxs
198783
198782
2026-07-29T14:02:01Z
Kallmemel
14000
/* Ekologia */
198783
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na eksosistema di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon; komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
5iltlv92n0cuzq2c59rp0yx2nlxgzlr
198784
198783
2026-07-29T14:03:20Z
Kallmemel
14000
/* Ekologia */ wikilink
198784
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon; komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
jxs2n662zybgbjece5hd6pbwm3w6fx7
198785
198784
2026-07-29T14:07:33Z
Kallmemel
14000
/* Ekologia */
198785
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarca. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
gg5c7dtv86kopptpunfrxpe0dr7sn1j
198786
198785
2026-07-29T15:05:41Z
Kallmemel
14000
198786
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarka. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
m84w4m5q88z3kvc4l36fubpb0zxvp3w
198787
198786
2026-07-29T15:13:49Z
Kallmemel
14000
/* Karakterístika */ +imagen
198787
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|Ehèmpel metamorfósis di barbulètè Monarko; for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarka. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
85aaiqq0a1b98s61alma49ts7burarm
198788
198787
2026-07-29T15:14:10Z
Kallmemel
14000
/* Karakterístika */
198788
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel metamorfósis di barbulètè Monarko; for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarka. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
t4ktlc2032it399553qb3dzqzk8pxnd
198789
198788
2026-07-29T15:14:24Z
Kallmemel
14000
/* Karakterístika */
198789
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarko; for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarka. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
3ne0hbod34yjvtf1kj44yhchisj7fzk
198790
198789
2026-07-29T15:15:03Z
Kallmemel
14000
/* Karakterístika */
198790
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarka. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
amxtfhdn72hd31t1amc9wy5n4cs8jgy
198793
198790
2026-07-29T15:36:43Z
Kallmemel
14000
/* Komo kuminda */ ampliacion
198793
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarka. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektornan ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
styr76jk4qkmnwhgfu4i8loatufo5ck
198794
198793
2026-07-29T15:36:54Z
Kallmemel
14000
/* Komo plaga */
198794
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarka. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektornan ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.<ref name=":2" />
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
79ib9x1bl9oq8y6kod6jzoisl93v8fg
198795
198794
2026-07-29T15:39:55Z
Kallmemel
14000
/* Komo plaga */
198795
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarka. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektor ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.<ref name=":2" />
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
cgijp7wptmg5m1z6fwuq4r962gjxqni
198796
198795
2026-07-29T15:40:21Z
Kallmemel
14000
/* Komo plaga */
198796
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarka. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektor ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku e anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.<ref name=":2" />
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
bx0o0vkncncglr3yj0e17tu8w0az3dc
198800
198796
2026-07-29T15:48:31Z
Kallmemel
14000
198800
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí i nombrá. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Puita (''Calotropis procera'') ku barbulet Monarka. Esaki ta un barbulet ku ta migra pa [[islanan ABC]] den sierto temporada i ta usa e puita pa pone su webunan. E webunan aki ta transformá den bichi pretu ku hel.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektor ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku e anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.<ref name=":2" />
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
cjkio1ew1pyanxyvpt7h6p81etnhrzb
198803
198800
2026-07-29T15:59:20Z
Kallmemel
14000
/* Ekologia */ superfluho
198803
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí i nombrá. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
[[File:Courtship.jpg|thumb|260px| Relashon mutuo entre puita (''Calotropis procera'') i barbulet Monarka.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>]]Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektor ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku e anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.<ref name=":2" />
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
o0ljlfgtc55wq0ohxmvt1eek5u6bnu6
198805
198803
2026-07-29T16:04:26Z
Kallmemel
14000
/* Ekologia */ multiple image
198805
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí i nombrá. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
{{multiple image
|image1=Courtship.jpg
|caption1=Relashon mutuo entre puita (''Calotropis procera'') i barbulet Monarka.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
|image2=Dung beetle working-001.ogv
|caption2=[[famia (biologia)|Famia]] di [[Kalander|tòr]] Scarabaeidae ta kontribuí na e siklo nutritivo pa ku e ekosistema di tera.<ref name=":2"/>
}}
Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektor ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku e anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.<ref name=":2" />
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
81lvwok4tm9epxigvbicltbdqrm7bbj
198807
198805
2026-07-29T16:07:53Z
Kallmemel
14000
/* Ekologia */
198807
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí i nombrá. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den forma i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
{{multiple image
| image1 = Courtship.jpg
| caption1 = Relashon mutuo entre puita (''Calotropis procera'') komo alohamentu i barbulet Monarka komo polinisante.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
| image2 = Dung beetle working-001.ogv
| caption2 = [[famia (biologia)|Famia]] di [[Kalander|tòr]] Scarabaeidae ta kontribuí na e siklo nutritivo pa ku e ekosistema di tera.<ref name=":2"/>
}}
Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektor ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku e anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.<ref name=":2" />
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
7boc1nd25yweysf47w6qh3ol9q4blsy
198808
198807
2026-07-29T16:10:11Z
Kallmemel
14000
/* Karakterístika */
198808
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí i nombrá. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto. Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den morfologia i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
{{multiple image
| image1 = Courtship.jpg
| caption1 = Relashon mutuo entre puita (''Calotropis procera'') komo alohamentu i barbulet Monarka komo polinisante.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
| image2 = Dung beetle working-001.ogv
| caption2 = [[famia (biologia)|Famia]] di [[Kalander|tòr]] Scarabaeidae ta kontribuí na e siklo nutritivo pa ku e ekosistema di tera.<ref name=":2"/>
}}
Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektor ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku e anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.<ref name=":2" />
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
cxlj2v3m4apshr93yv7r0j81vi49122
198810
198808
2026-07-29T16:26:41Z
Kallmemel
14000
+ref
198810
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí i nombrá. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Stork |voornaam=Nigel E. |titel=How Many Species of Insects and Other Terrestrial Arthropods Are There on Earth? |url=https://www.annualreviews.org/doi/10.1146/annurev-ento-020117-043348 |tijdschrift=Annual Review of Entomology |datum=2018-01-07 |volume=63 |issue=1 |pagina's=31–45 |doi=10.1146/annurev-ento-020117-043348 |issn=0066-4170 |taal=en}}</ref> Insekto ta e klase di mas grandi den reino [[animal]] ku ta kubrí mas ku 90% di formanan di bida konosí na mundu.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den morfologia i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
{{multiple image
| image1 = Courtship.jpg
| caption1 = Relashon mutuo entre puita (''Calotropis procera'') komo alohamentu i barbulet Monarka komo polinisante.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
| image2 = Dung beetle working-001.ogv
| caption2 = [[famia (biologia)|Famia]] di [[Kalander|tòr]] Scarabaeidae ta kontribuí na e siklo nutritivo pa ku e ekosistema di tera.<ref name=":2"/>
}}
Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektor ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku e anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.<ref name=":2" />
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
14r798v5ro0wwyrywjh5k6eop98wemm
198811
198810
2026-07-29T16:31:12Z
Kallmemel
14000
198811
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Taxobox|c
| imagen = Insects collage smaller.jpg
| descripcion = Insekto di diferente órden:<br>[[kalander|Coleoptera]], Diptera, Hymenoptera, Orthoptera, Mantodea, Mecoptera, Neuroptera, Phasmatodea.
| dominio = [[Eukaryota]]
| reino = [[Animal|Animalia]]
| troncon = [[Anthropoda]]
| clade1 = [[Pancrustacea]]
| subtroncon = [[Hexapoda]]
| taxon = Klase
| c-nomber = Insecta
| autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]]
| fecha = 1758
}}
'''Insekto''' (Insecta) ta un klase di invertebrá ku seis pia, ku ta pertenesé na e tronkon Arthropoda. Mas ku un mion [[espesie]] di insekto ta deskribí i nombrá. Ta estimá ku tin aproksimadamente dies mion diferente espesie di insekto.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Stork |voornaam=Nigel E. |titel=How Many Species of Insects and Other Terrestrial Arthropods Are There on Earth? |url=https://www.annualreviews.org/doi/10.1146/annurev-ento-020117-043348 |tijdschrift=Annual Review of Entomology |datum=2018-01-07 |volume=63 |issue=1 |pagina's=31–45 |doi=10.1146/annurev-ento-020117-043348 |issn=0066-4170 |taal=en}}</ref> Insekto ta e klase di mas grandi den supstam di Hexapoda.<ref name=":2" />
== Nòmber ==
E nòmber "insekto" ta derivá for di palabra [[latin]] ''insectum'' i ta referí na karakterístika prinsipal di e grupo: "animal ku un kurpa dividí".<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/insect|titel=Insect - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref> E rama di zoologia ku ta trata ku insekto yama entomologia.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/entomology|titel=Entomology - Etymology, Origin & Meaning|bezochtdatum=2026-07-29|werk=etymonline|taal=en}}</ref>
== Karakterístika ==
E kurpa di insekto ta dividí den tres sekshon (kabes, tóraks i apdómen) rondoná pa un skelèt duru eksterno. E skelèt eksterno ta wòrdu remplasá vários biaha durante kresementu. E kabes tin un par di antena. E tóraks ta sostené tres par di pia, i hopi be un òf dos par di ala. E apdómen ta kontené órganonan digestivo, ekskretorio i reproduktivo, i tambe un gran parti di sistema respiratorio ku e trákea.
Durante nan desaroyo, hopi insekto ta pasa dor di kambionan drástiko den morfologia i fisiologia. E asina yamá metamorfósis kompleto aki ta karakterisá pa un pòp fase den kua e larva ta transformá den un insekto adulto (p.e., barbulètè). Otro insekto tin un metamorfósis mas gradual i inkompleto, i ta desaroyá a base di un seri pa ku fase di ninfa. E taksonomia di insekto ta basá pa gran parti riba e transkurso di metamorfósis.
[[Fail:Monarch life-cycle.jpg|thumb|center|Ehèmpel di metamorfósis di barbulètè Monarka (''Danaus plexippus''); for di webu via larva pa pòp i barbulètè adulto.]]
== Distribushon i habitat ==
Insekto ta habitá práktikamente tur habitat for di tundra ártiko ifris te na selva tropikal di Amazon. Insekto a evolushoná pa adaptá na kasi tur nicho ekologiko, por ehèmpel vruminga ta kultivá nan mesun alimentashon. Insekto a konkistá tera, aire, i asta awa. E gran kantidat di espesie i distribushon amplio ta nifiká ku nan tin influensia riba, i ta wòrdu influensiá pa, kondishon lokal i patronchinan global.<ref name=":2" /> Den laman, un otro grupo di Arthropoda ta dominá, e [[marisko]].
== Ekologia ==
{{multiple image
| image1 = Courtship.jpg
| caption1 = Relashon mutuo entre puita (''Calotropis procera'') komo alohamentu i barbulet Monarka komo polinisante.<ref name=":1">{{citeer nieuws |url=https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20250711.pdf Protege insecto pa protege naturalesa |titel=En bista di caida global, mester corda cu Protege insecto ta protege naturalesa |werk=BonDia Aruba |datum=2025-07-11 |pagina's=2}}</ref>
| image2 = Dung beetle working-001.ogv
| caption2 = [[famia (biologia)|Famia]] di [[Kalander|tòr]] Scarabaeidae ta kontribuí na e siklo nutritivo pa ku e ekosistema di tera.<ref name=":2"/>
}}
Insekto, integral na [[ekosistema]] di [[Tera (planeta)|Tera]], ta hunga un ròl multifasétiko ku ta esensial pa e balansa ekologiko i eksistensia di hende humano.<ref name=":2">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Verma |voornaam=Rajesh Chandra |titel=The Role of Insects in Ecosystems, an in-depth Review of Entomological Research |url=https://journalijecc.com/index.php/IJECC/article/view/3110 |jaargang=13 |tijdschrift=International Journal of Environment and Climate Change |datum=2023-09-29 |nummer=10 |doi=10.9734/ijecc/2023/v13i103110 |issn=2581-8627 |pagina's=4340–4348 |last2=Waseem |first2=Mohammed Abdul |last3=Sharma |first3=Neha |last4=Bharathi |first4=K. |last5=Singh |first5=Sarvendra}}</ref> Aktividatnan humano a severamente afektá biodiversidat di insekto den vários parti di mundu.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Sánchez-Bayo |voornaam=Francisco |titel=Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers |url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0006320718313636 |tijdschrift=Biological Conservation |datum=2019-04 |volume=232 |pagina's=8–27 |doi=10.1016/j.biocon.2019.01.020 |taal=en |last2=Wyckhuys |first2=Kris A.G.}}</ref> Insekto, ounke chikitu den sais, tin un influensia enorme riba funshonamentu di planeta Tera: Insekto komo polinisante; nan ròl den deskomposishon (mekániko i kímiko); komo presa i fiera ta mantené balans ekologiko; i aktividat di insekto den área supteráneo, e tera, ta influensiá e ekosistema terestre.<ref name=":2" />
=== Relashon ku hende ===
Insekto ta demonstrá lasonan profundu ku sosiedat humano dor di nan kontribushonnan kultural i ekonomiko, por ehèmepel for di medisina tradishonal te nan uso den dietnan kontemporáneo i transmishon di malesa (p.e., malaria dor di sanguar).<ref name=":2" /><ref name=":0">{{Citeer boek|titel=Ethnozoology: Animals in Our Lives|hoofdstuk=Insects as Human Food|achternaam=van Huis|voornaam=Arnold|hoodstukurl=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128099131000119|doi=10.1016/B978-0-12-809913-1.00011-9|taal=en|uitgever=Elsevier|datum=2018|pagina=195–213|isbn=978-0-12-809913-1}}</ref>
==== Komo kuminda ====
[[Fail:Insekten.jpg|thumb|Stènt ku insekto na [[Tailandia]]]]
Mas ku 2000 espesie di insekto ta wòrdu konsumí komo produkto alimentisio, kual ta kontribuí na seguridat alimentisio. Esakinan ta enserá e siguiente gruponan: [[Kalander|Coleoptera]] (31%), Lepidoptera (17%), Hymenoptera (15%), Orthoptera (14%), Hemiptera (11%), Isoptera, Odonata, Diptera, i otro (9%).<ref name=":0" /> E mundu oksidental no ta balorá ''entomofagia'' (kome insekto) i ta konsiderá nan komo fis, sushi, i peligroso. Entomofagia ta mas komun den paisnan trópiko.<ref>{{Citeer tijdschrift |achternaam=Looy |voornaam=Heather |titel=How then shall we eat? Insect-eating attitudes and sustainable foodways |url=http://link.springer.com/10.1007/s10460-013-9450-x |tijdschrift=Agriculture and Human Values |datum=2014-03 |volume=31 |issue=1 |pagina's=131–141 |doi=10.1007/s10460-013-9450-x |issn=0889-048X |taal=en |last2=Dunkel |last3=Wood |first2=Florence V. |first3=John R.}}</ref>
==== Komo plaga ====
Insekto ta e vektor ku mas impakto pa hende humano i otro animal. Nan kapasidat pa alohá i plama agentenan infeksioso ta bini di nan interakshon ku e anfitrion i adaptabilidat na diferente ambiente.<ref name=":2" />
{{Appendix|refs|2=
*{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|titel=Insecten|oldid=71548690}}
{{references}}
}}
[[Kategoria:Insecto| ]]
s7ucnrzn4whc8qp4wl69jzpza4ev6eu
Wans
0
14843
198817
198631
2026-07-29T18:10:17Z
Kallmemel
14000
ampliacion, ref
198817
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
| imagen = Heteroptera of Germany 1.png
| descripcion =
A: ''Hydrometra stagnorum'' B: ''Tingis ampliata'' C: ''Piesma maculatum'' D: ''Graphosoma italicum'' E: ''Rhopalus parumpunctatus'' F: ''Hesperocorixa sahlbergi'' G: ''Elasmucha grisea'' H: ''Aradus cinnamomeus'' I: ''Coreus marginatus'' J: ''Coptosoma scutellatum'' K: ''Pyrrhocoris apterus'' L: ''Nepa cinerea''
| reino= [[Animal|Animalia]]
| troncon= [[Arthropodda]]
| clase=[[insekto|Insecta]]
| orden = [[Hemiptera]]
| taxon = Supórden
| c-nomber = Heteroptera
| autor = [[Pierre André Latreille|Latreille]]
| fecha = 1810
}}
'''Wans''' (Heteroptera) ta un supórden di [[insekto]] ku ta forma parti di órden Hemiptera.
Wans ta wòrdu dividí den shete infraórden, kual dos di nan ta prinsipalmente akuatiko (Gerromorpha i Nepomorpha) i un ta semi-akuatiko (Leptopodomorpha).<ref>{{Citeer boek |titel=Insect Biodiversity |hoofdstuk=Biodiversity of Heteroptera |achternaam=Henry |voornaam=Thomas J. |hoofdstukurl=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/9781118945568.ch10 |doi=10.1002/9781118945568.ch10 |taal=en |uitgever=Wiley |datum=2017-08-21 |pagina=279–335 |isbn=978-1-118-94553-7}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
aja65w3ccqw0jigij5okbchmny7gife
198819
198817
2026-07-29T18:14:02Z
Kallmemel
14000
198819
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{taxobox|c
| imagen = Heteroptera of Germany 1.png
| descripcion =
A: ''Hydrometra stagnorum'' B: ''Tingis ampliata'' C: ''Piesma maculatum'' D: ''Graphosoma italicum'' E: ''Rhopalus parumpunctatus'' F: ''Hesperocorixa sahlbergi'' G: ''Elasmucha grisea'' H: ''Aradus cinnamomeus'' I: ''Coreus marginatus'' J: ''Coptosoma scutellatum'' K: ''Pyrrhocoris apterus'' L: ''Nepa cinerea''
| reino= [[Animal|Animalia]]
| troncon= [[Arthropodda]]
| clase=[[insekto|Insecta]]
| orden = [[Hemiptera]]
| taxon = Supórden
| c-nomber = Heteroptera
| autor = [[Pierre André Latreille|Latreille]]
| fecha = 1810
}}
'''Wans''' (Heteroptera) ta un supórden di [[insekto]] ku ta forma parti di órden Hemiptera.
Wans ta wòrdu dividí den shete infraórden, kual dos di nan ta prinsipalmente akuatiko (Gerromorpha i Nepomorpha), un ta semi-akuatiko (Leptopodomorpha), i e kuater ku a sobrá ta terestre (Enicocephalomorpha, Dipsocoromorpha, Cimicomorpha, i Pentatomomorpha).<ref>{{Citeer boek |titel=Insect Biodiversity |hoofdstuk=Biodiversity of Heteroptera |achternaam=Henry |voornaam=Thomas J. |hoofdstukurl=https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/9781118945568.ch10 |doi=10.1002/9781118945568.ch10 |taal=en |uitgever=Wiley |datum=2017-08-21 |pagina=279–335 |isbn=978-1-118-94553-7}}</ref>
{{Appendix}}
[[Kategoria:Insecto]]
oeekkktzkslizaz03xkoet8df4la9tk
Haraña
0
14845
198809
2026-07-29T16:23:42Z
Kallmemel
14000
Redirected page to [[Araña]]
198809
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECT [[Araña]]
lz85jbncrcahdpbhnagjo3wnjbtigr3
1874
0
14846
198813
2026-07-29T18:01:55Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Aña}} '''1874''' tabata un aña komun ku a kuminsá riba un djaweps riba [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1874 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 874 aña di e di dos [[milenio]]; e di 74 aña di [[siglo 19]] i e di 5 aña di dékada 1870. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber'''..."
198813
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Aña}}
'''1874''' tabata un aña komun ku a kuminsá riba un djaweps riba [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1874 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 874 aña di e di dos [[milenio]]; e di 74 aña di [[siglo 19]] i e di 5 aña di dékada 1870.
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[Kategoria:Aña]]
528j56o9cfqgbbexn03gou0bn9knqq3
1875
0
14847
198815
2026-07-29T18:06:34Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Aña}} '''1875''' tabata un aña komun ku a kuminsá riba un djabièrnè riba [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1875 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 875 aña di e di dos [[milenio]]; e di 75 aña di [[siglo 19]] i e di 6 aña di dékada 1870. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''..."
198815
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Aña}}
'''1875''' tabata un aña komun ku a kuminsá riba un djabièrnè riba [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1875 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 875 aña di e di dos [[milenio]]; e di 75 aña di [[siglo 19]] i e di 6 aña di dékada 1870.
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[Kategoria:Aña]]
i4wgzl7g8c9qxrhamyl02n6v0lnj65m
1872
0
14848
198818
2026-07-29T18:10:24Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Aña}} '''1872''' tabata un [[schrikkeljaar]] ku a kuminsá riba un djaluna riba [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1872 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 872 aña di e di dos [[milenio]]; e di 72 aña di [[siglo 19]] i e di 3 aña di dékada 1870. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Òktober''' '''Novèmber''' '''Desèmbe..."
198818
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Aña}}
'''1872''' tabata un [[schrikkeljaar]] ku a kuminsá riba un djaluna riba [[kalènder gregoriano]]. E ta marka e di 1872 aña despues di [[Hesus|Kristu]]; e di 872 aña di e di dos [[milenio]]; e di 72 aña di [[siglo 19]] i e di 3 aña di dékada 1870.
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
{{Appendix}}
[[Kategoria:Aña]]
oiugxrcfw5w9gmrqge70obo046uceg5